Offensiv 1141

Page 1

Posttidning A

5 mars 2015 / # 1 140 / Pris: 10 Kr / Stödpris: 20 Kr / Månadspren: 40 Kr

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

kv agen 8 m

r t era p s n o m

åI

KAMPANJ

nod a r

s

e D

@offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

in

e t n

o n i e t l a la n r

socialisterna.org

Vad krävs mot vårdkrisen?

11 4

”Vi låter oss inte tystas”

4

Hammarkullen: Rädda mötesplatsen

– läs mer på s 3, 5, 6, 11, 12, 13, 14 och 16 Här kan du demonstrera 7 och 8 mars:

LULEÅ: Lördag 7 mars Manifestion: Gula paviljongen kl 13.00 SUNDSVALL Lördag 7 mars Torgmöte: Stora torget kl 13.00 STOCKHOLM Söndag 8 mars. Demonstration: Samling Södermalmstorg kl 16.00 GÖTEBORG: Söndag 8 mars Demonstration: Samling Götaplatsen kl 14.30 BORÅS Lördag 7 mars: Demonstration: Stora torget 12.00, stadsdelsfest Hässlehus fritidsgård 16.00

MALMÖ Söndag 8 mars: Demonstration: Samling Gustav Adolfs Torg kl 13.00 Övriga orter: se lokal annonsering

7-10

Kvinnokampens historia

SMS:a ditt bidrag till: 72550 Skriv ”offensiv” följt av mellanslag och summa (5-200 kr). T ex: offensiv 50


OFFENSIVS STÅNDPUNKT

5 MARS 2015 # 1 141

2

KRISEN SKÄRPS I RYSSLAND

T

vå dagar innan söndagens protestmarsch i Moskva och på andra håll i landet mördades Boris Nemtsov, en av initiativtagarna. Han sköts ihjäl i närheten av det hårt bevakade Kreml i Moskvas centrala delar. Vem eller vilka som bär ansvaret för mordet och varför det genomfördes är i skrivande stund ännu oklart. Men det finns starka skäl till att misstänka att han mördades för att han var oppositionell och Putinkritiker. Boris Nemtsov var en av Rysslands många nyrika och en del av den kapitalistiska regim som upprättades i Ryssland efter stalinimens kollaps år 1991. Han kom dock på kant med den nya klick som kom till makten när Vladimir Putin blev ny president år 2000. Han kritiserade Putinstyret för dess auktoritära, korrupta styre, men också för att det inte var tillräckligt nyliberalt i sin ekonomiska politik. Han var också en stark motståndare till Rysslands militära ingripande i Ukraina och stödet till separatisterna. Enligt Nemtsov gick Putins Ukrainapolitik på tvärs med den ryska kapitalismens intresse av ett ökat ekonomiskt utbyte med Ukraina. Den spontana massrörelse som uppstod protestvintern 2011-12 kunde ha utvecklats till en utmaning av regimen. Men de borgerliga oppositionspolitikerna, inkluderat Nemtsov, tvekade och möjligheten rann ut i sanden. Putin satt inte bara kvar utan kunde tillfälligt stärka sin makt. Men den nationalistiska våg som Putin har kunnat rida på ef-

ter vinter-OS i Sotji i fjol, det ryska övertagandet av Krim och konfrontationen med Västimperialismen över Ukraina är inte bestående. Rysslands snabbt förvärrade ekonomiska och sociala kris undergräver också Putins ställning samt bidrar till ytterligare splittringar i toppen. Samma dag som mordet skedde flaggade vice finansminister Tatiana Nesterenko för än större nedskärningar än de 10-procentiga nedskärningar på alla sektorer utom militären som aviserades i början av januari. Det är mycket möjligt att mordet var ett försök att skrämma och tysta den oppositionsrörelse som är i vardande. Under de senaste månaderna har det förekommit betydligt fler protester mot obetalda löner, ned-

skärningar och sämre arbetsvillkor än tidigare. Det var också 20 000 som vågade sig ut på Moskvas gator två dagar efter mordet. Men protesterna väntar ännu på att samordnas och bli till en organiserad massrörelse, vilket är en uppgift som inte kan lämnas till de borgerliga oppositionspolitikerna. Sanktioner från Väst och Natos upprustning ger dock Putin ständigt nya möjligheter att skylla problemen på ”utländska krafter” och slå mot den spirande oppositionen, vilket i sin tur försvårar uppgiften att bygga den arbetarklassledda massrörelse som krävs för att utmana regimen. Men tiden arbetar emot Putin, som med oljeprisfallet och den ekonomiska krisen har förlorat den grund som han och den ryska kapitalismen har vilat på. ■

DET KAN INTE BLI MER FEL

S

-toppen har fått en ny vapendragare i Carl Bildt. ”Att bara säga upp avtalet vore ett allvarligt misstag som skulle skada Sverige och våra intressen. Vi skulle förlora i både inflytande och möjligheter. Saudiarabien är ett politiskt såväl som ekonomiskt viktigt land”, skrev Carl Bildt och ansåg det vara ovänligt att bryta vapenavtalet med det saudiska kungahuset som beväpnar sig till tänderna för att kunna hålla nere den egna befolkningen och agera vakthund i regionen. När det gäller vapenaffärer finns det inga skillnader mellan krigshöken Carl Bildt och statsminister Stefan Löfven. Båda är de ivriga lobbyister för den svenska exportindustrin i allmänhet och krigsmaterielindustrin i synnerhet. Men vapen till Saudiarabien kan bli en vapenaffär för mycket. Räkenskapens dag närmar sig för de miljöpartister och socialdemokrater i riksdagen som har sagt att man är emot en förlängning av vapenavtalet med Saudiarabien. Det nuvarande avtalet måste sägas upp senast den 15 maj. Visserligen har vapenexporten till Saudiarabien räknat i antal kronor minskat sedan toppnoteringen år 2011 då Sverige sålde vapen till Saudiarabien för nära 3 miljarder kronor mot 338 miljoner kronor i fjol. Men vapenaffärerna har också haft syftet av att ge den svenska kapitalismen en inkörsport till en av världens värsta diktaturer. Saudiarabien är Sveriges största exportmarknad i Mellanöstern och numera den nionde största exportmarknaden utanför EU. Graden av frihet och samhällets utveckling märks på kvinnans ställning. ”Saudiarabiens diskriminerande och förtryckande manliga förmyndarskap förblir intakt trots att regeringen lovat att avskaffa det. Enligt detta system är kvinnor förbjudna att få ett pass, gifta sig, resa eller studera utan godkännande av en manlig förmyndare, vanligtvis en make, far, bror eller son”, skrev Human Rights Watch i november i fjol och uppmanade regimen att släppa de två kvinnor som hade arresterats för att de hade kört bil i trots mot regimen. År 2014 avrättades 87 personer i Saudiarabien. Hittills i år har 35 personer avrättats. Faktum är att Saudiarabien närmast tävlar med terrorsekten Islamiska staten (IS) i brutalitet och offentliga avrättningar, som Aftonbladet noterade i februari i år. Det är bland annat med hjälp av ekonomiska bidrag från Saudiarabiens rika härskare som terrorsekten har kunnat etablera sig i Syrien och Irak. Från Saudiarabien har dessutom även andra ökända terrorgrupper som al-Qaida och Lashkar-e-Taiba (De rättfärdigas här) i Pakistan fått sina pengar. Vapen till en diktatur som finansierar terrororganisationer. Det kan inte bli mer fel. ■

Bankerna håvar in storkovan. Bland de sex vinstrikaste företagen på Stockholmsbörsen finns Sveriges alla fyra storbanker med (SEB, Nordea, Handelsbanken och Swedbank). Bankerna står för 43,4 procent av storbolagens vinster (Arbetet den 27 februari). Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • Prenumerationsärenden: 08-605 94 03 • Fax: 08-556 252 52 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Robert Bielecki, Natalia Medina och Ammar Khorshed • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2015 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447


KAMPANJ

5 MARS 2015 # 1 141

3

Stoppa mäns våld mot kvinnor Natten till söndag den 1 mars skedde ett fruktansvärt mord på trebarnsmamman Elin Falk, tidningen Folkbladets lokalredaktör i Lycksele. En man som hon haft en relation med sitter anhållen för mordet. Både mordet i sig samt att det inte skapar större nyhetsrubriker och debatt är ett starkt skäl till att gå och demonstrera på kvinnodagen den 8 mars.

Mäns våld mot kvinnor omfattar inte bara kvinnomisshandel utan även våldtäkt, incest, prostitution, hedersrelaterat våld och det våld som drabbar barn. Barn drabbas av mäns våld mot kvinnor inte bara genom att de själva blir utsatta för misshandel utan också genom att de tvingas bevittna våld och andra former av förtryck mot mamman. Detta kan också komma att påverka barnens syn på könsroller och maktstrukturer. Det bör också klargöras att mäns våld mot kvinnor inte enbart LINA LARSSON rör sig om fysiskt våld. Psykiskt, rs.lulea@socialisterna.org sexuellt och materiellt våld lämnas ibland utanför debatten och är svåar fjärde kvinna i Sveri- rare att kartlägga statistiskt. ge har någon gång blivit Våldet sker i det fördolda, bakutsatt för våld i nära rela- om stängda dörrar, men våldstioner, enligt en undersökning av strukturen och våldets effekter Brottsförebyggande rådet (BRÅ). är ett globalt samhällsproblem. Det går inte att förneka det faktum Kvinnan har globalt sett mindre att mäns våld mot kvinnor är ett makt; ekonomiskt, politiskt och stort samhällsproblem. över sin egen kropp. Detta medI fjol anmäldes 28 200 misshan- för en svagare position i samhället. delsfall mot kvinnor över 18 år, varav Att jämställa kvinnans makt med 17 700 har begåtts i hemmet av nå- männens är en förutsättning för ett gon offret har haft en relation till. fungerande samhälle. Antalet anmälda våldsbrott mot Biståndsmyndigheten Sida har kvinnor ökade med fem procent i gjort en undersökning som tydligt fjol jämfört med år 2013. visar på sambandet mellan jämMörkertalet är stort. BRÅ upp- ställdhet och fattigdom. I ett hieskattar att knappt fyra procent av rarkiskt samhälle, präglat av ojämn de utsatta har gjort en polisanmä- fördelning av makt och resurser, är lan. De två vanligaste skälen till att förtryck, fattigdom och ojämlikhet inte anmäla är att offret har betrak- ofrånkomligt. tat misshandeln som en småsak Det krävs en organiserad, geeller inte velat blanda in utomstå- mensam kamp som enar alla rörelende. Av de brott som anmäls har ser som kämpar mot våld, diskribara 20 procent lett fram till att nå- minering och förtryck. gon har blivit misstänkt. Det är få Varken mäns våld mot kvinnor gärningsmän som blir dömda och eller bristen på jämställdhet melstraffen är mycket låga. lan könen är isolerade frågor. Det krävs medvetenhet och kunskap Att kvinnoförtrycket återspeglas i om roten till problemen för att tydrättsväsendet är bara en av många ligt se hur vi kämpar mot samma märkbara effeksystem, oavsett ter av det strukdet rör sig Det krävs med- om turella kvinnoom rasism, sexvetenhet och förtrycket som ism eller andra präglar staten. kunskap om roten våldsstrukturer. Den genomtill problemen för Kvinnor som är snittliga fängelsetiden för kvin- att tydligt se hur utsatta för våld n om i s s h a n d e l vi kämpar mot i hemmet befinär fyra månader sig ofta i en samma system, ner och i genomsnitt beroendeställoavsett om det ning. Det kan sju månader för grov kvinno- rör sig om rasism, röra sig om rädsmisshandel. hot om att sexism eller andra la, Var tredje hon ska fråntas våldsstrukturer. vårdnaden om kvinna som har utsatts för grov gemensamma misshandel har skadats så allvar- barn eller att hon är ekonomiskt ligt att hon har behövt uppsöka beroende av sin partner och inte sjukvård. Ungefär 20 kvinnor miss- ser någon möjlig utväg. Viktigt att handlas till döds varje år. nämna är att den utsatta kvinnans

