Årsberättelse 2012
Innehåll
Räddningsdirektörens översikt ..................................................
4
Kort om Egentliga Finlands räddningsverk .................................
7
Organisation ..............................................................................
9
Organisationsschema ................................................................
10
Regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland ......................
11
Basfakta från 2012 Ekonomi .....................................................................
12
Förvaltning .................................................................
13
Riskhantering ............................................................................
14
Säkerhetskommunikationen ......................................................
16
Operativ verksamhet Räddningsverksamhet ................................................
20
Akutvård ....................................................................
24
Axplock från år 2012 AHTI 2012 samlade myndigheter på Gyltö ..................
26
En kraftig brand i en industrihall i Somero ..................
28
Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland ......................................
30
Teknisk service ..........................................................................
32
Statistik ...................................................................................
34
Kontaktuppgifter .......................................................................
42
Utgivare: Egentliga Finlands räddningsverk Upplaga: 100 Tryck: Tryckeriservicecentralen, Åbo Redaktion: Maria Nykyri Pärmbild: Eeva Simola Layout: Mia Lehtonen
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Räddningsdirektörens översikt
r 2012 på Egentliga Finlands regionala räddningsverk löpte på samma spår som tidigare år och vi uppnådde både de operativa och de ekonomiska målsättningarna. Antalet operativa uppdrag sjönk något från föregående år både för räddningsverksamheten och för akutvården. Detta beror till största delen på stormen Tapani som härjade det föregående året. När det gäller riskhantering liknade året tidigare år med avseende på verksamhetsmålen. Målsättningarna för inspektioner nåddes inte helt, vilket delvis berodde på att flera personers arbetsinsats styrdes till upprättandet av en tillsynsplan. För branddödsfallens del återgick vi, efter ett positivt föregående år, till ett beklagligt läge: så många som sju branddödsfall inträffade på vårt område 2012. De största förändringarna i vår verksamhet var bland annat den nya organisationsmodellen, öppnandet av Lundo brandstation och förändringen av den operativa ledningen. I vår vid årsskiftet förändrade organisation har vi nu operativa serviceenheter i stället för geografiska resultatområden. Erfarenheterna under året har varit mycket positiva och de uppställda målen – fokus på landskapets region, jämlikhet, effektivitet och sparsamhet – har uppnåtts redan på mycket kort tid. Den förvaltningsmässiga processen för åstadkommandet av Lundo brandstation har pågått tämligen länge. Projektet avslutades 2012 med den officiella invigningen som hölls 31 augusti. Den nya stationen är den första som förverkligats genom den så kallade privata modellen. Byggandet av brandstationen förlöpte mycket snabbt och resultatet var precis sådant som vi ville ha det. På stationen placerades förutom fast personal även Lundo FBK. Förutom operativa tjänster tillhandahåller stationen riskhanteringstjänster samt ansvarar för sin del för det regionala räddningsverkets slangservice. Den operativa ledningen ändrades under 2012 så att de i fri beredskap varande jourringarna minskade i antal och i deras ställe har nu tre heltidsanställda brandmästare med arbetstid dygnet runt anställts. Vår specialitet är det samarbete den operativa ledningen av vårt norra område utförs i samarbete med Egentliga Tavastlands räddningsverk. I regionen har Loimaas och Forssas stationer jour växelvis varannan vecka. Erfa-
renheterna av hela systemet har allmänt taget varit mycket positiva. Särskilt positiv har responsen varit för den norra samjourens del. År 2012 var sista året för innevarande servicenivå-
4
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Räddningsdirektörens översikt
cenivåbeslut för den kommande fullmäktigeperioden. Strukturen på servicenivåbeslutet ändrades så att den motsvarar innehållet i vår nya strategi, men annars såg målsättningarna ut såsom i föregående beslut. Efter en grundlig beredning sändes utkastet till servicenivåbeslut till kommunerna på remissrunda. Till skillnad från tidigare remissrundor fick vi nu utlåtanden av alla kommuner och de var också var grundliga och övervägda. Man torde kunna konstatera att kommunerna har förstått servicenivåbeslutets strategiska inverkan och har velat ta grundligt ställning till det. På grund av detta var det lätt att precisera den egna framställan och fatta ett slutligt beslut om servicenivån vid mötet i november. Jämfört med tidigare servicenivåbeslut inkluderar det nya beslutet bland annat målsättningar för den operativa verksamheten, vilka har uppställts på grundval av inrikesministeriets nya direktiv. Nytt för riskhanteringens del är att mål och medel definieras enligt målsättningarna i en skild tillsynsplan. I tillsynsplanen kan man nu, till skillnad från förr då enbart kvantitativa mål var möjliga, även uppställa kvalitativa mål. Planen möjliggör även beaktande av en dynamisk riskanalys samt skapande av insatsområden. Den slutliga tillsynsplanen godkändes i nämnden i april. Personalen inom akutvården fick tyvärr leva i någon grad av osäkerhet nästa hela året. Först under årets senare hälft kunde vi fastanställa de som haft visstidsanställningar och även i övrigt planera det kommande året. Det slutliga avtalet om akutvård kunde ingås först i december. I avtalet fastställdes vår roll preliminärt som lika omfattande som i nuvarande verksamhet. För kommande års del kan det flexibelt ändras, eftersom det är frågan om ett samarbetsavtal, inte ett anskaffningsavtal. Den största förändringen var överföringen av fältledningen från oss till att tillhandahållas av sjukvårdsdistriktet. Men i övrigt bibehålls vår verksamhet som tidigare. Även för första respons del kommer avtalen att preciseras i framtiden.
beslutperiod. Samtidigt var året också det sista verksamhetsåret för fullmäktigeperiodens regionala räddningsnämnd. Det administrativt mest betydelsefulla beslutet som nämnden fattat var också ett nytt serviEgentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Under året har vi kunnat tillhandahålla räddningstjänster och akutvårdsservice av hög kvalitet för kommuninvånarna och dessutom mycket förmånligt. Text: Jari Sainio, räddningsdirektör
5
Egentliga Finland 2013
Kommuner och ekonomiska regioner Pyhäranta
Nystad
Letala Oripää
Vakka-Suomi
Pöytis Loimaaregionen
Virmo Gustavs
Vehmaa
Tövsala
Nousis Masku
Åboregionen
Lundo
Reso
Åbo
Koski Tl
Aura
Rusko
Nådendal
Loimaa
S:t Karins
Tarvasjoki Marttila
Somero
Pemar
Saloregionen Salo
Sagu
Pargas
Åboland Kimitoön
0
20
40 km
Maanmittauslaitos lupa nro22/MML13
6
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Kort om Egentliga Finlands räddningsverk
Räddningsverkets verksamhetsområde är över 20000 kvadratkilometer stort
Beredskap dygnet runt edan år 2004 har räddningsväsendet skötts på landskapsnivå. Egentliga Finlands räddningsverk är ett av Finlands 22 regionala räddningsverk. I och med regionaliseringen har Egentliga Finlands regionala räddningsverk haft ansvaret för räddningsverksamheten på sammanlagt 28 kommuners område vid Skärgårdshavets kust. I området finns det elva brandstationer med 24h-beredskap och tre brandstationer med 8h-beredskap. Sammanlagt finns det drygt 80 brandstationer i området. Antalet avtalsbrandkårer på hela Egentliga Finlands område är 67. Räddningsverkets verksamhetsområde sträcker sig från Nystad till Salo och från Loimaa till Åbo skärgård. Den totala arealen är 20539 kvadratkilometer, varav 10661 kvadratkilometer är landområden. De övriga 9876 kvadratkilometrarna är vattenområden. De 22000 öarna i området innebär också en utmaning för räddningsväsendet. Invånarantalet i Egentliga Finland är 467 217, varav 418 375 är finskspråkiga och 26 794 är svenskspråkiga.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Det regionala räddningsverkets grundläggande uppgift är att förebygga eldsvådor och andra olyckor, främja säkerhetskulturen, sköta och ha beredskap för befolkningsskyddsuppgifter i undantagsförhållanden samt ansvara för räddningsverksamheten vid olyckor. Räddningsverket ansvarar för räddning och skydd av såväl människor, egendom och djur som miljön. Räddningsverket sköter även sjuktransporterna inom ett område som omfattas av sex hälsocentralssamkommuner: Åbo, S:t Karins, Reso, Pargas, Nådendal och Nystad. Vid det regionala räddningsverket finns det totalt 13 sjuktransportenheter som är i kontinuerlig larmberedskap. I styrkan ingick ännu 2012 en medikalförmansenhet, som är områdets enda ledningsenhet med vårdnivå och ledningsenhet för den medicinska räddningsverksamheten. Inom verksamhetsområdet utförs sammanlagt drygt hundra akutvårdsuppdrag dagligen.
