Svensk Framtid 3/2014



Svensk Ungdoms politiska tidskrift

tema /

Miljö och hållbar utveckling



"Skrattet och skämten skapar avstånd till alla allvarliga problem i världen. Därför skrattar även de som har problem – det är en överlevnadsstrategi.

Den politiska satiren fungerar på samma sätt."

Wilfred hildonen om den politiska satirens roll.

Se sidan 28

№ 3 / 2014

SVENSK FRAMTID

CHEFREDAKTÖR Fredrik Westblom fredrik@su.fi +358 (0)45 7731 0276

FORMGIVNING

ANSVARIG UTGIVARE

Ida Wikström

Ida Schauman

PÄRMILLUSTRATION

Wilfred Hildonen

MEDVERKANDE

Ida Schauman Sandra Grindgärds Anna-Kajsa Blomqvist Johanna Granvik Nicholas Kujala Pia Backman Katja Flittner Jose Forslund Danica Vihinen

SVENSK FRAMTID № 3/2014 INNEHÅLL

Ledare � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 SU i media � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4 Anslagstavlan � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 5 — Politik —

3

TRYCKERI KSF Medias tryckeri Mårtensbyvägen 11 B 01 620 Vanda

REDAKTIONEN

UPPLAGA

Simonsgatan 8 A 00 100 Helsingfors (09) 693 072 47 sf@su.fi www.su.fi

№ 3/2014 � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 000

ISSN 078-4427

Hon vill engagera Borgåunga � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 6 kolumn / Från en valframgång till nästa � � � � � � � � � � � � � � � � 6 Kårvalet kommer – Är du redo? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 7 Priderörelsen växer i Svenskfinland � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 8 "Alla ska behandlas lika" � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 9 Möt vår förbundsstyrelse � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 10 Skärgårdsmiljön i fokus � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 12 TEMA / Miljö och hållbar utveckling � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 14 Vår politiska konsumtion � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 15 Sluta slänga mat � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16 Nytt miljöutskott i SU � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 18 kolumn / Energislag � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 18

— Utrikes — Uppdrag: Rädda Östersjön � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 20 NCF – Vad är det? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 22 "Ingen smutsig kampanj från vår sida" � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 25 — Ekonomi— Praktikant – Kosta vad det kosta vill � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 26 kolumn / Om ansvar och uppnådda fördelar � � � � � 26 — Popkult — Narren i folkets tjänst � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 28 Plats på scen för Folkets Dagblad � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 30 kolumn / Andas in, andas ut � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 31

LEDARE

jordbrukarson. Jag har vuxit upp på landet och jag har sett hur bönderna runt omkring mig skött om sin jord och sina djur.

Varför skulle de inte göra det? Det är deras levebröd. Utan det har de varken jobb eller pengar.

Jag har också sett hur de irriterat läst tidningen och muttrat något om ”de där miljönissarna” som ”kommer med sina påfund som förstör för oss bönder”. ”De där miljönissarna” är, i det här fallet, politiker som försöker arbeta för miljöns bästa.

Det är knappast en underdrift att påstå att miljöpolitiker då och då hamnar på kollisionskurs med jordbruksdito. Det är inte heller särskilt konstigt. De arbetar med samma frågor men med helt olika utgångspunkter.

Senast i somras lyftes frågan upp på bordet igen, den här gången då jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo (Saml) föreslog att man kunde slå samman jord- och skogsbruksministeriet med miljöministeriet.

Mats Nylund (SFP) ogillade detta med motiveringen att miljöministeriets inflytande över jordbruket redan är för stort. Överdrivet miljötänkande och förbudspolitik gentemot jordbrukarna skulle leda till sämre skördar, menade Nylund (Vbl 26.8).

Jag ä r e n

Fredrik Westblom, chefredaktör

Vi måste prata om jordbruket

Det stämmer att jordbrukarna och miljöpolitikerna ofta hamnar i strid med varandra. Bland annat beskylls bönderna för övergödningen av Östersjön. Det stämmer också att den mänskliga verksamheten kring Östersjön har lett till att kväve- och fosforhalterna är alltför höga, något som nu visar sig i kraftiga algblomningar. Att endast peka finger på jordbrukarna och klassa dem som boven i dramat är dock att göra det lätt för sig. Samtidigt måste vi inse att jordbruket måste bli miljövänligare och att nya lösningar behövs, för annars kommer miljöproblemen bara eskalera.

Jag efterlyser en analytisk diskussion mellan jordbrukare och miljöpolitiker. För att den ska kunna föras måste vi undvika polariseringen mellan den urbaniserade gröna politiken och den icke-urbaniserade jordbrukspolitiken. Annars kommer vi inte att hitta en väg framåt. Faktum är att vi endast har en jord och att vi nu har miljöproblem av sällan skådade proportioner att ta hand om. En konstruktiv diskussion är en förutsättning för att lösa detta.

Utopi? Nejdå. Problemet har hittills varit att båda sidorna hårdnackat har försvarat sina revir och inte dragit sig för att angripa

"Vi har endast en jord och vi har miljöproblem av sällan skådade proportioner att ta hand om.

En konstruktiv diskussion är en förutsättning för att lösa detta."

motparten, samtidigt som de vägrat se den andra sidans argument. Men diskussion jordbrukare och miljöpolitiker emellan är inte bara möjlig, den har redan ägt rum. Svensk Ungdom har nu bland annat inrättat ett miljö- och jordbrukspolitiskt utskott där dessa frågor ska behandlas.

Orsaken är enkel. Vi har bara en jord och vi behöver bönder som brukar den. Svensk Ungdom vill se till att vi har kvar båda också i framtiden.

4

SVENSK FRAMTID

№3

SU I MEDIA ÅU, 8.8

SU sågar sänkt flyktingkvot. SFP:s ungdomsorganisation Svensk Ungdom accepterar inte att Finland sänker sin flyktingkvot nästa år.

I finansminister Antti Rinnes (SDP) budgetförslag för 2015 konstateras att kvoten är 750.Årets höjning till 1 050 motiverades med inbördeskriget i Syrien, och den krisen har inte försvunnit säger SU:s ordförande Ida Schauman.

— Vi var glada över höjningen och hade hoppats att den skulle bli bestående, säger Schauman. Enligt henne är en flyktingkvot på 1 050 personer per år det minsta man kan begära av Finland, som från EU-håll fått kritik för sin snåla kvotering.

Det är inte realistiskt för Finland att ta emot flyktingar i samma utsträckning som Sverige, säger SU-ordföranden. Men hon påpekar också att utrikesutskottet bedömt att Finland kan ta emot upp till 2 000 syriska flyktingar årligen.

Hbl , 22 .9

Bra försök, men till vad gick pengarna?

Jose Forslund, ordförande för Svensk Ungdom i Helsingfors D e n 1 0 - 1 2 s e p t e m b e r ordnades MTV Push i Helsingfors, ett tre dagar långt evenemang vilket gick lös på 850 000 euro. Helsingfors stad stod för 425 000 euro och för ytterligare finansiering Undervisnings- och kulturministeriet samt Arbets- och näringsministeriet.

Jämfört med andra festivalers bidrag

anses dessa svindlande summor i stället handla om investeringar för staden.

Helsingfors hoppas nämligen stå värd för musikevenemanget MTV Europe Music Awards (EMA).

— Att sätta sprätt på så mycket av stadens pengar utan vilja att bidra med en festival som gagnar lokalbefolkningen är chockerande och dumdristigt.

— SU i Helsingfors ifrågasätter beslutet om att ge en för staden okänd organisatör en så stor summa till marknadsföring. Det är även tråkigt att man inte har använt sig av redan etablerade evenemangs kunskap om marknadsföring och tips på vad som kan tänkas locka en yngre publik.

BBL , 2 0.9

Invandring, barnvagnar och ideologi Många har förfasat sig över Sverigedemokraternas framsteg i Sverige i och med valet för en dryg vecka sedan. Medvind för högerpopulistiska och främlingsfientliga partier har dock kunnat skönjas i hela Norden och i Europa. I Norge tog Fremskrittspartiet plats i regeringen. I Danmark fick Dansk folkeparti störst understöd i EU-valet – en trend som kunde avläsas i många andra EU-länder.

Dessa partiers framgångar kan locka andra partier med sig i att styra den politiska debatten allt mer högerut, med den allvarliga påföljden att aggressiva argument normaliseras. Detta är en oroväckande trend vi även ser i Finland. Den senaste tiden i synnerhet då det gäller invandring. / Ann a A b r a h a m sson ,

riksdagsvalskandidat (SFP)

SU vill låta studerande få tjäna mera. Gör det enklare för unga att studera och arbeta samtidigt. De kan ha lättare att få jobb då, tror Svensk Ungdom.

Trots ungdomsgarantin har ungdomsarbetslösheten inte sjunkit i bland annat Lojo och Raseborg.

Ida Schauman, ordförande för SU, och Henrik Wickström, lokalpolitiker från Ingå (SFP) tycker båda att staten borde driva en politik som gör det lättare för unga att kombinera studier och arbete. Det är ett sätt att få in en fot i arbetslivet.

Schauman säger att det generellt sett finns få jobb som kräver akademisk utbildning ute i regionerna. Ändå studerar många unga vid högskolor.

Hon tycker att dagens politik inte bidrar till att öka antalet arbetstillfällen.

VN , 2 0. 8 /

/ 2014

10 8

Stödtelefonerna laddar upp inför skolstarten

5

S ko l by t e , f ö r lo r a d e v ä n n e r och en känsla av utanförskap. Det ställs många barn och unga inför när skolorna inleder höstterminen nästa vecka.

Skolstarten innebär bråda tider för stödtelefoner och -chattar. Omkring 500 barn och unga kontaktar Mannerheims barnskyddsförbunds stödtelefon och chatt varje vecka. I samband med skolstarten ökar behovet att tala med någon om sina problem och sin ångest.

ɝɝ När skolorna slår upp sina dörrar för hösten tar fler än vanligt kontakt med oss. Därför återgår vi nästa vecka till normala jourtider efter sommaren, säger Tatjana Pajamäki vid Mannerheims barnskyddsförbund. / Svenska yles webb

Sydin , 2 0.9 & Vbl , 21 .9

Hur tänker Samlingspartiet?

Marcus Beijar kommunfullmäktigeledamot, SFP Korsholm & Anna-Kajsa Blomqvist, vice ordförande för Svensk Ungdom D e s e n a s t e v e c korn a har vi i såväl dags- som kvällspress fått läsa populistiska uttalanden i fråga om invandringen till Finland.

Det är inget nytt att partier försöker plocka poäng i invandrarfrågor, men det som gör det hela speciellt är att utspelen nu kommer från ett regeringsoch statsministerparti som försöker profilera sig som liberalt. Samlingspartiets representanter har försökt överträffa varandra med invandringskritiska uttalanden som hittills gällt mängden invandrarbarn i skolorna i Helsingfors och vilken modell på barnvagnarna invandrare köper.

Med drygt sju månader kvar till riksdagsvalet börjar partierna positionera sig och vi ser Samlingspartiets uttalanden som väldigt oroväckande.

12 .9, VN

BB-ståndpunkten bör omprövas Senaste dagarna har diskussionen gått het om hur många förlossningar ett sjukhus ska kunna redovisa för årligen för att få behålla förlossningsenheten. Minister Huovinen drar gränsen vid 1000 och motiverar det med att alla enheter med under 1 000 förlossningar är mindre trygga för föderskorna med beaktandet av jourberedskapen i sjukhuset.

Ett sådant bestämt uttalande om en siffra gör att man måste fråga sig om fokus tappats och om man går åt saken från fel håll. / Anki B e nd e r

sig bland högutbildade. 1300 högutbildade österbottningar saknar jobb. Det är tolv procent mer än för ett år sedan.

Gränsen spräcktes i somras, nu är fler än 50 000 högutbildade finländare arbetslösa. ɝɝ Det är verkligt oroande. Samhället har investerat pengar i utbildningar och behöver kunskapen som studenterna fått, säger Elina Moisio, sakkun-

A r b e t s lö s h e t e n b r e r u t

16 9

Högutbildade saknar jobb

nig på högutbildades centralorganisation Akava.

