Liber 1/2017 - Valspecial Österbotten by Svensk Ungdom

VALDAGS Kolla in SU:s kandidater

IDA SCHAUMAN: Politik ska väcka känslor

MATS LÖFSTRÖM: Med slumpen och samhällsintresset som vägvisare

KOMMUNALVALSSPECIAL ÖSTERBOTEN

Adresskälla: Befolkningsdatasystemet Befolkningsregistercentralen PB 123 00531 HELSINGFORS Teknisk dataleverans: Posten Ab, PB 7, 00011 POSTI

.1.

LEDARE

STEG FÖR STEG MOT FÖRÄNDRING

SUSANNA RAPP chefredaktör

” I årets kommunalval har SU unga, ambitiösa och modiga kandidater som valt att ställa upp för att försöka göra vårt land till ens en lite bättre plats ”

i lever i en brytningstid, sägs det. Världen förändras på så många olika sätt att det är svårt att hänga med. Bara under det senaste året har vår tillvaro skakats om av flera olika händelser och fenomen: krig och flyktingströmmar som aldrig tar slut, fakenyheter, Brexit, och sist men inte minst USA:s president Donald Trump, som fortsätter vända på världsordningen. Bättre lär det inte heller bli, populisterna fortsätter sin frammarsch också i år, verkar det som. I Frankrike toppar det nationalistiska partiet Front nationals Marine Le Pen opinionsmätningarna för vårens presidentval och förbundsdagsvalet i Tyskland ser de främlingsfientliga och populistiska partierna ut att växa. Det går inte så mycket bättre i Finland heller, det finns en möjlighet att en islamofob och rasist börjar leda ett av regeringspartierna i sommar, ni vet kanske vilket. För alla som inte delar dessa populistiska och främlingsfientliga värderingar kan det kännas som om spelet är över, och att populisterna vann. Och det är tyvärr så att vi inte kan rädda eller ändra hela världen, hur mycket vi än skulle vilja. Däremot kan vi alla göra någonting och jobba för förändring, ta ett steg i taget mot en bättre värld. Osäkerhet och missnöje är en tacksam grogrund för populism. Man kan sträcka ut en hand till dem som globaliseringen inte har behandlat så väl, se till att vi alla har det lite bättre ställt, jobba för att människor inte ska marginaliseras eller förbittras, och för att osäkerheten ska minska. För Trump, och Brexit är inte sjukdomen, de är symptom. Det kommer inte att försvinna av att vi förfärar oss, föraktar andra eller tappar hoppet. Samtidigt får vi inte ge vika när våra liberala värderingar utmanas. Vi kan börja jobba för förändringen i hembyn, kommunen eller staden. Det kan vara en liten sak som leder till något större, en byaskola som inte läggs ner, en till ungdomsgård eller bättre cykelvägar. I årets kommunalval har SU 187 unga, ambitiösa och modiga kandidater som valt att ställa upp för att försöka göra vårt land till ens en lite bättre plats. De har visioner, energi och framtidstro vilket är precis vad vi behöver nu. Jag lyfter på hatten till alla dessa kandidater som istället för att stå vid sidolinjen har valt att försöka påverka. I det här specialnumret inför kommunalvalet hittar du alla SU:s kandidater i Österbotten. Vi behöver unga förmågor som driver samhället framåt. Den 9 april kommer vi att välja vem som bestämmer om frågor som berör just din vardag under de kommande fyra åren. Vem vill du att ska representera dig?

.2.

INNEHÅLL no

01/2017

Debattävling s. 9

LEDARE

ANSLAGSTAVLAN

SU I MEDIA

KOLUMN

SAMHÄLLE

SAMHÄLLE Debattävling

SAMHÄLLE Politiken skall väcka känslor

SAMHÄLLE

SAMHÄLLE "Livet

I believe in jobs SU:s valteser

Trump utmanar traditionella mediers monopol Med slumpen och intresset för samhällsfrågor som vägvisare tion"

KOMMUNALVAL Fem

ten 19

Ida Schauman: Politik måste väcka känslor s. 10

skall inte vara en presta-

KOMMUNALVAL

frågor till SU i Österbot-

Kandidater i Österbotten

"Trump utmanar traditionella mediers monopol" s. 13

Susanna Rapp Ida Schauman GRAFIKER Sofia Jern OMSLAGSFOTO Sofia Jern TRYCKERI KTMP Group MEDVERKANDE Ida Schauman, Corinne Grönholm, Jenny Vilén, Charlotta Rosenlöf, Ida-Maria Skytte NO 1/2017 UPPLAGA 9250st CHEFREDAKTÖR

ANSVARIG UTGIVARE

Intervju med Mats Löfström s. 14

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47

SU:s kommunalvalskandidater s. 19 HELSINGFORS H E L S I N K I

.3.

