TIDNING
VN JP VP ST TT
B
Y
SID-NR TIOTAL
FÄRG-NR
KULÖR
R
C
G
O
X
1
2
3
4
5
6
7
0
1
2
3
SID-NR ENTAL
4
5
6
7
8
9
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
VÄRNAMO
Värnamo Nyheter lördag 2 september 2000
11
Många vill köpa honom
Sista bytet. Under natten till torsdagen dödade Granis två av SvenOlof Gustavssons får. Han åt upp juvret och bröstfettet och lämnade kadavren kvar i hagen.
På jakt. Vana björnjägare från Dalarna och deras hundar hade kallats ned för jakten på Granis. I bakgrunden syns den hage där Granis dödade två får under natten till lördagen.
STOCKHOLM (VN)
Granis sköts i hjärtat
På fredagen ringde ett 20-tal intresserade till Naturvårdsverket och ville köpa Granis kropp för att låta stoppa upp den. Kanske flyttas han hem till Granfjället, eller varför inte till Värnamo? Redan under natten till fredagen kördes Granis kropp till Statens Veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Där har man tagit olika prover på honom och vägt honom. – Han vägde 166,6 kilo. Det är inte så mycket för en hanbjörn, men inte onormalt, säger Lars Plan, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet. Kroppen är statlig egendom och på fredagen lämnades den över till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. – Vi kommer att ta hand om skelettet och skinnet och vissa delar av muskulaturen och de inre delarna. De bevaras sedan i de vetenskapliga samlingarna i forskningssyfte, säger museets jourhavande biolog Lars-Åke Janzon. Museet tänker inte låta stoppa upp Granis eftersom de redan har så många björnar.
20-tal intresserade Men under fredagen ringde ett 20-tal personer till Naturvårdsverket och anmälde sitt intresse för att köpa kroppen och låta stoppa upp den. – Det är länsstyrelser, kommuner och enskilda personer. Ofta handlar det om att man haft någon beröring med björnen, berättar Lisa SennerbyForse på Naturvårdsverket. Dessa får nu lämna in en intresseansökan. Sedan avgör Naturvårdsverket i samråd med Naturhistoriska riksmuseet vad som ska hända med Granis kropp. En av dem som är intresserade är Fredrik Larsson, vd på skid- och konferensanläggningen Granfjällsstöten i Sälenfjällen. – Vi är beredda att bekosta det. Vi hade tänkt att vi ska få tillbaka Granis dit där han är född och inrätta ett Granisrum, säger Fredrik Larsson.
Till Värnamo?
Fälld. Många boende i Maramö med omnejd fick höra att Granfjällsbjörnen skjutits och tog sig till Björnakullsmosse för att beskåda den döda björnen. Till höger ses jaktvårdskonsulenten Lars Plan (i keps) samtala med VN:s reporter. BJÖRNAKULLEN (VN)
Granfjällsbjörnen är död. På torsdagkvällen sköts han av inkallade björnjägare på Björnakullsmosse mellan Kärda och Maramö. Natten innan hade han dödat ytterligare två får. Björnakullsmosse är ett välkänt älgpass, två-tre kilometer söder om Maramö nordväst om Värnamo. Det är blött och sankt och förhållandevis öppet. Här ligger Granfjällsbjörnen – eller Granis som han kallas – och tar igen sig på torsdagkvällen. Det har varit en ganska varm dag och eftersom Granis är nyäten är han förmodligen både trött och dåsig. Troligen är det en av de inkallade björnjägarna som väcker honom ur slummern. Han reser sig och går emot den andre jägaren som sitter på pass i ett jakttorn. Jägaren höjer sin älgstudsare och skjuter ett skott som träffar Granis i hjärt- och lungtrakten. Han dör direkt, men för säkerhets skull skjuter jägaren ett skott till innan han går fram och konstaterar
att Sveriges mest kända björn är död. Klockan är 19.35 på torsdagkvällen.
Rev två får Dramatiken började redan natten till torsdagen vid Björnakullen, en knapp kilometer väster om platsen där Granis sköts. I en hage där hade Sven-Olof Gustavsson fyra får. Vid niotiden på onsdagkvällen hade allt varit som vanligt. – Det var strax för halv sex på morgonen – jag brukar gå ut en sväng då och titta till dem. Då såg jag att ett får var utanför hagen och då förstod jag att något var galet, berättar Sven-Olof Gustavsson. I hagen låg två döda tackor. Precis som tidigare hade Granis ätit upp juvret och bröstfettet och sedan lämnat kvar kadavren i hagen. En av tackorna har dessutom tydliga bitmärken runt käken. Den förrymda tackan står i säkerhet i ladugården, medan den ensamma baggen går och bräker ångestladdat i hagen. I ett hörn av hagen har Granis grävt under elstängslet och i andra ändan av hagen är några stolpar raserade.
Exakt var och hur han har gått in och ut går inte att säga säkert. – Jag blir förvånad över att han gick in när det var elstängsel. Det brukar vara ett bra skydd, men det kan bero på att det var lite svag ström, säger Lars Plan, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet i Västra Götaland och den som leder björnjakten.
Björnjägare Redan på förmiddagen var en besiktningsman och tittade på fåren och vid halv sju på kvällen kom Lars Plan i sällskap med ett tiotal jägare. Enligt Lars Plan är det erfarna björnjägare, men vilka de är och varifrån de kommer vill han inte säga av säkerhetsskäl. – Det har inte varit problem med trakasserier, men man vet aldrig, förklarar han och syftar på djurrättsaktivister i allmänhet
och Granis popularitet i synnerhet. Erik Nilsson, distriktschef för Jägarförbundet i Västra Götaland, uppger dock att jägarna kommer från Dalarna. Anledningen till att jakten togs upp först på kvällen är att jägarna behövde dagen på sig för att ta sig ner till Småland.
