VTI aktuellt nr 3 2020

2020

aktuellt 3

Tema Internationellt samarbete Anna Anund avslutar ADAS&ME Mer jämlika studier med VTI:s krockmodeller Europeisk samverkan ska minska utsläppen NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Internationellt samarbete viktigt för transportsektorns utveckling

Tomas Svensson Generaldirektör

”Sverige och VTI är framgångsrika internationellt inom flera områden som har stor betydelse för transportsektorns utveckling. Trafiksäkerhet är ett sådant område.”

Sverige och VTI är framgångsrika interna­ tionellt inom flera områden som har stor betydelse för transportsektorns utveckling.

Trafiksäkerhet är ett sådant område som, sedan länge, har placerat Sverige på ­kartan. De satsningar och försök med själv­körande fordon och elvägar som nu görs i Sverige drar också till sig ett stort intresse från andra länder.

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn.

VTI i sexton projekt och koordinerar två av dem. I ramprogramsprojekten framgår tydligt alla de fördelar som ett internatio­ nellt engagemang innebär för att lösa transportsektorns utmaningar. Tyvärr har forskningsinstitut som VTI fortsatt svårt att delta i projekten utan att gå med eko­ nomisk förlust på grund av finansierings­ villkoren. Där har vi mycket att lära av till exempel vårt grannland Norge som med kraftfulla incitament strävar efter att öka institutens deltagande i ramprogrammen.

EU:s ramprogram för forskning och inno­ vation är stora satsningar där svenska ­aktörer ska vara aktiva. I dag medverkar

ANSVARIG UTGIVARE Birgitta Sandstedt

UPPLAGA 4 500 ex

REDAKTÖR Catharina Arvidsson

ISSN 0347-9382

I REDAKTIONEN Maria Elvåker Eva-Mari Löfqvist LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping

TRYCK DanagårdLiTHO E-POST vtiaktuellt@vti.se

I det här numret av VTI aktuellt ligger ­fokus på vår internationella verksamhet.

Jag kan utlova mycket intressant läsning.

Håll till godo!

PRENUMERATION www.vti.se/ prenumerera OMSLAGSBILD Motiv: Forskningschef Anna Anund, VTI, med Ride the Futures bussar.

Foto: Maria Elvåker /VTI

ENMÄRK

Huvudkontor Linköping Telefon 013–20 40 00 www.vti.se VTI finns även i Stockholm, Göteborg och Lund.

LEDNING SS RAT Y FIE

E

EM ST

N VA

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

T

S

VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Infrastrukturdepartementets verksamhets-/ansvarsområde.

Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

VTI:s varumärke på den internationella arenan är starkt. Vår internationella verk­ samhet är en del av vårt uppdrag från re­ geringen och den är viktig för vår utveck­ ling och för forskningens kvalitet. Projekt inom olika internationella sammanhang ger deltagarna unika möjligheter att ­utveckla samarbeten och nätverk mellan partner från olika sektorer. De leder ofta vidare till nya initiativ och möjligheter som ger svenska aktörer goda möjligheter att utvecklas med positiv inverkan på den svenska transportsektorn som följd.

CER TI

T

ransportsektorns stora utmaningar delas av många länder och klimat­frågan är global. Internatio­ nellt samarbete, utbyte av erfarenheter och kunskap samt gemensam mobilisering av forskningsresurser är förutsättningar för att kunna hantera de utmaningarna.

Information om hur VTI behandlar personuppgifter finns på www.vti.se.

2

VTI AKTUELLT NR 3 2020

Miljömärkt trycksak 3041 0196

Ackred. nr 1132 Provning ISO/IEC 17025

ISO 9001 ISO 14001

Nr 3 2020

Tema Internationellt samarbete

innehåll 5

14

Unik transparent forskning när nya fysiska krockmodeller tas fram

10

Världsomspännande nätverk gör trafiksäkerhetsenkät möjlig

11

Europeiskt samarbete lyfter jämställdheten

12

Innovativa system gör autonoma fordon säkrare

4 VTI är med i förberedelserna inför EU:s nya ramprogram 6 Sverige bidrar till internationell ­trafiksäkerhet genom ändrat förhållningssätt

7 Samarbete med Kina pågår och planeras för Indien 8 EU-projekt för att minska utsläpp 12 Framtida koncept för hållbar mobilitet i städer

15

demonstreras i nytt EU-projekt

14

Internationellt samarbete säkrar transportforskningen för framtiden

15

Vad får oss att lita på självkörande bilar?

15

TRA 2020 ställdes in – men resultaten sprids ändå

18

7

Alltid i VTI aktuellt

VTI:s värld

2 16

Ledare

22 23 24

Ny kompetens

18 20 21 22

I korthet – notiser Nya VTI-publikationer

Elvägen i Lund invigdes under livesändning Stärkt juridisk forsknings­kompetens hos VTI Skatt för slitage och trängsel även för framtidens fordon VTI utvärderar blåljus som använts på prov

I huvudet på...

VTI AKTUELLT NR 3 2020

3

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

VTI är med i förberedelserna inför EU:s nya ramprogram EU:s nya ramprogram för forskning och innovation heter Horisont Europa. Det tar vid efter Horisont 2020 och ska pågå åren 2021–2027.

Förberedelserna inför starten pågår för fullt och som forskningsinstitut är VTI med bland dem som har möjlighet att påverka utformningen av programmet.

Nu kommer samhällsnyttan att vara ännu mer i fokus än i tidigare rampro­ gram och därför ska det bildas så k ­ allade partnerskap inom flera forskningsom­ råden. I partnerskapen ska universitet, näringsliv, myndigheter och andra organi­ sationer delta för att tillsammans definie­ ra vilken forskning som är viktigast att satsa på. Målet är att forskningen som finansieras av EU ska vara relevant och betydelsefull för så stora delar av sam­hället som möjligt. Forskningen ska också bidra till ett konkurrenskraftigt Europa som ligger i utvecklingens fram­ kant. EU-kommissionen fattar beslut om partner­skapen under hösten.

CCAM och strategisk forskningsplan Ett område för ett tänkt partnerskap är automatiserade och uppkopplade fordon, inom EU kallat CCAM – Connected, coo­ perative and automated mobility. Här har Ingrid Skogsmo, forskningsledare på VTI, varit intensivt involverad i att ta fram en

4

VTI AKTUELLT NR 3 2020

strategisk forskningsplan och lett planens delområde om användare och samhälls­ aspekter.

– Det är viktigt att VTI är med när EU:s forskning planeras och utformas. Som oberoende forskningsinstitut är en av våra uppgifter är att ­bevaka samhälls­ intressena och ­användarnas per­ spektiv, säger Ingrid Skogsmo.

Ingrid tycker att fordonsindustrin, där hon själv har ett Ingrid Skogsmo, VTI. förflutet, också är en betydelsefull partner men att det inte bara får handla om utveckling av fordonsteknik.

– Med nya former för resor och gods­ transporter har vi ett fantastiskt tillfälle att se till nyttan för så många som möjligt med hänsyn till klimat, miljö, säkerhet och människors hälsa. Ofta handlar diskussio­ nerna om självkörande fordon om att mi­ nimera risker – här behöver vi driva på för ett mer proaktivt tänkande för att påverka utvecklingen mot önskade samhällsmål.

Om vi ser våra mål framför oss och teknik­utvecklingen som något positivt ­istället för något farligt kan vi utnyttja den för samhällets bästa.

Den strategiska forskningsplanen som Ingrid Skogsmo har varit med och tagit fram sträcker sig flera år framåt men efter­

som det nya ramprogrammet drar igång redan efter nyår bereds också detaljerade förslag på vilka forskningsområden som det är viktigast att börja med.

Vilka det slutligen blir beslutas av EUkommissionen, men generellt anser Ingrid att det vore logiskt att först ha en tydlig bild av användarkrav och samhällsaspekt­ er innan man går för långt i utveckling av lösningar och system.

Internationella kontakter ger möjligheter Hon vill i sammanhanget lyfta fram VTI:s medlemskap i de europeiska transport­ forskningsinstitutens samarbetsorganisa­ tion ECTRI, European Conference of Transport Research Institutes.

– Tack vare att VTI är med i ECTRI, som ofta har framskjutna positioner i EUsamarbetet, har vi kunnat vara med och påverka mer direkt än vi hade kunnat som enskilt institut. Det aktiva engagemanget i CCAM-arbetet är viktigt för forskning­ ens framtida utveckling men också ett sätt för VTI att driva på för att områden som vi är duktiga på kommer med och får ­finansiering. Det är verkligen ett konkret exempel på att det lönar sig att vara med i internationella samarbeten.

Text: Hillevi Ternström Foto: Achim Prill/Mostphotos.com Foto: Annika Johansson/VTI MER INFORMATION:

Ingrid Skogsmo, ingrid.skogsmo@vti.se

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Unik transparent forskning när nya fysiska krockmodeller tas fram Två fysiska, enormt avancerade krockmodeller tas just nu fram på VTI, en kvinnlig prototyp och en manlig. Det hela sker inom ramen för EU-projektet VIRTUAL. Tommy Pettersson var tidigare chef för VTI:s krocksäkerhetslaboratorium.

I nästan hela sitt liv har han arbetat med sådant som har koppling till trafiksäker­ het, bilbarnstolar bland annat.

I februari i år gick han i pension.

Men snart var han tillbaka.

– Just nu arbetar jag på deltid med tre projekt, varav VIRTUAL* är det största, säger han.

VIRTUAL koordineras av Astrid Linder, forskningschef på VTI. Hon har länge ar­ betat för att det ska finnas krockmodeller som är representativa för fler än den genom­snittlige mannen.

I dag finns det digitala genomsnittliga krockmodeller av både kvinnor, män och barn, och det är en utveckling som Astrid Linder och VTI gått i bräschen för.

De digitala krockmodellernas fördelar ligger i att man kan skruva på alla para­ metrar. Längd, vikt, form – med några knapptryck kan du skapa en helt ”ny” person.

Önskemål om fysiska tester – Men det finns önskemål om att kunna komplettera digitala tester med fysiska tes­ ter, och då är det en stor nackdel att den enda krockmodell som finns till hands är den av en genomsnittlig man, säger Tommy Pettersson.

