SVEN nummer 7

Nr. 7• 201 2

TEMA

7 sorters

KAKOR 7 sorters blommor i midsommartid

Foto Ateljé Lena Evertsson – www.ateljelena.se

nummer 7

SVEN s

Innehåll

04

02

Redaktörens rader

04

Sju sorters kakor

04

Fotoreportage – Söta smulor

10

Konditor Daniel i London

14

Miss Maud

18

Sju sorters kakor Ett multikulturellt kakfat

30

På jakt efter fika i NY

32

I Soledad fikan man aldrig ensam

34

Glutenfri glädje

36

Sju bakboksrecensioner

38

Sju sorters blommor

38

Krönika

40

Midsommarblommor, krans och historia

32

14 06

18 2

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

38

Redaktörens rader är vi skulle bestämma temat för SVEN nummer sju, körde jag helt fast på siffran 7. Sju veckodagar, de sju dödssynderna, regnbågens sju färger, världens sju underverk, de sju världshaven ... Det fanns hur mycket som helst att spinna vidare på. Begreppet sju sorters kakor kommer från svenska kafferep och syftar på det minsta antalet olika kakor som etiketten bjuder att ett kakfat ska uppvisa. Kafferep och fika; finns det något mer svenskt? Jag tror faktiskt inte det. Så där har ni temat i SVEN nummer sju: Sju sorters kakor.

För att ge lite hemlängtan och locka till att duka upp till ett riktigt kafferep kan ni här avnjuta fantastiska bilder från en mysig fika i Sverige. Sen bjuder vi på spännande intervjuer med entreprenörer i bak- och fikvärlden. En i London och en i Perth. SVEN dukar upp ett multikulturellt kakfat och frågar sju svenskar ute i världen hur de gör för att hålla fikatraditionen levande. Dessa bjussar också på smakfulla recept med inspiration från det nya hemlandet. Maria rapporterar från New York om var man fikar bäst på Manhattan, och Karolina berättar om hur colombianerna i Bogotá tar sitt kaffe. För ytterligare inspiration till att hålla fikandet vid liv tipsar vi om sju fina bakböcker att eventuellt investera i vid nästa Sverigebesök.

Men det är inte bara sju sorters kakor som är typiskt svenskt. Sju sorters blommor att lägga under kudden på midsommarafton är en annan svensk tradition. SVEN avslutar detta sommarnummer med lite intressant läsning om fenomenet midsommar. Det hade varit härligt att få uppleva en riktig svensk, myggig och ljus midsommarafton igen! Men i år får jag nöja mig med att den svensk-italienska föreningen anordnar ett hejdundrandes kalas med sill, grovbröd, snaps och ett och annat mygg. Framförallt är det den där speciella midsommarstämningen jag är ute efter. Hoppas att alla ni svenskar där ute kan finna den också!

N

Emma Ageberg Redaktör

Ansvarig utgivare: Michelle Cadeau michelle@tidningensven.com Tel. + 1 973 325 2157

“

lar som jag sfika är kanelbul Mitt bästa vardagbjuder vänner och familj på oftar bakar och Men vid varje sommarbesök ute i trädgården. jag till Våffelstugan i Båstad i Sverige måste t goda våfflor och dricka te och äta underbaritirserna bär ut till oss där vi som de söta serv av utsikten över Kattegatt. sitter och njuter

SVEN:s medarbetare Anna har bytt utsikten över Golden Gate-bron mot den över Öresundsbron. Båda är vackra! I Malmös Rörsjöstaden frekventerar hon gärna Mormors Bageri för en kalsbadersnurra eller Café Element för en hallongrotta av nästan amerikanska mått.

”

Redaktör och layout: Emma Ageberg emma@tidningensven.com Annonser: Louise Sverud louise@tidningensven.com Korrekturläsare och redigerare: Anna Walldorf Läs SVEN Nummer 6: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennummer6

Läs SVEN Nummer 5: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr5_issuu

Läs SVEN Nummer 4: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr4_2010_issuu

Läs SVEN Nummer 3: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr3_issuu

Läs SVEN Nummer 2: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr2_issuu

Läs SVEN Nummer 1: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr1_2009 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

3

Fotoreportage

Fotoreportage Text Emma Ageberg Foto Ateljé Lena Evertsson – www.ateljelena.se

Namn: Namn: Mari Lamberth, 34 år Land: Sverige Familj: Make Martin, 2 barn Hugo 6,5 år och Hilda 4,5 år Gör: Ica Maxi, jobbar med leksaker m.m.

Favoritkaka: Svår fråga för en som bakar så mycket…

4

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

S

Fotoreportage

Mari bjuder på sju sorters kakor i sin somriga trädgård.

Ett riktigt kafferep som alla utlandssvenskar längtar efter...

SÖTA

SMULOR SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

5

Fotoreportage

Läs Ma www.

SÖTA SMULOR Fotoreportage

Att fika och sju sorters kakor är typiskt svenskt. Som utlandssvensk längtar man ofta efter det. SVEN bad Marie att bjuda oss på en riktig festlig fika. Hon älskar att baka och är fantastiskt duktig på det. Att duka upp sju sorters kakor var lätt som en plätt för henne.

Hon bjuder oss på jordgubbstårta, kärleksmums, chokladbollar, kolasnittar, syltgrottor, kanelbullar och rabarberpaj med gräddyoghurt. Någon mer som blir sugen?

6

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

“ Life

is short, eat cookies

”

Fotoreportage

aris blogg här: .sötasmulor.se

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

7

Fotoreportage

FRÅGOR TILL MARIE Favoritfika?

När, var, med vem och med vad?

Hembakat gärna tårta, jordgubbstårta ligger högt upp på listan eller allt med choklad, gillar kladdig fika, grädde, frosting osv. Älskar att stå i köket och sedan få servera till vänner och familjen. Man blir glad av att se dem njuta av det man gjort. Om man ska fika ute så finns det ett superfika ställe som heter Ebbas fik i Helsingborg. De har helt underbara kakor.

Vad brukar du servera om du bjuder på fika hemma hos dig?

Det är väldigt olika, jag försöker variera mig, men ofta blir det cupcakes, paj, tårta, småkakor, bullar... kände att listan kunde göras lång. Gör inte samma ofta.

Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?

Vi fikar varje dag med saft och bulle typ…

Nytt bidrag till kafferepet?

Gör en vanlig citronmuffinssmet, tryck i vitchoklad i bitar, jordgubbar och en lemoncurd klick. Det är så fantastiskt gott..

SÖTA SMULOR Fotoreportage

Reportagets fotograf är Lena Evertsson.

Hon är en tuff fotograf med konstnärligt sinne som inte bangar för några uppdrag.

Kolla in hennes blogg: www.ateljelena.blogspot.se

8

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Fotoreportage

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

9 9

Entreprenör

En

AMB

ka

10

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Entreprenör

MBASSADÖR för

Text Emelie Krugly Hill Foto Nick Selby

akornas SVERIGE Efter att ha arbetat som anställd konditor i många år längtade Daniel Karlsson efter att få bestämma själv över sin kreativitet, och att få skapa och odla en egen kundkrets. Så han sa upp sig från sitt jobb för att på riktigt börja göra det han alltid drömt om. Nu driver han ett svenskt bageri i London.

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

11

Entreprenör

Daniel

Karlsson flyttade till London 2007 efter att ha sagt upp sig från en konditortjänst på NK Bageriet i Stockholm.

Han hade bestämt sig, den brittiska huvudstaden som han förälskade sig i som tonåring, skulle bli hans nya hem.

– Jag har alltid känt mig dragen till storstäder och speciellt denna. Så till slut, efter lite debatterande med mig själv, bestämde jag mig för att hyra ut min lägenhet i Stockholm och flytta till UK, berättar han.

Daniel har aldrig ångrat beslutet och är om möjligt än mer förälskad nu i sin nya vibrerande hemstad. Efter att ha jobbat en tid i köket på Melrose and Morgan och trendiga restaurangen Ottolenghi i Norra London, så var han redo att stå på egna ben.

Bemötandet från engelsmännen har såhär långt varit överväldigande.

– Den respons jag har fått från engelsmän för de svenska kaffebröd och bakverk jag serverat har varit fenomenal, förklarar Daniel. De flesta har varit förundrade över hur vår kaffebrödskultur har lyckats hållas så hemlig för gemene man i övriga Europa. Detta får mig så klart att känna mig väldigt stolt över det rika arv som vi faktiskt har i kakornas Sverige. Jag tror att de mest högljudda ”oh’s and ahh’s” har kommit från engelsmännen när de smakat på semlan. De mest höjda ögonbrynen har kommit när de ser smörgåstårtan för första gången.

Men så fort de har smakat en bit så är de lika sålda som de flesta svenskar är på vårt fantastiska svenska påhitt!

Bakat har Daniel mer eller mindre alltid gjort och det var mormor som ledde vägen. Kunde inte Daniel somna om nätterna, ja, då bakade de mjuka sockerkakor tillsammans i stället. Där tändes en låga hos Daniel, som under sin uppväxt varit omgärdad av duktiga kockar och bagerskor, eller ”bulltanter” som han själv kallar dem.

