Nyheter
GUJOURNALEN 2 | 2015
7
FOTO: JOHAN WINGBORG
Till en början var tanken att flytta Humanistiska biblioteket till gamla hovrätten men så blir det inte, biblioteket blir kvar.
Humanisterna protesterar Gärna mer öppenhet. Men inte på bekostnad av forsknings- och studie möjligheter. Så skulle man kunna sammanfatta flera reaktioner på planerna att bygga om Humanistiska biblioteket. Nu kommer särskilda referensgrupper att bildas där forskare och lärare inom humaniora och konst ska kunna framföra sina synpunkter. Ö PPN A A R E N O R , kafé, 750 läsplatser samt bibliotekspersonal i särskilda informationszoner, det är några planer för framtidens humanistiska bibliotek som också blir ett bibliotek för konst och musik. Samtidigt är flera humanistiska forskare kritiska, dels för att de inte fått vara med under planeringsprocessen, dels för att tillgängligheten till boksamlingarna riskerar bli sämre. Enligt det förslag som just blivit klart, Framtidens bibliotek, ska nämligen böcker som inte används så ofta förvaras i en depå på Hisingen. Väntetiden på beställda böcker är idag högst tre timmar. Att beställa från en depå kommer att ta ett dygn eller mer. I DAG STÅ R O C K SÅ många böcker i öppna hyllor där forskarna själva kan leta. Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, är en av flera humanister som påpekar fördelarna med att själv kunna leta böcker. – Det man redan vet att man efterfrågar är lätt att söka i katalogerna, men om böckerna står i de tillgängliga hyllorna kan man stöta på oväntade titlar. Det underlättar också för personalen att inte behöva plocka fram böcker som man kanske inte ens vill låna, utan bara kolla ett citat eller läsa en not i. Biblioteket är
vår motsvarighet till medicinarnas och naturvetarnas laboratorium, det är där vårt primära forskningsmaterial finns och det är där en stor del av vår grundforskning bedrivs. Universitetsbibliotekarie Berith Backlund menar att samarbetet mellan forskare/studenter och bibliotekspersonal försvåras betydligt om stora delar av samlingarna finns i depå. – O M B Ö C K E R N A istället är magasinerade i huset kan bibliotekarierna lätt konsultera dem för specifika forskningsfrågor. UB är dessutom ett av Sveriges bästa humanistiska bibliotek, som lockar forskare till Göteborgs universitet och framhålls vid olika utvärderingar, påpekar Maria Sjöberg, professor i historia. – För forskare och studenter är biblioteket en arbetsplats, inte ett evenemangshus. Förlängda öppettider, depåverksamhet samt arrangemang på öppna arenor innebär också en kostnad. Överbibliotekarie Margareta Hemmed påpekar dock att UB måste skicka viss litteratur på depå, oavsett hur det nya biblioteket kommer att utformas. – Idag har vi fem mil hyllor med böcker och samlingarna bara ökar. De flesta volymer står
Johan Öberg berättade om planerna under ett nästan fullsatt möte den 26 mars.
»För forskare och studenter är biblioteket en arbetsplats.« MARIA SJÖBERG
i slutna magasin sex våningar under marken, det är faktiskt en mindre del som står i öppna hyllor. Alternativet till depå är gallring, men det tycker våra forskare är en mycket sämre lösning. N ÅG R A Y T T E R LI G A R E resurser för UB blir dock det inte. – Men eftersom Konstnärliga fakultetens båda bibliotek kommer hit blir det ändå en resursförstärkning som kan användas på olika sätt, förklarar Margareta Hemmed. Och tanken med det nya biblioteket är bland annat
att, i linje med Vision 2020, sänka trösklarna in till universitetet och öka tillgängligheten. Flera forskare menar också att ett nytt UB måste ses i relation till vad som kommer att hända för övrigt runt Näckrosparken. – Kaféer och arenamiljöer ska väl finnas och utvidgas på Humanisten och Artisten också? påpekar Åsa Arping, docent i litteraturvetenskap. Behövs det då ytterligare ett kafé på UB och ännu fler arenor för publika event? Och är detta uppgifter som ett forskningsbibliotek ska prioritera? Projektledaren Johan Öberg menar att ett kafé kommer att uppta en väldigt liten yta på UB och att det inte kan ses som en motsättning till bokhyllor och arbetsplatser. – Tanken är att skapa ett bibliotek som är öppet för studenter och forskare även från andra delar av universitetet samt för allmänheten. Även de som inte omedelbart vet vart man ska vända sig på ett forskningsbibliotek ska känna sig välkomna. UB har redan andra öppettider än institutionerna, och de kanske kan utökas exempelvis på kvällar och helger. Därför är det viktigt även med ett kafé på UB. N U KO M M E R E N referensgrupp att tillsättas med forskare/lärare, doktorander och studenter från Humanistiska fakulteten. Också en konstnärlig referensgrupp är på gång. – Forskarna och lärarna borde kanske ha varit med redan när projektet startade för ett år sedan, förklarar Johan Öberg. Referensgrupperna får möjlighet att sätta sig in i planeringsalternativen och kan framföra synpunkter. Sådant vill biblioteket ta del av.
EVA LUNDGREN