Johan Emtefall om vår nya säljavdelning • ”Rhoddan” skriver historia TT-Gruppen i siffror • En omvärld i förändring • Tävla! Vinn en Ipad mini
Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix
Fredrik Sandberg/Scanpix
SPRÅKTÄVLING – vinn en Ipad mini
Det här magasinet följer TT-språkets rekommendationer. Nästan. På några tydliga ställen har vi smugit in felaktigheter. Vi lottar ut en Ipad mini bland er som hittar och mejlar minst tre av felen till heltokigt@uppdragsmedia.se. Vi ska ge er några ledtrådar. • Felen är av den art som inte går att misstolka. •D e är spridda i hela tidningen. • Om du använder TT-språket som vägledning, titta extra noga på kapitlen förkortningar, sifferuttryck och svengelska. tt.se/tt-spraket
Vi vill ha dina svar senast den 10 december. Lycka till!
V
ad har testredaktören och sport reportern gemensamt? Det kan låta som väldigt skilda arbetsuppgifter, att testa elvispar och bevaka svenska landslaget i fotboll. Men Linn på Wiseguide och Jens på TT-sporten lyckades ändå hitta många likheter. Precis som många andra av våra fantastiska medarbetare som har parats ihop under året. Här finns mycket erfarenheter att utbyta. Jag har följt vår mötesserie med glädje och fått en sak bekräftat ännu en gång. Vilken fantastisk yrkes stolthet det finns inom TT-Gruppen. Både för den egna kunskapen och för våra produkter. Jens Broman på Retriever beskriver det tydligt när Jonas Eriksson, han berättar om hur han når sina vd TT-Gruppen framgångar: ”Först och främst tror jag på det jag säljer, vilket gör mig trovärdig i mitt jobb i att ta reda på vad kunder behöver och se till att de får rätt hjälp av oss.” Jag vill verkligen tacka alla som har ställt upp under mötesserien och jag hoppas att det varit lika givande för er som det har varit för alla oss
”Vilken fantastisk yrkesstolthet det finns inom TT-Gruppen. Både för den egna kunskapen, men också för våra produkter.”
Produktion: Uppdragsmedia. Projektledare: David Stark, david.stark@uppdragsmedia.se. Art director: Jonas Larsson. Layout: Kristin Groth.
andra. De medverkande har verkligen inte varit svårövertalade, vilket bevisar den nyfiken het och goda stämning som jag upplever inom TT-Gruppen. Mötesseriens huvudsyfte har varit att vi alla ska lära känna varandra lite bättre och få ta del av andras arbetsuppgifer. Jag kan inte nog under stryka vikten av att vi fortsätter utbyta erfaren heter och kunskap. Tillsammans är vi starka. Nu ska vi tillsammans, i den nya organisatio nen och för vissa med nya skrivbordsgrannar, också skapa nya affärer på nya marknader. I år har vi skapat förutsättningarna för detta. En nyckelperson i detta arbete är förstås Johan Emtefall som ansvarar för TT-Gruppens nya sälj avdelning. Läs om hans visioner på sidorna 4–8. Har ni några frågor eller idéer? Stoppa honom vid kaffeautomaten. I magasinet träffar ni också en annan nyckelperson från det gångna året. När Anders ”Rhoddan” Rhodiner nu ska skriva TT:s historia hoppas jag verkligen att han skriver in sig själv i handlingen. Där hör han verkligen hemma. Tack för allt, Rhoddan! Jonas Eriksson, vd TT-Gruppen
Texter: Fredrik Wass, Daniel Åberg, Sara Hörberg. Bilder: Scanpix, Janerik Henriksson, Pontus Lundahl, Anders Wiklund, Leif R Jansson, Bertil Enevåg Ericson, Claudio Bresciani.
Grafik: TT/Svenska Grafikbyrån, Ingela Landström, Johan Hallnäs. Tryck: Exakta. Språkkonsult: Rolf Janelm/TT-språket.
Hemsida: www.tt-gruppen.com • Blogg: www.publish.tt-gruppen.com • Twitter: @ttgruppen • Facebook: www.facebook.com/ttgruppen
3
johan emtefall blickar mot tt:s
framtid Medielandskapet förändras och intäkterna flyttar inte automatiskt med till nätet. TT-Gruppen står sig bra i konkurrensen även när intäkterna från dagspress minskar. Johan Emtefall har redan öppnat dörren till en otroligt spännande framtid. Text: Fredrik Wass • Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix
TT-Gruppen har högt anseende och skapar innehåll med hög kvalitet. När mediehus hyvlar bort lager på lager av de redaktionella resurserna blir ofta TT:s leveranser viktigare än någonsin. Samtidigt finns en outnyttjad styrka i det redan befintliga utbudet av innehåll och tjänster. Det hävdar Johan Emtefall. Tidigare i höst tillträdde han den nyinrättade tjänsten som försäljningsdirektör för TT-Gruppen. Målet är att samla säljfunktionerna hos TT-Gruppens bolag under ett tak för att täcka helheten och för att bättre nå ut med den produktutveckling som redan görs. TT-Gruppen har en tradition av att vara duktig på produktutveckling men sämre på att sälja, berättar Johan Emtefall. – Man gör det på befintlig personal, men det är egentligen ingen som säljer. TT i skolan har man haft under nästan ett år, men man har inte haft folk som har sålt den. Historiskt har man nästan suttit
4
och väntat att nån ska ringa och vilja köpa ens tjänster, säger han. Scanpix har alltid haft en tydlig säljorganisation men på till exempel TT och TT Spektra har resurserna för att nå ut till nya eller andra typer av kunder varit begränsade. Johan Emtefall pekar dock på den förändring som pågår när det gäller intäkterna från dagspress. – I dag kommer 53 procent av intäkterna från dagspress, men den delen blir mindre och mindre. Vi måste börja sälja våra produkter till nya typer av kunder. Och vi måste utveckla nya produkter och förädla de befintliga. Johan Emtefall berättar om hur biltillverkaren Daimler gjort en internationell upphandling med olika nyhetsbyråer i de länder där deras bilar säljs. Avtalet gör att den som köper en ny Mercedes i Sverige får TT-nyheter visade på bilens
”För att du ens ska vara någonstans på nätet så måste det finnas sajter med bra innehåll, säger Johan Emtefall.