– Jag brukade ofta sitta med på damernas pratstund för att då visste jag att det alltid vankades kaffe och kakor, säger Daniel och blickar tillbaka.

Min mormor var väldigt duktig i köket och hennes kafferep kommer jag aldrig att glömma. Mamma var mer rädd om sitt kök än vad mormor var och blev mindre glad när hon kom hem efter jobbet och upptäckte att jag hade varit i farten med storbak.

Han tog senare en omväg via ekonomlinjen på gymnasiet och det var inte förrän han sommarjobbade på Smögens hotell efter gymnasiet som en som en av kockarna sa åt honom att han borde satsa på konditoryrket istället.

– Innan dess hade jag nog inte riktigt tänkt på att man faktiskt kunde arbeta med godsaker på heltid! Jag nappade på en gång och sökte in på en två-

12

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

För mer information besö

Jag brukade ofta sitta med på damernas pratstund för att då visste jag att det alltid vankades kaffe och kakor.

lar engelska mince pies som finns tillgängliga kring juletid, annars är han mindre imponerad av det engelska utbudet. De engelska bröllopstårtorna är till exempel något han helst undviker, även om han tycker att de är estetiskt vackra.

– Vi har ett otroligt utbud i Sverige och kanske beror det på att vi var ett välmående land under 30och 40-talet då de flesta recepten kom till, medan övriga Europa var krigsdrabbat. Kanske kom fikan till under våra långa och kalla vintrar då man inte kunde göra så mycket annat än att sitta inomhus och umgås med vänner och familj, säger Daniel och tänker till.

Favoritfikat är en riktigt välgjord mazarin eller en riktigt bra kanelbulle med krämig fyllning. Han gil-

Till sommaren firar Daniels ”Bageriet” ett år.

– Det bästa med mitt jobb är att det ar lätt att vinna

årig yrkesutbildning till bagare och konditor, berättar Daniel.

Fikar gör han gärna och ofta och det är en tradition han håller stenhårt på i sitt nya lad. De engelska kompisarna får helt enkelt bara hänga på.

“

”

Entreprenör

uppskattning av den breda publiken. De allra flesta är förtjusta i choklad, bullar och kakor. Annars är det bästa att jag får hålla på med något som jag älskar, jag tröttnar aldrig på att äta kakor eller de varma dofterna av kryddor och nybakat kaffebröd som slår emot en när man kommer in i ett konditorikök. Än så länge hyr Daniel ett kök i norra London, men på sikt är drömmen en egen bageributik med servering.

– Då blir det lättare att nå fram till engelsmännen som inte har någon direkt anknytning till Sverige, resonerar Daniel. Jag ser verkligen fram emot den dag då jag slår upp dörrarna till en svensk bageributik full med ljuvligt hembakade verk, mitt i kosmopolitiska London, och liksom bli en ambassadör för kakornas Sverige. •

ök: www.bageriet.co.uk

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

13

Entreprenör

M

Tänk att kunna få en äkta svensk smakupplevelse helt på andra sidan jorden! I Perth, Australien, är det lätt som en plätt, tack vare Maud Edmiston som nu serverat sina svenska läckerheter mitt i staden i över 40 år.

14

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Entreprenör

Text Sara Eriksson Foto Miss Mauds privata

MISS MAUD

En bit av Sverige i stadens hjärta

M

aud, eller Miss Maud som hon numera kallas, precis som sitt varumärke, öppnade sitt första svenska kafé 1971 och introducerade det svenska smörgåsbordet för invånarna i Perth redan 1973. Sedan dess har hon serverat smörgåsbord och à la carte 365

läggning, de långa härliga stränderna och det underbara vädret. Jag kunde helt enkelt inte resa härifrån. Men jag saknade verkligen de varma, inbjudande restaurangerna och mysiga små kaféerna med uteservering hemifrån. Speciellt när min mamma kom på besök från Stockholm.

dagar om året i sin restaurang som ligger alldeles intill Miss Maud Swedish Hotel på hörnet vid Pier Street och Murray Street.

Hur hamnade då denna driftiga kvinna just här och hur kom hon på att starta den nu otroligt framgångsrika restaurangrörelsen Miss Maud?

– Min reslusta har tagit mig över hela jorden, genom Europa, USA, Afrika, Mellan- och Fjärran Östern och till slut hamnade jag i Perth. Jag blev förälskad i människornas positiva och soliga

Jag visste inte vart jag skulle ta med henne ut på en trevlig lunch eller fika. Jag längtade mycket efter en kopp gott svenskt kaffe. En gång hamnade vi på en lokal pub och det var inte riktigt vad vi hade tänkt oss, inte för två damer som ville umgås och ha trevligt i varandras sällskap. Då bestämde jag mig för att det var dags att sätta lite svensk smak på Perth.

Ett genuint bageri med samma atmosfär som i Mauds mormors kök i vilket hon spenderade

många timmar som ung flicka genom att titta, lukta, smaka och baka. I de minnena fann hon inspirationen till sitt första kafé. ”Miss Maud” föddes 1971 då dörrarna öppnades till det första Swedish Pastry House i City Arcade (som nu heter Carillion City). Hon satte in ett litet fönster så att kunderna kunde titta på när bagarna jobbade inne i bageriet. Det blev en sensation. Två år senare öppnades restaurangen som nu bjuder på ett smörgåsbord med över 65 rätter (inklusive sill av alla tänkbara slag, svensk snaps, Janssons frestelse, kräftor kokta i dill, köttbullar efter Mauds mammas recept, rödbetssallad och riktig prinsesstårta). Nu, efter 40 lyckosamma år, har Miss Maud förutom sin restaurang även 15 kaféer, ett hotell, ett dygnet-runt-öppet bageri och en populär cateringfirma.

1979 ansökte Maud om en banbrytande licens som gav henne tillåtelse att ha en uteservering på trottoaren utanför sitt kafé, något som ingen hade hört talas om tidigare. I tidningarna skrevs det: ”Paris kommer till Perth med kaffeservering på trottoarerna!”

Miss Maud har blivit en populär arbetsplats, inte bara för unga svenskar som stannar till i Perth på sina resor, utan också för studenter som uppskattar att kunna arbeta vid sidan av sina studier i gastronomi på universitetet. På Miss Maud kan de praktisera som lärlingar och samtidigt utbilda sig för att komma vidare inom företaget. Maud är väldigt aktiv och engagerar sig i och stöttar flera lokala aktiviteter och föreningar som t ex Svenska Klubben i WA som Maud var med och startade för snart 40 år sedan. Hennes två barn var bara ett och två år när hon startade sin verksamhet och de har alltid varit delaktiga i företagets utveckling. Nu har hon fyra härliga barnbarn som ger henne ännu mer inspiration.

Maud har fått ta emot flera fina priser och utmärkelser både från Sverige och Västra Australien genom åren. De vi känner bäst till i SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

15

Entreprenör

“

insatser inom dessa områden.

Maud har fått många stamgäster som återkommer regelbundet. En del berömdheter har också velat känna på hennes omtalade gästfrihet. Det svenska kungaparet kom på besök 1982 och 2005, och 1983 gästades hon av prins Charles och prinsessan Diana.

Maud är väldigt noga med kvaliteten på allt hon tillagar och säljer och väljer därför alltid färska lokala råvaror från Västra Australien. Miss Maud är fortfarande den enda restaurangen i Australien med ett äkta svenskt smörgåsbord och vi är stolta över att ha henne och hennes godsaker här. Jag minns när vi kom hit 2005 och hörde talas om detta exotiska svenska kafé inne i staden. Vi trodde inte riktigt på att det skulle vara så väldigt svenskt, inte så här långt hemifrån. Gissa om vi blev överraskade när vi kom in och möttes av glänsande röda

En gång hamnade vi på en lokal pub och det var inte riktigt vad vi hade tänkt oss, inte för två damer som ville umgås och ha trevligt i varandras sällskap.

Då bestämde jag mig för att det var dags att sätta lite svensk smak på Perth.

Sverige är Gastronomiska Akademiens Diplom som hon mottog 1979 och Nordstjärneordern 1999. Nordstjärneordern utdelas för närvarande enbart till medlemmar av det svenska Kungahuset och till personer som är utländska medborgare eller statslösa som gjort betydande insatser för Sverige eller svenska intressen.

Gastronomiska Akademien värnar och verkar för den gastronomiska kulturens och gastronomins utveckling i Sverige och belönar framstående 16

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

”

Läs mer om MISS MAUD och hennes företag. www.missmaud.com.au dalahästar, stora glaserade pepparkakor, svenska bakverk och smörgåsar! Dessutom bar all personal uniform som påminner om en svensk nationaldräkt. Vi har avnjutit smörgåsbordet flera gånger och Miss Maud är helt klart en favorit oavsett om man är svensk eller inte. Och det är helt omöjligt att gå förbi ett av hennes kaféer utan att det vattnas i munnen.

