Offensiv 1446

Page 1

8 april 2021 / # 1 446 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

18 april: Nej till marknadshyra

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna

KAMPANJ

Inhuman och dödlig asylpolitik

3 4

8-9

Narkotikapolitiken

– ett socialistiskt svar

Foto: Natalia Medina

Coronasäkra protester på 100 platser landet runt

– Läs mer på sid 6 och 7

Tredje vågens smitta

skylls på ”allmänheten” I nästan alla regioner i Sverige ökade smittspridningen inför påsken. Risken är stor för en mycket svår situation i vården de närmaste veckorna. Som en gammal grammofonskiva som har hakat

upp sig får vi höra hur det är ”vårt slappa beteende” som är orsaken, samtidigt som de ansvariga för strukturerna i samhället slipper undan.

– läs mer på sid 13

16

Vårdens anställda pressas allt mer

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Haninge: ”Rädda våra förskolor”


OFFENSIVS STÅNDPUNKT

8 APRIL 2021 # 1 446

2

HÖJ SKATTEN FÖR RIKA OCH BOLAG

E ETT VÄXANDE BLÅBRUNT HOT I

ett försök att med hjälp av moderata stödröster bli kvar i riksdagen efter nästa val har de krisande Liberalerna beslutat att ansluta sig till det blåbruna blocket och lämna januariavtalet efter höstens budgetförhandlingar. Om valet 2022 resulterar i att de blåbruna vinner och en ny högerregering bildas kommer den att styra på nåder av det rasistiska Sverigedemokraterna. De blåbruna förenas i nationalism och strävan att så rasistisk splittring. Den gemensamma kravlistan innehåller en rad krav som innebär en hårdare batongpolitik, mer marknadspolitik och nya inskränkningar i arbetsrätten samt Nato-anslutning och ny kärnkraft. Högerns och ”näringslivets” omfamning av det rasistiska högerpartiet SD har gått snabbt. Eller som Sveriges Radios Tomas Ramberg skriver i en kommentar den 31 mars: ”Så sent som 2019 ansåg alla de borgerliga partierna att Sverigedemokraterna var ett extremt parti som man inte kan samarbeta med, framför allt inte om regeringsmakten. De buntade ihop SD med V och kallade dem ’ytterlighetspartier’. Det var därför Centern och Liberalerna drev in i januariavtalet med regeringen att ’Vänsterpartiet inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen’”. Det hindrade dock inte Vänster-

partiet från att lägga ned sina röster och släppa fram en regering som vilade på det arbetarfientliga januariavtalet. Ett svek som nu följs av att Vänsterpartiet blir allt mindre systemkritiskt och inomkapitalistiskt i hopp om att efter nästa val kunna få regera tillsammans med Socialdemokraterna. Efter Alliansens sammanbrott och januariavtalet var det endast en fråga om när, inte om, M och KD skulle öppna dörren på vid gavel till SD och forma ett nytt blåbrunt block. Detta högerblock och en eventuell ny M-ledd regering framställs nu som ett försvar av

En ny högerregering kommer att styra på nåder av SD. demokratin mot den ”ytterlighet” som Vänsterpartiet, särskilt i egenskap av stödparti till Socialdemokraterna, påstås representera. Det gick heller inte många dagar innan statsminister Stefan Löfven hukade inför högerns kampanj och sa sig ångra sitt uttalande, i en intervju i Dagens Nyheter den 30 mars, om att han ”aldrig uppfattat att VPK (dagens Vänsterparti) inte stod upp för demokratin”. Det var ett uttalande som följde efter det att han först, i berömmande ordalag, skildrat Socialdemokraternas långa mörka historia av

hets mot kommunister och andra vänsterkrafter. Det stoppade dock inte högern och de borgerliga pressdrakarna från att anklaga Löfven och Socialdemokraterna för att inte kunna ”skilja på demokrati och diktatur” (moderaten Gunnar Hökmark i Expressen den 31 mars). Genom att låta kommunistspöket gå igen försöker högern dölja sin egen odemokratiska historia och dagens samarbete med ett rasistiskt parti som har nazistiska rötter som vill begränsa rösträtten till endast svenska medborgare, och som öppet hyllar auktoritära regimer som den i Ungern. Den upptrappade statliga rasismen, skuldbeläggning, ”svenskhet” och reaktionära politik som de blåbruna aviserar rymmer ökad repression och attacker på demokratin, i likhet med vad som sker i de kommuner som de blåbruna styr. Hotet mot demokratin kommer från högern och det kapitalistiska systemets kris. Det är genom arbetarnas organisationer och kamp som de demokratiska rättigheterna har vunnits och försvaras. Dagens kamp för demokrati är därför också en kamp mot kapitalism och alla former av högerpolitik, och för arbetarrörelsens socialistiska pånyttfödelse i form av demokratiska kämpande fack och ett nytt arbetarparti med en verkligt rödgrön politik för genomgripande och hållbar samhällsomställning. ■

fter att ha gjort landet till ett skatteparadis för rika och storbolag tvingas nu regeringen att öppna för höjd skatt på kapitalinkomster (ränteinkomster, aktieutdelning, vinst på försäljning av aktier och bostad med mera). Kapitalinkomster göder främst de rika. Under perioden 1995 till 2017 ökade kapitalinkomsterna för den procent med högst inkomster med 700 procent, och utgör nu 77 procent av topprocentens inkomst. De ökade kapitalinkomsterna och den låga beskattningen har varit en stark bidragande orsak till de snabbt växande klyftorna i Sverige. När Socialdemokraterna och Folkpartiet (idag Liberalerna) år 1991 blev överens om framtidens skatter – ”århundradets skattereform” – försvann också det som fanns kvar av skatt efter bärkraft (progressivitet i skattesystemet). Sedan dess har skatten på kapitalinkomster stadigt minskat. Arvs-, gåvo-, och fastighetsskatten har helt tagits bort och bolagsskatten halverats. Skatten för höginkomsttagare är idag lika låg som under 1960-talet, innan välfärden byggdes ut. De återkommande skattelättnaderna har omfördelat gigantiska belopp och tömt statskassan. Om dagens skattekvot hade legat kvar på samma nivå som år 2000 ”hade vi fått in uppemot 300 miljarder kronor mer i skatteintäkter – varje år”, skrev tankesmedjan Katalys förra året.

S

-MP-regeringen har sedan den tillträdde 2019 gett nya stora skattegåvor till de som redan har. Förra året avskaffades värnskatten, vilket innebar att landets toppdirektörer fick en skattesänkning på 67 000 kronor i månaden. Regeringen har också sedan 2019 genomfört ytterligare sänkningar av bolagsskatten och i den senaste höstbudgeten fick bolagen löfte om nya skattesänkningar på 7 miljarder kronor. Skattesänkningarna i regeringens höstbudget kostade totalt 30 miljarder kronor. Men nu när även högerregeringar som den i Storbritannien har börjat höja bolagsskatten vågar S-MP-regeringen lyfta tanken på att de rikaste ska betala mer i skatt. Än är det dock mest prat och till skillnad från regeringen säger RS/ Offensiv: • Ta omedelbart tillbaka alla de skattegåvor som har getts till rika och börsbolag. Avskaffa RUT. • Höj skatten på kapitalinkomster, återinför arvs- och gåvo­ beskattningen. Ny fastighets- och värnskatt samt höjda bolagsskatter. • Rusta välfärd och rädda jobben – låt de rika och börsbolagen betala. ■

I 19 av 21 regioner råder det brist på barnmorskor, vilket beror på det pressade läget inom vården som leder till en alltför hög arbetsbelastning. Erfarna barnmorskor slutar som ett resultat av sjukskrivningar och pensionsavgångar. Rusta upp vården nu! (Skärmklipp sr.se 6/4).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2021 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447


KAMPANJ

8 APRIL 2021 # 1 446

3

Svensk asylpolitik:

inhuman och dödlig

På tisdagseftermiddagen den 30 mars samlades medlemmar från Rättvisepartiet Socialisterna och Unga socialister tillsammans med andra asylrättsaktivister utanför förvaret i Märsta, för att protestera mot kvällens utvisning. VILGOT KARLSSON offensiv@socialisterna.org

P

å plats möttes vi av dussintals poliser och massvis med bilar. Innan protesten började frågade polisen hur många vi tänkt vara på plats, och hade mage att hävda att ”om ni delar upp er i grupper om åtta personer så kan ni inte vara inom hörhåll eller synhåll för då räknas det som samma demonstration”. Med andra ord har polisens jurister tolkat den nya pandemilagen och bedömt, utan att det finns något skriftligt som styrker detta, att vi alltså inte hade kunnat vara uppdelade i flera grupper om 8 personer med stort avstånd emellan, för då hade polisen stoppat protesten.

Det är inte bara helt fel, utan också ett tecken på just hur sugna polisen var på att genomföra utvisningen. För att inte tala om det sjuka i att polisen vill inskränka på demonstrationsrätten med coronasäkerhet som argument, samtidigt som människor trängs inne på förvaren, i ständig oro för att bli smittade av personal eller andra förvarstagna. Vi spände upp banderoller med budskap som ”Stäng förvaren” och ”Försvara rätten till asyl”, och växlade mellan att ropa talkörer som ”Inga plan till Afghanistan!” i megafonerna. En höll ett längre tal, och jämförde migrationslagarna med de i andra europeiska länder.

Samtidigt stod en stor grupp poliser på andra sidan gatan i en ring och småpratade, skrattandes med varandra. Antingen lyssnade de inte på de hemska berättelserna, utan underhöll sig själva i väntan på att bussen skulle lämna förvaret, eller så hörde de talen/talkörerna och skrattade ändå. Att utvisningarna till Afghanistan fortsätter, trots ständiga rapporter och larm från människorättsorganisationer om den rådande humanitära situationen i landet, är helt oacceptabelt. Det råder torka, brist på förnödenheter, dagliga bombdåd på grund av den rådande konflikten, för att inte tala om svårigheterna med att hantera pandemin. Samtidigt diskuteras ”effektivisering” och expansion av migrationsoch asylsystemet i EU. I september 2020 lade EU-kommissionen fram förslag på en ny migrations- och asylpakt för att skapa ett mer ”hållbart system” inom EU.

Insänt: ”Polisens jakt på asylsökande gestapoliknande”

”T

räffar vi på honom slår vi ihjäl honom.” Det var vad polisen sa till Malin (namnet är fingerat) när de för tredje (!) gången var där och letade igenom hennes lägenhet för att försöka hitta hennes pojkvän, tillika pappa till hennes treårige son. Vad har han gjort som föranleder en sådan polisinsats och ett sådant språkbruk? ”Jag har aldrig gjort något olagligt, ändå jagar de mig,” sa han. Han är en afghansk asylsökande

som har fått nej i alla instanser. Han kom till Sverige den 22 december 2015, men registrerades inte som asylsökande förrän några dagar senare. Därmed missade han möjligheten att studera enligt gymnasielagen. Nu ska han ut. Det räckte inte med att trakassera hans flickvän. Poliserna försökte också få ur sonen var pappan finns. Kan man kalla det för annat än gestapofasoner? ■ Oroad svensk

Bland annat handlar det om att etablera en ny asylbyrå, utöka insamlandet av personlig information (inklusive via hälsokontroller) från personer 6 år och uppåt, stärka relationerna med de länder som människor flyr ifrån eller reser igenom på vägen till EU, att personer som har råd ska kunna tvingas betala för sitt eget mottagande samt att införa ett ”snabbspår” för personer med större chans att godkännas i asylprocessen. Det inkluderar också förslag om att skrota Dublinförordningen och införa ett nytt system som kan tillgängliggöra anhörigansökan mellan EU-länder, exempelvis om ett syskon har fått uppehållstillstånd i ett specifikt land, samt förslag om en solidaritetsmekanism så att länder med stort flyktingmottagande kan få hjälp från andra länder med att hantera ansökningar eller utvisa människor vars ansökan har nekats. Den 23 mars lämnade den svenska regeringen ett förslag till riksdagen om att ge polisen ökade befogenheter vid ”inre utlänningskontroller” för att ”det är nödvändigt att klarlägga om personer som befinner sig i Sverige har rätt att vistas här”, vilket betyder att personer som misstänks befinna sig i landet ”olagligt” måste lämna över pass eller andra handlingar för att bevisa att de har rätt att vara i Sverige. Förslaget vill också ge polisen rätt att fotografera och registrera fingeravtryck på personer från 14 år och uppåt, och vill begränsa antalet resedokument som utfärdas av migrationsverket.

Foto: Vilgot Karlsson

Protest utanför förvaret i Märsta i Stockholm den 30 mars. Staten och dess hårda kärna vill med alla medel tvinga flyktingar ombord dödsplan till Afghanistan.