7
Räddningsverkets vision: Egentliga Finlands räddningsverk är en utvecklingsvänlig, riksomfattande vägvisare i branschen och en aktör som tillhandahåller räddnings-, säkerhets- och akutvårdstjänster av hög kvalitet.
Verksamhetsidé: I Egentliga Finland tillhandahålls räddnings-, säkerhets- och akutvårdstjänster av hög kvalitet yrkeskunnigt, jämlikt och snabbt, dygnet runt.
Värden: yrkesskicklighet, snabbhet och jämlikhet.
8
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Organisation
Räddningsverkets organisation förnyades i januari. en högsta beslutanderätten inom räddningsväsendet i Egentliga Finland utövas av en regional räddningsnämnd med 15 medlemmar. År 2011 fattade nämnden beslut om räddningsverkets nya verksamhetsstadga som trädde i kraft den 1 januari 2012. I verksamhetsstadgan har man frångått geografiska resultatområden och övergått till operativa serviceenheter. Räddningsverket leds av räddningsdirektören med stöd av en ledningsgrupp som förutom räddningsdi-
rektören består av räddningscheferna, ekonomichefen, förvaltningschefen, personalchefen, utbildningschefen, tekniska chefen, utvecklingschefen, regionala brandchefen, akutvårdschefen, beredskapschefen samt riskhanteringschefen. Direkt underställda räddningsdirektören är tre räddningschefer som var och en har ett separat fastställt ansvars- eller serviceområde. Enligt verksamhetsstadgan är serviceområdena följande: det operativa serviceområdet, riskhanteringen och stödtjänsterna.
Det operativa serviceområdet indelas i serviceenheterna för akutvård och räddningsverksamhet. Räddningschef Juha Virto leder serviceområdet. Dessutom grundade man en operativ stab som stöd för serviceenheternas planeringsarbete.
Serviceområdet för riskhantering består av serviceenheterna för tillsyn och beredskap. Serviceområdet leds av räddningschef Mika Viljanen.
Serviceområdet för stödtjänsterna består av serviceenheterna för förvaltning, utbildning och kommunikation, personal, teknik, utveckling och ekonomi. Räddningschef Mika Kontio är chef för serviceområdet.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
9
Organisationsschema
Regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland
räddningsdirektör Jari Sainio
Ledningsgrupp
STÖDTJÄNSTER räddningschef Mika Kontio
OPERATIV VERKSAMHET
RISKHANTERING
räddningschef Juha Virto
räddningschef Mika Viljanen
Räddningsverksamhet
10
Akutvård
Övervakning
Beredskap
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland Ordförande FM Lindell Pia, Åbo Stadsstyrelsens representant fysioterapeut Rinne Pirjo, Åbo
Suppleant FM, lektor Kajala Tarja, Åbo Suppleant barnmorska Hovirinta Mirja-Leena, Åbo
Medlem
Personliga suppleanter
Vice ordförande Alanko Kaarlo, Salo
tradenom Karnisto Saija, Salo
ekonom Heinonen Barbara, Pargas
FM Sjöblom Annalena, Kimitoön
verkställande direktör Kettinen Piki, Rusko
agrolog Ali-Sippola Vesa, Virmo
inredningsmontör Lehto Timo, Åbo
målare Eskonniemi Seppo, Åbo
överkonstapel Lehti Timo, Salo
landsbygdsföretagare Kurvinen Jani, Salo
företagare Markula Pasi, Loimaa
närvårdare Lehto Outi, Oripää
bankanställd Muukkonen Tuula, Reso
företagshälsovårdare Jansén Susanna, Rusko
MD, spec.läk Mäkinen Mia, Åbo
busschaufför Tolvanen Mika, Åbo
medikalvaktmästare/ambulansförare Närvänen Vesa, Åbo
elementarbetare Walve Pasi, Åbo
företagare Oksa Raimo, Åbo
EM/lektor Peippo Petri, Åbo
företagare Rantala Ilkka, Pöytis
arbetsledare/lantbruksföretagare Jumppanen Kalle, Loimaa
specialplanerare Vuola Hanna, Letala
överkonstapel Virtanen Veli-Matti, Kaland
marknadsföringschef Wala Heikki, Nystad
postanställd Kallio Kirsti, Pyhäranta
PM, forskare Ylikännö Minna, Lundo
Virtanen Reima, S:t Karins
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
11
Basfakta från 2012
Ekonomi gentliga Finlands räddningsverks räkenskapsperiod 2012 utföll planenligt vad gäller ekonomin. För ekonomins del var en noggrann, regelbunden uppföljning och en rätt dimensionerad budget, på samma sätt som tidigare år, nyckelfaktorer för att hålla det ekonomiska utfallet i balans. Organisationens största och viktigaste resurs, personalen, tillhandahöll tjänster på hela landskapets område. Av de totala utgifterna för räddningsväsendet stod personalkostnaderna också för nästan 70 procent. Relativt sett sparade man i personalkostnaderna tack vare en god planering av personalresurserna. Både inköp av tjänster och anskaffning av utrustning ökade sin andel av totalutgifterna. När det gäller driftsekonomins anskaffningar övergick man till ett centraliserat beställningssystem som i slutet av året syntes som en liten minskning av materialkostnaderna. Lokalhhyrorna steg med anledning av den årliga indexförhöjningen och Lundostationens färdigställande. Man hade berett sig på detta i budgeten. Investeringarna enligt budgeten kunde förverkligas planenligt fastän de i budgeten uppskattade inkomsterna inte helt förverkligades. Under kommande år kommer nedskärningarna i investeringarnas statsandelar att vara en stor utmaning. Då blir
man tvungen att i allokeringen av kommunbetalningsandelarna fundera ut ett logiskt förhållande mellan driftsekonomin och finansieringen av investeringar. Akutvårdstjänsternas, liksom även räddningsväsendets ekonomi utföll enligt budgeten. Tjänsterna med nolltäckning som tillhandahölls för sex kommuner medförde ett budgetöverskott på dryga 100 000 euro. Av akutvårdstjänsternas sammanlagda utgifter stod personalkostnaderna för nästan 90 procent, så personalens sjukfrånvaron, moderskaps- och faderskapsledigheter, behovet av och tillgången till vikarier samt andra svårförutspådda personalkostnader orsakade en liten överskridning av personalkostnaderna. Detta kompenserades av att anskaffningskostnaderna underskreds och av FPA-inkomsterna som var högre än beräknat. I det regionala räddningsverkets bokslut för år 2012 uppgick verksamhetsutgifterna (exkl. akutvårdstjänsterna) till 31,5 miljoner euro och räkenskapsperiodens nettoinvesteringar till 1,62 miljoner euro. Det ekonomiska utfallet för räddningsväsendet år 2012 uppvisade ett överskott på cirka 50 000 euro. Som en jämförelse fick kommunerna år 2011 tillbaka drygt 400 000 euro och år 2010 var återbäringen cirka 100 000 euro. Text: Juho Kaituri, ekonomichef
Det ekonomiska utfallet för räddningsväsendet år 2012 uppvisade ett överskott på cirka 50 000 euro.