På nationell nivå har antalet arbetslösa bland högutbildade ökat med 15,6 procent jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. I Österbotten är ökningen 11,7 procent. Allra hårdast har ingenjörerna drabbats. Det gäller både Österbotten och resten av landet. / Va s a b l a d e t s w e b b

Saml får samla sina grodor

3 9

D e t ä r f ö r tidigt att dra slutsatser om några opinionsmätningar. Med ett par veckors mellanrum kan det skifta mellan att Samlingspartiet är mest populärt (HS 18.8) och att Centern med Juha Sipilä i täten är mest populärt (Yle och IL 1.9.)

Men klart är att Samlingspartiet inte har råd med flera imagemissar nu.

Pia Kauma, samlingspartistisk riksdagsledamot och gruppordförande i Esbo stadsfullmäktige, lägger sten på börda. Hon frågade sig först Länsiväylä varför invandrare behöver köpa nya barnvagnar för socialbidrag, och då hon uppträdde i A-Studio i går fick hennes aningslöshet nationella dimensioner.

— I måndags fick social- och hälsovårdsminister Laura Räty ta emot en bunt med 250 lönekvitton från löntagare. Räty har medgett att hon formulerat sig klumpigt då hon undrade hur många som egentligen tjänar under 2600 euro i månaden. Men intrycket av uttalandet hann troligen redan ge efterdyningar – att hon antingen inte kände till statistiken, eller att hon trots den inte ser den här inkomstgruppen som särskilt viktig.

— Märkliga uttalanden från beslutsfattare bidrar också till att myter och föreställningar lever vidare. I en dålig ekonomisk situation skulle den enda ansvarsfulla reaktionen vara att försöka stoppa en utveckling där människor sneglar på varandra, baktalar eller blåser upp myter. / Hbl

Du tittar inte på en nakenbild – du tittar på ett övergrepp har jag bevittnat ett hyckleri bortom alla gränser hos något av det jag gillar mest: internet.

Natten till måndagen slog läckan av hundratals nakenbilder på kvinnliga kändisar ned som en bomb på forumen 4chan och Reddit. Jennifer Lawrence, Kate Upton och Kirsten Dunst fanns bland offren.

Ja, jag skrev offren. Det handlar inte om någon kul grej som du och dina kompisar kan skicka runt till varandra eller prata om på kafferasten. Du tittar inte på en nakenbild – du tittar på ett övergrepp.

Samma personer som dagligen skriker ut hur hemskt det är att regeringen övervakar dem på nätet frossar i ett minst lika stort intrång i någons privatliv. Hycklarna har till och med döpt Reddit-underforumet om läckan till "The Fappening" (en ordvits baserad på ordet "fap", internetslang för att onanera).

För att kalla saker vid dess rätta namn: De frossar i sexbrott. / Nyheter24 D e s e n a s t e daga rn a

3 9

6

SVENSK FRAMTID

№3



Här trivs Emilia Mattsson bäst.

Därför vill hon arbeta för Borgås ungdomar.

Hon vill engagera Borgåunga SU i Borgå återupplivades inför kommunalvalet 2012. Sedan dess har lokalavdelningen arbetat med att synliggöra SU:s politik för Borgåborna.

I främsta ledet står lokalavdelningens ordförande, Emilia Mattsson.

Text och foto / Fredrik Westblom

ɝɝ L ok a l p oli t ik ä r in t r e ss a n t . Jag skulle kunna tänka mig att ställa upp i kommunalvalet någon gång.

Mattsson är sedan något år tillbaka ordförande för SU i Borgå. Hon går i gymnasiet, skriver för Borgåbladet och vill studera statsvetenskap. Dessutom är hon ordförande för elevkårsstyrelsen och tidigare medlem i ungdomsfullmäktige.

Nu fokuserar hon på att hålla lokalavdelningens verksamhet levande och

intressant för Borgås ungdomar. Målet är att få folk intresserade av Svensk Ungdom. ɝɝ Vi vill göra SU mera synligt här i stan. Tyvärr är det inte många som vet vad vi är för några. Det var bland annat därför vi ordnade sitzen i våras.

Inför EU-valet arrangerade lokalavdelningen för första gången en sitz tillsammans med ortens kandidat Silja Borgarsdóttir Sandelin. Tillställningen blev lyckad och lokalavdelningen fick många nya medlemmar. Därför ska det definitivt ordnas en fortsättning, menar Mattsson.

ɝɝ Det var det största vi någonsin gjort som lokalavdelning. Det var rätt utmanande, för jag gjorde mycket själv och jag har inte ordnat liknande evenemang tidigare. Vi har ännu inte haft det första mötet för hösten, men tanken är att vi ska ordna en ny sitz som en del av riksdagsvalskampanjen.

Visst är politiken viktig och visst är ett tydligt mål med sitzarna att föra kampanj, men Mattsson anser ändå att det viktigaste är att ordna roliga evenemang för ungdomarna. På så vis hoppas hon väcka deras intresse för politiken.

intensiv vår bakom oss som avslutades med en stor segerfest. Europaparlamentsvalet i slutet av maj var en enorm succé för både SFP och SU. SFP gjorde sitt bästa val på 50 år och ökade sitt understöd. SU:s kandidater, Silja, Niklas och Alina gjorde alla en strålande kampanj som resulterade i cirka 8000 röster. I sina professionella kampanjer tog de kål på alla myter om att unga skulle vara oerfarna politiker. De levererade sakkunskap och välgenomtänkta argument för hur EU ska byggas i framtiden.

Argument som byggde på medmänsklighet, öppenhet och hållbar ekonomi. På valnatten kunde vi stolt skåla för den gemensamma framgången. Jag vill rikta ett särskilt tack till Silja, Alina och Niklas för ert fantastiska arbete och er energi och kampanjglädje.

Val vinner man dock inte utan valarbetare och vår framgång skulle inte ha varit möjlig utan alla SU:are som på sätt eller annat var med och hjälpte till i kampanjen.

Inget kampanjmaterial behövde vi slänga bort eftersom allt var utdelat och omvandlat

KOLUMN

Från en valframgång till nästa SANDRA GRINDGÄRDS, förbundssekreterare

Vi har en

ɝɝ Jag tror att Borgåbornas bristande intresse för politik är den största utmaningen vi står inför som lokalavdelning. Jag skulle vilja få fler engagerade. Jag har bland annat försökt fråga min rektor om någon från SU kunde komma till skolan och hålla föreläsning om förbundet eller hur man gör för att påverka politiskt, men det går inte för sig. I sådana fall skulle skolan bli tvungen att bjuda in alla politiska förbund. Det vore inte så dåligt, tycker jag. En allmän politisk debatt i skolan skulle kunna öka intresset för politiken, säger Mattsson.

/ 2014

POLITIK

7

Kårvalet kommer — är du redo?

Snart är det dags igen. I november ordnar studerandekårerna Novium och ASK val till kårfullmäktige. Liberala studerande LSK ställer upp kandidater i båda och lovar tydliga politiska budskap till de som röstar.

Var?

Hur många kandidater ställer LSK upp?

ställer upp kandidater i yrkeshögskolan Novias kår Novium och yrkeshögskolan Arcadas kår ASK. Åbo Akademis studentkår ordnar inte kårval i år.

Liberala studerande LSK

K a n d i dat n o m i n e r i n g e n ä r i skrivande stund ännu i gång men LSK siktar på 10 kandidater totalt.

LSK vill ATT ...

När?

. . . avg i f ts f r i u t b i l d n i n g ska bevaras

som en av stöttepelarna i samhället. tillräckligt och att de som arbetar vid sidan om inte ska straffas. . . . alla ska h a rätt till studiehandledning.

den 12 november. ASK ordnar i november men har inte fastslaget datum ännu.

N o v i u m o r d n a r k å r va l

Text och foto / Fredrik Westblom

L i b e r a l a s t ud e r a nd e L S K är i full gång med att nominera kandidater till höstens kårval. Förbundet siktar på tio kandidater i två studerandekårer – två till tre kandidater i Arcadas studerandekår ASK och sju i Novium. ɝɝ Det viktiga är inte hur många vi får invalda, även om jag förstås hoppas på att det blir så många som möjligt. Det viktiga är att vi som förbund har representanter i högskolorna och att vi syns på fältet. Liberala studerande LSK vill

"Ungas röst måste stärkas inom finländsk politik. För tillfället är enbart 12 stycken av riksdagsledamöterna under 35 år. "

. . . st u d i e st ö d e t ska va r a

ɝɝ Svårigheterna ligger i att få människor att ta steget ut och ställa upp som kandidater. Folk känner på sig att de inte har tid med kårpolitiken. Det här är konstigt då forskning visar att folk i vår ålder är aktiva och politiskt intresserade.

Andersson ställer själv inte upp i årets kårval eftersom han sitter med i valnämnden. ɝ Va r f ö r sk a d e s t ud e r a nd e r ö s ta

visa att det inte är tabu att ställa upp på en politisk lista, säger Andersson.

I bland annat Arcadas studerandekår ställer många studeranden upp på ämnesföreningarnas listor. Det är inte vanligt med politiska förbund. Det här vill LSK ändra på. ɝɝ Röstar du på en ämnesförening vet du inte vad de står för. Men röstar du på LSK kan du gå in på vår hemsida och läsa vårt politiska program.

Intresset för kårpolitik har varit lågt i år, konstaterar Andersson. Det är svårt att få kandidater att ställa upp på listorna och på grund av det har bland annat

ASK flyttat fram sista nomineringsdag inför kårvalet. Han ser det som en stor utmaning, inte endast för LSK utan för kårfullmäktige som helhet.

ɝɝ Vi vill ha en jämlik högskola. Vi står för de studerandes bästa och om ni står för det ska ni rösta på oss, säger Andersson till de studerande.

till röster. Tack till alla er för ert arbete och för alla roliga stunder under valkampanjen.

Ni gör mig stolt och glad över vårt förbund.

Efter fest kommer vardag och nu riktar vi redan blickarna mot riksdagsvalet i april 2015. Finland lever i en utmanande tid där oron inför framtiden växer. Det påverkar i allra högsta grad oss unga. Situationen och beslut som fattas nu påverkar vårt liv både idag och i framtiden. Det kommer inte finnas brist på aktuella kärnfrågor i valet. Det sker just nu stora förändringar på arbetsmarkna-

den, inom social- och hälsovården och utbildningssektorn. Alla viktiga områden för unga människor. Vi måste bygga ett konkurrenskraftigt, öppet och kunskapsbaserat Finland som skapar möjligheter för ung som gammal.

Hur det ska gå avgörs i riksdagsvalet.

Ungas röst måste stärkas inom finländsk politik. För tillfället är enbart 12 stycken av riksdagsledamöterna under 35 år. Som bäst pågår kandidatnomineringen och för oss gäller det att få med unga och kunniga personer på listorna. SU kommer att ha kandida-

ter i Åboland, Helsingfors, Österbotten och Nyland. Redan nu är 10 SU:are nominerade och fler kandidater är på kommande. Vi kommer att göra en aktiv kampanj för alla våra kandidater. Igen behövs allas hjälp så att vi på kvällen den 19 april kan fira en valseger och åter en gång avsluta våren i festens tecken. Vill du vara med i kampanjen kan du höra av dig till mig eller någon annan av SU:s tjänstemän eller förtroendevalda. Vi har en spännande politisk tid framför oss. Välkommen med och vinn valet!

"LSK vill visa att det inte är tabu att ställa upp på en politisk lista."

Christoffer Andersson, LSK:s ordförande

på L S K ?

8

SVENSK FRAMTID

№3

 Jeppis Pride blev en folkfest utan dess like.

Svensk Ungdom var självklart på plats för att visa att mänskliga rättigheter inte är en samvetsfråga. Patrik Gayer, Lisa Palm och Jonathan Rikberg går längst fram i paraden.

Text /

Fredrik Westblom foto / SU

Priderörelsen växer i Svenskfinland Först Helsingfors. Sedan Vasa, Jakobstad, Åland och Åbo.

Priderörelsen växer i Svenskfinland och kommer bara bli större, tror Oscar Ohlis, Regnbågsankans ordförande.

Han vill ändå främst se prideparaden som en händelse där alla får vara sig själva.

ɝɝ D e t va r m agisk t att delta i Jeppis Pride i sommar. Kärleken som genomsyrade staden var påtaglig.

Det säger Oscar Ohlis, före detta ordförande för Svensk Ungdom och nuvarande ordförande för Regnbågsankan.