Nu till sommaren 2021 blir det fem år sedan den ”tillfälliga” lagen infördes, som bland annat begränsade familjeåterförening, och som förlängdes med två år till efter de första tre åren. Oron växer för många asylsökande kring just hur tillfällig lagen kommer bli. Sommaren 2019 tillsatte regeringen en kommitté för att diskutera och föreslå förändringar i den svenska migrationspolitiken. Kommitténs utredning presenterades ett år senare och där föreslogs bland annat att tillfälliga uppehållstillstånd blir normen, att grund för asyl av humanitära skäl återinförs samt att ”övrig skyddsbehövande” som grund för asyl tas bort. Förslaget innefattade också krav på försörjning samt kunskaper i svenska och samhällskunskap för att få permanent uppehållstillstånd. En promemoria lades till i december 2020 och inkluderade bland annat möjlighet till uppehållstillstånd om det finns avsikt att gifta sig eller bli sambo med någon i Sverige, att ansökan ska vägas emot och påverkas mer av särskilt ömmande omständigheter för asylsökande barn (och vissa vuxna). Rädda Barnen välkomnade promemorian, men tillade att principen om barnets bästa måste väga tyngre, särskilt med tanke på att barnkonventionen är svensk lag sedan januari 2020. Sommaren 2021 upphör den tillfälliga lagen, och regeringen förväntas lägga fram ett förslag till en ny migrationslag till riksdagen nu i april, med migrationskommitténs förslag som grund. Den svenska migrationspolitiken de senaste åren har fått kritik från organisationer som Röda Korset, Rädda Barnen, Civil Rights

Att utvisa någon till Afghanistan är i princip mordförsök. Defenders, Amnesty, Flyktinggruppernas riksråd och UNICEF för att ha saknat konsekvensanalyser, ha gått för fort fram, och saknat bevis innan den implementeras. Förslaget för framtidens asyl- och migrationspolitik har också mötts av varningar och hård kritik för den långsiktiga humanitära skada som det kommer att leda till. Många av de som utvisas har bott i Sverige i flera år, blivit småbarnsföräldrar, skaffat jobb eller börjat plugga. Det är skamligt att myndigheterna i Sverige och andra länder anstränger sig så mycket för att utvisa dessa människor, som flytt från krig, förföljelse och misär i jakten på ett värdigt och drägligt liv. Att utvisa någon till Afghanistan är i princip mordförsök. Vi kräver att utvisningarna omedelbart stoppas. Vi kommer att protestera utanför förvaret så länge utvisningarna fortsätter, och uppmanar alla att gå med i kampen för rätten till asyl. ■


INRIKES

8 APRIL 2021 # 1 446

4

Uppror bland förskolans anställda i Haninge

Ö

ver 80 anställda har nu anslutit till kampanjen Nej till nedskärningar på Haninges förskolor. I en debattartikel i lokaltidningen Mitt i Haninge kräver kampanjen med 36 undertecknare ett omedelbart stopp för nedskärningarna. Här är debattartikeln:

”Det får vara slut på nedskärningarna!”, ryter de anställda.

Sluta spara på Haninges förskolor! Hur många barn ska gå sönder i jakten på pengar och hur många anställda ska behöva gå in i väggen? Det frågar vi förskollärare, barnskötare och övriga aktiva i kampanjen mot nedskärningar på Haninges förskolor. I ett utskick till förskolans anställda skriver Haninge kommun: ”Vi kommer inte kunna ha den extra pedagogtid som vi haft på flera av våra avdelningar utan vi ser över och vänder på varje pedagogtimme. Vi kommer inte ta in vikarier i första läget utan vi kommer omfördela pedagoger och barn mellan våra avdelningar och förskolor vid behov.” De som drabbas när den extra pedagogtiden dras ned är de barn som har behov av särskilt stöd. I förskolan är det rätt vanligt att barn inte har fått diagnoser än, eftersom

de är rätt så små. De har däremot samma sorts svårigheter med skillnaden att de inte får extra resurser. Och de barnen hamnar i kläm när de inte får det stöd de har rätt till.

Skolverkets riktlinjer säger att barngrupperna ska vara begränsade till max 12 barn i åldern 1-3 år och max 15 barn i åldern 3-5 år. Verkligheten i Haninge är helt annorlunda: I de flesta förskolor är barngrupperna mellan 15 och 17 barn i åldern 1-2 år, 18-20 barn i åldern 2-3 år och 22-25 barn i åldern 3-5 år. Mellanbarnsgrupperna som är menade att vara för barn i ålder 3-4 år är idag oftare för barn på 2-3 år. Orsaken är att politikerna inte betalar vad verksamheten behöver kosta. Den av Haninge kommun satta barnpengen – som ska betala löner, lokaler, material, mat, frukt, städ etc – har inte höjts i nivå med kostnadsökningarna på flera år. Det innebär i praktiken att barnpengen har sänkts varje år. Bland effekterna finns att vikarier inte tas in, att barngrupperna växer och att de barn som behöver extra stöd inte får det. Nu får det vara slut på detta politiker! Förskolan måste få kosta

utefter behoven. Era nedskärningar drabbar de barn med störst behov av extrastöd för språk och inlärning, med möjliga effekter som kan påverka dessa barns liv i framtiden. Vi 36 undertecknare är: 12 förskollärare (fl), 22 barnskötare (bs), en LV-pedagog och en övrig aktiv i kampanjen Nej till nedskärningar på Haninges förskolor: Ida von Rosen (fl), Hanna Delitsch (fl), Malena Enhammar (fl), My Österberg (fl), Elin Kolari (bs), Josephine Svanäng (bs), Güldah Taylan (bs), Katarina Björnell (fl), Heléne Hermansson (fl), Åsa Eskilsson (bs), Sofia Boman (bs), Rajwinder Sanghera (bs), Marja Maaouia (fl), Lena Vikh (bs), Linda Dahl (fl), Jonna Nevalainen (fl), Nasrin Ababaker (bs), Ann Bergman (bs), Agneta Holmberg (bs), Dorota Krzyzowska (bs), Behi Amini (bs), Maria Hellman (fl), Angelica Johansson (bs), Therese Enbom (bs), Gabriela Senderowska Tucznio (fl), Danijela Basic (bs), Johanna Skog (bs), Nada Varagic (bs), Selma Köyluoglu (bs), Sandra Lundvall (bs), Yurdagül Akdag (bs), Jenny Bakke (bs), Gunilla Svernsjö Staaf (fl), Solveig Ergaibi (bs), Eva Persson (LV-pedagog) och Mattias Bernhardsson (kampanjorganisatör). ■

Kapitalismens köp-och-släng-värld skapar sopbergen Gruvavfall är det dominerande avfallsslaget i EU och Sverige, och det är till stor del kopplat till storleken på produktionen inom gruvsektorn. I Sverige skapades 104 miljoner ton avfall från gruvverksamheter 2018. Även om avfallsmängden från gruvorna har minskat något de senaste åren kvarstår det faktum att gruvorna lämnar efter sig enorma avfallsberg och en förstörd natur som kan ta tusentals år att reparera. Sjöar och vattendrag kan bli kontaminerade för lång tid. Borträknat gruvavfallet skapades under 2018 35,2 miljoner ton avfall i Sverige, en ökning med 9 procent sedan 2016. Av det behandlade avfallet materialåtervanns 25 procent, medan 58 procent återvanns på annat sätt. 17 procent bortskaffades, enligt statistik från Naturvårdsverket i juni 2020. 2018 uppstod 4,5 miljoner ton

avfall i hushållen, vilket är 8 procent mer än 2014, och 2018 uppgick matavfallet i hushållen till 917 000 ton. Det slängs mycket i våra sjöar och vattendrag – det finns otroligt mycket plast som ligger i naturen.

Medan kapitalismen maler på med ökad avfallsproduktion har miljömedvetenheten gjort att återbruksverksamhet har blivit större. Vi köper och säljer på olika grupper och ibland byter vi varor med varandra. Det ändrar inte att vi lever i ett konsumtionssamhälle som inte är bra för naturen eller människan; stora sopberg i andra länder med vitvaror från bland annat Sverige är ett stort problem. Det slängs mycket mat samtidigt som många i världen svälter. En del på jorden lever i överflöd och andra lever på inget. Det är ojämnt och i

Foto: angela n./Flickr CC

V

i visar gärna upp våra shoppingfynd, men baksidan av alla dessa inköp blir sopor som vi sedan gärna inte vill se. Sopbergen ökar. Vår jord och dess resurser räcker knappt till. Skälet är kapitalismens överproduktion av varor till ett fåtal och dess aggressiva köp-och-släng-mentalitet den inpräntar hos folk. Behöver vi verkligen en ny telefon? Kan vi använda saker tills de går sönder och sen köpa nytt? Eller kan vi handla mer second hand? Vi måste börja titta vad produkterna innehåller. Mängden sopor förväntas nästan fördubblas till år 2050 enligt Naturskyddsföreningen, från 2 till 3,4 miljarder ton. För att undvika det måste avfallet hanteras bättre och produktionen måste bli miljövänlig så den inte skadar vår jord och miljö.

Kapitalismen som system skapar enorma mängder avfall.

många länder är befolkningen antingen jätterika eller jättefattiga. Vi måste ändra på det. Vi måste fördela resurserna utifrån behoven och göra världen mer jämlik. Det

krävs att gå från en kapitalistisk värld till en socialistisk värld där alla har samma förutsättningar att leva och bruka jorden. ■ Ann-Christine Holmström

150 tjänster skärs bort i Region Norrbotten trots miljardöverskott

I

Region Norrbotten ska ytterligare minst 150 tjänster bort, varav 50 chefer. Totalt kommer cirka 680 anställda behöva söka nytt arbete. Målet är att sänka kostnaderna med 700 miljoner kronor till och med 2022. Samtidigt gjorde regionen ett rekordresultat 2020, med ett överskott på 1 021 miljoner kronor i verksamheten. Verksamheterna som berörs av detta blir regiondirektörens stab, division service, division länsteknik och staberna inom divisionerna. Det talas om ”outsourcing” av delar av division regionstöd, där det ska utredas om att andra än regionen ska utföra detta. Privata bolag alltså.

Redan har anställningsstoppen sedan 2019 minskat personalstyrkan med 350 personer, visade Dagens samhälle den 4 mars.

Enligt Region Norrbottens regiondirektör Anna-Stina Nordmark Nilsson kommer inte organisationen att påverkas negativt av nedskärningar, trots coronatider. Att tro att det inte kommer att påverka organisationen negativt är befängt. Även om det rör sig om administrativa arbeten, men också städ och annan service, kommer det att påverka arbetarna på golvet som idag sliter hårt för att få en hårt ansträngd vård att fungera. Redan har

Kommunal visat att färre lokalvårdare behöver städa större ytor. Risken finns att det läggs på mer arbetsuppgifter på exempelvis vårdpersonalen när städ och annan service ska tas bort. Det pratas om att man alltid kan ”effektivisera arbetsuppgifter och arbetsmoment”, men nedskärningar tenderar att leda till att färre arbetare utför mera arbetsuppgifter på samma tid och villkor. Just nu pågår förhandlingar om neddragningarna och det är många frågetecken som ska redas ut. Förhandlingarna mellan Kommunal och regionen har redan avslutats i oenighet.

Det finns pengar att lägga i vården. Coronakrisen har visat vilka resurser som kan läggas på att rädda storföretag och banker. Samtidigt har vi sett hur skör vården är. Det är verkligen dags att prioritera den, att ge vården mer resurser och bättre arbetsvillkor. Att i dessa tider fortsätta med nedskärningar i vården är helt galet. Argumentet att det inte finns pengar börjar verkligen bli tröttsamt att höra. Resurser måste gå till behoven – inte till vinstutdelningar eller privata aktörer som suger ut välfärden. ■ Ann-Christine Holmström


8 APRIL 2021 # 1 446

I korthet

Jenny Cederblad och Petra Hultberg, två av de undersköterskor som startade protesterna och nu laddar för protestdag 29/4.

5

Stängda arbetsförmedlingar kritiseras

A

Protesterna bland vårdpersonal inom vård och äldreomsorg mot de så kallade hälsoscheman som många kommuner vill införa eller redan har infört fortsätter. I Lund planeras det för en protestdag den 29 april. ANDERS WEMMERT offensiv@socialisterna.org

F

örra året startade en protestgrupp på Facebook av några undersköterskor som arbetar i Lunds kommun: ”Hälsoscheman – Nej Tack”. De har nu fått nationell spridning och har över 9 000 medlemmar. ”Hälsosamma scheman”, eller så kallade ”hållbara scheman”, innebär bland annat att nattpassen kortas, med hänvisning till att

långa nattpass inte är hälsosamma. I realiteten innebär detta att de anställda måste jobba fler pass för att få ihop sina timmar. Det innebär också att nattpersonalen tvingas arbeta kvällspass utan ob-ersättning, samt även dagtid. Detta gör att sammanhängande vila splittras upp och att personalen tvingas arbeta mera för att få ihop till sin heltidslön. I praktiken innebär det att arbetsbördan ökar ytterligare för de som arbetar inom vård och äldreomsorg, att arbetsmiljön kommer att försämras och lönen sänkas. Samtidigt är detta ett sätt att fortsätta nedskärningarna inom välfärden och att spara pengar för kommunerna. De som får betala är de anställda och vårdtagarna. Nu planeras ett protestmöte den 29 april utanför kommunhuset i Lund.

