Offensiv 1489

socialisterna.org

10 februari 2022 / # 1 489 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

@offensiv RattvisepartietSocialisterna

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Gállok & Norra Kärr:

KAMPANJ

Haninge(s)tyret stoppar omröstning om 12-timmarspassen

4 2 7

Starbucksanställda organiserar sig

Laddat för massiv En tickande skuldbomb Efter en uppgång med många störningar står den globala kapi‐ talismen inför en situation av ihållande osäkerhet, vilket de se‐ naste dagarnas börsras är en yt‐ terligare påminnelse om.

Växande skulder och ökat in‐ flationstryck med ökade räntor som följd tillsammans med fort‐

satt leveranskris och geopolitiska spänningar hotar nu att knäcka den redan extremt ojämna upp‐ gången.

I takt med att skuldbördan blir allt svårare att bära står allt fler länder på randen till att tvingas ställa in avbetalningarna.

– läs mer på sid 6

– läs mer på sid 3

Foto: Tor L. Tuorda

gruvkamp

9 Kvinnor fortsätter att strejka

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

“Regeringsduglig” valplattform fokus på V-kongressen

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

10 FEBRUARI 2022 # 1 489

2

“Regeringsduglig”

RUSTA VÄLFÄRDEN – INTE MILITÄREN

valplattform fokus på

F

V-kongressen Foto: Vänsterpartiet Skaraborg

V

änsterpartiets kongress blev en återspegling av ett nytt politiskt landskap in‐ för valet i september. Partiledning‐ en ville med tal om “förnyelse” och förslag till valplattform visa sig re‐ geringsdugliga inför Socialdemo‐ krater och Centerpartister, med nedtonad antirasism och antikapi‐ talism och etablera acceptans för kapitalisternas falska tal om “grön industriell tillväxt” som vänsterpo‐ litik. Det gick väl sådär.

Redan innan kongressen hade “tillväxt” till stor del ersatts med “ekonomisk utveckling”, bostads‐ frågan och kamp mot marknads‐ hyra fått mer plats och “sikte på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön” lagts till plattformen.

Själva kongressen körde delvis också över partiledningen och för‐ de in några frågor i valplattformen som säkerligen valts bort för att underlätta eventuella regeringsför‐ handlingar efter valet. Det handla‐ de till exempel om vinster i välfär‐ den. Partiledningen vill redan in‐ nan valet nöja sig med att driva de svaga förslagen från en statlig ut‐ redningen från 2016 om begräns‐ ningar av vinster i välfärden. Kon‐ gressen beslutade om att driva ett totalförbud. Kongressen förde ock‐ så in Nej till Nato och värdlandsav‐ talet, stärkt asylrätt och en utfas‐ ning av kalhyggesbruk av skogen i valplattformen.

När valplattformen tar upp om hur pandemin avslöjat hur ned‐ skärningar och privatiseringar sab‐ bat välfärden är det bra, men precis som i hela dokumentet saknas näs‐ tan helt konkreta krav. Det finns också stora brister. Trots att en av de absolut akutaste frågorna är att ge moteld mot den högerpopulis‐

tiska och rasistiska kampanjen som präglat hela etablissemanget de senaste åren lyser antirasism och försvar av flyktingar nästan helt med sin frånvaro i valplattfor‐ men. Det kan inte tolkas på annat sätt än att Vänsterpartiet ger efter för trycket, och därmed begår ett historiskt misstag. Att ta strid för arbetarklassens enighet, mot ra‐ sism, sexism och alla sorters splitt‐ ring är grundläggande för en soci‐ alistisk organisation.

Efter att Vänsterpartiet tillsam‐ mans med den starka gräsrotsrö‐ relsen Nej till Marknadshyra (där Rättvisepartiet Socialisterna är dri‐ vande) stoppat marknadshyra och fällt regeringen är partiets självför‐ troende bättre än på länge. Att Vänsterpartiet denna gång faktiskt stod på sig var resultatet av kam‐ pen och pressen underifrån.

begår ett historiskt misstag Partiledningen menar att man byggt vidare på denna framgång med förhandlingarna med Social‐ demokraterna om stärkt sjukför‐ säkring och höjda pensioner – men denna gång utan koppling till kampen. Även om detta är väl‐ komna reformer, dock oklart i vil‐ ken utsträckning pensionsrefor‐ men genomförs, så har partiled‐ ningen gjort en klar högersväng sedan marknadshyrakampen.

Vänsterpartiets strategi att vin‐ na LO-väljare utanför storstäderna har i praktiken blivit till en flirt med svenska industrikapitalister när Vänsterpartiet okritisk hyllat industrins “gröna omställning” –

som i många fall är långt ifrån grön och som endast har vinstintressen i fokus. Det var därför ingen slump att en tredjedel av kongressens mo‐ tioner hade klimattema – uppen‐ barligen finns en stor oro över var denna inriktning leder.

Nooshi Dadgostars framträdan‐ de i TV4 dagen innan kongressens start visade vad partiledningen me‐ nar med förnyelsen. När journalis‐ terna ifrågasatte skrivningarna i Vänsterpartiets partiprogram om att avskaffa kapitalismen och för‐ statliga bankerna så tog Dadgostar inte chansen att peka på att kapita‐ lismen orsakat klimatkris, väl‐ färdskris och bostadskris och på bankernas parasitära roll i samhäl‐ let. Istället sade hon att partipro‐ grammet var “väldigt gammalt” och “inte är det som gäller”. Samma ton kunde höras i Dadgostars av‐ slutsningtal på kongressen, då var‐ ken kamp, socialism eller antira‐ sism nämndes en enda gång.

Partiledningens ursäkt för den be‐ gränsade valplattformen har varit att man ska fokusera på det som kan åstadkommas under mandat‐ perioden. Men en verklig socialis‐ tisk politik hackar inte upp pro‐ grammet eller har val som enda överordnat mål. För socialister är valkampanjer ett sätt att stärka kampen och ta chansen att säga sanningen - enad kamp här och nu är det som kan vinna segrar för lön‐ tagare, men ska en värdig och håll‐ bar framtid vinnas måste socialis‐ mens seger säkras! Det räcker inte med att rösta mot högern i höst, det behövs partier som vågar stå för ett öppet antikapitalistiskt budskap därför behövs Rättvisepartiet Soci‐ alisterna och Offensiv!■

örsvarsminister Peter Hultqvist (S) vill i likhet med M-ledaren Ulf Kristersson att militären ska få ett ytterligare påslag och det redan i vårändringsbudgeten. Ökade påslag till militären ska krigshöken Hultqvist ta upp på ett blixtinkallat möte med försvarsberedningen, där representanter från samtliga åtta riksdagspartier ingår.

– Det vore bra om vi ändå relativt snabbt kunde göra saker som skulle innebära förstärkningar av svensk försvarsmakt, kommenterade krigshöken Hultqvist i förra veckan.

Den samlade högeroppositionen var inte sen i att berömma regeringen och Hultqvist. ”Det är helt nödvändigt med extra tillskott av pengar”, kommenterade exempelvis M-ledaren Ulf Kristersson och C-ledaren Annie Lööf såg framför sig att samtalen i försvarsberedningen skulle leda till att militären fick nya tillskott på ”både kort och lång sikt”.

Både regeringen och högern menar att det skarpladdade läget mellan Ryssland och Nato/ USA motiverar ytterligare militära satsningar. Men långt innan dagens säkerhetskris var siktet inställt på ännu högre försvarsanslag. Detta trots en redan beslutad historisk höjning av försvarsanslagen med nära 29 miljarder kronor från 2020 till 2025.

Den största procentuella ökningen av landets militära utgifter på 70 år. Ingen annan budgetpost kommer ens i närheten av en sådan ökning. Militären rustas upp, på välfärdens bekostnad.

Men knappt hade generalerna fått vad de ville ha innan de och högern talade om att försvarets kassa var tom. Långt innan dagens säkerhetskris hävdade ÖB Micael Bydén gång på gång att pengarna inte räcker till allt som försvaret beställt och fått i form av nya regementen, missiler, ubåtar och stridsflygplan.

I början av detta år hade ÖB Bydén dessutom upptäckt att Försvarsmakten led brist på både ammunition och robotar, trots köpet av det amerikanska luftvärnssystemet 103 Patriot och medföljande 300 svindyra robotar. ÖB beställer och regeringen levererar både pengar och fördjupat Nato-samarbete när ”Sverige är en närmare partner till Nato än vad till och med några av våra Natoallierade är” (USA:s förre ambassadör i Stockholm Ken Howery i Dagens Nyheter den 23 december 2020).

Rusta välfärden – inte militären. Stäng alla dörrar till Nato.■

Bostadspriserna blir allt högre. På två år har de stigit med 12 procent, visar Svensk Mäklarstatistik. Även hyran för de som hyr en bostadsrätt i andrahand påverkas starkt, då den tillåtna hyran baseras på marknadsvärdet (sr.se 4/2).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 072-020 53 08• E-post: offensiv@socialisterna.org Prenumerationsärenden: prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Per Olsson • I redaktionen: Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2022 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

10 FEBRUARI 2022 # 1 489

3

För arbetare - mot gruvan i Gállok Foto: Elin Boman

Liv Shange Moyo från Rättvisepartiet Socialisterna talade i Luleå.

Ofelia Rova, som är uppvuxen i Malmberget och vet hur det är att bo i ett gruvsamhälle, talade om

Artisten och aktivisten Ray Marx framförde en Gállok-rap.

Foto: Anki Holmstrom

des av samiska ungdomsorganisa‐ tionen Sáminuorra och Fridays‐ ForFuture.

Manifestationen i Luleå hade rubriken "Stoppa gruvan i Gallok!

Kämpa för hållbara jobb och en verklig klimatomställning!". Syftet var att ge ett startskott till förnyad kamp, men också att visa ett breda‐ re perspektiv på hur både männi‐ skor och natur i Norrbotten explo‐ ateras för vinstintresset hos redan superrika kapitalister.

– Planerna på en järnmalmsgru‐ va i Gallok har ingenting att göra medomsorgomJokkmokksframtid eller grön omställning. Det handlar helt enkelt om nykoloniala speku‐

Foto: Elin Boman

M

ed bara veckor kvar till regeringens beslut blev den samiska nationalda‐ gen 6 februari ett självklart avstamp för vad som sannolikt blir en ny våg av antigruvkamp – både inför rege‐ ringens beslut men framförallt efteråt om regeringen, som säger sig “älska gruvor”, ger klartecken för järnmalmsgruvan i Gállok.