I somras deltog han i Jeppis Pride, som ordnades för första gången i Jakobstad den 25-26 juli.

Då gick 2500 människor i paraden. Åbo Pride, som ordnades den 19-20.9, lockade 3500 personer och på Åland lockade paraden närmare 2000 deltagare.

Ohlis är inte förvånad över detta. ɝɝ Det här är en motreaktion på allt förtryck som HBTQI-personerna fått utstå under alla dessa år. Nu vågar vi ordna de här festerna, också på mindre orter. Visst har det blivit mera accepterat i dag, säger han.

Jeppis Pride väckte stor uppmärksamhet i de österbottniska medierna.

Debatten var livlig och resulterade bland annat i att ett tiotal personer sade upp sin prenumeration på Öst-

/ 2014

erbottens Tidning, som upplevdes ha tagit ställning för evenemanget.

Pride väcker debatt men för Ohlis och hans bekanta har målet aldrig varit att provocera. ɝɝ Visst finns det de som går en prideparad och tänker ”haha, nu ska jag reta kristna”. För mig är det däremot inte rätt väg. Pride handlar om att alla ska få leva sina egna liv. Alla är lika värda och alla ska vara stolta över sig själva.

Självklart blir vissa människor provocerade av vårt budskap men det är absolut inte meningen.

Både Jeppis och Åbo Pride blev folkfester utan dess like. Av de ilskna insändarskribenterna syntes inte ett spår. Ohlis har aldrig känt sig hotad på någon Prideparad, men han är ändå mycket medveten om att hemska saker kan hända. ɝɝ För ett par år sedan inträffade en gasattack under Helsingfors Pride. Jag var inte där själv då det hände men visst håller jag ögonen öppna efter det. Jag är på

POLITIK

9

”Alla ska behandlas lika”

min vakt. Men sist och slutligen tror jag absolut att paraderna är säkra evenemang. ɝ H ur t ror du r ö r e ls e n ko m m e r u tv e c kl a s ? Tror du vi ko m m e r ta m od e ll e f t e r S v e rig e d ä r pa r a d e rn a v e rkli g e n ä r f olk f e s t e r ?

ɝɝ Vi är på god väg ditåt om man tänker på att 20 000 personer deltog i Helsingfors Pride i somras. Däremot tycker jag inte vi ska jämföra oss med Sverige. Vi är två olika länder. ɝ D e t h a r rik t a t s kri t ik m o t a t t t r a ns p e rson e r in t e får så s t or t u try m m e und e r d e h ä r e v e n e m a ng e n . Är a ll a v ä lko m n a på Prid e ?

ɝɝ Jag är mycket medveten om att medierna gärna lyfter upp den vita homosexuella mannen då Pride kommer upp på agendan. Jag tycker det är synd att vi blivit osams inom minoriteten på grund av det här. Jag driver självklart också transpersoners intressen och jag vill uppmana alla, oberoende av läggning, att delta i paraderna och köra sitt race fullt ut, säger Ohlis.

"Visst finns det de som går en prideparad och tänker 'haha, nu ska jag reta kristna'. För mig är det däremot inte rätt väg." oscar ohlis, ordförande för Regnbågsankan

S F ta l a d e m e d Lisa Palm, ordförande för Svensk Ungdom i Österbotten, och Maria Ikola, volontär under Åbo Pride. De gick båda varsin parad och de är båda nöjda med upplevelsen. ɝɝ Jag tycker att Åbo Pride var mycket lyckat. I sociala medier såg det lika lyckat ut. På kvällen när jag väntade på min buss hem så ströbläddrade jag i instagram på hashtagen #turkupride och i hundratals och åter hundratals bilder var folk glada och hade en solig och färggrann dag med sina nära och kära, säger Ikola som gick Åbo Pride. ɝɝ Det var en fin dag. Jag tycker det är fint att så många gick paraden och visade att de stöder den här saken, säger Palm som gick Jeppis Pride. ɝ Va r f ö r b e h ö vs Prid e ? ɝɝ Det behövs för att stöda mänskliga rättigheter. Det är viktigt att visa att alla har rätt att behandlas lika oberoende av läggning, säger Palm.

10

SVENSK FRAMTID

№3

Möt vår förbundsstyrelse 1 Ida Schauman 25 H e m or t / Åbo Namn /

Å ld e r /

Posi t ion i s t y r e ls e n /

Ordförande

ɝ H ur vill du a r b e ta f ö r S U : s b ä s ta ? ɝɝ Under det här året vill jag bredda SU:s profil och stärka SU:s roll som opinionsbildare. Vi har många bra åsikter men vi kunde bli bättre på att föra fram dem till allmänheten.

Till mina styrkor hör att jag har jobbat med mediarelationer och politisk kommunikation.

Som ordförande vill jag jobba på att stärka SU:s brand och öka folks medvetenhet om vad SU är. Dessutom vill jag arbeta för att förbundet ska komma närmare medlemmarna. SU ska synas i alla kretsar, inte bara runt huvudstaden. SU ska helt enkelt vara nära dig. ɝ H uruda n l e da rs t il h a r du ? ɝɝ Bestämd men lyhörd. Som ordförande är det viktigt att man har en vision och kan samla de åsikter våra medlemmar och förtroendevalda har. SU ska vara ett förbund där alla får sin åsikt hörd men där man också vågar ta ställning och vågar föra fram klara linjedragningar. ɝ Va d vill du u t r ä t ta und e r din t id so m ord f ö r a nd e ?

ɝɝ Jag hoppas min tid som ordförande ska kommas ihåg som den tid då SU blev mera känt för allmänheten och som en tid då mer medlemmar ville engagera sig i förbundet.

Under den här tiden ska SU bredda sin profil i frågor som sysselsättning, miljö och jordbruk, energi samt utbildning på flera nivåer och inte bara på högskolenivå.

Svensk Ungdoms förbundsstyrelse 2014– 2015 består av Ida Schauman, Benjamin Ellenberg, Anna-Kajsa Blomqvist, Richard Sundman, Maria Henriksson, Elis Henell, Henrik Wickström och Alexandra Back.

Här får du läsa mer om vem de är och vad de vill arbeta för.

3 2

Maria Henriksson 29 H e m or t / Vörå Namn /

Å ld e r /

Anna-Kajsa Blomqvist 25 H e m or t / Kristinestad Posi t ion i s t y r e ls e n / Vice-ordförande, utbildnings-, ungdoms- och kommunminister Namn /

Å ld e r /

ɝ V ilk a m o t ion e r f ö l j e r du u p p ? ɝɝ Tillsammans med Maria följer vi upp: "Värkmedicin i matbutikerna", "En servicehelhet för marginaliserade ungdomar", "Öka fångarnas sysselsättning", "Mera fokus på praktisk vardagsekonomi i huslig ekonomi", "Höj intagningskvoterna till läkarutbildningen" och "Språk är en rikedom". ɝ H ur g ö r du d e t ? ɝɝ Vi påverkar rikspolitiken via SFP:s riksdagsledamöter för att få dem att föra våra åsikter vidare samt skapar debatt i samhället genom insändare och utspel i media. ɝ Va d g ö r dig unik i S U : s s t y r e ls e ? ɝɝ Jag har varit scout sedan jag var 8 år gammal och drar scoutmöten varje vecka åt barn i åldern 8-10 år, utmanande men roligt!

Posi t ion i s t y r e ls e n / Styrelsemedlem, miljö-, energi- och utrikseminister

ɝ V ilk a m o t ion e r f ö l j e r du u p p ? ɝɝ Samma som Anna-Kajsa. ɝ Va d vill du u t r ä t ta und e r din t id i s t y r e ls e n ?

ɝɝ Jag vill arbeta för mer miljövänliga lösningar i det finska samhället, för satsningar på förnybara energikällor, för en starkare utrikespolitisk profil, och för en arbetsmarknadspolitik som är mer flexibel och som underlättar nyanställningar. ɝ Va d g ö r dig unik i S U : s s t y r e ls e ? ɝɝ Jag har båda fötterna på jorden och ser ljust på framtiden. Finland är ett fantastiskt land som har mycket att erbjuda sina medborgare och omvärlden. Detta arv bör vi förvalta väl och utveckla.

4 Benjamin Ellenberg 21 H e m or t / Helsingfors Posi t ion i s t y r e ls e n / Vice-ordförande, ekonomi - justitie och arbetsmarknads­ minister Namn /

Å ld e r /

ɝ V ilk a m o t ion e r f ö l j e r du u p p ? ɝɝ"Sänk rösträttsåldern till 16", "Erkänn ett tredje juridiskt kön för intersexuella personer i Finland", "Sänk åldersgränsen för sterilisering", "Låt studerande investera", "Inför en ungdomsreservering i beskattningen" och "Finland skall lätta på reglerna för familjeåterföreningar". ɝ H ur g ö r du d e t ? ɝɝ Just nu jobbar vi med alla motioner med att träffa olika experter och beslutsfattare.

Vissa motionsuppföljningar blir bättre av seminarier och kampanjer, vissa kräver direkt kontakt med t.ex. riksdagsledamöter. ɝ Va d vill du u t r ä t ta und e r din t id i s t y r e ls e n ?

ɝɝ Vi borde hitta allt flera idéer som gör Finland friare och rättvisare, dessutom ska vi göra ett toppen riksdagsval. Jag vill ha en SU:are i riksdagen! ɝ Va d g ö r dig unik i S U : s s t y r e ls e ? ɝɝ Jag är den enda mannen i presidiet och den enda medlemmen i styrelsen som inte har körkort.

Läs mer om motionerna på su.fi

2

5 7

/ 2014

POLITIK

6 Alexandra Back 26 H e m or t / Helsingfors Namn /

Å ld e r /

Posi t ion i s t y r e ls e n / Styrelsemedlem, social- och hälsovårds samt jämställdhetsminister

5 Elis Henell 22 H e m or t / Åbo Namn /

Å ld e r /

Posi t ion i s t y r e ls e n / Styrelsemedlem, utrikes-, mänskliga rättigheter-, invandringsoch integrationsminister

ɝ V ilk a m o t ion e r f ö l j e r du u p p ? ɝɝ Bland andra "Män som har sex med mäns rätt att donera blod", "Slopa inkomstgränserna under icke-stödmånader", " Ett internationellt politiskt program för Svensk Ungdom" och "Öppna dörrarna för finskspråkiga". ɝ H ur g ö r du d e t ? ɝɝ Mycket sker i samarbete med utskott och andra förbundsmedlemmar. Varje motion måste uppföljas på olika vis då de är så olika. En del handlar om att göra utlåtanden, andra om vår verksamhet som förbund och vissa om att försöka ändra på lagarna i vårt land. ɝ Va d vill du u t r ä t ta und e r din t id

ɝ V ilk a m o t ion e r f ö l j e r du u p p ? ɝɝ Samma som Benjamin. ɝ H ur g ö r du d e t ? ɝɝ Jag och Benjamin jobbar aktivt med uppföljningen av dessa frågor. Vi kontaktar olika organisationer som vi tror att skulle ha intresse av frågorna, riksdagsledamöter som kan påverka, ser på aktuell lagstiftning och försöker påverka via andra kanaler. ɝ Va d vill du u t r ä t ta und e r din t id i s t y r e ls e n ?

ɝɝ Jag vill aktivt jobba för de frågor som är viktiga för mig (exempelvis hälsovårdsreformen, småföretagsamhet och jämställdhetsproblematiken) samt hjälpa till att bygga en ruggit bra riksdagsvalskampanj. ɝ Va d g ö r dig unik i S U : s s t y r e ls e ? ɝɝ Jag vet inte om jag är så hemskt unik.

Men jag kan skriva, tänka och är lite för kritisk till det mesta. Är bra på att klura på olika problem och brukar genomföra det jag har bestämt mig för, även om det blir en lång process.

i s t y r e ls e n ?

ɝɝ Jag vill utöka mitt egna politiska kunnande, dela med mig av det specialkunnande jag har samt förstå mig bättre på hur Svensk Ungdom arbetar, vilka kontakter vi har och hur mycket vi egentligen kan påverka. ɝ Va d g ö r dig unik i S U : s s t y r e ls e ? ɝɝ Jag har en bred kulturell bakgrund, studerar ryska och är internationellt engagerad. Detta betyder att jag ofta har en annan synvinkel på det vi arbetar med.

