Läs mera inne i tidningen: De lever sin fotbollsdröm Per-Olof Friman värnar om varje kund Vi väljer Thomas THOMAS BLOMQVIST: Han vill fortsätta påverka Han är en tävlingsmänniska
s.4 s.5 s.6-7 s.8 s.9
Köttkontrollen erbjuder närproducerat Viltbruk ger markägare nya möjligheter Agneta Möller-Salmela: Så skapar jag läslust hos barn THOMAS BLOMQVIST: Hela Nyland kan utvecklas
s.10 s.11 s.12-13 s.16
sid 2
Under två riksdagsperioder eller i åtta år har jag haft fullmakt av väljarna i Nyland att representera dem i Finlands riksdag. Det har varit ett viktigt, intressant, ansvarsfullt och lärorikt uppdrag som jag försökt sköta enligt min bästa förmåga. Trots att det är ett mycket ansvarsfullt och ibland tungt uppdrag har ändå de positiva sidorna övervägt. Jag har kunnat märka att det är möjligt att påverka, och att driva frågor som är viktiga för de människor jag tror mig representera. Dessutom tycker jag att det finns mycket som jag ännu kan göra i riksdagen om jag får förnyat förtroende. Därför ställer jag mig till förfogande för en ny period. Politik är långsiktigt arbete. Det handlar om att vara med och bevaka centrala frågor på olika plan. Det handlar om att enträget lyfta fram viktiga saker och försöka få stöd för dem av tillräckligt många andra. Det handlar om att genom samarbete och kompromisser sakta nå framsteg, att orka jobba långsiktigt och konstruktivt. I den här tidningen och i valkampanjen försöker jag berätta vilka frågor jag tycker är viktiga och vilka värderingar jag står för. Ändå är det bra att minnas att ingen, varken jag eller någon annan, kan förutspå vilka alla frågor den nya riksdagen kommer att få ta ställning till. Det som riksdagsvalet egentligen handlar om är att du ger ditt förtroende, din fullmakt åt en person som du tror kan representera dig, driva de frågor du tycker är viktiga och vars värderingar bäst motsvarar dina. Det handlar alltså om förtroende. Valet handlar för min del om att jag ställer mig till förfogande och ber om din röst, ditt förtroende för att kunna fortsätta med det uppdrag jag fick i valet 2007 och som förnyades 2011. Jag känner mig fortfarande minst lika motiverad, intresserad och full av energi som under de två senaste perioderna, och är beredd att representera nylänningarna också i nästa riksdag. Men det är Du som avgör, din röst kan ge mig uppdraget.
Insamling pågår Om du vill delta i insamlingen går det bäst genom att du betalar in en valfri summa på kontonummer: FI74 5549 6620 0509 83, mottagare: Stödgruppen för återvalet av Thomas. Alla bidrag behövs för att kampanjen skall kunna drivas på bästa möjliga sätt. Insamlingen pågår ända fram till valet. Tag gärna kontakt med Thomas och hans kampanjgrupp Thomas kontaktuppgifter är: E-post: thomas.blomqvist@riksdagen.fi, telefon: 050 512 1776 Martin Kevins, kampanjchefens kontaktuppgifter är: E-post: martin.kevin@raseborg.fi, telefon: 040 504 5318
Valinfo Riksdagsvalet är den 19 april 2015, då vallokalerna är öppna kl. 09.00-20.00 Du har fått en anmälan om din rösträtt per post om du senast före valdagen fyller 18 år. Där framgår vilken valkrets du tillhör, och var ditt röstningsställe finns. Alla de som senast på valdagen fyller 18 år har rösträtt. Mera info hittar du på www.vaalit.fi Om du inte fått någon anmälan om din rösträtt skall du kontakta centralvalnämnden i din hemkommun. Det gör du lättast genom att ringa kommunens växel, där du får vidare instruktioner. Förhandsröstningen i Finland ordnas 8-14 april. Om du vet att du är förhindrad att rösta på valdagen ska du utnyttja denna möjlighet. För den som befinner sig utomlands ordnas förhandsröstningen under tiden 8-11 april. Utgivare: Stödgruppen för Thomas återval Upplaga: 30 000 exemplar Distribution: Hushåll mellan Hangö i väster till Sjundeå i öster Layout/ombrytning: REKLAMCENTER, Ekenäs Tryck: SLY-Lehtipainot Oy
Uppslutning bakom Thomas I många val i slutet av 1900-talet och ännu i valet 2003 lyckades ingen västnylänning bli vald till riksdagen trots många goda försök. I valet 2007 visade väljarna att det är möjligt. Thomas Blomqvist invaldes med stor marginal, han fick över 7 000 röster. Thomas hade stöd och fick röster i hela valkretsen från öst till väst, men det var västnylänningarnas vilja att koncentrera sina röster på en kandidat som var avgörande. Samma stora stöd hade Thomas i valet 2011 och invaldes då med över 7300 röster. Thomas samlade år 2007 över 5500 av sina röster i de dåvarande kommunerna Hangö, Ekenäs, Pojo, Karis, Ingå och Sjundeå. I valet 2011 upprepades samma sak. Också den gången var rösterna från Hangö, Raseborg, Ingå och Sjundeå drygt 5500. Det här visar på ett starkt stöd för Sfp och Thomas, men också på en uttrycklig vilja att få en ”egen riksdagsman” från Västnyland. Thomas har under åtta år i riksdagen varit med och påverkat, lyft fram och diskuterat många viktiga frågor. Han har de insikter, de kontakter och det kunnande som behövs för att framgångsrikt bevaka våra intressen också under de fyra följande åren. Vi i stödgruppen för återvalet av Thomas vet att han behövs också i nästa riksdag som väljs den 19 april. För att det ska vara möjligt behöver vi få en stor uppslutning bakom honom. Det gäller att som i de två föregående valen igen koncentrera rösterna på Thomas. Vi vet att Thomas också den här gången har ett stabilt stöd i hela valkretsen och speciellt i de västligaste delarna, tom uppfattas det av vissa att det därför är klart att Thomas blir omvald. För att bli vald måste Thomas ändå få tillräckligt många röster. Därför är det skäl att minnas att valet avgörs vid valurnorna, ingen är vald före alla röster är räknade. Din röst behövs för att Thomas uppdrag ska få en förlängning.
sid 3
FT-Tools Utför dina metallarbeten
Svarvning, fräsning & slipning Kontaktuppgifter: Kyrkbackavägen 4B 10520 Tenala Tel. 019-2450980/0400-472281
sid 4
De lever sin fotbollsdröm Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
De började spela fotboll som 6-åringar. I dag 10 år senare spelar de båda i Finlands juniorlandslag. Medveten träning och talang har fört Benjamin Källman och William Lindqvist framåt. Men framförallt glädjen till fotbollen. De kommer till intervjun fem minuter i förväg. Dessa killar på 16 år och 17 år ger ett lugnt och sansat intryck. Varje fråga får ett genomtänkt och moget svar. Deras fotbollsstory börjar år 1998 då de båda började spela i EIF. - De första åren var jag bara med för att det var roligt. Några år senare började jag märka att jag hade känsla för spelet och var bra, säger William. Idag spelar han i EIF, U17-landslaget och U18-landslaget. Benjamin spelar i EIF och U17-landslaget. När de var mellan 12 år och 13 år blommade de ut inom fotbollen. De utvecklades och blev allt bättre. Det ledde till att föreningen Honka i Esbo scoutade Benjamin och William. I Honka spelade de tre år. - Det var en bekräftelse på att vi hade gått framåt. Då visste vi att vi var bra, säger Benjamin. När killarna blev erbjudna en plats i EIF:s herrlag valde de att lämna Honka och komma tillbaka till EIF. - Vi ville få speltid där. Det ger oss möjlighet att fortsätta utvecklas, säger Benjamin. - Det kändes onödigt att åka av och an till Esbo flera gånger i veckan när vi fick bra träning här hemma, säger William. HUR KOMMER DET SIG att ert intresse för fotboll har hållits kvar under alla år? - Varje framsteg och framgång ger motivation att fortsätta, säger Benjamin. - Det är roligt, säger William.
