X-border Art Biennial Magazine

H E LA

D E NNA

B IL AG A

Ă„R

EN

ANNONS

X-border Art Biennial Luleü ¡ Rovaniemi ¡ Severomorsk

FĂ–R

X-BOR DER

A R T

BI EN N I A L

June – October , www.x-border.info

Olga Chagaoutdinova Lise Bjørne Linnert Northland Basket Anders Sunna Luleü Hockey Antti Tenetz Piteü IF

Read all about the border-crossing art biennial taking place in Sweden, Finland and Russia this summer and fall!

Participants

X-border Art Biennial

Participants Severomorsk Alain James Martin, CA Carolina Falkholt, SE Kerstin Hamilton, SE Lise Bjørne Linnert, NO Luka Radojevic, RS/ME Mariva Zacharof, GR Nina Maria Kleivan, NO/DK Patrik Qvist, SE

Luleå Anders Sunna, SE Ann Böttcher, SE Arvid Hägg, SE Barthélémy Toguo, CM Carolina Falkholt, SE Christine Candolin, FI Erika Kassnel-Henneberg, RO/DE J Tobias Anderson, SE Kaija Kiuru, FI Karin Aurora Lindell, SE/NO Lise Bjørne Linnert, NO Maria Alina Staicu, RO Marion Denis, DE Minna Rainio, FI & Mark Roberts, FI Nina Kurtela, DE/HR Runo Lagomarsino, ES/SE/BR Steffen Köhn, DE & Paola Calvo, VE/DE Steffi Klenz, DE Youssef Tabti, FR/DE

Rovaniemi Brian Flynn, IR/CA Carolina Falkholt, SE Claudia Chaseling, DE Erika Kassnel-Henneberg, DE José Luis Torres, AR/CA Jouko Alapartanen, FI Lise Bjørne Linnert, NO Miri Nishri, CO/IL Olga Chagaoutdinova, RU/CA Olga Prokhorova, FI/RU Ragnhild May, DK Strijdom van der Merwe, ZA Tokio Maruyama, JP Ulrica Beritsdotter, SE Vera Arjoma, FI

Online Antti Tenetz, FI David Molander, SE

X-border Art Biennial

Contents

Contents

Â?

6

8

Introduction

X-border Art Biennial

X-border Art Biennial Internationell samtidskonst över gränser

X-border taidebiennaali Kansainvälinen nykytaide ylittää rajoja

Vi vill genom X-border Art Biennial och med samtidskonsten som verktyg, väcka och belysa frågor om gränser och gränslöshet, om utanförskap och innanförskap. Inte bara för att återknyta och bilda nya länkar mellan Luleå, Rovaniemi och Severomorsk, utan även för att skapa en plattform i Barentsregionen där konstnärer från hela världen kan samlas och genom sin konst lyfta frågeställningar som är viktiga i deras lokala situation. Vi befinner oss i en tid då gränser omdefinieras och får nya betydelser. Hur påverkar det oss och vart är vi på väg? År expanderar Luleå Art Biennial till X-border Art Biennial. Utställningen har som enda konstbiennal i världen utställningsplatser i tre olika länder; Sverige, Finland och Ryssland. Det innebär att biennalen sträcker sig över landsgränser och även över kultur- och språkgränser. För att passera en gräns krävs alltid en insats och genom att arrangera en stor internationell utställning ställs man ofta inför stora utmaningar. Att sedan använda utställningsytor i både Luleå, Rovaniemi och Severomorsk ger spännande kopplingar men kräver också kreativa logistiska, kulturella och administrativa lösningar. När vi därefter betänker att den ena av utställningsplatserna, Severomorsk, är en stängd stad som endast tillåter sina innevånare att röra sig över stadsgränsen, då inser vi att X-border Art Biennials tema ”Gränsöverskridande” är väl närvarande även inom biennalens organisation. Vad gäller de konstnärer som ställer ut i Severomorsk så har ett inresetillstånd utfärdats. Vilket betyder att konsten banar väg för nya möten över alla X-border Art Biennials gränser.

Vi vill rikta ett varmt tack till alla som arbetat med X-border Art Biennial; Kuratorer, Advisory board, personalen på; Konstnärsgruppen Kilen, Centrum för Sociokulturella Teknologier, Lapplands Universitet, Luleå kommun Gata & Trafik och Park & Natur, Rovaniemi kommun, personalen på de olika utställningsplatserna; Konsthallen i Luleå, Norrbottens Museum, Gallery Napa som drivs av Artists’ Association of Lapland, Galleria Valo & Katve som drivs av Lapplands Universitet, Konsthallen i Severomorsk samt alla volontärer. Ett stort tack också till New Horizons personal och Projektcordinator ARRA AB samt våra finansiärer; Europeiska unionen inom programmet Kolarctic ENPI CBC, Luleå Kommun, Kulturrådet, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Norrbotten, Lapplands Universitet Fakulteten för Konst och Design, Regional Council of Lapland och Centrum för Sociokulturella Teknologier, Severomorsk, vår sponsor: Quality Hotel. Främst vill vi tacka alla konstnärer som med sin konst gett våra gränser en ny mening.

X-border taiteen biennaalissa nostamme esiin kysymyksiä rajoista ja rajattomuudesta, ulkopuolisuudesta ja mukaan kuulumisesta nykytaiteen keinoin. Biennaali uudistaa ja luo uutta yhteistyötä Luulajan, Rovaniemen ja Severomorskin välille. Toisaalta se tuottaa kokonaan uuden Barentsin alueen foorumin, jossa taiteilijat eri puolilta maailmaa voivat kokoontua yhteen ja esittää omiin paikallisiin olosuhteisiinsa liittyviä teemoja taiteensa keinoin. Laajasti tarkasteltuna nämä teemat antavat uusia näkökulmia nykyaikaan, jossa rajat määritellään uudestaan saaden uusia merkityksiä. Mitä vaikutusta sillä on meihin ja tulevaisuuteemme?

Vuonna Luulajan taidebiennaali laajenee X-border biennaaliksi. Näyttely on maailman ainoa taidebiennaali, jossa näyttelyt ovat esillä kolmessa maassa: Ruotsissa, Suomessa ja Venäjällä. Siten biennaali ylittää maiden rajat ja niiden kulttuuriset ja kielelliset rajat. Rajojen ylittäminen on haastavaa, kuten ison kansainvälisen näyttelyn järjestäminenkin. Biennaalin esittäminen useissa näyttelytiloissa Luulajassa, Rovaniemellä ja Severomorskissa on paitsi luonut jännittäviä yhteyksiä, vaatinut myös luovaa logistiikkaa ja luovia kulttuurisia ja hallinnollisia ratkaisuja. Kun vielä muistamme, että yksi näyttelypaikoista, Severomorsk, on suljettu kaupunki, jossa vain kaupungin asukasta voivat liikkua kaupungin rajojen yli, niin X-border biennaalin teema rajojen ylittämisestä on todentunut tapahtuman organisaation sisällä.

Lupa näyttelyyn Severomorskissa on saatu. Siten taide pohjustaa uusia kohtaamisia ja rajanylityksiä kaikissa X-border biennaalin osa-alueissa.

Haluamme lämpimästi kiittää kaikkia, jotka ovat työskennelleet X-border biennaalin hyväksi: kuraattoreita, asiantuntijoita, Kilen Art ryhmän jäseniä, Lapin yliopistoa, Luulajan kunnan katujen ja liikenteen osastoa; Rovaniemen kaupunkia, New Horizons hankkeen partnereita, Arra-konsulttiyritystä, kaikkien näyttelytilojen henkilöstöä; Luulajan taidehallissa, Norrbottenin museossa, Lapin taiteilijaseuran Galleria Napassa; Lapin yliopiston taiteiden tiedekunnan Galleria Valossa ja Katveessa sekä Severomorskin taidegalleriassa, kuten myös kaikkia vapaaehtoisia. Valtava kiitos kuuluu myös rahoittajille, joita ovat Euroopan unionin Kolarctic ENPI CBS -ohjelma, Luulajan kunnan kulttuuriosasto, Norrbottenin läänin maakäräjät, Norrbottenin lääninhallitus, Lapin yliopiston taiteiden tiedekunta, Lapin liitto ja Severomorskin keskus sosiokulttuurisille teknologioille, ja sponsorina Quality Hotellia. Suurin kiitos kuuluu biennaalin taiteilijoille, jotka ovat taiteellaan antaneet rajoille uuden merkityksen.

X-border Art Biennial är ett samarbete mellan: Luleå Art Biennial / Kilen Art Group, Luleå, Sverige; Lapplands universitet, Rovaniemi, Finland och Centrum för sociokulturella teknologier, Severomorsk, Ryssland. Biennalen är en del av projektet New Horizon som leds av Norrbottens läns landsting.

X-border Art biennaali toteutuu osana New Horizons -hanketta.

Biennaalin yhteistyötahoja ovat Lapin yliopiston taiteiden tiedekunta Rovaniemellä Suomessa, Sosiokulttuuristen teknologioiden keskus Severomorskissa Venäjällä ja Luleå Art biennaali / Kilen Art Group Luulajassa Ruotsissa.

Dan Lestander, Projektledare Luleå Maria Huhmarniemi, Projektledare Rovaniemi Olga Shevchenko, Projektledare Severomorsk

Dan Lestander, Manager Luleå Maria Huhmarniemi, Manager Rovaniemi Olga Shevchenko, Manager Severomorsk

X-border Art Biennial

Introduction

X-border биеннале Международный фестиваль пересечения

X-border Art Biennial International contemporary art crossing borders

демонстрируя на арт-биеннале X-border современное искусство, мы хотим привлечь внимание к таким вопросам, как границы и их отсутствие, отверженность и общность. Наша задача – не только восстановить старые и наладить новые связи между Лулео, Рованиеми и Североморском, но и создать площадку в Баренц регионе, на которой смогут встречаться художники со всего мира и рассказывать о проблемах, актуальных на их родине, – форум, на котором будут обсуждаться важные вопросы нашей современности. Мы живем во время, когда границы либо изчезают либо интерпретируются по – новому. Как это влияет на нас и что нас ожидает в будущем? В году арт-биеннале Лулео расшилась, став арт-биеннале X-border. Это единственная биеннале искусств в мире, на которой выставочные площадки размещены одновременно в трех странах – Швеции, Финляндии и России. Таким образом, биеннале выходит за границы одной страны, а вместе с этим, и за пределы культурных и языковых границ. Как известно, любое пересечение границ требует приложения больших усилий. Поэтому организаторам данной международной выставки пришлось решать множество проблем. Для того, чтобы разумно применить и связать выставочные площадки Лулео, Рованиеми и Североморска, им потребовалось проявить особую креативность при принятии решений логистического, культурного и административного характера. Более того, учитывая то, что одно из мест проведения биеннале, Североморск, является закрытым городом, границы которого дозволено пересекать только его жителям, становится очевидным, что тема арт-биеннале X-border «Пересечениe границ» была актуальной еще на стадии организации мероприятия. Каждому художнику, выставляющему свои работы в Североморске, было выдано специальное разрешение. Это доказывает что искусство выходит за границы арт-биеннале X-border и прокладывает себе дорогу вперед. Мы хотели бы выразить большую благодарность всем организаторам арт-биеннале X-border, кураторам, консультативному совету, сотрудникам Килен Арт Груп, Университету Лапландии, Дорожно-транспортной службе муниципалитета Лулео, работникам всех выставочных площадок, Галерее искуссв Лулео, Музею Норботтена, Галерее «Напа» под эгидой Ассоциации художников Лапландии, Галерее «Вало & Катве» под эгидой Университета Лапландии, Галерее искусств Североморска, а также всем добровольцам. Отдельная благодарность организациям, выделившим средства на проведение выставки: Европейскому Союзу в рамках программы Kolarctic ENPI CBC, муниципалитету Лулео, муниципалитету города Рованиеми, Совету по культуре, Ландстингу Норрботтена, Правлению лена Норрботтен, факультету искусств и дизайна Университета Лапландии, Региональному консульству Лапландии и Центру социокультурных технологий в Североморске, нашему спонсору Quallity Hotell и WSP, фирме, обустраивающей выставочное пространство. Так же мы хотели бы поблагодарить всех художников, своим творчеством придавшим границам новые смыслы.

Through the X-border Art Biennial and with contemporary art as a tool, we want to awaken and illuminate the issues regarding limits and limitlessness, exclusion and inclusion. Not only to reconnect and generate new links between Luleå, Rovaniemi and Severomorsk, but also to create a platform in the Barents Region, where artists from all over the world will come together, through their art highlighting questions that matters in their local situation. In a wider perspective this may also illuminate our present times. We are in a time when boundaries are redefined and given new meanings. How does it affect us and where are we headed?

The world’s northernmost international art biennial, the Luleå Art Biennial, is expanding in to the X-border Art Biennial. The exhibition is the only biennial worldwide that has venues in three different countries: Sweden, Finland and Russia, which means that the biennial extends across country borders and even across cultural and language boundaries. To cross a frontier is always an action. By organizing a major international exhibition you often face major challenges.

Using exhibition spaces in all three cities; Luleå, Rovaniemi and Severomorsk, provides exciting engagements but also requires creative logistical, cultural and administrative solutions. When you then consider that one of the exhibition venues, Severomorsk is a closed city, which only allows its , inhabitants to move across the city border, you realize that the theme of X-border Art Biennial “Border crossing” is mostly present even within the organization of the biennial.

Regarding the artists exhibiting in Severomorsk they have a permit, which means that the art is pioneering for new meetings all over X-border Art Biennials limits.

We would like to thank everyone who worked with X-border Art Biennial; Curators, Advisory board, the staff at; Kilen Art Group, University of Lapland, Centre for Socio-Cultural Technologies, the City of Luleå, Street and Traffic and Park district, the City of Rovaniemi, the Staff at the various exhibition sites; The City Art Hall in Luleå, Norrbotten Regional Museum, Gallery Napa run by Artists’ Association of Lapland, Galleria Valo & Katve run by University of Lapland, The Art Hall in Severomorsk and all volunteers. A big thank you also to our funders: The European Union within the program Kolarctic ENPI CBC, the City of Luleå, Swedish Arts Council, Norrbotten County Council, Regional Administration of Norrbotten Region, Regional Council of Lapland, Faculty of Art and Design in University of Lapland and Municipal Formation of the Closed Administrative Territorial Formation of the Town of Severomorsk. Our sponsor: Quality Hotel. Mainly we like to thank all the artists as with their art given our borders a new meaning.

Арт-биеннале X-border является результатом сотрудничества Университета Лапландии (Рованиеми, Финляндия), Центра социокультурных технологий (Североморск, Россия) и арт-биеннале Лулео / Килен Арт Груп (Лулео, Швеция). Дан Лестандер, Организатор в Лулео Мария Хухмарниеми, Организатор в Рованиеми Ольга Шевченко, Организатор в Североморске

X-border Art Biennial is a collaboration between Luleå Art Biennial / Kilen Art Group, Luleå, Sweden; the University of Lapland, Rovaniemi, Finland and the Centre for Socio-Cultural Technologies, Severomorsk, Russia. The biennial is a part of the New Horizons Project managed by Norrbottens County Council.

Dan Lestander, Project manager Luleå Maria Huhmarniemi, Project manager Rovaniemi Olga Shevchenko, Project manager Severomorsk

Anders Sunna

Gör konflikter till konst Hans konst har kallats magstark och myndigheterna slipper inte undan hans kritik. Men den samiske konstnären Anders Sunna har ett tydligt budskap. Han vill skildra hur samhället ser ut idag, inte visa upp schablonmässiga bilder där fjäll och renar får stå i fokus.

– Jag vill skildra dagsläget.

Men dagsläget är ”dåligt”, enligt Sunna.

– Jag har ju ganska hård kritik mot till exempel länsstyrelsen i Norrbotten och staten i övrigt också. Hans kritik grundar sig i en tvist som pågått i omgångar sedan ÂÃ mellan hans familj och länsstyrelsen i Norrbotten och Sattajärvi sameby och som rör rätten till att bedriva koncessionsrenskötsel. Men Anders Sunnas sätt att hantera tvisten är att omvandla den till konst.

– Det känns väldigt bra. Det fungerar som en ventil för aggressioner och allt möjligt och det verkar gå snabbare att berätta om konflikten den vägen än att

X-border Art Biennial

Ofta är det hans egen uppväxt, familjehistoria och historiska samiska händelser som är inspirationskällorna i hans måleri.

Han beskriver sin konst, som görs i blandteknik, måleri och kollage, som ”aggressiv på ett sätt, magstark”.

– Det magstarka är vad jag fått höra från andra och det aggressiva är på det sätt jag går fram när jag målar. Det är inte så länge att jag står och duttar utan det är ganska rått och snabbt. Men han har också väldigt kul när han skapar sina verk.

– Det är ju mer som ett utlopp jag får, jag har ju väldigt kul när jag gör de här grejerna. Det är inte så att jag har någon speciell ångest utan jag har väldigt roligt.

Utvecklats som konstnär De senaste åren har Anders Sunna haft utställningar både i Sverige och i Norge.

Han beskriver sin utveckling som konstnär från att ha varit ”tam och turistaktig” till att utgå mer från honom själv där han tar ställning i samhället och kritiserar.

– För min del tycker jag att det har blivit mycket bättre och det har gett mig mycket mer själsmässigt också, säger han.

Vad har du fått för reaktioner på dina konstverk?

– Att det verkligen känns i bröstet på en.

Temat för X-border Art Biennial, gränser och gränsöverskridanden, är inte något som är främmande för honom.

– Bara mitt politiska tema och min samiska bakgrund är ju båda gränsöverskridande. Det är ju samma folk fast i fyra länder. Vissa problem är genomgående för urfolk i alla länder.

Andrea Thür

man försöker skriva och hålla på. Det är mycket lättare med bilder.

Ville bli konstnär tidigt Redan när Anders Sunna var sex år hade han bestämt sig för att bli konstnär och byborna fick köpa hans teckningar för en krona styck.

– Jag knackade dörr och sålde. Som mest fick jag ihop à kronor.

Drömmen om att bli konstnär hölls vid liv och ledde så småningom till studier på Umeå konstskola och på Konstfack.

Motiven hämtar han från sitt samiska arv.

Konfliktista syntyy taidetta Anders Sunnan taide mielletään usein raskaaksi.

Auktoriteetit joutuvat hänen teoksissaan arvostelluiksi.

Saamelaistaiteilija Anders Sunnalla on selkeä viesti.

Sunna kuvaa yhteiskuntaa sellaisena, kun se tänä päivänä on, ilman stereotyyppisiä vuoria ja poroja.

– Haluan esittää asiat siten, kun ne tänä päivänä ovat.

”Jag vill att det ska finnas en eller flera historier i en målning.”

seenkin ”aggressiivisiksi ja raskaiksi”.

– Muut kuvailevat töitäni usein raskaiksi. Itse miellän maalaustyylini aggressiiviseksi. En käytä aikaa töpötellen; työskentelytyylini on raaka ja nopea.

Sunnalla on kuitenkin maalatessa hauskaa.

– Taiteeni on minulle henkireikä. Rakastan sitä mitä teen. En ole erityisen ahdistunut, mutta nautin tästä tavasta tehdä.

Kehitystä kuvataiteilijana Viime vuosina Sunnan työt ovat olleet esillä niin Ruotsissa kuin Norjassakin.

Sunna on omien sanojensa mukaan kehittynyt kesystä turistitaiteilijasta enemmän kohti omaa taiteilijaidentiteettiään, ottaen kantaa yhteiskunnallisiin asioihin ja pukien kritiikkinsä taiteen muotoon.

– Omasta mielestäni olen kehittynyt parempaan suuntaan. Oma työni on vienyt minua myös henkisesti eteenpäin.

Miten ihmiset reagoivat teoksiisi?

Monet sanovat, että teokseni koskettavat heitä sydämessä asti.

X-border biennaalin teema, rajanylitys, on Anders Sunnalle tuttua.

– Poliittiset aiheeni sekä saamelaisuuteni ovat molemmat rajoja ylittäviä. Me saamelaiset olemme yhtä kansaa, mutta elämme neljässä eri maassa. Kaikkien maiden alkuperäiskansoilla on usein samantyyppisiä ongelmia.

Sunna halusi taiteilijaksi jo nuorena Kun Anders Sunna oli kuusivuotias, hän oli jo päättänyt olla taiteilija ja niinpä hän kaupitteli kyläläisille piirustuksiaan, yhden kruunun hintaan.

– Koputin ovelle ja myin. Suurin tienestini oli à kruunua.

– Unelma taiteilijan urasta oli aina läsnä johtaen opintoihin Uumajan taidekoulussa ja myöhemmin Tukholman Konstfackissa.

Sunnan taiteen aiheet löytyvät saame-

PHOTO: MICHIEL BROUWER

Mutta tänä päivänä asiat ovat Sunnan mukaan huonosti.

– Suhtaudun kriittisesti Norrbottenin läänihallitukseen ja poliittiseen valtaan yleisesti ottaen.

Sunnan kritiikki perustuu kiistaan, joka on ollut vireillä vuodesta ÂÃ alkaen. Osallisina ovat Sunnan perhe, Sattajärven kylän poronhoitajayhteisö, ja Norrbottenin läänin hallintoelin. Kiista liittyy poronhoitolupiin ja -alueisiin.

Anders Sunna käsittelee kiistaa taiteen muodossa.

– Se tuntuu hyvältä. Voin kanavoida aggressioitani taiteeseeni. Minusta on nopeampaa osallistua konfliktin käsittelyyn taiteen, kuin kirjoittamisen ja muuntyyppisen osallistumisen kautta.

Kuvien keinoin on helpompi käsitellä konfliktia.

Andrea Thür

laisuudesta. Maalauksien aiheet saavat virikkeitä hänen kasvatuksestaan, perheen historiasta sekä saamelaisten historiallisista tapahtumista.

Sunna kuvailee sekatekniikalla toteutettuja maalauksian ja kollaasejaan jok-

” Teoksen pitää sisältää yksi tai useampi tarina.”

Anders Sunna

Превращение конфликтов Его творчество называют «вызовом», его критика власти беспощадна. У работ саамского художника Андерса Сунны есть определенная цель. Он, избегая клишеподобных фотографий с горными пейзажами и оленями, хочет отобразить, как выглядит общество на сегодняшний день.

– Я хочу показать жизнь здесь и сейчас. Нынешняя реальность, на взгляд Андерса Сунны, «плоха».

– Я подвергаю резкой критике правление в Норботтенне, а также правительство в целом. Источником критики стала тяжба, которая с  года велась его семьей с службами правления в Норрботтене и обществом оленеводов из Саттаярви, по поводу права занятия оленеводческой деятельностью по договору концессии. Андерс Сунна решил найти особый

– Я стучался в дверь и продавал. Максимально я заработал  кроны. Мечта стать художником привела его на факультет искусств в Школу искусств в Умео. Мотивы для работ автор находит в саамском наследии. Зачастую источником вдохновения к написанию картин становятся его детские годы, семейная биография либо события истории саамов. Свои картины, представленные

Развивается как художник За последние годы Андерс Сунна принимал участие в выставках в Швеции и Норвегии. Свой путь художника он описывает так: раньше я был «безобиден и похож на туриста», а теперь я больше руководствуюсь собственным мнением, критикую и выражаю свою гражданскую позицию.

– Как мне кажется, у меня стало получаться намного лучше и это важно для духовного саморазвития, – говорит он. А как реагируют на ваши произведения искусства?

– То что ты действительно чувствуешь оно у тебя в сердце. Ключевая тема арт-биеннале X-border – Пересечение границ – не чужда ему.

– Уже мои политические мотивы и саамское происхождение сами по себе являются пересечение принятых границ. Люди одинаковы, хотя и живут в четырех разных странах. Многие проблемы коренных народов являются общими во всех странах. Андреа Тюр

PHOTO: ANNA-MARIE SUNNA

X-border Art Biennial

«Я хочу, что бы картина поведала одну или сразу несколько историй.» подход к конфликту и превратить его в искусство.

– Это очень здорово. Словно вентиль, открывая который, освобождаешься от агрессии и всего прочего. И такое впечатление, что рассказать о конфликте таким способом проще, чем излагатьего в письменной форме. С помощью фотографий все намного легче. Мечтал был художником с детства Уже в возрасте шести лет Андерс Сунна решил стать художником и соседи в деревне покупали его рисунки по кроне за штуку.

акварелями, масляной живописью и коллажами, он характеризует как «специфически агрессивные и вызывающие».

– Эпитет «вызывающие» я услышал от других людей, а что касается агрессивности – я не стою и долго вырисовываю, я все делаю очень грубо и быстро. Создавая свои творения, он получает огромное удовольствие.

– Это выход моих эмоций и чувств, мне нравится этим заниматься. У меня совершенно нет какого-либо страха, наоборот, мне очень весело.

Making conflicts into art His art has been called a bit thick, and the authorities do not escape his criticism. But Sami artist Anders Sunna has a clear message. He wants to depict how society looks today, not display stereotyped images where the focus is on mountains and reindeer.

– I want to depict the way things stand today.

But the way things stand is “poor”, according to Anders Sunna.

– I am indeed very critical of the county administrative board in Norrbotten, for example, and also the government in general.

His criticism is based on a dispute that has gone on repeatedly since ÂÃ between his family and the county administrative board in Norrbotten and the Sattajärvi sameby reindeer collective. It

concerns the right to operate a reindeer husbandry concession.

But Anders Sunna’s way of handling the dispute is to transform it into art.

– It feels really good. It serves as an outlet for aggressions and all sorts of things, and it seems to go faster to talk about the conflict this way than to engage in it by trying to write and so on. It is much easier with images.

Wanted to be an artist in early years When Anders Sunna was only six, he had already decided to become an artist, and villagers got to buy his drawings for one Swedish crown apiece.

– I knocked on doors and sold. The most I got together was à Swedish crowns.

The artist dreams were kept alive and eventually led to studies at Umeå Konstskola and at Konstfack University of Arts, Crafts and Design in Stockholm.

He finds his motifs in his Sami heritage.

Often the source of inspiration for his painting comes from his own upbringing, family history and historical Sami events.

He describes his art, which is made in mixed media, painting and collage, as “aggressive in a way, a bit thick”.

– The “bit thick” reference is what I have heard from others, and “aggressive” is the way I go about painting. I don’t spend a lot of time standing and dabbing; it’s rather raw and fast.

But he also has great fun when he creates his works.

– It gives me more of an outlet, you know. I have a really great time when I make these things. It’s not like I have any special anguish but rather like I enjoy myself a great deal.

Evolves as artist In recent years Anders Sunna has had exhibitions in both Sweden and Norway. He describes his development as an artist as going from being “tame and touristy” to proceeding more from himself, where he takes positions in society and criticises.

– As for me, I think it has been much better and it has given me a lot more spiritually, too, he says.

“ I want it to be one or more stories in a painting.”

What kind of reactions have you recived on your work?

– That you really feel it in your heart.

The theme for X-border Art Biennial, Crossing the Border, is not foreign to him.

– My political theme and my Sami background are, of course, both transboundary. It’s the same people, although in four countries. And native people in all countries have certain problems in common.

Andrea Thür

Northland basket

X-border Art Biennial

PHOTO: ERIK HOLMSTEDT

Jännittävä teos voitti pelin Selkeä, ”oikeaa elämää”, mukaansatempaava.

Näin Northland Basket joukkueen kolme pelaajaa kuvailevat X-border biennaalin katalogista valitsemaansa teosta. Lempiteokseksi valikoituu japanilaisen taiteilijan performanssi.

– Ei tarvitse tietää mitään teoksesta ymmärtääkseen, mitä siinä tapahtuu, Toteaa Allis Nyström.

Klockren, verklighetstrogen och häftig. Det var några av omdömena som tre av tjejerna i Northland Basket fällde när det blev deras tur att välja bland X-border Art Biennials konstverk.

Favoriten blev en japansk performance.

– Man behöver inte vara insatt för att se vad som händer, säger Allis Nyström.

För Allis Nyström, forward i Northland Basket, liksom för hennes lagkamrater Josefin Vesterberg, forward/center och Ellen Nyström, guard, tog säsongen abrupt slut redan i mars i år då laget åkte ut i semifinalen mot Solna Vikings.

Men även om det inte är riktigt lika många träningspass när denna intervju görs i mitten på maj som under säsongen, då det är fjorton pass i veckan som gäller, förbereder de tre nittonåriga spelarna sig som bäst inför U SM med att träna med ungdomslandslaget.

– Det ska bli kul, säger Ellen Nyström.

verklighetstrogen kanske är ett konstigt ord men den kändes klockren, säger Ellen.

– Jag tycker det är kul att se hela vägen hur det går, hur det förändras, säger Josefin.

I verksbeskrivningen förklarar Tokio Maruyama hur en uppbyggd vägg med borrhål i symboliserar en gräns. Denna ”gräns” får en kompletterande form, där hålen varefter mer och mer bildar formen av en människa. När hålen är tillräckligt många, tar sig Maruyama igenom dem och av borrhålsresterna

”Ei tarvitse tietää paljon teoksesta, ymmärtääkseen mitä siinä tapahtuu.”

”Man behöver inte vara insatt för att se vad som händer.”

Hon, Allis och Josefin sitter ombytta och klara i shorts, svarta T-shirtar och blåa linnen med lagets logga på, kring ett bord på andra våningen i Hälsans Hus i Luleå. Det är onsdag kväll och om en halvtimme börjar träningen. Men innan dess ska de berätta vilket verk de fallit för bland några av biennalens konstverk.

De har att välja mellan konstarter som varierar från skulptur till performance, installationer och fotografi.

Men det är inte helt enkelt att välja.

Tankfullt bläddrar de igenom bilderna i Ipaden och diskuterar sinsemellan.

Ellen konstaterar om en installation av blockflöjter i ett rum, att hon hade velat gå in och höra hur den låter, annars blir det svårt. Hon får medhåll av Allis.

– Man skulle vilja höra hur det låter.

Josefin tvekar kring vilket verk hon ska välja men ganska snart enas alla tre kring den japanske konstnären Tokio Maruyamas verk Geographical Movement.

– Tokio tar vi. Den kändes mest…

bildar han en installation som får formen av en luftström.

– Jag håller med, den var cool, säger Allis.

Det som avgjorde att just Maruyama fick deras röst var enkelheten i verket.

– Det var enklast .., börjar Ellen och Allis fyller snabbt i: – … att förstå. Man behöver inte vara insatt för att se vad som händer.

– Det kanske var enklast att analysera den. Även fast den kanske är djupare än man ser först. De andra känns mer svårtolkade, säger Ellen.

Hon beskriver verket som en resa.

– Sedan känns det levande på något sätt, säger hon och frågar om de andra har något att tillägga.

– Jag tycker det blev spännande eller mystiskt, som när man ser från början, vad kommer att hända? säger Josefin och får medhåll av Ellen.

– Man vill veta mera.

Andrea Thür

teellinen Liike.

– Valitsimme Tokion työn. Se tuntuu olevan jotenkin ”oikeaa elämää”. Ehkä se on vähän kummallinen sanavalinta, mutta siis, teos tuntuu olevan hyvin selkeä, sanoo Ellen.

– Minusta on siistiä nähdä tapahtuman kaari, miten kaikki muuttuu, Josefin sanoo.

Tokio Maruyama kuvailee teostaan: pystytetään seinä, jossa on reikiä. Seinä edustaa rajoja. Reikiä porataan lisää, kunnes ne muodostavat ihmisen hahmon. Sitten kun on tarpeeksi reikiä, Maruyama astuu seinän ihmismuodon läpi ja rakentaa lattialle karisevista jäänteistä installaation, joka saa ilmavirtauksen muodon.

– Olen samaa mieltä. Se on siistiä, Allis sanoo.

Pelaajien valintaan vaikuttaa eniten Maruyaman teoksen yksinkertaisuus.

– Se oli kaikista yksinkertaisin…

Ellen aloittaa, ja Allis lisää nopeasti: – … yksinkertaisin ymmärtää. Ei tarvitse tietää paljon teoksesta, ymmärtääkseen mitä siinä tapahtuu.

PHOTO: PER NILSSON

Spännande verk tog hem spelet

Northland Basket joukkueen pelikausi on rauhoittunut sitten maaliskuun, jolloin Solnan Viikingit veivät voiton semifinaaleissa. Itse sesongin aikana harjoituksia on kertaa viikossa, nyt harjoituksia on vähemmän. Kuitenkin joukkueen Â-vuotiaat pelaajat, hyökkääjä Allis Nyström, hyökkääjä/ keskikenttäpelaaja Josefin Vesterberg ja puolustaja Ellen Nyström, tekevät parhaansa valmistautuakseen U Ruotsinmestaruuskisoihin treenaamalla nuorisojoukkueen kanssa.

– Siitä tulee vielä hauskaa, Ellen Nyström toteaa.

Pelaajat ovat pukeutuneet peliasuun: shortseihin, mustiin t-paitoihin sekä sinisiin pelipaitoihin, joissa on joukkueen logo. He istuvat pöydän ympärillä Luulajan Hälsan-talon toisessa kerroksessa. On keskiviikkoilta ja treenit alkavat puolen tunnin päästä. Ennen treenejä pelaajat aikovat kuitenkin kertoa, minkä teoksen ovat valinneet ja miksi.

Valinnanvaraa riittää aina veistoksista performansseihin, installaatioista valokuviin.

Valintaa ei ole helppo tehdä. Pelaajat käyvät mietteissään läpi teoksia iPad:in avulla ja keskustelevat niistä keskenään. Kohdalle sattuu installaatio, jossa on lukuisia nokkahuiluja. Ellen haluaisi mennä huoneeseen ja kuulla, miltä nokkahuilut kuulostavat – muuten on vaikea sanoa, onko teos kiinnostava tai hyvä. Allis on samaa mieltä.

– Haluaisin tietää, miltä ne kuulostavat.

Josefin ei osaa päättää omaa mieliteostaan, mutta pian tytöt päätyvät yhdessä valitsemaan japanilaisen Tokio Maruyaman teoksen nimeltä Maantie-

– Ehkä se oli helpoin tulkita. Toisaalta, ehkä teos onkin monitulkintaisempi ja syvällisempi kuin aluksi ajattelee.

Muita töitä oli minusta hankalampi ymmärtää, Ellen toteaa.

Hän kuvailee teosta matkana, – Se tuntuu olevan jotenkin elossa, hän sanoo, ja kysyy, onko muilla lisättävää.

– Minusta se on jännittävä ja mystinen, kun ei oikein tiedä mitä tapahtuu, Josefin toteaa, ja Ellen nyökkää.

– Siitä haluaa tietää lisää.

Andrea Thür

X-border Art Biennial

Northland basket

Победа за впечатляющим творением «Понятный, реалистичный и впечатляющий» – некоторые из комментариев девушек из баскетбольной команды Northland Basket о японском перформансе – работе, которая понравилась им больше всего на арт-биеннале X-border.

– Не обязательно быть заранее осведомленным, чтобы понять, что там происходит, – говорит Аллис Нюстрём. воздушного потока.

– Я согласна, это было круто, – говорит Аллис. Решающим фактором в пользу выбора девушками именно работы Маруямы стала ее простота.

Exciting work won the game Clear as a bell, true to life and compelling. Those were some of the judgements passed by three of the Northland Basket girls when it was their turn to choose among X-border Art Biennial artworks.

Their favourite was a Japanese performance work.

–You don’t have to know a lot about it to see what’s happening, says Allis Nyström.

For Allis Nyström, a forward for Northland Basket, as well as her teammates Josefin Vesterberg, forward/centre and Ellen Nyström, guard, the season came to an abrupt halt in March this year when the team went down to the Solna Vikings in the semi-final.

But even though there are not really as many workouts when this interview was conducted in mid-May as during the season, when there were fourteen

PHOTO: TOKIO MARUYAMA

Для Аллис Нюстрём, форварда Northland Basket, равно как и для ее товарищей по команде, Юсефин Вестерберг (форварда/центрового) и Эллен Нюстрём (защитника) игровой сезон резко оборвался еще в марте-месяце этого года, когда команда в полуфинале потерпела поражение от Solna Vikings. Хотя в середине мая, когда проводится это интервью, тренировок и меньше, чем в разгар сезона (тогда их  в неделю), девятнадцатилетние игроки активно готовятся к Чемпионату Швеции среди юниоров (U SM), тренируясь вместе с национальной молодежной сборной.

– Как интересно! – говорит Эллен Нюстрём. Они вместе с Аллис и Юсефин уже переоделись в форму – шорты, черные футболки и синие майки с логотипом команды – и сидят за столом на втором этаже спортцентра Hälsans Hus в Лулео. Сейчас вечер среды и через полчаса начнется тренировка. Но перед этим они должны успеть рассказать, какая работа из представленных на биеннале понравилась им больше всего. Необходимо сделать выбор между работами разных жанров – тут и скульптура, и перформансы, и инсталляции, и фотоискусство. И выбрать совсем непросто. В задумчивости они листают фотографии на айпаде и перебрасываются словами друг с другом. Эллен комментирует, что ей хотелось бы пойти послушать, как звучит инсталляция из блокфлейт, иначе же невозможно понять. Аллис соглаcна с ней.

–Хотелось бы услышать, как это звучит. Юсефин еще какое-то время не может определиться, но уже скоро все три девушки единогласно останавливаются на работе японского художника Токио Маруямы Географическое перемещение.

– Выбираем Токио. Эта работа кажется самой реалистичной, наверно, не самое удачное слово, но в любом случае, это именно то, что надо – говорит Эллен.

– Здорово, что можно проследить весь процесс, наблюдая за изменениями, – говорит Юсефин. В описании работы Токио Маруяма поясняет, что возведенная стена с просверленными отверстиями символизирует собой границу. Этот «рубеж» обретает законченный вид, по мере того, как из отверстий формируется силуэт человека. Когда отверстий становится достаточно много, Маруяма проходит сквозь стену и из стружки, оставшейся после сверления, строит инсталляцию в виде

– You would want to hear what they sound like.

Josefin is in doubt about which work she is going to choose, but rather quickly all three agree on Japanese artist Tokio Maruyama’s work entitled Geographical Movement.

– We pick Tokio. It feels the most … “true to life” maybe is a strange choice of words but it seems clear as a bell, says Ellen.

– I think it’s cool to see how it happens all the way, how it changes, says Josefin.

In his description of the work, Tokio Maruyama explains how a wall erected with drill holes in it symbolises a border. This “border” acquires a complementary configuration, whereupon the holes more and more take the shape of a person. When there are enough holes, Maruyama passes through them and with the remainder of the drill holes,

“ You don’t need to know a lot about it to see what’s happening.”

– Ее было легче всего …, – начинает говорить Эллен и Аллис быстро добавляет: – … понять. Не обязательно быть заранее осведомленным, чтобы понять, что там происходит.

– Наверно, ее было легче всего осмыслить, и это несмотря на то, что она, возможно, имеет более глубокое содержание, чем может показаться сначала. Истолковать другие работы показалось сложней, – рассуждает Эллен. Она характеризует работу как путешествие.

– К тому же, эта работа воспринимается, словно живая, – говорит она и интересуется у остальных девушек, не хотели бы они что-либо добавить.

– Возникает ощущение непредсказуемости и это очень захватывает, так как в самом начале неясно, как будут развиваться события, – говорит Юсефин и Эллен соглашается с ней.

– Хочется узнать, что же будет дальше. Андреа Тюр

sessions a week, the three nineteenyear-old players are doing their best to prepare for the U Swedish Championship by practicing with the youth national team.

– It will be fun, Ellen Nyström says.

Changed and ready in shorts, black T-shirts and blue tank tops bearing the team’s logo, she, Allis and Josefin are sitting around a table on the second floor of Hälsans Hus in Luleå. It’s Wednesday evening and practice begins in a half hour. But before this they are going to talk about which work they have selected among some of the biennial’s artworks.

They have to choose among art forms varying from sculpture to performances, installations and photography.

But it’s not all that simple to choose.

Thoughtfully they flip through the images on an iPad and discuss them among themselves. Looking at an installation of recorders in a room, Ellen declares that she would have liked to go in there and hear how they sound. Otherwise it’s hard to say. Allis backs her up.

he forms an installation that takes the shape of an air current.

– I agree. It was cool, Allis says.

The deciding factor that allowed Maruyama to get their vote was the simplicity of the work.

– It was the simplest … Ellen begins, and Allis quickly adds: –… to understand. You don’t need to know a lot about it to see what’s happening.

– It maybe was the easiest to analyse, Ellen says.

– Although maybe it’s also deeper than you realise at first. The others seem harder to interpret.

She describes the work as a journey.

– Then it seems alive in a way, she says, and asks if the others have anything to add.

– I think it became exciting or mystical, like when you see from the beginning: what’s going to happen? Josefin comments, and Ellen concurs.

– You want to know more.

Andrea Thür

Antti Tenetz

X-border Art Biennial

PHOTO: ANNA-LENA MUOTKA

Konstnärskap med kontraster Antti Tenetz dras till kontrasterna mellan naturen, teknologin och den industriella världen. Men han arbetar ocksü i vetenskapliga projekt. – Jag använder de vetenskapliga resultaten och processerna. Det handlar inte sü mycket om att visualisera vetenskapen utan mer om att närma sig vad vetenskapen kan gÜra fÜr konsten, inte vad konsten kan gÜra fÜr vetenskapen, säger han.

Den finske konstnären Antti Tenetz arbetar med bland annat videokonst, is- och snÜinstallationer och pü sin hemsida beskriver han sig som �equal parts artist and naturalist� (fritt Üversatt: �lika delar konstnär och naturforskare�).

När jag nür honom pü telefon en dag i slutet av mars, befinner han sig pü en forskningsstation i Kilpisjärvi, nordvästra Finland. Tillsammans med andra fotografer hüller han workshops fÜr doktorander och konststudenter som ska lära sig att kombinera naturfotografi och konstfotografi. – I princip visar vi och lär dem nya sätt att fotografera, fantisera och utforska omgivningarna, säger Antti Tenetz.

Men fÜr honom handlar det ocksü om att studenterna ska �gü ännu längre än traditionell popularisering av vetenskapen�. – Jag vill gü djupare, fü in lite mer humor.

andra sidan gränsen, dü utvecklas man inte. Vi lever i en tid när folk vill dra sig undan men de fÜrstür inte att vi alltid har korsat gränser. Jag tycker att det är välgÜrande och viktigt fÜr oss alla oavsett vilken bakgrund vi har, fÜr vi müste utbyta idÊer, handel och‌ och gÜra lite konst, säger Antti och skrattar.

De senaste üren har Antti Tenetz visat sina videoverk, och även sina platsbestämda webbkonstverk, pü Science Gallery i Dublin och pü olika konstmusÊer i Europa. Hans is-installationer har visats pü gallerier men även utomhus

i bland annat Kirkenes och Oulu.

Men pü X-border Art Biennial kommer Antti Tenetz att vara en av de tvü konstnärer som använder webben som utställningslokal.

FÜr honom är det idealiskt eftersom webben ger honom mÜjligheter att nü ut till fler än de gängse galleribesÜkarna. – Jag vill att det ska vara mer ljud, eller mer välbesÜkt än vad det brukar vara i en vanlig utställningslokal, säger han.

Andrea ThĂźr

Vastakohtaisuuksien taidetta Antti Tenetziä kiehtoo luonnon, teknologian ja teollisen maailman eroavaisuudet ja vastakohtaisuudet. – HyÜdynnän tyÜskentelyssäni tieteellistä prosessia sekä tieteellisiä tuloksia. Kyse ei ole yksinomaan tieteen visualisoimisesta. Ennemmin kyse on siitä, mitä tiede voi tarjota ja antaa taiteelle, ei niinkään se, mitä taide voi antaa tieteelle, hän kertoo.

Suomalaistaiteilija Antti Tenetz tyÜskentelee videotaiteen, jää- sekä lumi-installaation ja muiden medioiden parissa.

Kotisivuillaan hän määrittelee itsensä �yhtälailla taiteilijaksi kuin naturalistiksi�.

Maaliskuun loppupuolella soitan hänelle, ja Tenetz vastaa puheluun Kilpisjär-

ven biologiselta asemalta. Ynnä muiden valokuvaajien, Tenetz järjestää tyÜpajoja jatko-opiskelijoille ja taideopiskelijoille.

TyÜpajojen tavoitteena on yhdistää luontokuvaus ja valokuvataide. – Näytämme oppilaille uusia tapoja kuvata, kuvittaa ja tutkia ympäristÜä, Antti

Konstnärsskap med kontraster När Antti Tenetz växte upp tillbringade han somrarna pü landet och vintrarna i en industristad. Frün det drar han paralleller till hur han bygger sitt konstnärskap. Kontrasterna mellan att gÜra videoinstallationer i storstäder, som Istanbul, till att arbeta nära naturen med video och fotografi i en expedition som studerade bjÜrnjakts-ritualer i Sibirien. – Jag är nyfiken pü platser. Jag vill bryta mig loss frün de fÜrväntningar eller fÜreställningar jag har om saker och ting och se verkligheten eller sanningen bakom det fÜrväntade. Det är sü jag arbetar.

Pü X-border Art Biennial är temat gränser och gränsÜverskridanden och fÜr Antti Tenetz handlar det om utveckling. – Om man är alltfÜr begränsad i den bemärkelsen att man inte är Üppen fÜr saker som finns där eller nügonstans pü

�Det var mer konstnärligt arbete fÜr min del. Jag dokumenterade resan men det slutade med att det blev mer som nutida fotografi och video.�

kertoo. Kyse on ennen kaikkea siitä, että opiskelijat oppivat ajattelemaan �laajalti yli tieteen popularisoinnin�. – Tahdon päästä vielä syvemmälle, maustaa lopputuloksen huumorilla.

Vastakohtaisuuksien taidetta Antti Tenetz vietti lapsuutensa kesät maaseudulla ja talvet teollisuuskaupungissa. Tenetzin taiteellinen ajattelu ja tyÜskentely liikkuu vastakohtaisuuksien avaruudessa. Toisaalta Tenetz saattaa järjestää videoinstallaation Istanbuliin.

Toisaalta hänet saattaa tavata Siperian metsästä, tutkimassa ja dokumentoimassa karhunmetsästysrituaalia. – Minua kiinnostaa erilaiset paikat. Haluan rikkoa omat ennakkokäsitykseni ja nähdä totuuden. Se on minun tyÜskentelytapani. – Antti Tenetzin mielestä X-border biennaalin teema, rajanylitys, kertoo kehityksestä. – Mikäli ihminen ei ole valmis kohtaamaan sitä, mikä on tuolla jossain, rajan toisella puolen, ei minkäänlaista kehitystä voi tapahtua. Elämme aikaa, jona ihmiset haluavat vetäytyä, mutta emme

ymmärrä, että ihmiset ovat kautta historiansa ylittäneet rajoja. Minusta rajojen ylittäminen on meille kaikille virkistävää ja tärkeää, taustoista huolimatta. Ihmisen kuuluu vaihtaa toisten kanssa ajatuksia ja tavaraa. Ja ihmisen kuuluu myÜs tehdä taidetta, Antti lisää naurahtaen.

Viime vuosina Antti Tenetz on näyttänyt videotÜitään ja paikkasidonnaisia nettitaideteoksia Dublinin tiedegalleriassa sekä muissa taidemuseoissa Euroopassa. Hänen jääinstallaationsa ovat olleet esillä gallerioissa, mutta myÜs ulkotiloissa Kirkkoniemessä ja Oulussa.

X-border biennaalissa Antti Tenetz on yksi kahdesta taiteilijasta, joka käyttää internettiä näyttelytilanaan.

Tenetzin kannalta internet on täydellinen alusta, koska se mahdollistaa muidenkin kuin tavanomaisten galleriakävijÜiden tavoittamisen. – Haluan, että nettinäyttelyssäni on enemmän ääntä sekä paremmat kävijäluvut kuin mitä toteutuu tavanomaisissa näyttelytiloissa, hän toteaa.

Andrea ThĂźr

Antti Tenetz

Творчество контрастов Антти Тенетца привлекает контраст природы, технологий и индустриального мира. Кроме того, он участвует в научно-исследовательских проектах.

– Я применяю научные процессы и их результаты. И суть не в попытке визуализации науки, а скорее, в желании приблизиться к пониманию того, что наука могла бы дать искусству, а не наоборот, – говорит он. Финский художник Антти Тенетц работает, с видеоискусством и инсталляциями из снега и льда. На своем сайте он определяет себя как «equal parts artist and naturalist» (свободный перевод: «в равной степени художник и ученый-натуралист»). Когда однажды в конце марта я смог до него дозвониться, он находился на научной станции в Килписъярви на северо-западе Финляндии. Вместе с другими фотографами он проводил воркшопы для аспирантов и студентов факультета искусств, которые учатся совмещать натуралистическое и худо-

жественное в искусстве фотографии.

– Мы показываем и объясняем им новые методы фотографии, стимулируем у них полет фантазии и объясняем, как исследовать среду, – говорит Антти Тенетц. Также для него важно, чтобы студенты «вышли за рамки традиционной популяризации науки».

– Я хочу углубиться и добавить немного юмора. Творчество контрастов В детские годы лето Антти Тенетц проводил в деревне, а зимы – в промыш-

Artistry with contrasts Antti Tenetz is drawn to contrasts between nature, technology and the industrial world. But he also works on scientific projects.

– I make use of scientific results and processes.

It’s not so much a matter of visualising science. It’s more about approaching what science can do for art and not what art can do for science, he says.

Finnish artist Antti Tenetz works with video art, ice and snow installations and other media. On his home page he describes himself as “equal parts artist and naturalist”.

When I reach him on telephone one day at the end of March, he’s at a research station in Kilpisjärvi in northwestern Finland. Along with other photographers, he conducts workshops for doctoral candidates and art students who are learning to combine nature photography and art photography.

– Essentially, we show and teach them new ways to photograph, imagine and explore the surroundings, Antti says.

But for him it is also about getting students to “go even farther than traditional popularisation of science”.

– I want to go deeper, to get a little more humour in it.

Artistry with contrasts When Antti Tenetz grew up, he spent his summers in the countryside and his winters in an industrial city. From this he draws parallels with how he builds his artistry on the contrasts between making video installations in metropolises like Istanbul and working close to nature with

video and photography on an expedition studying bear hunting rituals in Siberia.

– I am curious about places. I want

ленном городе.Так он проводит параллель со своим творчетвом основаном на контрастах. Он как художник, может создавть видеоинсталляции в крупных городах таких как Стамбул и параллельно заниматься видео- и фотосъемкой находясь в экспедиции, связаной с ритуалами охоты на медведя в Сибири.

