Audionytt 3 2010 by mikael torneman

Nr 3 2010 Årgång 37

AudioNYTT Bara buller överallt! TEMANUMMER

Pedagogisk vardag på STAFKONFERENS Rapport från AUDIONOMDAGARNA

Bättre tillgänglighet och kvalitet

S I D A N T V Å

Alliansen i Stockholms läns landsting kommer att införa vårdval för hörapparatutprovningar. Tillgängligheten har förbättrats kraftigt under det senaste året men det är fortfarande för många anmälningar och klagomål på hörselvården. Anmälningarna till patientnämnden om hörapparatutprovning ökade med 8 procent under år 2009, samtidigt ökade antalet utprovningar med över 50 procent. Vårdval införs för att ytterligare förbättra tillgängligheten och kvaliteten inom basal hörselrehabilitering.   - Vårdval ger en mångfald av vårdgivare och frihet för patienter att själva välja vilken vårdgivare som passar dem bäst. Detta leder till att vården blir ännu bättre, säger Lars Joakim Lundquist (M), bitr. sjukvårdslandstingsråd. - Vi kommer att införa vårdval för hörapparatutprovning. Det blir då möjligt för patienterna att själva bestämma vilken vårdgivare som de vill vända sig till. Detta är ytterligare ett steg i Alliansens strävan efter att öka tillgängligheten, patientinflytandet och kvaliteten i länets sjukvård, kommenterar Lundquist. - Vårdval Stockholm har funnits i drygt två år. Successivt har vi utökat antal områden som vårdvalet omfattar. Vår ambition är att fortsätta att utöka vårdvalet inom de områden där det kan gynna tillgänglighet och kvalitet, avslutar Lundquist.

Bok om hörteknik i undervisningen

Hur gör man undervisningen så tillgänglig som möjligt för elever med hörselnedsättning? Den frågeställningen har författaren Arne Gustafsson arbetat med under lång tid. I den nyutkomna boken Att höra i skolan – om hörteknik i undervisningen. Förutsättningar och möjligheter försöker han besvara ett antal frågor som pedagoger och hörseltekniker ställs inför. En liknande bok har länge saknats på marknaden. - Med den här boken hoppas jag kunna ge läsaren ökad förståelse för olika hjälpmedels möjligheter och begränsningar, förklarar Arne Gustafsson. Vi som arbetar kring elever med hörselnedsättning måste bli bättre på att ställa krav på teknikutvecklingen och det hoppas jag att boken kan bidra till. - Alltför ofta används hörteknik i skolor utan att man vet hur eller om tekniken fungerar för den enskilde eleven, säger Eva Andåker samordnare för området döv/hörsel inom Specialpedagogiska skolmyndigheten. Därför ger

BÄTTRE HÖRSEL Bättre Hörsel (www.battrehorsel.se) eller Träffpunkt Bättre Hörsel som det heter är ett nytt nätverk som bildats med syftet att ”presentera senaste teknik inom hörsel”. I nätverket ska alla kunna finna senaste informationen om den senaste tekniken inom hörsel. Den som vill ska också kunna skicka in frågor och få svar från olika experter eller från de företag som säljer en viss produkt. Sidan är därmed en kanal för kunskap och kunskapsutbyte mellan professionen, leverantörerna och brukarna. Nätverket är oberoende och tillträde får alla som vill det. Det finns sådana forum utanför Sverige men detta är det första i sitt slag i Sverige.

Rapport från skamvrån Landstingen och företagen med mer än 13 veckors väntetid för hörapparatutprovning är som följer: vi ut den här boken och den kan användas av såväl nybörjare som mer erfarna på området. Boken är främst avsedd för pedagoger och tekniker i alla undervisningsformer där det finns elever med hörselnedsättning. Den kan också vara användbar för logopeder, audionomer och andra som arbetar runt elever i behov av en särskilt god auditiv miljö. Författaren Arne Gustafsson har mångårig erfarenhet av hörteknik i undervisningssituationer. Han är även en flitigt anlitad föreläsare i ämnet, bland annat vid skandinaviska konferenser och universitetsutbildningar. I denna bok kombinerar han sina kunskaper om hörteknik, undervisningens förutsättningar, elevens behov och akustikens betydelse.

Blekinge län, Blekingesjukhuset Karlshamn och Karlskrona, Stockholm, Avesina Hörselrehab City och Kungsholmen, Karolinska Universitetssjukhuset Rosenlund, Värmland, Hörselvården Hagfors/Torsby, Sjukhuset i Krisatinehamn, Västernorrland, Länssjukhuset Härnösand-Sundsvall, Östergötland, Vrinnevisjukhuset, Norrköping, Örebro, Universitetssjukhuset i Örebro. I övrigt kan noteras att Skåne är överlägset bäst med tillgängligheten hos de allra flesta mindre än fyra veckor.

Konferenslista 2010:

11-15 augusti: International Hearing Aid Research Conference 2010, Lake Tahoe, California (www.hei.org/ihcon/) 23 augusti: Hörselskadade Barns Språkutveckling (HSS), Universitetssjukhuset Örebro 19-22 september: XVth Anniversary Symposium in Audiological Medicine, Krakow, Polen (www.iapa2010.eu) 13-15 oktober: EUHA, 55th International Congress of Hearing Aid Acousticians, Deutsche Messe Hannover 7-10 november: A Sound Foundation Through Early Amplification  International Pediatric Audiology Conference, Chicago, USA 11 november: Audiologisk Dag i Stockholm 25-27 november: Sound for a Young Generation Second Latin American Pediatric Conference, Santiago, Chile

GRÖNA BATTERIER En framtid utan kvicksilver

Samma prestanda - men batterierna är helt fria från skadligt kvicksilver. Mercury free från världsledande Rayovac - ett enkelt val för vår miljö. Räcker upp till 30% längre än motsvarande hörapparatsbatterier på marknaden. Batterierna säljes i 6-pack, är datummärkta och kan förvaras i minst två år.

HearPlus 313ci En telefon med en reglerbar förstärkt ringsignal samt extra förstärkt reglerbar ljudstyrka i luren jämte inbyggd hörslinga för dig som har hörapparat med T-spole. Pris 795 kr

www.horsam.se

Beetle H-2ST Beetle H-2ST är en blåtand i miniformat som gör att du smidigt och lätt kan hantera dina mobilsamtal. Den lilla blåtanden kommer med både en halsslinga och en t-krok. Prova båda lösningarna och se vilken som ger bäst ljudresultat och bekvämlighet för dagligt bruk. Pris 1995 kr

PhoneEasy 410 gsm PhoneEasy 410 är en användarvänlig och vikbar mobiltelefon i snyggt utförande. Med stora knappar och tydlig display är det enklare än någonsin att ringa och skicka meddelanden. PhoneEasy 410 har funktioner som vibrator, Blåtand för halsslinga eller headset och MMS för att ta emot bilder. Pris 1795 kr

order@horsam.se ∙ Tel: 08 590 00 450

Det bullrar - överallt! innehåll K O M M E N T A R E N

Det här numret av AudioNytt tillägnas vårt vardagliga buller, det som ibland är njutbart, men allt oftare farligt för vår hälsa. För visst är det härligt att lyssna på en konsert med en favoritartist - mindre härligt är det att både musikern och du riskerar att drabbas av hörselskador i form av hörselnedsättning eller kanske tinnitus. Och hur sköter sig egentligen leksaksindustrin gentemot barnen? Visst, det finns EUregler för hur hög ljudnivån får vara i till Det mullrar och bu llrar om det här nu exempel en mret av Audio-Nytt . leksakstrumpet eller i en knallpulverpistol, men hur fungerar det i praktiken? Finns det över huvud taget någon som kontrollerar alla de 100-tals ton leksaker vi årligen importerar, många av dem från länder som Kina och Hongkong, som inte direkt har ljudnivån på sina produkter som första prioritet. Vi ska inte bara leva med bullret runt omkring oss - vi ska överleva bullret också!

På festen – Vad sade hon?

bullerintervention – Vem tjänar på åtgärder?

oljud eller goljud --Mångsidigt problem

arbetsliv och buller – Piloter undersöks

kontorslandskaprt – Ett bullerproblem

Leksakerna – Bara buller

staf-möte – Bland gamla traktorer

lärarnas hörsell – Oväntat dålig

aaa-möte – Askmoln och San Diego

bdu-dagarna – En ingenjör rapporterar

pedagogens vardag – SPAF-konferens

stockholmsdebatt – Hörselvårdens organisation

"Var god dröj" – Det proppar igen

in memoriam – Aira Kankkunen

audionomdagarna – Fakta och äventyr

Börje Ohlsson

REDAKTION

Text: Börje Ohlsson, Box 89, S-273 22 Tomelilla. Tel. 0708/626 176, fax 0417/312 61. Utgivningsplan/publishing schedule: Nr/issue no. 1-2 materialdat/deadline 1 mars Nr/issue no. 3 1 juli Nr/issue no. 4 25 nov Ansv. utgiv: Kjell Alenius, Hörsam. Redaktion och e-postadresser: Kjell Alenius: kjell.alenius@horsam.se Inger Tillberg: inger.tillberg@telia.com Lena Pihl Frank: lena.pihl-frank@karolinska.se Börje Ohlsson: borje@audionytt.se Ulf Rosenhall, ulf.rosenhall@karolinska.se Stefan Stenfelt, stefan.stenfelt@liu.se

Kontaktpersoner utomlands: Danmark: Audiolog Ture Andersen, Odense.

Redaktionen förbehåller sig rätten att ej införa annonser som strider mot tidningens syfte och etik.

Finland: Tapani Jauhianien, Audiologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Helsingfors.

Distribution:

E-post ture.andersen@fyns-amt.dk

E-post tapani.jauhianien@welho.com

Norge: Einar Laukli, Höresentralen, Universitetssykehuset, Tromsö. E-post: einar.laukli@unn.no

Prenumeration/adressändring:

Laes-Magnus Jansson, Fjällskärs Gård, 611 97 Stigtomta, 0155-590 90. 070-897 96 60, e-post larsmagnus@tidochsmycken.se

Annonskontakt/advertising contact, materialadress/and adress for material: Eva Evedius (eva.evedius@telia.com) Stickgatan 7B, 271 42 Ystad Telefon/Fax 0046-(0)411-19769 För icke beställt material ansvaras ej.

Audio Nytt distribueras och ägs av Hörsam, Box 603, S-194 26 Upplands Väsby. Tel 08-590 00 450.Fax 08-590 00 490.

Tryckeri/printer: AB Ystads Centraltryckeri, Ystad Telefon: 0046-(0)41173610 Telefax: 0046-(0)41117353

ISSN 0347-6308.

Nr 3/10. Årgång 37. Upplaga: 3.500 ex. Tryckt på miljövänligt papper.

Hört och Hänt

Plötsligt ställde hon en fråga... Plötsligt och helt oväntat slutade hennes mun att röra sig. Ögonen såg på mig, inte utan en viss förväntan. Jag förstod att det var kört. Min bordsdam hade ställt en fråga.

haraden hade spruckit. Under den dryga timme som middagen pågått, hade jag med lite läppläsning och länge utvecklad känsla för tonfall lyckats uppehålla skenet av att jag förstått allt hon sagt. Med små förstående nickar hade jag framstått som genuint intresserad. Jag hade till och med lyckats skratta åt hennes skämt – tack lov hörde hon till den kategori sällskapsmänniskor som med förtjusning skrattar åt sina egna lustigheter. Och därmed avslöjade sig när hon trodde sig ha sagt något roligt. Så det var inte så svårt att skratta, eller snarare skrocka, lite försiktigt på rätt ställe. Men så satt jag plötsligt där med byxorna nere och skägget i soppan. Hon hade avbrutit sin monolog och ställt en fråga. Och jag hade ingen som helst aning om vad hon ville. Borde ha informerat

Jag insåg naturligtvis mitt misstag. Jag borde ha informerat min bordsdam redan när vi slog oss ned till förrätten att jag hör dåligt. Att en bullrig middagstillställning är det värsta av alla miljöer. Att inte ens hörapparater gör någon nytta i en porslinsAUDIO-NYTT 3/10

skramlande miljö, där ljudnivån tilltar i samma takt som innehållet i vinglasen sjunker. Men jag visste att det hade varit meningslöst. Efter några minuter hade min bordsdam med största sannolikhet glömt mitt dilemma och babblat vidare utan urskillnad. Ty sådan är människan. Inte minst min kära hustru. Det blir inte bättre

I mer än 15 år har jag hört illa. Och med åren har det knappast blivit bättre. Tack och lov har hjälpmedlen utvecklats, och min första hörapparat framstår i dag som en vevgrammofon i jämförelse med en högklassig stereoanläggning. I dag kan jag till och med klara av ett telefonsamtal med hjälp av ”blåtand” och en iCom. Men hur får man de allra närmaste att inse att man inte hör allt vad dom säger? Tillfälliga bordsdamer får man ursäkta, men de allra närmaste måste väl ändå begripa, kan man tycka. Eller? Hur ska man få dom att förstå att det inte går att stå i ett rum och tala, när man själv befinner sig i ett annat? Och att det är nästan outhärdligt att höra hur mumlet fortsätter, trots

att man irriterat skrikit ”jag hör inte!”. ”Det är ingen ide. Pappa hör inte”

Hur många gånger har man inte både hört och anat den repliken från hustrun. Även om det rört sig om en sanning med modifikation. För man behöver ju inte höra allt man vill, Ungarnas tjat, till exempel. Man kanske kunde trycka upp t-shirts med texter som Halvdöv, Va?, Jag hör när jag vill eller Säg det igen. Eller sluta tillverka dom där pyttesmå apparaterna som försvinner in i örat så att det inte ens kan anas att man hör illa. Låt det synas att här kommer en halvdöv! Svara god dag yxskaft när någon tilltalar en så att man inte mer blir besvärad. Förmodligen bli man betraktad som lite eljest, som norrlänningarna brukar säga. Men något får man tåla. Bästa startrepliken

Så låt oss starta en tävling. Hitta på bästa repliken att inleda en nyvunnen relation med. Något som offret inte glömmer i första taget. Själv kan jag inte komma på något riktigt bra. Men jag

tänker ofta på journalistkollegan som stammade svårt, och inledde varje intervju med: ”Får jag be om en timme av din tid, så jag kan intervjua dig en kvart?” Lars Magnus Jansson

Bullerintervention:

Vem tjänar mest på åtg

Bullerinterventioner är ofta dyra och kostsamma, det rör sig ibland om ombyggnatione

kontorslokaler. Kostnaderna medför att företag och kommuner måste välja vilka lokale

interventionerna i första hand ska beröra, det finns inte tillräckliga resurser för att beha det vore fördelaktigt att rikta resurserna mot de människor där de får så stora effekter

vilka individer som är särskilt känsliga för bullerstörning kan vi också rikta bullerbekäm

mer kostnadseffektivt sätt. Att identifiera vad som karaktäriserar dessa individer är någ Staffan Hygge på Högskolan i Gävle har intresserat oss för under de senaste tre åren.