– De kortsiktiga vinstintressena hos ett g r uv b olag kan inte prioriteras framför kultur och rättigheter hos samer, eller vårt klimat, biologisk mångfald och ren luft och rent vatten, sade Greta T hu n b e r g i s a m b a n d m e d protesten Gallok som genomför‐

lanter, i de flesta fall helt utan kopp‐ ling till lokalsamhället eller Norr‐ botten, som hoppas på ett miljard‐ klipp. Notan får betalas av miljön, klimatet, samer, lokalsamhället och alla norrbottningar, sade Jonas Brännberg som även talade om hur gruvplanerna “greenwashas”, trots attstålframställningärenavdestörs‐ ta källorna till koldioxidutsläpp.

– Nya gruvor vänder inte befolk‐ ningsutvecklingen i avfolknings‐ kommuner, det visar de senaste årens gruvsatsningar i Pajala, Gälli‐ vare och Kiruna. Vad som däremot skulle kunna vända trenden är sats‐ ningar på grön omställning, hållba‐ rajobbmedbralönerocharbetsvill‐ kor inom välfärd, återvinning, åter‐ bruk, ekoturism, ekosystembaserat skogsbruk och klimatanpassning i Jokkmokk och hela Norrbotten.

Timimie Märak.

Ofelia Rova.

gruvans månghundraåriga hot mot natur och rent vatten. En gruva som kanske är aktiv i 14 år, om ens det.

Riktig nerv till manifestationen gav Timimie Märak med sitt tal och sina dikter och Ray Marx med sin Gállok-rap. Timimie och Ofelia tog båda upp de samiska perspektiven men visade också på hur exploate‐ ring slår mot alla arbetare, vilket Ti‐ mimie summerade i sina slutord “För arbetare – mot gruvan!”

Foto: Elin Boman

Nu mobiliseras motståndet inför regeringens beslut om brittiska Beowulf mining ska få bearbetningskoncession för en gruva i Gállok/Kallak. I lördags fick #FridaysForFuture i Jokkmokk uppbackning av Greta Thunberg vid sin protest och i Luleå samlades ett 70-tal i en manifestation på Rättvisepartiet Socialisternas initiativ.

Foto: Tor L. Tuorda

Fridays For Future och Greta Thunberg i gemensam protest med samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra, i Gállok.

Efter torgmötet samlades några av mötesdeltagarna över en kopp kaffe och samtalade om hur man ska gå vidare i denna mycket viktiga fråga.

Enigheten var stor om att detta var en bra start och att vi till nästa pro‐ test vill ena ännu fler, och gärna knyta samma protester i hela Norr‐ botten. Sammanfattningsvis en jät‐ tebra manifestation som gav stark inspiration till att kämpa vidare. ■ Carina Nordström

Kamp mot miljöförstörande bolag! Värna om Norra Kärr!

Jakten på sällsynta jordartsmetaller till bland annat bilbatterier och halvledare intensifieras allt mer. Nu vill privata gruvbolag påbörja brytning av bland annat litium i området Norra Kärr som ligger 15 km norr om Gränna i Jönköpings kommun, alldeles intill sjön Vättern.

ANDERS WEMMERT

offensiv@socialisterna.org

D

et har länge varit känt att berggrunden vid Norra Kärr innehåller många olika sällsynta metaller, speciellt så kallade jordartsmetaller (REE; rare earth elements), varav litium är särskilt intressant för tillverkning av batterier och andra halvledare.

Fram till 2001 hade gruvbolaget Boliden brytningstillstånd som man fått av staten 1949. Man på‐

började provbrytning 1949, men utnyttjade aldrig sitt brytningstill‐ stånd eftersom man hittade metal‐ ler i Brasilien som var billigare att exploatera och därmed gav bättre profit. År 2001 gav Boliden upp sina exploateringsrättigheter.

Sedan 2009 har ett privat kanaden‐ siskt gruvbolag, Tasman Metals Ltd de exklusiva rättigheterna till provborr‐ ning i området Norra Kärr. Fram till

idag har de borrat drygt 50 borrhål. I augusti förra året presenterade det ka‐ nadensiska bolaget som nu bytt namn till Greenna Mineral AB en undersök‐ ningsomvisadeattområdetkringNor‐ raKärrärvärldensfjärdestörstafyndig‐ het av sällsynta jordartsmetaller. Natur‐ ligtvis vill de nu exploatera dessa. Bola‐ get räknar med brytning under cirka 26 år och med miljardvinster.

En eventuell exploatering av fyndigheten skulle inte bara ge enorma vinster till ett privat före‐ tag, det skulle få stora miljökonse‐ kvenser. Skövlad natur, utsläpp av giftiga metaller, bland annat uran och risk för förorening av Vättern som är Sveriges andra största dricksvattentäkt som försörjer cir‐ ka 250 000 personer med dricks‐ vatten.

Sedan 2009 har protesterna mot provbrytning och överklaganden av brytningstillstånd tagit fart. Ak‐ tion Rädda Vättern har under flera år protesterat mot gruvplanerna i Norra Kärr, organiserat namnin‐ samlingar och ordnat protest- och informationsmöten.

Nu är kampen för att stoppa gruvplanerna i Norra Kärr mer aktuell än på länge. Regeringens nya näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson säger att ”han äls‐ kar gruvor”, vill se att man öpp‐ nar många nya gruvor i Sverige och är positiv till planerna på ex‐ ploatering av Norra Kärr. Beslu‐ tet om brytning ligger nu på re‐ geringens bord. Även beslutet om gruva i i Gállok ligger på rege‐ ringens bord.

Den socialdemokratiska rege‐ ringen målar upp en bild av att gruvor skulle ge en massa arbets‐ tillfällen och hjälpa till att påskyn‐ da ” den gröna omställningen” som ska rädda svensk industri. Vad det egentligen handlar om är att ge pri‐ vata bolag möjlighet att fortsätta att exploatera mineraltillgångar utan hänsyn till varken människor eller miljö.

Motståndet mot gruvan i Gállok och motståndet mot gruvan i Nor‐ ra Kärr är sammankopplade. Kam‐ pen i Gállok och Norra Kärr är samma kamp mot privata gruvbo‐ lag, miljöförstöring och privata vinstintressen.

Nej till gruvor i Gállok, Norra Kärr eller på Österlen!■

INRIKES

10 FEBRUARI 2022 # 1 489

4

Sundsvalls sjukhus: – ”Situationen är horribel”

S

Förra veckan lyckades också sjukhuschefen Kurt Pettersson reta upp sjukhuspersonalen ordentligt. När radio P4 västernorrland bad honom kommentera överbeläggningarna började han ifrågasätta siffrorna: – Vår statistik är inte tillförlitlig.

Detta väckte kraftiga reaktioner efter‐ som det verkade som om han ifrågasatte rapporterna på överbeläggningarna. Flera anställda, från läkare till sjuksköterskor var upprördaochberättadeomhursituationen ser ut med patienter i korridorerna. ”Det sätt Kurt Pettersson pratar på är så världsfrånvänt – när jag går omkring ser jag patienterna ligga i korridorerna…” säger Alfred Janson, kirurg på Sundsvalls sjukhus till radio P4 västernorrland den 2 februari.

Pettersson fick dagarna efteråt gå ut och försöka förklara varför han sade som han gjorde.

– Det jag bland annat ville förklara i in‐ tervjun var att vi behöver säkert faktaun‐ derlag för att veta när och var resurser be‐ höver sättas in.

Det jag slås av är att sjukhuschefen ver‐ kar vara förvånad och ovetande. När tid‐ ningen Allehanda frågar sjukhuschefen Kurt Pettersson om varför överbelägg‐ ningarna är så svåra i länet svarar han: “Ja det är det vi ska ta reda på. Jag vet inte.”

Han låter som om detta problem dök upp i går! Sjukhuset har under flera år dragits med dessa problem.

Det som krävs för att vända utvecklingen är en massiv satsning på förbättrad arbets‐ miljö, löner och bra scheman med mera.

Detta är inget nytt. Det är nödvändigt för att få erfaren personal att vilja jobba kvar och kunna rekrytera nytt. Det är så klart inte minst viktigt för att kunna ge bra och säker vård till patienterna. De stora över‐ beläggningarna, korridorvården samt pressade personalen är ett hot mot pati‐ entsäkerheten. ■ Per J. Sjuksköterska i Region Västernorrland.

RS och de anställda demonstrerade mot 12-timmarspassen utanför kommunhuset i november.

Foto: Mattias Bernhardsson

undsvalls sjukhus fortsätter att pres‐ sas av överbeläggningar. Sjukhuset har haft bland de flesta överbelägg‐ ningarnaihelalandetochkorridorvårdhar blivit vardag på flera avdelningar. Det har funnits dagar då det handlat om över 60 överbeläggningar. Orsaken är förutom di‐ rekta neddragningar även att personalbrist gjort att det inte går att hålla vårdplatser öppna.

I insändare och i media har det i vinter varit många vittnesmål om den pressade si‐ tuationen för både patienter och personal på sjukhuset.

– Det är en situation som är horribel just nu. Ingen ser något ljus i tunneln för närva‐ rande. Det är uppgivet och folk lämnar in avskedsansökningar och nu börjar det ske även på chefsnivå, säger Kenneth Byström, ordförande för vårdförbundet i Västernorr‐ land (Sundsvalls Tidning 18/1).

I januari fick sjukhuset gå upp i det som kallas Förstärkningsläge. Det är det näst högsta beredskapsläget för sjukhuset.

Nästa steg efter det är Katastrofläge, vilket som ni hör inte alls låter särskilt tryggt!

Idag har sjukhuset gått ned på det lägre beredskapsläget som kallas Stabsläge.

Haninge(s)tyret stoppar omröstning om 12-timmarspassen

Kommunledningen i Haninge ignorerar ett majoritetsbeslut i fullmäktige om att slutbehandla kommunens största arbetsmiljöfråga i februari. S-styret ställer sig över demokratin.

K

ampanjen Nej till slavliknande sche‐ man i Haninges äldreomsorg har organiserat motståndet ända sedan de påtvingade 12-timmarspas‐ sen infördes i äldreomsorgen för snart tre år sen. Över 210 anställda har deltagit i prote‐ sterna på olika sätt: fyra de‐ monstrationer, ett 40-tal in‐ sändare och debattartiklar,

otaliga kampanj möten vid arbetsplatser och namnin‐ samlingmot12-timmarspass både på gator och på nätet.

