24 februari 2022 / # 1 487 / Pris: 20 kronor / MĂ„nadspren: 60 kronor
RĂ€ttvisepartiet Socialisternas veckotidning
Ukrainakrisen:
Farlig militÀr upptrappning
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna
KAMPANJ
Riv inte à bygÄrden!
3 4-5 11
Finsk papperstrejk utan slut i sikte
16 â lĂ€s mer pĂ„ sid 2, 12-13
Mitt enda liv: antikapitalismen vĂ€xer Att det kommer ett nytt filosofiskt verk som argumenterar för demoâ kratisk revolutionĂ€r socialism i den hĂ€r tiden Ă€r ingen slump. Att Martin HĂ€gglunds VĂ„rt enda liv ocksĂ„ har fĂ„tt ett sĂ„ stort
genomslag för en bredare publik Ă€r ett starkt uttryck för den vĂ€xâ ande antikapitalism som det hĂ€r allt mer krisande systemet ger upphov till.
â lĂ€s mer pĂ„ sid 8-9
VÄrden efter tvÄ Är av pandemi
Stöd RS/Offensiv â Ge ett bidrag! Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
Posttidning A
Svar pÄ myterna om gruvindustrin
OFFENSIVS STĂ NDPUNKT
24 FEBRUARI 2022 # 1 491
2
BANKLĂCKAN
AVSLĂJAR KAPITALISMEN
Ă UKRAINAKRISEN â ALLVARLIG ESKALERING
P
utinregimens beslut att erâ kĂ€nna utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina utgör en ny eskalering i en redan mycket laddad imperialistisk maktstrid. Moskva har ocksĂ„ besluâ tat att skicka âfredsbevarandeâ styrâ kor till Luhansk och Donetsk, som bara delvis kontrolleras av de sepaâ ratister som Ryssland stödjer. USA, EU och Storbritannien (VĂ€st) har svarat med nya sanktioâ ner och den tyska regeringen har aviserat att gasledningen Nordâ stream 2 tills vidare stoppas. Den nya vĂ€ndningen, som har föâ regĂ„tts av militĂ€r uppladdning och en rad resultatlösa toppmöten (lĂ€s mer pĂ„ sid 12-13), Ă€r dödsstöten för det Minsk-avtal som slöts 2014-2015 som skulle ge fred i östra Ukraina, men som samtliga undertecknare aldrig har kĂ€nt sig bundna av. Sedan 2014 har det rĂ„tt ett konstant krigsâ tillstĂ„nd och drygt 14 000 mĂ€nniskor har dött i de strider som rasat. Under samma tid har Luhansk och Donetsk blivit allt mer avskilda frĂ„n resten av Ukraina och har knutits allt nĂ€rmare Ryssland, som betalar löner och penâ sioner samt beviljat en femtedel av utbrytarrepublikernas befolkning ett ryskt medborgarskap.
Putinregimens erkĂ€nnande utgör den vĂ„ldsamma kulmen pĂ„ den rysâ ka imperialismens strĂ€van att sĂ€kra total kontroll över utbrytarrepubliâ kerna och sĂ€tta ytterligare press pĂ„ Ukrainas vĂ€stvĂ€nliga regering samt om möjligt bromsa Natos expanâ sion österut. Kanske anser den rysâ ka imperialismen att man nu har uppnĂ„tt sina mĂ„l. â Putin har fĂ„tt det han vill ha â ytterligare en del av Ukraina â och sedan stannar det dĂ€r. Jag tror inte att Ryssland kommer att gĂ„ in med
större styrkor för att ta Ă€nnu mer av Ukraina. Putin har visat sin hemmaâ publik att han har vunnit mot Nato och VĂ€st och dĂ„ behöver han inte riskera tusentals ryska soldaters liv genom att gĂ„ vidare, menade SVT:s Bert Sundström i en analys. Men krisen Ă€r inte över och esâ kaleringen kommer att följas av upptrappade strider i östra Ukraiâ na. Risken Ă€r överhĂ€ngande för en utveckling liknande den som föreâ gick Georgienkriget 2008. Det kan inte heller uteslutas att ytterligare ryska trupper skickas för att erövra Ă€nnu större landomrĂ„den och sĂ€kra sjövĂ€garna till Krim, som Ryssland annekterade 2014. Till skillnad frĂ„n 2014 kan dock Putinregimen inte rĂ€kna med att fortsatta krigsinsatser har stöd pĂ„ hemmaplan.
Socialister Ă€r kompromisslösa motstĂ„ndare till imperialism och militarism. Ăven om Moskva inte gĂ„r vidare med militĂ€ra insatser, utan börjar dra ner pĂ„ den vĂ€ldiga styrka man har samlat vid Ukrainas grĂ€nser, förâ blir lĂ€get ytterst spĂ€nt med fortsatt militarisering av Ukraina nĂ€r VĂ€st drar en röd linje genom landet gentâ emot Ryssland och samtidigt fortâ sĂ€tter att förstĂ€rka sin militĂ€ra nĂ€râ varo i östra Europa och Ăstersjöomâ rĂ„det. Utvecklingen innebĂ€r att vanâ liga mĂ€nniskor i Ukraina blir bestulâ na pĂ„ sina rĂ€ttigheter och framtid samt att de mer Ă€n nĂ„gonsin tvingas leva mellan hammaren och stĂ€det. Som Offensiv skrev i förra numâ rets ledare Ă€r det bara arbetarnas och
de fattigas sjĂ€lvstĂ€ndiga organisering och kamp kan som kan bygga en röâ relse som Ă€r stark nog att bekĂ€mpa och besegra makteliternas krigshot samt splittrande nationalism. Varje steg som kan frĂ€mja denna kamp och organisering i Ryssland och Ukraina mĂ„ste ges allt stöd. Som socialister Ă€r vi komproâ misslösa motstĂ„ndare till imperiaâ lism och militarism. Inget stöd kan ges till Putins regim eller VĂ€stimpeâ rialismens regeringar, som förenas i en cynisk maktpolitik som arbetarâ na fĂ„r betala och vars vapenarsenaâ ler utgör ett stadigt vĂ€xande hot mot fred, demokrati och folkens rĂ€tt till nationellt sjĂ€lvbestĂ€mmande.
Den strid om makt och prestige pĂ„ vĂ€rldsarenan som Rysslands hĂ€rsâ kare och de i VĂ€st utkĂ€mpar om Ukraina och och helt över huvudet pĂ„ dess invĂ„nare har gett en förvarâ ning om de vĂ„ldsamma konflikter som följer i spĂ„ren pĂ„ kapitalisâ mens kris och de tilltagande interâ imperialistiska motsĂ€ttningarna. Kamp för fred och nedrustning Ă€r en kamp mot det kapitalistiska system som regerar med förtryck och vĂ„ld och som idag skakas av âen uppsjö av extraordinĂ€ra kriserâ, enligt den nyligen avslutade sĂ€kerâ hetskonferensen i MĂŒnchen. Alla dessa samverkande kriser har sin yttersta orsak i den globala kapitaâ lismens Ă„tervĂ€ndsgrĂ€nd och förâ störelse av planeten. âą Alla utlĂ€ndska trupper mĂ„ste dras bort frĂ„n Ukraina och dess grĂ€nser samt frĂ„n östra Europa. âą Bygg ett motstĂ„nd mot krigsâ hets och militarismen. âą Varken Putin eller USA och Natoregeringarna. âą För en demokratisk socialisâ tisk vĂ€rld i fred och frihet. â
ver 100 miljarder dollar (omkring 936 miljarder kronor) har gömts pĂ„ drygt 18 000 hemliga bankkonton hos den schweiziska storbanken Credit Suisse. Det framgĂ„r av en ny granskning gjord av det globala journalistnĂ€tverket OCCRP, som tidigare har avslöjat hur vĂ€rldens storbanker, inkluderat de svenska, deltar i bĂ„de skattefusk och penningtvĂ€tt samt fungerar som de rikas lĂ€nk till skatteparadis. Bland de envĂ„ldshĂ€rskare, mĂ€nniskosmugglare, mördare, misstĂ€nkta krigsförbrytare, korrupta politiker och andra kriminella som nu har avslöjats med att ha haft pengar pĂ„ hemliga konton i Credit Suisse finns ett 50-tal svenskar. Bland dessa 50 har SVT namngivit spelkungen Lars Kling, grundaren av Cherry Casino, som placerat Ă„tminstone runt 100 miljoner kronor pĂ„ hemliga konton i banken. En annan av de 50 Ă€r Stefan Sederholm, som âdrev en nĂ€tbordell med unga kvinnor â och dömdes 2011 till livstids fĂ€ngelse pĂ„ Filippinerna för mĂ€nniskohandel. Under samma period hade han över en miljon kronor pĂ„ ett hemligt bankkonto i Schweiz.â Granskningen omfattar konton frĂ„n 1940-talet och in pĂ„ 2010-talet. Credit Suisse försvarar sig med att de flesta av dessa konton nu Ă€r stĂ€ngda, men det Ă€r ett klent försvar frĂ„n en bank som systematiskt har sett till att gömma de rikas blodspengar. Dessutom öppnades tvĂ„ tredjedelar av de hemliga bankkonton som avslöjats under 2000-talet och mĂ„nga finns Ă€nnu kvar.
T
idigare anstĂ€llda pĂ„ Credit Suisse som de grĂ€vande journalisterna har talat med vittnar om en âmycket giftig företagskultur som uppmuntrar till risktagande för att maximera vinsterna â och bonusarnaâ, skriver OCCRP pĂ„ sin hemsida. De vittnar ocksĂ„ om att för de rika (och inte minst de superrika) fanns en sĂ€rskild grĂ€ddfil som ledde direkt till hemliga bankkonton som skyddades av en âomoraliskâ banksekretess. Det gjorde exempelvis att en egyptisk miljardĂ€r som gav order om att hans flickvĂ€n skulle mördas kunde öppna ett konto i banken. BĂ„de den italienska och japanska maffian tillhörde bankens kunder. Ukrainas förre premiĂ€rminister Pavlo Lazarenko, som misstĂ€nks ha plundrat ukrainska statskassan pĂ„ ungefĂ€r 200 miljoner dollar (1 873 miljoner kronor), har haft minst tvĂ„ konton hos Credit Suisse som förblivit öppna in i nĂ€rtid, enligt SVT. Granskningen visar pĂ„ nytt att det gĂ„r en rak linje frĂ„n kriminell affĂ€rsverksamhet, kleptokrati och plundring till storbankernas kassavalv och vinster. â
LĂ„ngtidsarbetslösheten biter sig fast. Omkring 180 000 i landet har nu varit lĂ„ngtidsarbetslösa i över ett Ă„r. Ăven om pandemin nĂ€mns som en orsak var den hög ocksĂ„ innan â i januari 2019 var siffran 150 000. Samtidigt fortsĂ€tter resursbantningen av Arbetsförmedlingen (svt.se 18/2).
Veckotidningen Offensiv ges ut av RĂ€ttvisepartiet Socialisterna âą Postadress: Box 73, 123 22 Farsta âą Telefon: 072-020 53 08âą E-post: offensiv@socialisterna.org PrenumerationsĂ€renden: prenumerant@socialisterna.org âą Hemsida: www.socialisterna.org âą Ansvarig utgivare/chefredaktör: Per Olsson âą I redaktionen: Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki âą Prenumerationer: HelĂ„r 720 kr, nio mĂ„nader 540 kr, halvĂ„r 360 kr, kvartal 180 kr, mĂ„nad 60 kr âą PlusGiro: 87 96 49-2 âą Swish: 123-240 32 85 âą Tryck: V-TAB, SödertĂ€lje 2022 âą Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 âą ISSN: 0348â5447
KAMPANJ
24 FEBRUARI 2022 # 1 491
3
Stoppa SD:s förslag att riva Ă bygĂ„rden nytt förslag vĂ€ntas lĂ€ggas fram denâ na vĂ„r. DĂ„ kommer helt plötsligt SD med en egen motion om att slĂ„ upp den stora simhallen mitt över VĂ€sâ terhaninges kulturhistoria sockenâ centrum.
âRiv Ă bygĂ„rden och bygg simhall dĂ€râ. Det föreslĂ„r SD i en motion till Haninge kommunfullmĂ€ktige. Ă bygĂ„rden Ă€r Haninges mest besökta fritidsgĂ„rd och tomten utgör en grön oas i centrala VĂ€sterhaninge. MATTIAS BERNHARDSSON
mattias.bernhardsson@socialisterna.org
A
tt det ska byggas en ny simâ hall Ă€r alla överens om â frĂ„gan Ă€r var. Av alla platser man kan föreslĂ„ att bygga den nya simhallen pĂ„ har SD lyckats vĂ€lja ut ett grönomrĂ„de med kulturhistorisâ ka byggnader. â Jag blir alldeles stum. Det vore förskrĂ€ckligt om de skulle riva Ă bygĂ„rden. Det Ă€r trist att de Ă€r sĂ„ angelĂ€gna att radera ut den gamla bebyggelsen som visar hur samhĂ€llet delvis har sett ut, sĂ€ger Monica Gustavsson, ordförande för hemslöjdsföreningen som risâ kerar att fĂ„ ett monsterbygge till simhall bara nĂ„gra meter framför sin entrĂ© om motionen skulle gĂ„ igenom. Precis som mĂ„nga andra VĂ€sterâ haningebor för Monica Gustavsson
fram Hanvedens IP som en lĂ€mpliâ gare byggplats för simhallen.
TyvĂ€rr Ă€r det inte helt omöjligt att SD fĂ„r igenom motionen; de har ibland majoritet i vissa frĂ„gor tillâ sammans med M och andra partier. DĂ€rför Ă€r det viktigt att bemöta denna vansinnigt dĂ„liga motion. SD:s förslag skulle innebĂ€ra en förstörelse av hela VĂ€sterhaninges gamla kulturhistoriska sockencenâ trum, bestĂ„ende av Ă bygĂ„rden, KlockargĂ„rden, Ă by lada, Lillebo och förhistoriska gravplatser, stenâ sĂ€ttningar och fornlĂ€mningar. Dessutom skule hela tomtomâ rĂ„det som omgĂ€rdar byggnaderna och utgör en grön oas i VĂ€sterâ haninge kunna utplĂ„nas. â Det kan inte betraktas som anâ
nat Àn ett helgerÄn att vilja riva det enda som Àr kvar av gamla centrala VÀsterhaninge. Snart stÄr kanske Àven KlockargÄrden, à byladan och Lillebo i tur att försvinna, befarar Monica och frÄgar ironiskt om det inte snart kommer ett förslag pÄ att bygga bostÀder pÄ kyrkogÄrden.
Striden om centrala VĂ€sterhaninges utveckling har pĂ„gĂ„tt i mĂ„nga Ă„r. Utvecklingsprogrammet för VĂ€sterhaninge som klubbades 2012 utlovade âsmĂ„stadskaraktĂ€râ, âhĂ„llbarhetâ, âsocial och funktioâ nell mĂ„ngfaldâ, âbostadsnĂ€ra grönâ omrĂ„den och parkerâ samt âatt överbrygga de fysiska barriĂ€rer som finnsâ. Men i verkligheten har de styâ rande politikerna velat tömma de gamla kulturhistoriska husen för att bygga tĂ€tt med bostĂ€der. Ă r 2018 försökte kommunen bli av med VĂ€sterhaninge hemslöjdsâ förening frĂ„n KlockargĂ„rden geâ nom att chockhöja hyran. Föreâ ningen har med nöd och nĂ€ppe klarat hyrorna, mycket tack vare enskilda donationer.
Den populĂ€ra antikvitetshandeln blev i princip tvingade ut ur Ă bylaâ dan; kommunen envisades med tremĂ„naderskontrakt och tillvaron âpĂ„ nĂ„derâ blev till slut ohĂ„llbart. Ă r 2020 kom de styrande betongâ partierna S, C, L och KD med ett detaljplaneförslag för centrum som skulle innebĂ€ra motsatsen mot 2012 Ă„rs utvecklingsprogram: en tokexploatering med mĂ„l att trycka in sĂ„ mĂ„nga bostĂ€der som möjligt pĂ„ en sĂ„ liten yta som möjligt: âą Centrumbyggnader pĂ„ upp till Ă„tta vĂ„ningar. âą 1 000 lĂ€genheter inklĂ€mt i cenâ trumet. âą Den fina parken mellan penâ deltĂ„get och biblioteket skulle byggas bort med en stor simâ hall. âą Ett parkeringshus pĂ„ 3-5 vĂ„â ningar skulle slĂ„s upp tĂ€tt inâ till KlockargĂ„rden. Men efter en kritikstorm av VĂ€sâ terhaningeborna och föreningsliv, som Haninge hembygdsgille och RĂ€ttvisepartiet Socialisterna med flera, drogs förslaget tillbaka. Ett
Foto: Robert Bielecki
SD vill riva det kulturhistoriska viktiga à bygÄrden i VÀsterhaninge, fullt av kulturell och fritidsverksamhet. Ett vansinnigt förslag som det behöver tas kamp mot.