AUDIO-NYTT 3/10

gärder?

i driver ett forskningsprojekt, finansierat av Vetenskapsrådet, där vi studerat individuella skillnader i mottaglighet för buller ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Med kognitionspsykologisk metod och teori studerar vi hur prestationen i olika (ofta skol- och kontorsrelaterade) arbetsuppgifter påverkas av bullerförhållanden. Vi har bland annat visat att bakgrundstal och flygplansbuller försämrar förståelsen och minnet av texter, och publicerat våra studier i tidskrifter som Applied Cognitive Psychology, Memory & Cognition, Journal of Environmental Psychology, och Memory. Koncentrationsförmågan avgörande

som möjligt. Om vi vet

Det som kan betraktas som särskilt intressant i denna kontext är individuella skillnader i mottaglighet för dessa bullereffekter. Studierna har visat att människor med svag koncentrationsförmåga (mätt med mått på deras ”arbetsminneskapacitet”) blir mer störda av bakgrundstal och flygplansbuller när de läser (både förståelse och minne av texten försämras) och blir mer störda av överraskande ljud när de utför andra typer av minnesuppgifter. I genomsnitt förklarar arbetsminneskapaciteten 10-15% av variansen i bullereffekten. Det är viktigt att notera att det är storleken på effekten som sambandet avser, vilket alltså innebär att skillnaden i prestation mellan tystnad och buller är som störst för människor med låg arbetsminneskapacitet. Ett hypotetiskt men typiskt fall illustreras i Figur 1. Vilka är då individerna med låg arbetsminneskapacitet? Det är välkänt att yngre barn (under 12 år), äldre vuxna (över 60 år) och ungdomar med låg skolrelaterad prestationsgrad i genomsnitt har sämre arbetsminneskapacitet. Buller (trafikbuller, tågbuller, människor som talar i närheten, etc.) och överraskande ljud (ringsignaler, dörrar som slår, stolar som slamrar, etc.) är relativt vanliga i skolor och på kontorsarbetsplatser och yngre barn, äldre vuxna och ungdomar med svag skolprestation som arbetar här kommer alltså att bli mer störda (deras arbetsprestation bli mer försämrad) jämfört med deras kollegor.

mpningsresurserna på ett

Störst effekt i skolmiljö

er av hela klassrum eller

er och individer som

andla alla arbetsplatser, och

got som Patrik Sörqvist och

AUDIO-NYTT 3/10

Sammantaget med våra resultat följer att bullerinterventioner får störst effekt och blir mest kostnadseffektiva när de riktas mot skol- och arbetsplatser där individer med koncentrationssvårigheter vistas och arbetar. De individuella variationerna är dock mycket stora, så

Figur 1. Figuren visar ett hypotetiskt samband mellan arbetsminneskapacitet och bullereffektens magnitud. X-axeln visar prestationen på ett test som mäter arbetsminneskapacitet. Y-axeln visar storleken på skillnaden i arbetsprestation mellan tystnad och buller. Positiva värden innebär en negativ effekt av buller, medan negativa värden innebär att bullret ger en förhöjd arbetsprestation.

Patrik Sörqvist och Staffan Hygge (nedan).

det är inte helt enkelt att ge rekommendationer på basis av sådana generaliseringar. För att ge ett mer pålitligt beslutsunderlag för en intervention är det lämpligare att mäta arbetsminneskapaciteten på skolelever, medarbetare, eller andra individer som ingår i målgruppen. Med ökad kännedom om vilka individer som är i störst behov av bullerinterventionerna kan interventionerna bli kostnadseffektivare och nå ut till människor som i första hand har behov av det stöd som en bullerintervention medför.

Oljud eller Go’ljud - ett mångsidigt problem I denna artikel presenteras några tankar som blivit kvar efter 40 års forskning om ljudmiljön och hur den påverkar oss. Ljudets informationsinnehåll, våra attityder till ljudkällan, våra möjligheter att påverka situationen har betydelse, liksom vilken typ av påverkan man studerar och även individernas ärftliga egenskaper.

jud och vibrationer uppstår ur alla fysikaliska och biologiska processer. Ljud ger oss därför information om händelser i omgivningen. Vi – liksom våra föregångare i den biologiska evolutionen – har utnyttjat vibrationer i luft och andra material för att så tidigt som möjligt upptäcka, analysera och förhålla oss till vad som händer i omgivningen. Tillsammans med synen och luktsinnet utgör hörseln våra fjärrsinnen och tillsammans ger de oss en fantastiskt mångfacetterad bild av omvärlden, en bild som ger oss möjligheter agera och reagera på ett

ändamålsenligt sätt. Under årmiljonerna har denna förmåga gynnat överlevnaden av de organismer som nu finns, bl.a. oss själva. Därmed torde man kunna säga att ljud alltid är av godo – men det kan bli för mycket av det goda! Det kan bli för många händelser som omger oss och ljudet kan bli för starkt. Även om ljudet självt är ”gott” kan det ha orsakats av ljudkällor och processer som är skadliga eller ovälkomna. Denna kvalitetsdimension är subjektiv och individuell, och beroende av individens biologiska och psykossociala preferenser (Preferendum i den Ekologiska modellen; Borg 2004).

Ljudkällan kan antingen vara personen, lyssnaren själv eller någonting annat. Även de ljud man åstadkommer själv kan medföra både goda och dåliga effekter. De ljud, som t.ex. den musik, man själv producerar eller spelar upp anser man vanligtvis positiv, i annat fall stänger man snabbt av den. En inbrottstjuv däremot är mycket angelägen om att inte åstadkomma ljud som kan påverka den tilltänkta aktiviteten menligt. När man smyger förbi spädbarnets säng just när barnet somnat och hör hur det börjar gråta igen, blir man inte så glad. Ett motorljud kan ge viktig information om AUDIO-NYTT 3/10

att belastningen är lagom, men det kan också hindra en från att höra annan viktig information. Relationen mellan ett ljuds fysiska karaktär och dess koppling till en positiv eller negativ händelse i omgivningen är ytterst komplicerad. Frågan är om det över huvud taget finns en stabil sådan relation. Den svårigheten finns ju också markerad i den vanliga definitionen av buller: oönskat ljud. I en litteraturgenomgång nyligen har jag (AFI-rapport 14, 2008) därför föreslagit att AUDIO-NYTT 3/10

man skall ytterligare lyfta fram den subjektiva karaktären av omgivningsljuden genom att använda begreppet oljud för ljud som är kopplat till hotfulla och skadliga processer och go’ljud för ljud kopplade till processer som upplevs positivt av en viss person vid ett visst tillfälle. Den intressanta frågan blir då inte hur man skall mäta buller och oljud fysikaliskt, utan varför ett visst ljud är ett oljud eller ett go’ljud, och hur den aspekten skall utvärderas. Denna fråga är analog till den fråga jag ställde i Audionytt 2001 i en

artikel om tinnitus: Varför upplever en person sitt öronljud som obehagligt, medan en annan person utan större problem kan leva med sitt öronljud, trots att ljuden egentligen inte är olika? Hörselskada och talmaskering – f ysikaliskt-fysiologiska fenomen

Är då buller ett rent subjektivt fenomen eller kan ljud ha negativa eller skadliga effekter som ett rent fysikaliskt-fysiologiskt 9

fenomen? Att ljud kan skada hörseln oavsett om det är kopplat till en önskad eller oönskad händelse är helt klarlagt. Huruvida oönskade ljud är mer skadliga än fysikaliskt identiska ljud som upplevs önskade har diskuterats mycket, men några överväldigande bevis för att oljuds/go’ljuds-dimensionen skulle ha stor betydelse finns inte, möjligen marginellt. Den mycket stora individuella variationen i hörselskada i en viss bullermiljö måste ha andra orsaker, Ärftliga faktorer har visats ha stor betydelse både för djur och människor (Borg, 1982, Li, 1992, Carlsson, 2004, Konings et al., 2009). Mycket starka ljud ger dessutom upphov till obehagsupplevelser eller smärtupplevelser, som är kopplade till processerna i örat och till själva ljudperceptionen. Här finns också ett tydligt beroende av ljudets fysikaliska egenskaper. De då aktuella nivåerna är emellertid mycket ovanligt förekommande och bör absolut undvikas med hänsyn till hörselskadeeffekten. En negativ effekt av oljud, som också kan relateras till informationsaspekten är störningen, maskeringen av taluppfattningen. Här kan man med matematiska modeller förutsäga hur mycket ett visst oljud försäm-

rar taluppfattningen bara med hjälp av ljudens fysikaliska egenskaper. Om störljudet är ett annat tal ökar dessutom maskeringseffekten avsevärt, sk informationsmaskering. I de flesta situationer har man tänkt sig att störkällan utgörs av en annan talare. Nyligen har man också insett att vårt eget tal är en nog så effektiv störkälla (Borg el al. 2009). Naturligtvis gäller maskeringsproblemet inte bara det tal man vill höra. Det finns många andra ljud med viktigt informationssinnehåll, som görs ohörbara av oljud i bakgrunden. Ju starkare störljudet är, dess större risk att man inte uppfattar den viktiga signalen. ”Signalen” kan vara en telefonsignal, fotsteg från önskad eller oönskad besökare, barnskrik, förändrat ljud i en borrmaskin, som markerar att borrningen är färdig eller att något är på tok. Allt detta medför att man upplever att ens kontroll av omvärlden försämras. Obehag och störningsupplevelse – psykologiska fenomen

Den kanske mest komplicerade frågan rör obehagsupplevelser, störningsupplevelser, inverkan på arbetsprestation och mentala

funktioner. Varför blir ett visst ljud, ett oljud eller ett go’ljud? Många studier visar att andelen störda i en viss population ökar när styrkan på ljudet ökar. Det ger intrycket av att det skulle finnas en enkel relation mellan fysiken och psykologin. Intuitionen säger dock att så inte är fallet. Uppfattningen att störnings/obehagsupplevelsen ökar med ljudstyrkan grundar sig på studier som är upplagda för att belysa effekten av oljud. Det kan gälla upplevelsen av en trafikmiljö, som man inte är del av eller inte intresserad av, eller ljudet från ett vindkraftverk som man inte får någon ström ifrån och som kanske ändrar ens fysiska närmiljö och utsikt (dessutom kanske grannen tjänar en rejäl hacka på det). Att ljudstyrkan i sådana fall är positivt korrelerad till obehags- och stressupplevelser kan emellertid också ses som ett resultat av ljudets signalvärde/informationsinnehåll. Ett högt ljud signalerar en närliggande relativt energirikare och därmed potentiellt farligare process än ett svagare ljud som är kopplat till en mer avlägsen eller energisvagare källa. Det faktum att det finns ett samband mellan ljudstyrka och obehag är emellertid också en fördel, eftersom det AUDIO-NYTT 3/10

Flödesschema för miljösystemet: oljud och go´ljud – störning, obehag, välbefinnande. Den exponerade individen påverkas av bullerkällan på flera olika sätt, först och främst via ljudet (oljud, go´ljud). Vad som är oljud resp go´ljud bestäms av individens preferenser (preferendum), vilket också styr effekten. Ytterligare påverkas personen av risker och andra sen¬soriska signaler, t ex visuella, rök, damm, dofter etc. En viktig dimension är informationsinnehållet i ljudet. Det kan naturligtvis vara önskat tal men framför allt information om källan och dess risker. Ett typiskt exempel är crescendot av en bil som när¬mar sig eller varningssignalen före en sprängning, ett gnissel som kan förebåda att en maskin går sönder. Den expo¬nerade individens kontrollmöjligheter, faktiska eller upplevda, kan utövas dels direkt, dels via samhällets åtgärder. Detta skapar en känsla av att oljudet är oundvikligt eller skulle kunna undvikas. Samhällets roll är att fastställa kriterier, administrera mätningar och genomföra/kräva åtgärder för att öka säkerheten och nyttan både för samhället och de exponerade individer¬na samt att minska oljudet och riskerna.

möjliggör en minskning av obehagsupplevelsen genom en fysisk åtgärd. Ljuddämpningen flyttar bort det hotfulla eller minskar eller minskar dess ”kraft”. Om vissa exponerade personer uppfattar ljudet som ett go´ljud, blir det mer komplicerat, men sannolikt klagar de inte om ljudet blir svagare. På basen av våra egna studier och genomgång av litteraturen har jag funnit att betydelsen av informationsinnehållet i ljudet är stor, men alltför lite diskuterad. Ett viktigt skäl till denna brist på information om information, är naturligtvis att det är mycket svårt att definiera och kvantifiera informationsinnehållet. Inte minst kan informationsinnehållet värderas så olika av olika personer, och vid olika tidpunkter. Ett försök till sammanfattning av hur störnings- och obehagsupplevelser relateras till AUDIO-NYTT 3/10

ljudkällan visas i figuren. Där illustreras också personens delaktighet i den process som ljudet är ett uttryck för, ljudkällans betydelse för den exponerade personen, och personens möjlighet att direkt och indirekt påverka processen (kontrollaspekten). Likaså poängteras det ekologiska perspektivet och ”Preferendum”- begreppet. Relationen mellan oljud, go’ljud och hälsa

Finns det ljud med direkt hälsovådlig eller hälsobringande effekt? Att ljud kan ge allmänna fysiologiska reaktioner har nog de flesta upplevt. Barnskrik, arga röster, nagelskrap mot svarta tavlan, plötsliga ljud i mörker ger tydliga fysiologiska reaktioner. Skrämseleffekten av ett plötsligt ljud i mörker är också ett bra ex-

empel på att upplevelsen och reaktionen kan vara stark också när ljudnivån är mycket låg. Det visar också relationen mellan känslomässig upplevelse och fysiologisk reaktion. Som nämnts innehåller de flesta ljud information och ljuden finns i ett sammanhang som gör dem till oljud eller go’ljud. Vissa ljudegenskaper kan emellertid anses mer kopplade till fysiologiska och därmed hälsobringande eller riskabla reaktioner. Till exempel har man visat att konstanta ljud ger upphov till reaktioner som avtar (habituerar) snabbt medan varierande ljud kan ge mer långvariga reaktioner. Vissa ljud är kopplade till biologiskt viktiga förhållanden och kan antas (det har inte direkt visats) ge mer direkta kroppsliga reaktioner, t.ex. barnskrik, ångestfyllda ljud, ljud av ho-

tande naturfenomen, åska, storm, läten av hotfulla djur eller hotfulla människosignaler. Några systematiska studier av huruvida sådana ljud ger upphov till ökad risk för skador finns emellertid inte. De flesta ljud som är aktuella för riskanalys är moderna industriljud och trafikljud. Sådana ljud kan ha likheter med de ursprungliga naturliga ljuden, men eftersom de huvudsakligen har en helt ny karaktär är det inte sannolikt att de är kopplade till direkta biologiska reaktioner. Djurförsök relevanta för människor?

Varje djurart, inklusive människan, karakteriseras av att den på olika sätt skiljer sig från andra djurarter. Trots detta finns det mycket stora likheter mellan arterna inom varje djurordning, t.ex bland däggdjuren. Så till exempel är innerörat mycket likartat på de flesta däggdjur, även om det också finns skillnader. Man kan också anta att olika däggdjursarter reagerar i princip lika på ljud, även om det finns skillnader på vilka ljud som ger störst reaktioner. Råttor reagerar t. ex. kraftigt på ljud vid 22 kHz, ljud som vi ju inte ens hör. I de djurförsök som finns har man visat att ljud ger upphov till fysiologiska reaktioner, t.ex. förändring av hjärtfrekvens och blodtryck samt orsakar kärlkontraktioner under kortvarig exponering. Det sker också en betydande habituering/ tillvänjning. Här finns stora likheter med människor. Vi har likartade reaktioner från hjärt-kärlsystemet som t. ex råttor. Det finns emellertid stora individuella skillnader mellan olika personer. En liten andel har t. ex nästan ingen tillvänjning, habituering. Denna försämrade habituering gäller också personer med den psykiska sjukdomen schizofreni. I den enda studie som finns om långtidseffekter av ljud på däggdjur (råttor) kunde dock inte några kroppsligt skadliga effekter förutom hörselnedsättning observeras vare sig på råttor med normalt blodtryck eller på råttor med ärftligt betingat förhöjt blodtryck. Livslängden på de exponerade och de icke exponerade djuren var densamma och sjukdomspanoramat i stort sett identiskt. Dessa försök genomfördes på 1970-talet och de berörde ljud utan informationsinnehåll (Borg, 1981). Tyvärr fick vi inte möjlighet att fullfölja försöken genom att testa även informationsbärande ljud. Det är emellertid naturligt att föreslå som en hypotes att ljud utan informationsinnehåll inte är skade-, eller sjukdomsframkallande (förutom hörselskador), medan ljud med informationsinnehåll kan medföra hälsorisker. Man får då ta i beaktande de olika aspekter som finns i figuren rörande informationsin-

nehåll, delaktighet, möjlighet att påverka och kontrollera, mm. Go’ljud

Även om det audiologiska perspektivet mest innehåller skaderisker och störningsaspekter, är de goda aspekterna av ljud dominerande i samhället i övrigt. Musikindustrin skapar några av Sveriges största exportprodukter och avslappningsmusiken används i många sammanhang. Musik och andra ljud kan ha en positiv aspekt som störljud eftersom de kan maskera talljud som i allmänhet upplevs som mer störande och irriterande än brus och musikljud. Den hälsobefrämjande effekten av musik har mycket gamla traditioner (t.ex. beskrivet i Forskning och Framsteg 1973). Betydelsen av musik i eftervård och vid läkning efter operationer har analyserats vetenskapligt i Sverige (Nilsson, 2007) och musik används på många håll i postoperativa förlopp och på intensivvårdsavdelningar. Även den hörselskadande aspekten av ljud innehåller en gnutta go´ljud. Den ljudträning som vi upptäckte innebär att en ganska lång exposition för medelstarka ljud kan öka örats motståndskraft mot hörselskadligt ljud (Canlon et 1988). MUZAK är en musikgren som skapades på 1930-talet när man fann att man kunde påverka kundernas köpbeteende genom att ha olika typer av musik i affären, så t.ex.ökade man takten i musiken nära stängningsdags. Ljud och mat