V

Foto: European Parliament / Flickr CC

I fjol anmäldes 28 200 misshandelsfall mot kvinnor över 18 år i Sverige, varav 17 700 har begåtts i hemmet. Mörkertalet tros dock vara mycket stort. förutsättningar kan vara avgörande för hennes möjligheter att ta sig ur våldsrelationen. Exempel på sådana faktorer kan vara etnicitet, klass, sexualitet, ålder, inget permanent uppehållstillstånd, missbruk eller funktionsnedsättning. För att göra det möjligt för kvinnan att lämna relationen måste det finnas tillgång till skyddade boenden och även billiga hyresrätter för att möjliggöra ett normalt liv. Just ekonomin och bostadssituationen kan vara avgörande beroendefaktorer. Kommuner måste avsätta ekonomiska resurser för att se till att det finns akuta boenden och personal som är kunniga och engagerade inom området mäns våld mot kvinnor. Oftast drivs de skyddade boendena av ideella kvinnojourer, som ibland får bidrag från kommunen. År 2013 tvingades två av tre kvinnojourer att neka våldsutsatta kvinnor och deras barn plats. Detta är fullkomligt oacceptabelt. Det måste

finnas resurser och stöd för kvinnor vars förutsättningar har begränsats, till exempel tillgängliga lägenheter för funktionshindrade och att tvåårsregeln för uppehållstillstånd på grund av anknytning avskaffas. En grundläggande förutsättning är att kvinnan har en säker plats att söka sig till, exempelvis ett skyddat boende eller en egen hyresrätt. Bostadsbristen har lett till svårigheter att lotsa våldsutsatta kvinnor vidare till ett eget, permanent boende. Det krävs betydligt fler billiga hyresrätter för att tillgodose dagens behov. Ett annan viktigt krav är att alla som utsätts för våld inom nära relationer erbjuds specialiserad vård och stöd för att kunna klara av att ta sig ur de ofta starka känslomässiga banden till gärningsmannen. Det stöd som finns idag är långt ifrån tillräckligt för att tillgodose de behov som finns. Kvinnojourer är idag beroende av volontärer och donationer för att

driva sin verksamhet, trots att hjälpen som ges borde vara en grundläggande mänsklig rättighet. Alliansen och SD röstade ner satsningen på 100 miljoner kronor till landets kvinnojourer i riksdagen i höstas. Det krävs resurser för att skapa möjligheter för våldsutsatta kvinnor att förändra sin situation. Detta innefattar inte bara ekonomiska resurser, utan även utbildning, myndigheter och andra som arbetar med våldsutsatta kvinnor och deras barn. På socialisterna.org finns en lista med tips och råd till dig som har blivit utsatt för våld eller har en anhörig som har blivit det. Det behövs en enad kamp för att synliggöra mäns ofta dolda våld mot kvinnor. Kvinnojourer måste ges tillräckliga resurser att hjälpa de våldsutsatta kvinnorna och deras barn. Dessutom krävs ett aktivt motstånd mot all form av sexism som förstärker den vidriga kvinnosynen. ■


INRIKES

5 MARS 2015 # 1 141

4

”Vi låter oss inte tystas” kultur- och fritidsnämnden skulle få möjlighet att möta kultur- och fritidslivet i Haninge samt ställas till svars, men istället för att komma ut tittade de skamset ut genom fönstret. ”Fegisar! Hycklare!”, skanderade demonstrationen. Utöver RS, som deltar i kampanjen, kom Kristdemokraterna ut och meddelade att de är motståndare till att flytta Lakeside.

Pressen mot Haninges kulturslakt blir allt större.

Foto: Anna Belstock

Onsdag den 25 februari demonstrerade ett fyrtiotal aktiva i Haninges kultur- och fritidsliv under parollen ”Stoppa kulturslakten”. Det nya kommunstyret (S, MP och C) vill skära ned 11 miljoner kronor i kultur- och fritidsnämnden, bland annat genom att stänga ungdomens hus Lakeside vid sjön Rudan i Handen samt splittra upp och flytta verksamheterna till andra platser. RS HANINGE

rs.haninge@socialisterna.org

P

olitikerna vill också riva fritidsgården Åbygården i Västerhaninge, en 93 år gammal villa, som ska ersättas med mycket mindre lokaler. Detta trots att Åbygården har 800 besökare i veckan. Demonstrationen samlades på Poseidons torg och marscherade iväg till kommunhuset för att sät-

ta press på politikerna strax innan kultur- och fritidsnämndens möte skulle inledas. Cassandra Bergström och Linnea Björnberg, två av initiativtagarna till kampanjen, talade på demonstrationen: – Politikerna i Haninge säger sig vara så stolta över ungdomsinfly-

tandet, men struntar fullkomligt i att faktiskt lyssna på ungdomarna. Beslut som rör Lakeside ska diskuteras med ungdomsrådet – detta har inte gjorts. Politikerna säger sig värna om demokrati, men agerar i verkligheten fullständigt odemokratiskt. Nu får det vara nog! Se längre än er mandatperiod! Robert Bielecki från Rättvisepartiet Socialisterna (RS) synade de styrande politikernas argument: – Haninges styrande politiker hävdar att det inte finns några pengar, men kommunen gjorde ett överskott på omkring 74 miljoner kronor förra året. Kultur- och fritidsnämnden gjorde ett överskott på 1 miljon kronor. Det är inget annat än lögner och bedrägeri från politikernas sida.

– Vi säger att istället för att skära ned, splittra upp och förflytta kultur- och fritidsverksamheter bör man satsa på och vidareutveckla verksamheterna. När demonstrationen sedan tågade mot kommunhuset skanderades det talkörer som ”Rädda Lakeside!”, ”Vi vill ha papper, vi vill ha bevis!” och ”Stoppa kulturslakten!”. Beslutet om att flytta Lakeside har inte fattats i laga ordning. Det finns inga beslutsunderlag och ingen beslutspunkt i varken nämnden eller i kommunfullmäktige – bara en brödtextformulering som har smugit sig in i nämndens strategi och budget för år 2015. Väl på plats utanför kommunhuset var tanken att politikerna i

Linn Hedberg, en av initiativtagarna till kampanjen och verksam i Ormprojektet, var en av dem som tog till orda utanför kommunhuset: – Politikerna borde skämmas! De vägrar se vilken otroligt viktig verksamhet Lakeside och Ormprojektet är. Att de ens säger sig representera kultur och fritid är inget annat än en skandal. Vi låter oss inte tystas! Vi kommer att fortsätta organisera kamp för att rädda Lakeside. Flera andra tal hölls också utanför kommunhuset av aktiva i kampanjen och RoJ-teatern. Trots att ingen av de styrande partierna kom ut kan ingen i kommunhuset ha undgått att höra kampanjens högljudda budskap: Skär inte ned på den livsviktiga och absolut nödvändiga kultur- och fritidsverksamheten i Haninge. På måndagens kommunfullmäktige den 2 mars fortsatte de styrande att hävda att ett beslut redan är fattat och att inget kan göras, trots att så inte är fallet. Politikernas maktfullkomlighet och deras lögner och bedrägerier måste avslöjas och pressen samt kampen mot dem måste nu fortsätta och trappas upp. Demonstrationen gav ny energi och kraft till kampanjen, och kampen kommer att fortsätta för att bringa till stånd ett slut på de styrande politikernas vansinniga nedskärningar. ■

Hammarkullen: Till försvar av lokala samlingsplatser Den 26 februari samlades uppemot 200 hammarkullebor på torget utanför Marias pizzeria för att protestera mot att verksamheten sparkas ut från lokalen och att Hammarkullen därmed förlorar en viktig mötesplats. AMER MOHAMMED ALI amer.mohammed.ali@socialisterna.org

Det är ovanligt med ett sådant engagemang för en lokal pizzeria, men det handlar om mer än en

pizzeria. Dels handlar det om att försvara det lilla utbud av lokal service som finns, dels om trygghet på torget och boendeinflytande. Det är väldigt få som tror att Folkets hus, som står i hyresavtalet som hyresvärd, ligger bakom det här. Många tror att beslutet kommer från högre ort. Hammarkullen har en lång tradition av kamp som har utbildat de boende i social mobilisering och nätverkande. Folkets hus har många gånger varit med och stöttat kampen. – Även om vi skulle förlora pizzerian så är det viktigt att vi kämpar. För vad tar de bort sen?, menar Diar Mekael, som jobbar med sin bror på Marias. Ju längre Marias hålls öppet desto större möjligheter blir det för att rädda verksamheten. Marias har i skrivande stund betalat hy-

200 personer slöt upp på Hammarkulletorget.

Foto: Vailan Dil

K

ampviljan var hög under demonstrationen i Hammarkullen, nordöstra Göteborg. Johannes Lundberg, RS-medlem och en av initiativtagarna till protesten, var först ut av talarna: – Detta är en viktig mötesplats för boende i Hammarkullen. Jag undrar varför boende från området inte har blivit tillfrågade om det här?

Reza Talebi (S), ordförande för Folkets hus i Hammakullen, var på plats för att svara på frågor. När Shorash Mekael, som jobbar på Marias, berättade att över 1 000 personer har skrivit på protestlistor mot uppsägningen tvingades han att ändra sin retorik. – Jag ska ta tillbaka det här till min styrelse och diskutera det här. GöteborgsLokaler, som äger huset, uppgav att de inte kunde komma till manifestationen, men annonserar istället för en informationsträff den 26 mars. Det kommer att bli ett viktigt möte för boende i Hammarkullen, där boende kan sätta press på kommunen och kräva demokratiskt inflytande i sitt område.

ran ytterligare en månad trots att de skulle ha lämnat lokalen, men i sig kommer det inte att räcka, utan

det kommer att behövas fortsatta protester och en mobilisering till mötet den 26 mars. ■


5 MARS 2015 # 1 141

5

I korthet Sex timmars

arbetsdag nu

Rekord i antalet överbeläggningar

V

årdkrisen Antalet överbeläggningar på Sveriges sjukhus fortsätter att öka och nådde under januari månad en ny toppnotering. 3,9 procent var snittet för hela landet. Däremot hade vissa landsting betydligt högre siffror: Sörmland 10 procent, Gävleborg 7,6 procent Östergötland 6 procent Västerbotten 5,7 procent och Västernorrland 5,7 procent. Det rapporterar Vårdförbundet den 25 februari. På Mälarsjukhuset i Eskilstuna var läget kanske värst i hela Sörmland, där ett stort antal vårdplatser har hållits stängda under januari. På kirurgiavdelningen hölls endast 15 av 40 platser öppna. – Det var förfärligt i januari. Efter jul hade vi över 40 överbeläggningar vilket till stor del också berodde på att det fanns 70 utskrivningsklara patienter kvar på sjukhuset, säger chef­ läkare Eva Basilier på Mälarsjukhuset.

Fler barn som far illa i västra Sverige

Foto: Gunilla G / Flickr CC

S

ocial utsatthet Enligt en enkätundersökning som SVT:s Västnytt har gjort har antalet anmälningar om barn som far illa ökat dramatiskt de senaste åren i västra Sverige. I vissa områden har antalet anmälningar ökat med över 100 procent. Följden blir en tyngre arbetsbelastning på socialkontoren och att risken för felaktiga beslut ökar. Det rapporterar Västnytt den 2 mars. – Sett ur ett tioårsperspektiv talar vi om ett paradigmskifte inom den sociala barnavården, säger Malin Hedelin, områdeschef för familjestöd i Trollhättan stad, till Västnytt, och fortsätter: – Antalet anmälningar blir fler och fler och de är oftare av en så problematisk karaktär att de kräver omedelbara insatser och åtgärder.

Hög tid att sex timmars arbetsdag införs. Det skulle innebära en positiv förändring för såväl enskilda individer som för hela samhället.

Trots att fackliga organisationer som Kommunal har svikit kravet på sex timmars arbetsdag och att Vänsterpartiet är det enda riksdagspartiet som står bakom kravet har försök med kortare arbetsdag satt frågan på dagordningen igen. LINA RIGNEY THÖRNBLOM

rs@socialisterna.org

P

å bland annat ett äldreboende i Göteborg och på Norrlands universitetssjukhus i Umeå genomförs nu försök med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Man ska under ett år mäta hälsoeffekterna hos personalen och även ekonomiska effekter. Historiskt har arbetstidsförkortningar varit en viktig fråga. År 1919 infördes 8 timmars arbetsdag och det dröjde till 1971 innan 40 timmars arbetsvecka infördes. Men arbetstidsförkortningen var ingen skänk från ovan. Det var en fråga om kamp från arbetarrörelsen för ett drägligare liv. ”8+8+8”, alltså att arbeta åtta timmar, sova åtta timmar och ha åtta timmar över till annat blev ett talande exempel.

klarar heller inte av att jobba heltid inom ofta slitsamma kvinnodominerade yrken, till exempel inom vården där år av nedskärningar och personalneddragningar har gjort arbetssituationen ohållbar. En arbetstidsförkortning skulle även frigöra arbetstillfällen och på så sätt minska arbetslösheten. Representanter för näringslivet, oavsett om det är politiker eller ledarskribenter, hävdar att vi inte har råd att korta arbetstiden. Men det stämmer inte. Det är en prioriteringsfråga. Den förra regeringens skattesänkningar motsvarar ungefär 150 miljarder kronor. Ett verkligt införande av sex timmars arbetsdag skulle kosta mindre än 80 miljarder kronor per år.

Sex timmars arbetsdag skulle innebära en positiv förändring inte bara för individen utan även för samhället. Det är en avgörande jämställdhetsfråga då fler kvinnor, som utgör den absoluta majoriteten av deltidsarbetande, skulle få möjlighet till en heltidsinkomst. Många kvinnor väljer idag, mer eller mindre frivilligt, att jobba deltid för att hinna med att till exempel ta hand om barnen. Många

Framförallt är kravet på sex timmars arbetsdag en politisk och ideologisk fråga. Det är ett krav som har övergetts av fackföreningar och till exempel Miljöpartiet. Vänsterpartiets styrelse kördes över av medlemmarna och tvingades att gå med på att ha kvar kravet, vilket dock förblir ett önskemål på pappret. I brist på klasskamp och en stark fackföreningsrörelse återspeglas

bland annat fackens högervridning i dess politiska program och krav. En arbetstidsförkortning tillsammans med en förlängd, hundraprocentig och individbaserad föräldraförsäkring skulle kunna motverka vårdnadsbidragets cementerande av könsrollerna. Sjukskrivningarna som kostar samhället oerhörda summor skulle minska. Arbetslösheten och dess kostnader skulle också minska. I slutändan handlar det om vad det är för samhälle vi vill ha och vilka liv vi vill leva. Sex timmars arbetsdag är ett krav mot det konsumtionssamhälle vi lever i idag, där vi jobbar maximalt, stressar hem för att stressat hinna umgås med familjen innan vi måste sova för att orka jobba dagen efter. Att kämpa för ett socialistiskt samhälle innebär inte bara att kämpa för en rättvis värld utan även för ett liv med frihet att leva. Som ett steg på vägen är kravet på sex timmars arbetsdag oerhört viktigt, men det kan bara vinnas genom att arbetarklassen kräver det i en facklig och politisk kamp. ■

Ekonomi och arbetstid • BNP per person när åtta timmar infördes (1901): 29 000 kronor. • BNP per person när 40-timmarsvecka infördes (1971): 130 000 kronor. • BNP per person (­prognos) om sextimmarsdag införs (2015): 380 000 kronor.