Förhoppningen är att det kommer att hållas liknande möten på många flera platser runt om i landet. Trots restriktioner på grund av covid-19 kan man ordna coronasäkra protestmöten. Om man är fem personer kan två hålla en banderoll, en hålla appelltal, en delar flygblad eller annan information om kampen mot hälsoscheman och en dokumenterar genom att fotografera eller filma. För att citera undersköterskorna i Lund: ”Vi måste stå enade i kampen mot hälsoschema, tillsammans är vi starka!”. Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv stödjer naturligtvis undersköterskornas kamp. • Nej till hälsoscheman. • Inga uppsägningar. • Stoppa nedskärningarna inom hälso- och sjukvården. ■

Inget nytt avtal för lärarna

A

vtalet mellan Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Lärarfacken, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund, förlängdes på Skärtorsdagen då parterna inte är överens. Avtalet förlängs nu med en vecka i taget under fortsatta förhandlingar. Lönestruktur och arbetsmiljö är de punkter där facken inte kommer överens med SKR. Lärarförbundet har ett upprop, som samlat in över 10 000 underskrifter, som kräver: tid till att utföra och planera undervisningen, minskad dokumentationsbörda och stopp för alla nedskärningar i skolan. Båda lärarfacken har en kravlista till ett nytt avtal, där arbetsmiljön är en stor faktor som utpekas som svag i avtalet som just sagts upp. Utifrån kravlistan tas steg till att närma sig ett återförstatligande av skolan, en fråga som Lärarnas riksförbund länge drivit och som

nu även Lärarförbundet anammat under senare år. Angående belastningen i arbetet finns flera olika delar, där en del handlar om disciplinära åtgärder mot lärare som oftare används av arbetsgivare. Där har lärarfacken hamnat i en baklängeskarusell då kåren och samhället kräver ”hårdare tag” i skolan, men det är en låt-gå-attityd mot det faktum att skolans resurser dräneras och att det självklart får följder för elevers och lärares arbetsmiljö.

Än så länge argumenteras det fortfarande om löner som ska baseras på meriter och hårt arbete. En uppvärdering av lönerna anser lärarfacken behövas då äldre lärare blir omsprungna av nyexaminerade och att lönerna jämförelsevis med andra akademiska yrken är för låga för att vara konkurrenskraftiga. Här fastnar fackledningarna i

Foto: Privat

Protest den 29 april mot hälsoscheman

marknadsstyrda argument som inte löser frågan; en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) 2019 visade att individuell lönesättning inte alls ledde till att fler lockades till läraryrket. Istället blev skillnaderna inom kollegiet större och möjligen fick andra yrken höjda löner. Allt fler röster höjs om att kollektivet skulle tjäna på att återgå till kollektiva löner med trappa utifrån ålder. Nu är frågan för framtiden om fackledningarna återigen kommer att vika ned sig och godta ett dåligt avtal? Förra avtalsrörelsen avbröts förhandlingarna, men när facken återvände till förhandlingsbordet godkändes ett avtal som var lika dåligt, nästintill identiskt, som det förslag som först förkastats. Eller kommer ledningarna att faktiskt lyssna på medlemmarnas tryck? ■ Raymond Stokki

rbetslöshet Allt fler kommuner riktar kritik mot hur det har blivit sedan regeringen fattade beslutet om att kraftigt skära ner på Arbetsförmedlingen, vilket ledde till att över hälften av alla lokalkontor lades ner – från 238 kontor i 218 kommuner till 112 kontor i 106 kommuner. Det har framför allt drabbat långtidsarbetslösa och de som inte klarar de digitala lösningarna, rapporterar SVT Nyheter den 5 april. – Jag tror att alla kommuner har märkt av att det är mindre personal på Arbetsförmedlingen, men mest har det nog märkts i de kommuner som har förlorat sina kontor, säger chefen för arbetsmarknadssektionen på Sveriges kommuner och regioner (SKR), Roy Melchert, till SVT Nyheter. Regeringen har efter den slaktade budgeten för arbetsförmedlingarna gått ut med skärpta krav både 2020 och i år om att de måste ”säkerställa en fungerande verksamhet i hela landet”, vilket de själva har omöjliggjort med sin politik.

Tjänar pengar på mobbning

S

kandalbolag Kampanjen ”Nolltolerans mot mobbning” är en bluff, ägt av telemarketingkoncernen Svenska Affärskoncept som har svindlat sig till miljontals. Det är miljoner som skulle gå till antimobbningskampanjer, men istället har gått rakt ner i fickan på koncernen. 40 miljoner kronor har samlats in från kommuner och bolag, men de har varken haft några föreläsningar eller skrivit nytt utbildningsmaterial sen 2014. Ändå fortsätter de att sälja ”sponsorpaket”. Det avslöjar Kaliber den 5 april. – Det är en skam, jag skäms över att det finns organisationer och företag som tjänar pengar på det som Linda utsattes för, säger föräldern Arne Falkbäck till P4, vars dotter begick självmord på grund av mobbningen hon utsattes för. Ägarna till Svenska Affärskoncept vill inte svara på kritiken från granskningen. Skamligt är bara förnamnet på detta bluffbolag.

Skär ner – ”höj kvaliteten!”

H

ögerns vanvett I Uddevalla tvingas skolan till ”besparingar” på 37 miljoner kronor till 2022, samtidigt som politikerna vill att eleverna ska höja sina kunskapsresultat, ha bättre studiero och känna sig tryggare. En ekvation som inte går att få ihop, menar Lärarnas riksförbund. Det larmar Skolvärlden den 31 mars. – Många lärare är redan förtvivlade över arbetsbelastningen. Vi har redan många nyutbildade lärare som upplever en frustration över att inte få rätt förutsättningar att klara jobbet, vilket i sin tur kommer att leda till en flykt från yrket och man får allmänt svårt att kompetensförsörja, säger föreningsombudet för Lärarnas Riksförbund i Uddevalla, Gunnar Hermansson, till Skolvärlden. Om högerstyret i Uddevallas (S-M-C-L) krav om höjda prestationer samtidigt som man genomför nedskärningar säger han: – Det tyder på en stor brist på förståelse och respekt för situationen. Man är väldigt mån att prata om att måluppfyllelse och tryggheten måste öka, samtidigt som man med andra handen pekar på att vi måste genomföra mer effektiviseringar och minska skolpeng och resurser. Han avslutar med att ”man bör naturligtvis se till att vinstintressen försvinner från skolans värld”.

Uppsala: Vårdskulden ökar igen

A

rljö Efter att ha kunnat utföra operationer som vanligt under några veckor har covid-spridningen inneburit att vårdskulden återigen ökar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta då ordinarie personal måste rycka in i covid-avdelningar. Framför allt är det ortopedin som drabbas, larmar Sveriges Radio (SR) den 5 april. – Vi var på gång att planera för extrasatsningar för att komma ikapp. Men nu när resurserna går åt till covidbehandling igen har vi ställt in, säger överläkaren Gunnar Enlund till SR. ■


NEJ TILL MARKNADSHYROR

8 APRIL 2021 # 1 446

6

Myller av aktivism inför 18 april

N

u är det mindre än två veckor kvar till den stora protestdagen för kampanjen Nej till marknadshyra. Vårt mål har varit att ha över hundra coronasäkra småprotester över landet som blir mäktiga för att de är så många. Vi följer den digitala kartan som får fler blåa prickar för varje dag. Just nu är 85 protester inplanerade, så det borde gå. Men några viktiga städer fattas som till exempel Umeå, Norrköping, Kalmar, Östersund, Visby, Eskilstuna och Lund – så har du uppslag där, hör av dig! Det är ganska enkelt ordnat eftersom vi bara ska vara fem personer vid varje protest. Den senaste veckan har det varit ett starkt tillskott från Skiftet som har lanserat en namninsamling och gjort en kortfilm om nej till marknadshyra. På en vecka har 1 313 skrivit under namninsamlingen. Ett annat viktigt bidrag är att Vänsterpartiets distrikt i Stockholm samt Ung Vänster riks har ställt sig bakom kampanjen. Det gemensamma Facebook-­eventet för 18 april är också klart och har fått en bra spridning. Redan har 1 000 personer tackat ja/anmält intresse. Utöver den digitala kartan som ligger på nejtillmarknadshyror.se har kampanjen även hamnat på världskartan. Efter att kampanjen Nej till marknadshyra deklarerade klimatnödläge på det senaste stormötet finns nu våra protester med i Fridays For Futures världskarta över olika former av protester runt om i världen. Nu väntar intensiva dagar av affischering, banderolltillverkning och talskrivande, men också en offensiv för att komma ut i riksmedia. Den här kampanjen är alldeles för viktig och massiv för att få tigas ihjäl av de stora mediahusen, som för övrigt gladeligen rapporterar från Fastighetsägarnas kampanj för marknadshyra. Första nöten att knäcka är Hem och Hyra, Hyresgästföreningens tidning, som hittills inte har skrivit en rad om detta fantastiska gräsrotsengagemang. ■ Elin Gauffin & Kristofer Lundberg

GÖTEBORG

Här planeras 30 protester. Vi gör ett nedstick i tre av dem. Axel Lyckberg: – I Lokala Hyresgästföreningen Kvibergshuset håller vi fortfarande på att diskutera vad vi ska göra den 18 april. Som diskussionen går blir det nog en utomhusaktivitet på gården på Beväringsgatan för att informera och samtala med våra grannar och så stärker vi upp vid Kvibergs hållplats där vi informerar de som är på väg till och från Kvibergs marknad om marknadshyra.

I Rannebergen talar Falis Samatar från Somaliska kvinnors samhälls­center: – Våra grannar är chockade när de får höra om marknadshyra, det är en stor oro i området över framtiden och en genomgående besvikelse över att det är Socialdemokraterna och Miljöpartiet som nu driver igenom detta.

– I Luleå ska vi vara på tre platser (Hertsön, Örnäset och Centrum), med cirka fem personer i varje grupp, den 18 april. Vi kommer ha på oss banderoller där man ser vårat budskap, dela ut flygblad och affischer, hålla tal och vara en som filmar. – Marknadshyra drabbar speciellt pensionärer, ungdomar och ensamstående med barn med flera som redan har det mycket kämpigt. – Marknadshyra gynnar bara välbärgade – vi måste bekämpa det så att Hyresgästföreningen kan förhandla hyrorna och hålla dem nere.

FALUN, Lorena Diaz Pohl

– Den 18 april ska vi vara på Stora torget i Falun och vi ska försöka vara på en plats till, något område med hyresrätter. – Jag funderar så klart hur det blir för våra barns generation, redan nu börjar vi se en generation som blir tvungna att bo längre hemma hos sina föräldrar innan de kan hitta något att flytta till.

UPPSALA, Åse Richard

Britta Brus från 18 aprilkommittén talar kl 12.00 på Frölunda Torg, se bilden ovan från kvällens affischeringsrunda. Hon menar att det saknas en relevant ”konsumentupplysning” i frågan om marknadshyror. – Inför förra valet sa många partier att de var mot marknadshyror, men nu är det viktigare att hålla ihop januariavtalet till varje pris. – En sak jag tycker är märklig är att det finns de som tror att det inte rör dem som inte bor i hyresrätt eller tänker hyra nyproducerat. De verkar inte förstå att allt är beroende av varandra; till exempel att om inte sjuksköterskor, bussförare eller förskolelärare hittar någon lägenhet kan de inte jobba i en storstad, småbutiker kan inte överleva när vår konsumtionskraft sjunker och vi inte har en krona över när hyran är betald. Det kommer att bli svårt att flytta hemifrån, att lämna ett våldsamt förhållande eller att ha råd att bo med en låg pension eller sjukersättning. – Kampanjen Nej till marknadshyra har verkligen fått ett nationellt genomslag med stort engagemang över hela landet.

LULEÅ, Birgit Kajava

VÄXJÖ, Max Malm

– I Växjö har vi i Rättvisepartiet Socialisterna bildat en kommitté tillsammans med de i KP och de som inte är med i något parti. – Flygblad och affischer är tryckta och klara. Vi ska tillverka banderoll och band samt kontakta lokalpressen angående manifestationen samt skriva insändare på samma tema till lokalpressen. Affischering på stan blir den 6 april inför protesten den 18 april.

Här finns det fyra olika initiativ inför den 18. En av protesterna ordnas av Alla ska kunna bo kvar. Åse Richard är en speciell doktorand i kulturgeografi vid Uppsala universitet, som också ägnar sig åt aktivism. Bland annat har hon talat på Nej till marknadshyras stormöten. Senast den 5 april höll hon och Ilhan Kellecioglu (Ort till Ort) ett intressant livesamtal för ABF Uppsala som ligger på facebooksidan. De pratar om vikten av att göra saker lokalt. – Det är lokalt som förändringen sker. Hyresgäströrelsen har inte riktigt svarat upp till förändringen – att hyresgästers rättigheter har urholkats. Där har det istället uppstått ett myller av nätverk och grupper. Det är annorlunda än för tio år sedan då det verkligen var go to Hyresgästföreningen.

ALINGSÅS, Elsa-Lena Åström

– Det blir nio torgmöten i Alingsås den 18 april. PRO:are kommer ordna två, Vänsterpartiet två, Kommunistiska partiet har förmodligen tre ställen, plus två ställen som vi ordnar tillsammans med hyresgäster. Imorgon ska vi träffa Alingsåstidningen och försöka även med Kuriren. – Den stora lokala frågan om att Alingsåshem ska kunna sälja av delar av beståndet utan att behöva beslut i kommunfullmäktige är nu avgjord. Bara V sa nej. Det värsta förslaget – att det inte ens skulle behövas beslut i arbetsutskottet – stoppades i alla fall. Men nu kommer Alingsåshem sälja fastigheter för att betala av lånen för kommunen. – Med marknadshyra blir det ett jättesegregerat boende eftersom det redan idag är billigare att äga sitt boende. Samhället är påväg tillbaka hundra år i tiden.