– Perth har välkomnat det magiska som var min uppväxt och mitt arv. Mitt underbara team på drygt 500 medarbetare behandlar alla våra kunder generöst med omtanke och glädje. Min dröm gick i uppfyllelse – att ge Australien ett smakprov på det bästa från Sverige. •

7 SVENSKA FIK UTOMLANDS 1. Fika Swedish Cafe and Bistro i Singapore. www.fikacafe.com 2. Torontos enda svenska cafÊ. www.beachesbakeshop.com 3. Välkomna till det svenska bageriet i Andersonville, grannstad till Chicago. www.swedishbakery.com 4. Swedish Royal Bakery i San Diego gÜr allt frün svenska bakelser och smÜrgüstürtor. www.swedishroyalbakery.com

VĂ„RLDENS BĂ„ST SĂ„LJANDE SPRĂ…KKURSER PĂ… CD-ROM!

6. I Nelson, Nya Zeland kan man kÜpa brÜd, bakelser och vetebrÜd, eller äta lunch. www.theswedishbakery.co.nz 7. Typiskt svenskt cafÊ i Milano, en liten bistro och konstgalleri, en hemtrevlig plats där man kan njuta av läckra frukostar, luncher och fika. www.mudcafe.it

&&RkN ÂŻ kR 6OCAB "UILDER RkN ÂŻ kR 6OCAB "UILDER

.YByRJARE NIVk 4ALK .OW .

YByRJARE NIVk 4ALK .OW

!LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS !

LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS

. IINNA

Arabiska Arabiska Egyptisk –E g tisk

FORSTA F ORSTA

!FFiRSSPRkK 4ALK "USINESS !

FFiRSSPRkK 4ALK "USINESS

Lär L är dig dig

!LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS !

LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS

Lär L är dig dig

.YByRJARE NIVk 4ALK -ORE .

YByRJARE NIVk 4ALK -ORE

!LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS !

LLA V A Vi iRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS

9-

9- %# %*!.%.' 6 * %# %*!.%.' 6 * -%* - %*

5. Det bästa brÜdet i Thailand, sü lyder slogan fÜr The Swedish Bakery i Kathu Phuket, Thailand. www.swedish-bakery.com

Spanska S panska

!LLA ViRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS !

LLA V A Vi iRLDENS SPRkK ÂŻ EN INTERAKTIV SPRkKKURS

7'481'

7'481'

Lär L är d ig dig

ORD O RD Pk

,INESIISKA ,INES SKA

ž. .AND ANDARIN ARIN

FFungerar ungerar unger ar fĂśr: fĂśr:

iTunes/ iT unes/MP MP33

EuroTalk uroTalk har kurser pĂĽ 125 olika sprĂĽk

fÜr barn, fÜr nybÜrjare, fortsättningskurser, affärssprük m.m.

Beställ din kurs pü

www.SprĂĽkButiken.se www.SprĂĽk www .SprĂĽk .SprĂĽkButiken.se .se

Grafiska lĂśsningar www.agebergdesign.com

7 sorters kakor

SVEN dukar upp ett multikulturellt kakfat. Givetvis med sju sorters kakor. Sju kakor från sju olika länder. Vi har frågat hur svenskar ute i världen håller fikatraditionen vid liv och bett dem bidra med något speciellt från deras nya land. Hoppas det kan smaka!

7 sorters K

18

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

7 sorters kakor

Illustration Malin Roca Ahlgren

KAKOR SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

19

7 sorters kakor

Text Emelie Krugly Hill Foto Monika Agorelius

s e n o Sc

Annethe london 20

SVEN – Tidningen fÜr SVENskar i utlandet

, flour sing i a r self 225g bsp salt alted bu s 1/4 t slightly ster sug a c 50 g golden milk r g e 25 butt t milk l m 125 p full-fa our fo l 4 tbs le extra f and t t a i j l y m A wberr a r t S n to e ove ou' h t t a Prehe (unless y ith t e e h s owl w m o ng b mixi fingers t u r x i u m t yo e the t's a t a r e i a er if light ure the bu Meas ell in th of a wpour in m then t's not i case it form l i t n e u ixtur of m ill to w you he ba t t f i L ed su u flo r s. crack e d h Pat t d n a cm of l w bo y nes b r u yo cutte out Pla gla wi c S

7 sorters kakor

Namn: Annethe Nathan, 45 år Bor: London, UK Familj: Make Philip & sönerna Joshua och Oscar Gör: Driver Totallyswedish, två butiker i London och en online-butik Favoritkaka: Kladdkaka

ic organ es y l b ra l piec l a prefe m t in s ed, cu l l i h tter, c gar

ng baki a r e butt a ting htly lour into ith r dus d cream, g i l d w f e n r t e e t a h o h t l dc 00C t). Tip ub toget ting to 2 n shee 7/fa en r l be e, lif /gas on -stick butter, th d mixtur xture wil C 0 2 i n e 2 le the m in th umb ing a bit re us lt. Shoot ly fine cr er rub, as r. ke a e, a a M v b a s o . a f h the a reason y not to n the sug lacken it ded kni in a r i s e l k T c r mak you go. Now sti milk to round-b le bit ba er h e t . a s t t h i e y a t ure bit flak mix in ture with ding a l ture tog bits l x e x i l o y n i t r e lit ilk , th r m xture, h k the m loose d int or i o m or e flou y utter dle of th ermilk mgently w rk in an at this p t d o k t i , r e u o W f m b i e e n rw h. of th htly 't ove the k doug y lig most . Using t sticky, ilk. Don r e v m s ed on a f the need oft, almo he butter ut it get rid o p t s d f a l an imes to ms the rest o h. an 2 e bow t g ss th to a e l with the dou out of th just 3-4 o h en re os of n ter in ough soft doug he mixtu knes uted cut ut the sc f c i h t o l o t f f a t o d m o d u l a t c e n al al ands 5 cm rou o it, then ith the p s the e. Kn h c a r f u r . t o u tter w igh a tick pa5 ith y ly w 5 cm. Di not to s on the cu ve a big s and cut t n e h . g 2 gi hg ly at doug ore than ps the dou and firm he dough gs then p or l t m n e i y r o h flour a d n r - this ickl will hea e trimm f u o q g n stin l on f flou ing dow st it! You gather th ht du n. Let coo th a i g y sh i w l l u t l p a e 't fu wi y t over ntil gold loosely . Don gh. Care f d i s n a d h s u covered rou cones. eet an nute es th eam er go ple more s aking sh 10-12 mi p tops, or ed cr ay t t o b s l i u r c e r a co ke fo her w on th nt of efer c mou ns the ot hem wish. Ba if you pr t a e s c u a ero onia ered f you a gen jam, Dev aze i k , uncov es. d n a c n n ire ra r softer o berry jam first, the can. o w f m u a o a r h t e t y lo cr s hs esh a e put e wit Ser v ish peopl em as fr h (Corn d). Eat t n u o ar ve to ser

FRÅGOR TILL ANNETHE Vilka kakor saknar du från Sverige?

Jag har extra tur och saknaden efter svenska kakor är mindre eftersom jag får in Bageriets kakor och bullar till mina butiker varje vecka. Mina favoritkakor är nötkakor, chokladsnittar och chokladbollar.

Favoritfika? När, var, med vem och med vad?

Hemma hos mamma i Småland. En varm sommardag med en fin sommarbukett på bordet ute på mammas veranda. Hon är så duktig på att baka både bröd och kakor. Mammas vaniljbullar är underbart goda.

Vad brukar du servera om du bjuder på fika hemma hos dig?

Det beror på när jag bjuder på fika. Är det Fettisdagen så blir det semlor. Fikar jag med andra mammor så blir det oftast kanelbullar och när barnen fyller år så gör jag familjens traditionella jordgubbstårta.

Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?

Förutom de svenska högtiderna och de traditionella dagarna så blir det mest fika när vi är i Sverige.

Barnen går på en svensk skola varje lördagsmorgon och då blir det fika i Svenska Kyrkan varje gång.

Nytt bidrag till kafferepet från ditt nya land?

Scones.

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

21

7 sorters kakor

CHRISTINA ITALIEN Namn: Christina Hallmert, 43 år Familj: Man och två tonårskillar Gör: Ekonomiansvarig på en svensk resebyrå i Rom, ordförande i SWEA Rom och volontär i Make a Wish Favoritkaka: Lejondalskakor, mammas äppelkaka, chokladbiskvier och hallonmunkar

FRÅGOR TILL CHRISTINA Vilka kakor saknar du från Sverige?

Alla småkakor från farmors kakfat: brysselkex, bondkakor, lejondalskakor, drömmar och pepparkakor.

Favoritfika? När, var, med vem och med vad?

Söndagsfika ute i vårsolen med stora muggar kaffe och nybakta kanelbullar.

Vad brukar du servera om du bjuder på fika hemma hos dig?

Kanelbullar och lejondalskakor brukar vara standard. Ibland mammas äppelkaka till det eller en kladdkaka om vi ska vara riktigt syndiga.

Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?

Försöker baka småkakor i olika varianter, det känns mer fika då än med en hel stor kaka. Kanelbullar måste man alltid ha, annars är det inget riktigt fika. Kakfat på fot och/eller i våningar passar bra och duk och ärvda blommiga kaffekoppar hör till. Svenskt kaffe såklart. Det ska vara mycket kaffe till många påtårar. Helst sockerbitar och absolut ingen espresso eller cappuccino.