Politikerna säger nej till väskstaty

A

ntirasism Alla partier i Växjö är eniga om att väskstatyn, statyn över den ikoniska bilden av en kvinna som svingar en väska mot en nazist i Växjö år 1985, inte ska resas. Förslaget röstades ned under onsdagens kultur- och fritidsnämndsmöte i Växjö. Miljöpartiet hävdar att ”hon var en del i en våldsam mobb”, rapporterar Dagens Arena den 25 februari. Även Vänsterpartiet röstade emot den antirasistiska statyn, bland annat med motiveringen att den ”är ryckt ur sitt sammanhang”.

Sämre arbetsmiljö ger sjukare kvinnor

A

rbetsvillkor Kvinnor blir sjukare av jobbet än män eftersom deras arbetsmiljö är sämre. Det slår Arbetsmiljöverket fast efter en treårig satsning om kvinnors arbetsmiljö. Och det är inte endast fler sjukskrivna kvinnor än män, utan kvinnor drabbas också av fler arbetsrelaterade besvär och arbetsskador vilket tvingar dem att lämna arbetslivet i förtid. Slutrapporteringen kom ut i diverse medier den 27 februari. Kvinnornas arbetsuppgifter är oftare repetitiva och enformigare jämfört med mäns arbetsuppgifter, även om de har samma jobb. Detta kan på sikt leda till belastningsskador. – Tidigare trodde man att skillnaderna till stor del berodde på fysiska olikheter, som att kvinnor har mindre och annorlunda muskler, men det förklaringsvärdet är mycket mindre än vi trott, säger Boel Callermo, som ansvarat för projektet på Arbetsmiljöverket, till tidningen Arbetet den 27 februari.

Rödgröna framåt och Alliansen bakåt

V

äljarstöd De så kallade rödgröna partierna (S, V, MP) får 44,3 procent av väljarstödet medan Alliansen får 38,5 procent. Detta enligt Ekot/Novus sammanvägning av väljarundersökningarna för februari månad. Det rapporterar flera medier den 1 mars. Vänsterpartiet ses som den stora vinnaren då de ökar från 6 procent till 6,9 procent. S, M och FP backar något medan stödet för övriga partier är oförändrat. ■


INRIKES

5 MARS 2015 # 1 141

6

Foto: Velovotee / Flickr CC

FI:s ledning med Gudrun Schyman i spetsen saknar klassperspektiv och säger sig vilja vara ett ”parti för företagarna”. Dessutom avfärdar Gudrun konflikten mellan höger och vänster som en förlegad ”snuttefilt” [sic].

Unga kvinnor trakasseras på arbetet En ny undersökning som Statistiska Centralbyrån (SCB) har tagit fram på uppdrag av LO visar att en stor andel unga kvinnor, framförallt i arbetaryrken, utsätts för sexuella trakasserier på sin arbetsplats.

LOUISE STRÖMBÄCK louise.strömbäck@socialisterna.org

Sexuella trakasserier i arbetet är ett symptom på bristande jämställdhet och på sexismen i samhället. Att situationen för kvinnor med visstids- och tim­ anställningar är allra värst är ett tydligt tecken på nyliberalis­ mens ansvar. Många kvinnor, framförallt unga, vågar inte agera mot trakasserier, utan väljer istället att finna sig i dem av rädsla att förlora sitt arbete. Kampen mot sexuella tra­ kasserier och andra former av kvinnoförtryck måste kopplas samman med kampen mot all högerpolitik och alla olika for­ mer av förtryck som den upp­ rätthåller. ■

Vad hände med FI? Vad hände med Feministiskt Initiativ (FI)? Partiet väckte ett stort och efterlängtat hopp under valkampanjen 2014, men nu har det inte hörts så mycket av partiet. Det är fyra år till nästa val – är det därför det är så tyst? ELIN GAUFFIN

elin.gauffin@socialisterna.org

F

I:arna är inte som alla andra politiker. Det kan sägas uti­ från personliga erfarenheter. När Rättvisepartiet Socialisterna (RS) bjöd ut de rödgröna att ta emot 73 000 namn på namnlistor som kopplade ihop kampen mot rasismen med klasskamp och soci­ ala frågor var det just Sissela Nord­ ling Blanco från FI som nappade och kom ut och tog emot. Ett av skälen till att FI fick ett ge­ nomslag under år 2014 var att de lyckades koppla ihop feminismen med antirasismen och därtill att koppla sin partipolitik till gräsrots­ rörelser. Partiet hade egna stora demon­ strationer, exempelvis på första maj, och deltog i de många antira­ sistdemonstrationerna mot Sveri­ gedemokraterna. Därtill var partistrukturen väl­ digt lokal med hundratals fram­ gångsrika homepartyn. FI växte på ett år från 1 500 medlemmar till 22 000 medlemmar och från 11 lokala grupper till 70 i hela landet. I valet till EU-parlamentet fick FI 5,5 procent av rösterna och blev invalt. I riksdagsvalet trängdes

däremot partiet mellan den tillta­ gande blockpolitiken och reger­ ingsfrågan och fick 194 719 röster, vilket var 10 000 färre än i EU-va­ let. De 3,1 procenten räckte inte för platser i riksdagen. Däremot blev FI invalt i 13 kommuner, inklusive i de största städerna. Offensiv delar FI:s egna nyutkomna valanalys som pekar på att ett vik­ tigt skäl till FI:s genombrott är att de lyckades framställa sig som mer ideologiska än det övriga politiska etablissemanget. Detta säger mest om hur likriktat etablissemanget är. FI har lyft sina visioner högt i dagspolitiken, vilket av många uppfattats som fräscht. Med tiden går det inte att bara framhäva vad partiet vill göra, utan det krävs en redovisning av vad som verkligen har uppnåtts. Dagens Arena skrev i en artikel om FI från Österlen där partiet har haft fyra mandat den senaste pe­ rioden. Paritet har lagt fram åtta motioner, varav flera har handlat om könsuppdelad statistik. Sedan har det hängt i luften vad som ska göras med statistiken. FI sitter och styr i Stockholms

stadshus, vilket innebär att de kom­ mer nära den verkliga makten i lan­ det, såväl den ekonomiska som den politiska makten. Stockholm är ett gigantiskt py­ ramidbygge av klassklyftor. Bland annat är bostads- och skolmark­ naden söndersegregerad och äld­ reomsorgen totalt privatiserad. Att utmana det innebär att konfrontera kapitalet. Då måste det visa sig om förra årets gräsrotsrörelser bara var tillfälliga eller om de används som ett redskap för att få politisk makt underifrån. För att lyckas med en sådan stor sak som att återkommunalisera älderomsorgen, inte bara när kon­ trakten går ut utan som ett sätt att få tillbaka de kommunala medel som skänkts till företagen, krävs att man organiserar strejker från äld­ reomsorgspersonalen med stöd av anhöriga som alltför ofta får gripa in när vården inte fungerar. Båda kategorierna utgörs främst av låg­ avlönade kvinnor. Om det togs initiativ till en masskampanj mot det sexistiska våldet, för pengar till kvinnojourer, mot sexistiska domar och så vida­ re skulle det troligtvis finnas stora chanser till bra uppslutning då det finns ett starkt tryck i dessa frågor. Tyvärr är det andra sorters ut­ spel som har skapat rubriker för FI på sistone. Det tog bara några veckor efter att partiet valdes in i EU-palamentet innan Soraya Post röstade för den reaktionära krist­

demokraten Jean-Claude Juncker som EU-ordförande, vilket kom som en chock för många. När det kom till den politis­ ka krisen i Sverige har FI inte haft någon egen hållning. När S-MPregeringen gjorde upp med högeral­ liansen skrev FI på sin hemsida att de välkomnar uppgörelsen och tyck­ te att den borde ha kommit tidigare. Det senaste utspelet är från kon­ gressen för några veckor sedan. FI gör ett uttalande om att de är ett par­ ti för företagare. ”Det är av stor vikt för samhället, ekonomin och arbets­ marknaden att det startas och drivs företag i Sverige”, skrev de bland an­ nat. Innehållet handlar om att även småföretagare ska få sjukersättning. Men återigen återkommer den brist i klassperspektiv som FI besitter, där klasskonflikten verkar ses som någon form av diskriminering och inte exploatering i ett ekonomiskt system. Vilken sida i klasskampen står FI på? Partiet har inte deklarerat att de är ett ”arbetarparti” . FI uppfattas i alla fall som vän­ sterinriktat och har även krav på sex timmars arbetsdag utan löne­ sänkning och nej till vinster i väl­ färden. Det gäller att alla som har inspirerats av feminismen nu inte lägger av utan fortsätter att bygga en verklig rörelse underifrån och ser hur frågorna hänger ihop. I förlängningen går det inte att nå jämställdhet utan att avskaffa kapi­ talismen och detta går inte att göra enbart genom parlamentarism. ■

Foto: Natalia Medina

U

ndersökningen gjor­ des efter Arbetsmil­ jöverkets rapport om utbredningen av sexuella trakasserier i olika branscher, utefter olika åldrar och anställ­ ningsformer, som kom år 2014. Den visar på strukturella pro­ blem som drabbar kvinnor på arbetsmarknaden, inte minst arbetarkvinnor. Bland kvinnor på arbets­ platser, som inom hotell- och restaurangbranschen, handeln och vård och omsorg, är siffror­ na höga: 14 procent av kvinnor i åldrarna 16-29 år inom dessa branscher utsätts för sexuella trakasserier av kunder, gäster, brukare med flera. Ytterligare tre procent blir även trakassera­ de av kollegor och chefer. Men bland de kvinnor med tidsbe­ gränsad anställning är andelen 50 procent högre. Detta visar på ett av de många problemen med tidsbe­ gränsade anställningar och timanställningar som bidrar till ökad osäkerhet och utsatthet för de arbetande kvinnorna.


8 MARS – KAMP FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER

5 MARS 2015 # 1 141

7

Kvinnokampens historia Det breda feministiska uppvaknandet står och vacklar. Vilken är vägen framåt? En enkel röst på Feministiskt Initiativ har inte räckt. En titt på kvinnokampen historiskt från den första vågens kvinnorörelse vid 1800-talets övergång till 1900-tal kan vara till hjälp. Denna artikel är en kortare version av en tidigare artikel som publicerades i skriften Marxism och feminism. Offensiv följer upp med rösträtts­kampen och personporträtt på socialistiska pionjärer.

Kvinnor i Sverige fick i vissa fall arbeta 16 timmar om dagen, samtidigt som de var (och i många fall fortfarande är) ansvariga för att sköta hemmets sysslor.

ELIN GAUFFIN

elin.gauffin@socialisterna.org

”D

na är det som lägger grunden för överbyggnaden. Därför börjar vi med att titta på kvinnans arbete. Kvinnans arbetsuppgifter, hennes roll, är beroende av samhällsförhållandena vilka i sin tur beror på produktionsförhållandena. Forskaren Ulla Wikander visar i boken Kvinnoarbete i Europa 1789 – 1950 hur genus för ett visst arbete förändras. Till exempel var mjölkandet av kor först kvinnors arbete, men efter mjölkmaskinernas införande blev det männens arbete. Vid varje teknikförbättring omdefinieras genusstatusen. De bättre jobben har generellt sett gått till männen, medan kvinnorna blev reservarbetskraften och fick ta de flexibla, tillfälliga och lägst avlönade jobben.

