ÄlskaKlippan Maj 2015

FACEBOOK.COM/ÄLSKAKLIPPAN - NR 1 - 2015

WKLIPPAN

Klippans Konsthall

Läs programmet för 2015 i detta nummer!

16 uppslag av ditt Klippan

Deltag med eget material inom kreativitet, konst och kultur.

Tävla och vinn Tävla med ÄlskaKlippan och vinn en tavla!!!

Redaktör: Åsa Fridén Ass. Redaktör: Vakant (Sök gärna platsen) Koncept/Layout: Tomas Karlsson

Skribenter i detta nummer: Åsa Fridén.

Tomas Karlsson Katarina Riedenlow Kristoffer Nilsson Kristiina Messary Bo Alvberger Fotografer: Tomas Karlsson Eva Carlsson Margatera Dahlgren Felicia Långström Patrik Axelsson Axel Blomgren

Annonsera gärna gratis hos oss!

Vi förbehåller oss dock rätten att välja bort viss reklam. info@klippanskonstforening.se

Facebook: facebook.com/ÄlskaKlippan

Allt text och bildmaterial i magasinet är respektive upphovsrättsinnehavares egendom och får inte spridas vidare eller kopieras utan ett skriftligt tillstånd från dessa. ©ÄlskaKlippan 2015

Åsa Fridén - född 1966 i Malmö, men uppvuxen i Riseberga, Klippans kommun. Gift, tvåbarnsmamma och matte till hunden Onyx och katten Ada. Jag är en utbildad kulturadministratör och driver sedan 2008 egna företaget Calluna Art & Illustration samt arbetar ideellt i Klippans konstförening sedan år 2000, ordförande sedan 2010. Sedan kommunen blev utan kulturstrateg är jag även anställd på timmar för att se till att konsthallens verksamhet flyter på och har då också hjälpt till med inventeringen av kommunens konstsamling.

Mitt stora intresse för allt som rör kultur har alltid präglat mitt liv, från kunskapstörstande tonåring med flitigt använda lånekortet 2119 via ideellt arbete i Amatörteaterföreningen Harlequin i Landskrona, studier på Kulturarbetarlinjen i Umeå, utbytesstudier i Wales, till det egna skapandet som illustratör, konstnär och grafisk formgivare. Min dvd-samling speglar mitt stora intresse för film och innehåller allt från verklighetsfrånvända sci-fi- och fantasyfilmer till tungviktare som filmen om Gandhi och Apocalypse Now, två av de bästa filmer jag sett. I allt jag ser finns det en estetik och jag är en uppmärksam betraktare och dokumenterar min vardagliga omgivning och delar med mig av den till vänner runt om i världen via Facebook.

Kultur i alla dess former är livsavgörande för att vi ska bibehålla ett humant samhälle i en värld fylld av vrede, hat, rädsla och fördomar. Därför vill jag att Klippans konstförening ska bidra till att lyfta det som är positivt i Klippan och dess omgivningar genom att vara med och producera det här magasinet.

Men jag och konstföreningen kan inte göra detta på egen hand. Kreativ kultur är så mycket mer än bara konst. Hjälp oss att fylla det här magasinet med innehåll, berätta om era aktiviteter, skicka in artiklar, fotografier, boktips, filmrecensioner, trollsländebilder, ja det är bara fantasin som sätter stopp för vad vi ska kunna fylla magasinet med! Klippan har ett rikt föreningsliv och en gemensam plattform som den här kan kanske leda till framtida samarbeten över gränserna som annars aldrig kommit till skott? Är man företagare och känner att det här med konst, kultur och kreativitet är en bra drivkraft för ett samhälle i utveckling, hjälp oss med publiceringskostnaderna och se till att ni syns i ett positivare och kulturellt sammanhang, ÄlskaKlippan!

- Åsa

#konstföreningenklippan #älskaklippan

Redaktrisen rapporterar.

Innehåll

Sommarens Utställning 08

Porträttet: Satirikern 10

Intervju av en Skådespelare 12

Målaren Nils Forsb 14

berg

Blomgrens Arkiv 18

K책seri: Katarina Riedenlow 24

Konsthallen 2015 21/5-5/6

ÅBYSKOLAN ESTETIK & MEDIA

13/6-9/8

VÅR NATUR - Naturfotoutställning med lokala fotografer

10/8-4/9

KONSTHALLEN STÄNGD FÖR UNDERHÅLL

5/9-11/10

ELLEN MALMGARD - Glaskonst

17/10-22/11 FREDRIK VESTERGÅRD - Måleri & Ljusinstallationer 25/11-5/12 KONSTFÖRENINGENS MEDLEMSVINSTER

12/12-17/1 ÖPPEN JULSALONG - För ej etablerade Klippankonstnärer

Via kommunens hemsida www.klippan.se kan du ansöka om att ställa ut på Klippans Konsthall.

