B-TRÄNAREN Informationsskrift för medlemmar i B-Tränarnas Riksförbund
Nr 1 2004
Ledaren Försäkringsinformation
Hästseminarie Strömsholm Fodertips
Insänt & Debatt Horsemanship
Ledaren
BTR:s ordförande Göran Lagergren
J
ag har nu varit ordförande för BTR i ett år. Det har varit mycket arbete med många möten. Allt från STC till landshövdingen i Västernorrlands län. Nu när det våras ute, känns det ändå lätt att ta tag i det arbete som ligger framför oss. Det första jag tänker på är vårt årsmöte på ÅBY den 18/4, dit jag hoppas att många kommer. Det nästa att ta itu med är remissen på Trav 2010 och där det känns det som att målen saknas. Jag upplever att vi aktiva inte alltid pratar samma språk som STC, ATG och sällskapen och det tycker jag är ett bekymmer. Jag tycker att vi måste försöka vara mera konkreta, för att ha en möjlighet att kunna göra årliga uppföljningar. Hur ska vi annars kunna se om vi kommit närmare det vi vill med travet? Eftersom 2010 är tänkt att styra arbetet inom svensk travsport redan efter STC-stämman i slutet av maj och det är mycket att ta ställning till är det nu lite bråttom med detta arbete. Claes Lundell, som är ordförande i 2010, kommer att medverka på vårt årsmöte efter lunch, och då kan vi passa på att ställa lite frågor. Under de sista åren har vi fått lägga mycket energi på ett stort antal tunga frågor (Carta, Budget i balans m.m.) som drabbat de aktiva mycket hårt som jag ser det, men med 2003 års speluppgång, den positiva trenden under 2004 och de besparingar som är gjorda under 2003, förväntar jag mig att man prioriterar de aktiva och ser till att det skapas resurser. Det behövs lite positiva signaler till den gruppen. Men, nu ser jag fram emot sommaren och alla stora lopp och mot vardagstravet som är så underbart att få vara med om under sommaren.
Göran Lagergren
Tidningen B-tränaren c/o Jan Mandahl Svartarbo 740 22 Bälinge 018-35 60 75 018-37 43 01 fax tidningen@btr.nu Ansvarig utgivare Göran Lagergren 060-440 55 0730-48 59 62 Redaktör Jan Mandahl jan.mandahl@swipnet.se 018-35 60 75 070-670 76 10 Tryck Duvbo Tryckeri AB 08-28 93 05 Produktion Jama Trav & Media jama@naturesonline.com Upplaga Nr 1-3 5 000 ex Nr 4 8 000 ex Utgivning 2004 Vecka sista manus Nr 1 14 19/3 Nr 2 26 11/6 Nr 3 40 10/9 Nr 4 51 26/11
Omslagsbild: Rakbanan, många vändor innan det är dags för start. Foto: JAMA Trav & Media
B-Tränarnas Riksförbunds styrelse 2004 Ordförande Göran Lagergren Strind Pl 3368 860 35 Söråker Telefon: 060-440 55 Mobil: 073-048 59 62 e-post: goran_lagergren@yahoo.se e-post: goran.l@btr.nu Vice ordförande Lennart Fjällström Stora Sööd Dungen 605 93 Norrköping Tel o Fax: 011-14 83 95 Mobil: 070-675 00 33 e-post: xvk732j@tninet.se e-post: lennart.f@btr.nu Sekreterare Leif Karlsson Slupvägen 10 865 32 Alnö Telefon: 060-55 72 78 Mobil: 070-633 54 76 e-post: davik@home.se e-post: leif.k@btr.nu Kassör Roland Rutgersson Rostorpsvägen 42 430 30 Frillesås Telefon: 0340- 65 23 24 Fax: 0340-65 23 24 Mobil: 0707-57 67 54 e-post: r-rutgersson@swipnet.se e-post: roland.r@btr.nu Ledamot Monica Sahlgren-Fromell Hylteberga 2 274 92 Skurup Tel: 0411-454 10 Mobil: 070-777 25 45 e-post: stallwareco@msn.com e-post: monica.fr@btr.nu
BTR:s hemsida www.btr.nu
Ledamot Tommy Gustavsson Lexberg Gökhem 521 92 Falköping Telefon: 0515-72 80 11 Fax: 0515-72 80 11 e-post: gotlinds.svets@swipnet.se e-post: tommy.g@btr.nu Ledamot Gunilla Sundquist Strömshall 530 655 93 Karlstad Tel: 054-57 29 33 Mobil: 070-744 43 83 e-post: stalljcm@spray.se e-post: gunilla.s@btr.nu Ledamot Lisa Wahlberg Måttsundsvägen 769 975 75Luleå Telefon: 0920-340 11 Fax: 0920-340 11 Mobil: 070-550 18 44 e-mail: lisawahlbergbtr@hotmail.com e-post: lisa.w@btr.nu Ledamot Moonica Raihle Börje Ängeby 755 92 Uppsala Telefon: 018-35 72 58 Fax: 018-35 72 58 Mobil: 070-755 29 91 e-post: raihle@swipnet.se e-post: moonica.ra@btr.nu Suppleant Christer Johansson Riby 960 640 60 Åkers-Styckebruk Tel: 0159-314 70 Mobil: 070-743 59 11 e-post: christer.j@btr.nu Suppleant Magnus Karlsson Tranbärsvägen 2 D 904 34 Umeå Tel: 090-17 88 56 Mobil: 070-675 87 12 e-post: mange22@hotmail.com e-post: magnus.k@btr.nu
Redaktören har ordet
INNEHÅLL
Å
rets första nummer av B-tränaren innehåller en nyhet. I varje nummer kommer det att finnas en sida som heter Krafft informerar. Förhoppningsvis kommer den sidan att ge oss B-tränare lite tips om hur vi skall utfodra våra hästar. Vidare finns ett par andra artiklar som kan ge lite tips.
När det gäller föreningssidan så har det tyvärr inte kommit något material. Det tycker jag är synd då man här har möjlighet att få ut information om sin lokala förening. Det finns alltid något som övriga medlemmar kan delges. Istället har det numret fått en del debattinlägg vilket visar att det finns liv. Nu blev tidningen någon vecka sen men det gjorde att jag hann få med lite från ett seminarium på Strömsholms Slott där många organisationer var med. På sidan sex och sju finns en artikel om det seminariet. Nästa nummer kommer att innehålla reportage från Årstämman i Göteborg och så en artikel om Årets B-Tränare 2003 vilken kommer att premieras på mötet. Nummer tvås manusdag och de övriga två som skall ges ut under året finns på sidan 3 och 34. Tills dess, ta vara på våren den far snabbt förbi.