– Мне интересно посещать новые места. Я хочу освободиться от собственных стереотипов о тех или иных вещах и увидеть реальность, скрывающуюся за ожиданиями. Именно так я и работаю. Тема арт-биеннале X-borders (Пересечение границ) для Антеи Тенетц – шаг в развитии. Если человек ограниченный, он не открыт к восприятию того нового, что находится по ту сторону границы, то такой человек не развивается. Мы живем во время, когда люди хотят быть незаметными, но они не понимают, что мы постоянно переходим те или иные границы. Я считаю, что незави-

симо от происхождения каждого из нас, всем нам полезно и важно обмениваться идеями, вести совместную торговлю и… иногда заниматься искусством, говорит Антти, смеясь. В последние годы Антти Тенетц демонстрирует свое видео-искуссто а также вэб-работы в онлайн режиме в Science Gallery в Дублине и во многих музеях искусств в Европе. Его ледяные инсталляции демонстрировались как в галереях, так и на открытом воздухе, в частности, в Киркенесе и Оулу. На арт-биеннале X-border Антти Тенетц будет одним из двух участников, использующих веб-пространство в качестве выставочного зала. Для него это идеальный вариант, поскольку в режиме доступа онлайн он может привлечь и других посетителей, помимо тех, что посетят галерею.

– Я хочу, чтобы посетителей, было больше, чем бывает в обычных выставочных залах, – говорит он. Андреа Тюр

«Я не завишу от выставочных помещений. В этом плане, мое творчество не имеет границ.» to break away from the expectations or concepts I have of things and to see the reality or the truth behind the expected.

That’s how I work.

At X-border Art Biennial the theme is Crossing the Border, and for Antti Tenetz that’s about development.

– If one is too limited in the sense that one is not open to things that exist there or somewhere on the other side of the border, then one doesn’t develop. We are living in a time when people tend to segregate, but they don’t understand that we have always crossed borders. I think that it’s refreshing and important for all of us, regardless of what background we have, because we must exchange ideas, commerce and… and make a little art, Antti adds with a laugh.

In recent years Antti Tenetz has shown his video works, and also his site-determined web artwork, at Science Gallery in Dublin and at various art museums in Europe. His ice installations have been displayed at galleries, but also outdoors

“ It was more of artistic work for my part. I documented the trip, but in the end it became more like contemporary photography and video.” in places like Kirkenes and Oulu.

But at X-border Art Biennial, Antti Tenetz will be one of two artists who use the web as exhibition premises.

For him this is ideal because the web gives him opportunities to reach out to more than the usual gallery visitors.

– I want there to be more sound or better attendance than what it usual is in an ordinary exhibition venue, he says.

Andrea Thür PHOTO: KATRI TENETZ

X-border Art Biennial

Olga Chagaoutdinova

PHOTO: OLGA CHAGAOUTDINOVA

Korsar gränser med sina bilder Först ville inget galleri, förutom ett på Kuba, visa fotoprojektet The Zone: Prisoners. Men sedan hände något. Sedan i fjol har bilderna visats i flera länder.

Nu har turen kommit till Rovaniemi, Finland.

–När jag försökte visa projektet var det ingen som ville låta mig göra det. Nu visar jag det över hela världen, säger Olga Chagaoutdinova, konstnär.

Det var när den ryska konstnären Olga Chagaoutdinova besökte ett ryskt fängelse i samband med ett volontärprojekt för konstnärer, som grunden lades för fotoprojektet The Zone: Prisoners. Flera år senare bodde hon i Kanada men kunde inte glömma de kvinnliga internernas ansikten och startade hon projektet som blev hennes examensarbete från universitetet i Montreal. Det fick namnet The

till sitt hemland Ryssland från Kanada för att arbeta med projektet. Men under fotosessionerna och samtalen med kvinnorna uppdagades problem som det inte talades om; genusfrågor, homosexualitet, – som är helt förbjudet i Ryssland – avsaknaden av utbildning, och det som alla kvinnorna hade gemensamt: att de växt upp utan sina föräldrar.

– Ingen hade lärt dem hur man älskar sig själv.

Då ändrade hon projektets inriktning och började undersöka de problemen istället.

Arbetade i fängelset Porträtten är tagna i befintligt ljus mot en vit vägg och anledningen till att bilderna på kvinnorna togs uteslutande i befintligt ljus har sina orsaker, berättar Olga Chagaoutdinova.

–Man arbetar i fängelset, en miljö som är helt panoptisk där alla ser dig, och att använda ljus skulle innebära att utnyttja mitt tillvägagångssätt. De är övervakade hela tiden och jag ville bli av med allting som kunde påminna dem om övervakningen.

När hon var färdig med projektet à kontaktade hon flera gallerier, men inget galleri, förutom ett på Kuba, ville visa bilderna. Men sedan hände något.

– Jag vet inte varför, kanske beroende på Pussy Riot, men sedan förra året i augusti har projektet visats i Asolo, Italien, i Hong Kong och nu i Finland. När jag försökte visa projektet var det ingen som ville låta mig göra det. Nu visar jag det över hela världen. För mig är det en intressant iakttagelse, säger hon.

Korsar flera gränser I Rovaniemi ska bilderna visas som en in-

Olga ylittää rajoja kuviensa kanssa Aluksi yksikään galleria ei halunnut näyttää hänen valokuviaan projektista Alue: Vangit. Paitsi yksi galleria Kuubassa. Sitten tapahtui jotakin: viime syksystä alkaen hänen kuviaan on näytetty useassa maassa.

Nyt kiertue saapuu Suomeen, Rovaniemelle.

–Yritin tarjota teossarjaa näytille, mutta kukaan ei suostunut näyttämään sitä. Nyt sarja kiertää maailmaa, toteaa taiteilija Olga Chagaoutdinova.

Venäläistaiteilija Olga Chagaoutdinova sai kimmokkeen projektiin Alue: Vangit osallistuessaan taiteilijoille suunnattuun vapaaehtoistyöhön eräässä venäläisessä vankilassa. Useita vuosia myöhemmin, asuessaan Kanadassa, Chagaoutdinova huomasi naisvankien kasvojen palautuvan aina uudelleen mieleen. Niinpä vuonna hän aloitti projektin, josta tuli lopulta osa hänen lopputyötään Montrealissa Concordian yliopistossa.

X-border Art Biennial

Projektin nimeksi muodostui Alue: Vangit (The Zone: Prisoners). Teossarja koostu naisvangin muotokuvasta.

Chagaoutdinovan alkuperäinen idea oli tutkia, mitä muotokuva voi kertoa.

– Minua kiinnosti kuinka eletty elämä voi jättää jälkiä kasvoillemme. Kuvaamani naiset olivat eläneet rankkaa elämää ja ajan myötä tulleet muutokset olivat jättäneet heidän kasvoilleen eläviä ja selkeitä jälkiä.

Zone: Prisoners och består av porträtt på kvinnliga fångar.

Hennes första idé var att undersöka idén om vad ett porträtt kan säga.

– Jag var nyfiken på hur saker som händer i våra liv kan lämna spår i våra ansikten. Kvinnorna hade haft hårda liv och de förändringar som livet lämnat i deras ansikten var väldigt levande och tydliga.

Under tre somrar reste hon tillbaka

”Ingen hade lärt dem hur man älskar sig själv.” stallation utomhus i skogen, något som har varit Olga Chagaoutdinovas dröm.

–Det kommer att vara en installation utanför galleriet, och det är mitt konstnärliga sätt att få ut dem ur fängelset, metaforiskt sett.

Hennes avsikt med projektet är att uppmärksamma de problem som kvinnorna upplevt.

– Det är inte min avsikt att döma dem.

Kvinnor är inte födda till våldsamheter.

Min fråga är; vad var det som drev dem?

Vad är anledningen till att de är där? säger hon.

För Olga Chagaoutdinova är det uppenbart att X-border Art Biennials tema, gränser och gränsöverskridanden, kan appliceras på The Zone: Prisoners.

– För dem skulle det vara helt omöjligt att ta sig ut ur Ryssland på grund av domarna och omständigheterna, så jag korsar så många gränser. Jag tar dem ut ur fängelset, ut ur landet och ut ur galleriet. Det är åtminstone tre tydliga gränser och för mig är det en viktig gest.

Kolmena kesänä hän matkusti takaisin kotimaahansa, Venäjälle, työskentelemään projektin parissa. Kuvauksien ja keskustelujen aikana paljastui lukuisia teemoja ja ongelmia, joista ei yleisesti ottaen puhuta: sukupuolikysymykset, homoseksuaalisuus (joka on laissa kielletty Venäjällä), koulutuksen puute ja eräs ominaisuus, jonka kaikki naiset jakoivat – he olivat varttuneet vailla vanhempiaan.

– Kukaan ei ollut opettanut heitä rakastamaan itseään.

Niinpä Chagaoutdinova vaihtoi projektinsa fokusta ja siirtyi tutkimaan itse ongelmaa.

on ollut esillä Italiassa, Hong Kongissa ja nyt Suomessa. Aiemmin yritin tarjota teossarjaa näytille, mutta kukaan ei suostunut näyttämään sitä. Nyt sarja kiertää maailmaa. Tämä on mielestäni kiinnostava havainto, toteaa Olga.

Työskentelyä vankilassa Kuvat otettiin vankilan valo-olosuhteiden puitteissa valkoista seinää vasten.

Olga selventää syytä päätökselleen: – Vankila on täysin panoptinen ympäristö, jossa muut näkevät sinut koko ajan. Vankeja tarkkaillaan jatkuvasti, ja halusinkin eliminoida työskentelystä kaiken, joka muistuttaisi tarkkailusta ylipäänsä. Siksi en käyttänyt lisävalaistusta.

Projektin valmistuttua vuonna Ã, Chagaoutdinova otti yhteyttä useisiin gallerioihin ja tarjosi kuvasarjaa näytille. Vain yksi galleria, Kuubassa, suostui näyttämään teokset. Mutta yhtäkkiä tapahtui jotain.

– En täysin ymmärrä miksi näin kävi, mutta kenties Pussy Riotin tapaus liittyy asiaan – viime elokuusta alkaen projekti

Andrea Thür

Useamman rajan yli Rovaniemellä valokuvasarja on esillä ulkosalla metsässä, toteuttaen taiteilija Olga Chagaoutdinovan unelman.

– Teokset ovat esillä installaationa gallerian ulkopuolella, keino jolla minä taiteilijana tuon ne vertauskuvallisesti ulos vankilasta.

Projektin tavoitteena on tuoda esille naisvankien elämän tarinat ja haasteet.

– Tarkoitukseni ei ole tuomita. Naiset eivät nimittäin synny väkivaltaisina. Kysymykseni kuuluu: mikä ajoi heitä? Miksi he ovat sellaisia kun ovat?

Olga Chagaoutdinovan mukaan X-border biennaalin rajanylityksen teemaa on helppo soveltaa hänen projektiinsa.

– Vankien olisi mahdotonta liikkua pois Venäjältä lain ja olosuhteiden takia, joten minä astun nyt heidän kanssaan monen rajan yli. Minä vien heidät ulos vankilasta, ulos maasta ja jopa ulos galleriasta. Siiispä ylitän jopa kolme selkeätä rajaa. Minulle tämä on tärkeä ele.

Andrea Thür

X-border Art Biennial

Olga Chagaoutdinova

Фотографии, перешедшие границы Сначала лишь одна галерея на Кубе, согласилась экспонировать фотопроект Зона: Заключенные. Но потом что-то произошло. С прошлого года фотографии были показаны уже в нескольких странах. И сейчас очередь дошла до Рованиеми в Финляндии.

– Когда я хотела демонстрировать свой проект, никто не давал мне возможности это сделать. А теперь я его показываю по всему миру, – говорит Ольга Чагаутдинова. запустила проект, ставший ее выпускной университетской работой в Монт реале. Проект был назван Зона: Заключенные и представлен  портретами женщин-заключенных. Изначальной задачей автора было исследовать, о чем же может поведать портрет.

PHOTO: OLGA CHAGAOUTDINOVA

Отправной точкой проекта Зона: Заключенные стало посещение Ольгой Чагаутдиновой одной тюрьмы в России в рамках добровольческого художественного проекта. Спустя несколько лет она уже жила в Канаде, но все никак не могла забыть лица тех женщин-заключенных, и в  году она

– Мне любопытно, каким образом события, происходящие в нашей жизни, отражаются на наших лицах. Эти женщины прошли суровый жизненный путь, и изменения, произошедшие в их жизни, оставили свой отчетливый след на их лицах. На протяжении трех лет она ездила из Канады на свою родину На протяжении трех лети вела работу над проектом. В ходе фотосессий и бесед с женщинами выявились проблемы, о которых прежде не говорили: гендерные вопросы, тема гомосексуальности, табуированные в России, а также недостатки системы образования и просвещения; а общая проблема и особенность у этих женщин – то, что они выросли без родителей.

– Никто не научил их, как любить самих себя. Так автор изменила задачи проекта и перефоксировалась на исследование и анализ этих проблем. Работа велась в тюрьме Портреты были сделаны при естественном освещении на фоне белой стены. Ольга Чагаутдинова подчеркивает – тому, что съемка женщин проводилась строго в условиях естественного освещения, есть особые причины.

– Работаешь в тюрьме, в условиях тотального паноптикума, где ты у всех на виду. Использовать свет – означало бы злоупотребить моим методом работы. За ними все время ведется наблюдение и я хотела избавиться от всего, что могло бы напомнить им об этом наблюдении. Когда проект был готов в  г., автор связалась с несколькими галереями, но кроме как одной на Кубе ни одна другая галерея не согласила-

силась показать фотографии. А потом что-то произошло. Не знаю, почему, возможно из-за «Пусси Райот», но с августа прошлого года проект успел быть экспонированным в Азоло, Италии, в Гонконге и вот сейчас в Финляндии. Когда я пыталась демонстрировать свой проект, никто не давал мне возможности это сделать. А теперь я его показываю всему миру. Мне очень интересно это наблюдать, – говорит она. Пересекая границы В Рованиеми фотографии будут показаны в виде инсталляции на природе в лесу – и это то о чем мечтала Ольга Чагаутдинова.

– Будет исталляция вне галереи – это моя находка-метафора – чтобы выпустить их на свободу из тюрьмы. С помощью проекта автор хочет привлечь внимание к проблемам, с которым столкнулись эти женщины.

– Не мне их судить. Но женщины не рождены для жестокости. Я задаюсь вопросом, что их заставило пойти на это? По какой причине они оказались там? – говорит она. Для Ольги Чагаутдиновой очевидно, что тема границ и их перехода, ключевая на арт-биеннале X-border, тесно перекликается с проектом Зона: Заключенные.

– Для заключенных было бы невозможно выбраться из России по причине приговоров и обстоятельств, поэтому я перехожу много границ – освобождаю их из тюрьмы, вывожу из страны и за пределы пространства галереи. Это, как минимум, три границы и по моему это серьезный шаг. Андреа Тюр

Crossing borders with her pictures At first no gallery, except one in Cuba, wanted to show the photo project The Zone: Prisoners. But then something happened. Since last autumn the pictures have been shown in several countries. Now the turn has come to Rovaniemi, Finland.

– When I tried to show the project, nobody would to let me do it. Now I show it all over the world, says artist Olga Chagaoutdinova.

It was Russian artist Olga Chagaoutdinova’s visit to a Russian prison in connection to a volunteer project for artists that laid the groundwork for the photo project The Zone: Prisoners. Several years later she was living in Canada but could not forget the female inmates’ faces, and in she started the project that became her thesis at the university in Montreal.

It is entitled The Zone: Prisoners and consists of portraits of female prisoners.

Her first idea was to look into the concept of what a portrait can tell.

– I was curious about how things that happen in our lives are able toleave traces in our faces. The women had had hard lives and those changes that life made in their faces were extremely alive and evident.

For three summers she travelled back to her Russian homeland from Canada to work on the project. But during the photo sessions and conversations with the women, problems were revealed that

were not talked about: gender issues, homosexuality, which is completely outlawed in Russia, lack of education and something that all of the women had in common – the fact that they had grown up without their parents.

– Nobody had taught them how to love themselves.

Then she changed the project’s focus and began investigating the problems instead.

Worked in prison The portraits were taken in the light available against a white wall, and the reason that the photos of the women were taken solely in this way, Olga Chagaoutdinova explains: – In prison you work in a setting that is wholly panoptic, where everyone sees you, and the use of available light coincided with my way of working. Inmates are under observation constantly, and

I wanted to eliminate everything that could remind them of surveillance.

When she was ready with the project in Ã, she contacted several galleries, but no gallery, except one in Cuba, wanted to show the pictures. But then something happened.

– I don’t know why, maybe because of Pussy Riot, but since last August the project has been shown in Asolo, Italy, in Hong Kong and now in Finland. When at first I tried to show the project, nobody would let me do it. Now I am showing it all over the world. For me, that is an interesting observation, she says.

Crossing several borders In Rovaniemi the photos will be displayed as an installation outdoors in the forest, which has been Olga Chagaoutdinova’s dream.

– It will be an installation outside the gallery, and that is my artistic way to get

the women out of the prison, in a metaphoric sense.

Her intention with the project is to call attention to the problems the women experienced.

– It is not my intention to judge them.

Women are not born violent. My question is; what drove them? Why are they the way they are? she asks.

For Olga Chagaoutdinova it is obvious that the theme of X-border Art Biennial, Crossing the Border, can be applied to The Zone: Prisoners.

– For them it would be completely impossible to take themselves out of Russia because of the courts and circumstances, so I am crossing so many boundaries. I take them out of prison, out of the country and out of the gallery.

That is at least three clear boundaries, and for me that is an important gesture.

Andrea Thür

Luleå Hockey

X-border Art Biennial

En favorit bland verken

Suosikki taideteosten joukossa

Både video, performance och installationer fanns med när Luleå Hockeys Robin Jonsson och Oscar Sundh skulle välja sin favorit bland några av X-border Art Biennials verk. Det tog en stund, men till slut hittade de en tydlig vinnare bland konstarterna.

– Jag lägger mina mynt på förstaklassbiljetten.

Det är konst och humor, hysteriskt kul, säger Robin Jonsson.

Video- ja performanssitaide, sekä installaatiot, olivat läsnä, kun Luulajan jääkiekkojoukkueen pelaajat Robin Jonsson ja Oscar Sundh valitsivat mieliteoksiaan X-border biennaalin teosten joukosta. Valinta oli vaikea, mutta lopulta löytyi varma voittaja.

– Pistäisin rahani tuohon ensimmäisen luokan matkalippuun. Se on taidetta ja huumoria, aivan hysteerisen hauska, sanoo Robin Jonsson.

konstintresse”.

–Men det är kul att se tavlor som är extremt fint målade och ser ut som ett foto, säger han och berättar vilken känsla han tror att Barthélémy Toguo förmedlar i Transit : – Om man bara tittar på bilden tror

Jonsson tarkoittaa kamerunilaistaiteilija Barthélémy Toguon työtä Transit . Se on performanssi, jossa Toguo pukeutuu upouuteen pariisilaisen roskakuskin työasuun. Sitten Toguo ostaa ensimmäisen luokan matkalipun ranskalaiseen pikajunaan, istuu paikalleen en-

PHOTO: BARTHÉLÉMY TOGUO

Det är den kamerunske konstnären Barthélémy Toguos verk Transit han refererar till, ett performance-verk där Toguo klär sig i splitternya kläder som ser exakt likadana ut som de som sopåkarna i Paris bär, och där han sedan köper en förstaklassbiljett med det franska snabbtåget, sätter sig i kupén och inväntar de eventuella reaktionerna.

Klockan är nio på morgonen en dag i början av maj. Om en timme ska Robin Jonsson, som är back i Luleå Hockey, och forwarden Oscar Sundh, lagets senaste nyförvärv, vara ombytta och klara för dagens fys-pass. Två och en halv veckors semester är avklarade efter lagets silvermedalj i elitserien och nu är träningen i gång igen för att förbereda nästa säsong.

– Ju längre man spelar desto kortare vila får man, säger Robin Jonsson.

De sitter i den bruna soffan i lagets samlingsrum i Coop Arena i Luleå och går igenom ett bildspel med några av de konstverk som ska visas på X-border Art Biennial. Tanken är att de ska få välja ut sin favorit bland verken. Både Robin och Oscar sitter stundvis tysta och fundersamma för att i nästa sekund skratta högt åt en videoperformance.

”Minulle sana ’taide’ tuo mieleen Munchin Huudon ja van Goghin.”

”Säger någon ’konst’ till mig tänker jag Skriet och van Gogh". ” Till en början kan de inte enas kring ett konstverk. Robin vänder sig till Oscar och frågar vad han tycker.

– Den sista var fin. Den hade ett bra budskap också, säger Oscar Sundh om japanske Tokio Maruyamas verk.

Men Robin Jonsson tror på en annan vinnare.

– Jag tycker liraren som reser med träväskor, säger han och fortsätter: – Jag lägger mina mynt på förstaklassbiljetten. Det är konst och humor, hysteriskt kul. Han ska ha cred för träväskorna också, för att han bär dem. Det kan inte vara lätt, säger Robin Jonsson och syftar på Toguos Transit , där han bär väskor gjorda av trä genom tullen på Roissy-Charles de Gaulle-flygplatsen i Paris.

Och det blir till slut Barthélémy Toguos Transit som väger tyngst och som de båda väljer.

– Det är en rolig grej, det är det, säger Oscar Sundh om Toguos performance.

Varken han eller Robin Jonsson har några särskilda förväntningar på ett konstverk.

– Säger någon ”konst” till mig tänker jag Skriet och van Gogh. Det är de som kommer upp i huvudet, säger Robin Jonsson och kommer in på historien om van Goghs avskurna öra.

– Vad du kan, säger Oscar, som berättar att han inte har något ”brinnande

minen seuraavan pelikauden koitoksiin.

– Mitä pidempään pelaa, sitä vähemmän lepää, kertoo Robin Jonsson.

Miehet istuvat ruskealla sohvalla joukkueen taukotilassa ja selaavat X-border biennaalin teoksia tietokoneella. Tehtävänä on valita mieluisin joukosta. Robin ja Oscar istuvat hiljaa, mietteissään, kunnes yhtäkkiä purskahtavat nauruun erään videoperformanssin kohdalla.

Aluksi he eivät osaa päättää, minkä teoksista valitsisivat. Robin kääntyy Oscarin puoleen ja kysyy häneltä mielipidettä.

– Tuo viimeinen oli mahtava. Siinä oli myös hyvä viesti, Oscar sanoo, viitaten japanilaisen Tokio Maruyaman teokseen.

Robin Jonssonilla on oma suosikkinsa.

– Minä tykkään siitä, missä mies matkustaa puusalkkujen kanssa, hän sanoo ja jatkaa, pistäisin rahani tuohon

man att han jobbar som lastare. Men man kan tänka sig att han är förväntansfull, förmodligen för att se vad för slags reaktion han får när han sätter sig i förstaklassvagnen. Däremot är det viktigt med ett budskap i konsten.

– Det är alltid lättare att förstå om det finns en historia, en bakgrund, säger Robin.

Andrea Thür

simmäisen luokan vaunuun ja odottaa mahdollisia reaktioita.

Kello on yhdeksän aamulla, eletään toukokuun ensimmäisiä päiviä. Robin Jonsson, Luulajan jääkiekkojoukkueen puolustaja, sekä joukkueen tuorein pelaaja, hyökkääjä Oscar Sundh, astuvat tunnin päästä pelikentälle. Takana on kahden ja puolen viikon loma. Ennen lomaa joukkue ylsi ykkösliigassa hopeamitaliin asti, ja pian alkaa valmistautu-

ensimmäisen luokan matkalippuun.

Se on taidetta ja huumoria, aivan hysteerisen hauska. Taiteilijan pitäisi saada myös erityismaininta umpipuisten matkalaukkujen ansiosta, että jaksaa niitä kantaa. Se ei voi olla kovinkaan mukavaa. Hän viittaa Toguon Transit -performanssiin, jossa Toguo kantaa umpipuiset matkalaukkunsa Pariisin Charles de Gaullen lentokentän turvatarkastuksen läpi.

Lopulta Barthélémy Toguon Transit -performanssi vie voiton.

– Se on hauska, sanoo Oscar Sundh Toguon performanssista.

Kumpikaan ei odota taideteoksilta yleensä mitään erityistä.

– Minulle sana ”taide” tuo mieleen Munchin Huudon ja van Goghin. Se minulle tulee ensimmäisenä mieleen, sanoo Robin ja kertoo tarinan siitä, miten van Gogh leikkasi korvansa irti.

–Sinähän tiedät paljon, toteaa Oscar lisäten, ettei itse ”syty erityisesti” taiteelle.

– Mutta on siistiä nähdä taidokkaita maalauksia, jotka näyttävät ihan valokuvilta, Oscar jatkaa.

Toisaalta on tärkeää, että taiteeseen sisältyy viesti ja että teos välittää viestin.

– On helpompi ymmärtää taidetta, jos tietää siihen liittyvän tarinan tai taustan, sanoo Robin.

Oscar kuvailee Transit -teosta: – Kun katsoo valokuvaa, niin luulee, että hän työskentelee lastaajana. Mutta sitä voi kuvitella, kuinka hän on täynnä odotusta odottaen ohikulkevien reaktioita, kun hän istuu siinä ensimmäisen luokan vaunussa.

Andrea Thür

X-border Art Biennial

Luleå hockey

PHOTO: ERIK HOLMSTEDT

A favorite among the art pieces Video, performance art and installations were present when Luleå Hockey’s Robin Jonsson and Oscar Sundh were choosing their favourite work of art among those at X-border Art Biennial. It took a while, but at last they found a clear winner among the forms of art.

– I put my money on the first-class ticket. It is art and humour, hysterically funny, says Robin Jonsson.

И видео, и перформанс, и инсталляции были в числе работ, из которых Робин Йонссон и Оскар Сюнд, игроки хоккейной команды Лулео, должны были выбрать наиболее им понравившуюся на арт – биеннале X – Border работу. Но под конец они всё же нашли явного победителя.

–Я выбираю билет в первом классе. Это искусство и юмор, классно и отвязно, – говорит Робин Йонссон. ворит он потом продолжает: – Я выбираю билет в первом классе. Это искусство и юмор, классно и отвязно. А ещё он молодец со своими деревянными сумками, потому что он их таскает за собой. Это должно быть совсем нелегко, – говорит Робин Йонссон и показывает на Transit 6, выставленный Торио, где тот носит увесистые сумки из цельной древесины через таможню в парижском аэропорту Шарль де Голль. В конце концов, перевешивает Transit 6 Бартелеми Торио, и они вдвоём выбирают именно его.

– Это очень забавно, правда, – говорит Оскар Сюнд о перформансе. Ни он сам, ни Робин Йонссон не ожидают от произведения искусства ничего конкретного.

– Когда мне говорят «искусство», мне в голову приходят «Крик» и ван Гог, именно они, – говорит Робин Йонссон и вспоминает историю с отрезанным ухом ван Гога.

– Ничего себе, – говорит Оскар, который признаётся, что не испытывает «горячего интереса к искусству».

– Но мне забавно смотреть на картины, которые красиво нарисованы и выглядят как фотографи. Также важно, чтобы работа доносила идею и чувство.

– Всегда проще понять работу, за которой стоит рассказ, история, – говорит Робин.

– Возвращаясь к работе Торио Оскар говорит, что когда смотришь на изображение, кажется что тот работает грузчиком. Но зато можно представить себе, что он, в ожидании того, какая же реакция поступит от людей, когда он садится в первый класс. Андрея Тюр

What he’s referring to is Cameroonian artist Barthélémy Toguo’s work entitled Transit , performance art in which Tuguo dresses in brand-new clothing that looks exactly like that worn by dustmen in Paris, after which he buys a first-class ticket for the French high-speed train, takes a seat in the first-class compartment and waits for possible reactions.

It’s nine o’clock in the morning at the beginning of May. In an hour Robin Jonsson, who is a defenseman for Luleå Hockey, and forward Oscar Sundh, the team’s latest acquisition, will have changed and be ready for the day’s physical training. A two-and-ahalf week holiday is behind them after the team’s silver medal in the premier league, and now training is under way again to prepare for the next season.

– You know, the longer you play, the shorter rest you get, Robin Jonsson says.

They are sitting on the brown sofa in the team’s assembly room going through a slide show with some of the artworks to

wooden cases. I put my money on the first-class ticket. It is art and humour, hysterically funny. He should get creds for the wooden cases, too, for carrying them.

– That can’t be easy.

He is alluding to Toguo’s Transit , in which he carries cases made of solid wood through customs at Charles de Gaulle Airport in Paris. And finally it’s Barthélémy Toguo’s Transit that carries most weight and is chosen by both of them.

– It’s a fun thing, it really is, says Oscar about Toguo’s performance.

Neither he nor Robin has any special expectations from an artwork.

– Say “art” to me and I think of Skriet and van Gogh. That’s what comes into my head, says Robin, and goes into the story about van Gogh cutting off his ear.

– You know a lot, says Oscar, commenting that he doesn’t have any “burning interest” in art.

– But it’s cool to see pictures that are

“Say ‘art’ to me and I think of Skriet and van Gogh.” be shown at X-border Art Biennial. The idea is for them to choose their favorite among the works. Both Robin and Oscar sit quietly and thoughtfully for a while, breaking into loud laughter a second later at a video performance.

At first they can’t agree on an artwork. Robin turns to Oscar and asks him what he thinks.

– That last one was excellent. And it also had a good message, Oscar says, referring to the work of Japanese artist Tokio Maruyama.

But Robin Jonsson favours another winner: – I like the player travelling with

painted extremely well and that look like a photo.

On the other hand, it’s also important that the work has a message and conveys a feeling.

– It’s always easier to understand if there’s a story, a background, Robin says.

About Transit , Oscar says: – If you just look at the picture, you think that he works as a loader. But you can imagine that he’s full of expectation, probably to see what kind of reaction he will get when he sits in the first-class car.

Andrea Thür PHOTO: GRODAN

Лучшая из работ

При этом он имеет в виду работу камерунского художника Бартелеми Торио Transit 6, перформанс, в котором тот одевается в новую одежду, которая выглядит точно так же как форма парижских мусорщиков, после чего покупает билет в первый класс на французский скорый поезд, садится в купе первого класса и ждёт, как отреагируют окружающие. На дворе начало мая, девять утра. Через час Робин Йонссон, защитник хоккейной команды Лулео, и нападающий Оскар Сюнд, недавно пришедший в команду, переоденутся к ежедневной тренировке. Закончились две с половиной недели заслуженного отпуска после серебряной медали, которую команда получила в элитной лиге, и время начинать тренировки перед следующим сезоном.

– Чем дольше играешь, тем меньше отдыхаешь, – говорит Робин Йонссон. Они сидят на коричневом диване в комнате на стадионе Кооп в Лулео и просматривают слайд-шоу с некоторыми из тех работ, что будут выставляться на X-border арт-биеннале. Цель заключается в том, чтобы они выбрали свою любимую работу. Робин, и Оскар сидят некоторое время молча, в задумчивости, а в следующий момент взрываются от хохота, глядя на видео перформанс. Вначале они не могут сойтись на какой-либо конкретной работе. Робин смотрит на Оскара и спрашивает, что тот думает.

– Последняя была прекрасна. И она хорошо доносит идею, – говорит Оскар Сюнд про работу японского художника Токио Маруяма. Но Робин Йонссон выбирает другого победителя.

– Мне нравится путешествующий игрок, с деревянными сумками – го-

Lise Bjørne Linnert

Skapar reflektioner med nül och trüd Lise Bjørne Linnerts projekt Desconocida / Unknown / Ukjent, engagerade personer och pügür fortfarande. Med det nya verket Fences arbetar hon mer i det tysta. Men ledordet är fortfarande att gÜra konst som engagerar. – Jag kan jobba väldigt personligt men dü fÜrsÜker jag hitta ett sätt sü att det personliga kan bli nügot som engagerar münga, säger hon.

Sedan  har norska konstnären Lise Bjørne Linnert arbetat med projektet Fences, en kombination av performance, fotodokumentation och text, som visas i büde Luleü, Rovaniemi och Severomorsk under X-border Art Biennial. Fences gür till sü att hon letar upp en plats, antingen med historisk anknytning eller �nügot som gÜr att den är speciell�. Sedan letar hon upp ett stängsel runt ett omrüde,

sÜker efter hül i stängslet och synliggÜr hület genom att sy smü, täta stygn runt det med rÜd trüd.

Fick idÊn i Mexico Det var när hon arbetade med projektet Desconocida/Unknown/Ukjent i Juarez, Mexico som hon bÜrjade tänka pü gränser och fick idÊn till Fences. – Jag gjorde en dokumentärfilm om

kvinnor i Juårez och allt var inhägnat, det var stängsel när jag gick Üver gränsen och till och med de fattigaste, som bodde i skjul av upphittat material, hade satt stängsel runt. Jag har ju tänkt pü gränser men det var som om det blev sü otroligt tydligt fÜr mig när jag var där och jag bÜrjade reflektera Üver det, säger hon.

Hittills har � platser i världen, bland annat Jerusalem, Berlin, tyska ambassaden i Prag och gränsen mellan USA och Mexiko fütt besÜk av Lise Bjørne Linnert och hennes rÜda sytrüd. – Men jag har ocksü valt platser som fÜr mig är helt personliga. FÜr mig handlar gränser inte bara om de tydliga mellan länder. Jag fÜrsÜker ocksü att prata om de gränser som är mellan människor, de som inte är synliga. Jag fÜrsÜker inte säga nügot om att gränser är fina eller düliga, jag fÜrsÜker egentligen peka pü dem och skapa reflektioner runt dem.

Arbetet med att sy den rÜda trüden pü stängslet brukar ta en till tvü timmar. Hon ber inte om tillütelse innan hon bÜrjar sy.

Norjalaistaiteilija Lise Bjørne Linnert on tyÜskennellyt vuodesta  lähtien Aidat-projektin parissa. Aidat-projektissa yhdistyy performanssi, dokumentointi valokuvan keinoin sekä kirjoitukset, jotka ovat esillä Luulajassa, Rovaniemellä ja Severomorskissa X-border biennaalin ajan. Aidat-teos syntyy asteittain, aina kun Linnert lÜytää paikan, jolla on jokin historiallinen merkitys tai muu ominai-

– Det kan kännas som om jag täcker Üver gränser när jag gÜr det, samtidigt som det jag gÜr är en handling av omsorg. Jag fÜrstÜr inget eller nügot südant.

När hon är färdig med sin stängselsÜmnad dokumenterar hon den och skriver en liten kort berättelse om platsen. Berättelsen, som är en viktig del av upplevelsen, kan vara baserad pü nügot som hänt. – Jag Ünskar att berättelsen ska gÜra att du ser upp pü bilden igen, sü kanske du ser nügot in i bilden som inte var där frün bÜrjan som handlar om reflektioner om gränser, pü insidan, utsidan och pü münga olika sätt.

Och att skapa reflektioner är nügot som hon vill üstadkomma med alla sina projekt. – Jag tror nog att med alla mina projekt, när man gür frün eller har upplevt en installation, sü hoppas jag att man gür ut i det verkliga livet och att man kan fortsätta reflektera, att konsten für en tillbaka till verkligheten pü ett eller annat sätt.

Andrea ThĂźr

�FÜr mig handlar gränser inte bara om de mellan länder.�

PHOTO: MIRI NISHRI

Ajatuksia syntyy neulan ja langan keinoin Lise Bjørne Linnertin Desconocida / Unknown / Ukjent – projekti osallisti ihmistä jatkuen edelleen. Hänen uudessa tyÜssään, Aidat, toiminta on astetta pienimuotoisempaa. Silti keskiÜssä on taide, joka liittyy ihmisiin. – Taiteeni saattaa käsitellä usein hyvinkin henkilÜkohtaisia aiheita, mutta silti yritän lÜytää tavan, jolla henkilÜkohtaisesta tulee myÜs jotain, joka voi osallistaa muita.

X-border Art Biennial

suus, joka tekee siitä erityisen. Kun kohde on lÜytynyt, Linnert etsii paikan päältä aidan, joka rajaa jonkin alueen. Hän etsii sitten aidasta reiän, ja ompelee punaisella langalla pieniä, tiiviitä pistoja reiän ympärille tehdäkseen sen näkyväksi.

Ajatus syntyi Meksikossa TyÜskennellessään Juårezin kaupungissa, Meksikossa, Desconocida/Unknown/ Ukjent-projektin parissa, Linnert ryhtyi pohtimaan aitoja ja näin syntyi ajatus Aidat-projektista. – Kuvasin dokumenttielokuvan Juårezin kaupungin naisista, ja kaupungissa kaikki oli suljettu aitojen sisään. Oli aitoja kun ylitin rajan, ja jopa hÜkkelikylän asumukset oli aidattu. Olen monesti ajatellut rajoja, mutta Juårezissa aidat olivat niin silmiinpistäviä, että jäin todenteolla pohtimaan aitojen sisältämiä merkityksiä.

Tähän mennessä reikien reunoja on par-

sittu punaisella langalla �:ssä kohteessa ympäri maapalloa. Punainen lanka on jättänyt jälkensä Jerusalemiin, Berliiniin, Prahan saksalaiseen suurlähetystÜÜn sekä Yhdysvaltojen ja Meksikon rajalle. – Olen myÜs valinnut paikkoja, jotka ovat minulle täysin henkilÜkohtaisia. Rajat eivät nimittäin muodostu ainoastaan valtioiden välille. NäkymättÜmiä rajoja voi myÜs muodostua ihmisten välille. En tuomitse rajojen olemassaoloa; sen sijaan osoitan niiden olemassaolon sekä pyrin synnyttämään rajoihin liittyviä ajatuksia.

Aitojen reikien reunojen näkyväksi ompeleminen kestää yleensä yhdestä tunnista kahteen, eikä Linnert pyydä lupaa parsimisoperaatiolleen. – Välillä neuloessa minusta tuntuu, että parsin rajoja näkymättÜmäksi. Toisaalta eleeni on myÜs hoivaava. TyÜskentelytapani ei tuhoa mitään tai ketään.

OmpelutyÜn päätteeksi, Linnert doku-

mentoi tyÜnsä valokuvaamalla sekä kirjoittaa lyhyen kertomuksen aidan äärellä. Tarinan kirjoittaminen on olennainen osa kokemusta, ja se voi liittyä sisältÜnsä puolesta johonkin asiaan, joka tapahtui paikassa. – Haluan, että tarinan luettuaan, ihminen palaa valokuvan ääreen ja yrittää etsiä kuvasta jotain, mikä ei ollut aluksi nähtävissä, jotain joka herättää ajatuksia rajoista: ajatuksia sisä- tai ulkopuolella olemisesta.

Linnert toivoo synnyttävänsä ihmisissä ajatuksia projektiensa kautta. – Toivon, että teosteni äärellä syntyneet ajatukset jatkaisivat elämäänsä myÜs näyttelytilan ulkopuolelle. Että ihminen lÜytäisi elämänsä varrelta yhtymäkohtia taiteeseeni, että taide palauttaisi ihmisen todellisuuteen.

Andrea ThĂźr

Lise Bjørne Linnert

ХОСданио ОтраМониК игНОК и Đ˝Đ¸Ń‚ŃŒŃŽ

Đ´ĐľŃ‚ŃŒ на ноК чтО-Ń‚Đž, чогО но СаПотиНи в начаНо и чтО Ń Đ˛Ń?СанО Ń Ń€Đ°ĐˇĐźŃ‹ŃˆĐťĐľĐ˝Đ¸Ń?Пи Đž границах, Đ˛Đ˝ŃƒŃ‚Ń€Đ¸ и, Ń Đ˝Đ°Ń€ŃƒĐśĐ¸ Ń Ń Đ°ĐźŃ‹Ń… раСных тОчок СрониŃ?. Đ’Ń‹ĐˇŃ‹Đ˛Đ°Ń‚ŃŒ пОдОйныо Ń€Đ°ĐˇĐźŃ‹ŃˆĐťĐľĐ˝Đ¸Ń? Она Ń Ń‚Ń€ĐľĐźĐ¸Ń‚Ń Ń? вО Đ˛Ń ĐľŃ… Ń Đ˛ĐžĐ¸Ń… прОоктах. – Đ’ Ń Đ˛ĐžĐ¸Ń… прОоктах Ń? Đ˝Đ°Đ´ĐľŃŽŃ ŃŒ, чтО кОг-

Đ´Đ° Нюди, ĐżĐžŃ ĐźĐžŃ‚Ń€ĐľĐ˛ на Đ¸Đ˝Ń Ń‚Đ°ĐťĐťŃ?цию, ŃƒŃ…ĐžĐ´Ń?Ń‚, Они в Ń Đ˛ĐžĐľĐš Ń€ĐľĐ°ĐťŃŒĐ˝ĐžĐš МиСни прОдОНМают Ń€Đ°ĐˇĐźŃ‹ŃˆĐťŃ?Ń‚ŃŒ, и Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đž какиП-Ń‚Đž ОйраСОП вОСвращаот их в Ń€ĐľĐ°ĐťŃŒĐ˝ĐžŃ Ń‚ŃŒ.

Got the idea in Mexico It was while she was working with the Desconocida/Unknown/Ukjent project in Juårez, Mexico, that she began to think about borders and got the idea for Fences. – I made a documentary film about women in Juårez and everything was enclosed. There were fences when I went across the border, and even the poorest people who lived in shacks of found materials had put fences around them. I have thought about borders, of course, but it came to be so incredibly obvious to me when I was there, and I began to reflect on it, she says.

Thus far � places in the world, including Jerusalem, Berlin, the German embassy in Prague and the border between the U.S. and Mexico, have been visited by Linnert and her red sewing thread. – But I have also chosen places that for me are entirely personal. For me, borders are not just about the obvious ones between countries. I also try to talk about the borders that are between people, those that are not visible. I try not to say anything about whether borders are good or bad; what I really try to do is to point at them and engender reflections about them.

The process of sewing red threads on the fence usually takes one or two hours,

and she doesn’t ask for permission before she begins sewing. – It can feel as if I am covering up borders when I’m sewing, and at the same time ; what I do is an act of caring. I don’t destroy anything or anybody in this way.

When she has finished her fence sewing, she documents it and writes a short little story about the place. The story, which is an important part of the experience, can be based on something that has happened. – I want the story to cause you to look at the picture again, so that maybe you will see something in the picture that wasn’t there from the beginning; something that has to do with reflections on borders; the inside, the outside and in many different ways.

And engendering reflections is something that she wants to bring about with all of her projects. – I certainly believe that with all of my projects, when one goes away or has experienced an installation, then I hope that one goes out into real life and that one continues to reflect, that the art takes one back to reality in one way or another.

Đ?Đ°Đ´ прОоктОП Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸Ń†Ń‹ ЛиСо Đ‘ŃŒŃ‘Ń€Đ˝Đľ Линнорт Desonocida / Unknown / Ukjent ŃƒĐśĐľ райОтаНи ďœ´ ďœ´ďœ°ďœ° чоНОвок, и прОокт ĐżŃ€ĐžĐ´ĐžĐťĐśĐ°ĐľŃ‚Ń Ń?. Đ?Đ°Đ´ Ń Đ˛ĐžĐľĐš нОвОК райОтОК Ограды Она райОтаот, в ĐžŃ Đ˝ĐžĐ˛Đ˝ĐžĐź, в ŃƒĐľĐ´Đ¸Đ˝ĐľĐ˝Đ¸Đ¸, нО оё гНавнОК Ń†ĐľĐťŃŒŃŽ ĐžŃ Ń‚Đ°Ń‘Ń‚Ń Ń? Ń ĐžĐˇĐ´Đ°Đ˝Đ¸Đľ Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đ°, кОтОрОо вОвНокаот НюдоК. Она гОвОрит: – ĐœĐžŃ? ĐˇĐ°Đ´ŃƒĐźĐşĐ° ПОМот ĐąŃ‹Ń‚ŃŒ ĐžŃ‡ĐľĐ˝ŃŒ НичнОК, ĐżĐžŃ ĐťĐľ чогО Ń? Đ¸Ń‰Ńƒ Ń ĐżĐžŃ ĐžĐą Đ˛ĐžĐ˛ĐťĐľŃ‡ŃŒ в Ń?Ń‚Đž НичнОо НюдоК. Đ?ĐžŃ€Đ˛ĐľĐśŃ ĐşĐ°Ń? Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸Ń†Đ° ЛиСо Đ‘ŃŒŃ‘Ń€Đ˝Đľ Линнорт райОтаот Ń Ă‚ гОда над прОоктОП Ограды, кОтОрыК Ń?вНŃ?ĐľŃ‚Ń Ń? кОПйинациоК ĐżĐľŃ€Ń„ĐžŃ€ĐźĐ°Đ˝Ń Đ°, Ń„ĐžŃ‚ĐžĐ´ĐžĐşŃƒĐźĐľĐ˝Ń‚Đ°Ń†Đ¸Đ¸ и Ń‚ĐľĐşŃ Ń‚Đ°, и Ń?ĐşŃ ĐżĐžĐ˝Đ¸Ń€ŃƒĐľŃ‚Ń Ń? в Đ›ŃƒĐťĐľĐž, Đ ĐžĐ˛Đ°Đ˝ŃŒĐľĐźĐ¸ и ĐĄĐľĐ˛ĐľŃ€ĐžĐźĐžŃ€Ń ĐşĐľ в раПках X-border арт-йионнаНо. Đ&#x;рОокт Ограды Đ˝Đ°Ń‡Đ¸Đ˝Đ°ĐľŃ‚Ń Ń? Ń Ń‚ĐžĐłĐž, чтО Она нахОдит какОо-Đ˝Đ¸ĐąŃƒĐ´ŃŒ ĐźĐľŃ Ń‚Đž Ń Đ¸Ń Ń‚ĐžŃ€Đ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐ¸Đź ĐşĐžĐ˝Ń‚ĐľĐşŃ Ń‚ĐžĐź иНи тоП, чтО доНаот Ń?Ń‚Đž ĐźĐľŃ Ń‚Đž ĐžŃ ĐžĐąĐľĐ˝Đ˝Ń‹ĐźÂť. ЗатоП Она нахОдит СайОр ОграМдающиК Ń?Ń‚Đž ĐźĐľŃ Ń‚Đž, нахОдит в ноП Đ´Ń‹Ń€Ńƒ и выдоНŃ?от оо доНаот йОНоо СаПотнОК, ĐžĐąŃˆĐ¸Đ˛Đ°Ń? ĐşŃ€Đ°Ń Đ˝ĐžĐš Đ˝Đ¸Ń‚ŃŒŃŽ ПоНкиПи, пНОтныПи Ń Ń‚ĐľĐśĐşĐ°ĐźĐ¸. Đ˜Đ´ĐľŃ? Ń€ĐžĐ´Đ¸ĐťĐ°Ń ŃŒ в ĐœĐľĐşŃ Đ¸ĐşĐľ РайОтаŃ? над прОоктОП Desconocida/ Unknown/Ukjent в гОрОдо ĐĽŃƒĐ°Ń€ĐľŃ Đ˛ ĐœĐľĐşŃ Đ¸ĐşĐľ, Она начаНа Ń€Đ°ĐˇĐźŃ‹ŃˆĐťŃ?Ń‚ŃŒ Ой идоо границ, и Ńƒ ноё вОСникНа ĐˇĐ°Đ´ŃƒĐźĐşĐ° прОокта Ограды. – ĐŻ Ń Đ˝Đ¸ĐźĐ°ĐťĐ° Đ´ĐžĐşŃƒĐźĐľĐ˝Ń‚Đ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Đš Ń„Đ¸ĐťŃŒĐź Đž Монщинах в ĐĽŃƒĐ°Ń€ĐľŃ Đľ, Ń‚Đ°Đź СайОры йыНи воСдо. Đ&#x;ĐžŃ ĐťĐľ ĐżĐľŃ€ĐľŃ ĐľŃ‡ĐľĐ˝Đ¸Ń? границы даМо нищио Нюди, ĐśĐ¸Đ˛ŃƒŃ‰Đ¸Đľ пОд Ń Đ°ĐźĐžĐ´ĐľĐťŃŒĐ˝Ń‹ĐźĐ¸ Đ˝Đ°Đ˛ĐľŃ Đ°ĐźĐ¸, ОграМдаНи Ń Đ˛ĐžĐľ ĐśĐ¸ĐťŃŒĐľ. ĐŻ и Đ´Đž тОгО СнаНа Đž границах, нО Ń‚Đ°Đź Они йыНи Ń Ń‚ĐžĐťŃŒ Очовидны, чтО Ń? начаНа Đž них ĐˇĐ°Đ´ŃƒĐźŃ‹Đ˛Đ°Ń‚ŃŒŃ Ń?.