Välkommen med din ansökan.

Konstföreningen inbjuder dig att bli medlem och stödja Klippans kulturliv.

Se vår hemsida på www.klippanskonstforening.se för mer information.

Artikel

Vår Härliga Natur

Naturen flyttar in i Klippans konsthall Somrarna i Klippans konsthall brukar vara vigda åt kommunens egna utställningar som i motsats till övriga utställningar arrangeras i samarbete mellan Klippans konstförening och Kultur- och fritidsförvaltningen, så är även fallet i år då Vår Natur ställs ut.

En fotoutställning med lokala fotografer och Klippanbygden i fokus håller på att arbetas fram med Åsa Fridén som utställningsproducent, assisterad av Kristiina Messary från 8 ÄlskaKlippan 2015

Blomgrens bilder.

Tanken med utställningen är att lyfta Klippans kommuns fantastiska natur och visa brottstycken ur det oändliga antalet fantastiska vyer som omger oss varje dag och som vi kanske tar lite för givna.

Tomas Karlsson

Fem utställare har valts ut som var och en har sitt eget sätt att skildra kommunens natur; Tomas Karlsson, är en skicklig fotograf som fotograferar både ödegårdar, rostiga bilar, övergivna byggnader, det rika djur- och fågellivet samt fångar ljusets spel i dis och dimma, och det är framför allt den senare delen av hans fotograferande vi fastnat för. Här får vi se bekanta vyer i ett ljus som vi sällan skådat dem förut, då vi andra ofta bara hastar

förbi dem på väg från ett ställe till ett annat.

Tomas har fotograferat under en längre tid vid sidan av sitt IT-arbete och finns representerad på flera ställen, även ute i Europa och i USA. Patrik Axelsson, är kanske framför allt fågeloch djurfotograf även om även han lämnade in fantastiska bilder på bekanta vyer från bygden, men vi fastnade mest för hans fina porträtt på både små och stora fåglar som han skickligt fångat med sin kamera från särskilda gömslen

Patrik Axelsson Felicia Långström

där han kan ligga i timmar och vänta på den rätta bilden! Patrik började fotografera när han lade karriären som rockmusiker på hyllan för några år sedan. Han är även engagerad i Kungsfiskarprojektet och föreläser om detta ibland.

Eva Carlsson, började fotografera lite av en slump när hon hängde med pojkvännen ute i skog och mark på hans fotorundor. För att hålla sig sysselsatt medan hon väntade på honom började hon själv ta lite bilder med mobilen, och upptäckte att det här var ju ganska roligt och skaffade sig så småningom en egen kamera 2012. Hon bor i Perstorp men har sin häst i Riseberga och det är därifrån de flesta av hennes bilder till utställningen kommer.

Förutom fina naturbilder är Eva också väldigt aktiv som musikfotograf och är ofta ute på konserter för att föreviga dessa på bild.

Margareta Dahlgren

Felicia Långström från Ljungbyhed, är yngst av utställningens deltagare och har kanske inte riktigt hittat sitt eget formspråk som fotograf ännu, men till den här utställningen har vi plockat ihop en fin serie bilder på blommor och småkryp som hon har tagit.

Annars är det mycket fotografering av hästar, katter, hundar och hennes tama råttor som gäller! Felicia är även duktig på att teckna!

Margareta Dahlgren, från Penarp utanför Klippan har fotograferat ända sedan 50-talet och har således gått från analog till digital teknik under resans gång. Hennes stora intresse för djur och natur har lett till att hon har i uppdrag att inventera fjärilar i området där hon bor och det är hennes fjärilsbilder som vi valt att trycka på plexiglas och arrangera i en mobil för att bryta utställningens utformning med bara bilder på väggarna.

Utställningen kommer även att bestå av en film som har tagits fram av Rönneådalen Skånes Nordvästpassage som heter “En resa längs vattendemonernas å”. Den ger ytterligare fördjupning av smultronställen värda att besöka runt om i kommunen och längs Rönneås sträckning. Filmen är 25 minuter lång och väl värd att sitta ner och njuta av. Information om hur man hittar till dessa smultronställen kommer också att finnas liksom broschyrer om verksamheter i Klippanbygdens natur och Naturskyddsföreningen Söderåsen.