RĂ€ttvisepartiet Socialisterna har föreslagit en varsam och social boâ stadsutbyggnad i VĂ€sterhaninge: âą Att de nya bostĂ€derna ska tillâ höra Haninge bostĂ€der med allmĂ€nnyttig hyressĂ€ttning. âą Att det ska byggas med maxiâ malt tre vĂ„ningar i centrum och tvĂ„ vĂ„ningar nĂ€rmast kyrâ kan samt gamla sockencentruâ met. âą Att nybyggnationen ska följa centrumets och stationsomrĂ„â dets karaktĂ€ristiska tegeltema. âą Att de nya parkeringarna byggs ned i garage under mark istĂ€lâ let för i höga parkeringshus. âą Att hela det gamla sockencenâ trumomrĂ„det samt parken vid biblioteket och stationsomrĂ„â det bevaras som viktiga gröna oaser. âą Att den nya simhallen förlĂ€ggs vid Ă€ndamĂ„lsenliga Hanveâ dens IP â dĂ€r det finns stor poâ tential att utveckla idrotts- och sportverksamheter â med en ny busslinje. RĂ€ttvisepartiet Socialisterna kĂ€mpar ocksĂ„ för en demokratisk stadsplanering med omvĂ€nd planâ process â dĂ€r dialogen kommer först. Idag kör politikerna ofta över boende i bygghetsen. De styrande politikernas vision av Haninge Ă€r en ytlig spegelbild av deras egna ambitioner â inte Haningebornas behov eller Ă„sikter. VĂ€ldigt fĂ„ Haningebor delar politiâ kernas mĂ„lbilder, som att âHaninge ska bli storstad!â, att âHaninge ska bli över 100 000 invĂ„nare!â, eller stordriftstĂ€nket i vĂ€lfĂ€rden (att slĂ„ ihop skolor till enorma skolkomâ plex dĂ€r smĂ„barn klĂ€ms in med högstadieumgdomar). Var Ă€r de storslagna mĂ„len om ökad trygghet, minskade klyftor, allmĂ€nnyttiga bostĂ€der, bĂ€ttre skoâ lor, grönomrĂ„den, kultur, mötesloâ kaler? Vi behöver levande kommunâ delar â inte sovstĂ€der. â
Stockholm laddar inför protestdagen den 9 april
T
orsdagen den 17 februari samlade nĂ€tverket Nej till Marknadshyra - Ja till en social bostadspolitik till ett diâ gital samordningsmöte för alla i Stockâ holmsomrĂ„det. Nyligen lanserade nĂ€tverket sin boâ stadspolitiska plattform âRĂ€dda HyresrĂ€tâ tenâ för valĂ„ret 2022, med mĂ„let att fortsĂ€tâ ta kampen för allas rĂ€tt till en bostad, efterâ som det Ă€r en social rĂ€ttighet, inte en hanâ delsvara. Plattformen krĂ€ver bland annat sĂ€nkta
hyror, att AllmĂ€nnyttan Ă„terupprĂ€ttas, att det byggs fler hyresrĂ€tter, en klimatomâ stĂ€llning av bostadspolitiken samt ett stopp pĂ„ ombildningar, utförsĂ€ljningar och bostadsspekulation. En ny riksomfattande protestdag komâ mer att hĂ„llas den 9 april, och mötet i torsâ dags fokuserade just pĂ„ den lokala samâ ordningen i Stockholm samt vilken form protesten skulle ta. Det diskuterades om vi skulle arrangeâ
ra ett stort antal lokala torgmöten som den 18 april 2021 eller en jĂ€ttedemonstration likt den vi samlade till den 18 september. Det var mĂ„nga entusiastiska mötesâ deltagare som uttryckte en iver över att komma ut pĂ„ gatorna och kampanja, moâ bilisera och propagera inför den 9 april, och det Ă€r precis den kreativa energi som behövs! Det finns inga grĂ€nser för vilka metoder varje lokalgrupp vĂ€ljer att ta till för att nĂ„
ut till varenda hyresgĂ€st i hela Stockholm. Till slut beslutade vi att kombinera fjolâ Ă„rets demonstrationsformer, med planen att hĂ„lla ett stort antal lokala manifestatioâ ner runt om i Region Stockholm och sedan mötas för en samlad stor demonstration i centrala Stockholm. Nu tar vi kampanjen ut pĂ„ gator och torg, trappuppgĂ„ngar och arbetsplatser, och tagâ gar till inför den stora bostadskampsdagen den 9 april! â Vilgot Karlsson
Lyssnar man pÄ det gruvbolagen och deras politiska hejaklack för fram fÄr man lÀtt bilden av att gruvbranschen i Sverige Àr en miljömÀssigt problemfri verksamhet som ger massor av jobb och skatteintÀkter. Offensiv har synat nÄgra av de vanligaste myterna om gruvbranschen.
1
âVi har en stark miljölagstiftning, gruvor bedrivs ansvarsfullt.â
Det Ă€r sant att de stora gruvbolagen har minskat sina utslĂ€pp till luft och vatten pĂ„ senare Ă„r, men det Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n hela bilden. Exemplen pĂ„ grova övertramp Ă€r mĂ„nga. NĂ€r bolaget Scanmining gick i konkurs 2007 visade det sig att utslĂ€ppen av metaller var mĂ„ngâ dubbelt större Ă€n vad företaget hade rĂ€knat med. Staten har fĂ„tt ta över ansvaret för att stĂ€da upp. Kostnaden berĂ€knas till 400 miljoner kronor. En undersökning som SVT gjorde för tio Ă„r sedan visade att Ă„tta av 13 gruvor bröt mot ett eller flera villkor i sina miljötillstĂ„nd. NĂ€r företaget Northland Resources startade en jĂ€rnmalmsgruva i Kaunisvaara bröt man mot sitt tillstĂ„nd pĂ„ en rad punkter. Bland annat var den damm dĂ€r vattnet ska renas innan det slĂ€pps ut i Muonio Ă€lv bara 8 procent av den storlek man hade angett i ansökan. De nya Ă€garna, Kaunis Iron, har inte Ă„tgĂ€rdat detta.
Visste du att: âą Gruvbranschens avfall Ă€r drygt 100 miljoner ton per Ă„r. Det Ă€r 80 procent av allt industriavfall. Svavelhaltigt gruvavfall kan fortsĂ€tta att lĂ€cka ut metaller i hundratals Ă„r. âą Dammbrott vid de dammar dĂ€r gruvavfallet lagras har orsakat miljökatastrofer och orsakat dödsfall pĂ„ mĂ„nga platser i vĂ€rlden. Ăven i Sverige har gruvdammar brustit under 2000-talet.
2
âGruvor behöver liten yta, sĂ„ störning pĂ„ renskötsel och miljö blir liten.â
Företaget Beowulf Mining sĂ€ger att deras gruva bara krĂ€ver en yta pĂ„ 13,6 kvadratkilometer. Det Ă€r âen halv procent av samebyn JĂ„hkĂ„gaskas betesmarkerâ. Det lĂ„ter inte sĂ„ farligt. Det de inte talar om Ă€r att över 100 lastbilstransporter dagliâ gen ska gĂ„ mot Jokkmokk lĂ€ngs det smala strĂ„ket dĂ€r renarna varje Ă„r ska flyttas mellan skogslandet och fjĂ€llen. MĂ„nga av de gruvprojekt som Ă€r aktuella idag tar myckâ et stora ytor i ansprĂ„k och innebĂ€r stora ingrepp i naturen. Den planerade nickelgruvan i RönnbĂ€cken utanför TĂ€rnaâ by innebĂ€r att tre berg i fjĂ€llvĂ€rlden kommer att sprĂ€ngas och schaktas bort. Företaget Province Resources (tidigare Scandivanadiâ um) har planer pĂ„ vanadinbrytning som skulle skĂ€ra tvĂ€rs igenom Ăsterlen i SkĂ„ne.
Visste du att: âą NĂ€r Aitikgruvan utvidgas kommer byn Liikavaara att försvinna och tvĂ„ grannbyar att pĂ„verkas kraftigt. âą Flera av de nya gruvorna som Ă€r aktuella bygger pĂ„ att malâ men ska transporteras lĂ„ng vĂ€g med lastbil. Det innebĂ€r störningar för boende, renskötsel och natur i stora omrĂ„â den. Dessutom innebĂ€r det ökade koldioxidutslĂ€pp.
Fem myter om
gruvor i Sverige 4 5 âUtan en gruva dör bygden.â
âIngen grön omstĂ€llning utan gruvor.â
Det finns faktiskt inget som stödjer det pĂ„stĂ„endet. Det gĂ„r inte att se att de kommuner dĂ€r gruvor har lagts ned har klarat sig sĂ€mre Ă€n grannkommunerna. Arjeplog, Storuman och Vilhelmina Ă€r exempel pĂ„ detta. NĂ€stan ingenting av de stora vinster som skapas frĂ„n utâ vinningen av naturresurser stannar kvar i nĂ€romrĂ„det. Med dagens regionalpolitik kommer alla de mindre kommunerna i norra Sverige att fĂ„ kĂ€mpa i hĂ„rd motvind. Det avgörande Ă€r att stĂ€lla krav pĂ„ en helt annan politik som gör allvar av den slitna parollen âHela Sverige ska levaâ. Det innebĂ€r decentralisering av all slags service, en kraftfull satsning pĂ„ mer jordbruk och matproduktion i hela landet, ekosystembaserat skogsbruk, upprustning av Inlandsbanan och andra regionala jĂ€rnvĂ€gar, som en del i kliâ matomstĂ€llningen. Naturresurser ska Ă€gas gemensamt och delar av vinsterna frĂ„n utvinningâ en mĂ„ste stanna kvar i nĂ€romrĂ„det.
Det Ă€r sant att det behövs mycket metaller och olika slags metaller för att bygga elbilar, vindkraftverk och solpaneler. Men att försöka lösa detta genom att bara öppna nya gruvor kommer att vara omöjligt. Det internationella energiorganet (IEA) har rĂ€knat ut att det skulle behövas drygt 20 gĂ„nger mer grafit och kobolt och 42 gĂ„nger mer litium till batterisektorn i mitten av Ă„rhundradet. SĂ„dana ökningar skulle fĂ„ förödande konsekvenser för miljön. Idag finns det ingen fungerande Ă„tervinning av de flesta metaller som det kommer att behövas mer av. Industrin mĂ„ste Ă„tervinna sĂ„ mycket som det Ă€r tekniskt möjligt. Ănnu viktigare Ă€r det att anvĂ€nda metaller mer sparsamt, till exempel genom att bryâ ta trenden mot allt större och tyngre bilar och satsningar pĂ„ gratis kollektivtrafik. Det krĂ€ver planering istĂ€llet för marknadskaos, offentligt Ă€gande istĂ€llet för vinstjakt. Det Ă€r inte alla metaller som det behövs mer av. StĂ„l Ă€r ett exempel. Eftersom Ă„terâ vinningen Ă€r hög skulle ganska smĂ„ Ă„tgĂ€rder för att hĂ„lla igen pĂ„ anvĂ€ndningen av stĂ„l innebĂ€ra att behoven av nya jĂ€rnmalmsgruvor minskar drastiskt.
Visste du att:
Visste du att:
âą Jokkmokks kommun skulle fĂ„ 300 miljoner kronor per Ă„r om Sverige hade samma system som Norge för fördelning av vinsterna frĂ„n vattenkraften. Sveâ rige sticker ut gentemot grannlĂ€nderna genom att sakna regler som sĂ€krar att vinster frĂ„n vindkraften gĂ„r till lokalsamhĂ€llet. I Kanada och Ryssland Ă€r en del av beskattningen av gruvbolag regional. Finland hĂ„ller pĂ„ att införa en gruvâ skatt dĂ€r en del ska gĂ„ till kommunerna. âą Trots löften om motsatsen har antalet statliga jobb i mindre kommuner fortâ satt att minska under de senaste Ă„ren. âą Sedan EU-intrĂ€det har Sveriges sjĂ€lvförsörjningsgrad av livsmedel minskat frĂ„n 75 procent till 50 procent. Minskningen Ă€r sĂ€rskilt stor i norra Sverige.
âą Litium bland annat utvinns i ökenomrĂ„den i Sydamerika, dĂ€r tillgĂ„ngen pĂ„ vatâ ten Ă€r mycket knapp. âą Den snabba ökningen av kopparanvĂ€ndningen har gjort att den genomsnittliga halten av koppar i vĂ€rldens gruvor har minskat frĂ„n över fyra procent Ă„r 1900 till 0,8 procent idag. Det innebĂ€r att det krĂ€vs 125 ton malm för att utvinna ett ton koppar. I Aitikgruvan Ă€r kopparhalten 0,2 procent. âą Det finns stora mĂ€ngder metaller i landets nedlagda soptippar. MĂ€ngden koppar motsvarar 7,5 Ă„rs produktion frĂ„n landets gruvor. Stora mĂ€ngder metaller finns ocksĂ„ kvar i gruvornas avfallsdeponier.
3
âGruvor ger mĂ„nga jobb och stora skatteinkomster.â
I korthet
Det Ă€r sant att stĂ€der som Sala, Falun, Kiruna och GĂ€llivare har byggts upp kring gruvâ verksamheten. Men idag Ă€r sambandet mellan gruvor och jobb mycket svagare. MĂ€ngden malm som varje arbetare i en jĂ€rnmalmsgruva producerar Ă€r nĂ€sta sex gĂ„nger större idag jĂ€mfört med 1960. Gruvornas huvudkontor ligger ofta lĂ„ngt bort frĂ„n gruvorâ na. Det Ă€r dĂ€r mĂ„nga av de jobb som skapas kring gruvbranschen finns. Pajala kommun Ă€r ett exempel. NĂ€r gruvan i Kaunisvaara startade 2012 hoppades kommunen pĂ„ en beâ folkningsökning frĂ„n 6 000 till 10 000 invĂ„nare. Idag Ă€r invĂ„narantalet i kommunen nĂ„got lĂ€gre Ă€n det var nĂ€r gruvan öppnades. Kommunens skatteintĂ€kter har minskat de senaste Ă„ren.
âKösystemet spĂ€r pĂ„ segregationenâ
S
kolan I en ny rapport frĂ„n LĂ€rarförbundet vid namn Segregationen bakom siffrorna har facket undersökt vilken bakgrund eleverna har i kommunala respektive fristĂ„ende skolor. Tidigare har det visat sig att elever i friskoâ lor generellt sett har förĂ€ldrar som Ă€r mer vĂ€lutbildade, men denna undersökning visar ocksĂ„ att de elever med utlĂ€ndsk bakgrund i de fristĂ„ende skolorna framför allt har förĂ€ldrar med eftergymnasial utbildning samt att de kom frĂ„n lĂ€nder med högt vĂ€lstĂ„nd eller var födda i Sverige. Detta till skillnad frĂ„n kommunala, som har en mycket större andel nyanlĂ€nda flyktingar. Det skriver LĂ€raren den 17 februari. â VĂ„r rapport visar att kösystemet spĂ€r pĂ„ segregationen och elevsorteringen. Bakom statistiken gömmer sig en segâ regation. Gruppen utlĂ€ndska elever Ă€r inte homogen, Ă€ven den rymmer ett stort spektrum och det spelar roll om man Ă€r svenskfödd, vilken utbildningsbakgrund förĂ€ldrarna har och vilket land man Ă€r invandrad ifrĂ„n, sĂ€ger LĂ€rarförbunâ dets ordförande Johanna Jaara Ă strand till LĂ€raren. Rapporten fastslĂ„r att situationen har varit i princip denâ samma sedan Ă„tminstone 2014, och rapporten kommer dessutom samtidigt som regeringen har lagt fram förslag om att stoppa kösystemet.
Visste du att: âą FolkmĂ€ngden i bĂ„de Kiruna och GĂ€llivare har minskat sedan Ă„r 2000, trots att gruvorna i kommunerâ na har byggts ut kraftigt. âą En undersökning som myndigheten TillvĂ€xtanalys har gjort visar att Sverige och Finland har en beâ tydligt lĂ€gre beskattning av gruvbolag jĂ€mfört med andra stora gruvnationer. âą Den mineralavgift som gruvbolagen ska betala till staten Ă€r en tvĂ„tusendedel av intĂ€kterna. Det ger i nulĂ€get ungefĂ€r fyra miljoner kronor. Enbart det lilla gruvbolaget Kaunis Irons vinst var nĂ€rmare en miljard kronor under förra Ă„ret.
VÄrdanstÀllda orkar inte heltid
A
Den 16 februari samlades aktivister digitalt frÄn olika delar av Norrbotten för att samordna protester mot gruvplanerna i Gållok, men ocksÄ för att diskutera hur vi mer lÄngsiktigt organiserar oss och tar strid mot hÀnsynslös exploatering av naturresurser av de som bara bryr sig om maximal vinst. Nu tar vi sikte pÄ gemensamma protester den 5 mars.
L
iv Shange Moyo frĂ„n RĂ€ttvisepartiet Socialisâ terna (RS) inledde med att ge bakgrunden till varför RS tagit initiativ till trĂ€ffen. â Det pĂ„gĂ„r en drive frĂ„n regeâ ringen och storföretagen för âgröâ na investeringarâ som ursĂ€kt. Vad det egentligen handlar om Ă€r vinst för ett fĂ„tal medan alla andra förlorar. Hotet om en gruva i GĂĄlâ lok stĂ„r i centrum, men mĂ„nga andra frĂ„gor hĂ€nger ihop. Gruvan Ă€r förstĂ„s ett hot mot den kĂ€nsliga i miljön i GĂĄllok, mot gammelâ skogen, renskötsel och den samisâ ka kulturen, men ocksĂ„ mot kliâ matet och vattnet i luleĂ€lven. â Dessutom Ă€r en gruva en icke-lösning pĂ„ problemen vad gĂ€ller hĂ„llbara jobb och klyftan mellan glesbygd och stadsbygd. Vad det handlar om Ă€r kolonial utsugning som drabbar hela Norrbotten.