Kvinnor hade tidigare jobbat i gruvor, men förbjöds i Sverige att jobba under jord år 1870. Större och färre jordbruk gav massfattigdom på landsbygden och påskyndade en inflyttning till städerna. De flesta gifta kvinnor jobbade med tillverkning i hemmen. Under 1800-talets andra hälft började kvinnor att jobba i byggindustrin, bland annat som smäckor och som spånkärringar på sågverk. År 1882 var en fjärdedel av kvinnorna i Tyskland anställda utanför hemmet. Mellan år 1882 och 1895 hade kvinnor i förvärvsarbete ökat med 18,7 procent (15,8 för männen), mellan år 1895 och 1907 med En vanlig uppfattning idag är att det 44,4 procent (19,3 för männen). var liberalerna som stod för vad som Det vanligaste yrket för kvinnor påminde om livbrukar kallas den första vågens Utan arbetarklas- egenskapen i det kvinnorörelse, sens metoder av gamla bondekring förra sekelsamhället, nämmasskamp, fack- ligen pigarbetet. skiftet. Historien visar, tvärtemot liga organisering Som anställd i denna bild, på och revolutionära någon annans begränsningarna hem var arbetsperspektiv hade tiden dygns­lång. i liberalismen. De såg inte, el- kvinnans juridiska Den stora efterler ville inte veta rättigheter fortfa- frågan på pigor av, drivkrafterna avspeglade ockbakom föränd- rande svävat som så den parallella ringen. Utan arvisioner i det blå. utvecklingen i samhällets topp betarklassens metoder med masskamp, facklig – det nya familjeidealet. Kapitalismen hade krävt en omorganisering och revolutionära perspektiv hade kvinnans juridiska rät- vandling av familjen från feodalistigheter fortfarande svävat som vi- mens storfamilj där kvinnan intog en produktiv, aktiv plats, till en lisioner i det blå. Ett marxistiskt synsätt innebär ten borgerlig kärnfamilj som tjänaatt de materiella omständigheter- de som kapitalförvaltare åt den nya

Foto: Marguerite Mespoulet och Madeleine Mignon-Alba

et finns inga eviga kvinnliga naturliga uppgifter”, slog Clara Zetkin fast i artikeln Arbeterskorna och nutidens kvinnofråga från år 1905 (en av de få som finns på svenska). Detta efter att själv ha upplevt hur en framväxande kapitalistisk industri omkullkastade gamla ordningar och omskakade förhållandena och förutsättningarna mellan könen. Hon såg en omvandling från tiden då mannen hade stått för den förvärvande verksamheten medan kvinnan stått för den bevarande, sysslor som hade tillhört familjen. I bondesamhällena fanns ingen ”kvinnofråga”, menade Zetkin. Det är först med maskinens uppträdande som tanken på kvinnans frigörelse hade fötts. Allt eftersom den moderna industrin utvecklades och mekaniserade tillverkningsprocessen tvingades kvinnan lämna den gamla tillverkningen i hemmet och flytta sin verksamhet till samhället utanför. Mannens lön räckte inte längre till för att försörja familjen. För det krävdes även kvinnornas lönearbete. Därmed öppnades dörren för kvinnor att leva oberoende av en man. ”Kvinnan fick först därigenom möjlighet till ett fullt självständigt liv”. Själv ägnade Zetkin sitt liv åt att greppa denna möjlighet till att organisera kamp som kunde ingripa i den historiska utvecklingen.

fabrikanten. Hans hustru fick status genom att inte arbeta. Som en tingest placerades hon i hemmet där det enda tidsfördrivet var att inskaffa sig fler tingestar genom den nya kapitalistiska verksamheten; kvinnlig lyxkonsumtion. Ämnet behandlas bland annat av Nina Björk i Sirenernas sång och i Henrik Ibsens dramer. Ibsens pjäs Ett dockhem handlar om den borgerliga kvinnan, Nora, som spränger hemmets bojor. När författarinnan Aurore Dupin bröt sig loss i verkligheten var det endast möjligt genom diktens hjälp. Hon skrev och uppträdde som pseudonymen George Sand. Ideologiskt hade romantikens Rosseau bäddat sängen genom sin jämställdhetstanke där alla är jämlika utom kvinnan som är annorlunda. ”Kvinnan är natur, mannen kultur”. Mary Wollstonecraft stred mot Rosseaus idéer. Upprörd över att kvinnorna inte fick rösträtt under franska revolutionen skrev hon i Till försvar för kvinnans rättigheter år 1792 att könsrollerna är socialt skapade. Under deras unga år, innan någon större kvinnokamp hade ägt rum, var kvinnors frigörelse ingen huvudfråga för Karl Marx och Frie-

drich Engels, men ett exempel på deras syn är från år 1850 då de besvarar en viss herr Daumer som ville upphöja kvinnan och naturen till en sorts religion: ”Han försöker trösta kvinnorna för deras sociala olycka genom att göra dem till föremål för en ordkult som är lika tom som den försöker vara mystisk. På så sätt försöker han lugna dem inför det faktum att äktenskapet sätter stopp för deras talanger genom att de får ta hand om barnen.” Några årtionden senare tvingades socialisten August Bebel i sitt omfattande verk Kvinnan och socialismen att ägna ett helt kapitel åt att besvara de liknande ”vetenskapliga” rönen om kvinnlig och manlig hjärnstorlek. ”Intelligens och hjärnvikt äro två av varandra absolut oberoende storheter”, skrev han bland annat. Att det är större skillnader mellan könens kroppar och psyken i moderna samhällen än i urtida beror på ”mannens härskareställning under årtusenden”, som har satt sina spår. Men just för att bevara och exploatera denna skillnad uppfann den borgerliga ideologin en vetenskap som skulle legitimera det manliga könets överordning över det kvinnliga.

En filosof som tjänade dessa intressen var uppenbarligen Schopenhauer: ”Kvinnan förblir under hela sitt liv ett stort barn, ett slags mellanting mellan barn och man, vilken senare är den egentliga människan.” Med dagens öron låter det extremt, men betänk att kvinnor då de gifte sig enligt lagen blev omyndiga, det vill säga ett sorts barn, vilket gjorde att det var en helt legitim idé. Än idag härskar synen att det är mannen som är normen inom både vetenskapen och kulturen. För arbetarkvinnorna var det nya samhället en total paradox. Enligt vetenskapen kunde hon inte arbeta för att hon som kvinna ansågs vara för svag, men hon arbetade ju. Det vill säga att hennes arbete var osynliggjort. Detta öppnade upp för kapitalisterna att betala låga löner eftersom kvinnors arbete hade status som någon sorts sidosyssla. Kvinnor kunde få hälften av och till och med ner till 30 procent av männens löner. Något ”extra”-jobb var det sannerligen inte fråga om, då arbetsdagen för arbeterskor i Sverige var 16 timmar lång. forts på nästa sida


8 MARS – KAMP FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER

5 MARS 2015 # 1 141

8

Den ryska revolutionen år 1917 startades genom att kvinnor gick ut i på gator och torg på den internationella kvinnodagen efter att textilarbeterskornas fabrik lades ned i Viborgsdistriktet. Då som nu är det kvinnor som går i spetsen i kampen för rättvisa.

I själva verket stod kvinnorna ofta för de tyngsta jobben. Ölbryggandet hade varit kvinnornas uppgift på de stora gårdarna. Ny teknik, storskalighet, nya ägandeförhållanden med mera gjorde att kontrollen övergick till männen. Kvinnorna sattes längst ner i tillverkningsprocessen för att tvätta de gamla flaskorna och fylla dem. Det var tungt och kallt i källarlokalerna med en arbetstid på 18-20 timmar om dagen. Lärare och lärarinnor hade tidigare arbetat tillsammans fackligt och hade i princip samma lön. När andelen kvinnor började öka med upp till 40 procent började männen känna sig hotade. En folkskolelärare som också var utbildningsminister, Fritjov Berg, menade att ”lärare och lärarinnor prestera måhända lika mycket arbete och säkerligen lika värdefullt arbete, men de prestera helt visst icke samma slags arbete”. År 1906 beslöt sig den svenska riksdagen för att manliga och kvinnliga lärare skulle ha olika löner. Kvinnorna bröt sig då ur och bildade en egen fackförening. ”Kapitalismen producerar sina egna dödgrävare”, som Kommunistiska Manifestet från år 1848 slår fast. Kapitalismen är inte bara förtryck utan innehåller i sig en ständigt pågående kamp mellan kapitalister och arbetare. Klasskampen bryter återkommande ut i öppna motsättningar. Revolutionerna år-

en 1789, 1830 och 1848 var borger- cerades där hon argumenterade för liga till sin karaktär. Det handlade en internationell arbetarorganisefortfarande om det borgerliga sam- ring, men eftersom hon dog år 1844 hällets frigörande från det gamla fick hon inte vara med om den försfeodala samhället, men i varje re- ta internationalen som grundades volution uppdagades snabbt av- år 1864. Inom denna internationelgrundsgapet mellan borgare och la sammanslutning av arbetarpartier var Marx och Engels bland de arbetare. Det var arbetarna som drev re- som starkast uppmuntrade kvinvolutionerna framåt, medan bor- nor till att ansluta sig. garna slöt upp bakom adeln när det verkligen gällde. Viktigt för Pariskommunen år 1871 var första framtiden är att lägga märke till gången som arbetare tog makten. att även kvinnorna spelade en av- Kommunen överlevde bara i 72 dagörande roll och att kvinnoklubbar gar, vilket innebar att många av besluten knappt hann verkställas. skapades i varje revolution. Under revolutionerna i Europa Folke Isaksson berättar i sin skildår 1848 bildades fackföreningar för ring av Pariskommunen att kvinkvinnor och barnstugor för barn- nor ofta gick upp och talade på kommunens omsorg sattes assmöten. upp. En av de Kontroll av kvin- m En av dem, tidiga socialisnors rörelsefrihet som har blivit terna, Charles Fourier, såg och sexualitet har känd för eftervar kvinnans pla- sedan klassamhäl- världen, Louise Michel. cering i samhällets vägskäl lets uppkomst gått Hon stred extra mycket i och förklarade hand i hand. kvinnofrågor år 1808 att ett samhälle inte kan utvecklas utan och var en av de kvinnor som även kvinnors rättigheter. Ett samhälles deltog i det väpnade försvaret. Hon utvecklingsstadium mäts i kvin- var anarkist och hade vid ett tillfälnans ställning. Karl Marx citerade le en plan på att få slut på enväldet gärna Fourier på denna punkt. Till genom att åka till Versailles och skillnad från Fourier och andra helt enkelt mörda Frankrikes härs”idealister” såg också Marx och kare Adolphe Thiers, något som Engels vägen till ett nytt socialis- inte verställdes. Tillsammans med Elisabeth tiskt samhälle. Flora Tristan skrev L’Union Dmitrieva (som under denna tid ouvrière redan några år innan brevväxlade med Marx i London) Kommunistiska Manifestet publi- drev hon L’Union des femmes pour

la défense de Paris et les soins aux blessés (ungefär Kvinnornas fackförening till försvar av Paris och de sårade). Det var första internationalens kvinnosektion med tretusen medlemmar. Mellan den 11 april och den 14 maj år 1871 hade sektionen tjugofyra möten. Kommunen beslutade bland annat om lika lön för kvinnliga och manliga lärare, ett daghemsprogram och änkepension. Kommunen var första gången i historien arbetarna höll makten och kan än idag studeras som exempel på arbetarkontrollerad demokrati fri från korruption och byråkrati. Varje revolution följdes av kontrarevolutioner som slog extra hårt mot kvinnorna, vilket dels visar vilket hot de ansågs utgöra och dels vilken roll en framväxande borgerlig stat spelar i att befästa förtryck. Om vi backar till den stora borgerliga revolutionen i Frankrike som startade år 1789 ser vi hur rätten till skilsmässa infördes i Frankrike år 1792 men sedan avskaffades år 1803. Året därpå kom le Code civil, lagboken, som idag är över 200 år gammal och firas av den borgerliga statens försvarare eftersom den utgör dess rättesnöre. Kvinnan var i lagen underställd mannen. Det blev förbjudet för en kvinna med ett barn fött utanför äktenskapet att leta upp fadern, kräva honom på underhåll eller ens yttra hans namn i sammanhanget fader. Faderskapet till alla

barn födda av gifta kvinnor tillskrevs automatiskt hennes man. Kärnfamiljens upphöjande, järngrepp och avskiljande vaktades genom denna lag i hundra år framåt. Inom familjen skulle arvet av den privata egendomen stanna. Sverige hade kring år 1800 en liknande lag. I de flesta europeiska länder straffades äktenskapsbrott hårdare för kvinnor än för män, vilket ytterligare var ett utfall av synen om att kvinnor är syndiga och ansvariga för att locka männen med sin sexualitet. I Spanien förbjöds kvinnor år 1835 att röra sig fritt och sammanstråla på gatorna. År 1850 blev det förbjudet för kvinnor att delta i demonstrationer eller politiska partier i Tyskland. Kontroll av kvinnors rörelsefrihet och sexualitet har sedan klassamhällets uppkomst gått hand i hand. Genom den så kallade reglementeringen (som spreds över Europa efter fransk modell) för att bekämpa könssjukdomar (riktade sig enbart mot prostituerade kvinnor och inte mot män som köpte sex) slog staten till och tog in kvinnor för förödmjukande läkarkontroller. Lagar mot prostitution (i Sverige lösdrivarlagen från åren 1885-1959) användes mot kvinnor generellt. Kvinnor kunde bli häktade för att ha vistats utomhus vid olämplig tidpunkt. På så sätt beskars kvinnans rörelsefrihet genom en statligt sanktionerad smutskastning/misstänkliggörande av kvinnor.


5 MARS 2015 # 1 141

Enligt Ulla Wikander hårdnade lagarna för kontroll av kvinnor under seklets gång vilket visar hur kapitalismen befäste sig som system och att dess genusordning tog form, fram till dess att den nyuppstigna kvinno- och arbetarrörelsen lyckades ta spjärn och göra motstånd mot slutet av seklet. Inom vissa delar av feminismen idag finns en kritik av marxismen som går ut på att marxister inte har sett till arbetarmännens förtryck av arbetarkvinnor inom familjen, inte haft en analys av genusordningen utan bara det materiella lönearbetet och inte har sett till medelklasskvinnornas frågor. Den falska bilden är en schematisk och historielös framställning. Extra allvarligt är att den raderar bort den kamp som arbetarkvinnor stod för, mot kapitalistiska utsugare och även mot vissa fördomsfulla högervridna manliga kamrater. Årtiondena kring förra sekelskiftet var stormiga och omvälvande, med böljande strider där en nyfödd (marxistiskt influerad) socialdemokrati i Europa formerade sig och organiserarde sig mot hårdnande kapitalistiska stater som tvingades till eftergifter. Samtidigt pågick processen av förborgerligande av arbetarledens övre skikt som stegvis sögs upp av samma borgerliga stat som medvetet försökte så split mellan könen. Det finns mycket viktiga lärdomar att dra av denna tid.