11

7 Richard Sundman 25 H e m or t / Sibbo Posi t ion i s t y r e ls e n / Styrelsemedlem, kommunikations-, försvars- och näringsminister Namn /

Å ld e r /

ɝ V ilk a m o t ion e r f ö l j e r du u p p ? ɝɝ"Förläng alkoholförsäljningstiderna i matbutikerna och Alkos öppethållningstider", "Rätten till skatteavdrag för fackförbundens medlemsavgifter måste upphöra", "Strängare sanktioner för olagliga strejker", "Tidigarelägg undervisningen i studieteknik", "Förskjut skolornas sommarlov", "Ledighet för att delta i kommunala förtroendeuppdrag för alla", "Håll jordbruket konkurrenskraftigt i Finland" och "Bort med medlemsavgiften". ɝ H ur g ö r du d e t ? ɝɝ Reagera i media då diskussioner relaterade till motionerna dyker upp. Kontakta de rätta personerna inom riksdagen och regeringen. Genom att ordna evenemang så som seminarium om ämnet. Jobba för att få motionerna in i partiets riksdagsvalsprogram. ɝ Va d vill du u t r ä t ta und e r din t id i s t y r e ls e n ?

ɝɝ Jag vill främja kontakten och kommunikationen till våra medlemmar samt alltid vara närvarande och tillgänglig till våra aktiva medlemmar i kretsarna och lokalavdelningarna. Dessutom vill jag jobba för att stärka SU som brand bland annat via sociala medier, förnya stadgarna och göra en #jättehuippu riksdagsvalskampanj med världens bästa ungdomsförbund. ɝ Va d g ö r dig unik i S U : s s t y r e ls e ? ɝɝ Jag är tradenom i logistik med ett sinne för marknadsföring som jobbar heltid inom den privata sektorn. I och med att jag reser mycket runtomkring i Finland p.g.a. mitt jobb får jag en djupare insikt i och därmed även en bredare förståelse för hur det verkligen ser ut på exempelvis den finska landsbygden.

Min utbildning i kombination med mitt jobb och mina intressen ger mig såväl teoretisk som praktisk erfarenhet av infrastruktur så som vägnät och mobila nätverk.

6

8 Henrik Wickström 20 H e m or t / Ingå Posi t ion i s t y r e ls e n / Styrelsemedlem, jordbruks- och kommunminister Namn /

Å ld e r /

ɝ V ilk a m o t ion e r f ö l j e r du u p p ? ɝɝ Samma som Richard Sundman. ɝ H ur g ö r du d e t ? ɝɝ Genom att aktivt följa med världens händelser och vara i kontakt med experter inom respektive område. Jag försöker reflektera tankarna med SU:are och få input via dem. ɝ Va d vill du u t r ä t ta und e r din t id i s t y r e ls e n ?

ɝɝ Jag hoppas att förbundsstyrelsen tillsammans med medlemmarna kan göra ett toppen riksdagsval nästa vår. Jag vill också stöda vårt nya utskott, Miljö och jordbrukspolitiska utskottet, i sin verksamhet. Jag hoppas också att vi kunde få flera nya medlemmar under det kommande året. ɝ Va d g ö r dig unik i S U : s s t y r e ls e ? ɝɝ Jag är en äkta tvåspråkig bonde från Ingå som har teaterbakgrund. Detta är en ovanlig kombination som inte finns i alla partier.

3

1 4

8

12

SVENSK FRAMTID

Skärgårdsmiljön i fokus på Svensk Ungdoms Sommarseminarium Håll skärgården siisti. Svensk Ungdoms Sommarseminarium fokuserade i år på skärgårdspolitik ur olika perspektiv.

Evenemanget har genomgått en del ändringar sedan tidigare år men deltagarna trivdes trots det som fisken i vattnet.

№3

/ 2014

POLITIK

13

 Workshopsdags. Anna-Kajsa Blomqvist, Christel Sourander, Alexander Geust och Jose Forslund arbetar med skärgårdsmiljön på SU:s Sommarseminarium.

Text och foto / Fredrik Westblom





"För att åtgärda

"Vi borde också ta hand

vattenföroreningarna

om Östersjön. Fortsätter vi

borde vi minska byråkratin

som i dag kommer vi för-

kring exempelvis

störa den helt och hållet."

avfallshanteringsprocessen och tänka mer på miljön överlag."

Erika Nyholm, ny SU-medlem

Johan Sundholm, SU-medlem

S t ä m ning e n ä r avsl a p p n a d men koncentrerad. Alla sitter indelade i små grupper, och alla diskuterar ivrigt dagens tema: Vilka utmaningar står skärgården inför? ɝɝ Miljöförstöringen är ju definitivt ett problem. Utsläppen och övergödningen av Östersjön ställer till det, säger någon. ɝɝ Demografin i skärgården och försämrad service, säger en annan.

Det är Svensk Ungdoms Sommarseminarium 2014, det är workshop om skärgårdspolitik och det är såväl spännande som utmanande.

SU har länge ordnat Sommargymnasium vid Kirjais kursgård i Nagu. I år har sommarträffen bytt namn till Sommarseminarium och i år var också skärgården i fokus. Deltagarna fick bland annat diskutera hållbar utveckling i skärgården, vilka förutsättningar folk har för att vistas och bo där samt vad SU kan göra för en levande skärgård.

Till exempel att arbeta för att det byggs en bro mellan Nagu och Pargas, att utsläppen minskar och att fiskenäringen tryggas, konstaterade deltagarna.

Johan Sundholm, 29 år från Helsingfors, bor numera i Raseborg och har starka kopplingar till skärgården. ɝɝ Jag har i långa tider bott där och har självfallet stuga i skärgården. Skärgårdspolitiken är viktig för det som sker där påverkar också resten av landet, säger han.

Sundholm har varit SU-medlem i ett och ett halvt års tid och deltog också i evenemanget ifjol. Erika Nyholm, 18 år från Helsingfors, är ny SU-medlem och deltar nu för första gången i Sommarseminariet. Båda njuter i fulla drag av helgen vid Kirjais kursgård. ɝɝ Det är jätteviktigt att ta hand om skärgården. Det som händer här påverkar på lång sikt hela landet, såväl de positiva som de negativa sakerna.

Vattenföroreningarna är definitivt negativa och det bör åtgärdas. För att göra det borde vi minska byråkratin kring exempelvis avfallshanteringsprocessen och tänka mer på miljön överlag, säger Nyholm. ɝɝ Vi borde också ta hand om Östersjön. Fortsätter vi som i dag kommer vi förstöra den helt och hållet, fortsätter Sundholm. ɝ U p p l e v e r ni at t S o m m a rs e m in a ri e t gav e r m öj ligh e t e r at t a r b e ta f ö r sk ä rgårds m il j ö n r e n t p oli t isk t ?

ɝɝ Javisst. Jag har fortsättningsvis inte bestämt mig för vad jag vill göra rent politiskt, men kan jag göra något för att förbättra situationen för skärgården så kommer jag att göra det. Ett viktigt första steg är att skaffa sig kunskap om livet här ute, säger Nyholm.

Sundholm, som siktar på en karriär som kommunalpolitiker, håller med. ɝɝ Som politiker kan man inte arbeta med sådant man inte har kunskaper om.

Jag visste inte särskilt mycket om skärgårdspolitik tidigare och har nu insett hur mycket den påverkar mitt liv. Det är ett viktigt tema och jag har definitivt fått verktyg på det här seminariet.

14

SVENSK FRAMTID

№3

Miljö och hållbar utveckling För Svensk Ungdom är miljöpolitiken oerhört viktig. Vi har bara en jord och därför anser vi att alla beslut som fattas i vårt samhälle måste vara ekologiskt hållbara. Så är inte fallet i dag.

I en värld där miljöförstöringar härjar, klimatet värms upp och lagstiftningen hopplöst haltar efter måste var och en av oss inse sitt eget ansvar för miljön. Därför vill vi nu fokusera det här temanumret på dessa frågor.

På följande sidor får du veta vad SU vill göra för att rädda miljön.

Du får också läsa en essä om hållbar konsumtion, en presentation av Svensk Ungdoms nya miljö- och jordbrukspolitiska utskott samt hur du ska göra för att sluta slänga mat.

/ 2014

POLITIK

15

Vår politiska konsumtion Konsumtion, denna grundsten som vår ekonomi, och i förlängningen även vårt samhälle, står och faller på, är en viktig barometer för välfärden. Men vad är konsumtion och hur konsumerar vi egentligen?

essä / Johanna Granvik

På f insk a h e t e r konsumtion kulutus, kuluttaja och kuluttaa (konsumtion, konsument och konsumera) och på sätt och vis tycker jag att de finska orden bättre beskriver konsumtion. Konsumtion betyder, enligt definitionen, slutlig användning, förbrukning av varor och tjänster. Det finska ordet kunde också översättas med ”att slita ut”.

På m in m or m ors tid var väl detta ett faktum: man använde saker tills de var för slitna för att användas mer, men först lappade man dem och skötte om dem för att förlänga deras livslängd.

Idag ser konsumtionen annorlunda ut.

V i l e v e r i ett slit och släng-samhälle och inte i ett konsumtionssamhälle. Jag vill påstå att vi inte längre konsumerar, att vi inte förbrukar de produkter vi skaffar oss. Med det varuutbud vi har idag har vi inte längre behov av produkter som håller ”livet ut”, utan vi kan byta ut en fungerande, bra produkt mot något nyare bara för att vi vill. Jag vill påstå att det här beror på att marknaden inte längre är konsumentens, utan producentens. Låt mig belysa detta med ett exempel: Elektronik finns i mängder och massor. Jag minns min första telefon. Den fick jag när jag fyllde tolv. Det gick att ringa med den och skicka meddelanden och så hade den några enkla spel. Jag var en av de första i klassen att få en egen mobiltelefon och jag var så stolt.

Jag använde den i fem, sex år innan den till sist slutade fungera. Då fick jag en ny som höll kanske 3 år och efter det fick jag ännu en som troligen ännu fungerar. Den ligger i en byrålåda som backup.

Så vad hände med denna fungerande telefon? Jo, den åsidosattes pga. smartteknologin som nu är normen på marknaden. Jag minns de första telefonerna med pekskärmar och min skepticism mot dem, mitt löfte att hålla mig till den ”gamla trygga varan”. Så, för ca två och ett halvt år sedan skaffade jag mig min första smarttelefon, en toppenmodell och det senaste nya.

Jag tänkte det var dags att jag följde med min tid. Nu hade jag en telefon med internet, och jag kunde läsa eposten, använda sociala medier, skri-

va dagbok, och nästan vad som helst.

Jag var helt såld efter att jag började använda den.

Nu är smarttelefoner normen och de blir bara vanligare i och med att teknologin utvecklas. Men det finns en baksida till detta. Min telefon fungerar helt bra som den är, men vill jag fortsätta hänga med min tid borde jag uppdatera den hela tiden och till sist kommer teknologin i den att vara för gammal för de senaste uppdateringarna. Det har nu gått till det att jag överväger att snart skaffa en ny telefon bara för att kunna fortsätta med samma standard som jag nu vant mig vid. Det är ju bara det att den telefon jag har ännu fungerar och dessutom är riktigt bra, liksom telefonen jag hade före jag skaffade den här. säkert något de flesta kan relatera till. Vi köper nya saker hela tiden och lägger undan gamla ännu hela och fungerande saker. Varför? Finns det verkligen en sådan stor efterfrågan eller är det så att det finns ett överutbud av varor och tjänster? Det sägs att marknaden är konsumentens marknad, men jag vill påstå att det är storföretagens. Vi blir påprackade produkter från höger och vänster, den ena förmånligare än den andra. Vår nutidskonsumtion ger oss möjligheten att genom att köpa varor av specifika märken köpa oss en viss status. Det finns en social skillnad i att köpa butikskedjans billiga matvaruprodukt eller att köpa samma vara av ett känt varumärke, även om förpackningen kanske innehåller exakt samma produkt från samma producent och det bara är olika etiketter på den.

S kildring e n ova n ä r

M e n låt oss återgå till vårt sätt att konsumera, för vi konsumerar inte i dagens samhälle, åtminstone inte enligt betydelsen att använda till slut. Vi använder varor en tid och skaffar sedan någonting nytt. Det här är slösaktig ohållbar konsumtion, ett tecken på att vi lever över världens resurser. Det handlar inte bara om råvaror eller vad det kostar monetärt för producenter att förse sig med dessa. Det handlar om den etiska kostnaden i vårt sätt att konsumera.