Liv Shange Moyo menade att det nu finns bra möjligheter för motâ stĂ„ndet mot gruvan: â Nu har restriktionerna slĂ€ppt, mĂ„nga har varit isolerade och vill uttrycka sin Ă„sikt. Gruâ van knyter ihop mĂ„nga frĂ„gor som korsar varandra och fĂ„r dĂ€râ för extra stort intresse. Vi borde ta chansen att knyta ihop proteâ sterna, för att stoppa gruvan och vĂ€nda utvecklingen. I diskussionen efterĂ„t kom rapâ porter om stĂ€mningen och aktiâ viteter i olika delar av Norrbotâ ten, frĂ„n LuleĂ„, Jokkmokk, Boâ den, GĂ€llivare och Vittangi. Vi var eniga om att samla till gemensamma protester den 5 mars under rubriken âMot gruâ van â för jobben, klimatet, vattâ netâ. För att ge protesterna ett geâ mensamt uttryck bestĂ€mdes det att vi ska uppmana alla som deltar
att tĂ€nda eldar, vĂ„rdkasar, som varning och signal om att det Ă€r dags att mobilisera till motstĂ„nd. De som har nĂ€rhet till vatten kan ocksĂ„ arrangera protesten dĂ€r, för att göra kopplingen till vĂ„rt, bĂ„de mĂ€nniskors och naturens, behov av rent vatten. â TĂ€nk om vi kunde ha eldar pĂ„ orter lĂ€ngs hela Lule Ă€lv, och pĂ„ andra stĂ€llen i Norrbotten, sa Magnus Sjögren, aktiv i Gruvfritt Jokkmokk, som ocksĂ„ pekade pĂ„ vikten av Unescos uttalande om hur en gruva hoâ tar vĂ€rldsarvet Laponia. â Vi borde filma olika proteâ ster, och klippa ihop till en film att sprida efterĂ„t. Viktigt blir ockâ sĂ„ att ge mĂ€nniskor möjlighet till att delta i en âdigital protestâ om de inte kan delta fysiskt, med hashtags för protesten och bilder att lĂ€gga upp pĂ„ sociala medier, sade Ofelia. NĂ€sta steg blir att förankra plaâ nerna med de som inte kunde delta och bjuda in Ă€nnu fler orgaâ nisationer, enskilda aktivister, arâ tister, konstnĂ€rer med flera som har tagit stĂ€llning mot gruvan. â Jonas BrĂ€nnberg
Foto: Raymond Stokki
5 mars: Mot gruvan â för jobben, klimatet, vattnet
rbetsmiljö En ny rapport frĂ„n VĂ„rdförbundet, dĂ€r över medlemmar 8 500 i facket har svarat pĂ„ frĂ„gor, visar att över hĂ€lften Ă€r sĂ„ stressade att de funderar pĂ„ att byta jobb och att hela 81 procent inte fĂ„r den Ă„terâ hĂ€mtning de behöver mellan arbetspassen. MĂ„nga vĂ€ljer dĂ€rför att gĂ„ ner i tid, helt enkelt för att orka dĂ„ heltid Ă€r för tungt â arbetsbelastningen och stressen blir för mycket. Det skriver VĂ„rdfokus den 17 februari. â HĂ€r har vi barnmorskor, sjuksköterskor och biomediâ cinska analytiker som i grunden har heltidstjĂ€nster men vĂ€ljer att gĂ„ ner till deltid för att de ska orka och för att de Ă€r rĂ€dda om sin egen hĂ€lsa. Förut gick mĂ„nga ner i tid under smĂ„barnsĂ„ren, men nu ser vi bĂ„de vĂ€ldigt unga och Ă€ldre kollegor som inte vill jobba heltid under de hĂ€r förutsĂ€ttâ ningarna, sĂ€ger VĂ„rdförbundets förbundsordförande Sineâ va Ribeiro till VĂ„rdfokus. De âfrivilligaâ deltiderna motsvarar, om alla skulle jobba heltid, över 7 600 sjuksköterskor, 790 barnmorskor och 470 biomedicinska analytiker fler Ă€n idag. Rapporten pekar ockâ sĂ„ pĂ„ att lĂ€get Ă€r pressat âoavsett var i vĂ„rden man jobbarâ.
Slog larm â fick utskĂ€llning
E
ngelska skolan Det rĂ„der en utbredd tystnads- och bestraffningskultur pĂ„ Internationella Engelska Skoâ lan, IES, uppger flera lĂ€rare. En lĂ€rare och skyddsomâ bud i Uppsala som larmade till Arbetsmiljöverket om hur den höga arbetsbelastningen har lett till panikĂ„ngestattackâ er fick offentliga utskĂ€llningar frĂ„n ledningen. En annan blev utskĂ€lld dĂ„ denne Ă„t tillsammans med fritidspersonaâ len istĂ€llet för lĂ€rarna i matsalen. Det berĂ€ttar Expressen den 18 februari. â Skyddsombudet vĂ„gar sjĂ€lv inte berĂ€tta om hĂ€ndelsen och repressalierna hon har utsatts för av rĂ€dsla för ytterligaâ re repressalier, sĂ€ger LĂ€rarnas riksförbunds (LR) ordföranâ de inom Internationella Engelska Skolan, Jessica Fryksten, till Expressen.
Stress ökar risk för hjÀrtinfarkt
S
tress I den hittills största studien kring stress och hjĂ€rtinfarkter, som har följt nĂ€ra tusen personer i USA i fem Ă„r, visar att mental stress ökar risken för att fĂ„ ytterligare hjĂ€rtinfarkt. Fysisk anstrĂ€ngning tillsammans med mental stress leder bĂ„da till syrebrist i hjĂ€rtat, vilket ökar risken. Det rapporterar Sveriges Radio (SR) den 18 februari. Det ger ytterligare skĂ€l till att snabbt förbĂ€ttra arbetsmilâ jön pĂ„ de stressintensiva arbetsplatserna samt skjuta till mer resurser, exempelvis vĂ€lfĂ€rdsyrkena. â
INRIKES
24 FEBRUARI 2022 # 1 491
6
alltför lĂ„ga försörjningsstödet att sĂ€nkas ytterligare eftersom mynâ digheten kan hĂ€nvisa fattigfierade till Social Supermarkets.
Social Supermarkets fungerar Àr ett sÀtt för kapitalistiska affÀrskedjor och privata vÀlgörenhetsorganisationer att göra vinster bakom en fasad av att hjÀlpa fattiga.
vĂ€lgörenhet med en fadd bismak Social Supermarkets har funnits sedan 1980-talet, men spred sig snabbt i Europa 2008-2014 som en följd av den ekonomiska krisen. Till Sverige kom den första affĂ€ren 2015 dĂ„ Antonia Ax:son Johnson och Stockholms Stadsmission bestĂ€mde sig för att samarbeta utifrĂ„n konceptet med Social Supermarkets och startade Matmissionen med till början en affĂ€r i Stockholmstrakten, vilka numera har blivit tre till antalet. KATJA HILDĂN
offensiv@socialisterna.org
D
enna typ av affĂ€rer initieâ ras ofta av profitstyrda livsmedelskedjor i samarâ bete med privata vĂ€lgörenhetsorgaâ nisationer. De vinstdrivande livsâ medelskedjorna vill minska en del av matsvinnet pĂ„ ett för dem billigt och hĂ„llbart sĂ€tt och att dĂ„ kunna erbjuda dessa varor Ă„t samhĂ€llets ekonomiskt diskriminerade till ett lĂ€gre pris anses av mĂ„nga som en mycket vacker idĂ©. Att det dessutom ger billig goodâ will Ă„t livsmedelskedjorna och vĂ€lâ görenhetsorganisationerna Ă€r en bonus. Att Ă€garna och deras högsta chefer till dessa livsmedelskedjor sedan aktivt stöder en högervriden fördelningspolitik som reproduceâ
rar och cementerar fattigdom Ă€r nĂ„â got det talas tyst om. Stockholms Stadsmissions affĂ€rer fylls av matvaror och andra varor som hög- och medelinkomsttagare av olika anledningar har ratat och som dĂ„ livsmedelskedjan skickar vidare till Stadsmissionens kunder. Det kan till exempel vara frukter som har fĂ„tt klĂ€mskador eller yogâ hurt vars datum gĂ„tt ut. Matvarorâ na Ă€r naturligtvis fullt Ă€tliga. AffĂ€rernas kunder delas in i olika kategorier beroende pĂ„ inkomst. En del köper varorna till fullt pris och gĂ„r helt enkelt in i affĂ€ren och handâ lar det de vill utan att tvingas regiâ strera sig.
Ekonomiskt diskriminerade fĂ„r köpa varorna till ett reducerat pris efter att först ha bevisat att de Ă€r fattiga genom att ange sina inâ komstuppgifter och dessutom gĂ„tt med pĂ„ Stadsmissionens krav att de ska lĂ„ta sig registreras av affĂ€ren samt vid behov kunna identifiera sig vid köptillfĂ€llet. De fĂ„r handla för högst 300 kr i veckan och priset pĂ„ varorna Ă€r ofta ungefĂ€r en tredjedel av priset som samma vara utan âfelâ skulle kosta. De mĂ„ste föranmĂ€la sitt beâ sök och inköpen fĂ„r max ta femton minuter. Stockholms Stadsmission ger Ă€ven möjlighet för personer som stĂ„r lĂ„ngt frĂ„n arbetsmarknaden att arâ beta i dessa affĂ€rer. Naturligtvis till de gĂ€ngse skattefinansierade lösâ ningar som staten och kommunerâ na erbjuder alla företag som ger arâ bete Ă„t personer som annars skulle ha svĂ„rt att fĂ„ arbete pĂ„ grund av arbetsköparnas diskriminerande Ă„lderism, ableism (funkofobi) och sĂ„ vidare. De flesta verkar vara mycket positiva till idĂ©n med Social Superâ
Foto: Stockholms Stadsmission
Social Supermarkets:
markets. De ser det som en bĂ„de hĂ„llbar och godhjĂ€rtad affĂ€rsidĂ©. Och en del av de mĂ€nniskor som drabbas stenhĂ„rt av rĂ„dande förâ delningspolitik vĂ€ljer mer eller mindre frivilligt att handla i dessa affĂ€rer. Valet mellan mat pĂ„ bordet eller inte Ă€r ganska lĂ€tt. NĂ€r man har studerat fenomenet med Social Supermarkets i Europa visar det sig att fattigdomen hos samhĂ€llets ekonomiska diskrimiâ nerade bestĂ„r. De ekonomiskt disâ kriminerade som handlar pĂ„ Social Supermarkets tar sig alltsĂ„ inte ur fattigdomen med hjĂ€lp av Social Supermarkets. Det blir ytterligare en fattigâ domsfĂ€lla som fungerar som ett alibi för kapitalistiska affĂ€rskedjor och privata vĂ€lgörenhetsorganisaâ tioner att göra vinster bakom en faâ sad av att hjĂ€lpa fattiga. Social Supermarkets blir i prakâ tiken Ă€nnu en ursĂ€kt för högervridâ na politiker att fortsĂ€tta urholka den allmĂ€nna vĂ€lfĂ€rden i offentlig regi och öka andelen skattemedel som gĂ„r till redan privilegierade grupper. PĂ„ sikt riskerar det redan
Ett annat problem med Social Suâ permarkets i Sverige Ă€r att bĂ„de livsmedelskedjorna och stora vĂ€lâ görenhetsorganisationer fĂ„r olika former av skattebidrag. Stat och kommun flyttar alltmer över samâ hĂ€llets offentliga vĂ€lfĂ€rdsarbete pĂ„ privata aktörer som har sina egna agendor. Vi ser hur idĂ©n om och strĂ€van efter den allmĂ€nna vĂ€lfĂ€rdens tillâ gĂ€nglighet för alla snabbt urholkas i takt med att styrande politiker i allt högre grad vĂ€ljer att anvĂ€nda skattemedel till att betala till exemâ pel vinstdrivande vĂ„rdbolag och privatskolor att utföra fundamenâ tala samhĂ€llstjĂ€nster. DĂ„ förvandlas strukturellt disâ kriminerade samhĂ€llsgrupper till en kassako som företagen absolut inte vill ska ta slut. Man konstrueâ rar âhjĂ€lp och stödâ som i praktiâ ken cementerar fattigdom och exâ kludering. Denna kapitalistiska loâ gik gĂ€ller Ă€ven utlokaliseringen av ansvaret för ekonomiskt diskrimiâ nerades sjĂ€lvklara rĂ€tt till en bra, god och tillrĂ€cklig kost. Inom de kapitalistiska ramarna finns flera sĂ€tt att ta itu med livsâ medelskedjornas matsvinn och fleâ ra av dessa lösningar krĂ€ver inte att strukturellt diskriminerade grupâ per offentligt ska tvingas exponera det stigma de utsĂ€tts för av majoriâ tetssamhĂ€llet. De vanliga affĂ€rerna kan myckâ et vĂ€l sjĂ€lva sĂ€lja sina svĂ„rsĂ„lda vaâ ror till lĂ€gre priser, flera gör det reâ dan sedan lĂ€nge. Det gĂ„r att orgaâ nisera utan större problem. Och om Stadsmissionen eller andra frivilliga volontĂ€rer vill hjĂ€lâ pa affĂ€rerna med detta arbete Ă€r det bara att komma överens med affĂ€â ren att arbeta gratis hos dem nĂ„gra timmar med detta. DĂ„ skulle man inte behöva dela upp köparna av dessa mindre attraktiva varor i oliâ ka grupper med olika social status. Men just detta verkar faktiskt vara en viktig del med den svenska versionen av Social Supermarkets: att framhĂ€va de kapitalistiska affĂ€â rernas och de privata vĂ€lgörenâ hetsorganisationernas godhet och beundransvĂ€rda miljötĂ€nk pĂ„ disâ kriminerade samhĂ€llsgruppers beâ kostnad. â
Kritiken frÄn IVO: Ungas psykiska mÄende prioriteras inte
B
ara de senaste fem Ă„ren har Barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) kritiâ serats över 40 gĂ„nger av Inspektioâ nen för vĂ„rd och omsorg (IVO) till följd av de lĂ„nga köerna. Ungas psykiska mĂ„ende Ă€r inget som det satsas pĂ„. Det Ă€r uppenâ bart, eftersom krisen i barn- och ungâ domspsykiatrin har pĂ„gĂ„tt lĂ€nge utan att nĂ„gon förĂ€ndring sker. Det Ă€r Ekot som har rapporterat att BUP bara under de senaste fem Ă„ren har kritiâ
serats över 40 gĂ„nger av IVO till följd av de lĂ„nga köerna. VĂ„rdgarantin, som innebĂ€r att de som söker hjĂ€lp hos BUP ska ha fĂ„tt en första bedömning inom 30 dagar, bryts ofta och mĂ„nga blir lidande. Att unga inte fĂ„r stöd i sitt mĂ„ende leder till ett Ă€nnu mer försĂ€mâ rat mĂ„ende som i sin tur kan leda till misâ sad skolgĂ„ng och isolering. I vĂ€rsta fall kan bristen pĂ„ vĂ„rd leda till sĂ„ dĂ„ligt mĂ„ende att barn och unga försöker begĂ„ sjĂ€lvmord.
I Norrbotten Ă€r krisen djup. De nationella riktlinjerna sĂ€ger att det per 10 000 barn ska finnas minst tvĂ„ barnpsykiatriker, vilâ ket för Norrbottens del skulle innebĂ€ra fem barnpsykiater. I tidningen NSD slĂ„r LĂ€karföreningen larm om att det i Region Norrbotten bara finns tvĂ„ lĂ€kare pĂ„ specialistnivĂ„ pĂ„ Sunâ derby sjukhus â och de har just nu tjĂ€nster som bara motsvarar 1,25 heltidstjĂ€nster. Tre av fyra barnpsykiater saknas alltsĂ„ i
regionen! Till det kommer bristen pĂ„ sjukâ sköterskor, kuratorer och sĂ„ vidare. NĂ€r pengarna i samhĂ€llet gĂ„r till de rikas miljardvinster istĂ€llet för till vĂ„rd och skoâ la Ă€r det ungas mĂ„ende och i vĂ€rsta fall liv som offras. Det krĂ€vs en upprustning av vĂ„rden med extra mycket fokus pĂ„ psykiatri och ungas hĂ€lsa. Rock Lipponen
24 FEBRUARI 2022 # 1 491
7
sÀger Ida von Rosen, förskollÀrare och specialpedagogstudent.
Allt fler lÀrare och pedagoger vÀdrar sitt missnöje över den politik som sÀnker skolan för sÄvÀl personal som elever.
LĂ€rarkĂ„ren â frĂ„n förskola till gymnasieskola och vuxenutbildning â har under hela pandemin kĂ€nt sig Ă„sidosatta nĂ€r det kommer till verksamma smittskyddsĂ„tgĂ€rder, stöd för att motverka personalbristen och resurser. I LĂ€rarförbundets nya rapport The show must go on Ă„terspeglas detta, som ocksĂ„ stĂ€ller nya krav pĂ„ regeringen. ROBERT BIELECKI
offensiv@socialisterna.org
R
apporten har utöver att titta pĂ„ de mer lĂ„ngtgĂ„ende effekâ terna av pandemin för lĂ€rarâ na Ă€ven tittat pĂ„ hur de har haft det sedan skolstarten 2022. Den fastslĂ„r att skolor och förskolor i hela landet har tvingats stĂ€nga pĂ„ grund av den omfattande personal- och vikarieâ bristen. 8 av 10 lĂ€rare anser att persoâ nalbristen har pĂ„verkat verksamheâ ten i mycket eller stor utstrĂ€ckning. I ett pressmeddelande den 16 februari sĂ€ger LĂ€rarförbundets ordâ förande Johanna Jaara Ă strand att: â VĂ„rterminstarten 2022 saknar motstycke nĂ€r det gĂ€ller hur hög andel av personalen som varit sjukâ
skrivna. Arbetsbelastningen pĂ„ lĂ€â rarna har varit fullstĂ€ndigt orimlig.
