GUJOURNALEN 3 | 2015
Exempelvis ordet kitu betyder sak på swahili. Kitu kikubwa hiki kilianguka betyder denna stora sak föll där ki upprepas gång på gång för att passa ett alliterativt mönster. De flesta bantuspråk, dock inte swahili, har också ett komplicerat tonsystem samt väldigt många fler tempus än europeiska språk, särskilt när det gäller förfluten tid: verbet böjs bland annat beroende på om något hände alldeles nyss, tidigare idag, igår eller för några veckor sedan. – Varför dessa språk har så många tempus är svårt att svara på. Kanske hänger det samman med att historieberättandet är så viktigt i den afrikanska kulturen och att man måste hålla ordning på händelseförloppen. Men att
många språk är så komplicerade får en att fundera över den gamla filosofiska frågan om hur vi människor egentligen tänker: vet vi med en gång exakt vad vi ska säga, så att vi valt tempus, toner och ändelser innan vi börjar prata, vilket låter ganska komplicerat. Eller bestämmer vi olika former allteftersom? Men hur får vi då början av meningen att stämma med slutet? N ÅG R A BA N T U S PR Å K , som xhosa och zulu, har också klickljud, vilket annars är utmärkande för angränsande khoisanspråk. – Orsaken kan vara så kallad hlonipha, att man ersätter vissa ljud med något annat. I vissa samhällen har det exempelvis varit
tabu att uttala ord som börjat på samma sätt som hövdingens namn. Då har man istället använt klickljud från språk som talats i närheten. Sedan har tabut glömts bort men ljuden stannat kvar. En del klickljud är lätta att lära sig men ett väldigt vackert ljud, som Miriam Makeba använder i sin berömda klicksång, har jag tyvärr inte lyckats få till. Bantuspråk innehåller också många så kallade ideofoner. – Serietidningar är ju fulla av uttryck som ”bang”, ”boom”, ”splash” … Också när vi pratar säger vi liknande saker, som ”pang” eller ”oj”. I bantuspråk utgörs cirka en tredjedel av vokabulären av den här typen av ideofoner. I europeiska språk däremot
17