Jan Mandahl
Tidningen B-tränaren Nummer 1/04
Sida 3
Ledare
4
Styrelse
5
Redaktören
6-7
Hästriksdag
8
Årsmöte
9
Kraft informerar
10
Information om försäkring
12-13
E-vitamin hos dräktiga ston
14-16
Resan med Pippinälla del 2
17
V75-vinnare
FRÅN KANSLIET
Ni medlemmar som är direktanslutna glöm ej att betala in medlemsavgiften. Inför utskicket av nummer 2 kommer registret att uppdateras och är medlemsavgiften ej betald så kommer ingen tidning.
18 - 19 Vad gör man när hästen inte vill gå in i transporten
BTR:s kansli
21
B-tränarbörsen
BTR:s kansli hjälper våra medlemmar med allt som tänkas kan.
22
Sagohästen överlägsen
Adress: BTR:s kansli c/o Stig Strandberg, Renfanevägen 9, 861 91 Timrå
23 - 29 Statistik
Tel: Fax: Mobil: e-post: Postgiro:
060-57 73 90 060-57 73 80 070-551 42 05 btrriks@telia.com stig.s@btr.nu 476 88 63 - 5
30 - 32 Insänt 34 Stig Strandberg
Kontaktpersoner
Hästnäringsseminarie på Strömsholm
P
å Strömsholm i Riksalen på slottet samlades i slutet av mars under närvaro av HKH prins Carl Phillip, representanter för regering och riksdag, ett 140-tal personer som för att deltaga i ett seminarie om Hästnäringen en Sveriges största upplevelsenäringar. Större än du tror! Arrangör av seminariet var Nationella Stiftelsen för hästhållningens främjande (NS) och det hela öppnades av Helen A Johansson innan NS ordförande Bo Dockred inledde under parollen Se hästsektorn som en näring . Totalt finns närmare 300 000 hästar i landet och branchen är växande. Bo Dockered sa i sin inledning att det är viktigt att man satsas på forskning och utveckling och att man har en generös syn på hästföretagande. ATG och Nationella Stiftelsen har gett sitt stöd till en utredning om Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse vars presentation var nästa punkt på programmet. Utredningen har gjorts på instutionen för ekonomi på Sveriges Lantbruksuniversitet. En av utredningens författare, Dag Johansson, stod för presentationen. Utgångspunkten var att det finns 250 000 hästar och att se på dessa i enbart näringsmässiga aspekter. Under presentation som framfördes så visade resultaten att hästnäringen omsätter i dag direkt 20 miljarder fördelat på sju grupper och ytterligare 25 miljarder i så kallade spridningeffekter. Ungefär hälften av
Helen A Johansson öppnar seminariet och får samtidigt berätta om sin seger i Prix de Amerique för åhörarna samt svara på frågor ställda av Ulf Wickbom som var moderator under seminariet. Foto: JAMA Trav & Media
omsättningen, 10,8 miljarder kommer från spelet på hästar. Trav och galopp sporten står får 2,6 miljarder och lika mycket omsätter hästen i lantbruket. Resterande 4 miljarder fördelar sig på fyra ytterligare undergrupper där varor och tjänster är störst med 1,9 miljarder. Den ekonomiska betydelsen är stor och enligt beräkningar bidrar näringen med 8 miljarder till BNP. Antalet helårs-
Mariana Femling redovisar Hästen I Gävleborg. Foto: JAMA Trav & Media
anställda beräknas till 10 000 med ytterligare 18 000 via spridningseffekterna. Som jämförelse nämdes att en helårsanställd inom häst näringen drar in 480 tkr per år till BNP vilket för jorbruket är 400 tkr och inom industrin 620 tkr. Spelet dominerar omsättningen inom näringen och är något av en motor. Ett mått är sysselsättingsfaktorn som in den grenen är 1:15 vilket innebär att 1 jobb ger 14 andra.
Hästen i Gävleborg Mariana Femling från Länstyrelsen presenterade en förstudierapport om Hästhållning i dag och i framtiden. En stor mängd enkätsvar, 1300 från hästägare och 289 från lantbrukare ligger till grund för studien. I sammanfattningen skrivs att den finns c:a 9000 hästar i Gävleborgs län, som omsätter 400 miljoner per år och konsumerar 25 000 ton hö, 9000 ton kraftfoder och håller drygt 10 000 ha av lanskapet öppet. Hästägarna ägnar i medeltal 23,2 timmar i veckan åt hästar och hästsport.
Hästnäringsseminarie på Strömsholm Jorbrukspolitik blir Landbygdspolitik
I Gävleborgs län finns tre travbanor vilket också avspeglar sig i studien då 5 234 av de registerade hästarna i tävlingsbar ålder hos travet finns i länet. Många människor har också sin utkomst kopplad till travbanorna. En intressant jämförelse som är gjord i studien visar fördelning på kön och ålder inom rid respektive travsport för hästägarna.Ridsporten har 86 % kvinnor med en medelålder på 32 år och 14 % män med en medelålder på 56 år. För travet är siffrorna 32 % kvinnor (41 år) och 68 % män (51 år). I enkäten som sändes ut fanns många frågor om framtida behov hos de tillfrågade. En slutsats för framtiden är att utbildningsbehovet är störst inom hästhantering, träning, utfodring, foderfrågor och avel hos hästägarna i länet.
Catharina Elmsäter-Svärd ordförande Miljö & jordbruksutskottet, Ann-Christin Nykvist Jordbruks och konsumentminister samt Lars Larsson från LRF under den avslutande hearingen. Foto: JAMA Trav & Media
För lanbrukets del är områdena, anpassning av byggnader för hästar, utfodring och foderproduktion. Utbildningspaket kommer att lanseras under benämningen Hästlyftet. Det kommer att ske i LRF-Gävleborgs regi.