Nytt bidrag till kafferepet från ditt nya land? Gärna ett recept.

Svårt, jag tycker inte att italienarna har någon kak- eller fikakultur alls. Tipsar om Farmors Lejondalskakor i stället.

22

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

s y v E r o Farm lskakor Lejonda

) l (knappt 4 kkp mjö p a 1 msk sir i bitar 2 hg smör er 2 hg sock 1 äggula bonat r 2 tsk bika små h rulla ut c o r e s n e i latta till la ingred Blanda al a längder på plåt. P in. Skär m k fingertjoc rädda i 175° i ca 7 mindre g ll något och varma på plåten ti längderna ått! e tiders m r d l ä kakor. t t e , fekopp Kkp=kaf cirka 1,5 dl.

Motsvarar

7 sorters kakor

Namn: Su san Familj: Man ne Stenmark, 47 å r ne Emily 17 oc n Roger, döttrarna h Hannah 1 3å Gör: Chef på den ad r m avdelning en på Edit inistrativa h Cowan University Favoritkak a: Kokosto ppar

Susanne australien

FRÅGOR TILL SUSANNE Vilka kakor saknar du från Sverige?

Kokostoppar, bondkakor och syltkakor. Man kan bara köpa enorma chocolate chip-kakor och mjuka kak- och tårtbitar på kaféer här.

Svenska småkakor köper man på IKEA eller Miss Maud. Skulle de inte finnas där skulle listan bli ännu längre.

Favoritfika?

När, var, med vem och med vad?

På onsdagar som är min lediga dag, på kaféet Yelo i Trigg Beach, med en god vän, bara sojacappuccino – inga kakor.

Vad brukar du servera om du bjuder på fika hemma hos dig?

Kaffe och kladdkaka med vispad grädde och hallon.

Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?

Här fikar man inte hemma hos varandra utan möts ute på ett kafé. För att bevara vår fikatradition bjuder vi hem svenska vänner på fika ibland.

Anzac Biscuits Anzac-kakor är väldigt populära och söta kakor i Australien och Nya Zeeland. De har länge varit associerade med de australiensiska och nya zeeländska arméerna ANZAC (Australian and New Zealand Army Corps) som deltog i första världskriget.

Det sägs att soldaternas fruar sände dessa kakor till sina män som deltog i kriget eftersom ingredienserna och kakorna höll bra under transporten och fortfarande var goda när de väl kom fram. Nu äts dessa goda och lättbakade kakor året om men speciellt runt Anzac-dagen som firas den 25 april varje år.

Receptet räcker till ca 27 kakor. Tillagningstid: max 15 minuter plus 15-20 minuter i ugn 175 grader C.

Ingredienser 2,5 dl vetemjöl 2,5 dl brunt socker 125 g smör 1 msk vatten

2,5 dl havregryn 1,25 dl kokosflingor 2 msk sirap ½ tsk bikarbonat

Gör så här: Sikta mjölet ner i en skål och rör i socker, havregryn och kokos.

Smält smöret i en kastrull och tillsätt sirap och vatten först, och sedan bikarbonat.

Rör ner smörblandningen i skålen med de torra ingredienserna och blanda väl.

Klicka ut valnötsstora bollar med kakdeg på en välsmord plåt och grädda i 15-20 minuter tills kakorna är gyllenbruna. Kakorna stelnar när de svalnar.

Tips! För lite knaprigare kakor kan man tillsätta mer sirap.

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 23

7 sorters kakor

INGRID MAROCKO FRÅGOR TILL INGRID Vilka kakor saknar du från Sverige?

Jag saknar rabarberpaj, havreflarn och semlor men bara ibland. Mest av allt saknar jag blåbär, smultron och vildhallon.

Favoritfika? När, var, med vem och med vad?

På ett mysigt kafé eller patisserie t ex CANELLE i det trevliga kvarteret C.I.L. i Casablanca. Med väninnor eller i jobbsammanhang. Om jag är riktigt sugen kan det bli en brownie. Marockanska kakor har för mycket socker i sig. Jag blir alldeles matt efter några "Cornes de Gazelle". Annars kan jag beställa en fruktjuice med mango och apelsin eller bara jordgubbar.

Vad brukar du servera om du bjuder på fika hemma hos dig?

Té-traditionen i Marocko är djupt rotad och det är standard att bjuda gäster på mint-té och mandel-kex.

Jag serverar gärna vanligt té eller mint-té, med valnötsbollar och mandelkakor. Kring jul blir det också svenska pepparkakor och Engelsk fruktkaka.

Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?

När en vän kommer på oväntat besök i studion. Det kan vara en svensk väninna som bor i närheten (och då är det gott att "skratta på svenska") eller från USA, Ryssland eller Marocko. Här lever vi med alla kulturer blandade.

Jag har övergått mer till nyttigare fikastunder med roibuste och rågbrödsmackor. Jag kan även ha odlat lite vattenkrasse på en tallrik och då klipper vi lite (skördar!) och strör det på mackan. I vissa perioder äter jag 80 % raw food och då undviker jag bröd. Då kan jag bjuda på hemmagjorda kex av linfrö, sesamfrö, solrosfrö, glutenfritt mjöl och olja, supergott! De gör susen hos väninnorna. Dessa ätes med blötlagda mandlar och valnötter, tillsammans med lite selleristjälkar och äppelbitar.

24

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Namn Famil Gör: J och te andni "ECC www

måkakor s a k s n a k c Maro OLLAR

7 sorters kakor

ÖT) SB VAstLnerN pa bilden (lâng

n: Ingrid Pullar, 53 år lj: Man och son.

Jobbar som fotograf erapeut i frigörande ing och konstterapi, C" w.ingridpullar.com

eller 2 ägg (mal i mixer er tt ö ln a v a 250 g mald dekor kvarn) lnötter till a v a el h m ca 50 gra lver 1 tsk bakpu er 1 msk sock el n a de k 1/2 tsk vatten (eau s m lo b in s el 1 msk ap digt fleur , ej nödvän pulver och ”) r a h Z a d’orange, “M och socker. Tillsätt bak na (och er Blanda ägg a ner de malda valnött d n la . kanel. B msvattnet) rmar. ev apelsinblo bollar, lägg i pappersfo t. ö a Forma rund e boll med en halv valn grader, i 0 rj Dekorera va lanvarm ugn, 150-20 el m i Grädda inuter. ca 10-15 m

Marockanska småkakor

MANDELKAKOR

MED KOKOSFLINGOR & SESAMFRÖN (till vänster pa bilden, överst)

2 ägg 125 g strösocker (minska mängd efter smak eller ersätt med 1 msk honung) 250 g malda mandlar 2 tsk bakpulver 150 g kokosflingor 1 msk sesamfrön till dekor Blanda ägg och socker.

Tillsätt bakpulver, mandlar och kokosflingor.

Gör runda bollar som trycks ut på smord plåt.

Dekorera varje kaka med sesamfrön. Grädda i 150-200°, 20-25 min.

Marocka nska sm åkakor MEKN

ESSIA

(till höge r pa bild en

, överst)

2 ägg 100 g ru m 1,5 dl m stempererat smö atolja r 1,5 dl ru ssin 100 g ha c 100 g ha kade mandlar c 2 tsk ba kade valnötter kpulver 2 tsk va n 1,5 dl flo iljsocker r 5-6 dl m socker jöl Blanda f l smör, och orsocker, Tillsätt ä vaniljsocker. g jsocker, b g, olja, vanila valnötter kpulver, mandla r, mjöl tills och russin. Tillsä t d e kakor. Tr gen är lagom t tjock att yck ut k forma til akor med form, ha lv l som är c måne eller rund en form (typ löv a Grädda i 1 cm tjock och lä kexform) i degen gg på sm 200°, ca 20-30 m ord plåt. in.

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

25

7 sorters kakor

CECILIA USA FRÅGOR TILL CECILIA Vilka kakor saknar du från Sverige?

Sara Bernhard-kakan som är SÅ god, mazariner och mandelbiskvier ... Oh, så gott! Det saknar man från Sverige.

Favoritfika? När, var, med vem och med vad?

Man fikar inte på samma sätt här i USA som i Sverige.

Det är mer att man tar en kaffe snabbt på Starbucks och det unnar jag mig då och då. Ibland har jag haft fika här hemma för amerikanska vänner och försökt förklara för dem den stora delen av det svenska sociala samhället som är fika ... Jag bjuder alltid på hembakat när jag har fika.

Amerikanerna tycker det är helt underbart med annorlunda kakor som de inte vanligtvis har här.

Vad brukar du servera om du bjuder på fika hemma hos dig?

Kanelbullar, sockerkaka, min farmors gamla recept på sirapskakor. Hallongrottor är också populära. Ibland har jag även gjort semlor.

Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?

Min familj hemma i Sverige var inte direkt en ”fikafamilj” så jag har inte den traditionen hemifrån, men visst har jag vänner över på fika då och då. Men inte så mycket med min familj.