5
Johan Emtefall
Titel: Försäljningsdirektör, TT-Gruppen Ålder: 46 år. Familj: Fru Lotta (jurist), Ebba 7 år, Calle 5 år. Intressen: Familjen, trädgård, resa, mat och vin och sport. Förebilder: Pernilla Wiberg och Anja Pärson. För deras enorma vinnarmentalitet och envishet vilket gav dem bägge fantastiska karriärer. Motto: ”Jag tänker på mat varje dag. Direkt när jag vaknar börjar jag tänka på vad jag ska äta, dricka och laga under dagen” (Erik Lallerstedt)
6
”Om du sätter dig i en taxi så kommer det om ett antal år vara rörlig bild på stolarna. Det blir nyheter blandat med reklam. Det blir antagligen taxibolaget eller teknikleverantören som blir våra kunder i det fallet.” Johan Emtefall, försäljningsdirektör, TT-Gruppen
inbyggda skärm. Det är ett exempel på nya typer Johan Emtefall har jobbat med annons av arenor och platser där TT-Gruppens innehåll marknaden i 15 år. Hälften av tiden har han kan synas och generera intäkter. Bra redaktionellt varit säljare och försäljningschef. Han har också innehåll kommer att fortsätta vara en stark jobbat länge på mediebyrå som mediechef och konkurrensfaktor och Johan Emtefall nämner projektledare och kunnat följa hur marknaden skärmar i livsmedelsaffärer, på flygplatser och förändrats genom åren. järnvägsstationer där medieinnehåll kommer att ta – Den stora skillnaden nu är digitala medier. större plats i framtiden. Beteendestyrd annonsering – Vi talar med en av Sveriges är också intressant. En del av TT-Gruppens säljorganisation största matvarukedjor. Det är en annonsmarknaden digitalt går I dag består säljorganisa realitet att du kan komma att se mot att annonsörerna inte ska tionen av nio säljare plus de senaste TT-nyheterna mitt i behöva tänka på vilken sajt mål bildredaktörer. Till årsskiftet kommer ytterligare en person grönsaksdisken. De höga intäkterna gruppen besöker. Annonsörerna att rekryteras. vi haft i dagspress kommer aldrig söker upp dig oavsett var du är på “Man behöver inte vara en igen. nätet, för de vet att du söker efter stor organisation i antal huvuden bara det är rätt – Om du sätter dig i en taxi så motorcykelprylar eller åker på huvuden med rätt inställning. kommer det att om ett antal år charterresor. Men för att du ens Det är inget självändamål vara rörlig bild på stolarna. Det blir ska vara någonstans på nätet så att vara många”, säger Johan Emtefall. nyheter blandat med reklam. Det måste det finnas sajter med bra blir antagligen taxibolaget eller innehåll. teknikleverantören som blir våra kunder i det fallet. Det startas också nya sajter med ny Vilka är vinnarna på en sådan arena? teknik som också behöver ett innehåll, fortsätter – Det är annonsörerna som får bättre kampanjer Johan Emtefall. när de når rätt mottagare. De som förlorar på det är kanske sajterna själva. Pengarna ökar men de sprids Men går inte trenden mot mer riktad reklam? över flera tusen sajter. Mångfalden de senaste åren – Jo, man kan säga att marknaden går mot antingen har ökat. När jag jobbade på mediebyrå 2007 fanns det väldigt riktad reklam eller massmarknad. Utom massor av titlar inom print, men tv-marknaden då var husreklam är det sista massmediet. Förut var inte så så stor. Bara TV4 har i dag runt åtta kanaler. tidningarna ett massmedium men nu är det inte lika Det finns väldigt många fler tv-kanaler. många som läser dem. Konsumtionen av medierna Johan Emtefalls mål är att samordna säljorganisa är mer utspädd i dag. tionen mellan TT-Gruppens bolag så mycket som
7
möjligt och undvika känslan av täta skott inom organisationen, även om till exempel Retriever alltid kommer att hållas separat från de redaktionella produkterna. Scanpix och Grafikbyrån har slagits samman och att paketera text, bild och grafik ihop gentemot kunderna är något nytt. Han tror att det kan vara en utmaning att identifiera sig som en del av TT-Gruppen och inte bara av det företag du själv tillhör. – Det krävs att man är prestigelös som med arbetare och att de resultatansvariga cheferna inte bara ser till sitt eget. Allt är TT:s kassa och då spelar det ingen roll längre vem som får pengarna. Jag tror också att det funnits väldigt olika tänk inom de här bolagen tidigare. För journalister som jobbat här länge kan det vara en ny värld att tänka så. Men det är också viktigt att behålla integriteten. Hur ska ni göra för att nå ut utanför medievärlden med TT-Gruppens produkter? – Genom produktutveckling och att ta fram anpassade produkter. Men det krävs också en annan närvaro på marknaden. Ringer du ett företag eller en organisation och säger att du ringer från TT eller Scanpix så är det inte säkert att folk vet vem du är, däremot vet alla mediekunder det. Där är vi en viktig del av deras vardag. Men de andra kanske inte ens hört talas om oss. TT-Gruppen, exklusive Retriever, har 10 procent företagskunder och det måste öka. ■ ■ ■
Röster från säljorganisationen om framtiden Jonas Jonsson, key account manager, Dagspress Vilka är de viktigaste trenderna i ditt jobb just nu och i framtiden? – Framför allt är det tuffa tider ute hos våra Jonas kunder. Detta ställer högre krav på mig och företaget genom att vi i ännu högre grad än tidigare måste lyssna, lära och se vad kunderna har för specifika behov för att sedan se till att ta fram de produkter som kunderna behöver i en medieframtid som snabbt förändras. Hur ser du på omorganisationen av säljsidan? – Jag ser det som en spännande utmaning där vi får chansen att få jobba med en hel rad nya och väldigt spännande och starka produkter som skiljer sig från det vi har jobbat med tidigare. Dessutom hoppas jag att det för min egen del innebär att jag får möjlighet att lära och utvecklas genom att jobba med nya och
kompetenta arbetskamrater som har en annan typ av kompetens och bakgrund än jag själv.