12
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Basfakta från 2012
Förvaltning örvaltningens resultatområde sköter det regionala räddningsverkets personalförvaltningstjänster, till exempel löneärenden och anställningsförhållanden samt kontorsuppgifter. I slutet av året arbetade sammanlagt 32 personer inom förvaltningens resultatområde. Personalen är placerad över hela Egentliga Finland. År 2012 var ett år med många personalförändringar för förvaltningen. Personalchef Jorma Elovaara gick i pension den 1 oktober. Samma år inföll också valet av efterföljare till förvaltningschef Olavi Leppäranta och dennes introducering i uppgifterna. Leppäranta gick i pension vid årsskiftet.
Vid Egentliga Finlands regionala räddningsverk arbetar totalt 559 personer, varav 295 inom räddningsuppgifter och 159 inom akutvårdsuppgifter. År 2012 gick nio personer vid räddningsverket i pension. Medelåldern för personalen sjönk något jämfört med föregående år. År 2012 var medelåldern 39,8 år medan hela personalens medelålder år 2011 var 40,5 år. Medelåldern för akutvårdsserviceenhetens personal var 32,4 år medan medelåldern på räddningsväsendets serviceenhet var 43,7 år. Text: Heikki Vähäkuopus, förvaltningschef Anita Reiman, förvaltningssekreterare
Vid Egentliga Finlands räddningsverk arbetar 559 personer, varav 295 i räddningsuppgifter och 159 i akutvårdsuppgifter
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
13
Riskhantering
Kommunerna ska uppmärksammas bättre än förr
Förändringarnas år r 2012 skedde det betydande operativa förändringar inom Egentliga Finlands räddningsverks serviceområde för riskhantering. I enlighet med den nya verksamhetsstadgan grundades ett serviceområde för riskhantering som indelas i serviceenheter för tillsyn och beredskap. De operativa förändringarna förutsatte också en ny bedömning av personalresurserna och allokering av dessa enligt serviceenheternas ansvarsområden. I synnerhet betonades personalresurserna för beredskapsserviceenheten kraftigt. Dessutom gick i början av året mannen som sedan 2004 lotsat riskhanteringen, räddningschef Raimo Aarnio, i välförtjänt pension efter en lång tjänstgöring. De operativa förändringarna inleddes genast i början av året och fullbordades före slutet av året. Speciellt i beredskapsserviceenheten låg huvudvikten under året vid kommunernas beredskap och stödet till planeringen av denna. I serviceenheten för tillsyn låg huvudvikten på våren på förberedande uppgifter inför besluten om tillsynsplanen.
Satsningar på stödet till kommunerna. År 2011 genomförde räddningsverket en enkätundersökning där man ställde kommunerna frågor om beredskap. På basis av undersökningen var kommunerna nästan eniga om att räddningsverket borde spela en större roll i vägledningen av och stödet till kommunernas beredskap. På basis av enkätundersökningen riktade räddningsverket personalresurser till beredskapsserviceenheten så att man ska kunna svara på kommunägarnas önskemål och vilja. Våren 2012 inrättades tjänster för två planerare som ska finnas till stöd för kommunerna vid deras beredskapsplanering. Under hösten genomfördes på initiativ av planerarna en kommunrunda där man tillsammans med kommundirektörerna diskuterade ärenden som gällde ifrågava-
rande kommuns beredskap. Under hösten granskade man dessutom kommunernas lokaler för ledningscentralerna. På basen av granskningarna gav man direktiv och råd om underhållet av lokalerna.
14
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Riskhantering
ner. Brandutredningsgruppen utförde 2012 allt som allt 80 utredningsuppdrag. De undersökta bränderna var huvudsakligen byggnadsbränder, men också fordonsbränder undersöktes. Brandutredningsgruppen har aktivt deltagit i utvecklingen av utredningsverksamheten tillsammans med polisen, försäkringsbolag och andra räddningsverk. Dessutom är brandutredningsgruppen vid Egentliga Finlands räddningsverk med i verksamheten i räddningsverkens landsomfattande utvecklingsarbetsgrupp för brandutredningsgruppen. Dessutom har brandutredningsgruppen medlemmar gjort utbildningssamarbete på internationellt plan, bland annat med svenska brandforskare.
Småhusens egenkontroll ska effektivera tillsynsarbetet Den regionala räddningsnämnden fattade beslut om räddningsverkets tillsynsplan för åren 2013–2016. Tillsynsplanen möjliggör i större utsträckning att personalresurserna styrs till olycksförebyggande arbete. Åtgärder enligt tillsynsplanen fastställs i fortsättningen mer på riskbasis. Personalutbildningarna som föranletts av de operativa förändringarna inom tillsynen startade på våren och fortgick till slutet av året. Härigenom försökte vi försäkra oss om att personalen som deltar i tillsynsarbetet har förstått förändringarna och att verksamheten redan från start håller hög kvalitet.
Till brandutredningsgruppen vid Egentliga Finlands räddningsverk hörde sammanlagt 10 utbildade perso-
Med tillsynsplanen följde också nya verktyg och arbetsmetoder. Tillsynsarbetet effektiviseras till exempel genom småhusens egenkontoll, där fastighetsägaren får hem en säkerhetsguide samt en enkät. Med hjälp av guiden och enkäten går den boende igenom frågor som gäller fastighetens säkerhet, varefter blanketten returneras till räddningsverket. Egentliga Finlands räddningsverk genomförde på hösten ett försök i liten skala i anslutning till egenkontrollen. Trots små tekniska problem var responsen från kunderna mycket positiv. På basis av detta kommer man att bredda verksamheten de kommande åren så att egenkontroll som utförs av invånarna i småhus ska tas i bruk i hela regionala räddningsverkets område. Text: Mika Viljanen, räddningschef
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
15
Brandutredningen hade 80 utredningsuppdrag
Säkerhetskommunikationen
Interaktiv och engagerande säkerhetskommunikation säkerhetskommunikationen togs under verksamhetsåret 2012 ett språng mot sociala medier. Egentliga Finlands räddningsverk gick med i Facebook med målet att öppna en ny interaktiv kommunikationskanal. Räddningsverket var också med i Åbo stads bildningssektors VIRTA-distansutbildningsprojekt där man erbjöd högstadie- och grundskolor en möjlighet att virtuellt fråga om räddningsbranschen av branschens experter. Sociala medier är dagens melodi De är deltagande och social kommunikation, som lyfter fram åsikter och som betonar känslor och erfarenheter. På mässor, i kampanjer och på publikevenemang försökte vi vara nära medborgarna med hjälp av olika deltagande aktiviteter. På barnens mässa ordnades bland annat evakueringsövningar med hjälp av lek och på publikevenemang kunde man spela säkerhetsroulette. Den 1 december 2012 firades den första gemensamma nordiska brandvarnardagen. I samband med den firades i Finland den första brandsäkerhetsveckan som fick sin början i det nationella evenemanget En dag på brandstationen. Bland annat räddningsväsendets gemensamma brandsäkerhetskommunikation koncentrerades till denna vecka. Brandsäkerhetsveckan syntes också i sociala medier, bland annat som ett dagligt huvudpressmeddelande som publicerades på Facebook samt som ett blogginlägg.