Utställningen har vernissage lördag 13/6 kl 11-13 och har sedan öppet fram till 9/8 och följer bibliotekets sommartider som är; Mån &, Tis 13-19, Ons & Tors 10-16, Fre 1013, Lör & Sön 13-15 (endast utställningen). ÄlskaKlippan 2015 9

Eva Carlsson

Artikel

Porträttet: Witold Barbara Politisk satiriker i världsklass

I ett vitt stenhus på Storgatan i Klippan sitter Witold Barbara och tittar på alla bilder han tagit på sin nyligen gjorda resa till Armenien. Det är många bilder från alla möjliga kulturella evenemang och sevärdheter som han bevistat under sina dagar där. Några av bilderna delar han med sig av på Facebook och då särskilt den där han stolt poserar med sitt tävlingsbidrag i Golden Sunny Dragon Festival, en delfestival i 100-årsjubileet av folkmorden i Armenien som pågick 1915-18. I Witolds bild (Exodus) ser man en lång rad med skelett under Turkiets skära och Fez i skuggan av det heliga berget Ararat. Witolds bild vann. Med sig hem har han både diplom och medalj, men det här är inget som hör till ovanligheterna alls.

Denna tysta, försynta, nyligen pensionerade man är nämligen en av de bästa politiska satirikerna i Europa, och han har vunnit priser och fått hedersomnämnanden många gånger tidigare.

I början av 1980-talet var det inte lätt att bo i Polen om man hade en egen vilja och kritiserade samhället och politiken som konstnär. Witold och hans familj bodde i Lublin och hade funderat länge på att försöka ta sig därifrån, men ingen fick tillstånd att resa någonstans.

Witold började teckna politiska satirteckningar och blev publicerad, 10 ÄlskaKlippan 2015

under pseudonym, i svenska dagstidningar. Så fick Witold chansen att vara med på en utställning i Kumla, och såg till att även deras då 12-årige son fick vara med på ett hörn, och med nöd och näppe gick det vägen, de fick resa till Sverige och vara med och arbeta med utställningen.

Väl hemma i Polen igen bestämde de sig att det är nu eller aldrig, och när de skulle återvända för att hämta sina tavlor hoppade Witold och sonen av och sökte asyl i Sverige. Witolds fru, Mietka och dottern blev kvar i Polen och gjorde allt för att sedan försöka komma efter, men de fick inte tillstånd att sälja sin lägenhet om inte pengarna stannade i Polen. Witold kämpade här i Sverige för att de skulle få hjälp av ambassaden att komma efter, men först efter att Witold hungerstrejkat tillsammans med sonen fick de hjälp och ett år senare kunde familjen återförenas igen.

Tack vare polska vänner som hade jobb i Nordvästskåne hamnade de i Klippan, gick kurser för att lära sig svenska, fick köpt sig ett hus som tidigare varit studieförbundslokaler och renoverade detta till ett hem med hjälp av vänner och bekanta. Witold fick så smånin-

gom jobb på en liten reklambyrå och till slut hamnade han hos JD Stenqvist i Kvidinge där han arbetade som grafisk formgivare i många år. Men när de stora kedjorna började designa sina egna påsar gick det inte längre och Witold fick sluta. Sedan dess har han snurrat runt i Arbetsförmedlingens karuseller med diversejobb och sökajobb-kurser som aldrig lett någon vart. Den sista sysselsättningen han hade före pensionen var som allt-i-allo på Tomarps kungsgård och även om det var ett Fas 3-jobb och dåligt betalt trivdes han i den kreativa miljön och fick göra allt från att designa affischer till att mata hönsen.

Avslutningsvis visar Witold några av sina alster på datorn, och hur han organiserat olika mappar på skrivbordet efter vilka tävlingar han har skickat till, några har han fått svar på, andra ligger och väntar på tävlingsresultaten… detta är uppenbarligen en helt ny värld för mig, som jag inte visste mycket om. Bilder relaterade till Je suis Charlie-incidenten i Frankrike dyker upp och jag inser att det Witold gör är fortfarande belagt med förbud. Mycket har hänt sedan hans tid i Polen, men alltför mycket är fortfarande sig likt…

Colored Header Evenemangskalendarie www.klippan.se 2015-05-16 Musik i vårens tid Musik i vårens tid - Körkonsert 2015-05-30 Cykelexkursion Damma av cykeln och häng med på en runda.

2015-06-06 Nationaldagsfirande med Riseberga-Färingtofta Hembygdsförening 2015-06-14 De vilda blommornas dag Nu är det dags för den årligen återkommande blomstervandringen i Klippan.

2015-07-02 - 2015-07-19 Välkomna till Bruksspelet Musikalsuccén är tillbaka på Pappersbruket med medryckande sång och musik.

2015-08-08 Slåtter på Räfshalen

ÄlskaKlippan 2015 11

Patrik Karlson

Intervju med en skådespelare Jag träffar Patrik Karlson på Möllevången i Malmö en solig vårdag för att ställa några frågor kring vilka personliga upplevelser Patrik haft under sina år i filmbranschen.

Han har blivit 46 år gammal och är mest känd i Klippan under sitt öknamn “Sparven” samt sina roller i flertalet pjäser, filmer och reklamfilmer.