De betonar glädjen till idrotten, speciellt under juniortiden. I Västerbyhallen där vi träffas har pojkar födda år 2007 fotbollsträning. Benjamin och William tittar på och iakttar. - Det måste vara roligt på träningarna. Det är det viktigaste. Det måste finnas glädje med i spelet. Det får inte bli för allvarligt i för tidig ålder, säger Benjamin. Glädjen till fotbollen har fått dem att vilja fortsätta träna, fortsätta satsa och fortsätta utvecklas. De har båda haft andra idrotter som hobby. William tränade längdskidåkning som yngre. Benjamin var med i friidrott och handboll. Men intresset för fotbollen tog över för dem båda. Att få lira tillsammans med lagkompisarna betyder mycket som junior. - Då finns spelglädjen där. Om kompisarna är med är det roligt, säger Benjamin. Har ni något speciellt minne från juniortiden? De tittar snabbt på varandra, ler och svarar: - Östersjöcupen i Hangö, svarar de. De funderar vilket år det var. Kanske 2009. Eller 2010. - Vi vann finalmatchen mot HJK med straffar, säger Benjamin. Då var de 11-12 år. Mycket har hänt sedan vinsten i Östersjöcupen. I dag har de spelat nästan två år i juniorlandslaget. Att spela i juniorlandslaget innebar speciellt i början känslor av nervositet och press. - Man vill prestera, ta chansen och spela bra, säger Benjamin. Men de har med tiden fått större
William Lindqvist och Benjamin Källman har lirat fotboll tillsammans sedan de var 6 år. I dag spelar de båda i Finlands juniorlandslag.
erfarenhet och vana. Nu går de in i landskamper med en lugnare känsla. - Vi gör så gott vi kan, säger Benjamin. - Spelet blir hela tiden mera fysiskt och tufft, säger William. VILKA ÄR ERA STYRKOR på plan? De funderar tyst en stund. - Jag har bra vänsterfot, är snabb och kan läsa spelet bra, säger William. - Jag är snabb, stark, riktigt bra på att nicka och har bra skott med höger, säger Benjamin. De tränar ofta, sammanlagt 7-9 gånger i veckan. Dessutom har de matcher. Deras föräldrar har alltid stöttat, skjutsat och hjälpt till när det har behövts. Det har betytt mycket, säger de båda. Vad tycker ni föräldrar ska göra för att hålla barnets intresse för
idrott vid liv? De svarar eftertänksamt: - Stöda och uppmuntra, ställa upp och skjutsa när det behövs. Men samtidigt inte pressa barnet. Det måste vara på barnets villkor, säger Benjamin. William instämmer och tillägger: - Komma och titta på matcher och träningar. DERAS FOTBOLLSSTORY slutar inte här. Den kommer att fortsätta. De här killarna har nya mål och visioner. - Min dröm är att få spela utomlands och kunna livnära mig på fotbollen. William har samma dröm. Är drömmen rimlig? William svarar lugnt och övertygande: - Jo. Bara vi tränar hårt och har viljan att utvecklas och gå framåt. Text: Charlotta Svenskberg/Textfabriken
Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
Namn: Benjamin Källman Ålder: 16 år Spelar i: EIF, EIF-Akademi, U17-landslag Position: anfallare, yttermittfältare Skola: Ekenäs gymnasium Favoritlag: Everton, Bayern München Favoritspelare: Cristiano Ronaldo Äter helst: Spaghetti Bolognese Gör helst när inte spelar fotboll: Spelar FIFA 15, träffar kompisar Namn: William Lindqvist Ålder: 17 år Spelar i: EIF, EIF-Akademi, U17-landslag, U18-landslag Skola: Ekenäs gymnasium Favoritlag: Manchester United Favoritspelare: Thiago Silva Äter helst: Lövbiff Gör helst när inte spelar fotboll: Vilar, spelar FIFA 15, umgås med flickvännen
Benjamin Källman. Ditt bästa minne från juniorlandslaget? ”När jag gjorde hattrick mot Litauen”.
William Lindqvist. Ditt bästa minne från juniorlandslaget? ”Första landslagsresan till Irland. Upplevelsen var stor”.
sid 5
Per- Olof Friman
Värnar om varje kund Han driver en verkstad, en affär, ett café, en restaurang och ett svarveri i Tenala. Sedan två år tillbaka tillverkar han också ost, Tenala Ost. Per-Olof ”Pelle” Friman är företagaren som aldrig blir nöjd. Han som alltid vill ge mera. Han som driver Frimans Diversehandel. Namnet Frimans Diversehandel berättar att företaget erbjuder diverse olika tjänster och produkter. De är många. Kan du lista upp vad företaget erbjuder? Han är tyst en kort stund och skrattar. - Okej. Har du tagit fram en ny sida i ditt anteckningsblock? Han förklarar att allt fick sin början år 1996. Allt startade från verkstaden som fortfarande idag utgör företagets stöttepelare. Genom verkstaden har han byggt upp resten av verksamheten och fått kunder och kontakter. - I verkstaden underhåller vi alla typer av maskiner. Vi har fått ett gott rykte om oss och därmed ett förtroende inom industribranschen. Folk vet att vi ställer upp i ur och skur, säger Pelle Friman. Ryktet inom branschen har spridits Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
Pelle Friman och verkstadsmontör Fredrik Lindholm i verkstaden. Här underhåller de alla typer av maskiner.
och idag har verkstaden kunder och samarbetspartners både lokalt, nationellt och internationellt. HANS FRU ANNE tog så småningom hand om administrativa uppgifter i kontoret. Men hon hade större mål och visioner för företaget. De utvidgade verksamheten och byggde och startade en affär med artiklar till hemmet och trädgården. Det här var år 2007. Ett år senare, år 2008, blev det hus där affären är idag, till salu. Huset är mitt i byn. - Vi kände att vi måste köpa huset.
Namn: Per-Olof Friman Ålder: 47 år Familj: Frun Anne, barnen Daniela 26 år, Emma 22 år, Simon 18 år Hobby: Båtliv och skärgård Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
elsbranschen. - Som liten producent är det svårt att uppfylla de regler som Livsmedelssäkerhetsverket Evira sätter upp utgående från livsmedelsindustrin. Hantverket borde uppskattas och tas tillvara i Finland. Nu håller det på att dö ut. I stället blir vi beroende av maskiner och elektricitet. PER-OLOF FRIMAN ÄR uppvuxen i en företagarfamilj. - Företagandet är en livsstil. Viljan att hela tiden vilja utveckla Hela familjen jobbar inom företaget. Daniela, Pelle, Simon, Anne och Emma har alla sina och förbättra, varifrån kommer den? - Jag är aldrig nöjd med något. Jag egna ansvarsområden. vill hela tiden ha något nytt. Många gånger vet jag att mina anställda tänker ”Herregud, nu kommer han Det var en chans vi inte kunde låta den stora efterfrågan? - Det är en jäkligt god ost. Den pas- med något nytt igen”, säger han och gå. Idag har affären 17 000 produkter. sar till både vardag och fest samt till skrattar. Han anser att det måste finnas en Här finns allt från ljusstakar till gräs- matlagning. klippare. Produkterna följer årstid En ost väger 12-13 kg. Under det öppenhet mellan honom och hans och säsong. Till Frimans Diverse- första året sålde han 380 ostar. Ryk- medarbetare. handel hör också Café Villa Skarp tet om den goda osten från Tenala - Med samtal kommer man vidare. Framåtanda är ett ledord för honom. och Restaurang Bakfickan. Idag job- har spridits. bar alla i familjen inom företaget. - Vi har kunder i hela Finland. Till - Och så värnar vi om alla våra kunder. Så måste det vara. Ett litet leAnne jobbar i affären, dottern Da- och med i andra länder. ende hela tiden är det bästa. Utan niela är husmor i Bakfickan, dottern Emma ansvarar för marknadsföring HAN HAR EN dröm om att utveckla ortsbor skulle vi inte finnas. Vi vill ha och administration, Simon jobbar ostförädlingen och utvidga ysteriet. en god relation till ortsborna. som kock. För tillfället har företaget Men det finns utmaningar och pro- Hinner du vara ledig någon gång? 10-12 anställda. Sommartid är de blem. Det skulle kräva många an- - Januari-mars utvecklar jag verkställda. Han vill gärna anställa flera, samheten. Vissa morgnar under den nästan det dubbla. här perioden vilar jag lite längre. men det blir dyrt. I AFFÄREN FINNS en ostdisk med -Omsättningen stiger, men lönsam- Att han med lite längre menar kl. 7 inhemska och utländska kvalitetsos- heten sjunker. Det här är ett pro- på morgonen berättar en del om när blem för oss företagare. Det borde han brukar stiga upp under resten tar. Den här är deras stolthet. - Vi brukar säga att vi har Västny- bli ekonomiskt mera lönsamt att av året. Men han tillägger att de då anställa. Det här är ett problem för och då ger sig tid för en resa för att lands finaste ostdisk, säger Anne. koppla av. I ostdisken finns en alldeles unik ost. staten att lösa, säger han. En ost som Pelle sedan hösten 2012 En annan utmaning Pelle stöter på förädlar själv, Tenala Ost. Hur kom är de krav som gäller inom livsmed- Text: Charlotta Svenskberg/Textfabriken det sig att du började förädla ost? Han funderar en kort stund, sedan Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken börjar han engagerat berätta. Det fick sin start den dagen ostmästare Lauri Helle, snart 90 år, steg in i affären. Han var klädd i mjukisbyxor, gummistövlar och en regnjacka och frågade efter Pelle. Vad i fridens namn vill han? Ska jag springa iväg? minns Pelle att han hade tänkt. Lauri Helle hade jobbat för Valio hela sitt yrkesverksamma liv och ville föra vidare osttillverkningens hantverk till någon. Affären var full med kunder. Pelle bad honom komma tillbaka om en vecka för att berätta och diskutera mera. - På den vägen är vi. Den 12.12.2012 sålde han de första ostarna. Efter tio dagar var de slutsålda. - Vi blev själva utan julost, säger han och skrattar. Vilken är orsaken till I Frimans Diversehandel är produktsortimentet stort och säsongsbetonat.