Vana hundar Det har förekommit en del kritik mot att lokala jägare inte anlitas. – Vi har vissa som har kompetens
på björnjakt och då vore det dumt att inte utnyttja det. Erfarenheten är viktig i sådana här fall. En björn kan bli farlig om den blir retad, säger Lars Plan. Jägarna har egna hundar med sig, och det är inga taxar. – Det är gråhundar och jämthundar som är aktuella. Vi behöver hundar som klarar av björn. En älghund vet man inte hur den reagerar. Vi kan inte ha hundar som kommer springande med björnen efter sig, säger Lars Plan. Lokala jägare fanns dock med vid jakten och bidrog med sin kunskap om markerna.
Många nyfikna Lars Plan var optimistisk när jägarna gav sig iväg. – Det är bra förutsättningar. Vi hann hit innan det blev mörkt. Normalt sett är inte björnen så aktiv under dagen. En sådan här dag när det är varmt och han nyss har
Värnamos kommunalråd Torbjörn Egerhag (c) har inte anmält sitt intresse, men han tycker att det vore kul om björnen blir kvar i trakten. – Jag tror inte att kommunen kommer att låta stoppa upp den, men visst vore det trevligt om någon näringsidkare vill göra det, säger Torbjörn Egerhag. Några kommunala bidrag till projektet kan han dock inte utlova. Riksdagsledamoten Carina Hägg (s) från Värnamo tycker att kommunen ska agera för att få hit Granis. Själv tänker hon dock ligga lågt i frågan tills vidare. – Det är en fråga för de kommunala politikerna att engagera sig i. Men det är klart att han ska vara här nere där han fällts, säger Carina Hägg.
ätit är det troligt att han tar det lugnt, säger Lars Plan och tillägger: – Vi gjorde ett försök i Ulricehamn också, men där visade det sig att han givit sig av direkt och då är det omöjligt att hinna ikapp. Och Lars Plan hade fog för sin optimism. Det tog inte ens en timme innan björnen var skjuten på Björnakullsmosse, en knapp kilometer öster om fårhagen. Förutom jägare samlades det en mängd nyfikna från näraliggande gårdar som ville se den berömda björnen.
Fotorestriktioner För Lars Plan var det blandade känslor. Han gjorde sitt examensarbete om Granis och hans två bröder för två år sedan och har följt Granis framfart sedan dess. – Det är skönt att det är över på ett sätt. Det börjar bli så många döda får att det inte går att försvara. Förra året rev han 38 får av de totalt 58 får som revs av björn, och det är uppe i lika många i år. Men samtidigt är det tråkigt att den här långvandrarens liv är över, säger Lars Plan. Lars Plan är medveten om att alla
inte tycker det är bra att björnen är skjuten. Han vill dock inte att det ska tas några bilder när Granis kropp med hjälp av rep släpas upp på ett flak. Björnen ska se fridfull och prydlig ut. – Jag tycker att man ska behandla viltet med respekt. Jag tycker att man kan presentera det på ett snyggt sätt, säger Lars Plan.
Fler fall? Granis läggs tillrätta på marken och man lägger granris under huvudet. Munnen torkas av och pälsen på huvudet slätas till. Nu är det fritt fram för VN:s fotograf. Men inga bilder på barn som klappar den döda björnen. Björnjakten är över. För den här gången. – Det här är förmodligen något vi får vänja oss vid framöver. Det har tagits politiskt beslut på att vi ska låta rovdjursstammarna bli större. Då ökar sannolikheten för att björnar söker sig nedåt landet, säger Lars Plan.
Fakta/Granis liv cehamn. Inkallade björnjägare tar Vintern 1994/95 Granis föds upp jakten men hittar inte Granis. av en radiomärkt björnhona i när27/7 Under natten dödar han heten av Sälenfjällen. tre får vid Bråten, 17 kilometer Våren -96 Granis och hans två sydväst om Jönköping. bröder förses med radiosändare. 10/8 Älg dödad av björn funGranis namn kommer från den nen norr om Gnosjö. plats där han märktes – Granfjäl16/8 Sju får dödade i Mässelet. berg mellan Skillingaryd och HilVåren -98 Granis vandrar till lerstorp. norra Uppland och stannar där. 17/8 Naturvårdsverket ger tillMaj–november -98 Granis stånd att bedriva skyddsjakt på vandrar i Roslagen och tappar sin Granfjällsbjörnen Född vintern 1994/95 i Sälenfjällen Granis. sändare. 19/8 Fyra får dödade av björn April–maj -99 Granis simmar Död 31/8 2000 på Björnakullsmosse och vandrar genom hela Stockholms skärgård. hittade i Hyltan utanför Åsenhöga. Ytterligare Sommaren/hösten -99 Granis dödar sam- ett får avlivas. 31/8 Två får dödade av björn vid Björnakulmanlagt 38 får på olika håll i och nära Smålen mellan Kärda och Maramö. 19.35 på kvälland. 19/6 -00 Dödar under natten sex tackor utan- len skjuts Granis på Björnakullsmosse. för Limmared. 4/7 River tre får vid Korsbacka utanför UlriKälla: www.jagareforbundet.se
Text: LARS ALKNER lars.alkner @varnamonyheter.se
Hundar. Hundarna som deltog i jakten är vana vid björnar. Älghundar ska inte användas vid björnjakt.
Foto: LENNART BOBERG lennart.boberg @varnamonyheter.se
Kartstudie. De inkallade björnjägarna från Dalarna fick hjälp med att orientera sig i Smålandsterrängen av lokala kollegor.