Vi sätter oss på ett café och samspråkar lite över en kaffe, det blir snabbt uppenbart för mig att Patrik har bra koll på hemorten trots att han är utflyttad till Malmö Stad sedan 15 år tillbaks. Malmö Stad valde han på grund av den lokala positiva atmosfären och en flödande kreativitet i miljön som inspirerar och motiverar skapandeprocessen runt film och skådespeleri.

Kreativa uttryck har alltid legat nära Patrik och detta förde honom via punkbandet Fröken Z till olika projekt inom skådespeleri och lockade honom till scenframträdande. En filmroll som Guilbert, Nässelspinnerskans pojkvän, blev Patriks filmdebut i en sagofilm som spelades in i Ängelholm. 1995 jobbade han inom ett regionalteaterprojekt för att bemöta främlingsfientlighet och satte då upp pjäsen Giftet som turnerade runt på skolorna för att skapa samtal om tolerans, främlingsfientlighet och rasism vilket ledde till turbulens och i förlängningen dödshot från nynationalistiska VAM. Hoten påverkade Patrik och han blev medveten om styrkan ett framträdande har och hur man förknippas med budskapet även om man som skådespelare iklätt sig en roll och endast tolkar ett skrivet manus på scen.

En av Patriks inspirationskällor är den brittiske regissören Ben Wheatley, som med sin egensinnighet går utanför etablerade ramar och utmanar satta normer. “A field in England” är ett av de verk av Wheatley som nämns som särskilt viktigt. Motivationen i vardagen kommer från de intressanta uppdrag Patrik arbetar med och de deadlines som ständigt pressar honom till leverans och på min direkta fråga om vilken den tuffaste utmaningen i vardagen är svarar han tydligt: Gå upp på morgonen!

Samtalet leder in på hur Patrik ser på kulturarbetarens vardag 2015 och han påpekar det ständiga sökandet efter intressanta projekt som samtidigt har en tillräcklig budget för att kunna förverkligas. Att ständigt utveckla sig själv och återuppfinna sina uttryck är stora utmaningar i en värld där alla vill höras och synas.

Vi pratar lite om Klippans kulturliv och Patrik efterlyser ett solitt stöd till lokala kulturinitiativ och kreativa individer. Klippan ligger naturskönt men det är de kreativa människorna som skapar värdet i kulturlivet. Ett levande samhälle behöver levande scener för levande individer och grupper att uttrycka sig på.

Jag avslutar med att fråga om när Patrik återflyttar till kommunen utan att få ett riktigt svar tillbaks. Lite finurligt ler han tillbaks och utmanar Klippan att locka honom tillbaka...

ÄlskaKlippan 2015 13

Artikel

Guld i Paris, Guld i Klippan Nils Forbergsällskapet

Vem behöver en förening för Nils Forsberg, död 1934 och hängd som nationalist på Nationalmuseum, där hans ständigt lika angelägna budskap blockerats i årtionden genom placeringen av hans viktigaste målning? Rätt svar på frågan är: KLIPPAN. - Jag tänker på hur människor brukar se ut när man säger att man är från Klippan-trakten.

Flackande blickar och beklagan. De tänker på nazister. Kanske tänker de på nedlagda pappersbruk, tegelbruk och läderfabriker. Kanske på statistik över arbetslöshet, utbildningsnivåer, kulturutbud eller vad som helst där denna nordvästra del av Skåne alltid ligger som ett svart hål på kartan (Patrik Svensson i SDS 19/10 2014).

En sådan förening behöver inte bara Klippan, klippanborna och alla i det Nordvästskåne, som konstnären bekände sin samhörighet

14 ÄlskaKlippan 2015

till. Efter hundra år av modernism har till och med konstexperterna börjat uppmärksamma den traditionella, föreställande konsten.

Nils Forsberg-sällskapet vill lyfta fram Forsbergs verk och vi ser oss gärna som en brigad i striden för den föreställande konsten. Men vi tänker också sätta fokus på Forsbergs liv och öde, på torparpågen från Riseberga som någon man kan identifiera sig med och känna sig styrkt av.

Trots allt är den stora utmaningen att skapa en bred folklig rörelse bakom Forsberg. Den matchen avgörs helt av vilka medspelare vi får och naturligtvis måste vi ha en arena – läs: museum – som centrum för rörelsen. Lördagen i andra veckan av oktober kommer vi att fira ”Forsberg-dagen”. Då ges det lämpligt tillfälle för andra organisationer att arrangera saker och ting. Tillsammans med alla som är engagerade i idrott och hälsa hoppas vi

kunna skapa en lokal ”klassiker”, en marsch i Forsbergs fotspår från Riseberga till Klippan: ”Forsberg-marschen”.

Så sätts bollen i rörelse. När antalet spelare växer, ökar också kreativiteten och konstnären Forsberg blir en del av Klippans varumärke. Med helhjärtat stöd från kommun, företag och andra organisationer finns det nästan inga gränser för vad Nils Forsberg kan åstadkomma. Han vann guld i Paris, så varför inte i Klippan?