Nytt bidrag till kafferepet från ditt nya land? Gärna ett recept.

De godaste kakorna som jag bakar har jag kommit på genom att ändra ett recept på ”Oatmeal Raisin Cookies”.

Jag visste att min man skulle komma hem och säga ”Javisst var de goda, men var är chokladen?” Så jag bytte ut en del ingredienser. Enligt polischefen i vår stad är de ”FAN ... TASTIC!” Han smakade dem när jag hade bakat till polisstationen. Jag gillar att baka men jag vill inte ha det hemma, så jag bakar och ger bort till polis, brandkår osv. Så mina barn kallar dem FANTASTIC COOKIES!

26

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Namn: Cecilia Thurman, 44 år Gör: Hemmamamma med två barn i USA Favoritkaka: Ett riktigt Wienerbröd (och det kan man inte hitta här i USA).

e t a l o c o h C Oatmeaolokies Chip C

r k of butte 1 1/2 stic nulated sugar ra 1/2 cup g wn sugar ro 1 cup of b 1 egg se flour ter 2 tbsp wa nbleached all-purpo u 2/3 cups ing soda k 1/2 tsp ba lt a s p t 1/2 ts illa extrac eal n a v p s b t 2 m cooked oat 3 cups un late o 1 cup choc d chips e butter an h t t a e b , l w at mixing bo . Add egg and be a e g r la a In ffy vanilla. In s until flu the sugar . Mix in water and baking soda r, thoroughly l, stir together flou e and mix r w o u t b r ix smalle the egg m until all ingreo t d d A . tes, or ats and salt 1–2 minu ixed. Stir in the o d n le B . m po well thoroughly se two teas dients are e chocolate chips. U ches apart in th and then balls of dough two ake at 350 e B c . t la e n. kie she ons to p reased coo es are golden brow g n u n a on edg until the degrees F a rack. ENJOY! Let cool on

7 sorters kakor

DENISA HOLLAND FRÅGOR TILL DENISA Vilka kakor saknar du från Sverige?

Vad jag saknar är semlor, fast de får man bara en gång om året, så det som jag faktiskt saknar mest är gamla hederliga kanelbullar. Det finns så mycket annat grejs nu, men kanelbullar är så otroligt fikasvenskt!

Favoritfika? När, var, med vem och med vad?

Favoritfika i Sverige är definitivt med vem som helst som är över 80 år gammal. Då får man alltid så starkt kaffe att man håller på att flyga i taket och ett jättestort kakfat med hemmalagade kakor (och kanelbullar). Det är inte meningen att man skall äta allt som finns på fatet, men jag gör det ändå!

Vad brukar du servera om du bjuder på fika hemma hos dig? Äppelkaka med glass eller kladdkaka med glass. Massor av båda!

Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?

Det blir mest fika ute eller om jag inte har tid så blir det inom Starbucks för en kaffe och en biscotti.

Namn: Denisa Valera Hanik, 34 år Familj: Mannen Jitin och sonen Milan 7 månader.

Bor: Amsterdam Gör: Gör karriär som heltidsmamma för tillfället.

Favoritkaka: Nybakade kanelbullar

Nytt bidrag till kafferepet från ditt nya land? Recept.

I Amsterdam äter alla ”Poffertjes” som är som små minipannkakor. De går bra att äta närsomhelst, inte bara som fika.

Recept: www.squidoo.com/poffertjes SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

27

7 sorters kakor

HUMITAS

ser: f Ingredien ajsmjöl etta är det m d ( r a ” p o p o rd e k c 6 e ri n steker g manteca d 50-60 g ” tekpannan när ma s blir över i ett helt enkelt) f s n n stekpa mild ost g 0 125-15 3 ägg kpulver 1/2 tsk ba r e 1 tsk sock nligt smör a ssan i v g lla in ma 50-60 ru tt a d bla Majskolvs mak s r te f Salt e

er: rna och Förberedels gvitorna från gulo nteca, g a Separera ä nda majsmjöl, m Bland la .

B lt a t. s s h a c tan f äggulor o pade äggvit r, e lv u p k a ker, b en vis lättfor gen med d blandnin en ska vara som en lvsbla o s Konsisten a lindas in i majsk nvän a k n s a n m a s an Mas g till det k för att pake n å g ll ti till inte en är bara man blad. Blad inte. I värsta fall nde å u de äts allts koka ca en timme tag g n n a Å m r. e r papp r. (Få a lv o k js en f a bädd av m använder man blad b m skolvar så en och kolvarna so g e humitasd ) ket.

Namn: Patrick Brodin, 44 år Bor: Quito, Ecuador Familj: Hustru Natalia från Ecuador och barnen Mia 7 år och Isabella 5 år Gör: Driver utlandssvenskar.com samt har ett hostell i Quito.

Favoritkaka: Kladdkaka med hasselnötter

28

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

PATRICK Ecuador

7 sorters kakor

fett som iskött,

vivispa ägg co s t, smör, os da sedan tan. sa. rmad mas n a ad. Har m a nda andr n, a it etera hum mörs använda n r lock på e ajm på färska ra te e för att pak gkon ädd vid å

FRÅGOR TILL PATRICK Vilka kakor saknar du från Sverige?

Pepparkakor, mandelflarn och mandelkubb. Får man räkna in bröd så vill jag även nämna kanelbullar, arraksbollar och dammsugare.

Favoritfika? När, var, med vem och med vad?

The Happy Mondays Café, ett ställe som en svensk kille som heter Jacob nyligen har öppnat i Quitos turisttäta koloniala del. Där kan man äta goda chokladbollar. (www.facebook.com/TheHappyMondaysCafe) Vad brukar du servera om du bjuder på fika hemma hos dig?

Jag är ju inte direkt ett kakmonster, men jag gillar allt som har med choklad att göra. Hemma bjuder jag alltid på espresso och till det en ostpirog eller en chokladbulle (ungefär som en kanelbulle men med choklad istället för kanel). Får vi något speciellt och lite mer ovanligt besök kan jag ställa mig och göra chokladbollar eller så bjuder vi på kaffe med glass och jordgubbar och för den som vill, chokladsås.

Tyvärr så har jag inte lyckats alls med mina kanelbullar i min gasspis.

Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?

Här i Ecuador dricker man kaffe på morgonen och på kvällen, nästan ingen dricker mitt på dagen. Likaså var det med mina svärföräldrar fram till jag kom hit till Ecuador. Numera så dricker vi alla kaffe på maten efter lunchen. Min svärfar ber alltid om en espresso när han kommer hem till oss och svärmor tackar alltid ja när jag frågar. Frugan har gått från blaskigt kaffe till att dricka espresso. På helgerna tar vi alltid fika på maten, alltså kaffe med något till. Mina döttrar har tagit till sig den traditionen och jag är övertygad om att de kommer att träffa sina kompisar över en fika när de blir äldre. Det är numera en del av deras kulturarv.

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

29

FIka

På jakt efter fika på svenska Text & Foto Maria Karlsson, Jersey City, NJ

! För många är det stora äpplet en ”sjukt grym” stad med det senaste modet och de fräckaste restaurangerna. Det höga tempot i New York lämpar sig inte riktigt för en lugn fikastund, det är vanligare att man byter ut kaffekoppen mot ett martiniglas när man vill varva ner. Som svenskfödda Manhattanbon Sanne Grandt säger: ”När man lever i ’Sex and the City’-staden blir det mest martinis med tjejerna”. Det är då man anförtror sig åt sina vänner och berättar sådant som i Sverige kanske hade dryftats under fikat.

Amerikanen på språng förknippar kaffedrickandet med en koffeinkick och det finns en uppsjö av alternativ för hämtkaffe. Kedjor som Starbucks, Cosi, Europa, Pret A Manager, Au Bon Pain och Le Pain Quotidien är populära exempel. Till och med snabbmatställen som McDonalds och Wendy’s satsar på morgonkaffe. Lokala så kallade delis och diners och entreprenören med vagnen på gathörnet tävlar alla om att få vara den som förser den upptagna arbetsmyran med den dagliga dosen.

Som med mycket annat i New York går det att få tag på kaffe i alla prisklasser och kvaliteter.

När Sanne hör ordet fika tänker hon på barndo-

New York

30

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

men och mormors supergoda hembakta bullar, småkakor och saft. Johanna Lindgren, en annan New York-svenska hemmahörande på Wall Street, säger att för henne betyder fika “att sitta ner med något gott framför mig tillsammans med någon eller några jag gillar och prata om allt och inget”.

Just det där med att sitta ner och ta det lite lugnt ligger kanske inte direkt för New York-borna, men det finns naturligtvis mysiga kaféer där man kan ta det lugnt. Johanna gillar Jack’s Coffee: “Det är litet och mysigt, de serverar riktigt te (alltså inte påste), har de godaste chocolate chip-kakorna och sist men inte minst kan man få sitt te eller kaffe i en riktig kopp!” Jack’s Coffee finns vid South Street Seaport och i Greenwich Village.

For den som letar efter svenska alternativ finns det sådana som liknar den amerikanska varianten.

