Martin Lantto - Examensarbete by DETAIL GROUP

Femdimensionell projektering Kalkyl och mĂ¤ngdavtagning i BIM Examensarbete inom Byggteknik och Design Martin Lantto 2009-07-01

Kungliga Tekniska HĂśgskolan Diarienummer: 2009 : 32

Martin Lantto

Sammanfattning Nyckelord: Femdimensionell projektering, Byggnadsinformationsmodell, BIM, 4D, 5D, Kalkyl, Mängdavtagning, Revit, NavisWorks, iLink, MAP, IFC, sbXML och kalkylatorer Byggnadsinformationsmodell, BIM, är ett allt mer använt begrepp inom den svenska byggbranschen. BIM består i grunden av en tredimensionell modell som byggs på med ytterligare dimensioner. Det allmänt fastställda antalet dimensioner i dagsläget är fem, där de första tre är de rumsliga och fyra samt fem representerar tids- respektive ekonomi aspekten av modellen. Kalkyler framställs i dagsläget med utgång från de mängder som hämtas från pappersritningar, modeller eller CAD-ritningar. Mängdavtagning från ritningar är tids- och arbetskrävande. Automatisk mängdavtagning skulle innebära stor tidseffektivisering och leda till att kalkylatorerna kan fokusera mer på kvalitativt kalkylarbete. Kalkyler som byggs upp i datorprogram baseras ofta på byggdelsrecept som innehåller kostnader för material och arbetskraft. För att kunna uppnå fem dimensioner krävs det att modellen klassificeras för att skapa en gruppering av objekten, vilket underlättar vid koppling till kalkyl. Det svenska klassifikationssystemet BSAB 96 är enligt min åsikt tillräckligt för att skapa en grund för gruppering av objekt. För att ytterliggare skapa förutsättningar för en automatiserad koppling anser jag att BSAB-koden bör byggas på med receptkoder från kalkylen. Det ideala scenariot för projektörer är en kalkyl som kan genereras automatiskt baserad på de objekt som finns i en BIM. Det skulle innebära att kostnader för ändringar av tekniska lösningar redovisas direkt och kan därmed enkelt styras i ett tidigt skede i byggprojekt. En förutsättning för att kalkyler automatiskt ska kunna kopplas till modeller är att mängdavtagningen kan automatiseras helt. Det innebär att ingen manuell hantering av mängder ska behövas. Detta är fullt möjligt med programvaror som finns på marknaden. Autodesk Revit, som jag har studerat under arbetet, har funktioner för automatisk mängdavtagning vilket visar på att det är möjligt. Det finns möjlighet att skapa femdimensionella modeller med redan existerande programvaror, men kopplingen är långt i från automatisk och vidare studier krävs. De programvaror som jag har analyserat under arbetets gång möjliggör kopplingen men innebär en del extra arbete för att genomföra det. Tocoman iLink kopplar objekten i modellen till kalkylen men för att en projektör ska ha någon större nytta av kalkylkopplingen måste den automatiseras mer.

Martin Lantto

Abstract Keywords: Five dimensional constructional design, Building Information Modeling, BIM, 4D, 5D, Cost estimation, Quantity take-off, Revit, NavisWorks, iLink, MAP, IFC, sbXML and cost estimators. Building Information Modeling, BIM, is an increasingly used concept in the Swedish construction industry. BIM consists basically of a three-dimensional model that is improved by adding additional dimensions. Currently the generally established number of dimensions is five, where the first three are the spatial and four and five represents the time and economy aspect of the model. Cost estimates is currently based on the quantities collected from paper drawings, models or CAD drawings. Quantity take-off from drawings is a time consuming and labor intensive work. Automatic quantity take-off would lead to great time savings and the cost estimator could focus more on qualitative estimating work. Cost estimates are often created with the help of computer programs. They are usually based on recipes for building elements containing costs for materials and labor. In order to achieve the five dimensions, it requires that the objects is classified to enable grouping of objects, which facilitates the link to the cost estimate. The Swedish classification system BSAB 96, is in my view, sufficient to form a base for grouping of objects, but to further create the conditions for an automated link, I believe that the BSAB codes should be complemented with recipe codes from the cost estimators database. The ideal scenario for planners is a cost estimate that can be generated automatically, based on the objects contained in a BIM. It would mean that the costs of changes to the technical solutions are displayed directly and can thus be easily controlled in an early stage of construction projects. A prerequisite for the cost estimates to be automatically linked to models is that the quantity take-off can be completely automated. This means that no manual handling of quantities will be needed. This is already possible with software available on the market. Autodesk Revit, which I have studied during the project, have functions for automatic quantity take-off, which proves that it is possible. It is possible to create five dimensional models with existing software, but the link is far from automatic and further studies are required. The software that I have analyzed during this project can create the link but does need some extra work to implement it. Tocoman iLink links the objects in the model to the cost estimate but for a planner to have an advantage of the cost estimate, the link has to be more automated.

Martin Lantto

III

Martin Lantto

Förord Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och är utfört vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, under perioden mars 2009 till juli 2009. Arbetet är genomfört i samarbete mellan Martin Lantto, KTH och Bjerking AB. Jag vill börja med att rikta ett stort tack till mina handledare Eva-Rut Lindberg och Ahmadreza Roozbeh på KTH samt Björn Alsmark på Bjerking AB. Ni har med era synpunkter och vägledning varit till stor hjälp under arbetets gång. Ett stort tack till Jan-Olof Edgar på Bjerking AB som har lagt ned stor tid och bidragit med mycket värdefulla åsikter, erfarenheter samt många intressanta diskussioner inom ämnet. Tack även till Michael Thydell AEC AB, Rogier Jongeling Plan B AB och Roger Tallving MAP Skandinaviska AB. Michael Thydell har bistått med en gratis certifierad utbildning i Autodesk Revit samt många värdefulla synpunkter. Rogier Jongeling och Roger Tallving har varit till stor hjälp och bidragit med kunskap och erfarenhet vid utredningen av iLink samt ordnat programvarulicenser till iLink respektive easyMAP. Slutligen vill jag tacka alla personer som bidragit med intervjuer, diskussioner, viktiga synpunkter och annan hjälp under examensarbetet. Tack Anders Klaza Bygganalys AB, Mikael Bengtsson NCC AB och Haval Murad. Stockholm 1 juli 2009

Martin Lantto

Förkortningar 2D - CAD

Tvådimensionell Computer Aided Design

3D – CAD

Tredimensionell Computer Aided Design

ADT

Autodesk Architectural Desktop

API

Application Programing Interface

BIM

Byggnadsinformationsmodell

BSAB

Byggandets Samordning Aktiebolag

CAD

Computer Aided Design

CAWS

Common Arragement of Work Sections for building works

EPIC

Electronic Product Information Co-operation

IAI

Industry Alliance for Interoperability

IFC

Industry Foundation Classes

IFCXML

Industry Foundation Classes eXtensible Markup Language

MEP

Mechanical, Electrical and Plumbing engineering

NWC

NavisWorks Cache

NWD

published NavisWorks Data

NWF

NavisWorks File review

RVT

Revit project

RVF

Revit Family

RTE

Revit Template

sbXML

Svensk byggsektors eXtensible Markup Language

TCM

Tocoman

TQM

Tocoman Quantity Manager

VVS

Värme, Ventilation och Sanitet

ÄTA

Ändrings- och tilläggsarbeten

Martin Lantto

VII

Martin Lantto

Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte och mål 1.3 Avgränsningar 1.4 Metod 1.5 Presentation av Bjerking AB 2. Byggprocessen 2.1 Begrepp 2.2 Förstudie 2.3 Program 2.4 Projektering 2.5 Produktion 2.6 Förvaltning 2.7 Hinder under byggprocessen 3. BIM - Byggnadsinformationsmodell 3.1 Grunderna för BIM 3.2 Min vision med BIM 3.3 Autodesk Revit 3.4 Autodesk NavisWorks 4. Klassificering av BIM 4.1 Behov av klassificering 4.2 Informationsbärare 4.3 BSAB 96 4.4 Uniclass 5. Filformat 5.1 IFC, Industry Foundation Classes 5.2 IFCXML 5.3 sbXML 6. Mängdavtagning 6.1 Bakgrund 6.2 Mät- och ersättningsregler 2002 6.3 Mängdavtagning från en BIM 6.4 Svårigheter vid mängdavtagning 7. Kalkyl 7.1 Bakgrund 7.2 Olika kalkyler 7.3 Kalkylatorns roll 7.4 iLink 7.5 MAP Applications 7.6 EasyMAP 7.7 Kopplingsmöjligheter 7.8 Min vision med kalkyl kopplat till bim 8. Slutsatser 8.1 BIM 8.2 Klassificering av BIM 8.3 Filformat

Martin Lantto

1 1 1 2 2 2 3 3 3 3 4 4 4 5 7 7 9 9 11 15 15 15 18 20 23 23 24 25 27 27 27 28 28 31 31 32 32 33 34 34 35 36 37 37 37 37

8.4 MĂ¤ngdavtagning 8.5 Kalkyl 9. Rekommendationer 9.1 Rekommendationer till Bjerking 9.2 Rekommendationer till Kungliga Tekniska HĂśgskolan 9.3 Rekommendationer till branschen 9.4 Vidare studier 10. Referenser 10.1 LitterĂ¤ra 10.2 Rapporter och artiklar 10.3 Internet 10.4 Muntliga

38 38 39 39 40 40 41 43 43 43 44 44

Martin Lantto

1. Inledning Denna rapport skrevs som en del av ett examensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan i Haninge. Examensarbetet är en utredning av femdimensionell projektering.

1.1 Bakgrund Building Information Modeling, förkortat BIM, är en metod för att hantera information under projekterings-, produktions- och förvaltningsskedet. Modellering innebär att informationen sparas enligt en viss struktur, det kan vara i en databas, i en 3D-modell eller i en kombination av dessa. Det kan bestå av en enskild databas eller ett flertal databaser som samverkar och byter information på ett strukturerat sätt. I Sverige tolkas ordet BIM som ”ByggnadsInformationsModell” och det är denna tolkning som kommer användas framöver i rapporten. En BIM förutsätter flerdimensionell projektering, och införandet av fler dimensioner än de tre rumsliga börjar bli allt mer vanligt förekommande. När det talas om dimension fyra och fem handlar det vanligtvis om tid respektive ekonomi. I och med införandet av byggnadsinformationsmodellering är det svårt att anpassa dagens byggprocess till de nya arbetsmetoderna som krävs, då den disciplinära uppdelningen av branschen i dagsläget bromsar upp utvecklingen. En del projektörer har kommit en bra bit med införandet av objektorienterad CAD-projektering, medan andra aktörer så som kalkylatorer och mängdavtagare fortfarande utgår från 2D-ritningar då de utför sitt arbete. En BIM anses ha kapaciteten att framställa exakta mängdavtagningar för tidplanering samt kalkylering, men det är ännu ett relativt okänt område. Mycket av den information som projektörerna producerar förloras då den ska överföras vidare till nästa aktör i byggprocessen. Det normala förfarandet är att projektörerna ritar samt beräknar byggnadsverket och överlämnar informationen i form av 2D-ritningar, beskrivningar och förteckningar. Kalkylatorerna utgår sedan ifrån de för att utföra sina beräkningar. BIM skapar förutsättningar för projektörer att i ett tidigare skede av byggprocessen erbjuda exakta mängder och därmed noggrannare kalkyler samt eventuellt kostnadsstyrning av projekt i framtiden.Ett av problemen för att kunna införa den femte dimensionen är hur byggobjekten ska klassificeras för att möjliggöra mängdavtagningar och kalkyler från modellen.

1.2 Syfte och mål Examensarbetets syfte har varit att utreda hur man ska kunna implementera ekonomin, vanligen benämnd som den femte dimensionen, i dagens BIM. Är det möjligt att koppla en kalkyl till en BIM och hur ska det genomföras? Finns det några vinster för projektören att kunna erbjuda upp till fem dimensioner i sina modeller? Arbetet har sett över hur en modell ska definieras för att skapa förutsättningar för att möjliggöra korrekta mängdavtagningar samt kalkyler. I rapporten har dagens sätt att framställa kalkyler utretts samt kopplingen mellan en BIM och kalkyleringsprogram.

Martin Lantto

1.3 Avgränsningar Rapporten blickar inte på BIM-projekteringens historia samt tidigare misslyckanden, utan kommer fokusera på framtida visioner och idéer. Arbetet har fokuserat på hur en modell ska klassificeras för att skapa förutsättningar för mängdavtagningar samt kalkyler. De programvaror som har studerats är endast Autodesks Revit-plattform samt samordningsprogrammet Autodesk NavisWorks. De kalkylprogram som har studerats är Tocoman iLink samt MAP programvaror och kopplingen mellan dessa. Då programvarorna fortfarande är under utveckling har rapporten enbart beaktat programmens funktioner i de versioner som fanns vid examensarbetets början.

1.4 Metod Examensarbetet inleddes med en grundlig inläsning och faktainsamling inom ämnet genom litteraturstudier, läsning av artiklar, sökningar på webben samt läsning av tidigare genomförda examensarbeten. I takt med faktainsamlingen genomfördes ett flertal intervjuer med sakkunniga personer inom området och rapporten skrevs. För att skapa förutsättningar för vidare arbete och studie av Autodesks programplattform Revit, deltog jag i en grundläggande tvådagars utbildning i programmet hos företaget AEC AB. Vidare deltog jag även i två stycken seminarium angående Autodesk Revit. En studie av kalkylprogrammens koppling till Revit samt dess samverkan med databaser genomfördes.

1.5 Presentation av Bjerking AB Bjerking AB är ett konsultföretag med kompetens inom arkitekt- och ingenjörstjänster. Inom Bjerking finns det cirka 170 anställda fördelade på de tre kontoren i Stockholm, Uppsala och Enköping. Företaget genomför cirka 2000 uppdrag per år och omsätter omkring 150 miljoner kronor. Företaget grundades 1943 av Sven-Erik Bjerking och hette då S-E Bjerking konsulterande Ingenjörsbyrå. Sedan dess har företaget döpts om till Bjerkings Ingenjörsbyrå och slutligen Bjerking AB som företaget hetat sedan i maj 2002. Redan 1957 övergick företaget till att bli personalägt, vilket har varit en framstående del i Bjerkings filosofi. Under årens lopp har Bjerking varit delaktig i många framstående utvecklingsarbeten inom byggbranschen. Ett exempel på det är Bjerkingpålen som kom år 1962 och löste därmed problemet med de dyra och riskabla schaktningarna för grundplintar. Vidare har Bjerking även utvecklat modulklippt armering, Bjerkingbyglar och Bjerkingmattor.1

1 http://www.bjerking.se, 2009-04-20

Martin Lantto

2. Byggprocessen Byggprocessen är ett begrepp för att beskriva en byggnads livscykel. Från den första idén tills dess rivning. Processen varierar mycket beroende på vilken entreprenadsform som tillämpas. Den går dock i de flesta fall att dela upp i fyra skeden för att förklara hur ett byggnadsverk planeras, projekteras, uppförs och förvaltas. I figur 1 visas de olika skeden, i rätt ordningsföljd.