Ljud kan påverka såväl motoriken i magtarmkanalen som utsöndringen av vätskor från mag-tarmslemhinnan. Man har också visat att musik kan ha positiv effekt på äldres födointag. Att ljudmiljön i en restaurang kan ha en positiv eller negativ effekt har nog de flesta upplevt. Ljudmiljön kan användas systematiskt av restaurangägaren på olika sätt. En hög ljudnivå och dålig akustik i en lunchrestaurang leder till att lunchsamtalen blir kortare. Därmed blir det korta sittningar och flera kunder. På samma sätt kan en barmiljö med hög musik och starkt bakgrundsljud leda till en större dryckeskonsumtion. Det enda man kan göra i baren är att dricka, någon möjlighet till samtal finns inte. Musiken kan också användas för att skapa stämning i restaurangen. Då måste den balanseras mot hörbarheten. Musik i relativt hög oktav med långsamt tempo ger mindre talmaskerings¬effekt än musik med motsvarande medelstyrka i låg oktav och med snabbt tempo (Ekström et al 2007). Genom att medvetet variera musiken kan man hitta de bästa möjligheterna för att ett samtal vid ett visst bord skall kunna föras utan svårigheter, samtidigt som man mins-

kar överhörningen mellan bord i restaurangen. Vår ljudmiljö kan bestå både av oljud och go´ljud. I vissa sammanhang kan ljudets fysikaliska egenskaper relateras till effekterna på ett meningsfullt sätt, i andra sammanhang måste de informationsbärande aspekterna analyseras för att ljudmiljön skall kunna bedömas korrekt. Det betyder att ett visst ljud kan vara ett oljud eller ett go´ljud beroende på sammanhanget och personernas förutsättningar, personliga egenskaper och attityder, dvs. personernas preferenser, ”preferendum”. Erik Borg

Audiologiskt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro Referenser

Borg, E. 1981. Physiological and pathogenic effects of sound. Acta Otolaryngologica Suppl 381: 1-68. Borg, E. 1982. Noise – induced hearing loss in normotensive and spontaneously hypertensive rats. Hearing Research 8: 117-130. Borg, E. 2001. Tinnitus – så arbetar jag. Audionytt 28: 22 – 24. Borg, E. 2004. Ett ekologiskt begreppssystem. Audionytt 31:10 – 16. Borg, E. 2008. Oljud och Go´ljud. Rapport 14 Ahlséns Forskningsinstitut. Universitetssjukhuset Örebro. Borg, E., Bergkvist, C. och Gustafsson, D. 2009. Self – masking: Listening during vocalization. Normal hearing. J. Acoustical Society of America. 124: 3871-3881. Borg, E. och Moller, A.R. 1973. Våra omedvetna reaktioner på buller. Forskning och Framsteg 7: 5-9. Canlon, B., Flock, Å och Borg, E. 1988. Protection against noise trauma by preexposure to a low level acoustic stimulus. Hearing. Research 34: 197-200. Carlsson, P.- I. 2004. Hearing impairment and deafness. Genetic and environmental factors – interaction and consequences. A clinical audiological approach. Akademissk avhandling, Örebro Universitet. Ekström, S.-R., Bergkvist, C. och Borg, E. 2007. Musik och tal – goda ting som kan bli en plåga. Audionytt 34:14-15. Konings, A. et al. 2009. Candidate gene association study for noise-induced hearing loss in two independent noise- exposed populations. Ann. Human Genetics. 73: 215 – 224. Li, H.- S. 1992. Genetic influences on susceptibility of the auditory system to aging and environmental factors. Akademisk avhandling, Karolinska Institutet, Stockholm. Nilsson, U. 2007. Oxytocin – en länk mellan känsel och känsla. Sinnena, konsten och vetenskapen. Örebro Universitet AUDIO-NYTT 3/10

Först eliminirerade vi återkopplingen. Nu har vi återerövrat hörande i buller. Starkey introducerar S Series iQ med ett extremt sofistikerat bullerundertrycknings och talbevarande system. S Series iQ ger en oöverträffad ljudkvalité och har visat sig minska lyssningsansträngning och signifikant förbättra brukarens förmåga att kommunicera. Så att hörapparatsanvändarna kan fokusera på samtalet. Kontakta Starkey för mer info och för att boka in en demonstration.

AUDIO-NYTT 3/10

Hörselskador och bullerexponering i arbetslivet

Bullerexponering är den vanligaste orsaken till hörselnedsättning, vid sidan av hög ålder. Trots förebyggande åtgärder, som lagstiftning och hörselskyddsprogram, sedan 1970-talet ligger antalet godkända arbetsskador p.g.a. buller stadigt runt ca 1000 varje år (Arbetsmiljöverket, 2006) och hörselskada orsakad av buller är den fjärde vanligaste orsaken till arbetsskada i Sverige.

onsekvenserna av en hörselnedsättning är stora och ger kända kommunikationsproblem som kan leda till social isolering. Detta ställer till särskilt stora problem i arbetslivet av idag, där kommunikationskraven hela tiden ökar. Bullerinducerad hörselskada kan förhindras, men trots omfattande arbete inom Arbetsmiljöverket, olika företag och företagshälsovården kvarstår problemet. Även det svenska försvaret har de senaste decennierna arbetat målmedvetet och framgångsrikt med att minska andelen bullerinducerade hörselskador, men trots detta är det försvarsmakten den bransch som har den största andelen arbetsskador p.g.a. av buller. Detta beror naturligtvis på arbetets karaktär och

att det är svårt att minska bullerexponeringen från flyg, vapen och fordon trots användning av hörselskydd. AFA försäkringar utlyste 2007 ett FoUprogram om buller i arbetslivet med syfte att minska arbetsskador och sjukfrånvaro på grund av buller i arbetslivet. Åtta forskningsanslag, för studier av olika arbetsmiljöaspekter, delades ut. Två av dessa hamnade på Karolinska Institutet. Ett projekt om musiker och buller exponering ”Hörselproblem hos musiker – inverkan av bullerkänslighet och andra faktorer” som drivs av Björn Hagerman och hans grupp. I denna studie görs noggranna hörselundersökningar av musiker verksamma i olika genrer. Detta kombineras med enkäter om hörsel och tinnitus samt mätningar

av bullernivåer under både konserter och övningar. Studien pågår med datainsamling. Det andra projektet ”Bullerskador. Hörselepidemiologisk forskning med hjälp av befintliga databaser”, drivs av AnnChristin Johnson tillsammans med Ulf Rosenhall och Björn Hagerman m.fl. Projektet har som syfte att undersöka förekomsten av hörselskador, orsakade av buller, inom försvaret genom att utnyttja redan insamlade data om hörsel och bullerexponering. Projektet har startat med att upprätta en databas över hörselmätningar och bullerexponeringar för aktiva piloter inom försvaret. Mer än 4000 audiogram har registrerats för ca 200 piloter. Data från dessa kommer att kombineras med tillgängliga uppgifAUDIO-NYTT 3/10

ter om flygtider och flygplanstyp. Resultaten kommer att belysa dels hur försvarets hörselskyddsprogram har utvecklats inom flygvapnet och dels hur olika typer av bullerexponering korrelerar m tidiga effekter på hörseln. Pensionerade piloter del av pusslet

Några tidigare studier (Rosenhall, 2003; Gates et al 2000) har visat att grupper med känd arbetsrelaterad bullerexponering har sämre hörsel på äldre dagar än grupper utan bullerexponering. I djurförsök har man visat (Kujawa och Lieberman, 2006) att möss som exponerats för buller som unga fick en åldersrelaterad hörselskada som var mer utbredd och större än icke-exponerade möss. Det finns, trots dessa studier, begränsade kunskaper om hur bullerexponering i yngre åldrar påverkar hörseln på äldre dar. Därför pågår nu datainsamling också från hörselmätningar utförda under ett helt arbetsliv från pensionerade piloter, vi hoppas med hjälp av dessa data kunna få mer kunskap om sambandet mellan hörselskador orsakade av tidig bullerexponering och naturligt åldrande. De senaste åren har en ökad incidens hörselskador visats i olika stora enkätundersökningar där olika grupper rapporterar självupplevda hörselproblem. Både i den undersökning av Arbetsorsakade besvär och i SCB:s ULF-undersökning (Statistiska CentralByråns UnAUDIO-NYTT 3/10

dersökning av LevnadsFörhållanden) som båda genomförs varje år ökar andelen som upplever hörselproblem. Är detta en reell ökning av frekvensen hörselskadade, eller beror den på en ökad medvetenhet av hörselproblem/tinnitus? Beror det på nya bullerkällor i arbetslivet och/eller på fritiden eller inverkar andra faktorer i arbetsmiljön? Genom att sammanställa uppgifter från flera olika forskningsprojekt där både enkätfrågor och hörselmätningar genomförts avser vi att validera frågan om självupplevd hörselnedsättning. Efter validering kan säkrare slutsatser om prevalens av hörselnedsättning dras ur olika enkätundersökningar. Det ger exempelvis möjlighet till kontinuerlig uppföljning av hur svenskar i olika åldrar eller med olika yrkestillhörighet egentligen hör. Vi har alla hört talas om ”stenöron” och ”glasöron” och det är ett faktum att hörselskador ofta är ett resultat av ett komplext samspel mellan ärftlig belastning – gener, och miljöfaktorer som buller och annat. Att undersöka hörseln hos tvillingar är ett sätt att studera detta samspel. Just nu pågår en uppföljning av en tidigare studie (Karlsson et al. 1997), där 1100 tvillingpar har genomgått hörselundersökning samt besvarat en omfattande enkät om arbets- och fritidsmiljö. Dessa tvillingpar kallas nu till en uppföljande hörselmätning 15 år senare för att även undersöka hur ålder kan påverka hörseln.

Detta är en kort beskrivning av en del av den bullerrelaterade forskning som pågår på vår institution. Vi hoppas kunna återkomma med fler rapporter när vi fått fram fler resultat. Ann-Christin Johnson Åsa Skjönsberg

Institutionen för Klinisk Vetenskap, Intervention och Teknik, Karolinska Institutet

Referenser Arbetsmiljöverket (2006). Arbetsskador 2006. Preliminära uppgifter. Arbetsmiljöstatistik 2007:4, Stockholm: Elanders Gotab. Gates, A., G, Schmid, P, Kujawa, G., S, Nam, B-H, d´Agostino. (2000). Longitudinal threshold changes in older men with audiometric notches. Hearing Research, 141, 220-228. Karlsson KK, Harris JR, Svartengren M (1997). Description and primary results from an audiometric study of male twins., Ear Hear, 18(2), 114-20. Kujawa S. G and Liberman M. C. (2006) Acceleration of Age-Related Hearing Loss by Early Noise Exposure: Evidence of a Misspent Youth. The Journal of Neuroscience, 26(7):2115– 2123. Rosenhall, U. (2003). The influence of ageing on noise-induced hearing loss, Noise and Health, 5(20), 47-53. 15

Buller i öppna kontorslandskap Studier har visat att kontorsbuller kan vara störande för anställda i kontorslandskap, särskilt när det sker variationer i ljudbilden eller när bakgrundstalet är så tydligt att det går att höra och förstå vad som sägs. En förklaring till störningen är att bakgrundsljuden bearbetas med hjälp av kognitiva processer som upptar arbetskapacitet eller stör de kognitiva processer som redan är verksamma för att lösa arbetsuppgiften. Det här kan också öka ansträngningen och leda till stressreaktioner, framför allt när arbetsuppgiften är kognitivt krävande. ppna kontorslandskap ökar i förekomst för anställda i hela världen. Vilka effekter kontorsbuller har på arbetsprestation och hälsa är dock fortfarande inte helt kartlagd. AFA-försäkringar har finansierat ett forskningsprojekt på Högskolan i Gävle där vi i några nyligen genomförda studier har undersökt vilka effekter kontorsbuller har på minne, inlärning och stress. Vi är även intresserade av möjliga positiva aspekter av ljud, vilket sällan har undersökts, så som hur korta dagliga pauser i en god ljudmiljö skulle kunna gynna återhämtningsmöjligheterna för anställda. I den här artikeln kommer några resultat från tidigare forskningsstudier kort att presenteras tillsammans med resultat från vår egen forskning.

Effekter av buller

Det finns endast ett fåtal tidigare studier som påvisat fysiologiska effekter av buller. Det som framkommit är bl.a. att arbete i kontorsbuller kan ge en något ökad adrenalinutsöndring och att bullerkänsliga, till skillnad mot mindre känsliga individer, kan få en ökad kortisolproduktion när de exponeras för lågfrekvent ventilationsbuller under tiden de arbetar. Resultaten är dock tvetydiga då det även

finns studier som inte har kunnat påvisa några fysiologiska effekter. När det gäller effekter av buller på arbetsprestation finns det mer att hämta från forskningen. T.ex. har det visat sig att buller är mer störande vid kognitivt krävande arbetsuppgifter i jämförelse med mer rutinbaserade och enkla arbetsuppgifter. Det finns flera teoretiska förklaringar till varför buller är störande när vi arbetar. En hypotes är att vi har kognitiva processer som bearbetar ljud automatiskt, vilket gör att mindre arbetskapacitet återstår för den egentliga uppgiften. En annan hypotes är att det uppstår en konflikt mellan likartade processer som hanterar ljudet och de som är involverade i den specifika arbetsuppgiften. Ljudets karaktär har i det här fallet betydelse. Det har t.ex. visat sig att ljud som fluktuerar stör arbetsuppgifter som involverar minnesprocesser av ordningsinformation, eftersom man antar att det sker ett automatiskt processande av ordningen i ljudhändelserna. Dessutom har taluppfattbarheten i bakgrunds tal betydelse för störningen av arbetsuppgifter som kräver semantisk bearbetning. Antagandet är således att det uppstår en konflikt mellan det semantiska processandet av bakgrundstalet och den se-

mantiska bearbetningen av arbetsuppgiften. I kontorslandskap är det därför inte säkert att fler absorbenter är den enda eller bästa lösningen eftersom de kan reducera bullret överlag, men ge bättre taluppfattbarhet i och med att maskeringen från bakgrundsbullret blir lägre. Forskningen är dock i sin början när det gäller utforskandet av sambandet mellan graden av taluppfattbarhet och störning i prestation. Det finns således olika teoretiska utgångspunkter som söker förklara varför prestationen försämras av buller, men resultaten från minnesforskningen har sällan applicerats direkt på kontorslandskapmiljöer. Kontorslandskapsstudier på Högskolan i Gävle

För att kunna använda metoder och förklaringsmodeller från kognition- och minnesforskningen har vi byggt upp ett simulerat kontorslandskap i vårt laboratorium på Högskolan i Gävle. Vi har där försökt återskapa en realistisk arbetsmiljö, men under kontrollerade former. En aspekt av ekologin är att vi återger inspelat kontorslandskapsljud via högtalare så att vi också simulerar hur ljudkällor rör sig, t.ex. folk som både går och pratar. I vår första delstudie exponerade vi AUDIO-NYTT 3/10

AUDIO-NYTT 3/10

studenter för två olika ljudbakgrunder (bra och dålig ljudmiljö), samtidigt som de arbetade med kognitiva uppgifter under två timmar. I den sämre akustiska miljön var ljudnivån för kontorsbullret 51 LAeq och i den bättre akustiska miljön var samma kontorsljud lågpassfiltrerat motsvarande en skärmvägg och ljudnivån reducerad med 12 dB till 39 LAeq. Vi mätte effekterna av ljudet på prestation (olika typer av kognitiva uppgifter), egen upplevelse (självskattning av upplevd trötthet och motivation före och efter buller exponering) och fysiologiska reaktioner (analyser av stresshormonnivåer från urin och salivprov). Resultaten från den studien visade att deltagarna mindes färre ord (se figur), har fler uteblivna svar och skattade sig som mer trötta och mindre motiverade i den dåliga akustiska miljön i jämförelse med den bra. Deltagarna uppvisade dock höga nivåer av salivkortisol när de anlände till den experimentella sessionen. Det här försvårade möjligheten att klargöra de fysiologiska effekterna av ljudmiljöerna över tid, då vi kunde se en generell minskning av kortisol från ett redan högt utgångsvärde, men där fanns igen skillnad mellan de två akustiska miljöerna. Porlande vatten gav mer energi