Kampen har pressat par‐ tierna i kommunfullmäkti‐ ge, redan efter ett halvår tog Moderaterna plötsligt ställ‐ ning och lämnade in en mo‐ tion tillsammans med Väns‐ terpartiet om att ta bort 12timmarspassen.

Redan då, i oktober 2019, stod det klart att en majori‐ tet skulle kunna rösta bort 12-timmarspassen. Men det socialdemokratiskt ledda kommunstyret tänkte inte låta kommunfullmäktige få rösta på motionen, tvärtom planerades antalet 12-tim‐ marspass att utökas(!).

Enligt kommunallagen ska en motion ”beredas på sådant

sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen el‐ ler medborgarförslaget väcktes”.

Tvåårefterattmotionenlämnades in hade den fortfarande inte slut‐ behandlats, tydligt i strid med kom‐ munallagen.Dårestesettledamotsinitiativ i kommunfullmäktige, som med en majoritet av rösterna beslutade att motionen skulle slutbehandlas i februari 2022.

På kommande måndag, den 14 februari, skulle kommunfull‐ mäktige alltså ha fått rösta om 12-timmarspassen. Men i kallel‐ sen saknas ändå punkten på dag‐ ordningen.

De vägrar att slutbehandla mo‐ tionen eftersom de vet att de inte har majoritet. S-styret ställer sig över demokratin.

Istället ska antalet 12-timmars‐ pass utökas så att det blir varje helg i schemat.

Låt inte kommunstyret av‐ skaffa demokratin! Protestera mot 12-timmars passen, ohållba‐ ra scheman och omänskliga ar‐ betsvillkor utanför kommunfull‐ mäktige: Måndag den 14 feb kl 15.30 vid kommunhuset. ■

Mattias Bernhardsson arbetsplatsorganisatör Rättvisepartiet Socialisterna, Lena Lindberg-Qvickström undersköterska, Therese Lundh undersköterska, Sussi Emretson undersköterska Henrik Björk vårdbiträde

Skolans vikariekris privatiseras i Luleå Landets skolor är underbemannade efter decennier av nedskärningar och de nyliberala privatiseringarna som ännu inte har stoppats. Luleå är inget undantag. Kommunen ligger i botten vad gäller lärarlöner samtidigt som skolan kritiseras för dåligt elevstöd och brist på vikarier. Nu är det klart att vikariepoolen privatiseras genom att kommunen släpper in Studentconsulting, ett bemanningsföretag känt för att pressa ner lönerna.

RAYMOND STOKKI

rs.lulea@socialisterna.org

R

edan innan Covid‐ pandemin var välfär‐ den körd i botten, i vården har de flesta fått upp ögonen för detta faktum och även att det ser likadant ut i skola och omsorg. Välfärden når allt närmare botten efter åratal av nedskärningar, effektiviseringar utifrån det nyliberala experimentet med NPM (New Public Ma‐ nagement) och privatise‐ ringar som dränerar välfär‐ den på grund av vinstjakt.

Resultatet av underbe‐

manningen har synts i varje våg av pandemin och i skolan är det kanske tydligast under omikronvågen.Personalsak‐ nas på grund av covid, annan sjukdom, vård av anhöriga och karantän. Behovet av vi‐ karier har ökat och i värsta fall har skolor och förskolor fått stänga tillfälligt på grund av personalbrist.

Bantade verksamheter klarar inte trycket av perso‐ nalfrånvaro. Därtill kan stress på grund av högt ar‐ betstempo eller på annat sätt

undermålig arbetsmiljö öka riskerna för sjukdom bland anställda. En lokal vikarie‐ pool, eller med andra ord ökad bemanning, hade kun‐ na lösa krisen med vikarier.

Situationen är kännbar runtom i hela landet. Förra veckan rapporterade SVT att i Kungsbacka tas gymna‐ sieelever in som vikarier i förskolan. Hela situationen visar på den nyckelroll som välfärdsarbetare spelar, om välfärden stannar så stoppas fler yrken med följden att vinsterna blir frysta.

Luleå kommun mottog kritik från Arbetsmiljöver‐ ket innan jul på grund av si‐ tuationen med vikariebris‐ ten. Det har varit klart och tydligt att problemet med brist på vikarier redan fanns innan pandemin, men har nu ställts på sin spets. Ett ex‐ empel som anges i NSD är att “en skola begärde vikari‐ er vid 51 tillfällen men fick det bara nio gånger”.

Under 2021 beslutade Barnoch utbildningsnämnden att kapa den kommunala vikarieför‐ medlingen och istället upphand‐ la en privat vikariepool. Det blev klart förra veckan att upphand‐ lingen gick till Studentconsulting – en privat vikarieförmedling som vann upphandlingen på grund av att de var billigast. Före‐ taget är känt för att pressa ner lö‐ nerna och undgå avtal.

Rättvisepartiet Socialisterna har tidigare påpekat hur välfär‐ den genom en chockdoktrin har körts i botten till förmån för att privatisera den, en lösning som återkommande visar sämre re‐ sultat och i värsta fall vanvård samt slavliknande villkor för an‐ ställda.

Rättvisepartiet Socialisterna kräver ett stopp för privatise‐ ringarna – och att all välfärd be‐ höver återtas i gemensam regi under demokratisk kontroll av anställda och brukare. Det är det enda sättet att komma på rätt köl.■

10 FEBRUARI 2022 # 1 489

5

EU och svensk höger INTERVJU fortsätter greenwasha

Foto: IAEA Imagebank /Flickr CC

Kärnkraften är långt ifrån grön, säker och långsiktigt hållbar.

Kapitalets greenwashing går på högvarv. I Sverige når vurmen för kärnkraft, skogsavverkning och gruvbrytning nya höjder, och den 2 februari meddelade EU-kommissionen att de går vidare med det miljömässigt vidriga förslaget om att klassa fossil gas och kärnkraft som hållbara enligt den så kallade taxonomiförordningen.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

”F

så sker då många av dessa parla‐ mentariker är för kärnkraft, gas eller både och. Kapitalets förvaltare fattar återigen beslut som går helt på tvä‐ ren med vetenskapen, klimatbeho‐ ven och grön omställning.

I Sverige har det blåbruna blocket också fått vatten på sin kärnkrafts‐ kvarn efter att regeringen vek ner sig för kärnkraftslobbyn och gav grönt ljus till slutförvaring av kärn‐ bränsle 500 meter ner i urberget i Forsmark.

De kopparkapslar som ska för‐ vara uttjänt kärnbränsle och radio‐ aktiva ämnen kanske enligt exper‐ ter bara håller i 100 år, när de mås‐ te hålla i minst 100 000 år. Om de läcker får det fruktansvärda konse‐ kvenser för miljön och allt liv. På sikt kan det hamna i grundvattnet.

Liberalerna menar att ”förnuftet har segrat”. De enda som segrat är kärnkraftslobbyn.

Moderaterna är lyriska; ”Det unika nu är att vi kan få ett rege‐ ringsunderlag och en regering som är entydig i frågan”, säger Ulf Kris‐ tersson till Expressen den 2 februa‐ ri, och menar att de fyra blåbruna partierna är redo att bygga ut kärn‐ kraften samt återstarta nedstängda reaktorer om de kommer till mak‐ ten efter valet.

De vill också ändra målet för energipolitiken, från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt.

Det spär på myten om att kärnkraft

är fossilfritt, vilket det inte är om man ser till helheten, vilket så få makthavare gör.

I artikeln ”Kärnkraft ingen grön lösning” i Offensiv #1481-82 skri‐ ver jag mer utförligt om detta, men kortfattat visar allt från gruvbryt‐ ningen och anrikningen av uran samt transporter av allt material (där uranet kommer från gruvor från främst Kanada, Australien och Namibia) till bygget av kärnkraft‐ verk samt slutförvaring och avfalls‐ hantering att kärnkraften är långt ifrån grön, långt ifrån säker och långt ifrån långsiktigt hållbar.

En anledning till varför vurmen för kärnkraft har ökat så mycket den se‐ naste tiden är det stora energibeho‐ vet som elektrifieringen av samhäl‐ let och de ”gröna” investeringarna i framför allt norra Sverige innebär.

Enligt Energimyndigheten kan Sveriges elbehov landa på 310 TWh (terrawattimmar) fram till 2045, medan andra tror på 500 TWh, vil‐ ket kan jämföras med dagens totala energikonsumtion på 140 TWh. Det är helt ohållbart ur ett klimatoch miljöperspektiv.

Dagens ”omställning” bygger på att produktionen av allt – stål, bilar, batterier med mera – ska öka explo‐ sionsartat. Det kräver också mer av allt, som exempelvis sällsynta jord‐ artsmetaller för batterier. Vi ska även som konsumenter i det kapita‐ listiska samhället konsumera mer i en farlig slit-och-släng-spiral.

Vi behöver satsningar på de grönaste energikällorna som finns, som sol- och vindkraft, samt att en omställning kombineras med en effektiv hushållning av resurser efter en demokratiskt utvecklad plan. I slutändan behövs det demo‐ kratisk socialism, där storföretag, energibolag och banker ägs under kontroll och styre underifrån. ■

Varför har ni lämnat in en 6:6a anmälan?

– Vi anser att våra scheman bryter mot arbetsmiljöla‐ gen. Folk mår inte bra. Bland annat kan ens arbetsdag börja och sluta på olika platser. Det är långa arbetspass.

Korta raster. Ojämna start- och sluttider. Oregelbundna raster och matraster. En av dessa kanske inte gör att man mår dåligt, men alla dessa sammantaget gör att det blir outhärdligt.

Hur visar det sig att folk mår dåligt av dessa scheman?

– Folk berättar att de tycker det är jobbigt med fram‐ förallt långa arbetspass och oregelbundna start- och slut‐ tider. Man får oregelbunden sömn och oregelbundna måltider eftersom man börjar på olika tider och har rast olika tider. En morgon kan man börja klockan åtta på morgonen och nästa kanske klockan fem. Det är samma med måltiderna. Kroppen hinner inte ställa om.

– De korta matrasterna tycker folk också är jobbiga. Speciellt om man har långa dagar. Man får stressa på rasten för att hinna, vilket gör att man inte får någon återhämtning innan man ska ut i den stressiga stockholmstrafiken.

Vad innebär dessa scheman i längden?