Seminariet avslutades med en hearing där regeringens och riksdagens representanter deltog tillsammans med Sven Tolling SvRF, Patrik Sandin STC, Eskil Erlandsson SH. Att jorbrukspolitiken allt mer är på väg mot landsbygdspolitik var en sak som berördes. Vidare diskuterades vikten av forskningen. Motioner finns inom området men kommer det någon proposition? I utskottet tittar man på småföretagarperspektivet, hur påverkar t.ex. Miljöbalken mm. Som avlutning bjöd minister Ann-Christin Nykvist deltagarna till att deltaga i en samverkansgrupp.
Göran Lagergren
BTR och KRAFFT i samarbete BTR har träffat en överenskommelse med KRAFFT Hästfoder AB. Foderfrågor är något som alla hästägare är intresserade av. En avdelning för foderfrågor upptages på BTR:s hemsida. Frågorna besvaras av KRAFFTS rådgivare och svaren kommer att dels skickas direkt till den frågar och en del frågor och svar publiceras på hemsidan. Samarbete med KRAFFTS foderrådgivare som exempelvis kan deltaga på lokala möten som medlemföreningarna ordnar. På årstämman kommer PG Åhäll från KRAFFT att berätta för de lokala ombuden som är med på mötet i Göteborg hur man
BTR:s vice ordförande Lennart Fjällström och P G Åhäll Krafft tar hand på inledningen av samarbetet. Foto: JAMA Trav & Media
skall gå till väga. Annonsering för KRAFFTs produkter kommer att finnas i BTR -Tidningen från nu och frammåt.
artikel om foderproblematik i varje nummer av BTR-Tidningen. Slår det väl ut kommer samarbetet utökas framledes.
Vidare kommer det att finnas en
Jan Mandahl
B-TRÄNARNAS RIKSFÖRBUND
kallar till
Årsmöte
Söndagen 18 april kl. 10.00 ÅBY Travbana Mölndal Sedvanliga årsmötesförhandlingar samt C:a 13.00 Prisutdelning Årets B-tränare Claes Lundell STC berättar om Trav 2010 Information av PG Åhäll från Krafft
Väl mött!
Krafft informerar: När skall jag ge sista fodergivan inför start?
K
RAFFT är sedan länge den största leverantören av foder till de B-tränade travhästarna i vårt land. Det är naturligt att vi fördjupar samarbetet med B-tränarkåren och som ett led i detta startar vi en informationsspalt i den här tidningen. Den återkommer i varje nummer framöver. Vi kommer i första hand att ta upp frågor kring utfodring, men även spegla aktuella ämnen inom travsporten i stort. KRAFFT:s engagemang i travet är intensivt och vi uppskattar att du som läser den här spalten hör av dig med synpunkter och frågor. Vi hoppas kunna förmedla intressanta nyheter från forskarvärlden och dela med oss av den praktiska erfarenhet som vi samlat genom våra rådgivares dagliga kontakter med A- och B-tränare över hela landet. Vi inleder med en frågeställning som nog någon gång dykt upp hos alla som haft en egentränad häst till start: När skall jag ge min häst det sista målet inför ett lopp? Rätt utfodring inför kraftiga prestationer handlar både om rätt tidpunkt och rätt foder. När det gäller tidpunkt är det svårt att ge generella riktlinjer, eftersom den metaboliska cykeln varierar avsevärt från häst till häst. Vissa allmänna slutsatser kan emellertid dras.
Blodsockerhalten avgörande Efter utfodring med stärkelserika fodermedel som t ex havre börjar blodsockerhalten stiga. Så länge denna stegring varar, påverkas prestationsförmågan positivt. När maxnivån är nådd, börjar blodsockerhalten att sjunka. Då sker en inlagring av socker och prestationsförmågan hos hästen försämras av-
Utfodringens tajming innan start påverkar blodsockerhalten under loppet och därmed också hästens prestationsförmåga. Foto: JAMA
sevärt. När blodsockernivån återgår till normal nivå, har hästen återfått relativt god prestationsförmåga. Blodsockerkurvan varierar mycket från häst till häst, men kan för en enskild häst fastställas genom blodprov.
genom att redan några dagar före start ge fiberrikt foder som tillför energi genom omvandling av fibrer i grovtarmen. Foder med hög halt av fett och grenade aminosyror ökar energireserven och minskar slaggpåverkan i muskulaturen.
Man bör således undvika att hästen tvingas utföra sin prestation då den befinner sig i fasen av sjunkande blodsockernivå och inlagring av socker. En häst som utfodrats med en större havregiva 3 5 timmar före start kan befinna sig i farozonen , och sannolikt har oväntat svaga prestationer relativt ofta sin grund i ett olämpligt tidsintervall mellan utfodring och prestation. Det är t ex inte ovanligt att hästar efter tidig morgonutfodring startar först på eftermiddagen. Många hästar matvägrar i en främmande miljö t ex ett gäststall under en tävlingsdag.
För hästar som tävlar i toppskiktet kan det vara berättigat att fastställa den individuella blodsockercykeln genom blodprov. Det är alltid rätt att ge ett fiberrikt foder som ger en ganska utdragen stegring av blodsockerhalten. På så sätt undviker man att hästen utför sin prestation när blodsockret befinner sig i nerförsbacke dvs när hästens prestationsförmåga är som sämst. KRAFFT GROOV verkar genom sin höga halt av fibrer i riktning mot en relativt jämn och utdragen stegring av blodsockerhalten. På så sätt ökar man möjligheten att prestationen utförs på en gynnsam blodsockernivå.
Vad kan hästägaren göra? Man bör använda fodermedel som inte ger en alltför kraftig höjning av blodsockerhalten, eftersom denna alltid motsvaras av en lika kraftig sänkning. Större givor av kraftfoder med hög halt av stärkelse t ex havre - är mindre lämpliga. Man bör också förbereda hästen
Våra foderrådgivare hjälper dig gärna med mer information kring rätt tajming och rätt fodermedel när din häst skall starta. Du finner deras telefonnummer på vår hemsida www.krafft.nu.