Rose-Marie Otter, key account manager bokförlag och produkt chef Grafikbyrån
företaget som kan paketeras på olika sätt och nya produkter som kan skapas i framtiden. Det är viktigt att samarbete sker i alla led inom företaget för att det ska ha möjlighet att utvecklas och därmed kunna bibehålla kunskapen.
Sophia Nyberg, affärsutveckling, TT
Vad händer inom ditt område framöver? – Jag ser en utveckling i framtiden inom framför Rose-Marie allt läromedelsförlagen där de kommer att visa mer rörligt och interaktivt inom sina produkter. Det sker även utveckling inom nya digitala produkter för hela kundsegmentet, nya paket och produkter som vi kan erbjuda kunderna, till exempel grafik med bild. Vad innebär den nya säljorganisationen? – Jag gillar utveckling och det blir intressant med de nya möjligheterna som skapas i och med vår integration i företaget och samarbetet mellan olika avdelningar. Jag ser möjligheter till merförsäljning på befintliga produkter inom
8
Hur ser du på den stundande omorganisationen? –Jag är grundläggande väldigt positiv. Tillsammans sitter vi Sophia på både bred och smal kunskap och en enorm variation i produktfloran. Det är väldigt bra att vi framöver kommer att kunna erbjuda smartare helhetslösningar och spara tid och energi för kunden. För min del är utmaningen att sälja utanför TT:s traditionella kundsegment, där vi fortfarande har ett starkt varumärke men där det också finns större okunskap, eller mytbildning, kring vad vi gör.
What’s up … … Niclas Green, föräldraledig reporter på TT-sporten – Uh … nuthin’. Hur kläcktes namnet till TT-Gruppens nya veckobrev? – Idén fick nog många, mitt problem är ju att det går väldigt kort tid mellan tanke och handling. Jag fick ”whatzup mothafucka?” på hjärnan, och bytte ut ”mothafucka” mot ”TT-grupp” och tryckte på sändknappen. Det har uppstått en del diskussioner kring namnet ”What’s up, TT-Grupp?”, har du någon kommentar? – Jag har följt dem med förtjusning, tänk att få vara föräldraledig och ändå kunna skapa turbulens på jobbet. Men säg så här: Beatles, Rolling Stones och Kiss var inte bra namn i början heller.
Kollegor Vi har pratat med Evelina Ander, en av landets ledande experter inom e-postmarknadsföring. Hon menar att en ämnesrad som sticker ut och samtidigt känns igen skapar läsning, inte minst när det handlar om interninformation. Visste du att du var ett marknadsföringsgeni, Niclas? – ”Bullen” fick det inte att bubbla i magen lika mycket, det är sant. Och så känns det ju skitkul att man efter 14 år och tusentals skrivna texter blir ihågkommen som ”det var han som kom på det där asdåliga namnet på vårt veckobrev”. Ska TT som är central i svensk press reformera klassikern ”Hallå där”? Kan ”What’s up?” bli branschstandard? – Nä, jag vill kunna visa mig på stan.
Emma, husmusiker
I synt- och electrokretsar är hon Emmon. På dagarna hittar vi Emma Nylén på Retriever. Emma gjorde också musiken som hörs i TT-Gruppens medarbetarfilmer. Har din musik använts i liknande sammanhang tidigare? – Inte just i den här formen. Men ibland har jag hört en del bekanta toner i vissa inslag på SVT, bland annat i Kobra, Kulturnyheterna och Sporten. Just sport verkar funka extra bra ihop med mina låtar eftersom jag är delaktig med musik i en hel del action sports-filmer både svenska som utländska. Har även med min låt White trash wedding i den nuvarande reklamfilmen för Stockholm Quality Outlet. Låtarna som har varit med, hittar vi dom på Spotify? – Absolut! De kommer från mitt tredje soloalbum Nomme, alla mina tre album samt några remixer finns att tillgå på Spotify.
Emmon på Spotify
http://bit.ly/emmonmusik
Paris senaste
http://bit.ly/parismusik
Emmon och Mister Monell: What the Hell
http://bit.ly/emmonmistermonell
När det gäller musik till företagspresenta tioner och liknande videor, har du några tips att komma med från musikerns perspektiv? – Ja, tänk på vilken typ av stämning man vill förmedla till sina bilder. Bild och musik
9
är beroende av varandra i detta fall. Jag är kanske mer bildmänniska än ljudmänniska och utgår mestadels från inre bilder när jag skapar musik och skapar stämning och ljudbild utifrån detta. Vad händer härnäst i Emmons värld? – Mitt band Paris, som jag är en fjärdedel av, släppte en ny ep i somras. Jag jobbar för närvarande även med nya Emmon-låtar och -produktioner. Jag kommer att framföra några nya alster live på Electronic Winter 2013 i Göteborg i början av nästa år. Dessutom jobbar jag och Mister Monell med en del technoproduktioner och släppte senast i somras låten What the hell med video.
Marko Säävälä: ”Skönt med kanonbra musik i huset” – Det svåraste med att musiksätta videoklipp är dels att hitta bra musik, dels att kunna köpa den fri för rimliga pengar. Därför är det så skönt att ha kanonbra musik i huset. Emmas musik har fungerat perfekt till mötesvideorna som något nytt, fräscht och eget, berättar Marko Säävälä. – Att bygga upp ett snyggt videoklipp är i mycket, skulle jag tro, som att komponera ett musikstycke. Det ska ha ett harmoniskt flöde, greppa tag i en, få en att flyga med över bilderna samt sätta ett snyggt avstamp i slutet där musiken klingar vidare i våra sinnen. Som Emmas musik.