Global och social kommunikation som betonar känslor Genom att gå med i Facebook ville Egentliga Finlands räddningsverk öka interaktionen mellan allmänheten och räddningsmyndigheterna samt öka medborgarnas kunskaper om räddningsväsendet. Sidan erbjuder en plats för diskussion om räddningsverkets verksamhet och där förmedlas bland annat säkerhetskommunikationsmaterial och aktuella meddelanden.
räddningsverket ett avsnitt där man testade om Axl Smith klarade sig som brandman. I uppgiften ingick rökdykning, släckning, eld, rök och utmanande situationer. Egentliga Finlands räddningsverk deltog i Åbo stads bildningssektors VIRTA-distansundervisningsprojekt. Projektet bestod av en distansfrågetimme på Internet, där skolelever fick ställa frågor i realtid med chat-meddelanden från sitt eget klassrum. Frågorna besvarades med både ljud och bild. Det kom rikligt med frågor till räddningsverket, bland annat om att släcka bränder, rädda människor samt om hur man söker till brandmansutbildning. Mellan frågorna och i svaren försökte man alltid inkludera något säkerhetsrelaterat budskap till ungdomarna. De fick till exempel höra hur de med egen aktivitet kan förebygga olyckor samt hur de kan agera rätt i en olyckssituation.
Säkerhetskunskap i vardagen genom aktiviteter
Verksamhetsåret 2012 var Egentliga Finlands räddningsverk också synligt framme på Music Television. Räddningsverket gjorde ett inhopp i det av MTV och framtagna programmet Bucket list där Axl Smith försöker utföra 30 olika uppgifter runt om i Egentliga Finland. Bucket list är en lista med saker man borde uppleva innan man dör. Tillsammans med MTV gjorde
Räddningsverket var med och ordnade den nationella nödnummerdagen som koordinerades av nödcentralen. Huvudevenemangen i Egentliga Finland ordnades i Åbo och Nystad. Evenemanget i Nystad hölls i samband med det årligen återkommande vinterdagsevenemanget Talvikki. På 112-dagens evenemang kunde man bekanta sig förutom med räddningsverket, också med verksamheten och utrustningen av Egentliga Finlands nödcentral, Gränsbevakningen, FRK, Frivilliga räddningstjänsten räddningshundar, Räddningsbran-
16
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Säkerhetskommunikationen schens Förbund i Västra Finland och de frivilliga brandkårerna. På evenemanget kunde man också spela säkerhetsroulette och prova på primärsläckning. I NouHätä! lockade åter en gång många entusiastiska högstadieskolor. NouHätä! är en kampanj om räddningsfärdigheter för elever i grundskolans högre klasser och riktar sig speciellt till elever i klass 8. I NouHätä! -tävlingen deltog ett tjugotal skolor inom Egentliga Finlands område. De regionala tävlingarna ordnades vid brandstationen i Nystad. Vinnarlag blev lokala Nystads Samskola som representerade Egentliga Finland i finalen i Kuopio.
Närmare medborgarna genom publikevenemang Egentliga Finlands räddningsverk syntes på hösten på mässan BabyBoom & Kidz där barn och även vuxna fick titta in i en tvättäkta brandbil och prova på hur det känns att sitta bakom ratten i en brandbil. För barnen ordnades Lilla Brandmannens aktivitetsbana där man fick testa brandmannafärdigheterna genom att krypa längs en tunnel för att släcka en fiktiv brand. På showen demonstrerade brandmännen en rökdykares utrustning och berättade varför en brandman inte behöver vara rädd samt varför man inte får gå och gömma sig vid en brand. På evenemanget påmindes barnen om nödnumret och om hur man agerar rätt i en brandsituation. I juli var räddningsverket med på lantbruksmässan Okra som ordnades redan för 17:e gången. På mässan gavs vägledning i brandsäkerheten på jordbruksfastigheter och presenterades räddningsverkets verksamhet och utrustning. Den nya brandstationen i Lundo invigdes i vackert solsken i mitten av juni. Under dagen kunde publiken bekanta sig med brandstationens lokaler och brandbilarna samt titta på försläcknings- och nerglidningsuppvisningar. Aktiviteterna på gårdsområdet omfattade roulette, asfaltritning för barnen och en brandsprutsbana som Lundo FBK hade ordnat.
Historiens vingslag och nutid
sina intressanta berättelser tog i a. brandchefen och i a. brandmästaren lyssnarna på en tidsresa i brandverkets historia. Räddningsverket hade besök av grupper hela året. Brandbilarna och brandmännen intresserade framför allt barn i daghems- och lågstadieåldern som säkert fick ett minne för livet när de fick se en brandman i sin utrustning och fick sitta bakom ratten i en brandbil. Precis som förra året erbjöds andraklassarna vid lågstadieskolor i Egentliga Finland en säkerhetslektion. Ämnet för lektionen var hur man gör en nödanmälan, hur man agerar vid en brand och en allmän presentation av räddningsväsendet. Skolorna gav utmärkt respons på detta och fortsättning önskades.
Stockholmsbesökarna med i vattendykningsövningen AHTI 2012 Medarbetarutbytet med Stockholms räddningsverk lockade även verksamhetsåret 2012 många entusiastiska sökanden. I höstens medarbetarutbyte kom fyra vattendykare från Stockholms räddningsverk till Åbo och de deltog i den lokala vattendykningsövningen AHTI 2012 i Korpo. −Det är väldigt vikitigt att öva med grannarna och lära sig av dem. Stockholms räddningsverks dykare är mycket yrkeskunniga och vi lärde oss mycket nytt om arbetssäkerhet och olika handlingsmönster av dem, berömmer övningens ledare Marko Rostedt. Medarbetarutbytet genomförs varje vår och höst i båda riktningarna. Syftet med utbytet är att få och likaså även ge alla slags utvecklingsidéer till räddningsverksamhet och bland annat till utrustning. −Dykarnas samarbete får en fortsättning på våren 2013 i samband med Egentliga Finlands och Stockholms räddningsverks medarbetarutbyte. Från vårt räddningsverk sänder vi 3−4 dykare till dykarnas dykläger i Stockholm som pågår en vecka. För en yrkesmänniska inom branschen spelar det ingen roll från vilket land man kommer eller vilket språk man talar. Yrkesmänniskorna har alltid sitt eget gemensamma språk, sammanfattar Rostedt.
På Åbodagen som hålls varje höst erbjöds guidade rundturer i centralbrandstationens brandmuseum. Med
Text: Tanja Uusitalo, utbildningsplanerare
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
17
Egentliga Finlands regionala räddningsverk ans kommuners område. År 2012 ge Uppdragen var flest i juli,
18
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
svarar för räddningsuppdrag på sammanlagt 28 enomfördes 8 203 utryckningar. till och med 805 stycken.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
19
Operativ verksamhet RÄDDNINGSVERKSAMHET Räddningsuppdragen minskade från föregående år
Året började i efterdyningarna av stormen Tapani. r 2012 utförde räddningsverket 8 203 uppdrag. Uppdragen är färre än föregående år i huvudsak med anledning av de stormar som härjade i slutet av 2011 och de räddningsuppdrag som dessa orsakade. För räddningsverksamheten serviceenhet inleddes också 2012 i efterdyningarna av stormen Tapani. Stormen som härjade i slutet av 2011 orsakade i början av året hård press på grund av alla rapporter och redogörelser som skulle göras. Under knappt en vecka var antalet räddningsuppdrag cirka 2 500 och rapporterna från dessa fick man skrivna inom utsatt tid. Under 2012 förolyckades sju personer i bränder. Antalet har varierat från år till år, tyvärr väldigt mycket − år 2011 förolyckades en person och 2010 nio personer. Som branddödsfall klassificeras ett dödsfall där personen på grund av skador som har uppstått vid en brand har omkommer inom trettio dagar efter olyckan.