8 APRIL 2021 # 1 446

7

JÄRVA, Sandra Mandell

Ett axplock av de planerade protesterna

– Det blir en manifestation vi kallar ”Järva i Rörelse mot Marknadshyror”. Marschen med banderoll och plakat börjar i Akalla Centrum kl 13, når Husby Centrum kl 14, samt börjar kl 14 i både Tensta och Rinkeby. Det blir en liten uppsamling i Husby Gård när det hela är slut. – Vi har affischerat vid ett tillfälle och delat flygblad ett annat. Vi har postat foton från affischeringen och flygbladsutdelning på Facebook. Folk blir mer medvetna (en hel del har inte varit särskilt medvetna) och nästan alla som förstår vad saken gäller är mycket positiva till manifestationen.

SOLNA, Ingrid Wallerstedt

– Vi tänker stå utomhus vid Solna centrum den 18 april. – Hitintills har vi hyresgästaktiva bara talat med varandra på telefon, men vi ska höras igen i veckan som kommer. Jag har kontaktat V och S i Solna och frågat om de vill vara med. – Nej till marknadshyra – Ja till ett solidariskt samhälle med allas rätt till bostad!

SÖDERMALM, Eva Fee

– Hyresgästföreningen Södermalm har fyra ställen klara för 18 april och det ser ut att bli ytterligare fyra stycken. Den 18 kommer vi ha ett bord med listor, pennor, handsprit och banderoll. Vi kommer även ha väggtidningar och info av olika slag, även lokala bostadspolitiska frågor. Till exempel ska Södermalmsparkernas vänner informera om alla hotade parker. Det blir info om pensionärer på Södermalm och deras inkomster. – Responsen när vi har varit ute och kampanjat är väldigt positiva. Väldigt sällan försvarar någon marknadshyror. – Vi pratar också om att vi behöver ha en bostadspolitik som är annorlunda. En social bostadspolitik. Nästa val hänger på det. En annan viktig fråga är Stockholmshyra, som kommer att innebära mycket stora hyresskillnader mellan innerstad, närförort och ytterstad där inget område får sänkta hyror utan att hela hyresnivån i Stockholm höjs mycket. Detta slutförhandlar Hyresgästföreningen och bolagen om just nu.

RIKSDAGEN, Vilgot Karlsson

ÖREBRO, KARLSKOGA, Erland Gadde

– Kampanjen Nej till marknadshyra är ganska aktiv i Örebro län, där vi har ett samarbete mellan medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna, Kommunistiska Partiet och Vänsterpartiet. I Örebro kommer vi ha torgmöten i Brickebacken Centrum, Längbro Torg, Vivalla Centrum, Varberga centrum, Våghustorget och Järntorget den 18 april. I Karlskoga blir det Skranta Torg, ICA Maxi och Alfred Nobels torg (i centrum).

TYRESÖ, Cesar Andersen Lindholm

– Vi i Unga Socialister kommer ha en protest kl 17.00 i Tyresö Centrum. Hyresgästföreningen Tyresö har anslutit sig till Nej till marknadshyra och de lät jättepositiva till att vara med när jag pratade med dem på telefonen. Nu planerar vi bland annat för att göra banderoller. – Bra och trygga bostäder ska vara för alla – inte bara de rika. Marknadshyra innebär inte bara garanterat höjda hyror, utan också garanterat högre bostadslöshet bland ungdomar.

– Redan den 14 april kommer vi yngre i kampanjen, ett samarbete med olika ungdomsorganisationer, ha en tältaktion mellan riksdagshuset, där politikerna sitter som måste slänga förslaget om marknadshyra i papperskorgen, och slottet, där det finns 800 tomma rum. Samtidigt får ungdomar redan idag ”soffsurfa” upp till 30-årsåldern. – Med tältaktionen vill vi göra media uppmärksammade på kampanjen Nej till marknadshyra. Det är idag en väldigt snedvriden media­rapportering i denna fråga. Kontakta mig (vilgot.karlsson@socialisterna.org) om du vill vara med!

BAGARMOSSEN, Katja Jassey

– Den 18 kommer vi att finnas utanför tunnelbanestationerna längsmed linje 17 i södra Stockholm, från Hammarbyhöjden till Skarpnäck, med en stor banderoll så att alla ser oss och flygblad så att alla får information. Stockholmare älskar att snacka bostad så det lär bli mycket interaktion. Största utmaningen lär bli att hålla corona-avstånd. – Hitintills har vi målat banderoller och hittat på kul saker att lägga ut på Instagram och Facebook så att frågan hela tiden bubblar. – Finns det något bra argument FÖR marknadshyra? Jag kan inte komma på ett enda.


ANALYS

8 APRIL 2021 # 1 446

Vad innebär en socialis 8

Den svenska narkotikapolitiken har länge haft en särställning i världen. Nolltoleransen och idén om att en repressiv politik skulle skapa det drogfria samhället har varit så dominerande att det i debatten i princip bara funnits utrymme för en linje. En linje som skördat tusentals liv helt i onödan. Nu har diskussionen i de båda grannländerna Norge och Finland tagit fart. I Norge på regeringsnivå med förslaget om att tillåta innehav av en mindre mängd narkotika och i Finland genom medborgarinitiativet för avkriminalisering av cannabis. När kommer den här diskussionen till Sverige? NATALIA MEDINA

B

åde socialdemokratiska och borgerliga regeringar har tävlat om att vara generaler i kriget mot knarket. Narkotikalagstiftningen har i flera omgångar skärpts som en följd av narkotikadebatten, eller snarare bristen på debatt. ”Den svenska narkotikapolitikens fader”, psykiatrikern och forskaren Nils Bejerot, är den person som enskilt haft störst inflytande i hur den svenska narkotikapolitiken utvecklats. Bejerot blev husgud både hos socialdemokrater och borgerliga politiker och kom att utbilda generationer av poliser. År 1969 tog Bejerot initiativet till bildandet av Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS). RNS var pådrivande när bruk av narkotika kriminaliserades 1988. Bejerots idéer om det narkotikafria samhället har blivit den linje som anammats både i och utanför riksdagen. Under Bejerots inflytande flyttades fokus från langare till missbrukare. Från behandling till bestraffning, utan utrymme för nyanser. Från sociala förklaringarna och lösningar till ökade polisresurser. Total renhet blev viktigare än skademinimering och alla försök att nyansera debatten har skjutits ner med argument om naiv drogliberalism.

Men Bejerots dröm syns inte ens vid horisonten. Både tillgången och användningen av illegal narkotika har ökat i Sverige under 2000-talet. Det gäller framför allt cannabis, kokain, narkotikaklassade läkemedel och nya psykoaktiva substanser. Narkotikaanvändandet, som tidigare var koncentrerat till storstadsregionerna, är nu i princip lika spritt över hela landet. Omkring 900 personer dör varje år av läkemedelsförgiftning eller överdoser. 70 procent av de narkotikarelaterade dödsfallen utgörs av män. Opioider är det vanligaste förekommande narkotikan vid dödsfall. År 2017 uppgav 5,3 procent av befolkningen i åldern 17-84 år att de använt narkotikaklassade läkemedel utan läkarordination under de senaste 12 månaderna. Andelen som använder narkotikaklassade läkemedel är högre än andelen av befolkningen som använder traditionell narkotika. 3 procent av befolkningen uppges ha använt cannabis det senaste året. År 2019 anmäldes 113 000 narkotikabrott enligt Brottsförebyggande rådet (Brå). Bruk och innehav står för majoriteten av alla anmälda narkotikabrott. 1 miljon svenskar har använt narkotika. Den svenska narkotikapolitiken gör människor till brottslingar.

Den hegemoniska idén om att den politik som förts skulle ge det drogfria samhället har skördat extremt många liv helt i onödan. Undan för undan utökades polisens makt både i form av strängare straff och större budgetar. År 1993 skärptes straffet till maximalt 6 månaders fängelse vilket också gav polisen rätt att ta både blod- och urinprov vid misstanke om bruk. Det hette att det skulle ”vara svårt att vara missbrukare”. Sista ledet i narkotikakedjan, missbrukarna, skulle bort för att drömmen om det narkotikafria samhället skulle kunna uppnås. Nedmonteringar, privatiseringar, arbetslöshet, avregleringen av bostadsmarknaden, erodering av alla typer av skyddsnät och sociala insatser har samtidigt löpt parallellt med skärpt narkotikalagstiftning.

I den svenska debatten görs likhetstecken mellan den som brukar narkotika och den som är missbrukare. Verkligheten är mycket mer komplicerad. Det går att bruka narkotika utan att vara varken beroende eller missbrukare. De allra flesta som testar narkotika får inte problem och alla preparat och substanser är inte desamma och fungerar inte på samma sätt. Bruk, riskbruk, skadligt bruk och beroende är olika definitioner som bättre beskriver individens relation till narkotikan än vad det luddiga ordet missbruk gör. Den som brukar använder narkotika utan att det skadar kroppen fysiskt

Foto: Jay / Flickr CC

natalia.medina@socialisterna.org

Resurser läggs på att polisen ska jaga och straffa missbrukare istället för massiva satsningar på välfärd, bostad och trygghet – det bäs

eller psykiskt, det skadar inte relationer eller förmågan att arbeta. För personer med ett riskbruk är konsumtionen över tid högre. Risken för sociala och/eller medicinska problem är därmed också förhöjd. Det kan handla om konflikter, skadade relationer, bråk, våld, ångest, olyckor, sömnproblem och/eller försämrad hälsa. Ett riskbruk kan också övergå i ett skadligt bruk och/eller ett beroende. Den med ett skadligt bruk använder narkotika på ett sådant sätt eller i sådan mängd att det går ut över den fysiska och/eller den mentala hälsan, sociala relationer, arbetslivet och/eller ekonomin. Ett beroende är en medicinsk diagnos. Ofta är beroendet kemiskt och kan inte ”bara” behandlas genom sociala insatser, utan behöver också läkemedelsbehandling parallellt med de sociala insatserna. Även om riskbruk, skadligt bruk och beroende finns i alla samhällsklasser är vägen ut inte densamma. Alla har inte samma förutsättningar. Forskning visar att resursstarka individer klarar sig mycket bättre ur ett skadligt bruk eller ett beroende. Resurserna i fråga kan vara olika för olika personer: det kan handla om en fast bostad, stabila familjeförhållanden, en partner eller föräldrar.

På vägen till det drogfria samhället har otaliga hinder satts upp för insatser som verkligen kan hjälpa personer i ett beroende eftersom målet att vara ”ren” har varit viktigare än beprövade metoder och forskning. Den svenska nolltoleransen har präglat samhället i snart 50 år, vilket fått ödesdigra konsekvenser för de med skadligt bruk eller beroende. Motståndet mot alla typer av behandlingar och insatser som innebär en avvikning från nolltoleransen har aktivt motarbetats då de inte är kompatibla med lagstiftningen eller visionen om rena medborgare. Att bara en linje varit tillåten i den politiska debatten har också inneburit att forskningen ligger efter. Både vad det gäller behandlingar, men också forskning kring de medicinska möjligheterna med till exempel cannabis och hallucinogener. Ett exempel som ofta lyfts i debatten om legalisering och avkriminalisering är Portugal. En vanlig missuppfattning är att Portugal helt avkriminaliserat bruk och eget innehav. Sanningen är däremot mer komplex. Det är fortfarande olagligt både att ha och bruka narkotika. Blir du ertappad riskerar du fortfarande böter eller annan bestraffning och all narkotika beslagtas.

Du lagförs däremot inte på samma sätt som tidigare och hamnar därmed inte i straffregistret. Bestraffningen har flyttats från det juridiska systemet till det administrativa. Den som ertappas med narkotika ska infinna sig hos en avrådningskommission som ska avgöra om du är beroende eller riskerar att bli beroende och vilka insatser som behövs. Avrådningskommissionen består av en socialarbetare, en psykolog och en jurist. Anses du vara beroende bestraffas du inte på samma sätt. Det stora flertalet som utreds av en avrådningskommission anses inte vara beroende och de flesta slipper undan med en varning om det är första gången de åker fast. De som bedöms som beroende eller i riskzonen erbjuds istället behandling omgående. Den största omställningen som Portugal gjorde i och med avkriminaliseringen 2001 var inte i lagstiftningen, utan i insatserna som genomfördes parallellt med lagreformerna. Budgeten för insatser relaterade till narkotika fördubblades. Enorma resurser investerades i sjukvården och på behandlingsprogram. Antalet vårdplatser utökades och väntetiden till behandlingar förkortades. Samtidigt gjordes stora satsningar på forskning, natthärbärgen och instegslägenheter.


8 APRIL 2021 # 1 446

stisk narkotikapolitik? 9

sta botemedlet mot drogmissbruk.