9

Marx och Engels kämpade mot liga jämlikhet, tillåtelse för kvinnorde ”socialister” inom den första in- na att delta i de akademiska studierternationalen som var motstånda- na och att inträda i förr för dem förre mot kvinnors medlemskap i so- bjudna yrken ha gjort stora framcialdemokratiska partier och fack- steg.” Det var alltså trettio år efter föreningar. Till exempel var anar- att boken kom ut för första gången kisten Pierre-Joseph Proudhon och det var den femtionde upplagan emot att kvinnor lönearbetade. han skrev förordet till. Han varnade för det ”horvälde” som kvinnors utträde i arbets- och Kvinnan och socialismen var den samhällslivet skulle leda till i bok- mest populära boken i den framväxen La pornocratie ou les femmes ande socialdemokratin under dendans les temps modernes. na tid och spelade en viktig roll i På det tyska socialdemokratis- den pågående kvinnokampen. Bokka partiets kongress i Gotha år 1875 en innehåller en svidande kritik mot röstade ickemarxister anförda av familjen och männens ”tyranni” mot kvinnor. Ferdinand Något senare, Lassalle ner en När marxister, 1884, kom motion från då som nu, argu- årFriedrich Engmarxisterna menterar för en els med boken om att partiet skulle förespråsocialistisk sam- Familjens, prika lika rättighällsomvandling är vategendomens och statens urheter för kvindet av övertygelse sprung där han nor och män. August Be- om att en sådan är skrev ”I familbel, ledare inär han bornödvändig för att jen om den tyska garen, hustrun frigöra kvinnor. representerar socialdemokraproletariatet”, tin, skrev år 1909 i ett nytt förord till den om- vilket kom att upprepas som ett av fattande boken Kvinnan och socia- slagorden för den tyska socialistiska lismen att ”Kvinnorörelsen – den kvinnorörelsen. Bebel appellerar till borgerliga såväl som den proletära männen att höja sin medvetenhet – har under de trettio år, som för- och till kvinnorna att agera. ”Kvinflutit sedan första upplagan av min norna får lika litet vänta att männen bok utkom, nått stora resultat. Det skola komma till hjälp som arbetartorde knappt finnas en enda annan na vänta på borgarklassens hjälp.” rörelse som på så kort tid vunnit så En del skrivningar talar om köstora framgångar. Erkännandet av nens ”naturliga roll”, vilket var en kvinnans politiska och medborger- utbredd uppfattning i den samtida

vetenskapen, men det som sätter tonen är att könsförtrycket är socialt skapat. ”Kvinnorna just är, vad mannen som hennes herre gjort henne till.” En förändring är således möjlig och för det behövs en grundläggande omvälvning som avskaffar såväl löneslaveriet som könsslaveriet, vilket är ”innerligt” förbundet med egendomsförhållandena. Den person som genom sin verksamhet mer än någon annan satte ett ramverk för kvinnokampen är den tyska socialisten Clara Zetkin. Det är inte främst i skriftlig form som idéerna fortfarande lyser klart med sitt tydliga budskap, utan det är hennes outtröttliga agitation och organisering. Clara Zetkin lanserade den internationella kvinnodagen år 1910, vilken än idag samlar miljoner feminister i handling. År 1917 startade den ryska revolutionen genom att kvinnor gick ut i strejk på denna dag. Hennes organisering av arbetarkvinnor sträckte sig över nationsgränserna. I Tyskland nådde hennes tidning Die Gleichheit en upplaga på över 100 000 exemplar. Hon talade för socialdemokratin i olika länder, deltog på internationella kongresser där hon talade i kvinnofrågan och tog själv initiativ till internationella kvinnokongresser. Denna Zetkins huvuduppgift, att förespråka organisering av arbetarkvinnan, var inte alls självklar. Det samhälleliga idealet osynliggjorde kvinnornas arbete och i den bor-

gerliga statens lagar förbjöds organisering. Fabrikanterna var beredda att slå ned försöken till organisering i blod. Den borgerliga kvinnorörelsens verksamhet bland arbetarkvinnor hade karaktären av välgörenhet, samtidigt som de motsatte sig krav som skulle innebära en social förändring för arbetarna. Och till sist fanns det ett motstånd bland de egna leden mot arbetarkvinnors utträde på arbetsmarknaden. Den tyska termen ”Schmutz” (smuts) syftade på kvinnorna som lönedumpare och illojala konkurrenter till de manliga arbetarna. Det främsta budskapet i agitationen bland arbetarkvinnor över hela kontinenten var att vinna dem till socialismens idéer. Det har sagts om marxisterna, som Clara Zetkin, att denna agitation inte skulle ha varit för kvinnornas skull utan för stöd till partiet, som hävstång för att uppnå socialismen. Ett begränsat feministiskt synsätt missförstår marxismen eftersom denna feminism skär ut och isolerar frågan om kvinnoförtrycket och könsmaktsordningen. När marxister, då som nu, argumenterar för en socialistisk samhällsomvandling är det av övertygelse om att en sådan är nödvändig för att frigöra kvinnor. Könsstrukturerna är så fundamentala för klassamhället att det skulle vara omöjligt att tänka sig deras avskaffande utan att det nuvarande, kapitalistiska, samhället föll samman. forts på nästa sida


8 MARS – KAMP FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER

5 MARS 2015 # 1 141

10

pagera och lyckades organisera byggnadsarbeterskor, hantlanger­ skor, tvätterskor med flera.

Mödrar i protest påväg mot mjölkcentralen i Stockholm år 1917 under de så kallade hunger- och militärdemonstrationerna i Sverige. De hämtade inspiration från den ryska revolutionen och var ett uppror mot den svenska politiken som gynnade ”brödbaronerna”.

Foto: Axel Malmström, Wikipedia Commons

När Clara Zetkin sade ”bara i fören­ ing med arbetarkvinnan kommer socialismen att segra” (tal vid par­ tikongressen år 1896) var det riktat till partikamraterna för att betona vikten av ”kvinnofrågan”. Hon för­ klarade att socialister visserligen stödjer de borgerliga kvinnornas krav på rättvisa, men måste verka för att arbetarkvinnor ska organi­ sera sig självständigt utefter klass­ linjen. Samma hållning hade Eng­ els, att socialdemokratin inte ska gå samman i den borgerliga kvinno­ rörelsen utan måste på allvar anta uppgiften att skapa en socialistisk kvinnorörelse med självständiga organisationer. Detta hindrade ho­ nom inte från att exempelvis lära sig norska bara för att kunna läsa Ibsen på orginalspråket. Eleanor Marx, dotter till Karl Marx, var för övrigt en av de första översättarna av Ibsen till engelska. På andra internationalens grund­ ningskongress slogs Zetkin återi­ gen för en marxistisk syn på den kvinnliga arbetskraften: ”Det är inte det kvinnliga arbetet som sådant i konkurrens med den manliga ar­ betskraften som håller lönerna nere utan utsugning av den kvinnliga ar­ betskraften från kapitalisternas sida”. Emedan grundningskongressen an­ tog kraven på kvinnors rättigheter

avslogs Zetkins motion för kvinnors organisering i speciella organ inom partiet. På de tyska Socialdemokra­ ternas kongress i Erfurt år 1891 gick skrivningen om stöd till kvinnors krav på rättigheter igenom. Först under 1900-talet växte kvin­ nornas antal i parti och fackfören­ ingar till sig, men mot bakgrund av att det år 1912 forfarande bara var 8,8 procent av de lönearbetan­ de kvinnorna i Tyskland som var organiserade klarnar bilden om varför de socialistiska agitatorerna underströk den fackliga organise­ ringen bland arbeterskor. Det socialdemokratiska arbe­ tarpartiet i Sverige grundades år 1889. 69 delegater deltog varav 52 var fackliga representanter. Blott en var kvinna, Alina Jägerstedt. Hon lade fram en motion om kvinnors organisering vilken inte antogs. Istället antogs skrivningen att ”Kongressen uppmanar varje proletariatets kvinna att icke stå likgiltig utan med all kraft och en­ ergi deltaga i striden och ställa sig solidarisk med mannen”, det vill säga att kvinnan här ses som något sorts bihang. På grund av denna inställning tvingades arbetarkvin­ nornas organisering i Sverige som i många andra länder ta en omväg.

År 1879 bröt den första riktiga konfrontationen mellan arbetar­ klass och kapitalistklass ut i och med Sundsvallsstrejken. Nederlaget gav en insikt om att arbetare måste organisera sig. Den första strejken bland kvinnliga arbetare stod tänd­ sticksarbeterskorna i Jönköping för år 1881. Under hela 1890-talet pågick flera strejker bland textilar­ beterskor. ”Strejker bland kvinnor under slutet av 1800-talet visar på en orubblig kampvilja där man inte gav sig förrän man fått igenom sina krav”, skriver Eva Schmitz i boken Kvinnor kamrater, kvinnans roll i arbetarrörelsens uppbygge till slutet av 1930-talet. Dessa strej­ ker genomfördes utan existensen av fackföreningar. Efter strejkerna bildades fackföreningar som blev kortvariga på grund av den dåliga uppslutningen. Många av strejkerna stred för rätten att få organisera sig på ar­ betsplatsen och få fackföreningen erkänd. Kvinnorna strejkade också mot sexuella trakasserier. Eftersom kvinnorna inte väl­ komnades i de manliga fackför­ eningarna bildades egna fack­ föreningar för kvinnor. Först var arbetarföreningen i Lund år 1886 för kvinnliga handsksömmerskor.

Både kvinnor och män var medlemmar i bryggeriförbundet men de hade olika avtal. Först var majoriteten av kvinnorna emot att bilda ett eget fack, men eftersom fackföreningen inte brydde sig om deras löner bildades avdelning 15, enbart för kvinnor, år 1901 på ini­ tiativ av Anna Johansson-Wisborg. Stockholms allmänna kvinnoklubb startade 1892. Den utlösande fak­ torn var gruvstrejken i Norberg under åren 1891-1892. Kvinnorna i Norberg hade stått för en bety­ dande del av det starka solidari­ tetsarbetet på orten och runt om i landet (där man bland annat hade haft en ”kommunistisk matord­ ning”), men inte minst kvinnorna och barnen led hårt av nederlaget vilket i sin tur gav arbetarrörelsen revanschlust. Initiativet kom dels från kvin­ nor i fackföreningsrörelsen, som tobaksarbeterskan Amanda Lock och tvätteriarbeterskan Anna Sö­ derberg, och dels från intellektuel­ la kvinnor, som Amanda Horney, Emilie Rathou och Kata Dalström. Syftet var att verka för arbetarkvin­ nornas organisering i fackfören­ ingar samt att sprida medvetenhe­ ten om behovet av klasskamp och frigörelse. Klubbens medlemmar gick till arbetsplatserna för att pro­

Den fackliga organiseringen i Sve­ rige var fortfarande låg. År 1900 var 2,5 procent av de kvinnliga in­ dustriarbetarna organiserade jäm­ fört med 19 procent av de manli­ ga. År 1908 var 25 procent av de kvinnliga textilarbetarna fackligt anslutna mot 64 procent av män­ nen. Bäst organiserade var tobaks­ arbeterskorna. Det berodde på att män och kvinnor på tobaksfabri­ kerna jobbade sida vid sida med samma lön. År 1902 omorganiserades Stockholms allmänna kvinnoklubb till Kvinnornas fackförbund. I sty­ relsen ingick Anna Sterkey, Anna Johansson-Wisborg och Gertrud Månsson. År 1904 gav förbundet ut det första numret av tidningen Morgonbris. Kvinnornas fackför­ bund varade i sex år. År 1906 or­ ganiserade det 1 037 kvinnor, varav de flesta var sömmerskor, i 32 av­ delningar, även utanför Stockholm. År 1900 förvärvsarbetade 19 procent av den arbetsföra kvinnliga befolkningen. På grund av lönedis­ krimineringen var kravet på ”lika lön för lika arbete” väsentligt, men arbetarrörelsens ledning visade passivt motstånd till att driva det­ ta krav. Från början var det endast Tobaksförbundet som drev det. År 1909 tog Bryggeri avdelning 15 upp frågan i en motion och fick svar av LO-kongressen att de höll med i princip, men att LO inte kunde ålägga för avdelningar och förbund villkoren i blivande avtal. Samma svar fick Bryggeri avdel­ ning 15 år 1917. Sedan kom inte frågan upp igen förrän år 1940 då LO tillsatte en särskild kommitté. Kvinnornas fackförbunds motion för agitation bland kvinnorna vann inte heller gehör på LO:s kongress. I efterhand började dock Svenska skrädderiförbundet ändå att rekry­ tera kvinnor. Då uppstod en kon­ kurrenssituation vilket gjorde att Kvinnornas fackförbund upplöstes år 1909. De flesta anslöt sig då till avdelning 12 i Skrädderiförbundet. År 1907 samlade de (fristående) socialdemokratiska kvinnoklub­ barna till den första socialistiska kvinnokonferensen, samma år som den första internationella so­ cialistiska kvinnokonferensen. År 1908 hölls en socialdemokratisk kvinnokongress under Gertrud Månssons ledning. Inte förrän år 1920 bildade det Socialdemokra­ tiska partiet ett kvinnoförbund. Fortsättning följde med rösträtts­ kampen. Så här långt kan vi kon­ statera att det var en absolut nöd­ vändighet för arbetarkvinnorna att organisera sig, men att varken arbetarmännen eller borgarkvin­ norna tog upp deras frågor. Arbe­ tarkvinnoorganiseringen tog sig detta separata uttryck för en peri­ od. Ur detta fick de en styrka som på sikt skulle trycka undan arbe­ tarmännens fördomar. ■


INRIKES

5 MARS 2015 # 1 141

11

Nästan dagligen kommer nya larmrapporter om krisen i sjukvården. Personalen larmar om ohållbar arbetsmiljö, i synnerhet på akuten. Patienter och anhöriga larmar om långa väntetider och upplever att personalen inte har tid med dem.

per sköterska ökade sannolikheten för dödsfall inom 30 dagar med sju procent efter genomgången kirurgi. Samtidigt betyder varje tioprocentig ökning av andelen högutbildade sjuksköterskor att sannolikheten för dödsfall minskar med sju procent.