Bli medlem i sällskapet genom att inbetala 100 kr (2015/2016) i medlemsavgift till Bankgironummer: 886-1015. Glöm inte uppge namn och adress!

Bo Alvberger ordf. Nils Forsberg-sällskapet

Nils Forsberg (f1842 - d1934) - Målningen “En hjältes död” från 1888 blev en av de mest kända. Bilden inspirerades av en menig soldat, som ensam höll stånd mot tyskarna precis utanför Paris tills förstärkning anlände. Soldaten, som var svårt sårad, fördes till sjukhuset som en hjälte men avled senare av sina sår. Målningen var tänkt som en protest mot kriget men uppfattades som en patriotisk skildring av en hjälte och belönades med guldmedalj på Parissalongen 1888. (Källa: Wikipedia.org) ÄlskaKlippan 2015 15

Artikel

En målargesäll ifrån riseberga Nils Forsberg d.ä. blev världsmästare i oljemåleri. Så kan man säga om man vill ge en bild av vilken status en guldmedalj på Parissalongen hade. Forsberg erövrade den 1888 med ” En hjältes död ” en genremålning om fransk-tyska kriget. Runt en stupad officer i det till fältsjukhus omgjorda Notre Dame samlas en grupp människor, sörjande och välsignande.

I självbiografin ” Mitt liv ” berättar Forsberg om vilken revansch medaljen innebar. Det var en stor triumf för torparsonen och plankstrykargesällen från Riseberga att komma hem och sticka den under näsan på skåningarna. Det enkla i bakgrunden har han kanske överdrivit. Släkten hade i alla fall så gott anseende att han fått höra att han drog det forsbergska namnet i smutsen genom sina konstnärsambitioner. Till förtjänsterna hos memoarerna hör att han inte höll inne med sina sämre sidor.

Han tycks ha varit både snarstucken, ärelysten och häftig, ställde ofta till med saker han ångrade.

Men han framstår också som varmhjärtad och ärlig. Han är den gestikulerande mannen på bilden på höger sida.

Som gosse blev han satt att vakta svin, getter och gäss. Sen vandrade han till Hälsingborg och blev målargesäll, fick stipendium till Paris och världsutställningen 1867, missade hemresan och blev kvar.

Han bodde där i mer än tjugo år, lärde till konstnär, bildade familj och deltog i fransk-tyska kriget, dock inte som soldat utan som sjukvårdare. Han lyckades hålla ifrån sig alla som ville sticka gevär i händerna på honom. Rädd var han inte, snarare dumdristig, men han avskydde krig. En gång under pariskommunens dagar fick han se en skara kvinnliga kommunarder tåga förbi nere på gatan, beväpnade. Så betedde sig inte värdiga damer enligt hans uppfattning, så han räckte lång näsa åt dem.

De svarade med en skottsalva och han hann precis dra sig bort från fönstret.

16 ÄlskaKlippan 2015

Också i sin konst hävde han ur sig saker och sen ångrade han sig och slätade över, gjorde sina motiv konventionella och prisbelönta. Hjälten får dö ståtligt med kardinaler och generaler omkring, trots att Forsberg vet att de flesta soldater ruttnade bort i leran.

Memoarerna, skrev han med stilistisk hjälp av Georg L. Dahlin och gav ut 1929 när han flyttat hem till Sverige, till en villa i Ramlösa. Från denna tid är porträttet på sidan 16, som han med signatur och hälsning skänkte en ung släkting, min mormor. I boken ges en annan bild av fransk-tyska kriget och av hur det var att leva i det belägrade och lidande Paris under kommunens dagar. Han bevittnade arkebuseringen av en berusad fransk soldat, något som han tyckte visade krigets barbari. Sådana scener hade han gärna återgivit också i konsten, men trodde inte att människor ville bli påminda om sina sämsta sidor. Så i stället använde han sina bästa krafter till att måla äreminnen över Gustav II Adolf och Stenbocks kurir. Och En hjältes död hamnade på paradplats på Nationalmuseum.

Han avslutar sin minnesteckning med några ord om sitt senaste arbete som skulle bli “en predikan mot kriget “. Jag tror inte han fullbordade den, men en förskiss fanns på det nu nerlagda Vikingsbergs Konstmuseum i Hälsingborg där ett särskilt rum inrätttats till hans ära. “Älsken varandra inbördes ” var titeln. På ramen stod hans data ( 1842 – 1934 ) och att den var gjord på 30-talet. Även här har en kyrka utrymts. Bårbärare rusar mellan valven och lämpar av krigsoffer där det finns plats. Predikstolen står tom i bildens mitt. Nere på golvet åkallar en präst Gud och här och var i salen kastar man sig på knä och deltar i bönen.

Men människor, upptagna av att rädda vad de kan undan kriget, bryter upp kompositionen.