Ett sådant är FIKA. Lars Åkerlund och David Johansson öppnade den första FIKA 2006 i Uptown Manhattan-distriktet och har nu utökat med ytterligare två, en i Flatiron-distriktet och en i finansdistriktet. Även om kaffet är gott och de serverar relativt autentiska chokladbollar och hallongrottor, så gör sig FIKA i Midtown inte riktigt för en traditionell fika där man kan sätta sig ner i

lugn och ro för att prata och umgås. Liknande svenska alternativ finns numera även i Brooklyn där Konditori har öppnat två kaféer, ett i Park Slope och ett annat i Williamsburg. Då finns det bättre plats på AQ Kafé som ligger söder om Columbus Circle och Central Park. Inredningen är ljus och trevlig, sådär lite allmoge. Hit vallfärdar

“

Lever man i Sex-in-the-city-stan blir det mest martinis med tjejerna.

”

svenska familjer med barnvagnar. Tills helt nyligen kunde man njuta av både prinsesstårta, budapestrulle och äkta vetebröd, men tyvärr har de numera mest fokus på frukost, lunch och middag. Det går att avnjuta rätter som gravlax, silltallrik, svenska pannkakor och köttbullar.

Det finns även andra gemytliga svenska restauranger där man kan få sig en god kopp kaffe och något sött att tugga på. Smörgåschef är en av dem med tre trevliga lokaler och de serverar god svensk

Fika

FIKA MITT PÅ MANHATTAN Jack’s Coffee: www.jacksstirbrew.com/coffee.php/locations Svenska Kyrkan: www.svenskakyrkan.se Smörgåschef: www.smorgas.com AQ Kafé: www.aqkafe.com FIKA: www.fikanyc.com Konditori i Brooklyn: www.konditorinyc.com

mat. En av restaurangerna ligger i Scandinavia House, och tar man sig dit för till exempel ett klassiskt smörgåsbord så kan man även köpa skandinaviska varor som hantverk och delikatesser. Är man dock ute efter en äkta fikastund så är det bara ett alternativ som gäller: Svenska Kyrkan.

Mitt i smeten, i Midtown Manhattan på 48:e gatan mellan 5:e- och Madisonavenyn ligger en oas. När dörren till Svenska Kyrkan slår igen bakom en på en torsdagsförmiddag så är lugnet påfallande. Ungefär som när man brukade gå till biblioteket där hemma. Väggarna är täckta av bokhyllor med meter efter meter av svenska böcker.

Man kan till och med köpa några med sig hem om man vill.

Svenska kyrkan har funnits här sedan 1978.

Längst bak i lokalen ligger köket och det är där man kan få sig en riktigt god kopp kaffe och en hembakad kanelbulle. Det är här man samlas för en riktig fikastund. Några läser svenska tidningar.

Andra stämmer träff med vänner. Barnflickor samlas på söndagar för att byta erfarenheter och pensionärerna har sin träffpunkt för att upprätthålla kontakten med det svenska.

Lena Fleischmann är administratör på Svenska

Kyrkan och för henne betyder fika ett litet andrum, något som är mysigt. “Jag brukar skoja och säga att tre-fikat är superviktigt. Att dricka kaffe, det är någonting man behöver, en liten stund att pusta ut. Något som man har i arbetslaget. Hur stojigt det än är här så blir det en paus”. Och det är inte alltid som det är lugnt. Svenska Kyrkan har nio barngrupper och där får små svenskättlingar även lära sig vad fika är då samlingarna innehåller fikastunder. Och medan barnen leker och lär så får ofta även mammor, pappor och barnflickor sig en paus med kaffe och bulle. Lena berättar att folk i alla åldrar kommer till Svenska Kyrkan; de i medelåldern, barn, pensionärer, yrkesarbetande och unga barnflickor. Bofasta och turister. “Det är ofta turister som säger att de inte kan komma ihåg att de har ätit någon bättre bulle.” Bullbakningen står Monica Lee för och det blir i alla fall 700-800 bullar i veckan.

Så även om fikastunderna kanske inte ter sig alldeles som i Sverige, så finnas det i alla fall ett ställe mitt på Manhattan där du kan ta ett kliv in i det svenska och njuta av en äkta fikastund med tillhörande kanelbulle, och det är på Svenska Kyrkan. •

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

31

Krönika

Text & Foto Karolina Karlsson

I Soledad fikar man ALDRIG ensam kaffelandet Colombia, där majoriteten av världens kaffe odlas, har man på senare år kunnat observera något av en kafé-explosion. Nu för tiden kan man till exempel hitta Juan Valdez, vilket är en motsvarighet till nordamerikanska Starbucks, i vart och vartannat gathörn. Och trots att kedjan är bland de största företagen i landet vill man gärna marknadsföra sig som de lokala kaffeproducenternas lilla verksamhet. Sant eller inte, man har i alla fall lyckats bra med att skapa ganska mysiga kaféer, ofta med uteserveringar och ett stort utbud av olika kaffedrycker.

En annan kedja är Oma som är ganska lik Juan Valdez men som får ett plus i kanten då man för det mesta serverar i riktiga koppar.

Och visst, det är inget fel på vare sig Juan Valdez, Oma eller de andra kedjorna. Man vet vad man får. Alltid.

Vare sig det är i Andernas Bogotá, öknens Neiva, Amazonas Leticia eller Karibiens Cartagena. Inga överraskningar och inga långa betänketider över vad man ska beställa. Men, hur kul är det, egentligen? Om man väl vågat sig till Colombia, borde man inte också våga äventyra när det kommer till kaféval?

Den som har läst Gabriel Garcia Marquez Hundra år av ensamhet, eller Cien años de soledad som den heter på spanska, kanske vet att ordet soledad betyder ensamhet. I Colombias huvudstad Bogotá är Soledad namnet på ett kvarter, men i detta kvarter betyder det allt annat än ensamhet. Att det bara ligger tio minuters promenad ifrån stadens bullriga centrum är svårt att tro när man strosar omkring på den populära gatan Parkway (som på Colombianska uttalas Paaarkwei med betoningen på näst sista vokalen) som kantas av stora, höga träd som svajar i luften. De stora, vackra husen, ofta i viktoriansk stil, tillsam-

I

mans med andra i 60-talsstil som ligger runt omkring, gör det svårt att tro att man egentligen befinner sig i en tätbefolkad stad med åtta miljoner invånare.

En gång i tiden var det här stadens mer välbärgade bodde men numera hittar man en salig blandning av restauranger, kvartersbutiker, privata bostäder, företag och sociala organisationer. Alldeles intill ligger stadens viktigaste statliga universitet. En del beskriver kvarteret som bohemiskt eller alternativt, och den politiska aspekten har utan tvekan en central roll. Politiska diskussioner har pågått i området sedan landets mer våldsamma epok och när det är dags för val väljer majoriteten av de politiska partierna att ha

“

ske inte, för istället finns det en massa andra kaféer. De klassiska Andante och Bocadodulce som funnits länge har numera fått sällskap av många andra som ploppat upp här och där längs promenadstråket. Då Bogotás klimat är relativt vänligt kan man ofta sitta ute och dricka sin café con leche (kaffe med mjölk), tinto (vanligt kaffe), aromatica (fruktte eller örtte) eller varför inte en Club Colombia (Colombiansk öl) med tillbehör.

Tillbehören faller i kategorierna de sal (salt- matigt) eller de dulce (sött).

Frågan är väl, har man väl vågat sig till Colombia, borde man kanske inte också våga äventyra när det kommer till kaféval?

32

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

sina kampanjkontor här. Stadsdelen utgör också en perfekt omgivning för inspelningen av en av landets otaliga såpoperor. Är man ute efter att se såpakändisar eller vill vara statist, är det bara att hålla ögonen öppna.

Soledad är således ett perfekt område för att umgås. Det är här man ses efter jobbet eller på helgen för att promenera, äta glass, prata med vänner, rasta hundar och barn och just det: för att gå på kafé. Speciellt Parkway kantas av många trevliga små ställen, men Juan Valdez saknas. Eller saknas gör det kan-

”

Colombianer har en förkärlek till efterrätter som kan liknas vid de svenska bakelserna. Ett exempel är miloja som är ett slags kex med karamellkräm och ett annat är marängtoppar, gärna rosa med lite pärlor på toppen. I bakväg hittar man ofta vita bullar med något sött (ofta gjort av frukt) inuti, brownie con helado (chokladkaka med glass) eller vanliga muffins, och när det gäller kakor så är chocolate chipoch havrekakor populära.

För colombianerna, som tillhör ett hårt arbetande folk, är för- och eftermiddagsfika sällsynt men en varm dryck med tillbehör slinker gärna ner efter lunchen eller jobbet,

Krönika

och sammansmälter inte sällan med kvällsmålet. Annars är det på helgen som Soledads kaféer intas av lokalinvånarna.