Đ?ндроŃ? Тюр

Đ?Đ° Ń ĐľĐłĐžĐ´Đ˝Ń?ŃˆĐ˝Đ¸Đš Đ´ĐľĐ˝ŃŒ ЛиСо Đ‘ŃŒĐľŃ€Đ˝Đľ Линнорт Ń Đž Ń Đ˛ĐžĐľĐš ÂŤĐşŃ€Đ°Ń Đ˝ĐžĐš Đ˝Đ¸Ń‚ŃŒŃŽÂť ĐżĐžŃ ĐľŃ‚Đ¸ĐťĐ° ďœąďœąďœľ тОчок Пира, вкНючаŃ? Đ˜ĐľŃ€ŃƒŃ Đ°ĐťĐ¸Đź, БорНин, ноПоцкОо ĐżĐžŃ ĐžĐťŃŒŃ Ń‚Đ˛Đž в Đ&#x;раго и ĐłŃ€Đ°Đ˝Đ¸Ń†Ńƒ ĐźĐľĐśĐ´Ńƒ ХШĐ? и ĐœĐľĐşŃ Đ¸ĐşĐžĐš. – ĐŻ, выйираНа ĐźĐľŃ Ń‚Đ° пОрОМдающио Ничныо Đ°Ń Ń ĐžŃ†Đ¸Đ°Ń†Đ¸Đ¸. ДНŃ? ПонŃ? границы – Ń?Ń‚ĐžĐąĐžĐťŃŒŃˆĐľ чоП Ń‚ĐžĐťŃŒĐşĐž Очовидныо границы ĐźĐľĐśĐ´Ńƒ Ń Ń‚Ń€Đ°Đ˝Đ°ĐźĐ¸. ĐŻ гОвОрю Đž новидиПых границах ĐźĐľĐśĐ´Ńƒ ĐťŃŽĐ´ŃŒĐźĐ¸ ĐŻ Ń Ń‚Đ°Ń€Đ°ŃŽŃ ŃŒ но ĐłĐžĐ˛ĐžŃ€Đ¸Ń‚ŃŒ Đž тОП, Ń…ĐžŃ€ĐžŃˆĐ¸ĐźĐ¸ иНи пНОхиПи Ń?вНŃ?ŃŽŃ‚Ń Ń? Ń?ти границы, Ń? ĐťĐ¸ŃˆŃŒ на них ŃƒĐşĐ°ĐˇŃ‹Đ˛Đ°ŃŽ и ĐˇĐ°Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐťŃ?ŃŽ ĐˇĐ°Đ´ŃƒĐźĐ°Ń‚ŃŒŃ Ń?. Đ?Đ°ŃˆĐ¸Ń‚ŃŒ ĐşŃ€Đ°Ń Đ˝ŃƒŃŽ Đ˝Đ¸Ń‚ĐşŃƒ на ĐžĐłŃ€Đ°Đ´Ńƒ ОйычнО СаниПаот От Ń‡Đ°Ń Đ° Đ´Đž Đ´Đ˛ŃƒŃ…, и начинаŃ? Ń€Đ°ĐąĐžŃ‚Đ°Ń‚ŃŒ Ń€Đ°ĐˇŃ€ĐľŃˆĐľĐ˝Đ¸Ń? на Ń?Ń‚Đž Она но Ń ĐżŃ€Đ°ŃˆĐ¸Đ˛Đ°ĐľŃ‚. – КОгда Ń? Ń?Ń‚Đž доНаю, ПОМот ĐżĐžĐşĐ°ĐˇĐ°Ń‚ŃŒŃ Ń? чтО такиП ОйраСОП Ń? Сакрываю границы на Ń Đ°ĐźĐžĐź доНо Ń‚Đ°Đş Ń? выраМаю Ń Đ˛ĐžŃŽ ĐˇĐ°ĐąĐžŃ‚Ńƒ Đ˜ Ń? никОгО и ничогО но Ń€Đ°ĐˇŃ€ŃƒŃˆĐ°ŃŽ. Đ&#x;Đž ĐˇĐ°Đ˛ĐľŃ€ŃˆĐľĐ˝Đ¸ŃŽ райОты, Она Đ´ĐžĐşŃƒĐźĐľĐ˝Ń‚Đ¸Ń€ŃƒĐľŃ‚ ĐżŃ€ĐžŃ†ĐľŃ Ń Đ¸ ĐżĐ¸ŃˆĐľŃ‚ кОрОткиК Ń€Đ°Ń Ń ĐşĐ°Đˇ Ой Ń?тОП ĐźĐľŃ Ń‚Đľ. Đ Đ°Ń Ń ĐşĐ°Đˇ, ваМнаŃ? Ń‡Đ°Ń Ń‚ŃŒ впочатНониŃ?, ПОМот ĐžŃ Đ˝ĐžĐ˛Ń‹Đ˛Đ°Ń‚ŃŒŃ Ń? на Ń€ĐľĐ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Ń… Ń ĐžĐąŃ‹Ń‚Đ¸Ń?Ń…. – ĐŻ Ń…ĐžŃ‡Ńƒ, чтОйы вы прОчНи Ń€Đ°Ń Ń ĐşĐ°Đˇ и СахОтоНи ощё раС ĐżĐžŃ ĐźĐžŃ‚Ń€ĐľŃ‚ŃŒ на фОтОграфию ĐźĐľŃ Ń‚Đ°, чтОйы, вОСПОМнО, ŃƒĐ˛Đ¸-

Engendering reflections with needle and thread Lise Bjørne Linnert’s Desconocida / Unknown / Ukjentproject involved , people and is still underway. With her new work, Fences, she works more on the quiet. But the catchword is still making art that involves people. – My work can be extremely personal, but then I try to find a way to make the personal into something that can involve many people, she says.

Since  Norwegian artist Lise Bjørne Linnert has worked with the Fences project, a combination of performance, photo documentary and text, which is on display in Luleü, Rovaniemi and Severomorsk during X-border Art Biennial. She makes Fences come about by

PHOTO: LISE BJĂ˜RNE LINNERT

X-border Art Biennial

searching out a place, either with a historical connection or “something that makes it special�. Then she searches out a fence around an area, looks for a hole in the fence and makes the hole visible by sewing small, tight stiches around it with red thread.

Andrea ThĂźr

Piteå IF

En bild man kan leva sig in i En svartvit teckning som visar solbadande människor på Coney Island. Det valde fem eniga tjejer från Piteå IFs damfotbollslag ut bland några av X-border Art Biennials konstverk.

– Man kan leva sig in i bilden, se deras känslor i ansiktsuttryck och kroppsspråk, säger Lena Blomkvist.

Kan leva sig in i bilden Clara Markstedt kommenterar att hon kommer att tänka på barnboken Var är Waldo.

– Det tar rätt långt tid, man ska försöka hitta personen i massan. En vanlig bild

Kuva johon voit mennä sisään Mustavalkoinen kuva, ihmisiä paistattelemassa auringossa Coney Islandilla. Viisi tyttöä Piteån IF eli naisten jalkapallojoukkueesta valitsivat tämän kuvan yksimielisesti kaikkien X-border biennaalin teosten joukosta.

–Tähän kuvaan voi sukeltaa, aistia ihmisten mielentilat heidän ilmeistään ja kehonkielestään, toteaa Lena Blomkvist.

Lena Blomkvist on Piteån naisten jalkapalloseurassa puolustajana. Hänen joukkueensa kutsuttiin valitsemaan yksi biennaalin teoksista ja pohtimaan sen merkityksiä, sanallistamaan mitä teos tuo mieleen. Valintaan ja reflektointiin osallistui Lenan lisäksi joukkueen australialainen maalivahti Lydia Williams, hyökkääjä Clara Markstedt, keskikenttäpelaaja Anna Westerlund sekä islantilainen takavasen Hallbera Gísladóttir.

Illan treenit ovat juuri päättyneet, ja tapaamme tytöt Piteån LF Areenan ylätasanteella. Tytöt kerääntyvät pyöreän

kan vara lätt att se förbi. I den här kan du hitta nya saker.

– Man kan leva sig in i bilden, se deras känslor i ansiktsuttryck och kroppsspråk, säger Lena.

Så är diskussionen igång, och tröttheten efter träningen får vika åt sidan ett tag.

Målvakten Lydia Williams från Canberra, Australien, tycker att det är ”coolt” att se hur det var på Coney Island på den tiden.

– Det är en så historisk plats i New York.

– Det är häftigt att det är så pass detaljerat, säger Clara och sträcker sig mot bilden på laptopen för att studera bilden närmare. Lydia inflikar att trots att det är sjuttio år sedan fotot togs kan man ändå relatera till bilden.

– Det är en svunnen tid och ingen av mina förfäder är med men ändå kan man se hur det var när ens mor- och farföräldrar växte upp, säger hon. Är det någon speciell detalj ni fallit för?

– Kvinnan med ryggen mot bilden, säger Hallbera. Clara pekar på bilden.

– Det känns som att något händer framför bilden. Alla här framme försöker se att det händer något medan de i bakgrunden har ryggen mot och tittar åt ett annat håll.

Hallbera återgår till att reflektera över tiden då bilden togs.

– Det är på Â -talet och mest troligt är det så att de flesta männen på bilden måste gå ut i krig. De är så bekymmerslösa, säger hon och sätter ord på en av de känslor som tjejerna kommer att tänka på när de ser bilden. Även Anna nämner ordet bekymmerslösa, medan Clara och Lena enas kring ordet gemenskap.

– De är så pass många på ett litet ställe men det verkar inte störa dem. Nuförtiden hade det varit påträngande. Man har sitt eget personliga space men här verkar det inte vara något problem, säger Lena.

Teos on musteella piirretty Tulevaisuus kuuluu väkijoukoille. Se on kanadalaisen Alain James Martinin käden jälkeä. Teos esittää uima-asuihin sonnustautuneita ihmisiä. Martinin mukaan piirros perustuu unkarilais-amerikkalaisen valokuvaaja Weegeen vuonna  ottamaan valokuvaan, joka on otettu paikassa nimeltä Coney Island New Yorkin lähellä.

kuvasta näkee minkälaista oli silloin, kun isovanhempani olivat nuoria, hän toteaa.

Onko jokin yksityiskohta, joka on erityisen mielenkiintoinen?

– Tuo nainen joka on kääntynyt poispäin, sanoo Hallbera. Clara osoittaa kuvaa.

– Tuntuu kuin jotain tapahtuisi kuvan etualalla. Kaikki tässä edessä yrittävät nähdä mitä tapahtuu ja muut kuvan takaosassa katsovat toisiin suuntiin.

Andrea Thür

PHOTO: ERIK HOLMSTEDT

Hon är ytterback i Piteå IFs damlag och fick tillsammans med lagets australiensiska målvakt Lydia Williams, forwarden Clara Markstedt, mittfältare/mittbacken Anna Westerlund och isländska vänsterbacken Hallbera Gísladottir uppdraget att välja ut ett konstverk att reflektera kring från några av biennalens konstverk.

Fotbollsträningen för kvällen har precis avslutats när vi ses en solig vårkväll på övre plan i LF Arena i Piteå. De fem tjejerna bänkar sig kring ett runt bord, där bilder på konstverk av konstnärer från olika delar av världen ligger framme. Här varvas installationer, teckningar och performance med fotografi och videokonst.

Till en början är alla tjejerna tysta, bläddrar i de korta informationsbladen om varje konstnär och betraktar konstverken eftertänksamt i laptopens bildspel. Men så bryter Hallbera Gísladóttir tystnaden.

–Jag gillar den första, säger hon bestämt och får medhåll av Anna Westerlund.

– Det är mest normal för mig som inte har med konst att göra. Man hittar nya saker hela tiden, säger hon.

Bilden, The Future belongs to Crowds, är en bläckteckning av den kanadensiske konstnären Alain James Martin. Den visar ett myller av strandklädda människor och Alain James Martin berättar i sin verksbeskrivning att han i sin tur haft ett fotografi som förlaga, taget på Coney Island utanför New York  av Weegee, en ungersk-amerikansk fotograf.

X-border Art Biennial

pöydän ympärille. Pöydälle on aseteltu kansainvälisten taiteilijoiden teoskuvia.

On installaatioita, piirustuksia, valokuvia ja videoperformansseja.

Alkuun tytöt käyvät kuvia läpi hiljaisuudessa, selaillen taiteilijakuvauksia, katsellen teoksia kannettavan tietokoneen näytöltä. Hallbera murtaa hiljaisuuden.

– Minä pidän ensimmäisestä, hän tote aa tasaisesti. Anna on samaa mieltä.

– Minusta se on kaikista normaalein, tällaisen tavallisen ihmisen on helppo lähestyä sitä. Kuvasta löytyy sitä paitsi kokoajan uusia asioita, Westerlund toteaa.

Teokseen voi astua Clara Markstedtille muistuu mieleen lastenkirja Missä Vallu luuraa?

– Aika vain vierii kuvan äärellä. Yrität etsiä ihmistä massasta. Tavanomaiset kuvat on helppo ohittaa, mutta tästä kuvasta löytyy koko ajan uusia asioita.

– Tähän kuvaan voi sukeltaa, aistia ihmisten mielentilat heidän ilmeistään ja kehonkielestään, toteaa Lena Blomkvist.

Keskustelu saa vettä myllyynsä, treenien jälkeinen väsymys saa unohtua hetkeksi.

Maalivahti Lydia Williams Australiasta tykkää kuvasta, koska siitä näkee, minkälainen oli Coney Island vuonna  .

– Coney Island on niin historiallinen paikka New Yorkissa.

– On kutkuttavaa kuinka paljon yksityiskohtia kuvassa piilee, toteaa Clara, hakeutuen lähemmäksi tietokoneen näyttöä, jotta näkisi paremmin.

Lydian mielestä kuvaan on helppo samaistua, vaikka se onkin otettu à vuotta sitten.

– Paljon aikaa on kulunut, eikä minun esi-isistäni kukaan ole paikalla, mutta

”Kuvasta löytyy sitä paitsi kokoajan uusia asioita.”

Hallbera syventyy pohtimaan aikakautta, jolloin kuva on otettu.

– Eletään -lukua ja suurin osa miehistä kuvassa joutuvat pian rintamalle.

Mutta kuvassa he ovat niin huolettomia, hän sanoo, sanallistaen tunteen, jonka kuva herättää tytöissä. Anna mainitsee sanan huoleton, Clara ja Lena päätyvät sanaan yhteisö.

– Tässä samassa pienessä paikassa on niin monta ihmistä, mutta he eivät tunnu piittaavan siitä. Tänä päivänä ihmiset kokisivat moisen tungoksen ahdistavaksi. Jokaisella ihmisellä on olemassa oma henkilökohtainen tila, mutta tässä tilanteessa se ei tunnu olevan kenellekään mikään ongelma, toteaa Lena.

Andrea Thür

X-border Art Biennial

Piteå IF

Фотография, в которую можно вжиться Черно-белая гравюра, на которой изображены люди, загорающие на острове Кони. Именно ее единогласно выбрали пять девушек из женской команды по футболу Piteå IF, ознакомившись с несколькими произведениями искусства артбиеннале X-border.

–Можно вжиться в изображение, ощутить эмоции героев, прочувствовать их мимику и жесты.

– говорит Лена Блумквист. Ей, крайнему защитнику женской футбольной команды Piteå IF вместе с вратарем, австралийкой Лидией Уильямс, нападающим Кларой Маркстедт, полузащитником Анной Вестерлюнд и левым защитником, исландкой Халльберой Гисладоттир поручили выбрать одно из произведений искусства выставленных на биеннале, и поделиться впечатлениями полученными от него. Солнечным вечером мы встречаемся сразу после окончания футбольной тренировки на верхнем этаже стадиона LF Arena в Питео. Пять девушек усаживаются вокруг круглого стола, на кото-

ром разложены фотографии произведений искусства художников со всего мира. Тут представлены инсталляции, гравюры и перформансы, а также фотографии и образцы видеоискусства. Сначала все девушки в полной тишине знакомятся с краткой информацией о каждом авторе и вдумчиво рассматривают работы на экране ноутбука. Тишину внезапно нарушает Халльбера Гисладоттир.

–Мне нравится первая, – говорит она с уверенностью в голосе и с ней соглашается Анна Вестерлунд.

–Мне, не имеющей никакого отно-

шения к искусству, она кажется самой адекватной в ней постоянно обнаруживаешь что-то новое. – говорит она. Работа Будущее принадлежит толпам – рисунок чернилами канадского художника Элана Джеймса Мартена. На нем изображена толпа людей, одетых в купальные костюмы, а в описании своей работы автор рассказывает о том, что он взял за основу фотоснимок, сделанный на Кони-Айленд вблизи Нью-Йорка в  году фотографом венгерско-американского происхождения Уиджи. Можно вжиться в изображение Клара Маркстедт добавляет, что ей на ум приходит детская книга «Где Вальдо».

–Требуется много времени, чтобы различить человека в этой массе. По обычному изображению взгляд просто скользит, а рассматривая это, можно каждый раз находить новые детали.

–Можно вжиться в изображение, ощутить эмоции героев, прочувствовать их мимику и жесты. – говорит Лена. Обсуждение продолжается и усталость после тренировки временно отступает на второй план. Вратарь Лидия Уильямс из Канберры, Австралии, считает «классным», что можно видеть, какая атмосфера была на Кони-Айленд в те времена.

–Это настолько важное место в истории Нью-Йорка.

–Здорово видеть все в таких деталях.

– говорит Клара и наклоняется над фотографией на экране ноутбука, чтобы рассмотреть работу поближе. Лидия добавляет, что несмотря на то, что фотография была сделана семь-

A black-and-white drawing that shows sunbathers at Coney Island. That was what five girls from the Piteå sports association (IF) women’s football team unanimously chose from some of the artworks at the X-border Art Biennial.

– You can enter into the picture, see their feelings in facial expressions and body language, says Lena Blomkvist.

She is a full-back on the Piteå IF women’s team, and she got the assignment – along with the team’s Australian goalkeeper Lydia Williams, forward Clara Marstedt, midfielder/halfback Anna Westerlund and Icelandic left-back Hallbera Gísladóttir – to choose a work from some of the biennial’s artworks and reflect on it.

Football practice for the evening has just come to an end when we meet on a sunny spring evening on the upper level of the LF Arena in Piteå. The five girls seat themselves around a circular table on which images of artwork by artists from various parts of the world are displayed. Installations and drawings alternate with photography and video art performances.

Initially all of the girls are silent, skimming through the brief information sheets on each artist and thoughtfully regarding artworks in the laptop’s slide show. But then Hallbera Gísladóttir

breaks the silence.

– I like the first one, she says flatly, and Anna Westerlund backs her up.

– It’s the most normal for me, as a person who doesn’t have much to do with art.

You keep finding new things in it, she says.

The picture, The Future Belongs to Crowds, is an ink drawing by Canadian artist Alain James Martin. It shows a crowd of people in swimwear, and in his artist statement Alain James Martin relates that his work was based on an original photograph taken at Coney Island outside New York in  by Weegee, a Hungarian-American photographer.

Can enter into the picture Clara Markstedt remarks that she came to think of the children’s book Where’s Waldo?

– It takes quite a long time. You try to find the person in the masses. It can be easy to look past an ordinary picture. In

десят лет назад, можно соотнести себя с изображением.

–Это ушедшая эпоха, которую не застали даже мои родители, но все равно, можно увидеть, в каких условиях росли наши бабушки и дедушки, – рассуждает она. А какая-нибудь деталь привлекла у вас особое внимание?

–Женщина, повернувшаяся спиной – говорит Халльбера. Клара указывает пальцем на фотографию.

–Такое впечатление, словно на переднем плане фотографии что-то происходит. Все, кто впереди, стараются увидеть, что происходит, в то время как люди сзади повернулись спинами и смотрят в другом направлении. Халльбера снова возвращается к размышлениям о времени, когда был сделан снимок.

–Это происходит в -х годах и, скорей всего, большинству мужчин на фотографии придется идти на войну. Они настолько беззаботны, говорит она, тем самым передавая словами чувства, возникающие у девушек при просмотре снимка. Анна тоже произносит слово «беззаботные», в то время как Клара и Лена вместе предлагают в качестве ключевого слова «общность». Их так много в таком ограниченном пространстве, но складывается впечатление, что это им не мешает. Сейчас бы такое вызвало раздражение. У каждого есть личное пространство, а вот для них, кажется, это вообще не было проблемой, говорит Лена. Андреа Тюр

PHOTO: JASMINE WAHEED

A picture you can enter into

this one you can find new things.

– You can enter into the picture, see their feelings in facial expressions and body language, says Lena.

With that the discussion is off and running, and fatigue after practice has to step aside for a while.

Goalkeeper Lydia Williams from Canberra thinks it’s cool to see how things were at Coney Island in those days.

– It is such a historical place in New York.

– It’s compelling that it is so detailed, says Clara, drawing closer to the image on the laptop to study the picture more closely.

Lydia interjects that despite the fact that it’s seventy years since the photo was taken, you can still relate to the picture.

– A lot of time has passed and none of my ancestors is present, but still you can see what it was like when your grandmother and grandfather grew up, she says.

Are there any special details that strikes you?

– The woman with her back to the viewer, says Hallbera.

Clara points to the picture.

– It feels as if something is happening in front of the picture. Everyone in front is trying to see something that is happening while those in the background have their backs towards us and are looking in another direction.

Hallbera goes back to reflecting on the time when the photo was taken.

– It’s the  s and most likely most of the men in the picture will have to go to war. They are so carefree, she says, and puts into words one of the feelings that the girls come to think about when they look at the picture. Anna also mentions the word carefree, while Clara and Lena are in accord on the word community.

– There are so many people in a small place, but that doesn’t seem to bother them. Nowadays it would be embarrasing. Each person has his personal space, but here that doesn’t seem to be any problem, says Lena.

Andrea Thür

20

Advertisements

X-border Art Biennial

KONSTHALLEN

MIKAEL

RICKFORS

HÖSTEN 2013

NORRBOTTEN BIG BAND & TRIO X

FJÄRILSEFFEKTEN FAMILJEFÖRESTÄLLNING, 9-12 ÅR

Arvidsjaur, Medan Ons 11 sept kl 18.00

Pajala, Folkets hus lör 7 sept kl 20.00 Övertorneå, Folkets hus sön 8 sept kl 18.00 Överkalix, Folkets hus mån 9 sept kl 19.00 Haparanda, Folkets hus tis 10 sept kl 19.00 Boden, Sagateatern ons 11 sept kl 19.00 Älvsbyn, Forum tors 12 sept kl 19.00 Jokkmokk, Folkets hus fre 13 sept kl 19.00 Luleå, Kulturens hus lör 14 sept kl 19.00 Piteå, Kårhuset sön 15 sept kl 16.00

BOK & BILD 2013:

EVA STINA SANDLING 19 OKT – 3 NOV

QUILTTRIENNAL 19 OKT – 1 DEC

NORRBOTTENS KAMMAR- THE TRAIN ORKESTER NAIMA Sveriges okrönta loopdrottning!

Dirigent och solist Gilles Apap, violin

Luleå, Kulturens hus tors 12 sept kl 19.00 Arjeplog kyrka fre 13 sept kl 19.00 Haparanda kyrka lör 14 sept kl 18.00 Piteå, Studio Acusticum sön 15 sept kl 16.00

Gällivare, Sjöparksskolan Sön 29 sept kl 18.00 Arjeplog, Biografen Fre 4 okt kl 19.00

TOMAS HÄMÉN 9 NOV – 29 NOV

ANU TUOMINEN 7 DEC – 12 JAN

EVA OLSSON & JONAS NILSSON 7 DEC – 12 JAN

KONSTHALLEN 20 ÅR

Luleå, Kulturens hus lör 5 okt kl 19.00

A LAUGH TO CRY – Framtidens opera är här!

Piteå, Studio Acusticum tors 10 okt kl 19.00 Pajala, Folkets hus lör 12 okt Umeå, NorrlandsOperan mån 14 okt 19.00 Sundsvalls Teater ons 16 okt kl 19.00

NORRBOTTEN NEO

7 DEC – 12 JAN

NEW SWEDEN - Biljett till det okända

Stockholm, Konserthuset Sön 6 okt kl 15.00 Fler spelorter tillkommer!

www.kulturenshus.com/konsthallen

www.norrbottensmusiken.se

Dans i Nord hälsar alla välkomna till Dansfesten som är Dans i Nords dansfestival och startskottet på vår nya danssäsong i Norrbotten!

7 sep Dansdans-debatt & öppningsföreställning 8 sep Skapa Dans - tävling för ungdomar & ”prova på dans” hos olika dansföreningar 9 sep Skolföreställningar och uppvisning av yrkesdansutbildningarna 10 sep Boka Dans mässa med Danspoolen 11 sep Knattedisko på dagen och ”Lill-lördag” för vuxna på kvällen med 70-80-tals disco och bakad potatis 12 sep����������������������������������������������������������������������������������� Flores.

www.dansinord.se

DANSFESTEN ACUSTICUM PITEÅ 7-12 SEPTEMBER 2013

X-border Art Biennial

Advertisements

21

Norrbottens museum

Fotografi i Norrbotten, de första hundra åren visas 15.6 - 25.8

En exposé över fotografi i Norrbotten med bilder av bland annat Borg Mesch, Henny Tegström, Lennart Nilsson, Lotten von Düben, Mia Green och Ludvig Wästfelt.

X-border Art Biennial Luleå · Rovaniemi · Severomorsk

June 19 – October 6, 2013 www.x-border.info

Måndag 17.6 kl 19

Onsdag 15.6 kl 13

Vernissage: Fotografi i Norrbotten, de första hundra åren Utställningen invigs av Jan-Erik Lundström, vik museichef

Visningar: Visningar: se www.norrbottensmuseum.se www.norrbottensmuseum.se se

Utställningar - lekmiljöer - film - butik - kafé

Kvällsöppet till kl 21

Konstnärspresentationer

Tisdag 18.6 kl 19 Kvällsöppet till kl 21 Artists talks, samtal på temat gränser Onsdag 19.6

Gemensam vernissage

Kl 18 Konsthallen på Konstens hus Kl 19.30 Norrbottens museum Kvällsöppet på Norrbottens museum till kl 22

Onsdag 19.6 kl 21 (fri entré)

Drömmar av silver, vingar av guld - dåtid, nutid och framtid längs Nasaleden. Visas till 25.8

Jan Lundbergs kvartett Lördag 31.8 kl 13

Boksläpp: Boken om Brita Weglin Konstnären föreläser om sin bok

Sommarmusik onsdagar kl 19 26 juni - 7 augusti Entré 60 kr

Barnteater

tisd-tors 16-25 juli kl 14 Månd juni-aug 10-16, tisd-fred 10-16, lörd-sönd 12-16 Kvällsöppet onsd 19 juni 10-22, onsd 26 juni - 7 aug 10-21 Midsommarafton & midsommardagen stängt Storgatan 2, Luleå, tel 0920-24 35 02 Se aktuell information på www.norrbottensmuseum.se

Fri entré

Rubus Arcticus 2013

Sök senast 1 september

Ett av Sveriges största kultur- och utvecklingsstipendier

4 x 100 000 kr

Heders- och förtjänststipendium

50 000 kr

Info & blanketter: www.nll.se/kultur · 0920-28 42 22

22

Advertisements

X-border Art Biennial

BOKA DIN CHARTERRESA HOS NEX!

kt o 5 r ä i m Pre

m er iim Mannhe n in i r a C v komedi a

Vi tar inget extra fÜr att boka din charter och vi jämfÜr alla arrangÜrers priser üt er!

Välkommen med din fÜrfrügan!

I LuleĂĽ och pĂĽ turnĂŠ sept - dec

fr 7 ĂĽr fr 3 ĂĽr

Speldagar, tider, info om pjäserna www.norrbottensteatern.se

Teaterns kassa 0920-24 34 00, ticnet.se, Kulturens Hus LULEĂ… 0920-21 10 00

Foto, detalj: Š Olafur Eliasson, The large Island series, 2012. Courtesy of Gallery Neugerriemschneider, Berlin

Bli vür vän pü Facebook och ta del av vüra erbjudanden!

6 J U N I – 20 O KTO B E R 2013

ELEMENTAL

Olafur Eliasson ¡ Lawrence Weiner ¡ Kría Brekkan Birgir AndrÊsson ¡ Hrafnhildur Arnardottir Hildur Bjarnadóttir ¡ MargrÊt BlÜndal Maria Friberg ¡ Kristjån Gudmundsson Roni Horn ¡ Joan Jonas ¡ Tumi Magnússon Ragna Róbertsdóttir ¡ Karin Sander Roman Signer ¡ �var Valgardsson 8 BODENFOTOGRAFER BODENSKO LAN :

STIG SANDBERG Ă–PPETTIDER: ONS-SĂ–N 12-17 STĂ„NGT MIDSOMMARAFTON, MIDSOMMARDAGEN NORRBOTTENSVĂ„GEN 18, BODEN. 0921-930 41 FĂ–LJ OSS PĂ…: facebook.com/havremagasinet Twitter: @Havremagasinet

HAV RE MAGASI N ET www.havremagasinet.se

X-border Art Biennial

Advertisements

23

presenterar

���������������� av Søren Kragh-Jacobsen inspelad i Älvsbyn biografpremiär 27/9

Mig äger ingen av Kjell-Åke Andersson baserar sig pü Åsa Linderborgs bok inspelad pü Studio Kronan i Luleü biografpremiär 8/11

����������������������

inspelad i Kiruna ����������������������������������������������

PH OTO : P ER P ET T E R SS O N

Ă–mheten, foto: Petrus SjĂśvik

The Heart of Northern Sweden LuleĂĽ, the heart of northern Sweden, has small-town nearness and big-city offerings, the vitality of a university and an innovative business sector.

A real winter city with a white winter playground and a beautiful summer archipelago, LuleĂĽ tops the Swedish sunshine league year after year.

We’re 75,000 Luleü residents and growing. s Lulea.nu LULEÅ COUNCIL IN COOPERATION WITH THE BUSINESS SECTOR AND LULEÅ UNIVERSITY OF TECHNOLOGY

Participants

sitt skapande bjuder Falkholt ofta in till olika former av samarbeten med konstnärer, musiker, allmänheten och organisationer.

Lise Bjørne Linnert Norge, bor i Norge Lise Bjørne Linnert bor och arbetar i Oslo, Norge. När Bjørne Linnert uppmärksammar globala, politiska och sociala frügor ligger hennes intresse i att belysa de minsta komponenterna.

Hennes process- och projektbaserade verk utvecklas lĂĽngsamt, ofta tar det ĂĽr att samla in material och skapa innehĂĽll.

Online David Molander Sverige, bor i USA David Molander, fĂśdd ˜™Â&#x;ÂĄ, har studerat fotografi vid GĂśteborgs Universitet och vid Harvard University. Han har ställt ut bĂĽde i Sverige och utomlands. Bland flertalet utmärkelser kan nämnas Hasselblad Foundations Victor Award Â˘ÂšÂ˜Â˜. I Stockholm är han representerad av Cecilia HillstrĂśm Gallery.

Antti Tenetz Finland, bor i Finland Antti Tenetz, fĂśdd ˜™§¨ i Finland, är bildkonstnär och naturalist. Hans konstverk är en korsning av media-, bio- och urban konst Den har starka drag av ett gränsĂśverskridande vetenskapligt och konstnärligt tillvägagĂĽngssätt. Han utforskar ofta människans relation till naturen. Temat varierar mellan sibiriska bjĂśrnkulter till digitala representationer av djurens sensoriska system. I konstverken kombinerar han frimodigt medier och material frĂĽn olika teknologier och med den levande naturen.

Online David Molander Ruotsi, asuu Yhdysvalloissa David Molander on opiskellut valokuvausta GÜteborgin yliopistossa sekä Harvardin yliopistossa.

Molanderin teokset ovat olleet esillä Ruotsissa sekä maailmalla. Molander on palkittu mm. Hasselblad SäätiĂśn Victor palkinnolla vuonna Â˘ÂšÂ˜Â˜. Tukholmassa Molanderia edustaa Cecilia HillstrĂśm Galleria.

Antti Tenetz Suomi, asuu Suomessa Antti Tenetz on kuvataiteilija. Hänen teoksensa sijoittuvat media- bioja kaupunkitaiteen risteykseen ja sisältävät usein vahvan taiteen ja tieteenvälisen lähestymistavan. Hän tutkii teoksissaan usein ihmisen ja luonnon välistä suhdetta aiheiden vaihdellessa Siperian karhukulteista eläinten aistijärjestelmän digitaaliseen representaatioon. TÜissään hän yhdistelee ja käyttää pelottomasti erilaisia muotoja ja materiaaleja aina teknologioista elävään luontoon asti.

такМо Đ¸ĐˇŃƒŃ‡Đ°ĐťĐ° Đ¸Ń Ń‚ĐžŃ€Đ¸ŃŽ Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đ° в ŃƒĐ˝Đ¸Đ˛ĐľŃ€Ń Đ¸Ń‚ĐľŃ‚Đľ КОпонгагона. ЭНан Đ”ĐśĐľĐšĐźŃ ĐœĐ°Ń€Ń‚ĐľĐ˝ Đł.Ń€., Канада, Мивёт в Канадо ЭНан Đ”ĐśĐľĐšĐźŃ ĐœĐ°Ń€Ń‚ĐľĐ˝ – Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸Đş иС Вордана прОвинции Квойок. Он, в ĐżĐľŃ€Đ˛ŃƒŃŽ ĐžŃ‡ĐľŃ€ĐľĐ´ŃŒ, Đ¸ĐˇĐ˛ĐľŃ Ń‚ĐľĐ˝ Ń Đ˛ĐžĐ¸Đź Đ°ĐťŃŒŃ‚ĐľŃ€Đ˝Đ°Ń‚Đ¸Đ˛Đ˝Ń‹Đź прОоктОП Galerie Pink, Đ° такМо активныП ŃƒŃ‡Đ°Ń Ń‚Đ¸ĐľĐź в арт-цонтро Articule. ОднОК иС Ń Đ°ĐźŃ‹Ń… Đ¸ĐˇĐ˛ĐľŃ Ń‚Đ˝Ń‹Ń… Đ˛Ń‹Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐžĐş, прОводоннОК ЭНанОП Đ”ĐśĐľĐšĐźŃ ĐžĐź ĐœĐ°Ń€Ń‚ĐľĐ˝ĐžĐź при ŃƒŃ‡Đ°Ń Ń‚Đ¸Đ¸ Đ’Đ¸Đ˝Ń ĐľĐ˝Ń‚Đ° ТингоНи, йыНа ÂŤĐ&#x;ĐžŃ ĐźĐžŃ‚Ń€Đ¸Ń‚Đľ наНовО (Regard a Gauche/Looking Left) в ďœ˛ďœ°ďœ°ďœł ĐłĐžĐ´Ńƒ. Đ&#x;атрик ĐšĐ˛Đ¸Ń Ń‚ Đł.Ń€., ШвоциŃ?, Мивёт в Швоции ĐĽŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸Đş Мивёт и райОтаот в ĐĄŃ‚ĐžĐşĐłĐžĐťŃŒĐźĐľ в Швоции. Он ŃƒŃ‡Đ¸ĐťŃ Ń? в Хити КОННодМо на Đ°Ń€Ń…Đ¸Ń‚ĐľĐşŃ‚ŃƒŃ€Đ˝ĐžĐź Ń„Đ°ĐşŃƒĐťŃŒŃ‚ĐľŃ‚Đľ в Đ?ŃŒŃŽ ЙОрко, Đ° такМо СакОнчиН Đ°Ń€Ń…Đ¸Ń‚ĐľĐşŃ‚ŃƒŃ€Đ˝Ń‹Đš Ń„Đ°ĐşŃƒĐťŃŒŃ‚ĐľŃ‚ ĐšĐžŃ€ĐžĐťĐľĐ˛Ń ĐşĐžĐłĐž Ń‚ĐľŃ…Đ˝ĐžĐťĐžĐłĐ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐžĐłĐž Đ¸Đ˝Ń Ń‚Đ¸Ń‚ŃƒŃ‚Đ°. Đ&#x;атрик ĐšĐ˛Đ¸Ń Ń‚ Ń Ń‡Đ¸Ń‚Đ°ĐľŃ‚ Ń ĐľĐąŃ? Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸ĐşĐžĐź, хОтŃ? ПнОгио огО прОиСводониŃ? трёхПорны. ĐĄŃ€ĐľĐ´Ń Ń‚Đ˛Đ°, Đ¸Ń ĐżĐžĐťŃŒĐˇŃƒĐľĐźŃ‹Đľ в райОтах, ĐˇĐ°Đ˛Đ¸Ń Ń?Ń‚ От тоПатики. ЕгО ĐžŃ ĐžĐąĐľĐ˝Đ˝Đž Đ¸Đ˝Ń‚ĐľŃ€ĐľŃ ŃƒŃŽŃ‚ поКСаМи, Ń Đ˛ĐžĐ¸ ĐžŃ‰ŃƒŃ‰ĐľĐ˝Đ¸Ń? Он Ń Ń‚Đ°Ń€Đ°ĐľŃ‚Ń Ń? ĐżĐľŃ€ĐľĐ´Đ°Ń‚ŃŒ при пОПОщи раСНичных Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐľŃ Ń‚Đ˛ĐľĐ˝Đ˝Ń‹Ń… Ń Ń€ĐľĐ´Ń Ń‚Đ˛. Đ›ŃƒĐşĐ° РадОович Đł.Ń€., ХорйиŃ?, Мивёт в ЧорнОгОрии Đ›ŃƒĐşĐ° РадОович – Ń ĐžĐ˛Ń€ĐľĐźĐľĐ˝Đ˝Ń‹Đš Ń ĐşŃƒĐťŃŒĐżŃ‚ĐžŃ€ иС ЧорнОгОриŃ?. Он ОкОнчиН Ń„Đ°ĐşŃƒĐťŃŒŃ‚ĐľŃ‚ прикНаднОгО Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đ° в БоНградо в Хорйии в ďœ˛ďœ°ďœąďœ° ĐłĐžĐ´Ńƒ. Он ŃƒĐśĐľ ŃƒŃ‡Đ°Ń Ń‚Đ˛ĐžĐ˛Đ°Đť в трёх Ń„ĐľŃ Ń‚Đ¸Đ˛Đ°ĐťŃ?Ń… и трёх Ń Đ¸ĐźĐżĐžĐˇĐ¸ŃƒĐźĐ°Ń…, Đ° такМо прОвёН в ďœ˛ďœ°ďœąďœą ĐłĐžĐ´Ńƒ ĐżĐľŃ€Ń ĐžĐ˝Đ°ĐťŃŒĐ˝ŃƒŃŽ Đ˛Ń‹Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐşŃƒ в гаНороо Đ’ŃƒĐşĐžĐ˛Đ¸Ń‡Đ° в Боарано в ЧорнОгОрии. ĐœĐ°Ń€Đ¸Đ˛Đ° ЗахарОф Đł.Ń€., ГроциŃ?, Мивёт в Гроции ĐœĐ°Ń€Đ¸Đ˛Đ° ЗахарОв – динаПичныК Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸Đş ĐłŃ€ĐľŃ‡ĐľŃ ĐşĐžĐłĐž ĐżŃ€ĐžĐ¸Ń Ń…ĐžĐśĐ´ĐľĐ˝Đ¸Ń?, Đ¸ĐˇŃƒŃ‡Đ°Đ˛ŃˆĐ°Ń? Đ¸ĐˇĐžĐąŃ€Đ°ĐˇĐ¸Ń‚ĐľĐťŃŒĐ˝ĐžĐľ Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đž в ВоНикОйритании. Đ•Đľ Đ˛Đ¸ĐˇŃƒĐ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Đš Ń?Сык -Ń?ĐşŃ ĐżŃ€ĐľŃ Ń Đ¸ĐžĐ˝Đ¸Ń Ń‚Đ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐ¸ Ń€Đ¸Ń ŃƒĐ˝ĐžĐş Đ¸Đ˝Ń Ń‚Đ°ĐťĐťŃ?ции и Ń ĐźĐľŃˆĐ°Đ˝Đ˝Đ°Ń? тохника Đ¸Ń ĐżĐžĐťŃŒĐˇŃƒĐľŃ‚Ń Ń? Đ´ĐťŃ? породачи тох Ń‡ĐľĐťĐžĐ˛ĐľŃ‡ĐľŃ ĐşĐ¸Ń… Đ˛ĐžĐżŃ€ĐžŃ ĐžĐ˛, чтО Đ˛ĐžĐťĐ˝ŃƒŃŽŃ‚ НюйОгО иС Đ˝Đ°Ń . Она Ń?вНŃ?ĐľŃ‚Ń Ń? чНонОП Hellenic Art Chamber of Commerce, и оё райОты нахОдŃ?Ń‚Ń Ń? в ĐźŃƒĐˇĐľŃ?Ń… в Гроции и ĐşŃƒĐťŃŒŃ‚ŃƒŃ€Đ˝Ń‹Ń… фОндах Ń ĐžĐ˛Ń€ĐľĐźĐľĐ˝Đ˝Ń‹Ń… ĐłŃ€ĐľŃ‡ĐľŃ ĐşĐ¸Ń… Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸ĐşĐžĐ˛.

Đ?Đ° ŃƒĐťĐ¸Ń†Đľ вО Đ˛Ń ĐľŃ… гОрОдах КарОНина Đ¤Đ°ĐťŃŒĐşŃ…ĐžĐťŃŒŃ‚ Đł.Ń€., ШвоциŃ?, Мивёт в Швоции КарОНина Đ¤Đ°ĐťŃŒĐşŃ…ĐžĐťŃŒŃ‚ Мивёт и райОтаот в ГётойОрго в Швоции. ĐĄ кОнца ďœąďœšďœšďœ°-Ń… гОдОв райОтаот над Ń ĐžĐˇĐ´Đ°Đ˝Đ¸ĐľĐź Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐľŃ Ń‚Đ˛ĐľĐ˝Đ˝ĐžĐš фОрПы граффити на фОно ĐźŃƒĐˇŃ‹ĐşĐ°ĐťŃŒĐ˝ĐžĐš, Đ¸Ń ĐżĐžĐťĐ˝Đ¸Ń‚ĐľĐťŃŒŃ ĐşĐžĐš и Ń ĐžŃ†Đ¸Đ°ĐťŃŒĐ˝ĐžĐš практики. Đ’ Ń Đ˛ĐžŃ‘Đź Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đľ Đ¤Đ°ĐťŃŒĐşŃ…ĐžĐťŃŒŃ‚ Ń‡Đ°Ń Ń‚Đž Đ¸Ń ĐżĐžĐťŃŒĐˇŃƒĐľŃ‚ раСНичныо фОрПы Ń ĐžŃ‚Ń€ŃƒĐ´Đ˝Đ¸Ń‡ĐľŃ Ń‚Đ˛Đ° Ń Đ´Ń€ŃƒĐłĐ¸ĐźĐ¸ Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸ĐşĐ°ĐźĐ¸, ĐźŃƒĐˇŃ‹ĐşĐ°Đ˝Ń‚Đ°ĐźĐ¸, ĐžĐąŃ‰ĐľŃ Ń‚Đ˛ĐžĐź и ОрганиСациŃ?Пи.

X-border Art Biennial

Outdoors in all cities Carolina Falkholt Sweden, lives in Sweden Carolina Falkholt lives and works in Gothenburg, Sweden. Since the end of the ˜™™šs, she has worked on developing the graffiti art form as a musical, performing and social experience. In her creative work, Falkholt often invites different types of collaboration with artists, musicians, the public and organisations.

Lise Bjørne Linnert Norway, lives in Norway Lise Bjorne Linnert lives and works in Oslo, Norway. When Bjorne Linnert addresses global, political and social issues, her interest lies in highlighting the smallest components. Her process- and project based work develops slowly, often taking years to collect material and build content.

Online David Molander Sweden, lives in USA David Molander, born ˜™Â&#x;ÂĄ, has studied photography at the University of Gothenburg and at Harvard University. He has exhibited widely in Sweden and abroad. Among numerous awards he received the Hasselblad Foundations Victor Award Â˘ÂšÂ˜Â˜. He is represented in Stockholm by the Cecilia HillstrĂśm Gallery.

Antti Tenetz Finland, lives in Finland Antti Tenetz is a visual artist and naturalist. His artworks are at the crossroads of media-, bio- and urban arts with strong current of interdisciplinary sci/art approach. He often explores man’s relation to nature.

The theme varies from Siberian bear cults to digital representations of animal sensory systems. In his artworks he fearlessly combines mediums and materials from different technological platforms to living nature.

X-border Art Biennial Лис Бьёрн Линнерт г.р., Норвегия, проживает в Норвегии Лис Бьёрн Линнерт живет и работает в Осло, Норвегии. Когда Бьёрн Линнерт обращается к глобальным политическим или социальным проблемам, ее интересует привлечь внимание к мельчайшим нюансам. Ее работы результат длительного процесса – подбор материалов и формирование контента может длиться много лет.

Онлайн Давид Моландер г.р., Швеция, проживает в США

The end of this part

Please rotate the publication and start from the beginning to read the magazine

Давид Моландер родился в  г. и изучал искусство фотографии в Гётеборгском университете и в Гарварде. Он часто экспонируется в Швеции и за рубежом. Среди его многочисленных наград – премия «Хассельблад» за  год. Его работы представлены в Стокгольме в галерее Сесилии Хилльстрём. Антти Тенетц г.р., Финляндия, проживает в Финляндии Антти Тенетц родился в  г. в Финляндии и является визуальным художником и натуралистом. Его творчество – это симбиоз медиа-, био-, урбанистического искусства и науки, яркой спецификой которого является применение междисциплинарных подходов. Также он исследует отношение человека к природе. Эта тема представлена разнообразными работами, начиная с видео демонстрирующего культ охоты на медведя в Сибири и заканчивая цифровыми изображениями сенсорных систем у животных. В своих работах он смело использует средствами и материалами техногенного и природного происхождения.

Please rotate the publication and start from the beginning to read the catalogue X-border Art Biennial

The end of this part

Participants

 framtiden. Genom att omorganisera dessa faktorer med dekonstruktiva metoder, skapar han platsspecifika verk och performances.

Ragnhild May Danmark, bor i Danmark Ragnhild May är en dansk konstnär och musiker som främst arbetar och experimenterar med ljud, installationer och performancekonst. I sin konst kombinerar hon sitt intresse fĂśr bĂĽde musik och skulptur. Sedan Â˘ÂšÂ˜Â˜ har hon dirigerat musikframträdanden med egentillverkade instrument. May avslutade en kandidatexamen i konst i Danmark och har fortsatt sina studier vid konstakademien, Akademie der KĂźnste Bildende, i Wien.

Olga Prokhorova Ryssland, bor i Finland Olga Prokhorova bor i Uleüborg, Finland. Hon är fÜdd och har bott stÜrre delen av sitt liv i Izhevsk, Ryssland. En industristad känd fÜr sin tillverkning av Kalashnikovvapnet. I regionen har den inhemska befolkningen, Udmurt, fütt undvika att Üppet visa sin kultur i ürhundraden. Här finns shamanistiska, ortodoxa och muslimska samhällen.

Prokhorva utbildade sig här till journalist och arbetade pü lokalteve i fem ür där hon gjorde TV-program fÜr barn. Prokhorova flyttade sedan fÜr att studera performancekonst i Sverige och bor sedan dess vid Bottenhavets kust. Hon har varit aktiv konstnär i fem ür. Hennes verk byggs upp som ritualer, där varje agerande och varje objekt har personlig betydelse fÜr henne.

ROVANIEMI UTOMHUS Olga Chagaoutdinova Ryssland, bor i Kanada Olga Chagaoutdinovas foto- och video-baserade arbete utforskar hemlivet, globaliseringen och senast lidandet i det samtida samhället.

FrĂĽn Ryssland har hon en magisterexamen i det ryska sprĂĽket och världslitteratur. I Kanada tog hon en kandidatexamen i fotografi ¢šš¨ och en magisterexamen ¢ššÂ&#x;. Hennes arbeten har visats i stor utsträckning bĂĽde i Kanada och Ăśver hela världen.

Strijdom van der Merwe Sydafrika, bor i Sydafrika Strijdom van der Merwe ställer regelbundet ut sina verk och har genomfÜrt uppdrag i Asien, Europa, Australien och Afrika.

Han har vunnit flera internationella konsttävlingar och mottagit olika stipendier och utmärkelser. Som konstnär använder han det material som tillhandahülls av den valda platsen, och hans skulpturala former tar form i fÜrhüllande till det omgivande landskapet. Han arbetar i naturen och använder sig av stenar, sand, vatten och trä.

Severomorsk THE EXHIBITION HALL OF THE TOWN OF SEVEROMORSK Kerstin Hamilton Sverige, bor i Sverige Hamilton är Svensk bildkonstnär.

Hennes arbetsprocess liknar etnografens pü sü sätt att hon tillbringar

kuvanveiston. Vuodesta Â˘ÂšÂ˜Â˜ May on tehnyt performansseja omatekoisten soittimien avulla. May valmistui kuvataiteen kandidaatiksi Tanskassa ja jatkaa opintojaan Wienin kuvataideakatemiassa Olga Prokhorova Venäjä, asuu Suomessa Olga Prokhorova on performanssitaiteilija. Prokhorovan synnyinkaupunki on teollisuuskaupunki, joka on tunnettu Kalashnikov-aseen valmistuksesta. Udmurtian tasavallan alkuperäisväestĂśn kulttuuria on tukahdutettu vuosisatojen ajan, ja alueella kohtaavat niin shamanismin perinne kuin ortodoksi- ja muslimikansat.

Prokhorova opiskeli journalismia ja tyÜskenteli viiden vuoden ajan lastenohjelmien parissa ennen kuin muutti Ruotsiin opiskelemaan performanssitaidetta. Hän on sittemmin asettunut Pohjanlahden rannikolle Ouluun. Prokhorova on toiminut performanssitaiteilijana aktiivisesti viiden vuoden ajan. Prokhorovan performanssit ovat kuin rituaaleja: jokaisella teolla ja esineellä on hänelle henkilÜkohtainen merkitys.

ULKOTILASSA ROVANIEMELLÄ Olga Chagaoutdinova Venäjä, Asuu Kanadassa Olga Chagaoutdinova on valokuvaja videotaiteilija. Hänen teoksensa ovat olleet esillä Kanadassa sekä muualla maailmalla. Chagaoutdinova tutkii taiteessaan kotielämää, globalisaatiota ja uusimmissa tÜissään myÜs kärsimystä nyky-yhteiskunnassa. Chagaoutdinova on opiskellut Venäjän kieltä ja maailmankirjallisuutta Venäjällä sekä valokuvausta Kanadassa.

Strijdom van der Merwe Etelä-Afrikka, asuu Etelä-Afrikassa Strijdom van der Merwe on ympäristÜtaiteilija. Van der Merwen tÜitä on ollut esillä useissa näyttelyissä ja hän on tehnyt tilaustÜitä Aasiassa, Euroopassa, Australiassa ja Afrikassa. Van der Merwe on voittanut kansainvälisiä taidekilpailuja sekä vastaanottanut useita apurahoja ja tunnustuksia. Maataiteilijana hän rakentaa teoksen muodot suhteessa ympäristÜn muotoihin ja hyÜdyntää paikan päältä lÜytyviä materiaaleja kuten kiveä, hiekkaa, vettä ja puuta.

Severomorsk SEVEROMORSKIN KAUPUNGIN NÄYTTELYTILA Kerstin Hamilton Ruotsissa, asuu Ruotsissa Kerstin Hamilton on ruotsalainen kuvataiteilija. Hamilton tyÜskentelee kuin etnografi, viettäen pitkiä aikoja tutkimuskohteessaan. Hamilton asettaa valokuva- ja videorepresentaatiot rinnakkain refleksiivisten strategioiden kanssa, pyrkien eroon dokumentaarisen valokuvaajan oletetusta puolueettomuudesta.

Nina Maria Kleivan � Norja, asuu Tanskassa Nina Maria Kleivan on kuvataiteilija. Kleivan on valmistunut Tanskan taideakatemiasta, jossa hän opiskeli mediataidetta ja taideviestintää.