Räddningsväsendets ledningssystem i bruk Den 2 maj 2012 tog räddningsverket i bruk ett ledningssystem för räddningsväsendet som uttryckligen har som målsättning att förbättra ledningsverksamheten under pågående olyckssituationer. Ledningsverksamheten har förverkligats så att jourhavande chef utövar högsta beslutsmakten i jouren med stöd av fem brandmästare. Speciellt i systemet är samarbetet med Egentliga Tavastehus räddningsverk. Till samarbetet hör att jourhavande brandmästare på Loimaa-Forssa området ansvarar för ledningen av ifrågavarande regions räddningsuppdrag.
20
Själva beredningen av räddningsväsendets joursystem gjordes noggrant och ärendet behandlades i flera olika forum. Dessutom diskuterades saken med alla som tjänstgjort i den tidigare modellen. Den regionala räddningsnämnden grundade på våren de för ledningssystemet nödvändiga tjänsterna för skiftesbrandmästare. Till utvecklingen av räddningsväsendets ledningssystem hörde också operativ utbildning för brandchefer och enhetsdirektörer. Den i samarbete med räddningsinstitutet genomförda teamledarutbildningen gavs för första gången på hösten. Det är tänkt att utbildningen ska fortsätta både för den fasta personalen och för avtalsbrandkårerna. Kommunikationsoch ledningscentralen fungerar som en del av ledningssystemet. Centralens uppgift är bland annat att stöda formationer som deltar i räddningsverksamheten. Med sitt kunnande och sin tekniska beredskap har kommunikations- och ledningscentralen till och med kunnat "lappa" nödcentralens alarmverksamhet i situationer då nödcentralens alarmteknik har varit ur funktion. Det nya ledningssystemets funktion har följts upp på nära håll. Dessutom har det följts med hur de frivilliga brandkårerna tar emot den nya verksamhetsmodellen. I slutet av 2012 gjordes en "mellangranskning" av verksamheten där vi kunde dra slutsatsen att den valda verksamhetsmodellen är bra och att det lönar sig att utveckla den.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Operativ verksamhet
Egentliga Finlands r채ddningsverks 책rsber채ttelse 2012
21
Operativ verksamhet
Vi vill särskilt utveckla de ungas frivilligverksamhet Inom det operativa serviceområdet finns 67 aktiva avtalsbrandkårer. Med avtalsbrandkårerna har vi under årens lopp utvecklat en god samverkansmodell som vi fortsatte med 2012. Avtalsbrandkårernas samarbetsorgan spelar en viktig roll då det för vidare nya tankar till bägge hållen. Enligt räddningsverkets strategi och ikraftvarande servicenivåbeslut bildar avtalsbrandkårerna en betydelsefull plattform för bland annat räddningsverksamheten samt säkerhetskommunikationen inom landskapets område. Vi vill säkra de frivilliga brandkårernas verksamhetsförmåga och i synnerhet
22
de ungas verksamhet i dem även i framtiden och på basis av detta inrättades en beredningsgrupp. Gruppens uppgift är att planera hur ungdomsavdelningarna i fortsättningen bättre ska kunna stödas i samarbete med räddningsverket. Arbetet är bara i startgroparna men redan nu kan man se att instanserna som deltar verkligen vill ha kontinuitet i frivilligbrandkårernas verksamhet.
Egentliga Finland med i nationella projekt och övningar Räddningsverkets personal deltog under året i arbetet i talrika nationella projekt och arbetsgrupper. Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Operativ verksamhet
Som exempel kan nämnas räddningsväsendets partnerskapsprojekts arbetsmöten samt möten som beredningsgrupperna för MIRG-verksamheten (Maritime Incident Response Group) höll. I juli genomfördes en omfattande autentisering av de huvudenheter som myndighetsradionätverket kräver.
Personer som deltar i räddningsverksamheten utbildades under året vid flera olika tillfällen. Bevis för att systemet som upprätthåller och stöder personalens arbetsförmåga har gett resultat är till exempel räddningspersonalens goda konditionsnivå samt motsvarande låga förtidspensionsavgifter.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
23
Operativ verksamhet AKUTVÅRD Akutvården hade sammanlagt 39 938 uppdrag
Över 70 brådskande uppdrag per dygn nder 2012 utförde räddningsverket 39 938 akutvårdsuppdrag. Av dessa klassificerades 25 581 uppdrag som brådskande uppdrag (uppdrag i klasserna A, B och C). Resten av uppdragen hörde till klass D som i huvudsak omfattar icke brådskande flytt- och vidaretransporter mellan vårdinrättningar. Egentliga Finlands räddningsverk producerar akutvårdstjänster på Åbos, St:Karins, Resos, Nådendals, Pargas och Nystads områden.
Akutvårdens avtal mellan räddningsverket och sjukvårdsdistriktet Under den gångna hösten fick vi också framförhandlat ett samarbetsavtal om akutvård mellan räddningsverket och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Avtalet undertecknades 19 december 2012 och det är i kraft tills vidare. Till följd av det nya avtalet fick vi också möjlighet att omvandla visstidsanställdningar inom akutvården till fasta anställningar. I september startade det i samarbete med sjukvårdsdistriktet utförda pilotförsöket med ett fältledningssystem (Kodea) för akutvården Pilotförsöket varar sex månader, varpå vi får in resultaten för bedömning. Första juni då Lundos nya brandstation hade färdigställts lämnade räddningsväsendets enheter Jahns brandstation. På brandstationen placerades en annan akutvårdsenhet från St:Karins brandstation i enlighet med sjukvårdsdistriktets servicenivåbeslut. Under året anskaffades enligt planen tre nya ambulanser som ersatte föråldrad fordonsutrustning. Då ambulansernas funktioner planerades deltog personalen i nära samarbete. Med dessa åtgärder har man kunnat utveckla effektiva och säkra akutvårdsenheter,
uttryckligen sett ur våra patienters och akutvårdares synvinkel.
Amiralitetsgatans "flygbomb" föranledde beredskap för en storolycka. Under det gångna året slutfördes utrustningsanskaffningarna samt utbildning för hela personalen enligt beredskapsplanen för storolyckor. Lyckligtvis undveks storolyckor men det i januari vid Amiralitetsgatans utgrävningar upptäckta och som krigstida flygbomb antagna föremålet föranledde beredskap för storolycka även för akutvårdens del. Det föremål som grävdes fram i operationen som utfördes i samarbete av polisen, försvarsmakten och räddningsverket visade sig dock vara en stor sten. Under året inträffade också några kraftiga lägenhetsbränder i vilka akutvårdens andel var betydande. Förutom i vården av patienter deltog akutvårdarna vid bränderna i evakueringen av invånare samt delade in patienter enligt hur brådskande vården var. Även bearbetningen av situationerna i efterhand hörde till akutvårdens ansvar.
Till sist De för det operativa resultatområdet uppställda målen uppnåddes väl, trots att året innehöll många administrativa och operativa förändringar. Vi har både den anställda och den frivilliga personalen att tacka för detta arbete. Räddningsverkets värden enligt strategin: yrkesskicklighet, jämlikhet och snabbhet, har enligt vår åsikt förverkligats på ett utmärkt sätt och vi har kunnat tillhandahålla en kvalitativ akutvårds- och räddningsverksamhetsservice för kunderna. Text: Juha Virto, räddningschef Markku Rajamäki, akutvårdschef Kari Alanko, regional brandchef
24
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Operativ verksamhet
Egentliga Finlands r채ddningsverks 책rsber채ttelse 2012
25
Axplock från år 2012
I samarbete finns kraft
AHTI 2012 samlade myndigheter på Gyltö
gentliga Finlands räddningsverk ordnade den lokala vattendykningsövningen AHTI 2012 på fortön Gyltö i Korpo natten mellan den 10 och 11 oktober 2012. Syftet med övningen var att göra olika myndighetsinstansers utrustning och verksamhetssätt kända samt tillsammans öva hanteringen av stora olyckssituationer.