Nya TT-Gruppen Med bildproduktionen i huvudfokus har TT-Gruppen genomgå en omfa ande omorganisation under året. – Nu har vi skapat förutsä ningarna för a y erligare vässa våra produkter samt skapa nya. Jag tycker vi redan ser e positivt resultat av förändringarna, säger TT-Gruppens vd Jonas Eriksson.
Marieberg Säljavdelningen
Säljavdelningen si er förstås nära kärnan i våra produkter – nyheterna och bildproduktionen. Med en gemensam säljavdelning för TT-Gruppen ökar möjligheterna a föra ihop och paketera olika områden och möta den digitala utvecklingen.
Glashuset
Marknad
Ledning/stab
Marknadsavdelningen
En avdelning med professionellt anslag har ly s in från Scanpix. Det ger en ny möjlighet a vårda och utveckla varumärket TT och förbä ra arbetet med intern och extern kommunikation.
Sälj
Redaktionschef
Mats Johansson var tidigare redaktionschef på nyhetsbyrån. I dag är han y erst ansvarig för såväl nyhetsarbetet som bildproduktionen.
Fotograferna
Fotografernas ständiga närvaro berikar hela TT och TT Spektra. Bilden är nu bokstavligt talat mer närvarande i såväl planerings- som publiceringsprocessen.
Nöje/kultur
Sporten och Feature
Två avdelningar som jobbar tä ihop med fotograferna och nu får bä re planeringsmöjligheter, vilket ger ökad kvalitet på slutprodukten.
IT-support
Feature
Fotoledning, bildred, indexerare, video Fotografer
Sport
Bildchef + intake + output
Tre y erst viktiga funktioner. Bildchefen ansvarar för samordning av text, bild och grafik. Den strategiska placeringen innebär a all planering innefa ar bildmöjligheter och koppling till text. Även nyhetschefen (intake) är drivande i jakten på bra illustrationer till de nyheter som hamnar högst på löpsedeln.
10
Uppdragsmedia
Den redaktionella kommunikationsbyråns fly till Marieberg innebär nya möjligheter, såväl försäljningsmässigt som kreativt. Med Uppdragsmedia kommer även Wiseguide – Nordens ledande leverantör av konsumen ester. Uppdragsmedia
IT-supporten
IT-avdelningen är förstås, trots huvudetableringen i Marieberg, ständigt närvarande i Glashuset.
TT Kompetens
Ekonomi
Tv-redaktion
TT-IT
Tv-redaktionen
TT Spektra leder utvecklingen av tv-information och journalistik om tv. Redaktionen får nu nya möjligheter a skapa en egen identitet och kultur. Den tekniskt avancerade avdelningen är strategiskt placerad intill IT-avdelningen.
Här byggs e ”testkök” åt Wiseguide
Fikarummet
Här sker nu nya spontana möten som både utvecklar individen och kan föda nya idéer och produkter.
Lunch-och fikarum
Luleå Umeå Sundsvall
Reportrar: Inrikes, utrikes, ekonomi
TT-Gruppen i Sverige Västerås Stockholm Göteborg
Nyhetsdesk, kalender
Malmö Sidproduktion
Text, ljud och bild under samma tak. Framtiden i sju ord. Så rä , så bra. Äntligen!
Mötesrummet
Grafikbyrån
Stora mötesrummet närmast desken
Morgonmötet är centralt i nyhetsarbetet och har få e ly genom omorganisationen. Närvarar gör bland andra TT:s avdelningschefer, nyhetschefen, bildchefen, kultur och nöje från TT Spektra samt grafiken. TT i Malmö och Göteborg deltar via telefon.
Anders Rhodiner, före de a fly gubbe
11
mats johansson om TT:s
flashar
Flasharna är en viktig del av varumärket TT och de diskuteras ofta på exempelvis Twitter. Vi bad våra följeslagare att ställa sina frågor om TT-flash. Redaktionschefen Mats Johansson svarar. ”Går det inflation i användandet av flashar och hur försöker ni motverka det?” Från @malmgrenen på Twitter – Vi ska sända en flash när det är befogat, när nyheten når våra kriterier för den nyhetsnivån, annars finns det en uppenbar risk att det går inflation i begreppet. Vi brukar alltid i efterhand diskutera internt om vi anser att flashen var befogad eller inte.
material. Helst skulle vi vilja kunna sortera ut ämnesvisa flashar, det vill säga att en mottagare som bara vill ha en viss sorts nyheter alternativt välja bort vissa ämnen ska kunna göra det. För närvarande är inte det möjligt. ”Ni flashar ofta flera gånger vid större händelse, typ när Estelle föddes gick 3 flashar ut. Det hade räckt med en.” Från @svenelander på Twitter – Det tycker inte vi. Den första flashen var en bekräftelse från Hovet om att förlossningen inletts. Den andra flashen – om att prins Daniel skulle hålla en presskonferens – kanske vi hade kunnat stå över. Den tredje om att de fött en dotter är självklar.
”Hur ofta skickas flashar ut?” Från Kristin på Facebook –Mängden varierar starkt. I genomsnitt är det sannolikt två–tre gånger per vecka. ”Hur sållar ni vad som blir en flash? Tex “kändisnyhet” kontra bombdåd? Kan man välja prenumerationskategori?” Från @SOSAlarmSverige på Twitter –Se ovan, det går inte att välja kategori även om det skulle underlätta både för oss och för mottagarna. Egentligen ska alla flashar oavsett kategori leva upp till kravet om att alla mottagare direkt kan förstå nyhetens storhet. Men eftersom de flesta läsare inte har samma bedömningsgrund och värderar ämnen olika blir så klart vissa flashar ifrågasatta emellanåt. ”Tidigare med anledning av triathlon-framgångar: Lisa Nordén tog alltså VM-guld inatt. Man tänker att en TT-FLASH vore på sin plats, @ttgruppen…” Från @stinebengtsson på Twitter – Lisa Nordén gör förstås en strålande prestation men vare sig hon som idrottsperson eller hennes
idrottsgren är tillräckligt känd för att hennes VM-guld ska nå flash-nivån. ”Hur ska ordet flash uttalas? Ska det rimma på bärs eller Mars?” Från Staffan på Facebook –Jag skulle välja bärs-uttalet. ”När en kändis dör, vad krävs för att det ska bli en flash?” Från @politikern på Twitter – Det viktigaste är att personen ifråga är allmänt känd. Om det är en yngre person är det ju oftast också oväntat. ”Det är för många sportresultat. Tycker flashen ska vara exklusiv för större nyheter. (jag är själv sportintresserad)” Från @svenelander på Twitter – I det här fallet kan jag förstå att det finns en undran då synen på sport varierar hos de som läser vårt
12
”Inom vilket ämnesområde har det varit vanligast med flashar? Politik, ekonomi, sport etc?” Från Maria på Facebook – Vi för inte statistik men av de tre nämnda ämnena tror jag sport leder. Men kategorin svåra olyckor kommer också högt. ■ ■ ■
En TT-Flash är en stor nyhet som: • Berör/påverkar/ intresserar/ engagerar många. • Kommer oväntat. • Kan vara ett väntat besked kring stor händelse. • Är (kanske) dagens viktigaste nyhet.