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

3 TIP S

CORINNE GRÖNHOLM kommunikationsassistent på Svensk Ungdom

Laskiaisrieha i Helsingfors.

FOTO

Corinne Grönholm

Fastlaskiainen i Vasa.

FOTO

Charlotta Rosenlöf

Kom ihåg att berätta hur viktiga dina nära och kära är för dig. Ett simpelt meddelande som att önska någon en fin dag gör vem som helst glad.

Gå ut på en kort promenad under dagen om du känner dig nere och trött. Frisk luft i kombination med att kroppen får aktivera sig gör dig piggare på en gång!

Variera din vardagsmat. Internet kryllar av goda matrecept så sätt igång och surfa runt på olika bloggar och matsajter för ny inspiration.

FESTLIG FIILIS I PULKABACKEN SU och Liberala studerande LSK var med och firade fastlagstisdagen i Helsingfors, Åbo och Vasa. Detta år hade vi tur med snöiga backar och solsken; strålande förutsättningar för pulkatävlingarna med andra ord! Stämningen var på topp

och många kom fram till SU:s bord för att dricka en kopp kakao och plocka på sig halarmärken. På fastlagstisdagen i år fick SU dessutom över hundra nya medlemmar. Välkomna med i världens bästa politiska ungdomsförbund!

Följ oss på @ SVENSKUNGDOM

Vill du se din bild här? Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM

i din nästa Instagrampost.

@ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET Glad fredag! På bilden ser ni @suihelsingfors nya ordförande Matias & verksamhetsledare Anna

.4.

@ ELIASDJUPSJO A Brand New Me - seminar in

Vaasa at Svenska Klubben...

ARKIVHÖRNAN Inspiration för kampanjen? Vid millenieskiftet talade man ännu inte om att göra kampanj på sociala medier. En kampanjmetod som rekommenderades till “kandidater utan pengar” var att skicka e-post, och “kandidater utan moral” kunde exempelvis hålla fest kvällen före valdagen. (Libers föregångare Svensk Framtid nr 5, 2000. Svenska centralarkivet)

PÄRLOR TWEETEN @GORANDJUPSUND

"Igår #Soini båtskatt hålls kvar enligt reg.programmet. Idag #Sipilä: skatten dras tillbaka på förslag av #Soini. Logik och långsiktighet?" @MARJASANNIKKA

""Perustuslaki ei ole niin kuin mikä tahansa tietokoneohjelma, jota pitää päivittää jatkuvasti" sanoo @anna_maja Henriksson. #kyselytunti" PODDEN Women of the hour. Girls-seriens skapare Lena Dunham samtalar med kvinnor om vänskap, kroppar och kärlek. Finns bland annat på Soundcloud

MATIAS HERTZBERG LEDER SU I HELSINGFORS Svensk Ungdom i Helsingfors valde Matias Hertzberg, 21, till ny ordförande. Hertzberg har bott hela sitt liv i Helsingfors och är färdig utexaminerad kock från yrkesinstitutet Prakticum. Hertzberg har varit aktiv i Svensk Ungdom i flera år och har under våren jobbat intensivt med förberedelser inför kommunalvalet i april.

– Jag tackar för förtroendet och ser fram emot att jobba för Svensk Ungdom i Helsingfors, sade Hertzberg. Jag vill jobba för ett liberalt Helsingfors där alla kan känna sig välkomna oberoende av bakgrund. Min största fokus denna vår kommer ligga på kommunalvalet där målsättningen är att göra det bästa valresultatet på 20 år.

BLOGGEN Catariina Salo bloggar bland annat om mänskliga rättigheter och om det som känns viktigast för henne just nu, att bli gravida men sin fru. http://sevendays.vasabladet. fi/bloggar/catariina/ TV Last Week Tonight with John Oliver är HBO:s talkshow med den brittiske komikern John Oliver som värd. Programmet gör satir på nyheter, politiker och aktuella händelser. BUBBLARE Kommunalval! I valet väljs människor som påverkar vår allas vardag. Din egen kandidat kan du exempelvis hitta på SU:s valsida, www. su.fi/kommunalval

SIFFRAN

8 SVENSK UNGDOM PÅ DEN STORA FINLANDSSVENSKA KRYSSNINGEN Svensk Ungdoms representanter guppade förstås runt på Östersjön tillsammans med 1500 andra finlandssvenskar som deltog i den Stora finlandssvenska kryssningen i februari. SU ordnade seminariet ”Hur hittar jag rätt på arbetsmarknaden” och ett politiskt inkorrekt bingo.