I mĂ„nga fall Ă€r det inte covid-19 som gör dem sjuka, utan stressen. I rapporten uppger 6 av 10 lĂ€rare att den arbetsrelaterade stressen har ökat (frĂ„n en redan hög nivĂ„), och 4 av 10 har under det senaste Ă„ret funâ derat pĂ„ att sĂ€ga upp sig pĂ„ grund av den extrema arbetsbelastningen. Samtidigt uppger majoriteten att arâ betsgivarna inte har gjort nog för att minska deras arbetsuppgifter. â Det Ă€r naivt att tro att man kan krama ut Ă€nnu mer av en redan utâ sliten lĂ€rarkĂ„r. Det krĂ€vs att politiâ
kerna Ă€r beredda att ge eleverna det de har rĂ€tt till, samtidigt som man vĂ€rnar lĂ€rares arbetssituation, fortâ sĂ€tter Johanna Jaara Ă strand i pressâ meddelandet. Vad krĂ€ver dĂ„ LĂ€rarförbundet? NĂ„gra av kraven innefattar Ă„terförâ statligande av skolan, en statligt fiâ nansierad vikariepool hos varje huvudman, och att höja likvĂ€rdigâ hetsbidraget med 500 miljoner kronor för satsningar pĂ„ de skolor med störst behov. De stĂ€ller ocksĂ„ krav pĂ„ att huâ vudmĂ€nnen ska avstĂ„ all icke-nödâ vĂ€ndig dokumentation och adminiâ strativ inrapportering som ett led i att minska arbetsbelastningen, samt att öka statsbidraget för personalâ förstĂ€rkning inom elevhĂ€lsa och specialpedagogik frĂ„n 280 till 500 miljoner kronor. Flera röster höjs Ă€ven för att utâ öka statsbidraget för högskolestuâ dier i specialpedagogik till att omâ fatta fler lĂ€rarkategorier. â Idag omfattas enbart lĂ€rare i
Foto: Charlotta Wasteson / Flickr CC
Kan showen gÄ vidare?
förskoleklass och grundskola av statsbidraget för högskolestudier i specialpedagogik. Det Ă€r orimligt att inte ge samma möjligheter för alla lĂ€rare nĂ€r bristen pĂ„ specialpedagoâ ger Ă€r stor inom hela skolvĂ€sendet,
Missnöjet och ilskan kring situatioâ nen tilltar inom lĂ€rarkĂ„ren. Det har inte minst Förskoleupproret och LĂ€rarupproret visat pĂ„, som tillâ sammans samlar nĂ€stan 50 000 perâ soner och de senaste Ă„ren har samâ lat till stora manifestationer. Om det kan bli mer organiserad och kraftfull kamp framöver, som âTryck skiten uppĂ„tâ-protesten i Sundsvall, kan LF:s krav drivas igeâ nom â och mer dĂ€rtill. DĂ„ kommer det dock krĂ€vas beredskap till strejk, likt de massiva lĂ€rarstrejkerâ na i Frankrike. Grunden till dagens situation i skolan Ă€r trots allt Ă„rtionden av nedâ skĂ€rningar, privatiseringar och andâ ra recept för en âbudget i balansâ, som lĂ€mnar samhĂ€llet i obalans. Det Ă€r ohĂ„llbart att pengarna i budâ geten varje Ă„r rĂ€cker till mindre vĂ€lfĂ€rd, samtidigt som de stora priâ vata utförarna Ă€gda av riskkapitalâ bolag gör enorma vinster pĂ„ skatâ tepengar. Det krĂ€vs en vĂ€ndning, en politik som utgĂ„r frĂ„n behoven och dĂ€r vinstintresset kastas ut frĂ„n all vĂ€lfĂ€rdsverksamhet. Det krĂ€vs ocksĂ„ verkligt samrĂ„d med de pĂ„ golvet â i skolans fall lĂ€â rare, elevassistenter, specialpedagoâ ger, elever med flera. De Ă€r de verkâ liga experterna och vet vad som beâ hövs för en likvĂ€rdig skola, nĂ„got som gĂ„r alltmer förlorat idag. â
Nytt lĂ€rarfack â
splittrar eller enar?
F
örra veckan kom resultaten frĂ„n LĂ€rarkĂ„rens medlemsâ omröstningar som sĂ€ger ja till att slĂ„ samman facken till ett förbund. Omröstningarna i alla tre förbund (LĂ€rarförbundet, LĂ€â rarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund) resulterade i ett gemensamt ja till att gĂ„ vidaâ re med sammanslagningen. NĂ€sâ ta steg Ă€r vĂ„rens kongresser som avser att besluta om den nya organisationen. Nu Ă€r förslaâ get att facket ska förgrena sig i
tvĂ„ olika förbund, Sveriges lĂ€rare och Sveriges skolledare. Men i förslaget ligger fortfaâ rande det sĂ€msta frĂ„n de tvĂ„ lĂ€â rarfacken; frĂ„n LĂ€rarförbundet tas skolledarna med, en frĂ„ga som ifrĂ„gasatts dĂ„ detta innebĂ€r att chefer ansluts i samma fack som anstĂ€llda, samt frĂ„n LĂ€rarâ nas Riksförbund att âobehörigaâ inte fĂ„r ansluta sig till facket, det vill sĂ€ga om du har fel utbildning eller inte har fĂ„tt legitimation. â Raymond Stokki
LuleĂ„: Ny skolutredning â samma gamla ursĂ€kter
Ă
r 2020 led Socialdemokraâ terna och Moderaterna ett förkrossande nederlag i folkomröstningen om skolstruktuâ ren i LuleĂ„, nĂ€r 91 procent röstade pĂ„ skolrĂ€ddarnas alternativ. Det tvingade dem till ett omtag och nya utredningar â nĂ€r de första utredâ ningarna nu presenteras Ă€r det samâ ma gamla ursĂ€kter för stordrift och fabrikstĂ€nk i skola och förskola. Nu föreslĂ„s tvĂ„ olika âutveckâ lingsalternativâ för varje omrĂ„de. Det ena behĂ„ller mer av den smĂ„â skaliga strukturen och det andra liknar âFramtidens skolasâ storâ
driftsplaner. BĂ„da alternativen inneâ bĂ€r dock mer stordrift i förskolan, dĂ€r utredarna hĂ„ller fast vid mĂ„let att alla förskolor ska ha minst sex avdelningar. Om storskoleplanerna blir verkâ lighet pĂ„ Mjölkudden/Notviken inâ nebĂ€r det att Tunaskolan blir en giâ gantisk F-9-skola med 800 elever, inklusive 100 sĂ€rskolebarn. FrĂ„n första stund ser man att utâ redningarna inte har varit förutâ sĂ€ttningslösa, eftersom de inte ens tittar pĂ„ möjligheten att öppna de tvĂ„ skolor som har stĂ€ngts.
UtgĂ„ngspunkterna i utredningâ arna Ă€r samma skĂ€mda skĂ„pmat som frĂ„n âFramtidens skolaâ. Stora skolor âgynnar sĂ€rskilt elever som lever i socioekonomisk utsatthetâ och âförutsĂ€ttningarna för att beâ hĂ„lla och rekrytera personal i skoâ lan förbĂ€ttras. DĂ€rmed bedöms [en storskola] i högre utstrĂ€ckning biâ dra till hög kvalitet ur ett personalâ perspektiv.â
Ekonomin Ă€r förstĂ„s den verkliâ ga orsaken bakom förslagen. âStora enheter Ă€r generellt sett mer effektiva ur ekonomisk aspekt Ă€n mindre enheter. Stora enheter har större budget och kan dĂ€rmed styra sina utgifter, effektivisera beâ manningen och inköp samt minsâ ka behovet av resor i tjĂ€nsten sĂ„ att varje barn eller elev fĂ„r mer utbildâ ning för pengarnaâ.
Dessa pĂ„stĂ„enden har vederlagts av skolnĂ€tverket Hela Kommunen Ska Leva och LĂ€ra en miljon gĂ„ngâ er de senaste Ă„ren.
â Observera hĂ€r speciellt orden âeffektivisera bemanningenâ â preâ cis som RĂ€ttvisepartiet Socialisterâ na har sagt hela tiden handlar detta
om en struktur för att pressa persoâ nalen Ă€nnu hĂ„rdare. Att âvarje barn fĂ„r mer utbildning för pengarnaâ Ă€r rent skitsnack â deras plan Ă€r förâ stĂ„s att dra ned budgeten per elev. Punkt, sĂ€ger Liv Shange Moyo, gruppledare för RĂ€ttvisepartiet Soâ cialisterna i LuleĂ„. Det som krĂ€vs nu Ă€r att personal, förĂ€ldrar och elever organiserar sig tillsammans och krĂ€ver att den nya skolstrukturen ska utvecklas efter deras behov, inte nedskĂ€rningspoâ litikers. â Jonas BrĂ€nnberg
ANALYS
24 FEBRUARI 2022 # 1 491
8
Mitt enda liv: Demokratisk s Att det kommer ett nytt filosofiskt verk som argumenterar för demokratisk revolutionĂ€r socialism i den hĂ€r tiden Ă€r ingen slump. Att Martin HĂ€gglunds VĂ„rt enda liv ocksĂ„ har fĂ„tt ett sĂ„ stort genomslag för en bredare publik Ă€r ett starkt uttryck för den vĂ€xande antikapitalism som det hĂ€r allt mer krisande systemet ger upphov till. ĂndĂ„ blir man som socialist vĂ€ldigt glatt överraskad. Det kĂ€nns som att man har vadat mot strömmen under en lĂ„ng period av nyliberalism och sĂ„ Ă€ntligen nĂ„gon mer som Ă€r med och eldar pĂ„ den socialistiska lĂ„gan.
ELIN GAUFFIN
Mycket av boken gĂ„r ut pĂ„ att arguâ mentera emot en religiös tro pĂ„ evigheten. Mot det hĂ€r stĂ€ller HĂ€ggâ lund vĂ„rt Ă€ndliga liv. Det Ă€r just att det Ă€r Ă€ndligt som gör det sĂ„ innerâ ligt. Hade vĂ„rt liv varit oĂ€ndligt hade ingenting haft nĂ„gon mening. VĂ„ra handlingar skulle sakna betyâ delse. Att livet tar slut och att detta gör sĂ„ ont för alla kvarlevande gör att det liv vi har blir sĂ„ viktigt för oss. Ăndligheten Ă€r villkoret för att nĂ„gonting ska vara begripligt som vĂ€rdefullt överhuvudtaget. Hade vi ett oĂ€ndligt liv hade det
tan om en framtid tillsammansâ, skriver HĂ€gglund och citerar Tayâ lor: âdessa lyckliga stunder, dessa resor i solen, nĂ€r du ser tillbaka pĂ„ ert liv tillsammans var indrĂ€nkta av vetskapen om andra tider, andra reâ sor, som tycktes vĂ€ckas till liv i den nuvarandeâ. Det Ă€r lite mĂ€rkligt att gĂ„ in i reâ sonemang mot religiös tro pĂ„ livet efter döden, men eftersom religioâ nen onekligen har format sĂ„ mycket av politiken och tĂ€nkande under sĂ„ lĂ„ng tid Ă€r det kanske nödvĂ€ndigt. Ett kapitel Ă€gnas Ă„t den bibliska beâ rĂ€ttelsen dĂ€r fader Abraham Ă€r beâ redd att döda sin Ă€lskade son Isak för att Gud vill sĂ€tta hans lojalitet pĂ„ prov. Tron om att Gud kommer att se till att sonen Ă„teruppstĂ„r. Det Ă€r lĂ„nga resonemang kring olika aspekter pĂ„ denna bisarra beâ rĂ€ttelse, som filosofen SĂžren Kierkeâ gaard har skrivit om. âUtan risk, ingen troâ konstaterar Kierkegaard. Om det inte fanns en risk att ta med tron vore det ingen mening med den, dĂ„ stĂ„r ingenting pĂ„ spel. Martin HĂ€gglund pĂ„pekar att Auâ gustinus argumenterar kraftfullt mot att sörja förlusten av dödligt liv, och vid sin egen mors död â nĂ€r han inte kan hĂ„lla tillbaka tĂ„rarna â fördömer han sin grĂ„t som syndfull. NĂ„got liknande gör Martin Luther vid sin dotters död (1542) och sĂ€ger till församlingen att vi kristna inte bör sörja. Det hĂ€r hör inte bara det
Upproret kommer inte frĂ€mst frĂ„n den geist HĂ€gglund skriver om, utan ur de materiella förhĂ„llandena â dĂ€r startar kampen. varit samma som om tiden stĂ„r stilâ la. Men allting flyter hela tiden; det finns inte ens ett stilla ögonblick. HĂ€r tar Martin HĂ€gglund hjĂ€lp av sin samtida filosof Charels Taylors studier av Augustinus (kristendoâ mens stora kyrkofader under 300-400-talet). âInte ens kĂ€rlekens största lyckoâ stunder â som samlar och fördjupar den kvalitativa upplevelsen av ett delat liv â kan rymmas i ett enda ögonblick, eftersom stunden hĂ€ngâ er ihop med ett nĂ€tverk av mening som strĂ€cker sig bĂ„de till minnet av ett gemensamt förflutet och förvĂ€nâ
förgÄngna till. HÀgglund nÀmner ett fruktansvÀrt citat frÄn Barack Obama som vid en dödsskjutning vid en skola talat om att Gud har kallat hem sina barn, 2012. Egentligen ges inget svar i boken var de hÀr idéerna har sin grund i. Karl Marx Àr den filosof som Martin HÀgglund ansluter sig till frÀmst. DÀremot, som vi ska se, inte till alla aspekter av marxismen. Marx skulle ha försökt sig pÄ en materialistisk analys av vilket syfte de religiösa propÄerna att inte sörja de döda hade i att foga befolkningen in i det medeltida klassamhÀllets ekonomi
strö Omslagsform Jamie Keenan/Conny Lind
I
dealistisk upplysning Ă€r en bra beskrivning pĂ„ VĂ„rt enda liv. HĂ€gglund vurmar för den sociâ alistiska visionen, att förstĂ€rka dess lyskraft för alla oss mĂ€nniskor som kĂ€mpar pĂ„ i vĂ„ra liv. Det hela blomâ mar ut i kapitlet som heter demoâ kratisk socialism. Innan dess Ă„terâ finns en lĂ„ng gedigen argumentaâ tion för behovet av att överhuvudtaâ get ha en vision. Det Ă€r sĂ„ jag tolkar utlĂ€ggningarna om sekulĂ€r tro. Till skillnad frĂ„n de socialistisâ ka texter som jag vanligtvis lĂ€ser kommer inte Martin HĂ€gglund fram till sin socialistiska slutsats genom att studera de faktiska förâ hĂ„llandena i dagens ekonomi och politik, utan det Ă€r genom ett abâ strakt filosofisk resonemang som han bygger upp sitt case genom att ta det bĂ€sta frĂ„n, men Ă€ven polemiâ sera mot, tidigare filosofier.
m
elin.gauffin@socialisterna.org
och politik. Men HĂ€gglund rör sig konsekvent i idĂ©ernas vĂ€rld. Marx analys av kapitalet gĂ„s igenom i kapitlet âVĂ€rdet av vĂ„r fria tidâ. Marx gĂ„r emot allt pĂ„tvingat arbete, slaveri, livegenskap eller lönearbete, men inte arbete i sig. Frigörelsen handlar om att bli fri att arbeta i ljuâ set av de Ă€ndamĂ„l som har betydelse för oss. Att vi i ett fritt samhĂ€lle kan arbeta pĂ„ grundval av vĂ„ra egna Ă„taâ ganden. Det Ă€r en stor förtjĂ€nst att Martin HĂ€gglund ingĂ„ende förklarar hur kapitalisten utvinner profit ur löntaâ garnas oavlönade arbete. Arbetare fĂ„r inte betalt för allt arbete de utför, utan för den mĂ€ngd arbete som krĂ€vs för att hĂ„lla dem vid liv (fysiskt och fungerande socialt i det aktuella kringvarande samhĂ€llet). Detta leâ der till att en del av arbetarnas arbeâ te blir oavlönat, vilket kapitalisten lĂ€gger beslag pĂ„ och omvandlar till sin egen vinst. MĂ„nga lĂ€sare presenâ teras hĂ€r för denna grundlĂ€ggande marxistiska kritik av kapitalismen för första gĂ„ngen. Vi kommer alltid att behöva orâ ganisera vĂ„ra liv i nĂ„gon form av tidsekonomi eftersom det alltid kommer att finnas en frĂ„ga om vad vi bör göra med vĂ„r tid. HĂ€gglund menar att Marx utgĂ„r frĂ„n att det ekonomiska livets natur beror pĂ„
Ideér Àr viktiga, men inte avgö
biologiskt och antropologiskt naâ turliga förutsĂ€ttningar. âMen den djupare frĂ„gan Ă€r vad som överhuvudtaget gör livet beâ gripligt som en tidsekonomi⊠enâ dast en andligt fri varelse (det vill sĂ€ga mĂ€nniskor till skillnad frĂ„n djur, min anteckning) kan frĂ„ga sig vad som Ă€r vĂ€rt att göra med henâ nes tid och dĂ€rigenom förstĂ„ sitt liv som strukturerat av en tidsekonomi som speglar hennes prioriteringarâ.
För att leva ett liv behöver en överâ lĂ€gga med sig sjĂ€lv vad en ska göra och i det behövs att jĂ€mföra vĂ€rdet av olika aktiviteter och stĂ€lla frĂ„gan vad som Ă€r vĂ€rt att göra med sin tid. FrĂ„n liberalismen hĂ€mtar Marx det uttalade idealet att varje person bör kunna styra över sitt eget liv. HĂ€gglund tar fasta pĂ„ att liberalisâ mens grundlĂ€ggande ideal Ă€r att varje person bör behandlas som ett Ă€ndamĂ„l i sig, och att det kan ses som en form av sekulĂ€r tro. Under tidigare historiska epoker fanns inte sĂ„dana idĂ©er om universell frihet och jĂ€mlikhet, utan det Ă€r nĂ„got som kapitalismen har skapat â och sin vana trogen att bygga pĂ„ motsĂ€â gelser Ă€ven motarbetar. HĂ€gglund lyfter Marx kritik av liâ beralismen â dĂ€r den sociala organiâ sation och arbetsfördelning som kaâ pitalismen skapar âmotverkar allas
frihet. HĂ€gglunds stora kĂ€pphĂ€st Ă€r att det Ă€r mĂ„ttet pĂ„ vĂ€rde och social rikedom under kapitalismen som direkt strider mot vĂ€rdet av fri tid. Varornas vĂ€rde har alltid mĂ€tts i den arbetstid som det Ă€r nedlagt i dem, men innan kapitalismen skedâ de det implicit â underförstĂ„tt. Arisâ toteles kunde inte analysera det mĂ„tt pĂ„ vĂ€rde som ligger till grund för bytesvĂ€rde eftersom han levde i ett samhĂ€lle grundat pĂ„ slavarbete. Under kapitalismen sker denna vĂ€râ desĂ€ttning direkt â explicit. âEndast erkĂ€nnande av att vi förfogar över fri tid â och att vĂ„r fria tid har ett inâ neboende vĂ€rde för oss â kan göra vĂ„rt arbete begripligt som en kostâ nad och skĂ€nka vĂ€rde Ă„t produkterâ na av vĂ„rt arbeteâ. LĂ€saren sĂ€tts in i hur kapitalismen driver fram ny teknik för att minska kostnaden för lönearbete. Detta friâ stĂ€ller arbetskraft och kön av arbetsâ lösa blir lĂ€ngre. En av kapitalismens inneboende motsĂ€ttningar Ă€r att kaâ pitalet samtidigt Ă€r beroende av att befolkningen har inkomst nog att köpa upp alla varor som produceras. Den Ă„rliga tillvĂ€xten krĂ€ver inte bara produktion, utan ocksĂ„ konsumtion av fler och fler varor â ett grundlĂ€gâ gande hot mot miljön. Det uppstĂ„r överproduktionsâ kriser, eller snarare hotet om kris.