Figur 1. Byggprocessens fyra skeden

2.1 Begrepp När byggprocessen förklaras används ett stort antal begrepp. Några av dessa som är bra att känna till tas upp här. Den som för sin egen räkning låter uppföra en byggnad eller anläggning benämns byggherre eller beställare, då dessa vanligen är den samma. Byggentreprenören är den som utför byggnads- och anläggningsarbeten, på entreprenad.

2.2 Förstudie Under förstudien utreds och analyseras olika förslag för att kunna fatta ett beslut om man ska gå vidare med den tänkta byggnaden. I detta skede kan även en överslagskalkyl göras som beslutsunderlag för byggherren när beslutet om projeketet ska genomföras ska tas.1

2.3 Program Efter förstudien kommer programskedet, vilket innefattar allt arbete som krävs för att slutligen kunna framställa ett byggnadsprogram. Programmet ska innehålla byggherrens krav på utformningen av byggnaden och alla kända förutsättningar. Under programskedet fördjupas och förbättras de utredningar som gjorts i förstudien. För att komma fram till ett byggnadsprogram görs ett flertal utredningar. Under programskedet undersöks bland annat hur stora ytor som behövs till den verksamhet som ska bedrivas. Vidare utreds vilka rumsfördelningar som krävs och hur stor yta de behöver, samt om rummen ska vara placerade på ett visst sätt i förhållande till varandra. Även tekniska och miljömässiga krav på de olika byggelementen undersöks. De första tidplanerna och kalkylerna framställs vanligtvis under detta skede. Tidplanen som upprättas är generell och redovisar tidsåtgången för olika skeden. En ny kalkyl med mer detaljerad information än den i överslagskalkylen skapas, men den baseras fortfarande på kostnader beräknade utifrån byggnadsvolymen alternativt byggnadsarean. 1 Nordstrand U, 2004, s 57.

Martin Lantto

I programskedet påbörjas även gestaltningen av byggnaden. Gestaltningskrav ställda av byggherren redovisas också. Den enkla gestaltningen som genomförs i programskedet kan göras av antingen en arkitekt eller enbart av projektledaren i samråd med byggherren. 2

2.4 Projektering I projekteringsskedet fortsätter gestaltningen av byggnadsverket som sedan resulterar i förslagsritningar. I projekteringen deltar ett flertal konsulter så som arkitekter, konstruktrörer, installatörer med flera. Byggnadens konstruktionsbärverk samt installationssystem fastställs och skapar tillsammans systemhandlingar. Under slutet av projekteringen sker detaljutformningen som slutligen mynnar ut i färdiga bygghandlingar bestående av ritningar, beskrivningar och administrativa föreskrifter. Bygghandlingarna bildar ett förfrågningsunderlag som skickas till entreprenörerna som erbjuds att lämna anbud på byggnaden. Entreprenörerna får sedan en utsatt tid då de måste ha inkommit med sitt anbud, vilket vanligtvis är cirka 4 veckor efter förfrågningsunderlaget skickats ut. Innan produktionen påbörjas måste upphandling av entreprenaden ske. Innan entreprenören kan lämna anbud måste mängdavtagningar genomföras, kalkyler upprättas, tidsplaner skapas och offerter hämtas in från underentreprenörer. Kalkylen upprättas traditionellt sett efter att projekteringen är färdig. Mängdavtagning, tidsplanering och kalkylering sköts av entreprenörens egna kalkylatorer, men kan även skötas av inhyrda konsulter.3

2.5 Produktion Produktionsskedet är utförandeskedet, då byggnadsverket uppförs enligt de ritningar och beskrivningar som tagits fram i projekteringsskedet. Det involverar ett stort antal aktörer så som elinstallatörer, snickare, betongarbetare, rörmokare med flera. Under produktionen genomförs ett flertal kontroller och avstämningar för att kontrollera att bygget håller sig inom de ramar man satt upp inför produktionen. Innan huset lämnas över till förvaltaren genomförs en slutbesiktning. Då kontrolleras byggnaden så att den uppfyller alla krav och att den byggts enligt ritningar och beskrivningar.4

2.6 Förvaltning När huset är byggt och slutbesiktningen genomförd lämnas det över till byggherren. Förvaltningen är det längsta skedet under en byggnads livscykel, det är den tid då huset brukas för det avsedda ändamålet, och pågår ända fram till huset rivs vilket kan vara flera hundra år. Byggnaden ska då förses med vatten, elektricitet och andra nödvändigheter för att hålla den i drift. 2 Nordstrand U, 2004, s. 65-67 3 Ibid s. 77-78 4 Ibid s. 151-152

Martin Lantto

För att behålla byggnaden i gott skick måste den kontinuerligt underhållas genom reparation och utbyte av komponenter.5 Det förekommer att byggnader av olika skäl byggs om eller byggs till under dess livstid, exempelvis för att byggnadens användningsområden ändras. Dessa ändringar samlas vanligen under benämningen ändring av byggnader. Under förvaltningen krävs det mycket administrativt arbete med ekonomi, teknik och service. Förvaltningen har ändrats med tidens gång och det talas allt mer om fastighetsföretagande än förvaltning vilket innebär att fastighetsföretagen har blivit allt mer kundinriktade och arbetar mycket med miljö- och servicefrågor.6

2.7 Hinder under byggprocessen Byggprocessen är komplicerad med många aktörer inblandade och ett flertal överlämnande av information och ansvar. Det kan leda till att det uppstår hinder som skapar problem. Många av de beror på bristfälligheter vid överlämnandet mellan de olika aktörerna i branschen såsom arkitekter, konstruktörer, entreprenörer och förvaltare. För att försöka överbrygga dessa hinder måste de först identifieras.

2.7.1 Informationsöverföring från produktion till förvaltning När information ska överföras från produktion till förvaltning kan det uppstå problem. Förvaltarna har i många fall olika affärssystem, som hanterar olika sorters information, vilket medför att det finns risk för informationsförluster vid överföring mellan systemen. Detta på grund av att systemen inte kan kommunicera felfritt med varandra. För att försöka lösa detta pågår utveckling av standardiserade filformat.7 Informationen som överlämnas från produktionen är än idag till stor del baserad på pappersritningar vilket leder till att förvaltaren inte får en information som enkelt kan uppdateras. Det bidrar till att utvecklingen av nya system för att hantera digital information bromsas.

2.7.2 Överskriden budget När det är dags för upphandling och entreprenörerna börjar skapa anbudskalkyler händer det att det uppstår problem. Hela projekt har stannat upp då entreprenören efter projektering upprättat en kalkyl och insett att beställarens budget överskridits. I figur 2 illustreras processen när det upptäcks att budgeten överskrids.

5 Nordstrand U, 2004, s .229 6 Ibid s. 223 7 Jongeling R, 2008, s. 25

Martin Lantto

Figur 2. Omprojektering vid överskriden budget Detta kan även leda till att konsulterna får omprojektera och hitta en billigare lösning. Dubbelarbetet som då uppstår kan undvikas genom att i projektets början skapa en kalkyl som sedan kontinuerligt uppdateras under projekteringens gång. Det ger en översikt av kostnaderna i ett tidigt skede och det blir enklare att hålla kontroll på ekonomin samt hur mycket eventuella ändringar påverkar den. Att kontinuerligt upprätta kalkyler under projekteringen kan benämnas som aktiv kalkylering.

2.7.3 Informationsöverföring från projektering till produktion Informationen som framställs under projekteringen och som sedan ska användas för att uppföra byggnaden överlämnas i de flesta fall genom enbart 2D-ritningar, förteckningar och beskrivningar. Det innebär att BIM bara används från förstudien fram till produktionen vilket medför att det uppfattas som en belastning för konsulterna som projekterar byggnaden att övergå till BIM. Vid exempelvis en totalentreprenad händer det att produktionen startas innan projekteringen är färdig, vilket kan resultera i att kalkyler baserade på det preliminära underlaget från projekteringen inte genomförts. Därav finns det risk för att den uppsatta budgeten för projektet kan överskridas.

2.7.4 Debitering Ett vanligt sätt att ta betalt för konsulttjänster är genom timdebitering, vilket innebär att konsultföretaget får betalt för varje påbörjade timme som läggs ned på projektet. Då BIM-projektering medför en effektivisering och därmed mindre nedlagda timmar för ett lika bra, eller bättre, underlag så ses det som en förlust för konsulterna om inte debiteringen ändras. Det leder till att det är byggherren som måste uppmärksamma värdet i BIM. För byggherrens del ger BIM ett mervärde i form av att det blir mindre byggfel, bättre kalkyler och effektivare produktion.

Martin Lantto

3. BIM - Byggnadsinformationsmodell Förkortningen BIM kommer från det engelska begreppet ”Building Information Modeling”, vilket i Sverige vanligen översätts till byggnadsinformationsmodell. BIM-projektering innebär objektsorienterad CAD-projektering, där informationen lagras i en enskild eller ett flertal samverkande databaser.

3.1 Grunderna för BIM En byggnadsinformationsmodell, BIM, består i grunden av en 3D-modell som står för den grafiska representationen av byggnaden. Sedan byggs modellen på med information för att utöka med ytterligare dimensioner. Med en ny dimension avses ett nytt sätt att använda informationen i modellen. I dagens läge är det vanligt förekommande med fem dimensioner när det talas om BIM. Informationen som kopplas till modellen kan lagras i de ingående objekten eller i en extern databas. Informationen som lagrats i en BIM kan presenteras på ett flertal olika sätt. Ur modellen kan ritningar, beskrivningar och bilder för presentation hämtas som visas i figur 3. BIM-projektering medför att mer arbete läggs på att mata in information i modellen i ett tidigt skede för att sedan enkelt kunna hämtas ut.

Figur 3. Information från en BIM (Källa: Paul G Simpson, BIM Products)

3.1.1 Dimensionerna 1-3 De tre första dimensionerna är de rumsliga som existerar i verkligheten och definieras enligt x-, y- och z-axeln. Två dimensioner innebär att informationen endast projiceras på två av de tre axlarna. Tvådimensionella ritningar är fortfarande vanligt förekommande och med hjälp av flera ritningar får betraktaren skapa sig en egen uppfattning om hur dessa förhåller sig till

Martin Lantto

varandra. Det krävs ett vant öga för att kunna förstå hur de tvådimensionella ritningarna tillsammans skapar tre dimensioner. I tre dimensioner ses informationen projicerat på alla tre axlarna. Tredimensionell projektering medför flera fördelar jämfört med tvådimensionell projektering. Det ger bland annat en ökad förståelse för hur alla delar förhåller sig till varandra och vilka eventuella krockar som kan ske.

3.1.2 Dimension 4 Dimension fyra avser tidsaspekten, det vill säga den tid det tar att utföra entreprenaden. Denna dimension uppnås genom att de olika byggskeden tidsplaneras i modellen. Det innebär att objekten i modellen ordnas efter en tidslinje. Den fjärde dimensionen kan sedan visualiseras i en tredimensionell modell genom att huset byggs upp virtuellt enligt den tidslinje som skapats.

3.1.3 Dimension 5 Den femte dimensionen syftar på den ekonomiska kopplingen till modellen. Syftet är då att få ut exakta kalkyler kopplade till modellen. Den femte dimensionen har en viss koppling till den fjärde dimensionen, då tider och logistisk planering kan påverka kostnader i kalkylen.

3.1.4 Revideringar Revideringar har länge varit ett mödosamt arbete då informationen ofta återfinns på ett flertal olika underlag, presenterat på olika sätt och utan någon relation till varandra. Det leder till att risken för att missar och fel uppstår är hög. En ritning kan enkelt genereras ur en BIM eftersom det endast är ett snitt i modellen som skapar en annan vy av informationen i databasen. Det går även att generera beskrivningar, listor och förteckningar ur en BIM. All information kommer från samma källa och visar samma sak vilket minskar risken för fel i handlingarna. Det leder till att en revidering i någon vy av modellen genast får genomslag i samtliga vyer på grund av att de visar samma information.

3.1.5 Objekt Objekten i en BIM innehåller en mängd parametrar som volym, längd, area, material, brandklass. Möjligheten att lagra ytterliggare information möjliggörs genom att parametrar kan adderas till objekten. Med hjälp av informationen kan en rad olika analyser och kontroller genomföras. Exempel så sådana är energianalyser och konstruktionsanalyser.

3.1.6 Central och fördelad databas En BIM kan sparas antingen i en gemensam databas så kallad central databas eller en fördelad databas. Central databas innebär att alla medverkande från de olika disciplinerna arbetar i samma databas. För att skapa automatiska kalkyler kopplade till modeller är en central databas optimalt, då all information kan återfinnas i samma databas.

Martin Lantto

En fördelad databas innebär att varje aktör arbetar i en egen databas som sedan kan samverka med de övriga aktörernas databaser. Det underlättar det interna arbetet då varje företag kan ha sina egna programvaror så länge de kan kommunicera med varandra.1

3.2 Min vision med BIM Min vision med BIM är att det ska användas genom hela byggprocessen och av samtliga ingående parter. Den ska skapas och utvecklas främst under projektering och produktion men även under hela förvaltningen då den justeras och anpassas efter hur huset brukas. Det skapar ett konstant informationsflöde med samma bas under hela byggprocessen. Jag ser även att alla enskilda modeller från de olika aktörerna ska kunna byggas ihop till en modell via antingen ett samordningsprogram eller genom att de alla jobbar med samma plattform. En BIM ska kunna fungera som en kunskapskälla där varje enskild part kan hämta ut den information som behövs för de olika arbetsmomenten. Det innebär att all information är baserad på samma modell och därmed undviks många kommunikationsmissar. Vidare vill jag se att BIM används ytterligare ett steg efter rivning. Vissa modeller för projekt i extrema miljöer kan behållas då information om tidigare problem med markförhållande och dylikt kan komma till användning igen. Det skulle även innebära att det redan finns en grundmodell för kommande projektering av marken. Detta kräver ett arkiv där modeller kan lagras digitalt för att sedan kunna återanvändas.