Arbetet med de nya prototyperna ­inleddes för ett år sedan. Tommy Petters­ son under­stryker att de är oerhört avance­ rade. Ritningarna till det som tillverkas har gjorts av Anders Flogård som har ­arbetat med analys och rekonstruktion av trafik­olyckor sedan 2005. (Se länk ­nedan.)

I VIRTUAL ligger fokus på upphinnande­olyckor och den svaga ­punkten nackpartiet. Män och kvinnor är inte jämlikt skyddade i trafiken visar forskning från bland annat VTI. Det är fler män än kvinnor som dör i trafiken,

I laboratoriet på VTI har man utvecklat ledbara ryggkotor. All forskning i VIRTUAL sker i öppen källkod. Det innebär att forskningen är helt igenom transparent och tillgänglig för den som är intresserad.

men det beror på att män, förutom att de exponeras mer för trafik, i långt större ut­ sträckning kör obältade, för fort och med alkohol och andra droger i kroppen.

Givet samma situationer och krockvåld skulle risken för dödlig skada för kvinnor öka med 54 procent.

Tydligast syns ojämlikheten mellan kvinnor och män när man tittar på rygg­ skador, och bland dem är det whiplash­ skadorna som sticker ut mest där långt fler kvinnor än män skadar nacken i trafik­olyckor.

– Den fysiska krockmodellen ska ­efterlikna den snitt-digitala modellen så mycket som möjligt, betonar Tommy Pettersson. Nacken måste kunna finjuste­ ras in i m ­ insta detalj. Noggrannheten är enorm.

för G-krafter får vi felaktiga värden.

Svårigheten ligger i att minimera alla glapp samtidigt som dockan ska ha full rörlighet.

De nya krockmodellerna består av alu­ minium- och stålbitar med gummibitar (för vridning och böjning) emellan. Armar, ben och torso kommer troligen att bestå av skummat material.

Utmaningen handlar om att få vikten att stämma med storleken.

– Väger underarmen för lite kan man inte bara öka vikten, för då blir storleken fel. Dockan måste reagera som en riktig person i så stor utsträckning som möjligt.

Under 2021 ska de nya prototyperna vara redo att användas i verkliga tester.

Har utvecklat avancerade ryggkotor

* VIRTUAL finansieras av Horisont 2020 – EU:s ramprogram för forskning och innovation.

I laboratoriet på VTI är man idag mycket stolt över att ha utvecklat ryggkotor som är ledbara åt alla möjliga håll. Det handlar om både bröst- och halskotor.

– De får inte finnas några glapp i dem, och vi pratar om hundradelar av milli­ metrar. När kotor med glapp utsätts

Text: Catarina Gisby/redakta Foto: Maria Elvåker/VTI

MER INFORMATION:

Tommy Pettersson, tommy.pettersson@vti.se Astrid Linder, astrid.linder@vti.se LÄS MER OM VIRTUALS KROCKMODELL: http://crashscene.se/f50flogard/

VTI AKTUELLT NR 3 2020

5

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Sverige bidrar till internationell ­trafiksäkerhet genom ändrat förhållningssätt ”Sverige ligger längre fram än många andra länder när det gäller trafiksäkerhet, bland annat tack vare den grund vår nollvision vilar på. Men vi har en del kvar att göra för att binda samman trafik­ säkerhet och andra hållbarhetsmål.

Här behöver vi forskningen.” Det säger Maria Krafft, måldirektör trafik­säkerhet och hållbarhet på Trafikverket.

I februari stod Sverige värd för den tredje globala konferensen om trafik­ säker­het, i samarbete med världshälso­ organisationen WHO. Deltagare – forska­ re, beslutsfattare, näringsliv, organisatio­ ner med flera – från 120 länder samlades under två dagar i Stockholm. Konferensen mynnade ut i den så kallade Stockholms­ deklarationen. Deklarationen föreslår att FN antar ett nytt mål för antalet dödade i vägtrafiken, där medlemsstaterna upp­ manas bidra till en minskning med minst 50 procent från 2020 till 2030.

– I det nya målet kopplas trafiksäkerhet ihop med övriga hållbarhetsmål. Det är viktigt, vi måste bygga upp ett robust sys­ tem där vi ser olika hållbarhetsmål som en helhet, säger Maria Krafft.

– Hållbarhet har tidigare i stor utsträck­ ning exkluderat trafiksäkerhet, men trafik­ säkerhet kan till och med vara förutsätt­ ningen för att uppnå andra hållbarhets­ mål. Ta till exempel barns hälsa, den häng­ er ihop med säker cykling och gång.

Sverige ses av många, inklusive oss ­själva, som ett föregångsland vad gäller trafik­säkerhet. Sedan nollvisionen infördes 1997 har en grundfilosofi baserad på delat ansvar utvecklats. Den utgår från att de som utformar vägtrafiksystemet tillsam­ mans har det yttersta ansvaret för utform­ ning, skötsel och användning samtidigt som trafikanterna har ansvar för att följa trafikregler, visa hänsyn, omdöme och an­ svar i trafiken.

Vad kan Sverige göra för att bidra till förverkligandet av det nya målet som WHO-konferensen mynnade ut i?

6

VTI AKTUELLT NR 3 2020

Maria Krafft, Trafikverket.

– Vi behöver på olika sätt arbeta mer med att implementera det nya förhåll­ ningssättet med trafiksäkerhet som en del av hållbarhetsmålen, säger Maria Krafft.

– Det går inte att komma vidare genom att bara införa nya regler och bygga ny infra­struktur. Vi måste jobba mer med att möjliggöra hållbarhet.

Nya konstellationer behöver bildas, där representanter för olika perspektiv på håll­ barhet och med olika ansvarsområden sit­ ter ned och diskuterar hur trafiksystemet kan utvecklas för att bli mer hållbart.

Upp­handlings­processen för olika trafiklös­ ningar måste ses över för att alla hållbar­ hetsområden ska omhändertas. Ny teknik, allt från geofencing till nya fordonstyper, behöver tas om hand och utnyttjas på bäs­ ta sätt för att främja hållbarhet.

– Forskningen är självklart mycket vik­

tig för att ta oss i rätt riktning, den lutar vi oss mot. Därför är det viktigt att forsk­ ningen går före, tar utmaningen och gör bredare korskopplingar. Här är till exem­ pel VTI en viktig spelare, säger Maria Krafft.

Trafikverket har också tagit initiativ till en ny tvärvetenskaplig forskningsplatt­ form. Forskare från akademi, institut och näringsliv bjuds in för att diskutera och arbeta vidare med hur Sverige kan ställa om till exempel till mer kollektivtrafik och gående på ett trafiksäkert sätt.

– Vi måste tänka stort men börja i det lilla. Allt kan inte göras direkt, vi måste ta ett steg i taget. På så sätt kan vi bidra till en hållbar trafiksäkerhet i Sverige och inter­nationellt.

Text: Eva-Mari Löfqvist Foto: Kerstin Ericsson/Trafikverket

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Samarbete med Kina pågår och planeras för Indien VTI har ett väl utvecklat samarbete med andra forskningsmiljöer inom EU och även en lång tradition av att sprida kunskap internationellt om framför allt trafiksäkerhet, speciellt i länder där trafiksäkerheten är låg.

Nu arbetar institutet på olika sätt för att bredda sitt globala engagemang.

Ett exempel är China-Sweden Research Centre for Traffic Safety som är en samarbetsorganisation för forskning och kunskapsutbyte där VTI ingår till­ sammans med andra svenska organisatio­ ner som Chalmers och Volvo. Från Kina deltar flera universitet och fordonstillver­ karen Geely. Syftet är att förbättra trafik­ säkerheten i båda länderna.

– Problemet med internationellt sam­ arbete utanför EU:s ramprogram kan vara finansieringen, men genom den här orga­ nisationen och med finansiering från Vinnova och deras kinesiska motsvarighet MoST har vi äntligen kommit igång med konkret forskning, säger Jonas Jansson, avdelningschef på VTI.

gjort simuleringar i datorprogram och sett vad som händer med trafikflöden och trafik­säkerhet. Preliminära resultat ­visar att autonoma fordons påverkan på olyckor och tillbud beror på hur stor del av fordonsflottan som är självkörande och om det är kooperativa (kommunicerande) system eller inte. En mindre andel fordon som är beroende av kommunikation med andra fordon kan till exempel påverka trafik­säkerheten negativt innan de når en så stor andel att de istället förhindrar olyckor.

Längre fram kommer VTI:s körsimula­ tor i Göteborg att användas för tester med förare. I Kina finns en liknande simulator på Tongji University i Shanghai.

– Pandemin har till viss del försvårat samarbetet men tanken är att vi tillsam­ mans ska presentera resultat på konferen­ ser och gemensamt skriva vetenskapliga artiklar där båda projekten ingår. Egna workshops där vi utbyter erfarenheter är också en viktig del av konceptet, säger Niklas Strand.

Bussresor i Indien Jonas Jansson tar även upp SITIS, SwedenIndia Innovation and Safety Partnership, som ett exempel på framåtblickande sam­ arbete på internationell nivå. Inom SITIS planeras ett forskningsprojekt om hur busstrafiken mellan indiska städer kan bli säkrare och effektivare.

– VTI har forskat mycket om kollektiv­ trafik och bussförare så att kunna bidra med vår expertis för att förbättra resandet med buss i Indien är spännande. I ett ­första skede handlar projektet om att ­definiera vilka problemområdena är och hitta metoder för att samla in och analyse­ ra data.

Text: Hillevi Ternström Foto: Yanan Mao/Mostphotos.com *Projektets fullständiga namn är Heterogeneous traffic groups cooperative driving behaviours research under mixed traffic conditions.

MER INFORMATION:

Jonas Jansson, jonas.jansson@vti.se

Trafik med självkörande fordon i Sverige och Kina Det är två projekt som bedrivs parallellt i Sverige och i Kina. Båda handlar om hur införandet av autonoma fordon påverkar trafiken och forskarna i de olika projekten drar nytta av varandra genom täta kon­ takter under arbetets gång.

Niklas Strand, senior forskare och projekt­ledare, berättar mer om det ­svenska projektet som heter Heterogeneous* och om hur samarbetet med de kinesiska fors­ karna går till.