I samma studie undersökte vi, efter att deltagarna arbetat under två timmar, även effekten av att ha en sju minuter lång paus under olika ljudförhållanden. Resultaten visade att deltagarna som såg

och tendenser till skillnader i hur ljudmiljön påverkar personer med och utan hörselnedsättning. Resultaten är dock preliminära och kommer att sammanställas närmare under det här året. Summering

en naturfilm med porlande vatten och ljud upplevde sig ha mer energi efter pausen än deltagarna som fortsatte att höra kontorsbuller, eller endast lyssnade på ljudet från en porlande bäck. Deltagarna som fick se naturfilmen och de som endast hörde den porlande bäcken upplevde sig också vara mer motiverade efter pausen i jämförelse med de deltagare som satt i kontorsbuller under pausen. De här resultaten indikerar således att ljudmiljön kan ha betydelse för de anställdas återhämtningsmöjligheter. Vi har även genomfört en andra delstudie där vi vände oss till yrkesverksamma deltagare. I den här studien låg fokuseringen på en jämförelse mellan personer som har och inte har hörselnedsättning och hur olika akustiska förhållanden påverkar deras arbete i vårt simulerade kontorslandskap. I den här studien förändrade vi de undersökta ljudmiljöerna till 30 LAeq (med lite irrelevant tal) i den bra akustiska miljön och till 60 LAeq (med mycket irrelevant tal) i den dåliga akustiska miljön. Även i den här studien undersökte vi effekten av olika återhämtande betingelser på arbetsprestation och stress. Resultaten pekar på effekter av dåliga ljudförhållanden på några av prestationsmåtten

Anställda vistas en stor del av sin aktiva dag på arbetsplatsen och därför har arbetsmiljöns utformning stor betydelse för de anställdas välbefinnande och prestation. När det gäller öppna kontorslandskap visar skilda forskningsstudier att det är viktigt att sträva efter att reducera störningen från bakgrundsljud (minskad föränderlighet i ljudmiljön, taluppfattbarhet och ljudnivå) för att uppnå bättre prestation, samt utforma ljudmiljöer som kan gynna daglig återhämtning (tysta miljöer eller miljöer med naturinslag).

Helena Jahncke

Doktorand, Högskolan i Gävle

Staffan Hygge

Professor, Högskolan i Gävle AUDIO-NYTT 3/10

Hörselskadade Barns Språkutveckling (HSS) Konferens och kurs

Målgrupp: Alla som arbetar med hörselskadade/döva barn, t ex specialpedagoger, audionomer och andra som utvärderar/testar talspråkutvecklingen. Konferensen riktar sig till dem som använt HSSscreeningtest och till dem som vill lära sig använda det, samt övriga intresserade. De som vill lära sig testa går Dag 1-3, övriga enbart Dag 1. Tid: 2010-08-23 kl 09.30-16.00 Konferens, Dag 1 i Kursen 2010-08-24 kl 09.00–15.30 Dag 2 i kursen Dag 3: Datum bestäms av gruppen. Plats: Universitetssjukhuset Örebro, A-huset, våning 10, Törnquistsalen och Audiologiskt Forskningscentrum (f d Ahlséns)

Program Dag 1 Konferens 09.30 – 10.00 10.00 – 10.10 10.10 - 11.20 11.20 – 12.00 12.00 – 13.00 13.00 – 14.00 14.00 – 14.15 14.15 – 14.30 14.30 – 15.00 15.00 – 15.30 15.30 – 15.50 15.50 – 16.00 16.00

Registrering och kaffe Inledning. Erik Borg Normal och avvikande språkutveckling hos barn. Peter Czigler Språkutveckling hos barn med otitbenägenhet. Helena Stålnacke HSS-screeningtest Teoretisk bakgrund. Arne Risberg, Bob McAllister, Gertrud Edquist, Erik Borg. Lunch HSS-screeningtest. Praktiskt utförande. Gertrud Edquist Referensmaterial 2010. Erfarenheter från testning av barn med CI, Erik Borg Erfarenheter och nytta av HSS. Annika Lilja, Kalmar Fika Hur vi byggt in HSS i hörselhabiliteringen i Stockholm. Christina Norbäck Praktiska erfarenheter och användbarhet av HSS vid Kattungens Förskola Örebro, Catrin Andersson Fortsatt utveckling: Barn med CI, andra funktionshinder eller flera språk. Information om Dag 2 och Dag 3. Erik Borg Avslutning Dag 1

Konferensen/kursen anordnas i samarbete mellan Audiologiskt Forskningscentrum (f d Ahlséns) och Hälsoakademien/ Audionomutbildningen, Örebro. Kostnad: 800 kr (+ 25 % moms) för Dag 1 (enbart konferensen), 2.500 kr (+ 25 % moms) för Dag 1-3 (kursen) Anmälan (senast 1 augusti) till Ann-Marie Helgstedt, tel 019-602 37 99 eller e-mail ann-marie.helgstedt@orebroll.se. Avgiften insättes på pg 43 833 23-5, ange ”kurs HSS”

Frågor: Erik Borg, tel 0587-700 68 eller e-mail erik.borg@orebroll.se

VÄLKOMNA! AUDIO-NYTT 3/10

Bara buller överallt! Vi omges av buller överallt, varje dag. En hel del av det bullret är enkelt att undvika, annat finns det lagar och regler för. Det hindrar varken den professionelle musikern eller det lekande barnet från att få hörselskador om oturen är framme. Vi vet en hel del om vilket buller som är farligt och som alltså borde vara lätt att undvika. Men riktigt så enkelt är det inte.

i vet det mesta (dock långt ifrån allt) om buller och risken för hörselskador orsakade av exponering för alltför starka ljud under för lång tid. Och eftersom vi vet det mesta borde vi också ha kontroll på riskerna i omvärlden, både i

arbetsmiljöer och i fritidsmiljöer av alla tänkbara slag, men så enkelt är det tyvärr inte. Man kan tycka att arbetsmiljöproblematiken är enkel: Bullrar det för mycket ska man göra allt för att sänka ljudnivåerna, och räcker inte

sådana åtgärder till är det hörselskydd som gäller. Sedan 2003 finns ett EU-direktiv med regler för yrkesmässig bullerexponering, som alltså gäller för samtliga EUländer och som ligger till grund för de svenska föreskrifterna från Arbetsmiljö-

verket. En arbetsmiljö som fick fem års respit att genomföra EU-direktivets regler var musikbranschen. Orsaken till detta var det uppenbara problemet att de ljud som kan innebära risk för hörselskador i det yrkesområdet är själva produkten – AUDIO-NYTT 3/10

man kan inte enkelt säga: gör allt som går för att spela så svagt som möjligt och använd hörselskydd. EU-direktivet krävde därför att man inom varje land skulle ta fram riktlinjer för hur underhållningsbranschen skulle kunna klara kraven på högsta acceptabla ljudexponering utan att behöva göra något dramatiskt avkall på den musikaliska produktionen. I Sverige tillsattes därför en arbetsgrupp för några år sedan på uppdrag av Arbetsmiljöverket för att ta fram två dokument: dels ett kunskapsunderlag som beskrev den vetenskapligt baserade kunskapen om riskerna för hörselskador efter yrkesmässig musikexponering, dels en uppförandekodex med praktiska riktlinjer som skall hjälpa arbetstagare och arbetsgivare inom musik- och underhållningssektorn att uppfylla kraven i direktivet. Detta uppdrag har rapporterats tidigare i Audionytt och resultatet finns tillgängligt på Arbetsmiljöverkets hemsida – kunskapsöversikten på adressen http://www.av.se/ dokument/Teman/buller/musikerrapport_3.pdf och de praktiska riktlinjerna på adresserna http://www.av.se/ dokument/publikationer/rapporter/RAP2009_01.pdf och http://www.av.se/teman/buller/musiker/. Konsertpubliken För personer som yrkesmässigt utsätts för höga ljudnivåer från musik har arbetsgivare ett huvudansvar för att eliminera risker i arbetsmiljön. Men publiken exponeras ju också ofta för höga ljudnivåer och med exponeringstider som ibland kan innebära risk för hörselskada. I många länder anser man att publiken vid en konsert deltar på egen risk, men många länder har också regler för högsta ljudnivåer vid konserter med tanke på risker för en publik som inte själva enkelt kan bedöma vad exponeringen innebär. Detta gäller även Sverige, där Socialstyrelsen sedan länge har föreskrifter AUDIO-NYTT 3/10

som anger att den ekvivalenta ljudnivån under en konsert inte får överskrida 100 dB(A) och den maximala ljudnivån måste vara lägre än 115 dB(A). För konserter där också barn har tillträde gäller gränsvärdena 97 resp. 110 dB(A). Reglerna finns på Socialstyrelsens hemsida med adressen http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-7/ Documents/2005_7.pdf. För låga gränser? Vid flera tillfällen har kraven i dessa föreskrifter ifrågasatts. Vissa krafter inom musikbranschen har hävdat att gränsvärdena är alldeles för låga och att det inte finns något vetenskapligt stöd för dem. Andra röster menar att redan dessa gränsvärden är riskabelt höga. Socialstyrelsens enhet för hälsoskydd har därför initierat ett projekt med uppdraget att gå igenom vetenskaplig litteratur för att sammanfatta den aktuella kunskapen om risker för hörselskada i samband med musiklyssning och också beskriva hur dessa frågor regleras i andra länder i vår omvärld. Projektet ska utmynna i ett förslag om de nuvarande reglerna behöver revideras eller inte. Att det kan låta mycket om många leksaker vet nog alla som har kontakt med barn. Inte bara knallpulverspistoler hörs, utan många till synes oskyldiga dockor och nallar och gratisleksaker från snabbmatskedjor alstrar ljud. På lite avstånd kan de låta ganska oskyldiga, men om barnet håller dockan alldeles intill sitt öra eller trycker speldosan mot kompisens öra blir ljudstyrkan avsevärt mycket högre. Sedan 2005 finns en europeisk standard, EN 71-1 med rubriken ”Leksaker – Säkerhetsregler – Del 1: Mekaniska och fysikaliska egenskaper”. Detta är ett mycket omfattande dokument, vars krav i princip alla leksaker måste uppfylla för att få säljas i EU-länderna. Syftet är att så långt möjligt minimera riskerna för att barn på något

sätt ska kunna skadas vid lek med leksaker. I standarden ingår också akustiska krav. Dessa gäller hur ljudnivåerna från olika typer av leksaker ska mätas och vilka ljudnivåer som inte får överskridas. Hur leker barn med en viss typ av leksak och hur länge pågår leken på samma sätt? Översatt till ljudkraven innebär dessa frågor att man måste uppskatta på vilket avstånd man ska mäta ljudnivåerna, vilken mätutrustning som ska användas, och hur man ska bedöma exponeringstiden för att utifrån detta avgöra högsta riskfria ljudnivåer. När man ser barn leka med olika leksaker är det lätt att förstå att detta inte är enkla frågor att avgöra. Ofullständig standard I Sverige har Konsumentverket ambitiöst arbetat med att övervaka hur marknadens utbud av leksaker uppfyller kraven i EN-standarden. Man har aktivt vid några tillfällen dragit importföretag

inför Marknadsdomstolen när krav uppenbart överskridits. Men Konsumentverket har vid upprepade tillfällen kunnat konstatera att standarden är ofullständig och ibland oklar, och man har därför aktivt medverkat till att den nu har tagits upp för revidering. Beträffande de akustiska kraven på leksaker handlar revideringen om både att komplettera beskrivningen av hur ljudmätningarna ska utföras och att kritiskt granska gränsvärdena. Den europeiska konsumentorganisationen ANEC har nyligen gett i uppdrag åt en välkvalificerad forskargrupp i Southampton, England, att gå igenom det vetenskapliga underlaget för ljudkrav på leksaker för att minimera risken att barn drabbas av hörselskador. Detta arbete kommer sedan att ingå som ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med att göra leksaksstandarden bättre och därmed barnens lekvärld säkrare. Stig Arlinger

stig.arlinger@liu.se 21

STAF-möte bland gamla traktorer I vinterns sista kalla dagar, onsdag 17 mars till fredag 19 mars, var det STAF-möte Eskilstuna. Mötet hölls i Munktellmuseet med Eskilstunaåns fors brusande utanför.

åväl forskare, hörseltekniker, industrirepresentanter och internationella gäster var på plats när Kjell-Erik Israelsson hälsade välkomna och öppnade mötet bland Bolinder-Munktells gamla traktorer och arbetsfordon. På plats fanns bland andra Brent Edwards, som leder Hearing Research Center vid

Starkey Laboratories. Edwards pratade om signalbehandling och psykoakustik i samband med binauralt användande av hörapparater. Erik Berninger från Huddinge fortsatte och visade resultat och gav erfarenheter av tio års nyföddhetsscreening. Filip Asp, också från Huddinge, redogjorde för en stu-

die som pågår i Huddinge och Linköping om barns nytta med bilateralt implanterade CI. Slutsatsen där var att två är nästan alltid bättre än ett. Bland företagspresentationerna visade Helene Connor Sørensen från Widex en studie av förstärkning av svaga ljud, och Alf Wigrestad från GNReSound berättade om

sina erfarenheter av att skapa goda ljudmiljöer med tekniska hjälpmedel som högtalare och flermikrofonsystem i skolan i Norge. Han påpekade även att vår granne i väster hade det bättre förspänt med de ekonomiska resurserna att arbeta med ljudmiljö i skolan. Programmet på onsdagskvällen avslutades med en föreAUDIO-NYTT 3/10

CROS-apparat för ensidigt döva. Denna fullspäckade dag avslutades med en utsökt middag med tillhörande underhållning i Fullmäktigesalen i Eskilstunas stadshus. Livlig debatt

Peter Nordqvist berättar om internetbaserad hörselscreening.

läsning om Bolinder-Munktell och guidad tur i museet, där flertalet maskiner kördes igång och på ett påtagligt sätt visade hur industrialiseringen skapat ett behov av hörselvård. Senare blev det ett uppskattat besök vid det lilla bryggeriet Eskilstuna Ölkultur AB. Torsdagen hade ett gediget program med parallellsessioner under eftermiddagen för att allt skulle rymmas. Bland annat redogjorde Håkan Bergkvist för STAF:s enkät-

undersökning av tekniska och personella resurser för insatser till barn med hörapparat eller CI. Lisa Haraldsson berättade också om audiologins historia i Stockholm. Under parallellsessionerna redogjorde bland annat Arne Leijon från KTH för projektet att optimera tonaudiometri genom att utnyttja informationen bättre, Peter Nordqvist berättade om Hörselbron i Stockholm och internetbaserade metoder inom

hörsel, och Mattias Ragnehed från Linköping pratade om hjärnaktivering vid lyssnande hos personer med hörselnedsättning. Samtidigt som dessa presentationer talade Åsa Skagerstrand från Örebro om störande ljud för personer med hörapparat, Björn Israelsson från Göteborg om frekvenskomprimering i hörapparater för personer med grava diskantnedsättningar, och Stefan Stenfelt från Linköping om nyttan av BAHA som

Fredagen inleddes av Ragnar Åhgren från Svensk Hörsel som berättade om deras arbete och skapade en del debatt. Därefter redogjorde Johan Odelius om kommunikatinoskvalitéter i klassrum, Ann-Cathrine Lindblad från KI om tinnitusdiagnostik hos normalhörande eller personer med måttlig hörselnedsättning. Avslutningsvis gav Claes Möller från Örebro och Stefan Stenfelt från Linköping en översikt om forskningsprojekt som pågår vid Linneus Centre HEAD i Linköping och Örebro. STAF-mötet avslutades sedan efter lunch, och papper, anteckningar och många tankar inför framtiden packades sedan ner och mötesbesökarna åkte hem genom ett snötäckt Sverige. Niklas Rönnberg

Linköping

Mikael Rydh

Linköping (foto)

Magikern Carl Tillenius underhöll vid middagen. På bilden syns från vänster Daniel Boberg, Åsa Skagerstrand och Mattias Ragnehed.