24 FEBRUARI 2022 # 1 491
9
socialism utifrĂ„n frigjord tid medborgarrĂ€ttsrörelsen och börjar argumentera emot kapitalismen. Om renhĂ„llningsarbetarnas strejk i Memphis 1968. Att King talar pĂ„ ett stormöte med 15 000 deltagare och dĂ€r föresprĂ„kar en svart geneâ ralstrejk. Ett ovĂ€der sĂ€tter stopp för generalstrejken. King radikaliseras ytterligare och senare nĂ€r en massdemonstraâ tion planeras mördas Martin Lutâ her King dagen innan. HĂ€r Ă€r Martin HĂ€gglund inne och nosar lite pĂ„ den borgerliga statens förâ tryckande funktion. Men sen sker ett snabbt kast tillbaka till den andâ liga vĂ€rlden. Nu visar det sig att bĂ„de Martin Luther King och Karl Marx och Ă€ven HĂ€gglunds stora idol Ă€r Friedrich Hegel. Jag har sjĂ€lv inte lĂ€st Hegel. Men sĂ„ mycket vet jag att Marx och Engâ els startade som unghegelianer och uppskattade Hegels modernisering av dialektiken. Hegel betonade att idĂ©er Ă€r det viktiga, att till exempel idĂ©n om staten kom först och forâ made staten. Denna idealistiska hĂ„llning stĂ„r Ă€ven HĂ€gglund för.
För att hĂ„lla krisen borta hittas jobb oavsett om arbetet verkligen behövs eller Ă€r meningsfullt för dem som jobbar. MĂ€nniskorna pressas att konsumera mer och mer, det Ă€r inbyggt i systemet. PĂ„ samma sĂ€tt Ă€r det med proâ fitkvotens fallande tendens. Det Ă€r bara arbetskraften som kan skapa mervĂ€rde (profit). NĂ€r andelen teknik och maskiner i produktioâ nen ökar pĂ„ bekostnad av lönearâ betets andel har profitkvoten (inte profiten) en tendens att falla. För att inte profiten i sin tur ska falla krĂ€vs Ă€nnu fler marknader, Ă€nnu fler i lönearbete, Ă€nnu lĂ€gre löner, Ă€nnu mer konsumtion. HĂ€gglund ser sitt bidrag till marxâ ismen i att han lĂ€gger till en ny diâ mension pĂ„ kapitalismens motsĂ€ttâ ningar. âDen frĂ€msta anledningen till att kapitalismen Ă€r en motsĂ€gelseâ full social form Ă€r att den behandâ lar det negativa mĂ„ttet pĂ„ vĂ€rde som om det vore det positiva mĂ„tâ tet pĂ„ vĂ€rde, och dĂ€rmed behandâ lar det ekonomiska livets medel som om det vore det ekonomiska livet Ă€ndamĂ„lâ. IstĂ€llet för att vi mĂ€nniskor unâ der kapitalismen alltid Ă€r bundna till profit borde vi kĂ€mpa för ett deâ mokratiskt socialistiskt samhĂ€lle
dĂ€r vi anvĂ€nder oss av âdet verkliga mĂ„ttet av vĂ€rdeâ. Hur mycket vi mĂ„ste arbeta för att det Ă€r nödvĂ€nâ digt â för att vi ska kunna fungera â kan förstĂ„s som nödvĂ€ndigt just i relation till att ha disponibel fri tid (ska inte förvĂ€xlas med fritid). Det Ă€r genom att vi har fri tid att anâ vĂ€nda till annat Ă€n överlevnad som vi förstĂ„r att vĂ€rdesĂ€tta vĂ„rt arbete. Först under socialismen kan arbeâ tet bli ett medel för att leva ett liv i âfrihetens rikeâ. Det hĂ€r Ă€r inte möjligt under kaâ pitalismen eftersom det inte finns nĂ„got annat mĂ„tt pĂ„ social rikedom Ă€n det mervĂ€rde som utvinns ur leâ vande arbete. Om vĂ„r sociala rikeâ dom beror pĂ„ tillvĂ€xten av kapital har âviâ inget annat val Ă€n att föreâ sprĂ„ka profiten som det överordnaâ de Ă€ndamĂ„let i produktionen, efterâ som att vĂ„r rikedom som samhĂ€lle Ă€r beroende av det, skriver HĂ€gâ glund (mina citationstecken). I kapitlet om demokratisk sociaâ lism argumenterar HĂ€gglund emot reformismens idĂ©, det han kallar socialdemokrati, och för revoluâ tion. Att enbart omfördela rikeâ dom inom systemets ramar löser inget. Han sprĂ€cker idĂ©n om basinâ komst, eftersom varje form av basâ inkomst Ă€r beroende av lönearbeâ tet som social form.
Senare ges en kĂ€nga till Thomas Piketty och Ă€ven Naomi Klein som trots boktitlar som Capitalism vs the Climate inte stĂ„r för en antikaâ pitalistisk analys, utan egentligen bara kritiserar nyliberalismen. Ă andra sidan tycker jag att HĂ€gglund hyllar ny teknik lite vĂ€l mycket och plötsligt har glömt den utarmning som naturen stĂ„r inför. Han anvĂ€nder sig av Moishe Postones kritik av Sovjetunionen, ett stalinistiskt system som förâ vrĂ€ngt den socialistiska devisen âĂ„t var och en efter förmĂ„ga, till var och en efter behovâ till âav var och en efter förmĂ„ga, Ă„t var och en efter arbeteâ. Analysen av misslyckandet i Sovjet Ă€r ganska kort och jag hinâ ner inte hĂ€r gĂ„ in pĂ„ en trotskistisk kritik, men hela den trotskistiska traditionen inom marxismen Ă€r frĂ„nvarande i VĂ„rt enda liv. Han kritiserar Theodor W Adorno, ledande medlem i Frankâ furtskolan, för att blanda ihop överâ vinnande av kapitalismen med övervinnande av Ă€ndligheten. HĂ€gglund föreslĂ„r att den demoâ kratiska socialismens första princip ska vara att vi mĂ€ter vĂ„r rikedom â bĂ„de individuell och kollektiv â i termer av socialt tillgĂ€nglig tid. DĂ€r poĂ€ngterar han att ordet social Ă€r viktig eftersom frihet endast kan
Martin HĂ€gglund .
Foto: Pontus Höök
örande. Naturen existerar oberoende av filosofin; marxister kombinerar dialektiken med materialismen, till dialektisk materialism.
existera i en social, kollektiv, form. Ingen Ă€r fri förrĂ€n alla Ă€r fria. Först pĂ„ andra plats kommer principen om att produktionsmedâ len Ă€gs gemensamt och inte kan anâ vĂ€ndas för att göra profit. Den tredje principen Ă€r just av var och en efter förmĂ„ga Ă„t var och en efter behov. âUnder den demokratiska sociaâ lism kan vi âĂ€gaâ vĂ„r tid, men det beâ tyder inte att vĂ„r tid tillhör oss som en Ă€godel. TvĂ€rtom innebĂ€r det att vi kan Ă€ga ansvaret för frĂ„gan vad vi bör göra med vĂ„r tidâ. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt mĂ„ste vi erkĂ€nna att vi sjĂ€lva stĂ„r pĂ„ spel i det vi gör och att vi stĂ„r till svars inför andra. HĂ€r hyllar HĂ€ggâ lund en sekulĂ€r tro, som helgar vĂ„ra Ă€ndliga liv som Ă€ndamĂ„l i sig. NĂ€r vi frigörs frĂ„n alienationen kommer mer bero pĂ„ vilken person du verkligen Ă€r, och inte vilken köpâ kraft du har. âKapitalismen Ă€r i grunden en alienerande form av soâ cialt liv, som tvingar oss alla â vare sig vi Ă€r kapitalister, löntagare eller arbetslösa â att stĂ„ i profitens tjĂ€nstâ.
Vad Ă€r dĂ„ vĂ€gen ur kapitalismen? HĂ€r följer ett avsnitt om Martin Luther Kings resa. Nu börjar jag fĂ„ hopp om att bokens författare geâ nom sin namne ska leda oss in pĂ„ kampens vĂ€g. Han börjar lite smĂ„tt med att berĂ€tta om hur King radiâ kaliseras genom erfarenheterna av
IdeĂ©r Ă€r viktiga, men inte avgörande. Marx och Engels började kalla sig materialister och blev anhĂ€ngare av Ludwig Feuerbach som menade att naturen existerar oberoende av filoâ sofin. Att HĂ€gglund lĂ€mnar ute hela den hĂ€r delen av marxismen, hur Marx förmĂ„r kombinera dialektiken med materialismen, till dialektisk materialism, passar vĂ€l in i HĂ€ggâ lunds vurm för andlighet. Först pĂ„ nĂ€st sista sidan i VĂ„rt enda liv ser jag ordet proletariatet nĂ€mnas. Det kan inte tolkas som nĂ„got annat Ă€n en brasklapp efterâ som HĂ€gglund vet att han utelĂ€mâ nat hela biten med klasskampen och att det Ă€r just arbetarklassen som har den historiska uppgiften att resa sig och avskaffa kapitalismen. Men det ska man nu plötsligt förstĂ„ för hĂ€r konstateras att âproâ letariatet mĂ„ste dĂ€rför finna sitt andliga vapen i filosofin medan fiâ losofin mĂ„ste finna sitt materiella vapen i proletariatetâ. Trots en smĂ€rtsam avsaknad av klassperspektiv boken igenom biâ drar VĂ„rt enda liv till antikapitalisâ men. Men upproret kommer att komma inte frĂ€mst ur den geist (tysâ ka ordet för ande och svenska ordet för att fĂ„ upp andan, fĂ„ kraft) som HĂ€gglund sĂ„ vacker skriver om, utan ur de nödvĂ€ndiga, pĂ„tvingade mateâ riella förhĂ„llandena för miljontals mĂ€nniskor att skaffa sig rent vatten, bostad och mat i ett system som förâ giftar mat och vatten samt skapar bostadsbrist. Ur de materiella förâ hĂ„llandena. DĂ€r startar kampen. Sen behöver den absolut pĂ„ ett dialektiskt sĂ€tt befruktas av sociaâ listiska idĂ©er. DĂ€rför Ă€r den socialisâ tiska organiseringen redan hĂ€r och nu sĂ„ viktig och i den kan vi absolut inspireras av VĂ„rt enda Liv. â
INRIKES
24 FEBRUARI 2022 # 1 491
10
VĂ„rdförbundet: âYrken för livet krĂ€ver bĂ€ttre villkorâ
F
I VĂ„rdförbundets medlemsdialog Höjda röster riktades stort fokus pĂ„ de stressrelaterade aspekterna av arbetsmiljön. 6 av 10 menar att stressen pĂ„verkar hela deras liv och drygt hĂ€lften menar ocksĂ„ att stressen gör att de funderar pĂ„ att byta jobb. Störst problem med stress Ă€r det för dem som arbetar pĂ„ dygnet runt-verksamheter. Den höga arbetsbelastningen har medfört att mĂ„nga av VĂ„rdförâ bundets medlemmar har tvingats âvĂ€ljaâ att gĂ„ ned i arbetstid för att kunna Ă„terhĂ€mta sig. För att orka vĂ€ljer 60 procent av landets barnâ morskor, 32 procent av sjuksköâ terskorna och 36 procent av de biomedicinska analytikerna att frivilligt arbeta deltid, trots att deâ ras tjĂ€nster Ă€r heltidstjĂ€nster. Dessa betalar sĂ„ klart ett pris för detta med lĂ€gre inkomst och pension, samtidigt som det ytterâ ligare ökar sjuksköterskebristen.
För att Ă€ndra situationen reser rapporten krav som sammanfattas med fler kollegor med rĂ€tt kompeâ tens, hĂ„llbara heltider samt en hĂ€lsosam schemalĂ€ggning. Det Ă€r
grundlĂ€ggande för en bra arbetsâ miljö. Till detta kan man Ă€ven lĂ€gâ ga till en bra löneutveckling. NĂ€r man lĂ€ser rapporten ser man framför sig de krislĂ€gen som har blivit vardag pĂ„ sjukhuâ sen i VĂ€sternorrland, min region. PĂ„ Sundsvalls sjukhus fortsĂ€tâ ter krisen och VĂ„rdförbundets medlemmar sĂ€ger upp sig i snabb takt. Sjukhuset ligger ocksĂ„ i topp vad gĂ€ller korridorvĂ„rd. Som om det inte skulle vara nog med den stressiga arbetsmiljön pĂ„ sjukhuâ set visar statistiken att lönerna Ă€r lĂ€gre Ă€n i andra regioner, vilket VĂ„rdförbundet lĂ€nge har pĂ„pekat. Den politiska ledningen har dock ifrĂ„gasatt fackets lönestatisâ tik, vilket fick Sundsvalls Tidning att göra en egen undersökning som ocksĂ„ visade att regionens sköterskor lĂ„g i bottenskiktet.
MÀns vÄld mot kvinnor:
Den krisartade situationen pĂ„ Sundsvalls sjukhus beskrivs i ett brev som vĂ„rdplatskoordinator Karolina Lindqvist skrev till sjukâ husledningen under ett arbetspass och som P4 VĂ€sternorrland publiâ cerade den 17 februari. I brevet vittnar hon om överbelĂ€ggningar pĂ„ avdelningarna och âredan vid rapporten frĂ„n kollegorna kl 15 dyker frĂ„gan upp: âVART ska jag placera patienterna ikvĂ€ll???ââ. NĂ„gra dagar senare larmade samtliga enhetschefer pĂ„ Sundsâ valls sjukhus om att situationen nĂ€rmar sig katastrof. I förra veckâ an kom till slut ett förslag frĂ„n reâ gionens hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsdiâ rektör Kurt Pettersson och den övâ riga ledningen om att det ska satâ sas 30 miljoner kronor för att kunâ na ge vissa grupper av sjukskötersâ kor i VĂ€sternorrland ett mĂ„natligt lönepĂ„slag pĂ„ 3 000 kronor. Visst Ă€r löneökningar en vĂ€g att gĂ„. Men kom ihĂ„g att detta knappast upplevs som en âsatsâ ningâ, utan endast för dessa utâ valda stĂ€ngs lönegapet till andra regioner. Dessutom finns det risk att det skapar en befogad kĂ€nsla av orĂ€ttvisa. Beslut ska tas i veckâ an och som vanligt gĂ€ller: Vi tror det nĂ€r vi ser det, Kurt! â Per Johansson
Det Àr bara februari, men redan har Ätta kvinnor dödats som ett resultat av mÀns vÄld mot kvinnor. LIV SHANGE MOYO
rs.lulea@socialisterna.org
D
en 21 februari dog en 75Ă„rig kvinna till slut av de svĂ„ra brĂ€nnskador hon hade Ă„samkats den 10 januari. Hon blev den Ă„ttonde kvinnan som misstĂ€nks ha dödats av en man i Sverige i Ă„r. Ytterligare fyra kvinâ nor Ă€r försvunna sen Ă„rets start. Den 75-Ă„riga kvinnan brĂ€nnâ skadades svĂ„rt vid en brand i boâ staden, i en by utanför GĂ€llivare, den 10 januari. Hennes sambo greps för mordbrand och försök till mord. Nu Ă€ndras brottsrubriceâ ringen till mord, efter att kvinnan dött av sina skador nĂ€stan sex veckâ or senare. Enligt NorrMedia missâ tĂ€nker polis och Ă„klagare att manâ nen i 80-Ă„rsĂ„ldern har hĂ€llt bensin över kvinnan och tĂ€nt pĂ„. Han ska ha sagt till rĂ€ddningstjĂ€nsten att han âvar sĂ„ jĂ€kla less pĂ„ henneâ. Ytterligare sju mord pĂ„ kvinnor, begĂ„dda mellan den 4 januari och 7 februari, utreds just nu. Samtiâ digt har sammanlagt fyra kvinnor försvunnit och Ă€nnu inte hittats sen Ă„rets början. Brott misstĂ€nks i flera fall.
Foto: Patrik Sundblad
Personalen gÄr pÄ knÀna i Sundsvall och hela landet.