3.3 Autodesk Revit Revit är ett objektorienterat CAD-verktyg från företaget Autodesk. Revit-plattformen består av tre programvaror som heter Revit Architecture, Revit Structure och Revit MEP. Ordet Revit sägs vara en förkortning för den engelska frasen ”Revise it” vilket betyder ”revidera det”. Programmen är framtagna med utgångspunkt från att det ska vara enkelt och gå snabbt att göra revideringar i modellen. Detta uppnås genom att varje vy av en BIM i Revit läser samma databas och direkt en ändring sker uppdateras samtliga vyer. Det medför att alla vyer är uppdaterade och dokumentationen är konsekvent hela tiden.2

3.3.1 Revit Architecture Revit Architecture är utvecklat för arkitekter och andra som arbetar med design. Funktionerna i programmet är anpassade för att arbeta med design av olika slag och de övriga disciplinernas funktioner, såsom konstruktion och installation, är borttagna för att förenkla arbetet. Med applikationer kopplade till Revit Architecture kan arkitekter utföra olika analyser som energianalyser och solstudier.

1 Robert P D, McClendon S, 2007, s. 1-4 2 Thydell M, muntlig ref.

Martin Lantto

3.3.2 Revit Structure Revit Structure är anpassat för konstruktörer med olika inriktningar såsom stål-, betongoch träkonstruktörer. Det innehåller ett flertal funktioner anpassade för en konstruktörs vardagliga arbete. Revit Structure kan med hjälp av applikationer kopplas till andra program för att exempelvis genomföra konstruktionsanalyser.

3.3.3 Revit MEP Revit MEP, MEP står för Mechanical Electrial Plumbing, är framtaget för installatörer, VVS-konsulter och ingenjörer. Programmet innehåller funktioner för att planera och projektera el-, vatten och ventilation i byggnader. Med stöd av applikationer kan ett flertal analyser och kontroller genomföras.

3.3.4 Revits API Revit har ett öppet API, Application Programing Interface, vilket skapar möjligheter för användare att programmera egna applikationer.3 Revits API bygger på .NET som är en systemkomponent från Microsoft. Det används för att koda och exekvera program. Revits API tillåter kodning med alla .NET kompatibla kodspråk inklusive VB.NET, C# och managed C++.4 Det skapar möjligheter för att skapa en applikation som kan koppla objekt till kalkylposter och slutligen generera en kalkyl.

3.3.5 Worksharing Revit har en funktion som heter worksharing, vilket är till för att flera projektörer ska kunna samarbeta i en modell. Det bygger på att flera kan arbeta samtidigt men direkt någon börjar redigera ett objekt låses det för de övriga. Det finns två olika sätt att jobba med modellen, antingen genom att spara ned en lokal kopia som sedan uppdateras mot den centrala filen eller direkt jobba i centralfilen. Ett annat sätt att gå tillväga för att undvika krockar och projekteringsfel är att länka modeller till varandra, till exempel att konstruktören länkar in arkitektmodellen och arkiktekten länkar in konstruktionsmodellen. Det innebär att ändringar som görs i ena modellen inte direkt ändrar den andra modellen, men visar en notifikation om att en ändring skett.

3.3.6 Schedule/Quantities Schedules/Quantities är en funktion i Revit för att kunna göra mängdförteckningar och olika scheman. De uppdateras automatiskt när en ändring genomförs i modellen, förutsatt att schemat inte exporterats från Revit. Det finns ett flertal sätt att sortera och redovisa all den mängdinformation som finns i modellen. Detta skapar stora möjligheter för att göra korrekta mängdavtagningar som kalkylatorer sedan kan jobba vidare med.

3.3.7 Material Take-off Programmen innehåller en inbyggd funktion som heter ”Material take-off”, vilket på svenska betyder ”Materialavtagning”. Med hjälp av den kan enkelt materialmängder hämtas från modellen. Det skapar möjligheter för detaljerade mängdavtagningar in3 http://www.autodesk.com/revit, 2009-05-05 4 http://www.microsoft.com/NET/, 2009-05-03

Martin Lantto

nehållande exempelvis alla material med area och volym kopplat till dem. Materialavtagningar är ständigt uppdaterade så länge de inte exporterats från Revit.

3.3.8 Filformat Revit har ett flertal import och export möjligheter för att öppna upp möjligheten att arbeta med andra program i samspel med Revit. Importfunktionen är viktig om man till exempel vill importera en CAD-ritning som underlag för att skapa topografier. Export kan göras till filformat såsom DXF, DWG, DGN, DWF, IFC, SAT och SKP.5 Möjligheten att exportera till filformatet DWG är viktig då många databaser hos förvaltare och dylikt fortfarande är uppbyggda för att hantera dwg-filer.6 Revit har tre egna filformat för att spara. Projektfiler som innehåller modellen har filformatet RVT, familjefiler som innehåller objekten har RVF och mallfiler, på engelska templates, har filändelsen RTE.

3.3.9 Revit Keynotes Revits objekt har en parameter benämnd keynote. Vanligen används den inte inom projektering i Sverige. Därav är den en lämplig platshållare för BSAB-koder. Revit använder sig av keynotes för att klassa byggdelar och dess ingående komponenter. Keynotedokument kan redigeras i vilket textredigeringsprogram som helst så länge filen sparas i filformatet txt. Under arbetets gång skapades BSAB-keynotes i Revit med trädstruktur. Strukturen för att skapa keynotes är enligt följande: Huvudkategori: Kod – Tabb – Text – Tabb Underkategori: Kod – Tabb – Text – Tabb – Överkategori kod

3.4 Autodesk NavisWorks NavisWorks är ett samordningsprogram som Autodesk köpte upp år 2007 i syfte att utöka samordningsmöjligheterna i deras programutbud. Programmet har inbyggda funktioner för att ge möjlighet att samköra modeller sparade i ett flertal olika filformat. Några av de funktioner som återfinns i NavisWorks är kollisionskontroll, redlining, timeliner och measure.

3.4.1 Filformat NavisWorks stödjer många filformat från ett flertal programtillverkare. De CAD-filformat som stöds är bland annat .dwg, .dxf, .dgn, .3ds, .prj, .sat, .dwf, .ifc, .iges, .cv7, .rvm, .skp, .step för att nämna några. Detta gör att det finns möjlighet att kombinera modeller från flera olika program. De egna filformaten i NavisWorks är NWD, NWF och NWC. NWD är en förkortning för ”published NavisWorks Data”. NWD-filer innehåller en stillbild av modellen vid ett specifikt tillfälle. Vid publisering kan inställningar för detaljeringsnivån ställas in. 5 http://www.autodesk.com/revit, 2009-05-03 6 Jongeling R, 2008, s. 24

Martin Lantto

NWC står för ”NavisWorks Cache” och är en fil sparad i NavisWorks egna format efter att en CAD-fil från andra program öppnats. När en CAD-fil öppnas i NavisWorks letar programmet först efter en NWC-fil med samma namn som CAD-filen och öppnar den om den är nyare än själva CAD-filen. NWF är en förkortning av ”NavisWorks File Review”. I NWF-formatet kan en granskning av modellen sparas men ingen geometrisk information. En lista med länkade filer, deras sökväg relativt till NWF-filen, samt alla överskrivningar, redlines, kommentarer eller annan information kan lagras i filen. NWF-filer är användbara när projekteringen fortfarande pågår och CAD-filerna ändras, då den senaste versionen alltid laddas av NavisWorks.

3.4.2 Navigering En av de mest grundläggande funktionerna i NavisWorks är möjligheten att navigera runt i modellen för att göra kontroller och undersöka modellen. Vid rundvandring i modellen kan filmer skapas för att på ett enkelt sätt kunna visualisera den blivande byggnaden.

3.4.3 Kollisionskontroll För att upptäcka byggfel finns en kollisionskontroll som kan hitta krockar mellan exempelvis balkar och ventilationsrör. När kollisionskontrollen är klar går det enkelt att skapa en rapport som kan sparas som en XML-fil och delas med övriga inom projektet för att få rätt personer att korrigera felen. Kollisionerna kan endast hittas och visas i NavisWorks, men för att sedan rätta till felen måste de CAD-program som de olika modellerna skapades i användas. För att på ett enkelt sätt kunna gå in i det ursprungliga programmet och rätta till felen finns det en funktion som heter Switchback inbyggt i NavisWorks. Det Switchback gör är att den öppnar programmet som ändringen måste göras i förutsatt att programmet finns installerat på datorn.

3.4.4 4D-simulering NavisWorks har en funktion för 4D-simuleringar. För att skapa simuleringar av entreprenaden kopplas objekten i modellen till en tidslinje som sedan kan spelas upp och exporteras som en film. Detta medför att med hjälp av Revit och NavisWorks kan 4Dmodeller framställas. Det går även att göra animationer av rundvandringar i modeller. Det kan användas till att gå runt och kontrollera utrymmen eller enbart som rent säljmaterial.

3.4.5 Measure NavisWorks har en inbyggd funktion som heter ”Measure” som är till för att göra enkla mängdavtagningar såsom att mäta längder, areor och antal byggdelar. Det finns möjlighet att måttsätta modellen för att kunna gå tillbaka och se måtten om det uppstår frågor angående dimensioner på exempelvis balkar.

Martin Lantto

3.4.6 Redlining Redlining är till för att märka upp modellen med text som förklarar ändringar som måste göras, beskriva detaljer samt kommentera kollisioner och annat i modellen. Redlining kan användas i kollisionskontrollsrapporter och i fasta vyer av modellen. Det är en bra funktion för projektledare som ska rapportera ändringar som måste göras av konsulterna inblandade i projektet.

3.4.7 Presenter Presenter är en funktion i NavisWorks för att skapa verklighetstrogna visualiseringar av modellen. Presenter i samband med möjligheten att samköra modeller skapar nya möjligheter att inkludera alla discipliners olika modeller i visualiseringar av byggnaden. Det finns ett stort urval av material som kan appliceras på ytor av modellen i syfte att skapa bra presentationsmaterial med texturer och detaljer. Från programmet går det sedan att skapa bilder med de. Det går även att spara samordnade modeller i till exempel NavisWorks egna filformat .nwd som kan granskas med det gratis programmet NavisWorks Freedom.7

7 www.autodesk.com/navisworks, 2009-05-03

Martin Lantto

4. Klassificering av BIM ”Klassifikation innebär att indela en samling objekt i klasser med utgångspunkt från ett syfte”1 Inom byggbranschen har klassifikation historiskt sett handlat om att överföra information från projektering till produktion på ett enkelt sätt, med avseende främst på mängdavtagningar och kalkyl vid upphandling. Det används även för att strukturera beskrivningar, förteckningar, ritningar, dokument med mera.

4.1 Behov av klassificering Syftet med klassifikationen är att det ska ligga till grund för att urskilja egenskaper som kan användas för indelning av objekt. Exempel på sådana egenskaper är material, som används för att skilja på stommar av trä, betong eller stål. För att klassifikationen ska vara hållbar bör objekten klassificeras efter deras inre egenskaper då de vanligen inte ändras. Objekten kan ha övriga egenskaper förutom de som klassen karakteriserar men dessa tas det inte hänsyn till i klassifikationen. Behovet av klassifikation varierar beroende på vilket skede i byggprocessen som är aktuellt, se figur 4. I tidiga skeden när program och förslag ska tas fram läggs fokus mestadels på brukarens funktionskrav och en översiktlig redovisning av byggnaden. I systemhandlingsskedet blir byggnaden mer detaljerad och fokus läggs på byggnadens tekniska funktioner. Då klassas byggdelarna efter om de exempelvis är bärande eller klimatskiljande. I bygghandlingsskedet bestäms alla tekniska lösningar och anpassas efter dess egenskaper för produktionen.2

Figur 4. Ökande detaljeringsgrad (Källa: Ekholm A, 2001)

4.2 Informationsbärare För att skapa en grund till mängdavtagning och kalkylering bör objekten i en BIM klassificeras. Innan kalkylen kopplas till modellen måste beslut tas om vilka objekt som ska vara informationsbärare, det vill säga vilka objekt som ska innehålla relevanta areor, längder med mera. De objekt som bör agera informationsbärare varierar beroende på flera faktorer, bland annat vilket skede projektet befinner sig i och vilka programvaror objekten är skapade i.

4.2.1 Funktionella objekt Funktionella objekt beskriver en byggdel ur dess funktionella aspekt, exempel på sådana objekt är väggar, tak och fönster. I CAD-sammanhang kallas de för generiska 1 Ekholm A, 2001, s 6. 2 Ibid, s 5.

Martin Lantto

objekt. Objekten har en låg detaljeringsnivå och visar enbart enkla geometriska former i CAD-program. Det är främst av arkitekten i tidiga skeden av byggprojekt som de funktionella objekten används i syfte att presentera byggnadens geometriska utformning. Inom kalkylprogram kallas de funktionella objekten för byggdelar och delas då upp i byggdelstyper. De mängdavtagningar som hämtas från funktionella objekt är schablonmässiga och presenterar enbart enklare mängder. Till exempel golvarea i kvadratmeter och pelare i styck. Dessa schablonmässiga mängder passar bra till ungerfärliga kalkyler med hjälp av recept då även de mäts i samma enheter.

Figur 5. Funktionella objekt (Källa: Edgar J-O, 2002)

4.2.2 Fysiska objekt Fysiska objekt beskriver byggkomponenter som existerar även i verkligheten, till exempel stålprofil IPE 270 och limträbalk 220x45. Objekten kallas för resurser inom kalkylprogram och definierade objekt inom CAD-system. Fysiska objekthar exakta mått och kan lagra egenskaper som materialkvalitet, godstjocklek och dylikt. I CAD-system finns det ofta objektsbibliotek med olika sorters fysiska objekt såsom pelare och balkar med olika tvärsnitt. Mängdavtagningen som kan utföras automatiskt från fysiska objekt i CAD-program är till en hög grad detaljerad. Det finns inte någon motsvarande resursklassifikation vilket

Martin Lantto

medför att det uppstår komplikationer när mängderna ska exporteras till ett kalkylprogram. Fysiska objekt används främst av konstruktörer när en konstruktionsmodell skapas. Syftet är att framställa en produktionsberedd modell som eventuellt kan användas till CNCfiler, vilket är styrfiler till exempelvis kapmaskiner inom materialindustrin.

Figur 6. Fysiska objekt (Källa: Edgar J-O, 2002)

4.2.3 Logiska objekt Logiska objekt beskriver samband mellan olika byggdelar. Ett logiskt objekt kan vara ett läge i byggnaden såsom Plan 2, eller en anslutning mellan två byggdelar såsom ett hörn. Ägarskap är också ett exempel på logiska objekt, en vägg äger exempelvis ett fönster eller en dörr.