– Att folk slutar. Att de säger upp sig och hittar andra jobb, om de kan. Att de ger upp. Vissa blir sjuka. En del går ner i arbetstid. Av de som är kvar är många helt slut efter sitt arbetspass. De orkar inte göra något annat än att arbeta.

Vad innebär det att ni kan börja och sluta på olika platser?

– Om du börjar väldigt tidigt så är det svårt att ta sig kommunalt till jobbet. Då får man åka tillbaka på sin fritid för att hämta bilen efter arbetspasset. Vilket gör arbetsdagen ännu längre. Det minskar också återhämtningen.

Vad betyder gångtiderna?

– Förut var tiden det tog att gå från bussen vid hållplat‐ sen till garaget för att ha rast betald. Det tog de bort i de‐ cember. Nu ska vi förflytta oss mellan hållplats och garage på våran rast, vilket gör att vi får kortare tid till att äta, gå på toa och vila, avslutar Petri Myllykoski.■

Foto: Natalia Medina

ossil gas genererar enor‐ ma utsläpp och kärn‐ kraft skapar mycket ra‐ dioaktivt avfall som vi fortfarande inte vet hur vi ska hantera. Expert‐ gruppens rapport är ytterligare en varningsklocka om att varken fos‐ sil gas eller kärnkraft får komma in i EU:s gröna klassificering. Kom‐ missionen måste lyssna på veten‐ skapen och överge sitt förslag att gröntvätta gas och kärnkraft”.

Så skrev Världsnaturfonden i ja‐ nuari i ett mejl till DN i en kritik som EU-kommissionen helt har struntat i. Och Greenpeace Sveriges talesperson för klimat och energi, Rolf Lindahl, säger i ett pressmed‐ delande den 2 februari: – Att inkludera gas och kärn‐ kraft i taxonomin vore den största greenwashingen genom tiderna.

Förslaget är ovetenskapligt och en attack mot EU:s anspråk på att ta globalt ledarskap inom klimat och miljö. Det kan inte förklaras på an‐ nat sätt än en eftergift till två de‐ sperata industrisektorer med mäk‐ tigt politiskt inflytande.

En effekt av EU-kommissionens förslag är att hundratals miljarder euro som kunde gått till investe‐ ringar i och utveckling av verkligt förnybara energikällor, som soloch vindkraft, nu slussas till kärn‐ krafts- och gassektorerna. Även om förslaget först måste röstas igenom i Europaparlamentet innan det verkställs pekar allt på att

Fredagen den 4 februari lämnade skyddsombuden på Nobina in en 6:6a-anmälan för trafikområdena Södertälje, Kallhäll och Södertörn. En 6:6a-anmälan är en “begäran om åtgärder kring arbetsmiljö och arbetstider”. Offensiv har träffat busschauffören och huvudskyddsombudet för Södertörns trafikområde Petri Myllykoski för en intervju.

ANALYS

10 FEBRUARI 2022 # 1 489

6

landet närmar sig snabbt en social explosion och en ny statsbankrutt.

Vart åttonde land i världen tvingas idag spendera större summor på att betala av skulder än vad man gör på välfärd.

”Återhämtningen har visat sig innehålla många globala störningar och världsekonomin har inlett 2022 svagare än väntat”, summerade Internationella valutafonden (IMF) sin senaste prognos och skriver ned den globala tillväxten för i år.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

F

rån första stund var den glo‐ bala ekonomiska uppgången som inleddes i slutet av 2020 extremt ojämn och trots den inled‐ ningsvis höga tillväxten var upp‐ gången inte stark nog för att börja återställa den jämvikt och stabilitet som gått förlorad. Efter en upp‐ gång med många störningar står den globala kapitalismen inför en situation av ihållande osäkerhet, vilket de senaste dagarnas börsras är en ytterligare påminnelse om.

Växande skulder och ökat infla‐ tionstryck med ökade räntor som följd tillsammans med fortsatt le‐ veranskris och geopolitiska spän‐ ningar hotar nu att knäcka den re‐ dan extremt ojämna uppgången.

I takt med att skuldbördan blir allt svårare att bära står allt fler län‐ der på randen till att tvingas ställa in avbetalningarna.

Under år 2020 ökade världens skul‐ der snabbare än någonsin i freds‐ tid. Inte minst i de dominerande kapitalistiska länderna sjösattes aldrig tidigare skådade stöd- och stimulansprogram. Men även i de fattiga länderna genomfördes olika stöd- och stimulansåtgärder, som var mindre i förhållande till BNP men som kostade ländernas eko‐ nomier mer. Under 2020 ökade de

fattiga ländernas skuldbörda till rekordhöga 860 miljarder dollar, en ökning på 12 procent. Inför ris‐ ken att länderna skulle tvingas stäl‐ la in betalningarna på lånen beslu‐ tade rikemansklubben G20, som består av de 20 största kapitalistis‐ ka länderna, att tillfälligt avstå krav på återbetalning av de lån man gett under 2020. Totalt 77 fattiga länder skulle omfattas av uppskovet, som också kom att gälla en bit in på för‐ ra året. De rikare ländernas rege‐ ringar skröt med att man gett 73 länder respit och möjlighet att be‐ kämpa pandemin, men i själva ver‐ ket kom skuldlättnaderna att en‐ dast omfatta 42 länder.

Lån från G20-länderna utgör endast en sjunkande andel av de fattiga ländernas skuld. Istället har det skett en dramatisk ökning av låg- och medelinkomstländernas skulder till privata långivare.

Offentliga och offentligt garantera‐ de skulder i låg- och lägre medelin‐ komstländer till privata fordrings‐ ägare ökade med 264 procent un‐ der 2010-2019, jämfört med en ök‐ ning på 7 procent under perioden 1998-2007, enligt FN. De privata långivarna ingick inte heller i G20-ländernas skuld‐ lättnadsprogram. ”Eftersom priva‐ ta långivare inte ingick i lättnader‐

na har de kunnat fortsätta att töm‐ ma länderna på resurser och offentliga medel har fortsatt att strömma till banker och hedgefon‐ der”, skrev Jubilee Debt Campaign, en global kampanj för skuldav‐ skrivning, i oktober förra året.

Enligt Jubilee Debt Campaign ökade de fattiga ländernas skuldbe‐ talningar med totalt 120 procent un‐ der perioden 2010 till 2021. Skuld‐ betalningarna slukar nu mer än dub‐ belt så mycket av de fattiga ländernas budgetinkomster än år 2010.

Vart åttonde land i världen tvingas idag spendera större summor på att betala av på skulden än vad man gör på väl‐ färd. ”Samtidigt räknar IMF med att 60 procent av världens låg- och medelin‐ komstländer nu har skuldproblem.

des av flera generalstrejker. Låne‐ villkoren (åtstramningar) bidrog dock till att fördjupa krisen och under 2019-2020 krympte Argen‐ tinas ekonomi med sammanlagt 12 procent och uppemot 40 procent av befolkningen lever nu i fattig‐ dom. Samtidigt ökar priserna (in‐ flationen) i en årstakt som ligger över 50 procent.

Det stod helt klart att Argentina inte skulle klara av att betala de drygt 44 miljarder dollar som man ännu är skyldig IMF och under slutet av förra året och början av att detta år genomfördes flera stora demonstrationer med krav på att landet skulle bryta med IMF och ställa in betalningarna. ”Tusentals människor har sam‐ lats i Argentinas huvudstad Bue‐

Vart åttonde land i världen tvingas idag spendera större summor på att betala av på skulden än vad man gör på välfärd.

Detta är en fördubbling jämfört med 2015. Långivare förbereder sig för po‐ tentiella betalningsinställelser från låg‐ inkomstländer som Sri Lanka, Ghana, Tunisien och El Salvador - liksom från medelinkomstländer som Libanon, Turkiet och Ukraina. Stigande ameri‐ kanska räntor kommer att öka trycket på dessa länder”, skriver Financial Ti‐ mes den 4 februari.

I rädslan för sociala revolter och att Argentina på nytt skulle tvingas ställa in betalningarna gick IMF nyligen med på att omförhandla sitt lån till landet. Argentina är IM‐ F:s största låntagare efter att ha fått ett rekordstort lån på 57 miljarder dollar 2018, ett år då landet skaka‐

nos Aires för att uppmana rege‐ ringen att inte underteckna någon form av skuldavtal med IMF. De‐ monstranterna trängdes på Plaza de Mayo i Buenos Aires på lörda‐ gen med plakat med texten ’Nej till ett avtal med IMF’, medan färggla‐ da banderoller från landets största sociala och vänsterorganisationer vajade under den gassande solen och anti-IMF-slogans dånade i högtalarna”, rapporterar Al Jazeera den 12 december.

Med uppgörelsen kan IMF och den argentinska regeringen (pero‐ nisterna), som kraftigt försvagats se‐ dan man kom till makten 2019, möj‐ ligen ha lyckats vinna lite tid, men

Foto: International Monetary Fund

En tickande skuldbomb

Inte bara i Argentina utan i en rad and‐ ra länder kommer kravet på att vägra betala av skulden. Krav på att bryta med IMF och de utländska långivare som plundrar statskassan kan få en framskjuten plats i masskampen.

Skuldkrisen är heller inte be‐ gränsad till låg- eller medelin‐ komstländer, utan det växande skuldberget hotar även ekonomi‐ erna i den rikare delen av världen.

Den snabba ökningen av skulder‐ na och underskotten under pande‐ min hade föregåtts av fyra vågor av skulduppbyggnad sedan 1970-ta‐ let. Av dessa fyra vågor var den som föregick pandemin den störs‐ ta, snabbaste och mest omfattande, enligt Världsbanken i början av 2020 som då varnade: "Historien om tidigare vågor av skuldupp‐ byggnad visar att dessa vågor ten‐ derar att få olyckliga slut (i en krasch, min kommentar/PO)”. Ris‐ ken för ett ”olyckligt slut” har se‐ dan dess bara ökat.

Krediten (lån) har alltid varit ett medel för kapitalismen att tillfälligt övervinna sina egna begränsningar och vidga marknaderna. Men som redan Karl Marx påpekade i Kapita‐ let del III är krediten också ”en häv‐ stång för överproduktion, överka‐ pacitet och spekulation" och dess utbredning ger systemet en ytterli‐ gare dos av instabilitet som kan på‐ skynda krisernas utbrott.