Redan har Ätta kvinnor mördats 2022
Den fruktansvĂ€rda takt som mĂ€ns mord pĂ„ kvinnor slagit an 2022 bĂ„â dar för ett nytt blodigt rekord. I snitt mördas varje Ă„r 16 kvinnor i Sverige av mĂ€n de har stĂ„tt nĂ€ra. Ă r 2021 var de 14. De efterlĂ€mnade 24 minderĂ„riga barn, varav flera blev vittnen nĂ€r pappa dödade mamma. De flesta kvinnor dödas i sitt sovrum, i sitt eget hem. Den vanliâ
gaste utlösaren till morden Ă€r att kvinnan vill lĂ€mna mannen eller nyss har gjort det. Av 19 mord pĂ„ kvinnor av mĂ€n de var eller hade varit i ett parförhĂ„llande med under 2016-2017 begicks 15 i samband med att hon försökte avsluta förhĂ„lâ landet, enligt Socialstyrelsen. Mannens kontroll över kvinnan Ă€r alltsĂ„ en nyckelfaktor nĂ€r mĂ€n mördar kvinnor, en faktor som Ă€r genomgĂ„ende i hela kedjan av mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor. Kontrollen av kvinnors sexualitet och liv Ă€r ocksĂ„ en genomgĂ„ende grundpelare i könsmaktsordningen som bĂ„de utâ trycks i och upprĂ€tthĂ„lls genom mĂ€ns vĂ„ld. De flesta mĂ€n som utsĂ€tter nĂ€râ stĂ„ende kvinnor för vĂ„ld Ă€r ostraffaâ de. Omkring en fjĂ€rdedel av mĂ€nâ nen som mördar kvinnor Ă€r tidigare dömda för vĂ„ldsbrott, en betydligt lĂ€gre andel Ă€n för andra typer av mord. UngefĂ€r hĂ€lften av kvinnorna som mördas av mĂ€n har tidigare poâ lisanmĂ€lt mördaren för vĂ„ld. MĂ„nga som anmĂ€ls döms inte och mycket vĂ„ld fortgĂ„r oanmĂ€lt. Forskning viâ sar att det oftast Ă€r kulmen pĂ„ en lĂ„ng kedja av vĂ„ld i olika former nĂ€r en kvinna mördas, enligt Nationellt Centrum för Kvinnofrid. Flera uppmĂ€rksammade domar mot mĂ€n har ocksĂ„ fallit under 2022. Bland annat faststĂ€llde Svea HovrĂ€tt den 15 februari domen mot den sĂ„ kallade Nytorgsmannen â ett femĂ„rigt fĂ€ngelsestraff för 35 olika brott mot 19 av de 24 kvinnor som var mĂ„lsĂ€gande. Han friades alltsĂ„ pĂ„ flera punkter, och en rad âförâ mildrande omstĂ€ndigheterâ inkluâ sive att han har en NPF-diagnos, togs med i berĂ€kningen. Det egentâ liga straffvĂ€rdet pĂ„ brotten han fĂ€llâ des för var dryga 15 Ă„r, men rĂ€tten gav honom en rejĂ€l straffrabatt:
âPĂ„ tvĂ„ Ă„talspunkter fĂ„r han först rabatt för att det Ă€r samma offer som utsatts, sedan fĂ„r han i den totala sammanvĂ€gda bedömningen ytterâ ligare en rabatt pĂ„ tio Ă„râ, kommenâ terade författaren Katarina Wennâ stam pĂ„ instagram. RĂ€ttsvĂ€sendets signalerande att kvinnors liv och sexualitet inte Ă€r sĂ„ mycket vĂ€rda gör med rĂ€tta mĂ„nga arga. Varken straffen, utredningarâ na eller de förebyggande Ă„tgĂ€rderna som regeringen aviserar kommer att kunna Ă„stadkomma syftet: att âmĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor ska upphöâ raâ â inte sĂ„ lĂ€nge regeringen leder en stat som gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng sviker kvinnor i domstolarna, i socialtjĂ€nsâ ten och i grundlĂ€ggande skydd, och inte sĂ„ lĂ€nge kvinnoförtrycket i samhĂ€llet matas genom allt otrygâ gare jobb, marknadisering av bostĂ€â derna och andra attacker pĂ„ vĂ€lfĂ€râ den som slĂ„r hĂ„rdast mot kvinnor. RĂ€ttvĂ€sendet och staten i stort bĂ„de reflekterar och upprĂ€tthĂ„ller ordningen i det ekonomiska systeâ met som bygger pĂ„ de fĂ„s utsugâ ning av de mĂ„nga, pĂ„ att söndra och hĂ€rska, pĂ„ kvinnors underordâ ning genom obetalt arbete, objektiâ fiering, kontroll och vĂ„ld. MĂ€ns dödliga vĂ„ld mot kvinnor har minskat sen 1970-talet, troligtvis som ett resultat av kvinnors starkaâ re stĂ€llning i samhĂ€llet, enligt Naâ tionellt Centrum för Kvinnofrid. Kvinnostrejkerna som snart pĂ„â gĂ„tt under ett Ă„rs tid skulle behöva vĂ€xa till en ny mĂ€ktig vĂ„g av femiâ nistisk kamp som tar strid mot vĂ„lâ det och för att slĂ„ sönder grunderna för det genom att bygga proteströâ relser som lĂ€nkar med arbetar- och vĂ€lfĂ€rdskamp, för en socialistisk samhĂ€llsomvandling som kan ge grund för ett verkligt mĂ€nskligt samhĂ€lle utan förtryck. â
Foto: Katja Hildén
örra veckan slĂ€ppte mitt fack VĂ„rdförbundet en arâ betsmiljörapport med tiâ teln Yrken för livet krĂ€ver bĂ€ttre villkor. Rapporten sammanfattar och bekrĂ€ftar den bild vi som jobbar inom vĂ„rden eller följer sjukvĂ„rdsdebatten vĂ€l kĂ€nner till. Rapporten bygger pĂ„ dialog med tusentals medlemmar samt tidiâ gare rapporter frĂ„n Arbetsmilâ jöverket och SCB. NĂ„gra viktiga slutsatser frĂ„n rapporten Ă€r att det gĂ„r inte att skylla pĂ„ pandemin. Problemen med otillrĂ€ckliga resurser till beâ manning och utbildad personal fanns innan pandemin. I den senaste arbetsmiljörapâ porten frĂ„n Arbetsmiljöverket och SCB 2019 svarade 6 av 10 sjuksköâ terskor att de hade alldeles för mycket att göra. Det beskrevs ockâ sĂ„ att det fanns en stor obalans mellan höga krav i arbetet och en liten möjlighet att pĂ„verka arbetsâ situationen.
Takten som mÀns mord pÄ kvinnor slagit an 2022 bÄdar för ett nytt blodigt rekord. #Kvinnostrejk samlar till motstÄnd.
INTERNATIONELLT
24 FEBRUARI 2022 # 1 491
11
Finsk pappersstrejk utan slut? Sedan den 1 januari har omkring 2 000 pappersanstÀllda varit ute i strejk i Finland i vad som har blivit en av landets lÀngsta strejker nÄgonsin. Strejken Àr mot det börsnoterade bolaget UPM, som trots miljardförluster dagligen vÀgrar vika sig frÄn försöken att kraftigt försÀmra villkoren och splittra arbetarna i olika kollektivavtal. ROBERT BIELECKI
offensiv@socialisterna.org och MetsĂ€ Group gick med pĂ„ avtal som liknade de förra ville UPM ha kraftiga försĂ€mringar. De vill dessutom ha olika kollektivâ avtal varje enskilt omrĂ„de: papper, cellulosa, sjĂ€lvhĂ€ftande material, och sĂ„ vidare, dĂ„ de menar att olika verksamheter har olika marknadsâ stĂ€llningar och dĂ€rmed âbehöverâ olika villkor. DĂ€rutöver vill de öka de anstĂ€llâ das arbetstider utan löneökning med 100 timmar per Ă„r. Paperiliitto vĂ€grar gĂ„ med pĂ„ en arbetstidsökâ ning utan nĂ„gon som hels kompenâ sation i form av höjda löner. Och dĂ€r stĂ„r striden nu, i ett dödlĂ€ge.
Svenska Pappers chefsjurist Robert Sjunnebo kommenterar UPM:s agâ
Strejken, som har pÄgÄtt sedan den 1 januari, förtjÀnar allt stöd.
erande som âsjĂ€lvskadebeteendeâ, och sĂ€ger till Dagens Arbete den 17 februari: â Grundtanken med arbetsgiâ varföreningarna var att undvika den hĂ€r situationen, att företagen skulle stĂ„ ensamma mot fackföreâ ningen. Det Ă€r ett sĂ„rbart system utifrĂ„n ett arbetsgivarperspektiv, om man möter en stark motpart.
för företagsledningen i UPM, vilâ ket görs möjligt av att UPM Ă€r ett börsbolag med fragmenterat Ă€garâ skap. Man vill sĂ€tta fackföreningsâ rörelsen pĂ„ plats. Hade det hĂ€r vaâ rit Stora Enso hade Wallenberg elâ ler finska staten redan agerat. Strejken kommer att pĂ„gĂ„ till och med den 12 mars om inget nytt avtal sluts innan dess. Vad som hĂ€nder efter den 12 mars Ă€r oklart â strejken kan mycket vĂ€l förlĂ€ngas. Och just nu verkar ett avtal lĂ„ngt borta; förhandlingarna har avbruâ
Petri Vanhala, Paperiliittos ordföâ rande, sĂ€ger i samma artikel att: â Det hĂ€r Ă€r en ideologisk strid
Det krÀvs 13 miljoner fler sjuksköterskor globalt.
D
Det finns 28 miljoner sjuksköâ terskor i vĂ€rlden och rapporten beâ rĂ€knar att det efter pandemin beâ hövs 13 miljoner fler. Som jĂ€mförelse kan sĂ€gas att det innan pandemin talades om att det skulle behövas 6 miljoner fler sjukâ sköterskor.
Vilka Ă€r dĂ„ orsakerna till denna sjuksköterskebrist enligt rapporten? âą Flykten frĂ„n yrket efter panâ demin. âą Underfinansiering av sjuksköâ terskekĂ„ren. âą Höga sjuktal inom personalen. âą UppsĂ€gningar och pensionsâ avgĂ„ngar.
âą SvĂ„righeter att göra karriĂ€r inom yrket. Ytterligare ett problem Ă€r den sĂ„ kallade migreringen, det vill sĂ€ga att utbildade sjuksköterskor flyttar frĂ„n framför allt lĂ„ginkomstlĂ€nder till höginkomstlĂ€nder för att arbeta dĂ€r, vilket undergrĂ€ver sjukvĂ„rden ytterligare i fattigare lĂ€nder. Rapportförfattarna krĂ€ver nu en global handlingsplan, det vill sĂ€ga en rejĂ€l satsning pĂ„ sjuksköterskorâ na. Annars befaras att det inte gĂ„r att nĂ„ upp till de hĂ€lsomĂ„l som VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) har stĂ€llt. â Carina Nordström
Foto: ILO / Byamba-ochir Byambasuren
Akut global sjuksköterskebrist et befaras nu att sjuksköâ terskebristen kan leda till en global katastrof om det nu inte tas rejĂ€la krafttag för att försöka lösa problemet. Det konstateras i en rapport av de tre internationella organisatioâ nerna ICN (Internationella Sjukâ sköterskeorganisationen â en fedeâ ration av 130 lĂ€nders sjuksköterskeâ föreningar), ICNM (International centre on nurse migration â ett reâ surscentrum för spridning av kunâ skap om sjuksköterskors migration globalt) och CGFNS (International som bedömer och validerar hĂ€lsooch sjukvĂ„rdspersonals meriter inâ för att de ska arbeta i ett nytt land).
Foto: UPM
F
ör att förstĂ„ strejken behöver man gĂ„ tillbaka nĂ„gra Ă„r. I likhet med Sverige regleras löner och arbetsvillkor via kollekâ tivavtal slutna mellan arbetsmarkâ nadens parter branschvis. Men arbetsgivarorganisationen Skogsindustrin lĂ€mnade den svensâ ka motsvarigheten till Svenskt NĂ€â ringsliv (ElinkeinoelĂ€mĂ€n keskusliâ itto) 2016, och nĂ€r sedan nya avtal skulle slutas 2020 meddelade man att avtalen ska slutas lokalt mellan arbetare och enskilda företag, snaâ rare Ă€n att de ska förhandla Ă„ företaâ gens vĂ€gnar. DĂ€rmed har finska motsvarigheâ ten till Pappers, Paperiliitto, slutit enskilda avtal om löner och arbetsâ villkor med företag i branschen. Men medan företag som Stora Enso
tits vid upprepade tillfĂ€llen. Det har lett till att statens förlikningsman nu har gĂ„tt in för att försöka fĂ„ Paâ periliitto och UPM att enas om ett nytt avtal. RĂ€ttvisepartiet Socialisterna och Offensiv ger sitt fulla stöd till den finska pappersstrejken mot det löâ nedumpande UPM. Vi uppmanar alla fackliga organisationer och medlemmar att visa sin solidaritet och ge stöd till de finska arbetarna i denna kamp. â
Guatemala: ParamilitÀrer dömda för systematiska övergrepp I Guatemala har fem före detta paramilitÀrer dömts till fÀngelse för de övergrepp de har begÄtt mot 36 kvinnor tillhörande Mayafolket.
var civila frĂ„n Mayafolken, medan över 90 procent av brotten begicks av militĂ€r och paramilitĂ€r. Detta Ă€r andra gĂ„ngen som sexuellt vĂ„ld anâ vĂ€nt under inbördeskriget har lett till Ă„tal.
B
De före detta paramilitĂ€rerna Gabriel, Francisco och Damiâ en Cuxum Alvarado, Bernarâ do och Benvenuto Ruiz Aquiâ no dömdes till 30 Ă„rs fĂ€ngelse vardera. Gabriel Cuxum dömâ des till ytterligare Ă„tta Ă„rs fĂ€ngâ else för att ha försökt undkomâ ma fĂ€ngelsestraff genom att Ă€ndra sin identitet. Kvinnorna har i 11 Ă„rs tid försökt att stĂ€lla de ansvariga mĂ€nnen till svars, men har flera gĂ„nger fĂ„tt avslag. Efter en lĂ„ng kamp under nĂ€stan 40 Ă„r har Ă€ntligen en del av kvinnorna som vid tillfĂ€llet dĂ„ de utnyttjades bara var barn fĂ„tt rĂ€ttvisa. â Natalia Medina
rotten begicks mellan 1981 och 1985 under inbördeskriget i Guateâ mala. En del av offren var bara barn nĂ€r övergreppen begicks. Inbördeskriget pĂ„gick mellan 1960 och 1996. Den USA-understödda miâ litĂ€rdiktaturen i Guatemala samarbetade med paramilitĂ€â rer i jakten pĂ„ meningsmotâ stĂ„ndare. Sexuellt vĂ„ld har seâ nare visat sig vara en metod anvĂ€nd av militĂ€r och paramiâ litĂ€r som en del av krigföringâ en. Det ojĂ€mna kriget som fördes mot vĂ€nstergrupper reâ sulterade i 200 000 döda och 46 000 försvunna. Ăver 80 procent av offren
INTERNATIONELLT
24 FEBRUARI 2022 # 1 491
12
Ryska trupper, som nu Àntrat Donetsk och Luhansk.
En vecka i skuggan President Putin har nu meddelat att Ryssland kommer att erkĂ€nna sjĂ€lvstĂ€ndigheten för de tvĂ„ omtvistade regionerna i Ukraina â Donetsk och Luhansk. Han har instruerat ryska trupper att agera som âfredsbevarareâ. Detta markerar ytterligare ett extremt farligt skede i vad som kan sluta som det vĂ€rsta kriget som har setts i Europa sedan andra vĂ€rldskriget. REPORTAR FRĂ N SOTSIALISTICHESKAYA ALTERNATIVA
ISA i Ryssland
K
rigshetsare har piskat upp hysterin i över tre mĂ„nader nu. VĂ€stmakter meddelade att den ryska ockupationen av Ukraina skulle börja kl 03 lokal tid den 16 februari. NĂ€r deadline nĂ€râ made sig blev krigshĂ€rjarnas skrik högre och högre, och en viss panik intrĂ€dde i Ukraina. Regeringen tillâ kĂ€nnagav mobiliseringen av trupâ per och reservister. Tjugo charterâ flyg organiserades för att lĂ„ta rika oligarker och deras familjer fly, meâ dan militĂ€rt bistĂ„nd och utrustning strömmade in i Ukraina. Samtidigt ombads befolkningen att âinte fĂ„ panikâ! NĂ€r tidsfristen passerade suckaâ de mĂ„nga ukrainare av lĂ€ttnad nĂ€r de vaknade pĂ„ onsdagen. Men spĂ€nâ ningarna fortsatte att eskalera. Vita huset hĂ€vdade att invasionen av Ukraina var nĂ€ra förestĂ„ende. Boris
Johnson sa att Kreml kommer att ta över hela landet, och Storbritanniâ ens utrikesminister Liz Truss att Ryssland hotade ta över Ăsteuropa. Kreml motsatte sig dessa pĂ„stĂ„â enden och förnekade att de hade planer pĂ„ att invadera. Men istĂ€llet för att lĂ€mna de ryska trupperna i Belarus âför gemensamma övningâ arâ meddelades det att de skulle stanna för alltid. Ryssland inledde test av hypersoniska ballistiska missiler. Helgen sĂ„g oroande nya tecken. Freâ dagsmorgonen började med artilleâ rield lĂ€ngs grĂ€nsen mellan Kievkonâ trollerade territorium och de omâ tvistade republikerna i östra Ukraiâ na â Donetsk och Luhansk (DNR/ LNR). Som lokalbefolkningen pĂ„peâ kar var detta inte sĂ€rskilt nytt efterâ som kriget har pĂ„gĂ„tt i 8 Ă„r, med
över 14 000 som har mist livet, men detta var en dramatisk ökning. OSSE-observatörer (Organisationen för sĂ€kerhet och samarbete i Euroâ pa) rapporterar att de Ă€gde rum pĂ„ mer Ă€n 30 platser. PĂ„ mĂ„ndagen Ă€gde ett tv-sĂ€nt möte i det ryska sĂ€kerhetsrĂ„det rum. Den ena efter den andra krĂ€vâ de ett erkĂ€nnande av de tvĂ„ omtvisâ tade republikerna DNR/LNR. NĂ€r en polischef gick utanför manus och sa att han stödjer uppmaningen till DNR/LNR att gĂ„ med i Ryska fedeâ rationen korrigerades han av Putin, som sa att det bara handlade om att erkĂ€nna tvĂ„ oberoende republiker. Senare pĂ„ mĂ„ndagskvĂ€llen dök Putin upp pĂ„ tv för att âtala till naâ tionenâ. Han avslutade med att tillâ kĂ€nnage att Ryssland nu officiellt skulle erkĂ€nna DNR:s och LNR:s oberoende och suverĂ€nitet. Ryska trupper har beordrats in i de tvĂ„ reâ publikerna som âfredsbevarareâ. Inom nĂ„gra timmar har det rapâ porterats att ryska stridsvagnar reâ dan finns i Donetsk. Detta Ă€r ett extremt farligt drag. Det Ă€r redan klart att det kommer att bli konflikt om var grĂ€nserna för de âoberoende republikernaâ kommer att gĂ„. Varken DNR eller LNR ockuperar hela de tidigare
Donetsk- och Luhansk-regionerâ na. Betydande delar av regionen Ă€r fortfarande under Kievs kontroll â i Donetsks fall över 40 procent av befolkningen pĂ„ 4 miljoner och tvĂ„ tredjedelar av omrĂ„det. Om âfredsbevararnasâ roll Ă€r att ta sig an de ukrainska trupperna vid den nuvarande frontlinjen för att ta över hela dessa regioner finns det en mycket verklig fara för att kriget esâ kalerar dramatiskt bortom kontroll.