4.2.4 Abstrakta objekt Abstrakta objekt är objekt som inte har någon grafisk representation, ett exempel är utrymmen. Utrymmen kan inte beskrivas geometriskt, det är bara dess avgränsningar exempelvis väggar som har grafik. Utrymmet behöver inte begränsas av väggar utan kan vara en volym som bestämts genom utsatta avgränsningslinjer. I BIM kan information kopplas till utrymmen, till exempel area och hyresgäst.3

3 Edgar J-O, 2002

Martin Lantto

4.3 BSAB 96 BSAB 96 är ett svenskt klassifikationssystem framtaget för att klassificera byggnader och dess ingående byggdelar. Systemet baseras på ISO-standarden ISO 12006-2.

4.3.1 Bakgrund På 1930-talet skedde de första ansatserna till ett branschgemensamt klassifikationssystem. Under 1940-talet verkade Samarbetskommittén för Byggnadsfrågor, även känt som SfB-kommittén. Den bestod av 37 ledande organisationer inom branschen. Kommittén jobbade bland annat med enhetliga normer för träklassificering. De blev mest kända för det första klassifikationssystemet i världen, vilket hette SfB-systemet. BSAB är en förkortning för Byggandets Samordning AB, vilket var företaget som skapade systemet. Det publicerades för första gången år 1972 och hette då BSAB 72. Systemet kom att ersätta det gamla SfB-systemet. Byggandets Samordning AB utvecklade systemet fram till mitten av 1976 då det, efter förhandlingar, togs över av Svensk Byggtjänst som sedan dess har stått för utvecklandet av systemet.

4.3.2 Uppbyggnad BSAB 96 är uppbyggt enligt en strikt hierarki där den högsta nivån är övergripande och den lägsta nivån är detaljerad. Det består av ett bokstavs- och siffersystem, där den sorts infrastrukturell enhet byggnadsverket tillhör först definieras och därefter enligt rangordningen som ses i figur 7. Exempel på infrastrukturella enheter kan vara köpcentrum, flygplats, skola med mera. Enligt BSAB definieras infrastrukturell enhet som en grupp av närliggande byggnadsverk som samverkar för en verksamhet.4

4.3.3 Skrivregler för koder De tecken som återfinns i BSAB-koder är siffrorna (0-9) samt versaler (A-Z) förutom O. Punkter används för att öka läsbarheten och snedstreck används för att avskilja koddelar. Dubbelsnedstreck avskiljer användarens egna koddelar. Det innebär att företagsspecifika koder som varunummer, receptkod eller liknande kan läggas in efter dubbelsnedstreck. Exempel på BSAB-koders uppbyggnad kan ses i tabell 1. Kod 2 20 27 27.A 27.B 27.B/11

Byggdel BÄRVERK SAMMANSATTA BÄRVERK BÄRVERK I HUSSTOMME Sammansatta bärverk i husstomme Stominnerväggar Stominnerväggar – platsgjuten betong

Tabell 1. Exempel på BSAB-koder

4.3.4 Resurs Resurs definieras som ”objekt som används vid genomförande av aktivitet” i BSAB 96. En resurs innefattar bland annat arbetskraft, maskiner, redskap, verktyg, kläder, skyddsutrustning, mark och dokument. Resurser är de minsta beståndsdelarna i BSAB 96. 4 BSAB 96 – System och tillämpningar, Svensk Byggtjänst

Martin Lantto

Figur 7. Produktbestämning enligt BSAB-modellen (Källa: http://calcnet.ciber.se/)

4.3.5 Aktivitet Produktionsaktivitet definieras som ”aktivitet på byggplats för produktion av del av eller helt byggnadsverk” i BSAB 96. En produktionsaktivitet använder sig av resurser för att uppnå önskat mål. Dess huvudsyfte är att att framställa ett produktionsresultat som når upp till de krav som ställts på byggdelen och byggdelstypen. Detta utförs av exempelvis en entreprenör.

4.3.6 Byggdel I BSAB 96 definieras en byggdel som ”del av byggnadsverk som fyller en huvudfunktion i byggnadsverket”. Begreppet byggdel ska inte förväxlas med begreppet byggnadsdel som vanligen används utan någon entydig definition. De tre huvudfunktionerna hos de fysiska delarna av byggnadsverket är bärande, rumsavgränsande samt distribuerande. ”Med huvudfunktion avses dels egenskaper i relation till andra delar av byggnaden som bärande, till mark och klimatfaktorer som klimatskiljande, till olika media, t ex luft och vatten, som distribuerande samt till nyttjande som rumsavgränsande. Byggdelar med funktion relativt brukare är inte detaljerat redovisade, t.ex. diskfunktion, tvättfunktion eller duschfunktion redovisas under den övergripande klassen inredningsenheter”.5 Byggdelar kan bestå av flera ihopmonterade delar, till exempel består byggdelen ”innervägg” av reglar, väggskivor med mera. Byggdelar klassas enligt 10 kategorier i BSABsystemet.6 5 Ekholm A, 2001, s. 9 6 http://www.itbof.com/2002/ITBOF2002.html, 2009-04-10

Martin Lantto

Några exempel av byggdelar på översta nivån 0 1 2 3 4

SAMMANSATTA BYGGDELAR OCH INSTALLATIONSSYSTEM UNDERGRUND, UNDERBYGGNAD, SKYDDANDE LAGER I MARK, GRUNDKONSTRUKTIONER OCH STÖDKONSTRUKTIONER BÄRVERK ÖVERBYGGNADER OCH ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR

4.3.7 Byggdelstyp Byggdelstyp beskrivs som ”teknisk lösning av byggdel” i BSAB 96. Det är en ytterligare definition av vilken typ av byggdel som menas. Det finns ingen förklaring för vad som avses med ”teknisk lösning” men kan uppfattas som ett system av produktionsresultat. Innebörden av begreppet byggdelstyp kan ses som en ytterligare specialisering av en byggdel baserat på produktionsresultat.

4.3.8 Sammansatta byggdelar Med sammansatt avses en klass av objekt som bör hänföras till mer än en klass på samma nivå i den aktuella grenen av klassifikationsträdet. Begreppet sammansatt i detta sammanhang innebär att produktionsresultatet har flera huvudfunktioner, ett sådant exempel är murverk i yttervägg som är icke bärande. Byggdelen är då klimatskiljande för både yttervägg och innervägg och har därmed två huvudfunktioner.

4.3.9 Produktionsresultat Produktionsresultat definieras som ”resultat av en aktivitet på byggplatsen för produktion av del eller helt byggnadsverk” i BSAB 96. Det innebär att ett resultat är en aktivitet som utförs med hjälp av resurser. Några exempel av produktionsresultat på översta nivån A B C

SAMMANSATTA PRODUKTIONSRESULTAT FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING,DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M M MARKFÖRSTÄRKNING, PÅLNING, TERRASSERING, LAGER I MARK

4.4 Uniclass Uniclass är ett internationellt klassificeringssystem framtaget för byggnadsindustrin. Det är avsett för att organisera bibliotekmaterial och strukturera produktinformation samt projektinformation. Systemet är skapat i England år 1997.

Martin Lantto

4.4.1 Uppbyggnad Uniclass består av 15 tabeller, ses i tabell 1, och varje tabell kan användas enskilt eller i kombination. Den inkluderar både CWAS, Common Arrangement of Work Sections for building works, och EPIC, Electronic Product Information Co-operation, ett nytt system för att strukturera produktdata och produktlitteratur. A

Informationsform - Användbart för att organisera referensmaterial i bibliotek och vid användandet av kombinerade koder.

Ämnesdisciplin – Klassificerar efter ämnesdisciplin.

Administration – Klassificerar efter vilket skede inom projektets livscykel som informationen skapats.

Faciliteter- Klassificerar efter den aktivitet eller det syfte som det ska tjäna.

Konstruktionsenheter - Klassificerar efter konstruktionsenheternas fysiska form/ grundfunktion.

Utrymmen - Klassar enligt en rad olika karakteristiska egenskaper så som lokation, skala och grad av inneslutning men utan hänsyn till brukar aktiviteter.

Byggnadselement - Den här tabellen klassar större byggdelar i byggnader och kan användas för att organisera både design och kostnadsinformation.

Element för infrastruktur - Den här tabellen klassar större byggdelar i infrastrukturer. Används huvudsakligen för kostnadskalkyler.

Arbetsuppdelning för byggnader - Tabellen bygger på CAWS och används för att organisera information i specifikationer och räkningar för mängder.

Arbetsuppdelning för infrastruktur - Tabellen är baserad på CESMM3 och har liknande användningsområden som tabell J.

Byggprodukter – Används för att klassificera design och teknisk information kopplade till byggprodukter.

Byggnadshjälpmedel – Används för att klassificera teknisk information kopplade till maskiner och inventarier använda på bygget.

Egenskaper- Till för att klassificera information kopplat till egenskaper, strukturera informationen i tekniska dokument.

Material – Används för att klassificera olika typer av material, samt till att specificera koder från andra tabeller, speciellt tabell L.

Universell decimal klassifikation - Tabellen ger en indikation på hur objekt kan klassificeras om de inte finns med Uniclass systemet.

Martin Lantto

4.4.2 Hierarki Uniclass har en hierarki liknande den som återfinns i BSAB 96. Där varje bokstav eller siffra som läggs till i koden specificerar ytterligare egenskaper och nivåer. En skillnad är att koder kan kombineras på olika sätt i Uniclass, som ses i Tabell 2. Det skapar ökade möjligheter för detaljerad klassificering av objekt i modeller. Symbol +

Betydelse Och

Exempel G321+G322

Upp till

I relation till

G321:D32

Ett fönster i relation till ett kontor

Inkluderad i

D32<D41

Ett kontor i ett sjukhus

Inkluderar

D32>D41

En sjukvårdsavdelning i ett kontorshus

G331/G333

Förklaring Fönster och dörrar. Alla koder mellan G331 och G333

Tabell 2. Teckens betydelse i Uniclass

Martin Lantto

5. Filformat Kommunikationsproblem och informationsförluster mellan olika datorprogram har bromsat upp utvecklingen av BIM. Ett antal standardiserade filformat har skapats för att försöka lösa detta problem. Dock finns det många olika programtillverkare som vill skapa funktioner och objekt som gör deras programvara unik. Detta har lett till problem, då de standardiserade formaten ska vara oberoende och därmed inte stödja ett program mer än ett annat.

5.1 IFC, Industry Foundation Classes Industry Foundation Classes, IFC, är en industristandard skapad för att vara oberoende av datorplattform och programvara. Den ska fungera för ett byggnadsverks information under hela dess livscykel samt för att skapa en struktur för BIM.

5.1.1 Bakgrund IFC skapades av en allians av små industri- och dataföretag som hette Industry Alliance for Interoperability, även känt som IAI. Alliansen bildades år 1993-1994 i USA. Företaget Autodesk var initiativtagare till IAI. I dagsläget finns det tio regionala IAI föreningar över hela världen, och en av dessa är den Svenska IAI, förkortat SIAI. IAI har på senare tid bytt namn till buildingSMART.

5.1.2 Uppbyggnad buildingSMART arbetar kontinuerligt med att definiera, certifiera och publicera så kallade IFC-definitioner. Definitionerna är till för att implementeras i programvaror så att de blir IFC-kompatibla. Filformatet innehåller definitioner för en mängd olika objekttyper såsom byggdelar, kontrakt, planer, relationer till andra objekt och objekts egenskaper med mera. Den senaste kompletta tillgängliga version av IFC är 2x3, men 2x4 finns ute som beta-version. Formatet är uppbyggt enligt en struktur där alla olika objekt måste ha en klass de kan definieras enligt, annars förloras informationen vid export till filformatet.1

5.1.3 Problem med IFC Vid export till filformatet IFC försvinner vissa delar av informationen. Problemet är att det inte går att spåra vilken information som försvunnit vid exporten till IFC. Informationsförlusten är en av de överlägset största problemen med IFC. IFC har ett något annorlunda sätt att definiera objekt än standarden ISO 12006-2, som BSAB 96 följer. Det innebär att om BSAB 96 ska användas i IFC så måste en översättningen mellan dessa olika sätt att definiera objekt göras. Den översättningen måste dokumenteras väl så att de som implementerar det arbetar på samma sätt. Detta problem gäller även andra klassifikationssystem. I IFC finns det inte några objekt som kan definiera arbete som inte vanligtvis ritas in i modellen såsom tillfälliga arbeten, förarbeten och liknande. Det medför problem då till exempel en kalkyl ska lagras i en IFC-fil. 1 http://www.buildingsmart..se/, 2009-04-14

Martin Lantto

Formatet är väldigt flexibelt och programtillverkare har möjligheten att definiera objekten på ett stort antal sätt vilket leder till att samma objekt kan definieras olika beroende på programutvecklaren. Detta skapar problem i och med att programmen då kan tolka objekten på olika sätt. Vid import från IFC-formatet försvinner all information som programmet inte kan läsa. Det vill säga att i ett arkitektanpassat program kan inte installatörens information läsas in.2

5.1.4 Test av IFC Under arbetets gång genomfördes ett test av IFC. Genom att exportera en enkel modell från Revit till IFC utan att göra några justeringar i exportinställningarna. När IFC-filen sedan öppnades i olika programvaror försvann olika typer av information. I NavisWorks försvann exempelvis två hela väggar, vilket var konstigt då de andra väggarna av exakt samma typ fanns kvar. I figur 8 syns ett utdrag ur IFC-filen som skapades vid export från Revit. Parametrarna definierar en tre meter hög och åtta meter lång betongvägg. Parametrarna kan refereras till andra parametrar som har samma egenskaper så att de inte behöver skrivas om på varje objekt.

Figur 8. Utdrag ur exporterad IFC-fil

5.2 IFCXML IFCXML står för Industry Foundation Classes eXtensible Markup Language och har samma uppbyggnad som IFC-formatet men är skrivet med ett annat språk. IFCXML-filer är vanligen mellan fyra till åtta gånger så stora som IFC-filer. XML byggs upp av taggar som används för att skilja olika data åt. Språket påminner om HTML men taggarna som återfinns i XML-filen kan endast tolkas av program som har det implementerat. I programmen där XML implementeras bestäms vad varje tagg ska innebära, vilket innebär att olika program kan läsa samma tagg på olika sätt. Ett stort antal programvaror kan användas för att redigera XML-filer.3

2 Ekholm A, Tarandi V, Thåström O, 2000 3 http://www.w3c.se/resources/office/translations/

Martin Lantto

5.3 sbXML Svensk byggsektors eXtensible Markup Language, förkortat sbXML, är ett filformat som skapats för informationsöverföring inom den svenska byggbranschen. Det utvecklas av BSAB utvecklarforum och administreras av AB Svensk Byggtjänst. Den senaste versionen av sbXML är version 1.9. 4 sbXML stödjer överföring av information från teknisk beskrivning, mängdförteckningar, kalkyl, tidplanering och rumsbeskrivingar.5

5.3.1 Bakgrund Filformatet togs fram då de existerande formaten sågs som allt för komplicerade eller otillräckliga för att appliceras inom den svenska byggbranschen samt att det snabbt behövdes ett nytt format. Formatet är inte strukturerat efter produkterna utan utgår från klassificerade kalkylposter som bryts ned på olika sätt. I formatet finns det utrymme för att koppla CadElement vilket skapar möjligheter för att koppla kalkyler och tidplaner till objekt. Det i sin tur resulterar i möjligheten att kunna samgranska modell och tidplan i CAD-program som en fyrdimensionell modell.