Vår t v ä l f ä rdss a m h ä ll e o c h konsumtion är uppbyggd på en oetisk grund där människor i andra delar av värl-

den utnyttjas för att vi ska kunna fortsätta konsumera i den ökande takt vi gör. Storföretag placerar sina industrier eller köper av underleverantörer som verkar i fattiga länder med billig arbetskraft: de betalar usla löner, ger inget socialt stöd, erbjuder omänskliga arbetstider och -förhållanden. Vissa använder barnarbetskraft och många ger inget arbetarskydd åt sina arbetare.

D e n låga lö n e n gör det svårt för stora familjer att klara sig vilket gör att barnen inte kan gå i skola utan måste hjälpa till att försörja familjen. Den onda cirkeln fortsätter när bildningsnivån inte höjs och de stora företagen kan fortsätta producera billiga produkter och sälja dem dyrt. Både människor och miljö kommer till skada i den här processen. Bara för att vi ska kunna ha det bra, kunna köpa fina produkter och kort därpå byta ut dem mot något bättre. Samtidigt blir de stora företagen rikare och får större chanser att konkurrera ut mindre aktörer.

att påverka storföretagen genom att göra medvetna val i vår konsumtion. Vi kan ställa oss frågor som: Är den här produkten etisk? Är den hållbar? Hur länge vill jag kunna ha nytta av den och kommer den att hålla så länge? Håller den sitt värde eller blir den värdelös inom kort? Konsumtionen är grundstenen i vårt ekonomiska system, men vår konsumtion kan inte öka i oändligheten. Vi borde se på produkterna vi köper som investeringar i ett kvalitativt liv. Ingen vill väl inverstera i skräp? Vare sig det är en matta, ett klädesplagg, en bil eller kvällens middag så borde våra val vara medvetna beslut som styr, baserade på någon slags värdegrund.

V i h a r m öj ligh e t

D e t ä r så enkelt att gå till butiken och köpa nya saker utan att reflektera över var de är gjorda och hur de fraktats hit, eller över var råmaterialet kommer ifrån och vem som producerat varan. Vi är helt enkelt inte vana vid att tänka på de sakerna, eller att ställa de frågorna.

Borde vi kanske börja göra det?

Konsu m t ion ä r p oli t ik . Hur du konsumerar sänder signaler om hurdana varor du vill ha. Så gör medvetna val i din konsumtion och försök konsumera hållbart.

"Vi har möjlighet att påverka storföretagen genom att göra medvetna val i vår konsumtion.

Vi kan ställa oss frågor som: Är den här produkten etisk? Är den hållbar?

Hur länge vill jag kunna ha nytta av den och kommer den att hålla så länge?"

16

SVENSK FRAMTID

№3

Sluta slänga mat Samtidigt som rekordmånga går hungriga slänger västvärlden ofantliga mängder mat i soptunnan.

Kampanjer som ”European year against food waste” och Konsumentförbundets ”Svinnveckan” gör sitt bästa för att uppmärksamma problemen, men frågan är om man kommer lyckas vända trenden eller om beteendet redan är för djupt rotat.

Svensk Ungdom hoppas på det förstnämnda.

1

rätt försiktiga med att våga lita på vad de ser och doftar. Bäst före datum be- Allr a f ö rs t g ä ll e r att försöka fundera tyder inte automatiskt sista använd- efter vad och hur mycket du egentligen H ur s t or d e l av maten du köper hamningsdag, påpekar förbundsdirektör behöver. Att låta inspirationen flöda och Christel Raunio. nar förr eller senare i soporna? Om du lite tänka i nya banor. Kanske se ett 400 svarar ”en större del än jag skulle vilja” Även Livsmedelssäkerhetsverket g köttfärspaket som proteinkälla till fyra är du inte ensam. Sopberget av mat- Evira framhäver skillnaden mellan olika rätter. svinn i Finland omfattar miljontals ki- ”bäst före” och ”sista användningsdag”, lon varje år. Det här aktualiserades inte där ”bäst före” anger den minsta tid, minst i början av hösten när de ryska fram till vilken livsmedlet åtminsto2 sanktionerna hindrade finska livsmedel ne bibehåller sina typiska egenskaper. från att importeras till Ryssland. De Med andra ord är de flesta livsmedel At t t i t ta i skåpen och se vad du kan fixa första rekommendationerna var att helt användningsdugliga ännu en tid till av det som finns där och låta fantasin maten skulle slängas, något som gav efter att bäst före-datumet överskri- flöda. Att använda doft- och synsinnet och upphov till högljudda protester. Det dits. Ett livsmedel får säljas efter att kanske också smaka på mat som har nått handlade trots allt om felfri mat, som bäst före-datumet har gått ut, medan bäst före-datum och använda det. bara råkade ha märkning på ”fel” språk. ”sista användningsdag” verkligen visar Efter diskussioner fick butikerna sedan den dag då producenten avsett att protillstånd att sälja maten till ett rabat- dukten senast ska ätas.

3 terat pris.

Tidigare var butiker tvungna att kasta bort överbliven mat, vilket den Frys n e r d e t som du inte hinner eller Livsmedelsföretagarna står för det så kallade sopdykningen är en reaktion orkar äta av den mat du gjort, gör fester klart största matsvinnet i landet, men privatpersonerna bidrar även de. Enligt emot. Idag har Evira lättat på riktlin- på rester. Köp extra mat först när du en undersökning gjord av Forsknings- jerna, så att ”göra sig av med” maten vet att du faktiskt får gäster och inte för centralen för jordbruk och livsmedels- också kan betyda att den skänks till ”eventuella” gäster. ekonomi (MTT) kastar genomsnitts- behövande. Det här har en del butiker, konsumenten årligen bort mat för en både mindre och större, satt i system. summa på drygt 120 €, vilket motsvarar Välgörenheten kan bestå av samarbete 4 20-30 kg livsmedel. med församlingar och andra som distMatsvinnet har börjat intressera allt ribuerar maten vidare, men den kan Eg e n t lig e n g ä ll e r d e t att kunna flera konsumenter men många är rädda också ske utan mellanhänder. planera lite vad du vill äta, uppskatta hur för att maten inte håller och går att äta Vad kan då den vanliga matkonsu- mycket som behövs och om det blir över – efter bäst före datumet. Det här har menten göra för att slippa slänga hälf- ta fantasi och olika receptbanker till hjälp man märkt av bland annat på Martha- ten av det han eller hon tänkt sätta på för att göra någon ny rätt av det som finns tallriken? Christel Raunio har några förbundet. kvar.

Dagens konsumenter tenderar vara råd.

Text / Pia Backman

/ 2014

POLITIK

17

C irk a

Cirka

6 procent av all mat de finländska konsumenterna köper kastas.

20 procent av restaurangmaten hamnar i soporna.

10–15 procent av maten i hela livsmedelssektorn (inklusive hushåll) slängs.

De vanligaste livsmedlen som kastas är bröd, frukt och grönsaker.

De flesta av deltagarna i MTT:s undersökning (2013) ansåg att det är viktigt att minska matsvinnet och att de själva skulle kunna göra det.

En tredjedel (främst enpersonershushåll) ansåg att matsvinnet skulle minska om matförpackningarna fanns att köpa i mindre storlekar.

K ä ll a :

MTT/Marthaförbundet

18

SVENSK FRAMTID

№3

Nytt utskott ska prägla SU:s miljö- och jordbrukspolitik På Kongressen i Åbo 2014 bestämde sig Svensk Ungdom för att tillsätta ett miljö- och jordbrukspolitiskt utskott.

Utskottets arbete har nu kommit igång på allvar.

Utskottets ordförande är Amanda Enberg från Åbo, som gör comeback i politiken efter några års frånvaro.

Text / Nicholas Kujala foto / Privat

A m a nda ä r 2 2 år gammal, studerar vid Åbo Akademi och har tidigare varit aktiv inom SU i Åboland.

Det nya utskottet ska arbeta med Svensk Ungdoms miljö- och jordbrukspolitik. Utskottet ska också delta i flera evenemang senare detta år med miljöoch jordbrukstema. ɝɝ Vi vill fungera som diskussionsforum för de här frågorna. Utskottet ska också hjälpa SU profilera sig som ett förbund som driver aktiv miljö- och jordbrukspolitik, säger ordförande Amanda Enberg och fortsätter:

ɝɝ Vi ska också delta i evenemang som handlar om utskottets tema, som ordnas till exempel av universitet i form av seminarier. Vi ser det också som en möjlighet att i framtiden själva möjligtvis ordna egna seminarier och evenemang.

Riksdagsvalet aktuellt Det miljö- och jordbrukspolitiska utskottet ska lägga fokus på det kommande riksdagsvalet. ɝɝ Vi ska först fokusera på frågor som är aktuella under riksdagsvalet men vi ska också utveckla politiken med tanke

på kommande val och Kongresser, konstaterar Enberg. ɝɝ Det finns mycket som SU kan göra ännu inom dessa frågor. Förbundet kunde lyfta upp de här frågorna oftare. Det finns ett program och en plan, men det behövs mera konkreta åtgärder.

Utskottet börjar sitt första verksamhetsår med rask takt. Redan efter första mötet har alla medlemmar uppgifter inom utskottet, och utskottsmedlemmarna är taggade inför året. ɝɝ Utskottets medlemmar ska samla några ämnen som de är intresserade av tills nästa möte. På det sättet hittar vi ämnen som är kniviga, och som vi kan diskutera. Där börjar arbetet inför nästa kongress och valet 2015, säger Enberg.

Det att utskottet har medlemmar som är intresserade av dels miljöpolitik och dels jordbrukspolitik ser Enberg som något positivt. ɝɝ Miljöpolitik kan skilja sig ganska mycket från jordbrukspolitiken, men det finns också mycket gemensamt. Till exempel för någon som bor i skärgården kan båda frågorna vara aktuella och viktiga, påpekar Amanda Enberg. ɝɝ För mig är det viktigaste klimat- och energifrågor. Förutsättningarna för att utveckla alternativa energiformer ska bli bättre. Småskalig produktion av energi ska också bli lättare att göra i Finland. Det har varit en hjärtefråga för mig redan länge, avslutar hon.

KOLUMN

Energislag Ida Schauman, förbundsordförande för Svensk Ungdom En e rgi p oli t ik e n h a r va ri t mycket på tapeten under hösten. Fennovoimas och TVOs ansökningar satte föga förvånande igång en debatt om kärnkraft och om vilka energislag vi vill satsa på. Energipolitiken delar beslutsfattare. Frågan är dock om vi diskuterar rätt sak och om diskussionen om

enskilda energiformer är det rätta sättet att diskutera energipolitik.

De flesta som är aktiva i politiken har i ett eller annat forum varit med om en debatt om energi. En person säger något positivt eller negativt om kärnkraft eller vindkraft och så är diskussionen i full gång. Ska vi ha vindkraft eller kärnkraft? Är vattenkraft bra eller mindre bra för naturen? Och så är man nere i skyttegravarna.

Utgångspunkten i diskussionerna är ofta ideologisk och kretsar sällan kring vilket energibehov vi kommer att ha i framtiden

"Att gräla gör att det uppstår dödlägen vilket hämmar nytänkande. För mycket ideologi kan göra att man inte ser vindkraftsparken för möllorna, så att säga."

/ 2014

POLITIK



"För mig är det viktigaste klimat- och energifrågor.

Förutsättningarna för att utveckla alternativa energiformer ska bli bättre. Småskalig produktion av energi ska också bli lättare att göra i Finland." amanda enberg, ordförande för Svensk Ungdoms miljö- och jordbrukspolitiska utskott

och hur vi ska tillgodose det. Orsaken till att den synvinkeln blir borta är att det inte finns information att basera den på. I Finland har man inte gjort en ordentlig utredning av vårt framtida energibehov och en strategi om hur det ska tillgodoses. Det finns försök till sådana men tyvärr är de på grund av ideologiska meningsskiljaktigheter ofta urvattnade och intetsägande.

Ideologi är en av de viktigaste hörnstenarna i politiken. Frågan är dock om ideologi ibland kan vara det som sätter käppar i hjulet för utvecklingen. Hur skulle vår politik se ut

om vi i istället för att diskutera huruvida kärnkraft är bättre än vindkraft skulle diskutera om vi kan ge mindre vindkraftsproducenter tillgång till elnätet utan oskäliga kostnader?