År 2013 infördes en reglerad legalisering av cannabis i Uruguay. Framför allt i ett försök att minska kriminalitet, men även för att garantera kvaliteten då det som förut konsumerades ofta innehöll andra farliga ämnen. Det är nu lagligt både att inneha, bruka och odla en begränsad mängd cannabis. Idag finns 59 983 registrerade användare. De som vill använda behöver vara registrerade och kan därefter odla en mindre mängd hemma, vara medlemmar i en klubb eller köpa via godkända apotek. Än så länge finns inte så mycket forskning kring resultaten. Det går varken att se en statistisk ökning eller minskning i cannabiskonsumtionen kopplad till legaliseringen. Dock verkar konsumtionen bland unga än så länge inte ha ökat. En av de största utmaningarna efter legaliseringen och regleringen har varit att framställa tillräckliga mängder cannabis i bra kvalitet till ett rimligt pris. Om den reglerade legaliseringen verkligen slagit undan benen på den organiserade handeln finns det inga bevis för än. Men beräkningar från statligt håll uppskattar att den illegala narkotikahandeln blivit av med 30 miljoner dollar i vinster. Diskussionen i Sverige stannar oftast kring legalisering eller nolltolerans istället för att se till vad som

Foto: Natalia Medina

narkotikakonsumtionen. Och orsakerna är många. Idén om ”knarkarna” som en enhetlig homogen grupp som alla konsumerar narkotika av samma orsak är både löjlig och farlig. Ångest, smärta, självmedicinering, prestationshöjning, hemlöshet, eskapism, självskadebeteende och psykisk ohälsa är bara några underliggande faktorer. För att komma åt dessa behövs en omdaning av hela samhället. Fasta anställningar med löner som går att leva på. Bra arbetsmiljö där stress och arbetsskador förebyggs. Utbyggd sjukvård och psykiatri. En fungerande, stödjande socialtjänst med mycket mer personal än idag. Förstatligande av läkemedelsbolagen. Investeringar i forskning frikopplade från intresseorganisationer. Kamp mot sexuella trakasserier och övergrepp. En likvärdig skola där alla barns behov tillgodoses. Ett stopp på betygshetsen. Tillgängliga och närvarande vuxna och för det behövs arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Meningsfull fritid för både barn, ungdomar och vuxna. Bra och billiga bostäder.

Det krävs en kamp mot kapitalismen och för upprustad, tillgänglig välfärd åt alla.

fungerat och inte fungerat och varför. Att se narkotikan, lagstiftningen kring den och problemen som uppstår kring handel och konsumtion som något fristående resten av samhället ger ingen väg framåt. Den hegemoniska idén om att den politik som förts skulle ge det drogfria samhället har skördat extremt många liv helt i onödan. Enkla reformer och vårdinsatser förankrade i forskning hade kunnat undvika både lidande och död. Konsekvensen av den hårda svenska nolltoleransen gör att Sverige fortfarande ligger efter flera av våra grannländer samtidigt som konsumtionen ökat. Först 2019 kom socialstyrelsen med nya riktlinjer och uppmaningar om införandet av naloxonprogram i Sveriges alla regioner. Detta fastän naloxon har använts för att förhindra överdoser inom vården i 40 år. Idag sent omsider har majoriteten av Sveriges regioner någon form av naloxonprogram. Men naloxon kräver att det finns någon närvarande när en person tar en överdos vilket bara sker i cirka 10 procent av överdosfallen. Det krävs en fortsatt utbyggnad av naloxonprogrammen, men även injiceringsrum där missbrukare kan injicera under säkrare former. Sprututbytesprogram för att hindra blodsmitta, sårbotulism och

infektioner. Läkemedelsassisterad behandling för att ge personer som redan fastnat i ett beroende en chans till en dräglig tillvaro. Om de i ett beroende får sin narkotika tillhandahållen av staten minskar även risken att de tvingas in i kriminalitet och prostitution. Personer i hemlöshet i Sverige har relativt hög grad av beroendeproblematik. År 2017 fanns 33 250 hemlösa i Sverige. År 1993 var samma siffra 9 903 personer. Utan en fast bostad är chanserna att ta sig ut ur ett skadligt bruk eller ett beroende i princip omöjliga. ”Bostad först”-program, där per-

Källor:

soner i hemlöshet får ett hyreskontrakt utan att behöva vara ”ren”, har gett goda resultat både i Sverige och internationellt. En annan stor risk idag för de som brukar narkotika är att de inte alls vet att det de köper inte innehåller helt andra ämnen eller i vilken koncentration. Därför skulle också testning av droger minska risken för överdoser och andra komplikationer. Alla dessa insatser är mindre ingrepp för att rädda liv. Långsiktigt behövs en omstrukturering av hela samhället. Åtgärder som kommer åt de bakomliggande orsakerna till

Pierre Andersson, Avkriminalisering av narkotika. Vad kan vi lära av Portugal?, 2020 Kristoffer Andersson, Aftonbladet, Det är mord att göra noll, 20 september 2019 C.A.N, Drogutvecklingen i Sverige 2019, Rapport 180, 2019 C.A.N, Drogutvecklingen i Sverige 2014, Rapport 144, 2014 EMCDDA, Europeisk narkotikarapport 2019, Trender och utveckling, 2019 Jonas Landberg, Mats Ramstedt, Erica Sundin, C.A.N, Socioekonomiska skillnader i beroende och utsatthet för andras användning av alkohol, narkotik och tobak, Rapport 176, 2018

Alla lagändringar i ett kapitalistiskt system kan bara fungera som krockkuddar. De kan rädda liv, men kraschen kommer vi inte ifrån. Avkriminalisering innebär att handeln med narkotika överlåtes åt kriminella gäng och karteller. Legalisering utan reglering ger istället makten till tobaksbolag och läkemedelsföretag vars drivkraft är profiten. Det är också avgörande att se att allt bruk inte är skadligt, utan att samhället idag är konstruerat på ett sådant sätt att både skadligt bruk av narkotika och beroende kan bli en av konsekvenserna. Så länge vårt samhälle är byggt på en kapitalistisk grund kommer orsakerna till skadligt bruk och beroende att kvarstå hur många insatser vi än gör. När samhället istället bygger på en socialistisk och demokratisk grund och planeras och utformas efter våra behov skapas möjligheterna både till att stoppa beroende och skadligt bruk. ■

Magnus Linton, Knark, 2015, Torkel Richert, Malmö högskola, Humanitet måste gå före ideologi: Om överdosprojektet i Malmö, 2013 Elvira Lagerström Dyrsson, VICE, Hit åker svenskar - för att ta droger, 15 april 2018 Lucia Betancur, A siete años de la legalización de la marihuana: ¿Cuánto se avanzó y qué queda pendiente?, 21 januari 2021 SBU, Insatser för att minska hemlöshet för personer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa, juni 2018 Folkhälsomyndigheten, Den svenska narkotikasituationen 2019, 28 november 2019 Jessica Gustafsson, Nordens välfärdscenter, Avkriminalisering av drogbruk skapar debatt i Norden, 30 januari 2020


INTERNATIONELLT

8 APRIL 2021 # 1 446

10

Minst 42 000 kvadratmeter skog förstördes i de tropiska regionerna under 2020.

ökar i världen Global Forest Watchs data visar att den förlorade arealen är mycket över medelvärdet de senaste 20 åren. Minst 42 000 kvadratmeter har förstörts i de tropiska regionerna under 2020. VIRPI PALMUNEN

offensiv@socialisterna.org

S

ärskilt har skog förlorats i de tre tropiska skogarna i Amazonas, Kongo och Sydostasien. Dessa skogar är viktiga för att

de lagrar enorma mängder koldioxid och således reglerar jordens klimat. När skogen försvinner minskar den biologiska mångfalden och ekosystemen skadas. Värsta avverkningen skedde i Brasilien, på grund av regeringens uppmuntran att öka mängden odlingsmark och som har lett till skogsbränder. Brasiliens tropiska våtmarker har också drabbats av de okontrollerbara bränderna som förvärrats av den värsta torkan på 40 år. Mycket av detta beror på fattigdomen och ojämlikheten i världen,

och jakten på än större vinster för multinationella företag, trots pandemin. Att skogar förstörs beror på regeringarnas okunniga, hänsynslösa politik i värderingen av naturen. Istället kan avskogningen bromsas, som i Indonesien där skogsavverkningen faktiskt har saktats ner med medveten politik med att sätta restriktioner mot exempelvis palmoljeodlingar. Malaysia har skärpt lagarna mot avverkningar. Skogsförluster händer dock överallt i världen, även i de högre

utvecklade länderna; ökade temperaturer ökar skadedjursmängder, träden torkar ut, extremväder och bränderna skadar. När ekosystemen skadas och blir ostabila kan det leda till oåterkalleliga tröskeleffekter som ändrar hela jordens klimat. Dessutom påverkar obalansen arterna som lever i skogarna då deras levnadsmiljöer försvinner och de tvingas hitta nya boplatser. Människor och djur trängs ihop, från orörd natur till förändrade förhållanden och då kan olika smittor uppstå, som ebola och covid-19.

Foto: Lauria Jacques / Flickr CC

Skogsavverkningen

FN:s klimatkonferens 2021 ska hållas i november och där bör det diskuteras om fattiga länders situation i förhållande till klimatförändringarna. De som minst har orsakat skador drabbas hårdast, och vi håller på att få slut på tid, menar presidenten för COP26 Alok Sharma. Skogsskövlingen är tyvärr inte ett nytt fenomen, utan har pågått under årtusenden på olika platser i världen där det har funnits människor och lett till att högt utvecklade samhällen har försvunnit. Det som är allvarligt nu är att de sista koldioxidslukande regnskogarna håller på att avverkas. För människans överlevnad är poängen att ändra det ekonomiska sättet att se på naturen som endast en gratis resurs för vissa. Det är hoppfullt att fler och fler håller på att inse det. Dessutom finns det enstaka människor som tar saken i egna händer och gör konkreta saker. På platser där det har funnits skog, men som har förvandlats till eroderade ökenmarker, har människor börjat plantera träd vilket höjer grundvattennivåer och återskapar försvunna ekosystem. Även djuren kommer tillbaka. Det är inte omöjligt att odla i ökenmark om vattenresurserna ökas med medveten planering. Således är kampen inte förlorad. Det finns hopp, om vi kämpar för ett ekonomiskt systemskifte där människor och naturen lever i balans med en medveten, rättvis planering av användandet av naturresurser inom planetens gränser. Vi i Rättvisepartiet Socialisterna har ett klart socialistiskt program som stöd som visar på vilket sätt en annan värld är möjlig! ■

Ingen jämställdhet med kapitalism

E

nligt Världsekonomiskt forum (WEF) har arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män fördröjts med flera årtionden sedan pandemins start. Enligt den nuvarande prognosen kommer jämställdhet mellan könen att uppnås först om 135 år. Världsekonomiskt forum har beräknat ett globalt jämställdhetsindex baserat på skillnader mellan kvinnor och män vad gäller eko-

WEF:s rapport saknar totalt klassperspektiv. nomi, utbildning, politik och hälsa i 156 länder. Rapporten ges ut årligen, och visade före pandemin en prognos på global jämställdhet mellan könen om knappt 100 år. Den nya rapporten som släpptes i mars i år visar stora skillnader, och nu beräknas jämställhet uppnås först om 135 år i snitt. Inom områdena utbildning och hälsa ligger jämställdheten globalt på omkring 95 procent och att det med dagens takt skulle ta 14,2 år

att uppnå total jämställdhet. Värre är det när det kommer till ekonomiska möjligheter, där den beräknade tiden till jämställdhet är 267,6 år.

Sverige låg tidigare på fjärde plats i världen, men har sjunkit till femte plats i årets mätning. Sverige som 2006 låg först på listan har sjunkit en bra bit efter Alliansens makt­ övertagande 2006 och den fortsatta högerpolitiken med Löfven. I Sverige tjänar kvinnor i snitt 18 procent mindre än männen, vilket rapporten lyfter fram. Någonting som dock inte framgår är inkomstskillnaden mellan arbetarkvinnor och manliga tjänstemän, som ligger på över 100 procent. Snittlönen för arbetarkvinnor är 19 680 kronor i månaden medan manliga tjänstemän i snitt tjänar 42 486 kronor, enligt LO:s jämställdhetsbarometer. Den totala avsaknaden av ett klassperspektiv gör att Världsekonomiskt forums rapport inte ger hela verkligheten. Jämställdhet inom kapitalismens ramar kan aldrig nå ända fram, för

även om män och kvinnor en dag är helt jämställda kommer klassklyftorna kvarstå. Klyftorna mellan könen är bara ytterligare ett sätt för kapitalismen att utnyttja mänskligheten till max. Dessa klyftor innebär bland annat att en grupp i samhället har ännu lägre löner och pensioner. I rapporten saknas också en analys av våldet mot kvinnor som sker systematiskt världen över. Det blir tydligt då exempelvis Mexiko står högt på listan och därmed enligt rapporten har relativt god jämställdhet mellan könen, trots att minst sju könsbaserade mord på kvinnor sker dagligen i landet. Nicaragua står på tolfte plats, trots att abort är totalförbjudet i landet och leder till fängelsestraff.