– Alla fordon kommer inte bli själv­ körande över en natt utan trafiken kom­ mer säkert under en rätt lång övergångs­ period bestå av en blandning av autonoma fordon och fordon som körs av förare.

De autonoma fordonen kommer dessutom att vara automatiserade i olika grad. Det är många parametrar som spelar roll för hur trafiken kommer att påverkas så därför behövs forskning som försöker se in i framtiden.

Fram till nu har forskare och studenter

Samarbete med forskare i Kina ger mervärde till projektet Heterogeneous som handlar om hur automatisering av fordonsflottan påverkar trafiken.

VTI AKTUELLT NR 3 2020

7

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

EU-projekt för att minska utsläpp Biltrafiken har en stor inverkan på luftkvaliteten genom sina utsläpp.

Ett treårigt EU-projekt, där VTI deltar, arbetar med att öka vår kunskap om utsläpp och ta fram åtgärder för att uppnå beteenden som minskar utsläppen och därmed förbättrar människors hälsa. Det kan till exempel handla om olika sätt att ändra körstilen och sättet att sköta och utrusta bilen.

Biltrafiken är källa till ett antal ­ lika utsläpp. Förutom utsläpp av kol­ o dioxid, kväveoxider, partiklar och kol­ monoxid via avgaser ger bilarna ifrån sig slitage­partiklar från däck och bromsar. Även slitage av vägen ger upphov till ­partiklar. Ut­släp­pen påverkar i sin tur människors hälsa och vår miljö negativt.

Att det går att minska utsläppen genom sättet att köra känner vi till. Men vilket är det bästa sättet och hur kan bilförare på­ verkas att köra så att de verkligen mini­ merar utsläppen? Och hur påverkas ut­ släppen av hur du sköter om din bil och hur du väljer att utrusta den? Det arbetar forskare från nio länder i Europa och från Kina med att konkretisera i projektet uCARe*. Från Sverige deltar VTI och IVL Svenska miljöinstitutet.

På VTI pågår arbete med att undersöka utsläpp som kommer från slitage från däck och bromsar samt att undersöka hur körbeteendet hos förare ser ut och kan ändras.

Sonja Forward, VTI.

Mats Gustafsson, VTI.

8

VTI AKTUELLT NR 3 2020

Hastighet påverkar däckslitage Det finns sedan tidigare endast lite forsk­ ning, både i Sverige och övriga EU, om vad som påverkar omfattningen av slitage på däck och bromsar. Ett antal prover i VTI:s provvägsmaskin har därför gjorts för att undersöka vilka faktorer som leder till ökat slitage från däck, till exempel hastig­het, däcktryck och last på bilaxlarna.

Proverna har ännu inte analyserats färdigt men det går redan nu att dra vissa slut­ satser.

– Den absolut största påverkan på hur

mycket däcken slits, bland de faktorer vi kunnat prova, har hastigheten. Ju fortare du kör, desto mer slits däcken, säger Mats Gustafsson, senior forskare på VTI. Sedan tidigare är det också känt att däcktrycket är viktigt – för lågt eller för högt däcktryck ökar slitaget på däcket.

Den färdiga analysen av proverna kommer att bidra till den modell som tas fram inom uCARe över vad som påverkar ut­ släppen från bilar till luft.

Utöver analyserna av proverna från provvägsmaskinen kommer data om slita­ ge av bromsar och vägytan också att läg­ gas in i modellen.

Sonja Forward, också hon senior fors­ kare på VTI, arbetar med kartläggning och utbildning av förare och deras körsätt för att minska utsläpp. Hittills har VTI och IVL gjort ett antal intervjuer med bil­ förare som bland annat handlar om deras medvetenhet om vilka utsläpp deras bil släpper ut och om de gör något för att minska dessa. Inledande studier har visat att medvetenheten om möjligheten att på­ verka utsläppen av koldioxid är relativt utbredd, men hur är det till exempel med kunskapen om kväveoxid och den egna körningen?

– Medvetenheten varierar stort mellan olika förare, det framgår tydligt. Det blir därför intressant att se vilka slutsatser det går att dra om vad som behöver göras för att påverka medvetenhet och körstil, säger Sonja Forward.

– Resultatet från intervjuerna kommer att ligga till grund för ett utbildnings­ material som vi ska ta fram i projektet.

Syftet med materialet är att motivera föra­ re att köra så att de minskar utsläppen.

Tanken är också att olika event som vänder sig till bilförare ska genomföras för att sprida kunskap om körsätt och utsläpp och i förlängningen påverka bilförare att köra så att de minskar utsläppen. Eventen kommer att genomföras tillsammans med flera aktörer, i Sverige till exempel Stock­ holms stad, som har knutit sig till projek­

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

tet uCARe. När de kommer att kunna genom­föras beror på när restriktionerna som rör folksamlingar tas bort. Tanken är också att eventen ska utvärderas med hjälp av enkäter före och efter genom­ förandet.

Text: Eva-Mari Löfqvist Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos.com, Fotograf Satu AB/VTI och Hejdlösa Bilder/VTI *uCARe finansieras av Horisont 2020 – EU:s ramprogram för forskning och innovation.

MER INFORMATION:

Sonja Forward, sonja.forward@vti.se Mats Gustafsson, mats.gustafsson@vti.se

Hur kan du köra för att minska utsläppen från din bil?

Det här är känt redan idag: • Aggressiv körning, med snabba accelerationer och häftiga inbromsningar ökar utsläppen.

• Genom att köra mjukt, använda motorbroms och undvika snabba accelerationer kan du

minska utsläppen.

• Höga hastigheter ökar i många fall utsläppen.

• Felaktigt lufttryck förkortar däckens livslängd och för lågt tryck ökar slitaget på däcken och därmed utsläppen

av partiklar till miljön.

• En mera miljövänlig körstil är lugnare och minskar också hetsen i trafiken.

LÄS MER: www.project-ucare.eu OM EU-PROJEKTET UCARE

uCARe är ett EU-­ forskningsprojekt och står för ”You Can Always Reduce Emissions because you care”.

Projektet startades i maj 2019 och pågår till maj 2022.

14 partner medverkar.

Från svensk sida deltar VTI och IVL (Svenska miljö­institutet). uCARe leds av den neder­ ländska forsknings­ organisationen TNO.

Budgeten för uCARe är 3 miljoner euro. VTI:s andel är 4,7 miljoner kronor.

Målet för uCARe är att minska utsläppen från de bilar som redan idag rullar på EU:s vägar och

på så sätt bidra till att förbättra luftkvaliteten och människors hälsa.

Det ska ske genom att förse förare med enkla, begripliga och effektiva verktyg för att själva minska sina utsläpp.

Dessutom ska projektet utveckla verktyg för att stödja intressenter, till exempel politiker och tjänstemän, som kan påverka den lokala luftkvaliteten i deras arbete med att välja strategier.

VTI AKTUELLT NR 3 2020

9

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Under de senaste 30 dagarna, hur ofta har du kört fortare än hastighetsgränsen inom tättbebyggt område?

0,8

Andel minst en gång

0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1

al Tj ec ki Ös en te rr ik e Fi nl an d Eu ro pa

an d

le n

rt ug

Po

kl

Po

Ty s

Ita lie n Gr ek la nd

Ir la nd Sp St a n or ie br ita n nn ie n Sc hw ei z Se rb ie n Sv er ig e Un N ed ge er rn lä nd er na Sl ov en ie n Be lg i Da en nm ar k Fr an kr ik e

0,0

En av frågorna i den senaste ESRA-enkäten.

Diagrammet visar hur bil­ förare i Sverige och ö ­ vriga del­ tagande länder från Europa har svarat.

Källa: ESRA

Världsomspännande nätverk gör trafiksäkerhetsenkät möjlig Vilken attityd har trafikanter till hastighetsöverträdelser, alkohol, trötthet och bilbältesanvändning? Det undersöker det internationella nätverket ESRA genom enkäter till trafikanter världen över. VTI ingår i samarbetet.

ESRA, E-survey of road users’ atti­ tudes, är ett gemensamt internationellt ini­ tiativ som omfattar forsknings- och trafik­ säkerhetsinstitut över hela världen och koordineras av Vias institute i Bryssel.

När samarbetet startade 2015 ingick 17 länder. Idag är hela 48 länder med, varav Sverige är ett. Från svensk sida deltar VTI som en av ESRA:s partner.

Syftet med undersökningen är att samla in jämförbara uppgifter om trafiksäker­ hetsbeteenden och trafiksäkerhetsattityder som kan fungera som underlag för besluts­ fattare på nationell och internationell nivå.

Enkäten tas fram av en kärngrupp och översätts sedan av de partner som ingår till språken i de länder där undersökning­ en genomförs. Enkäterna genomförs där­ efter via en webbpanel genom ESRA:s för­ sorg.

Representativt urval Ungefär 1 000 personer per land, enligt ett representativt urval vad gäller till exempel kön och ålder, får besvara enkäten.

Bilförare, mopedister, motorcyklister,

10

VTI AKTUELLT NR 3 2020

cyklister och fotgängare ingår i undersök­ ningen. De områden som undersöks är alkohol och droger, hastighetsöverträdel­ ser, bältes- och bilbarnstolsanvändning samt distraktion och trötthet.

ESRA genomfördes i en första omgång 2015–2017. En andra omgång genomför­ des under 2018 och början av 2019. Alla data från undersökningarna är tillgängliga för nätverkets partner.

– ESRA 1 har vi haft nytta av i olika forskningsprojekt som VTI medverkat i.

Resultaten från den andra omgången har vi dessutom fått möjlighet att göra en mer omfattande analys av, genom finansiering av Trafikverket, berättar Anna Vadeby, ­senior forskare på VTI. Analysen kommer att göras hösten 2020 och publiceras i januari 2021.

Jämförelser mellan Sverige och andra län­ der med en trafiksäkerhet på samma nivå som Sverige kommer att ingå liksom en djupare analys av svenska data. Genom jämförelserna kan Sverige dra lärdomar som kan utveckla trafiksäkerhetsarbetet på hemmaplan ytterligare.