Kristoffer Nilsson ÄlskaKlippan 2015 17

Blomgrens Bilder mer än 10.000 bilder skannade

Syförening, (1905)

ÄlskaKlippan 2015 19

Blomgrens Bildarkiv 1962 erhöll kommunen dödsboet (fotonegativ i form av glasplåtar) efter fotograf Axel Blomgren såsom gåva av frk Lilly Karlsson, mångårig medhjälpare till fotografen. Dessutom hittades flera lådor vid rivningen av den Blomgrenska fastigheten i slutet av 60-talet.

Kommunen (kultur- och fritidsförvaltningen), Klippans hembygdsförening och Åsbo släkt- och hembygdsforskare kom överens om att digitalisera och offentliggöra Blomgrens bildarkiv.

1977 gjordes en inventering av bilderna och då konstaterades att ett stort antal bilderna är av stort, allmänt kulturhistoriskt intresse.

Hembygdsföreningen har ansvarat för det stora identifieringsarbetet, till exempel medelst flera välbesökta identifieringsträffar. Detta gäller utomhusbilderna; de ca 20 000 ateljéfotografierna är något mer lättidentifierade tack vare sittningsjournaler. I början av 1990-talet skapades ett enkelt dataprogram för administration av arkivet och den första skanningen utfördes 1994-1999. På den tiden var storleken på datorns hårddisk en mycket begränsande faktor och därför skannades bilderna i mycket låg upplösning.

Snöröjning, (1929) Skanningsarbete kunde inledas igen 2011 och sedan dess har drygt 10 000 av totalt cirka 36 700 glasnegativ omskannats i mycket högre upplösning. Samtidigt görs digitala kopior vilka är anpassade att användas i den nya databasen.

20 ÄlskaKlippan 2015

Eldsvåda, (1933)

Arkivet innehåller 36 700 bilder från Klippan med omnejd tagna av fotografen Axel Blomgren under perioden 1897-1955. Axel Jonathan Blomgren föddes 1867 i Vällehorva i Misterhults församling, Kalmar län, och avled 1961 i Klippan (93 år gammal). Axel var son till predikanten och skönskrivaren Josef Blomgren (1835-1922) och Kristina Maria Gabrielsdotter (1840-1894) och gifte sig 1897 med Nelly Lydia Elisabet Fagerlin (1876-1928).

Det är troligt att Blomgren började sin fotografiska karriär hos fotograf Axel Wahlin i hemorten Kristdala i början av 1890-talet. Utbildningen kompletterade han senare genom deltagande i utbildningskurser i Stockholm. 1895 kom Blomgren till Klippan och var först anställd hos fotograf C. G. Malmberg.

Det första av Blomgren signerade fotografiet är från 1897 och markerar början av en intensiv yrkes- och affärsverksamhet som kom att sträcka sig över mer än sex decennier.

Blomgren var en för sin tid skicklig fotograf med ett fint utvecklat bildsinne. Hans fotografier kan delas i flera olika kategorier. Det finns ett stort antal bilder från bygden med skogar, vattendrag och vida ängar. Han avbildar gamla hus och gårdar på väg att försvinna och han registrerar med sin kamera förändringarna i tätorten Åby-Klippan. Han är intresserad av kroppsarbetet i olika former: plogens gång, skördearbetet, potatisplockning, männen och kvinnorna i olika industrier, smedjornas tunga arbeten. Han blir också något av en pressfotograf som far runt med sin cykel och fotograferar det första tåget som passerar den nybyggda järnvägsbron vid Gråmanstorp, är med vid krigsfångeutväxlingen från Ljungbyhed under första världskriget och tar starka bilder från branden i Klippans läderfabrik.

Otaliga porträtt, gruppbilder, skolklassfoton, föreningars utflykter och familjehögtider visar hur fint Blomgren lyckas med varje enskilds ansikte – en otrolig bildkavalkad av människor från hela Klippan under många årtionden.

Källor: www.blomgrensbilder.se Gamla Klippanbygden i ord och bild. Ljungbergs Boktryckeri AB 1983.

Pappersbruket, (1940)

Fröknarna Johansson, (1897)

Rörläggare Risberg, (1921)

Behöriga användare får kopiera delar av databasen för privat bruk. Behörig användare blir man genom medlemskap i Hembygdsföreningen eller Släktforskarna. Dessutom kan föreningar, organisationer, förlag och enskilda (efter ansökan till Rättighetshavarna) ges tillstånd till att utnyttja delar av Databasen. Om man presenterar material på internet eller på annat offentligt sätt är det krav på att ange källa (Blomgrens bildarkiv) och rättighetshavare (Kultur- och fritidsförvaltningen i Klippans kommun, Klippans Hembygdsförening och Åsbo Släkt- och Folklivsforskare gemensamt). Har man ett kommersiellt syfte måste man skaffa skriftligt medgivande från rättighetshavare.