sid 6
Namninsamlingen har börjat. Framgången i de två senaste riksdagsvalen har byggt på att många människor runt om i valkretsen på olika sätt varit engagerade i Thomas kampanj. Också den här gången finns det många som vill vara med, och alla behövs. Varje dag utökas skaran av personer som vill stöda Thomas och hjälpa till i kampanjen. Ett bra sätt att göra det på är att offentligt gå ut och med sitt namn stöda återvalet av Thomas. Vi är också glada för det stöd, och den hjälp vi får av personer som inte vill synas i offentligheten. Stödlistan visar på ett konkret sätt att Thomas har ett starkt stöd i hela valkretsen och det finns många som är beredda att jobba hårt för att trygga återvalet av honom. Vi hoppas att så många som möjligt visar att Thomas behövs i riksdagen genom att anmäla sig till stödlistan. Det kan man göra på www.thomasblomqvist.fi. Redan den 30 mars, när den här tidningen gick i tryck, hade följande personer valt att komma med på listan:
Vi väljer Thomas! Efternamn
Förnamn
Aaltonen Kaj Ahlberg Kaijus Ahlfors Kim Ahlgren Johan Alm Hans Andberg Ros-Mari Andberg Johan Andberg Henrik Andberg Tomas Andström Lotta Andström Svante Antas Thomas Aschan Lena Aspelin Mikael Aura Gun-Maj Aura Ingmar Avellan Ronny Baarman Sune Baarman Göran Backman Mathilda Bardy Henrik Bardy Helena Bardy Guy Bardy Ann-Marie Barman Anita Barman Henrik Bengelsdorff Carl-Erik Bengelsdorff Anna Lena Berger Georg Berger Daniel Bergheim-Ahlqvist Marina Bergholm Roger Bergholm Åsa Bergman Carita-Lisa Bergman Kaj Bergman Göran Biström Marcus Biström Edna Biström Bernhard Björklöf Johan Björklöf Jan Björklöf Ole Björklöf Rainer Björklöf Bettan Blomqvist Thomas Boije Hans Borgman Anders Broman Guy Broman Per Broman Sune Broman Henrik Broman Helena Broman Krister Broman Maj-Len Broman Mathias Bussman Sofia Bussman Roger Bäcklund Fredrik Bäckman Stefan Bäckman Göran Cavonius Christian
Ort
Efternamn
Förnamn
Ort
Efternamn
Förnamn
Ort
Efternamn
Förnamn
Ort
Sjundeå Sibbo Esbo Sibbo Lojo Sjundeå Sjundeå Sjundeå Kyrkslätt Tenala Tenala Lappträsk Ekenäs Esbo Ekenäs Ekenäs Pojo Karis Ekenäs Sverige Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Karis Karis Raseborg Raseborg Esbo Ekenäs Lovisa Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Esbo Ekenäs Ekenäs Lovisa Pojo Pojo Pojo Pojo Sjundeå Mörskom Sibbo Lovisa Sjundeå Karis Ingå Snappertuna Snappertuna Karis Snappertuna Tenala Snappertuna Snappertuna Ingå Snappertuna Ekenäs
Cederlöf Claesson Colérus Colérus Collin Dahlqvist Dahlström Dahlström Danielsson Degerlund Dunderfelt Dunderfelt Ehrnrooth Ehrstedt Ehrström Ehrström Ekberg Ekberg Ekholm Ekholm Eklund Eklund Ekman Ekman Elf Elf Eliasson Eliasson Eliasson Eliasson Eliasson Engberg Engblom Engblom Engblom Engblom Enroth Eriksson Eriksson Fagerholm Fagerholm Fagerholm Fagerström Fagerström Fagerström Fagerström Falck Falck Flythström Forsberg Forsbäck Forsbäck Forsman Forsman Forsman Forsman Forsstedt Forssten Forsström Forsström Fronden
Henrik Kaj Annika Bernt Esa Rabbe Jan Pia Karl-Johan Niklas Bengt Agnete Michael Ole Sven Marianne Göta Stig Tobbe Martin Tom Ola Günther Tobias Göran Inga-Lill Sune Ronny Camilla Thua-Lill Tom Anders Roger Mikael Mats Marika Beatrice Bo-Erik Benita Jörgen Brita Stig Britt-Mari Håkan Rabbe Annika Holger Frej Kjell Anne Torbjörn Isa Kurt Göran Dorrit Kim Tobias Henrik Patrick Kenneth Lars-Johan
Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Skåldö Sjundeå Ekenäs Ekenäs Sjundeå Ekenäs Tenala Tenala Esbo Ekenäs Ekenäs Ekenäs Snappertuna Snappertuna Tenala Ekenäs Ekenäs Karis Karis Snappertuna Tenala Tenala Lovisa Karis Karis Karis Karis Kyrkslätt Ekenäs Sverige Ekenäs Sverige Borgå Karis Tenala Ekenäs Karis Karis Ingå Ingå Tenala Tenala Sibbo Ekenäs Sjundeå Sjundeå Ekenäs Ekenäs Ingå Karis Karis Ingå Snappertuna Ekenäs Ekenäs Snappertuna Lovisa
Fröberg Fröberg Fröberg Fröberg Gahnström Gahnström Gerke Gerkman Granroth Granroth Granroth Granström Grönberg Grönberg Grönholm Grönlund Grönlund Grönlund Grönqvist Grönqvist Grönqvist Grönqvist Grönqvist Grönroos Grönroos Grönroos Grönroos Grönroos Grönroos Gustavsson Haglund Halén Heerman Heimbürger Heimbürger Hellgren Henelius Henriksson Hettula Hildén Himberg Himmelroos Hindrén Hindrén Hindrén Hindrén Hindrén Hinds Hofer Hofer Hofer Hollmerus Hollmerus Hollmérus Holmberg Holmberg Holmberg Holmberg Holmberg Holmberg Holmberg
Bengt Mikael Ingemo Henrik Carita Ralf Gustav Ulla Olof Håkan Annica Janne Johanna Fredrik Magnus Jessica Jan Johan Stefan Anna Maria Bror Else-Maj Mikael Daniel Sara Magnus Jan Agneta Dennis Christer Robert Cindy Sylva Michael Gunnar Kaj-Olof Inge-May Linnéa Annika Krister Henrik Kjell Catharina Susann Joakim Johan Andreas Gudrun Urs Lara Anneli Ebba Birger Anders Inger Erik Mona Maria John Ulla Henrik
Ingå Sjundeå Kyrkslätt Kyrkslätt Ekenäs Ekenäs Karis Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Lojo Sjundeå Sjundeå Ingå Ekenäs Bromarf Bromarf Sjundeå Sjundeå Snappertuna Snappertuna Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Tenala Tenala Bromarf Vichtis Borgå Karis Snappertuna Esbo Esbo Ingå Karis Ekenäs Ekenäs Sibbo Bromarf Raseborg Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Karis Ekenäs Ekenäs Ekenäs Karis Karis Borgå Ekenäs Ingå Tenala Ekenäs Tenala Karis Karis
Holmberg Holmberg Holmberg Holmberg Holmberg Holmberg Holmbom Holmqvist Holmström Holmström Holmström Holmström Holmström Holmström Holmström Holmström Holmström Holmström Holmström Holmström Holmström Huldin Högnabba Ilander Ilvetsalo
Sven Stefan Mårten Bjarne Damaris Susanne Gustav Björn Åsa Leif Andreas Fredrik Gunilla Harry Åke Harriet Rune Christina Johan Ulla Ole Rainer Stefan Leo Paula
Snappertuna Karis Karis Karis Karis Tenala Ingå Tenala Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Tenala Ekenäs Ekenäs Tenala Ekenäs Svartå Ekenäs
sid 7 Efternamn
Förnamn
Immonen Krister Ingberg Mikael Ingberg Gun Ingberg Grels Ingman Lars Jansson Ritva Jansson Bror-Nils Jensen Henning Johansson Markus Johansson Bo-Johan Johansson Stig Johansson Carita Johansson Sven Jordas Robert Juslenius Peter Juslin Viola Juslin Robert Juslin Martin Järvinen Maria Jönsson Ingvar Jönsson Barbro Karell Anders Karlberg Kaj Karlsson Håkan Karlsson Kenneth Karlsson Göran Karlsson Katarina Karlsson Hasse Karlsson Pirjo Karlsson Bob Karlsson Camilla Kevin Nisse Kevin Filip Kevin Klas Kevin Märta Kevin Henrik Klinge Kaj Klingstedt Ingmar Kockberg Mats Konn Marina Koschinski Regina Koschinski Bo Koschinski Kristoffer Kottelin Nils Kullström Tina Kvarnström Tom Kvarnström Tommy Lassenius Marita Lassenius Rolf Lattunen Rea Lattunen Joni Laurila Ylva Leander Katrina Lehti Inger Lignell André Lignell Anders Lignell Ingeborg Liljeqvist Tarja Lind Jonna Lindberg Anna Lindeberg Thure Lindén Tommy Lindgren Hans-Peter Lindgren Ann Lindgren Ulf Lindgren Risto Lindgren Ann-Britt Lindh Mikaela Lindh Stefan Lindholm Kim Lindholm Björn Lindholm Bengt Lindholm Solveig Lindholm Kjell Lindholm Mosse Lindholm Henrik Lindholm Kirsti Lindholm Thomas Lindholm Staffan Lindholm Guy Lindholm Annika Lindholm Sven Lindholm Kaj Lindholm Maj-Gret Lindholm Jörgen Lindholm Nanne Lindholm-Wirtanen Rita Lindqvist Roger Lindqvist Stefan Lindqvist Torsten Lindqvist Björn Lindqvist Kristina Lindqvist Erik Lindroos Erik Lindroos Berndt Lindroos Roger Lindroos-Falck Kerstin Lindström Marina Lindström Lisbet Lindström Kristian Lindström Henrik Lindström Camilla
Ort
Efternamn
Förnamn
Ort
Efternamn
Förnamn
Ort
Efternamn
Ekenäs Ingå Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Sibbo Borgå Borgå Kyrkslätt Karis Karis Lappträsk Svartå Borgå Borgå Esbo Ekenäs Ekenäs Ekenäs Sjundeå Sjundeå Lovisa Ekenäs Bromarf Bromarf Tenala Tenala Ekenäs Ekenäs Ingå Tenala Tenala Tenala Tenala Sjundeå Ekenäs Skåldö Ingå Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Lojo Lojo Ekenäs Ekenäs Esbo Esbo Tenala Norrtälje Ekenäs Karis Karis Karis Ekenäs Ekenäs Tenala Sjundeå Ekenäs Sibbo Ekenäs Ekenäs Ekenäs Karis Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ingå Kyrkslätt Tenala Tenala Ekenäs Snappertuna Snappertuna Snappertuna Snappertuna Snappertuna Snappertuna Tenala Tenala Tenala Snappertuna Snappertuna Tenala Karis Ekenäs Karis Raseborg Karis Karis Sibbo Borgå Bromarf Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo
Lindström Lindström Lindström Lindström Lindström Lindström Linnokari Linnokari Linnokari Ljung Ljungqvist Lundqvist Lundqvist Lundström Lundström Lundström Lundström Lång Löfman Lönn Magnusson Malmén Malmström Malmström Malmström Malmström Malmström Malmström Manelius Maxenius Meinander Mild Molander Mårtenson Männikkö Nordberg Nordlund Nordlund Nordlund Nordström Nordström Nurmi Nyberg Nyberg
Kim Johan Carina Kristina Björn Markus Henrika Josefina Christina Stig Måns Titti Mats Gösta Tua Bengt Bernhard Georg Marie-Louise Helena Niklas Maj-Britt Matte Thomas Toini Mårten Anna Lotta Steen Katarina Olof Susanne Pontus Jesse Kim Kaj Peter Eeva Sven Hanna Mikael Helena Rune Cisse
Sjundeå Sjundeå Sjundeå Svartå Svartå Tenala Snappertuna Karis Karis Ekenäs Pojo Sjundeå Sjundeå Sibbo Ekenäs Ekenäs Tenala Ekenäs Ekenäs Sjundeå Borgå Bromarf Ekenäs Esbo Esbo Esbo Esbo Sjundeå Esbo Sjundeå Sjundeå Lojo Esbo Mörskom Kyrkslätt Sjundeå Hangö Ekenäs Ekenäs Sjundeå Ekenäs Esbo Ekenäs Ekenäs
Nyberg Nyberg Nyberg Nyberg Nyberg Nygård Nyholm Nyholm Nyholm Nyholm Nyholm Nyholm Nyholm Nyholm Nyman Nyman Nyman Nyman Nyström Nyström Nyström Nöjd Olin Olin Oljemark Ottosson Palin Perklén Pettersson Pietola Pihlström Pihlström Pohto Rajalin Randström Rehn Rehn Rehnberg Ring Roms Roos Rosengren Rosenlund Rosenlund Rosenlund Rosenqvist Rosenqvist Rosenqvist Rosenqvist Rosenqvist Rosenqvist
Henrik Michael Stig Birgitta Torbjörn Jan-Peter Christian Marianne Torolf Tryggve Maj-Britt Birgit Anders Johan Fredrik Bengt Jerker Bengt Håkan Christian Nancy Kaj-Erik Lennart Karl-Olof Erik Torvald Ann-Sofi Erik Karl-Gustav Maria Göran Karl-Gustav Kerstin Hans Hans Mikael Henrik Gustav Susanne Bo Håkan Anders Karl-Henrik Tuva Olof Barbro Lars Magnus Anton Thomas Nils
Karis Tenala Tenala Tenala Snappertuna Sjundeå Ingå Ingå Ingå Tenala Tenala Snappertuna Snappertuna Ekenäs Snappertuna Karis Karis Svartå Esbo Tenala Tenala Ekenäs Esbo Esbo Borgå Borgå Esbo Sjundeå Esbo Snappertuna Esbo Ekenäs Ekenäs Karis Bromarf Ekenäs Tenala Sjundeå Ekenäs Ekenäs Ekenäs Borgå Ekenäs Ekenäs Ekenäs Snappertuna Snappertuna Snappertuna Snappertuna Snappertuna Snappertuna
Rosenqvist Räihä Röman Röman Röman Sainio Sainio Salminen Salo Saloranta Sandström Sannholm Selén Selenius Selenius Selenius Selenius Siggberg Simberg Simberg Sjöberg Sjöblom Sjöblom Sjöblom Sjöholm Sjöholm Skogberg Skogberg Skogberg Skogberg Skogberg Smeds Snabb Sohlberg Sohlberg Stenlund Stenström Stjernberg Strandberg Strandberg Strandberg Strandberg Strandström Ståhl Ståhlberg Ståhlberg Ståhls Sundblad Sundström Sundström Sundström Sundström Sundström Sundström Svanbäck Svanbäck Svanbäck Söderlund Söderlund Söderström Tallberg Tallberg Tallberg
Harriet Jan Sven-Olof Vivi-Ann Rafael Åke Ingeborg Eva Seppo Matti Henrik Michaela Stefan Marina Magnus Magnus Stefan Peter Nisse Peter Göran Stig-Göran Johan Ulf Mona Peter Berndt Inger Bertel Kajsa Tauno Clas Maria Sebastian Bengt Sven Martin Peter GW Berndt Anders Marianne Thomas Carl-Erik Annette Johan Britta Sten Henrik Jeanette Paul Stefan Mikaela Sven Ilse Kristina Ulla-Maj Jonas Bernt Ulla Ulf Oskar Christian Monica
Snappertuna Sjundeå Snappertuna Snappertuna Snappertuna Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Hangö Sjundeå Ekenäs Sibbo Esbo Esbo Tenala Tenala Ingå Tenala Tenala Sjundeå Karis Karis Ekenäs Ekenäs Ekenäs Karis Karis Karis Karis Karis Sjundeå Ekenäs Sjundeå Sjundeå Ekenäs Ekenäs Borgå Ekenäs Bromarf Bromarf Bromarf Tenala Ekenäs Snappertuna Snappertuna Lovisa Ingå Snappertuna Snappertuna Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ingå Ingå Ingå Ekenäs Ekenäs Sibbo Snappertuna Kyrkslätt Kyrkslätt
Taube Axel Taube Johan Taube Margaretha Thodén Olof Thodén Carita Thorström Börje Thölix Bo Thölix Eva Träskman Ingrid Törnroos Sofie Tötterman Kurt Udd Leif Uggelberg Gunveig Uggelberg Karl-Johan Uhlbäck Ritva Wahlstedt Ulrica Wahlstedt Robert Wasström Johan Wasström Joakim Wasström Ruben Wasström Ethel Wasström Jan Wasström Anders Wasström Johanna Wasström Kristina Wasström Reino Weckman Anita Weckman Bertel Welander Robert Werner Wiking Werthman Peter Werthman Gunhild Wester Ture Westerholm Kristian Westerholm Bror Westerlund Kerstin Westerlund Stig Wester-Sundblad Carola Wetterstein-Sohlberg Janica Wetterstrand Anna-Lisa Wetterstrand Carl Weurlander Lis-Marie Weurlander Birgitta Wickholm Anders Wide Birgitta Wide Göran Wikberg Bengt Wikberg Marianne Wikholm Henry Wikholm Helena Wikholm Gösta Wikholm Ebba Wikner Börje Wikner Mats Wikström Mikael Wikström Rolf Wikström Rolf Wikström Carola Winqvist Mikael Yrjö-Koskinen Berith Zweigberg Desiré Åberg Karl Åkerlund Johan Öhman Björn Örnmark Barbro Örnmark Bjarne Örnmark Thomas Österberg Börje Österlund Kim Österlund Jorma Österlund Thomas Österlund Carola Österlund Anja Österlund Joakim Österman Peter Österman Carita Österman Agneta Österman Ulf
Förnamn
Ort Tenala Tenala Tenala Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ingå Ekenäs Karis Svartå Snappertuna Snappertuna Karis Ekenäs Ekenäs Svartå Ingå Ingå Ingå Ingå Snappertuna Snappertuna Svartå Svartå Esbo Esbo Sjundeå Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ingå Ekenäs Karis Karis Ingå Sjundeå Ekenäs Ekenäs Esbo Ekenäs Svartå Ekenäs Ekenäs Ekenäs Ekenäs Borgå Ekenäs Snappertuna Snappertuna Kyrkslätt Kyrkslätt Sjundeå Karis Tenala Ekenäs Ingå Ekenäs Pojo Ingå Kyrkslätt Ekenäs Ingå Ingå Tenala Ekenäs Ingå Tenala Tenala Tenala Ekenäs Tenala Ingå Karis Karis Karis
sid 8 - Hur mycket tid har ni? frågar Thomas Blomqvist mig och fotografen när han möter oss i Riksdagshusets huvudingång en tisdag i februari. Vi svarar att vi anpassar oss efter hans tidtabell. Jag har reserverat en och en halv timme för detta, säger han och tittar snabbt på klockan. Han visar oss vant vägen till caféet utanför Plenisalen. Det här är hans arbetsmiljö sedan åtta år tillbaka. Vilken erfarenhet dessa år har gett honom förklarar han längs med intervjun. Vi ska återkomma till det. Vi sätter oss och går igenom var han vill och var han får fotograferas. Det är inte tillåtet att ta bilder var som helst i Riksdagshuset. Thomas visar förtroende för fotografen och verkar lita på hans tankar och idéer. Vi förflyttar oss till Rikssalen där vi tar de första bilderna. TROTS ATT HANS tidtabell är strikt visar han ett stort lugn och en stor koncentration och ödmjukhet. - Det hör till mina styrkor. Jag tror att jag uppfattas som en lugn och saklig person, som är lätt att samarbeta med. Jag har en analytisk förmåga och kan därför snabbt se hur saker ligger till. Inom politiken krävs det uthållighet. Allt tar tid, säger han. EFTER ÅTTA ÅR som riksdagsledamot har han idag stor erfarenhet av det politiska arbetet. - Naturligtvis har jag ännu bättre förutsättningar att göra ett gott jobb nu, jämfört med för fyra eller åtta år sedan. Under sin tid i riksdagen har han skaffat ett brett nätverk med kolleger och tjänstemän på ministerier. - Jag vet när och hur jag ska reagera och jag har kanalerna. Jag vet hur olika nyckelpersoner arbetar och fungerar. Han har lärt sig mycket. Han har gjort misstag och av dem lärt sig hur han i stället ska göra. Han vet idag hur han ska förankra åsikter och förslag. Hans möjligheter att påverka är därmed större idag. En viktig lärdom han har fått som riksdagsledamot är att det lönar sig att upprepa ärenden i olika utskott och på möten. - Jag har insett att det inte räcker med att säga sitt ärende en gång eller två gånger. I stället måste jag fortsätta att upprepa min åsikt, min fråga och mitt ärende. Det här har jag lärt mig med åren och vet idag hur jag ska lyfta fram mina frågor mest effektivt, säger han - Alla dessa lärdomar och insikter gör att jag är redo att fortsätta jobba för fullt från första dagen om jag blir återvald, säger han. DET RINGER I HANS telefon. Jag måste ta det, det är min dotter, ursäktar han sig. Hon ber honom uträtta ett ärende i Helsingfors. Det lovar han fixa. Trots hård tidspress ser han till att det finns tid för familjen. Intresset för samhällsfrågor har Thomas Blomqvist haft sedan barnsben. Det är det här intresset som är hans
THOMAS BLOMQVIST
Vill fortsätta påverka Året var 1986. Han var 21 år och studerande. Han blickade ofta upp mot Riksdagshusets trappor och drömde om att en dag få stiga in i Riksdagshuset. Den drömmen blev verklighet. Sedan år 2007 har Riksdagshuset varit hans arbetsplats. Möt riksdagsledamot Thomas Blomqvist.