Till följd av stagnationskrisen, och särskilt efter finanskrisen 2008-2009, har den globala kapita‐ lismen blivit allt mer beroende av krediter för att hålla systemet fly‐ tande och med hjälp av lån har ex‐ empelvis den privata konsumtio‐ nen kunnat hållas uppe trots att re‐ allönerna inte har ökat. De rekord‐ låga räntorna, under 2010-talet låg räntan på minus i flera länder, där‐ ibland Sverige, gjorde skuldbördan lättare att bära. Men nu är räntorna på väg uppåt, vilket medför ökade lånekostnader och att det blir dyra‐ re att låna. Om räntorna och till‐ växten snabbt börjar stiga samti‐ digt kan räntehöjningarna bli bör‐ jan till en ny kris. Med början i mars väntas den amerikanska cen‐ tralbanken Federal inleda en serie räntehöjningar, vilket ”skulle kun‐ na få återhämtningen (i USA) att spåra ur samt utlösa global finansi‐ ell turbulens. För många låg- och medelinkomstländer skulle en plötslig räntehöjning kunna utlösa kapitalutflöden och försämra deras tillväxtutsikter och försämra skuld‐ situationen, särskilt de länder vars skulder är i utländsk valuta” (FNorganet UNDP: World Economic Situation and Prospects 2022).

Skuldkrisen utgör dock endast en av den globala kapitalismens många samverkande kriser, vilka alla har det gemensamt att de inte har någon lösning inom systemets ramar, utan de måste sprängas för att ge plats för en socialistisk ekonomi i enlighet med behov och utveckling i sam‐ klang med naturen. ■

10 FEBRUARI 2022 # 1 489

7

USA: Starbucksanställda organiserar sig makt vid förhandlingsbordet från makt utanför förhandlingsbordet.

Starbucksarbetarnas kamp för att organisera sig är en del i en bre‐ dare rörelse för facklig organise‐ ring, särskilt inom tjänstesektorn.

Arbetare på 15 kaféer i Boston fick nyligen fackligt erkännande, och fler kan stå på tur.

Foto: Socialist Alternative

RS sympatisörer i USA, Socialist Alternative, stödjer Starbucksanställdas kamp för facklig organisering.

Med över 30 arbetsplatser som kämpar för att organisera sig fackligt i hela landet är Starbuckskaféerna i Buffalo, New York, inte längre ett undantag, utan gnistan som tände en växande låga.

GREYSON VAN ARSDALE

Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA)

M

ed stöd av Starbucksanställ‐ da från Buffalo, som har vunnit rätten att organisera sig och nu kämpar för sitt första avtal, kämpar anställda på andra Starbuck‐ skaféer för att organisera sig fackligt.

Den 25 januari reste de till Seattle, där Starbucks har sitt huvudkontor, för att ge stöd till Starbucksanställda som kämpar för att organisera sig fackligt på företagets hemmaplan.

Tidigt under dagen samlades ar‐ betarna tillsammans med Kshama Sawant, ledamot i Seattles stads‐ fullmäktige och medlem i Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer i USA), framför Starbucks huvud‐ kontor för att kräva ett stopp på fö‐ retagets ständiga försök att stoppa arbetsplatserna från att rösta om facklig organisering.

– När jag började på det här före‐ taget sa de till mig att ett av deras hu‐ vuduppdrag var att ”utmana status quo”, och jag vill säga såhär... Vi ut‐ manar status quo. Och det skrämmer skiten ur dem, sade Gianna Reeve, en av de drivande i kampanjen för att or‐ ganisera Starbucksanställda i Buffalo.

Vid presskonferensen sa Kshama Sa‐ want att hon skulle ge 10 000 dollar från sin kamp- och solidaritetsfond till det nybildade Starbucksfacket för

att hjälpa till med organiseringsarbe‐ tet (hon tar inte ut mer än motsva‐ rande en genomsnittlig arbetarlön, allt därutöver skänker hon till kampoch solidaritetsfonden).

Kshama Sawant representerar Se‐ attles distrikt 3, där den tidigare Starbuckschefen Howard Schultz bor. Enligt Forbes har Horward Schultz en förmögenhet på 4,4 mil‐ jarder dollar engar som kommer di‐ rekt från Starbucksarbetarnas arbete.

På kvällen samma dag samlades ett hundratal personer, bland dem förtroendevalda för lokala fackföre‐ ningar för offentliganställda, läraras‐ sistenter och bokhandelsanställda, för att ge stöd till Starbucks Workers United och dess medlemmar.

– Vi är stolta över Starbucksarbe‐ tarna i Seattle och i Eugene, Oregon som har lämnat en namnlista med krav på att det ordnas en omröst‐

ning om facklig organisering. Vi vill låta er veta att PROTEC17-medlem‐ mar ger fullt stöd till ert krav på att vinna fackligt erkännande och ett bra avtal, sa Gretchen Waschke från PROTEC17 som representerar över 9 000 anställda inom den offentliga sektorn i hela nordvästra USA. När Kshama Sawant intog scenen konstaterade hon att Starbucksar‐ betarna har satt ett exempel som manar till efterföljd: – Starbucks är ett globalt storfö‐ retag som förra året drog in totalt 29 miljarder dollar i intäkter. Om arbe‐ tarna lyckas bygga upp en fackföre‐ ning och även vinna ett rättvist avtal kommer det vara en jordbävning.

– Det är avgörande att vi drar lär‐ dom av historien om facklig organise‐ ring. Som historien visar, och som Starbucksarbetarna visar nu, kommer

Sam White, som arbetar på ett nyli‐ gen fackligt organiserat kafé i Bo‐ ston och som är avtalsansvarig på arbetsplatsen, säger att: – Det är upp till oss, baristor, dis‐ kare och andra anställda, att organi‐ sera oss och slå tillbaka och resa krav på förbättringar; vi ska kunna leva på vår lön och inte behöva hoppas på dricks. Vi behöver en lön som går att leva på före dricks, en jämlik sjukoch hälsovård som är tillgänglig för alla samt demokratiskt beslutsfattan‐ de på jobbet, inklusive skyddsåtgär‐ der mot covid-19.

Det finns 9 000 Starbucks i USA och det kommer att bli en utma‐ ning att fackligt organisera ens en bråkdel av dem, men den snabbhet med vilken nya butiker ansöker om få genomföra omröstningar och facklig organisering visar att de an‐ ställda är trötta på sina nuvarande villkor och är redo för utmaningen.

Med skyltar med texten ”Återupp‐ bygg en kämpande fackrörelse! Or‐ ganisera Starbucksanställda!” i han‐ den visar arbetarna att deras kamp är en del av något mycket större.

– Kampen för facklig organisering på Starbucks i stad efter stad är det viktigaste som händer i landet just nu, säger Socialist Alternatives organisa‐ tör Elan Axelbank och fortsätter: – När arbetare på en arbetsplats reser sig i motstånd får det andra att göra detsamma. Och det är när vi kämpar som villkoren på arbetsplat‐ serna kan förändras. För tio år sedan krävde anställda på snabbmatsked‐ jorna 15 dollar i timmen i minimi‐ lön och gick ut i strid för att bilda en fackförening. På många ställen fick vi 15 dollar, och nu är vi tillbaka till striden för facklig organisering. ■

"Quitters" organiserar sig – dags att ta kampen till arbetsplatserna Över 40 miljoner amerikaner sade upp sig under 2021. Majoriteten av dessa så kallade "quitters" (avhoppare) arbetade i låglöneyrken inom service- och hotellbranschen och lämnade i jakt på högre löner och bättre arbetsvillkor.

S

ju anställda på ett privat The‐ dacare-sjukhus i Wisconsin sade upp sig för att få högre lön på ett konkurrerande sjukhus, men de fick inte sluta. ThedaCares miljonärs-vd Imran Andrabi bad en distriktsdomstol att stoppa de‐ ras uppsägning i minst 90 dagar medan sjukhuset "letade efter er‐ sättare". Domaren beviljade tillfäl‐ ligt Andrabis begäran och i en vecka var det oklart om personalen

fick byta jobb, men efter upprop från allmänheten ändrade doma‐ ren sitt beslut. Även om de flesta chefer inte går till domstol för att hindra sina an‐ ställda från att säga upp sig så mot‐ sätter de sig fortfarande alla lång‐ siktiga förändringar som skulle locka anställda att stanna kvar.

Många företag erbjuder tillfälliga bonusar vid anställning, men inga rejäla löneökningar eller verkliga

förändringar av villkoren. Chefer‐ na kommer bara göra det absoluta minimum som krävs för att stoppa massuppsägningarna.

"Anti-arbete" är ett diskussions‐ forum på Reddit som har vuxit ex‐ plosionsartat med 70 000 medlem‐ mar i januari 2020 till en grupp på 1,7 miljoner medlemmar idag. Det är den enda riktiga samlingsplats som finns för de quitters som dri‐ ver på “den stora uppsägningen”.

Majoriteten av medlemmarna är under 35 år och identifierar sig som "antikapitalistiska", "socialistiska" eller "progressiva".

Arbetarsolidariteten i forumet spillde ut i den verkliga världen för‐

ra veckan när tiotusentals medlem‐ mar uttryckte sitt stöd för "The‐ daCare 7". De startade en insam‐ ling som drog in 60 000 dollar för att täcka rättegångskostnaderna, massmejlade sjukhusledningen och firade kollektivt att domaren till slut gett arbetarna rätt.

Något som inte specificeras i fo‐ rumet är just hur vi slår tillbaka mot brutala arbetsvillkor. Forumet sam‐ lar användbara tips och tricks och uppmanar till organisering men rå‐ der också medlemmar att stjäla eller slappa på arbetstid. Många med‐ lemmar hungrar efter en väg framåt.

Det går inte att säga upp sig från kapitalismens exploatering. Enda

sättet att besegra cheferna är att or‐ ganisera sig och ta upp kampen.

Starbucksarbetare runt om i landet är ett lysande exempel på detta. De vann rätten till betald självisolering för arbetare som utsatts för co‐ vid-19, innan de ens fått sitt första kollektivavtal. Hur vann de detta?

Genom att vägra arbeta. Det enda sättet för oss att vinna en verklig omvandling av arbetsplatsen och världen är att kämpa för det. Vi måste snarast bygga vidare på Star‐ bucksarbetarnas drivkraft i hela lan‐ det och göra 2022 till ett år som che‐ ferna aldrig kommer att glömma.■ Keely Mullen, Socialist Alternative

INTERNATIONELLT

10 FEBRUARI 2022 # 1 489

8

Tiotusentals på gatorna lyckades stoppa gruvplanerna. Men striden är inte över än.