Luptatum, amet zzril consetetur ea mea? Similique sadipscing comprehensam cum ea, pisci sententiae vix id! Vel ocurreret.

Luptatum, amet zzril consetetur ea mea? Similique sadipscing comprehensam cum ea, pisci sententiae vix id! Vel ocurreret. Ă„lskaKlippan 2015 23

En yllekofta, några pelargonior och om konsten att drömma lagom.

Det var på åttiotalet. Jag var ung, konstnärligt lagd, intresserad av färg och form och då som nu var det viktigt att skapa och vara kreativ, både i tanke och vardag. Jag hade drömmar, jag hade fantasi och jag ville antingen bli deckardrottning eller konstnär. Helst både och. På den tiden var det Agatha Christies Miss Marple som gällde.

Ni vet den där söta lilla deckartanten som i sin hemstickade kofta, en stickning i händerna och med små pliriga violer till ögon löste mordmysterier på löpande band. Hon var den till synes lätt sköra tanten, men med huvudet på skaft och en stålmans järnvilja klappandes i hjärttrakten.

Jag var väldigt inspirerad av denna romanfigur och trots min unga ålder anammade jag till stor del denna tants uppenbarelse och förhållningssätt till sin omvärld. Vart jag än tog mig fram arrangerade jag en liten myshörna, sydde en blommig gardin, slängde en yllepläd över en stolsrygg, iklädde mig små stickade koftor i syrenlila, satte upp håret i en liten knorr och bryggde sedan en kopp te som jag och ibland någon medfrälst väninna avnjöt i arvegodset efter mormor; en lövtunn servis med stämpel i botten och med bladguld, sirlig blomdekor och öron späda som på små nyfödda grisar, alltme-

24 ÄlskaKlippan 2015

dan jag med spänning väntade på nästa kreativa uppslag eller varför inte ett litet mysterium i sann Agatha Christie-anda vilket skulle lösas med oförtruten håg och förutnämnda plirighet.

Men, även den konstnärliga ‘Miss Marple’ var tvungen att livnära sig och när nöden var som störst och makaronförrådet definitivt hade sinat dök det för det mesta också upp ett litet lagom engagerande jobb. Denna gång såg jag att det söktes trädgårdsarbetare på ett trädgårdsmästeri strax utanför Malmö. En handelsträdgård som idag för länge sedan är riven och med en tomt numera bebyggd med vår tids lågliggande byggnationer. Jag tror det på platsen idag ligger ett villaområde med tillhörande dagis vilket inte på långa vägar är lika romantiskt och spännande som de gamla växthusen som tidigare låg där rad efter rad med blänkade glasrutor reflekterandes ett vackert skuggspel skapat av den omgivande växtligheten.

- Åh, det vore väl något för mig tänkte jag då jag såg annonsen. Så kunde jag gå omkring i mina snickarbyxor, min stråhatt, mina fina gröna wellingtons och med korgen och sekatören som

arbetsredskap där jag försiktigt ansade de små rosa och röda pelargonerna så de kunde växa sig stora och duktiga samtidigt som jag i min arbetsmiljö spanade efter tecken på ett mystiskt försvinnande; kanske rent ut av där borta vid bersån precis efter lunch.

Kanske en möjlig, något underlig bismak i personalkaffet, spetsat med ett digitalispulver eller varför inte bäret av den dödliga idegranen iverksatt av en ondsinnad och bitter medarbetare. Det enda som nu saknades i deckarboksupplägget var en mördare, ett offer och ett motiv. Jag hade plotten färdig för mig och nu skulle jag bara få jobbet.

Efter ett samtal med trädgårdsmästaren bestämdes att jag skulle komma på en anställningsintervju det var rutin påstod trädgårdsmästaren. Jag blev förnärmad eftersom jag tyckte det var underligt att han inte efter vårt trevliga telefonsamtal omgående bestämde sig för att anställa mig, men nåväl, jag samlade ihop mina betyg och mina meriter och beställde pojkvännen som chaufför. Under tiden som pojkvännen skötte pedalerna, svärmade jag på om mitt nya jobb som jag redan då var inställd på att jag skulle få. Han lyssnade tålmodigt medan han med van hand rattade bilen. Då vi närmade oss byggnaderna ifråga tappade jag sakta men säkert målföret och antog därefter ett ganska förvånat ansiktsuttryck. Jag började genast ana oråd då vi körde upp på gårdsplanen eftersom det första jag såg var en stor dieselsprutande maskin slarvigt parkerad samt ett berg av pallkragar slängda vid en husgrund. Jag insåg till min stora förtret att det lilla romantiska trädgårdsmästeriet med sin syrenberså, de stora ekarna vid uppfarten, snickarglädjen på