Den jämställdhet som beskrivs av Världsekonomiskt forum är en inom-kapitalistisk modell. Kampen för jämställdhet måste gå betydligt längre. För att helt avskaffa kvinnoförtrycket och alla andra former av förtryck behöver hela det kapitalistiska systemet avskaffas. ■ Louise Strömbäck

Solidaritet med Matvey Aleksandrov Rättvisepartiet Socialisternas systerparti i Ryssland, Sotsialistitjeskaja Alternativa (ISA i Ryssland) har deltagit i och organiserat flera regimkritiska protester samt byggt upp Socialistiska Feministiska Alternativet, ett kvinnokampsnätverk. Vår kamrat Matvey Aleksandrov dömdes till 25 dagar i fängelse för att ha delat ut flygblad utanför Moskvas universitet på 8 mars till stöd för internationella kvinnodagen. Men den 22 mars dömdes han till ytterligare 15 dagar för att ha deltagit på en

fredlig protest den 23 januari. Nu fruktar vi att ännu fler anklagelser kommer mot honom. Den 1 april anordnade därför ISA solidaritetsprotester runtom i världen med krav på att han och andra politiska fångar släpps fria. I Kanada, Belgien, Sverige, Österrike, USA, Irland, Sydafrika med flera länder var det protester och solidaritetsbilder samt inskick och överlämnanden av protestbrev till de ryska ambassaderna. Sotsialistitjeskaja Alternativa fortsätter ta kamp mot Putins förtryckarregim. ■


8 APRIL 2021 # 1 446

11

Fördjupad kris för Bolsonaro Samtidigt som pandemin slår allt hårdare i Brasilien, med över 3 000 döda dagligen, går Bolsonaros regering igenom en av sina värsta kriser hittills. Det ledde till en ommöblering inom regeringen, men också till att ledningen inom försvaret byttes ut. MARCUS KOLLBRUNNER

P

andemins andra våg har fördjupats allt mer sedan början av året. Förutom otillräckliga åtgärder för social isolering och sen start för vaccineringen uppstod en ny variant av viruset i Amazonas, P.1, som visat sig spridas snabbare och troligtvis också är aggressivare. Kaos uppstod snabbt i delstaten, där sjukhusen blev fullbelagda och fick slut på syrgas, med snabbt ökade dödstal som följd. Samtidigt som den andra vågen spreds över landet försämrades den sociala situationen, med snabbstigande matpriser och arbetslöshet. Krisbidraget hade slutat betalas ut i december och hungern spred sig i de fattiga slumområdena. Bolsonaro såg ut att vinna en viktig seger när kongressen öppnades igen i början av februari. I både senaten och underhuset valdes talmän från det största parlamentsblocket, ”Stora Centern” (högerpartier kända för att stödja vilken regering som helst, så länge priset är rätt), som Bolsonaro ingick en allians med ifjol. Men segern blev dyrköpt, vilket sågs i budgetprocessen som försenades under flera månader, då kongressledamöterna ville ha mer pengar för sina egna lokala projekt. Under mars förvärrades pandemin snabbt och den genomsnittliga dödssiffran gick från 1 000 till 2 000 och nu 3 000 per dag. Under mars dog nästan 67 000 av covid-19, en av fyra av alla dödsfall i världen, och mer än dubbelt så många än tidigare rekordmånad. Över i stort sätt hela landet är sjukhusen överfulla. Det började visa sig i fallande opinionssiffror för Bolsonaro och få politiska konsekvenser.

Det har kallats för den värsta krisen inom relationerna mellan regering och militären sedan 1977. Den 8 mars släppte högsta domstolen en politisk bomb. Domsluten mot den förre presidenten Lula, som hade tagit ifrån honom rätten att ställa upp i val, upphävdes. Den fällande domen innan förra valet var avgörande för att bereda vägen för Bolsonaros seger. Nu kan Lula åter ställa upp i nästa val som äger rum 2022 och seglar upp som den främsta kandidaten.

Den 15 mars tvingades Bolsonaro till slut att sparka den tredje sjukvårdsministern, en general, som misslyckats i att göra något åt pandemin. Bolsonaro hade redan tvingats backa från sin vaccinfientliga linje, men vaccineringen hade redan försenats. Samtidigt fortsätter Bolsonaro att tala emot användning av masker, social isolering och för att använda olika mediciner som inte har någon verkan mot covid-19, som klorokin och diverse andra mediciner. Bolsonaros strategi är att lägga skulden för krisen i ekonomin på guvernörer och borgmästare, som han säger saboterar ekonomin genom åtgärder för social distansering. Det har haft ett stöd hos vissa skikt utöver den yttersta högerns pandemiförnekare, då många arbetare och småföretagare lider utan finansiellt stöd. Åtgärderna för social distansering genomförs också utan samordning och många gånger på ett motsägelsefullt sätt, vilket minskar trovärdigheten. Vad som betraktas som ”essentiellt” och därmed måste förbli öppet ändras från gång till gång. När stora delar av ekonomin förblir öppen och kollektivtrafiken överfull tror många inte längre på åtgärderna. Bolsonaro försökte få högsta domstolen att slå fast att guvernörerna inte har rätt att begränsa rörelsefriheten utan framgång. Samtidigt uttalade han sig om att ”hans armé” inte skulle hjälpa guvernörer att genomföra några utegångsförbud. Den 22 mars publicerades ett brev från cirka 500 bankmän, företagare och ekonomer med hård kritik mot regeringens politik vad gäller pandemin och avsaknad av massvaccinering, vilket visar att Bolsonaro börjar tappa viktigt stöd bland arbetsgivare. Två dagar senare höll underhusets talman ett hårt tal som i täckta ordalag hotade med riksrätt mot Bolsonaro, där han sa att ”allt har en gräns”. Samtidigt ökade kraven på att sparka utrikesministern Ernesto Araújo, en av de främsta i den ”ideologiska falangen” inom regeringen. Han sågs som en av de främsta ansvariga för att Kina försenade leveranserna av vaccin på grund av sina kinafientliga uttalanden. Ernesto Araújo avgick till slut den 29 mars. Samma dag genomförde Bolsonaro ommöbleringen inom regeringen, där sex ministerier fick nya ministrar. Tre bytte bara

Foto: Jeso Carneiro / Flickr CC

lsr@lsr-cit.org

Den kanske värsta krisen hittills för Bolsonaro har lett till en kraftig ommöblering inom regeringen och försvaret.

plats, medan tre är nya. Den stora överraskningen var att Bolsonaro sparkade försvarsminister Fernando Azevedo, då han var missnöjd med att försvarsmakten inte har visat ett mer öppet stöd för hans linje. Detta ledde till en reaktion från militären, där de tre kommendanterna för armén, marinen och flygvapnet ställde sina platser till förfogande och byttes ut. Det har kallats för den värsta krisen inom relationerna mellan regering och militären sedan 1977. Det återspeglar att en del av ledningen inom militären vill ha större avstånd till regeringen på grund av den fördjupade krisen, men det är viktigt att inte ha några illusioner om att militären är ”mer demokratisk”, som vissa tycks tro. Militärledningen är medskyldig till regeringen. Det finns drygt 6 000 militärer på olika politiska poster inom den statliga administrationen, förutom ministrar. Även den sparkade försvarsministern talade om militärkuppen 1964 som ett ”viktigt märke för demokratin”. Situationen fortsätter dock spänt, även om Bolsonaro har gjort några försök till att sänka temperaturen. Missnöjet med att militärledningen

sparkades gjorde att Bolsonaro fick acceptera att den nya chefen för armén har en mer kritisk linje. Dragkampen mellan ekonomiministern och ”Stora Centern” om budgeten fortsätter, och det är möjligt att Bolsonaro tvingas lägga in sitt veto mot delar av budgeten. ”Stora Centern” fick en ny minister vid den senaste ombildningen, men vill ha mer. Bolsonaro försöker sig på en omöjlig balansgång där han är beroende av ”Stora Centern”, samtidigt som han försöker hålla sin mer reaktionära bas nöjd. Kriserna har gjort att en del av högern börjar tala mer om möjligheten till riksrätt och att slå hårdare mot Bolsonaro. ”Stora Centern” är ett hinder för detta i nuläget, men det har visat sig snabbt kunna byta sida om det behövs. Etablissemanget försöker hitta en figur som kan agera som alternativ till Bolsonaro och vänstern. Nu när Lula är en möjlig kandidat anser många inom högern att det nog är troligare att de lyckas gå till en andra valomgång genom att komma före Bolsonaro än före Lula. En riksrätt mot Bolsonaro skulle också försvaga Lula som samlande figur mot ”fascismen”.

Många inom vänstern ser Lula som den stora räddaren i nöden. Visst skulle han vara en mycket stark kandidat, men det är långt till valet 2022. Det akuta sociala läget behöver ett svar nu. För att besegra Bolsonaro kommer det att krävas masskamp så fort covid-läget tillåter. Och en social explosion är sannolik inom den närmsta perioden. Stora motsättningar har laddats upp. Det är bara genom masskamp som ett verkligt alternativ kan byggas. Det kommer också att krävas kamp för att säkra valen. Bolsonaro har gjort det klart att han inte kommer att acceptera en valförlust, på samma sätt som Trump. Det handlar också om med vilket program man går till val på. Ett försök att återupprepa Lulas och PT:s allians med delar av högern och företagare skulle innebära stora begränsningar. Det skulle vara otillräckligt för att lösa de akuta problem som arbetare står inför samt vara svårare att mobilisera kring. Utmaningen för PSOL (det breda vänsterpartiet som LSR, ISA i Brasilien, deltar i) är att uppmana till enad kamp mot Bolsonaro och högerns attacker, men också att lägga fram ett socialistiskt alternativ som kan visa en väg ut ur krisen. ■


INTERNATIONELLT

8 APRIL 2021 # 1 446

12

Högsta domstolens verkliga anledning är mycket politisk: det är en attack mot att vi entydigt står tillsammans med Black Lives Matter-rörelsen, säger Kshama Sawant.

kampanj mot Kshama Sawant Efter tre månaders betänketid beslutade Högsta domstolen i delstaten Washington i torsdags att ge grönt ljus till storföretagens och högerns kampanj för att försöka avsätta socialisten Kshama Sawant från Seattle kommunstyrelse. PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

F

örsvarskampanjen för Kshama Sawant är redan igång, och lägger nu in en ny växel. Frivilliga socialister, aktivister, fackligt aktiva, antirasister och många andra kämpar för att stoppa försöket att avsätta USA:s mest uppmärksammade och framgångsrika socialistiska kommunfullmäktigeledamot. Kampanjen för att avsätta henne (Recall) har nu sex månader på sig att samla in de 10 000 namnunderskrifter för att det ska bli en allmän omröstning om deras krav. Kshama Sawant sitter i Seattles kommunstyrelse sedan 2014 och har omvalts två gånger. I valet 2019 fick hon 52,6 procent, över 22 000 röster, i en kampanj där Amazon och andra bolag satsade miljoner på att stödja motkandidaten.

– Domstolens beslut är helt orättvist, men vi är inte förvånade, sa Kshama Sawant direkt efter beslutet, och fortsatte: – Arbetande människor och förtryckta vet att vi inte längre kan lita på de kapitalistiska domstolarna för rättvisa. Domstolarna passar

för vedergällning mot arbetarnas representanter, särskilt när det inte finns något krav på att anklagelserna är bevisade. Samma domstol sa nej till begäran om en kampanj för att borgmästare Jenny Durkan skulle avsättas, med argumentet att det handlade om ”politisk oenighet”. Detta efter att Seattle-polisen under Durkan använt tårgas, som kunde öka spridningen av coronaviruset och orsaka långvariga skador hos personer med astma eller andra andningssvårigheter. – Domstolen har nu enhälligt godkänt återkallelse-kampanjen mot Seattles enda valda socialist eftersom vi höll en timmes Black Lives Matter-möte där alla hade masker mot smittspridning i ett tomt stadshus. Högsta domstolens verkliga anledning är mycket politisk: det är en attack mot att vi entydigt står tillsammans med Black Lives Matter-rörelsen. I kampanjen mot Sawant finns bland andra miljardären och Trump-­sponsorn Martin Selig; Jeannie Nordstrom från den antifackliga detaljhandelsjätten Nordstrom;

Amazons tidigare vice verkställande direktör, nu på AirBnb Dave Stephenson; Storbanken Merrill Lynch Senior Vice President Matt Westphal; rika Trump-givare som Dennis Weibling, Vidur Luthra och Greg Eneil; och överflöd av stora fastighetshajar, som John Stephanus. Kampanjen för solidaritet med Kshama har inlett en massiv gräsrotssatsning. Hittills har kampanjen, mitt under pandemin, samlat in över 425 000 dollar i gräsrotsdonationer från över 4 000 personer. Kshama Solidarity-kampanjen har fått cirka 65 procent fler donationer än högerkampanjen i valdistrikt 3, liksom fler donationer i Seattle totalt.