• Hur gick det? • Vad blev det? • Vem utsågs? • Hur många dog?
Kan svara på frågan: • Vem vann?
Läs mer om flashar: bit.ly/ttflash
Kan handla om: • Svåra olyckor. • Politiska beslut. • Stora sporthändelser. • Kända människor. • Grova brott.
Claudio Bresciani/Scanpix
Kerstin Pilhage håller koll på en
Omvärld i förändring Hur står vi oss i en jämförelse med utlandet? TT-Gruppens utvecklingschef Kerstin Pilhage sätter nyhetsbyrån i ett internationellt perspektiv. Text: Daniel Åberg
TT-Gruppen har det senaste decenniet genomgått en kraftig förändring och expansion. Liknande omstöpningar är på gång bland nyhetsbyråer över hela världen. I den processen har TT, enligt Kerstin Pilhage, hunnit förhållandevis långt. – I dag kan vi se att vi har haft en fördel av att nyhetsbyrån TT genomgick sitt stålbad redan runt år 2000, i samma veva som internet började slå igenom på allvar. Det gjorde att vi redan då kunde börja ställa om oss till att bli en modern nyhetsbyrågrupp med flera ben att stå på.
13
– Det finns några tydliga trender bland de nyhetsbyråer som ligger långt fram i sitt affärsutvecklingsarbete. Redaktionellt beskrivs direktrapportering som ”det nya svarta”, något alla måste ha i sitt utbud. I övrigt tittar byråerna på företagsmarknaden, på premiematerial för läsplattor och mobiler och på nya bildprodukter. Alla nationella nyhetsbyråer har startats på en kooperativ grund, en modell som i dag även den är under förändring. Fler och fler går mot mer affärsmässig drift. Här var TT tidigt ute och
övergick vid millennieskiftet till dagens modell, en vinstdriven företagsgrupp ägd av landets medie koncerner. – Många nyhetsbyråer genomgår de här omställ ningarna först nu, Ritzau i Danmark är ett sådant exempel. De övergav först i år kooperationstanken för att bli ett företag liknande TT-Gruppen. Men deras förändring kommer in i en helt annan fas av mediemarknadens utveckling. Danmark har också en annan tidningsmarknad än Sverige – antalet titlar är färre och de har haft större upplagefall. Ses TT-Gruppen som ett föredöme internatio nellt? Ja, hos byråer som i första hand verkar på sin nationella marknad, säger Kerstin Pilhage. – Jämfört med internationella byråer med större resurser är vi kanske ingen förebild, men hos de nationella byråerna – ja, det är ganska många som vill komma på studiebesök till Stockholm. De vill se hur vi har byggt gruppen och hur vi arbetar. Kollegor från andra byråer brukar vara Kerstin Pilhage, intresserade av TT Spektras utvecklingschef, produktion av färdigt TT-Gruppen material, av hur bildbyrån Scanpix jobbar för att vara lönsamma på en marknad med hård prispress och vilka förändringar vi har gjort i nyhetslinan för att passa både print och digitala medier. En viktig ny intäktskälla för TT-Gruppen är Retriever, vars kundbas ligger utanför dagspress världen. – Samtidigt har Retriever en naturlig koppling till de andra delarna av TT-Gruppen, eftersom det är
”Vi måste ha en katalog av digitala tjänster som kan säljas till många kanaler.”
dagspressen som är underlaget för deras produkter. Retriever har haft en fantastiskt tillväxt och passar bra in i TT-Gruppen, säger Kerstin Pilhage. Ompaketering av material till nya kunder utan för den traditionella tidningsmarknaden, som delvis dessutom distribueras via nya kanaler, är ett område där TT måste fortsätta utvecklas för att hänga med på sikt, säger Kerstin Pilhage. – Vi har kommit en bra bit när det gäller nyhetsoch nöjestjänsten, men vi måste bli bättre på att göra mer av den stora mängd material som vi i dag levererar nästan enbart till papperstidningar. Hur flyttar vi över sådant material till nätet, och vad gör man med det? Det är den stora utmaningen framöver, vid sidan om att hitta andra typer av kunder utanför dagspress, vi måste ha en katalog av digitala tjänster som kan säljas till många kanaler. En europeisk byrå som hittat en annan intressant väg att tjäna pengar är österrikiska APA. – De är väldigt duktiga på IT och har hittat en framgångsrik nisch där, de säljer IT-tjänster till medier och andra typer av verksamheter, bland annat är de ansvariga för de stora österrikiska tidningarnas digitala arkiv. Det är ett smart sätt att överleva i ett litet land med en relativt begränsad mediemarknad. Överlag är de nationella nyhetsbyråerna i dag satta under hård press som en följd av digitalise ringen av mediemarknaden. Det handlar inte bara om att nyhetsbyråerna själva måste att anpassa sig till den nya verkligheten, utan också att kärn kunderna har svårt att hitta lönsamhet på nätet. – Problematiken ser likadan ut i hela världen – det är svårt att få med sig pengarna ut på webben, avslutar Kerstin Pilhage. ■ ■ ■
TT:s fackklubb på studiebesök
i berlin
I oktober 2012 besökte TT:s fackklubb den internatio nella nyhetsbyrån DPA:s nya huvudkontor i Berlin för ett studiebesök. Marianne Ahlenius, som är chef för inrikesgruppen på TT och var en av resans arrangörer, berättar om intrycken från studiebesöket.