5.3.2 Uppbyggnad Formatet har en hierarki baserad på de fyra huvudrubrikerna Dokumentdata, ListForteckning, Projekt och Detalj. De tre första rubrikerna innehåller information om dokumentet, mottagare och sändare, datum, förteckning över lister som refereras till samt information om projektet. Detalj är den post som är störst och innehåller data med projektets struktur och innehåll. Det inkluderar priser, resurser, artiklar, föreskrifter, cadelement, information om mängder med mera.

5.3.3 Problem med sbXML sbXML kan inte innehålla förändringar, vilket leder till att alla ändringar som genomförs inte kan spåras. Detta skapar problem då ändringar i exempelvis en kalkyl är viktiga att kunna spåra.6 Formatet är skrivet på svenska vilket medför att det inte lämpar sig för den internationella marknaden.

4 http://www.akej.se/sbXML/, 2009-06-30 5 Noack R. 2002, s. 3 6 Jongeling R, muntlig ref.

Martin Lantto

6. Mängdavtagning En mängdavtagning är en uppskattning av den mängd material som behövs för att bygga exempelvis en kvadratmeter innervägg. Mängdavtagningen redovisas sedan i en mängdförteckning som innehåller alla behövliga mängder. En förenkling av ordet mängdavtagning som används dagligen i byggbranschen är ”mängdning”. Mängdavtagningar genomförs av ett flertal aktörer inom ett byggprojekt. Några exempel på dessa aktörer är kalkylatorn, projektledaren och VVS-konsulten. Vanligast är dock att kalkylatorn gör mängdavtagningar inför anbudskalkylering.

6.1 Bakgrund Dagens kalkylatorer gör fortfarande i stor utsträckning mängdavtagningarna från 2D-ritningar med hjälp av digitaliseringsbord eller skalstock. Endast ett fåtal har börjat övergå till att genomföra mängdavtagningar från CAD-program. Manuell mängdavtagning från 2D-ritningar är ett tidskrävande arbete med stor risk för misstag. Med hjälp av BIM kommer kalkylatorerna enkelt att kunna få ut korrekta mängder från modellerna vilket medför en stor tidsbesparing.1 De mängder som krävs för att skapa en kalkyl varierar beroende på i vilket skede kalkylen framställs. I tidiga skeden av ett byggprojekt baseras kalkylen ofta på endast ett fåtal mängder såsom kvadratmeter golv-, vägg- och takyta samt ytornas omkrets och rummets form. När projektet sedan går vidare till anbudsskedet krävs mer uttömmande information som exakt antal pelare, fönster och dörrar. Mängdavtagningen är något som kalkylatorerna uppfattar som tids- och arbetskrävande. Många skulle vilja erhålla färdiga mängder som är kvalitetssäkrade så att de inte behöver ta ansvaret för mängderna. Det skulle leda till att kalkylatorerna får möjlighet att använda sina expertkunskaper inom kalkyl istället för att ödsla onödig tid på att göra mängdavtagningar.

6.2 Mät- och ersättningsregler 2002 Mängder för husbyggnadsarbeteten mäts och ersätts i Sverige enligt Mät- och ersättningsregler för husbyggnadsarbeten 2002, förkortat MER 2002. Mängder kan vara reglerbara eller oreglerbara beroende på avtal. Då mängder skall vara helt eller delvis oreglerbara åberopas vid utförandeentreprenader vanligtvis AFC.111 Entreprenörens kontroll av mängduppgifter i de administrativa föreskrifterna. En reglerbar mängd ska anges med ett R i mängdbeskrivningen och mängdförteckningen, oreglerbar mängd anges med OR. Saknas det angivelser om mängderna är reglerbara eller oreglerbara är de reglerbara. Arbeten som mäts per längd, area och volym ersätts per meter, kvadratmeter och kubikmeter. Arbeten som mäts per antal och i vikt ersätts per styck respektive kilogram.2

1 Jongeling R, 2008, s. 18 2 Mät- och ersättningsregler 2002, s. 10-12

Martin Lantto

6.3 Mängdavtagning från en BIM Mängdavtagning från en BIM kan genomföras manuellt genom att använda mätfunktioner i CAD-program och sedan markera de avstånd som behövs. Den fördel som BIM medför är att automatiska avtagningar ska vara möjliga, vilket ger säkrare och mer exakta mängder. Mängderna som framställs från modellen kan tas till vara på flera olika sätt. Ett är att exportera de till olika filformat som ren text och sedan med hjälp av det skapa en kalkyl. En annan exportmöjlighet av mängder är till en databas, som sedan kan redigeras med andra programvaror. I en del CAD-verktyg finns det funktioner för automatisk mängdavtagning. Autodesk Revit har till exempel en inbyggd funktion för mängdavtagningar. Det går bland att göra mängdavtagningar på material-, volym-, area- och antal. De mängdförteckningar som skapas heter ”Schedules” i Revit och uppdaterar direkt en ändring som görs i modellen. Det är viktigt att modellen har projekterats konsekvent genom hela dess uppbyggnad för att mängderna ska bli korrekta, det vill säga att projektören har använt sig av samma objekt överallt där det ska finnas. Problemen uppstår när samma objekt har modellerats på olika sätt på flera ställen.3 Om en direktlänkning sker mellan ett kalkylprogram och ett CAD-program bör mängderna automatiskt överföras mellan programmen. Det skulle minimera risken för misstag eftersom ingen manuell hantering av mängderna görs innan de sätts in i kalkylen. En av fördelarna med att mängda från en BIM är att det är enkelt att spåra ändringar i modellen jämfört med att spåra ändringar på pappersritningar. Att spåra ändringar på ritningar tar lång tid och det finns risk för att missar uppstår.

6.4 Svårigheter vid mängdavtagning Mängdavtagningen är ett moment förknippat med en del problem, vilka identifieras här för att sedan kunna föreslå en lösning.

6.4.1 Ritningsläsning Mängdavtagning på byggelement är i vissa fall problematiskt, då den tekniska lösningen avgör var mätgränsen ligger. Om till exempel ett bjälklag slutar i mitten av en vägg är det svårt att mäta det på exempelvis en planritning. Det leder till att kalkylatorn måste gå in i detaljritningar och se var kanten ligger. För att göra korrekta mängdavtagninger måste därför både arkitektens och konstruktörens ritningar användas. Ett liknande problem uppstår vid mängdavtagning från en ofullständig modell som enbart är skapad för att visa areor och volymer. Detta resulterar i att de delar som är beroende av tekniska lösningarna inte kommer med i mängdavtagningen. Dock kan en ungefärlig kalkyl som underlag för beslutsfattande framställas.

3 Kiviniemi A, Rekola M, m.fl, 2007

Martin Lantto

Ritningsläsning är en individuell uppgift vilket kan medföra problem då andra ska försöka tolka samma information. Det innebär att enbart den som läst av ritningen och genomfört mängdavtagningen har full koll på vart de olika mängderna tagits från. Ändringar på ritningar är i många fall svåra att upptäcka och när mängderna är otydliga blir ändringarna desto svårare att upptäcka.

6.4.2 Fuskprojektering För att mängdavtagningar ska bli korrekta är det av yttersta vikt att det inte finns någon fuskprojektering, det vill säga att projektörerna som bygger upp modellen inte får börja rita tvådimensionellt i någon större utsträckning i modellen. Ersätts exempelvis en balk av en vägg med samma höjd hamnar den i fel kategori och kommer inte med i mängdavtagningen för balkar. En praxis inom dagens BIM-projektering är att ned till skala 1:50 ska allting modelleras korrekt tredimensionellt men under det är det tillåtet att rita in tvådimensionella detaljer.4 Detta undviks genom att skapa nya korrekta objekt direkt när det finns ett behov. En CAD-manual som berättar hur objekt ska skapas är av största vikt för att säkerställa att informationen finns tillgänglig. Tvådimensionell detaljering är i vissa fall behövlig då de tredimensionella objekten inte redovisar informationen på ett sådant sätt som den svenska byggbranschen är van vid. Innan den nya tekniken och branschen har kommit i jämvikt behövs detaljeringen men ska dock begränsas till att genomföras endast för finjustering av ritningar.

6.4.3 Olika regler På vissa byggnadsdelar skiljer sig mät- och ersättningsreglerna åt. På till exempel tak mäts yttertaket per kvadratmeter, men vindskivan per meter. Detta gör att det krävs ett flertal mått för att på ett korrekt sätt kunna göra mängdavtagningar på tak. En möjlig lösning på problemet är att koppla objektet till ett kalkylrecept som innehåller samtliga enheter men endast kräver en enhet som indata.

6.4.4 Logiska objekt Ytterligare ett problem med att mängda från en modell är att det inte finns någon enkel metod för att göra mängdningar av logiska objekt såsom hörn och anslutningar. Det är ett av de problemen som måste lösas för att möjliggöra en helt korrekt mängdavtagning, men det är ännu inte löst utan de mängderna måste matas in för hand.

4 Thydell M, muntlig ref.

Martin Lantto

7. Kalkyl En kalkyl är en beräkning av ett antal kostnader i byggnadsprojekt. Avancerade kalkyler skapas för det mesta med hjälp av datorer medan enklare kan göras med papper och penna. Grunden till kalkylen består av de mängder som hämtas från 2D-ritningar, CADritningar eller BIM.1

7.1 Bakgrund Ett normalt byggprojekt kan innefatta kalkyler som består av cirka tretusen kalkylposter. För att förklara uppbyggnaden av en kalkyl används ett flertal olika begrepp som redovisas här.

7.1.1 Direkta och indirekta kostnader I en kalkyl redovisas direkta och indirekta kostnader. De direkta kostnaderna kan kopplas till en bestämd produkt eller dylikt, exempel på sådana kostnader är material och arbetskraft. De indirekta kostnaderna är sådana kostnader som inte kan kopplas till bestämda produkter eller dylikt. De inkluderar kostnader kopplade till byggplatsen, täckningsbidrag, arbetsledningskostnader med mera. Dessa kostnader kan kopplas till de kostnadsbärare som de direkta kostnaderna är kopplade till och då används ett fördelningstal.2

7.1.2 Aktiv kostnadskalkylering Med aktiv kostnadskalkylering menas att kalkylarbetet är integrerat i projekteringsarbetet. Då ingår en uppdaterad kalkyl i beslutsunderlaget vid varje beslutstillfälle. All den information om olika tekniska lösningar och dylikt som framtagits i projekteringen fram till det beslutet kan då användas direkt i kalkylen.

7.1.3 Kostnadsstyrning Kostnadsstyrning innebär att avvikelser från kostnadsramarna identifieras och åtgärdas för att motverka förluster. Möjligheten att tillämpa kostnadsstyrning är störst i projekteringen eftersom de tekniska lösningarna enkelt kan ändras för att styra kostnaderna.

7.1.4 Recept Vid uppbyggnad av en kalkyl används ofta så kallade Recept som innehåller kostnader för material och arbetskraft. Användandet av recept underlättar kalkylarbetet och ger relativt noggranna resultat. Många företag har egna databaser med recept som de uppdaterar kontinuerligt med ny kalkyldata från avslutade projekt. I recepten finns de olika mätreglerna inbakade, till exempel att träregel mäts per meter och skivor mäts per kvadratmeter, men endast en enhet för hela receptet behöver matas in. Det innebär att för att skapa exempelvis en kalkylpost för innerväggar krävs enbart kvadratmeter väggyta som indata. Kalkylprogrammet räknar ut resten av de mängder som väggen innehåller med hjälp av receptet.3

1 Wikforss Ö, 2003, s. 110 2 http://www.ekomoni-info.nu/, 2009-06-15 3 Wikforss Ö, 2003, s. 324-325

Martin Lantto

7.2 Olika kalkyler Kalkyler framställs under ett flertal skeden i byggprocessen, oftast av kalkylatorer men i vissa fall även av andra aktörer till exempel installatörer. Detaljeringsgraden är i början av projektet låg, men ökar i takt med projektets framskridande.

7.2.1 Servettkalkyl Servettkalkyl är ett exempel på en av de första kalkylerna i ett byggprojekt. De baseras enbart på enkla skisser av ytor samt rumsfunktioner. Kostnaderna beräknas med utgång från den area som varje rum bör omfatta. Till exempel kan ett kök beräknas baserat på antal kvadratmeter golvyta och vilken form rummet har. Kalkylerna blir ungefärliga men ger ett tillräckligt beslutsunderlag för tidiga skeden av byggprojektet.4

7.2.2 Anbudskalkyl När projekteringsskedet är slut och förfrågningsunderlaget har arbetats fram, går underlaget ut till entreprenörer för anbud. Sedan är det upp till entreprenören att upprätta en anbudskalkyl för att kunna lämna ett pris för entreprenaden. Denna kalkyl görs antingen av entreprenörens egna kalkylatorer eller av inhyrda kalkylkonsulter.

7.2.3 Produktionskalkyl Under produktionen upprättas en produktionskalkyl där alla kostnader är baserade på verkliga offerter från underentreprenörer och materialleverantörer. Kalkylen delas vanligen upp efter hur entreprenaden ska genomföras. Uppdelningen kan ske per trapphus, våning eller planvis. Det ger en uppfattning om vilka utbetalningar som måste ske och när de ska göras. Motsvarande post i kalkylprogrammet MAP heter ”Upost”. Uposten kan benämnas enligt nedan.5 101 Trapphus 1 (bjälklag över 1) 102 Trapphus 1 (bjälklag över 2) 201 Trapphus 2 (bjälklag över 1)

7.3 Kalkylatorns roll I dagsläget består en kalkylators arbete till stor del av att göra mängdavtagningar och att upprätta kalkyler. Tidsramen för att lämna anbud från dess att förfrågningsunderlaget skickats ut är cirka fyra veckor. Av den tiden kan 50-80% bestå av mängdavtagningar, vilket lämnar lite tid för övriga arbeten som ska genomföras. Detta resulterar i att mängdavtagningen skyndas på och risken för felaktigheter i mängdförteckningen ökar. Tidspressen kan undvikas med automatiserade mängdavtagningar från BIM. Den tid som tidigare lagts ned på mängdavtagningar och upprättandet av kalkyler, kommer i framtiden att användas mer till bedömningar och justeringar av kalkyler. Det kan skapa problem i och med att antalet kalkylatorer som behövs antagligen kommer att minska.6 4 Klaza A, muntlig ref. 5 Edgar J-O 6 Sabol L, 2008, s. 2

Martin Lantto

En annan yrkesroll som genomgått en liknande rolländring som kalkylatorerna står inför är grafikerna inom tidningstryckeriet. Innan datorerna slog igenom planerades och gjordes upplägget av tidningen manuellt av grafiker. Men i och med datoriseringen så övergick större delen av sättningen till att ske med hjälp av datorer. Kunskapen om upplägget behövs än idag men det arbete som lades ned på att lägga upp det manuellt försvann. Kortfattat innebär det att verktygen ändras men kunskapen krävs fortfarande.