PG Åhäll KRAFFT Hästfoder AB
Information i försäkringsfrågan
N
u återkommer jag i försäkringsfrågan och börjar med en tillbakablick. BTR och Ingrid Bengtsson, började 1995 tillsammans med Thomas Selldén att utarbeta en försäkring för oss. Mycket arbeta och pengar lades ner i detta och det var tänkt att vi skulle bygga på med flera alternativa, frivilliga delar t.ex. för medhjälpare, avbrott, brand, stöld osv. Efter något år tyckte STC att det var en bra försäkring för de aktiva och ville administrera den för Aoch B-tränarna och till detta gav vi vårt medgivande. År 2000 började vi att ifrågasätta premien eftersom båda grupperna betalade samma premie trots att A-tränarna i snitt har 20 hästar i träning medan Btränarna har 2 st hästar. Vi stötte då på ett stort motstånd varför vi 2001 tog initiativ till att få fram skadestatistik för de gångna åren. Denna visade att det var befogat med olika premier. STC ville dock inte lyssna på detta. Vid derbymötet 2002, besökte Ulf Hörnberg, STC, BTRs styrelsemöte och pratade om försäkringarna. Där bad han om ursäkt för det sätt STC behandlat BTR under de gångna åren. Samma år i December-propen, meddelade STC att BTRs beslutat att driva försäkringen i egen regi och inför 2003 var allt löst på ett bra sätt. Alla fick ta sitt eget ansvar. I börja av sommaren fick jag så telefon från STCs mäklare Mellberg. Han önskade att vi undersökte möjligheten att tillsammans med STC driva försäkringsfrågorna. Vi hade då ett möte med Ulf Hörnberg och Mellberg och A-tränarnas Janne
Jönsson, där det bestämdes att vi skulle göra en parallell offertförfrågan som skulle vara klar i månadsskiftet september oktober. Under tiden blev jag åter uppringd av Mellberg och av STCs jurist Göran Wahlman, vilka begär att jag skall skriva en fullmakt som går ut på att STC skall få ut skadestatistiken för de gångna åren. Jag blir då misstänksam och undrar varför jag skall skriva en fullmakt, när det varit STCs försäkring under de gångna åren, varför jag ringer till Leif Adenbratt på IFs mäklaravdelning och frågar honom om denna fullmakt. Han svarar då att om jag gör det, upphör vår fullmakt med vårt ombud Thomas Selldén. När jag meddelar Wahlman detta säger han att det heller inte behövs. Sedan har vi inga kontakter med STC förrän i slutet av oktober då de kallar till ett möte på STC. Före detta möte frågar jag Wahlman om man fått in några offerter, men han svarar att de inte var klara. Monica Raihle som skulle medverka från oss, fick tyvärr förhinder varför jag tog ny kontakt med Wahlman och meddelade att BTR fortfarande ville ha en frivillig lösning. Vi ansåg att eftersom inte offert kunde presenteras, var vår närvaro mindre viktig. Den 18 nov fick jag ett brev där STC tagit beslut om en kollektiv försäkring. Nästa kontakt var den 19 dec, där Wahlman meddelade att premien skulle bli 800 kr. Med det beskrivna anser STC och Patrik Sandin att BTR har haft full insyn i försäkringsfrågan. Jag kan inte dela den uppfattningen.
Nu till några viktiga saker: Jag har aldrig uppmanat någon att inte ta STCs försäkring. Det jag sagt är att de som har egna försäkringar skall bestrida STCs. För BTR är det självklart att alla skall vara försäkrade. Vad jag opponerat mig mot är den dubbelförsäkring som uppstår. STC skriver i Februari-propen 2004 att det är viktigt att A- och B-tränarna kontrollerar eventuella egna försäkringar för att en dubbel försäkringssituation inte skall uppstå. Detta betyder naturligtvis att om man har t.ex. en lantbruksförsäkring, täcker den ofta mycket mera än STCs och går inte att annullera. Därför har jag följt STCs rekommendation och bestridit STCs försäkring. Någon annan möjlighet att undvika dub-belförsäkring ser jag inte. Jag har föreslagit att STC och sällskapen försäkrar tävlingarna och träningen på banområdet. Träningen hemmavid tar vi själva ansvar för. BTR har vid upprepade tillfällen begärt en kopia av försäkringsavtalet med IF utan att ha fått någon reaktion vilket jag finner mycket egendomligt.Vi har hela tiden ansett att B-tränarna behöver en omfattande försäkringslösning, varför vi arbetat med ett antal olika alternativ innehållande avbrott, brand, stöld, medhjälpare, rättskydd m.m. men detta skall tecknas individuellt. Det känns dock i nuläget som att arbete varit till ingen nytta eftersom STC ensidigt to beslut om en kollektiv lösning och vi hoppas nu bara att STC är berett att ta ansvar för detta.
Göran Lagergren
Vad gör man när hästen inte vill gå in i transporten?
Ä
ven om det optimala i umgänget med hästar är att det aldrig blir några problem, vilket också går att undvika genom ett metodiskt, målinriktat och förebyggande arbete, så är det ändå så att problem av diverse slag ibland uppstår. När vi väl står där och inte vet hur vi ska lösa en viss situation, är det lätt att bli frustrerad och kanske arg, och då går ilskan i många fall ut över hästen. När ett problem av något slag har uppstått, behöver det inte alls vara särskilt komplicerat att komma till rätta med, bara man har rätt verktyg att arbeta med. Vad man hela tiden måste ha i minnet, är att hästarna är individer, samma lösning på samma problem kanske inte fungerar optimalt på två olika hästar. Många är de hästägare som har problem att få in sina hästar i transporten. Ytterligare ett antal får sina
Till en början rusar hästen förbi luckan, men efter ett antal varv inser han att den inte kommer att skada honom. Foto: JAMA
hästar att gå in, men de far ut igen med blixtens hastighet så snart den satt sista hoven inne i släpet. Ett vanligt sätt att lösa problemet är att ta fram ett spö eller en sopkvast att mota in hästen med. Ett annat är att lägga linor bakom hästrumpan
Ta ett steg i taget och undvik att dra i grimskaftet, låt hästen komma när den känner sig redo. Foto: JAMA Trav & Media
och med dem lyfta i hästen. Som jag ser det, är dessa metoder inte ett sätt att lösa ett problem. Ingenting har förändrats i hästens inställning till släpet, det enda som hänt är att vi tvingat in den, mot dess vilja. Det fungerar, det är inte tu tal om det, många är de hästar som från början blivit tvingade in ett antal gånger i transporten, och på så sätt ger upp och går in i transporten utan problem. Det är en fråga om värderingar, vill jag vara en människa som våldför mig på min häst, eller vill jag vara en empatisk människa som ser hästen för vad den är, en egen individ med känslor liksom jag? Anledningen till att en häst inte vill gå in i en transport kan variera, men alla hästar är födda med klaustrofobi och springomani, vilket gör det till det mest onaturliga och det som strider mest mot hästens instinkter, att gå in i en mörk, helt avgränsad holk utan möjligheter att fly undan eventuella rovdjur. Även om alla
hästar inte är paniskt rädda för transporten, så har åtminstone jag lätt att förstå den häst som resonerar Varför ska jag? när dess människa ber den att gå in i transporten, om inte ledarskapet mellan människa och häst är upprättat sedan tidigare. Detta ledarskap måste bygga på ömsesidig respekt, och går inte att tvinga till sig.
men först en liten vilopaus på ett par minuter, då häst och människa pustar ut, pausen är inte så mycket till för fysisk vila som för att denna nya erfarenhet ska få mogna lite i hästens huvud. Nu är det dags att be hästen att gå fram till luckan. Om allt har fått ta den tid som behövts kommer hästen att följa efter mig fram till luckan. När den har gjort det går vi åt sidan och vilar i någon minut.