Om vi skulle diskutera vad vi kan göra för att våra kärnkraftverk ska bli så säkra och fungerande som möjligt istället för att ifrågasätta deras existens?

Det är dags för energipolitik som utgår från mera än ideologi och enskilda energikällor. Finland behöver en långsiktig strategi för energitillförseln som är baserad på oberoende utredningar om det framtida energi-

behovet. Oberoende av åsikt borde samtliga parter ta sig en funderare och tänka på den andra sidans utgångspunkt och argument.

Att gräla gör att det uppstår dödlägen vilket hämmar nytänkande. För mycket ideologi kan göra att man inte ser vindkraftsparken för möllorna, så att säga.

I SU har vi en mångfald av medlemmar och i leden finns såväl jordbrukare som miljöaktivister. Vi vill vara ett förbund där man kan samsas och hitta nya lösningar. Stridsyxan är nedgrävd, nu tar vi på oss arbetshandskarna istället.

19

№ 3 / 2014

UTRIKES

20

Svensk Framtid



"Det finns en stor risk för att det positiva samarbete som pågått i tjugo års tid kommer upphöra på grund av den här krisen."

Christina Gestrin, riksdagsledamot för Svenska folkpartiet

Uppdrag: Rädda Östersjön Hon är miljövårdaren från Helsingfors som brinner för Östersjön.

Hon har suttit i riksdagen sedan år 2000 och hon har samarbetat aktivt med de andra Östersjöländerna för att rädda miljön.

Just nu riskerar krisen i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland att lägga käppar i hjulen. Möt Christina Gestrin, riksdagsledamoten som vill rädda Östersjön.

21

Fakta

Det här är Östersjökrisen

Problemen grundar sig i övergödning.

Den mänskliga verksamheten har lett till att andelen kväve och fosfor ökat explosionsartat.

Problemen märks främst i de rikliga algblomningarna.

De har alltid förekommit men omfattningen har ökat kraftigt de senaste åren.

Bland annat kan jordbruket och färjetrafiken sägas vara en av orsakerna till övergödningen.

Krisen började uppmärksammas i slutet av 1990-talet.

90 miljoner människor bor i trakterna kring Östersjön. Området är hårt industrialiserat.

Text och foto / Fredrik Westblom

för Svenska Folkpartiets internationella utskott är vänlig men intensiv. Krisen i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland är på tapeten. Alla är överens om att krisen är allvarlig och att kränkningarna mot de mänskliga rättigheterna är svåra, men nu har ett nytt problem dykt upp.

Sanktionerna leder till att EU fryser bidragen till diverse projekt i Ryssland. En del av pengarna skulle gå till projekt som arbetar för den ömtåliga Östersjömiljön.

Projekt som bland annat finansierat vattenreningsverket i St Petersburg, som nu ser till att vattnet där är nästan lika rent som det i Finland.

Reningsverket i St Petersburg är renoverat och välfungerande. Hundratals reningsverk i trakterna runt ÖstTon e n på m ö t e t

Ett annat stort problem är oljetransporterna. Finska viken är grund och det finns många stora oljeterminaler vid kusterna, främst i Ryssland. Risken för grundstötning och fullskalig oljekatastrof bedöms vara hög.

ersjön borde ännu renoveras. Och nu har pengakranarna strypts. ɝɝ Det är oroväckande. Det finns en stor risk för att det positiva samarbete som pågått i tjugo års tid kommer upphöra på grund av den här krisen, säger Christina Gestrin, riksdagsledamot för SFP. Det är inte bara frågan om en monetär kris. Ryssland behöver också hjälp av de andra Östersjöländernas expertis, menar Gestrin.

Samtidigt är det otroligt viktigt att Ryssland är med i samarbetet kring Östersjön. Hon hoppas att kontakterna fortsättningsvis upprätthålls och att förtroendet som byggts upp under alla de här åren inte bryts på grund av krisen i Ukraina, men faktum kvarstår att viktiga investeringar kommer skjutas upp på obestämd framtid.

Investeringar som skulle hjälpa det hårt övergödda havet.

Svenska Folkpartiet var det första politiska partiet i Finland som på 1990-talet påpekade att övergödningen skulle leda till problem för Östersjön. Svensk Ungdom var det första politiska ungdomsförbundet med ett miljöpolitiskt program och där lyftes Östersjöfrågorna också upp.

ɝɝ Det är helt klart att Östersjön inte mår bra. Vi jobbar hela tiden för att lösa miljöproblemen men arbetet är ännu på hälft. Det är svårt att säga hur stor skada miljön kommer ta av den här konflikten men det att den positiva utvecklingen stannar upp är oroande. ɝ S a nk t ion e rn a s at t e s in på grund av d e n roll Ryssl a nd k a n s ä ga s h a i U kr a in a kris e n m e n d e påv e rk a r m il j ö n vi a ll a l e v e r i . K a n m a n s e d e t h ä r so m e n kon f lik t m e ll a n vil j a n at t k ä m pa f ö r m ä nskliga r ä t t igh e t e r o c h vil ja n at t sk y dda m il j ö n ?

ɝɝ Det är helt klart att miljösamarbetet har kommit i kläm på grund av krisen.

Det bästa vore att hålla miljösamarbetet utanför sanktionerna. Målet med dem är nämligen att gå åt den ekonomiska vinningen. Det är över huvudtaget inte vad Östersjösamarbetet handlar om, säger Gestrin.

22

SVENSK FRAMTID

№3

/ 2014

POLITIK

23



NCF-delegaterna fick se mycket under helgen i Helsingfors. Här är Ada Arnstad (NCF president 2013-2014), Willfred Nordlund, Karin Fälldin, Erik Carter (NCF president 2014-), Diana Van, Anna-Mia Bévort, Dorthea Elverum, Anna Lang och Alexandra Back på riksdagshusets trappa.

Nordiska Centerungdomens Förbund, vad är det?

Den 15-17 augusti höll Nordiska Centerungdomens Förbund NCF möte i Helsingfors. Svensk Ungdom stod som värd för mötet som samlade 30 deltagare från åtta medlemsorganisationer.

Här hittar ni två redogörelser från det samnordiska mötet.

Länge leve NCF! Jose Forslund, Generalsekreterare Nordiska Centerungdomens Förbund N ordisk a C e n te rungdo m e ns F ö r b und

grundades år 1965. Svensk Ungdom var en av grundarna och vi har sedan dess aktivt gjort ungdomspolitik på det nordiska planet. NCF har åtta medlemsorganisationer av vilka fyra är från Finland (Svensk Ungdom, Åländsk Ungcenter, Keskustanuoret, Keskustan opiskelijaliitto), en från Sverige (Centerpartiets Ungdomsförbund), en från Norge (Senterungdommen), en från Island (Samband Ungra Framsóknarmanna) och en från Danmark (Radikal Ungdom).

Samtliga medlemsorganisationer delar en mitteniedologi och tillsammans påverkar vi i Ungdomens Nordiska Råd (UNR) som en gemensam organisation. NCF har en plats i UNR:s presidium och deltar aktivt i det nordiska samarbetet där.

Medlemsorganisationerna samlas två gånger på årliga möten; Repskapet och Toppmötet. Repskapet är det högsta beslutande organet i organisationen där också NCF:s president, vicepresidenter och styrelsemedlemmar väljs. Sessionen i augusti 2014 ordnades i Helsingfors av Svensk Ungdom. Repskapet godkände då NCF:s första politiska program, som bland annat ska stå som grund för organisationens politiska uttalanden. Både på Repskapet och på Toppmötet kan resolutioner från medlemsorganisationer behandlas och godkännas. Ifall medlemsorganisationerna vill kan resolutionerna skickas vidare till UNR:s session, som årligen ordnas i oktober. Styrelsen jobbar från årsmöte till årsmöte och har fysiska möten ungefär fyra gånger om året. Idag sammankommer styrelsen oftare då möten över Skype blivit en praxis. Eftersom NCF:s



"Det mångsidiga arbetet i NCF är intres­sant och givande. Det långa erfarenheten och traditionen av nordiskt samarbete märks och syns i organisationen."

Jose Forslund, generalsekreterare för Nordiska Centerungdomens Förbund

arbetsspråk är engelska är så gott som alla dokument på engelska.

NCF:s styrelse brukar också godkänna ett tema för verksamhetsåret. Förra året var temat "getting closer to NCF". Då satsade NCF på att vara representerad i medlemsorganisationernas årsmöten. NCF blev också bjuden på ett evenemang av Keskustanuoret i Finland där generalsekreteraren tillsammans med tidigare presidenten Ada Arnstad höll en workshop om nordiskt samarbete och NCF. I år är temat "the future of the Nordic welfare state".

NCF:s administration och löpande ärenden sköts av förbundets generalsekreterare. Generalsekreterarens uppgifter är att tillsammans med organisationerna ordna alla årliga möten samt sköta om praktiska och ekonomiska ärenden kring träffarna.

Generalsekreteraren ansvarar för förbundets ekonomi och sköter kontakten mellan medlemsorganisationerna och Ungdomens Nordiska Råd. Under det gångna året har styrelsen diskuterat politiska linjer och hur det politiska programmet, som nyss godkändes, ska inkluderas i verksamheten. Den nya styrelsen kommer att fortsätta med arbetet.

Det mångsidiga arbetet i NCF är intressant och givande. Det långa erfarenheten och traditionen av nordiskt samarbete märks och syns i organisationen. Flera av dagens nordiska parlamentsledamöter har varit NCF-aktiva och vill gärna gästa oss då vi råkar ha möte på deras hemort. Nästa år då NCF fyller 50 år hoppas jag att våra före detta och nuvarande aktiva kan ha möjlighet att träffas och skåla för det 50 år långa samarbetet. Alla nya intresserade av nordiskt samarbete och politik på nordisk nivå är alltid välkomna och jag hoppas träffa er på kommande NCF-evenemang. ps. ni finner oss på twitter: #Mittinorden och på FB

24

SVENSK FRAMTID

NCF:s Förbunds representationskap i Helsingfors Danica Vihinen, Repskapet 2014 delegat N ordisk a Ce nte rungdo m e ns F ö r b und,

förkortat NCF, ordnar årligen två stora möten: Toppmötet och Representationskapet, eller Repskapet som det vanligen kallas.

Värdskapet för evenemangen cirkulerar mellan medlemsorganisationerna, och i år stod SU i tur att ordna Repskapet.

På grund av organisationens strama ekonomi skrotades de ursprungliga planerna på att ha Repskapet på Kirjais i Nagu, och istället blev det en citykongress i Helsingfors.

Traditionsenligt inleddes Repskapet med en seminariedel. Under fredagen fick deltagarna först besöka Finsk Energiindustri (Energiateollisuus), där direktör Pekka Salomaa talade om den nordiska energi- och elmarknaden, och därefter följde ett besök till riksdagen där SFP:s riksdagsledamot och tidigare NCF-aktiva Christina Gestrin tog

emot gruppen. Efter att alla inkvarterat sig på hotellet följde en gemensam middag på Puttes Pizza.

Själva Repskapet inleddes på lördag under historiska omständigheter eftersom det var första Repskapet där Radikal Ungdom från Danmark deltog som medlemsorganisation, efter att de antagits som medlemmar förra året. Agendan var minst sagt ambitiös, förutom de normala punkterna som återkommer årligen stod såväl en stadgeändring som skapandet av ett politiskt program på programmet.

Lördagen inleddes med öppning av mötet och avbetande av de första obligatoriska punkterna på agendan, varefter deltagarna indelades i kommittéer för att jobba vidare på de inkomna resolutionerna, skriva en ny resolution, skriva ett slutdokument och bereda styrelsevalet. Det hade inkommit tre resolutioner på förhand: två av SU gällande en gemensam nordisk portal för arbetssökande respektive samnordisk studierabatt på kollektivtrafik, samt en styrelseproposition om stadgeändring för att byta plats på Repskapet och toppmötet. Dessutom förde Keskustanuoret (finska centerungdomen) fram en brådskande resolution gällande det

allt mer spända läget i östra Ukraina, som SU och KeNu senare gjorde ett gemensamt pressmeddelande om.