AUDIO-NYTT 3/10

Lärarnas hörsel oväntat dålig Något som förvånade forskarna när de började sammanställa resultaten av mätningar i innerörat var att så många av lärarna hade en försämrad funktion i de inre hårcellerna. Vid en jämförelse mellan olika yrkesgrupper så hade lärargruppen lika dålig taluppfattning i brus som industriarbetargruppen.

studien deltog 272 personer som har besvär med tinnitus eller ljudöverkänslighet, men som enligt tonaudiogram har ingen eller obetydlig hörselnedsättning. –Det är konstigt att lärare kan se ut som plåtslagare i örat. Detta trots att de utsätts för så olika karaktär av buller, säger Ann-Cathrine Lindblad, forskare vid Teknisk och experimentell audiologi. –Man kanske också måste fundera över vad stress kan betyda, fortsätter hon. En teori de funderar över är om något i bullerkaraktären i skolan kan orsaka detta eller om stress kan orsaka kemiska förändringar eller felaktiga styrsignaler från högre nivåer i hjärnan/hörseln. Detta skulle då så småningom kunna ge upphov till försämrad funktion hos de inre hårcellerna och därmed dålig taluppfattning i buller. Samband med tinnitus

När det gäller uppmätt tinnitus har forskarna funnit ett samband mellan tinnitusstyrka och dålig funktion hos inre hårceller. De har använt flera olika typer av hörselmätningar för att kontrollera om det finns mikroskador i innerörat som inte syns på ett vanligt audiogram. Detta bland annat genom att testa taluppfattningen i brus och genom så kallad ”forward masking” då testpersonen ska försöka särskilja en ton från brus och hålla en knapp nedtryckt när tonen hörs. Tonen hörs som en knackning och kommer några millisekunder efter bru-

Klassrummet - farlig miljö för lärare.

set. Då kan man upptäcka om de inre hårcellerna har nedsatt funktion. –Tidigare forskning har visat att om man har skador på de inre hårceller kan örat inte utnyttja skillnaden i tid mellan olika ljud, säger AnnCathrine Lindblad. –Ett vanligt audiogram kan visa normala hörtrösklar, trots att förmågan att analysera signaler och att separera i tid mellan tal och buller kan vara nedsatt. Då spelar det ingen roll om ljudet blir starkare. Det ”hinner ändå inte ifatt” bullret. Påverkar otroligt mycket

Vid ett vanligt tonaudiogram lyssnar man bara efter en ton till skillnad mot när man försöker urskilja tal i brus. –Har man försämrad uppfattning av tal i brus så påverkar det livet otroligt mycket, säger Ann-Cathrine Lindblad. Docent Björn Hagerman som har varit med och gjort undersökningarna säger att det är svårt att uppskatta hur

mycket den försämrade förmågan att urskilja tal i brus motsvarar ”översatt till ett tonaudiogram”. –För dem i vår undersökning som hade sämst taluppfattning motsvarar det säkert minst 20 decibel sämre än vad som syns på tonaudiogrammet. Ann-Cathrine Lindblad säger att undersökningarna egentligen inte kan bevisa om någon har tinnitus eller inte. –Mätresultaten kan visa om det finns skador på innerörat eller det system som reglerar samarbetet mellan öronen. Det visar att det finns någon slags hörselskada även om den inte syns i audiogrammet. –Men vi kunde inte konstatera något samband mellan matchad styrka på tinnitus och hur stora besvär personerna upplevde, säger AnnCathrine Lindblad. Typiska resultat för bullerskada

I en tidigare pilotstudie med 47 patienter hade forskarna

tillgång till personernas journaler. Då delade professorn och överläkaren Ulf Rosenhall in dem i grupper efter troligaste orsak till tinnitus. De fann då karaktäristiska mätresultat för personer som råkat ut för impulsljud och andra typiska resultat för personer med troligen ärftliga orsaker. I projektet med 272 personer ingick både patienter och personer som anmält sig via webben. –En komplikation med detta är att vi inte har haft lika stor möjlighet att noggrant bedöma svårighetsgraden av akustiska trauman eller ärftlighet, säger Ann-Cathrine Lindblad. –Fortsatt forskning med ytterligare testpersoner skulle ge möjlighet till förfinad analys med individuell diagnos och därmed bättre val av rehabilitering för personer med tinnitus, säger Ann- Cathrine Lindblad. Stefan Andersson Ann-Cathrine Lindblad

AUDIO-NYTT 3/10

Hörapparater, audionomer och askmoln i San Diego

Varje år går konferensen Audiology Now, eller American Academy of Audiology (AAA) som är det riktiga namnet, av stapeln. Det är fjärde gången jag besöker konferensen.

rets AAA-konferens gick av stapeln i San Diego. Den beräknas ha besökts av ca 10 000 personer varav ca 8 000 var inom professionen, huvudsakligen audionomer. De flesta kom från USA, men det internationella inslaget var stort. Det svenska inslaget var tråkigt nog begränsat. De enda från professionen jag kunde hitta var från de privata audionomföretagen eller representanter för de stora internationella leverantörerna av hörapparater. Programmet var som vanligt fullspäckat av intressanta föreläsningar, berättade audionomerna för mig. Här kommer ett axplock. Nya metoder med cochleära implantat. Hur man får barn att fungera AUDIO-NYTT 3/10

med hörapparater. Åldersrelaterad hörselnedsättning/demografi och riskfaktorer. Mycket ny teknik presenterades av hörapparatleverantörerna på mässan. Återigen några axplock. Oticon presenterade Agil, som hade världspremiär i Sverige i början av året. Första gången det har hänt. Sverige brukar komma sist med nyheter. GNResound presenterade sitt nya trådlösa system. Beräknas klart i mitten på året. Systemet innebär att man för ljudet från en TV-sändaren rätt in i hörapparaten utan streamer. Phonak hade dels Lyric, som audionomen sätter mycket långt in i hörselgången och som sedan sitter där 3 måna-

der 24 timmar om dygnet. Därefter måste man byta batteri. Det gör man ytterligare 3 gånger, men sedan måste man skaffa ny apparat. Kostade 25 000 kronor till patient. Starkey hade en trådlös lösning som var av samma slag som GNResound. Man jämförde den i montern på ett fräckt sätt med streamerlösningarna från Phonak och Oticon. Man ville slå mot Phonak för brist på läppsynkronisering och mot Oticon för deras monolösning, jämfört med Starkeys stereo Lösningarna är olika och det är omöjligt att avgöra vem och vad som har bäst. Säkert är, att det är vid AAA som alla leverantörer presenterar de stora innovationerna, som ändrar förutsättningarna för

hörapparatanvändarna. De kommer säkert att få konsekvenser för svensk hörselvårds sätt att arbeta. Är man intresserad av att veta vad som finns och vad som kommer så är mässan ett eldorado. Flera svenska företag ställde ut (Comfort Audio, Bellman, Bo Edin) och fick det svenska hjärtat att klappa snabbare. Ett isländskt askmoln gjorde hemresan till ett äventyr för många, men jag hade tur. Eftersom jag stannade några extra dagar kom jag med mitt inbokade flyg. Jag hörde dock berättas om resor via Azorerna, Barcelona och buss därifrån. Bertil Allard

Styrelseordförande Hörsam

Katt bland hermelinerna:

En ingenjör bland speciallärare... Jag som hörselingenjör fick möjligheten att vara med på BDU-dagarna (Blind -Döv Utvecklingsstörd) i Sigtuna den 24 och 25 november 2009. Dagarna gick under namnet Intryck – Avtryck – Uttryck. Vi var över 80 personer som deltog, de flesta speciallärare och specialpedagoger.

ag visste via arrangörerna inom SPSM att flera av deltagarna hade hörapparat och önskade både fast teleslinga och portabel utrustning för seminarierna. Som tekniker vet man att man måste vara på plats innan mötet för att kontrollera installerad teleslinga, så även i detta fall. Jag letade reda på konferenscentrets datatekniker för att fråga hur det var med teleslingans funktion eftersom jag inget hörde i min testhörapparat! Slingförstärkaren var ju inkopplad och slingtråd var utrullad. Jag fick till slut ta fram min fältstyrkemätare och trimmade in nivån till normenligt 0 dB i den del av salen som omslöts av slingtråden, nu kunde vi börja. Svårt med norskan...

Konferensen började och Anna-Lena Stéenson, chef på RC döv/hörsel och RC dövblind i Gnesta, hälsade alla välkomna och uttryckte sin glädje över att så många kommit och att föredragshållarna hade så hög klass. Jag som tekniker satte mig längst bak i salen med höga förväntningar. Den norske specialpsykologen från Skådalens kompetenscenter Anne Nafstad inledde under ämnet Samspel och kommunikation utifrån ett dialogiskt perspektiv. Här började jag märka att jag var en ”katt bland hermeliner”. Annes norska var inte lätt att förstå men ämnet gick mycket på djupet och jag som tekniker hängde inte riktigt med. Det är tur jag har pedagoger med i verksamheten där jag jobbar, det insåg jag direkt. Därefter förelästes om AKK (Alternativ kompletterande kommunikation) av Boel Heister- Trygg, logoped. Hon be-

rättade att de flesta använder AKK utan att vi vet om det! Därefter kom Cecilia Ohlsson, fil.dr på alastiftelsen, i ämnet Försymbolisk kommunikation. Båda bidrog med mycket innehållsrika anföranden. Cecilia kände jag så väl igen men från var? Efter att ha frågat visade sig att vi träffats några gånger på en skola där det går en hörselskadade elev, alltså rätt person men på fel plats. Fina liknelser

Nästa dag började med Hans-Erik Frölander, psykolog vid RC dövblind och som någon skrev i utvärderingen, HansErik gjorde konferensen värd att besöka! Hans-Erik hade fina liknelser som t.ex. ”varför mata in fler mynt i en mynttelefon om man ser att luren är trasig”. Det kommer ju inte gå att ringa i alla fall. Han radade också upp ”gubbar” i långa banor, Hume, Kant, Marx, Skinner, Binet, Piaget, Kyhlén, Buber, Nilsson, Tomkins, Vygotsky, Partanen, Granlund, Bernadette, Herodes och så en kvinna på slutet Anne Nafstad och talade om deras teorier inom kommunikation och samspel. Det ni, behöver ni en psykolog vid något symposium eller konferens så är Hans- Erik som klippt och skuren för detta. Även om han enligt egen utsago inte uppfyller normen för en normallång man, han ligger under 70 men inte då det gäller IQ, detta var också en av hans bra liknelser. Vikten av att filma mycket och sedan analysera det som händer om och om igen visade en fallbeskrivning under ämnet Samspel och kommunikation. Föst ser vi inget sedan får vi instruktio-

ner om vad vi skall fokusera på och vips ser vi att eleven är mycket kompetent och med på noterna. Detta förstod vi inte då vi såg sekvensen första och kanske inte heller andra gången. På en annan videosekvens såg man en elev sitta och arbeta vid datorn. Rätt som det var tog eleven datorhögtalaren och satt den till sitt öra! Eleven hör dåligt och ville höra datorljudet bättre! Kunde detta bero på att eleven inte hade sin hörapparat på sig? Varför fanns inte en halsslinga kopplad till datorn? Då hade eleven kunnat ställa om hörapparaten på T-läget och höra bra via halsslingan. Denna lösning har jag nyttjat ofta och i många fall med mycket gott resultat. Delade ut frågeformulär

Eftermiddagen var sedan indelad i olika seminarier, själv deltog jag i seminariet om Dövblindhet och CI (Cochlea Implantat). Moderator där var Berit Rönnåsen, specialpedagog på RC dövblind. Hon visade en norsk enkät om vad föräldrar upplevt då deras dövblinda barn fått CI. Överlag var föräldrarna mycket nöjda även om det tekniska krånglade ofta vilket jag också har erfarenhet av. Men som tur är har jag nära till CI-kliniken på Huddinge sjukhus vilka har gett mig mycket snabb hjälp då jag kommit med ett trasiga CI. För att få mer kött på benen om hur deltagarna känner och behärskar det här med hörselteknik och hörsel hade jag i förhand gjort ett frågeformulär (tillsammans med Jari Linikko och Christina/ Kicki Lööf RC döv/hörsel) som delades AUDIO-NYTT 3/10

Sören Holmberg fick många besök i sin monter med hjälpmedel av intresserade specialpedagoger och lärare.

ut. Vi tre visade även lite posters om ett projekt vi arbetar med, ”Teleslinga för flerfunktionsnedsatta elever”. Det blev cirka 50% svarsfrekvens på enkäten vilken hade nio frågor från ”vad känner du inför hörseltekniken”, till ”har du sett din elevs audiogram”. Svaren visade att det är dubbelt så många som känner sig säkra eller ganska säkra inför hörseltekniken jämfört med osäkra. Det är förvånansvärt få som sett sin elevs audiogram! Det fanns inte några fasta rutiner för att kontrollera att hörapparaten eller att CI fungerar, en svarade att det är föräldrarnas ansvar. Om hörapparaten är trasig kan det ta från en dag till flera veckor innan den AUDIO-NYTT 3/10

är tillbaka och lagad. Kontroll av teleslinga förekommer sällan, en svarade det kommer en ingenjör en gång per termin och lyssnar. Det var tio elever som inte kan sätt på sig sina hörapparater än mindre ställa om själv till T-läget för att kunna lyssna via teleslingan. När elevassistenten/läraren sedan ställer om hörapparaten till T-läget kan man fråga sig om eleven just då verkligen vill höra över teleslingan! Många frågor om hjälpmedlen

Under hela konferensen hade jag ett bord fullt med hörselhjälpmedel och jag

fick mycket frågor som visade på vikten av att samarbeta i team runt eleven. För att eleven skall få bra tekniska lösningar som fungerar och också får pedagoger som vet hur man handhar och hjälper eleven utifrån dennes villkor och behov. Till slut vill jag rekommendera alla professioner inom hörselområdet att om möjlighet ges vara med inte bara i egna utan även andras yrkesprofessioners konferenser. Det berikar och ger nya insikter ! Sören Holmberg

Hörselingenjör, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Hörselkliniken, Hörselvården för barn och ungdom

Pedagogen i vardagen på SPAF-konferens

Föreläsarna Emelien Cramér- Wolrath och Anna Persson.

Den 25-26 mars anordnade SPAF i samarbete med DHOPP, Stockholms Universitet och SPSM en rikskonferens med titeln: Pedagogen i vardagen – samspel och lärande. Konferensen hölls på Campus Conradsberg i Stockholm och lockade många deltagare.

är följer korta referat från de gemensamma föreläsningarna men även de åtta seminarier man hade möjlighet att välja mellan. Ingrid Pramling Samuelsson som är professor vid Göteborgs Universitet talade kring ”Den lekande lärande läraren”. Hon började med att beskriva den traditionella synen på lek och lärande.

I denna tradition ser man leken utifrån det aktiva barnet och att den styrs av barnets eget initiativ samt att leken är processorienterad. Motsatsen till leken satte Ingrid lärandet som hon beskrev utifrån traditionell syn som något planerat av läraren, målorienterad och produktionsorienterad. Ingrid fortsatte att ta med oss in i tan-

kegångar kring vad är lek och lärande? Hon menar att denna tolkning ligger i betraktarens ögon. Utgångspunkten för läraren bör vara att barn är lekande lärande individer. Man kan se tre karaktärsdrag för lek och lärande genom meningsskapande, kommunikation/interaktion och variation vilket enligt Ingrid är källan till lek och lärande. AUDIO-NYTT 3/10

Utställarnas knep för att tilldra sig uppmärksamhet var många.