Bidrar till internationellt samarbete Förutom värdet av att få tillgång till omfattande data bidrar partnerskapet i ESRA till utvecklandet av VTI:s med­ verkan i nätverk internationellt.

– Vi ingår i flera andra världs­om­ spännande nätverk, till exempel genom OECD (Organisation for Economic ­Co-operation and Development), där vi får möjlighet att sprida svensk forskning och ta del av andra länders erfarenheter.

ESRA är delvis sprungen ur dessa nätverk och bidrar med ytterligare värdefulla ­kontakter, säger Anna Vadeby.

– Att vara en del av internationella ­nätverk ger mycket positiva effekter, både för Sverige och svensk trafiksäkerhet som för oss forskare på VTI. Från VTI arbetar även Gunilla Sörensen med översättning av enkäten och, till­ sammans med Anna Vadeby och Sonja Forward, med genomförandet av den svenska analysen. Astrid Linder, forsk­ ningschef på VTI, är också knuten till ESRA. Text: Eva-Mari Löfqvist MER INFORMATION:

Anna Vadeby, anna.vadeby@vti,se LÄS MER: www.esranet.eu

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Europeiskt samarbete lyfter jämställdheten Hyrcykelsystem är framför allt utformade för arbetsresor. Det missgynnar dem som gör mer komplicerade resor, exempelvis handlar och hämtar barn på vägen hem. Det är oftare kvinnor som får ta den rollen och därmed har de svårare att använda systemen. Det är en liten pusselbit av kunskap som VTI bidrar med i EU-projektet TInnGO, som handlar om att främja jämställdhet i transportsektorn.

När 20 partner i 11 olika länder ska samverka i ett stort EU-projekt blir det komplicerat när en pandemi stänger ner i stort sett alla samhällen. En del av arbetet i TInnGO* baseras på enkäter om hur människor reser i vardagen och de har inte gått att genomföra när hela befolkningar sitter hemma.

– Men i maj lyckades vi genomföra en tredagarskonferens med 35 deltagare helt online. Det fungerade tack vare att vi hade träffats tidigare, berättar Malin Henriksson, senior forskare på VTI. TInnGO är ett treårigt projekt och nu pågår en halvtidsutvärdering.

– Vi har utvecklat koncept för hur man kan koppla arbete med genusfrågor och intersektionalitet till transportplanering.

Det är ett underutvecklat område, trans­ portsektorn ligger efter i jämställdhets­ arbetet, säger Lena Levin, projektledare och senior forskare på VTI. De har också kartlagt metoder och lyft fram goda exempel på hur man arbetar med jämställdhet i transportsektorn.

Skandinavisk hubb I TInnGO pågår en del av arbetet i natio­ nella hubbar. Transportsystemen, och hur de används, ser så olika ut i Europa att man behöver göra studier som är specifikt inriktade på det egna landet.

Sverige och Danmark utgör en skandi­ navisk hubb där man har intervjuat ­användare av hyrcykelsystem. Man har även intervjuat människor som har till­

Jonas Ihlström och Malin Henriksson, båda VTI, har undersökt användningen av hyrcyklar i Linköping.

gång till systemen men inte använder dem.

– Det ska knytas samman till en fyllig berättelse om vad ett hyrcykelsystem kan bidra till i en stad när det gäller sociala frågor kopplade till jämställdhet. Studien har gjorts i Linköping och Köpenhamn, säger Malin Henriksson.

– Vi är mitt uppe i analysfasen men vi kan se att cyklarnas utformning och ut­ placering i staden riskerar att missgynna kvinnor som i större utsträckning gör ­omsorgsresor och till exempel hämtar barn på vägen hem.

Olika syn på jämställdhet I TInnGO kan man utnyttja erfarenheter från alla länder, och det är både en styrka och en utmaning. De svenska forskarna kan ibland känna sig frustrerade när de upplever att deltagare från andra länder pratar om jämställdhet på ett stereotypt sätt som vi gjorde för 10–15 år sedan: Alla män kör bil och alla kvinnor åker buss.

– Vi tycker inte att det är så enkelt som att alla kvinnor är diskriminerade i trans­ portsystemen, en del har bra ekonomi och

kan köpa bilar och elcyklar. Men det är fler kvinnor än män som har dålig ekono­ mi. Det är viktigt att alla kan göra håll­ bara val så att transportsystemets negativa miljöpåverkan minskar, säger Lena Levin.

TInnGO ska generera forskning men också leda till en förändring. Därför sam­ verkar forskarna med dem som gör och använder systemen. Det kan vara intresse­ grupper, kommuner och operatörer.

– Vi jobbar interaktivt med de som faktiskt kan åstadkomma en förändring.

På den punkten är våra danska kollegor avund­sjuka på oss i Sverige. Här är det mycket lättare att hitta kommuner och företag som vill arbeta med jämställdhets­ frågor, säger Lena Levin.

Text: Johan Sievers/redakta Foto: Maria Elvåker/VTI *TInnGO finansieras av Horisont 2020 – EU:s ramprogram för forskning och innovation.

MER INFORMATION:

Lena Levin, lena.levin@vti.se Malin Henriksson, malin.henriksson@vti.se LÄS MER: www.tinngo.eu

VTI AKTUELLT NR 3 2020

11

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Framtida koncept för hållbar mobilitet I början av 2020 lanserades SHOW, ett EU-projekt som syftar till att demonstrera och utvärdera avancerade koncept för hållbar mobilitet i verkliga stadsmiljöer.

Projektet SHOW* har en budget på 36 miljoner euro, varav nära 30 miljoner är bidrag från EU, och samlar 69 partner från 13 EU-länder. Dessutom kommer projektet samarbeta med organisationer från USA, Sydkorea, Australien, Kina och andra länder utanför EU. Det gör det till det största europeiska projekt någonsin där man samlar ihop framtidens koncept med elektrifierade och autonoma fordon och tjänster som till exempel automatisk MER OM SHOW

Projekttitel: SHOW, Shared ­automation Operating models for Worldwide ­adoption.

Projekttid: 2020-2024.

Koordinator: UITP, International Association of Public Transport

laddning av fordon, anropsstyrd trafik och MaaS**-tjänster för att demonstrera hur de kan integreras och fungera till­ sammans i en stad. Målet är att främja den utveckling av hållbar mobilitet i städerna som drivs av automatisering, elektrifiering, samarbete och inkludering.

Fjärrstyrd 5G-teknik Totalt kommer försök göras i 18 städer runt om i Europa. VTI ansvarar för att koordinera arbetet med att bestämma vad som ska utvärderas i dessa och hur det ska göras. I Sverige kommer försök göras i Kista och Linköping för att utvärdera ett kontrolltorn som använder sig av 5G. Tanken är att göra det möjligt att överva­ ka och styra autonoma fordon på distans.

– Målet med försöken är att kunna visa på en säker och pålitlig drift av elektriska autonoma och förarlösa fordon i kollek­ tivtrafiken med hjälp av fjärrstyrd 5G­teknik. Det skulle skapa utrymme för föra­ ren att koncentrera sig på andra uppgifter

relaterade till resenärerna och på sikt till att få helt självkörande fordon, säger Anna Anund, forskningschef vid VTI och en av VTI:s representanter i projektet.

I Linköping kommer förutom försöken med fjärrstyrning även användandet av självkörande bussar till nytta för personer med funktionsnedsättningar att studeras.

Två självkörande bussar trafikerar sedan i fjol en två kilometer lång slinga på uni­ versitetsområdet. Sträckan kommer att förlängas för att även passera det när­ liggande bostadsområdet Vallastaden där det bland annat finns ett äldreboende och en skola för barn med särskilda behov.

Till och från kollektivtrafikens stomlinjer – Störst nytta av våra autonoma bussar har förhoppningsvis de äldre och barnen vid de kommunala anläggningarna efter­ som avsikten är att bussarna ska k ­ unna användas för att enkelt ta sig till och från kollektivtrafikens stomlinjer som pas­ serar genom Vallastaden, men en bit från

Innovativa system gör autonoma fordon säkrare I februari avslutades EU-projektet ADAS&ME efter att ha pågått i tre och ett halvt år. Projektet har utvecklat system som säkerställer att övergången mellan ett fordons autonoma system och förare blir säkrare.

– Vi har uppnått det vi lovade, säger Anna Anund, forskningschef på VTI och projektets koordinator.

Projektet, med sina 33 partner och en total budget på 9,6 miljoner euro, är det största EU-projekt som VTI hittills har ­koordinerat. ADAS&ME* har bestått av tio arbetspaket och sju användarfall som pågått parallellt och arbetet med att koordinera projektets alla delar har tagit mycket tid.

– Det känns alltid tomt när ett projekts slutrapport är inlämnad. Jag har levt med projektet i över tre år, egentligen redan

12

VTI AKTUELLT NR 3 2020

s­ edan vi skickade in projektidén för fyra och ett halvt år sedan, säger Anna Anund.

Sammanföring av automation, förarens tillstånd och trafikmiljön Visionen för ADAS&ME var att bygga vidare på det man vet om automation, förarens tillstånd och trafikmiljön. Genom att sammanföra dessa komponenter säker­ ställs säkra övergångar mellan system och förare.

– Med hjälp av de system projektet har utvecklat kan vi säkerställa att föraren inte är sömnig, distraherad eller upprörd innan hen får tillbaka kontrollen från fordonets automatiserade system.

Projektet har också utvecklat ett system för bussar i stadstrafik där bussen auto­ matiskt kan stanna vid en hållplats för att släppa av eller ta på passagerare.

Försöken gjordes i en av VTI:s simulatorer i Lin­köping i samarbete med Scania, Denso och Autoliv.

Försök med motorcykel i projektet ADAS&ME.

– Tidigare forskning visar att olyckor med bussresenärer generellt sett är vanli­ gast vid busshållplatser. Väl ombord är den vanligaste skadan på passagerare ­orsakad av att de trillar när föraren acce­

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

i städer demonstreras i nytt EU-projekt skolan och boendet, säger Anna Anund.