”I omedelbar närhet av fortön Gyltös brygga har en färja och ett litet fraktfartyg kolliderat. Färjan har fått en brant lutning och som följd därav har en del fordon som var ombord och passagerarna i dessa blivit under vatten. Enligt uppgift ligger åtminstone en 50 personers buss och fler än tio personbilar under vatten. Även material som var lastat på fraktfartyget är försvunnet.”
rat tre olika uppgifter som arrangerades av Egentliga Finlands räddningsverk, Sjöräddningen samt Marinen. Före de egentliga kontrollerna övade grupperna arbete i helikopter. Dykarna transporterades med försvarsmaktens NH90-helikopter till räddningsverkets fartyg, till vilket de vinschades för att simulera en riktig olyckssituation.
Hydraulisk räddningsutrustning en utmaning Vid Egentliga Finlands räddningsverks kontroll övade man på att rädda offer från fordon med hjälp av hydraulisk räddningsutrustning, samt att lyfta upp en bil genom att använda lyftpåsar. För en del av grupperna var användningen av utrustning under ytan något nytt, varför man i övningen koncentrerade sig på att lära sig grunderna och att lära sig nya saker, inte på slutresultatet eller på att jobba snabbt.
Tålamod i dokumenteringsuppgiften
En olycka likt den som övades har inträffat i närheten av fortön Gyltö 2004 så scenariot var mycket verklighetstroget. Utöver denna beskrivning hade man plane-
Vid Sjöbevakningens kontroll hade en hel 50 personers buss sänkts i vattnet. I bussen hade olika saker och dockor placerats för att simulera bussens resenärer och den utrustning de haft med sig, till vilken det också hörde sprängämnen och vapen. Syftet med kontrollen var att öva en uppgift som räddningsväsendet inte känner till så väl och som utförs i långsammare
26
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Ett sanningsenligt scenario
Axplock från år 2012
tempo, dokumentering. Vanligtvis utför räddningsverkets räddningsdykare snabba räddningsuppdrag och dokumenteringsuppgifterna har försvarsstyrkorna och ibland sjöbevakningen ansvarat för. Eftersom övningen hölls i skärgården, skulle man också ta hänsyn till miljön. Både personbilarna och bussen hade förrän de sjönk ner i vattnet tömts på bränsle, olja samt andra ämnen som förstör naturen.
Ny teknik synades Vid Sjöbevakningens kontroll fick man bekanta sig med utrustning för kartläggning av havsbotten och för lokalisering av föremål. Föremål för speciell uppmärksamhet var Marinens nyaste anskaffning, diagonalekolodet REMUS. Marinen hade sänkt ner två separata föremål till havsbotten som grupperna måste identifiera på Remus separata monitor. Då grupperna gett sin bedömning av föremålet kontrollerade man genom dykning vad föremålet egentligen var. Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
”Övningen gick som smort” Att man framgångsrikt kunde slutföra övningen var ett strålande exempel på myndighetssamarbete. Allt som allt deltog närmare 70 personer i övningen. Förutom Egentliga Finlands räddningsverk var följande representerade vid Gyltö: Mariehamns, Björneborgs, Birkalands, Västra Nylands och Stockholms räddningsverk samt Sjöbevakningen, Armén och Marinen. Som sammanfattning av övningen kan man säga att Egentliga Finlands räddningsverk har ett omfattande kunnande inom området vattendykning. Jag är mycket nöjd med alla gruppers verksamhet och inställning under övningen. Gruppernas kunnande överraskade positivt även om vi redan kände till dykarnas höga kompetensnivå. Vid en storolycka inom Egentliga Finlands räddningsverks område kommer kunniga och motiverade dykare till platsen från många olika myndighetsinstanser och deras samarbetsförmåga är utmärkt. Text: Marko Rostedt, ledare för övningen
27
Axplock från år 2012
Exploderande gasflaskor försvårade släckningen
En kraftig brand i en industrihall i Somero Brandens kraft i inledningsfasen och den måttliga vinden bidrog till att branden snabbt spreds till produktionslokalerna som låg i norra ändan av byggnaden. Därtill innebar byggnadens under olika årtionden uppförda byggnadsdelar en egen utmaning för släckningsfunktionernas framskridande. Man konstaterade mycket snabbt att byggnadens produktionsdel i norr inte kan räddas på grund av brandens styrka. På grund av detta koncentrerades släckningsarbetet på släckning av byggnadens mittersta del och på att skydda byggnadens del i söder.
De första gasflaskorna exploderar
å kvällen den 27 november klockan 22.03 tog räddningsverket emot ett meddelande förmedlat av Egentliga Finlands nödcentral enligt vilket det syns lågor vid Merivirta Oy:s produktionsutrymmen i Somero och rök stiger upp från byggnaden. Somero räddningsenheter som först kom till platsen såg att de larmade resurserna inte kommer att räcka till. När den jourhavande brandmästaren som var på väg till platsen fick situationsbeskrivning om objektet, beslutade han att höja uppdragets alarmrespons. Uppgiften får statusen byggnadsbrand, stor. På basis av beslutet utförde nödcentralen ett tilläggslarm, varigenom räddningspersonal och utrustning som skulle till platsen fördubblades.
Den kraftiga branden framskred snabbt
Under släckningsarbetet kom det fram att det i objektet fanns rikligt med olika gasflaskor som används i tillverkningen av företagets metallprodukter. Uppgiften om gasflaskorna förmedlades till de som deltog i släckningsarbetet så att varenda en som var på plats skulle få vetskap om den tilläggsrisk gasflaskorna innebar i släckningsarbetet. Under släckningsarbetet hördes från byggnaden då och då svaga smällar som orsakades av gasflaskornas exploderande. De exploderande gasflaskorna ökade för sin del brandens styrka och fördröjde på så sätt släckning av branden. Knappt två timmar från larmet, lite före midnatt, inträffade en mycket kraftig gasflaskeexplosion i byggnadens mittersta del. Explosionen orsakade omedelbart en kraftig tryckvåg samt en brand som bildades av brinnande gas. Effekterna från detta sträckte sig mycket långt från den egentliga explosionsplatsen. I undersökningar som gjordes i efterhand hittades metalldelar från gasflaskorna på nästan 140 meters avstånd från den egentliga explosionsplatsen. Efter explosionen försäkrade man sig om att personskador inte hade inträffat bland räddningspersonalen.
Merivirta Oy:s lokaler utgjorde en flera tusen kvadratmeter stor helhet av produktionslokaler. Företagets huvudsakliga produktion är tillverkning av metallprodukter som används inom gårdsbruket. Byggnaden bestod i huvudsak av ett envånings produktions- och lagerutrymme där metallprodukternas tillverkning skedde. I anslutning till byggnaden fanns också en kontors- och produktutställningslokal i två våningar.
Ny släckningstaktik
28
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
När gasflaskorna exploderat beslutades att det inte längre var säkert att gå in i byggnaden eller i dess omedelbara närhet. På grund av den ändrade taktiken
Axplock från år 2012
övergick man till släckningsarbete utanför byggnaden med tunga vattenkanoner. Eftersom det enligt uppgift ännu fanns gasflaskor som inte exploderat i byggnaden, beslutade man som försiktighetsåtgärd att bredda riskzonen runt byggnaden. Som en följd därav evakuerades boende i de närmaste småhusen med hjälp av sjuktransportpersonal och polis till Somero hälsovårdscentral. Invånarna fick vid god vigör återvända till sina hem på morgonnatten.
Undersökningen av antändningsorsaken inleds
polisinrättningen i Egentliga Finland. Målsättningen med undersökningen är att så noggrant som möjligt utreda antändningsorsaken och omständigheterna som lett till branden. Produktionslokalerna fick i branden omfattande materiella skador. Man undkom dock lyckligtvis personskador trots att riskerna för sådana var mycket stora när gasflaskorna exploderade. Man strävar efter att i samarbete med räddningsväsendet och andra myndigheter samt försäkringsbolagen dra nytta av den information som fås vid brandutredningen då man utvecklar riskhantering.