Detta står i motsats till vår traditionella syn på lek och lärande. Ingrid fortsatte att tala om att hon inte ser lek och lärande som samma sak, men att det finns en lekdimension i lärandet och en lärandedimension i leken. Viktiga grundstenar i detta synsätt är kreativitet, uppmärksamhet, möjlighetstänkande där inte det rätta svaret är det viktigaste. Ingrid beskrev hur lärandets akt visar sig i att barn alltid är aktiva. Detta medför speciella krav på läraren att fånga barnets intresse, tona in barnets värld samt delat hållbart tänkande. Läraren som inspiratör

Hon fortsatte att beskriva lärarens viktiga roll i barnet lek och lärande i att ge support, inspirera och utmana. Vi fick även lyssna till vad som är utvecklingspedagogik som bland annat innebär lärarens nödvändiga delaktighet i barns lärande och synen på det lekande lärande barnet. I utvecklingspedagogiken ser man även vardagen som läroplan och den teoretiska plattformen är fenomenografi och variationsteori. Vidare karaktäriseras pedagogiken av barns perspektiv och meningsskapande och barnkonventionen. Andra viktiga faktorer är barns agerande, barns meningsskapande samt barns erfarenheter och erfarande. Ingrid avslutade sitt föredrag att lyfta den lekande lärande läraren och uppAUDIO-NYTT 3/10

muntra till att vi ger barn utrymme att ta in lek i lärandet. Hon menar att vi behöver se kommunikation som det vikigaste redskapet samt ha tilltro till att barn lär sig. Cochleaimplantat eller inte?

Talet om cochleaimplantat ett tecken i tiden? presenterades av Emelie CramérWolrath, doktorand/VFU-ansvarig DHprofilen, Stockholms Universitet och specialpedagog Anna Persson från Karolinska Universitetssjukhuset. Anna Persson inledde med att berätta om vägen till diagnos och kriterier för att få ett CI. Kriterierna för att få ett CI har ändrats över tid. År 2000 var kriterierna grav hörselnedsättning eller dövhet samt att föräldrarna hade påbörjat sin TUFF-utbildning. Idag är kriterierna en sensorineural hörselnedsättning lägre än 50-60 dB i diskanten och en kroppsvikt på 8 kg. Det yngsta opererade barnet är 6 månader. Om man är i behov av bilateralt CI får man båda vid samma operation. Habiliteringen erbjuder familjen stöd i form av bl.a. teckenspråksutbildning (introduktionsutbildning), tecken som stöd, logopedstöd och hörsel och talspråksstöd till föräldrar (AVT) Lite nationell statistik: 628 barn har fått CI 298 av dem har bilateralt CI

330 har ett CI 38 barn har behövt omopereras Emelie Cramér-Wolrath beskrev fallstudien ”Tala på teckenspråkets grund”. Studien beskriver preliminära resultat av Dianas teckenspråksutveckling som hon följt från 10 månaders ålder till 6,5 års ålder. Diana är uppvuxen i en teckenspråkig miljö, har döva föräldrar och gått på specialförskola. Hon fick vid 35 månaders ålder ett CI. Hon hade ett språk innan hon fick sitt CI. CI-teamet har gjort uppföljningar av operationen i början en gång per halvår och senare en gång per år. Diana har aldrig fått regelmässig talträning. Vid 6,5 års ålder bedömer CI-teamet hennes tal och språkförståelse till 5 år och 3 månader. Hennes teckenspråksnivå är helt ålderadekvat. Hon fortsätter att utveckla sitt teckenspråk, läser enkla svenska texter och skriver svenska ord och korta meningar. Stöd till elever

Kerstin Möller, universitetslektor vid Örebro Universitet och Annica Boström, specialpedagog vid SPSM:s Resurscenter Dövblind talade på sitt seminarium ”Stöd till och runt elever med syn- och hörselnedsättning” kring evidensbaserat arbete utifrån teori, professionell praktik och brukarnas erfarenheter. De redogjorde även för hur klas-

Det diskuterades livligt också bland åhörarna.

sifikationsverktyget ICF från WHO kan användas för att belysa elevens och nätverkets resurser och behov. Kerstin och Annica beskrev hur det finns möjlighet att få stöd från SPSM:s fyra nationella resurscentra för barn och ungdomar mellan 0-21 år. De fortsatte att ge en kort beskrivning av dövblindhet och relaterade sedan sitt seminarium till en fallbeskrivning. Vi som åhörare fick följa arbetet med en pojke som var dövblind genom videofilmning och fick se hur stödet kring denna pojke varit under åren. Det var en stark skildring som visade hur stödet kring pojken byggdes upp genom resurscentrats nätverksarbete och handledning men även hur det var svårt att få tag i pedagoger med ”rätt” kompetens. Detta drabbade denna kille hårt och vi som åhörare blev påminda om hur enormt viktigt det är med inkännande och engagerade pedagoger. De fortsatte beskriva hur ICF kan användas för att få en helhetsbild kring barnet. Detta kan beskrivas som ett pussel vars delar är personliga faktorer, aktivitet, delaktighet, kroppsstrukturer samt kroppsfunktioner. Kerstin och Annica tryckte på fördelen med ett gemensamt fackspråk genom ICF vilket inte ersätter de pedagogiska teorierna utan stödjer arbetet att se det från flera perspektiv. Att höra eller inte höra var temat när Elinor Brunnberg, docent Örebro lands-

ting och Carina Persson, statistiker Örebro läns landsting, redovisade nya och intressanta resultat om hörselskadade ungdomar i den reguljära skolan. Ca 9000 ungdomar varav drygt 400 med hörselnedsättning i åk 7,9 och åk 2 gymnasiet i Örebro län har besvarat enkäten ”Liv och hälsa ung 2005 och 2007”. Syftet med denna undersökning var att jämföra livsvillkor, levnadsvanor och hälsa för hörselskadade ungdomar med hörande ungdomar. De flesta, ca 70%, av de hörselskadade eleverna trivs bra i skolan, av de normalhörande är det ca 80% som trivs bra. Hörselskadade elever skolkar mer än normalhörande elever Fler riskkonsumenter bland hörselskadade

Hörselskadade elever röker och snusar mer än normalhörande. Fler hörselskadade elever är riskkonsumenter av alkohol. Det är dubbelt så vanligt bland elever med hörselnedsättning jämfört med hörande elever att råka ut för olyckor då man festar och att man förhållandevis ofta hamnar i slagsmål och blir skadad. Fler hörselskadade ungdomar känner sig mobbade och kränkta av vuxna än normalhörande ungdomar. Betydligt fler hörselskadade elever uppger att de känner sig mer nedstämda än hörande. Det är vanligare med värk i

Majvor Hellström.

axlar, skuldror eller nacke bland ungdomar med hörselnedsättning. De sover ofta oroligt och känner sig trötta och upplever inte i samma utsträckning att de har en god allmän hälsa. Detta borde tolkas som varningssignaler att eleverna som går i den reguljära skolan inte får det stöd de behöver för att må bra. Det är en ungdomsgrupp som är i behov av insatser inom flera områden. Det är alltså en dyster bild som tecknas av situationen för en stor grupp av ungdomar med funktionsnedsättning av hörseln, och som går i den reguljära skolan men till viss del även i specialskolan. Några dilemman som kan uppstå i samspelet med elever med flera funktionsAUDIO-NYTT 3/10

nedsättningar olika modaliteter och teknik talade Jari Linikko fil dr/specialpedagog på Stockholms universitet/ SPSM/RC-döv/hörsel och Lotta Andersson universitetslektor på Malmö Högskola kring. Lotta redogjorde för studier och undersökningar som visar på förekomsten av flerfunktionshinder, innefattande kombinationen utvecklingsstörning och hörselnedsättning. Det finns ett stort mörkertal hos vuxna vad gäller dessa diagnoser. Publiken reflekterade över vikten av att elever med grav utvecklingsstörning i kombination med hörselnedsättning i särskolan får stöd i sin kommunikation. Detta stöd finns ofta inte. Det glöms ofta bort eller negligeras. Vi behöver arbeta med attityderna kring dessa barn och deras hörselnedsättning. Hur kan vi bli bättre i kommunerna att stödja dessa barn? Det redogjordes för några metoder för att upptäcka hörselnedsättning hos barnen/eleverna, som screening, ICF – kartläggningsmetod som ser till helheten, informella metoder – ex pedagogens ansvar att observera. Samarbetet är viktigt mellan de professionella och familjen

Föreläsarna Kerstin Möller och Annica Boström.

Svårt forska i Sverige

Vad gäller forskning och utbildning är det svårt att göra större omfattande arbeten i Sverige. Mycket av forskning hämtas från andra länder, och översätts till våra förhållanden och förutsättningar. Hörselnedsättning upptäcks många gånger senare hos dessa barn, av olika anledningar. För att veta om hörselhjälpmedlen fungerar är det viktigt observera eventuellt förändrat beteende hos eleven vid anpassningen. Statistik visar att den specialpedagogiska kompetensen har sjunkit i många av de verksamheter som möter dessa barn/elever. Kompetensen har sjunkit speciellt mycket inom specialskola och särskola: Specialskola från 79,5% ner till 35,5%, Särskola från 83,5% till 37%, Grundskola 83,9, Gymnasium 72%, Särvux från 84,2% till 41,4% Det finns många definitioner utifrån olika perspektiv, som handlar om personlig egenskap kontra social konstruktion. Medicinsk diagnos är fokuserad på dysfunktion i jämförelse med funktionalitet där utgångspunkten är hur man kan fungera i samhället utifrån de krav som ställs och förväntas. Flera funktionsnedsättningar får konsekvenser för t ex hur information tas emot, hanteras, sorteras och för hur kommuAUDIO-NYTT 3/10

Litet kaffe smakade bra mitt i allt kunskapande.

nikationen fungerar med omgivningen Pedagogiska anpassningar behöver göras men det är ofta individuella lösningar för varje elev som krävs. 2008 – 2010 genomfördes ett teleslingprojekt med syfte att se vad som hände i olika grupper då de fick fast telseslinga och hörseltekniska hjälpmedel – hur påverkade det kommunikationen i vardagssituationer och arbetssituationen i klassrumsmiljön. Under projektet gjordes kontroller som visade: • Av 190 hörapparatskontroller var 54% väl fungerande • Av 95 CI-kontroller var 56% väl fungerande

• Av 220 slingkontroller var 86% fungerande. Resultaten visar att det finns en problematik kring hanteringen av hörselhjälpmedlen. Hur visar dessa barn att de inte hör? Somnar, aggressivt beteende, irritation, visar att livet är obekvämt. Orsaken till att det blir dessa resultat diskuterades. Det kan handla om att information om elevens hörselförmåga ofta är bristfällig-överföringen är oerhört viktig vid flyttningar. Det är också viktigt med en tydlig plan för utvecklingen av elevens kommunikation i tal och teckenspråk. Denna ska utvärderas kontinuerligt då behovet kan förändras

över tid. Att arbeta med både tal och teckenspråk utgör inget hinder. Mer forskning och pedagogisk dokumentation behövs. Det krävs kunskap för handhavandet av hörseltekniken. Tekniken är inte alltid en integrerad naturlig del av undervisningen. Det är viktigt med medvetenhet och planering av kommunikationsmönstren för olika situationer. Dessa åtgärder är viktiga för att underlätta arbetet med lärandemålen Kommunikativa strategier

Anna-Carin Rehnman, Stockholms universitet, berättade om hur det var innan hörapparaten kom och vad som hände när den kom. Förr ansågs en hörselnedsättning på 60 dB vara en grav hörselnedsättning, men då hörapparaterna kom förändrades synen på detta. Det har funnits olika benämningar på att ha en hörselnedsättning: döv, dövstum, lomhörd, nedsatt hörsel. 1915 startades de första hörselklasserna i Göteborg och 1922 i Stockholm. Annie Kock startade klasserna i Göteborg. I Stockholm gick 9 barn. 80% av de döva kunde försörja sig själva. På dövskolan gick de som ”hör fint” därför gick de flesta ut i arbetslivet tidigt. Kvinnorna blev de första som använde hörapparater. De första apparaterna var mycket klumpiga. Anna-Carin berättade mycket intressant om sin släktkrönika. Hon referade till Bo Anderssons Hörselskadade i historia och nutid. Elevers delaktighet

Barn, unga och vuxnas behov av att utveckla kommunikativa strategier och en aktiv roll i sitt lärande var rubriken när Anki Wennergren, lektor på Högskolan Halmstad berättade om projektet ”Elevers delaktighet i bedömning”. Projektet kommer att vara under en längre tid framöver. Målet inom projektet var uppnått när eleverna kunde beskriva på vilka grunder de blev bemötta och vilka kunskaper de skulle ha uppnått. En orsak kunde vara att hörselskadade ungdomar hade en låg måluppfyllelse och låg grund av vidare studier, en annan orsak var att de tenderande till att sänka sin ambitionsnivå, de hade inga tydliga mål och att deras uppfattning om bedömningen var mycket låg. Konsekvenser av detta kunde då bli att både föräldrar och lärare förstärkte den låga ambitionsnivån genom att anpassa

förväntningarna. Information gavs om projektet ”Elevers självvärdering”, en enkät. Den visar en kartläggning där eleverna beskriver sig själva. Sammanfattningsvis önskar de liten klass med färre elever då de har större möjlighet till mer delaktighet och kan då påverka om de inte hör eller förstår informationen och elever som inte uppnått målen vill få hjälp med att förstå innehållet. Naturvetenskap och matematik

Lärande och kunskapsutveckling i naturvetenskap och matematik diskuterade sedan Elsa Foisack, universitetslektor på Malmö Högskola, Bengt-Olov Molander docent och Camilla Lundahl, doktorand, båda vid Stockholms universitet. Frågor som togs upp var hur döva och hörselskadade elever kan skapa mening i ett naturvetenskapligt respektive ett matematiskt språk. Hur resonerar elever och vad innebär det för elever med teckenspråk som sitt förstaspråk att skapa mening i ett ämnesspråk som har sin grund i det svenska språket? Samband mellan kunskapsutveckling och bakgrundsfaktorer som skolgång och språkanvändning diskuterades. Teckenspråkets tillkortakommande gentemot det svenska språket försvårar elevens inlärningsmöjligheter och då gäller det att vi har/hittar de rätta strategierna, andra strategier. Språklig kreativitet fodras och kunskap hos pedagogerna. Carin Roos, universitetslektor vid Karlstads Universitet och Kerstin Watson Falkman, universitetslektor vid Göteborgs Universitet hade ett seminarium med namnet ”Små döva barn i döva familjer - tidig interaktion, lärande och social kognition, 0-2 år". Projektet pågår med start 2009 och planerad avslutning är 2012. De delade med sig av vad de sett fram tills nu och bakgrunden till projektet. De kallar sitt arbete MILDprojektet vars syfte är att följa utvecklingen av kommunikation och socialt samspel hos döva barn med döva föräldrar under barnens första två år. Fokus i studien är att studera hur barns mentaliseringsförmåga kan grunda sig i barnet sociala kognition och kommunikativa strategier under de första två levnadsåren. De använder sig av videoobservationer för att observera hur samspelet ser ut i en visuell miljö. Bakgrunden till studien är att man tidigare har sett en försenad mentaliseringsutveckling hos döva barn med hörande

föräldrar. I motsats till detta har man sett att döva barn till döva föräldrar uppvisar en typisk mentaliseringsutveckling där det gemensamma språket visar sig vara en positiv effekt. Projektets hypoteser och vad man tror sig komma att finna är att tidig interaktion är avgörande för mentaliseringsförmågan samt att denna då är adekvat och rik. Man tror sig även finna vikten av hur föräldrar möter barns interaktion samt att mentaliseringsförmågan är viktig i ett bredare lärandeperspektiv. Preliminära resultat som man sett i projektet fram tills nu är att föräldrarna har en typisk kommunikativ förmåga och att dessa även har höga förväntningar på sina barn. Föräldrarna visar även en känslighet för barns initiativ och interaktion och att föräldrarna bygger denna på visuella strategier. Hörteknik i skolan

Nödvändigt men inte tillräckligt? Detta var temat för Arne Gustafsson, projekt-

Arne Gustafsson.