S

torföretagen och högern är rasande över effekterna av socialistisk politik och sociala rörelser i Seattle samt hur Kshama Sawant och Socialist Alternative har inspirerat arbetande människor runt om i landet. Högerkampanjen försöker nu använda domstolarna och miljontals dollar för att upphäva valresultatet 2019, när Kshama Sawant omvaldes, och de historiska segrar som hon har uppnått: skatt på storföretaget Amazon, minimilönen på 15 dollar i timmen, lagar om rättigheter för hyresgäster som förbud mot vintervräkningar, och Black Lives Matter-segrar som det första för-

En vald representant som Kshama Sawant är inte bara sällsynt, utan också ett hot mot den rasistiska högern. Lokala fackliga ledare och företrädare för olika grupper uttalade sig på en presskonferens för att försvara Kshama Sawant: – Miljardärer och företagsledare vet att Kshama Sawant är både principfast och effektiv, att hon gör insatser där arbetande, margibudet i USA mot att använda kemiska vapen mot demonstranter. Delstatens Högsta domstol, som nu har godkänt försöket att avsätta Kshama Sawant, blockerade ifjol en kampanj för att avsätta Seattles borgmästare Jenny Durkan, som har nära band till Amazon, efter att Durkan organiserade en brutal attack mot demonstrationerna för rättvisa för George Floyd förra sommaren. Efter BLM-rörelsens höjdpunkt förra sommaren har domstolar i hela USA slagit ner på rörelsen och inriktat sig på aktivister med påhittade anklagelser, medan de lät mördarpoliserna gå fria. Precis

Foto: Kshama Solidarity

Domstol godkände högerns

naliserade och utsatta människor alltid är högsta prioritet. Hon lyssnar på oss, hon kämpar för våra behov och hon vinner. Detta skrämmer dem. Det är därför jag är här idag och står i solidaritet med Kshama. Hon har stått i solidaritet med oss, kämpat med och för oss, kommenterade Sharon Crowley, organisatör i bilarbetarfacket UAW 4121. – Vi i bilförarnas fackförbund vill utvidga det skydd vi har vunnit till att omfatta alla medlemmar i gig-ekonomin, sa Don Creery, Uber-förare och styrelseledamot i Drivers Union som ingår i Teamsters 117, och fortsatte: – Vi vet att Kshama kommer att vara med oss i denna kamp. Miljardärerna vet det också. Det finns inget som en miljardär älskar mer än en arbetare som inte har några rättigheter. – Kshama Sawant tar bara lönen för en genomsnittlig arbetare i staden och använder sin plats för att bygga rörelser. Socialism och rörelsebyggande är inte bara för lördagstal, utan en kamp varje minut för att vinna segrar. De är rädda för att denna ledarstil kommer att spridas. Det är därför de är så beslutsamma att driva Kshama Sawant från sitt ämbete. Flera svarta aktivister från sommarens protester försvarade Kshama Sawant på presskonferensen: – För 16 år sedan blev min bror, Herbert Hightower Jr, skjuten och dödad av Seattle-polisen när han befann sig i en psykisk kris. Inspirerad av Justice för George Floyd och Black Lives Matter-rörelsen över hela landet bestämde jag mig för att agera, berättade Castill Hightower som fortsatte: – Efter att ha nått ut till flera organisationer hade jag turen att välkomnas och stödjas av Kshama Sawant. Hennes orubbliga åtagande att bekämpa de orättvisor som gjorde att min bror mördades av Seattle-polisen och att hans mördare sedan skulle befordras till assisterande polischef åratal senare bevisade för mig att en vald representant som Kshama Sawant inte bara är sällsynt, utan också ett hot mot den rasistiska högern. ■

som med polisen visar det att arbetande människor och förtryckta inte kan lita på domstolarna för rättvisa. Det är ingen tillfällighet att kampanjen mot Sawant uttryckligen citerar hennes stöd för BLM-rörelsen och Amazon-skatten i deras begäran om att valet ska upphävas, samtidigt med många falska påståenden om att hon har brutit mot lagen. På grund av de odemokratiska reglerna i staten Washington fick hon aldrig chansen att försvara sig mot dessa falska anklagelser, och, chockerande nog, finns det inga rättsliga krav på att anklagelserna ska bevisas sanna. ■


INRIKES

8 APRIL 2021 # 1 446

13

Foto: Wikimedia Commons

Mantrat uppifrån om ”bristande respekt för restriktioner” är liksom skuldbeläggande av flyktingar eller hetsen om ”kriminella i förorterna” försök att sparka nedåt och lägga ut dimridåer runt de verkliga problemen.

Tredje vågens smitta skylls på ”allmänheten”

I nästan alla regioner i Sverige ökade smittspridningen inför påsken. Risken är stor för en mycket svår situation i vården de närmaste veckorna. Som en gammal grammofonskiva som hakat upp sig får vi höra hur det är ”vårt slappa beteende” som är orsaken, samtidigt som de ansvariga för strukturerna i samhället slipper undan. JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

V

accineringen har visserligen pressat ned dödligheten bland de äldsta och sjukaste, men nu drabbas även yngre av svår sjukdom som kräver intensivvård. Fortfarande är dock många äldre oskyddade; det var till exempel den 1 april bara 57 procent av dem med hemtjänst som hade fått vaccin. För första gången sen vaccineringen började har dödstalen nu vänt uppåt igen till runt 130 avlidna per vecka. Den 1 april var över hälften av patienterna på IVA (intensivårdavdelning) covid-19-patienter, en ökning med 124 på en vecka, och nivåerna närmar sig nu de högsta siffrorna under höstens andra våg. Antalet lediga IVA-platser den 1 april var 125 – alltså lika många som ökningen veckan innan.

Med stigande smittsiffror, med 720 fall per 100 000 invånare de senaste 14 dagarna, har Sverige nu bland den högsta incidensen i hela Europa. Smittan ökar igen. Vecka 12 (22-28 mars) testades 330 000 för covid-19 – det högsta antalet någon vecka hittills, och andelen positiva tester stiger. Det innebär att inom någon vecka kommer belastningen på sjukvården bli ännu högre (se mer i artikeln om vården på sista sidan).

Redan är vården i 10 av 21 regioner i förstärkningsläge – bara fyra rapporterar normalläge. Smittan ökar tydligt kring Stockholm och Göteborg, medan Dalarna och Uppsala är regioner som redan har sett en kraftigt uppgång i antalet IVA-vårdade. I bästa fall hjälper våren med varmare väder till att bryta uppgången under april – vaccineringen kan på grund av förseningen få effekt på smittspridningen först i sommar om nuvarande löften om vaccinleveranser hålls. Från etablissemangets sida finns en tydligt kampanj att lägga skulden för ytterligare ett misslyckande i att hålla tillbaka smittan på att ”allmänheten” inte följer restriktionerna. I Länstyrelsernas rapporter skylls problemen på att allmänheten ”inte uppfyller sitt ansvar enligt smittskyddslagen”, men samtidigt kan de inte undvika att peka på att det är strukturella förändringar som krävs, som ”Trängsel-/butiksvärdar som påminner och uppmanar att hålla avstånd och att handla ensam”, minskat maxantal i butikerna och ”tydliggörande att verksamheter inte får utföra åtgärder som ökar risk för trängsel, exempelvis placera populära varor i butiken på ett sätt som orsakar trängsel”.

te månaderna över hur människor ser på hur restriktionerna följs. I början av pandemin var det cirka 60 procent som ansåg att människor betedde sig bra för att hantera pandemin, medan 40 procent ansåg de hanterade den dålig. I samband med andra vågen under hösten svängde siffrorna till det omvända: 60 procent ansåg att man betedde sig dåligt, och 40 procent att folk betedde sig bra. Sedan december har det inte varit några större variationer i siffrorna som skulle kunna förklara den Mest hycklande är kanske utta- tredje vågen. landet från Sahlgrenskas sjukhusHögst troligt är förstås att spriddirektör Ann-Marie Wennberg ningen av den mer smittsamma Larkö i Sveriges Radio Ekots lör- brittiska virusvarianten gjort att dagsintervju där hon sa: R-talet (hur många en smittad i ge”Jag kan känna att jag blir riktigt nomsnitt smittar) tagit sig klart över upprörd när man ett och därmed hör att det inte Vaccineringen gett förutsättning följs, därför att för en ny våg. kan på grund det här får en diav förseningen Det finns tre hurekt påverkan på sjukvården (...) vudsakliga omfå effekt på man måste ha reråden för smittpå spekt för de som smittspridningen spridning: först på arbetsplatser och jobbar i vården skolor, vid socioch tagit emot sommaren. ala möten och våg efter våg”. Uttalande kommer efter att hemma inom familjen. Eftersom Sahlgrenska fortsatt att skära ned restriktionerna för sociala möpå verksamheten mitt under pan- ten redan är mycket omfattande demin och ska ”effektivisera” upp- och spridning inom familjen är åt en halv miljard på personalen mycket svårt att undvika återstår arbetsplatserna för att kunna pres2021! Sällan eller aldrig finns några sa tillbaka smittspridningen. Här bevis för att det just är följsamheten krockar dock folkhälsan med kapitill restriktionerna som har triggat talisternas vinstintressen. Att till exempel tillfälligt stänga en tredje våg. Det är förstås svårt att veta hur det verkligen står till, ned stora arbetsplatser där det inte men den undersökning som Sifo går att jobba hemifrån (med full Kantar har gjort sedan pandemins lön för de anställda) skulle förstås början visar i alla fall att det inte är kunna minska smittspridningen någon större förändring de senas- kraftigt – det visar om inte annat Medan Anders Tegnell kommenterar den ökade smittspridningen med att ”största delen av förklaringen handlar nog (!) om det som vi kallar pandemitrötthet, att man inte längre följer restriktionerna så bra som man skulle önska”, skriver Dagens Nyheter den 20 mars i samma artikel att: ”Svenska verksamheter är bra på att följa reglerna för att minska smittspridning. Men allmänheten har blivit allt sämre på att göra som myndigheterna säger.”

de stora smittutbrotten vid Aitikgruvan i Gällivare och batterifabriksbygget i Skellefteå. Men både den tunga industrin och byggbranschen gör miljardvinster trots pandemin och regeringen är inte beredd att göra något som hotar vinsterna. Då tar de hellre en tredje våg med fler döda och skyller på att allmänheten inte följer restriktionerna. Inte heller är regeringen beredd att skjuta till de resurser som behövs till en återuppbyggd välfärd i offentlig regi med till exempel kraftigt utbyggd testning och smittspårning, utbyggd kollektivtrafik utan trängsel och mer personal i äldreomsorgen och skolan för mindre stress och mer kontinuitet i verksamheten. För att få till en sådan ändring är det nödvändigt och därmed välkommet med stora coronasäkra demonstrationer, även om de som protesterar i andra länder skulle tvingas bryta mot vissa restriktioner (en studie från till Black Lives Matter-demonstrationerna i USA visade att dessa utomhusprotester inte bidrog på något mätbart sätt till smittspridningen). Mantrat uppifrån om ”bristande respekt för restriktioner” är precis som skuldbeläggande av flyktingar eller hetsen om ”kriminella i förorterna” försök att sparka nedåt och lägga ut dimridåer runt de verkliga problemen i samhället. Kapitalismens ökade klassklyftor, nedmonterade välfärd och exploateringen av naturen är både orsaken till det dödliga virusets uppkomst och dess dödliga framfart, särskilt bland gamla, sjuka och fattiga. ■


KULTUR

8 APRIL 2021 # 1 446

14

En bok om USA:s djupa rasistiska rötter Med boken Svart Historia – Slaveri - rekonstruktion - återförslavning (Förlag: Bokförläggarna Röda Rummet, 2021) har Peter Widén åstadkommit en mycket läsvärd och faktaspäckad bok om amerikansk historia från 1700-talet till idag. Detaljrikt tecknar han en historia om detta märkliga USA; dess myter, våldsamheter, rasism, och klasstrider. HANS ÖSTENSSON offensiv@socialisterna.org

B

oken ger en djup inblick i varför en rörelse som Black Lives Matter fick en så enorm sprängkraft. Rasismen är fortfarande starkt levande och så länge den historiska beskrivningen på många sätt vilar på fake news har USA svårt att gå vidare. Boken avviker förtjänstfullt från den gängse historieskrivningen och visar tydligt hur klassaspekten präglar mycket av de lagar och ställningstaganden som genomsyrar det politiska livet idag och historiskt. Redan den ”heliga” konstitutionen är inte skapad av några ”ädla” personer med chefsideologen Madison i spetsen. ”Moraliska aristokrater” som utgående från ideal från antiken format och skrivit den amerikanska konstitutionen. Den är en kompromiss mellan de härskande klasserna i norr och söder. Ett fyrtiotal delegater från de olika delstaterna arbetade under några månader fram den nya författningen. Dessa delegater, många av dem var slavägare, lyckades formulera den mäktiga inledningen som säger att ”alla människor är skapade lika”. Hyckleriet framstår som gränslöst. Enda förklaringen till formuleringen måste vara att de vita grundlags-fäderna ansåg att de svarta inte riktigt var människor i samma mening som de själva. Fortfarande tolkas varje ord i denna konstitution av tusentals jurister. Orden betraktas som så heliga att Högsta domstolen med sina nio på livstid utnämnda domare nästan betraktas som Guds sändebud, och det politiska livet utspelas i dess skugga. I den gängse historieskrivningen avskaffades slaveriet formellt efter att nordsidan segrat i inbördeskriget. Visserligen erkänns av historieskrivarna att de svarta fortfarande inte var jämställda med de vita, och att mycket återstod att göra 1865. Widén bygger som bygger sin bok på djupläsning av några amerikanska författares verk. Bland andra Peter Camejos bok Racism, Revolution, Reaction 1861-1877 och Douglas A Blackmons Slavery by another name. De menar att även om slaveriet formellt avskaffades kan man säga att de svarta ”återförslavades”. Villkoren för de återförslavade var inte i alla avseenden desamma som före 1865, men i många fall blev situationen till och med sämre för den afro-amerikanska befolkningen än under slaveriet. Efter inbördeskriget där fler