Det intressantaste inslaget under lördagen var behandlingen av det nya politiska programmet. Först delades delegaterna in i arbetsgrupper, som utgående från styrelsens förslag på teman under de olika rubrikerna skapade innehåll till de kapitel gruppen tilldelats. Efter att vi hade arbetat med utkasten i arbetsgrupperna fortsatte arbetet i plenum, där vi slutligen efter en lång diskussion om vad det politiska programmets uppgift och innersta väsen egentligen är kunde godkänna programmet. Majoriteten av de franska strecken som styrelsen lagt fram var inlämnade av SU, och eftersom de var färdigt bearbetade till fungerande meningar hade vi stor framgång med att få våra förslag med i programmet, så det är tryggt att säga att NCF:s nya politiska program rätt långt är i linje med SU:s politiska program, och framför allt att vi haft stort inflytande på slutresultatet.

Under lördagen valdes även en ny president för NCF, Radikal Ungdoms Erik Carter kommer styra förbundet det kommande året. På grund av detta krävdes en del över-

№3

läggningar och kompromissanda bland de ”stora” organisationerna, eftersom presidenten traditionellt kommit från en av de stora organisationerna och de övriga stora fått varsin vicepresident, men då RU inte är en stor organisation fanns det inte tillräckligt vicepresidentposter för alla intresserade.

Slutligen gav KeNu med sig. SU har därmed en vicepresident, Sandra Ahtola, samt två suppleantplatser - Anna Abrahamsson och Linnéa Järvinen.

Efter att själva mötet avslutats var det dags för middag på El Pueblo och kulturkväll på Centerns partikansli. Mycket kunde sägas om de olika kulturella inslagen under kvällen, inte minst SU-delegationens superba Pirates of the Arctic, men reglerna för dessa tillställningar är rätt entydiga på att det som sker under kulturkvällen bör stanna mellan de involverade. What happens in Vegas, stays in Vegas.

Så om du blev nyfiken på vad som egentligen försiggår under kulturkvällen, eller annars bara vill vara med och påverka SU:s nordiska politik, kontakta Internationella utskottets ordförande Anna Abrahamsson för mer information om hur du kan vara med i SU:s delegation till nästa möte!

/ 2014

POLITIK

25



NCF besökte f.d. NCF styrelsemedlem, riksdagsledamot Christina Gestrin och diskuterade bland annat energipolitik. 

Kommittéarbete på Repskapet. Här skrivs NCF:s politiska program. Svensk Ungdoms förbundsstyrelsemedlem Richard Sundman på fönsterbrädet. 

Rundvandring i Riksdagen.

Text och foto / Pia Backman

”Ingen smutsig kampanj från vår sida” Svensk Ungdom träffade CUF (Centerpartiets ungdomsförbund) på deras valvaka i Umeå och ställde tre frågor till Tobias Gillberg, tidigare vice ordförande för förbundet och kommunalvalskandidat i Sollefteå.

1 ɝ

D e t s tår nu kl a r t at t d e t b lir e t t

b lo c kski f t e , va d t yc k e r du o m d e t ?

ɝɝ Klart att det är tråkigt. Alliansen har haft framgångar bland annat med att skapa nya jobb. Så det är synd att alla inte ser resultaten av t.ex. skatteavdragen. Men Centerpartiet har trots allt kommit lindrigast undan av allianspartierna, och jag är glad över att vi inte har gjort vår kampanj på att smutskasta andra.

2 ɝ

På b a s e n av d e ko m m unvis a r e sul -

3 ɝ

C e n t e r pa r t i e t s e r u t at t b li d e t

tat so m h a r hunni t ko m m a in , hur s e r

s t ö rs ta b org e rlig a pa r t i e t i l a nds -

d e t u t f ö r dig p e rsonlig e n ?

t ing e t i V ä s t e r b ot t e n , va d t ror du at t

ɝɝ Som det ser ut just nu är jag invald, så det är i alla fall roligt. Senast jag kollade låg vi på plus i flera kommuner.

ö kning e n b e ror på ?

ɝɝ Jag tror att det är tack vare att vi drivit frågan om lika vård för alla. Människor verkar faktiskt ha koll på vad Centerpartiet har gjort för landstinget och vården.

№ 3 /2014

EKONOMI

26

Praktikant – kosta vad det kosta vill

Svensk Framtid

M å n g a u n g a har i dag erfarenhet av obetald praktik. Är det ett bra sätt att få arbetserfarenhet eller ett sätt för arbetsgivaren att utnyttja de unga som billig arbetskraft? I ett par nummer framöver kommer Svensk Framtid granska den obetalda praktiken.

Dåliga ekonomiska tider går ut över unga praktikanter Då jobben är få verkar obetald praktik vara den enda lösningen som finns för unga arbetslösa. Men Johanna Nyman, ordförandekandidat till European Youth Forum, är kritisk till systemet och anser att den nuvarande ekonomiska situationen gör det lätt att utnyttja unga.

— I värsta fall har vi en situation där unga tar praktik efter praktik utan att få jobb, säger hon.

Text och foto / Fredrik Westblom

Euro p e a n You t h Foru m , takorganisationen för ungdomsorganisationer i Europa, har arbetat för unga praktikanters rättigheter sedan 2009. Det intensivaste arbetet har skett de senaste tre åren, i finanskrisens kölvatten.

Orsaken är enkel. European Youth Forum vill att praktikperioden ska vara till nytta för den ungas utbildning och karriär men som det är nu anser de att så inte är fallet. ɝɝ Problemet uppstår när företag eller

organisationer använder obetalda praktikanter istället för betald arbetskraft, säger Johanna Nyman, ordförandekandidat för organisationen.

Hon vill poängtera att det inte bara handlar om pengar och att de unga ska få lön. De obetalda praktikanterna arbetar ofta under vidriga förhållanden.

De saknar arbetskontrakt, jobbar oregelbundna timmar och berörs ofta inte av arbetshälsovården. ɝɝ Vi har helt enkelt skapat en ny kategori av arbetskraft som inte berörs av de vanliga bestämmelserna. I värsta fall används de unga som slavarbetare, säger hon.

Den senaste finanskrisen slog hårt

mot unga i Europa. Då det inte finns arbete att tillgå söker många praktik istället med förhoppningen att på så vis få en fot in i branschen. Uppskattningsvis har runt 50 procent av de europeiska ungdomarna gjort någon form av praktik. Men en avslutad praktikperiod är inte en garanti för fortsatt arbete. ɝɝ Skräckscenariot är en situation där unga tar praktik efter praktik för att få jobb men inte slipper in på arbetsmarknaden eftersom den är stängd, säger Nyman.

European Youth Forum är däremot inte emot systemet med praktikanter i sig. Nyman själv avslutade nyligen sin praktikperiod och European Youth Fo-

rum tar emot praktikanter, varav många sedan får jobb inom organisationen.

Det bästa med praktiken är att den unga får en bild av arbetsmarknaden och det jobb de utbildar sig till. ɝɝ Vi vill åtgärda den nuvarande situationen genom lagstiftning för hur en praktikperiod ska se ut. Praktikanterna måste ha kontrakt som ska stipulera hur lång praktikperioden är. De måste få en vettig ersättning för sitt jobb, och det ska finnas ett tydligt inlärningsmål med praktiken. Ett problem i dag är att det finns olika sätt att se på praktik i Europa. I vissa länder ses det som utbildning medan andra betraktar praktik som frivilligt arbete.

räknas till 1,9 miljarder euro. Trots att siffrorna låter hisnande så är den inte bland de högsta i Europa.

Det som däremot utmärker oss är att vi har en väldigt stor offentlig sektor, som idag utgör nästan 60 procent av vår bruttonationalprodukt. Det betyder att mindre än hälften av vår ekonomi utgörs av företag och produkter och att den är väldigt beroende av den samma stat som inte har ekonomin i balans. Dessutom så har vi en åldrande befolkning och de som arbetar och betalar skatt kommer att utgöra en allt mindre del

av befolkningen om vi inte får flera att flytta till vårt land. Det betyder att mängden skatter vi får in minskar medan behovet av stöd och service ökar.

En stor del av våra problem med ekonomin har att göra med att exporten har minskat. Från vänsterhåll hör man ofta att vi behöver tillväxt istället för nedskärningar. Tillväxt kommer i allmänhet inte av sig själv. Vi kan inte bara vänta på att den globala ekonomin vänder till uppsving och allting löser sig. Visst, vi behöver en flexiblare och jämställdare arbetsmarknad. Vi behöver åtgärder för

att våra unga över huvudtaget ska komma in på arbetsmarknaden. Vi behöver bättre finansieringsmöjligheter för företag och ett socialskydd som sporrar till aktivitet.

Alla dessa åtgärder är viktiga och berättigade. Trots det kan de inte lösa det största problemet vi har, att vi hela tiden lever över våra tillgångar och på lånade pengar. Oberoende hur vi vänder och vrider på problemet så kommer vi att vara tvungna att spara.

Trots att regeringen tog en del svåra sparbeslut i augusti så gjorde den brokiga partigruppen att inte allt för många kunde fattas.

KOLUMN

Om ansvar och uppnådda fördelar Katja Flittner, ordförande för ekonomipolitiska utskottet D e t f inns få saker som diskuterats så mycket som statsskulden den senaste tiden. Nästa år beräknas den uppgå till 102 miljarder euro och räntorna på lånet be-

27



"Problemet uppstår när företag eller organisationer använder obetalda praktikanter istället för betald arbetskraft." johanna nyman, ordförandekandidat European Youth Forum

ɝ V e m sk a b e ta l a p r a k t ik a n t e rn a ? ɝɝ Arbetsgivaren eller utbildningsanstalten i första hand. Någon form av ersättning måste praktikanterna få för sitt arbete. ɝ Va d sk a f ö r e ta g e ll e r org a nis a t ion e r so m ta r e m o t p r a k t ik a n t e r t ä nk a på ?

ɝɝ Både praktikanten och handledaren bör ha ett klart mål med praktikperioden. De måste fundera över varför praktikanten är där och vad hen ska lära sig. Dessutom ska de slå fast hur länge praktikperioden ska pågå och så ska de se till att praktikanten har arbetsskydd såsom hälsovård, säger Nyman.

"Är det rätt att vi får inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning i nästan två år?

Behöver alla verkligen barnbidraget?"

Fakta

european youth forum

Det är otroligt viktigt att vi inte sparar bort den välfärd vår modell byggdes för att skapa.

Samtidigt måste vi vara ärliga och fundera på om alla de fördelar vi har verkligen är nödvändiga för att skapa jämlikhet. Är det rätt att vi får inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning i nästan två år?

Behöver alla verkligen barnbidraget? Är det verkligen avgörande för vårt fackmedlemskap att vi får dra av det i beskattningen? Måste våra personalfester och representationsutgifter vara skattefria? Har en lägre mervärdesskatt en verklig påverkan

ɝɝÄr en plattform för 99 europeiska ungdomsorganisationer såsom Allians, Lymec, samt politiska och religiösa ungdomsorganisationer. ɝɝArbetar för att ge unga möjlighet att delta i samhället för att förbättra sina egna liv, göra sina röster hörda och företräda sina egna intresseorganisationer. ɝɝOrganisationens tre mål är större ungdomsdelaktighet, starkare ungdomsorganisationer och ökad inkludering av unga i samhället.

på hotellbranschen eller är det en synvilla?

Ett socialt ansvar innebär att vi ska garantera grundtrygghet och jämlikhet för alla medborgare. Ibland måste vi dock fråga oss själva huruvida en viss förmån verkligen är avgörande eller om den blivit en helig ko.

Om man ska fortsätta leva på pengar som dagens barn och barnbarn ska betala tillbaka så har man också ett ansvar att tänka längre än till nästa riksdagsval. Var och en av oss kunde fråga sig om de förmåner vi har, verkligen är så viktiga att vi tycker att framtiden ska betala för dem.

№ 3 /2014 28

POPKULT Svensk Framtid

"Ibland undrar jag om jag är en av de sista i en tradition som håller på att dö ut. Jag hoppas inte det för satiren är lika viktig nu som alltid."

Wilfred hildonen, konstnär

29

Narren i folkets tjänst Den politiska satiren är viktig. Den får oss att skratta och se på vardagsproblemen ur ett annat perspektiv.