7.4 iLink iLink är en applikation utvecklad av service- och IT-företaget Tocoman AB. iLink är framtaget för att skapa en länk mellan modeller i CAD-program och kalkyler i kalkylprogram. iLink fungerar som insticksprogram i de olika CAD- och kalkylprogrammen. Metodiken för att skapa kopplingen mellan kalkyl och modell bygger på en viss export och import till och från en server. Med hjälp av programmet kan objekt i modellen länkas till kalkylposter i kalkylprogrammet. Programmet stödjer ett flertal CAD- och kalkylprogram, se tabell 1, vilket skapar möjligheter för samarbete mellan företag som använder sig av olika programvaror. CAD-program

Kalkylprogram

Autodesk Architectural Desktop Autodesk Architecture Autodesk Revit Graphisoft ArchiCAD Tekla Structures Progman MagiCAD Vico Software Constructor

Sage Timberline MAP Consultec Bidcon

7.4.1 Tocoman Quantity Manager, TQM Tocoman Quantity Manager, TQM, är en webbaserad programvara som används för att skapa och hantera projekt. Programmet är kopplat till en server kallad Tocoman Server där informationen från CAD- och kalkylprogrammen laddas upp för att sedan kopplas ihop med varandra. För att använda TQM krävs en licens med användaruppgifter till hemsidan. Det är uppbyggt så att flera användare kan jobba inom samma projekt på servern För att göra det krävs en inloggning som är kopplad till samma projekt. Projekt som skapas på servern kan kopplas till ett antal olika klassifikationssystem såsom de finska systemen Maa 89, Talo 80, Talo 90 samt det svenska systemet BSAB 96.

7.4.2 Tocoman Express Desktop Tocoman express desktop är en programvara framtagen för att spara och dela mängdinformationen från iLink. Det används för att exportera mängder till exempelvis excelark och sbXML-filer. Det ger ett värde för projektörer som inte vill skapa kopplingen till kalkylprogrammet men vill få ut mängdinformationen som iLink kan framställa.

Martin Lantto

7.4.3 Koppling med iLink För att kunna koppla en kalkyl till en modell med iLink krävs tre saker. Det behövs ett kalkyl- och ett CAD-program samt iLink. Här nedan illustreras den metodik som används för att koppla kalkylen till modellen.

Figur 9. Metodik för att koppla kalkyl till modell med iLink

7.5 MAP Applications MAP Applications är ett programpaket framtaget för att skapa beslutsunderlag för företag som arbetar i projektorienterad form. Paketet består av fyra applikationer för kalkyl, tidsplanering, kostnadsstyrning och inköpsplanering. Programmen har utvecklats av MAP Skandinaviska AB sedan 1982. Samtliga applikationer arbetar i samma databas som först byggs upp i kalkylapplikationen och sedan vidareutvecklas med de övriga applikationerna. Databasen uppdateras automatiskt när en ändring görs i någon av applikationerna och därmed hålls projektet uppdaterat hela tiden. Gör man en ändring i kalkylen så kommer den direkt att synas i tidsplanen, så ingen information går förlorad. MAP Applications är tänkt att användas under hela projektet och ska leverera ett underlag för viktiga beslutsfattanden.

7.6 EasyMAP EasyMAP är ett förenklat programpaket som baseras på MAP Applications och är utvecklat för att stödja kalkylering samt projektstyrning. Med programmen kan kalkyler, resurs- och kalkylsammanställningar, tidsplaner, resurs- och kostnadsdiagram, offerter, budget och slutkostnadsprognoser samt specifikationer för ändrings- och tilläggsarbeten, ÄTA, framställas. I programmet finns det ett inbyggt register med olika recept, resurser och aktiviteter för att kunna skapa en kalkyl. Det finns även ett flertal receptdatabaser att köpa som kalkylföretag byggt upp och dessa hålls kontinuerligt uppdaterade med nya projekt.7 7 http://www.skandinaviska.com/, 2009-04-14

Martin Lantto

7.7 Kopplingsmöjligheter Kopplingen mellan en modell och kalkyl är komplex och för att lösa den krävs en förståelse för hur programmen kan kommunicera. Ett försök till att redovisa de olika kommunikationsmöjligheterna och diskutera hur kopplingen kan lösas redovisas nedan. • Data överförs från ett program till ett annat för att ändra saker i det andra programmet. (Aktiv - Enkelriktad) • Data överförs mellan program i båda riktningarna för att göra ändringar i båda programmen (Aktiv - Dubbelriktad) • Data överförs från ett program till ett annat för att informera det andra programmet (Passiv - Enkelriktad) • Data överförs mellan program i båda riktningarna för att informera programmen om varandras status (Passiv - Dubbelriktad) • Data jämförs från ett flertal program i ett neutralt format för att verifiera sammanhang och identifiera krockar (Passiv - Multiriktad) • Programmen kan kolla upp varandra och hitta motsvarande data i andra program8

7.7.1 Begränsningar Då en kalkyl upprättas bör den baseras på information som erhålls från modellen och inte tvärtom då kalkylen kan ses som tvådimensionell medan modellen är som lägst tredimensionell. Det finns vissa ändringar i kalkylen som kan påverka modellen såsom att raderas någon post i kalkylprogrammet kan även objekten i modellen kopplade till den raderas. Det innebär att programmen delvis kommunicerar aktivt och dubbelriktat. Ytterliggare en begränsning är att poster som läggs till i kalkylen inte kan resultera i att objekt automatiskt läggs till i modellen på grund av att det inte finns någon information om objektens position i kalkylposterna. Liknande kommunikation återfinns i Revit där förteckningar över ett flertal objektsklasser såsom väggar, dörrar, fönster med mera kan redigeras och därmed ändra motsvarande objekt i modellen.

7.7.2 Receptkoder Ett alternativ är att projektören matar in en receptkod på en vägg och genom en koppling kan Revit hämta de data som det behöver från receptet i en receptdatabas för att konstruera väggen. Det skulle innebära en passiv och enkelriktad information. Om objekten är märkta med en receptkod kopplad till kalkylens recept kan receptens innehåll ändras utan att objekten måste kopplas om. I ett tidigare projekt, genomfört av Jan-Olof Edgar på Bjerking AB, skapades en direktkoppling mellan Autodesk ADT och en receptdatabas. Kopplingen skedde då genom att objekten märktes med en receptkod, som en applikation sedan gick in i receptdatabasen med och hämtade priset för receptet. Kostnaden för objektet visades sedan i ett separat fönster i ADT. Det innebar i praktiken att om ett recept ändrades så blev även prisinformationen i ADT annorlunda då receptkoden kopplad till objektet fortfarande var den samma. 8 http://www.architechweb.com/, 2009-04-14

Martin Lantto

Det projektet visade att en automatisk koppling mellan modell och kalkyl är fullt möjlig att genomföra.

7.8 Min vision med kalkyl kopplat till bim Min vision med kalkyl kopplat till BIM är en automatisk koppling som medför att kalkylen hela tiden är uppdaterad. Det skulle innebära att effekterna av varje ändring skulle visas direkt i kalkylen. Det medför att olika lösningar kan provas och bestämmas med hänsyn till kostnaderna. Vilket resulterar i att projektörerna kan erbjuda kostnadsstyrning i tidiga skeden av byggprojekt. Kopplingen ser jag löses genom att objekten kopplas till recept. Byggdelsrecepten är bra eftersom de bygger på statistik som samlats under flera decennier och uppdateras kontinuerligt med ny information. Ett av de största skälen jag ser till varför recepten bör behållas är att även arbetstiden och kostnaden för arbetskraften är medräknat. Förhoppningen är att ett internationellt klassifikationssystem utvecklas speciellt för BIM och därmed förenklar uppdelningen av objekt inför kopplingen till kalkyl. Genom att märka objekten och recepten med de nya koderna skapas en bra grund för att arbeta internationellt och kunna skapa en automatisk koppling mellan kalkyl och BIM. För att det ska vara enkelt för projektören att se kostnaderna och tillämpa kostnadsstyrning bör det finnas ett enkelt sätt att redovisa kalkylen på. En lämplig lösning är en applikation som snabbt och enkelt kan visa kostnaderna i CAD-verktygen. Slutmålet med att föra in kalkyleringen i projekteringen är att projektörerna kan använda sig av kostnadsstyrning till att välja de bästa alternativen både ur miljö- och ekonomisynpunkt.

Martin Lantto

8. Slutsatser Under arbetets gång har jag kommit fram till ett flertal slutsatser som jag ska försöka redovisa här. Slutsatserna har baserats på en stor informationsinsamling och test av olika programvaror.

8.1 BIM När det talas om BIM menar många att BIM enbart behövs från första idén fram till slutbesiktningen och sen inte behövs under förvaltningen. Jag anser dock att BIM ska finnas med genom hela byggprocessen och inte avslutas efter produktionen. Ett av problemen är att konsulterna inte vill släppa på sina modeller och ritningar för att endast de ska kunna hantera ombyggnationer och liknande i framtiden. Men ett krav för att BIM verkligen ska fungera är att beställaren/förvaltaren får full tillgång till modellen och kan nyttja den under förvaltning samt vid renovering, om- och tillbyggnad.

8.2 Klassificering av BIM Vad gäller klassificering av objekt i modeller anser jag att BSAB 96 är ett system som endast fyller sin funktion till en viss grad. BSAB går inte på djupet vad gäller varje enskild del i en byggnad utan ser till helheten vilket gör systemet lämpligt till att klassificera enbart funktionella objekt så som väggar, tak, dörrar med mera. Det fyller dock en uppgift vad gäller att skapa klasser för vidare utsortering. För att kunna urskilja varje enskilt objekt och koppla dessa till motsvarande kalkylposter i en automatiserad koppling krävs en djupare klassificering än vad BSAB 96 idag tillåter. Företagsspecifika detaljerade koder kan skrivas efter dubbla snedstreck vilket möjliggör att ett objekt kan klassificeras enligt BSAB och sedan byggas på med eventuellt varunummer eller receptkod. Det leder till att systemet med lite företagsspecifik anpassning kan användas till automatiserade kopplingar. Det försvårar dock kommunikationen med andra företag, vilket leder till att jag anser det nödvändigt att vidareutveckla BSAB för att kunna användas fullt ut. Ett helt nytt system behöver inte arbetas fram, utan genom att förbättra BSAB för att bättre passa in i dagens objektorienterade projektering tror jag att ett bra resultat kan uppnås. En annan aspekt att ta hänsyn till vid valet av klassifikationssystem är om projektet genomförs inom Sverige eller utomlands. BSAB är ett svenskt system som kan leda till problem då det gäller utländska projekt. Vilket leder till att BSAB antingen bör översättas alternativt kan ett internationellt system som Uniclass bli aktuellt i Sverige.

8.3 Filformat I byggbranschen används dagligen ett stort antal programvaror och alla utvecklare jobbar för att göra sina program unika. Det leder till att alla programmen har olika objekt med olika egenskaper. Programmen utvecklas främst mot att läsa information endast nödvändig för just det programmet, vilket leder till att all annan information som finns med i exempelvis IFC-filer går förlorad. Därav kan filformaten endast skapa en sorts

Martin Lantto

minsta gemensamma nämnare och blir därmed osäkra, för man vet inte vilken information som försvunnit i processen. Det leder till att jag inte tror på ett enda standardiserat filformat så som IFC eller sbXML. Om det ska vara möjligt att skapa en standard för hela byggbranschen måste programutvecklarna enas om att satsa på ett filformat som alla sedan implementerar som standardformat i sina programvaror. Det kommer dock resultera i att alla program har i princip samma funktioner och det minskar vinsterna för programutvecklarna, vilket tar bort motivationen till ett standardformat. Det bästa alternativet som jag ser det blir därmed att försöka direktkoda mellan programmen så att de kan tolka varandra. Därmed tar man hänsyn till programmens alla funktioner och informationsförlusterna minimeras.

8.4 Mängdavtagning Mängdavtagning har traditionellt sett varit ett tidskrävande arbete som kalkylatorerna gärna vill slippa göra. Med en modell kan exakta mängdavtagningar genomföras men det är av stor vikt att modellerna har byggts upp på ett korrekt sätt för att det ska vara möjligt. En förutsättning för att mängdavtagning från en BIM ska vara möjligt är att det finns en tydlig metodik vid modelleringen. Objekt får inte användas för att visualisera flera olika byggdelar, om till exempel en balk skapas genom att rita en vägg med en höjd motsvarande en balk så uppstår det genast problem då den kommer räknas som en vägg vid mängdavtagning.

8.5 Kalkyl Kopplingen mellan en BIM och kalkyl är till viss del löst genom programvaran iLink men enligt mig så är det långt i från en optimal lösning för projektörer. Jag anser att kopplingen bör utvecklas vidare och automatiseras till en högre grad. Vissa poster är fortfarande svåra att automatisera som till exempel logistikkostnader och kostnader för logiska objekt. iLinks nackdel är att det är så många olika steg som måste uppdateras då en ändring genomförs i modellen eller kalkylen. De uppdateringarna dödar själva tanken med BIM enligt mig i det avseende att en BIM kontinuerligt ska vara uppdaterad. Att länka mängderna till kalkylen manuellt är bra för kalkylatorn som då får en sorts översikt av själva kopplingen men det öppnar även upp möjlighet för mänskliga misstag. Därför anser jag att det skulle vara bättre om en applikation kunde programmeras som möjliggör att objekten kopplas direkt till kalkylposterna i kalkylprogrammet. iLink lämpar sig enligt min åsikt mest för kalkylatorer då det närmar sig anbud och det mesta inom projekteringen är färdigt. För projektörer medför inlärningen av programmet och arbetet med det endast en extra börda. För att det ska fungera för projektörer måste kopplingen automatiseras till en högre grad för att ge ett mervärde.