Under helgens sĂ€kerhetskonferens i MĂŒnchen uttryckte Ukrainas preâ sident Zelenskyj starkt missnöje över den vĂ€sterlĂ€ndska passiviteten. Men bakom de blodtörstiga talen av sĂ„dana som Boris Johnson föll Zeâ lenskys uppmaningar att starta âföâ rebyggande sanktionerâ mot Ryssâ land för döva öron. Under MĂŒnchenkonferensen meddelade Frankrikes president Macron att han hade fĂ„tt âpersonliâ ga försĂ€kringarâ frĂ„n president Puâ tin. NĂ€sta avsedda steg var en Ă„terâ gĂ„ng till âNormandieformatetâ â förhandlingar mellan Frankrike, Tyskland, Ukraina och Ryssland om genomförandet av Minsk 2 och statusen för DNR/LNR. Det blir lĂ„ngt ifrĂ„n lĂ€tt att komâ ma överens. Ryssland kommer att anvĂ€nda de facto-ockupationen av
de tvĂ„ republikerna för att sĂ€tta en enorm press pĂ„ Kiev, Ă€ven om ryska trupper inte trĂ€nger sig lĂ€ngre in i landet. Zelenskyj kommer samtidigt att utsĂ€ttas för en enorm press att inte ge efter. Men sjĂ€lva existensen av DNR/LNR kommer att hindra Ukraina frĂ„n att nĂ„gonsin gĂ„ med i Nato eller EU; stater som inte kan garantera sina egna grĂ€nser accepteâ ras inte.
Socialister har inget förtroende för nĂ„gon av de imperialistiska makterna. De som bor i DNR/LNR bĂ€r bördan av krisen. Under helgen tillkĂ€nnaâ gav de proryska krigsherrarnas leâ dare mobiliseringen till sina förâ svarsstyrkor och evakuering av kvinnor, barn och Ă€ldre till Ryssâ land. Tiotusentals flydde över natâ ten men lĂ€mnades att sova i förĂ„ldâ rade bussar i minusgrader. MĂ„nga rapporter inifrĂ„n DNR/ LNR tyder pĂ„ att det finns en stor skepsis mot myndigheterna. Persoâ ner som pratar anonymt med presâ sen sĂ€ger att attackerna överdrivs, och klagar pĂ„ att de inte kan prata
Foto: CC
av krigshotet
24 FEBRUARI 2022 # 1 491
13
ligger lĂ€ngs grĂ€nsen Ă„tervĂ€nda till barackerna. Ukrainas sjĂ€lvstĂ€ndigâ het hotas dock lika mycket av konâ flikten mellan de ekonomiska storâ makterna. Naturresurserna i lanâ det, bankerna och de stora företaâ gen bör tas ur hĂ€nderna pĂ„ oligarâ kerna och multinationella företag, och övergĂ„ i offentligt Ă€gande unâ der demokratisk arbetarkontroll. Samtidigt mĂ„ste Ukraina reâ spektera rĂ€ttigheterna för landets minoriteter och regioner samt sprĂ„krĂ€ttigheter. Om en minoritet eller region vill ha sjĂ€lvstyre, eller till och med avskilja sig, bör den ha rĂ€tt att göra det. Men alla beslut mĂ„ste fattas utan nĂ„gon militĂ€r nĂ€rvaro, och i demokratiska omâ röstningar, kontrollerade av lokalâ befolkningen. Socialister har inget förtroende för nĂ„gon av de imperialistiska makterna. VĂ€stmakterna har gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng visat â i Irak, Syrien, Serbiâ en, Libyen och pĂ„ andra hĂ„ll â att man inte Ă€r en garant för demokraâ ti eller suverĂ€nitet. De försvarar kaâ pitalistklassens intressen i sina egna stater. Ryssland Ă€r verkligen inte heller nĂ„gon försvarare av det âslaviskaâ folk som det utger sig för att stödja â dess handlingar mot det ryska folket sjĂ€lvt visar det. Den ryska staten agerar för att stödja den rysâ ka oligarkins intressen.
Foto: CC
Putin nÀr han skriver under erkÀnnandet av sjÀlvstÀndigheten för Donetsk och Luhansk den 21 februari.
öppet per telefon eftersom de vet att de blir avlyssnade. Som en komâ menterade: âDe vĂ€lbĂ€rgade, affĂ€rsâ mĂ€nnen, bankirerna och banditerâ na â de flydde alla 2014â. Ukraina kommer sannolikt att fĂ„ lida av konsekvenserna för en lĂ„ng tid framöver. UtlĂ€ndska företag har flytt och det har skett ett utflöde pĂ„ 15 miljarder dollar som ett resultat av den förhöjda krigsfebern, en summa i skuggan av de drygt 2 milâ jarder dollar i ekonomiskt stöd som utlovats av USA och EU den senasâ te veckan.
Den nuvarande situationen Ă€r en del av den vĂ€xande polariseringen och omstĂ€llningen av vĂ€rlden melâ lan amerikanska och kinesiska imâ perialistiska intressen. Nato har inâ tensifierat sin nĂ€rvaro i Ăsteuropa, med baser i Polen, RumĂ€nien och de tre baltiska staterna, som alla grĂ€nsar till före detta Sovjetunioâ nen. 12 000 Natotrupper stödjer dessa lĂ€nders egna trupper pĂ„ en kvarts miljon. Sedan 2016 har USA skickat miliâ
tĂ€rt bistĂ„nd vĂ€rt 1,65 miljarder dollar till Ukraina, medan Storbritannien har skickat 1,7 miljarder dollar sedan 2020. Nu har Nato snabbt skickat fler enheter och utrustning till Ukraina och dess grannar. Detta Ă€r en verklig konsekvens av Biden-administratioâ nens hĂ„rda politik, som utnĂ€mner Kina som âhuvudkonkurrentenâ och Ryssland som âden farligasteâ. Kremls militĂ€ra strategi inkluâ derar âhybridkrigâ â elektronisk krigföring, inofficiella trupper (leâ gosoldater), politisk inblandning och provokationer. Men Moskva Ă€r inte ensamma om detta. USA, britâ tiska, franska och andra imperialisâ tiska krafter har lĂ€nge anvĂ€nt sĂ„daâ na metoder. Den farliga blandningâ en av vĂ€sterlĂ€ndsk krigshets och ryskt cyberkrig har skapat en situaâ tion som snart kan vara omöjlig att kontrollera.
Kremls politik har hĂ„rdnat under det senaste decenniet. Under Putins första decennium vid makten âsamâ arbetadeâ Kreml med Nato, som fick anvĂ€nda en flygbas i Ryssland
som en mellanstation för Afghaniâ stan. NĂ€r Putin först blev vald talaâ de Putin till och med om möjligheâ ten av att Ryssland gĂ„r med i Nato! Idag oroas USA-imperialismen av att det kinesisk-ryska samarbetet ökar. Under vinter-OS i Peking unâ dertecknade Xi Jinping och Putin ett nytt avtal för Ryssland att öka energitillförseln till Kina i utbyte mot gemensamt motstĂ„nd mot nya âfĂ€rgrevolutionerâ. Ăven Putins auktoritĂ€ra regim mĂ„sâ te ta hĂ€nsyn till om ryssarna komâ mer att acceptera ett krig om Ukraiâ na. Ă r 2022 Ă€r inte 2014, dĂ„ en masâ siv patriotisk vĂ„g blev resultatet av övertagandet av Krim. De flesta rysâ sar brottas idag med lĂ€gre levnadsâ standard, ökande inflation och över en miljon fler dödsfall under pandeâ min. Misstron till allt som regeringâ en sĂ€ger vĂ€xer. Det finns Ă€ven rapâ porter om motstĂ„nd mot en fullâ stĂ€ndig invasion Ă€ven frĂ„n armĂ©ns och specialtjĂ€nsternas led. Denna situation visar pĂ„ vad vi sa för 30 Ă„r sedan, nĂ€r Sovjetunioâ
nen kollapsade: Ă„terupprĂ€ttandet av kapitalismen garanterar varken levâ nadsstandarden eller nationella och demokratiska rĂ€ttigheter. Socialister tar inte parti mellan de olika imperialistiska makterna. Oavâ sett om ryska pĂ„stĂ„enden om att det var den ukrainska armĂ©n som startaâ de artilleribeskjutningen eller frĂ„n Kiev (genom Vita huset) att styrkorâ na i de omtvistade republikerna var ansvariga Ă€r sanna eller inte Ă€r det inte den viktigaste frĂ„gan. Det Ă€r ocksĂ„ möjligt att attackerna inte har sanktionerats av Kreml, utan organiâ serades av de reaktionĂ€ra ledarna för de tvĂ„ republikerna för att pressa Ryssland till att ingripa. I centrum för denna frĂ„ga stĂ„r Ukrainas rĂ€tt att vara en sjĂ€lvstĂ€nâ dig stat. International Socialist Alâ ternative uttalar sig villkorslöst för den rĂ€tten. Alla imperialistiska trupper, oavsett om de Ă€r frĂ„n Ryssâ land eller Nato, bör dras tillbaka frĂ„n Ăsteuropa omedelbart. För att minska spĂ€nningen bör ryska trupper som för nĂ€rvarande
Socialister uppmanar till en massiv antikrigs- och antiimperialistisk rörelse. Detta Ă€r inte den lĂ€ttaste uppgiften, eftersom mĂ„nga som skulle ha motsatt sig imperialistisâ ka attacker mot lĂ€nder som Irak nu Ă€r splittrade. Vissa stödjer Ryssâ land och Kina i opposition till USA-imperialismen, andra motâ sĂ€tter sig rysk aggression och ger fullt stöd till Ukraina och dess imâ perialistiska stödjare. Som socialister kan vi dock inte stödja nĂ„gon av de imperialistiska makterna. Ukrainas öde som ett sjĂ€lvstĂ€ndigt land fritt frĂ„n ingriâ panden utifrĂ„n kan inte anförtros Ă„t den styrande eliten i varken VĂ€st eller Moskva. Endast den ukrainsâ ka arbetarklassen kan göra detta. Om den organiserades för att försvara sina hem och jobb frĂ„n militĂ€ra attacker skulle det utgöra en kraftfull vĂ€djan om solidaritet till arbetare i Ryssland, Europa och USA samt öppna vĂ€gen för ett slut pĂ„ krigshot, garantera sjĂ€lvbestĂ€mâ mande och öppna för ett nytt deâ mokratiskt socialistiskt samhĂ€lle. â
RÀttvisepartiet Socialisterna Àr den svenska sektionen av ISA, International Socialist Alternative, som finns i över 30 lÀnder i alla vÀrldsdelar. internationalsocialist.net
KULTUR
24 FEBRUARI 2022 # 1 491
14
Hur kan vi stoppa renovrĂ€kningar? Hur Ă€r det överhuvudtaget möjligt att HyresnĂ€mnden gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng i samband med stambyten och boendestandardhöjande renoveringar godkĂ€nner att hyresvĂ€rdarna fĂ„r igenom sĂ„ höga hyreshöjningar att det leder till det som har kommit att kallas renovrĂ€kningar â att hyresgĂ€ster pĂ„ grund av hyreshöjningarnas storlek tvingas flytta dĂ„ de inte lĂ€ngre kan betala hyrorna? Det Ă€r en berĂ€ttigad frĂ„gestĂ€llning som Dominika V. Polanska och HĂ„kan AxĂ©n stĂ€ller sig i boken Den orĂ€ttvisa rĂ€ttvisan: en rĂ€ttspraxis som renovrĂ€ker. CHRISTER RYDĂN
offensiv@socialisterna.org
B
oken Ă€r en gedigen genomâ gĂ„ng som spĂ€nner över sĂ„â vĂ€l ett antal typfall till en historiebeskrivning som omfattar drygt hundra Ă„r av hyresvĂ€rdar kontra hyresgĂ€ster i öppna sĂ„vĂ€l som dolda konflikter om just hyâ resrĂ€tter och hyresnivĂ„er. I den första historiska genomâ gĂ„ngen i boken beskriver författarâ na hur allt fler renoveringar som lĂ€ggs till i samband med att stamâ byten genomförs, oftast med luddiâ ga beskrivningar av vilka standardâ höjande renoveringsĂ„tgĂ€rder det Ă€r frĂ„ga om. Ofta Ă„terfinns motiveringen att stambyterna inte Ă€r möjliga, alterâ nativt blir för kostsamma om inte kök och badrum rivs ut och sedan renoveras till âmodern standardâ. Detta motiverar i sin tur i efterâ hand hyreshöjningar pĂ„ i genomâ snitt 37 procent (enligt bland annat ett TV4-program 2016), men i visâ sa fall kan bli frĂ„ga om hyreshöjâ ningar pĂ„ över 100 procent. Det Ă€r i hyresnĂ€mnden som renoâ vrĂ€kningar till slut avgörs. Hyresâ nĂ€mnden beslutar oftast till hyresâ vĂ€rdarnas favör i renoveringsĂ€renâ den dĂ€r hyresgĂ€ster protesterar och inte gĂ„r med pĂ„ de framlagda renoâ veringsĂ„tgĂ€rderna â och dĂ€r hyresâ gĂ€sterna i praktiken Ă€r rĂ€ttslösa. Det framgĂ„r med all önskvĂ€rd tydlighet av hyresgĂ€sters egna beâ rĂ€ttelser i ett antal fallbeskrivningâ ar i Den orĂ€ttvisa rĂ€ttvisan. Missnöjda hyresgĂ€ster kan i och
ocksĂ„ pĂ„ att hyresgĂ€sterna som kollektiv har trĂ€ngts tillbaka och försvagats. Författarna anvĂ€nder till med ordet âavvecklatsâ i sammanhanget âhyresgĂ€sternas kollektiva styrkaâ, dĂ„ hyresvĂ€rdarna inte lĂ€ngre Ă€r tvungna att förhandla med HyresgĂ€stföreâ ningen som enda motpart, utan nuâ mera kan kontakta och förhandla inâ dividuellt med hyresgĂ€ster. En annan viktig anledning till chockhyreshöjningarna i samband med stambyten och medföljande renoveringar Ă€r att de fonder som tidigare funnits för framtida renoâ veringsbehov under 1990-talet började beskattas och inte lĂ€ngre var avdragsgilla för hyresvĂ€rdarna. Det fick följden att fonderna avâ vecklades och att fondpengarna börjades rĂ€knas som vinster istĂ€lâ let, nĂ€r Ă€ven de allmĂ€nnyttiga boâ stadsföretagen skulle börja agera som affĂ€rsdrivande företag. InnehĂ„llet i de fortfarande rĂ„â dande skrivningarna i lagen om hĂ€nsynstagande till hyresgĂ€sternas behov av rimliga och förutsebara hyror och hyreshöjningar urholkaâ des: det blev helt tomma ord. En viktig sak i sammanhanget Ă€r att mĂ„nga som har varit hyresgĂ€ster i Ă„ratal och till och med i Ă„rtionden i samband med konflikter om chockartade brutala hyreshöjningâ ar i samband med stambyten och renoveringar tror att renoveringsâ fonderna fortfarande existerar.
Viktiga delar av svaret Ă€r att hyresrĂ€tterna sedan 1990-talet har blivit allt mer av en vara, snarare Ă€n en social rĂ€ttighet. för sig överklaga beslut i hyresâ nĂ€mnden till hovrĂ€tten, men hovâ rĂ€tten beslutar dessvĂ€rre oftast ockâ sĂ„ till förmĂ„n för hyresnĂ€mndens och hyresvĂ€rdars planer och beslut. DĂ€rmed reses frĂ„gan i boken: Hur har det kunnat bli pĂ„ det hĂ€r viset?
Viktiga delar av svaret Ă€r att hyresâ rĂ€tterna sedan 1990-talet har blivit allt mer av en vara pĂ„ marknaden, snarare Ă€n en social rĂ€ttighet. Enâ ligt författarna beror det dels pĂ„ att hyresrĂ€tten har blivit allt mindre attraktiv och Ă€ganderĂ€ttens domiâ nerande och stĂ€rkta position, men
Kostnaden för i mĂ„nga fall onödiâ ga renoveringsĂ„tgĂ€rder, utöver sjĂ€lva stambytena (som enligt lag inte fĂ„r vara grund för hyreshöjningar) vĂ€ltâ ras alltsĂ„ över pĂ„ hyresgĂ€sterna. Boâ ken ger exempel pĂ„ att kamp, i beâ mĂ€rkelsen aktivt motstĂ„nd frĂ„n hyâ resgĂ€sternas sida, gett halva hyresâ höjningen i jĂ€mförelse med det urâ sprungligen föreslagna/tĂ€nkta. Exempel som ges Ă€r vĂ€gran att skriva pĂ„ papper, förhala besluten sĂ„ mycket det bara gĂ„r, och att överklaga gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng till Svea hovrĂ€tt för att trötta ut och göra det sĂ„ pass kostsamt för hyresvĂ€râ
den att denna lĂ€gger ner Ă„tminstoâ ne de mest onödiga renoveringarâ na (sĂ€rskilt i fall dĂ€r stambyten reâ dan har genomförts). Genom att totalvĂ€gra att skriva pĂ„ nĂ„gra papper och inte infinna sig i hyresnĂ€mnden kan hyresgĂ€sâ ter ocksĂ„ fĂ„ hyresvĂ€rden att vĂ€nta i lagstadgade fem Ă„r innan hyreshöjâ ningarna börjar genomföras. Men om hyresvĂ€rden Ă€r beredd att vĂ€nta i fem Ă„r kommer i slutĂ€nden hyresâ höjningarna att genomföras. Detta ger dock hyresgĂ€sterna en tidsfrist för att komma fram till hur motâ stĂ„ndet ska kunna drivas vidare. NĂ„got som inte nĂ€mns i boken Ă€r kampen i Hammarkullen, dĂ€r RĂ€ttvisepartiet Socialisterna var aktiva, som ledde till badrumsreâ noveringar med ânollaternativâ â utan hyreshöjningar. De senare delarna av Den orĂ€ttvisa rĂ€ttvisan beskriver ocksĂ„ hur de första hyreslagstiftningarna kom till i början av 1900-talet, oftast som ett svar pĂ„ den för hyresvĂ€rdarna beâ
rĂ€ttigade oron för den begynnande framvĂ€xten av hyresgĂ€stföreningar som kamp- och intresseorganisaâ tioner för hyresgĂ€ster. Detta blev brĂ€nnande aktuellt sĂ€rskilt under första och andra vĂ€rldskriget, men Ă€ven under melâ lankrigstiden, pĂ„ grund av det som dĂ„ kallades dyrtiden, med ofta hutâ lösa hyreshöjningar och pĂ„fallande godtyckliga vrĂ€kningar av hyresâ gĂ€ster som inte kunde betala eller inte ville finna sig. Boken beskriver ocksĂ„ hur Hyâ resgĂ€stföreningens centralisering och byrĂ„kratisering efter andra vĂ€rldskriget omvandlade den frĂ„n en intresse- och kamporganisation till ett förhandlingsorgan för pĂ„â stĂ„tt âjĂ€mbördiga parterâ, vilket har legat hyresgĂ€sterna i fatet Ă€ven inâ nan 1990-talets begynnande markâ nadisering av bostadssektorn. Avslutningsvis listar författarna i kapitlet Praktiska tips upp ett antal rĂ„d och tips pĂ„ hur hyresgĂ€ster kan gĂ„ tillvĂ€ga för att sĂ„ lĂ„ngt det bara
gĂ„r fördröja och förhala det hyresâ vĂ€rdarna vill ha igenom. Det första och viktigaste rĂ„det Ă€r: âSkriv inte pĂ„ nĂ„got! Det hĂ€r tipset Ă€r jĂ€tteviktigt! Det gĂ„r nĂ€mâ ligen inte att Ă„ngra sig och vĂ€rden har att anvĂ€nda det som skrivits i evighet. 50 procent Ă€r en viktig grĂ€ns, om fĂ€rre Ă€n sĂ„ har skrivit under fĂ„r vĂ€rden inte börja med Ă„tâ gĂ€rder i de allmĂ€nna utrymmenaâ. Resten Ă€r rĂ„d och tips pĂ„ organiâ sering, informationsspridning till grannarna, mesta möjliga noggranâ na förberedelser inför möten i hyâ resnĂ€mnden, söka juridisk rĂ„dgivâ ning, söka uppmĂ€rksamhet i mediâ erna med mera. En mall för yttranâ den frĂ„n hyresgĂ€sterna till hyresâ nĂ€mnden kan laddas ner frĂ„n hemâ sidan renovrakt.se. â
Författare: Domenika V Polanska, HÄkan Axén Förlag: Verbal förlag UtgivningsÄr: 2021 Antal sidor: 187
Boden:
Haninge:
MĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor â socialistisk analys och program Tid: Tisdag den 1 mars kl 18.30. Plats: ABF-huset & digitalt. För mer info: 070-231 99 10.