Olika metoder Det finns många olika metoder att få hästar att övervinna sin rädsla för att gå in i transporten. Alla går ut på att få hästen att förstå att det är ofarligt, och att inget farligt kommer att hända den därinne. Man kan sätta hästen i arbete, t ex longera den utanför och erbjuda vila inne i transporten, den får arbeta tills den väljer att gå in. Man kan utsätta hästen för obehag, t ex ett snurrande rep, utanför transporten och låta den förstå att inne i släpet är det lugnt och skönt, tyst och fridfullt. Man kan också steg för steg visa hästen att det är ofarligt att gå nära, och så småningom in i släpet. Det är den metoden jag ska redogöra för nedan.
Börja med att våga gå nära En del hästar är så rädda för transporten att de inte ens vågar gå nära den. För att hjälpa hästen att komma över det, brukar jag longera den bredvid transporten. I början så springer hästen väldigt fort när den ska förbi transporten, för att lugna ner tempot när den är på den andra sidan, då jag är som en trygg mur mellan hästen och det läskiga vidundret. Den kommer att gena genom volten på transportsidan för att slippa gå nära. Efter några varv inser hästen att det inte händer mycket mer än att det blir lite jobbigare att springa så fort förbi släpet och kommer att lugna ner tempot genom hela varvet. Vid det laget är det dags att höja pressen lite, jag fortsätter att longera på samma vis, men tar ett kliv närmre
När hästen står lungt och tryggt inne i transporten kan man stänga luckan, se bara till att den vågar stå kvar under oväsen. Foto: JAMA Trav & Media
transporten så det blir lite trängre för hästen. Samma procedur kommer att upprepas med rusning förbi släpet. Jag fortsätter på detta vis tills hästen är trygg med att springa bredvid transporten. När hästen kan springa lugnt hela varvet, fäller jag ner luckan så att den får ta ett par kliv på den varje varv. I början kommer den att hoppa för att slippa kliva på luckan, men efter en liten stund kommer även detta att gå bra. Vad som är viktigt är att göra alla moment i båda varv. Bara för att det går bra i höger varv, betyder inte det att det går bra i vänster eller tvärtom.
Ta ett steg i taget När det går bra att kliva på luckan åt båda hållen är det dags att gå vidare,
Vilan blir hästens belöning, anledningen till att den ska göra det jag vill. Efter vilan vill jag att hästen ska sätta en fot på luckan. Gå återigen därifrån efter att hästen gjort det du vill. Sätt upp ett mål i förväg och håll det. Även om hästen visar sig villig att gå längre så låt den inte göra det, ta ett steg i taget. Gå bort och vila efter varje steg för att låta hästens huvud bearbeta vad det är som händer. Det kommer inte att ta så många gånger innan hästen är inne i transporten. Forts. på sid 33
BTR s Försäkring ( för medlemmar med eller utan licens)
Vi vill påminna om att vår egen försäkring med IF fortsätter på samma sätt som föregående år. Den kostar 940 kronor för 2004 för B-licensinnehavare. Du som bestridit STC´s försäkring, eller inte har löst licens för 2004 kan teckna denna försäkring, under förutsättning att du är medlem i BTR. Skydd m.m. för försäkringen genom BTR är samma som de var under 2003. Betalning görs till BTR s pg 476 88 63-5 Ange namn, adress, telnr, bantillhörihet.
STC s Försäkring ( för alla B-licensinnhavare)
STC har för år 2004 återigen tecknat kollektiva ansvars-, kollisions- och hästdrulleförsäkringar för samtliga Aoch B-licensinnehavare. Dessutom gäller en kollektiv olycksfallsförsäkring för B-, C-, D- och E-licensinehavare samt övriga lärlingar. Försäkringarna gäller för alla skador travhästar orsakar oavsett om det är under tävling eller träning och oavsett om det är på en travbana eller hemma på gården. Undantaget är hästens egna skador, förutom vid kollision i samband med travlopp. Eftersom 2003 varit ett år med frivilliga försäkringar (genom BTR eller privata försäkringar) under träningstid är det VIKTIGT att berörda kontrollerar med egna försäkringsbolaget, så att undvika att bli dubbelförsäkrade. Inträffar det skadehändelser ska skadeanmälan skickas till STC, 161 89 Stockholm.Blanketter finns hos STC eller på travbanorna. Avgiften för B-licensinnehavarna för år 2004 är 800 kr och kommer att debiteras via STC:s avräkning i januari 2004. (A-licensinnehavarnas avgift är beroende av antalet hästar i träning). DETTA FÖRSÄKRAS EJ GENOM STC Hästen - förutom vid kollision i samband med travlopp. Olycksfall - försäkringen genom STC gäller vid travsport. Övrig tid bör Du försäkra själv via hemförsäkringen eller annan olycksfallsförsäkring. Glöm inte att kontrollera om medhjälpare/anställda, som inte har egen licens, har olycksfallsförsäkring. Stöld och brand. I TRAVINFO 2004, kommer ytterligare information om de olika försäkringarnas villkor.
Intresserad av en annons i B-Tränaren? En annons i B-tränaren når många tusen Btränare. Nummer 1-3 går ut till nästan 5000 medlemmar och nummer 4 till alla som löst sin B-licens innvarande år. Det ger ytterligare ett par tusen mottagare.Tidningen har numera ett omslag i fyrfärg. Möjligheter till färgannonser inne i tidningen finns också. Mig når Ni på följande adress: Jan Mandahl, Svartarbo, 740 22 Bälinge. Jag nås på tel. 018 - 35 60 75 eller via mail: jan.mandahl@swipnet.se Om du vill faxa är numret 018 - 37 43 01.