Ingrid Pramling Samuelsson föreläste.

ledare/ingenjör och Håkan Bergkvist, hörteknisk samordnare, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Örebro Föreläsningen handlade om förutsättningarna för att elever med nedsatt auditiv perceptionsförmåga ska kunna bli AUDIO-NYTT 3/10

så delaktiga som möjligt i skolarbetet. Faktorer som lärarnas kunskaper om elevernas individuella förutsättningar, den auditiva miljö och teknikens funktion i relation till använd pedagogik diskuterades. Bullret i skolan har ökat. Samtidigt som användandet av både individuell hörselteknik och fast hörselteknik ökar. 2001 var det 12% av de inkluderade eleverna som inte använde sin hörapparat eller hörselteknik medan det 2007 var 33%. Enligt en tidigare studie redovisar Håkan Bergkvist att inkluderade elever själva menar att ljudmiljön är den viktigaste faktorn för inlärning. Hörapparattekniken utvecklas så att det blir svårare för pedagoger att kontrollera att tekniken fungerar. En dansk studie visar att elever med CI föredrar teleslinga i inlärningssituationer. Om man kan förbättra ljudmiljön behöver kanske färre elever stödåtgärder? Om man har svårt att höra vad som sägs - då blir det svårt att förstå det som sägs och då blir det svårt att minnas det som sägs och då blir det inget lärande. Detta gäller alla! Konferensens sista föreläsning hade titeln Etik-ansvar-makt. Håkan Thorsén, docent från Örebro, talade engagerat och humoristiskt kring den så kal�lade etiktriangeln. Den är verksam i alla mänskliga möten. Att ha kunskap om den gör vår yrkesroll tydlig och ökar vår medvetenhet. Etik är en språklig reflektion över rätt och orätt och visar sig i vad en individ säger i en given situation. Lagar och förordningar är exempel på etisk språklig reflektion Etik är en del av min identitet, ett redskap för demokratisk konfliktlösning, legitimerar maktutövande och kan skapa professionell distansering. AUDIO-NYTT 3/10

Alla människor är moraliska varelser. Moral visar sig i de faktiska handlingar som en individ utför. Moraliska handlingar som inte genomförs kallas underlåtenhetshandlingar. Att inte handla är egentligen en väldigt aktiv handling. Konflikt mellan etik och moral ger moralisk stress. Att motarbeta sin personliga etik i sitt yrke är en viktig faktor till utbrändhet. Håkan Thorsén gjorde sen beskrivning av den interpersonella maktens olika uttrycksformer. Ibland överlappar de varandra och blir desto större för den som är överordnad (har makten). Faktamakt (information och kunskap) Färdighetsmakt (know how) Nätverksmakt (know who) Formell makt (”ingår i min befogenhet”, bedömarmakt) Fysisk makt (styrka, antal, symbolform –uniform, materiell form) Ekonomisk makt Karismatisk makt (kopplad till kompetens) Ideologisk makt Dispositionell makt (makt som korsar de övriga 8) Att var medveten om maktens olika former leder till ett ökat ansvar i det professionella mötet. Den som har mest makt har mest ansvar. Makt är positiv då jag har något att erbjuda (jag har resurser). Makt kan brukas men också missbrukas Makt genererar motmakt Makt genererar ansvar Sammanfattningsvis kan sägas att Håkan Thorsén, genom sitt framförande, gav oss professionella en tydlig vink om hur viktigt det är att reflektera kring olika former av makt och vilket ansvar som detta medför. Lyckat samarbete

Samarbetet med DHOPP, SU och SPSM bidrog till att så många kom. Vi hade också deltagare från vårt grannland Finland. Det var två mycket givande och inspirerande dagar. Innehållet i seminarierna berörde många olika yrkeskategorier. Deltagarnas omdömen var mycket positiva både vad gällde föreläsarna och organisationen. Många önskade att de kunnat delta i fler seminarier, men tiden räckte inte till. De flesta förläsare kommer att lägga ut sina presentationer på SPAF:s hemsida där man kan läsa om de seminarier man missade. Kerstin Björklund Barbro Sundelin

Nu är vi rikstäckande! I mars månad höll SPAF sin årliga konferens på Campus Konradsberg i Stockholm. Gamla Lärarhögskolan passade väldigt bra för ” Pedagogen i vardagen samspel och lärande”. Det kom dubbelt så många deltagare som förväntat. Reportage från konferensen finns i ord och bild här intill. Du vet väl att du kan läsa AudioNytt på nätet också? Dessutom finns flera av föredragen att läsa via vår hemsida www.spaf.nu. Nästa år möter vi våren i Malmö. Vi hoppas att du redan skrivit in nästa års konferens 24-25 mars i din planering. Det spännande temat blir: ”Vad innebär det att leva med en hörselnedsättning i mångfaldens samhälle?” Vid årsmötet som hölls i anslutning till årets rikskonferens valdes en ny medlem in i styrelsen. Vi välkomnar därför Hèlèn Bergstadius som är hörselpedagog och teckenspråkslärare inom Norrbottens Län. Det är alldeles extra roligt att SPAFs styrelse nu är representerad från norr till söder och inom verksamheter som arbetar med såväl vuxna som barn och ungdom. NAS utan askmoln?

Många konferenser och större möten har blivit ”inaskade” I skrivande stund lever vi med askmolnet från Island som stänger mångas möjligheter till deltagande på annan ort. Vintern var ovanligt hård och kommunikationerna blev insnöade. Närmast framför oss ligger NAS i Köpenhamn och sedan följer både ABI och CI i Stockholmsområdet. Det är viktigt att alla ändå anmäler sig och försöker delta för att inte kommande planeringar av konferenser skall få negativa konsekvenser. Med så mycket klimatpåverkan bakom oss måste bara den ljuva sommartiden bli alldeles underbar! Vi önskar alla våra medlemmar en riktigt härlig sommar! SPAF:s styrelse

Debatt i Stockholm:

Hörselvården behöver organiseras om! Den 19 maj anordnade HRF i Stockholm ett mycket välbesökt seminarium med rubriken ”Hörselvård i rörelse”. Bakgrunden till seminariet är den förändring som hörselvården står inför med frågor som valfrihet, kvalitet, utbud och tillgänglighet. Seminariet var också öppet för allmänheten, cirka 200 personer kom.

en debattglada panelen bestod av Maria Öberg, hörselforskare Linköpings universitet, LarsJoakim Lundqvist, landstingspolitiker och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholm, Helene Ljung, leg audionom, VD och grundare av förtaget Audionomerna AB samt Lars Lindén, ordf för HRF föreningen i Stockholm - senare som ersättare för HRFordförande Jan-Peter Strömgren. Debatten fokuserades på frågor om tillgängligheten, de långa väntetiderna, kvalitet och om landstingets hörapparater är lika bra som marknadens. Lars-Joakim Lundqvist lovade att vårdval ska införas inom hörselrehabilitering, vilket också skett. I samband med att hälso- och sjukvårdsnämndens senaste sammanträde fattades beslut att vårdval införs från och med 1 september 2011. Fram till dess förlängs nuvarande avtal med Avesina. Samtliga i expertpanelen och nästan alla i publiken ställde sig bakom förslaget. Strid om kvaliteten

Flera i publiken tyckte att det borde gå snabbare, Varför vänta? Den heta frågan om kvaliten på landstingets hörapparaterna besvarade Lars-Joakim Lundqvist med att: ”de som landstinget upphandlat visst är lika bra som de som finns att köpa på marknaden”. Helene Ljung Audionomerna höll inte alls med och kontrade med att säga att landstinget har ett upphandlat sortiment som är ett ”mellansortiment för det är det man har frågat efter”. Hon fortsatte: -Det kommer hela tiden ny teknik som alltid ligger steget före det som landstinget upphandlat. -Dessutom vill inte landstinget betala för det senaste och bästa. Därför finns det alltid ett behov för patienten att

totalt var väl positiv. –Det blåser nya vindar därför behövs också nya sätt att utföra hörselvården, menade Lars Lindén Han såg dagens sätt som problematisk med en privat monopolist. Han och HRF tror på en mångfald som skapar konkurrens och tillgänglighet. Han varnade dock för att det inte fick gå ut över kvalitet. Han sa också att det är viktigt att alla får tillgång till hörselvården. Ingen hade något att invända mot vad HRF ville. Kommer fler att söka hjälp?

Moderata landstingsrådet Lars-Joakim Lundqvist lovade mer vårdval.

kunna välja något utanför landstingets hörapparater. Lars-Joakim Lundqvist svarade : –Det är viktigt att få med fritt val av hjälpmedel nu när vårdvalet ska införas. Fritt Val av hörapparat finns ju redan som möjlighet i Stockholm vilken nästan 10 procent av brukarna väljer. Han sade vidare att landstinget ska arbeta med kortare upphandlingsperioder. Tillgänglighetens lovsång sjöngs av alla. Vårdval var svaret hur man ska åstadkomma detta. Allt inte bra men utvecklingen positiv

Lars Linden, HRF, sade i sitt inledningsanförande att han som var så gammal hade sett mycket i hörselvården, allt var inte bra tyckte han, men utvecklingen

Från publiken kom en fråga om man kunde förvänta sig att fler söker hörselvård om den blir mer tillgänglig. Ingen hade annat svar på frågan än att ”behovet ska styra”. Forskaren Maria Öberg visade på utvärderingar som hon hade gjort om patientnytta med hörapparatanvändande. Den forskningen visade på stor nytta och att insatserna i rehabilitering fungerade bra. Forskningen gällde dock inte Stockholm utan Östergötland. Forskningen hade dock inga svar om tillgänglighet och väntetider. Heta disakussioner - ändå samstämmighet

Stundom hettade diskussionen till mellan deltagarna, men på de hela var samstämmigheten stor om att det behövs ett nytt sätt att arrangera hörselvården i Stockholm och Sverige. I eftersnacket var det flera som efterlyste fler tillfällen där övergripande frågor om hörselvården kan diskuteras. Bra jobbat HRF som anordnade detta välbesökta seminarium. Börje Ohlsson

borje@audionytt.se AUDIO-NYTT 3/10

Gunnar Arnbrinks Stiftelse Delar årligen ut medel till stöd för forskning och utveckling inom audiologi Stödet utgörs främst av personliga stipendier samt även medel för forskningsassistans. Stipendierna avser täcka bortfall av inkomst av tjänst.. Ansökan på särskild blankett skall jämte bilagor vara Fonden tillhanda på adress nedan senast 2010-09- 01. Ansökningsblanketter kan rekvireras per telefon, eller på www.orebroll.se/AudF Tel: 019 / 602 37 99 Fax: 019 / 602 26 95 E-post erik.borg@orebroll.se Fondens utdelningsbeslut meddelas under september månad 2010. Ytterligare upplysningar: Professor Erik Borg Tel. 0587-700 68 Gunnar Arnbrinks Stiftelse c/o Audiologiskt forskningscentrum, Att: Professor Erik Borg Universitetssjukhuset 701 85 Örebro

Stiftelsen förvaltas av Karolinska Institutet __________________________________________________________________________________________

SAS-Arnbrinks utmärkelse till en doktorsavhandling av hög kvalité inom hörselvetenskap/ audiologi som framlagts under åren 2008-2010 Vinnande avhandling presenteras vid SAS-dagen den 11 november 2010 Samtidigt med utmärkelsen utdelas en penningsumma om 10.000 kronor Avhandlingarna bedöms av en priskommitté bestående av representanter för medicin, teknik och beteendevetenskap/humaniora Avhandlingar insändes på adress nedan, senast 2010-09-01 Gunnar Arnbrinks Stiftelse c/o Audiologiskt forskningscentrum Att: Ann-Marie Helgstedt Universitetssjukhuset 701 85 Örebro

AUDIO-NYTT 3/10

"Sjukvårdsrådgivningen, var god dröj..." Svårt att komma fram, stressad personal och önskemål om en mer tillgänglig hem sida. Det är några av de saker som framkommer när personer med funktionsned sättning har fått svara på frågor kring information ifrån Sjukvårdsrådgivningen i sam band med sjukdom och sjukvård.

et är nätet som är den mest populära informationskällan bland de svarande. 65 procent av dem som svarat på enkäten har uppgett att de söker information via Internet när de har frågor om sjukdomar och sjukvård. Merparten väljer alltså att söka reda på svaren på egen hand. Ungefär hälften ringer till sin vårdcentral. Att fråga en nära vän eller anhörig samt att ringa till Sjukvårdsrådgivningen hamnade på en delad tredjeplats. Utöver det väljer ett flertal att ta kontakt med vården via sin husläkare, privatläkare eller specialistläkare alternativt via någon i sin närhet som på något sätt är eller har varit verksam inom sjukvården. Andra läser sig till information via böcker, läkartidningar eller uppslagsverk.

Fler äldre än yngre använder sig av rådgivningens hemsida.

sonliga assistent istället för att ta samtalet själva.

Stressad personal

Merparten av dem som ringer till sin vårdcentral för att få svar på sina frågor har haft svårt att komma fram. Liknande mönster återfinns även bland dem som ringer till Sjukvårdsrådgivningen, där närmare hälften menar att det varit svårt att komma fram. Flertalet av dem som däremot har kommit fram till Sjukvårdsrådgivningen menar å andra sidan att de har haft svårt att göra sig förstådda och inte blivit tagna på allvar. Man upplever även att personalen verkar stressad och inte haft tid att lyssna utan snarare velat avsluta samtalet så snart som möjligt. Stressen smittar i sin tur av sig på patienterna som känner att de får svårt att uttrycka sig. Somliga menar att de helt enkelt väljer att lämna över telefonluren till sin per-

Blygsamt nyttjad texttelefon

Exakt hälften av de drygt 100 personer som uppgett att de har någon form av hörselskada eller dövhet känner till att Sjukvårdsrådgivningen har texttelefon. Hälften gör det inte. Även om man känner till att möjligheten finns är det däremot inte säkert att den nyttjas – siffrorna visar att det är fler som inte har använt sig av texttelefon för att ta kontakt med Sjukvårdsrådgivningen än som har gjort det. Äldre använder webbplatsen

Vi kunde inledningsvis konstatera att Internet är populärt, men var söker svarspersonerna efter information? 106 personer av totalt 220 internetsökare har svarat att de går in på www. sjukvardsradgivningen.se, 48 personer

gör det inte medan 66 personer har svarat att de inte ens har hört talas om hemsidan. Intressant att notera är att det framförallt är äldre svarspersoner som känner till webbplatsen medan det i huvudsak är yngre svarande i åldern 16-24 som inte känner till att hemsidan finns. De allra flesta, 68 procent, som har använt sig av webbplatsen, menar att de inte har stött på några problem. Somliga av dem som däremot har upplevt problem tycker att det är svårt att veta hur man skall söka och har inte hittat det de sökte efter. Andra tycker att texterna är för allmänt hållna och vill ha mer detaljerad sjukdomsinformation. När det gäller synpunkter på utformningen av webbplatsen efterfrågas teckenspråk, teckenspråksfilmer samt större text. Jessica Karlsson Rebecka Åsbrink

Hjälpmedelsinstitutet

AUDIO-NYTT 3/10

IM MEMORIAM:

Aira Kankkunen avliden Leg sjuksköterskan, Med Dr, Docent Aira Kankkunen, Göteborg har avlidit i en ålder av 82 år. Närmast sörjande är syskon och syskonbarn.

ed sjuksköterskeexamen från Diakonissanstalten i Helsingfors, samt tio års erfarenhet av socialt arbete bland döva vuxna och diagnostiserings- och habiliteringsarbete bland döva och hörselskadade barn kom Aira till Sverige och Sahlgrenska universitetssjukhusets audiologiska avdelning 1963. Hennes tanke var att stanna ett år för att lära mer om audiologisk verksamhet men det blev 25 år, inte bara för att lära utan för att diagnostisera, habilitera, utveckla, forska, undervisa och vara mentor inom barnaudiologi. Nyanländ arbetade hon med hörseldiag nostik för vuxna, men hennes håg stod till barnaudiologisk verksamhet. Airas chef, professor Gunnar Lidén, såg ganska snart hennes kapacitet och gav henne chansen att på heltid använda sitt unika kunnande i att hörseltesta små barn. Aira utvecklade flera testmetoder inom diagnostik bl a andnings-audiometri och tittlåde-audiometri lämpliga att använda för att fastställa hörseln hos barn från födelsen och upp till 2½ års ålder. Aira utvecklade också metoder för hörapparatutprovning på små barn. Hon var även initiativtagare till och utvecklade, i samarbete med BVC, uppsökande verksamhet för att upptäcka hörselnedsättning så tidigt som möjligt bland nyfödda och förskolebarn. Aira var en uppskattad föreläsare nationellt och internationellt och inspirerade andra att pröva vad hon utvecklat inom uppsökande verksamhet, diagnostik och habilitering och som vägledning för de intresserade skrev hon böcker i barnaudiologi. Sitt eget arbete grundade Aira alltid vetenskapligt genom att ta del av andras forskning, men också genom att samla data, analysera och publicera rön från egen forskning eller från forskning tillsammans med kollegor. 1982 disputerade hon på avhandlingen Pre-School Children with Impaired Hearing in Gothenburg 1964-1980, även då som pionjär genom att vara den första sjuksköterskan som disputerade

AUDIO-NYTT 3/10

Aira Kankkunen.

vid Göteborgs universitets medicinska fakultet. Aira skrev memoarer om sina arbetsår och avslutade sin bok Och dörrarna öppnade sig med att konstatera ”Jag har inte alltid kunnat göra ett så fullkomligt arbete som jag velat, dels därför att omständigheterna runt omkring mig inte har givit de ramar som jag hade behövt, dels därför att jag helt enkelt inte kunnat åstadkomma bättre.”