Räddningsverket startade redan under branden en undersökning av antändningsorsaken i samarbete med
Text: Mika Viljanen, jourhavande chef som ledde uppdraget
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
29
Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland
Avtalsbrandkårerna är en viktig del av Egentliga Finlands räddningssystem nligt räddningslagen ansvarar kommunerna för organiseringen av räddningsväsendet. Utöver de ordinarie och de halvordinarie, d.v.s. uppdragsavlönade, brandkårerna ingår också avtalsbrandkårerna i räddningsväsendets system. Inom Egentliga Finlands område finns det 70 frivilliga brandkårer, varav 67 är verksamma som avtalsbrandkårer. Avtalsbrandkårerna deltar i skötseln av räddningsväsendets uppdrag i enlighet med det avtal som de har slutit med Egentliga Finlands räddningsverk. Avtalsbrandkårerna utgör en viktig aktörsgrupp inom räddningsväsendet. I många kommuner fungerar FBK som en så kallad brandkår med beredskap för första utryckning. En dylik verksamhetsmodell skulle inte vara möjlig utan utbildning, upprätthållande av de inlärda kunskaperna och färdigheterna samt samarbete mellan räddningsverket och brandkårerna. Därför ordnas regelbunden utbildning för brandkårerna via det lokala räddningsförbundet. Avtalsbrandkårerna stöder den utbildning som de får med kontinuerlig träning. Samarbetet med räddningsverken och andra avtalsbrandkårer upprätthålls och utvecklas genom regelbundna sammankomster.
FBK i blodet Vid sidan av brand- och räddningsverksamheten bedriver många brandkårer även annan aktiv verksamhet. Sådan verksamhet är tävlingsverksamheten, musikkårerna samt upplysnings-, ungdoms-, dam- och veteranavdelningarna. En del av dessa stöder brandkårernas brand- och räddningsverksamhet antingen direkt eller indirekt. En del i sin tur är verksamhet som gör medlemskapet i brandkåren till en aktivitet för hela familjen. Avtalsbrandkårsmedlemsskap eller frivillig brandkårsverksamhet (FBK), är en livsstil för många av dem som medverkar. Där förenas dagliga rutiner, ett intresse som ger grundläggande färdigheter i personsäkerhet samt möjligheten att förverkliga viljan att hjälpa sina medmänniskor. Text: Eeva Simola, informatör
30
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland
Avtalsbrandkårerna i Loimaaregionen Auran VPK Karinaisten VPK Kosken VPK Marttilan VPK Metsämaan VPK Oripään VPK Pöytyän VPK Tarvasjoen VPK Yläneen VPK Yläne kirkonkylän VPK
Avtalsbrandkårerna i Saloregionen Saln VPK Perttelin VPK Förbyn VPK Somerniemen VPK Halikon VPK Suomusjärven VPK Hirvelän seudun VPK Teijon VPK Kiikalan VPK Kiskon VPK Kuusjoen VPK • Obs. Perniön VPK, Teijon VPK och Förbyn VPK Muurlan VPK sammanslogs år 2011 Perniön VPK
Avtalsbrandkårerna i Åboland Hitis Kyrkoby FBK Houtskärs FBK Iniö FBK Kimito FBK Korpo och Norrskata FBK Nagu FBK Pargas och Lielax FBK Rosala FBK Västanfjärds FBK Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Avtalsbrandkårerna i Åboregionen Askaisten VPK Jäkärlän VPK Kaarinan VPK Kakskerran VPK Kuusiston VPK Lemun VPK Liedon VPK Maarian VPK Maskun VPK Merimaskun VPK Naantalin VPK
Nousiaisten VPK Paattisten VPK Paimion VPK Piikkiön VPK Raision VPK Rantakulman VPK Ruskon VPK Rymättylän VPK Sauvon VPK Turun VPK Vahdon VPK
Avtalsbrandkårerna i Nystadsregionen Kalannin VPK Karjalan VPK Kustavin VPK Laitilan VPK Lokalahden VPK Mietoisten VPK Mynämäen VPK Pyhämaan VPK Pyhärannan VPK Rautilan VPK Taivassalon VPK Uudenkaupungin VPK Vehmaan VPK
De uppdragsavlönade brandkårerna Alastaron palokunta Dragsfjärdin palokunta Laitilan palokunta Loimaan palokunta Someron palokunta 31
Teknisk service
Räddningsverket fick en ny station och ett elektroniskt beställningssystem undos nya brandstation färdigställdes under det gångna året och en festlig invigning hölls den 31 augusti. Brandstationen tillhandahåller räddningstjänster och i lokalerna tjänstgör dessutom Lundos FBK. Under året tog vi också i bruk ett SAP-verksamhetsledningssystem vars användning vi ska öka under 2013.
Lundo brandstation togs i bruk
Ibruktagandet av SAP-beställningssystemet förlöpte smidigt, även om små brister i systemets funktion upptäcktes. Det elektroniska beställningssystemets andel i anskaffningarna ökas år 2013. Yrkesbrandmännens kontroller och eventuellt påkallade reparationer av brandutrustning gjordes på hela räddningsverkets område. Några av de största projekten 2012 i utrustningsservicen var konkurrensutsättningen av branddräkter samt FBK:s utrustningsanskaffningar. I material- och utrustningsadministrationen fortsattes utvecklingen av materialförvaltningsprogrammet Promeron. I anslutning till det inventerades bland annat utrustningen i fordon i hela landskapet.
Olika skeden i byggandet av Lundo brandstation och möten om praktiska ärenden har sysselsatt rädddningsverket under 2012. Brandstationen färdigställdes 1 juni 2012 och brandstationens räddningsverksamhet startade då. Den officiella invigningen ägde rum i slutet av augusti. På så sätt kunde Jaanis brandstation tas i bruk för sjuktransporter och Lundo gamla brandstation kunde återbördas till Lundo kommun. Då verksamheten inletts planerade man i de arbetsskift som placerats på brandstationen stationens praktiska verksamhet tillsammans med den frivilliga brandkåren. Även Nådendals och Resos gemensamma nya brandstations planerings- och beredningsverksamhet har varit ett betydande projekt i lokalitetsservicen.
Underhållspersonalen minskade
Räddningsverket strävar efter att effektivera kartläggningen av lokaler. Resultaten av projektet Konditionskartläggning av brandstationer (ERUF-projekt) har sammanställts i en Map Info-presentation, där man med olika färger beskriver hur brådskande olika brandstationers reparationer är. Man strävar efter att effektivera samarbetet med kommunägarna och utreder fortsättningsprojekt som bland annat skulle handla om energieffektivitet, trivsel i arbetet och arbetshälsa, iståndsättning av gamla brandstationer och justeringar av hyreskontrakt.
Underhållet av materielen har utvecklats aktivt redan i fyra år och verkstaden har upplevt stora förändringar. Personalen har minskat, men genom att utveckla verksamheten har den blivit en avdelning som håller hela räddningsverkets materiel i skick. I slutet av året genomfördes de förändringar som materielunderhållsprojektet förutsatte och materielunderhållarnas uppgifter ändrades och de gavs specialiseringsuppgifter.
SAP centraliserar räddningsverkets anskaffningar Åbo stad och därigenom Egentliga Finlands räddningsverk har under 2012 tagit i bruk ett SAP-verksamhetsledningssystem. I anslutning till det har man utvecklat ett SAP SRM-anskaffningssystem vars syfte är att underlätta och centralisera dagliga inköp. Under året ordnades flera utbildningstillfällen för personerna som deltar i anskaffningar.
32
Räddningsverkets verkstad i Åbo sköter underhållet av områdets hela räddningsmateriel. Underhållet av den materiel som avtalsbrandkårerna använder har ordnats på omfattande vis på hela verkets område och på samma sätt redskapsskötarnas uppgifter.