Kleivan tyÜskentelee valokuvan, videon, maalauksen, installaation sekä

ĐšĐťĐ°ŃƒĐ´Đ¸Ń? ЧаСоНинг Đł.Ń€., ГорПаниŃ?, прОМиваот в ГорПании ĐšĐťĐ°ŃƒĐ´Đ¸Ń? ЧаСоНинг Ń€ĐžĐ´Đ¸ĐťĐ°Ń ŃŒ в ďœąďœšďœˇďœł Đł. в ĐœŃŽĐ˝Ń…ĐľĐ˝Đľ и иПоот дво ĐźĐ°ĐłĐ¸Ń Ń‚ĐľŃ€Ń ĐşĐ¸Đľ Ń Ń‚ĐľĐżĐľĐ˝Đ¸ пО Đ˛Đ¸ĐˇŃƒĐ°ĐťŃŒĐ˝ĐžĐźŃƒ Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Ńƒ иС ГорПании и Đ?Đ˛Ń Ń‚Ń€Đ°ĐťĐ¸Đ¸. Она ĐżĐžĐťŃƒŃ‡Đ°ĐťĐ° гранты и Ń Ń‚Đ¸ĐżĐľĐ˝Đ´Đ¸Đ¸ в ГорПании и Đ?Đ˛Ń Ń‚Ń€Đ°ĐťĐ¸Đ¸ и ŃƒŃ‡Đ°Ń Ń‚Đ˛ĐžĐ˛Đ°ĐťĐ° на Đ˝ĐľŃ ĐşĐžĐťŃŒĐşĐ¸Ń… ĐźĐľĐśĐ´ŃƒĐ˝Đ°Ń€ĐžĐ´Đ˝Ń‹Ń… Đ˛Ń‹Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐşĐ°Ń… и пОкаСах в арт-цонтрах в ЕврОпо и ХШĐ?. Đ˜Ń ĐżĐžĐťŃŒĐˇŃƒŃ? чорниНа, Ń?Đ¸Ń‡Đ˝ŃƒŃŽ Ń‚ĐľĐźĐżĐľŃ€Ńƒ и ĐźĐ°Ń ĐťŃ?ныо ĐşŃ€Đ°Ń ĐşĐ¸, Она Ń ĐžĐˇĐ´Đ°ĐľŃ‚ Ń„ŃƒŃ‚ŃƒŃ€Đ¸Ń Ń‚Đ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐ¸Đľ ĐşĐ°ĐťĐľĐšĐ´ĐžŃ ĐşĐžĐżŃ‹ иС ĐžŃ€ĐłĐ°Đ˝Đ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐ¸Ń… фОрП и ĐżĐľŃ€ĐľĐ˛ĐľŃ€Đ˝ŃƒŃ‚Ń‹Ń… ĐťĐ°Đ˝Đ´ŃˆĐ°Ń„Ń‚ĐžĐ˛. ĐžŃ Đ˝ĐžĐ˛Đ˝Ń‹Đź ПОтивОП Ń?вНŃ?ŃŽŃ‚Ń Ń? ĐźŃƒŃ‚Đ°Ń†Đ¸Đ¸, выСванныо радиОактивныП СараМониоП, – ĐˇĐ°ĐąŃ€ĐžŃˆĐľĐ˝Đ˝Ń‹Đľ Đ˝Đ°Ń ĐľĐťĐľĐ˝Đ˝Ń‹Đľ ĐżŃƒĐ˝ĐşŃ‚Ń‹ и ĐťĐ°Đ˝Đ´ŃˆĐ°Ń„Ń‚Ń‹ – кОгда-Ń‚Đž НогкО ŃƒĐˇĐ˝Đ°Đ˛Đ°ĐľĐźŃ‹Đľ, нО ныно Đ¸ĐˇŃƒŃ€ĐžĐ´ĐžĐ˛Đ°Đ˝Đ˝Ń‹Đľ. ТОкиО ĐœĐ°Ń€Đ¸Ń?Па Đł.Ń€. ЯпОниŃ?, прОМиваот в ЯпОнии ТОкиО ĐœĐ°Ń€ŃƒŃ?Па Đ˛Ń‹Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐťŃ?от Ń Đ˛ĐžĐ¸ райОты Ń ďœąďœšďœˇďœš Đł. Один Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐľŃ Ń‚Đ˛ĐľĐ˝Đ˝Ń‹Đš критик как-Ń‚Đž наСваН огО артрОпОНОгОП, Ń ĐťĐžĐ˛ĐžĐź, в кОтОрОП Ń ĐşĐžĐźĐąĐ¸Đ˝Đ¸Ń€ĐžĐ˛Đ°Đ˝Ń‹ ĐžŃ Đ˝ĐžĐ˛Ń‹ арт (ангН. Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đž) и антрОпОНОг. ОнО тОчнО породаот огО Ń‚Đ˛ĐžŃ€Ń‡ĐľŃ ĐşĐ¸Đš Ń Ń‚Đ¸ĐťŃŒ. Он водот Ń€Đ°ĐąĐžŃ‚Ńƒ, в ĐžŃ Đ˝ĐžĐ˛Đ˝ĐžĐź, в пОНовых ŃƒŃ ĐťĐžĐ˛Đ¸Ń?Ń… в СОнах ŃƒŃ€ĐąĐ°Đ˝Đ¸ĐˇĐ°Ń†Đ¸Đ¸. OĐ˝ провращаот в Đ°ĐąŃ Ń‚Ń€Đ°ĐşŃ†Đ¸ŃŽ фактОры, выСывающио Ńƒ НюдоК Đ˛ĐžŃ ĐżĐžĐźĐ¸Đ˝Đ°Đ˝Đ¸Ń? иНи ĐˇĐ°Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐťŃ?ющио их ĐżŃ€ĐľĐ´Ń Ń‚Đ°Đ˛Đ¸Ń‚ŃŒ Ń ĐľĐąĐľ ĐąŃƒĐ´ŃƒŃ‰ĐľĐľ. Đ ĐľĐžŃ€ĐłĐ°Đ˝Đ¸ĐˇŃƒŃ?, Он доНаот райОты и ĐżĐľŃ€Ń„ĐžŃ€ĐźĐ°Đ˝Ń Ń‹, привŃ?Санныо Đş ĐşĐžĐ˝ĐşŃ€ĐľŃ‚Đ˝ĐžĐźŃƒ ĐźĐľŃ Ń‚Ńƒ. Đ Đ°ĐłĐ˝Ń…Đ¸ĐťŃŒĐ´ ĐœŃ?Đš Đł.Ń€., ДаниŃ?, прОМиваот в Дании Đ Đ°ĐłĐ˝Ń…Đ¸ĐťŃŒĐź ĐœŃ?Đš – Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸Ń†Đ°-ĐźŃƒĐˇŃ‹ĐşĐ°Đ˝Ń‚ Đ´Đ°Ń‚Ń ĐşĐžĐłĐž ĐżŃ€ĐžĐ¸Ń Ń…ĐžĐśĐ´ĐľĐ˝Đ¸Ń?, райОтающаŃ? и Ń?ĐşŃ ĐżĐľŃ€Đ¸ĐźĐľĐ˝Ń‚Đ¸Ń€ŃƒŃŽŃ‰Đ°Ń?, в ĐżĐľŃ€Đ˛ŃƒŃŽ ĐžŃ‡ĐľŃ€ĐľĐ´ŃŒ, Ń Đž ĐˇĐ˛ŃƒĐşĐžĐź, Đ¸Đ˝Ń Ń‚Đ°ĐťĐťŃ?циŃ?Пи и ĐżĐľŃ€Ń„ĐžŃ€ĐźĐ°Đ˝Ń Đ°ĐźĐ¸. Đ•Đľ Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đž ОтраМаот НичныК Đ¸Đ˝Ń‚ĐľŃ€ĐľŃ Đş ĐźŃƒĐˇŃ‹ĐşĐľ и Ń ĐşŃƒĐťŃŒĐżŃ‚ŃƒŃ€Đľ. ĐĄ ďœ˛ďœ°ďœąďœą Đł. Она прОвОдит ĐźŃƒĐˇŃ‹ĐşĐ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Đľ ĐżĐľŃ€Ń„ĐžŃ€ĐźĐ°Đ˝Ń Ń‹ Ń Đ¸Đ˝Ń Ń‚Ń€ŃƒĐźĐľĐ˝Ń‚Đ°ĐźĐ¸ Ń ĐžĐąŃ Ń‚Đ˛ĐľĐ˝Đ˝ĐžĐłĐž ĐżŃ€ĐžĐ¸ĐˇĐ˛ĐžĐ´Ń Ń‚Đ˛Đ°. Đ Đ°ĐłĐ˝Ń…Đ¸ĐťŃŒĐ´ иПоот Ń Ń‚ĐľĐżĐľĐ˝ŃŒ йакаНавра Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛ и в Đ˝Đ°Ń Ń‚ĐžŃ?щиК ПОПонт прОдОНМаот ĐžĐąŃƒŃ‡ĐľĐ˝Đ¸Đľ в Đ?кадоПии иСŃ?щных Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛ (Akademie der Bildende KĂźnste) в Воно. ĐžĐťŃŒĐłĐ° Đ&#x;рОхОрОва Đł.Ń€., Đ ĐžŃ Ń Đ¸Ń?, прОМиваот в ФинНŃ?ндии ĐžĐťŃŒĐłĐ° Đ&#x;рОхОрОва Мивот в ĐžŃƒĐťŃƒ, в ФинНŃ?ндии. Она Ń€ĐžĐ´Đ¸ĐťĐ°Ń ŃŒ и прОвоНа ĐąĐžĐťŃŒŃˆŃƒŃŽ Ń‡Đ°Ń Ń‚ŃŒ Ń Đ˛ĐžĐľĐš МиСни в Đ˜ĐśĐľĐ˛Ń ĐşĐľ, в Đ ĐžŃ Ń Đ¸Đ¸ – ĐżŃ€ĐžĐźŃ‹ŃˆĐťĐľĐ˝Đ˝ĐžĐź гОрОдо, Đ¸ĐˇĐ˛ĐľŃ Ń‚Đ˝ĐžĐź ĐżŃ€ĐžĐ¸ĐˇĐ˛ĐžĐ´Ń Ń‚Đ˛ĐžĐź автОПата ĐšĐ°ĐťĐ°ŃˆĐ˝Đ¸ĐşĐžĐ˛Đ°. Đ’ Ń?тОП рогиОно кОроннОо Đ˝Đ°Ń ĐľĐťĐľĐ˝Đ¸Đľ (ŃƒĐ´ĐźŃƒŃ€Ń‚Ń‹) и огО ĐşŃƒĐťŃŒŃ‚ŃƒŃ€Đ° Đ¸Ń ĐżŃ‹Ń‚Ń‹Đ˛Đ°ĐťĐ¸ ĐżŃ€Đ¸Ń‚ĐľŃ Đ˝ĐľĐ˝Đ¸Đľ на прОтŃ?Монии вокОв, Đ° Ń Đ°Đź гОрОд Ń?вНŃ?ĐťŃ Ń? ĐźĐľŃ Ń‚ĐžĐź Đ˛Ń Ń‚Ń€ĐľŃ‡Đ¸ ŃˆĐ°ĐźĐ°Đ˝Đ¸ĐˇĐźĐ°, ĐżŃ€Đ°Đ˛ĐžŃ ĐťĐ°Đ˛Đ˝ĐžĐłĐž и ĐźŃƒŃ ŃƒĐťŃŒĐźĐ°Đ˝Ń ĐşĐžĐłĐž ĐžĐąŃ‰ĐľŃ Ń‚Đ˛. ĐžĐťŃŒĐłĐ° Đ&#x;рОхОрОва ĐżĐžĐťŃƒŃ‡Đ¸ĐťĐ° ОйраСОванио ĐśŃƒŃ€Đ˝Đ°ĐťĐ¸Ń Ń‚Đ° и в точонио ĐżŃ?ти Нот прОрайОтаНа на ĐźĐľŃ Ń‚Đ˝ĐžĐź тоНовидонии, доНаŃ? прОграППы Đ´ĐťŃ? дотоК. ЗатоП Она ŃƒĐľŃ…Đ°ĐťĐ° Đ¸ĐˇŃƒŃ‡Đ°Ń‚ŃŒ Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đž ĐżĐľŃ€Ń„ĐžŃ€ĐźĐ°Đ˝Ń Đ° в Швоцию и даНоо ĐžĐąĐžŃ Đ˝ĐžĐ˛Đ°ĐťĐ°Ń ŃŒ на ĐżĐžĐąĐľŃ€ĐľĐśŃŒĐľ Đ‘ĐžŃ‚Đ˝Đ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐžĐłĐž СаНива. Đ&#x;ĐžŃ ĐťĐľĐ´Đ˝Đ¸Đľ ĐżŃ?Ń‚ŃŒ Нот Она активнО ĐžŃ€ĐłĐ°Đ˝Đ¸ĐˇŃƒĐľŃ‚ ĐżĐľŃ€Ń„ĐžŃ€ĐźĐ°Đ˝Ń Ń‹ кОтОрыо ĐżĐžŃ Ń‚Ń€ĐžĐľĐ˝Ń‹ в видо Ń€Đ¸Ń‚ŃƒĐ°ĐťĐžĐ˛, гдо каМдОо Đ´ĐľĐšŃ Ń‚Đ˛Đ¸Đľ и Ойъокт иПоют НичнОо Сначонио Đ´ĐťŃ? автОра.

X-border Art Biennial Taking a particular theme, he abstracts various factors that invoke people’s memories or make them anticipate the future. By reorganising such factors using deconstructive methods, he creates site-specific works and performances.

Ragnhild May Denmark, lives in Denmark Ragnhild May is a Danish artist and musician, working and experimenting primarily with sound, installation and performance. In her art, she combines her interest in both music and sculpture. Since Â˘ÂšÂ˜Â˜, she has been conducting musical performances with self-made instruments.

Ragnhild completed a BA in Art while in Denmark and continues her studies at the Academy of Fine Arts (Akademie der Bildende KĂźnste), Vienna.

Olga Prokhorova Russia, lives in Finland Olga Prokhorova lives in Oulu, Finland. She was born and lived most of her life in Izhevsk, Russia – an industrial city known for manufacturing the Kalashnikov gun. In this region, the indigenous population (Udmurt) and its culture has been suppressed for centuries, and there is a cross point of Shamanism, Orthodox and Muslim societies.

Here she was educated as a journalist, worked on local TV for five years and created programmes for children.

Olga then left to study Performance Art in Sweden and has since made her base on the Bothnian coast. She has been an active performer for five years. Her performances are built up like rituals, where every action and object has personal meaning to her.

OUTDOORS ROVANIEMI Olga Chagaoutdinova Russia, lives in Canada Born and raised in Russia, Olga Chagaoutdinova now lives and works in Canada. Her photo- and video-based work examines domesticity, globalisation and, most recently, suffering in contemporary society. She holds a master’s degree in Russian Language and World Literature from Russia. In Canada she received a BFA in Photography in ¢šš¨ and an MFA in ¢ššÂ&#x;. Her work has been exhibited extensively in Canada and worldwide.

Strijdom van der Merwe South Africa, lives in South Africa Strijdom van der Merwe presents his work frequently at exhibitions and has carried out commissions in Asia, Europe, Australia and Africa. He is the winner of several international art contests and the recipient of various grants and recognitions. As a land artist, he uses the materials provided by the chosen site, and his sculptural forms take shape in relation to the surrounding landscape.

He works with the natural world, making use of rocks, sand, water and wood.

Participants

X-border Art Biennial lĂĽnga perioder pĂĽ en utvald plats.

Genom att med reflexiva metoder placera foto- och videorepresentationer sida vid sida fÜrsÜker hon att bryta dokumentärfotografens fÜrmodade neutralitet.

Nina Maria Kleivan � Norge, bor i Danmark Nina Maria Kleivan bor och verkar i KÜpenhamn. Hon arbetar med fotografi, video, müleri och installationer. Kleivan har haft en lüng rad utställningar i Danmark och utomlands, och har varit assisterande kurator fÜr flera utställningar.

Nina Maria utbildade sig pü Det kgl. danske Kunstakademi och Skolen for mediekunst og kunstformidling, och har även läst konsthistoria pü KÜpenhamns universitet.

Alain James Martin Kanada, bor i Kanada Alain James Martin är konstnär frün Verdun, Quebec. Han är mest känd fÜr sitt alternativa projekt Galerie Pink, och han har ocksü varit aktiv medlem i det konstnärsdrivna centret Articule. Regard a Gauche/ Looking Left, som Alain James Martin arrangerade där i samarbete med Vincent Tinguely ¢šš¥, är en av de utställningar som fütt mest uppmärksamhet.

Patrik Qvist Sverige, bor i Sverige Patrik Qvist bor och arbetar i Stockholm. Han har studerat pü City College of NY, School of Architecture i New York och har en masterexamen i arkitektur frün Kungliga Tekniska HÜgskolan i Stockholm. Qvist betraktar sig som bildkonstnär även om münga av hans verk är tredimensionella. Vilket material som väljs fÜr ett visst verk beror pü motivets beskaffenhet. Han är i synnerhet fascinerad av rum och landskap och fÜrsÜker üterge sina känslointryck via flera medier.

Luka Radojevic Serbien, bor i Montenegro Luka Radojevic kommer frĂĽn Montenegro. Han tog examen frĂĽn konstindustriskolan Faculty of Applied Arts i Belgrad, Serbien, Â˘ÂšÂ˜Âš.

Han har redan medverkat i tre festivaler och tre symposier, och hade Â˘ÂšÂ˜Â˜ en egen utställning pĂĽ Vukovic Gallery i Bearane i Montenegro.

Mariva Zaharof Grekland, bor i Grekland Mariva är en dynamisk bildkonstnär med grekiskt pübrü som har erhüllit sin konstutbildning i Storbritannien.

Hon använder sig av expressionistiskt tecknande, installationer och mixed media i sitt bildsprük fÜr att skildra allmänmänskliga angelägenheter. Hon är medlem i Hellenic Art Chamber of Commerce, och hennes verk finns pü grekiska museer och stiftelser fÜr samtida grekiska konstnärer.

Utomhus i alla städer Carolina Falkholt Sverige, bor i Sverige Carolina Falkholt har sedan slutet av ˜™™š-talet arbetat med att utveckla konstformen graffiti mot en musikalisk, performativ och social praktik. I

sekatekniikan menetelmillä. Kleivanin teokset ovat olleet esillä Tanskassa sekä maailmalla. Kleivan on myÜs osallistunut useiden näyttelyiden kuratointiin.

Alain James Martin Kanada, asuu Kanadassa Alain James Martin on kuvataiteilija.

Martin on parhaiten tunnettu vaihtoehtoisprojektistaan Galerie Pink, ja toimii myÜs aktiivisesti taiteilijakeskus Articulen parissa. Martinin kuratoi vuonna ¢šš¥ yhdessä Vincent Tinguelyn kanssa näyttelyn Regard a Gauce/Looking Left.

Patrik Qvist Ruotsi, asuu Ruotsissa Patrik Qvist opiskeli arkkitehtuuria New Yorkin City Collegessa ja valmistui arkkitehdiksi Tukholman teknillisestä korkeakoulusta. Qvist valitsee tyÜskentelymateriaalinsa käsiteltävän aiheen ehdoilla. TÜissään Qvist pyrkii välittämään tuntemuksensa erilaisiin ilmaisumuotoihin.

Luka Radojevic Serbia, asuu Montenegrossa Luka Radojevic on kuvanveistäjä. Radojevic on valmistunut vuonna Â˘ÂšÂ˜Âš Belgraden taideakatemian taideteollisen alan ohjelmasta. Radojevic on osallistunut taidefestivaaleille ja symposiumeihin sekä pitänyt soolonäyttelyn Montenegrossa Bearane Vukovic Galleriassa vuonna Â˘ÂšÂ˜Â˜.

Mariva Zacharof Kreikka, asuu Kreikassa Mariva Zacharof on Cardiff Metropolitan yliopistosta valmistunut kuvataiteilija. Zacharofin kuvakieli perustuu ekspressionistiseen piirrokseen, installaatioihin sekä sekatekniikkaan. Aiheet Zacharof ammentaa ihmisyyden peruskysymyksistä.

Zacharof on hellenistisen taiteen kauppakamarin jäsen. Hänen tÜitään on kreikkalaisten taidemuseoiden ja nykytaiteen säätiÜiden kokoelmissa.

Ulkotilassa kaikissa kaupungeissa Carolina Falkholt Ruotsi, asuu Ruotsissa Carolina Falkholt on tyĂśskennellyt ˜™™š-luvun loppupuolelta graffititaiteen parissa, kehittäen sitä musikaalin, performanssin ja sosiaalisesti jaetun kokemuksen suuntiin. Falkholt kutsuu taiteilijat, muusikot, järjestĂśt ja yleisĂśn yhteistyĂśhĂśn kanssaan.

Lise Bjørne Linnert Norja, asuu Norjassa Lise Bjørne Linnert on kuvataiteilija.

Bjørne Linnert ottaa kantaa globaaleihin, poliittisiin ja sosiaalisiin teemoihin, tuoden esiin ilmiÜiden pienemmän mittakaavan osatekijät.

Bjørne Linnertin prosessi- ja projektiperusteiset teokset kehittyvät hitaasti: materiaali ja sisältÜ kerääntyvät usein vasta vuosien saatossa.

БраКан ФНинн Đł.Ń€., Đ˜Ń€ĐťĐ°Đ˝Đ´Đ¸Ń?, прОМиваот в Канадо БраКан ФНинн Ń€ĐžĐ´Đ¸ĐťŃ Ń? в ďœąďœšďœśďœ´ ĐłĐžĐ´Ńƒ и иПоот Ń Ń‚ĐľĐżĐľĐ˝Đ¸ ĐźĐ°ĐłĐ¸Ń Ń‚Ń€Đ° иСŃ?щных Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛ иС ŃƒĐ˝Đ¸Đ˛ĐľŃ€Ń Đ¸Ń‚ĐľŃ‚ĐžĐ˛ Đ˜Ń€ĐťĐ°Đ˝Đ´Đ¸Đ¸ и Канады. Đ‘ŃƒĐ´ŃƒŃ‡Đ¸ ройонкОП, Он прОвоН ПнОгО Нотних Ń ĐľĐˇĐžĐ˝ĐžĐ˛ в дОПо Ńƒ Ń Đ˛ĐžĐ¸Ń… Đ´ĐľĐ´ŃƒŃˆĐşĐ¸ и ĐąĐ°ĐąŃƒŃˆĐşĐ¸ в ХоворнОК Đ˜Ń€ĐťĐ°Đ˝Đ´Đ¸Đ¸. ВпочатНониŃ? От пройываниŃ? в Ń?тОП дОПо, ŃƒŃ‡Đ¸Ń‚Ń‹Đ˛Đ°Ń? Đ˛ĐžĐ˛ĐťĐľŃ‡ĐľĐ˝Đ˝ĐžŃ Ń‚ŃŒ огО Ń ĐľĐźŃŒĐ¸ в ĐżĐžĐťĐ¸Ń‚Đ¸ĐşŃƒ ХоворнОК Đ˜Ń€ĐťĐ°Đ˝Đ´Đ¸Đ¸, вдОхнОвиНи огО на Ń‚Đ˛ĐžŃ€Ń‡ĐľŃ Ń‚Đ˛Đž и Ń Ń‚Đ°ĐťĐ¸ ĐžŃ Đ˝ĐžĐ˛Đ˝Ń‹Đź Đ¸Ń Ń‚ĐžŃ‡Đ˝Đ¸ĐşĐžĐź инфОрПации. Он ŃƒŃ‡Đ°Ń Ń‚Đ˛ĐžĐ˛Đ°Đť вО ПнОгих Đ˛Ń‹Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐşĐ°Ń… в ХШĐ?, Канадо и ЕврОпо.

в рОваниоПи пОд ОткрытыП нойОП ĐžĐťŃŒĐłĐ° Đ§Đ°ĐłĐ°ŃƒŃ‚Đ´Đ¸Đ˝ĐžĐ˛Đ° Đł.Ń€., Đ ĐžŃ Ń Đ¸Ń?, прОМиваот в Канадо ĐžĐťŃŒĐłĐ° Đ§Đ°ĐłĐ°ŃƒŃ‚Đ´Đ¸Đ˝ĐžĐ˛Đ° Ń€ĐžĐ´Đ¸ĐťĐ°Ń ŃŒ и Đ˛Ń‹Ń€ĐžŃ ĐťĐ° в Đ ĐžŃ Ń Đ¸Đ¸. ĐĄĐľĐšŃ‡Đ°Ń ĐžĐ˝Đ° Мивот и райОтаот в Канадо. ТоПаПи оо фОтО- и видоОрайОт Ń?вНŃ?ŃŽŃ‚Ń Ń? Ń ĐľĐźĐľĐšĐ˝Đ°Ń? ĐśĐ¸ĐˇĐ˝ŃŒ и гНОйаНиСациŃ?, Đş кОтОрыП нодавнО Đ´ĐžĐąĐ°Đ˛Đ¸ĐťŃ Ń? ПОтив Ń Ń‚Ń€Đ°Đ´Đ°Đ˝Đ¸Ń? в Ń ĐžĐ˛Ń€ĐľĐźĐľĐ˝Đ˝ĐžĐź ĐžĐąŃ‰ĐľŃ Ń‚Đ˛Đľ. Онa иПоот Ń Ń‚ĐľĐżĐľĐ˝ŃŒ ĐźĐ°ĐłĐ¸Ń Ń‚Ń€Đ° пО Ń€ŃƒŃ Ń ĐşĐžĐźŃƒ Ń?ĐˇŃ‹ĐşŃƒ и ĐťĐ¸Ń‚ĐľŃ€Đ°Ń‚ŃƒŃ€Đľ, ĐżĐžĐťŃƒŃ‡ĐľĐ˝Đ˝ŃƒŃŽ в Đ ĐžŃ Ń Đ¸Đ¸. Đ’ Канадо Она ĐżĐžĐťŃƒŃ‡Đ¸ĐťĐ° Ń Ń‚ĐľĐżĐľĐ˝Đ¸ йакаНавра и ĐźĐ°ĐłĐ¸Ń Ń‚Ń€Đ° иСŃ?щных Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛ в ďœ˛ďœ°ďœ°ďœľ и ďœ˛ďœ°ďœ°ďœ¸ гг. Ń ĐžĐžŃ‚Đ˛ĐľŃ‚Ń Ń‚Đ˛ĐľĐ˝Đ˝Đž. Đ•Đľ райОты активнО Đ˛Ń‹Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐťŃ?ĐťĐ¸Ń ŃŒ в Канадо и вО Đ˛Ń ĐľĐź Пирe. ХтриКдОП ван дор ĐœĐľŃ€Đ˛Đľ Đł.Ń€., ĐŽĐ?Đ , прОМиваот в ĐŽĐ?РХтриКдОП ван дор ĐœĐľŃ€Đ˛Đľ Ń€ĐľĐłŃƒĐťŃ?рнО Ń?ĐşŃ ĐżĐžĐ˝Đ¸Ń€ŃƒĐľŃ‚ Ń Đ˛ĐžĐ¸ райОты и выпОНнŃ?от СакаСы в Đ?Сии, ЕврОпо, Đ?Đ˛Ń Ń‚Ń€Đ°ĐťĐ¸Đ¸ и Đ?фрико. Он Ń?вНŃ?ĐľŃ‚Ń Ń? пОйодитоНоП Đ˝ĐľŃ ĐşĐžĐťŃŒĐşĐ¸Ń… ĐźĐľĐśĐ´ŃƒĐ˝Đ°Ń€ĐžĐ´Đ˝Ń‹Ń… ĐşĐžĐ˝ĐşŃƒŃ€Ń ĐžĐ˛ в ĐžĐąĐťĐ°Ń Ń‚Đ¸ Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đ° и ĐżĐžĐťŃƒŃ‡Đ°Ń‚ĐľĐťĐľĐź раСНичныо грантОв. Đ‘ŃƒĐ´ŃƒŃ‡Đ¸ Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸ĐşĐžĐź, райОтающиП в прирОдо, Он Đ¸Ń ĐżĐžĐťŃŒĐˇŃƒĐľŃ‚ ПаториаНы, кОтОрыо нахОдŃ?Ń‚Ń Ń? на выйраннОП ĐźĐľŃ Ń‚Đľ, Đ° огО Ń ĐşŃƒĐťŃŒĐżŃ‚ŃƒŃ€Đ˝Ń‹Đľ фОрПы ОпродоНŃ?ŃŽŃ‚Ń Ń? ĐžĐşŃ€ŃƒĐśĐ°ŃŽŃ‰Đ¸Đź ĐťĐ°Đ˝Đ´ŃˆĐ°Ń„Ń‚ĐžĐź. Он райОтаот Ń Ń‚Đ°ĐşĐ¸ĐźĐ¸ прирОдныПи ПаториаНаПи, как каПни, ĐżĐľŃ ĐžĐş, вОда и доровО.

Severomorsk Đ˛Ń‹Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐžŃ‡Đ˝Ń‹Đš СаН гОрОда Ń ĐľĐ˛ĐľŃ€ĐžĐźĐžŃ€Ń ĐşĐ° Đ¨ĐľŃ€Ń Ń‚Đ¸Đ˝ ĐĽĐ°ĐźĐ¸ĐťŃŒŃ‚ĐžĐ˝ Đł.Ń€., ШвоциŃ?, Мивёт в Швоции ĐšĐľŃ€Ń Ń‚Đ¸Đ˝ Đ“Đ°ĐźĐ¸ĐťŃŒŃ‚ĐžĐ˝ ŃˆĐ˛ĐľĐ´Ń ĐşĐ°Ń? Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸Ń†Đ°. Đ&#x;Ń€ĐžŃ†ĐľŃ Ń ĐľĐľ Ń‚Đ˛ĐžŃ€Ń‡Ń Ń‚Đ˛Đ° пОдОйон райОто Ń?тнОграфа,Ń‚Đ°Đş как Đ´ĐťĐ¸Ń‚ĐľĐťŃŒĐ˝Ń‹Đľ пориОды вроПони Она прОвОдит на кОнкротнОП ŃƒŃ‡Đ°Ń Ń‚ĐşĐľ. ĐĄĐžĐżĐžŃ Ń‚Đ°Đ˛ĐťŃ?Ń? фОтО-и видоО-ропроСонтаци Ń Ń€ĐľŃ„ĐťĐľĐşŃ Đ¸Đ˛Đ˝Ń‹ĐźĐ¸ Ń Ń‚Ń€Đ°Ń‚ĐľĐłĐ¸Ń?Пи, Она Ń Ń‚Ń€ĐľĐźĐ¸Ń‚Ń Ń? Đ¸ĐˇĐźĐľĐ˝Đ¸Ń‚ŃŒ продпОНагаоПО -Đ˝ĐľĐšŃ‚Ń€Đ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Đš пОдхОд Đ´ĐžĐşŃƒĐźĐľĐ˝Ń‚Đ°ĐťŃŒĐ˝ĐžĐłĐž фОтОграфа. Đ?ина ĐœĐ°Ń€Đ¸Ń? КНоКван Â? Đł.Ń€., Đ?ОрвогиŃ?, Мивёт в Дании Đ?ина ĐœĐ°Ń€Đ¸Ń? КНоКван. Живёт и райОтаот в КОпонгагоно в Дании. ХОвроПоннаŃ? Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸Ń†Đ°, райОтаот Ń Ń„ĐžŃ‚ĐžĐłŃ€Đ°Ń„Đ¸ĐľĐš, видоО, ĐśĐ¸Đ˛ĐžĐżĐ¸Ń ŃŒŃŽ, Đ¸Đ˝Ń Ń‚Đ°ĐťĐťŃ?циŃ?Пи Đ° такМо в Ń ĐźĐľŃˆĐ°Đ˝Đ˝ĐžĐš тохнико. Она Ń‡Đ°Ń Ń‚Đž Ń?ĐşŃ ĐżĐžĐ˝Đ¸Ń€ŃƒĐľŃ‚Ń Ń? в Дании и в Đ´Ń€ŃƒĐłĐ¸Ń… Ń Ń‚Ń€Đ°Đ˝Đ°Ń…, Đ° такМо Đ˛Ń‹Ń Ń‚ŃƒĐżĐ°ĐľŃ‚ Ń ĐžĐşŃƒŃ€Đ°Ń‚ĐžŃ€ĐžĐź Đ˝ĐľŃ ĐşĐžĐťŃŒĐşĐ¸Ń… Đ˛Ń‹Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐžĐş. Она ĐżĐžĐťŃƒŃ‡Đ¸ĐťĐ° ОйраСОванио в ĐšĐžŃ€ĐžĐťĐľĐ˛Ń ĐşĐžĐš акадоПии Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛ в Дании и в ШкОНо ĐźĐľĐ´Đ¸Đ°Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đ° и ĐşĐžĐźĐźŃƒĐ˝Đ¸ĐşĐ°Ń†Đ¸Đ¸, Đ°

¢

Severomorsk THE EXHIBITION HALL OF THE TOWN OF SEVEROMORSK Kerstin Hamilton Sweden, lives in Sweden Kerstin Hamilton is a Swedish visual artist. Her process is similar to that of an ethnographer, spending long periods of time at a particular site.

By juxtaposing photographic and video representations with reflexive strategies, she seeks to break the supposed neutrality of the documentary photographer.

Nina Mariva Kleivan Â? Norway, lives in Denmark Nina Maria Kleivan. Lives and works in Copenhagen, Denmark. Modern artist works with photography, video, painting, installations and mixed media. She has had a broad amount of exhibitions in Denmark and abroad and worked as a cocurater on several exhibitions.

Nina Maria got her education at The Royal Danish Academy of Fine Arts and the School of Media Arts and Art Communication and has furthermore a minor in art history from The University of Copenhagen.

Alain James Martin Canada, lives in Canada Alain James Martin is an artists from Verdum Quebec. He is best known for his alternative project Galerie Pink, he was also an active member of the artist run center Articule.

One of the most famous exhibitions arranged by Alain James Martin in cooperation with Vincent Tinguely was Regard a Gauche/Looking Left in ¢šš¥.

Patrik Qvist Sweden, lives in Sweden The artist lives and works in Stockholm Sweden. He studied at the City Collage of NY, School of Architecture and he also graduated from the Royal Institute of Technology, Architecture. Patrik Qvist stated himself as an artist though a lot of his works are three-dimensional. The media chosen for a particular work depends on the nature of the subject matter.

He is particularly fascinated with the rooms and landscapes and he is trying to transcribe his sense into various media.

Luka Radojevic Serbia, lives in Montenegro Luka Radojevic is a modern sculptor from Montenegro. He graduated from the Faculty of Applied Arts in Â˘ÂšÂ˜Âš in Belgrade, Serbia. He has already participated in three festivals and also three symposiums and presented one solo exhibition of his works at Bearane, Vukovic Gallery in Â˘ÂšÂ˜Â˜ in Montenegro.

Mariva Zaharof Greece, lives in Greece Mariva Zaharof is a dynamic visual artist of Greek origin studied fine arts in Great Britain. She develops a visual language by using expressionist drawing, installation and mixed media in order to depict human issues which concern all of us. She is a member of the Hellenic Art Chamber of Commerce, and her work is part of Greek museums and Foundations for the Contemporary Greek Artists.

Participants

ÂŞ ten mellan vetenskap och fotografi.

Hennes verk omfattar süväl porträtt som stilleben, dokumentärfilm och upphittade fotografier.

Erika Kassnel-Henneberg Rumänien, bor i Tyskland Erika Kassnel-Henneberg fÜddes i Timisoara, Rumänien men bor och arbetar i Tyskland. I sina collage kombinerar hon olika tekniker och material. Genom att blanda egna fotografier med historiska bilder gÜr Kassnel-Henneberg det svürt att skilja det gamla frün det nya. Framtiden smälter samman med det fÜrflutna och verkligheten med fiktion.

Nina Kurtela i Kroatien, bor i Tyskland I sin konst arbetar den Kroatiska, men numera tysklandsbaserade, konstnären Nina Kurtela ofta konceptuellt och platsspecifikt. Genom att placera vardagliga händelser i nya sammanhang büde synliggÜr och vidgar hon deras innebÜrder. Hennes verk ifrügasätter konstens upphÜjda position genom att utmana gränsen mellan konstnär och publik.

LULEĂ… UTOMHUS Arvid Hägg Sverige, bor i Sverige Arvid Hägg är uppvuxen i Falkenberg, Sverige och tog sin kandidatexamen i fri konst Â˘ÂšÂ˜Â˘ pĂĽ KonsthĂśgskolan i MalmĂś. Hägg inledde sitt konstnärskap med fotografi som främsta medium men arbetar idag med installationer och skulptur, ofta med en spatial utgĂĽngspunkt och ett stort intresse fĂśr sin omvärld.

Rovaneimi GALLERY NAPA Miri Nishri � Colombia, bor i Israel Miri Nishri kommer frün Colombia och är en prisbelÜnt bild- och videokonstnär, bor i Tel Aviv där hon arbetar och undervisar. Hennes verk har visats i Israel och utomlands, bland annat pü Israel Museum, Tel-Aviv Museum, Ramat Gan Museum, Stenersen Museum (Oslo, Norge), Human Emotion Project (Rom, Italien), NY Studio Gallery (USA) och Stuttgarter Filmwinter (Tyskland).

JosÊ Luis Torres Argentina, bor i Kanada JosÊ Luis Torres kommer frün Argentina och har en kandidatexamen i Fri konst, magisterexamen i skulptur samt är utbildad i arkitektur och arkitektoniska konstformer.

Han bor och arbetar i Quebec sedan ¢šš¥. Hans verk har visats i Üver trettio kanadensiska städer och nästan ett dussin olika länder. Verken kan ses i offentliga och privata samlingar runt om i världen.

GALLERI VALO, ARKTIKUM Jouko Alapartanen Â? Finland, bor i Finland Jouko Alapartanen bor och arbetar i Ivalo i finska Lappland. Han fĂśddes i TorneĂĽ ˜™§š och studerade Fri konst i Finland. Alapartanen arbetar med

Erika Kassnel-Henneberg Romania, asuu Saksassa Erika Kassnel-Henneberg on kuvataiteilija, joka tyÜskentelee erityisesti kollaasin parissa, yhdistellen tekniikoita ja materiaaleja. Liittäen omia valokuviaan historiallisiin kuviin, Kassnel-Henneberg hälventää rajaa vanhan ja uuden välillä. Nykyisyys sulaa menneisyyteen ja todellisuus taruun.

Nina Kurtela Kroatia, asuu Saksassa Nina Kurtela on monipuolinen kuvataiteilija, jonka tyÜt ovat usein paikkasidonnaisia. Kurtela irrottaa jokapäiväisiä ilmiÜitä uusiin asiayhteyksiin, tehden näkyväksi ja laajentaen merkityksiä. Kurtela pyrkii häivyttämään rajan taiteilijan ja vastaanottajan välillä, kyseenalaistaen taiteen eksklusiivisen aseman.

LUULAJASSA ULKOTILASSA Arvid Hägg Ruotsi, asuu Ruotsissa Arvid Hägg (Falkenbergissä) on kuvataitelija. Hägg on valmistunut MalmĂśn Taideakatemiasta vuonna Â˘ÂšÂ˜Â˘. Hägg aloitti valokuvauksen parissa, mutta tyĂśskentelee nykyisin installaatioiden ja kuvanveiston parissa. Teosten lähtĂśkohtana on usein tilallinen ulottuvuus sekä roima annos mielenkiintoa ympärĂśivää maailmaa kohtaan.

Rovaniemi GALLERIA NAPA Miri Nishri � Kolumbia, asuu Israelissa Miri Nishri on palkittu kuvataiteilija, videotaiteilija sekä opettaja. Hänen teoksensa ovat olleet esillä Israelissa sekä maailmalla, mm: Israel museossa, Tel Aviv museossa, Ramat Gan museossa, Stenersen museossa (Oslo, Norja), Human Emotion Projektin puitteissa (Rooma, Italia), NY Studio Gallery (USA), sekä Stuttgarter Filmwinter tapahtumassa (Saksa).

JosÊ Luis Torres Argentiina, asuu Kanadassa JosÊ Luis Torres on valmistunut kuvataiteen kandidaatiksi ja veistoon painottuneesti myÜs kuvataiteen maisteriksi. Torres on kouluttautunut erityisesti integroimaan kuvataidetta arkkitehtuurin kanssa. Torres asuu ja tyÜskentelee Quebecissä.

Hänen tyÜnsä ovat olleet esillä laajasti Kanadassa sekä useissa muissa maissa. Hänen teoksiaan on julkisissa ja yksityisissä kokoelmissa.

GALLERIA VALO, ARKTIKUM Jouko Alapartanen � Suomi, asuu Suomessa Jouko Alapartanen asuu ja tyÜskentelee Ivalossa, Suomen Lapissa. Hän on syntynyt Torniossa ja opiskellut kuvataidetta Suomessa. Hän tyÜskentelee nykytaiteen parissa, valjastaen useita materiaaleja ja medioita tarkoituksiinsa. Alapartanen maalaa myÜs muotokuvia ja asetelmia.

Vera Arjoma Suomi, asuu Suomessa Vera Arjoma on kuvataiteilija, joka tyĂśskentelee valokuvan, videon

Ń€ĐľĐłĐ¸ĐžĐ˝Đ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Đš ĐźŃƒĐˇĐľĐš нОрйОттона ĐšŃ€Đ¸Ń Ń‚Đ¸Đ˝ КандОНин Đł.Ń€., ФинНŃ?ндии, Мивёт в ФинНŃ?ндии ĐšŃ€Đ¸Ń Ń‚Đ¸Đ˝ КандОНин Мивёт и райОтаот в ФинНŃ?ндии. ĐĄ ďœąďœšďœ¸ďœ°-Ń… гОдОв Она райОтаот Ń ĐżŃ€ĐžŃ Ń‚Ń€Đ°Đ˝Ń Ń‚Đ˛ĐľĐ˝Đ˝Ń‹Đź Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛ĐžĐź. Она ĐžĐżĐ¸Ń Ń‹Đ˛Đ°ĐľŃ‚ Ń Đ˛ĐžĐ¸ Đ°ĐťĐťĐľĐłĐžŃ€Đ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐ¸Đľ Đ¸Đ˝Ń Ń‚Đ°ĐťĐťŃ?ции как Ń€Đ°ĐˇĐźŃ‹ŃˆĐťĐľĐ˝Đ¸Ń? Đž Ничных ОткрытиŃ?Ń… в Ń„Đ¸ĐťĐžŃ ĐžŃ„Đ¸Đ¸, Đ˛ĐžĐˇŃ€Đ°Ń Ń‚Đ˝ĐžĐš ĐżŃ Đ¸Ń…ĐžĐťĐžĐłĐ¸Đ¸, Đ¸Ń Ń ĐťĐľĐ´ĐžĐ˛Đ°Đ˝Đ¸Đ¸ ПОСга и ĐľŃ Ń‚ĐľŃ Ń‚Đ˛ĐľĐ˝Đ˝Ń‹Ń… Đ˝Đ°ŃƒĐşĐ°Ń…. КандОНин прОŃ?вНŃ?от ĐłĐťŃƒĐąĐžĐşĐ¸Đš Đ¸Đ˝Ń‚ĐľŃ€ĐľŃ Đş прОйНоПаП ĐşŃƒĐťŃŒŃ‚ŃƒŃ€Ń‹ и ĐžĐąŃ‰ĐľŃ Ń‚Đ˛Đ°. ĐœĐ°Ń€Đ¸ĐžĐ˝ Đ”ĐľĐ˝Đ¸Ń Đł.Ń€., ГорПаниŃ?, прОМиваот в ГорПании ĐœĐ°Ń€Đ¸ĐžĐ˝ Đ”Ń?Đ˝Đ¸Ń Ń€ĐžĐ´Đ¸ĐťĐ°Ń ŃŒ в Đ?ахоно, в ГорПании. Đ•Đľ райОты ĐżĐžŃ Đ˛Ń?щоны ĐąĐ¸ĐžĐťĐžĐłĐ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐžĐš и ĐşŃƒĐťŃŒĐ˝ĐžĐš кОнцопциŃ?Đź пОНОвОгО и гондорнОгО раСНичиŃ?. Đ•Đš Đ¸Đ˝Ń‚ĐľŃ€ĐľŃ Đ˝Đž Đ˛ĐˇĐ°Đ¸ĐźĐžĐ´ĐľĐšŃ Ń‚Đ˛Đ¸Đľ Đ˝Đ°ŃƒĐşĐ¸ и фОтОграфии. Хроди оо Ń Đ˝Đ¸ĐźĐşĐžĐ˛ – ĐżĐžŃ Ń‚Đ°Đ˝ĐžĐ˛ĐžŃ‡Đ˝Ń‹Đľ пОртроты и натюрПОрты, Đ° такМо Đ´ĐžĐşŃƒĐźĐľĐ˝Ń‚Đ°ĐťŃŒĐ˝Đ°Ń? Ń ŃŠĐľĐźĐşĐ° и райОты в Манро наКдоннОК пНонки (ангН. found footage). Эрика ĐšĐ°Ń Ń Đ˝ĐľĐťŃŒ-моннойорг Đł.Ń€., Đ ŃƒĐźŃ‹Đ˝Đ¸Ń?, прОМиваот в ГорПании Эрика ĐšĐ°Ń Ń Đ˝ĐľĐťŃŒ-моннойорг Ń€ĐžĐ´Đ¸ĐťĐ°Ń ŃŒ в Đ˘Đ¸ĐźĐ¸ŃˆĐžĐ°Ń€Đľ, Мивот и райОтаот в ГорПании. Đ’ оо кОННаМах Ń ĐžŃ‡ĐľŃ‚Đ°ŃŽŃ‚Ń Ń? раСНичныо ПотОды и ПаториаНы. ĐĄĐźĐľŃˆĐ¸Đ˛Đ°Ń? Ń ĐžĐąŃ Ń‚Đ˛ĐľĐ˝Đ˝Ń‹Đľ фОтОграфии Ń Đž Ń Ń‚Đ°Ń€Đ¸Đ˝Đ˝Ń‹ĐźĐ¸ Ń Đ˝Đ¸ĐźĐşĐ°ĐźĐ¸, ĐšĐ°Ń Ń Đ˝ĐľĐťŃŒ-маннойорг Đ´ĐžĐąĐ¸Đ˛Đ°ĐľŃ‚Ń Ń? Ń?ффокта, кОгда Ń ĐťĐžĐśĐ˝Đž ĐžŃ‚ĐťĐ¸Ń‡Đ¸Ń‚ŃŒ Ń Ń‚Đ°Ń€ĐžĐľ От нОвОгО. Đ?Đ°Ń Ń‚ĐžŃ?щоо пНавнО порохОдит в ĐżŃ€ĐžŃˆĐťĐžĐľ, Đ° Ń€ĐľĐ°ĐťŃŒĐ˝ĐžŃ Ń‚ŃŒ Ń Ń‚Đ°Đ˝ĐžĐ˛Đ¸Ń‚Ń Ń? Đ˛Ń‹ĐźŃ‹Ń ĐťĐžĐź. Đ?ина ĐšŃƒŃ€Ń‚ĐľĐťĐ° Đł.Ń€., мОрватиŃ?, прОМиваот в ГорПании Đ?ина ĐšŃƒŃ€Ń‚ĐľĐťĐ° – ĐźŃƒĐťŃŒŃ‚Đ¸Đ´Đ¸Ń Ń†Đ¸ĐżĐťĐ¸Đ˝Đ°Ń€Đ˝Đ°Ń? Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸Ń†Đ° иС Загройа, мОрватии, ĐžĐąĐžŃ Đ˝ĐžĐ˛Đ°Đ˛ŃˆĐ°Ń?Ń Ń? в ГорПании. Đ•Đľ ĐşĐžĐ˝Ń†ĐľĐżŃ‚ŃƒĐ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Đľ райОты ĐˇĐ°Ń‡Đ°Ń Ń‚ŃƒŃŽ привŃ?Саны Đş ĐşĐžĐ˝ĐşŃ€ĐľŃ‚Đ˝ĐžĐźŃƒ ĐźĐľŃ Ń‚Ńƒ. Она йорот Ń Đ¸Ń‚ŃƒĐ°Ń†Đ¸Đ¸ ĐąŃƒĐ´Đ˝Đ¸Ń‡Đ˝ĐžĐš МиСни и Ойычныe ĐźĐľŃ Ń‚a и ĐżĐžĐłŃ€ŃƒĐśĐ°ĐľŃ‚ их в нОвыо ĐşĐžĐ˝Ń‚ĐľĐşŃ Ń‚Ń‹, чтОйы Ń Đ´ĐľĐťĐ°Ń‚ŃŒ их видиПыПи. Đ’ пОпытко Ń€Đ°ĐˇĐźŃ‹Ń‚ŃŒ раСНичио ĐźĐľĐśĐ´Ńƒ Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸ĐşĐžĐź и ĐżŃƒĐąĐťĐ¸ĐşĐžĐš оо райОты Ń Ń‚Đ°Đ˛Ń?Ń‚ пОд Ń ĐžĐźĐ˝ĐľĐ˝Đ¸Đľ Ń?ĐşŃ ĐşĐťŃŽĐˇĐ¸Đ˛Đ˝ĐžŃ Ń‚ŃŒ Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đ°.

в Đ›ŃƒĐťĐľĐž пОд ОткрытыП нойОП Đ?рвид могг Đł.Ń€., ШвоциŃ?, Мивёт в Швоции Đ?рвид могг Đ˛Ń‹Ń€ĐžŃ Đ˛ Đ¤Đ°ĐťŃŒĐşĐľĐ˝ĐąĐľŃ€ĐłĐľ в Швоции и ОкОнчиН ОтдоНонио Ń Đ˛ĐžĐąĐžĐ´Đ˝ĐžĐłĐž Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đ° ШкОНы Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛ в ĐœĐ°ĐťŃŒĐźŃ‘ в ďœ˛ďœ°ďœąďœ˛ ĐłĐžĐ´Ńƒ. ХначаНа могг райОтаН, гНавныП ОйраСОП, Ń Ń„ĐžŃ‚ĐžĐłŃ€Đ°Ń„Đ¸ĐľĐš, нО Ń‚ĐľĐżĐľŃ€ŃŒ Он такМо райОтаот Ń Đ¸Đ˝Ń Ń‚Đ°ĐťĐťŃ?циŃ?Пи и Ń ĐşŃƒĐťŃŒĐżŃ‚ŃƒŃ€ĐžĐš, ĐˇĐ°Ń‡Đ°Ń Ń‚ŃƒŃŽ ĐąĐ°ĐˇĐ¸Ń€ŃƒŃ? Ń Đ˛ĐžĐ¸ райОты на ĐżŃ€ĐžŃ Ń‚Ń€Đ°Đ˝Ń Ń‚Đ˛ĐľĐ˝Đ˝ĐžĐź Đ˛ĐžŃ ĐżŃ€Đ¸Ń?тии Ń ĐłĐťŃƒĐąĐžĐşĐ¸Đź Đ¸Đ˝Ń‚ĐľŃ€ĐľŃ ĐžĐź Đş ĐžĐşŃ€ŃƒĐśĐ°ŃŽŃ‰ĐľĐźŃƒ ĐźĐ¸Ń€Ńƒ.