Förutom VTI ingår RISE, Transdev, Combitech och Ericsson Linköping i SHOW-projektet i Linköping. Att de auto­ noma bussarna i Linköping ingår i projek­ tet innebär även finansiering för del två i arbetet med Ride the future, en rullande forskningsplattform i Linköping med självkörande bussar. Ride the future är ett regionalt utvecklingsprojekt i samverkan mellan Akademiska Hus, Linköpings kom­ mun, Linköpings universitet, RISE, Science Park Mjärdevi, Transdev Sverige, VTI och Östgötatrafiken.

Text och foto: Maria Elvåker/VTI *SHOW finansieras av Horisont 2020 – EU:s ramprogram för forskning och innovation. **Mobility as a Service, ett sätt för effektivt nyttjande av offentliga och privata transportmedel för att komma ifrån privatägandet av fordon.

MER INFORMATION:

LÄS MER: https://show-project.eu

Hugo Hardestam, projektledare självkörande fordon, Transdev Sverige AB, och Anna Anund, forskningschef, VTI, tillsammans med de två självkörande ­bussarna som trafikerar Campus Valla i Linköping.

lererar eller bromsar för hårt, något som kan uppstå då förarna är stressade. Tester av det system vi har utvecklat visar att fö­ rarna upplever mindre stress när systemet tar hand om stoppet och föraren kan fo­

kusera på resenärerna, säger Anna Anund. av sig själv utan att föraren behöver sätta Ett annat system som har utvecklats ner fötterna. Arbetet med motorcyklar och testats är kopplat till elbilar. Vid och förares skyddsutrustning har letts av Ducati och Dainese. ­exempelvis köbildning kan föraren – Resultatet av upp­leva stress om bilen signale­ rar att batteriet behöver ADAS&ME-projektet laddas. Bilens autonoma är verkligen något system tar då över kon­ som kan vara till trollen av bilen och nytta för förare av olika fordon. säker­ställer att bilen Genom att syste­ körs på ett optimalt met känner av fö­ sätt för att inte dra rarens sinnesstäm­ onödigt mycket el. ning kan olyckor som Sedan kör b ­ ilen automa­ orsakas av förarens till­ tiskt till närmaste ladd­ stånd undvikas. station. Arbetet med elbilar har Autonom körning Sammantaget banar allt vi letts av Valeo och Vedecom. på testbana. utvecklat och studerat i det System för motorcykelförare här projektet en väg till framtiden för autonoma fordon, säger Projektets innovationer kan också applice­ Anna Anund. ras på motorcyklar. Projektet utvecklade Text: Maria Elvåker ett system som tar över kontrollen av Foto: ADAS&ME motorcykeln om föraren blir ouppmärk­ sam eller i värsta fall svimmar. I förarens *ADAS&ME har finansierats av Horisont 2020 skyddsutrustning finns sensorer som mäter – EU:s ramprogram för forskning och innovation. temperatur och svettning. Skulle föraren MER INFORMATION: svimma tar det autonoma systemet över och stannar motorcykeln. Med hjälp av en Anna Anund, anna.anund@vti.se LÄS MER: www.adasandme.com stabilisator står motorcykeln kvar upprätt

Anna Anund, anna.anund@vti.se

VTI AKTUELLT NR 3 2020

13

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

VTI har ett nationellt uppdrag att samla inhemsk forskning på transportportal.se.

VTI har också ett uppdrag att se till att den svenska forskningen sprids via den internationella transport­ forsknings­data­ basen TRID.

Internationellt samarbete säkrar transportforskningen för framtiden VTI har ett internationellt samarbete som kanske inte så många utom­stående känner till. Samarbetet handlar om att trygga kunskap på transportforskningsområdet, och då ofta kunskap som hamnar utanför de traditionella vetenskapliga tidskrifterna. Kunskap som ändå är nog så v­ iktig för utvecklingen.

Birgitta Sandstedt, avdelningschef för kommunikation, marknad och biblio­ tek på VTI, använder benämningen ”den grå litteraturen”. Det är litteratur som inte har publicerats av förlag eller genom andra etablerade veten­skapliga medier.

Här kan man till e­ xempel hitta resultat från den tillämpade forskningen som ger praktiska lösningar på konkreta problem, många gånger lösningar som har en verk­ ligt stor betydelse i våra vanliga liv.

– Jag vill slå ett slag för hur viktigt det är att hitta även den här litteraturen, för den hamnar ibland lite mer i bakgrunden än det som resulterar i artiklar i de veten­ skapliga tidskrifterna, säger Birgitta Sandstedt.

Information om svensk transportforsk­ ning levereras också vidare till den inter­ nationella transportforskningsdatabasen TRID som drivs av TRB, Transportation Research Board, i USA. Sveriges medver­ kan i TRID är möjlig tack vare ett sam­ arbete inom OECD där VTI är en aktiv partner. Birgitta Sandstedt har verkat i samarbetet under lång tid, varav flera ­perioder som ordförande.

Databaserna, både de svenska och inter­ nationella, gör det enklare för forskare att hitta samarbetspartner, och de ger forskar­ na en möjlighet att visa upp vad de arbe­ tar med. Här finns också de tillämpade forskningsresultaten samlade.

Nationellt uppdrag

– Både TRID och våra egna databaser är möjliga att söka i utan kostnad. Den öppenheten är fantastisk. Den ger en utväxling som aldrig skulle ske om alla länder satt och ruvade på sitt eget materi­ al. Det är ju viktigt att man kan ta tillvara på det som redan finns gjort och bygga vidare på detta.

VTI har ett nationellt uppdrag att bevaka och samla in publikationer och andra resurser relevanta för transportforskning­ en. Det kan handla om publicerade resul­ tat, men också om utredningar och om pågående forskningsprojekt. Allt detta samlas på webbplatsen transportportal.se.

14

VTI AKTUELLT NR 3 2020

Öppenhet ger utväxling

Eller som Bill McLeod, VTI:s kontakt­ person på TRID, uttrycker det på en fråga om det internationella samarbetets bety­ delse: – Det internationella samarbetet i TRIDdatabasen ökar kraftigt dess användbarhet för uppdragsgivare och forskare i hela världen. Utan bidragen från våra utländ­ ska kollegor på VTI och andra forsknings­ institut skulle täckningen av viktig forsk­ ning från Sverige, andra delar av Europa, Australien, Kanada och Mexiko vara ­väldigt liten. TRID handlar framför allt om att hjälpa människor och institutioner runt om i världen att hitta lösningar på problem, och det spelar inte någon roll var­ifrån lösningarna kommer.

Det går utmärkt att använda transport­ forskningsdatabaserna på egen hand, men behöver man söka på djupet kan det vara bra att ta hjälp av en informations­ specialist, menar Birgitta Sandstedt.

– Det är något vi på VTI kan hjälpa till med. Vi tar också gärna emot förslag på svenska rapporter och projekt som inte ­redan finns i databaserna.

Text: Catarina Gisby/redakta Foto: Peo Stenholm/Mostphotos.com MER INFORMATION:

Birgitta Sandstedt, birgitta.sandstedt@vti.se

TEMA INTERNATIONELLT SAMARBETE

Vad får oss att lita på självkörande bilar?

BRAVE, Bridging the gap between drivers and automated vehicles, är ett EU-projekt som har pågått sedan 2017 och nu närmar sig slutfasen. BRAVE handlar om vad det är som påverkar trafikanters för­troende för självkörande bilar.

Ett av projektets mål är att ta fram riktlinjer för hur användargränssnitt ska vara utformade för att trafikanter ska känna tillit till och acceptera de autonoma systemen.

VTI koordinerar projektet som leds av forskningsledare Ingrid Skogsmo.

– BRAVE* fokuserar på användarna och har ett tvärvetenskapligt angreppssätt.

Vi testar och utvärderar tekniska system och användargränssnitt utifrån olika trafi­ kantgruppers behov och ser vad som fung­ erar – det som fungerar bra ger också ­acceptans och förtroende för systemen.

I projektet har det ingått en attityd­ undersökning med tusen svarande från allmän­heten i sju länder. Resultaten visar att det generellt sett finns en positiv syn på automatisering och, kanske något för­ vånande, att cyklister och mc-förare i stör­ re utsträckning än bilförare tror att säker­ heten kommer att öka med självkörande

Ignacio Solis och Clara Berlin demonstrerar hur försöken i VTI:s fotgängarsimulator går till. Med hjälp av virtual reality-teknik undersöker forskarna när fotgängare i interaktion med självkörande bilar känner att det är säkert att gå över gatan.

bilar. Enligt Ingrid Skogsmo kan en tolk­ ning vara att oskyddade trafikanter inte alltid litar på att bilförare följer trafikreg­ lerna utan ser möjligheter till ökad säker­ het med en automatiserad fordonsflotta.

VTI:s avancerade körsimulatorer an­ vänds i projektet för att se hur förare och teknik interagerar. Provning görs också i riktiga bilar på en testbana i Frankrike.

Närmast går forskarna vidare med att ut­

värdera hur fotgängare upplever en själv­ körande bil och dess externa gränssnitt.

De testerna görs i VTI:s egenutvecklade fotgängarsimulator.

Text och foto: Hillevi Ternström/VTI *BRAVE har finansierats av Horisont 2020 – EU:s ramprogram för forskning och innovation.

MER INFORMATION:

Ingrid Skogsmo, ingrid.skogsmo@vti.se

TRA 2020 ställdes in – men resultaten sprids ändå I april skulle den internationella konferensen Transport Research Arena – TRA 2020 ha hållits i Helsingfors. På grund av pandemin ställdes dock konferensen in.

– VTI hade flera aktiviteter inplane­ rade, bland annat skulle vårt deltagande i olika EU-projekt presenteras i VTI:s monter och flera konferensbidrag från VTI var redan accepterade och klara, säger Eva-Mari Löfqvist, strategisk forsk­ ningskommunikatör på VTI. VTI är koordinator för EU-projekten BRAVE och VIRTUAL samt det nyligen avslutade ADAS&ME. Alla dessa projekt

har egna artiklar i detta nummer av VTI aktuellt. Dessutom är VTI deltagare i 14 andra EU-projekt.

TRA-konferensen är värd för den åter­ kommande tävlingen TRA VISIONS som anordnas på uppdrag av EU-kom­mis­sion­en.