Hur vanns kvinnlig röstrÀtt? Tid: Onsdag den 2 mars kl 18.30. Plats: Jordbro kaféscen. För mer info: 072-524 42 95.
LuleÄ:
Tid: Torsdag den 3 mars kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: rs@socialisterna.org.
MĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor â socialistisk analys och program Tid: Tisdag den 1 mars kl 18.30. Plats: Partilokalen. För mer info: 073-053 68 84.
Sundsvall:
Utvecklingen av krigslarmet i öst Tid: Onsdag den 2 mars kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.
Mellansverige:
Nato, Ryssland, Ukraina VĂ€sterĂ„s, Ărebro, Eskilstuna Tid: MĂ„ndag den 28 februari kl 18.30 Plats: Digitalt. För info: 073-740 39 54.
Stockholm:
Utvecklingen av krigslarmet i öst Sthlm Norra Tid: Onsdag den 2 mars kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-990 38 40.
Göteborg:
Syd:
Nato, Ryssland, Ukraina Lund, Malmö, VÀxjö Tid: MÄndag den 28 februari kl 18.30. Plats: Digitalt via Zoom. För info: 073-740 39 54.
Stöd Offensivs kamp
N
u börjar vi öka takten! Under den gĂ„ngna veckan har vi fĂ„tt in 10 302 kronor. Vi ligger nu pĂ„ strax över 32 procent av mĂ„let med 16 314 kronor jĂ€mfört med bara tolv proâ cent förra veckan. MĂ„let för februari mĂ„nad Ă€r 50 000 kronor.
Ăven antalet nya prenumerationer har ökat kraftigt med 23 nya, vilket ger totalt 47 sedan mĂ„nadsâ skiftet. Förhoppningsvis Ă€r veckans fantastiska resultat ett tecken pĂ„ att sjukdomsvĂ„gen som ocksĂ„ vi har drabbats av Ă€r över. Men inget ska tas för givet och fortsatt planering gĂ€ller. I Haninge har till exempel torgaktiviteterna kompletterats av dörrknackningar. Dessa har
inte bara gett bra ekonomiska resultat, utan Ă€ven bjudit in till lĂ€ngre politiska diskussioner som Ă€r sĂ€rskilt viktigt inför den kommande valkampanjen. Det Ă€r bara en vecka kvar i skrivande stund och vi behöver din hjĂ€lp för att klara mĂ„let. Swisha ditt bidrag till 123-240 32 85 eller gör en insĂ€ttning pĂ„ PlusGiro 87 96 49-2. Tack! â
UmeÄ: För info: 079-340 59 97.
Uppsala: För info: 072-200 08 13.
Karlskoga: För info: 072-736 14 69.
BorÄs: För mer info: rs.boras@socialisterna.org.
Internationell kvinnokamp Sthlm SydvÀst Tid: Tisdag den 1 mars kl 18.30. Plats: HökarÀngen. För mer info: 076-234 52 18. Iranska lÀrarstrejken Sthlm Sydost Tid: Torsdag den 3 mars kl 18.30. Plats: HökarÀngen. För mer info: 073-509 06 84.
Svaret Àr socialism Kapitalismen mÄste avskaffas för att ge plats Ät ett socialistiskt samhÀlle. Om detta handlar Svaret Àr socialism. BestÀll: e-posta offensiv@socialisterna.org
Pris: 50 kronor + porto
Liv och hĂ€lsa mĂ„ste gĂ„ först! Socialistiskt program mot covid-19 âą Inför gratis tillhandahĂ„llande av munskydd i kollektivâ trafiken och i nödvĂ€ndiga butiker. Inför munskyddsreâ kommendationer i alla miljöer med trĂ€ngsel, Ă€ven arâ betsplatser. âą Omedelbart inrĂ€ttande av statliga testlaboratorier. Kraftig utökning av masstester och snabbtester. âą Kom igĂ„ng med spĂ„rningen. Alla som har fĂ„tt positivt covidtest ska fĂ„ information och stöd i spĂ„rningen. Staten ska skapa en spĂ„rningsapp som Ă€r sĂ€ker. âą Nej till inskrĂ€nkningar i demonstrationsrĂ€tten. Deâ monstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och mĂ„ste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till Ă„tgĂ€rder som kan minska smittspridningen. âą RĂ€ddningspaket till idrott och kulturliv för att förâ hindra massdöd. UpprĂ€tta idrotts- och kulturrĂ„d med företrĂ€dare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar. âą StĂ€ng alla shoppinggallerior dĂ€r det finns andra samâ hĂ€llsnödvĂ€ndiga butiker i nĂ€rheten. Inför tvĂ„ng för alla butiker att ordna med annan form av försĂ€ljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera). âą Statligt ingripande mot företag som tvingar sina anâ stĂ€llda att gĂ„ till jobbet trots att arbetet kan genomförâ as hemifrĂ„n. En översyn utarbetad av facken tillsamâ
mans med myndigheterna över vilka arbetsplatser som Ă€r nödvĂ€ndiga att hĂ„lla igĂ„ng, ur samhĂ€llets intresse och vilka som ska permittera nu. Ă tgĂ€rder för att inomâ husgymmen ska ordna alternativa trĂ€ningsformer â pĂ„ nĂ€tet och utomhus. âą I den mĂ„n det gĂ„r bör vĂ€lfĂ€rden upprĂ€tthĂ„llas. I första hand ska icke samhĂ€llsbĂ€rande arbetsplatser stĂ€ngâ as. Delar av utbildningssektorn kan övergĂ„ till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att sĂ€kra att barn och unga ges en framtid och inte slĂ„s ut socialt â frĂ„n förskola till delar av gymnasiet â krĂ€vs maximalt smittskydd och att personalens fackâ föreningar har vetorĂ€tt i skyddsfrĂ„gor. RĂ€tt för elever att stanna hemma â i samrĂ„d med skolan. âą Statliga pengar för att verksamheter sĂ„som smĂ„ kulâ turscener, bibliotek, kafĂ©er, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informaâ tionsspridning till exempel promenader, telefonvĂ€ktâ eri, chattar och ordna med digitala plattformar dĂ€r folk kan mötas. âą Omedelbart stopp för alla nedskĂ€rningsplaner inom vĂ€lfĂ€rden. âą SamhĂ€llet ska Ă€ga och kontrollera all vĂ„rd och omâ sorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrĂ„n principen att de som Ă€r i mest behov först ska fĂ„ vĂ„rd. VĂ„rdpengar ska gĂ„ just till vĂ„rd, inte aktieutâ
delningar till Ă€garna. LĂ€gg ner marknadsstyrningsâ systemen och stĂ€ng omedelbart alla grĂ€ddfiler. âą Alla anstĂ€llda inom vĂ„rd och omsorg ska ha fasta anâ stĂ€llningar, sĂ€kra resor till och frĂ„n arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltĂ€theten och sĂ€nkning av arbetstiden. Ăkad personalkontinuitet för minskad smittspridning. âą Förstatliga lĂ€kemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen mĂ„ste stĂ€llas under demokratisk kontroll och insyn för att nĂ„ ett sĂ€kert vaccin som fördelas i enlighet med behov. âą Nej till vrĂ€kningar. För sĂ€nkta hyror i Ă„rets förhandlingâ ar. 100 procent i ersĂ€ttning för VAB, sjukpenning, smittâ bĂ€rarpenning, riskgruppsstöd och Ă€ven arbetslöshet till följd av corona. SĂ€tt stopp för utförsĂ€kringar ur soâ cialförsĂ€kringarna. Omedelbart stopp för utvisningar â inför permanenta uppehĂ„llstillstĂ„nd. âą Stora företag och banker ska Ă€gas av samhĂ€llet. Nej till massarbetslöshet. Inför istĂ€llet omstĂ€llning av produktionen till vĂ€lfĂ€rd, klimatĂ„tgĂ€rder och förkortâ ad arbetsdag med bibehĂ„llen lön. âą PĂ„börja nu en socialistisk klimatomstĂ€llning av matâ produktionen och skogsindustrin för att fĂ„ stopp pĂ„ den produktion som ger upphov till farliga pandemier. För ett demokratiskt socialistiskt samhĂ€lle som sĂ€tâ ter allas rĂ€tt till bra hĂ€lsa och vĂ€lfĂ€rd först.
BRĂNNANDE
24 FEBRUARI 2022 # 1 491
I denna statistik sticker region Stockholm ut, dĂ€r 62 procent av alla nyanstĂ€llningar utgörs av adâ ministrativ personal och/ eller cheâ fer (SvD den 16 januari 2022). Förklaringen till denna expanâ sion av byrĂ„kratin i regionerna antas vara den ökade privatiseringen, dĂ€r Stockholm har gĂ„tt lĂ€ngst med ca 40 olika vĂ„rdval. En sjukvĂ„rd som drivs av privata företag, men finansieras av skattepengar frĂ„n regionerna, krĂ€ver en stor administrativ apparat i form av avtalsskrivande, fakturaâ hantering, kontroll och uppföljning.
Redan innan pandemin var situationen inom vÄrden under all kritik pÄ grund av nedskÀrningspolitiken, nÄgot som bara blivit Àn vÀrre de senaste tvÄ Ären.
LĂ€get i
sjukvÄrden
pandemi Ăven om sjukdomen covid-19 kommer att finnas kvar i mĂ„nga Ă„r ser det ut som om pandemin som den orsakat nu Ă€r pĂ„ sluttampen. SĂ„ hur Ă€r dĂ„ lĂ€get i sjukvĂ„rden efter dessa tvĂ„ omskakande Ă„r? JOHAN SAND, sjuksköterska offensiv@socialisterna.org
A
lla trender som fanns inâ nan pandemin har fortsatt. Ăn sĂ„ lĂ€nge har inget Ă€ndâ rats i praktiken. Sverige gick in i pandemin med lĂ€gst antal vĂ„rdâ platser per 1 000 invĂ„nare i Euroâ pa. De har inte blivit fler. I Sverige finns cirka 2 vĂ„rdplatâ ser per 1 000 invĂ„nare inom somaâ tisk (kroppslig, ej psykiatrisk) sluâ tenvĂ„rd pĂ„ sjukhus. Motsvarande siffra för Danmark Ă€r 3,2, Norge 3,1, Finland 3, Holâ land 2,8, Portugal 3, Frankrike 3,8, Storbritannien 3,6 och i Tyskland 6,3 per 1 000 invĂ„nare.
Att detta lĂ„ga antal vĂ„rdplatser inte frĂ€mst beror pĂ„ medicinska framsteg och bĂ€ttre organisation visas av det faktum att överbelĂ€ggâ ningar och utlokaliseringar bĂ„da har ökat stadigt sedan 2013. ĂverbelĂ€ggning innebĂ€r att fler patienter Ă€n personalstyrkan Ă€r beâ rĂ€knad för lĂ€ggs in pĂ„ en enhet. Det innebĂ€r att vĂ„rdpersonalen fĂ„r mindre tid för varje patient, vilket ökar risken för att man missar förâ sĂ€mringar i patienternas tillstĂ„nd, felbehandlar och förvĂ€xlar. Utlokaliseringar innebĂ€r att patiâ enter vĂ„rdas pĂ„ avdelningar som
Ă r 2013 uppgick överbelĂ€ggningâ arna i snitt i Sverige till 2,57 per 100 vĂ„rdplatser â 2021 var den 5,4. Motsvarande siffra för utlokaliseâ ringar var 2013 1,29 per 100 vĂ„rdâ platser och 2,7 2021. Siffrorna illustrerar att tillgĂ€ngâ ligheten till vĂ„rd för den som Ă€r sĂ„ sjuk att den behöver lĂ€ggas in pĂ„ sjukhus försĂ€mrats. LĂ€get Ă€r olika i olika regioner, men trenden Ă€r densamma överallt. Vad beror denna ökade press pĂ„ vĂ„rdorganisationen och vĂ„rdpersoâ nalen pĂ„? Det Ă€r inte brist pĂ„ pengar som Ă€r den största orsaken. Pandeâ miĂ„ret 2020 gick samtliga svenska
regioner med ekonomiskt överskott, tack vare generösa statsbidrag pĂ„ grund av pandemirelaterade kostâ nader. Regionerna fick helt enkelt mer pengar Ă€n de gjorde av med. Slutsatsen av det Ă€r att sparbeâ ting och nedskĂ€rningar inom sjukâ vĂ„rden Ă€r ideologiskt motiverade. Ăven om ekonomin Ă€r god gör de politiska beslutsfattarna allt för att hĂ„lla igen pĂ„ vĂ„rden. Oavsett partiâ fĂ€rg tillĂ€mpar de den nyliberala ideologin att offentlig vĂ„rd i första hand Ă€r en kostnad, som bör hĂ„llas sĂ„ lĂ„g som möjligt. Men allt i regionernas verksamhet Ă€r inte nedskĂ€rningar och bespaâ ringar. NĂ„got som tvĂ€rtom har exâ panderat sedan 2008 Ă€r byrĂ„kratin. Av nya tjĂ€nster inom regionerna sedan 2008 Ă€r i genomsnitt för hela landet 33,6 procent administratöâ rer, handlĂ€ggare eller ledningsarâ betare (chefer).
Nödropen hörs nu frĂ„n flera hĂ„ll. I Region Stockholm finns Stockâ holms sjukvĂ„rdsupprop som proâ testerat i över tvĂ„ Ă„r mot de stĂ€ndiâ ga nedskĂ€rningarna pĂ„ bĂ„de sjukâ husvĂ„rd och primĂ€rvĂ„rd. I Region SkĂ„ne anmĂ€ldes hela sjukhusförâ valtningen för SkĂ„nes universitetsâ sjukhus (Malmö-Lund) till arbetsâ miljöverket av VĂ„rdförbundet för bristande arbetsmiljö. PĂ„ Sundsvalls sjukhus har 28 chefer gĂ„tt ut offentligt och uttryckt sin oro att hela sjukhuset Ă€r pĂ„ vĂ€g mot en katastrof pĂ„ grund av överâ belĂ€ggningarna och den dĂ€rmed undermĂ„liga arbetsmiljön. För att vĂ€nda denna negativa utveckling krĂ€vs kamp frĂ„n samtliâ ga fackliga organisationer i vĂ„rden, men ocksĂ„ frĂ„n patientföreningar och olika lokala organisationer som behöver samarbeta. â
RÀttvisepartiet Socialisterna kÀmpar för ett socialistiskt samhÀlle, mot högerpolitikens fortsatta hÀrjningar. Bli medlem du ocksÄ!
Foto: Mattias Bernhardsson
GĂ„ med i
inte Ă€r specialiserade pĂ„ den diaâ gnos eller tillstĂ„nd som patienten lades in för. Exempelvis att patienter med invĂ€rtesmedicinska Ă„kommor hamnar pĂ„ ortopedavdelningar, elâ ler att manliga hjĂ€rtpatienter hamâ nar pĂ„ en gynekologisk avdelning.
Foto: Oscar Segerström
efter tvÄ Ärs
NĂ€r kostnaderna ska hĂ„llas sĂ„ lĂ„ga som möjligt gĂ„r detta ut över sĂ„vĂ€l primĂ€rvĂ„rd som sjukhusvĂ„rd. Poliâ tiker och högre tjĂ€nstemĂ€n med ett ensidigt företagsekonomiskt synâ sĂ€tt tror att de Ă€gnar sig Ă„t effektiviâ seringar nĂ€r de minskar bemanâ ningen eller antalet vĂ„rdplatser. I sjĂ€lva verket Ă€r det tvĂ€rtom. Den ökade pressen gör att perâ sonal inte orkar jobba kvar sĂ€rskilt lĂ€nge, och mĂ„ste ersĂ€ttas med nya inskolningar och i vĂ€rsta fall hyrâ personal. I ett sĂ„dant lĂ€ge blir fastâ lagda rutiner lidande och etableraâ de arbetssĂ€tt glöms bort. Verksamâ heten blir mer tungrodd och inâ effektiv, vilket ytterligare ökar presâ sen pĂ„ kvarvarande personal.
Besök socialisterna.org eller e-posta till rs@socialisterna.org för att veta hur.
[
PrenumerationsÀrenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
[
PRENUMERERA PĂ
Genom att prenumerera pÄ RÀttvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vÄr kamp mot nedskÀrningar, sexism och rasism och fÄr rapporter om kamprörelser i Sverige och i vÀrlden för endast 60 kronor i mÄnaden via autogiro.