Växande serbisk antigruvkamp

– tiotusentals protesterar På ena sidan står världens näst största gruvbolag som vill satsa miljarder på att öppna en stor litiumgruva och som har politiskt stöd för planerna. På andra sidan står lokalbefolkning och miljöorganisationer. Det låter som en strid som bara kan sluta på ett sätt, men den här gången blev utgången inte den förväntade.

J

adardalen är ett område do‐ minerat av jordbruk i det nordvästra hörnet av Serbien.

Men här finns också en speciell mineral som fått namnet jadarit.

Gruvbolaget Rio Tinto upptäckte fyndigheten i början av 2000-ta‐ let, men det är på senare år den har blivit intressant. För här finns stora mängder litium, ett ämne som behövs i stora mängder för elbilarnas batterier.

Bolaget hade fått klartecken

för planerna från serbiska myn‐ digheter och avsatt 2,4 miljarder dollar för att starta gruvprojektet.

Men så räknade bolaget också med att detta skulle bli en av värl‐ dens största litiumgruvor. Som ofta i samband med etablering av nya gruvor utlovade bolaget ock‐ så nya jobb. Ungefär 1 000 perso‐ ner skulle behövas för att hålla igång verksamheten.

Det man inte hade räknat med var motståndet från lokalbefolk‐

ningen. Oro för riskerna för jord‐ bruket och vattentillgångarna i området har lett till ett starkt lokalt motstånd. Bland annat behövs det mellan 200 000 och 600 000 kubik‐ meter vatten per år för att hålla igång gruvan. Mer och mer har motståndet mot gruvan blivit en angelägenhet för människor i hela Serbien.

Miletic, en aktivist som bor i när‐ heten av den planerade gruvan till sajten mining.com.

Under december förra året spred sig protesterna mot gruvan över hela Serbien. Tiotusentals demonstrerade i en rad städer.

Bolaget svarade med att meddela att man satt planerna på gruvan i vänteläge. Men protesterna fort‐

Det man inte hade räknat med var motståndet från lokalbefolkningen.

– Hela Jadarprojektet är bara ett sätt för ett multinationellt bo‐ lag att med hjälp av vår stat tjäna pengar och orsaka skador för människor i Serbien, sa Slavisa

satte och i slutet av januari med‐ delade den serbiska regeringen att man dragit tillbaka tillstånden för projektet. Beslutet drevs fram av att regeringen ledd av Serbiens

progressiva parti såg att de förlo‐ rade stöd i opinionsmätningarna.

Men reträtten var motvillig. Zo‐ rana Mihajlovic, Serbiens gruv- och energiminister attackerade mot‐ ståndarna mot gruvan och sa att ”de inte bryr sig om människors liv eller den industriella utvecklingen”.

Striden om gruvan är långt ifrån över. Rio Tinto kommer inte att släppa ett projekt där man re‐ dan har plöjt ner stora belopp och ser möjligheter till mycket stora vinster. Det är tydligt att den ser‐ biska regeringen egentligen är för projektet. Men att protesterna fått bolaget och regeringen att backa är en stor framgång för miljörörelsen i Serbien och hela Europa.

Offensiv

Fyra journalister mördade i Mexiko första månaden på 2022

P

å måndagen den 31 januari blev Roberto Toledo ihjäl‐ skjuten på en parkerings‐ plats i Zitácuaro i delstaten Micho‐ acán i Mexiko rapporterar The Guardian (31/1) och Al Jazeera (1/2). Zitácuaro är ett våldsamt område där flera kriminella grup‐ peringar slåss om kontrollen över illegal trädfällning. Enligt Arman‐ do Linares, chef för nyhetsbyrån Monitor Michoacan där Roberto Toledo var anställd, rapporterade nyhetsbyrån om flera kontroversi‐ ella ämnen såsom olovlig trädfäll‐

ning, organiserad brottslighet, och korruption i lokalstyret. De arbeta‐ de även på reportage om kampen för självbestämmande i tre ur‐ sprungsbefolkningsområden. Ar‐ mando Linares berättar i ett video‐ klipp på sociala medier att nyhets‐ byrån fått motta hot under en läng‐ re tid, vilka förverkligades under måndagen.

Roberto Toledo var den fjärde jour‐ nalisten i Mexiko att mördas i år, men ännu fler har utsatts för at‐ tacker. Mexiko har länge varit en

osäker plats för journalister, men på senare år har situationen förvär‐ rats ytterligare. Sedan december 2018, då nuvarande presidenten Andrés Manuela López Obrador (även kallad Amlo) kom till mak‐ ten, har 32 journalister mördats.

Situationen har orsakat protester bland aktivister och journalister över landet som menar att staten inte gör tillräckligt för att skydda journalisterna.

President Amlo avsäger sig an‐ svar genom att hävda att situatio‐ nen är resultatet av ett nyliberalt

arv, samt att politiska opponenter försöker blåsa upp situationen för att skapa misstroende för det mexikanska styret. Men flera av de som har mördats har varit med i ett fe‐ deralt skyddsprogram. Journalis‐ ten Laura Sanchez säger till Al Ja‐ zeera att hjälpen är undermålig.

Hon menar att skyddsprogrammet förser journalisten med en panik‐ knapp, men att signalen går till en polischef som är korrupt. Situatio‐ nen har förvärrat misstron mot staten och dess institutioner, och enligt The Guardian är lokala jour‐

nalister som granskar kopplingen mellan politik och organiserad brottslighet de som är mest utsatta - sådana som Roberto Toledo.

De tre övriga som mördats i janua‐ ri är José Luis Gamboa (10 janua‐ ri), Margarito Martinez (17 janua‐ ri) och Lourdes Maldonado López (23 januari). Ingen av morden är ännu ouppklarade, och enligt en källa till Al Jazeera så förblir 90 % av journalistmorden i Mexiko oupplösta.■ Andreas Lindgren

INRIKES

10 FEBRUARI 2022 # 1 489

9

Kvinnor fortsätter att strejka De har hunnit med fyrtiosex stycken fredagsstrejker. Den ideella organisationen Kvinnostrejk sprider sig alltmer i landet.

Denna fredag kvinnostrejkade Malmö för första gången fysiskt. På Medborgarplatsen i Stockholm har de stått många fredagar, så även denna fredag i hällregnet där jag passade på att ställa några frågor till aktivisterna.

Kvinnostrejk hittar du på Facebook och Instagram. Fredag den 11 februari är det dags för Kvinnostrejk nr 47. Det är både fysiska och digitala event och alla oavsett könstillhörighet är välkomna att delta! Hittat ider och platser på deras sidor.

KATJA HILDÉN

offensiv@socialisterna.org

Varför deltar du i Kvinnostrejk?

Anonym 22 år: – Jag vill förbättra kvinnornas rättigheter. Systemet ska stötta kvinnorna istället för att hålla för‐ övarna bakom ryggen! Min ex‐ pojkvän sitter just nu inne. Han fick 4,5 år för våld och våldtäkt mot mig. Ändå så är det jag som blir re‐ kommenderad att akta mig och be‐ höver i princip ställa om hela mitt liv fast det är gärningsmannen som ska göra det och inte offren.

– Jag vill att fler ska engagera sig och ta det här på allvar. Jag vill framförallt att kvinnor ska kunna känna sig trygga.

hur jag ska säga nu, förr var jag väl‐ digt arg och mycket knytnäven utåt medan jag nu inser hur många fina män som finns i min närhet som det bara behövs att man diskuterar med dem. Och de som inte vill dis‐ kutera kan man ju välja att inte ha kvar i sina liv.

Varför deltar du i Kvinnostrejk?

Ida Gratte 25 år: – För att få fler folk att upp‐ märksamma det här. Att det ska bli en politisk fråga och att folk förstår hur allvarligt det är.

Varför deltar du i Kvinnostrejk?

Graciela: – Man ska ha rätt att bestämma över sin egen kropp! Jag är från Ar‐ gentina och jag var väldigt engagerad i aborträtten. Jag blev så besviken och ledsen när jag insåg att varje dag sker våldtäkter eller mord eller att barn utsätts för övergrepp. Vi kvinnor och barn är inte lika mycket värda.

Har män och killar i din närhet bli‐ vit mer medvetna?

– Ja, både för att jag vet mer om

Varför deltar du i Kvinnostrejk?

Anonym: – Det är en viktig fråga, jag kän‐ ner andra som blivit utsatta. Jag har en kompis som blev våldtagen när hon var elva. Jag brinner ju för det här och tycker att det här rätts‐ systemet är helt fel!

Ida Gratte.

– Jag blev själv utsatt och det blev rättegång och det var då jag märkte hur naiv jag var. Jag trod‐ de att vi var jämställda, men man blir misstrodd av polisen och av socialenheten.

– Jag har mycket kontakt med Spanien och Argentina och där finns många aktiva feministiska rörelser. Vi tror att vi i Sverige har så mycket att säga till om men det måste bli en förändring så vi får slut på det här. Alla kän‐ ner någon, om man inte själv har blivit utsatt så har kompisen bli‐ vit det eller en mamma, en far‐ mor, en kusin.

Våldet har ingen hudfärg. I alla samhällsklasser, inom alla nationa‐ liteter - våldet mot kvinnor och barn finns överallt. Vi måste alla tillsammans jobba för det här och ju fler vi blir desto starkare blir vi och desto mer kan vi göra skillnad!

Anonym.

Varför deltar du i Kvinnostrejk?

Lina: – Jag står här för att mäns våld mot kvinnor måste upphöra. Vi har erfarit pandemin i två år men det här är som en pandemi som pågått mycket längre. Vi måste få ett stopp! Startskottet för oss var förra året, när fem kvinnor under kort tid mörda‐ des. Då tänkte vi att vi måste ut på gatorna, vi tolererar inte det här längre! Vi måste få med and‐ ra och få upp ögonen på fler, vi måste alla gemensamt ta tag i det här och inte bara kvinnorna. Vi måste tillsammans med männen få en förändring!

– Vi måste få ett mer jäm‐ ställt samhälle. Det är valår och politikerna måste göra det här till en valfråga, men våldet mot kvinnorna är alltid högaktu‐ ellt!”

Graciela.

Lina.