X-border Art Biennial its pictorial representation. She has an interest in the intersection of the scientific and photographic fields.

Her work features staged portraits and still life, as well as documentary and found footage.

Erika Kassnel-Henneberg Romania, lives in Germany Erika Kassnel-Henneberg was born in TimiĹ&#x;oara, Romania but lives and works in Germany. In her collages she combines different techniques and materials. By mixing her own photographs with historical pictures Kassnel-Henneberg makes it hard to distinguish the old from the new.

The present melts into the past and reality into fiction.

Nina Kurtela Croatia, lives in Germany Nina Kurtela is a multidisciplinary artist from Zagreb in Croatia, based in Germany. Her conceptual work is often site-specific. She uses situations from everyday life and places them into new contexts in order to make them visible and to expand their meaning. In an attempt to erase the distinction between the artist and the audience, her work questions the exclusiveness of art.

LULEĂ… OUTDOORS Arvid Hägg Sweden, lives in Sweden Arvid Hägg was raised in Falkenberg, Sweden, and received his Fine arts degree in Â˘ÂšÂ˜Â˘ at MalmĂś Art Academy.

Hägg began his artistry with photography as his primary medium, but today he works with installations and sculpture, often with a spatial starting point and a great deal of interest in the world around him.

Rovaniemi GALLERY NAPA Miri Nishri Â? Colombia, lives in Israel Miri Nishri is an award-winning visual and video artist based in Tel Aviv, where she works and teaches. Her works have been shown in Israel and abroad, including: Israel Museum, Tel-Aviv Museum, Ramat Gan Museum, Stenersen Museum (Oslo, Norway), Human Emotion Project (Rome, Italy), NY Studio Gallery (USA), Stuttgarter Filmwinter (Germany).

JosÊ Luis Torres Argentina, lives in Canada JosÊ Luis Torres has a bachelor’s degree in Visual Arts, a master’s degree in Sculpture and is trained in architecture and integrating art with architecture. He has been living and working in Quebec since ¢šš¥. His work has been on display in more than thirty Canadian cities and almost a dozen different countries.

His pieces can be found in public and private collections around the world.

GALLERIA VALO, ARKTIKUM Jouko Alapartanen � Finland, lives in Finland Jouko Alapartanen lives and works in Ivalo in Finnish Lapland. He was born in Tornio in ˜™§š and studied

Participants

X-border Art Biennial olika material och media men mülar även klassiska teman süsom porträtt och stilleben. Hans konstverk har visats internationellt i Europa och Ryssland.

Vera Arjoma Finland, bor i Finland Vera Arjoma fĂśdd i Tammerfors, Finland där hon ocksĂĽ bor och verkar. Hon avslutade en kandidatexamen i Fri konst Â˘ÂšÂ˜Âš och arbetar idag med video, fotografi och skulpturala installationer. Arjomas verk har visats i flera finländska och internationella utställningar. Hon kurerade ocksĂĽ Performance Satellite, ¨th Triennalen i Birkaland, Tampere, Finland Â˘ÂšÂ˜Â˘.

Ulrica Beritsdotter Sverige, bor i Sverige Ulrica Beritsdotter bor och arbetar i LuleĂĽ i norra Sverige. Hon har studerat skulptur och spatial/rumslig konst i Sverige och Holland. Efter Â˜Âś ĂĽr i Holland ĂĽtervände hon fĂśr ett par ĂĽr sedan till sin fĂśdelseplats, LuleĂĽ. De arktiska influenserna har alltid varit starka i hennes konst, och även om hon är utbildad skulptĂśr är de flesta av hennes nuvarande verk ¢-dimensionella. â€?Materialens poesiâ€? är den dominerande faktorn i hennes konst.

Claudia Chaseling Tyskland, bor i Tyskland Claudia Chaseling fĂśddes Â˜Â™Â§ÂĄ i MĂźnchen och har tvĂĽ magisterexamina i Fri konst frĂĽn Tyskland och Australien. Hon har erhĂĽllit betydande bidrag och stipendier i Tyskland och Australien och deltagit i ett antal internationella utställningar och konstnärsresidens i Europa och USA. Med hjälp av bläck, äggtempera och oljefärg skapar hon futuristiska virvlar i organiska former och uppochnedvända landskap. Hennes teman bestĂĽr av mutationer orsakade av radioaktiv fĂśrgiftning – alienerade platser och landskap – en gĂĽng välbekanta men nu fĂśrvrängda.

Brian Flynn Irland, bor i Kanada Brian Flynn har erhüllit en konstnärlig masterexamen frün universitet, büde pü Irland och i Kanada. Som barn tillbringade han münga somrar i farfÜräldrarnas hus pü Nordirland.

Det han upplevde i huset samt familjens politiska engagemang pü Nordirland har i hÜg grad varit inspiration till hans verk. Han har deltagit i münga framstüende utställningar i USA, Kanada och Europa.

Erika Kassnel-Henneberg Rumänien, bor i Tyskland Erika Kassnel-Henneberg fÜddes i Timisoara, Rumänien men bor och arbetar i Tyskland. I sina collage kombinerar hon olika tekniker och material. Genom att blanda egna fotografier med historiska bilder gÜr Kassnel-Henneberg det svürt att skilja det gamla frün det nya. Framtiden smälter samman med det fÜrflutna och verkligheten med fiktion.

Tokio Maruyama Japan, bor i Japan Tokio Maruyama har ställt ut sina verk sedan ˜™§™. En konstkritiker kallade honom en gĂĽng en â€?Arthropologistâ€?, en kombination av â€?artâ€? och â€?antropologâ€?. Smeknamnet beskriver hans konststil. Han producerar sina verk främst genom fältarbete i urbana miljĂśer. Med ett särskilt tema, abstraherar han olika faktorer som ĂĽkallar människors minnen eller fĂĽr dem att fĂśrutse

ja veistosinstallaatioiden parissa.

Arjoman teokset ovat olleet esillä suomalaisissa ja kansainvälisissä näyttelyissä. Arjoma kuratoi vuonna Â˘ÂšÂ˜Â˘ Tampereella järjestetyn ¨.

Performance Satellite triennaali -tapahtuman.

Ulrica Beritsdotter Ruotsi, asuu Ruotsissa Ulrica Beritsdotter asuu ja tyĂśskentelee Luulajassa, Pohjois-Ruotsissa.

Beritsdotter opiskeli veistoa ja tilataidetta Ruotsissa ja Hollannissa.

Asuttuaan Â˜Âś vuotta Hollannissa, hän palasi synnyinpaikkakunnalleen Luulajaan kaksi vuotta sitten. Arktisuus omii aina sijaa hänen tĂśissään, jotka ovat hänen veistäjäkoulutuksestaan huolimatta usein kaksiulotteisia.

Materiaalien poetiikka on ohjenuora hänen tyÜskentelyssään.

Claudia Chaseling Saksa, asuu Saksassa Claudia Chaseling on valmistunut kuvataiteen maisteriksi Saksassa ja Australiassa. Chaseling on vastaanottanut useita apurahoja sekä stipendejä, ja osallistunut lukuisiin kansainvälisiin näyttelyihin ja residenssiohjelmiin Euroopassa ja Yhdysvalloissa. Chaseling luo musteen, temperan ja Üljyvärin keinoin futuristisia kiemuroita, orgaanisia muotoja ja maisemakuvia ylÜsalaisin. Chaseling käsittelee teoksissaan radioaktiivisen säteilyn aiheuttamia muutoksia – vieraannuttavia paikkoja ja maisemia jotka joskus olivat tuttuja – nykyisin vain mutaatioita aiemmasta.

Brian Flynn Irlanti, asuu Kanadassa Brian Flynn on valmistunut kuvataiteen maisteriksi Irlannista sekä Kanadasta. Flynn on osallistunut merkittäviin näyttelyihin niin Yhdysvalloissa, Kanadassa kuin Euroopassakin. Perheen osallistuminen Pohjois-Irlannin poliittiseen toimintaan sekä isovanhempien talossa vietetyt kesät ovat inspiroineet sekä ohjanneet hänen taiteellista tyÜskentelyään.

Erika Kassnel-Henneberg Romania, asuu Saksassa Erika Kassnel-Henneberg on kuvataiteilija, joka tyÜskentelee erityisesti kollaasin parissa, yhdistellen tekniikoita ja materiaaleja. Liittäen omia valokuviaan historiallisiin kuviin, Kassnel-Henneberg hälventää rajaa vanhan ja uuden välillä. Nykyisyys sulaa menneisyyteen ja todellisuus taruun.

Tokio Maruyama Japani, asuu Japanissa Tokio Maruyama on erään kriitikon sanojen mukaisesti taiteilija-antropologi: arthropologist. Nimitys kuvaa hyvin Maruyaman taiteen tyyliä.

KenttätyÜ urbaaneissa ympäristÜissä on usein Maruyaman taiteen lähtÜkohtana. TyÜskentelyprosessissaan hän abstrahoi tiettyjä tekijÜitä, jotka herättävät ihmisissä muistikuvia tai innoittavat ennakoimaan tulevaa.

Maruyama järjestää tekijät dekonstruktiivisilla metodeilla, luoden paikkasidonnaisia taideteoksia ja performansseja.

Ragnhild May Tanska, asuu Tanskassa Ragnhild May on kuvataiteilija ja muusikko. May tyÜskentelee pääsääntÜisesti äänen, installaation ja performanssin parissa. Taiteessaan hän yhdistää niin musiikin kuin

РОваниоПи гаННороŃ? напа ĐœĐ¸Ń€Đ¸ Đ?Đ¸ŃˆŃ€Đ¸ Â? Đł.Ń€., ĐšĐžĐťŃƒĐźĐąĐ¸Ń?, прОМиваот в Đ˜ĐˇŃ€Đ°Đ¸ĐťĐľ ĐĽŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸Ń†Đ° ĐœĐ¸Ń€Đ¸ Đ?Đ¸ŃˆŃ€Đ¸ Ń€ĐžĐ´Đ¸ĐťĐ°Ń ŃŒ в ĐšĐžĐťŃƒĐźĐąĐ¸Đ¸ и йыНа ŃƒĐ´ĐžŃ Ń‚ĐžĐľĐ˝Đ° наград в ĐžĐąĐťĐ°Ń Ń‚Đ¸ Đ˛Đ¸ĐˇŃƒĐ°ĐťŃŒĐ˝ĐžĐłĐž Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đ°. Она Мивот в Đ˘ĐľĐťŃŒ-Đ?виво, гдо райОтаот и пропОдаот. Đ•Đľ райОты Ń?ĐşŃ ĐżĐžĐ˝Đ¸Ń€ĐžĐ˛Đ°ĐťĐ¸Ń ŃŒ в Đ˜ĐˇŃ€Đ°Đ¸ĐťĐľ и Са границоК, в тОП Ń‡Đ¸Ń ĐťĐľ, в Israel Museum, Tel-Aviv Museum, Ramat Gan Museum, Stenersen Museum (ĐžŃ ĐťĐž, Đ?ОрвогиŃ?), Human Emotion Project (РиП, Đ˜Ń‚Đ°ĐťĐ¸Ń?), NY Studio Gallery (ХШĐ?), Stuttgarter Filmwinter (ГорПаниŃ?). ĐĽĐžŃ Đľ Đ›ŃƒĐ¸Ń Đ˘ĐžŃ€Ń€ĐľŃ Đł.Ń€., Đ?ргонтина, прОМиваот в Канадо ĐĽĐžŃ Đľ Đ›ŃƒĐ¸Ń Đ˘ĐžŃ€Ń€ĐľŃ Ń€ĐžĐ´Đ¸ĐťŃ Ń? в Đ?ргонтино и иПоот Ń Ń‚ĐľĐżĐľĐ˝Đ¸ ĐźĐ°ĐłĐ¸Ń Ń‚Ń€Đ° в ĐžĐąĐťĐ°Ń Ń‚Đ¸ Đ˛Đ¸ĐˇŃƒĐ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Ń… Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛ и Ń ĐşŃƒĐťŃŒĐżŃ‚ŃƒŃ€Ń‹. ТакМо Он Đ¸ĐˇŃƒŃ‡Đ°Đť ĐžŃ Đ˝ĐžĐ˛Ń‹ Đ°Ń€Ń…Đ¸Ń‚ĐľĐşŃ‚ŃƒŃ€Ń‹ и интограции Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đ° и Đ°Ń€Ń…Đ¸Ń‚ĐľĐşŃ‚ŃƒŃ€Ń‹. Đ&#x;рОМиваот и райОтаот в Квойоко Ń ďœ˛ďœ°ďœ°ďœł Đł. ЕгО райОты Đ˛Ń‹Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐťŃ?ĐťĐ¸Ń ŃŒ йОНоо, чоП в тридцати ĐşĐ°Đ˝Đ°Đ´Ń ĐşĐ¸Ń… гОрОдах, и йОНоо, чоП в Đ´ĐľŃ Ń?ти раСных Ń Ń‚Ń€Đ°Đ˝Đ°Ń…. Đ˜Ń… ПОМнО такМо наКти в ĐżŃƒĐąĐťĐ¸Ń‡Đ˝Ń‹Ń… и Ń‡Đ°Ń Ń‚Đ˝Ń‹Ń… кОННокциŃ?Ń… пО Đ˛Ń ĐľĐźŃƒ ĐźĐ¸Ń€Ńƒ.

гаННороŃ? ваНО Đ°Ń€ĐşŃ‚Đ¸ĐşŃƒĐź Đ™ĐžŃƒĐşĐž Đ?Напартанон Â? Đł.Ń€., ФинНŃ?ндиŃ?, прОМиваот в ФинНŃ?ндии Đ™ĐžŃƒĐşĐž Đ?Напартанон Мивот и райОтаот в Đ˜Đ˛Đ°ĐťĐž в Ń„Đ¸Đ˝Ń ĐşĐžĐš ЛапНандии. Он Ń€ĐžĐ´Đ¸ĐťŃ Ń? в ТОрниО в ďœąďœšďœˇďœ° Đł. и Đ¸ĐˇŃƒŃ‡Đ°Đť иСŃ?щныо Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đ° в ФинНŃ?ндии. Он Ń ĐžĐˇĐ´Đ°ĐľŃ‚ ОйраСцы Ń ĐžĐ˛Ń€ĐľĐźĐľĐ˝Đ˝ĐžĐłĐž Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đ°, Đ¸Ń ĐżĐžĐťŃŒĐˇŃƒŃ? раСнООйраСныо ПаториаНы и Ń Ń€ĐľĐ´Ń Ń‚Đ˛Đ° инфОрПации, Đ° такМо ĐżĐ¸ŃˆĐľŃ‚ картины на ĐşĐťĐ°Ń Ń Đ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐ¸Đľ тоПы, наприПор, пОртроты и натюрПОрты. ЕгО райОты Đ˛Ń‹Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐťŃ?ĐťĐ¸Ń ŃŒ на ĐźĐľĐśĐ´ŃƒĐ˝Đ°Ń€ĐžĐ´Đ˝Ń‹Ń… пНОщадках в ЕврОпо и Đ ĐžŃ Ń Đ¸Đ¸. Вора Đ?рКОПа Đł.Ń€., ФинНŃ?ндиŃ?, прОМиваот в ФинНандии Вора Đ?рКОПа Ń€ĐžĐ´Đ¸ĐťĐ°Ń ŃŒ в ďœąďœšďœˇďœˇ Đł. в ТаПпоро в ФинНŃ?ндии. Она ĐżĐžĐťŃƒŃ‡Đ¸ĐťĐ° Ń Ń‚ĐľĐżĐľĐ˝ŃŒ йакаНавра иСŃ?щных Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛ в ďœ˛ďœ°ďœąďœ° Đł. и на Ń ĐľĐłĐžĐ´Đ˝Ń?ŃˆĐ˝Đ¸Đš Đ´ĐľĐ˝ŃŒ райОтаот Ń Đ˛Đ¸Đ´ĐľĐž-, фОтО- и Ń ĐşŃƒĐťŃŒĐżŃ‚ŃƒŃ€Đ˝Ń‹ĐźĐ¸ Đ¸Đ˝Ń Ń‚Đ°ĐťĐťŃ?циŃ?Пи. Она пО-ĐżŃ€ĐľĐśĐ˝ĐľĐźŃƒ Мивот в ТаПпоро. РайОты Воры Đ?рКОПы Ń?ĐşŃ ĐżĐžĐ˝Đ¸Ń€ĐžĐ˛Đ°ĐťĐ¸Ń ŃŒ на Đ˝ĐľŃ ĐşĐžĐťŃŒĐşĐ¸Ń… Đ˛Ń‹Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐşĐ°Ń… в ФинНŃ?ндии и Са Ń€ŃƒĐąĐľĐśĐžĐź. КрОПо тОгО, Она Đ˛Ń‹Ń Ń‚ŃƒĐżĐ¸ĐťĐ° ĐşŃƒŃ€Đ°Ń‚ĐžŃ€ĐžĐź прОокта the Performance Satellite в раПках Đ&#x;Ń?тОгО трионнаНо Đ&#x;ирканПаа, ĐżŃ€ĐžŃ…ĐžĐ´Đ¸Đ˛ŃˆĐľĐłĐž в ТаПпоро в ďœ˛ďœ°ďœąďœ˛ ĐŁĐťŃŒŃ€Đ¸ĐşĐ° Đ‘ĐľŃ€Đ¸Ń‚Ń Đ´ĐžŃ‚Ń‚ĐľŃ€ Đł.Ń€., ШвоциŃ?, прОМиваот в Швоции ĐŁĐťŃŒŃ€Đ¸ĐşĐ° Đ‘ĐľŃ€Đ¸Ń‚Ń Đ´ĐžŃ‚Ń‚ĐľŃ€ Мивот и райОтаот в Đ›ŃƒĐťĐľĐž на Ń ĐľĐ˛ĐľŃ€Đľ Швоции. Она Đ¸ĐˇŃƒŃ‡Đ°ĐťĐ° Ń ĐşŃƒĐťŃŒĐżŃ‚ŃƒŃ€Ńƒ и ĐżŃ€ĐžŃ Ń‚Ń€Đ°Đ˝Ń Ń‚Đ˛ĐľĐ˝Đ˝Ń‹Đľ Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đ° в Швоции и ГОННандии. Đ&#x;рОводŃ? ďœąďœ´ Нот в ГОННандии, Она Đ˛ĐľŃ€Đ˝ŃƒĐťĐ°Ń ŃŒ в рОднОК гОрОд Đ›ŃƒĐťĐľĐž. ÂŤĐ?Ń€ĐşŃ‚Đ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐ¸ĐľÂť чорты Đ˛Ń ĐľĐłĐ´Đ° ОтчотНивО прОŃ?вНŃ?ĐťĐ¸Ń ŃŒ в оо Ń‚Đ˛ĐžŃ€Ń‡ĐľŃ Ń‚Đ˛Đľ и, Đ˝ĐľŃ ĐźĐžŃ‚Ń€Ń? на Ń‚Đž, чтО Она пО ОйраСОванию Ń ĐşŃƒĐťŃŒĐżŃ‚ĐžŃ€, ĐąĐžĐťŃŒŃˆĐ¸Đ˝Ń Ń‚Đ˛Đž оо Đ˝Ń‹Đ˝ĐľŃˆĐ˝Đ¸Ń… райОт – Đ´Đ˛Ńƒ Ń… Порныо. ÂŤĐ&#x;ĐžŃ?СиŃ? ПаториаНОв – дОПинанта в оо Ń‚Đ˛ĐžŃ€Ń‡ĐľŃ Ń‚Đ˛Đľ.

ÂŽ fine arts in Finland. He makes contemporary using many different materials and media, and also paints classical themes such as portraits and still-life. His artworks have been exhibited in internationally in Europe and Russia.

Vera Arjoma Finland, lives in Finland Vera Arjoma completed a BA in Fine Arts in Â˘ÂšÂ˜Âš and today works with video, photography and sculpture installations. She still lives in Tampere. Vera Arjoma’s works have been displayed in several Finnish and international exhibitions. She also curated the Performance Satellite, ¨th Triennial of Pirkanmaa, Tampere, Finland in Â˘ÂšÂ˜Â˘.

Ulrica Beritsdotter Sweden, lives in Sweden Ulrica Beritsdotter lives and works in LuleĂĽ, North Sweden. She studied sculpture and spatial arts in Sweden and Holland. After Â˜Âś years in Holland, she returned to her birthplace, LuleĂĽ, a couple of years ago.

The “arcticâ€? influences have always been strong in her art, and although trained as a sculptor, most of her current works are ¢-dimensional.

The “poetry of the materials� is the dominant factor in her art.

Claudia Chaseling Germany, lives in Germany Claudia Chaseling was born in Munich and holds two master’s degrees in Visual Art from Germany and Australia. She has received major grants and scholarships in Germany and Australia and taken part in a number of international exhibitions and artist residencies in Europe and the USA. Employing ink, egg tempera and oil paint, she creates futuristic swirls of organic forms and upside-down landscapes. Her themes consist of mutations caused by radioactive poisoning – alienated places and landscapes – once familiar and now distorted.

Brian Flynn Irland, lives in Canada Brian Flynn has received master’s degrees in Fine Arts from universities in both Ireland and Canada. As a child, he spent many summers at his grandparents’ house in Northern Ireland.

His experiences in the house and with his family’s political involvement in Northern Ireland has greatly inspired and informed his work. He has participated in many notable exhibitions in the USA, Canada and Europe.

Erika Kassnel-Henneberg Romania, Lives in Germany Erika Kassnel-Henneberg was born in TimiĹ&#x;oara, Romania but lives and works in Germany. In her collages she combines different techniques and materials. By mixing her own photographs with historical pictures Kassnel-Henneberg makes it hard to distinguish the old from the new.

The present melts into the past and reality into fiction.

Tokio Maruyama Japan, Lives in Japan Tokio Maruyama has been exhibiting his works since ˜™§™. An art critic once called him an “Arthropologist�, a combination of “art� and “anthropologist�. This nickname accurately describes the style of his art. He produces his works mainly through fieldwork in urban environments.

Participants

³

X-border Art Biennial

Luleå

Luulaja

Лулео

Luleå

KONSTHALLEN

TAIDEHALLI

дом искусств в лулео

J Tobias Anderson Sverige, bor i Sverige

J Tobias Anderson Ruotsi, asuu Ruotsissa

J Tobias Anderson växte upp på Gotland men bor och arbetar numera i Stockholm. Genom att arbeta främst med video och animation har Andersson rört sig mellan narrativt och icke narrativt berättande. Han har också experimenterat med olika former av musik och ljudinstallationer.

J Tobias Anderson on videotaiteilija.

Anderson työskentelee myös animaation parissa, luoden niin kerronnallisia kuin myös epäkerronnallisia rakenteita. Anderson on lisäksi tutkinut musiikkia sekä ääni-installaatioita.

Й Тобиас Андерссон г.р., Швеция, проживает в Швеции

THE CITY ART HALL IN LULEÅ

Ann Böttcher Sverige, bor i Sverige

Ann Böttcher Ruotsi, asuu Ruotsissa

Ann Böttcher är uppvuxen i Bruzaholm, Sverige men verksam i Malmö. Genom olika uttryckssätt utforskar Böttcher relationen mellan natur, nationalism och tradition.

Bakom hennes metodiska arbetssätt och subtila utförande finns en stark samhällelig och historisk förankring.

Ann Böttcher varttui Bruzaholmissa Ruotsissa, mutta asuu nykyisin Malmössä. Böttcher tutkii luonnon, isänmaallisuuden ja perinteen suhteita soveltaen prosessissa erinäisiä tekniikoita. Böttcherin metodologisen lähestymistavan ja hienovaraisen toteutuksen taustalla piilee vahva sosiaalinen ja historiallinen asiantuntemus.

Kaija Kiuru Finland, bor i Finland

Kaija Kiuru Suomi, asuu Suomessa

Bildkonstnären Kaija Kiuru bor och arbetar i Aska by i finska Lappland.

Hon är främst känd för sina installationer och sin miljömedvetna konst.

Kiuru utgår i sitt konstnärliga skapande än idag från den grund som det nära förhållandet till naturen under både barndomen och ungdomen samt studierna i miljöskydd på -talet lade.

Kaija Kiuru on kuvataiteilija. Kiuru asuu Askan kylässä Lapissa ja on tunnettu erityisesti installaatioistaan ja ympäristötaiteestaan. Kiurun läheinen suhde luontoon lapsuudessa ja nuoruudessa sekä opinnot ympäristösuojelusta -luvulla, toimivat pohjana hänen taiteelliselle työskentelylle tänäkin päivänä.

Steffi Klenz Tyskland, bor i England Steffi Klenz kommer från Tyskland men bor och verkar numera i London. Hennes verk kännetecknas av storskaliga fotografiska bilder av ovanliga urbana miljöer. I sin konst utforskar hon både geografiskt och metaforiskt samtidens perifera rum som en sorts platser för förändring och omvandling.

Steffen Köhn Tyskland, bor i Tyskland Paola Calvo Venezuela, bor i Tyskland Steffen Köhn kommer från Kirchheimbolanden i Tyskland. Han har studerat filmregi på Deutsche Film und Fernsehakademie Berlin sedan ¢ º. För närvarande skriver han på en doktorsavhandling i antropologi om politiken kring bilder av migration. Paola Calvo är född i Caracas i Venezuela. Hon har studerat kommunikationsvetenskap på Universidad Complutense i Madrid och studerar sedan ¢ º filmfotografi på Deutsche Film und Fernsehakademie Berlin.

Runo Lagomarsino Spanien, bor i Brasilien och Sverige Runo Lagomarsino bor och arbetar i Malmö och São Paulo. Han utforskar i sina verk hur dagens politiska och sociala miljöer har utvecklats ur olika diskursiva och historiska processer.

Processer som ger upphov till representationer och metaforer genom vilka vi tolkar och nytolkar historien och samhället.

Karin Aurora Lindell Sverige, bor i Norge Karin Aurora Lindell kommer från Huskvarna, Sverige men bor och verkar i Norge. Enkla vardagliga material och arbetsprocesser från skräddaryrket så väl som från industrin är

Steffi Klenz Saksa, asuu Englannissa Steffi Klenz on valokuvataiteilija, joka on tunnettu suurikokoisista töistään, jotka käsittelevät epätavallisia kaupunkitiloja. Klenz tutkii töissään modernin kulttuurin periferia-alueita tilana siirtymille ja muutokselle, niin maantieteellisesti kuin metaforisesti.

Steffen Köhn Kirchheimbolanden, asuu Saksassa Paola Calvo Caracas, asuu Saksassa Steffen Köhn on opiskelut elokuvaohjausta saksan Elokuva- ja Televisioakatemiassa vuodesta ¢ º. Köhn valmistelee väitöskirjaa visuaalisesta antropologiasta liittyen muuttoliikkeen visuaalisen kuvaston politiikkaan. Paola Calvo on opiskellut viestintätieteitä Madridin Complutense yliopistossa, sekä elokuvausta saksan Elokuva- ja Televisioakatemiassa vuodesta ¢ º.

Runo Lagomarsino Espanja, asuu Brasiliassa ja Ruotsissa Runo Lagomarsino asuu ja työskentelee Malmössä sekä São Paulossa.

Taiteellisessa työssään hän tutkii, kuinka poliittinen ja sosiaalinen elinympäristö on muuttunut erinäisten diskursiivisten sekä historiallisten prosessien myötä. Prosessit muodostavat representaatioita ja vertauskuvia, joiden pohjalta rakennamme jatkuvasti käsityksiä historiasta ja yhteiskunnasta.

Karin Aurora Lindell Ruotsi, asuu Norjassa Karin Aurora Lindell on konseptitaiteilija. Lindell käyttää yksinkertaisia, arkipäiväisiä materiaaleja sekä vaatturin arjesta ja teollisuudesta tuttuja työskentelyprosesseja teoksiensa lähtökohtana. Globaalit tekstiilitraditiot naisten keskuudessa ovat myös visusti mukana Lindellin töissä.

Тобиас Андерссон вырос на острове Готланд в Швеции. Он живет и работает в Стокгольме. Занимаясь, в основном, видеосъемкой и анимацией, Андерссон постоянно переключается с документального на недокументальный жанр. Также он экспериментирует с различными музыкальными формами и звуковыми инсталляциями. Энн Беттчер г.р., Швеции, проживает в Швеции Энн Беттчер выросла в Брузахолме, в Швеции, а рожден была на Мальме. Благодаря разнообразным методам Беттчер исследует отношения между природой, национализмом и традициями. В остове методического подхода и тонкои исполнения лежат прочные социальные и исторические знания. Каия Киуру г.р., Финляндия, проживает в Финляндии Визуальная художница Каия Киуру живет и работает в деревне Аска в финской Лапландии. Она, известна благодаря своим инсталляциям и художественным работам на тему окружающей среды. Близость Киуру к природе в детстве и юности и изучение основ охраны окружающей среды в -х годах, способствовали формированию твердой почвы для ее нынешнего творчества. Штеффи Кленц г.р., Германия, проживает в Англии Штеффи Кленц – немецкая художница, обосновавшаяся в Лондоне, в первую очередь, известна своими широкомасштабными фотографиями нетипичных городских пространств. В ее работах периферические зоны современной культуры изучаются как место транзита и трансформации, как в географическом, так и в метафорическом понимании. Штеффен Кён г.р., Кирххаймболанден, живёт в Германии Штеффен Кён родился в Кирххаймболандене. Он изучает режиссёрское искусство в Немецкой академии кино и телевидения с  года. В настоящее время он работает над диссертацией на тему политики образа миграции. Паола Кальво г.р., Каракас, живет в Германии Паола Кальво родилась в Каракасе. Она изучала теорию связи в университете Компультенсе в Мадриде и изучает кинематографию в Немецкой академии кино и телевидения с  года. Руно Лагомарсино г.р., Испания, живёт в Бразилии и Швеции Руно Лагомарсино живёт и работает между Мальмё и Сан-Паулу. В своих работах он исследует, как

J Tobias Anderson Sweden, lives in Sweden J Tobias Anderson grew up on the Island of Gotland in Sweden. He lives and works in Stockholm. Working mainly with video and animation, Anderson has moved between narrative and non-narrative works. He has also experimented with different forms of music and sound installations.

Ann Böttcher Sweden, lives in Sweden Ann Böttcher grew up in Bruzaholm, Sweden but is based in Malmö. With a variety of different techniques Böttcher explores the relationship between nature, nationalism and tradition. Behind her methodical approach and subtle execution lies a strong social and historical knowledgebase.

Kaija Kiuru Finland, lives in Finland The visual artist Kaija Kiuru lives and works in Aska village in Finnish Lapland. She is best known for her installations and environmental art.

Her close relationship with nature in both childhood and youth, together with studies of environmental protection in the s, created the ground on which Kiuru’s art is based even today.

Steffi Klenz Germany, lives in England Steffi Klenz is a German artist based in London best known for her largescale photographic work of unusual urban spaces. In her work she examines the peripheral spaces of modern culture as a location for transition and transformation, both geographically and metaphorically.

Steffen Köhn Kirchheimbolanden, lives in Germany Paola Calvo Caracas, lives in Germany Steffen Köhn was born in Kirchheimbolanden. He has been studying film directing at the German Film and Television Academy since ¢ º. He is currently working on his PhD in anthropology on the politics of images of migration. Paola Calvo was born in Caracas. She studied communication sciences at the Universidad Complutense in Madrid and has been studying cinematography at the German Film and Television Academy since ¢ º.

Runo Lagomarsino Spain, Lives in Brazil and Sweden Runo Lagomarsino lives and works in Malmö and São Paulo. With his work he explores how today’s political and social environments have developed through different discursive and historical processes. Processes which produce representations and metaphors from which we read and reread history and society.

Karin Aurora Lindell Sweden, lives in Norway Simple, everyday material and work processes from the tailoring profession as well as from industry are the

Participants

X-border Art Biennial utgüngspunkten fÜr hennes konceptuella konst. Den textila traditionen bland kvinnor i ett internationellt och globalt perspektiv är starkt fÜrankrat i Lindells arbete.

Minna Rainio Finland, bor i Finland Mark Roberts � England, bor i Finland Minna Rainio och Mark Roberts bor och verkar i Finland. De samarbetar fÜr att skapa storskaliga flerkanalsvideoinstallationer som behandlar sociala och politiska frügor samt hur dessa frügor püverkar enskilda människors erfarenheter och historier.

Maria Alina Staicu ÂŒ Rumänien, bor i Rumänien Maria Alina Staicu är frĂĽn Targu Carbunesti, en liten stad i sĂśdra Rumänien men bor och arbetar i Cluj-Napoca. I sina installationer ställer hon samman fragment frĂĽn sin omvärld samtidigt som hon sĂśker efter paradoxala och anakrona situationer.

Anders Sunna Sverige, bor i Sverige Anders Sunna är uppvuxen i Kieksiäsvaara utanfÜr Pajala, Sverige.

Han har tidigare arbetat som byggnadsmülare och tog sin kandidatexamen i fri konst ¢šš™ pü Konstfack i Stockholm. Sunnas bilder är tekniskt sett en blandning av collage och müleri. Motiven är ofta hämtade frün hans samiska arv.

Youssef Tabti Frankrike, bor i Tyskland Youssef Tabti arbetar konceptuellt.

Han har franska och algeriska rÜtter men bor numera i Tyskland. Tabti tillbringade sin barndom i büde Frankrike och Algeriet. Som konstnär tillämpar han denna dualism i sin konstnärliga process. Aktuella politiska frügor har stor betydelse i hans konstverk. Han bjuder in publiken att pü samma güng uppmärksamma konst och politik.

BarthÊlÊmy Toguo Kamerun, bor i Frankrike BarthÊlÊmy Toguo växte upp i Kamerun. Han fÜrdelar sin tid mellan Paris, Bandjoun och New York. I en serie performanceverk med titeln Transit uppmärksammar han ojämlik behandling av personer av icke-västerländsk nationalitet. Toguos verk har en politisk dimension, men innehüller även humor och en viss provokation.

NORRBOTTENS MUSEUM Christine Candolin Finland, bor i Finland Christine Candolin bor och verkar i Finland. Hon har sedan ˜™Â&#x;š-talet arbetat med rumslig konst . Sina allegoriska installationer beskriver hon som reflektioner kring en personlig upptäcktsfärd inom filosofin, utvecklingspsykologin, hjärnforskningen och naturvetenskaperna. Candolin har ett starkt engagemang i samhälleliga och kulturella frĂĽgor.

Marion Denis Tyskland, bor i Tyskland Marion Denis är fÜdd i Aachen i Tyskland. Hennes fotografiska arbete hanterar den biologiska och kulturella konstruktionen av genus och kÜn och hur den gestaltas i bilder.

Hon är intresserad av skärningspunk-

Minna Rainio Suomi, asuu Suomessa Mark Roberts � Englanti, asuu Suomessa Minna Rainio ja Mark Roberts asuvat ja tyÜskentelevät Suomessa. YhteistyÜn tuloksena syntyy laajamittaisia monikanavaisia videoinstallaatioita, jotka käsittelevät sosiaalisia ja poliittisia teemoja, ja erityisesti sitä minkälaisia vaikutuksia teemoilla on yksilÜkokemukseen ja henkilÜhistoriaan.

Maria Alina Staicu ÂŒ Romania, asuu Romaniassa Maria Alina Staicu asuu ja tyĂśskentelee Cluj-Napocan kaupungissa Romaniassa. Staicu etsii ristiriitaisia ja anakronistisia eli aikaan sopimattomia ilmiĂśitä ja tilanteita. Staicun installaatiot kokoavat yhteen ympärĂśivän maailman fragmentteja.

Anders Sunna Ruotsi, asuu Ruotsissa Anders Sunna on kuvataiteilija.

Sunna valmistui Tukholman Konstfackista, tyÜskenneltyään aiemmin rakennusmaalarina. Sunnan teokset ovat yhdistelmiä kollaasia ja maalausta. Aiheet puolestaan kumpuavat saamelaisuudesta.

Youssef Tabti Ranska, asuu Saksassa Youssef Tabti on ranskalais-algerialainen konseptitaiteilija. Tabti vietti lapsuutensa molemmissa maissa ja soveltaa oman ajatusmaailmansa kaksinaisuutta osana taiteellista prosessiaan. Ajankohtaiset poliittiset teemat ovat keskiÜssä Tabtin taiteessa. Tabti kutsuu vastaanottajan keskittämään huomionsa samanaikaisesti niin taiteeseen kuin politiikkaankin.

BarthÊlÊmy Toguo Kamerun, asuu Ranskassa BarthÊlÊmy Toguo on performanssitaiteilija. Toguo asuu ja tyÜskentelee Pariisissa, Bandjounissa ja New Yorkissa. Transit-performanssisarjassa Toguo käsittelee epätasa-arvoista kohtelua, jonka osaksi muut kuin länsimaalaiset usein joutuvat.

Toguon tyÜt ovat poliittisia, humoristisia ja myÜs jossain määrin provosoivia.

NORRBOTTENIN MUSEO Christine Candolin Suomi, asuu Suomessa Christine Candolin on tyĂśskennellyt vuodesta ˜™Â&#x;š tilataiteen parissa.

Candolinin allegoriset installaatiot ovat pohdintoja hänen tutkimusmatkansa varrelta halki filosofian, kehityspsykologian, aivotutkimuksen ja luonnontieteiden. Candolin toimii aktiivisesti sosiaalisten ja yhteiskunnallisten aiheiden ympärillä.

Marion Denis Saksa, asuu Saksassa Marion Denis (s. Â˜Â™Â§ÂĄ Aachenissa) on valokuvataiteilija. Denis käsittelee tĂśissään sukupuolisuuden sekä seksuaalisuuden biologisia ja kulttuurisia rakenteita sekä rakenteiden visuaalisia representaatioita. Denis on erityisen kiinnostunut tieteellisen maailman ja valokuvataiteen risteyskohdasta. Denis käyttää tĂśissään dokumentaarista ja lĂśydettyä kuvamateriaalia, lavastettuja muotokuvia ja asetelmia.

Ń ĐžĐ˛Ń€ĐľĐźĐľĐ˝Đ˝Đ°Ń? ĐżĐžĐťĐ¸Ń‚Đ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐ°Ń? и Ń ĐžŃ†Đ¸Đ°ĐťŃŒĐ˝Đ°Ń? ĐžĐąŃ Ń‚Đ°Đ˝ĐžĐ˛ĐşĐ° Ń€Đ°ĐˇĐ˛Đ¸Đ˛Đ°ĐťĐ°Ń ŃŒ в хОдо раСНичных Đ´Đ¸Ń ĐşŃƒŃ€Ń Đ¸Đ˛Đ˝Ń‹Ń… и Đ¸Ń Ń‚ĐžŃ€Đ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐ¸Ń… ĐżŃ€ĐžŃ†ĐľŃ Ń ĐžĐ˛, кОтОрыо Ń ĐžĐˇĐ´Đ°ŃŽŃ‚ ĐżŃ€ĐľĐ´Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐťĐľĐ˝Đ¸Ń? и ПотафОры, чороС кОтОрыо Пы СанОвО пОСнаёП Đ¸Ń Ń‚ĐžŃ€Đ¸ŃŽ и ĐžĐąŃ‰ĐľŃ Ń‚Đ˛Đž. Карин ЛиндоНН Đ?ŃƒŃ€ĐžŃ€Đ° Đł.Ń€., Швоции, Мивёт в Đ?Орвогии ЛиндоНН рОдОП иС Đ™ĐžĐ˝ŃˆŃ‘ĐżĐżĐ¸Đ˝ĐłĐ° в Швоции, нО Она Мивёт и райОтаот в Đ?Орвогии. Đ’ Ń Đ˛ĐžĐ¸Ń… ĐşĐžĐ˝Ń†ĐľĐżŃ‚ŃƒĐ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Ń… райОтах Она Đ¸Ń ĐżĐžĐťŃŒĐˇŃƒĐľŃ‚ ĐżŃ€ĐžŃ Ń‚Ń‹Đľ ПаториаНы Ń Đ˛Ń?Санныо Ń ĐżĐžŃ€Ń‚Đ˝Ń?МнОК ĐżŃ€ĐžŃ„ĐľŃ Ń Đ¸ĐľĐš, Đ° такМо Đ¸Đ˝Đ´ŃƒŃ Ń‚Ń€Đ¸ĐľĐš. Đ’ оё Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đľ СаНОМона традициŃ? ŃˆĐ¸Ń‚ŃŒŃ? Ń Ń€ĐľĐ´Đ¸ Монщин. ĐœĐ¸Đ˝Đ˝Đ° РаиниО Đł.Ń€., ФинНŃ?ндиŃ?, прОМиваот в ФинНŃ?ндии ĐœĐ°Ń€Đş Đ ĐžĐąĐľŃ€Ń‚Ń Â? Đł.Ń€., Đ?нгНиŃ?, прОМиваот в ФинНŃ?ндии ĐœĐ¸Đ˝Đ˝Đ° РаиниО и ĐœĐ°Ń€Đş Đ ĐžĐąĐľŃ€Ń‚Ń ĐśĐ¸Đ˛ŃƒŃ‚ и райОтают в ФинНŃ?ндии. Đ’ хОдо Ń ĐžŃ‚Ń€ŃƒĐ´Đ˝Đ¸Ń‡ĐľŃ Ń‚Đ˛Đ° Они Ń ĐžĐˇĐ´Đ°ŃŽŃ‚ ĐşŃ€ŃƒĐżĐ˝ĐžĐźĐ°Ń ŃˆŃ‚Đ°ĐąĐ˝Ń‹Đľ ĐźĐ˝ĐžĐłĐžĐşĐ°Đ˝Đ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Đľ Đ˛Đ¸Đ´ĐľĐžĐ¸Đ˝Ń Ń‚Đ°ĐťĐťŃ?ции, ĐżĐžŃ Đ˛Ń?щонныо Ń ĐžŃ†Đ¸Đ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Đź и ĐżĐžĐťĐ¸Ń‚Đ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐ¸Đź прОйНоПаП и Ń‚ĐžĐźŃƒ, как Они ĐžŃ‚Ń€Đ°ĐśĐ°ŃŽŃ‚Ń Ń? на Ń ŃƒĐ´ŃŒĐąĐ°Ń… ĐžŃ‚Đ´ĐľĐťŃŒĐ˝Ń‹Ń… НюдоК. ĐœĐ°Ń€Đ¸Ń?-Đ?Нина ĐĄŃ‚Đ°ĐšĐşŃƒ ÂŒ Đł.Ń€., Đ ŃƒĐźŃ‹Đ˝Đ¸Ń?, Мивёт в Đ ŃƒĐźŃ‹Đ˝Đ¸Đ¸ ĐœĐ°Ń€Đ¸Ń? Đ?Нина ĐĄŃ‚Đ°ĐšĐşŃƒ Ń€ĐžĐ´Đ¸ĐťĐ°Ń ŃŒ в Đ˘Đ°Ń€ĐłŃƒ ĐšĐ°Ń€ĐąŃƒĐ˝ĐľŃ Ń‚Đ¸, гОрОдко на юго Đ ŃƒĐźŃ‹Đ˝Đ¸Đ¸. Она Мивёт и райОтаот в ĐšĐťŃƒĐś-Đ?апОка в Đ ŃƒĐźŃ‹Đ˝Đ¸Đ¸. ДНŃ? Ń Đ˛ĐžĐ¸Ń… райОт ĐĄŃ‚Đ°ĐšĐşŃƒ ищот ĐżĐ°Ń€Đ°Đ´ĐžĐşŃ Đ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Đľ и анахрОничныо Ń Đ¸Ń‚ŃƒĐ°Ń†Đ¸Đ¸. Đ’ Ń Đ˛ĐžĐ¸Ń… Đ¸Đ˝Ń Ń‚Đ°ĐťĐťŃ?циŃ?Ń… Она Ń ĐžĐľĐ´Đ¸Đ˝Ń?от фрагПонты ĐžĐşŃ€ŃƒĐśĐ°ŃŽŃ‰ĐľĐłĐž оё Пира. Đ?Đ˝Đ´ĐľŃˆ Хюнна Đł.Ń€., ШвоциŃ?, Мивёт в Швоции Đ?Đ˝Đ´ĐľŃˆ Хюнна Đ˛Ń‹Ń€ĐžŃ Đ˛ ĐżĐžŃ Ń‘ĐťĐşĐľ ĐšŃŒĐľĐşŃ Đ¸Ń?Ń Đ˛Đ°Đ°Ń€Đ° нодаНокО От гОрОдка Đ&#x;аКаНа в Швоции. ВначаНо Он райОтаН ПаНŃ?рОП, Đ° в ďœ˛ďœ°ďœ°ďœš ĐłĐžĐ´Ńƒ ОкОнчиН Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐľŃ Ń‚Đ˛ĐľĐ˝Đ˝ŃƒŃŽ ŃˆĐşĐžĐťŃƒ в ĐĄŃ‚ĐžĐşĐłĐžĐťŃŒĐźĐľ, ОтдоНонио Ń Đ˛ĐžĐąĐžĐ´Đ˝ĐžĐłĐž Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đ°. ĐĄ Ń‚ĐľŃ…Đ˝Đ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐžĐš тОчки СрониŃ? картины Хюнны Ń?вНŃ?ŃŽŃ‚Ń Ń? Ń ĐźĐľŃ ŃŒŃŽ кОННаМа и ĐśĐ¸Đ˛ĐžĐżĐ¸Ń Đ¸. ĐœĐžŃ‚Đ¸Đ˛Ń‹ ĐˇĐ°Ń‡Đ°Ń Ń‚ŃƒŃŽ ĐąĐľŃ€ŃƒŃ‚Ń Ń? иС огО ĐťĐ°ĐżĐťĐ°Đ˝Đ´Ń ĐşĐžĐłĐž Đ˝Đ°Ń ĐťĐľĐ´Đ¸Ń?. ĐŽŃ ĐľŃ„ Тайти Đł.Ń€., Франции, прОМиваот в ГорПании ĐŽŃ ĐľŃ„ Тайти – ĐşĐžĐ˝Ń†ĐľĐżŃ‚ŃƒĐ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Đš Ń…ŃƒĐ´ĐžĐśĐ˝Đ¸Đş Ń Ń„Ń€Đ°Đ˝ĐşĐž-Đ°ĐťĐśĐ¸Ń€Ń ĐşĐ¸ĐźĐ¸ кОрнŃ?Пи, в Đ˝Đ°Ń Ń‚ĐžŃ?щиК ПОПонт прОМивающиК в ГорПании. Đ”ĐľŃ‚Ń Ń‚Đ˛Đž Тайти ĐżŃ€ĐžŃˆĐťĐž в Ойоих Ń Ń‚Ń€Đ°Đ˝Đ°Ń… (Франции и Đ?НМиро). Đ?втОр Đ¸Ń ĐżĐžĐťŃŒĐˇŃƒĐľŃ‚ двОŃ?киК характор Đ˛Ń Ń?кОК ĐźŃ‹Ń ĐťĐ¸ в Ń Đ˛ĐžĐľĐź Ń‚Đ˛ĐžŃ€Ń‡ĐľŃ ĐşĐžĐź ĐżŃ€ĐžŃ†ĐľŃ Ń Đľ. Đ?ĐşŃ‚ŃƒĐ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Đľ Đ˛ĐžĐżŃ€ĐžŃ Ń‹ пОНитики иПоют ĐąĐžĐťŃŒŃˆĐžĐľ Сначонио в огО райОтах. Он приСываот Đ°ŃƒĐ´Đ¸Ń‚ĐžŃ€Đ¸ŃŽ ĐžĐąŃ€Đ°Ń‚Đ¸Ń‚ŃŒ вниПанио на Đ¸Ń ĐşŃƒŃ Ń Ń‚Đ˛Đž и ĐżĐžĐťĐ¸Ń‚Đ¸ĐşŃƒ ОднОвроПоннО. БартоНоПи Đ˘ĐžĐłŃƒ Đł.Ń€., ĐšĐ°ĐźĐľŃ€ŃƒĐ˝, прОМиваот вО Франции БартоНоПи Đ˘ĐžĐłŃƒ Đ˛Ń‹Ń€ĐžŃ Đ˛ ĐšĐ°ĐźĐľŃ€ŃƒĐ˝Đľ. Он Мивот и райОтаот в Đ&#x;ариМо, Đ‘Đ°Đ˝ĐśŃƒĐ˝Đľ и Đ?ŃŒŃŽ-ЙОрко ОднОвроПоннО. Đ’ Ń ĐľŃ€Đ¸Đ¸ ĐżĐľŃ€Ń„ĐžŃ€ĐźĐ°Đ˝Ń ĐžĐ˛ пОд наСваниоП ТранСит, Он привНокаот вниПанио Đş Đ´Đ¸Ń ĐşŃ€Đ¸ĐźĐ¸Đ˝Đ°Ń†Đ¸Đ¸ Ниц ноСападных Đ˝Đ°Ń†Đ¸ĐžĐ˝Đ°ĐťŃŒĐ˝ĐžŃ Ń‚ĐľĐš. РайОта Đ˘ĐžĐłŃƒ Đ˝ĐžŃ Đ¸Ń‚ ĐżĐžĐťĐ¸Ń‚Đ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐ¸Đš ОттонОк и, в Ń‚Đž Мо вроПŃ?, Đ˝ĐľŃ ĐľŃ‚ в Ń ĐľĐąĐľ юПОр и Ń?вНŃ?ĐľŃ‚Ń Ń? прОвОкациОннОК.

¡ point of departure for her conceptual art. Textile traditions among women in an international and global perspective are solidly anchored in Lindell’s work.