Thomas Blomqvist i sin arbetsmiljö. I bakgrunden finns hans arbetsrum.
största drivkraft och som får honom att arbeta hårt och målmedvetet. -Jag har alltid haft ett intresse av att vara med och påverka. Det intresset växer hela tiden. Idag vet jag vad det här arbetet innebär och hur det fungerar. Han visar vägen till sitt arbetsrum. På arbetsbordet ligger tidnings- och pappershögar. Han tar av kavajen och sätter sig på kontorsstolen. Tisdag till fredag varje vecka åker han från sitt hem i Tenala till Riksdagshuset. Försvars- och kommunikationsutskottet, som han sitter i, har möte varje tisdagfredag. Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit? - Politik är ett lagarbete. En människa kan inte ensam göra något. Att enskilda vägar har fått höjda anslag, att motorvägen längs väg 51 är byggd och att Hangö-Hyvinge banan har medvind är frågor som jag är stolt över att ha varit med om att arbeta fram. Likaså att jag kunnat påverka i viktiga frågor för jord- och skogsbruket. Det höjda anslaget för lantbruksrådgivningen i budgeten är ett konkret exempel på det. Eftersom jag sitter i försvarsutskottet har jag jobbat mycket med försvarsfrågor. Jag är speciellt glad och nöjd över att Nylands Brigad finns kvar och att brigaden har förstärkts. Det har varit motigt och krävt hårt och målmedvetet arbete. Han poängterar betydelsen av regional intressebevakning. - När beslut fattas av personer som inte känner till till exempel de lokala förhållandena i Västnyland eller i den nyländska glesbygden kan det lätt ske misstag, säger han.
Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
DE FRÅGOR SOM engagerar honom mest är regionala frågor i Nyland, språkfrågor, företagsfrågor och frågor inom landsbygdsnäringarna. Men en riksdagsledamot ska också ta ansvar för hela landet, betonar han. Det som är aktuellt nu och som kommer att bli en viktig fråga den kommande perioden är skattepolitiken. Det här är en fråga som Thomas är engagerad och insatt i och gärna vill arbeta för under den kommande perioden. - Företagande borde vara ett lockande alternativ för alla. I dag är det inte det. Få vågar. - Finland behöver flera företagare, men för att få det måste vi skapa bättre förutsättningar för företagare. Det måste bli lättare för företagare att anställa flera personer. Det här kan vi möjliggöra genom att bedriva en vettig skattepolitik. Jag tycker till exempel att företagets vinst borde beskattas först när den lyfts ur företaget. Det här skulle göra det intressantare och lättare att investera i verksamheten och därmed skapa fler arbetsplatser och också ge andra dynamiska effekter. För mig är således inkomstskatten inte den viktigaste skattepolitiska frågan, säger han. THOMAS BLOMQVIST ÄR en ödmjuk man som värderar ärlighet och tydlighet. - Frågor och ärenden ska gå rätt till. Det har blivit allt viktigare för mig. -Jag har en hög arbetsmoral. Jag vill göra allt så bra jag kan. Ibland delvis på bekostnad av privatlivet, säger han. Men han konstaterar att han med ti-
den har blivit bättre på att prioritera och se vilka uppgifter och situationer som är de viktigaste. Han har sitt drömjobb och vill fortsätta arbeta med det. Men samtidigt konstaterar han att han inte kan tycka att det här jobbet är hans. Det är ingen självklarhet att det är hans. Men han är redo att arbeta hårt om han får förnyat förtroende att fortsätta sitt uppdrag. - Det finns ingen människa som kan säga vilka frågor som kommer att lyftas fram de kommande fyra åren. Det handlar om 100-tals lagförslag. Därför handlar det om att hitta en kandidat som man kan lita på och som man tror kan göra det bästa möjliga jobbet. - När man röstar på en person ger man sin fullmakt till den personen. En person som du tror kan arbeta för ditt bästa. Det handlar om att ge sitt förtroende, säger han. HUR UPPLEVER DU det förtroende dina väljare ger dig? Han funderar en stund och säger: - Det är det finaste och största. Det är stort att få representera Finlands folk i det högsta beslutande organet i Finland. Uppgiften och förtroendet gör mig ödmjuk. Det är ett förtroende jag inte schabblar bort. Klockan har hunnit bli två på eftermiddagen. Vår tid tillsammans med Thomas Blomqvist är över. I hissen börjar det plötsligt ringa ett alarm. - Det är inget brandalarm. Det är bara en signal om att plenum börjar, säger han. Vi frågar om vi kan ta en selfie med Thomas. Inga problem. Vi tackar för besöket. Sedan går han med vana steg in till Plenisalen tillsammans med alla andra riksdagsledamöter. Vi tar på oss jackorna och går ut, ned för Riksdagshusets alla trappsteg. Kvar finns en stark känsla av respekt och vördnad. Text: Charlotta Svenskberg/Textfabriken Åtta år som riksdagsledamot har gett Thomas Blomqvist stor erfarenhet av det politiska arbetet samt värdefulla kontakter.
Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
sid 9
THOMAS BLOMQVIST
Han är en tävlingsmänniska Thomas Blomqvist ger ett lugnt, sansat och pålitligt intryck. Men bakom den lugna fasaden gömmer sig ett starkt tävlingssinne. Det plockar han fram när det behövs.
Thomas Blomqvist är en man som har haft en dröm om att bli riksdagsledamot. Han har ställt upp delmål och mål för att nå drömmen. Det har krävt mycket arbete, delvis på bekostnad av privatlivet och hälsan. Men med åren har han hittat en livsstil och ett tempo som han mår bra av och kan hantera. - Jag jobbar mycket, men jag har blivit bättre på att prioritera och sätta gränser, säger han. VI TRÄFFAS I familjens hem i Tenala. När han får välja en plats i hemmet där han trivs och brukar koppla av väljer han tv-hörnan på övre våningen. En plats som ger honom avkoppling och lugn. Det råkar komma skid-VM från Falun på tv. Vi kommer in på hans intresse för och behov av motion. Speciellt längdskidåkning klappar hans hjärta extra varmt för. - Att motionera är ett sätt för mig att koppla av och må bra. Träning är akut hjälp. Den har direkt effekt. När jag har varit ute och motionerat är jag piggare och gladare. Och orkar mera, säger han. THOMAS BLOMQVIST ÄR en ödmjuk och lågmäld man med något skarpt och analytiskt i blicken. Inom honom finns ett starkt tävlingssinne. - Jag tycker om att pina mig själv, att ta ut mig. Mitt tävlingssinne kan ibland vara en viss belastning. Jag är en riktigt dålig förlorare, säger han
Att sätta sig ned med en bok ger avkoppling och läsupplevelser.
och skrattar. Tävlingsinstinkten får honom att gå igång också inom politiken. - De som har sett mig i skidspåret eller på tennisplanen ser annorlunda på mig än de som bara har sett mig i mötesrummet, säger han. Förutom att han motionerar regelbundet lever han också i övrigt ett hälsosamt liv. - Jag har insett att jag måste ta hand om mig, säger han med en allvarlig ton i rösten. HAN FÖRKLARAR ATT han brukar betrakta arbetsinsatsen som ett skidlopp. - Om jag skidar för fort i början, orkar jag inte hålla samma tempo under hela loppet. Jag orkar inte till slut. Sluttiden blir inte den önskade. Resultatet lider. Det handlar om att hålla rätt tempo hela loppet igenom. Det här konstaterar han att han har blivit rätt bra på. Han har sina knep. Förutom att han är riksdagsman är han jordbrukare. Eftersom tiden är knapp köper han tjänster samt får hjälp av bl.a. sin pappa, men han vill fortsätta driva jordbruket i egen regi. Det är viktigt för honom och fyller en viss funktion i hans vardag. - Det är för många svårt att förstå att jordbruket för mig är en form av av-
Familjen Blomqvist. Mia, Ellinor, Fredrika, Thomas och Oskar.
koppling. Jag stiger ibland upp klockan halv fem på morgonen för att göra något på gården. Sedan åker jag till Helsingfors. På kvällarna går jag ofta ut för att göra lite jordbruksjobb. Det här mår jag bra av, säger han. FÖR ATT VARDAGEN ska gå ihop får familjen hjälp av både Thomas och Mias föräldrar. - Utan deras hjälp skulle det inte fungera, säger han.
Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
för dem alla. - Det här är den bästa avkopplingen och viktigt för hela familjen. Mängden böcker i den stora bokhyllan skvallrar om ett stort intresse för läsning, vilket också är ett sätt för Thomas att koppla av och tänka på annat än jobb. I sitt arbete förväntas han ta en viss roll, han förväntas ta plats och utrymme. Den här arbetsrollen känner han sig bekväm i. Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
Far och son och en fotbollsmatch på tv-spel. Fotboll är ett gemensamt intresse för dem.
Hinner du träffa vänner? Han blir tyst en stund och svarar: - Vänner är viktiga för mig och Mia. Vi skulle gärna umgås ännu mera med våra vänner, det är viktigt, men tiden räcker inte alltid till, säger han. De träffar vänner så ofta som möjligt. Dessutom har de skapat egna traditioner vad gäller nyårsafton, midsommarafton, valborgsmässoafton och kräftskivor som familjen Blomqvist firar tillsammans med sina vänner. - De här traditionerna är värdefulla för oss och ett sätt att träffa våra vänner. HAN HAR INSETT att för att han ska kunna koppla bort arbetet under en längre tid behöver han byta miljö. Sedan många år tillbaka har familjen tillbringat några sommarveckor i Danmark, som har blivit ett favoritställe
- Men det är inte en roll jag gärna tar som privatperson. Då klär jag av mig den rollen och blir den Thomas jag är i hemmamiljö, den som gärna iakttar och läser in situationen och stämningen i stället för att vara den som genast hörs och syns. HAR DU NÅGON DRÖM? Han är tyst en stund. Nej, åtminstone inga stora, svarar han. - Jag är nöjd med mitt arbete och mitt liv, och med hur det är nu. Jag vill göra allt för att det ska gå bra för barnen. Att de mår bra och hittar något de tycker om och vill göra i framtiden. Jag vill finnas till för dem och Mia. - Sedan vill jag hålla jordbrukssidan i skick. Det är också viktigt för mig. Text: Charlotta Svenskberg/Textfabriken
sid 10
Köttkontrollen erbjuder närproducerat I övre våningen finns en restaurang. I nedre våningen en butik. Det gemensamma på våningarna är närproducerade råvaror och kärleken till mat. Butik & Gastropub Köttkontrollen öppnade för ett år sedan. En affärsidé trion Magnus Svennblad, Pontus Berglund och Samuel Mikander hade haft en längre tid. Här berättar de vad Köttkontrollen står för och erbjuder.
- Konsumenter vill veta varifrån råvaror härstammar. De vill veta ursprunget. De etiska aspekterna blir allt viktigare, säger Pontus Berglund. Han är ansvarig för Köttkontrollens butik. Här vill han kunna erbjuda det han under sina många år som kock saknade, närproducerat kvalitetskött. Vad får kunderna som väljer att handla i Köttkontrollen? Han svarar snabbt och tydligt. - God service. Jag försöker uppnå kundernas önskemål och förväntningar, säger Pontus. De köttproducenter som Köttkontrollen samarbetar med och köper kött av garanterar hög kvalitet. - Djuren har haft ett sådant liv de ska ha. I vår region finns många producenter med kvalitativa råvaror, vilket är värdefullt för vår region. Det är därför väldigt tacksamt att sälja närproducerat här. PONTUS BERGLUNDS engagemang i föreningen Slow Food Västnyland har gett honom ett brett nätverk med producenter i regionen. Det här nätverket har resulterat i ett lyckat samarbete. För Pontus är det viktigt att erbjuda närproducerade råvaror, men också att vara en föregångare vad gäller kötthantering. Eftersom han köper in allt kött och styckar det kan han välja att ta tillvara så mycket som möjligt av köttet. - Jag strävar efter att minimera svinnet. Jag slänger endast 8 procent av djuret. Hur är det möjligt? Han förklarar att kocken i restaurangen gör buljong av vissa delar. Dessutom gör Köttkontrollen egna charkuteriprodukter och korvar. - Vår slogan ”From Nose to Tail” handlar om att ta tillvara alla styckningsdelar. SER DU TRENDER i matlagning? Ja, helt tydligt ser folk på matlagningsprogram på tv och får inspiration och
Magnus Svennblad, ägare till Butik & Gastropub Köttkontrollen, vill ge restauranggästerna goda smakupplevelser med hjälp av närproducerade råvaror.
och som serveras i restaurangen är också närproducerade och till stor del ekologiska.
Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
idéer från dem. Likaså från tidningar. Intresset för matlagning har kommit för att stanna, säger Pontus. Som ett tecken på att folk följer med matlagningsprogram och läser recept i tidningar och på webben är efterfrågan på udda köttbitar. Många tror att dessa köttbitar och närproducerade råvaror överlag är dyra. - Det är synd. De är inte så mycket dyrare. Och mitt tips jag brukar ge kunderna är att om de köper en dyrare köttbit, kan de fylla resten av tallriken med billigare råvaror. I butiken finns förutom närproducerat kött också andra närproducerade råvaror såsom ostar, mjöl, sylt, öl, läsk och äppelmust. MAGNUS SVENNBLAD ÄR ägare till Köttkontrollen och ansvarig för restaurangen på övre våningen. Han, Pontus Berglund och Mathias Lundström har jobbat tillsammans sedan några år tillbaka. - Köttkontrollen är ett koncept och en idé vi har haft länge, säger Magnus. I april 2014 slog de upp dörrarna till Köttkontrollen. På 1930-talet lär kött ha kvalitetskontrollerats av veterinärer i samma tegelstensbyggnad. Precis som för drygt 80 år sedan garanterar Köttkontrollen idag kunderna närproducerat kvalitetskött. - Allt kött som serveras i restaurangen tar vi från butiken i nedre våning-
MATHIAS HYYTIÄINEN jobbar som kock på Köttkontrollen. - Att få arbeta med närproducerade råvaror ger stor inspiration. Det känns fint att veta varifrån köttet och råvarorna härstammar. Att vi dessutom till exempel gör vår egen buljong ger en naturlig smak, men också ett mervärde till rätterna. Till Köttkontrollens koncept och affärsidé hör att hjälpa kunderna att få goda smakupplevelser med närproducerade råvaror. Därför har de valt att också erbjuda skräddarsydda kötthanteringskurser till grupper. - Det här passar mindre grupper som vill ha en programpunkt och samtidigt lära sig om kötthantering, säger Magnus. Men man behöver inte delta i en kurs för att få tips och råd om hur olika köttbitar ska tillredas. Det hjälper alltid Pontus med i butiken. - Nu när grillsäsongen börjar finns Pontus i butiken och kan ge goda tips om hur du ska grilla den perfekta köttbiten, säger han.
en. Butiken fungerar som en partiaffär för restaurangen, säger Magnus och ler belåtet. Det här betyder att menyn varierar relativt ofta beroende på vilka köttbitar det finns i butiken. De strävar också efter att de övriga råvarorna är närproducerade. Måste man välja kött om man kommer till Köttkontrollen för att äta? - Nej. På menyn finns också alltid ett vegetariskt alternativ, säger Magnus och betonar att även om det i ett sällskap finns vegetarianer är Köttkontrollen ett lyckat restaurangalternativ. Dryckerna som säljs i butiken Text: Charlotta Svenskberg/Textfabriken
Pontus Berglund, butiksansvarig på Butik & Gastropub Köttkontrollen, erbjuder god kvalitet och god service.
Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
sid 11 Tomas Landers driver två företag, Viltgården och Skogssällskapet. Han ser viltbruk som en utvecklingsmöjlighet för markägare. Hur beskriver du Viltgårdens verksamhet? - Viltgården förmedlar viltkött till konsumenten. Genom våra hållbara och långsiktiga principer sköter vi viltet och jakten etiskt. Vad fick dig att starta konceptet? - Jag ville att viltet skulle få ett större värde. Eftersom efterfrågan på närmat och hållbart producerade råvaror hela tiden ökar såg jag att det här konceptet låg i tiden. I dag är konsumenterna medvetna om att det är möjligt att få viltkött. Vårt koncept är nytt och i vår region finns det inte många andra som säljer viltkött. Är efterfrågan på vilt stor? - Ja. Och den växer hela tiden. Både bland privatpersoner, restauranger och affärer. Tidigare ville alla ha filéer. Nu vill folk ha hela djur och ta tillvara alla delar på djuret. För tillfället bygger vi ett slakteri på gården, vilket möjliggör vidare utveckling av företaget. Vilka djur har ni? - Vitsvanshjort, dovhjort, rådjur, älg, gräsand, grågås, fasaner och rapphöns. Vi fiskar, kokar och säljer också kräftor. Vet folk hur de ska tillreda viltköttet? - Sådär. Det gäller att sälja in också själva tillredningen till privatpersoner, restauranger och kockar. Men köttet är så gott, mört och lättlagat att det är tacksamt att prata om. Hur beskriver du företaget Skogssällskapets verksamhet?
Köttkontrollens producenter Nötkött Pargas Gård, Koskis Gård, Åkerända, Sjölax gård, Torparrian, Nyby Gård, Rilax Gård Fårkött Hinders Gård, Westankärr Gård Griskött Benjamin Lihatori, Kiven Säästöpossu Anka Wanhantuvan Ankkala Tuppkyckling Viskilä Tila Vilt Viltgården
Tomas Landers bor med sin familj på gården Marieberg, Ingå. Gården är 250 hektar stor och ger goda möjligheter till jakt på klövvilt och fågel.
Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
Viltbruk ger markägare nya möjligheter - Det handlar om fastighetsförvaltning på landsbygden. Vi förvaltar och utvecklar markområden och byggnader. Vi tar hand om till exempel skogen, byggnaderna och viltet. Förutom skogsbruk och jordbruk blir viltbruk en allt mer intressant och betydande verksamhet. Viltbruk, vad innebär det? - Viltbruk är ett verksamhetsområde som markägare kan utveckla till en ekonomisk näring som skapar sysselsättning. Genom att paketera
viltköttet och upplevelserna kring viltet och naturen på rätt sätt kan det bli en betydelsefull näring för markägare. Det här är ett sätt för markägare att utveckla sin verksamhet och skapa nya möjligheter. Ser du några utmaningar som dina två företag står inför? - Vad gäller Viltgården är den omfattande byråkratin inom livsmedelshanteringen en utmaning. Sedan jobbar jag för att markägare och småföretagare ska inse fördelen
Öl Rekolan panimo, Fiskars
Tenala Ost Friman, Tenala
Honung Bengt Grönholm, Ingå
Potatis Avellan, Pojo
Bröd Backers, Pojo Åby, Borgå Sylt Tackork, Nagu Viltörtagården, Karis Saft Herkkutarhat, Karislojo Mjöl Svartå kvarn Råmjölk Wasström, Svartå
och nyttan med att samarbeta och skapa lönsamma nätverk. Vi borde bli ännu bättre på detta. Idag är företagsamhet mycket viktigt. Många av oss i den här branschen blir företagare. Det här betyder att naturbruksutbildningarna måste förbereda unga vuxna till att fungera som företagare. Det kräver att de får en bred kompetens och får möjlighet att utveckla och stärka de personliga egenskaperna. Text: Charlotta Svenskberg/Textfabriken
Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
sid 12
Agneta Möller-Salmela:
Så skapar jag läslust hos barn
I Upplevelserummet i Hangö stadsbibliotek skapar Agneta Möller-Salmela en magisk stämning som barnen älskar.
Läslust-ambassadören och biblioteksfunktionären Agneta Möller-Salmela har skapat ett koncept som får barn att älska sagor och sluka böcker. Här berättar hon om de metoder hon använder som fångar läslusten hos barn. Klockan är nio på morgonen. Agneta Möller-Salmela väntar på två förskolegrupper som ska besöka henne i Upplevelserummet som finns i Hangö stadsbibliotek. I det här rummet hjälper hon barn att uppleva en magisk värld full av sagofigurer, ord, tankar och känslor. Här skapas magi. Här skapas en nyfikenhet och inlevelse som får barnen att vilja återkomma till Upplevelserummet och berättelsernas värld. Inget dagsljus når Upplevelserummet. Några ljusslingor lyser i det annars mörka rummet. Här skapas kreativitet, fantasi och koncentration. - Varje dag måste barn få möjlighet att varva ner och att koncentrera sig. Därför är läsningen så viktig, säger Agneta. AGNETA MÖLLER-SALMELA SAMARBETAR med daghem och skolor i Hangö, både svensk- och finskspråkiga. Allt från daghems- till gymnasiegrupper besöker henne. Varje grupp kommer åtminstone en gång per månad till Upplevelserummet. Hon anpassar innehållet enligt gruppen. Att besöka Upplevelserummet ska ge en upplevelse oberoende av ålder eller kön. - Till mitt koncept hör att ge något för öronen, ögonen och hjärtat. Ja, för hela kroppen, säger hon. Det här gör hon genom att bygga upp
ett program som innehåller muntlig berättelse, högläsning, ramsa, sång, samtal och massagesaga. I en av berättelserna finns alltid ett etiskt ställningstagande som hon lyfter fram och diskuterar tillsammans med barnen eller ungdomarna. Varje år bygger hon upp rummet och innehållet enligt ett tema. Nu är temat nattens drömmar, dagdrömmar och livsdrömmar. Grupperna avslutar alltid besöket med att låna böcker. Agneta hjälper varje barn att hitta en bok som känns intressant. REDAN FÖR TIO ÅR sedan skapade hon första versionen av Upplevelserummet. Övertygelsen om att läsning ger barn nya ord, gott språk, kunskap, koncentration, moral, fantasi, tröst, förståelse med mera fick henne att vilja satsa helhjärtat på Upplevelserummet och dess koncept. - Barn blir läsare för livet. Inte för skolan. Det här måste föräldrar, skola och daghem förstå och inse, säger Agneta. Läsning ger barn en stark språkkänsla och ett stort ordförråd. Ett gott och rikt språk påverkar förståelsen av omgivningen, vilket hjälper barnet i olika miljöer och situationer. - Det är stor skillnad om ett barn har 4 000 ord i sitt ordförråd och ett annat jämnårigt barn har 12 000 ord i sitt ordförråd. Det här påverkar barnets förutsättningar både i skolan och utanför skolan, säger Agneta.
Agneta Möller-Salmela: ”Motivationen till läsning måste byggas upp under skoltiden.”
Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
Motivationen till läsning måste byggas upp skoltiden. Därför är kvaliteten på bok- och berättelsearbetet så viktigt. Goda sagoupplevelser skapar egen nyfikenhet för läsning hos barnet, förklarar Agneta.
bli bättre på. Man måste våga och man måste förstå varför man måste göra det. När Agneta berättar och läser sagor i Upplevelserummet är inlevelsen stor. I rummet har hon detaljer som skapar en viss stämning. Tystnadsstenarna skapar tystnad och de små olika flaskorna i olika färger ger mod, lycka, evig visdom, livsdrömmar med mera. Flaskorna är en viktig del i hela upplevelsen och hon använder dem i berättelserna. Barnen sitter, lyssnar, iakttar. Agneta gestikulerar, varierar röststyrkan, visar ansiktsuttryck, sitter, står. Allt. Hon kan varje ord, varje mening, varje punkt och varje kommatecken i sagan. Hon trollbinder med sin berättarförmåga.
DAGENS SNABBA OCH MODERNA TEKNIK fascinerar våra barn. Därför är det ännu viktigare att vuxna inspirerar barn till läsning. Här är Agneta tydlig. - Vi måste höja nivån på läsningen i hemmen, i daghemmen och i skolorna. Den moderna tekniken får inte konkurrera ut läsningen. Det hon kallar för död högläsning gör mera skada än nytta. Sådan läsning väcker sällan nyfikenhet eller intresse. Att läsa med inlevelse och engagemang är något alla kan öva sig på och FÖR ATT SPRIDA sin erfarenhet och Så blir du en bättre sagoberättare. 5 goda tips.
Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
1. Hitta en bok där händelseförloppet och språket tilltalar dig. 2. Var bekant med handlingen före du börjar läsa. Var säker på att handlingen passar barnet eller barnen just den här dagen. 3. Öva att läsa boken högt. När vill du hålla en kort tyst paus? När händer det något spännande och hur ska du läsa det? 4. Våga läsa och berätta med inlevelse och engagemang. 5. Hjälp barnet att varva ner och vara stilla.