Anna Anund, forskningschef på VTI, var en av finalisterna i TRA VISIONS 2020 Senior Researcher Competition. Hon bidrog i tävlingen med sitt arbete inom ADAS&ME. – Det känns väldigt roligt att vara en av de tre som gick vidare till finalen. Det som känns om möjligt ännu roligare är att ADAS&ME har lyckats utveckla flera inno­vationer som på sikt kan rädda liv, säger Anna Anund.

VTI har även deltagit som partner i det konsortium som leder TRA VISIONS 2020.

– Vårt uppdrag var framför allt att få in järnvägsbidrag från hela Europa till tävlingen och vi ser fram emot pris­ ceremonin, även om den nu blev fram­ skjuten, säger Birgitta Sandstedt, projekt­ ledare på VTI för TRA VISIONS 2020.

Konferensbidrag till TRA 2020 som är skrivna av VTI:are finns åtkomliga i full­ text via vti.diva­portal.se.

Text: Catharina Arvidsson MER INFORMATION:

Den som vill veta mer om VTI:s bidrag till TRA 2020 kan kontakta VTI:s bibliotek, bibliotek@vti.se.

VTI AKTUELLT NR 3 2020

15

Foto: Roland Magnusson/Mostphotos.com

Foto: Andreas Schander/VTI

I KORTHET

Forskarkompetens ­ bidrar till hållbar stadsutveckling Karolina Isaksson har tackat ja till att ingå i den rådgivande forsknings- och innovationsgruppen till Rådet för hållbara städer.

– Jag förväntar mig att detta kom­ mer att vara ett bra forum för nätverkan­ de och idéutbyte och ett sätt att förmedla VTI:s omfattande kunskaper om hållbart resande och hållbar transportplanering i det strategiskt viktiga sammanhang som Rådet för hållbara städer utgör, säger Karolina Isaksson, senior forskare på VTI. Deltagarna i forsknings- och innovations­gruppen kommer från såväl universitet och högskolor som forsknings­ organisationer som RISE och VTI. – Det är roligt att gruppen är så ­varierad samtidigt som alla på något sätt arbetar med hållbar stadsutveckling med koppling till planeringsfrågor.

Nyligen har gruppen haft ett digitalt första möte där syftet var att ur ett forsknings­perspektiv stärka rådet i arbetet med att få kommunerna att ställa om till ett mer hållbart samhälle.

– Under mötet hölls en workshop där vi samlade på oss gemensamma iakttagelser om hur coronakrisen har bidragit till för­ ändringar ur ett hållbarhetsperspektiv och hur forskning och kunskapsutveckling kan bistå till att den förändringen blir bestående.

MER INFORMATION:

Karolina Isaksson, karolina.isaksson@vti.se LÄS MER: www.hallbarstad.se

16

VTI AKTUELLT NR 3 2020

Två nya projekt om oskyddade trafikanter Trafiksäkerhet för oskyddade ­trafikanter är i fokus i två nya ­forskningsprojekt hos VTI som finansieras av Länsförsäkringars forskningsfond.

I det ena ska forskare undersöka hur barn som cyklar och går till skolan kan få en så säker trafikmiljö som möj­ ligt. Katja Kircher, forskningsledare på VTI, ska undersöka vilka krav dagens trafikmiljö ställer på barn i olika åldrar då de går eller cyklar till skolan.

– Utifrån barns beteende i förhållande till kraven kommer vi att bedöma hur rimliga de krav är som barnen möter längs med sin väg till skolan.

Det andra projektet, som sker i nära samarbete med cykelhjälmsföretaget Hövding, handlar om bakomliggande ­orsaker till cykelolyckor och hur dessa kan reduceras. Projektet leds av Jan Andersson, professor på VTI. MER INFORMATION:

Jan Andersson, jan.andersson@vti.se Katja Kircher, katja.kircher@vti.se

Håll dig à jour

Adresserna till våra kanaler:

Facebook: @vtisweden LinkedIn: /company/vtisweden Twitter: @vtisweden Youtube: @vtisweden

Foto: Annika Johansson/VTI

Foto: Annika Johansson/VTI

I KORTHET

Lighthouse – viktig plattform för maritim transportforskning

Populär seminarieserie fortsätter under hösten På VTI hålls regelbundet öppna seminarier om ämnen som är intressanta för transport­ forskningen. Föreläsningarna tar upp aktuella ämnen med koppling till samhällsekonomi och ­samhällsnytta.

Vårens seminarieserie avslutades med Lina Jonsson från WSP och Staffan Hultén från Handelshögskolan som berättade om styrmedel för elbils­ introduktion. Tidigare seminarier har handlat om beslutsprocessen som ledde fram till Nya Karolinska, globaliseringen av flygindustrin, styrmedel för att nå transportsektorns utsläppsmål till 2030 och styrmedels effekter på utsläpp från vägtrafiken.

– Seminarieserien har väckt intresse

och det är roligt att det har varit så bra uppslutning och att så många intressanta föreläsare har velat komma, säger Anders Bondemark.

Seminarierna vänder sig till alla med intresse för transportforskning och ­arrangeras av Anders Bondemark och Samuel Lindgren, doktorander i transportekonomi på VTI. – Seminarierna hålls normalt på VTI:s lokaler på Campus KTH i Stockholm men de två sista av vårens seminarier hölls helt digitalt, en övergång som fung­ erade bra, säger Samuel Lindgren.

Höstens program annonseras fort­ löpande i kalendern på VTI:s webbplats, www.vti.se.

MER INFORMATION:

Anders Bondemark, anders.bondemark@vti.se Samuel Lindgren, samuel.lindgren@vti.se

VTI förstärker sin roll inom den maritima sektorn genom sam­ arbetet med branschprogrammet Lighthouse.

Lighthouse är ett nationellt bransch­ program som arbetar med forskning, utveckling och innovation inom den ­maritima sektorn.

– Det är viktigt att få med branschen och skapa ett forum där hamnar, rederier, forskning, akademi och institut kan hitta gemensamma frågeställningar, säger Jan Andersson, professor inom människamaskin-interaktion på VTI. Han valdes under våren in som VTI:s representant i Lighthouse program­ kommitté och ersatte därmed Inge Vierth, utredningsledare på VTI. – För VTI:s del är samarbetet med Lighthouse en plattform som möjliggör transportforskning inom den maritima sektorn, fortsätter han.

Lighthouse programkommitté tar emot och gör en prioritering av inkomna projekt­förslag och föreslår vilka förslag som ska få finansiering. Därefter är det Lighthouse styrelse som fastställer för­ slagen och Trafikverkets portföljstyrelse sjöfart som fattar slutligt beslut.

– Som forskare inom HMI möter jag samma forskningsfrågor inom den ­maritima forskningen som inom andra trafikslag, det är bara tillämpningen som är olika, säger Jan Andersson.

MER INFORMATION:

Jan Andersson, jan.andersson@vti.se LÄS MER: www.lighthouse.nu

VTI AKTUELLT NR 3 2020

17

VTI:S VÄRLD

Efter bandklippning följt av fanfar för­klarades el­vägen invigd av Lunds kommun­ styrelses ord­förande Philip Sandberg tillsammans med Jonatan Nilsson och Maia Nilsson.

Elvägen i Lund invigdes under livesändning 2019 gav Trafikverket uppdrag till ett sydsvenskt konsortium, Evolution Road, att bygga en demonstrationsanläggning för elvägar i Lund.

Drygt ett år senare, i juni 2020, var det dags för invigning. Satsningen stöds och finansieras av Trafikverket.

450 personer följde invigningen när den livesändes från ett blåsigt men soligt Lund i början av juni. Moderator för dagen var Anna Wilkens som till vardags arbetar som kommunikationsansvarig på Innovation Skåne som projektleder Evolution Road. Tillsammans med kolle­ gan och Evolution Roads projektledare Per Löfberg guidade Anna åhörarna genom den drygt en timme långa sänd­ ningen.

Elektrifiering viktig för omställningen – Vi är stolta över att vara del i denna omställning för miljön och klimatet. Vi tror verkligen på den här tekniken och vill visa upp dess fördelar. Det hade inte varit möjligt utan våra samarbetspartner som arbetat in i det sista för att få den första

18

VTI AKTUELLT NR 3 2020

delen av elvägen på plats, sa Per Löfberg.

Med anledning av situationen med ­covid-19 och restriktioner för resor fanns flera av talarna med via länk. En av dem var Trafikverkets programchef för elvägar Jan Pettersson.

– Jag hoppas att vi genom det här pro­ jektet får fram så mycket kunskap som möjligt om tekniken och att vi i slutändan har ett system så pass moget att det kan rullas ut permanent. Trafikverket tror på elektrifiering som ett viktigt verktyg för att nå miljömålen. Elvägen är intressant, inte minst för tunga fordon.

Tittarna fick också en hälsning från Sveriges energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman.

– För att vi ska nå klimatmålen är elek­ trifieringen av transportsektorn avgörande.

Elvägar är en viktig del i arbetet att mins­ ka utsläppen, och Evolution Road kom­ mer att kunna ge viktig kunskap i arbetet framåt, sa energi- och digitaliserings­ ministern vid invigningen.

Teknologi för framtidens transporter Efter inledande tal och hälsningar var det så dags för premiärturen. Det första fordo­ net som ska testas på sträckan är en elbuss från Solaris Sverige AB. Med på premiär­ turen fanns Lunds kommunstyrelses ord­ förande Philip Sandberg tillsammans med Jonatan Nilsson och Maia Nilsson.

– Det här är en del av vår framtid. Vi vet att våra utsläpp måste minska, framför allt på transportsidan och här har vi en unik teknologi som ska revolutionera framtidens transporter, sa Philip Sandberg.

– Vi i Lund vill vara just en testbädd för nya lösningar och ny teknologi som vi ser här när offentlig sektor, näringsliv och aka­ demi går samman och skapar något nytt som kommer ha stor betydelse i framtiden.

VTI:S VÄRLD

Illustration: Elonroad AB

Övre bilden: llustration över tekniken som används på elvägen i Lund.

Energi från ladd­skenor på vägen ­överförs till f­ordonet via en avtagare som fälls ut under fordonet.

Elvägen på Getingevägen i Lund installerades 25 maj 2020.