Minna Rainio Finland, lives in Finland Mark Roberts � England, lives in Finland Minna Rainio and Mark Roberts live and work in Finland. They collaborate to produce large-scale, multi-channel video installations dealing with social and political issues and with the impact these issues have on people’s individual experiences and histories.

Maria Alina Staicu ÂŒ Romania, lives in Romania Maria Alina Staicu was born in Târgu CărbuneČ™ti, a small town in southern Romania but lives and works in Cluj-Napoca. Staicu searches for paradoxical and anachronistic situations. In her installations she puts together fragments of the world that surrounds her.

Anders Sunna Sweden, lives in Sweden Anders Sunna was raised in Kieksiäsvaara outside Pajala, Sweden. He previously has worked as a building painter and got his degree in Fine arts from the University College of Arts, Crafts and Design in Stockholm. From a technical standpoint, Sunna’s images are a mixture of collage and painting. The Sami motifs often are derived from his heritage.

Youssef Tabti France, lives in Germany Youssef Tabti is a concept artist with French and Algerian roots currently living in Germany. Tabti spent his childhood in both countries.

As an artist he applies this duality of thought to his artistic process.

Current political topics are of high importance in his artwork. He invites the audience to focus their attention on art and politics at the same time.

BarthÊlÊmy Toguo Cameroon, lives in France BarthÊlÊmy Toguo grew up in Cameroon. He lives and works between Paris, Bandjoun and New York. In a series of performances entitled Transit, he draws attention to the unequal treatment of people of non-western nationalities. Toguo’s work has a political dimension as well as humour and a certain form of provocation.

NORRBOTTEN REGIONAL MUSEUM Christine Candolin Finland, lives in Finland Since the ˜™Â&#x;šs Candolin has worked with spatial art. She describes her allegorical installations as reflections on a personal journey of discovery within philosophy, developmental psychology, brain research and the natural sciences. Candolin is deeply involved in societal and cultural issues.

Marion Denis Germany, lives in Germany Marion Denis was born in Aachen, Germany. Her photographic work deals with the biological and cultural construction of gender and sex and

º

Outdoors in all cities

Brandvägg / Brandmur/ Брандмауэр / Firewall Tanken är att med monumentala väggmålningar länka samman de tre städerna Rovaniemi, Severomorsk och Luleå. Målningarna, en i varje stad, ska utföras på brandväggar eller husgavlar.

Idén med en brandvägg är att separera huskroppen i sektioner så att en eventuell brand inte ska kunna sprida sig okontrollerat. Nu vill jag istället använda dessa brandväggar för att binda samman grannländer genom att låta konsten sprida sig – kanske inte okontrollerat – men fritt.

Brandvägg / Brandmur/ Брандмауэр / Firewall Monumentaalinen seinämaalaus sitoo Rovaniemen, Severomorskin ja Luulajan yhteen. Jokaiseen kaupunkiin toteutetaan yksi maalaus, jonka maalauspintana toimii palomuuri.

Palomuurin ideana on jakaa rakennuksen pääosa useaan lohkoon ja siten estää tulipalon leviäminen rakennuksen osista toisiin. Siispä mikäli tulipalo sattuu, palo ei voi levitä hallitsemattomasti. Tahdon valjastaa palomuurit naapurimaissa levittämään taidetta – ei kenties täysin hillitsemättömästi mutta ainakin vapaasti.

Carolina Falkholt

Brandvägg / Brandmur / Брандмауэр/ Firewall Идея монументальных настенных росписей заключается в соединении воедино трёх городов – Рованьеми, Североморска и Лулео. В каждом из этих городов будет находиться одна из росписей, выполненная на брандмауэре или на торце крыши. Идея брандмауэра заключается в том, чтобы разделить здание на секции с целью не допустить стихийное распространение пожаров. Вместо этого я хочу использовать эти стены для соединения соседних стран при помощи искусства, которое распространяется пусть и не стихийно, но свободно.

Brandvägg / Brandmur/ Брандмауэр/ Firewall The idea is to use monumental wall paintings to link together the three cities of Rovaniemi, Severomorsk and Luleå. The paintings, one in each city, will be executed on firewalls or gables.

The idea behind a firewall is to divide the main body of a building into sections so that if a fire occurs, it will not be able to spread uncontrollably. Now I want to instead use these firewalls to tie together neighbouring countries by allowing art to spread – maybe not uncontrollably, but freely.

Fences Detta verk är en performance som jag utför på olika allmänna platser. Jag broderar med röd tråd i stängsel för att skapa eller visualisera ett litet hål.

Eftersom verket är skapat utan tillstånd på privata och offentliga platser men med stor omsorg har det både en ömsint och påträngande sida. Varje plats är vald av en specifik anledning. Ibland kan det ha att göra med platsens politiska eller historiska betydelse. Andra platser är valda av personliga skäl. Jag dokumenterar de broderade hålen med ett fotografi och en skriftlig kommentar. Kommentarerna är korta iakttagelser och berättelser som handlar om att befinna sig på insidan eller utsidan. De är personliga, politiska eller historiska.

De röda spåren har hittills lämnats på ¨ platser runt om i världen. För biennalen kommer jag att lämna ett broderat spår samt fotografier med mina kommentarer i de tre deltagande städerna.

X-border Art Biennial

Aidat Teos on performanssi, jonka toistan julkisissa tiloissa. Visualisoin punaisen langan avulla parsien pieniä reikiä aitoihin. Performanssi on hoivaava, mutta myös tunkeileva, sillä työstän teoksen hellästi joskin ilman lupaa yksityiseen tai julkiseen omaisuuteen.

Valitsen jokaisen kohteen tietystä syystä: joskus syy liittyy alueen poliittisiin tai historiallisiin merkityksiin, kun toinen kohde taas saattaa sisältää minulle henkilökohtaisen merkityksen.

Dokumentoin langan jättämät jäljet valokuvaamalla sekä reflektoin myös kirjallisesti. Kirjoitukset ovat lyhyitä havaintoja ja tarinoita liittyen kokemuksiin sisä- tai ulkopuolella olemisesta. Kirjoitukset ovat henkilökohtaisia, poliittisia tai historiallisia. Olen jättänyt punaisen jäljen tähän mennessä ¨ paikkaan ympäri maailmaa. Biennaaliin jätän kaikkiin osallistujakaupunkeihin ommeltuja jälkiä ja valokuvia kirjallisina kommentteina.

Lise Bjørne Linnert

Ограды Моя работа – это перформанс, который я регулярно показываю в общественных местах. Наматывая красную нить, я создаю или обозначаю отверстия в различных оградах. Перформанс, с одной стороны, является актом бережного отношения, с другой стороны, он является актом навязчивого вмешательства, поскольку акция разворачивается без какого-либо разрешения в том числе на объектах частной собственности и в публичных местах. Каждое из мест выбирается по особой причине. Иногда причина заключается в политическом или историческом контексте того или иного места. На некоторые места выбор падает по личным соображениям. Я веду учет всех объектов с «красной меткой», делая фотографии и регистрируя отзывы. Отзывы представляют собой краткие наблюдения и истории, имеющие отношение к аспектам нахождения «внутри» или «снаружи». Они могут быть личного, политического или исторического характера. «Красный след», на данный момент, оставлен в 115 местах по всему миру. Для Биеннале в каждом городе-участнике я оставлю «сшитый след» а также фотографии с письменным коментариями.

Fences This piece is a performance I repeat in public spaces. I stitch with red thread to create or visualise a small hole in different fences. The performance has a caring, as well as an intrusive quality, as it is gently crafted without permission on private or official properties. Each spot is chosen for a specific reason.

Sometimes the reason is connected to the location’s political or historical reference. Other spots are chosen for a personal reason. I document the stitched traces with a photo and a written response. The responses are short observations and stories connected to aspects of being on the inside or the outside. They are personal, political or historical. This red trace has so far been left at ¨ locations globally. For the Biennial I will leave a stitched trace and photos with a written response in each of the participating cities.

X-border Art Biennial

City Heart Den svenska författaren Stefan Jonsson frågar i sin essä Center of the world, om det är möjligt att urskilja ett centrum i den globaliserade metropolen, exemplifierad av Los Angeles. Efter flera försök drar han slutsatsen: Jag har börjat inse att centrum är en parkeringsplats framför ett höghus eller motorvägen som jag kör på, om det överhuvudtaget existerar. Liksom Stefan Jonsson, strävar jag efter den svårfångade essensen av stadsmiljön. Med hjälp av digital fotografering, samlar jag dokumentärt material som jag dissekerar och rekonstruerar till stora bilder vilka står mellan det dokumentära och fiktion.

Metoden gör att jag kan lägga tonvikten på nya relationer mellan arkitektur, den sociala miljön och människorna i den. Min fascination ligger i komplexiteten av stadsbilden och vikten av att förstå den. Verket City Heart är ett enormt stadslandskap tillverkat av hundratals bilder från den nedslitna arkitekturen i Slussen i Stockholm.

Web

Kaupungin sydän Ruotsalainen kirjailija Stefan Jonsson pohtii esseessään Maailman keskipiste, onko mahdollista määritellä keskustan sijainti nykyaikaisessa, globalisoituneessa metropolissa, tapausesimerkkinään Los Angeles. Useamman yrityksen jälkeen hän toteaa alkaneensa ymmärtämään, että keskusta saattaa olla parkkipaikka kerrostalon pihalla tai moottoritie, jolla ajan, mikäli keskusta ylipäänsä on olemassa. Kuten Jonsson, tavoittelen saavuttamatonta: urbaanin ympäristön perusolemusta. Kerään dokumentaarista materiaalia digitaalisen valokuvan muodossa. Ruodin materiaalin ja järjestän uudelleen suuriksi kuviksi, jotka sijoittuvat faktan ja fiktion välimaastoon. Menetelmän ansiosta voin korostaa uudenlaisia suhteita arkkitehtuurin, sosiaalisen ympäristön ja sen ihmisten välillä. Olen erityisen kiinnostunut kaupunkikuvan monimuotoisuudesta ja tämän monimuotoisuuden ymmärtämisestä. Kaupungin Sydän rakentuu sadoista kuvista, joiden kohteena on Tukholman Slussenin kaupunginosan kulunut arkkitehtuuri.

David Molander

Сердце города В своем эссе Центр мира шведский писатель Стефан Юнссон задается вопросом, возможно ли распознать центр в глобальных метрополиях, например, в Лос-Анджелесе. После многочисленных попыток он приходит к следующему заключению: «Я стал осознавать, что центр – это, скорей всего, парковка напротив высотного здания или скоростная дорога, по которой я еду, если он вообще существует». Как и Стефан Юханссон, я гонюсь за иллюзорной сущностью урбанистической среды. С помощью цифровой фотографии я собираю документальные материалы, которые я разбираю на детали и представляю в формате крупных снимков, каждый из которых является и документом, и плодом фантазии. Метод дает мне возможность заострить внимание на взаимосвязи архитектуры, социальной среды и человека, находящегося в ней. Я заинтригован сложностью городского ландшафта и осознаю, насколько важно его понять. Работа Сердце города – это огромный урбанистический ландшафт, скомпонованный из сотен фотографий пришедшего в упадок Слюссена в Стокгольме.

City Heart In his essay Center of the World, the Swedish author Stefan Jonsson asks if it is possible to discern a centre in the globalised metropolis, exemplified by Los Angeles. After many attempts, he concludes: I have begun to realise that the centre must be a parking lot in front of a high-rise building or the freeway on which I am driving, if it exists at all. Like Stefan Jonsson, I am in pursuit of the elusive essence of the urban environment. With the use of digital photography, I collect documentary material that I dissect and reconstruct into large images that stand between document and fiction. The method enables me to put an emphasis on new relationships between architecture, the social environment and the humans within it. My fascination lies in the complexity of the city-scape and the importance of understanding it. The work City Heart is a huge urban landscape made from hundreds of photos from the worn down architecture of Slussen in Stockholm.

»

Rule of Three Människan har skapat myten om norden. Det är en berättelse om människans kamp mot naturen. Oftast skildrar den män som förvandlar vildmarken, livsmiljöerna och tillgångarna, till lönsamma och fertila marker för utveckling genom användning av vetenskapliga och tekniska verktyg. Jag lyfter fram tre platser – Luleå, Rovaniemi och Severomorsk – genom porträtt av olika generationer kvinnor. Mitt syfte är att exponera deras insikter om plats, teknik, lycka och utmaningar. Beskrivande, interaktiva webbaserade konstverk byggs upp genom en serie av universella frågor, bilder, video- och ljudklipp från platser och med människor.

Tillvägagångssättet tillgängliggör individernas arktiska perspektiv och norra teknosfärer samt de platser som är viktiga för dem.

Kolmen sääntö Myytti pohjoisesta ja itse alue on ihmisen muovaama. Se on tarina, jossa kamppaillaan luontoa, mahdollisuuksia ja kohtaloa vastaan. Usein se mielletään kertomukseksi miehistä, jotka muokkaavat ja muuttavat erämaan elämää ja resursseja tieteellisten ja teknologisten välineiden avulla tuottavaksi ja hedelmälliseksi alustaksi kehitykselle. Haluan työssäni korostaa Luulajaa, Rovaniemeä ja Severomorskia siellä asuvien eri sukupolviin kuuluvien naisten elämän kautta. Päämääränä on paljastaa ja valottaa heidän näkemyksiään liittyen paikkaan, teknologioihin, onneen ja haasteisiin elämässä.

Paikkojen ja ihmisten kuvien, äänien ja videoiden kautta rakentuu kertomuksellinen ja interaktiivinen web-teos.

Tämä lähestymistapa avaa yksilöiden ja heille tärkeiden paikkojen arktista perspektiiviä ja pohjoista teknosfääriä.

Antti Tenetz

Господство трёх Согласно мифу, Север был создан мужчинами. Это история борьбы мужчин с природой и испытаниями судьбы, в которой ставки очень высоки. Обычно в этой истории все представлено так, что именно мужчины превратили дикий мир, задействовав ресурсы среды, в доходную и плодородную почву для дальнейшего развития с применением научных и технологических инструментов. Портретами женщин-представительниц разных поколений, я подчеркиваю важность трех мест – Лулео, Рованиеми и Североморска. Моя цель – показать их видение территории, технологий, счастья. Повествовательно-интерактивное онлайн произведение искусства возникает в ходе показа серий вечных вопросов, изображений, видео- и аудиозаписей мест и людей. Благодаря этому подходу нам открывается особая арктическая перспектива и нордическая техносфера, компонентами которой выступают индивидуумы и важные для них места.

Rule of Three The myth of the North is manmade. It is a story of man competing against nature, odds and faith. It is usually told as a story of men transforming wilderness, its habitat and resources, to profitable and fertile ground for development through the use of scientific and technological tools. I emphasise three places – Luleå, Rovaniemi and Severomorsk – through portraits of various generation of women. My aim is to expose their insight of place, technologies, happiness and challenges. Narrative interactive web-based artwork builds up through a series of universal questions, images, video and audio footage from locations and people. The approach opens up arctic perspectives and northern tecno-spheres of individuals and their important places.

The Exhibition Hall of the town of Severomorsk

The future belongs to the crowds Som bildkonstnär arbetar jag med koncept- och projektbaserade verk.

Crowd at Coney Island av Weegee, det fotografi som används som förlaga, är en välkänd och flitigt reproducerad bild. Jag utgår faktiskt från två fotografier som togs med kort tidsfördröjning.

De skildrar en folkmassa på stranden på Coney Island i New York sommaren ¶ . Idén till verket väcktes av en fras av författaren Don DeLillo i romanen Mao II ( ): The Future Belongs to the Crowd (framtiden tillhör folkmassan).

Jag har burit med mig den slagkraftiga formuleringen sedan jag först läste den, och inför det här projektet väcktes frågan ”vilken folkmassa?”. Varje folkmassa har en personlighet som kan återges likt ansiktsuttrycket på en enskild person, men folkmassan kan också vara en uttryckslös massa.

När man tecknar måste man studera detaljerna. Vad som är slående när man granskar denna folkmassa, fotograferad för § år sedan, är exempelvis den nära nog totala avsaknaden av konsumentprodukter. Så om framtiden verkligen tillhör folkmassorna, vad kan vi lära oss av folkmassan vars framtid vi känner till?

Tulevaisuus kuuluu väkijoukoille Maalarina työskentelen konsepti- tai projektilähtöisesti. Teoksen lähtökohtana käytän unkarilais-amerikkalaisen Weegeen tunnettua kuvaa Crowd at Coney Island. Kuvaa on käytetty laajasti. Itse asiassa työskentely kattaa kaksi valokuvaa, jotka on otettu vain hetkiä toistensa jälkeen. Kuva on peräisin kesältä ¶ , ja esittää ihmisjoukkoa Coney Islandin rannalla. Ajatus teokseen syntyi Don DeLillon vuonna julkaistun MAU II teoksen eräästä fraasista: Tulevaisuus kuuluu väkijoukoille.

Voimakas ilmaus on sytyttänyt minut ensilukemasta alkaen. Kysymys kuuluukin: mille väkijoukolle? Jokaisella väkijoukolla on luonne, jonka voi taltioida kuten ilmeen yksilön kasvoilla, tosin väkijoukko voi myös olla kasvoton massa.

Piirtäminen edellyttää yksityiskohtien huomiointia. On mielenkiintoista huomata § vuotta sitten otettua kuvaa tarkastellessa, ettei kuluttajatuotteita esiinny lainkaan. Mikäli tulevaisuus siis kuuluu väkijoukoille, mitä voimme oppia väkijoukoilta, jonka tulevaisuuden tunnemme?

Alain James Martin

Будущее принадлежит Толпе Мое творчество основано на концептуально-проектной деятельности. Фотография, использованная в моей презентации, Толпа на Кони-Айленд работы Уиджи, широко известна и к ней часто обращаются. На самом деле, я работаю с двумя снимками, которые сделаны с небольшим разрывом во времени. Фотография сделана летом  года и на ней изображена толпа пляжников на Кони-Айленд в Нью-Йорке. Поводом для моей работы стала фраза из романа Мао II () Дона Делилло – Будущее принадлежит толпе. Это сильное утверждение запомнилось мне при первом же прочтении, и сейчас в этом проекте я задаюсь вопросом, о какой именно толпе идет речь. У любого людского скопления есть что-то индивидуальное, что можно уловить в выражении лица отдельного человека, но в то же время, толпа может представлять собой и обезличенную массу. Графика подразумевает детальное изучение. Так, разглядывая эту толпу людей, снятую  лет назад, с удивлением можно обнаружить практически полное отсутствие у них товаров потребления. И если будущее, действительно, принадлежит толпам, то о чем нам может рассказать толпа, судьба которой нам уже известна?

The Future Belongs To the Crowds As a painter I work within the concept or project based practice. The photo used in presentation, Crowd at Coney Island by the Hungarian-American photographer Weegee, is a well-known and often reproduced image. In fact, I am working with two pictures taken only moments apart. The photo comes from the summer of ¶ and depicts a crowd on the beach at Corney Island, New York. The idea for this work began with a phrase by author Don DeLillo in his novel MAU II ( ): The future belongs to the crowd. This powerful statement resonated with me from the first reading, and now, for this project poses the question: “which crowd?”

Each crowd has a personality that can be recorded like the expression on the face of an individual, but the crowd can also be faceless mass. Drawing necessitates a study of detail. For example, what is striking when examining this crowd from § years ago, is the nearly complete absence of consumer products. So if the future does indeed belong to the crowd, what can we learn from the crowd whose future we know?

Lakun Mitt konstnärliga skapande handlar om rum och landskap som utövar en viss dragningskraft på mig. De rumsliga förhållanden jag främst intresserar mig för är de som slår an på två plan samtidigt, som fysisk enhet och som personlig berättelse. Även om många av mina verk är tredimensionella ser jag mig i första hand som målare.

Målningarna i serien Lakun började med att jag fotograferade hål i stängsel i stadens utkanter när jag bodde i södra Spanien. Hålen på mina bilder kan ha tjänat som faktiska ingångar för migranter, som försökte förbättra sin situation. De utgjorde i vilket fall en tydlig symbol för migrationens svåra belägenheter. Den ena sidan av stängslet kändes sällan som den självklart bättre eller mer åtråvärda sidan, den utövade endast lockelsen att innehålla något som kunde vara värdefullt, inhägnat av stängsel. Målningarna som bygger på fotografierna är tänkta som betraktelser över själva hålet. Platsen för övergångar och passager. Vilken sida av stängslet som är grönast måste vad gäller mina målningar avgöras utifrån betraktarens ståndpunkt.

X-border Art Biennial

Lakun Työskentelen huoneiden ja maisemien parissa, jotka vetoavat minuun.

Tilaolosuhteet, jotka puhuttelevat samaan aikaan kahdessa ulottuvuudessa kiinnostavat minua: tilat, jotka ovat niin fyysisiä olioita kuin myös henkilökohtaisen narratiivin kautta ilmeneviä paikkoja. Vaikka työni ovat usein kolmiulotteisia, pidän itseäni ensisijaisesti maalarina.

Lakun-sarjan maalaukset saivat alkunsa, kun dokumentoin reikiä kaupunkialueiden laidoilla kulkevissa aidoissa asuessani Etelä-Espanjassa.

Aukot aidoissa eivät välttämättä toimineet paremman elämän perässä kulkevien reitteinä: silti ne tarjoavat kuvallisen representaation pakolaisen ahdingosta. Harvemmin osasin kuvaustilanteessa sanoa, kumpi puoli aidasta olisi se halutumpi paikka olla. Näkisin, että aitaus on kuin lupaus jostakin arvokkaasta alueen sisällä. Valokuviin perustuvat maalaukseni ovat mietiskelyjä aukon luonteesta paikkana, jonka läpi kulku ja siirtyminen itsessään tapahtuvat. Katsoja saa itse päättää kumpi puoli maalauksieni aidoista on vehreämpi.

Patrik Qvist

Лакун В моих работах отображены пространства и пейзажи, которые оказывают на меня определенное влияние. Меня особенно интересуют те пространственные аспекты, которые возникают на двух уровнях одновременно: как физическая единица и как личное описание. Хотя многие мои работы трёхмерны, я, прежде всего, считаю себя художником. Картины из серии Провал изначально появились как описание дыр в оградах, расположенных по городскому периметру. Я начал фотографировать дыры в оградах, живя на юге Испании. Дыры на моих картинах могли служить или не служить в качестве реальных проходов для иммигрантов, пытающихся улучшить свою жизнь; но они давали реальное представление об иммигрантских перипетиях. Как правило, было неочевидно, какая из сторон ограды лучше, скорее привлекает возможность чего-то возможно ценного, что могло бы находиться внутри ограды. Картины, возникшие на базе моих фотографий, задуманы как размышления о самой дыре, реальной точке прохода и изменения. То, какая сторона ограды привлекательнее, в моих картинах остается на усмотрение зрителя.

Lakun My practice deals with rooms and landscapes that exert a certain pull on me.

Spatial conditions of particular interest to me are those that come across on two levels simultaneously: as a physical entity and as a personal narrative.

Although a lot of my work is three-dimensional, I regard myself as a painter first and foremost.

The paintings in the Lakun series started out as a documentation of holes in fences along urban perimeters. I started taking pictures of holes in fences when I lived in the south of Spain. The holes in my pictures may or may not have served as actual access points for migrants seeking to improve their situation; they did however offer a viable visualization of migratory plights. One side of the fence rarely felt like the obviously better or more desirable side – other than the allure of something potentially valuable enclosed within a fence perimeter. The paintings derived from my photos are intended as meditations on the hole itself, the actual place for transition and passage. Which is the greener side of the fence, must in the case of my paintings, rest with the spectator’s point of view.

X-border Art Biennial

Trinity Under historiens gång har varje kultur i sin begynnelse sammanfört konst och arkitektur till något vackert och brukbart. Det är denna syntes som har varit tema för mina skulpturer och verk. Min skulptur har som motiv tre element: konsten, livet och mänskligheten. Tidsandan, ett ögonblicks reflektion, moderna byggnaders eviga kamp mellan horisontella och vertikala fasader kan omvandlas till associativa, abstrakta geometriska skulpturer.

Genom en indirekt iakttagelse av min skulptur uppnås en utforskning av de ljus och skuggor som återspeglas i modern konst och arkitektur. Skulpturens dynamik uppstår genom att den spelar med ljusets och skuggornas fortplantning. I sin helhet ger den ett synintryck som bygger på den tredimensionella problematiken, utan att den tar sin tillflykt till att skapa en ohållbar illusion. Själva arbetsprocessen innebär en utveckling och ett experimenterande med skulpturkonstens metodologi, från klassisk till samtida, från traditionell till modern.

The Exhibition Hall of the town of Severomorsk

Kolmiyhteys Koko sivilisaation historian ajan ihmiset ovat yhdistäneet kuvataiteen ja arkkitehtuurin joka aikakaudella uudella ainutlaatuisella tavalla, yhdistäen kauneuden ja käytännöllisyyden.

Perehdyn työssäni juuri tähän synteesiin. Veistokseni koskettaa kolmea ulottuvuutta: taidetta, elämää ja ihmisyyttä. Ajan henki, hetken mietiskely, modernien rakennuksien vertikaalisten ja horisontaalisten julkisivujen ikuinen taistelu muuntuu assosiatiivisiksi, abstrakteiksi geometrisiksi muodoiksi.

Tutkimusmatka valoon ja varjoon nykytaiteen ja -arkkitehtuurin peilin läpi on saavutettavissa katsomalla veistoksiani epäsuoraan. Veistoksen dynamiikka syntyy valon ja varjon suunnan ohjailusta. Veistos ei pyri luomaan kestämätöntä illuusiota, vaan kiehtoo katsojan äärelleen kolmiulotteisuutensa kautta. Itse työskentelyprosessi vaatii perehtymistä niin klassisen, perinteisen kuin modernin kuvanveiston työprosesseihin.

Luka Radojevic

Троица Каждая цивилизация в начале своей истории находила связь между искусством и архитектурой в уникальной комбинации полезного с прекрасным. Именно этот синтез вдохновил меня на создание моих скульптур. В моём искусстве присутствуют три стихии – искусство, жизнь и человечество. Дух времени, момент раздумий, вечная борьба горизонтальных и вертикальных фасадов в современных зданиях могут быть превращены в ассоциативные, абстрактные геометрические формы. Исследование света и тени в зеркале современного искусства и архитектуры достигается при помощи непрямого восприятия моей скульптуры. Динамика скульптуры достигается при помощи игры направлений света и теней. Визуальное единство всей структуры основано на трёхмерной проблематике, не прибегая к непрочным иллюзиям. Сам процесс требует развития методологии создания скульптур (от классической к современной, от традиционной к новой).

Trinity The history of civilization presents a unique set of ways, within each genesis, of connecting art and architecture in a beautiful and useful manner. This synthesis is the subject of my creations and sculptures. The theme of my sculpture is dedicated to the three elements: first of all there is art, secondly there is life and third, there is humanity. The spirit of time, a moment of refletion, the eternal struggle between horizontal and vertical facades in modern buildings can be turned into associative, abstracted geometric sculptures.

Inquiry into lights and shadows in the mirror of modern art and architecture is achieved through an indirect observation of my sculpture. The dynamics within the sculpture are attained through playing with the directions of propagation of light and shadow. A visual survey of the unity of the entire sculpture is based on three dimensional problems without having to resort to creating an unsustainable illusion.

The process of sculpting itself requires the development of and experimentation with the modern methodology of creating sculptures: from classic to contemporary, form traditional to modern.

Damn Jag försöker att med en känsla för humor, älskvärdhet och intensitet närma mig barnens värld, som förändras snabbt och är mer avhängig samhället och levnadsomständigheterna än vuxenvärlden. Alla barn står inte inför samma problem eller upplever lycka på samma sätt. Men alla har rätt att leva och njuta av livet.

Jag använder olika tekniker och söker rätt på det material som bäst uttrycker min idé. I mitt senaste verk använder jag huvudsakligen collage och starka färger för att med älskvärdhet och humor förmedla de ofta mycket svåra omständigheter som barnen ger uttryck för. Mitt beslut att använda svart – vitt – rött beror inte bara på att jag vill förstärka formernas dramatik och intensitet, utan också på att jag vill uppmärksamma faran i att vara likgiltig för barnen och deras problem. Verket speglar mina resor i Mellanöstern och den inspiration de har gett mig.

Pato Pyrin lempeästi, kiihkeästi ja huumorilla ymmärtämään ja lähestymään lasten maailmaa. Lasten kokemusmaailmaan vaikuttaa se, minkälainen on ympäröivien aikuisten maailma ja yhteiskunnan tila yleisesti. Elämä ja onnellisuus eivät näyttäydy kaikille lapsille samoin tavoin. Kuitenkin kaikilla lapsilla on oikeus elämään ja ennen kaikkea oikeus elämästä nauttimiseen. Käytän sekatekniikkaa etsien jatkuvasti ideoilleni parasta mahdollista ilmaisutapaa. Viimeisimmissä töissäni käytin kollaasitekniikkaa sekä kirkkaita värejä kertoakseni lasten usein vaikeaksi kokemista tilanteista.

Värivalinnoillani (musta, punainen ja valkoinen) tahdon korostaa, kuinka vaarallista välinpitämättömyys lapsia ja heidän ongelmiaan kohtaan voi olla.

Työ heijastaa kokemuksia matkoiltani Lähi-Itään.

Mariva Zacharof

Damn Я стараюсь с юмором, теплотой и пристальным вниманием смотреть на мир детей, который сильнее меняется под воздействием того общества и тех условий, в которых дети живут, чем взрослый мир. Дети сталкиваются с самыми разными проблемами и по-разному ощущают что такое счастье. Но все они должны иметь возможность жить и радоваться. Я использую смешанную технику и ищу наиболее подходящий для выражения идеи материал. В моих последних работах я использую в основном коллаж и яркие цвета, чтобы с теплотой и юмором выразить те, зачастую сложные ситуации, которые выражают дети. Моё решение использовать сочетание чёрный – белый – красный связано не с желанием выставить на первый план драму и интенсивность форм, а с попыткой описать опасность апатии и безразличия по отношению к детям и их проблемам. В работах отражены мои впечатления от путешествий по Ближнему Востоку.

Damn I try, with a sense of humor and sweetness and intensity to approach the world of children, which is dependent on the society and conditions in which they live, and very different from an adults’ world. Not all children are facing the same problems, nor do all children perceive happiness in the same way. But all children are entitled to enjoy the world and live in it.

I use a mix of techniques and am always looking for the most suitable material to express my idea. In my last work, I mainly used collage and bright colors in order to express, with sweetness and humor, the often difficult situations experienced by children.

With my decision to use black, white and red, I do not wish to simply stretch the drama and intensity of the forms, but also to address the danger of being indifferent to children and their problems. The work reflects all my travelling and inspiration from the Middle East.

Rovaniemi: Outdoors

The Zone (Prisoners) Projektet The Zone (Prisoners) är en serie psykologiska porträtt tagna i ett kvinnofängelse i ryska Fjärran Östern.

Syftet med detta långsiktiga projekt var att observera människans existens i en panoptisk och bestraffande miljö.

De utförliga intervjuerna med fångarna tillät mig att undersöka begreppet personlig identitet, vilken praktiskt taget utplånats under det straffrättsliga systemets förtryck och regler. Genusfrågor och att inte öppet få uttrycka sin sexualitet var ytterligare aspekter i min studie. Att utforska porträtt-temat var också ett viktigt mål. Den moderna världen är full av porträtt som egentligen inte har något väsentligt att säga.

I denna serie ville jag se om porträttet kunde berätta för betraktaren om den situation som det fångade. Genom att se på ansikten som en livskarta, ögon som själens spegel och ansiktsuttrycket som ett vittne till människans tillstånd, ville jag få betraktaren att avgöra vad porträtten förmedlade.

Alue (Vangit) Projektini Alue (Vangit) käsittää sarjan psykologisia muotokuvia, jotka on otettu naisten vankilassa Venäjän kaukoidässä. Pitkäkestoisen projektin tarkoitus oli tehdä havaintoja ihmisen elosta panoptisessa rangaistuslaitoksessa. Laajamittaisten haastattelujen myötä pääsin tutkimaan käsitystä henkilökohtaisesta identiteetistä, joka jotakuinkin kitketään rangaistuslaitoksen säännöstön ja paineen alla.

Sukupuolikysymykset sekä sääntöjen mukainen seksuaalisuuden tukahduttaminen muodostuivat tutkimukseni toiseksi haaraksi. Tutkin projektissa myös muotokuvan käsitettä.

Nykymaailma on täynnä muotokuvia, jotka eivät kerro mitään merkittävää kohteistaan. Halusin selvittää, kertooko muotokuva katsojalle jotain tilanteesta jonka se tallentaa. Jos kasvoja lukee elämänkarttana, silmiä sielunsilminä ja ilmeitä ihmisyyden peilinä, mitä nämä muotokuvat kertovat katsojalle?

Olga Chagaoutdinova

Зона (Заключенные) Проект Зона (Заключенные) – серия психологических портретов, сделанных в женской тюрьме на Дальнем Востоке в России. Целью этого долгосрочного проекта было исследовать человеческое бытие в условиях паноптикума и наказания. Развернутые интервью с заключенными позволили мне глубже понять и раскрыть личности героинь проекта, практически «потухших» под гнетом системы наказания. Гендерные проблемы и вопросы подавления сексуальности системой, также стали одним из аспектов моего проекта. Важной задачей было исследовать идею, стоящую за портретами. Современный мир наполнен портретами, которые не сообщают ничего существенного о запечатленных на них субъектах. В своей работе я стремилась к тому, чтобы портреты были восприняты зрителем как фрагменты «той» реальности. Я хотела, чтобы лица говорили о жизненном пути, глаза были зеркалом души, а мимика – отражением внутреннего самоощущения, чтобы зритель разгадал, что должны были передать эти портреты.

The Zone (Prisoners) The project The Zone (Prisoners) is a series of psychological portraits taken in a women’s prison in the Russian Far East. The intent of this long-term project was to observe human existence in a panoptic and punishing environment. Extended interviews with the prisoners allowed me to investigate the notion of personal identity, virtually extinguished under the pressure and rules of the penal system. Gender issues and the official suppression of sexuality constituted a further aspect of my study. Another important objective was to examine the idea of portraits. The modern world is full of portraits which do not really say anything significant about the subject. In this series I wanted to see if the portrait could tell the viewer something about the situation it captured. Looking at faces as a map of life, eyes as a mirror of the soul and expressions as a witness to the human condition, I wanted the viewer to decide what these portraits conveyed.

Diaspora Ett geologiskt fenomen där stenar rör sig i långa spår längs en slät dalbotten utan mänsklig inblandning gav inspiration till det här verket. Stenarna korsar gränser och placerar sig i nya miljöer precis som när människor skingras från sitt hemland och bosätter sig på mer än en plats. Ord finns installerade på alla stenar och återspeglar diaspora, flytt, gränsöverskridande migration, etc. Filosofen Aristoteles, vars skola för tänkare fick namnet Peripatetic har gett inspiration till orden. Skolan blev känd för sin gränsöverskridande undervisning och att den bar med sig sitt budskap om kunskap vart den än kom.

X-border Art Biennial

Diaspora Työtä on innoittanut geologinen ilmiö, jossa kivet liikkuvat laakson sileää pohjaa pitkin ilman ihmisen väliintuloa.

Kivet ylittävät rajoja ja siirtävät itsensä uuteen ympäristöön kuten ihmiset, jotka hajaantuvat synnyin- ja asuinalueiltaan asettuakseen lukuisiin eri paikkoihin. Teoksessa kiviin on asetettu sanoja, jotka kuvastavat diasporaa: liike, ylitys, muutto, jne. Sanavalintoja on inspiroinut filosofi Aristotles ja hänen koulukuntansa, joka tunnettiin nimellä Peripatetic. Nimi viittaa liikkeeseen ja kävelemiseen. Koulukunta oli tunnettu siitä, että levitti tietoa kulkiessaan, rajoista piittaamatta.

Strijdom van der Merwe

Диаспора На создание этой работы вдохновило геологическое явление, заключающееся в том, что скалы перемещаются на большие расстояния по гладкой долине без вмешательства человека. Они самостоятельно пересекают границы и осваиваются в новой среде, словно люди, которые покидают родную землю предков и переезжают из одного места в другое. На каждом из этих камней установлены слова, символизирующие явление диаспоры, переселения, миграции и т.д. Выбор слов вдохновлен работами Аристотеля, основавшего философскую школу перипатетики. Эта школа известна безграничным посылом знания.

Diaspora The inspiration for this work came from the geological phenomenon where rocks move in long tracks along a smooth valley floor without human intervention. They cross borders and place themselves in a new environment just as people scatter away from an established or ancestral homeland and settle in more than one location. On each of these stones, words are installed that reflect diaspora, movement crossing migration, etc. The inspiration for these words comes from the philosopher, Aristotle, whose school of thinkers was given the name Peripatetic. This school was known for teaching across all borders and carrying the message of knowledge wherever it went.

X-border Art Biennial

String of Pearls ( ¢ – ¢ ) Verket kretsar kring en djuphamn under uppbyggnad i småstaden Hambantota i Sri Lanka. Titeln syftar på en rad hamnar längs den asiatiska kustlinjen som är finansierade av China Exim Bank och byggda för att säkerställa kontrollen över viktiga handelsvägar. Hamnen i Hambantota, som ligger i den geopolitiskt viktiga Indiska oceanen, ser jag som en symbol för den förändring av maktförhållanden som världen står inför. The String of Pearls är en del av en pågående undersökning av de effekter och visuella spår som globala flöden skapar.

Severomorsk: The Exhibition Hall of the town of Severomorsk

Helminauha ( ¢ – ¢ ) Teos käsittelee rakenteilla olevaa syvän meren satamaa pienessä Sri Lankalaisessa kylässä nimeltä Hambantota. Teoksen nimi viittaa Kiinan Exim-pankin rahoittamaan satamarykelmään Aasian rannikolla. Satamaryhmän rakentamista on motivoinut halu hallita tärkeitä kaupankäynnin väyliä geopoliittisesti tärkeän Intian valtameren kupeessa.

Hambantotan satama tuntuu olevan kokonaisuudessaan kuin vertauskuvallinen pienoismalli tulevista globaalien valtasuhteiden muutoksista.

Helminauha on osa jatkuvaa selvitystyötäni globaalien kapitaalivirtojen alueellisista vaikutuksista, sekä näiden virtauksien ja vaikutuksien visuaalisista jalanjäljistä.

Kerstin Hamilton

Нитка жемчуга (–) Это произведение имеет отношение к строящемуся глубоководному морскому порту в маленьком городке Хамбантота, на Шри-Ланке. Название относится к ряду портов раположеных вдоль азиатского побережья. Их цель обеспечивать контроль над важнейшими торговыми путями, а финансирование их строительства было произведено Эксимбанком Китайя.Построенный таким образом в геополитически важном Индийском океане порт Хамбантота,символизирует сдвиг в мировом соотношении сил. “Нитка жемчуга” - часть исследования над которым я работаю, изучающего воздействие визуальных следов глобальных потоков капитала.

String of Pearls ( ¢ – ¢ ) This piece revolves around a deep-water seaport under construction in the small town of Hambantota, Sri Lanka.

The title refers to a set of ports along the Asian coastline, financed by China Exim Bank, built to secure control over crucial trade routes. The port in Hambantota, positioned in the geopolitically important Indian Ocean, seems emblematic of the shift in power relations that the world faces. The String of Pearls is part of my ongoing investigation into the impact and visual traces of global capital flows.

Crossing over I mitt arbete är jag särskilt intresserad av kollisionen mellan olika element och hur jag genom att fläta samman olika historier kan skapa nya.

Identiteten är aldrig något ensidigt, utan består av olika delar som alla pekar åt varsitt håll. De nio fotografierna handlar om sökande, längtan och om gränser. Komponenter från olika sammanhang och betydelseområden uppträder sida vid sida. De visar på klyftan mellan att vara det ena eller det andra, klyftan mellan nationaliteter, mellan norm och avvikelse. Kläderna blir till förklädnader fulla av hemliga tecken om den som bär dem.

¢

Yli rajan Olen erityisen kiinnostunut elementtien törmäyksistä sekä siitä, kuinka voin luoda uusia tarinoita yhdistelemällä olemassa olevia. Identiteetti ei ole koskaan yksipuolinen, vaan koostuu moneen suuntaan osoittavista tekijöistä. Teoksen yhdeksän kuvaa kertovat etsimisestä, kaipuusta ja rajoista.

Elementit eri asiayhteyksistä ja merkitysmaailmoista esiintyvät toistensa rinnalla ja ilmentävät jakoa yhden ja toisen välillä, kansallisuuksien välillä, normaalin ja epänormaalin välillä.

Vaatteista muodostuu asu, joka sisältää salaisia viestejä kantajastaan.

Nina Maria Kleivan

Переход В моих работах я уделяю особое внимание столкновению различных элементов и тому, как из сочетания разных историй получаются новые истории. Личность никогда не бывает односторонней, она всегда состоит из элементов, каждый из которых направлен в свою особую сторону. Эти девять фотографий посвящены поиску, стремлению и границам. Здесь встречаются элементы из различных контекстов и в различных значениях. Они показывают границы между различными ипостасями, между народами, между нормой и ненормальностью. Одежда становится костюмом, наполненным секретными сигналами о его обладателе.

Crossing over In my work I am especially interested in the collision between different elements and in how I can create new stories by combining existing ones.

The identity is never one-sided but consists of elements that each point in their own direction. The nine photos are about searching, longing and boundaries. Elements from different contexts and spheres of meaning appear side by side. They show the split between being one thing and another, the split between nationalities, between norm and abnormality. The clothes become costumes full of secret signals for who the wearer is.

¢ª

Rovaniemi: Gallery Valo, Arktikum

The Lost Home-Project Projektet är ett konstverk i två delar – en bok och en samling brev. Verket Heimat is Somewhere Else fokuserar på ett tvångsmässigt sökande efter en plats för identifikation och tillhörighet. Jag beskriver det som en lång bilresa utan ankomst, eftersom varje skenbar ankomst gör en smärtsamt medveten om att ”heimat” inte finns där du sökte det. Verket Letters from Utopia är en port till en plats som bara finns i sinnevärlden. En gång var platsen verklig, men minnet formade den till något overkligt, en idealiserad plats för längtan – en mycket personlig utopi. Min övertygelse är att längtan till Utopia ligger i människans natur.

Men det strider också mot naturen att någonsin nå dit. Denna djupt mänskliga erfarenhet är en smärtsam och samtidigt motiverande känsla. I relation till denna konflikt är jag intresserad av människans subjektiva upplevelser och förmågan att glömma, att minnas och att associera.

Kadonnut koti projekti Kadonnut koti projekti rakentuu kahdesta teoksesta – kirjasta sekä kirjekokoelmasta. Teos Heimat on jossain muualla keskittyy kotipaikan eli omaksi koetun paikan pakonomaiseen etsintään. Kuvailen taivalta kuin pitkää automatkaa ilman saapumista, sillä jokainen ilmeinen perille pääseminen tekee kivuliaan selväksi, että heimat ei olekaan siellä mistä sitä etsit.

Teos Kirjeitä Utopiasta on puolestaan portaali paikkaan, joka on olemassa vain mielen sisällä. Kerran paikka oli totta, mutta muistot ovat muovanneet sen sittemmin omakseen, kaunistelleet ikävöitäväksi paratiisiksi – henkilökohtaiseksi Utopiaksi. Uskon, että ihminen haikailee luonnostaan Utopian perään.

Toisaalta on luonnonlakien vastaista saavuttaa moinen tila. Syvästi inhimillinen kokemus utopiankaipuusta on kivulias mutta samalla motivoiva. Tämän konfliktin kohdalla minua kiinnostaa ihmisen subjektiiviset aistimukset ja kyky unohtaa, muistaa ja assosioida.

Erika Kassnel-Henneberg

Проект «Потерянный дом» Проект Потерянный дом состоит из двух художественных элементов – книги и коллекции писем. В работе Heimat где-то еще центральной является идея поиска человеком места своей идентичности и принадлежности. Я демонстрирую этот процесс в виде долгого путешествия на машине, которому нет конца, потому что при каждой остановке вы с болью осознаете, что «heimat» (нем. дом, родина) не там, где вы его искали. Работа Письма из Утопии повествует о рубеже,пересекая который вы оказываетесь в месте, которое существует только в вашем воображении. Когда-то это место существовало в действительности, но память превратила его в какой-то нереальный, идеализированный ностальгический объект – личную Утопию. Автор уверена, что стремление найти Утопию заложено в человеческой натуре, однако законы природы обусловливают невозможность осуществить это желание. Ощущения, возникающие в процессе этого конфликта личности, болезненны и, вместе с тем, могут явиться стимулом. В зоне противостояния автора интересуют субъективные ощущения человека и его способность забывать, вспоминать и ассоциировать.

The Lost Home-Project The project consists of two pieces of artwork – a book and a collection of letters. The piece Heimat is Somewhere Else focuses on an obsessive search for a place of identification and belonging.

I describe it as a long car ride without arrival because every apparent arrival makes you painfully aware, that “heimat” isn’t where you searched for it. The piece Letters from Utopia is a pass point to a place, which only exists in mind. Once this place was real, but memory shaped it into something unreal, an idealized location of longing – a very personal Utopia. My belief is that the desire for Utopia is in man’s nature. On the other hand it is contrary to nature to ever accomplish this intention. This deeply human experience is a painful and at the same time motivating feeling. In this area of conflict I am interested in man’s subjective sensations and the capability to forget, to remember and to associate.

Geographical Movement De tre städerna som är värdar för Biennalen ligger mer eller mindre i linje med varandra, vilket du kan se om du tittar på en karta. Om du förlänger denna linje runt jorden passerar den genom Fukushima i Japan. Verket använder temat radioaktiv diffusion som en metafor för de psykologiska konflikter som gränser skapar i människors liv.

Min plan är att bygga en tillfällig vägg i utställningsrummet som är målad vit på ena sidan och blå på den andra för att sedan borra hål i olika storlekar från den blå sidan av väggen och gradvis skapa former som liknar en geografisk gräns. Vid invigningen kommer jag att göra en performance där de borrade hålen får en mänsklig form. På det stället kommer jag att passera genom väggen. Flisen från borrningen av väggen kommer att arrangeras på golvet i ett mönster som liknar meteorologiska luftströmmar. En del flis kommer att installeras som små objekt.

X-border Art Biennial

Maantieteellinen liike Kartalta katsottuna X-border biennaalin kolme kaupunkia asettuvat ikään kuin yhdelle viivalle. Jos viivaa jatkaa maailman toiselle puolelle, se kulkee Japanissa Fukushiman läpi. Käsittelen tässä teoksessa radioaktiivisen säteilyn leviämistä vertauskuvana ristiriidalle, joka syntyy ihmisten elämään rajojen takia. Rakennan tilapäisen seinän näyttelytilaan. Seinä on yhdeltä puolelta valkoinen ja toiselta sininen. Seinään on porattu siniselle puolelle erikokoisia reikiä, jotka muodostavat maantieteellisen rajan näköisiä kuvioita.

Näyttelyn avajaisissa teen performanssin, jossa poratut reiät hahmottuvat ihmisen muodoksi ja kävelen luomani reiän läpi. Asetan osan porauksessa syntyneistä materiaalijäänteistä lattialle meteorologisten ilmavirtojen muotoon, ja osan asetan esinesommitelmaksi. Koko prosessi taltioidaan videolle ja näytetään Internetissä.

Tokio Maruyama

Географическое перемещение Если посмотрить на карту, то можно заметить, что три города, где проводится биеннале, лежат примерно на одной линии. И если прочертить эту линию дальше по глобусе, то она пройдет через Фукусиму в Японии. В работе автора проблема распространения радиации является метафорой психологических конфликтов, возникающих в жизни людей на почве существования границ. Моя задумка – возвести временную стену в выставочном зале, которая с одной стороны будет выкрашена в белый цвет, а с другой – в синий. Затем я буду на ее синей стороне просверливать отверстия разной величины, постепенно вырисовывая контуры, напоминающие географические границы. На открытии я устрою перформанс, в ходе которого просверленные отверстия обретут человеческую форму, после чего я пройду сквозь стену. Стружка, оставшаяся после сверления стены, будет разложена на полу в виде рисунка, похожего на метеокарту движения воздушных потоков, а также из стружки будут сделаны небольшие инсталляции. Весь процесс будет снят на камеру и, согласно задумке, показан в том же зале.

Geographical Movement If you look at a map, the three cities holding the Biennale fall more or less in line. And when you extend this line around the globe, it passes through Fukushima in Japan. This work uses the issue of radioactivity diffusion as a metaphor for the psychological conflicts created in human lives by the existence of borders. My plan is to build a temporary wall in the exhibition space, painted white on one side and blue on the other, and to drill holes in various sizes from the blue side of the wall, gradually drawing shapes like those of a geographical border. At the opening, I will give a performance in which the drilled holes take the shape of a human form, and I will then walk through it. The chips from drilling the wall will be rearranged on the floor in a pattern similar to meteorological air currents, and some of the chips will be installed as a small object. The process will be filmed and preferably shown in the same space.

X-border Art Biennial

The Flute Player The Flute Player är ett monster bestående av ¡ blockflöjter som automatiskt spelas av dammsugare och elektriska luftpumpar. Den spelar två mycket högfrekventa toner som bildar en så kallad ”differenston”, ett psykoakustiskt fenomen som uppstår när två högfrekventa toner spelas samtidigt på hög volym och som uppfattas som en kompletterande djup ton. Fenomenet upptäcktes av Giuseppe Tartini, kompositören av Devils Trill Sonata, ett solo inspirerat av en dröm i vilken djävulen lärde honom spela fiol. Blockflöjten har en lång kulturhistoria som gycklarnas instrument och blev bannlyst i kyrkan på medeltiden. År ¶ ¢ kungjorde påven att ”alla som spelar fisteln (enhandsflöjt) hamnar i helvetet”.

Omkring år º blev blockflöjten populär, men på -talet slutades den tillverkas och instrumentet föll i glömska. På -talet återupptäckte entusiaster av forntida musik flöjten och den blev så småningom ett populärt instrument både i skolan och som leksak.

Rovaniemi: Gallery Valo, Arktikum

Huilunsoittaja Huilunsoittaja on hirvitys: imurien ja sähköisten ilmapumppujen voimin musisoiva ¡ nokkahuilua.