sid 13 sina idéer besöker hon daghem och skolor på olika orter för att träffa och fortbilda daghemspersonal och lärare. Hon deltar också på föräldramöten för att träffa föräldrar. Det övergripande budskapet hon för fram är att vi måste göra mera för att väcka läslust hos barn. Sommaren 2015 börjar en ny ettårig kurs ”Bestående läsningsinspiration” vid Hangö Sommaruni. Kursen riktar sig till alla som vill jobba med och för inspiration till läsning. - Jag vill hjälpa vuxna att våga läsa med inlevelse. Jag vill stärka pedagoger och föräldrar i det här, säger hon. I samarbete med skolorna i Hangö har hon infört ett system med diplom som delas till både elever och elevernas föräldrar. Det speciella med diplomet är att det tar fasta på hurdan läsare eleven har utvecklats till tack vare läsningen. Eftersom alla elever i en klass och alla klasser deltar leder det till en viss tävlan både eleverna och klasserna sinsemellan. Det här har fått barnen motiverade till att läsa ännu mera. De lästa böckerna anser Agneta inte behöver redovisas skriftligt, utan istället muntligt för en vän eller en lärare. - Att oroa sig för en skriftlig redovisning ska inte hämma läslusten. Skolan behöver se över de metoder som används. Vilka fungerar och ska hållas kvar? Vilka kan utvecklas för att leda till något nytt och bättre? säger hon. AGNETA MÖLLER-SALMELA HAR under dessa tio år träffat tusentals barn och ungdomar. Har du något speciellt minne från den här tiden? Hon funderar tyst en stund och svarar. - Jo, det finns många fina minnen. Men ett alldeles speciellt. Hon hade besök av en klass från årskurs 6 i Upplevelserummet. Av någon anledning blev tiden knapp och Agneta hann inte få med lyckoflaskan i programmet. När tiden i Upplevel-
Så här tycker barnen
Alex, 6 år Vad tyckte du bäst om i Upplevelserummet? - Massagesagan. Varför? - Det är så skönt att lyssna på saga och bli masserad. Hur är Agneta att läsa sagor? - Hon är bäst på det! Vill du komma hit igen? - Ja!
serummet var slut stannade en pojke kvar hos Agneta och sade försiktigt att det var synd att de inte hann med lyckoflaskan. Är det viktigt för dig? frågade Agneta. Ja, svarade pojken. Det här fick Agneta att snabbt plocka fram en lyckoflaska. Sedan stod han en lång stund, alldeles tyst, med lyckoflaskan i sin hand. - Om man med så enkla medel som en lyckoflaska kan påverka och stöda ett barn är det väldigt fint och betydelsefullt. Text: Charlotta Svenskberg/Textfabriken
Mera om Agneta Möller-Salmela Läslust-ambassadör Agneta Möller-Salmela: lukuinto.fi/lukuinto/teemavuosi-2014-15/lukuinto-lahettilaat/agneta-moller-salmela.html Ambassadörsdagbok: lukuinto.fi/sv/aktuellt/laslust-blogg.html Hangö stadsbibliotek: hanko.fi/sv/tjanster/bibliotek
Morgan, 6 år Vad tyckte du bäst om i Upplevelserummet? - Allting! Minst tycker jag om att sjunga. Hur är Agneta att läsa sagor? Bra! Vill du komma hit igen? - Ja!
Kjell Svenskberg/Fotofabriken
Adrian, 6 år Vad tyckte du bäst om i Upplevelserummet? - Flaskorna är bäst. Varför? - Glittret är fint. Klappramsan tyckte jag om. Hur känns det att få komma till Upplevelserummet? - Bra! Det är som att stiga in i ett sagoland. Vill du komma hit igen? - Ja!
sid 14
Med rätt verktyg kan man åstadkomma mycket.
Slå till nu! Allt som Ditt hem behöver!
PehrBangatan Sommars14, gata10600 14, 10600 Ekenäs Ekenäs Tfn 0207 433 280 Vard. 7-17, lö 9-13 www.travaruhuset.com
sid 15
Välkomna våre n med e n ut f lykt till Gullö gård ! Kafé och tu s e ntal s narci ss e r i maj! Följ med tidpunkte n p å w w w. g ullo. f i ell e r r ing 040-766 5340
sid 16
Hela Nyland kan utvecklas För mig är det viktigt att hela Nyland kan utvecklas. Det befintliga vägoch spårnätet bör få mera pengar. Vi kan inte tillåta att vår nationalegendom förfaller och att vägarna blir mer eller mindre obrukbara. Under nästa riksdagsperiod bör det fattas beslut om att grundförbättra Kustbanan. Också fungerande bredband är en viktig del av basinfrastrukturen. Utbyggnaden av det optiska fibernätet bör fortsätta.
måste vårt lantbruk vara lönsamt. Vi ska förenkla byråkratin och förbättra verksamhetsförutsättningarna för primärnäringar-na. Producenternas ställning i livsmedelskedjan bör stärkas. Skogen är fortfarande Finlands viktigaste naturrikedom. Skogssektorn sysselsätter många och genererar betydande exportintäkter. Skogen är vår viktigaste resurs när vi ska öka användningen av bioenergi.
Borgå och Västra Nylands sjukhus, ska kunna erbjuda specialsjukvård också i framtiden. Vård och omsorg på eget modersmål måste tryggas när social- och hälsovården omstruktureras. Också de mindre och mera perifera kommunerna i Nyland behöver någon som bevakar deras intressen i de stora reformer som är på gång eller som kommer att startas.
Vi ska upprätthålla ett trovärdigt försvar baserat på allmän värnplikt. Försvarssamarbetet med Sverige är viktigt och kan ytterligare utvecklas och fördjupas. Under nästa period bör vi göra en utredning om konsekvenserna av ett Nato-medlemskap.
Minulle on tärkeää, että koko Uusimaa on kehittyvää seutua. Tie- ja rataverkon kunnossapitoon on lisättävä varoja. Me emme voi sallia, että kansallisomaisuutemme rapistuu ja että tiet muuttuvat pikkuhiljaa käyttökelvottomiksi. Seuraavalla eduskuntakaudella on saatava aikaan positiivinen päätös koskien Rantaradan perusparannusta. Laajakaista on tänä päivänä erottamaton osa toimivaa perusinfraa. Optisen kuituverkon laajentamisen on jatkuttava. Porvoon ja Länsi-Uudenmaan sairaaloissa on voitava antaa erityissairaanhoidon palveluita myös tulevaisuudessa. Palveluiden saatavuus omalla äidinkielellä on turvattava, kun sosiaali- ja terveydenhuollon raken-
Minä olen perheenisänä sitä mieltä, että yhteiskuntaa on rakennettava siten, että antoisa perhe-elämä on yhteen sovitettavissa aktiivisen työelämän kanssa. Työmarkkinoita on uudistettava joustavampaan ja tasa-arvoisempaan suuntaan. Korkeatasoinen ja maksuton koulutus on tasa-arvoisen ja menestyvän yhteiskunnan perusta. Siksi koulutukseen on panostettava riittävästi. Ruotsinkielinen koulutus on kaksikielisen Suomen perusta. Veropolitiikan on edistettävä työlli-
Uudenmaan aluetta on kehitettävä syyttä, sen on kannustettava työntekoon ja yrittämiseen. Yritysten verotusta on muutettava siten, että yritysten voittoja verotetaan vasta siinä vaiheessa, kun voittoja nostetaan yrityksestä. Yrittäjävähennyksen käyttöönotto tekisi verotuksesta oikeudenmukaisemman yksityisiä elinkeinonharjoittajia kohtaan.
Som familjefar anser jag att vårt samhälle ska byggas så att det är möjligt att kombinera ett rikt familjeliv med ett aktivt arbetsliv. Arbetsmarknaden bör bli mera flexibel och jämlik. Högklassig och avgiftsfri utbildning är en viktig grund för ett jämlikt samhälle. Skolan ska därför ges tillräckliga resurser. Utbildning på svenska är grunden för ett tvåspråkigt Finland.
Kuluttajat haluavat kotimaisia, yleensä myös lähellä tuotettuja elintarvikkeita. Se on mahdollista vain, jos meillä on kannattavaa maataloustuotantoa. Byrokratiaa on purettava ja peruselinkeinojen toimintaedellytyksiä on parannettava. Tuottajien asemaa elintarvikeketjussa on vahvistettava.
Vi ska bedriva en skattepolitik som stimulerar sysselsättningen, den ska sporra till arbete och företagande. Företagsbeskattningen bör ändras så att företagens vinst beskattas först då när den lyfts från företaget. Vi borde införa ett företagaravdrag för att göra beskattningen mera rättvis för privata näringsidkare.
Metsä on edelleen Suomen tärkein luonnonvara. Metsäsektori työllistää monia ja tuottaa merkittäviä vientituloja. Metsä on myös tärkein resurssi, kun bioenergian halutaan lisätä. Uskottavan maanpuolustuksen pitää jatkossakin perustua yleiseen asevelvollisuuteen. Puolustusyhteistyö Ruotsin kanssa on tärkeää ja sitä voi edelleen tehostaa ja syventää. Seuraavalla kaudella on syytä tehdä perusteellinen selvitys Nato-jäsenyyden vaikutuksista.
Konsumenterna vill äta inhemska, och ofta också närproducerade livsmedel. För att det ska vara möjligt
Foto: Kjell Svenskberg/Fotofabriken
Personuppgifter:
teita uudistetaan. Pienemmät kunnat Uudenmaan laitamilla tarvitsevat oman edunvalvojansa, kun nykyisiä ja tulevia suuria uudistuksia viedään läpi.
Henkilötiedot:
Namn: Ålder:
Thomas Blomqvist 50 år
Nimi: Thomas Blomqvist Ikä: 50 vuotta
Familj:
Gift med Mia som är lärare, vi har tre barn; Fredrika 17 år, Ellinor 13 år och Oscar 9 år.
Perhe: Naimisissa Mian kanssa joka on opettaja, meillä on kolme lasta; Fredrika 17 v, Ellinor 13 v ja Oscar 9 v.
Yrke: Fritidsintressen:
Riksdagsledamot, jordbrukare/företagare Samhällsfrågor, idrott, historia och litteratur
Ammatti: Harrastukset:
Kansanedustaja, maanviljeljä/yrittäjä Yhteiskuntakysymykset, urheilu, historia ja kirjallisuus