Tack alla ni som delade med er av era tankar och som deltar i Kvin‐ nostrejk. Trots all sorg, smärta och vrede som mäns våld mot kvinnor och barn skapar så inger ni och er uthålliga aktivism stort hopp om förändring. ■

Jämställdhetsmyndigheten: Pandemin slog hårdast mot kvinnor Jämställdhetsmyndigheten fick i augusti 2021 uppdrag att sammanställa hur pandemin har påverkat den ekonomiska jämställdheten. Rapporten har nyss publicerats.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

I

nte helt oväntat drar man slut‐ satsen att kvinnor förlorat in‐ komst i större utsträckning än män. Fler kvinnor än män har fått arbeta hårdare under mer an‐ strängande förhållanden. Störst anledning till det är att fler kvinnor än män arbetar inom vård och om‐ sorg, de områden som tagit den största smällen. Nära varannan undersköterska uppges ha besvär till följd av arbetet. Hälften av kvinnorna uppger att de inte kan hålla fysiskt avstånd. Motsvarande siffra för män är 32 procent. Det reflekterar den könsuppdelade ar‐ betsmarknaden.

Det har varit mycket tal om arbets‐ lösheten som ökade enormt under

pandemins första månader. Mest och snabbast ökade den för kvinnor 16-24 år. Den gruppen kvinnor återfinns i stor utsträckning inom servicesektorn som detaljhandeln samt hotell- och restaurang. Det var en sektor som drabbades hårt av pandemin och restriktionerna. Den gruppens sysselsättning har dock ökat. En grupp som sticker ut i ar‐ betslöshetsstatistiken är utrikes föd‐ da, män såväl som kvinnor. Deras återhämtning på arbetsmarknaden har gått långsammare än för övriga grupper. Speciellt problematiskt är det för de utan gymnasieutbildning.

Under pandemin har distansarbetet ökat och därigenom har digitalise‐ ringen tagit fart. Det är något som missgynnat kvinnor med lägre ut‐

bildningsnivåer eftersom de haft sämre tillgång till och mindre erfa‐ renhet av digitala verktyg.

Om man tittar på inkomster och inkomsttapp ser man att störs‐ ta tappet har skett för kvinnor med låg inkomst. Det är också de som har drabbats värst av arbetslöshet.

Arbetslösheten har i stort sett helt drabbat den privata sektorn, speci‐ ellt för de med låginkomstjobb.

med otrygga, tillfälliga arbeten som drabbats, inte helt förvånan‐ de.

Förvånande är det inte heller att den ekonomiska utsattheten för fattiga barnfamiljer ökade drama‐ tiskt under 2020. Störst är ökning‐ en för ensamstående med barn och för flerbarnsfamiljer.

Nära var tredje sysselsatt person eller drygt 1,6 miljoner upplever

Den ekonomiska utsattheten för fattiga barnfamiljer ökade dramatiskt under 2020.

Skatteverkets analys visar att löne‐ inkomsterna sjönk med i snitt 4-5 procent. Störst inkomsttapp hade låginkomsttagarna medan medeloch höginkomsttagare inte påver‐ kades så mycket. Det betyder öka‐ de löneskillnader. Största anled‐ ningen till minskade inkomster är att deltidsarbetande har fått färre timmar. Det är främst kvinnor

att de haft besvär till följd av arbe‐ tet. Då är också besvär på grund av smitta inräknade. Hög arbetsbe‐ lastning var orsak till besvär hos ca 64 procent av de sysselsatta. Det är besvär som upplevs speciellt av kvinnor som arbetar inom kom‐ mun och region, d v s, till stor del inom vård och omsorg. LO konsta‐ terar att arbetsmiljöproblemen

ökat speciellt för kvinnor. Arbets‐ belastningen har ökat för över hälften av kvinnorna i arbetaryr‐ ken samtidigt som möjligheten till återhämtning har minskat. Till‐ sammans med övriga brister i ar‐ betsmiljön för kvinnor i arbetaryr‐ ken som undervisning i hur man kan minska risken att smittas, brist på skyddsutrustning etc, finns det en stor risk att en framtida häl‐ soskuld byggs upp.

Sammantaget är det som vanligt, de sämst ställda drabbas medan hög-och medelinkomsttagare kla‐ rar sig hyggligt. Även om regering‐ en nu officiellt säger att pandemin är över har vi följdverkningar att vänta, speciellt för anställda inom vård och omsorg. Nu måste politi‐ kerna visa att vårdanställda är vär‐ da mer än en klapp på axeln. Fler kollegor och bättre betalt är vad som behövs. Pandemin har visat att nedskärningar inte löser något utan bara förvärrar problemen på längre sikt.■

KULTUR

10 FEBRUARI 2022 # 1 489

10

Rogan, rasismen och Spotify digt intresserad av konspirations‐ teorier varför många gäster kom‐ mit från det skrået. Högerextre‐ mister har gästat podden, men också Bernie Sanders.

Spotifys anställda har känt olust över poddens desinformation och framfört protester till ledningen.

VD Daniel Ek beklagar det som enligt honom blivit fel och lovar varningsskyltar och länkar som ger ett alternativt budskap till poddar där det behövs. Men miljardinve‐ steringen i podden The Joe Rogan Experience ställer han före Neil Youngs musik.

Det handlar om att Spotify ska bli en ännu större tjänst, inte bara för musik utan för all världens tal, prat och textinläsningar för att på så sätt bli klotets attraktivaste och mest lönsamma annonsplats.

Just idag meddelades det att Spotify köper annonsplatsen på Barcelonas tröjor kommande tre säsonger för 3 miljarder kronor.

Foto: Do512 / Flickr CC

Konspirationsteoretikern, vaccinskeptikern och poddcastern Joe Rogan, Spotifys nya kassako.

Många, speciellt alla vi som njuter av musik på Spotify, har vid det här laget tagit del av Neil Youngs uttåg från Spotify sedan streamingplattformen valt att vid hans ultimatum "Young or Rogan?" behålla podden "The Joe Rogans Experience".

STEFAN LUNDQVIST

rs.sundsvall@socialisterna.org

V

i har fått veta att Spotify 2020 köpte sändningsrät‐ ten till podden för 1 mil‐ jard kronor, att podden sägs vara världens största podd i svenska med cirka 11 miljoner lyssnare till varje avsnitt som flyter på i mellan en till tre timmar. Sedan starten

2009 finns det i skrivande stund 1772 av dem på Spotify. Först nu har de insett att de tvingas oupp‐ hörligt plocka bort avsnitt. Senaste siffran löd på 113 stycken borttag‐ na på grund av rasistiskt lingo. Neil Youngs protest riktade sig främst mot att Spotify upplåter sin platt‐

form till att sprida desinformation och konspirationsteorier gällande covid19-pandemin och vaccine‐ ring. Han har själv bistra erfaren‐ heter av virus, då han som barn drabbades av polio, och inser vil‐ ken skada och död podden ställer till med när den ger antivaxxprofi‐ ler en megafon till miljoner.

Vem är då Joe Rogan? En 54-årig amerikan som blivit en välkänd och rik profil inom TV som pro‐ gramledare för spektakulära TVprogram i kanaler som matas och lever på annonsintäkter. Ett exem‐ pel är "Fear Factor" som även gått

på svenska reklamkanaler. Han är även en muskelbyggare som leder sändningar från kampsportorgani‐ sationen M.M.A:s matcher i UFC. Rogan är ståuppkomiker, canna‐ bisförespråkare och som sagt nu‐ mera programledare för sin egen intervjupodd med kända och okända gäster. Han förnekar att han skulle vara rasist, skyller på okunskap och har enlig Spotify nu själv tagit bort några av avsnitten där han uttrycker sig rasistiskt. Joe Rogan gömmer sig bakom devisen att han är en simpel ståuppkomi‐ ker som inte vet men som är nyfi‐ ken och "låter alla tala". Han är väl‐

I senaste avsnittet av podden "Stormens utveckling" säger Ola Söderholm och Jonatan Unge att ”nej, Joe Rogan är ingen nazist”, utan mer en pårökt "Dude" som gillar konspirationsteorier, möter sina gäster utan faktaförberedelser, men ropar då och då på sin assi‐ stent "Google that!". Samtalen blir då väldigt långa eftersom hans vanligaste repliker till gästernas snurriga teorier är "Really? - That's very interesting! Amazing!". Han är ingen kritisk skjutjärnsjourna‐ list med andra ord.

Men hans podd har blivit en sockerbit som många amerikaner samlas kring. Folk som är missnöj‐ da på såväl republikaner som de‐ mokrater, Trumpsupporters med flera som är anti-etablissemang och söker en värmestuga för lika‐ sinnade. Inte så förvånande kan man idag i Dagens Industri läsa att konservativa Trumpkopplade You‐ Tube-utmanaren Rumble har lagt ett bud på 100 miljoner dollar till Joe Rogan Experience för att kom‐ ma över till dem med löfte om att slippa all form av censur. ■

Insänt: ”Pendeln: finns ingen lösning för rullstolsburna”

J

ag arbetar som tågvärd för MTR Pen‐ deln och har sett att Offensiv har upp‐ märksammat beslutet att ta bort oss från tågen och låta förarna arbeta ensam‐ ma. Detta är självfallet en usel idé och kommer att drabba många.

En sak jag gärna uppmärksammar ex‐ tra, och försöker jobba hårt för att påpe‐ ka, är att vi inte får svar på tänkta lösning‐ ar för till exempel rullstolsburna resenä‐ rer. Vi har många som åker med oss med rullstol, permobil eller liknande, och det är vi tågvärdar som uppmärksammar be‐ hov av hjälp. Vi lägger ut ramp där det be‐ hövs och har extra koll.

Enligt planen på att byta ut oss mot ka‐ meraövervakade dörrar ska det börja ske en avtrappning av vår tjänst redan under juni/juli, men ändå finns inga svar på hur rampservice ska skötas därefter.

SL går hårt ut med sin tillgänglighetsga‐ ranti och lika resa för alla (vi går till och med i utbildning i detta för att just upp‐ märksamma handikapp, såväl dolda som synliga).

Luddiga svar som att det kanske ham‐ nar på stationsvärdens lott att följa med ut och sköta rampen har uttalats, men inte bekräftats.

På en fråga om hur det sköts på obe‐ mannade stationer (till exempel södra si‐ dan i Handen eller hela Nynäslinjen) ser man frågande på. Dessutom har våra sta‐ tionsvärdar problem att ens få gå på toa‐ letten utan att först få avlösning i dagslä‐ get, så hur man tänkt här vet jag inte.

Vad vill jag nu med detta? Jo, jag vill ha hjälp med att uppmärksamma problemet i att man inte presenterar en lösning för att rullstolsburna fortsättningsvis ska kunna resa med pendeltåg, utan att behöva för‐ boka rampservice någon dag i förväg.