Huilunsoittaja soittaa vain kahta korkeaa äänentaajuutta, joiden yhteisvaikutuksesta syntyy kolmas, matalampi taajuus. Tämän psykoakustisen ilmiön löysi aikoinaan eräs Giuseppe Tartini, joka sävelsi Pirun Trilli sonaatin: sooloteoksen, jonka inspiraationa oli uni, jossa itse piru opetti Tartinin soittamaan viulua. Nokkahuilulla puolestaan on pitkä historia narrin soittimena, ja soitin olikin kielletty kirkkomusiikin piirissä keskiajalla. Itse paavin kerrotaan lausuneen vuonna ¶ ¢, että kaikki yksikätistä nokkahuilua soittavat joutuvat helvettiin. º -luvulla nokkahuilu nousi jälleen suosioon, mutta -lukuun mennessä tuotanto tyrehtyi ja soitin unohdettiin tyystin.

Nokkahuilu löydettiin uudelleen -luvun puolivälissä varhaisen musiikin intoilijoiden toimesta. Soitin on kulkeutunut sittemmin yleiseksi koulumusiikin opetusvälineeksi sekä lelusoittimeksi.

Ragnhild May

Флейтист Флейтист – конструкция, состоящая из  блокфлейты, которые приводятся в действие с помощью пылесосов и электронасосов. Конструкция воспроизводит очень высокочастотные звуки, в результате чего возникает «разностный тон» – психоакустическое явление, воспринимаемое как дополнительный низкий тон при синхронном проигрывании двух верхних тонов на высокой громкости. Феномен был открыт Джузеппе Тартини, композитором сонаты Дьявольская трель, вдохновленной сном, в котором дьявол научил автора игре на скрипке. Блокфлейта, как музыкальный инструмент, имеет долгую историю. Она использовалась шутами и в средние века была запрещена церковью. В  г. Папа заявил: «Все, кто играет на фистулах (блокфлейтах для игры одной рукой) попадут в ад». На рубеже XVI-XVII вв. блокфлейта обрела популярность, но уже к началу XIX века мастера флейт перестали изготавливать блокфлейты, а сам инструмент был почти забыт. Блокфлейта пережила свой ренессанс в XX веке благодаря энтузиастам старинной музыки, и стала распространенным инструментом в школах и просто для развлечения.

The Flute Player The Flute Player is a monstrosity consisting of ¡ recorder flutes played automatically by vacuum cleaners and electrical air pumps. It plays two very high frequent tones which produce a so-called “difference tone”, a psycho-acoustic phenomenon, perceived as an additional deep tone when two high-pitched tones are played simultaneously on a high volume. The phenomenon was discovered by Giuseppe Tartini, the composer of Devil’s Trill Sonata, a solo inspired by a dream in which the devil taught him to play the violin. The recorder has a long cultural history as being the instrument of the jester and was banned from churches in medieval times. In ¶ ¢, the pope declared that “All who play the fistula [a one hand recorder flute] end up in hell”. In around º , the recorder flute gained popularity, but by the s, flute-makers stopped producing recorders and the instrument was almost forgotten. It was rediscovered in the s by enthusiasts of early music and went on to become a popular school/toy instrument.

Monster – hybrid of cultures Min ande är flytande och oinramad.

Min destination är bortom gränsen.

Min personlighet är en kulturell cocktail och nya ingredienser tillkommer ständigt. I detta konstverk ger jag mig själv en annan födelse: oförutsägbar, modig, monumental genom det ryska arvet, ren, transparent och känslig genom finländsk påverkan, samt fri och filosofisk från det svenska.

¢®

Hirviö – kulttuurihybridi Sieluni on sula, kehystämätön.

Määränpääni on rajan tuolla puolen.

Persoonallisuuteni perusta on kulttuuripirtelö, johon sekoittuu jatkuvasti lisää aineksia. Teoksessani synnyn uudestaan; arvaamattomana, rohkeana, monumentaalisena – Venäjän perintöni; puhtaana, läpikuultavana, herkkänä – suomalaisuuden vaikutuksesta; vapaana ja filosofisena – ruotsalaisuuden maustamana.

Olga Prokhorova

Монстр – гибрид культур Мой дух текуч, не обрамлен. Мой пункт назначения – за пределами границ. Моя личность – незаконченный коктейль культур , находитя в поиске новых ингредиентов. В процессе творчества я рождаюсь заново, где непредсказуемость, кураж, монументальность – это российское наследие, чистота, прозрачность, чувственность – это финское влияние, а свобода и философствование – влияние шведское.

Monster – hybrid of cultures My spirit is fluid, unframed. My destination is beyond the border. My personality is a cultural cocktail and there are new ingredients to come. In this art work I will give myself another birth: unpredictable, courageous, monumental – with Russian heritage; pure, transparent, sensitive – with Finnish influence; free and philosophical – with Swedish.

¢³

Rovaniemi: Gallery Valo, Arktikum

Seeker Seeker är ett videoinstallationsporträtt som behandlar mentala gränser. Vid skapandet tänkte jag på hur världsbilden kan förändras i människors sinnen och liv. Verket speglar min egen process för att hantera mina inre gränser. Vad händer när du hamnar vid en gräns av något okänt inuti dig själv? I Seeker har en person blivit en främling för sig själv. Verket representerar ett ögonblick av misstro när man inte vet vad man ska tro på eller vad som är verkligt. Kanske är kollapsen av den inre världen och krisen i den yttre världen sammanflätade med varandra.

Där rädslan för det okända uppstår när man kommer nära något så oväntat och nytt att det verkar alltför konstigt.

Seeker är ett meditativt verk, en ansats att producera modern andlig konst. En av utgångspunkterna var att utforska det estetiska begreppet sublim.

Etsijä Etsijä on videoinstallaatio, joka käsittelee mieleen asettuvia rajoja.

Työskentelyprosessin aikana pohdin, kuinka maailmankatsomus voi muuttua ihmisen mielessä ja elämässä. Työ heijastaa omaa prosessiani työskennellessäni omien sisäisten rajojeni kanssa.

Kuinka käy, kun vastaan tulee mielensisäinen raja, jonka olemassaolosta ei aiemmin ollut tietoinen? Etsijä on vieraantunut itsestään. Työ kuvastaa hetken epäilystä, hetkeä jolloin ihminen ei tiedä mihin uskoa, ei tiedä mikä on totta. Kenties sisäisen maailman sortuminen ja ulkoisen maailman kriisi kietoutuvat toisiinsa. Pelko tuntemattomasta syntyy, kun ihminen joutuu kosketuksiin niin aavistamattoman ja uuden kanssa, että kaikki tuntuu jopa liian omituiselta. Etsijä on meditatiivinen työ, yritys tuottaa modernia hengellistä taidetta, tutkielma ylevyydestä.

Vera Arjoma

Искатель Искатель – портрет в виде видеоинсталляции, воздействующий на границы мышления. Создавая его, я думала о том, как картины мира могут изменяться в сознании и жизни человека. Работа отражает мой личный творческий процесс и мои внутренние границы. Что происходит, когда вы наталкиваетесь на границу чего-то неизвестного внутри самих себя? В Искателе человек стал незнакомцем самому себе. Работа представляет момент полного неверия, когда ты не знаешь, где реальность, а где вымысел. Возможно, коллапс внутреннего мира и кризис внешнего мира неразрывны, и страх неизвестности возникает у человека, когда тот приближается к чему-то неведомому и новому, кажущемуся ему слишком странным. Искатель – это медитативная работа, попытка создать современное спиритуальное искусство. Одной из ее отправных точек стало желание исследовать эстетическую концепцию сублимации.

Lost in translation Mitt verk för X-border Art Biennial ¢ ¡ är baserat på Arecibo-meddelandet som sändes ut i yttre rymden §¶ och strålades mot stjärnhopen M ¡ ca ¢¨ ljusår bort. Budskapet bestod av º§ binära siffror – :or och :or. Det skrevs av Dr Frank Drake tillsammans med bland andra Carl Sagan. En intelligent varelse som försöker dechiffrera meddelandet skulle så småningom, förhoppningsvis, inse att º§ är en multipel av två primtal, ¢¡ och §¡.

Detta är baserat på antagandet att de grundläggande egenskaperna hos tal – binära och primtal i synnerhet – är desamma överallt. Konstverket består av :or och :or monterade på en vägg enligt primtal-sekvensen ¢¡ och §¡. Var och en av de º§ siffrorna är individuellt utformade med träkol, tjära och vax på handgjort, syrafritt papper.

X-border Art Biennial

Lost in translation Työni perustuu nk. Arecibo viestiin: radioviestiin, joka lähetettiin avaruuteen vuonna §¶. Viesti kohdistettiin tähtijoukkoon M ¡, jonne on maasta matkaa n. ¢¨ valovuotta. Viestin laati tohtori Frank Drake yhdessä Carl Saganin ja työryhmän kanssa, ja se koostui º§ binääriluvusta (binääriluku on arvoltaan joko tai ).

Ajatuksena oli, että älykäs olento voisi päätellä luvun º§ olevan kahden alkuluvun (¢¡ ja §¡) kerrannainen.

Taustaoletuksena oli, että lukujen, erityisesti binääri- ja alkulukujen, ominaisuudet ovat samoja joka puolella universumia. Teos koostuu alkulukujen ¢¡ ja §¡ rajaamasta matriisista, johon on aseteltu ja -lukuja. Jokainen luku on rakennettu käsintehdylle paperille hiilestä, tervasta ja vahasta.

Ulrica Beritsdotter

Seeker Seeker is a video installation portrait that deals with mental borders. While creating it, I was thinking about how world views can change in human minds and lives. The work reflects my own process of working with my inner limits. What happens when you happen upon a border of something unknown inside yourself? In Seeker a person has become a stranger to oneself. It represents a moment of disbelief when one doesn’t know what to believe in, what is real. Maybe the collapse of the inner world and crisis in the outer world are entwined together, and the fear of the unknown arises when one comes close to something so unexpected and new that it seems too strange. Seeker is a meditative work, an attempt to produce a modern spiritual art. One of the starting points was to explore the aesthetic concept of sublime.

Без названия В основу моей работы для арт-биеннале X-border  года положено послание Аресибо – радиосигнал, который был послан в открытый космос в  г. в направлении звездного скопления М13, находящегося на расстоянии  световых лет. Послание состояло из  двоичных чисел (единиц и нулей) и было написано доктором наук Фрэнком Дрейком совместно с Карлом Саганом и группой ученых. Существо, наделенное интеллектом, по задумке ученых, постарается расшифровать сообщение, поняв, что число  является произведением двух простых чисел –  и . Исходным являлось предположение, что фундаментальные свойства чисел – в особенности, простых, везде одинаковы. Представленный экспонат состоит из этих самых единиц и нулей, нанесенных на стенy в первичной цифровой очередности  помноженных на . Каждая из  цифр сделана индивидуально и нанесена с помощью угля, смолы и воска на бескислотную бумагу ручной работы.

Lost in translation My work for the ¢ ¡ X-border Art Biennial is based on the Arecibo message, a radio message which was broadcast into outer space in §¶, beamed toward the star cluster M ¡ some ¢¨, light years away. It consisted of ,º§ binary digits ( s and s) and was written by Dr Frank Drake together with Carl Sagan among others. An intelligent being striving to decipher the message, it is hoped, would eventually recognise that ,º§ is a multiple of two prime numbers: ¢¡ and §¡; based on the assumption that the fundamental properties of numbers – binary and prime numbers in particular – are the same everywhere. The art piece consists of these s and s mounted on a wall according to the prime number sequence of ¢¡ by §¡. Each of the ,º§ digits is crafted individually with charcoal, tar and wax on handmade acid-free paper.

X-border Art Biennial

Murphy The Mutant De expansiva väggmålningarna bryter den geometriska ordningen och balansen i utställningsrummet. Ur ett tillstånd av oordning och politisk gråzon skapas nya kompositioner och formlösa system. Skildringen av de rumsliga målningarna består av förvrängda landskap, muterade varelser och växter vars deformation orsakats av radioaktiv förgiftning. De en gång så välbekanta landskapen är nu alienerade. I väggmålningen finns de två videofilmerna om Murphy the Mutant, som utspelar sig i framtiden med återspegling på vad som händer idag. Filmerna baseras på Dr Günthers forskning. Under -talet upptäckte och bevisade Dr Günther den irreversibla radioaktiva föroreningen av vapen med utarmat uran.

Befolkningsgrupper som drabbats av dessa vapen kallar dess användning för ”det tysta folkmordet”.

Rovaniemi: Gallery Valo, Arktikum

Mutantti-Murphy Valtavat seinämaalaukset rikkovat näyttelytilan geometrisen järjestyksen ja tasapainon. Sekasorron ja poliittisen harmaa-alueen keskeltä syntyy uusia sommitelmia ja muodottomia järjestelmiä. Maalaus koostuu vääristyneistä maisemista sekä mutanttiolioista ja -kasveista, joiden epämuodostumat johtuvat radioaktiivisesta myrkytyksestä. Aikoinaan tutut maisemat ovat nyt outoja, vieraannuttavia.

Seinämaalaukseen on asetettu kaksi tulevaisuuteen sijoittuvaa videosarjakuvaa Mutantti-Murphysta. Sarjakuvat perustuvat Dr. Güntherin -luvulla todistamiin väitteisiin aseissa käytetyn köyhdytetyn uraanin peruuttamattomista säteilyhaitoista. Kansakunnat, jotka elävät saastuneilla vyöhykkeillä, kutsuvat ilmiötä ”hiljaiseksi kansanmurhaksi”.

Claudia Chaseling

Мутант Мёрфи Экспансивные настенные росписи нарушают законы геометрии и вносят дисбаланс в выставочное пространство. Из сложившихся хаоса и неясности политического контекста рождаются новые композиции и аморфные системы. На обширных изображениях перед зрителем предстают искаженные ландшафты и мутировавшие существа и растения, уродства которых вызваны радиоактивным заражением. Когда-то столь знакомые места выглядят совершенно опустошенными. В настенную роспись вставлено два видеокомикса о Мутанте Мёрфи, показывающих будущее с оглядкой на происходящее прямо сейчас. В основе сюжета комикса лежат материалы исследований доктора Гюнтера, который в 1990-х годах открыл и доказал необратимость радиоактивного загрязнения в результате применения оружия из урана. Люди, подвергшиеся воздействию такого оружия, называют это «тихим геноцидом».

Murphy the Mutant The expansive wall paintings interrupt the geometric order and balance of the exhibition space. From a state of disorder and grey area political context new compositions and amorphous systems are created. The depiction of the spatial paintings consists of distorted landscapes, mutated creatures and plants whose deformation is caused by radioactive poisoning. The landscapes, once so familiar, are now alienated.

Inserted in the wall painting are the two video-comics about Murphy the Mutant, which are set in the future in hindsight on what is happening right now. These comics source in the research of Dr. Günther, who discovered and proved in the s the irreversible radioactive pollution of Depleted Uranium Weapons. Populations affected by this weapon call its use “the silent genocide”.

Unapproved Roads Jag har nyligen dokumenterat Fork Hill, den by som min familj kommer från och där de fortfarande är bora.

Som gränsstad var Fork Hill den mest ockuperade staden i Nordirlands historia. Först den ¡ juli ¢ § drog sig den brittiska militären ut från området. Mitt intresse för områdets historia fokuseras kring hur konflikter påverkas av protest, identitet och plats. Jag har intervjuat före detta IRA-medlemmar om de händelser som inträffade, speciellt i relation till min farfars hus.

Huset användes på § -talet som bas för IRAs manövrar mot den brittiska armén som var stationerad i området.

IRA låg i bakhåll i mina farföräldrars hus när den brittiska armén skulle lägga ut spik på vägen bredvid. Många små gränsöverskridande vägar blockerades med avsikt att förhindra obehörig gränspassage.

¢·

Hyväksymättömät tiet Olen viime aikoina dokumentoinut kylää nimeltä Fork Hill. Sukuni on sieltä kotoisin ja he asuvat siellä edelleen. Fork Hill on rajakaupunki, joka on ollut läpi historiansa eräs PohjoisIrlannin miehitetyimmistä kaupungeista. Britannian asevoimat vetäytyivät alueelta vihdoin ja lopullisesti ¡ . heinäkuuta ¢ §. Mielenkiintoni alueen historiaan kohdistuu erityisesti protestin, identiteetin ja paikan rooliin konfliktin kontekstissa. Isoisäni taloa Fork Hillissä käytettiin § -luvulla IRA:n pysähdyspaikkana heidän manöövereissään alueelle sijoittuneita Britannian armeijan joukkoja vastaan.

Olen haastatellut entisiä IRA-jäseniä liittyen heidän toimiinsa tuona aikana, ja erityisesti liittyen isoisäni taloon.

Talosta käsin järjestettiin mm. väijytys kerran, kun Britannian armeija yritti piikittää tietä joka kulki talon ohi.

Useat muut pienemmät rajanylitystiet tehtiin kulkukelvottomaksi joko kaivamalla niihin kuoppia tai saartamalla ne. Näin pyrittiin estämään laittomat rajanylitykset.

Brian Flynn

Несанкционированные дороги Недавно я посвятил время сбору документов о Форк Хилл – деревнe, откуда родом моя семья и где она до сих пор проживает. Будучи пограничным городом, Форк Хилл был оккупирован самое продолжительное время в истории Северной Ирландии. Оккупация продолжалась вплоть до  июля  года, когда британские военные, наконец-то, покинули регион. История данной территории интересна мне с точки зренияз начения протеста, идентичности и места в контексте конфликта. Я взял интервью у бывших членов ИРА (Ирландской республиканской армии) об их деятельности, связаной с домом моего дедушки. Его дом использовался в -х годах в качестве базовой точки в маневрах ИРА против британской армии, которую направили в регион. Засада, организованная против британской армии в доме моих дедушки и бабушки, была раскрыта при расстановкe шипов на дороге, ведущей к дому. Многие мелкие дороги, пересекающие границу, были окопаны или заблокированы с намерением предупредить пересечение границы в несанкционированных пунктах.

Unapproved Roads I have recently spent time documenting Fork Hill – the village where my family is from and still lives. A border town, Fork Hill was the most occupied town in Northern Ireland’s history. As of ¡ July ¢ §, the British military finally completely pulled out of the area.

My interest in this area’s history focuses on the role of protest, identity and place in the context of conflict. I have interviewed former IRA members regarding their activities, particularly in relation to my grandfather’s house. His house was used in the § s as a staging point for IRA manoeuvres against the British army posted in the area. The ambush on the British army made from my grandparents’ house, occurred as they attempted to spike the road beside it. Many smaller cross-border roads were cratered or blockaded with the intention of preventing access at unauthorised border crossings.

Luleå: Outdoors / Rovaniemi: Gallery Napa

¢º

The sweet spot / the best colour En parkeringsplats fungerar ofta så att det första fordonet parkerar närmast entrén för att därefter fyllas på allt eftersom. I detta ingår att bilister söker en parkeringsplats så högt upp i hierarkin som möjligt. I någon mån är det här ett frivilligt system men även i frivilliga system finns en hierarki och därigenom också bättre och sämre positioner.

System i allmänhet finns till för att upprätthålla eller skapa ordning, att välja att inte ingå eller att vara reaktionär mot ordningen får alltid konsekvenser. Genom att imitera de delar som finns i rådande system och genom att samtidigt skapa ett system som uträttar något visuellt, vill jag ändra det rådande systemets förutsättningar och påvisa dess bräcklighet.

Paras paikka / paras sävy Parkkihallin maailma toimii useimmiten niin, että ensimmäinen auto pysäköi lähimmäksi sisäänkäyntiä, ja sitten paikat täytetään siinä järjestyksessä.

Siispä motoristit pyrkivät eräänlaisessa parkkihallihierarkiassa niin korkealle kuin mahdollista. Järjestelmä on jossain määrin vapaaehtoinen, mutta jopa vapaaehtoisia järjestelmiä leimaa hierarkia ja siten myös ajatus paremmasta ja huonommasta asemasta.

Järjestelmät yleisesti ottaen rakentuvat ylläpitämään järjestystä; ulkopuolelle jättäytyminen tai kapina järjestystä vastaan kutsuu puoleensa seuraamuksia. Mukailen teoksessani olemassa olevien järjestelmien elementtejä, luoden samalla järjestelmän, joka pyrkii visuaaliseen lopputulokseen.

Näin tahdon muokata olemassa olevan järjestelmän olosuhteita sekä todentaa sen heikkoudet.

Arvid Hägg

Mutations Med mitt arbete hoppas jag kunna stimulera den relation som uppstår mellan installationsplatsen, verket och den person som interagerar med det.

Min konst, vanligtvis skulptur, tenderar också att innefatta byggnadskonstruktioner. Ofta rör sig verken från skapade arbeten mot spontana och öppna gestaltningar. Jag använder ofta skrot från bygg- och rivningsplatser för att skapa mina verk. Verken blir konstruktioner med flera delkonstruktioner som man kan röra sig runt. De går också att se som arkitektoniska element, konstruktioner och ”dekonstruktioner”, som undersöker hur vi förhåller oss till utrymme genom förändring och renovering. Målet med mina arkitektoniska interventioner är att ge form åt intentionen och är baserade på insiktsfull erfarenhet.

X-border Art Biennial

Mutaatiot Pyrin stimuloimaan töissäni paikan, teoksen ja teoksen kanssa vuorovaikuttavan henkilön välille syntyvää suhdetta. Työni ovat veistoksia, mutta sivuavat usein myös arkkitehtuuria.

Työni syntyvät usein teoksina, joita teen, mutta kasvavat lopulta spontaaneiksi konfiguraatioiksi, joihin sisältyy tietty avoimuus. Käytän enimmäkseen rakennustyömaajätettä materiaalina.

Luon rakennelmia, joihin sisältyy alarakennelmia, joissa voi liikkua tai joista muodostuu arkkitehtonisia elementtejä – konstruktioita ja dekonstruktioita. Rakennelmien avulla tutkin, miten rakennamme suhdetta tilaan muokkaamalla ja korjaamalla sitä. Arkkitehtonisten väliintulojeni tarkoitus on luoda muotoja merkityksille, jotka perustuvat kokemuksiin ja havaintoihin.

José Luis Torres Färgfält 60% opacitet, CMYK grundfärger röd-gul och grön-blått fält CMYK grundfärger i två lager (30+30 %) opacitet Betonggjutningar vit (50% opacitet)

Сладкое место / лучший цвет На парковках часто происходит так, что первая машина паркуется как можно ближе к выходу, а затем постепенно заполняются остальные места. Это означает, что водители ищут то место для парковки, что находится на вершине иерархической лестницы. В некоторой степени эта ситуация представляет из себя добровольную систему, но даже в добровольной системе существует иерархия и тем самым, разделение на лучшие и худшие позиции. система существует для поддержания или создания порядка, и решение не быть частью системы или противиться порядку всегда влечёт за собой последствия. Путём имитации существующих в доминирующей системе частей и одновременного создания системы, вызывающей визуальные ассоциации, я пытаюсь изменить основу доминирующей системы и показать её хрупкость.

The sweet spot / the best colour The way it often works in a car park, the first vehicle parks closest to the entrance, and the spaces are filled up accordingly afterwards. What’s involved here is motorists seeking a parking space as high up in the hierarchy as possible. To some extent, this is a voluntary system, but even voluntary systems have a hierarchy and thereby also better and worse positions.

Systems in general exist to maintain or create order, choosing not to be included or to be reactionary against the order always has consequences. By imitating those elements that exist in prevailing systems and by simultaneously creating a system that achieves something visual, I want to alter the prevailing system’s circumstances and point out its fragility.

Мутации В своих работах я стремлюсь стимулировать отношения, установившиеся между местом для исталляции, самим произведением искусства и индивидуальным взаимодействием с ним. Мое творчество, в значительной степени связанное со скульптурой, имеет тенденцию вовлекать архитектуру. Придуманные мной объекты зачастую перемещаются с моих работ, превращаясь в спонтанные конфигурации, которые ведут открытый диалог с первоисточником. В большинстве случаев, для своих работ я использую строительные площадки и мусор. Там я создаю конструкции с множеством второстепенных пространств, где можно перемещаться. С помощью этих пространств, выполняющих функцию архитектурных элементов – конструкций и «деконструкций», можно изучать, как человек занимает пространство, изменяя среду и перестраивая ее. Задача моих архитектурных интервенций – показать, как идея обретает форму. Работы основаны на формировании впечатлений в процессе перцепции.

Mutations With my work, I am looking to stimulate the relationship that is established between the installation location, the piece itself and the individual interacting with it. My art, which mostly touches sculpture, tends to frequently involve architecture. My pieces often move from works being produced to spontaneous configurations which have an aspect of openness to them.

Most of the time, I use construction yard and demolition scrap to create my pieces. They become constructions featuring many sub-spaces in which one can move about or which function as architectural elements – constructions and “deconstructions”– that explore the ways in which we occupy space by modifying the area, by overhauling it.

The objective behind my architectural interventions is the act of giving form to a purpose. They are founded upon a perceptive experience.

X-border Art Biennial

Oceans of Lead I januari ¢ besökte jag den Kibbutz där jag växte upp mitt under Operation Cast Lead och det Israeliska flygvapnets bombningar mot Gaza. Jag gick till den plats där vi lekte i skogen som barn. Jag gick till ”The Oceans”… The Oceans är namnet vi gav till de små regnpölar som fylldes med vatten varje vinter i skogen med utsikt över Jisreeldalen. I dessa oceaner återspeglas skogen i all sin himmelska skönhet och skapar en säregen syn. Den eftermiddagen i januari stod jag där och såg skogen darra av ljudet från flygvapnets bombplan på väg mot kriget. Den djupa motsättningen mellan den magiska eftermiddagens skönhet och ljuden från krig i bakgrunden chockerade mig. De brutala bilderna av kriget som flimrade på TV-skärmen tycktes förena sig med skogens darrande återspeglingar i oceanerna, bryta gränserna mellan oskuld och våld, det civila livet och krigets fasor. De vita fosforsnäckorna, dalen och bilder från en svunnen barndom – allt skimrar i oceanerna. Oceaner av stöpt bly – Cast Lead.

Rovaniemi: Gallery Napa / Rovaniemi: Gallery Valo

Lyijystä valetut meret Tammikuussa ¢ kävin Israelissa siinä Kibbutsissa, jossa vietin lapsuuteni. Tuohon aikaan oli käynnissä Israelin ilmavoimien Operaatio Valettu Lyijy, eli pommi-isku Gazan alueelle. Kävin metsässä, siellä missä leikimme, kun olimme lapsia. Kävin merien luona… Meret oli nimi, jonka annoimme pienille vesilammikoille, jotka täyttyivät talvisin metsässä Jezreel-laakson kukkuloilla.

Ympäröivä metsä heijastuu kaikessa taivaallisessa kauneudessaan merien pintaan ja luo hämmästyttävän näyn.

Mutta tuona iltapäivänä näin kuinka metsä vapisi ilmavoimien pommikoneiden syöksyessä kohti sotaa. Syvä ristiriita maagisen iltapäivän kauneuden ja taustalla vallitsevien taistelun äänien välillä ajoi minut shokkiin. Sodan brutaali kuvasto television ruudulla tuntui yhtyvän merien heijastamaan värisevään metsään, murtaen rajan viattomuuden ja väkivallan väliltä, rajan siviilielämän ja sodan kauhun väliltä.

Valkofosforiammukset, Jezreel-laakso ja näky kauan kadonneesta lapsuudesta – kaikki tämä kimmeltää merissä.

Lyijystä valetuissa merissä.

Miri Nishri

Океаны свинца В январе  года, в разгар операции Литой свинец и взрывов на Strip ВВС Израиля, я посетила кибуце, мето где я выросла. Я пошла в лес, где я обычно играла, когда была ребенком. И я оказалась среди «океанов»… Океаны – так мы называли маленькие дождевые лужи, наполнявшиеся водой каждую зиму в лесу, из которого открывается вид на Израэльскую долину. Лес, утопающий в этих океанах, со всей его божественной красотой, представлл собой удивительное зрелище. Находясь там в тот январский вечер, я стала свидетелем того, как лес содрогался от звуков бомбардировщиков ВВС, направлявшихся на войну. Глубокое противоречие между красотой волшебного вечера и фоновыми звуками войны, повергло меня в шок. Казалось, что жестокие сцены войны, мелькающие на экране телевизора, слились воедино с зыбкими отражениями деревьев в «океанах», и тогда словно стерлись границы между невинностью и насилием, будничной жизнью и террором войны. Белые фосфоресцирующие ракушки, долина и образы из далекого детства мелькали в океанах. В океанах литого свинца.

¢»

Plan X The time of beasts Fråga:

Suunnitelma X Petojen aika Kysymys:

Hur många bestar kan leva tillsammans. . .

Kuinka monta petoa voisi elää yhdessä. . .

. . . i samma område?

. . . samalla alueella?

Hur mycket utrymme behöver vi faktiskt för att leva?

Kuinka paljon tilaa me todella tarvitsemme elämiseen?

Vad är nödvändigt för oss?

Mikä on meille välttämätöntä?

Vad är nödvändigt för djur?

Mikä on eläimille välttämätöntä?

Var går gränsen för girighet?

Vem kan svara? som kan tänka.

. . . Vi är bara bestar

Inte sant?

Missä on ahneuden

raja?

Ken tietää?

. . . Olemme vain petoja, jotka osaavat ajatella.

Eikö vain?

Jouko Alapartanen

Oceans of Lead In January ¢ , in the midst of Operation Cast Lead and the bombings on Gaza by the Israeli Air Force, I visited the Kibbutz where I grew up. I went to the place where we used to play in the forest as children. I went to “The Oceans” . . . The oceans is the name we gave the little rain puddles that filled up every winter in the forest overlooking Jezreel Valley. Inside these oceans, the forest, in all its celestial beauty, reflects back to create an astonishing sight. Standing there that January afternoon, I saw the forest shaking to the sound of Air Force bombers headed for the war. The deep contradiction between the beauty of that magical afternoon and the sounds of war in the background put me in a state of shock. The brutal sights of war flickering on the television screen seemed to unite with the shivering reflections of the forest in the oceans, breaking the boundaries between innocence and violence, civilian life and the terror of war. The white phosphorus shells, the valley and sights of a childhood long gone all shimmer in the oceans. The oceans of cast lead.

План X Время чудовищ Вопрос: Сколько чудовищ могли бы жить вместе . . . . . . на одной территории? Сколько пространства для жизни нам нужно на самом деле? Что нам необходимо? Что необходимо животным? Где граница жадности?

Plan X The time of beasts Question: How many beasts could live together . . . . . . in the same area ?

How much space do we really need for living?

What is necessary for us?

What is necessary for animals? greediness?

Where is the border of

Кто может дать ответ?

Who can answer?

. . . Мы единственные мыслящие чудовища.

think.

Не так ли?

Aren’t we?

. . . We are only beasts who can

¢

Luleå: Norrbottens Museum

!WATER! / ¢ Tillgången på vatten är inte bara ett livsvillkor för allt liv på jorden utan också en mänsklig rättighet. Med det här verket vill jag väcka frågor om vad som händer när människors grundbehov av vatten för överlevnad utnyttjas kommersiellt. Det handlar bland annat om det hotande globala vattenkriget mellan multinationella vattenkorporationer och enskilda individer. Det vill säga när privata företag tillåts göra vinster på mänskliga grundbehov.

VESI! / ¢ Veden olemassaolo ja saatavuus on lähtökohta kaikelle elämälle maan päällä, mutta veden saatavuus on myös ihmisen perusoikeus. Teokseni haastaa pohtimaan, kuinka käy, kun ihmisen selviytymiseen perustuva tarve vedelle joutuu kaupallisen toiminnan kohteeksi. Teos käsittelee myös uhkaa globaalista vesisodasta, jossa yhdellä puolella ovat monikansalliset vesiyhtiöt ja toisella puolella yksittäiset ihmiset. Aikaa, jolloin yksityisen yrityksen sallitaan tavoitella voittoa ihmisen perustarpeeseen perustuen.

Christine Candolin

!ВОДА! /  Наличие воды является не только необходимым условием существования жизни на земле, но и всеобщим правом. В этой работе я хочу исследовать, что происходит, когда базовая жизненная человеческая потребность в воде используется в коммерческих целях. В частности, работа говорит об угрозе глобальной войны за воду между корпорациями, торгующими водой, и отдельными людьми, то есть когда частным компаниям позволяется извлекать прибыль из базовых человеческих потребностей.

!WATER! / ¢ Access to water is not just a vital necessity for all life on earth but also a human right. With this work, I want to call attention to questions about what happens when people’s basic needs for water for survival are exploited commercially. Among other things, it deals with the threatening global water war between multinational water corporations and private individuals. That is, when private companies are allowed to make profits from basic human needs.

Index Det här verket handlar om den biologiska och kulturella konstruktionen av genus och kön och hur den gestaltas i bilder. Jag kombinerar vetenskapliga aspekter och fotografiska processer eftersom jag intresserar mig för skärningspunkten mellan dem.

Mitt intresse är också riktat mot den tyska sexologen Magnus Hirschfeld, som i början av -talet utforskade könstillhörigheter och fotograferade intersexuella, transvestiter och homosexuella. Hans explicita bilder uppvisar en strävan efter kunskap men samtidigt blottlägger de det fotografiska avbildandets begränsningar.

Sexologens syfte är att illustrera mångfalden av genus, samtidigt som kroppsbilderna förblir tvetydiga. I mitt projekt skildrar jag personer med androgynt utseende ur mitt perspektiv. I en och samma bild förenas olika mänskliga egenskaper, utan att inordnas i genuskategorier. Jag förenar bilderna med fotografier av personer med androgynt utseende och fotografier jag tog av min bror när han var i puberteten för ¨ år sedan.

X-border Art Biennial

Luettelo Teokseni käsittelee sukupuolisuuden ja seksuaalisuuden biologisia, kulttuurisia rakenteita ja näiden rakenteiden visuaalisia representaatioita. Yhdistän työssäni tieteellisen ja valokuvataiteellisen työskentelymallin, koska minua kiehtoo alojen risteys. Olen myös kiinnostunut saksalaisen seksologi Magnus Hirschfeldin työstä.

Hirschfeld tutki viime vuosituhannen alussa sukupuoli-identiteettiä ja valokuvasi intersukupuolisia, transvestiittejä ja homoseksuaaleja. Hirschfeldin peittelemättömät kuvat ilmentävät tiedonjanoa mutta paljastavat samalla myös visuaalisen representaatiokyvyn rajat. Seksologi pyrkii tekemään näkyväksi sukupuolisuuden valtavan kirjon, mutta hänen kuvansa ihmiskehosta jäävät turhan epätarkaksi. Projektissani esitän oman näkemykseni androgyynista henkilöstä. Yhdistän ihmisen piirteitä samaan kuvaan määrittelemättä niitä sukupuolikategoriaan. Yhdistelen piirteitä androgyynisen näköisten ihmisten muotokuviin sekä kuviin, joita otin veljestäni puberteetin kynnyksellä ¨ vuotta sitten.

Marion Denis

Индекс Эта работа посвящена биологической и культурной конструкции половой и гендерной идентичности и визуальному отображению таковых. Я сочетаю элементы научно-исследовательской работы и фотографии и меня интересует область пересечения этих двух сфер. Мне также интересны работы немецкого сексолога Магнуса Хиршфельда, в начале -го века изучающего гендерую принадлежность и фотографировавшего гермафродитов, трансвеститов и гомосексуалистов. Его откровенные снимки говорят о стремлении к знанию, но в то же время, и об ограниченности средств визуального отображения. Он стремился показать половое разнообразие, однако его снимки обнаженной натуры остаются неоднозначными. В этом проекте я представляю свое личное видение людей с андрогинной внешностью. Различные человеческие качества сливаются на фотографии воедино, без какой-либо привязки к половым различиям. Такие снимки я комбинирую с изображениями людей с андрогинной внешностью и фотографиями моего брата, сделанными мной в период его полового созревания 15 лет тому назад.

Index This piece deals with the biological and cultural construction of gender and sex and its pictorial representation. I combine aspects of scientific work with photographic processes as I am interested in the intersection of these two fields. My interest is also directed at the German sexologist Magnus Hirschfeld, who in the early ¢ th century explored gender identity and photographed intersexed individuals, transvestites and homosexuals. His explicit images depict a search for knowledge, but at the same time they expose the limits of pictorial representation. He aspires to reveal the variety of gender, whereas his body images stay ambiguous. With my project I offer my own perspective on androgynous looking people.

Different human characteristics are joined in one picture without assigning them to gender categories. I combine these with photographs of androgynous looking people and with pictures that I took of my brother at puberty ¨ years ago.

X-border Art Biennial

The Lost-Home-Project Projektet är ett konstverk i två delar – en bok och en samling brev. Verket Heimat is Somewhere Else fokuserar på ett tvångsmässigt sökande efter en plats för identifikation och tillhörighet. Jag beskriver det som en lång bilresa utan ankomst, eftersom varje skenbar ankomst gör dig smärtsamt medveten om att ”heimat” inte finns där du sökte det. Verket Letters from Utopia är en port till en plats som bara finns i sinnevärlden. En gång var platsen verklig, men minnet formade den till något overkligt, en idealiserad plats för längtan – en mycket personlig utopi. Min övertygelse är att längtan till Utopia ligger i människans natur.

Men det strider också mot naturen att någonsin nå dit. Denna djupt mänskliga erfarenhet är en smärtsam och samtidigt motiverande känsla. I relation till denna konflikt är jag intresserad av människans subjektiva upplevelser och förmågan att glömma, att minnas och att associera.

Luleå: Norrbottens Museum

Kadonnut koti projekti Kadonnut koti projekti rakentuu kahdesta teoksesta – kirjasta sekä kirjekokoelmasta. Teos Heimat on jossain muualla keskittyy kotipaikan eli omaksi koetun paikan pakonomaiseen etsintään. Kuvailen taivalta kuin pitkää automatkaa ilman saapumista, sillä jokainen ilmeinen perille pääseminen tekee kivuliaan selväksi, että heimat ei olekaan siellä mistä sitä etsit.

Teos Kirjeitä Utopiasta on puolestaan portaali paikkaan, joka on olemassa vain mielen sisällä. Kerran paikka oli totta, mutta muistot ovat muovanneet sen sittemmin omakseen, kaunistelleet ikävöitäväksi paratiisiksi – henkilökohtaiseksi Utopiaksi. Uskon, että ihminen haikailee luonnostaan Utopian perään.

Toisaalta on luonnonlakien vastaista saavuttaa moinen tila. Syvästi inhimillinen kokemus utopiankaipuusta on kivulias mutta samalla motivoiva. Tämän konfliktin kohdalla minua kiinnostaa ihmisen subjektiiviset aistimukset ja kyky unohtaa, muistaa ja assosioida.

Erika Kassnel-Henneberg

Проект «Потерянный дом» Проект Потерянный дом состоит из двух художественных элементов – книги и коллекции писем. В работе Heimat где-то еще центральным является идея поиска человеком места своей идентификации и принадлежности. Я показываю этот процесс в виде долгого путешествия на машине, путешествия которому нет конца, потому что при каждой остановке вы с болью осознаете, что «heimat» (нем. дом, родина) не там, где вы его искали. Работа Письма из Утопии повествует о рубеже, переходя который вы оказываетесь в месте, которое существует только в вашем воображении. Когда-то это место существовало в действительности, но память превратила его в какой-то нереальный, идеализированный ностальгический объект – личную Утопию. Я уверена, что стремление найти Утопию заложено в человеческой натуре, однако законы природы обусловливают невозможность осуществить это желание. Ощущения, возникающие в процессе этого конфликта личности, болезненны и, вместе с тем, могут явиться стимулом. В зоне противостояния, автора интересуют субъективные ощущения человека и его способность забывать, вспоминать и ассоциировать.

The Lost-Home-Project The project consists of two pieces of artwork – a book and a collection of letters. The piece Heimat is Somewhere Else focuses on an obsessive search for a place of identification and belonging.

I describe it as a long car ride without arrival because every apparent arrival makes you painfully aware, that “heimat” isn’t where you searched for it. The piece Letters from Utopia is a pass point to a place, which only exists in mind. Once this place was real, but memory shaped it into something unreal, an idealized location of longing – a very personal Utopia. My belief is that the desire for Utopia is in man’s nature. On the other hand it is contrary to nature to ever accomplish this intention. This deeply human experience is a painful and at the same time motivating feeling. In this area of conflict I am interested in man’s subjective sensations and the capability to forget, to remember and to associate.

Transformance Detta är ett videoverk och ett event som både aktiverar och dokumenterar en fem månader lång performance.

Genom dagliga besök bevittnade jag under denna period de förändringar som skedde när en lagerlokal omvandlades till en dansinstitution. Varje dag tog jag ungefär ¢ porträtt från exakt samma position med mig själv placerad i mitten av lokalen. På så vis tog projektet form som en fallstudie av mitt eget individuella möte med radikala sociala och politiska förändringar i samhällsstrukturen. Verket träder fram i det spänningsfält som skapades mellan min dagliga närvaro och mitt engagemang i nuet och den specifika kontext där handlingen utfördes. Med tiden ändrades omgivningen medan kroppen förblev oförändrad – en staty.

¢

Muutoksesta Teos on videotyö, joka aktivoi ja dokumentoi viiden kuukauden kestoista performanssia. Tuona aikana omaksuin tavan käydä päivittäin seuraamassa muutoksia varastohallissa, jota muokattiin tanssilaitokseksi. Prosessin aikana otin noin ¢ kuvaa päivässä itsestäni seisomassa samassa paikassa.

Näin ollen teos on ikään kuin tutkielma omasta kohtaamisestani sosiaalisten ja operatiivisten rakenteiden ja mallien radikaalin muutoksen kanssa.

Teos syntyy sitoumuksestani päivittäiseen läsnäoloon suhteessa paikkaan, jossa muutos tapahtuu. Kehostani muotoutuu patsas keskelle ajan virtaa.

Nina Kurtela

Трансформация Работа представляет собой документальный видеоотчет о перформансе, длившемся в течение пяти месяцев. На протяжении этого времени я имела обыкновение ежедневно приходить, чтобы понаблюдать за изменениями в процессе переоборудования товарного склада в танцевальную студию. В ходе этого я успевала делать около  фотопортретов в день с одной и той же точки, находившись в самом центре помещения. Работа посвящена наблюдению за моей индивидуальной реакцией на радикальные трансформации социальных структур и управленческих моделей в обществе. Работа рождается в ходе противостояния моей приверженности к исполнению ежедневного ритуала присутствия на месте и специфического контекста, в котором развиваются события. Тело превращается в скульптуру в процессе временных изменений.

Transformance This piece is a video-event-work that activates and documents a five month long durational performance. Over this period of time I established a daily practice of visiting and witnessing the changes as a warehouse was transformed into a dance institution.

During this period I took around ¢ portraits a day from exactly the same position, placing myself in the middle of the site. Therefore the piece takes shape as a case study of my own individual encounter with the radical transformations of social structures and operative models within society.

The work emerges in the force field of my commitment to the daily execution of presentness in relation to the specific context where this act takes place.

The body becomes a statue through the changes of time.

¢

Luleå: Konsthallen

Voyeur Jag växte upp i södra Rumänien nära en plats där det bor många romer. Jag brukade spionera på avstånd när jag var liten men som vuxen tog jag kontakt med dem för att lära mig mer om deras seder och traditioner. Det här projektet är ett försök att utmana de allmänna fördomar som det rumänska samhället har mot de rumänska romerna. Jag tror inte att problem kan lösas med konst, däremot kan konst synliggöra sådant vi undviker att se. Verket har fått titeln Voyeur, smygtittare. Begreppet står för att skuldmedvetet och i hemlighet titta på, spionera och kränka någons integritet, men också för avsaknad av inblandning.

Voyeur – Tirkistelijä Vartuin Etelä-Romaniassa romaniyhteisön läheisyydessä. Lapsena seurasin usein etäältä yhteisön elämää.

Myöhemmin aikuisena otin yhteyttä sen jäseniin, sillä halusin oppia lisää heidän tavoistaan ja perinteistään.

Mielestäni taide ei itsessään voi ratkoa ongelmia, mutta taiteen keinoin voi tehdä näkyväksi asioita, joita ihmiset eivät suostu muuten näkemään. Tässä projektissa haastan romanialaisten ennakkoluuloja romaniyhteisöä kohtaan.

Teoksen nimi on Voyeur – Tirkistelijä, millä viittaan lievällä syyllisyyden tunteella latautuneeseen katsomiseen, vakoiluun ja jopa yksityisen tilan häpäisyyn – vailla puuttumista tai vuorovaikutusta.

Maria Alina Staicu

Соглядатай Я выросла на юге Румынии, и неподалёку от нас жили цыгане. Ребёнком я часто подсматривала за цыганами издалека, а затем, уже во взрослом возрасте, я познакомилась с ними, чтобы получше узнать об их обычаях и традициях. Я считаю, что искусство не может решить проблемы, но можно сделать видимыми те вещи, которые мы отказываемся видеть. В этом проекте я стараюсь поставить под сомнение те популярные предрассудки, что присутствуют в румынском обществе по отношению к цыганам. Работа называется Соглядатай, что означает «тайный зритель», и отражает тайное подглядывание, которое вызывает чувство вины, слежку, вторжение в личное пространство, а также бездействие.

Voyeur I grew up in southern Romania close to a Romani community. As a child I often spied from a distance and later, as an adult, I came in contact with the community to learn more about its customs and traditions. I believe that art cannot solve problems but that it can make visible things we refuse to see. In this project I try to challenge the general prejudices that the society of Romania has towards the Romani community.

The piece is entitled Voyeur which means “hidden watcher” and represents watching guiltily and secretly, spying, violating a private space or activity but also the lack of interference.

X-border Art Biennial

North Gate Collection Jag kommer från en samisk renskötarfamilj. Det är precis den bakgrunden och det livet som har inspirerat mig på så många plan. Min konst är politiskt orienterad och på så sätt skiljer den sig från traditionell samisk konst. Verken baserar sig på mina egna erfarenheter, min familjehistoria och historiska samiska händelser. Med mitt arbete vill jag ge en bild av den mörka sidan av svensk historia vad gäller hur staten har förhållit sig till sin ursprungsbefolkning. Min konst har en agressiv framtoning men innehåller också humor. Även fast jag har roligt när jag arbetar så blir resultatet ofta en tung och mörk bildvärld som innehåller många lager av berättelser.

North Gate Collection Olen porosaamelaisesta perheestä.

Oma elinpiirini ja elämäni on inspiroinut minua monella tasolla. Taiteeni on poliittisesti orientoitunutta toisin kuin perinteinen saamelainen taide.

Teokseni perustuvat omiin kokemuksiini, perheeni historiaan sekä saamelaisten historian merkittäviin tapahtumiin.

Työni kautta haluan rakentaa kuvaa Ruotsin historian varjopuolesta, siitä miten valtio on suhtautunut maansa alkuperäiskansaan. Taiteeni on aggressiivista mutta myös humoristista.

Vaikka minulla on usein hauskaa työni äärellä, tuloksena syntyy usein raskasta, synkkää kuvastoa, joka pitää sisällään useita merkitystasoja.

Anders Sunna

Коллекция North Gate Я вырос в лапландской семье оленеводов, и я нахожу источник вдохновения именно в своем происхождении и в стиле жизни оленевода. Моё искусство политически направлено и этим отличается от традиционного лапландского искусства. Работы основаны на собственном жизненном опыте, истории моей семьи и исторических событиях в Лапландии, и я стараюсь показать в них «тёмную» страницу в шведской истории – того, как государство обращалось со своим коренным населением. Моё искусство производит агрессивное впечатление, но в нём также присутствует чувство юмора. Хотя работа доставляет мне радость, в результате зачастую выходит тяжёлая и тёмная картина мира, содержащая в себе многочисленные слои повествования.

North Gate Collection I come from the background of a Sami family that raised reindeer. That is exactly the background and life that has inspired me on so many levels. My art is politically oriented and in that way differs from traditional Sami art. The works are based on my own experiences, my family history and historical Sami events. Through my work I want to present a picture of the dark side of Swedish history with respect to the way the government has dealt with the indigenous population. My art has an aggressive aspect but also contains humour. And although I have fun when I work, the result often is a heavy and dark imagery that contains many layers of meaning.

X-border Art Biennial

African Proverbs En stor del av Afrikas historia har traderats muntligt Ăśver generationer.

Tvärs Üver kontinenten spreds talesätt som utbildade och inspirerade de som använde dem. Som en konsekvens av detta utkristalliserades moralen i form av ordsprük. Det här verket bestür av en samling av dessa ordsprük som jag har hämtat frün hela den afrikanska kontinenten och sedan slutfÜrt som tryckta affischer. De är en del av mitt projekt Colonial His-story or SCENE(s) MISSING pü temat kolonialism i Afrika.

Min avsikt är att ge en fÜrstüelse fÜr de afrikanska staternas bakgrund samt de problem som de stür infÜr idag genom att presentera kunskap pü nya sätt.

LuleĂĽ: Konsthallen

Afrikkalaisia sananlaskuja Afrikkalainen historia kulkee sukupolvelta toiselle pitkälti suullisesti. Kautta mantereen, eri valtiot levittivät sananlaskujaan: sanontoja, jotka opettivat ja inspiroivat käyttäjiään. Jälleen moraalikäsitykset kristallisoituivat uusiksi sananlaskuiksi. Teos kerää julisteen muotoon sananlaskuja, joita keräsin eripuolilta Afrikan manteretta. Julisteet puolestaan ovat osa projektiani nimeltä: Colonial His-story or SCENE(s) MISSING. Suomeksi voisimme sanoa: Kolonialismin historiaa/hänen-tarinaa tai PUUTTUVIA KOHTAUKSIA. Projekti käsittelee kolonialismia Afrikassa. Esittämällä tiedon tuoreessa muodossa, pyrin valottamaan tämän päivän Afrikan valtioiden ongelmia sekä niiden taustoja.