– Det var väldigt intressant att se hur en internationell nyhetsbyrå av den storleken arbetar. DPA har 300 personer anställda utanför Tyskland och levererar nyheter på både tyska, engelska och arabiska.
14
GÖRANS internationella
utblick
Michael Kappeler
– TT Spektra står sig väldigt bra i en internationell jämförelse. Många utländska nyhetsbyråer saknar en verksamhet liknande den vi har i Sverige. Nöjesoch kulturbevakning plus viss featureverksamhet förekommer på vissa håll, men ofta inom ramen för själva nyhetsbyrån. De byråer som är mest lika TT Spektra sett till vad som produceras är AAP i Australien och PA i Storbritannien, säger han. – AAP är utan tvekan mest intressant för oss att hämta inspiration från. De har ett dotterbolag som heter Pagemasters, som framför allt vuxit kraftigt inom det vi brukar kalla outsourcing, det vill säga att man tar över produktion från kunderna, alltså tidningsföretagen. AAP har i dag redigeringsenheter inte bara i Australien, utan även på Nya Zeeland och i London. – Det som är intressant med Australien och Nya Zeeland är att stora tidningskoncerner valt att lägga över så mycket av sin produktion på Pagemasters. Det har vi ännu inte sett något exempel på i Sverige. TT Spektra startade för några år sedan dotter bolaget Uppdragsmedia, som jobbar med redaktionell
kommunikation. Även detta är något som många byråer utomlands nu försöker få igång. – Det är ett led i försöken att hitta nya intäkter utanför mediebranschen, vilket blir allt viktiga re. PA har några l yckade projekt, som jag tror mest fokuserar på webben. Man ”bevakar” branscher för olika företag, en form av sorterad nyhetsrapportering, där nyhetsbyråns flöde utgör Göran Westin, en av källorna. Och EFE i chefredaktör, TT Spektra Spanien gör videoproduktion på uppdrag med framgång. I Belgien har nyhetsbyrån Belga börjat samarbeta med bland annat franska AFP för att få uppdrag för olika myndigheter och EU-organ. – De görs regelbundet upphandlingar som tidigare i regel tagits hem av reklam- och kommu nikationsbyråer. Inom detta segment anses allmänt att nyhetsbyråerna kan ha en stor konkurrensfördel eftersom de är oberoende och seriösa aktörer. Många av de här uppdragen kan kräva att man kan hantera olika språk och erbjuda innehåll från olika länder, därför görs nu försök att etablera samarbete mellan byråerna, säger Göran Westin. ■ ■ ■
”TT Spektra står sig väldigt bra i en internationell jämförelse.”
Även om skillnaderna i storlek mellan DPA:s och riktningen, och redan i det skedet ser hur intresset TT:s organisationer gör jämförelser svåra, fanns ser ut för ett ämne. det mycket av det hon såg som Marianne Ahlenius – Det skulle nog funka i Sverige också, det är gärna skulle plockat med sig hem till Stockholm. åtminstone en bra möjlighet att kunna erbjuda, – TT har länge pratat om att utveckla en riktig även om inte alla våra kunder sitter på resurser kundwebb, och DPA hade ett imponerande webbatt använda ett sådant system fullt ut. Men att baserat verktyg där kunderna loggar in och följer erbjuda möjlighet för tidningarna att komma med nyhetsbyråns arbete löpande, och även deltar i det. synpunkter och ha direktkontakt med oss, det tror Det var spännande att se jag är viktigt. Och när vi sitter på hur det fungerade. redaktionen och tvekar, då kan Hon beskriver en vi fråga: är det här en artikel TT arbetsprocess där DPA ska skriva eller gör ni det lokalt? presenterar en artikelidé, TT saknar den direktkontakten och genast får feedback från med kunderna i dag. redaktörer på kundsidan, Fanns det något som DPA som kan komma med verkade vilja ta efter TT? förslag på intervjupersoner – Ja, de var imponerade av eller alternativa vinklar, att vi går så bra ekonomiskt. De varvid DPA ställer frågan skulle gärna vilja ha TT-Gruppens om fler kunder är intres vinstmarginal, säger Marianne Marianne Ahlenius, serade av att de går i den Ahlenius och skrattar. ■ ■ ■ chef för inrikesgruppen, TT
”TT har länge pratat om att utveckla en riktig kundwebb, och DPA hade ett imponerande webbbaserat verktyg.
15
Henrik Montgomery/Scanpix
TT Spektras vd Göran Westin berättar om hur han ser på sitt företag i en jämförelse med byråer i andra länder.