Men den politiska skämtteckningen har inte längre en given plats i dagens medielandskap. Det säger Wilfred Hildonen, skämttecknare på Hufvudstadsbladet. Han tecknade pärmbilden till det här numret av Svensk Framtid och samtidigt passade vi på att prata med honom om hans jobb. ɝ Va r f ö r b l e v du sk ä m t t e c kn a r e ? ɝɝ Tillfälligheterna råder, kunde man säga.

Jag har egentligen aldrig tänkt på vad jag skulle bli som stor. Men Norge har ju en lång tradition av politiska skämttecknare. Som barn tyckte jag särskilt om dem i Norska Dagbladet; Gösta Hammarlund, Fredrik Stabel, Rune Andersen med flera. Jag har också alltid tyckt om att teckna och speciellt människor i rörelse – cowboys, soldater, fotbollspelare, skridskoåkare och sådant. Att bli en "seriös konstnär"var däremot aldrig min tanke. ɝ

H ur l ä ng e h a r du a r b e tat m e d d e t-

ta o c h f ö r vilk a t idninga r ?

ɝɝ Egentligen började det inte på allvar förrän jag flyttade till Finland 1991 och fick en fot innanför Husis i mars 1992, men redan på 70-talet ritade jag för en mindre lokaltidning i Porsgrunn i södra Norge. Tanken var då att jag också skulle jobba som layoutassistent, men facket satte ner foten. Det var då man började bekymra sig över den digitala utvecklingen som hotade nånstans bakom horisonten, så facket skyddade sin domän.

Jag fortsatte jobba med att layouta annonser och annat som publicerades av samma förlag men efter ett tag kände jag mig mera som en ritmaskin som man stoppade en timlön i och som spottade ut teckningar vid behov. ɝɝ Efter två år återvände den gamla tecknaren och eftersom jag redan gått över till att jobba frilans var jag ute i kölden. Sedan åkte jag utomlands för att se världen. På 80-talet jobbade jag lite för en alternativ tidskrift som en författare gav ut i Bergen. Sedan blev det inget förrän jag började teckna för Ny Tid och Hufvudstadsbladet.

WILFRED hildonen

Viseu, Portugal (men född i Tana i Finnmarken, längst norr i Norge) — — åld e r : 61 — — y rk e : Konstnär — — m e ri t f ö r t e c kning : Tecknat för Porsgrunns Dagblad (Porsgrunn, Norge), Nye Bergen (Bergen, Norge), tidskriftet Arken (Bergen, Norge) — — favori ta r t is t: Carl Barks — — h e m or t:

ɝ

H ur b lir m a n sk ä m t t e c kn a r e ? H a r

du gåt t någon u t b ildning?

ɝɝ Man blir det i ren desperation! Jag vet faktiskt inte om det finns någon som bestämmer sig för bli det, men det kan ju hända. Jag har alltid kunnat teckna. Jag vann ett pris för en julgubbe jag ritade till en tidning redan som femåring. Folk trodde det var min pappa som gjorde den eftersom han också var duktig med blyerts och penna. ɝ

Va r f ö r ä r d e n p oli t isk a s at ir e n

så vik t ig?

ɝɝ Jag tycker den är viktig för att skapa behövligt avstånd. Jag brukar säga att dagens

skämttecknare befinner sig i ungefär samma position som medeltidens narrar, bara med den skillnaden att då skämtade de för härskaren. I dag är vi mera som folkets narrar.

Skrattet och skämten skapar avstånd till alla allvarliga problem i världen. Därför skrattar även de som har problem – det är en överlevnadsstrategi. Den politiska satiren fungerar på samma sätt. Därför tror jag inte på att rita så provocerande som möjligt för det bidrar bara till att hetsa upp folk och tillspetsa situationer. Naturligtvis bör teckningen ha udd men det viktigaste är att locka till skratt. På det viset får man kriser och allvarliga saker på avstånd och kan kanske betrakta dem från nya perspektiv. ɝ

V ilk e n roll h a r d e n p oli t isk a s a -

t ir e n i d a g e ns f inl a ndssv e nsk a m e di e r ? Finns d e t u t ry m m e f ö r p oli t isk a sk ä m t te c kninga r i dag e ns t idninga r?

ɝɝ Satiren och skämtteckningarna borde ha sin plats. Det tragiska är att trots att man talar så mycket om kreativitet så verkar man inte tycka att kreativiteten i sig är värd särskilt mycket. Alla tidningar upplever en ekonomisk kris i dag. Man förlorar annonsintäkter och man måste skära ner och då går det tyvärr ut över sådant man inte tror är så viktigt, så som korrekturläsare och skämttecknare. Ibland undrar jag om jag är en av de sista i en tradition som håller på att dö ut.

Jag hoppas inte det för satiren är lika viktig nu som alltid. ɝɝ En teckning fungerar dessutom lika bra på webben som på papper. Man kunde ju också tänka sig att gå in för enkla animationer men det kräver mera om man ska producera något varje dag.

30

SVENSK FRAMTID

№3



Manusskrivande behöver inte vara svårt.

För Ann-Luise Bertell och Patrik Back är både scenerna och replikerna färdigskrivna i formen av Leif Sjöströms serier. Nu är det upp till dem att skriva teatermanus av seriealbumen.

Text och foto / Fredrik Westblom

Fli t e ns l a m pa lys e r på Ann-Luise Bertells kontor. Wasa Teaters före detta chef skriver på sin dator medan Patrik Back, reporter på Vasabladet, sitter lutad över ett seriealbum och gör anteckningar.

Inte vilket seriealbum som helst, förresten. Han läser Leif Sjöströms Folkets Dagblad, satirserien som länge gick i såväl Vasabladet som Västra Nyland och Åbo Underrättelser. Back och Bertell lägger nu sista handen vid manuset till pjäsen Folkets Dagblad, som baserar sig på Leif Sjöströms populära serier.

En stor orsak till varför de vill göra pjäsen är för att hedra Sjöströms minne.

Den folkkäre tecknaren gick plötsligt bort i februari 2012. ɝɝ Folkets Dagblad var hans livsverk.

Jag ville göra någonting för Leif och då fick jag idén att göra en pjäs baserad på hans serier. Jag hade ingen kunskap i hur man faktiskt skriver teater så därför tog jag kontakt med Ann-Luise, säger Patrik Back. ɝɝ Vi på Wasa Teater söker ständigt nya projekt som vi kan lyfta upp, som kan fungera som Österbottens röst. Leifs serier var en del av det Österbottniska medvetandet i tjugo års tid. Därför anser jag det är självklart att vi ska göra teater baserade på dem, fortsätter AnnLuise Bertell.

Men det är inte bara därför Folkets Dagblad ska bli teater. Serien var väl känd för sin människonära satir och för Leifs förmåga att lyfta upp politiska frågor på ett nytt sätt. Politisk satir behövs i dagens samhälle och Folkets Dagblads röst saknas i medierna, anser både Back och Bertell. ɝɝ Jag har hört många som sagt att Folkets Dagblad är bra för att vara finlandssvenskt. Jag tycker det är ett trist uttryck! Vi ska inte jämföra oss med

andra. Folkets Dagblad var bra för att Leif hade en förmåga att punktera de stora orden och göra politiken förståelig. Det är också viktigt att komma ihåg att han aldrig var elak. Han slog aldrig neråt, säger Back. ɝɝ Folkets Dagblad stod på de svagas sida. Det är inte modernt just nu, säger Bertell.

Det är inte ovanligt att sätta upp teaterpjäser baserade på tecknade serier – bland annat har Nina Hemmingssons serier blivit teater – men det är alltid utmanande. Bertell och Back hoppas därför teaterbesökarna ska känna igen sig i scenversionen.

Pjäsen är baserad på seriestripparna men knyts samman av en röd tråd.

Handlingen är förlagd till den fiktiva orten Sidjärv, väl känd för läsarna.

Gamla bekanta som Ole Norrback kommer självklart dyka upp på scenen men pjäsförfattarna håller även koll på nyheterna för att få med det allra senaste.

Bland annat har Alexander Stubb skrivits in i handlingen. ɝɝ Det finns givetvis pågående händelser och aktualiteter som bara måste med i pjäsen. Vi förhåller oss på så vis fritt till källmaterialet och lägger till nya bitar där det behövs. Det är ett rejält Leif Sjöström-pussel vi lägger, säger Bertell. ɝ Ko m m e r p oli t ik e rn a so m s e r d e n h ä r pj ä s e n k ä nn a ig e n sig s j ä lva på scenen?

ɝɝ Förhoppningsvis kommer de känna igen sig genom Folkets Dagblad-filtret.

Det gäller för all del inte bara politikerna. Vi hoppas alla i publiken ska känna igen Leifs stil och hans ton, säger Patrik Back.

Pjäsen har urpremiär på Wasa teater den 15 november. Joakim Groth är regissör och på scen syns bland andra Håkan Omars som Ole Norrback.

plats på scen för folkets dagblad Snäll men skarp satir.

Människonära och klipska kommentarer.

Leif Sjöströms serie Folkets Dagblad är en finlandssvensk institution.

Nu sätter Wasa Teater upp den tecknade serien som pjäs för att hedra Sjöströms minne.

/ 2014

POPKULT

31

"I SU har vi en mångfald av medlemmar och i leden finns såväl jordbrukare som miljöaktivister.

Vi vill vara ett förbund där man kan samsas och hitta nya lösningar. Stridsyxan är nedgrävd, nu tar vi på oss arbetshandskarna istället." ida schauman i sin kolumn på sidan 18

KOLUMN

Andas in, andas ut Anna-Kajsa Blomqvist, vice-ordförande för Svensk Ungdom

H ä r o m dag e n gjorde en av mina vänner ett inlägg på Facebook där min vän skrev i positiva ordalag om att personens hemkommun eventuellt skulle ta emot 20 kvotflyktingar. Detta skapade som väntat en livlig debatt på Facebook. Det fanns en del personer som inte delade min väns åsikt men också en hel del personer ansåg att kommunen bra kunde ta emot flyktingar. Kan för övrigt meddela att kommunen samma kväll tog ett nästan enhälligt beslut om att ta emot 20 kvotflyktingar, så slutet gott allting gott.

Men debatten som uppstod på Facebook var stundvis lite obehaglig. Ofta då man diskuterar invandring kommer samma motargument upp: varför ska vi ta emot folk från andra länder då vi har finländare som med nöd och näppe klarar av vardagen, varför hjälper vi inte dem i deras hemländer, vi har så många finländare som är arbestlösa – det finns inte jobb etc. En del mer osakliga ar-

gument kom också upp, till exempel ställdes det en fråga om hur vi vet att de som kommer hit inte är terrorister.

Det som jag märkte då debatten fortsatte på Facebook-inlägget var att det bästa sättet att möta dessa åsikter var genom att hålla sig lugn och fokusera på sakargumentet. Det hjälper inte att försöka förlöjliga motståndaren eller att försöka tysta ner dem, det skapar inte en vettig debatt. Och att försöka förlöjliga är som att hälla bensin i elden.

Att försöka tysta ner de som har en annan åsikt än en själv fungerar inte, se bara på Sverigedemokraternas valframgång i Sverige. Vi måste försöka hitta en gyllene medelväg, vi kan inte utesluta invandrarfrågor totalt från debatten medan vi i Finland å andra sidan borde vara tydligare med att inte acceptera osakliga inlägg som helt klart enbart baseras på fördomar. En ömsesidig respekt för varandras åsikter behövs från

båda hållen och vi måste låta de mer kritiska åsikterna komma fram. För om vi totalt tystar ner dem kommer vi att ha problem.

Det är viktigt att vi inom Svensk Ungdom visar var vi står i debatten om invandring. Vi är gärna med och diskuterar men diskussionerna ska inte baseras på fördomar och främlingsfientlighet. Det är viktigt att vi är pålästa, det är svårt för motståndarna att fortsätta argumentera för sin sak ifall vi kan påvisa tydliga sakfel i deras argument. Speciellt inom invandrarfrågor finns det många missförstånd kring bl.a. finansieringen och de ekonomiska stöd som invandrarna får.

Stundvis kan diskussionerna på sociala medier gå rätt heta och då är det viktigt att vi inom SU stöder varandra och hjälper till att argumentera för vår sak. Det är viktigt att vi står stadigt på vår värdegrund och håller på våra liberala värderingar även fastän det stormar.

OFFICIELL WEBBPLATS / su.fi

— Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook och Twitter!

— fb.com/svenskungdom @svenskungdom