B-tränarna har cirka 15 000 hästar i träning. Vänd er till mig när de gäller aktuell eller kommande annonsering i B-tränaren! Utgivningsplan för året finns i redaktionsrutan på sidan 3 Välkommen att synas i vår tidning!
Insänt • DEBATT • Insänt Missförstånd och fel om STC I förra numret av tidningen B-tränaren torgför BTR:s ordförande Göran Lagergren en rad felaktigheter och missförstånd om STC och travsporten som jag som STC:s ordförande vill kommentera. Rent allmänt är det beklagligt att Göran Lagergren målar travsporten i så mörka färger och med sådan misstänksamhet. Han finner konspirationer och argan list lurande runt varje hörn på Hästsportens Hus. Lagergren påstår att B-tränarna inte släpps in i beslutsprocessen. Orsaken, enligt Lagergren, är att STC: s ledning känner rädsla och inte är tillräckligt starka. De stora frågorna förankrar STC aldrig hos de aktiva. Exempel på sådana frågor är Cartautredningen, Budget i balans, Mörkeranmälan och Nytt startsystem i Norden. Det är rent ut sagt nonsens! I själva verket arbetar STC enligt modeller som är helt vedertagna i folkrörelser baserade på representativ demokrati. I alla de exempel Lagergren nämner har representanter för banorna och sällskapen deltagit på olika vis i beslutsprocessen. Att det sedan ligger på STC:s styrelses ansvar att fatta beslut är en helt annan sak. STC:s styrelse är travsällskapens valda representanter med uppgift att leda och reglera verksamheten inom sporten. Lagergren tycks tro att ett beslut som helt eller delvis inte överensstämmer med hans egna åsikter innebär att man inte är med i beslutsprocessen. I de exempel där Lagergren beskyller STC för att inte ha lyssnat på de aktiva har de tvärtom haft stor påverkansgrad. Ursprungsförslag har förändrats, vissa på ett mycket omfattande sätt. På ett annat ställe i tidningen fortsätter Lagergren sitt misstänkliggörande av
STC och ATG där han genom att lägga ihop en del av en nulägesanalys från Cartautredningen med sparpaketet ser ett mönster där STC i framtiden enbart skall satsa på en bana i varje region etc. Det Carta sa i nulägesanalysen av travsporten var att endast 100 A-tränare och 50-B-tränare samt ett mindre anal uppfödare lever rimligt bra på sin sport, att det är passionen runt travet som är oerhört viktig. Det var inget nytt utan väl känt och det är sant. Men Lagergren fick det till att det är så STC vill ha framtidens travsport, vilket självklart är fullständigt uppåt väggarna. Det har vi i en mängd sammanhang också förklarat, men Lagergren anser tydligen att vi far med lögn eftersom han framhärdar år efter år. Travsportens sparpaket har en liknande utredningsfas. Att sparkravet på oss fanns presenterades för travsporten våren 2003 och Bas bjöds till ett informationsmöte under sommaren där STC välkomnade förslag på hur vi skulle lösa sparbetinget. Dessvärre klarade inte Bas av den uppgiften utan kom med ett halvfärdigt dokument som delar av Bas sedan inte stod fast vid! STC var hela tiden noga med att säga att det var ett f-ö-r-s-l-a-g till besparingar som skulle presenteras för travsällskapen och BAS i samband med Derbyt. Som bekant riktades en hel del kritik mot antalet neddragna tävlingsdagar. STC tog fasta på det och bildade en referensgrupp med representanter från regionerna och bas. Det bestämdes datum för två möten och även en reservdag lades in, som aldrig behövde användas. Lagergren väljer att tolka det som att STC strök det tredje mötet diktatoriskt. Mörkeranmälan eller direktanmälan som det heter har inte enbart drivits av STC utan varit på förslag från flera banor och RST. Även där har vi utarbetat förslag i samarbete med de ak-
tiva och sedan sänt ut det på remiss där en stor majoritet önskade direktanmälan. Under resans gång har vi sedan tagit till oss de aktivas synpunkter och gjort förändringar. Det är alltså den STC-attityd och arbetssätt som Lagergren känner sig så oroad av I försäkringsfrågan är det utmanande av Lagergren att uppmana medlemmarna i BTR att inte ta STC:s försäkring. Därmed ställer han ju sina egna medlemmar offside och utan en fungerande licens. STC kan inte acceptera att oförsäkrade B-tränare kör omkring i träning så som blev fallet när BTR själva skötte det hela 2003. Jag tror de flesta förstår det synsättet. Dessutom har BTR erbjudits full insyn i upphandlingen och STC:s försäkring är billigare än BTR: s alternativ. Svensk travsport är idag världens bästa. Vi har aldrig varit starkare sportsligt tack vare högklassig avel och duktiga A- och B-tränare. Vi har välskötta banor, bra djurskydd och en väl fungerande organisation. Spelet var det näst högsta någonsin 2003. Men vi har stora utmaningar framför oss med nödvändiga förändringar för att i framtiden kunna stå fortsatt starka i en allt mer konkurrensutsatt travsport och med en alltmer avreglerad spelmarknad. STC kommer att ta ett större sportsligt ansvar. Jag har för några veckor sedan tillsammans med Claes Lundell och Ulf Hörnberg från STC mött och dryftat en del av de här frågorna med Göran Lagergren och Moonica Raihle. Det var ett konstruktivt möte och det är nu min förhoppning att BTR och STC tillsammans kan arbeta i positiv anda för att förbättra svensk travsport. Patrik Sandin Ordförande STC
Insänt • DEBATT • Insänt Eftersom Patrik Sandin i sitt brev gått till hårt angrepp på mig personligen, vill jag bara påpeka några viktiga saker. STC påstår sig arbeta enligt modeller som är helt vedertagna i folkrörelser och dit har man väl börjat komma, men den demokratiska processen (demokrati = folkstyre= har i mitt tycke aldrig varit självklar för STC, utan vi, de aktiva, har hela tiden måst kämpa för att ha en chans att finnas med i diskussionen. Jag, Ingemar Holm och resten av BTR är övertygade om att om några av oss inte hade agerat även utanför styrelserummen, hade vi idag fått leva med ett godkännande av t.ex. Cartautredningen. Vad gäller den nu aktuella försäkringsfrågan, hänvisar jag till en artikel på annan plats i tidningen, men vill bara påpeka att det jag uppmanat till var att i de fall man inte har en egen försäkring, skall man bestrida den från STC. Det är helt främmande för mig att tycka att B-tränare skall köra oförsäkrade. I övrigt vill jag bara säga att jag under våra diskussioner uppfattat Patrik Sandin som en påläst person och jag hoppas slippa ändra min syn på honom, eftersom även jag har som mål att i positiv anda förbättra svensk travsport . Göran Lagergren Ordförande B-Tränarnas Riksförbund