Nu består personalen vid verkstaden av en chef och tre montörer. Inom områdena finns dessutom åtta redskapsskötare, en lagerskötare-bilchaufför, en släckarskötare och en bilförare. En materielvårdare blev släckarunderhållare och den visstidsanställda lagerskötaren övergick till andra uppgifter. Verkstaden har 83 brandstationer, som har 147 tankoch släckningsbilar med utrustning, 5 bilar med bomstege och lyftkran, 61 ambulanser och manskapsbilar, Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Teknisk service
71 personbilar och 56 fartyg och båtar att hålla i skick. Till underhållet hör också släpkärror samt annan utrustning på brandstationerna. Vi har ingått avtal med Oy Scan-Auto Ab och Veho Group Oy om servicen av den tunga fordonsmaterielen. Avtalsservice utförs enligt programmet så, att varje bil underhålls årligen. I avtalen ingår också besiktningsreparationer och besiktningar. Planeringen för att överlåta den övriga fordonsmaterielens visstidsservice till en märkesverkstad har inletts.
Fyra släckningsbilar och två tankbilar till räddningsverket
dem och bilarna placerades på stationerna. Enligt den planerade bilcirkuleringen flyttades 20 brandbilar till nya stationer. I samband med flyttningarna gjordes på bilarna konditionsgranskningar, nödvändiga ändringsarbeten, installering av kommunikationssystem samt tejpning av emblem. Även den nya ledningscentralsbilen utrustades i vår egen verkstad. Dessutom beställdes tre ambulansbilar, som färdigställs i februari 2013. I slutet av året sålde vi tre gamla släckningsbilar, tre tankbilar, en kranbil samt en servicebil. Dessutom sålde vi tre båtar, motorsprutor, släpkärror och annan avskriven materiel. Avskrivningstiden för den operativa tunga fordonsmaterielen är 20 år.
År 2012 skaffade räddningsverket fyra nya släckningsbilar och två tankbilar. Vi utförde mottagningstestning på
Text: Pertti Soininvaara, teknisk chef
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
33
Statistik
1. Räddningsväsendets kostnadsstruktur 2012 2. Akutvårdstjänsternas kostnadsstruktur 2012 3. Mätetal för åren 2008–2012 4. Utförda brandsyner åren 2008–2012 5. Akutvårdsuppdrag åren 2008–2012 6. Branddödsfall åren 2009–2012 7. Räddningsväsendets uppdragsmängder åren 2008–2012 8. Ordinarie räddningsenheternas och dagsbrandstationernas uppdragsmängder 2012 9. Operativa räddningsuppdrag åren 2009–2012 10. Uppdragsmängder för avtalsbrandkårerna och de uppdragsavlönade brandkårerna 2012
34
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Statistik
1. Räddningsväsendets kostnadsstruktur 2012 Löner
15 %
5%
Köp av tjänster
16 %
Hyror
64 %
Övriga kostnader
2. Akutvårdstjänsternas kostnadsstruktur 2012 Löner
3% 2% 5%
Köp av tjänster
90 %
Hyror Övriga kostnader
3. Mätetal för åren 2008–2012 Mätetal
2008
2009
2010
2011
2012
459 270
461 177
462 914
465 183
467 217
Driftsutgifter, netto euro/invånare
57,93
59,06
60,9
62,8
64,88
Nettoinvesteringar euro/invånare
2,84
2,76
3,6
3,3
3,48
Återbetald betalningsandel (tusen euro)
107
494
103
408
51
Antalet invånare i Egentliga Finland
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
35
Statistik
4. Utförda brandsyner åren 2008–2012 Brandsyner
2008
2009
2010
2011
2012
1 gång/år
3 231
3 517
3 677
3 535
3 179
1 gång/år
7 923
6 979
6 717
7 564
6 206
Prestationer sammanlagt
14 007
12 684
12 076
13 184
10 898
Övriga
2 853
2 188
1 682
2 085
1 513
5. Akutvårdsuppdrag åren 2008–2012 Uppdrag enligt skyndsamhetsklass
2008
2009
2010
2011
2012
A-uppdrag
1 850
1 896
1 852
1 768
1 685
B-uppdrag
8 615
8 797
9 100
9 835
9 492
C-uppdrag
13 578
13 668
13 741
14 633
14 355
D-uppdrag
13 190
11 957
13 399
14 509
14 218
Uppdrag sammanlagt
37 233
36 318
38 092
40 745
39 938
6. Branddödsfall åren 2009–2012
36
Dödsfall i bränder
2009
2010
2011
2012
Egentliga Finland
12
10
1
7
Hela landet sammanlagt
107
81
67
80
Varsinais-Suomen pelastuslaitoksen vuosikertomus 2012
Statistik
7. Räddningsväsendets uppdragsmängder åren 2008–2012 8619
8383
8870
11261
8203 11261
12000 2008
2009 10000 2010
2011 2012 8000
8619
8870
8383
8203
6000 4000 2000 0 2008
2009
2010
2011
2012
8. Ordinarie räddningsenheternas och dagsbrandstationernas uppdragsmångder 2012 1800
1700
1600 1400 1200 1000 800 600
981 758 578
545
467
400 200
432
418
334
299
281
255
235
128
0
* T11 ja T15 ** R11 ja R18
Varsinais-Suomen pelastuslaitoksen vuosikertomus 2012
37
Statistik
9. Operativa räddningsuppdrag åren 2009–2012 Uppdrag
2009
2010
2011
2012
Larm via automatisk brandlarmanläggning
1679
1838
1812
1835
Kontroll-/bekräftelseuppdrag
867
909
1044
804
Brand i byggnad
185
234
198
179
Brandrisk i byggnad
192
185
199
233
Markbrand
242
338
198
130
Trafikmedelsbrand
212
197
195
169
Trafikolycka
1377
1314
1192
1120
Naturkatastrofer
56
42
-
-
Räddning av människa
185
166
142
158
Räddning av djur
205
141
158
141
Oljeskada
163
149
156
181
Första respons-uppdrag
1643
1767
1901
1796
Skadeavvärjning
363
474
3027
537
Handräckning
88
177
184
166
Annat uppdrag
926
939
855
754
Uppdrag sammanlagt
8383
8870
11261
8203
3500 3000 2500 2000 1500 1000 500
2010
0
2011 2012
38
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Statistik
10. Uppdragsmängder för avtalsbrandkårerna och de uppdragsavlönade brandkårerna 2012 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
1 52
1
44
34
91
83
40
81
37 73
Första respons Brand
44
42
40
37
34
1 1
36 24 61
61
61
59
32
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
57
52
53
51
Första respons Brand
32
39
Statistik 55 50
1
45
1
40 35
16
30 25
1
49
20
47
48
46
41
15
40
39
38
Första respons
38
Brand
26
10 5 0
40 35 30
18
25 20
37
36
15 10 5 0
40
36
36
34
27
19
15 31
28
Första respons
13
Brand
5
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Statistik
30 25 20 15
13 27
27
26
26
26
26
25
22
10
21
12
5
Första respons Brand
0
25 20
1
15 10
19
19
19
18
18
17
17
5 0
13
Första respons
9
8
Brand
4
2
1
*) Inget fordon 1.3.2011 – 1.11.2012
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
41
Kontaktuppgifter
Egentliga Finlands Räddningsverk
YRKESSKICKLIGHET SNABBHET JÄMLIKHET 23353-Autotarra_14,5_ruotsi.indd 1
25.1.2013 9.16
Egentliga Finlands räddningsverk www.vspelastus.fi fornamn.efternamn@turku.fi
Eriksgatan 35 20100 ÅBO Växel tfn 02 263 3111
42
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012
Yrkesskicklighet Snabbhet J채mlikhet