Youssef Tabti

Đ?Ń„Ń€Đ¸ĐşĐ°Đ˝Ń ĐşĐ¸Đľ ĐżĐžŃ ĐťĐžĐ˛Đ¸Ń†Ń‹ Đ?Ń„Ń€Đ¸ĐşĐ°Đ˝Ń ĐşĐ°Ń? Đ¸Ń Ń‚ĐžŃ€Đ¸Ń? в ĐˇĐ˝Đ°Ń‡Đ¸Ń‚ĐľĐťŃŒĐ˝ĐžĐš Ń Ń‚ĐľĐżĐľĐ˝Đ¸ ĐżĐľŃ€ĐľŃ ĐşĐ°ĐˇŃ‹Đ˛Đ°ĐťĐ°Ń ŃŒ иС пОкОНониŃ? в пОкОНонио в ŃƒŃ Ń‚Đ˝ĐžĐš фОрПо. Đ&#x;Đž Đ˛Ń ĐľĐźŃƒ ĐşĐžĐ˝Ń‚Đ¸Đ˝ĐľĐ˝Ń‚Ńƒ ПнОгио нарОды активнО Đ¸Ń ĐżĐžĐťŃŒĐˇĐžĐ˛Đ°ĐťĐ¸ ĐżĐžŃ ĐťĐžĐ˛Đ¸Ń† и, выраМониŃ? ĐżĐžŃƒŃ‡Đ°ŃŽŃ‰ĐľĐłĐž и Ń Ń‚Đ¸ĐźŃƒĐťĐ¸Ń€ŃƒŃŽŃ‰ĐľĐłĐž характора. РайОта ĐżŃ€ĐľĐ´Ń Ń‚Đ°Đ˛ĐťŃ?от Ń ĐžĐąĐžĐš кОННокцию таких ĐżĐžŃ ĐťĐžĐ˛Đ¸Ń†Ń‹, Ń ĐžĐąŃ€Đ°Đ˝Đ˝Ń‹Ń… пО Đ˛Ń ĐľĐźŃƒ Đ°Ń„Ń€Đ¸ĐşĐ°Đ˝Ń ĐşĐžĐźŃƒ ĐşĐžĐ˝Ń‚Đ¸Đ˝ĐľĐ˝Ń‚Ńƒ и Ń€Đ°Ń ĐżĐľŃ‡Đ°Ń‚Đ°Đ˝Đ˝Ń‹Ń… в видо ĐżĐžŃ Ń‚ĐľŃ€ĐžĐ˛. Они вхОдŃ?Ń‚ в ПОК прОокт ĐšĐžĐťĐžĐ˝Đ¸Đ°ĐťŃŒĐ˝Đ°Ń? Đ¸Ń Ń‚ĐžŃ€Đ¸Ń?, иНи Đ?Đ•Đ˜Đ—Đ’Đ•ĐĄĐ˘Đ?ĐŤĐ• ХЎЖЕТЍ на Ń‚ĐľĐźŃƒ кОНОниСации Đ?фрики. Đ˜Ń ĐżĐžĐťŃŒĐˇŃƒŃ? нОвыо Ń ĐżĐžŃ ĐžĐąŃ‹ Đ´ĐľĐźĐžĐ˝Ń Ń‚Ń€Đ°Ń†Đ¸Đ¸ СнаниŃ?, Ń? Ń Ń‚Ń€ĐľĐźĐťŃŽŃ ŃŒ ОйъŃ?Ń Đ˝Đ¸Ń‚ŃŒ ĐżŃ€ĐľĐ´Ń‹Ń Ń‚ĐžŃ€Đ¸ŃŽ и Ń‚ĐľĐşŃƒŃ‰Đ¸Đľ прОйНоПы Đ°Ń„Ń€Đ¸ĐşĐ°Đ˝Ń ĐşĐ¸Ń… Ń Ń‚Ń€Đ°Đ˝.

African Proverbs Much of African history has been passed on through the generations by oral means. Across the continent many nations spread proverbs, a kind of saying that educated and inspired those who employed them. In consequence morals crystallised in the form of proverbs. This piece consists of a collection of such proverbs that I gathered from across the African continent and finalised as printed posters. They are part of my project Colonial His-story or SCENE(s) MISSING on the theme of colonialism in Africa. By employing new modes of presenting knowledge my intention is to provide an understanding of the background and problems of African states today.

¢¢

Transit Performance Transit , Roissy-Charles de Gaulle airport Paris, Frankrike Under en tid dü jag ofta müste mellanlanda pü flygplatsen Roissy-Charles de Gaulle blev jag systematiskt visiterad av polisen. Det verkade som om poliserna fann nÜje i att rota igenom mina resväskor. Detta gav mig idÊn om att verkligen erbjuda dem en mÜjlighet att visa upp sin talang. Alldeles innan jag ütervände till Frankrike frün Kamerun skulpterade jag tre resväskor av massivt trä som jag tog med som bagage. När jag anlände till Charles de Gaulle bildade de andra passagerarna, fÜrvünade och fÜrväntansfulla, en liten grupp runt omkring mig, vilket drog till sig säkerhetspersonalens uppmärksamhet. Polisen bÜrjade granska mitt bagage och ville Üppna allt. De tre resväskorna i trä utsattes fÜr ett helt batteri av ütgärder: rÜntgenstrülning, ultraviolett ljus och laser. Sedan studerade polisen noggrant de tre suspekta fÜremülen pü datorskärmen.

Kontrollen tog tvĂĽ timmar.

Transit Performanssi Transit , Roissy-Charles de Gaulle lentokenttä Pariisi, Ranska Kun jouduin yhteen aikaan usein vaihtamaan Pariisin kentällä jatkolennolle, poliisit systemaattisesti tarkastivat minut. Minusta tuntui, että he suorastaan nauttivat käydessään läpi matkatavaroitani. Päätinpä siis tarjota heille mahdollisuuden harjoittaa tutkimustaitojaan. Palatessani Kamerunista Ranskaan, veistin yhtenäisistä puun kappaleista kolme matkalaukkua, jotka otin matkalleni ikään kuin matkatavaroina. Saavuttuani Charles de Gaullen kentälle, muut matkustajat kerääntyivät ympärilleni innoissaan ja uteliaina, jonka seurauksesta poliisit kutsuttiin paikalle. Poliisit alkoivat tutkia matkatavaroitani ja halusivat jälleen avata kaiken. He valaisivat umpipuiset laukkuni rÜntgensäteillä, ultraviolettivaloilla, lasereilla ja lopulta skannasivat epäillyt objektit vielä tietokoneella.

Toimenpide kesti kaksi tuntia.

BarthĂŠlĂŠmy Toguo

ТранСит Đ&#x;ĐľŃ€Ń„ĐžŃ€ĐźĐ°Đ˝Ń Đ˘Ń€Đ°Đ˝ĐˇĐ¸Ń‚-ďœą, ďœąďœšďœšďœś Đł. Đ?Ń?рОпОрт Đ ŃƒĐ°Ń Ń Đ¸ Đ¨Đ°Ń€ĐťŃŒ Đ´Đľ Đ“ĐžĐťŃŒĐ&#x;ариМ, ФранциŃ? Đ’ Ń‚Đž вроПŃ?, кОгда Пно Ń‡Đ°Ń Ń‚Đž ĐżŃ€Đ¸Ń…ĐžĐ´Đ¸ĐťĐžŃ ŃŒ ĐžŃ Ń‚Đ°Đ˝Đ°Đ˛ĐťĐ¸Đ˛Đ°Ń‚ŃŒŃ Ń? Đ´ĐťŃ? транСита в Đ°Ń?Ń€ĐžĐżĐžŃ€Ń‚Ńƒ Đ ŃƒĐ°Ń Ń Đ¸ Đ¨Đ°Ń€ĐťŃŒ Đ´Đľ Đ“ĐžĐťŃŒ, ПонŃ? Ń Đ¸Ń Ń‚ĐľĐźĐ°Ń‚Đ¸Ń‡ĐľŃ ĐşĐ¸ ĐžĐąŃ‹Ń ĐşĐ¸Đ˛Đ°ĐťĐ° пОНициŃ?. ĐšĐ°ĐˇĐ°ĐťĐžŃ ŃŒ, чтО ĐżĐžĐťĐ¸Ń†ĐľĐšŃ ĐşĐ¸Đź Đ´ĐžŃ Ń‚Đ°Đ˛ĐťŃ?НО ĐąĐžĐťŃŒŃˆĐžĐľ ŃƒĐ´ĐžĐ˛ĐžĐťŃŒŃ Ń‚Đ˛Đ¸Đľ ĐşĐžĐżĐ°Ń‚ŃŒŃ Ń? в ПОих чоПОданах. Đ&#x;ĐžŃ?Ń‚ĐžĐźŃƒ Ńƒ ПонŃ? вОСникНа идоŃ? ĐżŃ€ĐľĐ´ĐžŃ Ń‚Đ°Đ˛Đ¸Ń‚ŃŒ иП Đ˛ĐžĐˇĐźĐžĐśĐ˝ĐžŃ Ń‚ŃŒ Đ´ĐťŃ? тронирОвки их таНантОв. Đ?оСадОНгО Đ´Đž пОоСдки иС ĐšĐ°ĐźĐľŃ€ŃƒĐ˝Đ° вО Францию Ń? выроСаН три чоПОдана иС ĐźĐ°Ń Ń Đ¸Đ˛Đ° дорова, кОтОрыо и иПоН при Ń ĐľĐąĐľ в ĐşĐ°Ń‡ĐľŃ Ń‚Đ˛Đľ йагаМа. КОгда Ń? прийыН в ÂŤĐ¨Đ°Ń€ĐťŃŒ Đ´Đľ Đ“ĐžĐťŃŒÂť, ĐžŃ Ń‚Đ°ĐťŃŒĐ˝Ń‹Đľ ĐżĐ°Ń Ń Đ°ĐśĐ¸Ń€Ń‹, ŃƒĐ´Đ¸Đ˛ĐťĐľĐ˝Đ˝Ń‹Đľ и Đ˛ĐžŃ Ń…Đ¸Ń‰ĐľĐ˝Đ˝Ń‹Đľ, ĐžĐşŃ€ŃƒĐśĐ¸ĐťĐ¸ ПонŃ?, чтО привНокНО вниПанио ОхранникОв пОрŃ?дка. ĐĄĐžŃ‚Ń€ŃƒĐ´Đ˝Đ¸ĐşĐ¸ пОНиции начаНи Ń‚Ń‰Đ°Ń‚ĐľĐťŃŒĐ˝Ń‹Đš ĐžŃ ĐźĐžŃ‚Ń€ и ĐżĐžĐżŃ‹Ń‚Đ°ĐťĐ°Ń ŃŒ ĐžŃ‚ĐşŃ€Ń‹Ń‚ŃŒ продПоты йагаМа. Они ĐˇĐ°Đ´ĐľĐšŃ Ń‚Đ˛ĐžĐ˛Đ°ĐťĐ¸ Đ˛ĐľŃ ŃŒ Ń Đ˛ĐžĐš впочатНŃ?ющиК Đ°Ń€Ń ĐľĐ˝Đ°Đť Ń Ń€ĐľĐ´Ń Ń‚Đ˛, ĐżĐžĐ´Đ˛ĐľŃ€ĐłĐ˝ŃƒĐ˛ Đ˛Ń Đľ три доровŃ?нных чоПОдана ĐżŃ€ĐžŃ Đ˛ĐľŃ‚ĐşĐľ Ń€ĐľĐ˝Ń‚ĐłĐľĐ˝ĐžĐ˛Ń ĐşĐ¸ĐźĐ¸ и ŃƒĐťŃŒŃ‚Ń€Đ°Ń„Đ¸ĐžĐťĐľŃ‚ĐžĐ˛Ń‹ĐźĐ¸ ĐťŃƒŃ‡Đ°ĐźĐ¸, НаСораПи, Đ° СатоП ĐżŃ€ĐžŃ ĐşĐ°Đ˝Đ¸Ń€ĐžĐ˛Đ°Đ˛ Đ˛Ń Đľ три ĐżĐžĐ´ĐžĐˇŃ€Đ¸Ń‚ĐľĐťŃŒĐ˝Ń‹Ń… Ойъокта на Ń?крано ĐşĐžĐźĐżŃŒŃŽŃ‚ĐľŃ€Đ°. Đ&#x;рОворка СанŃ?На два Ń‡Đ°Ń Đ°.

Transit Performance Transit , Roissy-Charles de Gaulle airport Paris, France At a time when I often had to make flight transfers at Roissy-Charles de Gaulle airport, the police systematically searched me. It seemed as though policemen took sheer pleasure in rummaging through my suitcases.

So I had the idea of giving them a real opportunity to exercise their talent.

Just before returning to France from Cameroon, I sculpted three suitcases out of solid wood which I took as luggage. When I arrived at in Roissy the other passengers, surprised and excited, ended up creating a little group around me that alerted security.

The police started literally scrutinising my luggage and wanted to open everything. They subjected these three wooden suitcases to an impressive arsenal of X-rays, ultraviolet lights, lasers and then they scanned the three suspect objects on their computer screen.

This check took two hours.

ª

Luleå: Konsthallen

A tale of two islands Den ¡ mars ¢ fick den lilla ön Mayotte i Indiska oceanen officiell status som Frankrikes :a departement. Sedan den dagen går en ny, yttre EU-gräns mellan Mayotte och Anjouan, den afrikanska systerön som tillhör staten Comororerna. Båda öarna var under lång tid en del av det franska kolonialväldet. I kölvattnet av den afrikanska avkoloniseringen under § -talet hölls folkomröstningar på de båda öarna. Medan invånarna på Anjouan röstade för självständighet, valde en överväldigande majoritet av Mayottes invånare att ön skulle förbli en del av Frankrike. Mayotte har fått ta del av franska investeringar i infrastruktur, utbildning och hälsovård, medan Anjouan kan blicka tillbaka på en historia som präglas av statskupper, politisk oro och ekonomiska kriser.

Många på Anjouan försöker därför ta sig till grannön illegalt under nattliga överfärder i små motorbåtar, så kallade kwassas. Med den här videoinstallationen vill vi beskriva det postkoloniala rum som har skapats av dessa komplexa politiska omständigheter.

Kahden saaren kertomus Intian valtamerellä sijaitsevalle pienelle Mayoetten saarelle myönnettiin virallisesti Ranskan :n hallintoalueen arvo maaliskuun ¡ . päivänä vuonna ¢ . Tuosta päivästä lähtien Euroopan Unionin raja erottaa Mayoetten sisarsaarestaan Anjouanin saaresta, joka puolestaan on osa Komorien liittoa.

Molemmat saaret kuuluivat pitkään Ranskan siirtomaaimperiumiin. § -luvulta alkaen, Afrikan siirtomaiden itsenäistymisliikkeen myötä, saarilla järjestettiin kansanäänestys.

Anjouan julisti äänestyksen seurauksena itsenäisyyden, mutta valtaosa Mayotten saaren asukkaista äänestivät jäädä Ranskan hallinnon alaisuuteen.

Ranskan valtio on sijoittanut Mayottin saaren infrastruktuuriin, koulutussekä terveydenhoitojärjestelmiin, samalla kun Anjouanin saarella on eletty läpi vallankaappauksien, poliittisten levottomuuksien ja laman. Anjouanin asukkaat pyrkivät öisin salaa Mayotten saarelle ylittäen vesialueen pienillä moottorialuksilla, joita kutsutaan Kwassasiksi. Pyrimme videoinstallaatiossa valottamaan kolonialismin jälkeistä asetelmaa saarilla, joka juontaa juurensa monimutkaisesta poliittisesta tilanteesta.

Steffen Köhn & Paola Calvo

История двух островов -го марта  года небольшой остров Майотта в Индийском океане официально получил статус -го департамента Франции. С этого дня новая внешняя граница Евросоюза разделяет Майоттe от Анжуан, соседний африканский остров, что принадлежит Союзу Коморских Островов. Оба острова в течение долгого времени были французскими колониями. На волне антиколониального движения в Африке в -х на обоих островах были проведены референдумы. В то время как Анжуан объявил о независимости, подавляющее большенство населения Майотте решило остаться в составе Франции. Майоттe входит в систему французского инвестирования, образования и здравоохранения, в то время как история Анжуана полна государственных переворотов, политических беспорядков и экономических депрессий. Поэтому многие анжуанцы стараются тайно добраться до соседнего острова по ночам на маленьких моторных лодках, так называемых квасса. В этой видео инсталляции мы хотим показать постколониальный мир, возникший в связи этой сложной политической ситуацией.

A Tale of Two Islands On March ¡ st ¢ the small island of Mayotte in the Indian Ocean officially received its status as the st department of France. Since that day, the European Union has had a new external border that separates Mayotte from Anjouan, its African sister-island belonging to the Union of the Comoros.

For a long time both islands were part of the French Colonial Empire. In the wake of the African decolonization movement of the § s, referendums were organized on both islands. While Anjouan declared its independence, an overwhelming majority of the Mayotte population decided that the island should stay as a part of France. Since then, Mayotte profits from investments by France into its infrastructure, education and health system, while Anjouan looks back on a history full of coups d’états, political turmoil and economic depression. As a result, many Anjouanais try to reach their neighbouring island with small motorboats, so called Kwassas, in clandestine nighttime crossings. With this video installation we want to describe the post-colonial space that originates from this complex political situation.

X-border Art Biennial

More delicate than the historians are the map maker’s colours I samband med att man firade ¨ -årsjubileet av Amerikas ”upptäckt” restes ett stort monument över Christopher Columbus i Sevilla. Monumentet har titeln Den nya människans födelse, men är bättre känt under namnet Columbi ägg eftersom statyn av Columbus står inuti ett väldigt ägg. Namnet refererar till anekdoten om hur Columbus, när man sade till honom att upptäckten av Amerika inte var någon större bragd, utmanade sina kritiker att få ett ägg att stå på högkant. ¢ ¢ köpte jag ¢ ägg i Buenos Aires och fraktade dem olagligt först till São Paulo, där jag bor, och sedan till Sevilla. Vid varje uppehåll på resan packade jag upp äggen för att kontrollera att de var hela och packade sedan ned dem igen. I Sevilla träffade jag min far som bor i Spanien sedan sin landsflykt från Argentina §º. Vi kastade tillsammans de ¢ äggen på monumentet för att på något sätt återbörda äggen till erövraren. En handling på samma gång patetisk som storslagen.

Kartantekijän värit ovat herkemmät kuin historioitsijan Sevillaan pystytettiin Christopher Columbus -patsas hänen Amerikan ”löytämisensä” ¨ -päivän kunniaksi.

Muistopatsaan nimeksi tuli Uuden ajan ihmisen syntymä, mutta kansan keskuudessa patsas tunnetaan nimellä Columbus munan sisällä, sillä teoksessa Columbus seisoo valtavan munan sisällä. Joku totesi aikanaan, ettei Amerikan löytäminen ole teko eikä mikään.

Tähän Columbus vastasi haastamalla arvostelijaa asettelemaan kananmunan seisomaan kärkensä varassa. Vuonna ¢ ¢ ostin ¢ kananmunaa Buenos Airesista ja kuljetin ne laittomasti São Pauloon (jossa asuin), ja sieltä Sevillaan. Joka pysähdyksen kohdalla purin ja pakkasin kananmunat varmistaakseni, etteivät ne mene rikki.

Sevillassa tapasin isäni, joka muutti Espanjaan paetessaan vuonna §º Argentiinasta. Yhdessä palautimme kaikki ¢ kananmunaa konkistadorille, heittämällä ne päin patsasta.

Runo Lagomarsino

В картографии оттенков больше, чем в истории Во время празднования -летия «открытия» Америки, в Севилье был поставлен колоссальный бронзовый памятник с изображением Христофора Колумба. Памятник был назван Рождение нового человека, но он более известен как Колумбово яйцо, поскольку скульптура Колумба стоит внутри огромного яйца. Название связано с историей о том, как Христофору Колумбу было сказано, что открытие Америки – не такое уж большое достижение, и он ответил на эту критику, предложив поставить яйцо вертикально. В  году я купил в Буэнос-Айресе дюжину яиц и нелегально провёз их сначала в Сан-Паулу, где я живу, а затем – в Севилью. На каждой остановке я их аккуратно распаковывал и заново упаковывал, чтобы они за время пути. В Севилье я встретился с моим отцом, который живёт в Испании после вынужденной эмиграции из Аргентины в , и мы вместе зашвыряли всю дюжину яиц в памятник, чтобы каким-то образом вернуть их конкистадору.

More delicate than the historians are the map maker’s colours During the celebration of the ¨ th anniversary of the “discovery” of America, a huge monument in bronze depicting Christopher Columbus was created in Seville. The monument was titled The Birth of the New Man but is better known as The Egg of Columbus as the sculpture of Columbus stands inside an enormous egg. The nickname refers to the story of how Columbus after having been told that the discovery of America was no great accomplishment, challenged his critics to make an egg stand on its tip. In ¢ ¢ I bought ¢ eggs in Buenos Aires and transported them illegally first to São Paulo where I live and then to Seville. Carefully packing and unpacking them at every stop to make sure the eggs would not break during the journey. In Seville I met up with my father who lives in Spain after going into exile from Argentina in §º. Together we threw the ¢ eggs at the monument, giving back the eggs to the conquistador. An action at once pathetic and glorious.

X-border Art Biennial

Syerske Under min uppväxt tillbringade jag mycket tid i min farmors syateljé.

Vintern º¨ kom det en kvinna med sin dotter till min farmor med nio utslitna klänningar under armen. Hon undrade om farmor kunde sy en kjol av klänningarna till dottern som skulle konfirmeras. Farmor bad kvinnan att komma tillbaka om fyra veckor och till mig sa hon: Nu ska jag lära dig att trolla Karin! Vi sprättade upp klänningarna, tvättade och strök, tog vara på knappar och blixtlås och tråd som var längre än en meter. Så valde vi ut de delar som var minst slitna och startade processen att sy en klänning. Det här har satt bestående spår i mig!

Syerske är både en performance och en installation som tar sin utgångspunkt i den förändrade produktionsprocessen inom textilindustrin under -talet. Med det här verket vill jag belysa frågor kring textilindustrins begränsningar, vad ett människoliv är värt och vem som bestämmer det.

Luleå: Konsthallen

Ompelijatar Lapsena vietin paljon aikaa isoäitini ompeluliikkeessä. Talvella º¨ eräs naisasiakas tyttärensä kanssa toi isoäidilleni yhdeksän kulunutta mekkoa. Asiakas tiedusteli, voisiko isoäitini ommella tyttärelle mekon, koska tyttö oli menossa ripille. Isoäitini pyysi naisen palaamaan neljän viikon päästä. Minulle hän sanoi: nyt opetan sinulle noituutta, Karin! Purimme mekot, pesimme ja silitimme kankaat, pelastimme napit ja vetoketjut, sekä kaikki langat, jotka olivat päälle metrin pituisia. Valitsimme vähiten kuluneet osat ja ryhdyimme ompelemaan mekkoa. Tämä kaikki jätti minuun pysyvän vaikutuksen.

Ompelijatar on sekä performanssi että installaatio. Teoksen lähtökohtana on tekstiiliteollisuuden valmistusprosessien muutokset -luvun aikana.

Haluan kiinnittää huomiota tekstiiliteollisuuden rajoitteisiin, sekä kysyä, mikä on ihmiselämän arvo ja ennen kaikkea kuka tuon arvon määrittää.

Karin Aurora Lindell

Портниха Ребёнком я проводила много времени в бабушкином ателье. Зимой  года к бабушке пришла женщина со своей дочерью и принесла девять старых платьев. Она спросила, не могла бы бабушка сшить из всех платьев одно красивое для её дочери, которой предстояла конфирмация. Бабушка попросила женщину зайти через четыре недели и сказала мне: «Карин, сейчас я тебя научу колдовать!» Мы распороли платья, постирали, погладили , собрали пуговицы, молнии и куски материи, которые были больше метра в длину. Потом мы выбрали самые неизношенные куски и стали создавать платье. Это оставило во мне неизгладимый след! Портниха – это инсталляция и перформанс одновременно. Они основываются на изменениях производственного процесса в текстильной промышленности ХХ векa. В этой работе я хотела показать некоторые ограничения текстильной промышленности, а так же то чего стоит человеческая жизнь, и кто это решает.

Seamstress When I was growing up, I spent a lot of time in my grandmother’s sewing studio. In the winter of º¨ a woman came to my grandmother with her daughter bearing nine threadbare dresses under her arm. She wondered if Grandmother could sew a dress for the daughter, who was going to be confirmed. Grandmother asked the woman to come back in four weeks, and to me she said: Now I am going to teach you to practise witchcraft, Karin!

We unstitched the dresses, washed and ironed, salvaged buttons and zippers and threads that were longer than one metre. Then we picked out the parts that were least worn and started the process of sewing a dress. This has made a permanent impression on me.

Seamstress is both a performance and an installation that uses as a starting point the altered production process within the textile industry during the ¢ th century. With this work, I want to shed light on issues surrounding the textile industry’s limitations, what a human life is worth and who should determine that.

®

Angles of Incidence Inom fysiken betecknar ”angle of incidence” den vinkel vid vilken en ljusstråle träffar ytan på ett objekt. I detta verk utforskar vi hur begreppet även kan tillämpas på de erfarenheter som flyktingar får när de kommer till Finland. Kan det hjälpa oss att bättre förstå flyktingarnas upplevelser och immigrationsprocessen? Installationen består av tre videoskärmar som var och en visar bilder på rum som representerar tre olika faser av immigrationsprocessen, platser där beslut om flyktingarnas framtid och vistelsestatus fattas.

Vid varje skärm kan man lyssna på inspelade intervjuer där flyktingarna berättar om sina erfarenheter. De rum som de passerar igenom – förhörsrum, flyktingförläggningar, det finska migrationsverket – är alla ganska alldagliga rum och byggnader. Men dessa till synes ordinära utrymmen är laddade med mening, det är i sådana här alldagliga rum som makten finns.

Tulokulmat Nimeä tulokulma käytetään fysiikassa kuvaamaan sitä kulmaa, jolla valo osuu esineen pintaan. Tutkimme teoksessa, kuinka tulokulmailmiötä voi soveltaa pakolaisten kokemuksiin Suomeen saapumisesta. Voisiko tulokulmakäsite auttaa meitä paremmin ymmärtämään pakolaisten kokemuksia sekä maahanmuuttoprosessia? Installaatio koostuu kolmesta videoprojisoinnista, joista jokainen ilmentää näkymää yhdestä kolmesta huoneesta, jotka edustavat maahanmuuttoprosessin kolmea eri vaihetta. Tiloja, joissa tehdään päätöksiä liittyen maahanmuuttajan tulevaisuuteen sekä oleskelulupaan.

Projisointien ääniraitana kuulemme pakolaisten kertomuksia heidän turvapaikanhakuprosessistaan. Paikat, joiden läpi he kulkevat, kuulusteluhuoneet, vastaanottokeskukset sekä suomen maahanmuuttovirasto, kaikki ovat sangen arkipäiväisiä huoneita ja rakennuksia. Kuitenkin nämä mitäänsanomattomat tilat ovat merkityksillä ladattuja: näissä paikoissa vaanii valta.

Minna Rainio & Mark Roberts

Углы падения Понятие «угла падения» используется в физике для описания угла, под которым луч света падает на поверхность объекта. В этой работе мы исследуем, применимо ли это явление к опыту беженцев, приезжающих в Финляндию. Сможет ли эта концепция помочь нам лучше понять впечатления беженцев и процесс иммиграции? Инсталляция состоит из трех видеоэкранов, на каждом из которых показаны фотографии мест, связанных с тремя различными стадиями процесса иммиграции, мест принятия решений о будущем иммигранта и его статусе. Каждому экрану сопутствуют аудиоинтервью, в которых беженцы делятся своими впечатлениями. Помещения, через которые они проходят, – комнаты для допросов, центры приема иммигрантов и Министерство иммиграции Финляндии – производят вполне обыкновенное впечатление. Но несмотря на внешнюю простоту этих зданий и помещений, они обладают особым весом, именно в таких местах вершится власть.

Angles of Incidence The term “angle of incidence” is used in physics to describe the angle at which a ray of light hits the surface of an object. In this piece we explore how this phenomenon might apply to the experiences of refugees moving to Finland. Might this concept help us to better understand the experiences of refugees and the immigration process?

The installation is comprised of three video screens, each showing images of rooms that represent three different stages in the immigration process, places where decisions concerning an immigrant’s future and residential status are made. Audio interviews accompany each screen in which refugees illuminate their experiences.

The spaces they pass through, interrogation rooms, immigration reception centres, and the Finnish Department of Immigration, are all quite mundane rooms and buildings. Yet these apparently ordinary spaces are charged with meaning, it is in such mundane places that power resides.

³

Luleå: Konsthallen

Look at these hands Tematiskt rör sig mitt arbete mellan experimentella idéer och olika former av narrativ. Från rent audiovisuella problem till verk som är av mer politisk eller filosofisk karaktär. Rent visuellt är mina verk i allmänhet baserde på gamla filmer vilka huvudsakligen är producerade på ¡ - ¶ - och ¨ -talet.

Några av dem är klassiker och några av dem lite mer obskyra. Jag animerar och skapar ett helt nytt soundtrack och en ny dialog. Jag klipper och klistrar, lånar och återanvänder, blir inspirerad av och skriver om, vänder upp och ner och ut och in. Genom att göra det, har jag gett materialet som en ny form med ett eget unikt innehåll.

Katso näitä käsiä Temaattisesti työni liikkuu kokeellisten ideoiden ja narratiivisten konseptien välillä, audiovisuaalisten ongelmien ja poliittisten tai filosofisten rakenteiden lomassa. Visuaalisesti työni perustuvat vanhaan elokuvamateriaaliin, pääsääntöisesti ¡ -, ¶ -, ja ¨ -luvuilla tuotettuihin klassikkoelokuviin, mutta myös epämääräisempään materiaaliin.

Leikkaan ja liimaan kunnes olen tyytyväinen. Teen animaatioita elokuvien osista sekä luon teoksille oman äänimaailman ja uuden dialogin. Leikkaan ja liimaan, lainaan ja kierrätän, inspiroidun ja kirjoitan uudelleen, käännän ylösalaisin ja ympäri. Muokkaan materiaalia ja luon siten teokselle uniikin, uuden sisällön.

J Tobias Anderson

Посмотрите На Эти Руки Тематически мои работы представлены как экспериментальными идеями, нарративными концепциями аудиовизуальными проблемами, так и структурами, скорее, политического или философского плана. Визуально мои работы, основываются на старых фильмах, выпущенных в 1930-х, 1940х и 1950-х годах, одни из которых являются классикой, другие – менее знамениты. Я вырезаю и переставляю местами фрагменты этих фильмов, до тех пор пока я не достигну желаемого эффекта. Обычно я их оживляю, создавая совершенно новое звуковое сопровождение с новыми диалогами. Я нарезаю и вставляю, заимствую и использую заново, вдохновляюсь этим процессом и переписываю историю, переворачиваю ее с ног на голову и выворачиваю наизнанку. В процессе этого я перекраиваю задействованный материал, придавая ему новую форму и совершенно уникальное содержание.

Look At These Hands Thematically my work moves between experimental ideas and narrative concepts, from strictly audiovisual problems to pieces that have more political or philosophical structures. Visually my works are generally based on old movies, mainly produced during the ¡ s, ¶ s and ¨ s, some of them classics and some more obscure. I cut and paste these until I am satisfied. I usually animate and create a completely new soundtrack with a new dialogue.

I cut and paste, borrow and re-use, get inspired by and rewrite, turn upside down and inside out. By doing this I remodel the material I use into a new shape with its own unique content.

X-border Art Biennial

Struggle and Endurance, Great Individuality, Courage and True Character (America I–III) Det här verket och dess namn är inspirerat av ett kapitlet om träd, buskar och trädgårdsskötsel i en bok från ¶ -talet. Språket och sättet att beskriva naturen på är typiska för tiden, både romantiserande och på gränsen till nationalistiskt. Naturteckningar från samma tidsperiod är inte sällan både storslagna och romantiserande, även de tangerande till nationalism.

I sitt arbete undersöker hon på olika vis relationen mellan natur och nationalism, och hur bilder med naturmotiv används som symbol i skapandet av nationell identitet.

Kamppailu ja kestävyys, Suurta individualismia, Rohkeutta ja Todellista luonnetta (Yhdysvallat I–III) Teossarja ja teosnimet juontavat juurensa erään ¶ -luvulla painetun puita, pensaita ja kotipuutarhaa käsittelevän teoksen viimeisestä luvusta. Teoksessa esiintyvä kielenkäyttö sekä tapa kuvailla luontoa ovat aikakaudelle tyypillisiä: kerronta ilmentää luonnon romantisointia, mutta paljastaa myös isänmaallisen asennoitumisen luontoon. Kirja sisältää ylväitä piirroksia luonnosta.

Näissä kuvissa raja romanttisen ja isänmaallisen välillä on häilyvä. Olen kiinnostunut luonnon ja isänmaallisuuden suhteesta sekä luonnon ikonografian tutkimisesta osana isänmaallisen identiteetin rakentamista ja oman kansallisen reviirin merkitsemistä.

Ann Böttcher

Борьба и выносливость, Великая Личность, с смелым и честным характером (Америка I–III) Это прозведение и его название берут происходят из последней главы книги о деревьях, кустарниках и садоводстве -ых годов. Язык и способ описания природы характерны для эры одновременно, романтической и находящейся на грани националима. Многие рисунки возвышенного характера стремятся к крайнему романтизму, где линия национализма совсем близко. Интерес художницы направлен на отношения между природой и национализма и изучение иконографии природы как символа формирования территориальной или национальной идентичности.

Struggle and Endurance, Great Individuality, Courage and True Character (America I–III) This piece and its titles originate from the last chapter in a book about trees, shrubs and home gardening from the ¶ ’s. The language and the way nature is described are typical for the era, both romantic and on the verge of nationalistic. Many drawings of sublime nature also depict extreme romanticism where the line to nationalism is fine. Her interest lies in the relationship between nature and nationalism and the study of iconography of nature as a symbol for establishing territorial claims or national identity.

X-border Art Biennial

Birch Forest Träd kan vara en symbol för hela naturen, som i verket Birch Forest.

Verket skildrar människans makt över naturen. Jag arbetar främst med ämnen som uppstår utifrån det föränderliga samspelet mellan människan och miljön. Jag uppmärksammar också institutionella och värderelaterade frågor i de flesta av mina verk. Dels är jag intresserad av likheten mellan människan och naturen och dels av människans dominerande roll över naturen. Jag presenterar dessa likheter eller motsättningar med en mängd olika material. Skog och träd är ofta en källa till material och idéer. Jag har använt trädstammar, grenar, rötter, bark, trädknotor, rörsvampar och barr.

Luleå: Konsthallen

Koivumetsä Puut voivat asettua koko luonnollisen maailman symboliksi, kuten teoksessani Koivumetsä. Työni kuvastaa ihmisen voimaa luonnon yli. Käsittelen enimmäkseen teemoja, jotka kumpuavat ihmisen ja ympäristön vuorovaikutussuhteen muutoksesta. Tarkastelen töissäni myös institutionaalisia ja arvosidonnaisia teemoja. Toisaalta olen kiinnostunut ihmisen ja luonnon yhtäläisyydestä, toisaalta ihmisen hallitsevasta roolista suhteessa ympäröivään luontoon. Esitän ihmisen ja luonnon yhtäläisyyksiä ja eroavaisuuksia eri materiaalien keinoin. Metsät ja puut ovat usein materiaalien ja ideoiden lähtökohtana. Olen käyttänyt puiden runkoja, oksia, juuria, kaarnaa, pahkaa, sammalta, kääpiä sekä neulasia.

Kaija Kiuru

Березняк Деревья могут выступать символам всего, что есть в природе, и именно так они представлены в работе Березняк, в которой показана власть человека над природой. В основном, я работаю с темами, возникающими в процессе изменения отношений человека и окружающей среды. Также в своих работах я обращаюсь к проблемам институционального и ценностного характера. С одной стороны, меня интересует сходство человека и природы, а с другой, – доминирующее положение человека над природой. Эти сходства и различия я представляю при помощи разнообразных материалов. Лес и деревья зачастую становятся моим источником материалов и идей. Я использую пни, ветви, корни, кору, наросты, древесные грибы и хвою.

A Scape Begreppen ”stad” och ”landskap” presenteras ofta som dikotomier för att skilja mellan urbana områden och vildmark. Med mitt arbete ifrågasätter jag den upplevda motsättningen mellan de två termerna och söker efter ett nytt utrymme där emellan. I mina bilder förvandlar jag medvetet staden till en märklig plats med obestämd vidd och struktur. Genom att sätta fokus på de perifera delarna av London undviker mina bilder att definiera dessa gränsområden som ”gröna fält” utan ser dem snarare som ”borttappad mark”, en sorts icke-plastser fyllda av tvetydigheter. Betraktaren ser berg eller ökenliknande landskap, men platserna är skapade av människan, övergivna och lämnade åt sitt öde. Osäkerheten kring skala och läge ger starka anspelningar till traditionen i romantikens landskapsmåleri.

·

Maisema Käsitteet kaupunkimaisema ja luonnonmaisema ymmärretään usein kahtiajakona erotellaksemme ihmisen rakentamaa maisemaa luonnon rakentamasta maisemasta. Kyseenalaistan teoksessani näiden kahden käsitteen näennäistä eroa ja etsin uutta tilaa niiden välistä. Muunnan siis kaupungin oudoksi, loputtomaksi jatkumoksi ja tekstuuriksi. Keskityn Lontoon laitakaupunkialueelle, jota kuvani määrittelevät ei niinkään vihreänä alueena, kuin jokseenkin monitulkintaisena epäpaikkana. Katsoja näkee vuoristo- tai aavikkomaisia näkymiä, mutta todellisuudessa näkymät ovat oman onnensa nojaan jätettyjä ihmisen rakennelmia. Moniselitteinen mittakaava ja sijainti tarjoavat vertauskohtia perinteiseen romanttisen aikakauden maisemamaalaukseen.

Steffi Klenz

Birch Forest Trees can be a symbol for all of nature, as they are in the work Birch Forest.

This piece depicts man’s power over nature. I mainly work on topics arising from the changing interaction between man and the environment. I also address institutional and value related issues in most of my work. On the one hand I am interested in the similarity of man and nature and on the other hand in man’s dominant role over nature. I present these similarities or oppositions with a variety of materials.

Forests and trees are often the source of materials and ideas. I have used tree trunks, branches, roots, bark, gnarls, bracket fungi and needles.

Какой-то «шафт» Понятия «города» и «ландшафта» зачастую представляют как дихотомию, призванную разграничить культурное пространство и дикую природу. Своей работой я ставлю под сомнение противоположность этих понятий и пускаюсь в поиски нового промежуточного пространства. В ходе этого процесса я радикально изменяю город, превратив его в неопределенное пространство неясных масштабов и текстуры. На моих снимках, в фокусе которых оказались окраины Лондона, пограничная зона не определяется как «зеленый пояс», а, скорее, как «нарушенная зона», место без идентичности, запечатленное, будучи в состоянии неопределенности. Зритель видит ландшафты, похожие на горы и пустыни, но дело в том, что эти места – продукт деятельности человека, который их забросил, отдав в распоряжение своим машинам. Неясность масштабов и расположения способствует возникновению аллюзий на натуралистическую живопись романтизма.

A Scape The terms “city” and “landscape” are often presented as dichotomies to distinguish between cultured space and wilderness. With my work I question the perceived opposition between these two terms, and set out on a quest for a new space in-between. Doing so I deliberately transform the city into a strange space of indeterminate expanse and texture. With a focus on the peripheral spaces of London, my images do not define this borderland as a “green belt” but rather as “displaced areas”, non-places presented in a state of ambiguity. The viewer perceives mountain or desert-like landscapes, but these places are man-made, abandoned and left to their own devices.

The uncertainty of scale and location offers strong allusions to the tradition of Romantic landscape painting.

º

Luleå

Contents

X-border Art Biennial

KONSTHALLEN

 J Tobias Anderson Ann Böttcher  Kaija Kiuru Steffi Klenz  Steffen Köhn & Paola Calvo Runo Lagomarsino  Karin Aurora Lindell Minna Rainio & Mark Roberts  Maria Alina Staicu Anders Sunna  Youssef Tabti Barthélémy Toguo NORRBOTTENS MUSEUM

 Lise Bjørne Linnert  Christine Candolin Marion Denis  Erika Kassnel-Henneberg Nina Kurtela UTOMHUS, OUTDOORS

 Carolina Falkholt  Arvid Hägg ¢¶ Lise Bjørne Linnert

Rovaniemi

GALLERY NAPA

 Lise Bjørne Linnert  José Luis Torres  Miri Nishri GALLERY VALO, ARTIKUM

 Jouko Alapartanen

X-border Art Biennial

Contents

 Vera Arjoma Ulrica Beritsdotter  Claudia Chaseling Brian Flynn  Erika Kassnel-Henneberg Tokio Maruyama  Ragnhild May Olga Prokhorova ULKOTILASSA, OUTDOORS

 Olga Chagaoutdinova  Carolina Falkholt Lise Bjørne Linnert Strijdom van der Merwe

Severomorsk

THE EXHIBITION HALL OF THE TOWN OF SEVEROMORSK

 Kerstin Hamilton Nina Maria Kleivan  Alain James Martin Patrik Qvist  Luka Radojevic Mariva Zacharof под открытым небом, OUTDOORS

 Carolina Falkholt Lise Bjørne Linnert 0UTDOORS IN ALL CITIES

0NLINE

 Carolina Falkholt Lise Bjørne Linnert  Antti Tenetz David Molander

»

X-border Art Biennial

Program

Organization

LULEÅ PROGRAMME

Curators Anatoliy Sergienko · Christina Sikström · Dan Lestander · Dragana Vujanovic · Esa Meltaus · Ivan Voron · Pilvi Keto · Svetlana Pavlova · Tom Engblom

Monday, June ¢· ¢®: Artist presentations at Norrbottens Museum Three artists talk about their work and show pictures. Nina Kurtela, Steffi Klenz, Christine Candolin Moderator: Lars-Erik Hjertström Lappalainen Free admission Tuesday, June ¢ª ¢®: Artist talks at Norrbottens Museum Conversation on the border theme Barthélémy Toguo, Maria Alina Staicu, Marion Denis, Runo Lagomarsino Moderator: Lars-Erik Hjertström Lappalainen Free admission Opening of the Biennial Wednesday, June ¢® Joint opening via direct transmission Luleå Rovaniemi Severomorsk Starts at : local time at Konsthallen, Kulturens Hus Continues at :¡ at Museum of Norrbotten in Luleå Starts at : local time at Gallery Napa in Rovaniemi Starts at : local time at The Exhibition Hall of the town of Severomorsk in Severomorsk Free admission LULEÅ PROGRAM Måndag ¢· juni, ¢®.

Konstnärspresentationer på Norrbottens museum Konstnärerna berättar och visar bilder kring sitt konstnärskap. Nina Kurtela, Steffi Klenz, Christine Candolin Moderator: Lars-Erik Hjertström Lappalainen Fri entré Tisdag ¢ª juni, ¢®.

Artists talks på Norrbottens Museum Samtal på temat gränser. Barthélémy Toguo, Maria Alina Staicu, Marion Denis, Runo Lagomarsino Moderator: Lars-Erik Hjertström Lappalainen Fri entré Onsdag ¢® juni, Invigning av biennalen Gemensam invigning via direktsändning Luleå Rovaniemi Severomorsk Start . lokal tid på Konsthallen, Kulturens hus Fortsättning .¡ lokal tid på Norrbottens museum i Luleå Start . lokal tid Gallery Napa i Rovaniemi Start . lokal tid The Exhibition Hall of the town of Severomorsk i Severomorsk Fri entré For additional information on our programme in Luleå Rovaniemi Severomorsk, see our home page För ytterligare information om vårt program i Luleå Rovanieni Severomorsk, se vår hemsida Lisätietoa näyttelyn oheisohjelmasta Luulajassa, Rovaniemellä ja Severomorskissa kotisivullamme За дополнительной информацией о программах в Лулео, Рованиеми и Североморске обращайтесь на наш сайт www.x-border.info

KILEN ART GROUP

Kilen Art Group – an artist-run organization Dan Lestander, Project manager · Viveka Engholm, Art production manager · Christina Sikström, Project coordinator · Sara Lindqvist, Communications coordinator · Anja Persson, Art production coordinator · Jan-Erik Falk, Art production · Olof Larsson, Art production · Daniel Ahlbäck, Art production · Gertrud Backman, Economic assistant Project Group at University of Lapland, Rovaniemi Finland Timo Jokela, Leader of the project · Maria Huhmarniemi and Leila Lipiäinen, Project manager · Pilvi Keto, Art production · Esa Meltaus, Art production · Tom Engblom, Art production · Tuula Vanhatapio, Art pedagogue · Heli Järvenpää, Economic assistant Project group at The Center of Socio-Cultural Technologies of Municipal Formation of the Closed Territorial Formation of the Town of Severomorsk, Russia A.P Abramov, Head of Municipality · Irina Norina, Head of local Administration · Elena Kalikina, Director · Olga Shevchenko, Project manager · Ekaterina Sidyachkina, Project coordinator ·Ekaterina Boytsova, Director of the exhibition hall of Severomorsk ·Svetlana Pavlova, Director of Severomorsk MBCI Severomorsk House of Folk Crafts, Exhibition curator · Ivan Voron, Member of the Union of Artists of Russia and International Federation of Artists UNESCO, Exhibition curator · Anatoliy Sergienko, Honored Worker of Culture of the RSFSR, Exhibition curator · Sergei Matyash, Technical assistant IN COLLABORATION WITH Norrbotten Regional Museum Jan-Erik Lundström, Acting museum director · Ulf Renlund, Curator · Gunnar Renlund, Exhibition technician · Maria Wiggefors, Exhibition technician · Annika Josbrandt, Museum educator · Ida Renlund, Museum educator · Viktoria Lestander, Museum educator The City Art Hall in Luleå Hans Sundvall, Art hall manager · Eva-Gun Jensen, Curator of the art hall · Anette Carlsson, Art pedagogue leader·Lotta Engström, Art pedagogue·Jörgen Isaksson, Exhibition technician · Ingemar Backgård, Exhibition technician · Carlos Segovia, Exhibition technician Artists’ Association of Lapland, Rovaniemi Maria Huhmarniemi, Chairperson · Merja Briñón, Manager The Exhibition Hall of the Town of Severomorsk Ekaterina Boytsova, Director ·Olga Shevchenko, Project manager · Svetlana Pavlova, Director of Severomorsk MBUK House of Folk Crafts in Severomorsk, Exhibition manager · Ivan Voron, Member of the Union of Artists of Russia and International Federation of Artists UNESCO, Exhibition curator · Anatoliy Sergienko, Honored Worker of Culture of the RSFSR, Exhibition curator Biennial of São Paulo, Brazil Since ¢ ¨ we cooporate with the São Paulo Biennial in Brazil. This year together with Luis Perez-Oramas, Chief Curator of the ¡ th biennial ¢ ¢.

Iris Müller-Westermann Moderna Museet, Stockholm, Curator of international art and adviser to the X-border Art Biennial

The City of Luleå, Street and Traffic Göran Gabrielsson, Divisional manager· Patrik Ruumensaari, Supervisor The City of Luleå, Park and Nature Mikael Öhman, Manager · Sara Svensson, Supervisor The City of Rovaniemi Courtesy to Marie Douglas, Ann Böttcher, Struggle and Endurance, Great Individuality, Courage and True Character (America I–III) Thanks to Ronny Brun, Production Manager, LKAB·Volunteers from Sunderby Art school Construction Håkan Lantz at WSP Group, Sweden Funders The European Union within the program Kolarctic ENPI CBC·City of Luleå·County Council of Norrbotten, Sweden·Regional Council of Lapland, Finland·Swedish Arts Council·Faculty of Art and Design, University of Lapland·County Administrative Board of Norrbotten· Municipal formation of the Closed Administrative Territorial Formation of the Town of Severomorsk.

The Biennial is part of The New Horizons Project managed by County Council of Norrbotten, Sweden Elisabeth Lax, Head of Culture and Education·Tomas Lind, Project coordinator, ARRA AB Sponsor Quality hotel Editors Christina Sikström Dan Lestander

Publisher X-border Art Biennial ¢ ¡

Graphic design Konst & Teknik

Print / distribution Norrbottens Media

Text processing Christina Sikström, artists exhibiting in Luleå · Maria Huhmarniemi, artists exhibiting in Rovaniemi· Olga Shevchenko, artists exhibiting in Severomorsk Translators Terhi Marttila, from English to Finnish · Gothia Translations Proofreaders Therese Engström, English articles · Sara Lindkvist, Swedish articles · Terhi Marttila, English · Maria Huhmarniemi & Leila Lipiäinen, Finnish · Anna Moroz, Russian Photographers, artwork Michiel Brouwer (Anders Sunna), Ann Böttcher, Arvid Hägg, Barthélémy Toguo, Christine Candolin, J Tobias Anderson, Kaia Kiuro, Asle. R Olsen (Karin Aurora Lindell), Maria-Alina Staicu, Marion Denis, Mark Roberts, Nina Kurtela, Runo Lagomarsino, Paola Calvo, Steffi Klenz, Youssef Tabti, Johanna Hedberg (Carolina Falkholt), Lise Bjørne Linnert, Joe Kelly (Brian Flynn), Claudia Chaseling, Erika Kassnell-Henneberg, José Luis Torres, Jouko Alapartanen, Miri Nishiri, Olga Chagaotdinova, Dina Gataullina (Olga Prokhorova), Ragnhild May, Strijdom van der Merwe, Tokio Maruyama, Ulrica Beritsdotter, Anton Veron (Vera Arjoma), Jasmine Waheed (Alain James Martin), Kerstin Hamilton, Luka Radojevic, Mariva Zacharof, Nina Maria Kleivan, PatrikQvist, Antti Tenetz, David Molander

X-border Art Biennial

Exhibition Venues

Luleå KONSTHALLEN Kulturens hus Skeppsbrogatan § KONSTHALLEN

OUTDOORS

OUTDOORS NORRBOTTENS MUSEUM

NORRBOTTENS MUSEUM Storgatan ¢ OUTDOORS Trekantens parkering Köpmangatan ¢

Rovaniemi

GALLERY NAPA

GALLERY VALO Arktikum Pohjoisranta ¶ GALLERY NAPA Kairate ¡ GALLERY VALO OUTDOORS

OUTDOORS The wall, Valtakatu ¢¢–¢¶

Severomorsk THE EXHIBITION HALL OF THE TOWN OF SVEROMORSK

THE EXHIBITION HALL OF THE TOWN OF SVEROMORSK Lomonosov Str. ¶

X-border Art Biennial Luleå · Rovaniemi · Severomorsk

June ¢® – October ³, ¢ www.x-border.info

P I C K

READ

M E

UP

AND

TAKE

HOME

OR

DU R I N G

YOU R

V I S I T