Martin Lantto

9. Rekommendationer Examensarbetet har lett till ett flertal rekommendationer till Bjerking, KTH och den svenska byggbranschen. Dessa rekommendationerna kommer jag försöka redovisa här nedan.

9.1 Rekommendationer till Bjerking Min första rekommendation till Bjerking AB är att följa samarbetet mellan AEC och MAP angående att skapa en direkt koppling mellan Revit och MAP. Det viktigaste för Bjerking enligt mig är att skapa en koppling mellan Revits objekt och receptdatabaserna. Det skulle ge en ungefärlig kalkyl som visar hur mycket ändringar av exempelvis väggtyper kan bidra till totalkostnaden för projektet. Recepten är viktiga då dessa innehåller poster såsom kostnader för arbetskraft samt spill. Löses detta resulterar det i att Bjerking kan erbjuda projektering i upp till fem dimensioner, vilket få företag idag kan. Bjerking skulle ytterliggare profilera sig som ett framåtsträvande och innovativt företag.

9.1.1 Satsa på Revit Under mina studier av programvaror och kopplingen till kalkyl har jag kommit fram till att Revit är en utmärkt plattform som har förutsättningar för att klara av en automatisk koppling till en kalkyl. Därav anser jag att Bjerking ska satsa på Revit fullt ut och ta in alla tre programvaror. Med hjälp av kopplingen till recept kan ni sedan erbjuda en kostndasstyrning av projekt vilket skapar ett mervärde för beställaren som får ett bättre hus för mindre pengar.

9.1.2 Kvalitetssäkra modellerna För att kvalitetssäkra modellerna bör Bjerking upprätta ett bibliotek av objekt som noggrant granskas och definieras på ett korrekt sätt. Vidare gäller det att upprätta en manual för hur nya objekt och familjer ska skapas. Det bör tydligt framgå vad som är viktigt att kontrollera. De objekt som skapas bör även samlas på ett internt nätverk som alla har tillgång för att undvika att dubbelarbete med att skapa objekt uppstår. Det bör påpekas att fuskprojektering inte får existera då det kommer leda till att mängdavtagningen blir felaktig och därmed även kalkylen. För att mängdavtagningarna ska bli korrekta måste alla objekt vara klassade som rätt sorts byggobjekt. En vägg måste vara en vägg och en grundplatta måste vara en grundplatta annars försvinner de vid mängdavtagningen. För att garantera att ritningar som tages från modellen är korrekta bör en rutin för kontrollering arbetas fram på grund av att tvådimensionella detaljer inte uppdateras när tredimensionella objekt ändras eller flyttas i modellen. De problem som uppstår under arbete med BIM - projektering bör dokumenteras och publiceras inom företaget för att effektivisera arbetet och återföra erfarenheter.

Martin Lantto

9.1.3 Börja skapa kalkyler Jag tycker att Bjerking ska anställa en erfaren kalkylator som kan vara med vid totalprojekteringsåtaganden och justera de kalkyler som framställs under projekteringen. Möjligheten att skapa relativt säkra kalkyler i ett tidigt skede kommer skapa ett mervärde för byggherren då ekonomin hela tiden är under kontroll. Byggherren kommer då undan risken med att utföra en kalkyl efter projekteringen och upptäcka att budgeten överskrids, vilket gör att omprojektering med ökade kostnader undviks. Tanken är dock inte att Bjerking ska överta kalkylansvaret helt, utan enbart erbjuda kalkyler i tidiga skeden. Sedan bör ansvaret lämnas över till kalkylatorer med mer kunskap när det är dags för upphandling av entreprenaden. Då kommer även kalkylatorerna få en kvalitetssäkrad modell som är enkel att fortsätta jobba med.

9.1.4 Fortsätt utreda kopplingen För att kunna skapa kopplingen och kvalitetssäkra den bör Bjerking enligt mig fortsätta utreda det och ta in programmerare som kan praktiskt möjliggöra kopplingen. Det är även viktigt att genomföra ett antal testprojekt för att säkerställa kvaliteten på kalkylerna.

9.2 Rekommendationer till Kungliga Tekniska Högskolan Min rekommendation till Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, är att ni måste satsa mer på att utbilda eleverna inom BIM. Det är ett arbetssätt som bara har börjat slå igenom på marknaden, men som jag är övertygad att inom en snar framtid kommer att bli den allmänt gällande standarden. På Byggteknik & design finns det ett flertal kurser i tredje årskursen som skulle kunna kopplas samman med hjälp av BIM. Skapa en miljö där klyftorna mellan design-, produktions- och konstruktionsstudenterna minimeras. Detta kommer medföra en ökad förståelse mellan de olika inriktningarna och förhoppningsvis även till ett bättre samarbete ute på arbetsmarknaden. Ett exempel på en sådan koppling mellan inriktningarna är att jobba i samma Revit-modell i design-, installations- och konstruktionskurserna. Gällande Revit bör skolan utbilda mer inom programmet och ta in de två övriga programvarorna, det vill säga Revit Structure samt Revit MEP. Revit Structure skulle underlätta presentationer i konstruktionskurserna och MEP skulle kunna nyttjas i kursen Installationsteknik & Energi.

9.3 Rekommendationer till branschen För att fem dimensioner ska kunna uppnås på ett effektivt sätt krävs det att branschen måste fastställa vissa viktiga delar. En av de delarna är klassifikationssystem för objektsorienterad projektering. Det måste finnas någon sorts fastställd praxis inom branschen för att informationen ska kunna utnyttjas fullt ut. Forskning och utredning angående vilket system som faktiskt ska tillämpas i Sverige bör genomföras. Min rekommendation är att en utredning av det internationella systemet Uniclass samt dess möjligheter inom den svenska byggbranschen borde genomföras. 40

Martin Lantto

Det optimala vore ett system som kan användas inom så väl den nationella som den internationella marknaden. Tillverkare inom byggbranschen måste hänga med i utvecklingen och börja skapa BIMobjekt av sina produkter för att modeller ska kunna utnyttjas till fullo.

9.4 Vidare studier • En studie av installatörernas sätt att göra mängdavtagningar och kalkyler bör genomföras i syfte att utreda hur en koppling till kalkyl kan göras. Detta är nödvändigt för att möjliggöra en komplett kostnadskalkyl under projektering. • En studie av programvaran Vico Estimator bör göras då versionen med stöd för Revit och Tekla lanserats. • Utredning om klassifikationssystemet Uniclass kan anpassas och implementeras på den svenska marknaden bör genomföras. Detta i syfte att hitta ett internationellt klassifikationssystem som fungerar även på den svenska marknaden.

Martin Lantto

10. Referenser 10.1 Litterära BSAB 96 System och tillämpningar (1998) Svensk Byggtjänst AB, ISBN 91-7332-844-8 MER 2002 Hus (2001) Svensk Byggtjänst AB, ISBN 91-7332-984-3 Nordstrand U. Byggprocessen (2004) Liber AB, ISBN 91-47-01169-6 Wikforss Ö. Byggandets Informationsteknologi (2003) Svensk Byggtjänst AB, ISBN 91-7333-032-9

10.2 Rapporter och artiklar Edgar J-O. 3D-Produktmodell som 4D-Produktionsmodell (2002) IT Bygg och Fastighet 2002, 98324 PRODIT Jongeling R. BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt (2008) Luleå Tekniska Universitet, ISSN 1402-1528 Tallving R, Noack R. Kalkyl- och Tidsplanering IT Bygg och Fastighet 2002 Ekholm A. BSAB och klassifikation för produktmodellering och design (2001) Svensk Byggtjänst AB Noack R. IFC Implementering, Prototyper, Informationsöverföring - Gränssnittsdefinitioner.(2002) Eurostep Kiviniemi A, Rekola M, m.fl. BIM Requirements 2007 Volume 7: Quantity take-off Senate Properties Ekholm A. BSAB och klassifikation för produktmodellering och design (2001) Svensk Byggtjänst AB Robert P D, McClendon S. Specifying and Cost Estimating with BIM (2007) ARCHI-TECH Sabol L. Challenges in Cost Estimating with Building Information Modeling (2008) Design + Construction Strategies Ekholm A, Tarandi V, Thåström O. Tillämpning av IFC i Sverige - etapp 2 slutrapport (2000) Svensk Byggtjänst AB

Martin Lantto

10.3 Internet http://www.architechweb.com/ArticleDetails/tabid/254/ArticleID/3624/Default.aspx, 2009-04-14 http://www.ekonomi-info.nu/direkta_och_indirekta_kostnader_3518.asp, 2009-06-15 http://www.bjerking.se, 2009-04-20 http://www.autodesk.com/revit/, 2009-05-05 http://www.microsoft.com/NET/, 2009-05-03 http://www.itbof.com/2002/ITBOF2002.html, 2009-04-10 http://www.buildingsmart..se/, 2009-04-14 http://www.akej.se/sbXML/, 2009-06-30

10.4 Muntliga Anders Klaza, Bygganalys AB Mikael Bengtsson, Kunnig inom iLink, NCC AB Michael Thydell, Expert inom Revit, AEC AB Rogier Jongeling, Expert inom iLink, Plan B

Martin Lantto

Bilagor Under arbetets gång har ett antal intervjuer med branschkunniga personer genomförts. Intervjuerna har anpassats för varje enskild person. Sammanfattningarna av dessa redovisas i detta kapitel.

Intervju med Rogier Jongeling, Plan B, 2009-04-16 Rogier Jongeling är VD på företaget Plan B AB som är huvudsamarbetspartner för Tocoman AB i Sverige, Norge och Danmark. Rogier bidrog med ett intervjutillfälle, en programlicens till iLink samt stöd under examensarbetets gång. Rogier har jobbat med iLink i 4-5 år samt som virtuellt byggande manager på NCC. Ett problem som han upptäckt i de projekt som han deltagit i är att många tenderar att samla alla mängder av samma typ. Det innebär att kalkylen inte blir produktionsanpassad och det går därmed inte att bygga efter den. Han påpekade att iLink har stor kapacitet för att anpassas efter behov. Anpassningen för produktion är något som Rogier lägger stor vikt vid och anser att företag som ska erbjuda kalkyler måste se över. Mätenheterna varierar för olika objekt och enligt Rogier behöver det inte finnas en kalkylpost för varje enskilt objekt. Det går att använda andra objekt som informationsbärare, när exempelvis sockellist ska beräknas räcker det med omkretsen på rummet och ingående objekt. I arkitektmodellen är det mer problematiskt då inte alla objekt är modellerade och andra informationsbärare måste identifieras. Det gäller att det inte sker någon fuskprojektering berättade han, och om exempelvis en kantbalk ersätts med en vägg med låg höjd så kommer den inte komma med vid mängdavtagningen för balkar. Han berättade även att han anser att objekten ska märkas med BSAB-koder, och att de i Revit bör ligga på parametern keynote. Rogier tror på en framtid där vi kommer se flera olika programvaror som kan samarbeta med varandra. Han anser att det ska vara ”light-weight models”, det vill säga att modellerna inte tyngs ner med mer information än nödvändigt och att den programvara som passar bäst för uppgiften ska användas. Han anser inte att fokus ska ligga på att iLink är häftig teknologi utan man ska utgå från problematiken såsom spårbarhet, överlämnande mellan faser och den visuella kommunikationen. Vidare berättade han om exporten till exempelvis excelark då kopplingen mellan Revit och MAP inte är det viktiga utan att det handlar om ”Quantity information management”. Enligt honom för att ”Det finns väldigt mycket som görs i excel fortfarande. Allt från beräkningsunderlag till kostnadskalkyl”. Fördelen med kopplingen jämfört med sbXML enligt honom är att kopplingen stödjer uppdateringar genom en reload i iLink men sbXML nollställer allting vid varje export. Han säger att det krävs en bi-direktionell och flexibel lösning. På NCC där Rogier arbetar som virtuellt byggande manager har beslut tagits om att iLink ska användas för att ta fram kalkyler. De har enligt honom som rutin att genomföra ett antal kvalitetssäkringar för att garantera att modellen och kopplingen är korrekt Martin Lantto

genomförd. Först granskas modellen och ritningarna noggrant, sedan kollas förteckningarna över byggdelarna igenom för att säkra att allting har kommit med och slutligen grupperas objekten i modellen samt länkas till kalkylen. Det är enligt Rogier en kvalitetssäkring som gynnar kalkylatorns jobb. En viktig del med iLink är att det går att spåra alla ändringar och mängdavtagningar. Det leder till att det går att ge svar på alla frågor från de olika aktörerna såsom ”Var hittar jag dessa mängder” och ”Är de korrekta?” berättade han. Visual, Integrated, Ultimated är tre steg som Rogier använder för att definiera hur pass implementerat BIM är i ett företag. Det visuella steget ligger i botten. Modellen används i det steget som ett visuellt underlag för att få ut den presentationen som behövs. Integreras ett annat typ av användningsområde såsom en kalkyl eller en planering i modellen, och sedan visas visuellt i modellen, kommer man upp till nivån Integrated. Har modellen kodats grundligt och används till att skapa en automatisk eller semi-automatisk koppling uppnås det slutliga steget Ultimated. ”Anledningen till att vi inte riktigt kommit upp i den här integrerade nivån är att man ser för mycket på tekniken i sig och inte som en process. Utmaningen mellan kalkyl och produktion, mellan projektering och kalkyl, mellan projektering och kalkyl, mellan projektering och förvaltning. Det är de gränssnitten som är svåra.” Rogier lägger även vikt vid att projekteringsföretag bör fokusera mer på vilken roll i processen företaget ska ha istället för enbart på att leverera mängder. Han ser att det viktigaste är att jobba fram rutiner för hur modeller och objekt ska grupperas. I framtiden önskar han att kopplingen mellan kalkyl och modell ska kunna göras i samordningsprogram såsom Autodesk NavisWorks men problemet i dagsläget är att NavisWorks inte läser objektsegenskaper. En NavisWorks iLink plug-in som åtminstone kan visa vilka objekt som är kopplade till respektive kalkylpost i NavisWorks är enligt Rogier under utveckling. Tocoman arbetar mot att möjliggöra en koppling i NavisWorks men det är än så länge för komplicerat, dock inte uteslutet. iLink 4 är en kommande version av iLink med en del förbättringar som beräknas släppas cirka två månader efter intervjutillfället.