amerikaner dog (620 000) än sammantaget under de båda världskrigen och Vietnamkriget var landet utmattat. Radikala slavmotståndare (abolitionisterna) och Nordsidans industrikapitalistiska intressen lyckades blockera de reaktionära demokraterna – ”de vitas parti” – genom att stödja de svartas rätt till att rösta. Sydstaterna som förlorade kriget ville inte ge upp så lätt och för Lincoln var det viktigaste att hålla samman unionen. Även om han var emot slaveriet lät han sydstaterna hållas och Black Code-lagarna mellan åren 1866-1868 skapades. Segrarna i inbördeskriget kunde dock under några få år genomföra radikala förändringar i sydstaterna. Det var den radikala rekonstruktionens tid då allt tycktes möjligt och att segern i kriget skulle kunna innebära radikala förändringar. Men en så radikal rörelse kunde inte få fortsätta. Det var en outhärdlig situation för de vita plantageägarna. Både i norr och söder insåg man riskerna med att släppa fram arbetarklassen, både de svarta arbetarna och de vita, och snart inleddes kontrarevolutionen i söder. Motståndet från Nordsidan var minst sagt halvhjärtat. Genom terror och massakrer i till exempel New Orleans och Memphis tvingades de radikala republikanerna bort från makten. Detta berodde också på att industrikapitalisterna i norr inte längre behövde de svartas röster eftersom sydstatsdemokraterna började överge sina tankar om att sprida plantageekonomin i hela USA. Black Code-liknande lagar infördes. De svarta fick inte bära vapen, inte rösta, vita och svarta fick inte gifta sig. En afroamerikan som talade för högt inför en vit kvinna kunde sättas i fängelse. På snart varje område kom segregeringen att gälla. Beskrivningen av dessa nästan 100 år av våldsamt förtryck av de svarta är bokens viktigaste del. Skapande av den första Ku Klux Klan-rörelsen, den andra och våldsammare kom några årtionden senare, var inte den enda paramilitära gruppen som härjade och som med terror satte skräck i den svarta befolkningen. Ett system av delstatliga fängelser byggdes där de svarta för minsta företeelse blev fängslade. Detta kunde ske på många sätt. Storbolagen kunde tvinga de svarta att skriva på ett kontrakt som måste följas, annars blev det hårda bestraffningar och fängelsestraff och

de stora bolagen kunde ”hyra” arbetskraften. Även den lokala sheriffen och fredsdomaren kunde sätta de svarta i fängelse och göra dem tillgängliga för det lokala företaget. Eftersom varje förseelse, och det fanns oändligt många, kunde resultera i ett fängelsestraff kunde de stora företagsägarna och de mindre företagen knyta de svarta till sig i slavliknande förhållanden. Hela södern präglades av delaktighet i systemet. Huvudsyftet var att skapa en undergiven, billig arbetarklass som inte organiserade sig. Ett annat sätt att binda de svarta till sig var skapandet av den så kallade sharecroppingen, där de svarta genom att arrendera en jordplätt och låna av jordägaren till utsäde och utrustning, satte sig i skuld till jordägaren. Jordägarna dikterade villkoren och skuldsättningen blev ofta livslång. För en skuldsatt var det förbjudet att flytta.

Radikala krav på jordreform motarbetades med frenesi, även från Nordsidans industrikapitalistiska intressen. Boken är oerhört rik på beskrivningar hur förtrycket av de svarta kunde pågå och accepteras i århundraden. Vad som gör Widéns bok så läsvärd är att han lägger ett klassmässigt raster över retoriken och visar att bakom de högstämda orden låg en strävan från de ledande samhällsklasserna att behålla sin makt och hålla tillbaka arbetarklassen. Detta märks också av beskrivningen av de stora politiska partierna som agerar för att stödja sin klass. Vad har denna våldsamma historia för inverkan på dagens USA? Fortfarande är valdeltagandet litet. Endast 6 procent av befolkningen röstade vid det första valet efter befrielsen från England. Fortfarande är det kapitalet, idag finanskapitalet,

som styr. Fortfarande gör tongivande krafter allt för att hindra alltför radikala kandidater att komma fram – se på hur det demokratiska etablissemanget kraftsamlade för att hindra den radikala ”socialdemokratiska” kandidaten Bernie Sanders att nå framgång. Uppkomsten av de högerreaktionära antidemokratiska grupper som idag finns i USA har skapats ur den historiska myllan och utgår från samma konspiratoriska och rasmässiga föreställningar som har präglat den amerikanska historien. Widéns bok är viktig för att förstå USA och bör läsas av många politiskt intresserade. ■

Författare: Peter Widén Förlag: Röda Rummet Utgivningsår: 2021 Antal sidor: 256


Boden:

Nationalismen inom delar av vänstern Tid: Tisdag den 13 april kl 18.30. Plats: Digitalt via zoom. För mer info: 070-231 99 10.

Luleå:

Nationalismen inom delar av vänstern Tid: Tisdag den 13 april kl 18.30. Plats: Partilokalen + digitalt. För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

Kärnkraftskatastrofen i Fukushima Tid: Onsdag den 14 april kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Mellansverige:

Vänsterpartiet Västerås, Örebro, Eskilstuna Tid: Onsdag den 14 april kl 19.00. Plats: Digitalt. För info: 073-740 39 54.

Stockholm:

Sthlm Sydväst Tid: Tisdag den 13 april kl 18.30. Plats: Digitalt. För mer info: 073-509 06 84.

Haninge:

Tid: Torsdag den 15 april kl 18.15. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 072-524 42 95.

Göteborg:

Inför 18 april Gemensamt möte för alla Göteborgs partiföreningar Tid: Torsdag den 15 april kl 18.00. Plats: Digitalt. För mer info: 073-501 21 37.

Syd:

Marknadshyra, hälsoscheman & övergångsprogrammets metod Lund, Malmö, Växjö Tid: Måndag den 12 april kl 19.00. Plats: Digitalt. För info: 073-740 39 54.

Snudd på 100 000 kr!

M

ars månads resultat landade på 92 725 kronor, nära vår höga målsättning på 100 000 kronor. I april siktar vi mot att dra in minst 50 000 kronor, och för det kommer vi att behöva din hjälp!

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv har sen första början kämpat och tagit initiativ till protester mot det januariavtal som är chockfyllt med reaktionär högerpolitik. Inte minst är vi nu aktiva och är med i att organisera mängder av protester mot marknadshyra, ett dråpslag mot landets hyresgäster. Läs mer om det på sid 6-7. Men vi kämpar även lokalt: mot nedskär-

ningar i förskolan i Haninge, för hemlösas rätt till tak över huvudet i Luleå, med mera. Allt vi gör kräver resurser, även ekonomiska. Vi är beroende av arbetare och våra sympatisörer för att hålla uppe kampen för en bättre, socialistiskt värld. Stöd oss! Swisha en summa till 123 240 32 85 eller sätt in på PlusGiro: 87 96 49-2. Tack! ■

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Uppsala:

För info: 072-200 08 13.

Karlskoga:

För info: 072-736 14 69.

Borås:

För mer info: rs.boras@socialisterna.org.

Kärnkraftskatastrofen i Fukushima Sthlm Norra Tid: Onsdag den 14 april kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-990 38 40. Sthlm Sydost Torsdag den 15 april kl 18.30. Plats: Digitalt. För mer info: 073-509 06 84.

Svaret är socialism

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

Liv och hälsa måste gå först!

Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektivtrafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsrekommendationer i alla miljöer med trängsel, även arbetsplatser. • Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorium. Kraftig utökning av masstester och snabbtester. • Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen. Staten ska skapa en spårningsapp som är säker. • Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. Demonstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen. • Räddningspaket till idrott och kulturliv för att förhindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar. • Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra samhällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera). • Statligt ingripande mot företag som tvingar sina anställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomföras hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsammans med myndigheterna över vilka arbets-

platser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inomhusgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus. • I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stängas. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fackföreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan. • Statliga pengar för att verksamheter såsom små kulturscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informationsspridning till exempel promenader, telefonväkteri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas. • Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden. • Samhället ska äga och kontrollera all vård och omsorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieutdelningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrningssystemen och stäng omedelbart alla gräddfiler.

• Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta anställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning. • Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov. • Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandlingar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smittbärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur socialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd. • Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkortad arbetsdag med bibehållen lön. • Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av matproduktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier. För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sätter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.


BRÄNNANDE

8 APRIL 2021 # 1 446

Överläkare på Östersunds sjukhus larmar:

Akademiska sjukhuset i Uppsala är bland de senaste som återigen tvingas skjuta på planerad vård.

”Vi ser hur patienterna lider”

F

Den tredje vågens smitta sätter hård press på vården i Sverige i ett läge där personalen är både fysiskt och psykiskt slutkörd. KATJA RAETZ, specialistsjuksköterska

offensiv@socialisterna.org

A

ntalet fall av covid-19 har enligt Folkhälsomyndigheten ökat för varje vecka sedan vecka 6. Särskilt har den brittiska virusvarianten ökat. I regionerna Dalarna, Uppsala, Gävleborg, Jönköping, Västerbotten och Stockholm har krislägesavtalet aktiverat. Avtalet innebär att arbetstiden höjs till 48 timmar i veckan, och det är även möjligt för arbetsgivaren att beordra nödfallsövertid samt att låna in och ut personal för att kunna flytta resurser efter behov. Som kompensation betalas en särskild ersättning på 120 procent av ordinarie lön för alla arbetade timmar. På flera håll har man även stängt mottagningar och skjuter på planerad vård, som på Gällivare sjukhus

i Norrbotten och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Region Västernorrland har flaggat för att all planerad vård kan ställas in. Följden av detta är utan tvivel att den så kallade vårdskulden byggs på. Få om ens några av åtgärderna syftar dock till att angripa de underliggande orsakerna till problemen. I och med krislägesavtal kan regionerna lämpa över personalkostnader till staten. Vårdkrisen uppstod inte med pandemin. Vårdens dilemma är och har varit personalbristen på många håll samt att vårdens styrning varken utgår från befolkningens eller personalens behov. Istället för planering efter behov har detaljstyrning, uppstyckning av verksamheter i enskilda enheter och snäva budgetramar varit på dagordningen. Privata vårdföretag har tillåtits göra vinster på skattemedel. Brist på personal har lösts med inhyrning som i sin tur har drivit upp kostnaderna som sedan besvaras med nya nedskärningarna, såsom har skett i Västernorrland och Stockholm.

I ett läge där liv står på spel är det självklart att resurserna omfördelas till den mest akuta vården. Men samtidigt behövs en grundläggande omstrukturering av vård och omsorg. Istället för den uppstyckning som har skett behövs samordning. Detta gäller inom regioner, särskilt region Stockholm där vården har blivit uppstyckat i över 30 vårdval med en uppsjö av olika vårdgivare, men också regionerna sinsemellan och även mellan regioner och kommuner. Det behövs en stopp på vinstjakt och gräddfiler. Vård och omsorg ska drivas i offentlig regi utan vinstsyfte och under demokratisk styrning av de anställda. Att antalet covid-fall på äldreboenden, där nu 93 procent av alla boenden har fått minst en vaccindos, inte har ökat under de senaste veckorna ger en glimt av hopp. Det visar också hur avgörande vaccineringen är för att få stopp på pandemin, i Sverige och globalt. För detta krävs en socialistisk omställning av produktion och vård så att de med störst behov kan prioriteras. ■

I Länstidningen Östersund den 27 mars larmar överläkare vid kirurgen om situationen. ”Vi ser lidandet hos patienterna och vi vet att

vi inte gör det som vi är ålagda att göra. Att arbeta i den här otillräckligheten är en konstant arbetsmiljöfråga”, säger Johan Johansson, överläkare på palliativa enheten. I samma artikel säger Johannes Enebog, överläkare vid övre gastrointestinal kirurgi, att de som främst kommer i kläm är patienter med godartade diagnoser, men som behöver läggas in. På grund av platsbrist måste de nekas vård. Deras tillstånd kan då förvärras.

Det slopade arbetstidsavtalet påstods vara ett sätt att försöka komma till rätta med personalbristen. Men nu är vi där igen med inhyrd personal och omfördelning av befintlig personal. Vårdens problem i Jämtland/ Härjedalen får ingen lösning genom genom omfördelningar och inhyrd personal, utan det krävs bra löner och arbetsförhållanden. Det skadar inte heller om de styrande sätter sig in i de förhållanden som personalen arbetar under. ■ Sigbritt Herbert

Amazons extremt antifackliga hållning möts av strejk och protester.

Strejk för kollektivavtal på Amazon i Tyskland

U

nder påskveckan genomfördes en fyra dagar lång strejk på Amazon i Tyskland. Drygt 2 000 deltog i strejken som inleddes samtidigt som rösträkningen för att få bilda fack på Amazon i Bessemer, Alabama påbörjades (den pågår ännu när Offensiv går i tryck den 6 april). I Tyskland är det Verdi, landets

näst största fackförbund, som organiserar arbetarna och tar strid för kollektivavtal och bättre villkor. Verdi har sedan 2013 kämpat för kollektivavtal på Amazon. Inför påskhelgens fyra dagar långa strejk lyftes den ständigt aktuella frågan om kollektivavtal igen. ■ Lars Bjersing

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Foto: Vilgot Karlsson

Gå med i

Foto: Staffan Claesson / Pressbild

Vården pressas allt mer av smittan

ör drygt ett år sedan drev regionstyret (M, L, C och MP) i Jämtland/Härjedalen igenom en förändring av arbetstidsavtalet vid Östersunds sjukhus. Officiellt var det för att skapa jämlika villkor mellan olika personalgrupper. Fram till den 1 april förra året hade personalen vid bland annat kirurgen ett avtal som gav dem mer tid till återhämtning mellan passen. Nu fick alla samma centrala avtal. För berörd personal innebar det längre arbetstid och sämre lön. Ingen blir då förvånad över att personalen slutade. Fram till mitten av september hade 27 sjuksköterskor slutat. Många, inte alla, ersattes av ny, oerfaren personal. Det här gjorde att pressen på kvarvarande personal ökade. De som var kvar kunde inte heller ge en lika kvalificerad vård som de hade gjort tidigare och som de önskade.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.