Till detta vill vi bara tillägga: Aira, det bästa har varit gott nog! Eva Andersson Eva Börjesson Brigitte Hermann Kost Birgitta Jonsson Ehk Evy Nilsson Anna-Lill Nylén Gustafsson Inger Pringle

För vänner och kollegor

Moderator Ingrid Lennart i samspråk med en av dagens föreläsare, Lennart Edfelt, innan allvaret började.

Audionomdagarna:

Både fakta och äventyr Ledordet för Audionomdagarna i Västerås var ”njutning för alla sinnen” och det innefattade bland annat att första dagens föreläsningar avslutades med en choklad provning på Mälarchokolateriet!

Årets audionomdagar hölls på Aros konferenscenter i Västerås den 26-28 maj. Inledningstal hölls av en representant från Västerås Stad. Moderator Claes Möller hälsade oss

välkomna och konferensens första föreläsare var Sarah Granberg, och hon presenterade ett internationellt projekt som handlar om ICF och ICF Core Sets för hörselnedsättning. Syftet med klassifikationen ICF är bland annat att den

skall utgöra ett kliniskt redskap för professionella, som arbetar inom till exempel vården. Huvudsyftet är att skapa ett kliniskt tillämpbart redskap som kan användas världen över av professionella som arbetar med personer med AUDIO-NYTT 3/10

olika typer av hörselnedsättning. Idag finns 1500 kategorier som gör det svårt att använda kliniskt. Genom att välja ut relevanta och aktuella kategorier för personer med hörselrelaterade problem förenklas detta statistiska verktyg. Högfrekvensområdet

Josefina Larsson och Sofia Hertzman från ORCA, Stockholm, fortsatte att tala om Hörsel i högfrekvensområdet. Traditionellt har mätningar av hörsel för kliniskt bruk till hög grad begränsats till området 125 till 8000 Hz. I denna studie testas frekvenser ända upp till 20000Hz. Tidigare har liknande studier utförts på normalhörande, nu vill man även testa hörselskadades högfrekventa hörsel. Dagens hörapparater har en utökad bandbredd vilket gör det viktigt att veta hur brukaren hör i det aktuella frekvensområdet. Ålder har en viss betydelse i resultatet då diskanthörseln även är påverkad i de högfrekventa områdena. En viss mätproblematik finns då det uppstår ett hörbart brus vid mätning av de allra högsta frekvenserna. Stora variationer finns och hörtrösklar i dessa områden är svåra att förutsäga. Viktigt är dock att forskning inom detta område fortgår då det kan finns viktig information för en hörapparatanpassning. Karolina Smeds studie om teoretiska mått för att förutsäga hur bullerreduktion fungerar i praktiken presenterades sedan. Normalt utvärderas effekten av bullerreduktion genom lyssningstest. Det skulle dock vara värdefullt om vissa grundläggande egenskaper hos bullerreduktionsalgoritmerna kunde förutsägas baserat på teoretiska mått. Tjugo försökspersoner med lätt till måttlig hörselnedsättning deltog i försöket. Egna erfarenheter av hjälpmedel

Hörselpedagog Carli Jönsson, vid hörsel och dövenheten i Växjö, berättade engagerat om sina egna erfarenheter av hörseltekniska hjälpmedel. Han är själv barndomshörselskadad och fick sina första hörapparater vid 5-års ålder. Att hörselskadade får tillgång till telespole är mycket viktigt för att de sedan ska kunna utnyttja andra tekniska hjälpmedel. Eftermiddagen fortsatte med att ingenjör Marie Grunditz vid Hörsel och dövverksamheten i Göteborg föreläste om ”lite teknik och tankar kring teknisk rehabilitering”. Hon menar att det finns tre nycklar till riktningshörsel, nivåspektral och fasskillnad. Förmågan att uppfatta spektral-och fasskillnader beAUDIO-NYTT 3/10

Plats för litet sund skepsis?

ror på antalet fungerande hårceller. Påverkan på dessa komponenter kan inte dagens hörapparater kompensera. Däremot klarar både ett skadat öra och hörapparater en nivåskillnad bra. Ushers syndrom

Sedan fortsatte dagens moderator Claes Möller att föreläsa om dövblindhet och Ushers syndrom. Det finns tre typer av Ushers syndrom. Problemet idag är att diagnosen ställs sent. Hörselnedsättningen upptäcks dock ofta tidigt, synen försämras däremot långsamt och upptäcks senare. Många får diagnosen i tonåren, men skulle ha kunnat upptäck-

as redan vid 4-5 års ålder. Ungefär 10 procent av alla som föds med en hörselskada lider av Ushers syndrom. En av Claes förhoppningar är att man ska kunna screena för Usher med hjälp av DNA-screening för att på så sätt upptäcka det tidigare. Malmöprojektet

Jonas Brännström berättade om ett projekt vid audiologiska avdelningen i Malmö där man skickat ut frågeformuläret IOI-HA till alla förstagångsanvändare efter avslutad hörapparatsutprovning. Det var 59 procent som svarade. Resultaten pekar på att det blir sämre

En glad arrangör Camilla Ivarsson bistår vid kaffepausen. Nedan Lennart Manneson.

resultat om man lider av en sensorineural hörselnedsättning än om man har ett ledningshinder och att även graden av nedsättning påverkar. Onsdagens föreläsningar avslutades med att Ove Sandin berättade om Svensk Hörsels (leverantörernas förening) syn på upphandlingar och utveckling inom hörselvården. För mer information om detta se: www.svenskhorsel. se. Ledordet för Audionomdagarna i Västerås var ”njutning för alla sinnen” och onsdagens föreläsningar avslutades med en chokladprovning från Mälarchokolateriet. Därefter var det dags för en stadsvandring genom Västerås med guide. Västerås visade upp sin vackra stadskärna i solsken. Kvällen avslutades på Stadshotellet med buffé samt salsadans med instruktör. Otit och talutveckling

Torsdagens moderator Ingrid Lennart presenterade dagens första föreläsare Helena Stålnacke från Örebro universitet. Hon undersöker i sin studie 25 barn med otitbenägenhet samt 25 barn utan otitbenägenhet för att se om otitbenägenhet är ett hinder för talutveckling. Barnen studeras från 2,5 års ålder till 5 års ålder. Hon har än så länge inte funnit några generella skillnader mellan otitbarn och normalhörande barn. Hon

AUDIO-NYTT 3/10

Vad är det egentligen hon håller i handen?

Tomas Tengstrand, teknisk audiolog, vid Tekniska hörselvården i Göteborg föreläste om diagnostik för medicinsk behandling eller audiologisk rehabilitering. Den utvecklingen har gjort att hörapparater idag kan ställas in på de mest varierande sätt. Den audiologiska diagnostiken har dock inte gjort samma framsteg. Audiogrammet används fortfarande som ”Golden Standard” för hörapparatsanpassning. Det är viktigt att flera undersökningar ligger till grund för hörapparatsanpassningen såsom impedansmätningar, OAE och taltest. Implanterad hörapparat

Vimmel i utställningen.

har dock sett att otitbenägna barn oftare använder j-ljudet exempelvis döjj istället för dörr. Hon har även funnit att AUDIO-NYTT 3/10

otitbenägna barn oftare använder förenklingar av talet exempelvis fant istället för elefant.

Lennart Edfeldt, kirurg från Uppsala, föreläste om de första erfarenheterna med implanterbar hörapparat (Vibrant Soundbridge). En implanterbar hörapparat används till personer med kroniska hörselgångsproblem där en upprepad kirurgi inte gett önskade hörselförbättringar och där en konventionell hörapparat inte är möjlig att anpassa. I

förstärkningen i hörselgången men det är en första förutsättning för att kunna förbättra resultatet vid en hörapparatsanpassning. För att utvärdera hörapparatens in- och utnivåer krävs att hörapparaten testas med både svaga och starka testljud, på välkalibrerade testnivåer. Arne Leijon anser att ambitionsnivån måste höjas jämfört med nu gängse rutiner i hörselvården, och höjd kvalitet måste också få lov att kosta pengar. Anders Jönsson, civilingenjör från Skåne, fortsatte med att förflytta oss alla till år 2050 och tänka efter vad man då skulle kunna se tillbaka på när det gäller audiologins utveckling under 2000-talet. Hans budskap till oss audionomer var att vi som audionomer måste stå upp för vår profession. Vi kan inte låta andra bestämma utvecklingen inom hörselvården. Ett verktyg för att hävda oss är att ha evidens för det vi gör. Finns det evidens för någon behandling eller åtgärd är det olagligt av oss att inte använda oss av denna, menade Anders Jönsson. Norrländska entusiaster

Mycket fanns att diskutera med utställarna.

Europa är det 4000 patienter som opererats med Vibrant Soundbrigde. I Sverige har 11 implantationer utförts. Det finns två metoder att fästa implantatet på, antingen på den fungerande hörselbenskedjan eller på runda fönstret. Trots ett fåtal implanterade hörapparater är Vibrant Soundbrigde ett gott alternativ till vissa noggrant selekterade patienter. Bosse Håkansson, professor vid Chalmers i Göteborg, föreläste om forskningsprojekt vid Chalmers som pågått i 30 år rörande benförankrad hörapparat (BAHA). Det just nu viktigaste projektet avser en benledningshörapparat med implanterbar vibrator som kallas ”The Bone Conduction Implant” (BCI). Trumhinnans skademönster

Därefter följde två föreläsningar om trumhinnan. Professor Magnus von Unge berättade om skademönster och regenerationsprocesser i trumhinnan vid inflammation och perforation. Johan Knutsson, specialistläkare från ÖNHkliniken i Västerås, föreläste om stamceller i trumhinnan och hörselgången. Dagens sista föreläsare var Bertil Man-

neson, enhetschef vid Pedagogiska Hörselvården i Luleå. ”Glädjefest eller minnesstund -om du säger det förra men ser ut som det senare”. Föreläsningen handlade om kroppsspråk och väckte både skratt och eftertanke. Bankett med trolleri och dans

Torsdagskvällen avslutades med en bankettmiddag på Aros konferenscenter. Kvällen bjöd både på trolleri, musikshow från bandet Four Flavours och diskodans. Under kvällen delades flera priser ut. Stig Arlinger tog hem Svensk hörsels pris och Annika Eliasson från Luleå fick SvAF:s hedersgaffel. Högre ambitionsnivå

Ann-Sofie Andertoft var moderator under fredagsförmiddagen. Arne Leijon, professor vid KTH i Stockholm, var först ut med en föreläsning om akustik och psykoakustisk kvalitetssäkring vid hörapparatsanpassning. Enligt honom är det ingen kvalitetssäkring att mäta

Efter en välbehövlig fikapaus tog två entusiastiska norrlänningar över scenen. Margareta Notsten och Maria Rosengren, audionomer i Norrbotten, berättade om deras C-uppsats från år 2006 som handlade om att ta fram en ny benledningsbygel. De kallar den NORO-06 och deras undersökningar visade att den uppfyllde kraven bättre än den traditionella benledningsbygeln. Ingen patentansökning är ännu gjord och därför fick vi inte se hur NORO-06 ser ut. Presentationen blev en inspiration för oss alla och fick dagarnas hittills längsta applåd. Vi ser fram emot att få använda NORO-06 på vår klinik inom en snar framtid. Äventyr med Chlumska

Konferensen avslutades med äventyrerskan Renata Chlumska som berättade om sin resa i kajak och på cykel längs Nordmerikas gränser och kuster (www. renatachlumska.se) Vi tackar arrangörerna från Västerås för en väl genomförd audionomkonferens med intressanta föreläsningar och trevliga kvällsaktiviteter. En njutning för alla sinnen! Vi ses i Kalmar 2011. Legitimerade audionomer

Hörselvården Linköping AUDIO-NYTT 3/10

Till dig som arbetar med hörselrehabilitering

Nu kan du tryggt hänvisa dina brukare till en riktigt bra försäkring för hörapparater! När du anpassat en hörapparat så uppstår en massa frågor om ansvar, skötsel, service för brukaren. Det är då naturligt att brukaren ber dig om råd om vad man ska tänka på. Gäller hemförsäkringen? När det gäller försäkring för hörapparaten tittar man oftast först på hemförsäkringen – som bara gäller för brand- inbrott- och vattenskador på sådan apparat. Nästa steg brukar vara att tipsa om möjligheten att till hemförsäkringen teckna ett Allrisktillägg (kallas också otursförsäkring). I de fall brukaren lånar hörapparaten av Landstinget kan det vara så att försäkringen ändå inte gäller, just för att den är lånad. För den som äger hörapparaten omfattas den av ett eventuellt Allrisktillägg. Om skadan sker. När det sedan blir dags att vid en skada syna sin hemförsäkring upptäcker din brukare ett par mindre angenäma saker. Det är inte ovanligt att apparatens värde skrivs ner varje år med ca 20-25%. Därtill kommer en självrisk som för många kan kännas hög; nivån är ofta 1 500 kr. Enligt dessa förutsättningar blir ersättningen vid en förlust eller totalskada efter två år ca 1 500 kr för en hörapparat som kostade 5 000 kr som ny. Som du vet sker stora förändringar i Skåne fr o m den 1 januari 2010. Inte minst kommer överflyttningen av ägandet av hörapparaterna från Landstinget till den enskilde brukaren, att innebära ett mycket påtagligt ansvar för brukaren. Av den anledningen har vi satsat tid och kraft på att finna en attraktiv och ärlig försäkring som är specialanpassad för just hörapparater. Hörsams Allriskförsäkring för hörapparater. Försäkringen kan tecknas oberoende av om brukaren äger eller lånar hörapparaten. Försäkringen täcker plötsliga och oförutsedda yttre skadehändelser samt förlust av hörapparaten. Försäkringen ersätter med en ny likvärdig hörapparat samt inkluderar utprovningskostnaden för den nya apparaten. År fem skrivs värdet ner med 50% och fr o m år sex med 70%. Självrisken uppgår till 400 kr vid reparationer och 800 kr vid totalskador och förluster. Snabb och effektiv skadereglering görs direkt hos oss på Hörsam eller av Hörsam auktoriserad återförsäljare av försäkringen. I fallet enligt ovan skulle ersättningen vid en förlust eller totalskada bli 4 200 kr. Vi har valt att arbeta tillsammans med Europeiska, ett välrenommerat försäkringsbolag, som verkligen lever efter devisen: En bra försäkring håller vad den lovar! Återstår en sak – priset. Premien baseras på hörapparatens värde inklusive utprovningskostnad och ligger ungefär i nivå med vad hemförsäkringsbolagen erbjuder för ett Allrisktillägg. För mer information. Välkommen att kontakta oss på vår särskilda försäkringskundtjänst på telefon 08 – 5510 9000 eller besöka oss på www.horsam.se. Hörsam söker audionom.

Roshanak Kiani Audionom Affärsområdeschef HÖRSAM Audionom

Hörsam i samarbete med

www.horsam.se

AUDIONYTT 3/08

En hörapparat är mer diskret än en hörselnedsättning... ReSound Live™ är vår senaste nyhet där vi låtit design och teknik gå hand i hand. Resultatet är en liten och smidig hörapparat som hjälper folk att hänga med bättre i alla situationer - även de svåra där många pratar samtidigt och det är mycket bakgrundsljud eller vindbrus. Med ReSound Live™ kan dina patienter lättare lokalisera olika ljud och känna sig delaktiga på samma sätt som tidigare. De missar helt enkelt inte detaljerna! För mer information om ReSound Live™ besök vår hemsida www.gnresound.se eller ring 031-80 01 50. ReSound Live™ finns i flera olika varianter och prisklasser för alla behov. I Live-serien finns helt nya modellen Live 70 - en liten RIE-bakom-örat med telespole, volymkontroll och upp till fyra program.