Vården, liksom andra delar av den offentliga sektorn, är kvinnodoKATJA RAETZ minerad. Och det är inom den offensiv@socialisterna.org offentliga sektorn som de flesta och hårdaste nedskärningarna har om en av huvudorsakerna skett och planeras framöver, vilket anges bristen på sjukskö- också visar på hur djupt kvinnoterskor. Det ligger en viss fientligt och ojämställt det rådande sanning i det. År 2011 låg Sverige systemet är. Vad som behövs är en verklig under snittet bland OECD-länderna när det gäller nyutbildade sjuk- satsning på personal, inte bara sköterskor, 43 per 100 000 invånare sjuksköterskor utan även till exoch år. Danmark hade till exempel empel undersköterskor. För att samma år 78 nyutbildade sjuk- förbättra arbetsmiljön krävs att sköterskor per 100 000 invånare. heltidsmåttet för framförallt tre­ Sedan dess har antalet utbildnings- skiftsarbetare och nattarbetare platser ökat något, men bristen på minskas drastiskt. Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön skulle sjuksköterskor i vården består. Dagens Samhälle rapportera- innebära en kraftig förbättring av arbetsmiljön. de i februari att kräver det fattas 2 000 Istället för att dockDetta fler nyansjuksköterskor på Sveriges 68 höja lönerna för ställda för att akutsjukhus, vilatt locka fler till inte mer måste göras på korket har resulterat i att 870 vårdplat- yrket väljer flera tare tid. Samser har stängts. sjukhus hellre tidigt bör det finnas fler att stänga ner även möjligheter för Sverige har en komp etensuthög andel högre vårdplatser. veckling på arutbildade sjuksköterskor som tar över många av betstid för alla yrkesgrupper. Varför satsas det då inte på oruppgifterna som i andra länder utförs av läkare. Dessutom har man dentlig bemanning, bättre arbetsminskat antalet undersköterskor villkor och lönelyft? och deras arbetsuppgifter har delBakom alla vackra tal om ”behovis lagts på sjuksköterskor med vet av vårdsatsningar” kvarstår det ökad arbetsbelastning som följd. faktum att tillgänglighet i vården Sjuksköterskorna har i flera år inte planeras utifrån behov. Privalarmat om att lönerna inte mot- tiseringar av främst primärvården svarar ansvaret och utbildningen. har däremot gjort vården än mer Istället för att höja lönerna för att ojämlik, när de rikaste och friskaste locka fler till yrket väljer flera sjuk- har fått ökade vårdresurser. Med införandet av New public hus hellre att stänga ner vårdplatser. Sedan årsskiftet har minst åtta management (NPM) har idéer av landets sjukhus gått in i så kallat från det privata näringslivet gjort stabsläge enligt Svenska Dagbladet, sitt intåg i vården sedan 1990-talet, då bland annat planerade behand- med förödande konsekvenser. Istället för helhetssyn och samlingar ställs in och akut sjuka omordning har vården styckats upp i dirigeras till andra sjukhus. Det kan knappast vara förvånan- olika verksamheter och enheter som de att ett sådant läge ger ökad stress ska drivas som vilket företag som och därmed även utgör en större helst, med budgettvång och överrisk för att man gör fel. Enligt Soci- skottskrav. Inga alstyrelsen har anmälningar enligt studier viLex Maria, det vill säga incidenter sar på att som har medfört eller hade kun- NPM har nat medföra en allvarlig vårdskada, f r i g j o r t mer resurökat under de senaste åren. I en internationell forsknings- ser till vårstudie med deltagare från Karo- den. Därelinska institutet kom man fram mot visar till att för varje ytterligare patient m å n g a

S

studier på att kostnaden för administration har skjutit i höjden.

Ett färskt exempel på detta är besparingskraven på Karolinska sjukhuset i Stockholm där onkologen (cancervården) ska spara 40 miljoner kronor under år 2015. I en intervju i tidningen Vårdfokus den 16 januari berättar sjuksköterskan Katja Norberg att åtgärderna med att minska bemanningen genom att inte längre ta in timvikarier vid korttidsfrånvaro inneburit att den extra omvårdnaden, som att ha tid för samtal, inte längre hinns med: – Man vet inte vad som möter en när man kommer till jobbet. Många är sjukskrivna och efter att timvikarierna har slutat har den beordrade övertiden ökat. Med planering efter behoven skulle man även kunna sätta in resurser efter behov. Hälso- och sjukvårdens andel av BNP har endast marginellt ökat sedan år 2004 från 9,1 till 9,6 procent. Det är självklart att hälso- och sjukvård som trots all teknik bedrivs av människor också borde ha stigande kostnader för rimliga löner. Det är helt absurt att brister som långa vårdköer eller överbeläggningar ska åtgärdas med vite, alltså att resurser tas ur verksamheten. Till exempel har Region Skåne ett förbud mot överbeläggningar sedan år 2005, men har bara sedan år 2011 utfärdat viten vid minst fem tillfällen mot Helsingborgs lasarett på totalt 5,3 miljoner kronor. Vad som istället krävs är att man undersöker vilka åtgärder som behövs och att resurser sätts in därefter, både ekonomiska och i form av personal. Då är det viktigt att personalen är delaktig i planeringen av vården, kan komma med förslag och invändningar vid eventuella omorganiseringar och att även patientföreningarnas kunskaper tas tillvara.

Resurserna finns för en verklig vårdsatsning. Enbart de närmare 60 miljarder kronor som storbankerna delar ut till ägarna skulle räcka för att finansiera en vårdapparat vars tillgänglighet utgår från behov samt till att förbättra löner och arbetsvillkor för vårdpersonalen.

RS/Offensiv kämpar för: • 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. • Massiv upprustning av vården – behoven ska styra. Fler anställda på bättre villkor. En barnmorska per förlossning. • Bryt trenden – öka antalet vårdplatser. Kraftigt höjda vårdlöner. Låt bankerna och de rika betala. • Demokratisk styrning av sjukhus och andra vårdinrättningar. • Riv upp privatiseringarna, köpoch säljsystemen (NPM). Avskaffa vårdval och LOV. Kasta ut riskkapitalisterna. Stoppa nedskärningarna. • Bra vård för alla, i offentlig regi och under demokratisk kontroll. Fast anställd personal i största möjliga mån, kraftig minskning av stafettläkare. •F acken måste ta strid. Mobilisera medlemmar och gräsrötter till aktionsdagar för vården över hela landet. ■

Foto: Leioth/ Wikimedia Commons

Vad behövs för att lösa vårdkrisen?

Vårdanställda i Sundsvall flyr landstinget.

Rekordmånga överbeläggningar – vårdanställda flyr landstinget Problemen med överbeläggningar hänger samman med bristen på sjuksköterskor. Kombinationen av en för stressig arbetsmiljö och att lönerna halkar efter har gjort att fler och fler sjuksköterskor lämnar Sundsvalls sjukhus och landstinget för att söka andra jobb. PER JOHANSSON rs.sundsvall@socialisterna.org

D

e senaste veckorna har det kunnat vara 44 överbeläggningar på Sundsvalls sjukhus. Det motsvarar två hela vårdavdelningar. Erfarna sköterskor säger upp sig och få nyutbildade sjuksköterskor vill söka de jobb som blir lediga. Maria Bäckman, ordförande för Vårdförbundet i Västernorrland, kommenterar i Sundsvalls Tidning att yngre sköterskor förr var rörliga men att skillnaden idag är att äldre erfarna sköterskor börjar få nog och flyttar på sig. Några av de mest krisdrabbade delarna på sjukhuset är medicinkliniken, ortopeden och infektion. Själv jobbar jag inom psykiatrin åt Västernorrlands landsting. Länge har vi haft det lite stabilare med sköterskebemanningen men det senaste året har fler och fler kollegor sagt upp sig. Med färre sköterskor blir det direkt svårare med bemanningen, risk för sämre scheman och svårare att kunna ta ledigt. Även om det likt mig själv finns många män i yrket är det ett kvinnodominerat låglöneyrke. Hit hör även undersköterskorna.Västernorrlands landsting är en av de arbetsgivare med allra lägst löner. Nu måste satsningar göras för att rusta upp vården. Det handlar både om fler vårdplatser, bättre vård för patienterna samt vettiga löner och förhållanden för de anställda. ■


INTERNATIONELLT

5 MARS 2015 # 1 141

12

Protest för att lika rättigheter ska skrivas in i konstitutionen på 1970-talet i USA. Rörelsen samlade såväl kvinnor som män i enad kamp mot högerpolitiken.

Den marxistiska identiteten Personlig identitet är viktigt. Att höra till och få utvecklas utan att ständigt utsättas för fördomar och diskriminering borde vara en självklarhet. Men identitet är inte per automatik progressivt och leder heller inte självklart till motstånd mot förtrycket eller ut ur förtrycket. NATALIA MEDINA

natalia.medina@socialisterna.org

E

tt uttryck som har florerat i den identitetspolitiska debatten är ”kulturell appropriering”. Det är en teori som, aningen förenklad, går ut på att kulturer inte är jämställda och att en underordnad kultur i mötet med den dominerande kulturen tas över och töms på sitt innehåll, alltså approprieras. Det kan till exempel gälla kulturella uttryck som musik eller symboler som klädesplagg. Genom detta ojämställda möte hävdas det att de redan förtryckta kulturerna blir än mer marginaliserade. Att använda attribut eller symboler från en annan kultur för att håna eller förminska den är naturligtvis inte okej. Men att hävda att ickevitas kulturer skulle vara så svaga att de förintas om de imiteras eller beblandar sig med andra är historielöst och dessutom oerhört nedvärderande. Förtrycket och styrkeförhållandena förändras över tid. En grupp som tidigare har varit dominerande kan senare vara marginaliserad. Inom teorin om kulturell appropriering bortser man från att kulturer hela tiden utvecklas och förändras och att många av de förändringarna sker i möten, både jämställda och icke jämställda. Det finns idag i allra högsta grad

ett kulturellt förtryck. Men en av de faktiska realiteterna som de som förespråkar identitetspolitik och teorin om kulturell appropriering bortser ifrån är att det finns både progressiva och reaktionära delar inom alla kulturer. Detta gäller både traditioner, idéer och individer. Även inom kulturer finns det personer som befinner sig i opposition, personer som anammar det progressiva i den egna kulturen och förkastar det reaktionära. Att se grupper som homogena antyder också att alla inom gruppen upplever och tolkar saker likadant. Vem företräder då gruppen? Förespråkare för teorin om kulturell appropriering hävdar ofta att möten och utbyten mellan kulturer endast bör ske när de är jämställda. Men som världen ser ut idag är det svårt att se ett jämställt utbyte, då hierarkierna och förtrycket är en del av kapitalismen. Detta leder till en strävan efter att hålla isär kulturer vilket inte minskar förtrycket. Det kan däremot bidra till att upprätthålla det. Genom att skapa föreställningen om att kulturer är rena, autentiska och homogena försvåras utbytet och enigheten mellan de

progressiva krafterna samtidigt som det stärker de reaktionära.

Istället för att bedriva korståg inom rörelsen eller att predika bland de redan frälsta behöver vi vidga kampen.