Martin Lantto

Intervju med Anders Klaza, Bygganalys AB, 2009-04-27 Anders Klaza började som kalkylator på Bygganalys AB år 1974. På slutet av 70-talet började Anders och en arbetskamrat till honom fundera på om inte kalkylverksamheten skulle datoriseras. Innan dess genomfördes allting med hjälp av papper, penna och miniräknare. Det fanns även skrivmaskinister som skrev de färdiga kalkylerna på skrivmaskin för presentation. När de första persondatorerna kom på början av 1980-talet började de ta fram programvaror. På den tiden var byggbranschen var inte alls datoriserad vilket öppnade en stor marknad för Bygganalys. I början var det för eget bruk men förfrågningar av andra aktörer började de sälja programvaran. I slutet av 1990-talet var de 16 personer på datorsidan, bland annat programmerare men även sådana som Anders som var delvis systemutvecklare och delvis utbildare inom programvarorna. Anders berättade att han alltid varit inblandad i den vardagliga verksamheten med att skapa kalkyler och leda projekt. Bygganalys har sedan länge haft en receptdatabas kallad Grunda, som enligt Anders är en bra grund för kalkyler. Anders har tidigare varit inblandad i arbete med BIM gällande kopplingen till Grunda lett av Jan-Olof Edgar på Bjerking AB. Bygganalys har blivit erbjudna att ansluta sig till iLink via Risto Kokkonen på Tocoman, som tidigare arbetat på Bygganalys i Malmö. Förslaget var då att Bygganalys skulle leverera ett antal lämpliga byggdelsrecept som konsulterna skulle använda vid kopplingen mellan modell och kalkyl berättade Anders. Bygganalys skulle slutligen få tillbaka en XML-fil med lämpliga mätvärden. I teorin tycker Anders att det var ett bra förslag men det finns en del hinder som att det blir problematiskt juridiskt sett när det gäller ansvaret för mängderna. Han ser det även som ett merarbete för konsulterna som de inte får betalt för. Vidare berättade Anders om förfarandet med reglerbara och oreglerbara mängder. I upphandlingsskedet har de entreprenörer som ska lämna anbud två veckor på sig att granska mängderna och sen tar entreprenören över ansvaret. Så skulle man kunna tänka sig hantera BIM-mängder enligt Anders. När det kommer så långt så finns det ett ansvarsövertagande. Bygganalys berättade han är mycket fokuserade på kalkyler i tidiga skeden, exempelvis baserat på enbart en yta. I deras databas har de pris per yta och enligt Anders beräknar de även på något som de kallar för servettkalkyler. Uttrycket kommer från att chefen sitter på krogen med kunden och gör en liten skiss på en servett, som chefen sedan tar med till kontoret och ber kalkylatorerna framställa en kalkyl på. Mer information behöver man inte, en liten geometrisk utformning och en BTA-yta är det som krävs, berättade Anders. Bygganalys har inte kommit igång med att mängda från CAD-ritningar ännu, de använder sig av pappersritningar som de mängdar ifrån med hjälp av digitaliseringsbord. Anders berättade om mängdavtagningar inför anbud, då han påpekar att de mängdar väldigt noggrant och även sådana mängdningar som inte CAD-system enligt honom kan hantera, till exempel golvsockellist. Att mängda under en generalen-

Martin Lantto

treprenad kan enligt Anders ta två till fyra veckor, vilket skulle kunna sparas in med automatiskt eller manuellt genererade mängder från CAD-system. Bristen för tillitligheten hos CAD-system uttryckte han också men ser det som viktigt att börja över gå till det för att kunna vara med när det blir allt mer aktuellt. Gällande mängdavtagningar från ritningar så baseras de på både arkitektens och konstruktörens ritningar, exempelvis så mängdas bjälklag exakt till dess kant men inte i tidiga skeden av projekt då endast de stora ytorna är viktiga. Antalet mängdposter i projekt är ofta de samma vare sig det gäller ett kontorshus eller en villa men i större projekt så blir det givetvis mer ritningar och mer mängder som måste räknas in. Bygganalys kan bistå flera olika aktörer i ett projekt och om det finns flera som vill ha mängder från ett och samma projekt så delas kostnaden för att framställa de mängderna på de medverkande aktörerna. Mängdavtagning för logiska objekt såsom hörn och dylikt kan enligt Anders vara problematiskt i en BIM, därav ser han att det måste finnas någon som gör finjusteringar och kontroller av kalkylerna som skapas från en BIM. Det beror även på att enhetstiderna kan behöva justeras vid eventuella logistiska problem. BSAB 96 är enligt Anders ett väldigt bra system som deras databas är anpassat för men när det gäller byggdelskoder så finns det en del problem berättar han. I och med att koderna byggts ut fram till 1996 års upplaga så har det uppståt problem. Det gamla filformatet SBE samt telefiler, som används för att överföra mängder till entreprenören än idag kan enbart läsa tre respektive två tecken vilket resulterar i att byggdelskoder som är längre, exempelvis 27.BC klipps av efter tre eller två tecken. Hans kommentar på detta var ”Då får man ingen rolig översättning på koden”. Mängdavtagningen skulle Bygganalys gärna slippa om det fanns en möjlighet eller att åtminstone sextio procent av mängderna är fastställda. Det skulle även vara bra att kunna spåra ändringar i modellen i CAD-system enligt honom.

Martin Lantto

Intervju med Michael Thydell, AEC B, 2009-04-29 Michael Thydell är anställd på AEC AB som arbetar med lösningar inom CAD och informationsteknik. Han har stor expertis inom bland annat Revits plattform. Keynotes i Revit ser Michael inte som lämplig för BSAB-koder då koder för beskrivningsprogram inte kan användas samtidigt och det sade han gör den olämplig. På AEC har de gjort analysen att de för varje gränssnitt mellan Revit och andra applikationer får göra egna datasets, med väldigt enkla typer av databaser. På AEC har de alltså släppt keynote och han tror att man ringar in sig själv i ett hörn om man ser för mycket på en viss kodning. Costparametern på objekt ser Michael som helt onödig då han anser att ett CAD-program inte ska hålla koll på kostnader. I Revit är datan oerhört tillgänglig med .Net tekniken och det skapar förutsättningar för nära integrationer till andra program berättade han. Då skulle man kunna koppla kalkylprogrammet direkt till Revit istället för att använda någon mellanhand. Michael berättade om ett koncept som han kallar Interface-to-interface, där man har en miljö A och en miljö B som har flera olika vägar att nå varandra. Det vill säga att han tror mer på en direkt koppling mellan programmen. Kopplingen till kalkylprogrammet skulle medföra att alla ändringar av husets utseende och funktion skulle visas i kostnadskalkylen. Integrationen mellan programmen är enligt Michael fullt möjlig i dagens läge och inte alls svårtillgänglig. Det öppnar även upp för en annan typ av förhållningssätt mellan datamängder och projektering. Generellt sett har projekteringsfasen pågått länge innan information har levererats till de som ska skapa kalkyler och det har lett till kalkylatorer och liknande har haft en ganska liten möjlighet att påverka. Revit skapar möjligheter för att ge åtkomst åt alla aktörer från dag ett och därmed möjliggöra kalkylen som ett styrmedel i processen. Produktionen är en viktig aspekt. Den information som bör finnas med i modellen kan variera från projektering till pre-produktionsfasen. Under projekteringen kan modellen innehålla vissa sorters objekt som sedan ersätts med mer detaljerade objekt inför produktionen berättade han. Michael är extremt entusiastisk över BSAB-systemen, han ser det som 40-årig BIM-standard med ett genomarbetat upplägg. Han tycker att om det är någon standard som ska bevakas och förbättras är det BSAB. Som objektskodning är den mycket mer användbar än som lagerstandard, som Michael ser som gammalmodiga. Enligt Michael utreds möjligheterna med en koppling mellan MAP och Revit av AEC. Andra kopplingar finns redan idag såsom kopplingen till konstruktionsanalyser i Robot där Robot kan ändra modellen. Det finns ett flertal applikationer som kan kopplas till Revit. Att göra kopplingar till modellen är enligt honom inte något som kanske kommer i framtiden, utan det är något som existerar just nu. Michaels syn på hur ändringar i kalkylprogram ska påverka en modell är att littera och förteckningar av olika slag kan ändras då exempelvis ett dörrbeslag ändras. Dubbelriktad information innebär att allting uniformeras och därmed skapar ett enhetligt underlag. Ett problem är att det står olika saker på olika underlag i dagens projektering. Han Martin Lantto

ser en möjlighet med en semiautomatik där en ändring i kalkylen kan visas i Revit och ett förslag på motsvarande objekt dyker upp. “Tekniken är inte längre sexig! Det är vad vi gör med den.” säger Michael. Han ser det mesta som möjligt med dagens teknik men att metodiken vid projekteringen måste ta nya tag och lära sig använda tekniken. Michael berättade att Revit tillåter att vilka objekt som helst kan tilldelas vilka parametrar som helst, vilket skapar stora möjligheter för detaljering av objekt. Vissa objekt har funktioner som är hårdkodade men det går att komma väldigt långt genom att utöka med ytterligare parametrar berättade han. Han anser att direktkodning mellan program är det bästa och inte användandet av standardiserade filformat. Problematiken med standardiseringen är att den i dagsläget inte har något finansiellt stöd för att utvecklas i takt med mjukvaruutvecklarna. Det svåra är även att veta vad som förloras vid överföring med hjälp av IFC berättade han. Michael anser att mer måste standardiseras inom objektsorienterad CAD-projektering. Han ser inga problem med att objekt får ett stort antal parametrar men anser att det borde finnas en standard för hur modeller ska byggas upp. Filformatet DWF har enligt honom länge haft samma funktion som IFC nu försöker uppnå. Han säger att det finns ett stort antal projekt angående samarbeten kring filformat. I framtiden ser han att kalkyl och analys kommer in mycket tidigare i processen och kommer bli styrande i större utsträckning och prägla projekten mer. Det kommer enligt honom även komma mer precisa och bättre lösningar. CAD-ritare är en roll som han tror försvinner i och med BIM och yrkesmännen får möjlighet att använda sina kunskaper. Han ser även ett problem i att nyutexaminerad studenter inom byggbranschen har för låga förväntningar på sig och ofta får börja med att rita innan de får ett större ansvar. I jämförelse med exempelvis en kemitekniker som förväntas kunna genomföra ganska avancerade analyser så finns det inte några liknande krav inom byggbranschen. För att mängdavtagningarna ska bli korrekta måste metodiken standardiseras för att inte det ska uppstå problem. Michael berättar att Revit inte tillåter så mycket fuskprojektering men det gäller att stora aktörer mobiliserar sig och börjar ställa krav. General- och totalentreprenörs företag kommer att ha en stor roll för hur modeller i framtiden ska byggas upp. Värdet för informationen till förvaltningen har inte uppmärksammats enligt honom och när det görs kommer den information som krävs bli allt mer specifik. Han avslutar med att styrka den kraft som CAD-verktygen har och att modellerna kan bidra med enormt mycket information. Då ett stort antal aktörer kan jobba mot samma modell kan detaljgraden öka och slutresultatet blir bättre.

Martin Lantto

Intervju med Mikael Bengtsson, NCC, 2009-05-08 Mikael Bengtsson jobbar med processutveckling och virtuellt byggande på NCC. Han arbetar med 3D-baserade kalkyler och mängdavtagningar. Inom virtuellt byggande jobbar han med att stödja 3D-baserade projekt med ytterligare dimensioner. Han jobbar främst med att framställa krav på vilka kriterier modellerna måste uppfylla för att de ska kunna nyttjas till mängdavtagning och kalkyl med iLink. Innan han jobbade med processutveckling jobbade han med kalkyler inom NCC. Mikaels vision är att det ska finnas en modell som förädlas genom hela byggprocessen. Där objekten har information om tid och kostnad, det vill säga dimension fyra och fem. Han berättade att BSAB-koder används på objekten inom NCC. I MAP finns det BSABkoderna och det medför att kopplingen blir enkel mellan objekt och kalkylposter. Han ser ett värde i att kalkylatorerna får en översikt då de själva gör kopplingen mellan objekt och poster. Beroende på vilket skede de är i styr hur pass detaljerade modellerna bör vara. Enbart en snabb budgetkalkyl kan genomföras med hjälp av enbart ytorna och volymerna för att räkna kostnaderna. Det är endast de större byggdelarna som behövs för att skapa kalkyler och detaljerna kan räknas på andra sätt berättade han. Inom NCC ska det vara en och samma person som länkar mängderna till posterna för att de ska ha kontroll på vilka poster och mängder som krävs för att skapa en korrekt kalkyl. Han ser det som viktigt att man ser över vem som ska göra vad inom processen. Mikael ser iLink som en bra lösning och att en automatisk koppling kan vara lite vanskligt då det inte ger någon koll på hur kopplingen är genomförd. Han har enbart jobbat med iLink och säger att det säkert kan komma bättre program men att iLink fungerar väldigt tillfredsställande. Under projekteringen är eventuellt klumpsumman det viktigaste men han ser det som viktigt att anpassa kalkylen för produktionen. Hörn och andra anslutningar tillförs kalkylen i efterhand. Det är inget som de mängdar utan de utgår från recept berättade Mikael. Logistiska kostnaderna inkluderas i de recept som NCC använder sig av i MAP och därmed räknar de inte på sådana kostnader utan det sköts automatiskt. Det inkluderar bland annat spill, mantimmar, resurser. I Revit lägger NCC sina BSAB-koder på keynote-parametern. Något som Mikael ser som önskvärt är att man skulle kunna slippa ett program mellan kalkyl och CAD-program. Han ser det som ett problem i att behöva lära sig ett extra program.

Mängdavtagning med hjälp av iLink tar grovt uppskattat minst hälften så lång tid som att göra det manuellt enligt Mikael. Han påpekar att det är en väldigt osäker uppskattning. Martin Lantto

Att skapa en kalkyl med alla poster tror han går snabbare med hälp av modeller då det är enkelt att få översikt då den är tredimensionell. För MAP har NCC en egen receptdatabas som de uppdaterar kontinuerligt med aktuella kostnader. I inledningsfasen har NCC mestadels jobbat internt för att utveckla metodiken gällande kalkyler kopplade till modeller enligt Mikael och när det varit utomstående konsulter inblandade har de haft en manual för hur objekten ska vara definierade framtagen av NCC Teknik. Mikaels syn på objektsbibliotek är att det vore önskvärt att NCC bygger upp ett bibliotek som utomstående konsulter sedan kan använda sig av vid projektering. Det skulle underlätta vid kopplingen till kalkyl och tidsplan då alla objekt är definierade som de vill ha det. I framtiden ser han att flerdimensionella modeller kommer bli allt vanligare och han tror ser inte kopplingen som det svåra utan det är att skapa bra modeller med rätt information. Han anser att iLink är tillräckligt för att sköta kopplingen.

Martin Lantto