Invigningen avslutades med ett panel­ samtal med Mats Alaküla, professor vid Industriell elektronik och automation vid Lunds universitet, Angela Hultberg, Head of Sustainable Mobility IKEA, Karin Ebbing­haus, vd Elonroad AB och Claes Hemberg, oberoende ekonom. Fråge­ ställningen var: Hur kan elvägar bidra till ett klimatsmart transportsystem?

Panelen framhöll att Sverige är en av pion­järerna vad det gäller elvägar och nyckeln till framgång är samarbete mellan offentlig sektor, näringsliv och akademi.

Karin Ebbinghaus kallade elvägen för smart eftersom den, förutom att förse ­fordon med el, möjliggör flera andra lös­ ningar.

– Den inbyggda tekniken ger många ­andra möjligheter som betalningslösningar och igenkänning av fordon som är berätti­ gade att ladda. Skenorna kan också känna av om det till exempel skulle uppstå lokal halka och kan kommunicera det till fordo­ net och på så sätt varna bilister.

Evolution Road – ett privat-offentligt samarbete Evolution Road pågår fram till och med 2022 och syftet är att skapa mer kunskap om elvägar och undersöka potentialen för elväg som komplement i ett framtida fossil­fritt transportsystem.

Tekniken som används är utvecklad av det svenska bolaget Elonroad AB i sam­ arbete med Lunds tekniska högskola. Fån laddskenor i vägen överförs energin till fordonet via en avtagare som fälls ut un­ der fordonet. Laddningen kan ske både under färd och när fordonet står stilla.

Säkerheten är hög i och med att ladd­ skenan endast strömsätts i unikt korta meter­långa sektioner vilket gör att den strömsatta delen alltid är täckt av själva fordonet.

En elbuss från Solaris Sverige AB kom­ mer vara det första fordonet som testas på elvägen. Bussen kommer att testköras en vecka per månad. I anslutning till elvägen i Lund finns också ett besökscenter. Här

Nedre bilden: Elbussen från Solaris Sverige AB k ­ ommer vara det första ­fordon som testas på elvägen.

finns bland annat möjlighet för den intres­ serade att provköra vägen i den körsimu­ lator som VTI har utvecklat för projektet.

Simulatorn kommer också att kunna ­användas som komplement för att ­demonstrera elvägen de veckor när bussen inte körs.

VTI kommer också att undersöka hur vägbana och elskenor påverkas av trafike­ ring, genom så kallad accelererad prov­ ning, där utrustningarna på VTI i Lin­ köping kommer att användas.

Projektet möjliggörs genom ett sam­ arbete mellan nio partner: Elonroad AB, Innovation Skåne AB, Kraftringen Energi AB, Lunds kommun, Lunds Tekniska Högskola, Ramboll, Skånetrafiken, Solaris Sverige AB och VTI. Trafikverket är huvud­finansiär.

Den som vill besöka besökscentret i Lund är välkommen att mejla info@evolutionroad.se för att boka tid.

Text: Maria Elvåker Foto: Evolution Road

VTI AKTUELLT NR 3 2020

19

VTI:S VÄRLD

Stärkt juridisk forskningskompetens hos VTI VTI:s forskningskompetens har breddats ytterligare med två disputerade jurister. De finns vid kontoret i Göteborg och har båda internationell erfarenhet av transportfrågor.

Juristerna är Philip Almestrand Linné, som började sin anställning i november 2018 och Jeanette Andersson, som kom till VTI så sent som i juni 2020.

De vill marknadsföra sin kompetens både innan- och utanför VTI:s väggar.

– Att ha juridisk forskningskompetens är en styrka. Juridiken breddar, sätter ­ramarna och skapar möjligheter för olika fenomen och utveckling, säger Jeanette Andersson.

Philip Almestrand Linné fyller i: – Det finns mycket tvärvetenskaplig forskningskompetens inom VTI. Att den förstärks med juridik innebär att alla forskningsområden stimuleras och blir starkare genom ett slags korsbefruktning.

Han menar att det är relativt ovanligt med organisationer av VTI:s karaktär som har egen juridisk forskningskompetens.

Det normala är att sådan tas in utifrån.

Han tycker också att kompetensen är efter­frågad.

– Sedan en tid tillbaka har jag inte ­behövt marknadsföra mig själv särskilt ­aktivt. Det är snarare så att andra forskare har kommit till mig med olika juridiska frågeställningar. Till slut blev det så många ärenden att vi behövde en jurist till, vilket blev Jeanette.

20

VTI AKTUELLT NR 3 2020

Båda ser VTI:s utökade kompetens inom det juridiska området som svar på olika samhällsutmaningar. En sådan är den snabba teknikutvecklingen där regel­ verk och juridik inte alltid hänger med.

Ett exempel är elsparkcyklarnas intåg, som skedde långt innan det fanns ett ­regelverk för dem.

– Behovet av juridisk forskningskompe­ tens har nog funnits även tidigare. Kanske har den snabba teknikutvecklingen och regleringstakten inom vissa områden gjort det tydligare, säger Jeanette Andersson.

Vilka är då de båda juristerna som, än så länge, mest arbetar med komplette­ rande och stödjande insatser för de olika VTI-avdelningarna?

Jeanette Andersson disputerade 2018 om kontraktuellt ansvar inom internatio­ nell sjöfart och har därefter arbetat som lektor vid Örebro universitet. Hon har även hunnit med att vara jurist på Volvo Lastvagnar i Göteborg.

Philip Almestrand Linné disputerade 2017 inom internationell miljörätt och regleringen av svaveloxidutsläpp från far­ tyg. Han har tidigare undervisat och fors­ kat vid juridiska institutionen, Göteborgs universitet.

För tillfället arbetar Jeanette Andersson

Jeanette Andersson och Philip Almestrand Linné stärker VTI:s juridiska forsknings­ kompetens.

med ett arbetspaket som handlar om ­fjärrstyrning av fordon.

– Det är ett exempel på ett område där tekniken ligger före juridiken.

I en nära framtid vill hon arbeta tvär­ vetenskapligt, gärna med koppling till ­industrin och frågor med anknytning till internationalisering och hållbarhet.

– Det skulle också vara intressant att titta­närmare på det avtalsreglerande ­inflytande som stora internationella teknik­företag skaffat sig och som är ­viktigt att undersöka i förhållande till ­frågor om hållbar utveckling. Även Philip Almestrand Linné är syssel­ satt med frågan om fjärrstyrning. Han ser en framtid där juridiska frågor ofta kom­ mer att vara kopplade till elektrifiering, automatisering och delning, ofta med inter­nationell anknytning.

Båda menar att internationellt ­sam­arbete har framtiden för sig.

– Det är nödvändigt, eftersom våra ­utmaningar är globala, säger Jeanette Andersson.

Text: Johan Granath/redakta Foto: Karin Rolfsman/VTI

MER INFORMATION:

Philip Almestrand Linné, philip.a.linne@vti.se Jeanette Andersson, jeanette.andersson@vti.se

VTI:S VÄRLD

Skatt för slitage och trängsel även för framtidens fordon Statens intäkter från bensinoch dieselskatter minskar i takt med att användningen av fossila driv­medel minskar. Forskare från VTI har utrett principerna för hur vägtrafiken skulle kunna beskattas i en framtid med trafik utan ­förbränningsmotorer.

Minskad användning av fossila drivmedel får konsekvenser för statens skatteintäkter.

– År 2017 bidrog beskattning av bensin och diesel till över 60 miljarder kronor netto till statskassan. Det är intäkter som används för att bekosta offentlig verksam­ het i allmänhet, säger Jan-Eric Nilsson,

professor emeritus i transportekonomi vid VTI. Men att i framtiden beskatta el som man idag beskattar bensin och diesel tror inte Jan-Eric Nilsson på som en lösning.

– En högre elskatt för att kompensera intäktsbortfall från fossila bränslen skulle drabba alla elkonsumenter, inte bara trafikanterna. Dessutom kan vare sig dagens beskattning på drivmedel eller en skatt på el differentieras för att fånga upp ­skillnader i slitage mellan olika ­fordon ­eller för att beskatta trängsel.

En skatt på el skulle därför vara ett ­trubbigt ­instrument för beskattning.

En annan möjlighet är att ta ut en skatt som är kopplad till när och var ­fordon körs och fordonens miljö- och

säker­hetsegenskaper. Men det finns nack­ delar.

– Det finns en risk att attraktiviteten för den nya tekniken minskar. En alltför hög skatt på körning skulle då bromsa omställningen till en fossilfri fordonsflotta.

Det är något vi skulle kunna se de när­ maste tio till tjugo åren. Men när omställ­ ningen är slutförd och det inte längre finns möjlighet att välja mellan olika tekniker kommer vi inte längre att ha samma ­begränsningar, säger Jan-Eric Nilsson.

Text: Maria Elvåker MER INFORMATION:

Jan-Eric Nilsson, jan-eric.nilsson@vti.se LÄS MER: VTI rapport 1051: Framtidens ­beskattning av vägtransporter.

Konferensen framflyttad

till 10-12 november 2021 i Lund.

Istället erbjuder vi ett online event, prel. 5 november 2020 som är öppet för alla.

Missa inte det!

Hitta all information på vår hemsida www.icsc-2020.net Arrangeras av:

VTI AKTUELLT NR 3 2020

21

VTI:S VÄRLD

ny kompetens

Foto, Jeanette Andersson: Philip Almestrand Linné/VTI Övriga foton: Annika Johansson/VTI

VTI välkomnar nya medarbetare Kajsa Emanuelsson

Guillermo Pérez Castro

Kajsa Emanuelsson är anställd som forskningsassistent och doktorand vid Linköpings universitet.

Hon har en masterexamen i kognitionsvetenskap och har i sin utbildning inriktat sig på människors beteende i relation till teknik, och då speciellt fordon och katastrofmedicin. På VTI ska Kajsa forska om blåljus inom projektet Nordic Way 3 som är ett nordiskt forskningssamarbete om hur fordon kan kommunicera med varandra.

Guillermo Pérez Castro är anställd som forskningsassistent men är också doktorand vid Kommunikation och transportsystem, Linköpings universitet. Hans examensarbete från KTH handlade om att modellera cykeltrafik och då speciellt cyklisters beteende när de följer varandra.