Och vi svenskar då? Tja, när man tar seden dit man kommer är det inte helt enkelt att introducera för- och eftermiddagsfika och det blir lätt fika på colombianskt vis. Men visst tar man också tillvara på det svenskaste av allt genom att fika hemma! För trots Soledads många trevliga kaféer med stor potential så snackas det ändå bäst hemma, gärna länge, i soffan och utan skor. Om andra nationaliteter är inbjudna är det lätt att imponera med de enklaste färdigheterna från hemkunskapslektionerna. För vem avslöjar hemligheten när chokladbollarna blir omnämnda som tryfflar? Och trots det ganska breda colombianska utbudet av både sal och dulce så går ju inget upp mot en hederlig kladdkaka! •

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

33

FRIA

i r f n e t Glu e j d ä Gl

Text Emelie Krugly Hill

För glutenintoleranta kan fika vara en mindre välsmakande historia. I många länder är det också svårt att hitta ett varierat utbud av glutenfria bakverk. Men det är inte längre en omöjlighet att njuta av goda och smakrika kaffebröd eller muffins även om du är allergiker.

Det marknadsledande svenska glutenfria bageriet Fria Gluten Free frestar med en rad klassiska bakverk som har blivit något av en smaksensation på marknaden.

34

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

FRIA

amiljeägda företaget Fria gjorde ett snabbt intåg på marknaden 1996 efter att Gunnar Adås, som tidigare arbetade för bageriföretaget Pååls, insåg att det fanns en plats för hans recept. Idag är Fria marknadsledande i Norden, och har även etablerat sig i en rad europeiska länder, bland annat i Storbritannien där intresset är stort. Nyligen kammade de hem förstapriset i brittiska tävlingen Free From Food Awards 2012 för sitt bröd Grova och hyllades också för sin kladdkaka och Grov Minibaguette.

– Alla våra produkter håller en jämn och hög kvalitet, berättar marknadschef Anders Nilback på Fria i Västra Frölunda strax utanför Göteborg.

En del i vårt recept är hemligt och den ”magiska” sammansättningen av denna del sker bakom stängda dörrar. Vetestärkelse är en anledning till att smaken får en så autentisk karaktär att man knappt känner skillnaden mot ”vanliga” motsvarande bröd. Vi använder ett vete som blivit tvättat upprepade gånger innan det blir till stärkelse och är det renaste som finns på marknaden.

Sverige framstår som ett glutenfritt paradis och det beror på många faktorer, framför allt är Svenska Celiakiförbundet och dess lokalföreningar mycket aktiva i att sprida information om

F

celiaki, den autoimmuna sjukdomen där den enda medicinen är en glutenfri kost.

– Restauranger och hotellkedjor har varit snabba på att snappa upp det stora behovet av att utbilda personal och att erbjuda glutenfria alternativ på menyn, och sammantaget finns det en unik kunskap i Sverige, säger Anders Nilback.

Många kunder jag talar med runtom i Europa när vi är ute på mässor berättar att de helst planlägger sina semestrar i Sverige, men även i Finland och i Norge som också har ett stort utbud av glutenfritt i butikerna och på restauranger.

– Att upptäcka att man har celiaki eller är intolerant mot gluten kan göra att man ibland tappar matglädjen och att man kanske tror att det inte längre går att njuta av livets goda, berättar Anders. Det är fantastiskt att kunna glädja så många människor genom våra produkter. Vi får ofta höra att konsumenterna tycker att våra produkter är de godaste de smakat och har i vissa fall till och med bidragit till att deras matintresse har ökat.

Fria inspirerar också med recept och bilder på sin webbsida. Produkterna finns att hitta i frysdisken i matbutikerna. Men i Italien finns till exempel Fria endast på apotek eftersom glute-

nintoleranta får subventioner av staten och därför är utbudet mer tillgängligt via denna distributionskanal.

Vad det gäller de söta produkterna är det framför allt kladdkakan som ligger i topp, den är en av Frias bästsäljare. Andra favoriter är kanelbullar och äpplemuffins. Fria är väl etablerat och marknadsledande i Sverige och i övriga Norden.

Intresset i Europa är stort och deras bröd, bullar, muffins och kladdkakor finns idag även i Holland, Italien, Belgien, Tyskland och Storbritannien.

– Det finns ett intresse från andra länder också, vi får många förfrågningar ifrån bland annat Spanien och USA, men för tillfället satsar vi på att växa där vi redan finns, för att därefter ta oss an nya potentiella marknader, förklarar Anders Nilback. Vi deltar på flera internationella mässor runt om i Europa i år och det är ett spännande sätt att möta konsumenter och dela med oss av en bit av den glutenfria svenska bröd- och bakverkskulturen. •

För mer information besök: www.fria.se

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

35

böcker för 7

Bakböcker

Text Cecilia Nilsson

Hur vet man vilka bakböcker som är inne? Vilka kan inspirera oss till att hålla fikatraditionerna vid liv utomlands? När man rusar in i bokhandeln på Sverigesemestern för att köpa med sig något hem kan det vara bra att ha lite idéer. Bibliotekarien och bakerskan Cecilia Nilsson hjälper oss på traven.

Linda Lomelino – Lomelinos tårtor (2012)

Linda Lomelino är en frilansande fotograf som skriver en blogg som heter Call me cupcake. Nu har hon precis gett ut sin bok Lomolinos tårtor. Det är en väldigt vacker bok som förutom underbara bilder också är fylld av amerikanskinspirerade tårtor av alla slag. Den inleds med ett långt kapitel med massor av tips på hur man gör den perfekta tårtan.

Åsa Swanberg – Whoppies (2012)

Jan Hedh 277 sorters kakor (2010)

Efter de senaste baktrenderna med cupcakes och makroner är det dags för nästa kaka som alla måste baka: whoopie. Det handlar om en dubbel halvmjuk kaka med smarrig fyllning.

Smakerna väljer man efter tycke och smak.

Men visst blir man sugen på Kanelwhoopie med lingonfyllning eller Chokladwhoopie med salt choklad inuti? Det blir i alla fall jag.

Hedh är en legendarisk konditor med över 45 år i yrket. Hans bok innehåller alla kakor man kan önska sig. Den är härlig att bläddra i och godsakerna får det att vattnas i munnen. Vissa recept är dock ganska avancerade för en amatör med vanligt kök. Vad sägs om en stor bröllopskrokan med spunnet socker? Men boken innehåller också recept som man faktiskt vågar ge sig på, och mitt nästa projekt från boken är mazariner.

36

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

bättre bak

Bakböcker

Kristina Eriksson och Åsa Dahlgren Kanelbullar och annat nybakat (2010)

Om man är sugen på vetebullar av vilket slag som helst, så är det den här boken man ska vända sig till. Det finns recept på kanelbullar såklart, men sen kan man hitta massor av nya tips. Wienerrutor med röda vinbär och vetekringlor med Philadelphiaostfyllning tycker jag i alla fall låter fantastiskt smaskigt.

Mia Öhrn Macarons, cupcakes och cakepops (2011) och Fler kladdkakor (2010) Konditorn och skribenten Mia Öhrn har gett ut flera böcker som Sockerkakor, Kladdkakor och Tårtor och har också en blogg, miaöhrn.se.

I sin senaste bok har hon fått med alla de senaste trenderna på kakhimlen. Boken innehåller till och med recept på whoopies så den är verkligen full av godsaker. Förutom fina bilder är recepten varvade med massor med tips och trix för att man säkert ska lyckas med sina bakverk.

Leila Lindholm Hello cupcake! (2011) I den här boken är det cupcakes och whoopies som spelar huvudrollerna. Leila Lindholm, som gett ut flera böcker om bakning, har här valt att ägna boken åt söta bakverk. Hennes cupcakes är amerikanska på alla sätt och hon ger tips på olika kristyrer och dekorationer.

Boken har också många bra kalasidéer. Jag har hittat en favorit: Butterfly Lemon Cupcake med vallmo- och citronkrämsfyllning, dekorerad som en fjäril på toppen. Fint!

Jag måste ta med en bok till av Mia Öhrn för den kan man nästan inte värja sig från. Den heter Fler Kladdkakor. Alla har sitt favoritrecept på kladdkaka, jag också, men ibland kan man behöva variera sig och här finns massor av tips.

Bilderna i boken är stora, så när man bläddrar blir man bara tvungen att gå hem och baka. Bakad chokladmousse måste man ju bara prova!

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

37

Midsommar

Text & Bild Louise Sverud

Med blommor i håret 38

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Midsommar

Som

utlandssvensk saknar man många saker från Sverige.

Knäckebröd, kaviar, Zoégas kaffe, kanske syrener som blommar och nyplockade jordgubbar. En av de saker jag saknar mest är midsommar. På grund av jobbet kan jag oftast inte vara i Sverige just i juni vilket innebär att jag alltid missar midsommarafton. Och finns det något härligare än en midsommarfest? Sist jag var med på en var för sju år sedan. Min yngsta dotter hade precis fötts och jag var mammaledig och kunde därför ta med mig båda barnen hem för en lång och härlig sommarvistelse i Sverige.

På midsommarafton tog jag lillan i barnvagnen och den stora dottern vid handen och så gick vi hem till några goda vänner. De hade i sin tur varit och nallat av de stora blomsterhögarna vid midsommarfestplatsen tidigare på morgonen och burit hem stora fång med vackra sommarblommor.