boningshusets veranda och de prydligt uppställda pelargonkorgarna inte alls existerade mer än i mitt huvud. Byggnaderna var mer lika en ultramodern jätteindustri med flera stora längor knökfulla med miljarders åter miljarders pelargoner som skulle ympas och skötas, dag ut och dag in. Från tidiga morgon till sen kväll och jag insåg där och då att det knappast skulle finnas något utrymme att tänka några kreativa tankar, om det överhuvudtaget gick att tänka alls i denna oromantiska miljö. I det bygget skulle nog både kroppen och knoppen snabbt ockuperas av snabba order, stress och oresonlig kadaverdisciplin. Och tänk att då jag spanande mig omkring fick jag snart mina misstankar bekräftade för där bakom de immiga rutorna kunde jag tydligt beskåda hur de stackars arbetarna fick slita i sina anletes svett och jag var nästan helt säker på att flera av dem, liggandes på betonggolvet viftandes med händerna i luften, desperat låg och ropade på hjälp!

just då. Jag hade hjärtlöst och skoningslöst ryckts ut i det som vissa kallar verkligheten och den var just då inte nådig för en drömmare som jag.

Jag återhämtade mig dock ganska kvickt efter denna dråpliga verklighetscheck och tog snart nya tag, men jag hade lärt mig en viktig läxa; Hur angeläget det än är att hålla sina drömmar vid liv får man ändå förr eller senare bita i det sura äpplet eller skulle jag säga pelargonen.

Text: Katarina Riedenlow Illustrationer: Calluna Art & Illustration

Som bortblåst var romantiska blomkorgar och gröna Wellingtons. Som bortblåst var också tanken att i lugn och ro kunna gå och pyssla om de små blomliven till ljudet av humlors surr och radions småprat.

Jag kunde redan höra förmannens vassa stämma och någon kaffepaus och något radiolyssnande var nog inte att hoppas på.

- Kör, kör, kör väste jag halvt hysteriskt till pojkvännen och medan han gasade iväg så rullgrusen sprätte spanade jag ut genom bilens bakruta där jag hukade för att försäkra mig om att trädgårdsmästaren inte hade sett mig. Luften hade definitivt gått ur mig och den där Miss Marple gav jag inte ett rött lingon för

ÄlskaKlippan 2015 25

Välkommen till en vänlighet utöver det vanliga!

Hillesgårdens Marknadsdag 30 augusti 10.00-17.00

Konsthall med fri entré Vårens utställning i konsthallen visar bilder från bland annat Lofoten, av den erfarna naturfotografen Ann-Ulrika Östgård från Älmhult. Öppet alla dagar 11.00-18.00.

Strosa i parken Njut av lugnet i parken och örtträdgården. Här finns även en utställning om Eva Rydberg och vårt våffelcafé inbäddat i härlig grönska. Öppet alla dagar 11.00-18.00.

Sköna behandlingar och träning Må gott av ansiktsbehandling, massage, zonterapi, fotvård - eller träna yoga, qigong och Power Plate.

Ät gott och shoppa hos oss Vi har restaurang och café, samt butiker med kläder, skor, presenter, loppis m.m.

0435-211 99, 0435-215 30 www.hillesgarden.se

Hillesgården ligger mellan Klippan och Ängelholm i Skåne.

Det är skyltat från avfart 69 på E4:an, Mölletofta/Stidsvig.

Bilder från Klippan I varje nummer av ÄlskaKlippan vill vi visa upp ett antal positiva bilder både från förr och nu med anknytning i bygden! Har du material som du är upphovsrättsinnehavare till vill vi gärna att du skickar in detta till info@klippanskonstforening.se.

28 ÄlskaKlippan 2015

KlippanBilden

Ă„lskaKlippan 2015 29

Tävla

om två Tavlor Tävla om en Tavla med ÄlskaKlippan! ÄlskaKlippan lottar ut två konstverk bland de som gillar facebooksidan www.facebook.com/Älskaklippan under perioden 15/5 - 10/6.

Man kan även deltaga i tävlingen genom att skicka ett email till info@klippanskonstforening.se, innan den 10/6, med sin kontaktinformation i och därigenom anmäla sig till utlottningen av konstverken.

De båda vinnarna meddelas på facebooksidan senast den 10/7 och vinsterna avhämtas efter utställningens slut den 10/8 hos kultur och fritidsförvaltningen i Klippan. »» Tavlans titel är Kungsfiskarkyss, 40cm x 70cm stor, och är ett verk av Tomas Karlsson. Fotografiet är taget i Klippan. »» Illustrationen heter Klostermur, är 17cm x 21cm stor och är ett verk av Åsa Fridén. ÄlskaKlippan 2015 31

Kreativitet, Konst och Kultur skapar ett levande samhälle!

Stöd ÄlskaKlippan via Klippans konstförening! www.klippanskonstforening.se - info@klippanskonstforening.se

Gilla www.facebook.com/älskaklippan