Det kan hända att detta är ett icke-pro‐

blem, men då vi inte får några som helst svar på detta så är jag orolig – självklart för mitt jobb, men framför allt för de som idag reser fritt, men kanske inte kommer att kunna göra det förtsättningsvis.

Jag har hört av mig till olika handikapp‐ organisationer med mina farhågor, men enligt dem svarar SL att ”det löser sig” – utan vidareutveckling om hur.

Det är mycket som är fel med infrastruk‐ turen som styrs av ett kinesiskt statligt ägt bolag, och det är dags att det ifråga‐ sätts. ■ Susann Högye-Bäckman, tågvärd

Boden:

Lärdomar från Seattle: Kshama Sawants återvalskampanj Tid: Tisdag den 15 februari kl 18.30.

Plats: ABF-huset & digitalt.

För mer info: 070-231 99 10.

Luleå:

Sthlm Norra England: Boris Johnssons kris och Jeremy Corbyns nya initiativ Tid: Onsdag den 16 februari kl 18.00.

Plats: Digitalt.

För mer info: 070-990 38 40.

Haninge:

Lärdomar från Seattle: Kshama Sawants återvalskampanj Tid: Tisdag den 15 februari kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Konflikten på Nordirland Tid: Onsdag den 16 februari kl 18.00.

Plats: Jordbro kaféscen + digitalt.

För mer info: 072-524 42 95.

Sundsvall:

Rapport från partistyrelsen Tid: Torsdag den 17 februari kl 18.00.

Plats: Digitalt.

För mer info: rs@socialisterna.org.

England: Boris Johnssons kris och Jeremy Corbyns nya initiativ Tid: Onsdag den 16 februari kl 18.00.

Plats: Digitalt.

För info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Mellansverige:

International Socialist Alternative: kampen världen över Västerås, Örebro, Eskilstuna Tid: Måndag den 14 februari kl 18.30 Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Stockholm: Sthlm Sydväst Socialistisk klimatkamp Tid: Tisdag den 15 februari kl 18.30.

Plats: Högdalen + Digitalt.

För mer info: 076-234 52 18.

Sthlm Sydost Situationen inom vården Tid: Torsdag den 17 februari kl 18.30.

Plats: Hökarängen + Digitalt.

För mer info: 073-509 06 84.

Göteborg:

Ny månad, nya tag!

E

fter månadens första vecka har vi fått in 3 552 kronor. Det motsvarar drygt sju procent av målet för februari månad på 50 000 kronor. Både Syd- och Västsverige ligger en bra bit över genomsnittet med 24 respektive 13 procent av sina lokala mål. Hittills har vi sålt tolv nya prenumerationer varav tre stycken är via autogiro. Det är 90 nya prenumeran‐ ter sedan årsskiftet!

Februari månad är ju en kort månad så vi måste komma i gång direkt. Det är viktigt att alla partiföreningar diskuterar vilka aktiviteter som vi kan planera in och vilka som kan vara med.

Erfarenhet visar att ju fler vi är desto bättre blir resultaten, såväl politiskt som ekonomiskt.

Kan du hjälpa oss klara målsättningen?

Du kan skicka ditt bidrag med Swish till 123240 32 85 eller sätta in ett valfritt belopp på PlusGiro 87 96 49-2. Tack!■

Syd:

International Socialist Alternative: kampen världen över Lund, Malmö, Växjö Tid: Måndag den 14 februari kl 18.30.

Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Umeå: För info: 079-340 59 97.

Uppsala: För info: 072-200 08 13.

Karlskoga: För info: 072-736 14 69.

Borås: För mer info: rs.boras@socialisterna.org.

Kom på möte med ISA och RS Väst!

Torsdag den 10 februari klockan 18:30 arrangerar RS Väst ett möte om vår international ISA (International Socialist Alternative). Gästtalaren Cédric Gégé kommer att berätta om kampen runt om i världen!

Anmäl intresse på: rs@socialisterna.org

Liv och hälsa måste gå först!

Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektiv‐ trafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsre‐ kommendationer i alla miljöer med trängsel, även ar‐ betsplatser.

• Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorier.

Kraftig utökning av masstester och snabbtester.

• Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen.

Staten ska skapa en spårningsapp som är säker.

• Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. De‐ monstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen.

• Räddningspaket till idrott och kulturliv för att för‐ hindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar.

• Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra sam‐ hällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera).

• Statligt ingripande mot företag som tvingar sina an‐ ställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomför‐ as hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsam‐

mans med myndigheterna över vilka arbetsplatser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inom‐ husgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus.

• I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stäng‐ as. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fack‐ föreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan.

• Statliga pengar för att verksamheter såsom små kul‐ turscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informa‐ tionsspridning till exempel promenader, telefonväkt‐ eri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas.

• Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden.

• Samhället ska äga och kontrollera all vård och om‐ sorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieut‐

delningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrnings‐ systemen och stäng omedelbart alla gräddfiler.

• Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta an‐ ställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning.

• Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov.

• Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandling‐ ar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smitt‐ bärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur so‐ cialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd.

• Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkort‐ ad arbetsdag med bibehållen lön.

• Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av mat‐ produktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier.

För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sät‐ ter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.

BRÄNNANDE

10 FEBRUARI 2022 # 1 489

Göteborg: Stoppa privatiseringskaoset E

fter valet 2018 fick den bor‐ gerliga alliansen möjlighet att ta över styret i Göteborg efter 24 år i opposition. Alliansen (M, L, KD och C) samlar inte fler än 24 mandat av 81 i kommunfull‐ mäktige och har återkommande haft svårt att få igenom sin politik i nämnder och kommunfullmäkti‐ ge. Alliansens budget har dock gått igenom varje år och för 2022 kom‐ mer tydliga systemskiften på tre områden: Borgarna vill ombilda hyresrät‐ ter i områden där hyresrätten är i majoritet, införa LOV (lagen om valfrihetssystem) i hela äldreom‐ sorgen och privatisera de kommu‐ nala gymmen.

Införandet av LOV i äldreom‐ sorgen har varit en het fråga under hela mandatperioden och gick slutligen igenom i äldre- samt vård- och omsorgsnämnden och kommer att genomföras från och med nu. Förvaltningen räknar med att underskottet detta kom‐ mer att generera är från 37 miljo‐ ner kronor till uppemot en halv miljard kronor. Den lägsta sum‐ man är om man lägger ner ett kommunalt boende. Valfrihet för några äldre och nedskärningar för alla andra blir resultatet.

Vad gäller hyresrätterna så är det en vag formulering i budgeten som gått igenom, att ombilda där hyresrätter är i majoritet.

Vad gäller att lägga ut driften av de kommunala gymmen på privata aktörer har frågan utretts under 2020 och 2021, vilket till slut resulte‐ rade i att utredningsarbetet lades ner. Nu återuppstod frågan igen i

av de starkaste skälen till att ha kvar verksamheten i kommunal drift är att handfast kunna jobba med folkhälsan, samarbeta bredare med att bland annat motverka

Protester underifrån kommer att kun‐ na få effekt under detta år. Utred‐ ningsförslaget om privatdrift av gym‐ men röstades ner så sent som före nyår i Idrotts- och föreningsnämnden och med fortsatta protester finns det en chans att stoppa upphandlingarna

Utförsäljningarna av hyresrätterna behöver organiseras kvarter för kvarter, för att samla grannar i gemensam sak mot ombildningarna. dopning och med rehabilitering tillsammans med sjukvården.

Alliansens plan är att sälja ut fler delar av Göteborgs stads till‐ gångar. För att finansiera de under‐ skott som privatiseringarna leder till framåt så ser man utförsäljning av Liseberg och attraktiva tomter som vägen framåt. Utan krav på innehåll på marken så blir det lätt en spekulationsvara för fastighets‐ bolagen. Resultatet blir fler exklu‐ siva bostadsrätter, ifall det blir hy‐

innan valet. Nu samlas det in namnunderskrifter i och runt träningsan‐ läggningarna, detta behövs tas vidare med protester vid nämndmöten och när frågan åter kommer till kom‐ munfullmäktige.

Utförsäljningarna av hyresrät‐ terna behöver organiseras kvarter för kvarter, för att samla grannar i gemensam sak mot ombildningar‐ na. Tillsammans kan vi slå tillbaka borgarnas attacker.■ RS Göteborg

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

budgeten, men med en skarpare for‐ mulering om att Idrotts- och före‐ ningsnämnden får i uppdrag att ge‐ nomföra upphandlingar av drift i den kommunala gymverksamheten.

De kommunala gymmen har ti‐ digare varit hotade och både Ran‐ nebergens gym och simhall och Backavallens motionscentral har lagts ner på senare år. Hammarba‐ det ville den tidigare majoriteten (Socialdemokraterna med Väns‐ terpartiet och Miljöpartiet) lägga ner. Efter protester från anställda, besökare och Rättvisepartiet Socialisterna drogs nedläggningen av Hammarbadet tillbaka och blev istället till en satsning, där lokalen rustades upp och åter kom i drift.

Utredningen som Idrotts- och föreningsförvaltningen har gjort lyfter de fördelar som finns med kommunal drift av gymmen, samt de problem som skulle uppstå om en extern part tog över driften. Ett

resrätter så blir det inga hyror som en normalinkomsttagare kommer att ha råd att betala.

Alliansens argument att privatise‐ ra gymmen för att de kostar 19 miljo‐ ner kronor är ett argument som di‐ rekt motbevisas av deras privatise‐ ringshunger i äldreomsorgen. De skulle minst spara det dubbla om de behöll nuvarande system att man får välja plats ifall det inte finns ledigt kommunalt boende. Det är inte hel‐ ler så att man per automatik tar igen detta. För att det ska vara attraktivt för en privataktör att ta över så måste man kunna gå med vinst, att då kräva bemanning hela dagen eller att de som arbetar ska få lön för alla timmar de jobbar och inte bara provision på pt-timmar (som personlig tränare) som är vanligt förekommande i gym‐ branschen gör att det inte kommer vara intressant för de större aktörer‐ na att ta över. Risken är dock stor att russinen kommer att plockas ut och att de anläggningar som kan genere‐ ra överskott privatiseras. Detta gör att kommunen i mångt och mycket kommer att stå kvar med underskot‐ tet och inte kunna kompensera det från anläggningar som går bra.

Besök socialisterna.org eller e-posta till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.