Det är viktigt att ta alla former av förtryck på allvar. Och vi kan inte Långt ifrån alla som tillhör förtrycktill fullo förstå hur någon annan ta grupper är maktlösa. Det finns upplever förtrycket även om vi kan kvinnor, homosexuella och andra försöka föreställa oss. Ofta används minoriteter som har klättrat uppåt argumentet att endast den förtryckta både ekonomiskt och politiskt. Nygruppen kan tala i sin egen sak och amko Sabuni (FP) är svart, Andreas att endast de som har upplevt för- Carlgren (C) är homosexuell och trycket har rätt att bekämpa det. Ja, Lena Adelsohn Liljeroth (M) har en de som utsätts för förtrycket måste hörselnedsättning. Alla tre är tidigaleda kampen. Men det betyder inte re ministrar i Alliansregeringen, som att en inte ska alliera sig med andra. förstärkte orättvisorna. Det betyder inte att endast kvinInternationellt blir det ännu tydnor kan tala om jämställdhet och ligare. Barack Obama är svart och feminism, lika Angela MerIstället för att be- kel är kvinna. lite som endast rasifierade kan driva korståg inom Att tillhöra föra den antiden förtryckta rörelsen eller att gruppen berasistiska kampen. Vi har sett predika bland de re- tyder inte att otaliga exempel dan frälsta behöver individen är på kamp där förtryckt. Det vi vidga kampen. olika grupper är heller ingen i solidariet kommit till varandras garanti för att en bekämpar de förundsättning. Under 1960-talet var tryckande strukturerna. det inte bara kvinnor som stod på Förtryck kan även finnas inbörpå barrikaderna i kampen för pre- des inom de förtryckta grupperna. Att idealisera och framhålla idenventivmedel och aborträtt. Till en början bedrev medbor- titeterna som rena och homogena garrättsrörelsen i USA sin kamp kan bli förödande. Vilka inom dessa separatistiskt, men med tiden förtryckta grupper blir talespersoväxte kampen och även vita blev ner för resten? Vilka är det som anviktiga allierade. Och på 1970-ta- ses kapabla att leda kampen? let kom i sin tur Black Panthers att Marxister har en helt annan syn stötta gayrörelsen. på vad som behövs för att krossa allt Men vi har också sett kamper förtryck. Den nuvarande låga klasssplittras eller inte komma vidare när medvetenheten bär stor skuld i uppförtryckta grupper gör varandra till svinget för tron på de individuella fiender istället för att enas i gemen- lösningarna. Att tala om ett klasspersam kamp. Att söndra och härska är spektiv är långt ifrån tillräckligt. Att en välkänd imperialistisk strategi. möjliggöra för individer att klättra

i ett klassamhälle är inte vårt mål. Förtrycket ligger i systemet självt. Engels sammanfattar det bra: ”I enlighet härmed måste man söka de yttersta orsakerna till alla samhälleliga förändringar och politiska omvälvningar inte i människornas hjärnor, inte i deras ökade insikt i den eviga sanningen och rättvisan, utan i förändringar i produktions-­ och utbytessättet. De måste sökas inte i ifrågavarande epoks filosofi utan i dess ekonomi.” Marxismen har en materialistisk utgångspunkt, att förtrycket kommer ur vem det är som har den ekonomiska makten. Den materialistiska historieuppfattningen utgår från motsättningarna mellan klasser, hur produktionen utförs och hur det producerade utbytes. De rika har fått sina rikedomar genom utsugning av arbetarklassen som genom sitt arbete skapar profiten. Arbetarklassen innehar makten att ta över produktionen och är därför den kraft som kan omkullkasta det rådande systemet. De rika tjänar på att upprätthålla klassamhället och arbetarklassen tjänar på dess avskaffande. Och de olika förtrycksordningarna hjälper till att upprätthålla klassamhället. Förtryck och exploatering samverkar. Medan vi är upptagna med att diskutera vem som får och inte får uttala sig, vem som är minst och mest privilegierad bland personer med få privilegier blir kapitalisternas kassakistor allt större. Vi måste fråga oss själva vem som är den verkliga fienden och vem det är som på allvar tjänar på förtrycket. ■


5 MARS 2015 # 1 141

13

”Tillbaka till kejsarens tid?” Kapitalismen pressar tillbaka kvinnors rättigheter i Kina Kinas statliga televisions (CCTV) gala för att fira det kinesiska nyåret är världens mest sedda program. Det fyra och en halv timme långa spektaklet är också skamlöst sexistiskt. Årets program, som sändes den 18 februari, nådde nya bottennivåer.

VINCENT KOLO chinaworker.info

”G

alan diskriminerar och förlöjligar skamlöst kvinnor. Tar regissörerna oss tillbaka till kejsarens tid då kvinnor tvingades att binda sina fötter?” Detta var bara en av tusentals arga kommentarer på Weibo, Kinas version av Twitter, efter årets gala. En feministiskt inspirerad namninsamling har kritiserat showen för att vara ”giftig” och pekar på att den hade minst 40 sketcher som hånade kvinnor. Dessa protester är färska exempel på att en ny generation kvinnliga aktivister reser sig i Kina och protesterar mot våld i hemmen och diskriminering på arbetsmarknaden.

Uppståndelsen kring galan och dess ofta reaktionära framställningar belyser ett mycket större problem. Kvinnans ställning trycks tillbaka som ett led i en mer omfattande social kontrarevolution. En dramatisk ojämlikhet har skapats när den statliga planeringen av ekonomin har ersatts av kapitalism. ”Marknadsekonomin har resulterat i ökad ojämställdhet mellan könen sedan 1990-talet”, skriver den feministiska skribenten Lijia Zhang i China File den 11 juni 2014. Enligt offentlig statistik hade kvinnor i städerna i genomsnitt 67,3 procent av männens inkomst

Budskapet är tydligt: Kabila måste avgå.

år 2010. Det är en nedgång från 78 procent år 1990. På landsbygden har kvinnor endast 56 procent av männens inkomst. Arbetarkvinnor möts av en vägg av sexistiska attityder och öppen diskriminering. Några fakta som illustrerar den negativa trenden: • En enkätundersökning från år 2010 visade att 69 procent av arbetsgivarna specificerade önskemål om kön vid nyrekrytering, trots att det är olagligt. Det är vanligt att det i annonser specificeras att ”endast män” eller ”attraktiva kvinnor” kan ansöka. • Det kvinnliga deltagandet på den kinesiska arbetsmarknaden är internationellt sett högt, men andelen förvärvsarbetande kvinnor i städerna har minskat från över 77 procent för två decennier sedan till 61 procent idag. • Ägandet av jordbruksmarken är i första hand i händerna på män. Mindre än en femtedel av kontrakten inkluderar fruars namn – vid skilsmässor står kvinnorna tomhänta. Liksom i alla samhällen kommer dessa normer alltid uppifrån, från de styrande, vilket exemplifieras av CCTV:s nyårsgala. De styrandes tidning Folkets Dagblad hade till och med en fototävling med namnet ”vacker utsikt”, som visade kvinnliga värdar som arbetade på det härskande ”kommunist”-partiets (KKP) kongress år 2012. Det entydiga budskapet är att kvinnor utgör dekorationen medan männen fattar besluten. Under den maoistiska eran med statlig planering hejdades sådan uppenbar diskriminering av staten som, trots baksidorna med den massiva byråkratin, fördelade arbetstillfällena och därigenom agerade för att minska klyftan mellan

mäns och kvinnors arbetsförhållanden, löner och sociala ställning. Tillsammans med det statliga ägandet och regleringen fanns ett starkt socialt tryck från kvinnor och från den radikaliserade befolkningen som kunde omkullkasta de gamla patriarkala attityderna från den feodala ordningen. År 1950 förbjöd Maos regering arrangerade äktenskap och konkubinsystemet (partnerskap med bihustrur/älskarinnor) samt förenklade möjligheten till skilsmässor för bägge parter. Dessa var bland de mest dramatiska omvälvningarna någonsin på äktenskapsområdet. Reformerna skapade inte total jämställdhet och kan heller inte beskrivas som ”socialism”, som KKP hävdade. Men trots Maos diktatoriska styre – ett styre helt främmande för den verkliga socialismen – var det statliga ägandet och planeringen av ekonomin avgörande för att öppna upp en dörr för kvinnors frigörelse, vilken den efterföljande kapitalistiska kontrarevolutionen försöker stänga igen. Könsdiskriminering är om möjligt än värre på fabriksgolvet än på kontoret. En sammanställning av fler än en miljon jobbannonser visade att medan fler än tio procent öppet efterfrågade ett specifikt kön var andelen hela 23 procent för jobben som inte krävde högskoleutbildning. Kvinnor på både kontor och fabriker står inför lagvidriga krav på att underteckna avtal om att de inte ska bli gravida, genomgå graviditetstester och att de inte ska gifta sig. När en arbetarkvinna blir gravid är det inte ovanligt att arbetsgivaren omplacerar henne till obekväma och tunga arbetsmoment för att pressa henne till att säga upp sig. I en undersökning av Sunflower Women Workers Centre från år 2013 uppges 70 procent av de

Könsdiskrimineringen i Kina är som värst på fabriksgolvet. 70 procent av fabriksarbetarna i Guangzhou har utsatts för sexuella trakasserier. kvinnliga fabriksarbetarna i Guangzhou ha utsatts för sexuella trakasserier. 32 procent rapporterade ovälkomna fysiska närmanden och 25 procent hade mottagit skamlösa telefonsamtal eller meddelanden. Som de senaste årens strejkrörelser har visat är kvinnliga fabriksarbetare allt annat än de underdåniga arbetsmyror som arbetsgivarna föreställer sig. Med ett fördubblat antal strejker under år 2014 jämfört med året innan har arbetarkvinnorna placerat sig längst fram i kampen, inte minst vid den omfattande konflikten på Yue Yuen-fabriken för ett år sedan.

Detta var landets största strejk på tre decennier och kvinnliga skofabriksarbetare utgjorde 70 procent av de strejkande, vilket avfärdar alla föreställningar om att de skulle vara mindre beslutsamma än sina manliga kollegor. Denna utveckling utgör grunden för en stor optimism. Kinas pånyttfödda kvinnorättsrörelse behöver länkas samman med den uppvaknade klasskampen för att bygga en kraft som kan omkullkasta det nuvarande systemet och upplösa rötterna till kvinnoförtrycket en gång för alla. ■

Kongo: ”Kabila måste avgå nu!” ”Kabila måste avgå!” Ett hundratal kongoleser demonstrerade i fredags (den 27 februari) på Sergels torg i Stockholm. OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

R

osie Wandjowo, vars syster Stella var en av talarna, beskriver motståndet mot president Kabila: – Kongos nuvarande president Joseph Kabila, som tog makten efter sin döde fader Laurent Kabila, vill

inte avgå efter sina två mandatperioder. Detta har orsakat våldsamma protester i huvudstaden Kinshasas gator. Mer än 40 människor har dödats i år under dessa protester. Med hjälp av oppositionsledare har studentrörelser organiserat sig tillsammans med det civila samhället utöver påtryckningar. – Stämningen i Kinshasa har förändrats, det kongolesiska folket vill se att president Kabila ställs till svars för sina brott. – Under president Kabilas ledarskap har barn levt i eländig fattigdom och fortsatt att rekryteras som barnsoldater utan tillgång till

hälsovård eller utbildning. Kvinnor våldtas fortfarande, dödas och torteras eller används som sexslavar och män som inte vill gå med i armén riskerar att dödas och måste fly för sina liv i de östra regionerna, avslutar Rosie. Per-Åke Westerlund, Rättvisepartiet Socialisterna, talade på demonstrationen. – Det finns en tradition av kamp och motstånd i Kongo, från kolonialtiden fram till dagens situation där Västmakter och gruvbolag stöder den korrupta och diktatoriska regimen. ■


KULTUR / KRÖNIKA

5 MARS 2015 # 1 141

14

: a k i n ö r K

Ida har ett innehåll av vikt i en vacker förpackning.

te n i r ö f r a V ” dela på en?” uppdrag EMMA ÖMAN

rs.goteborg@socialisterna.org

N

är jag gick med i Rättvisepartiet Socialisterna (RS) fick jag frågan om jag kunde tänka mig att ta ett fackligt uppdrag. Jag hade precis börjat på ett nytt jobb. På mitt jobb hade min arbetskamrat både uppdrag som skyddsombud och arbetsplatsombud. Jag frågade min arbetskamrat om det fanns möjlighet att dela på uppdragen och att jag kunde bli skyddsombud. Som svar fick jag att det inte går, att ”detta är mitt uppdrag och det är inget man kan dela på”. Jag hörde mig för med kamrater som jobbade fackligt om detta var möjligt och det var det. Jag berättade för min arbetskamrat att man visst kan dela på uppdraget men fick åter ett stort nej. I december förra året skulle min arbetskamrat bli omvald till skyddsombud och arbetsplatsombud. Utan att ens fråga mig, trots att min arbetskamrat visste att jag vara intresserad av att bli skyddsombud, försökte min arbetskamrat kuppa bort mig. Min arbetskamrat antog att alla skulle välja om personen som skyddsombud igen. Min kollega lade fram ett papper och sa ”skriv på här”. Men mina andra arbetskamrater tog upp diskussionen och sa ”Emma är ju också intresserad, har du frågat henne om det?” Min kollega blev väldigt upprörd och sa att ”detta är mina uppdrag och jag kommer att bli väldigt ledsen om ni tar det ifrån mig”. Jag och mina andra arbetskamrater sa att ”vi jobbar ju ändå på samma arbetsplats, varför inte dela på uppdraget och jobba tillsammans?” Efter en lång diskussion röstade mina kolleger på mig och jag blev vald som skyddsombud. I tre års tid har jag byggt upp ett förtroende hos mina arbetskamrater genom att ta upp fackliga frågor, visa intresse för uppdraget och prata politik. När vi socialister blir valda till ett uppdrag är det ingen prestige för oss utan ett förtroende som man har fått av sina arbetskamrater. Det innebär att man går på fackliga möten och utbildningar. Det innebär också att man är bäst på sitt arbete, väl förberedd på fackliga möten och förberedd politiskt. Ett förtroendeuppdrag innebär att man

representerar sina arbetskamrater och sin arbetsplats. ■

Ida var den enda filmen som stack ut Efter att ha kollat på varenda Oscarsbidrag och hållit mig vaken genom galan som så många år förut lämnas jag och mitt stora filmintresse med en bitter eftersmak. Trots kampanjen ”Ask her more” fick de kvinnliga skådespelerskorna mer frågor om sitt utseende än om sitt yrke medan fokuset på männen låg på deras yrke. JOHANNA ANDERSSON

rs.malmo@socialisterna.org

D

et genomgående temat för årets ”bästa film” var verklighetsbaserade filmer som lyfter fram viktiga personer i historien, eller rättare sagt män i historien med kvinnor i bakgrunden. Men trots detta påkostade spektakel med en jury av vita män fanns det en film som stack ut mer än resterande. Bästa utländska film blev Ida regisserad av Paweł Pawlikowski från Polen.