Rhoddan tar sig an den sp채nnande
tt-sagan
16
Anders ”Rhoddan” Rhodiner gick i pension den första november. Men försvinner från TT gör han inte, han tar sig nu an ett projekt på frilansbasis som kan beskrivas som närmast oöverskådligt – att skriva TT:s historia. Text: Daniel Åberg • Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix
Det var under arbetet med två jubileumsböcker i samband med TT:s 90-årsjubileum 2011 som tanken slog Anders Rhodiner – TT har inget minne när det kommer till det egna företaget. Nyhetsbyrån sitter på en enorm faktabank om vad som hänt i Sverige varje enskild dag sedan 1920-talet men saknar minne om hur det har gått till när nyheterna kommit till, hur diskussionerna gått på redaktionen, vilka vägval som gjorts genom åren och resonemangen som legat bakom dem. – Varför har TT blivit som det är i dag? Hur gick det till? Den berättelsen finns inte samlad någonstans, säger Anders Rhodiner. Han tog upp ämnet med vd Jonas Eriksson, diskussioner som ledde till att pensionen får anstå ännu ett tag, åtminstone i praktisk mening. – Jag kommer att fortsätta som frilansare under ett antal månader med start efter nyår. Jag är heller inte helt färdig med efterarbetet till flytten och ska även se till att vi går i mål med årets konstlotteri. Så jag kommer nog att ”spöka” här lite då och då en stund till. Att TT:s historia är ett ämne som ligger Anders Rhodiner varmt om hjärtat går inte att ta miste på, han blir snabbt entusiastisk när han berättar om sitt kommande projekt. – Det finns många viktiga milstolpar att lyfta fram, när företaget bestämt sig för att gå åt ena eller andra hållet. Det handlar om allt från hur vår ägarbild ser ut, att man redan på 1920-talet hade en tanke bakom det spridda ägandet, till de beslut som fattats när TT investerat i teknik. På 1930- och 1940-talet till exempel, det fanns demokratiska tankar bakom beslut som gjorde det möjligt för en tidning som Norrbottens-Kuriren att kunna publicera samma nyheter om omvärlden som de stora drakarna i Stockholm. TT har spelat en stor roll när det gäller den tekniska utvecklingen för nyheter i Sverige. Vilka ämnen tänker han fokusera på? – Dels är det hur TT jobbar vid stora händelser, det är jätteintressant tycker jag. Ibland ryser jag när jag
tänker på vilken betydelse vårt arbete har. Sådana fantastiska medarbetare som TT har och har haft, som kan hantera att skriva världshistoria medan den sker, och gör det på ett sätt som är helt oklanderligt. Det vill jag dokumentera, som när man hanterar uppgiften om att Sveriges statsminister är skjuten och död, när man läser det som gavs ut minut för minut då, och tänker efter vilken situation de här människorna var i när de skrev det, och det ändå blev rätt hela tiden. Det är helt fantastiskt. Ett annat ämne är TT:s förhållande till staten. – Särskilt under andra världskriget är det här intressant. Det har skrivits om det, men endast vetenskapligt, inte i populärform vad jag vet. Det fanns ett samspel, det kom något som kallades grå lappar från staten till TT, uppgifter om nyheter som vi och övrig press uppmanades att inte skriva så omfattande om. Det handlade ju om nedtystning, men inte enbart av de skäl man lätt tror, det var till exempel också för att man ville undvika att rutter för insmuggling av flyktingar skulle avslöjas, om medierna rapporterade för detaljrikt så kunde flyktvägar röjas. Det här är händelser som ligger långt bak i tiden. Men även TT:s nutidshistoria är viktig att dokumentera ordentligt, säger Anders Rhodiner. – Det stora nyhetsbyråkriget mellan TT och FLT på 1990-talet är inte särskilt väldokumenterat, åtminstone inte från vår sida. Det var ju första gången i modern tid som TT utmanades, att vi skulle ersättas eller åtminstone få dela på platsen som Sveriges nyhetsförmedlare. – Och så nyetableringen så klart, TT:s åter uppståndelse på 2000-talet efter den stora krisen, omvandlingen till ett serviceinriktat företag med en massa olika erbjudanden, på det sätt som vi lever i dag. Det där finns inte heller dokumenterat, man pratade inte med dem som skapade den här organisationen så vitt jag vet. Det ska jag försöka ta tag i.
17
Anders Rhodiner gjorde två jubileumsmagasin tillsammans med Uppdragsmedia när TT fyllde 90 år. Läs dem digitalt eller be David på Uppdragsmedia om ett exemplar. http://bit.ly/jubileum90 http://bit.ly/90flashar
”Vi har ju text, ljud och bild i dag, det måste man utnyttja” Anders Rhodiner
Tanken är inte att Anders Rhodiner på egen hand ska ro det här projektet i land. I stället ska månaderna han ska lägga på det ses som en start, där andra senare får ta vid. – Jag ska inleda arbetet, försöka komma på vilket som är det bästa sättet att göra det på, tala om var uppgifterna går att finna och lägga grunden för en faktabank. Jag ska också lägga fram en strategi om hur man kan använda det här materialet och varför man ska göra det. Hur ska resultatet – när det nu kan tänkas bli klart – presenteras? Det förutsägbara svaret hade varit att skriva en bok om TT:s historia, och det är inte något som Anders Rhodiner utesluter, men han tänker längre än så. – Jag hoppas att vi inte bara väljer att göra en jubileumsbok som ingen läser, jag skulle vilja att det här växer till något mer, där vi genom att använda moderna verktyg också kan presentera vår historia i marknadsföring och när vi är ute och träffar kunder. Vi kanske kan lyfta fram vissa enskildheter, göra något konkret som visar hur vi jobbade natten då Estonia sjönk eller när
tsunamin inträffade i Sydostasien. Hur jobbar vi mot källorna, hur arbetar våra journalister, exemplifiera hur vi gör det rent konkret. Kanske kan det ligga på våra sajter, vi kan jobba mycket med multimedia när vi presenterar det, vi har ju text, ljud och bild i dag, det måste man utnyttja i det här sammanhanget, tycker jag. En viktig orsak till att dra igång det här stora historieprojektet är att TT måste värna och förvalta sitt förflutna för att kunna fortsätta vara relevanta i dag och i framtiden, tror Anders Rhodiner. – Bilden av TT får inte förflackas. Vi är en stor nyhetsorganisation som har avgörande betydelse i Sverige, vi har ofta varit en väckarklocka och omvärldsbevakare inte bara för våra kunder utan också för myndigheterna. Det arvet måste vi vara medvetna om och förvalta. Den journalistik som TT står för är inte som vatten där man kan vrida om en kran och så kommer det gratis, det krävs resurser, tänkande och ansvarstagande. Det är viktigt att vi fortsätter att förstå hur TT måste arbeta. Att alltid vara kritisk till källorna, att ifrågasätta och att aldrig chansa, avslutar Anders Rhodiner. ■ ■ ■
Anders Rhodiner om TT och tekniken TT har genom åren varit drivande för att svenska medier ska kunna ta emot samt förmedla nyheter på moderna sätt. Anders Rhodiner berättar om tre viktiga områden där TT stått bakom utvecklingen.