Genast satte vi igång att binda kransar till oss och barnen. Det var lite pilligt men oj, så söta de små blev ... Fast jag hade valt fel midsommarklädsel!

Vita byxor som efter blomsterpysslet var fulla med gröna fläckar från blomsterstjälkarna. Om det blir en nästa gång ska jag komma ihåg att ta med förkläde.

Iklädda våra vackra blomsterkransar traskade vi lite senare bort till festplatsen där de hade rest midsommarstången. Vi hittade en perfekt plats i skuggan under några träd och där dukade vi upp vår medhavda picknick med sill och potatis, gräddfil och dill och så klart kall god öl (alkoholfri för min del eftersom jag fortfarande ammade, men ändå).

Mellan tuggorna skuttade vi runt majstången och hoppade som små grodor och spelade violin, som man sig ju bör på midsommarafton. När vi dansat oss trötta, och blivit intervjuade av den lokala dagstidningen (de tyckte det var spännande med utlandssvenskar på besök och ville veta vad vi tyckte om svensk midsommar), promenerade vi hem och satte fyr i grillen. Det var en underbar sommardag och eftersom vi var lite svettiga av allt dansande lade vi blomsterkransarna på stentrappan, vilket blev ett fint stilleben för dagen. Middagen avslutade givetvis med svenska jordgubbar. Vilken underbar midsommar i goda vänners lag!

Detta var som sagt sju år sedan. Sedan dess har jag försökt på olika sätt att fira midsommar här på Lanzarote. I Spanien firar man San Juan, Johannes döparens dag, den 24 juni. Kvällen före bygger man och tänder stora brasor som syns över hela ön.

Enligt traditionen skall man kasta sina gamla skor baklänges över axeln in i brasan vilket betyder ungefär ”ut med det gamla, in med det nya” och när brasan brunnit ner ska de som är tillräckligt modiga hoppa över den glödande högen. Det är ganska spännande och en mycket trevlig kväll som

påminner mig en hel del om Valborg hemma i Sverige.

Men tyvärr går den inte upp mot en svensk midsommar. Vid några tillfällen har vi försökt att återskapa vår svenska midsommar på eget vis. Maten är inget problem, vi har ju IKEA. Där kan man oftast köpa både knäckebröd, sill och akvavit. Svårare är det med midsommarstången. På Lanzarote växer det i princip inga träd, inga buskar och inga blommor.

Ett år byggde vi en träställning som vi sedan klädde med avklippta grenar från en benjaminfikus som någon hade hemma i

“

...små grodorna små grodorna är lustiga att se...

” huset. Sedan gjorde vi två kransar till stången och blomsterkransar till håret av plastblommor.

Självklart såg det inte lika fint ut som med riktiga blommor men man tager vad man haver.

Majstången blev ju lite i kortaste laget, bara en och en halv meter hög, och fikusbladen vissnade otroligt fort, men vi lyckade få till ett par danser runt den ändå. Med midsommarstången besökte jag även barnens skola och gjorde ett studiebesök (något jag gjort varje år för att visa på något svenskt och för att stärka mina barns identitetskänsla) och lärde alla barnen i dotterns klass att både dansa och sjunga ”Små grodorna”. När jag förklarade för barnen vad sången handlade om skrattade de gott. Lite tokiga tyckte de nog allt att

vi verkade där uppe i Sverige. Men de tyckte det var kul i alla fall och dottern var mycket stolt över sitt ursprung den dagen, så det värmde i hjärtat.

I år blir det inget svenskt midsommarfirande heller. Det har varit en otroligt torr och varm vinter så det finns ingen chans att jag skulle kunna reproducera en majstång eller binda några kransar, men jag håller tummarna för augusti och planerar en svensk kräftskiva på stranden med hela svenskgänget här på Lanzarote. Då blir det med hjälp av IKEA igen. • SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

39

Midsommar

HISTORIA midsommar Midsommar firas av två olika anledningar. Dels som en del i att fira sommarsolståndet och dels för att fira Johannes döparens födelsedag.

Man kan diskutera om vårt nuvarande svenska midsommarfirande egentligen är så svenskt eftersom det inte är helt klart var de olika delarna av vårt firande kommer ifrån. Men vad vi vet är att traditionen blandar gamla hedniska traditioner med nyare kristna.

Enligt folktron var allt som växte i naturen laddat med övernaturliga krafter under midsommaren. Genom att samla den kraftfulla magin i en blomsterkrans hade man medel för det kommande året. Att spara kransen och lägga den i julbadet var ett sätt att bli frisk och stark under återstoden av vintern.

Människan har sedan urminnes tider kunnat fastställa när sommarsolståndet inträffar. Det var för att markera dagen som man började utföra särskilda riter till solen och gudarna.

Dagen före Johannesdagen, som syftar på Johannes döparens födelsedag den 24 juni, var fram till 1952 midsommarafton. För att bättre passa in i arbetsveckan, bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle firas på en fredag och helgen är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.

Under 1500-talet var det vanligt att man tände en stor eld på midsommar.

Traditionen med midsommareld fortsatte långt in på 1900-talet. Därefter avtog traditionen successivt, för att med våra dagars lokala eldningsförbud slockna för gott.

Majstången var en ny sed som troligen kom till Sverige från Tyskland någon gång i slutet av medeltiden. Att maja betyder att smycka med grönt. Dansen och lekarna är gamla inslag i midsommarfirandet och var ett sätt för ungdomarna att lära känna varandra närmare. Och det kunde då, liksom nu, gå hett till.

Förutom att plocka sju sorters blommor för att drömma om sin tillkommande var det även tradition att gå till en källa för att dricka brunn, offra ett mynt eller i dess vatten skåda in i framtiden. I förväg hade man rensat källan och smyckat runtom med ett lager granris, som också var bra att sitta på. Ibland blev det fest och ungdomarna dansade natten lång tills det var dags att gå till kyrkan nästa dag.

Källa: Nordiska Museet

40

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

För att komma i midsommarst blomsterkransar. Att göra sin e svårt, och väl värt det när man barnens små huvuden.

En ganska enkel midsommark mar- eller ängsblommor runt e Använd myrtentråd eller tunn blommorna på stommen.

Låt blommorna dra vatten ett Klipp sedan blomstjälkarna så så att den får rätt längd.

Sedan lindar man bara fast blo ihop blommorna i små bukett blomsterstjälkarna så nära un morna mindre när du sedan bö

När blomstergirlanden är tillrä försiktigt och fäster ändarna i v som möjligt. Man kan i praktik med vatten i en plastpåse och

Midsommar

tämning är det mysigt att samlas och binda sina egna egen krans är kanske lite pilligt men egentligen inte så n ser det färdiga resultatet på

krans gör du med enkla somen stomme av björkriskvistar. n ståltråd för att linda fast

bind din egen midsommarkrans

t par timmar innan du skall linda din blomsterkrans. de blir ca 5 cm. Mät runt huvudet med björkriskvisten

ommorna längs den raka björkriskvisten. Bunta gärna ter som du lindar fast med tråden. Linda tråden över der blomsterhuvudet som möjligt. Då ”flaxar” blomöjer till kransen.

äckligt lång för att räcka runt huvudet böjer man den varandra. Bäst håller kransen om man gör den så sent ken linda kransen dagen innan. Lägg den då på ett fat placera i en kall källare eller i kylskåpet. Lycka till!

7 sorters blommor Enligt sägnen kunde ogifta flickor få reda på vem som skulle bli deras tillkommande just på midsommarafton. Allt de behövde göra vara att plocka sju sorters blommor (gärna vid ett vägskäl) och hoppa över lika många gärdsgårdar, allt under tystnad. När de kom hem skulle de stoppa blommorna under huvudkudden och under natten skulle de så drömma om sin tillkommande make. Idag när vi har färre ängar med blommor och väldigt få gärdsgårdar, i alla fall i bebyggda områden, räcker det nog med att plocka blommorna och lägga dem under huvudkudden. Prova!

Vilka blommor ska man då plocka till midsommar? I en visa med text av Einar Molin och musik av Lille Bror Söderlundh, ges ett förslag:

Midsommarblomster Midsommarnatten plockar jag klöver och timotej karimbacka* och ängsull och blyga förgätmigej blåklockor och violer och sen drömmer jag om dej och då vet jag att du älskar blott mej. * Karimbacka = röllika

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

41

Vi tackar våra sponsorer

Annonsplats i SVEN? För mer information info@tidningensven.com

SVEN är en gratis e-tidning som kommer ut 2 gånger per år Du kan läsa tidningarna på: www.tidningensven.com

Vill du vara med?

Skribent – Fotograf – Illustratör – Intervjuobjekt – Redaktionsjobb Vill du vara med och skriva, fotografera, berätta eller kanske ha en liten tecknad serie i SVEN? Vi tar gärna emot förslag och bidrag. SVEN har ett speciellt temaland och olika fokus i varje nummer, och kanske har du en idé om vad som skulle vara riktigt intressant! Låt oss veta! Kontakta SVEN på: info@tidningensven.com Vi vill ge så många som möjligt chans att uttrycka sig på vår “megablogg” i tidningsformat, för alla utlandssvenskar som känner att de har något att dela med sig av.