Nu är det kört!!!!!!!! Ute i europa har man gemensamt beslutat att man får kuska runt en travbana till och med det år man fyller sjuttio. I Finland har man gått ännu längre och tycker att man skall tillåtas köra trav som sjuttiotvååring. Dessa beslut
överensstämmer med det faktum att medellivslängden ökar, och därmed antalet åldringar . Dock minskar fågelmatningen och parkbänkssittningen till förmån för motionsspåren och gymbesöken. En sjuttioåring vid god hälsa och med rätt trafikutbildning kan idag som chaufför få ta ansvar för ettsjuttiotal passagerare i en buss på autobahn detta i etthundratio km i timmen och med den trafikintensitet som råder. Samma sjuttioåring får däremot inte, trots godkänd utbildning, fungera som kusk i ett svenskt travlopp. Därav följer dessutom att en finsk kusk i denna ålder anses helt kompetent på sin sida av gränsen, men åker han några mil till ett annat EU-land, blir han genast förbjuden. Hur styrelsen för STC har kunnat fatta ett sådant beslut, tvärt emot resten av europa, och med vilken motivation är svårt att förstå. Att få ta del av beslutsunderlaget skulle vara intressant, har ingen tänkt på att antalet människor över sextiosju ökar lavinartat, detta är ju en potential för dagens rätt speciellt på fredagarna, det kanske kunde öka banpubliken. Om det då också fanns några kuskar i ålder att identifiera sej med, så borde detta ytterligare öka intresset. Satsningen på lärlingar är bra, men glöm därför inte bort denna starkt ökande grupp. Ulf Kingels Amatörtränare och kusk
STC/Peter Forssberg v juridiken STC har beslutat att återta prispengarna om kusk eller tränare gjort sig skyldig till djurplågeri trots att tränaren eller kusken ej äger hästen. Jag anser detta förfarande kriminellt. Att beivra och bestraffa brott är fullt naturligt i ett rättsamhälle men det ske inom de lagar och normer som råder inom rättstaten, tar någon och gör något annar kan detta i vissa fall vara mer
kriminellt än själva brottet. En grundpelare i bedömningen om man skall straffa någon känd gärningsman är att denne själv haft möjlighet att påverka, om han skall utföra eller avstå att begå brottet eller stämpling till brott. Skall man straffas måste man ju någon gång haft möjlighet att inte utföra brottet och därmed inget straff, varför annars bestrffa folk? Om någon köper en häst och lämnar in den hos en A-tränare . krävs det inte av hästägare någon kunskap om hästskötsel, han behöver inte en veta hur en häst ser ut, hästägaren betlar för denna kunskap till tränaren respektive kusken, dessa skall ha dessa kunskaper han vet ju att de har licenser på respektive område Nu råkar någon av dem för något av ett hjärnsläpp och spöar upp hästen före, under eller efter ett lopp. Hästägaren sitter i godan ro med några glada vänner på resturangen, han köpte ju hästen för att ha roligt, ser och vet ingentin gom det inträffade men märker när det när prispengarna skall betalas ut, han kan i värsta fall förlora mer kusken/tränaren får i böter. Samma som ovan gäller om en B-tränare anlitar en kusk och denne spöar att det betraktas som djurplågeri. Btränaren blir förmodligen mycket förbannad när hans ögonsten travhästen kommer tillbaka till stallet med ränder på ryggen efter spöet och hästen kan vara knäckt och bli istadig vid tävlingssituationer och han blir definitivt inte gladare när han får veta att han får betala mer pengar än den som utfört dådet får böta. Dessa ovan nämnda hedersvärda personer är inget annat än brottsoffer, skall man börja bestraffa är man inne på helt nya juridiska domäner. STC vill ju ha en samsyn med samhället vad gäller djurskydd, vad gäller sunt rätttänkande verkar det halta betänkligt. Forts nästa sida
Insänt • DEBATT • Insänt Forts från föregående sida Forssberg inser nog att det är en gravad hund i hans resonemang när han antyder att hästägaren skall stämma gärningsmannen, detta kan bli komplicerat, gärningsmannen är redan dömd och straffutmätningen för brottet är redan
klar, han har ej haft i uppsåt att lura hästägaren, det blir tre parter, STC, hästägaren, och gärningsmannen. När man tar ut veterinärexamen får man inte på köpet med sig en sund rättsuppfattning ej heller någon juridikexamen, samma sak gäller
tvärtom, jag skulle inte låta någon duktig stjärnadvokat låta operera min häst. Gulliga travhäslningar Björn Larsson Åby
NY HEMSIDA
www.btr.nu Bli medlem i B-Tränarnas Riksförbund!
För att; • få vår läsvärda tidning B-Tränaren 4 ggr/år • få rabatt på alla dina hästförsäkringar • kunna teckna BTR:s olika försäkringspaket som täcker din hästverksamhet plus STC:s domstolar • vidareutbilda Dig genom BTR:s kurser • som enskild B-tränare genom ditt Riksförbund kunna påverka bl.a STC • medverka till att skapa en stark BAS-organisation med hög medlemstäckning • mycket, mycket mer. Skicka in denna talong så kommer vi att se till att du får ett inbetalningskort från Din närmaste lokalförening. Medlemskapet där kostar mellan 125 - 500 kr (inkl. anslutningen till BTR) beroende på vilken förening Du tillhör. När Du har betalat in Din avgift dit så blir du automatiskt ansluten till BTR. Om det inte finns någon lokal B-tränarförening där Du bor så blir Du direktansluten till BTR - avgiften är då 145 kr. Visst vill jag bli medlem i BTR!
Skriv tydligt - texta helst.