Filmen utspelar sig i ett efterkrigshärjat Polen under 1960-talet i skuggan av Sovjet. Protagonisten Ida presenteras i början i en katolsk klostermiljö, redo att avlägga sina löften. Innan detta sker måste hon göra upp med sitt förflutna och träffa den enda släktingen som är kvar i livet, den alkoholiserade och kedjerökande mostern Wanda. Tillsammans ger de sig ut på en resa till Łódź för att ta reda på vad som egentligen

har skett med Idas familj och varför hon hamnade i klostret. Mostern Wandas komplicerade bakgrund och att Ida är född judinna är bara några knutar som löses upp om såväl deras historia som Polens.

Ida är en skildring av Polens mer eller mindre undanskymda 1960-tal med politiska undertoner, samtidigt som det är ett svartvitt konstverk med fokus på individens identitetsresa och moraliska grundfrågor. Genom att låta skådespelarna agera på den nedre delen av skärmen visas de förtryck som karaktärerna står under, men också för att få fram en helhetsbild och låta miljön få uppmärksamhet. De två kvinnliga karaktärerna som är under ständigt fokus genom filmen är varandras motpoler. Idas tillbaka-

dragna karaktär som ska avlägga löften om ”kyskhet, fattigdom och lydnad” möter Wanda som genom sarkasm, alkohol och män lever med en helt annan världsbild. Deras möten, fördomar, historia och kvinnoroll skapar en del problem, men samtidigt speglas ändå kärleken sinsemellan. Den feministiska kampen på det individuella planet och mot samhällets förväntningar spricker igenom ytan av svartvita toner och stilistiska miljöer. Jag älskade filmen då jag tacksamt tar emot de äldre europeiska filmerna med all sin enkelhet och Ida hade kunnat släppas år 1960 såväl som år 2015. Finns det någon film som jag vill tipsa om efter denna annars så mansdominerade gala är det Ida med ett innehåll av vikt i en vacker förpackning. ■


PARTI

5 MARS 2015 # 1 141

15

Procent av mål

Totalt

66% 53 210 kr

Norrbotten

6 061 kr

Västerbotten

1 300 kr

Mellannorrland

2 280 kr

Stockholm

25 634 kr

Mellansverige

0 kr

Västsverige

15 079 kr

Sydsverige

2 856 kr

Bra slutspurt gav resultat

konomikampanjen i februari redovisar ett helt okej slutresultat. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) gjorde ett superryck under de fyra sista dagarna och drog in drygt 27 000 kronor. Resultatet för Sydsverige är dessutom rekordhögt.

låga antalet nya prenumerationer, endast 50 stycken på hela februari. Det behövs därför en extra satsning på prenumerationer de närmaste veckorna och framför allt i Offensivs näst största stad Göteborg. Ett distrikt som går mot strömmen är Sydsverige, som dock hade det lägsta resultatet sista veckan i februari i förhållande till den regionala målsättningen. Sydsverige stod i februari för fem procent av totalresultatet och lösnummerförsäljningen samt sex procent av de nya prenumerationerna. Bäst slutspurt hade Västsverige, följt av Norrbotten och Mellannorrland. På söndagen den 8 mars är det den internationella kvinnodagen, en demonstrationsdag då det brukar gå åt mängder av politiskt material, vilket även borde resultera i ett högt ekonomiskt resultat. ■

SEBASTIAN OLSSON

offensiv@socialisterna.org Februari slutade på 53 210 kronor, något högre än samma månad förra året, då vi nådde 50 377 kronor. Som prenumerationsansvarig tycker jag att det mest alarmerande med månadens resultat är det

Haninge / Stockholm Pariskommunen

RS Haninge Norra, torsdag den 12 mars kl 18.30. Plats: Brandbergen. För mer info: 073-918 42 81.

Är spanska Podemos ett alternativ? RS Stockholm Södra, onsdag den 11 mars kl 18.30. Plats: Bagarmossen. För mer info: 073-387 65 77.

RS Haninge Södra,

Onsdag den 11 mars kl 18.30. Plats: Föreningen Träffen, Moränvägen 3. För mer info om mötestema: 072-524 42 95.

Aktion rädda Järva

RS Stockholm Norra deltar, onsdag den 11 mars kl 18.00. Plats: Akalla by Arr: Trevliga Porkala, Norra Järva Stadsdelsråd. För mer info: 073-567 47 06.

Göteborg

Historiska kampdagar – 1 maj, 8 mars... RS Hjällbo, tisdag den 10 mars kl 18.00. Plats: Hjällbo. För mer info: 072-307 81 43.

Grekland: Syriza vs Trojkan

RS Gbg Södra, onsdag den 11 mars kl 18.00. Plats: Fjällgatan. För mer info: 070-298 78 72.

Från Kungsan till Kärrtorp

RS Sandeslätt-Hammarkullen, torsdag den 12 mars kl 18.00. Plats: Hammarhörnan. För mer info: 073-501 21 37.

Upptakt för bankprotest Kampanjupptakt för bankprotestveckan (mellan den 19-26 mars) kommer att äga rum på torsdag den 12 mars klockan 18:30 i Solidaritetshuset, Tegelviksgatan 40, i Stockholm. Kom med i kampen! Foto: Bengt Nyman / Flickr CC

E

51 510

Malmö

torsdag den 12 mars kl 18.30. Plats: Partilokalen i Luleå. För info om mötestema: 0920-22 08 74.

onsdag den 11 mars kl 18.00. För mer info om mötestema och plats: 073-561 91 98.

RS Sundsvall, torsdag den 12 mars kl 18.00. För mer info om plats:

Umeå RS Umeå,

för mer info: 076‑259 84 23.

Marxismen idag

070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Eskilstuna

Borås

för mer info: 073-373 33 61.

för mer info: 070-396 47 83

RS Eskilstuna,

Systemskiftet i välfärden

• Kasta ut riskkapitalisterna från skolan, vården, omsorgen och kol­ lektivtrafiken. • Stoppa nedskärningarna – riv upp privatiseringarna. 200 000 nya offentli­ ga välfärdsjobb. Vård, skola och omsorg ska styras demokratiskt av anställda, brukare, anhöriga och föräldrar.

Klimat- och miljöhot

• Massiva, offentliga klimatinveste­ ringar med avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik, energieffektivise­ ringar samt förnyelsebar energi. • Avveckla kärnkraften. • Stoppa gruvbolags och storföre­ tags rovdrift på miljön. ­Offentligt ägande av naturresurserna. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling.

Trygga jobb

• Stoppa lönedumpning via pri­ vatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. Nej till låglönemarknad! • Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ a-kassan och sjukförsäk­ ringen. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön. • Skrota det segregerade skolsyste­ met. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Mindre klasser och ökad lärartät­ het. • Kasta ut vinstintresset. Återförstat­ liga skolan.

Luleå

RS Malmö-Lund,

• Riv upp högeralliansens försämringar. • Internationell solidaritet med ar­ betare och fattigas uppror och kamp mot förtryck, terror och krig.

En skola för alla

Sundsvall

RS Luleå,

Socialistiskt program 2015

RS Borås,

Likaberättigande

• För en kämpande kvinnorörelse mot lönediskriminering, sexism, våld mot kvinnor och för utbyggd välfärd. • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Bostadskrisen

• Nej till utförsäljning av allmännyt­ tan, ombildningar och marknads­ hyror. Stoppa skattediskrimine­ ringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten. Kamp för

jobb, bostäder och upprustning av vård, skola och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för att möjliggöra klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar och bygga 50 000 hyresrätter per år med låga hyror.

Antirasism & asyl

• Kamp på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Stoppa jakten på flyktingar. Åter­ inför rätten till asyl. • Amnesti till gömda flyktingar och papperslösa. Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostä­ der, vård och utbildning för alla.

Jobben, krisen och pensionerna

• Kamp för facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Facken måste ta strid fullt ut för att försvara jobben. Förhindra flytt och nedläggningar genom masspro­ tester, inklusive de anställdas ocku­ pation av arbetsplat­sen om så krävs. Ta kamp för förstatligande under de anställdas kontroll och styre. • För landsomfattande protester mot regeringens orättvisa högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensi­ onärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensioner­ na – riv upp pensionsuppgörelsen.

Nej till militarismen

• Nej till EU-, Natomilitarism och svenskt deltagande i imperialismens krig. Stoppa vapenexporten. • Enad, global kamp mot imperialis­ mens krigsrustning, plundring & krig.

Demokratiska kämpande fackföreningar

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. • Kämpande och demokratiska fack­ föreningar. Nej till ­pampstyre; valda representanter på arbetarlön.

Nytt arbetarparti & socialism

• För ett nytt socialistiskt arbetarpar­ ti som kan ge de lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokra­ tiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU & EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi. • För en demokratisk och socialis­ tisk värld. ■


BRÄNNANDE

5 MARS 2015 # 1 141

”Pengarna finns – det handlar om fördelningen” Facken måste ta fajten för att få upp kvinnors löner Vad kan göras för att få upp kvinnors löner? Hur ska kampen bedrivas mot klass- och könsorättvisor? Dessa och andra frågor ställde Offensiv till Sanna Tefke, anställd som lågavlönat vårdbiträde i privat hemtjänst som har jobbat 12 år inom äldreomsorgen och är förtroendevald i Kommunal.

PER OLSSON

L

per.olsson@socialisterna.org

Hur ska den trenden vändas? Mindre till männen, eller?

– För att jämna ut löneskillnaderna krävs det såklart större ökningar för de kvinnodominerade yrkena än de manligt dominerade. Men det behöver inte betyda att arbetarmännen inte kan få skäliga löneökningar. Ser man på tjänstemännens löneökningar och alla pengar som finns i samhället är det tydligt att det inte är pengar som saknas utan viljan att omfördela dem. Det räcker att kolla på de miljarder kronor som de privata vårdbolagen plockar hem, bolag som i huvudsak styrs av män, men där vinsten görs på de lågavlönade kvinnornas bekostnad.

Vilka krav tycker du Kommunal ska ställa i nästa avtalsrörelse? – Det finns många krav som borde ställas. Kommunal hoppas få in över 30 000 avtalsmotioner till avtalsrörelsen. Men i huvudsak handlar det om höjda löner i kronor och inte procent, rätt till heltid och trygga anställningar och förbättrad arbetsmiljö för att orka jobba heltid och fram till pensionen. Vi har tagit viktiga steg i rätt riktning.

Hur har privatiseringar och avregleringar påverkat kvinnors löner? – Avregleringarna och privatiseringarna inom välfärden har i stort försämrat för dem som arbetar, vilket i huvudsak är kvinnor. Många privata företag saknar kollektivavtal och konkurrerar med oschyssta villkor, vilket i förlängningen påverkar alla. Med avregleringarna följer även problematiken med att det blir svårt att kontrollera både verksamheten och villkoren för dem Sanna Tefke. som arbetar i den.

– Ett av de stora problemen är det ofrivilliga deltidsarbetet. Fokus behöver läggas på rätt till heltid och trygga anställningar, krav på kollektivavtal vid upphandlingar för att inte missa lön, avtalspension och villkor samt ökade satsningar på arbetsmiljön för att orka jobba heltid. Men det krävs också ökad jämställdhet när det gäller uttaget av föräldraledighet och det obetalda arbetet i hemmet, avslutar Sanna Tefke. ■

FAKTA:

Män har även högre års­inkomst än kvinnor. Män har 125 procent av kvinnors inkomst. En stor del av inkomstskillnaden, utöver lönen, förklaras av att män i mindre utsträckning än kvinnor arbetar deltid. År 2013 arbetade 11 procent av männen deltid och bland kvinnorna var andelen 30 procent enligt SCB.

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också! Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rätvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro. E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Lägre årsinkomst, deltid och obetalt hem- och omsorgsarbete ger lägre pension. Hur kan denna ojämställdhet till döds brytas och steg tas mot jämställda pensioner?

Foto: Natalia Medina

önedskrimineringen av kvinnor fortsätter och gapet mellan kvinnors och mäns löner har knappt minskat under de senaste åren. Vad tror du att det beror på? – Arbetet i de kvinnodominerade sektorerna värderas lägre än övriga områden helt enkelt och framför allt inom arbetarkvinnornas områden. Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän har ökat de senaste 20 åren och har inte varit så här stort på 80 år, men även skillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade arbetaryrken ökar visade LO:s lönerapport från 2014. – Traditionen med att teckna avtal med löneökningar i procent istället för kronor har också bidragit stort till utvecklingen med ökade klyftor när män med arbetaryrken inom industrin eller byggbranschen därför får högre löneökningar i faktiska kronor än de kvinnodominerade yrkesgrupperna inom till exempel vården. Medellönen för kvinnor är 4 700 kronor lägre än för män. Omräknat i procent motsvarar medellönen för kvinnor därmed 85 procent av medellönen för män.

Individuell lönesättning – vem har gynnats? – Den enda som gynnas av individuell lönesättning är arbetsgivaren. Den handlar om att spela ut arbetstagare mot varandra istället för att enas och kräva högre löner för alla.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.