1
Dels har vi utvecklingen med teleprintern, från 1930, som gjorde att tidningar över hela landet kunde publicera nyheter som tidigare varit förbehållna storstadstidningarna. Hur gick den här utbyggnaden till rent konkret? Jag tror att det var så att TT till stora delar stod för kostnaden och ställde ut printrarna, men det är ett ämne jag ska titta närmare på.
2
Vårt sätt att distribuera nyheter har också varit viktiga i att möjliggöra det som kallas infotainment. Ulf Elfvings radioprogram ”Efter tre”, 1987–2005, var den första nyhetsshowen i Sverige, och att det programmet kunde göras berodde på att TT hade utvecklat sin
teknik så att de som gjorde programmet kunde ta del av nyheter direkt inne i radiostudion. Det låter självklart i dag, men det var en stor förändring som innebar att man fick en helt annan aktualitet i sändningarna. Man behövde inte längre vänta tills klockan slog hel timme för att höra nyheterna i sammanfattning.
3
En annan sak är faktiskt text-tv, som inte är något som SVT har utvecklat i Sverige, det var TT som tog fram det på 1970-talet. Det hette något annat först, jag minns tyvärr inte vad nu, men det var TT som byggde det och det publicerades som text-tv hos Sveriges Television, och så småningom tog de över det.
18
Anders Rhodiner Fakta/Anders Rhodiner
Ålder: Ålder: 64 64 år. Bakgrund: TT 1987–2012, Bakgrund: TT 1987– 2012,redaktionschef redaktionschefRadio Värmland 1986–1987, TT Radio Värmland 1973–1986, Journalist 1986–1987, TT 1973–1986, högskola i Götebiorg 1973, Journalisthögskola diverse1973, vikariat Värmlands Göteborg diverse Folkblad. vikariat Värmlands Folkblad Tjänster på TT: Allmän Tjänster på TT: reporter i Malmö, Allmänreporter på TTnatt redaktör, energireporter, i Malmö, nattredaktör, textredigerare, vikarierande energireporter, textredigare, sportreporter, deskchef, vikarierande sportreporter, ställföreträdande inrikes deskchef, ställföreträdande chef, utrikes korre spondent inrikeschef, utrikes korre spon dentland), (Ryssnyhets land), nyhets (Ryss chef chefutrikes, utrikes,redaktionschef, redaktionschef, tillförordnad chefchef redak tör tör tillförordnad redak (3 mån!), kommu nikantika ions (3 mån!), kommu tions ansvarig, flyttgubbe. ansvarig, flyttgubbe. Fritidsintressen: MedieFritidsintressen: Medieochoch kulturkonsumtion, kulturkonsumtion, spinning, utförsåkning, spelspel spinning, utförsåkning, & dbbel och dobbel. Planer för för pensionen: Planer pensionen: Rota fram TT:sTT:s historia, Rota fram historia, vårda huset på Gotland, vårda huset på Gotland, cykla Vättern runt, hålla på på cykla Vättern runt, hålla Bajen ochoch Färjestad, samla Bajen Färjestad, samla kultur poäng, lagalaga matmat ochoch kultur poäng, ha de’ ha gôtt de’ gôtt.
19
SCANPIX
What's up?
TT SPEKTR A
TT-grupp
TT N Y H ETSBY R Å N SV ENSK A GR A FI K BY R Å N
under lupp ec ka ktion per v u d o r p l a t To
pixarkivet
Allt material görs av
260 medarbetare
ån
r
8 000 280 270 330
lf Tex tmateria
er Antal kund
5u
er
Bemanning 24 timmar per dygn
rå tländska by
la - a r ti k a r t k e p S TT
2 000
er till scan 60 000 nya bild g videouppdra 70 fotouppdrag 80 jesartiklar ltur- och nö u k 0 2 1 1 400 tv-sidor sidor och feature hets-, spely n 0 5 2 4-5 filmrecensioner ort ikes 250 Sp rikes 275 utr in 5 47 v ra 1 000 artiklar va resultat 200 resulta abeller 250 sport 75 grafer n inge
n r i tid
a veck per r a g cerin publi
Webbpublic eringar per vecka
Bild- och grafikarkiv
19 miljoner bilder i arkivet kivet oga ar l a n a 120 bilder per vecka digitaliseras från 42 000 grafer i arkivet
900 bilder 800 nyhetsartiklar 2 500artiklar* * Utöver dess a finns åtskilliga pu bliceringar som inte an ger TT Spek tra som källa oc h därmed in te kan tillgodor äknas.
5
14:4
Totalt under oktober månad
25 276 utgående e-mail 20
147 969 inkommande e-post
Här finns TT-grupp en
Luleå
Fasta med arbetare
Umeå Härnösan d
Sundsval l Hudiksval l Västerås Göteborg
Gävle
Stockholm
Tallinn
Riga
Malmö
Vilnius Bryssel
Oräknelig a fotografer frilansreportrar och runt om i knutna ti världen är ll TT-grup pen
TT Spektra -material på webben
Allehanda.s e
7 461
Dalarnas Tid n
ingar
Vänd
180° Magasinet fortsätter från andra hållet
7 206
Gefle Dagbl
ad
7 041
Göteborg s-Posten
6 587
Hela Gotl
and
Publiceri ngar senaste 365 daga rna
6 580
r per vecka
Up in 3. G sala N gs Tid nin efle ya Tid gar Da Tre nin g b l m g a d est 1. S ned om ma l 2. S a dda r dig å sky tid de mo dda gra t vi r du 3. F fer n ter Syd otbol k y l afr ls-V ika M 2 an 010 ,
17 650
utgående telefonsamtal** 419 timmar, 39 minuter och 28 sekunder **exkl mobilsamtal
Vänd
Tid ned ninga fles r so t gr m la 1. N afe dda orr r köp t 2.
180°
23 000 bilder 4 90 videouppdrag 520 grafer
Magasinet fortsätter från andra hållet
Nedladdnin ga