På VTI kommer han att fortsätta att arbeta inom simulering och modellering av cykeltrafik vilket också är ämnet för hans kommande avhandling.

Jeanette Andersson

Magnus Berglund

Jeanette Andersson är anställd som forskare inom transport­ juridik. Hon har disputerat inom rättsvetenskap med en avhandling om omsorgsplikt och god sed inom sjöfarten. På VTI ska Jeanette bidra till att stärka och utveckla VTI:s juridiska forskning och hon arbetar nu inom projektet REDO där hon ska undersöka de juridiska förutsättningarna för fjärrstyrning av fordon. Närmast kommer Jeanette från Örebro universitet där hon har varit lektor i civilrätt och programansvarig för juristprogrammet.

Magnus Berglund är anställd som forskningschef inom trafikanalys och logistik. Han har en doktorsexamen inom logistik från Linköpings universitet och disputerade med en avhandling om strategisk positionering av tredjepartslogistikföretag samt värdeskapande roller. Han har sedan disputationen i huvudsak verkat med logistikrelaterade uppdrag genom konsultbolaget LIME, Linköping Management Enterprising AB. Magnus har också arbetat som Supply Chain Manager i Runsvengruppens (ÖoB) koncernledning men kommer närmast från RISE. Han är adjungerad lektor vid Linköpings universitet. På VTI ser han fram emot att få arbeta med tillämpad samhällsinriktad forskning.

VTI utvärderar blåljus som använts på prov Polisen har i ett antal år använt så kallat identifieringsljus på prov med dispens från Transportstyrelsen.

VTI har fått i uppdrag från polisens nationella operativa avdelning, NOA, att göra en utvärdering av effekterna av identifieringsljuset.

Identifieringsljuset skiljer sig från ordinarie blåljus. Det lyser mycket svagare och med fast sken. Det används när poli­ sen vill markera sin närvaro, för att synas tydligare och skapa trygghet.

Polisen (NOA) har positiva erfarenheter

22

VTI AKTUELLT NR 3 2020

VTI utvärderar polisens så kallade ­identifieringsljus.

av identifieringsljuset, men vill ha en ­oberoende och objektiv effektutvärdering för att kunna gå vidare med att söka ­permanent tillstånd att använda det.

VTI:s utvärdering består dels av en webb­enkät för att mäta allmänhetens ­uppfattningar om dess nytta, dels ett fält­ experiment som genomförs i stadsmiljö.

– Fältexperimentet genomförs senare, med anledning av pågående pandemi med begränsningar i antal personer i folk­ samlingar, säger Björn Lidestam, senior forskare på VTI. Text: Eva-Mari Löfqvist Foto: Björn Lidestam/VTI

MER INFORMATION:

Björn Lidestam, bjorn.lidestam@vti.se

VTI:S VÄRLD

Nya VTI-publikationer Från 2020-04-30 till 2020-08-20 VTI rapporter Objektiv mätning av ytskador och sprickor i vägytan: vägytemätning och skannande laserteknik.

VTI rapport 1055.

Författare: Thomas Lundberg, Christian Glantz, Thomas Wahlman, Peter Andrén.

Bärighetskontroll av obundna material med koppling till M-E-beräkningar: enkel och snabb utvärdering av obundna materialegenskaper.

VTI rapport 1054.

Författare: Dina K. Kuttah.

Environmental impact of electric road systems: A compilation of the literature review of Work Package 2 in the FOIplatform for electrified roads.

VTI rapport 1053A. Författare: Lina Nordin, Fredrik Hellman, Anders Genell, Mats Gustafsson, Yvonne Andersson-Sköld.

Electric road systems: Impact on road construction, maintenance and operations.

VTI rapport 1052A. Författare: Lina Nordin, Terence McGarvey, Ehsan Ghafoori.

Framtidens beskattning av vägtransporter.

VTI rapport 1051.

Författare: Jan-Eric Nilsson, Johan Nyström, Maria Börjesson.

Effektsamband för sjösäkerhet och sjöfartens emissioner till luft.

VTI rapport 1050.

Författare: Inge Vierth, Henrik Sjöstrand.

Produktivitet i byggoch anläggningssektorn.

VTI rapport 1049.

Författare: Jan-Eric Nilsson, Johan Nyström, Johan Salomonsson.

Synavstånd för längsgående ­väg­markering: validering av den ­reviderade COST 331-modellen.

VTI rapport 1048.

Författare: Carina Fors.

Nordic certification system for road marking materials: Version 7:2020.

VTI rapport 1047A. Författare: Carina Fors, Trond Cato Johansen.

Performance requirements in design-build contracts: Development of a risk assessment model.

VTI rapport 1046A. Författare: Iman Mirzadeh, Olle Eriksson, Robert Lundström.

Spårriktning med hjälp av GNSS-teknik: En del av projekt SIMTRACK. VTI rapport 1045.

Författare: Ragnar Hedström.

Ballastberoende slitage på asfalt och betong: Provning enligt Prall.

VTI rapport 1044.

Författare: Henrik Bjurström, Ellen Dolk.

Tider i spår för underhållsarbeten.

VTI rapport 1043.

Författare: Ragnar Hedström.

Fallskadereducerande beläggning för trafikerbar yta – förstudie.

VTI rapport 1042.

Författare: Henrik Bjurström.

Standardisation for electric road systems: A review of ITS standards for the development of electric roads.

VTI rapport 1041A. Författare: Philip Almestrand Linné, Linnéa Sundström, Mikael Hjalmarson.

Microplastics from tyre and road wear: A literature review.

VTI rapport 1028A. Författare: Yvonne Andersson-Sköld, Mikael Johannesson, Mats Gustafsson, Ida Järlskog, Delilah Lithner, Maria Polukarova, Ann-Margret Strömvall.

Krav på belagda väg-, cykeloch gångbanors friktionsegenskaper vid barmarksförhållanden: underlag och rekommendationer.

VTI rapport 980.

Författare: Leif Sjögren, Anna Niska, Mattias Hjort, Peter Andrén, Thomas Lundberg.

?

Finns det redan en lösning?

Fråga oss!

VTI:s bibliotek är en nationell resurs för trafik- och transportforskningen.

VI HJÄLPER DIG MED: • Biblioteksservice

• Utveckling av webbplatser och databaser • Spridning av forskningsresultat • Informationssökning • Omvärldsbevakning

BESÖK OSS vti.se/bibliotek transportportal.se

KONTAKT bibliotek@vti.se 013-20 40 00

LADDA NED VTI-PUBLIKATIONER Publikationer laddas ned via VTI:s webbplats: www.vti.se/publikationer

VTI AKTUELLT NR 3 2020

23

Posttidning B PORTO

VTI

BETALT

581 95 LINKÖPING

I HUVUDET PÅ

Astrid Linder

PORT PAYÈ

Människan i centrum – ett vägtransportsystem utan förlorat liv och hälsa

V

Forskningschef på VTI KONTAKT: Astrid Linder astrid.linder@vti.se

”Vi behöver förstå både hur och när vi går sönder samt ­principerna för hur detta kan ­förhindras.”

arför förlorar vi liv och hälsa i vårt vägtransportsystem i den omfattning som vi ser omkring oss? 1,35 miljoner dödade och i storleksordningen 5 miljoner svårt skadade, varje år! Till skillnad mot den pandemi som nu sveper runt vår jord har människan konstruerat transportsystemet.

Det innebär att vi har de verktyg som krävs för att göra ett vägtransportsystem där förlorat liv och hälsa är lika ovanligt som till exempel inom flygtransportsystemet.

Hur förhindrar vi att människor går sönder när de ramlar, cyklar omkull eller är med i en krock? Och hur förhindrar vi att det här händer överhuvudtaget? För att ta sig an dessa fråge­ ställningar behövs brett tvärvetenskapligt och internationellt samarbete. Vi behöver förstå både hur och när vi går sönder samt principer­ na för hur detta kan förhindras. Vilka faktorer bidrar till att vi undviker att skadas eller dödas och hur stora är dessa faktorer i förhållande till varandra?

En komponent i detta pussel är modeller av människan som visar hur och när vi går sönder.

För att utveckla dessa modeller krävs kompe­ tens från många olika områden såsom ingenjörs­vetenskaper, osteologi, medicin och ­beteende och från forskargrupper med olika kompetenser från hela världen. Vid frontlinjen av dessa utmaningar finns bland annat projektet VIRTUAL som koordineras av VTI. Vi har i VIRTUAL lyckat samla den bredd på kompe­ tens och kunskap som krävs för att för att bidra

till ökad trafiksäkerhet för åkande i fordon, ­cyklister, fotgängare samt åkande i kollektiv­ trafik. Dessutom kommer de modeller som tas fram att, för första gången inom krockeriets ­historia, finnas i både en modell av en genom­ snittlig kvinna och en genomsnittlig man.

Model­lerna, som är virtuella, kommer att vara skalbara och därmed kunna representera olika åldrar och storlekar vilket är en förutsättning för ett arbete som inkluderar oss alla. Dessutom utvecklas modellerna i öppen källkod så att kunskapen är tillgänglig för alla.

VIRTUAL är ett exempel på ett nationellt, ­europeiskt och globalt samarbete där aktörer från industri, samhälle och akademi bidrar.

Andra spännande initiativ i samma riktning är utvecklandet av nya stödsystem för förare, ­autonomi och styrandet av hastigheten av ­fordon inom zoner. Till detta tillkommer att ­trafiksäkerhet idag återfinns i flera av de globala ­hållbarhetsmålen. Speciellt intressant tycker jag att det är att identifiera positiva ­synergier mellan trafiksäkerhet och miljö.

På VTI ges förutsättningar för yngre ­förmågor att bidra till utvecklandet av ett vägtransport­system utan förlorat liv och hälsa och så småningom ta vid, då långt ifrån allt kommer att vara löst inom min yrkesverk­ samma tid. VTI är väl positionerat för att bidra till att vi i Sverige uppnår trafiksäkerhetsmålen 2030 och, på sikt, att till kommande generatio­ ner överlämna ett transportsystem där förlorat liv och hälsa tillhör det förflutna.

Nästa nummer kommer i DECEMBER