Namn: ...................................................................... Adress: ................................................................... Postadr.: ................................................................... Telefon: .................................................................. Licens på: ................................................................ Skickas till BTR Kansliet c/o Stig Strandberg, Renfanevägen 9, 861 91 Timrå
FÖRENINGSSIDAN Insänt från lokalföreningarna
Glöm ej att använda sidan till att informera era medlemmar om lokala händelser Fortsättning från sid 19
Var noga med att backa ut ordentligt Jag är noga med att backa av luckan efter varje avancemang, jag vill skapa en vana hos hästen att backa av istället för att vända sig om och gå av. Jag är också noga med att jag inte bara backar av, utan jag backar i ytterligare några steg när hästen kommit ner på marken, det är för att den inte ska känna alltför stor längtan att ge sig iväg ut på eget initiativ, där ute väntar i alla fall bara arbete, i form av ryggningsövningar. Om hästen följer med mig upp på luckan, men är nervös när den väl står där, så låter jag den stå kvar tills den är lugn. Om hästen ändå kastar sig bakåt så följer jag bara efter, men är det så att den har valt att backa, så nog ska den få backa alltid. Jag håller ett stadigt tag i grimskaftet så fort hästen stannar, släpper jag på trycket/draget och ber den sedan komma tillbaka till mig genom att åter dra i grimskaftet, så lite som möjligt i början, men hårdare om det behövs.
Lura inte hästen I det här läget, när hästen går in i transporten utan problem, kan det vara lätt att förivra sig, kasta igen luckan och säga Färdigt! . Om vi gör det har vi dock lurat hästen och allt arbete kan ha varit bortkastat. När vi nu steg för steg visat hästen att det inte är farligt med transporter, måste vi också visa att man kan vara instängd i den utan risk för li-
vet. Innan jag stänger luckan så vill jag att hästen ska kunna stå lugnt där inne även när den blir provocerad med diverse läskiga ljud. Nu är det bra att ha en medhjälpare som kan klampa in och ut ur släpet, banka i väggarna sjunga högt och låta allmänt illa, allt för att få hästen att förstå att vad som än händer så är det inte farligt. När hästen kan gå in och backa ut utan problem och stå lugnt inne i transporten är det dags att stänga luckan. Var noga med att inte smyga upp luckan, utan härja och låt ordentligt. Om vi smyger och är försiktiga, bekräftar vi bara för hästen att: Nu kommer det något riktigt läskigt, så var på din vakt! Var noga med att ta paus Jag vill aldrig arbeta längre än en timme i sträck, utan det är bra om man kan ta en (eller flera om det behövs) fikapaus mitt i. Om man håller på för länge kommer man bara att trötta ut hästen och den kommer inte att vilja inte samarbeta. En paus så den får vila hjärnan lite gör den mer samarbetsvillig och positivare inställd. Se också till att sluta i tid när lastningen fungerar, så sluta och låt hästen få ledigt. Det är bara onödigt att tråka ut hästen och nöta på dess tålamod.
Tänk om hästen vore ett ägg När det väl är dags att åka iväg med hästen så tänk på att den står där bak i transporten. Alla som åkt i ett
hästsläp vet att det är ganska obehagligt och väldigt ostadigt. Försiktiga svängar och lugna inbromsningar och accelerationer gör ju resan aningens angenämare för hästen. Som jag skrev i början finns det många sätt att få hästen att bli orädd för transporten. Det här är ett av dem, och jag påstår inte att det är bättre än något annat, bara att det brukar fungera bra. Det viktigaste, vilken metod man än använder sig av, är att man klarar av att läsa hästens kroppsspråk och att man möter hästen där den befinner sig just då. Även om lastningen gick bra igår, så är det alltid nuet som gäller. Det är NU den är rädd, och då får vi respektera den för det, och hjälpa den över sin rädsla.
Annika Gustavsson
LOKALA KONTAKTPERSONER Arvika Axevalla Bergsåker Boden Bollnäs/Hagmyr. Dannero Eskilstuna Färjestad Gävle Halmstad Jägersro Kalmar Lindesberg Mantorp Romme/Rättvik Skellefteå Solvalla Solänget Umeå Vaggeryd Visby Åby Åmål Årjäng Örebro Östersund
Lars-Inge Olsson Tommy Gustavsson Leif Karlsson Lisa Wahlberg Bertil Modig Bertil Eriksson Christer Johansson Gunilla Sundquist Per Wilund John Erik Blomqvist Monica Sahlgren-Fromell Stefan Polteg Conny Salomonsson Lennart Fjällström Bengt Johansson Eva Moritz Moonica Raihle Rolf Wiklund Magnus Karlsson Bo Gilén Stig Hoffman Roland Rutgersson Roger Anderberg Rune Andersson Bo Karnberger Madelene Pålsson
Gryttom Lexberg, Gökhem Slupvägen 10 Måttsundsvägen 769 Södra kyrkbyn 2205 Hugging 1127 B Riby 960 Strömshall 530 Varpvägen 7 Onsjö Hylteberga 2 Västra Brogårdsg. 14 Hidingen 19 Stora Sööd Dungen Stråtjärn 105 Kågemarken 94 Börje Ängby Åsvägen 65 Vibo 31 Eskilstorp Tass, Hejde Rostorpsvägen 42 Östra Sjögarn 101 Bålstad Rinkaby 353 Smedstorp Strind Pl 3560
671 06 Edane 521 92 Falköping 865 92 Alnö 925 95 Luleå 822 91 Alfta 870 10 Älandsbro 640 60 Åk. Styckebruk 655 93 Karlstad 757 57 Uppsala 310 41 Gullbrandstorp 274 92 Skurup 388 40 Trekanten 711 91 Lindesberg 605 93 Norrköping 791 93 Falun 934 32 Kåge 755 92 Uppsala 891 30 Örnsköldvik 914 95 Gräsmyr 330 10 Bredaryd 620 20 Klintehamn 430 30 Frillesås 662 98 Tösse 670 20 Åmotfors 705 96 Glanshammar 833 00 Strömsund
Utgivningsplan 2004 Sista manus
Vecka Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4
14 26 40 51
19/3 11/6 10/9 26/11
0570-50077 0515-728011 060-557278 0920-34011 0271-55543 0611-60661 0159-31470 054-572933 018-425806 035-59825 0411-45410 0480-50429 0581-15022 011-148395 023-31179 0910-721231 018-357258 0660-18040 0930-70205 0370-85090 0498-243068 0340-652324 0532-20213 0573-26019 019-233180 0670-37033