.5.

Så många män äger mer än halva världen tillsammans, enligt en rapport av hjälporganisationen Oxfam. Oxfams rapport visar att klyftan mellan världens rikaste och fattigaste fortsätter att öka. Organisationen beskrev gapet som obscent. I fjol skulle siffran ha varit nio, räknat med samma data.

SU I MEDIA

VBL 2 /2 /17

CHRISTOFFER INGO VILL LEDA SU CHRISTOFFER INGO FRÅN KORSHOLM vill

bli ny ordförande för SFP:s ungdomsorganisation Svensk Ungdom. I veckan blev det klart att Ida Schauman, som lett Svensk Ungdom (SU) i tre år, inte ställer upp för omval på kongressen i maj. Nu meddelar Christoffer Ingo från Korsholm att han är beredd att bli ny ordförande för SFP:s ungdomsorganisation. Ingo, 22, har suttit i SU:s förbundsstyrelse de senaste två åren och har förtroendeuppdrag inom olika SFP-organ. Han kandiderade i riksdagsvalet 2015 och ställer även upp i kommunalvalet i vår. Ingo är i slutskedet av sina tradenomstudier vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa och de senaste tre åren har han också lett arbetet på familjens fårgård i Korsholm. Christoffer Ingo säger att han brinner för politiken och att det är något han nu vill arbeta med på heltid.

– Med SFP i opposition, och med en högerkonservativ regering som medvetet förbiser mänskliga rättigheter och grundlagar, behöver SU med sin socialliberala värdegrund fortsätta att delta aktivt i samhällsdebatten. Jag vill vara ansiktet utåt för det fortsatta arbetet, säger Ingo i ett pressmeddelande. Enligt honom blir den nya SU-ordförandens första viktiga uppgift att säkerställa att de unga ges påverkningsmöjligheter också ute i landskapen: – På kongressen i maj kan vi förhoppningsvis se tillbaka på ett rekordartat kommunalval. Det kommer att behövas inför landskapsvalet 2018. Det kommer att vara utmanande att få de ungas röster hörda – framför allt i Nyland när valkretsen slås ihop med Helsingfors. Jag är övertygad att vi med hårt och aktivt arbete kommer att lyckas. Vasabladet, 2.2.2017

ÖN 14/1/17

SU EFTERLYSER KONSTRUKTIV TELEFONPOLITIK i Nyland skriver i ett pressmeddelande att de är kritiska till "telefonparkeringen" i Lovisa. Uttalandet kommer efter att Lovisa högstadium slog fast att man inför en så kallad telefonparkering för att öka arbetsron under lektionerna. Tanken är att eleverna lämnar ifrån sig sin mobil i en korg innan lektionen inleds. Eleverna får inte heller ha telefonerna under matrasten. På SU i Nyland är man bekymrade över att skolan förbjuder telefoner helt "både under lektionstid och under flera raster". Att eleverna ska ha rätt till en lugn studiemiljö är förstås viktigt, skriver man, men tillägger att telefonparkeringen inte är rätt väg att gå. – Det är problematiskt då man förbjuder telefonanvändningen helt under lektionstid och på rasterna. Räcker det inte att eleverna har telefon i väskan då de inte används? Det skulle vara viktigt SVENSK UNGDOM

att föra en gemensam diskussion med de unga för att fundera ut hur man ska uppnå en lugn studiemiljö, säger SU i Nylands ordförande Henrik Wickström. Emma-Lotta Orava, styrelsemedlem i SU i Lovisanejden och abiturient vid Lovisa gymnasium, är också besviken över Lovisa högstadiums regler angående användningen av mobiltelefoner. – Telefonen är en naturlig del i ungas liv och alla unga borde själv vara ansvariga över att begränsa användandet så att det inte stör arbetsron. Att helt förbjuda användningen är inte konstruktivt. I stället för att förbjuda eleverna att använda sina telefoner kunde man fundera ut nya sätt använda dem i undervisningen, säger Orava. Östnyland, 14.1.2017

.6.

HBL 11/1/17

DAGS ATT TA FINSK-SVENSKA FÖRSVARSSAMARBETET TILL NÄSTA NIVÅ "SVENSKA UBÅTAR

ska utan friktioner kunna baseras och bunkras i Åbo och finländskt flyg ska kunna utgå från baser i Sverige. Under de senaste åren har spänningarna i Östersjöområdet ökat. Om läget skulle trappas upp ytterligare ligger både Finland och Sverige illa till. Ingen av oss har i dag förmågan att ensamt stå emot ett angrepp från en kvalificerad motståndare med hög ambitionsnivå. Sverige saknar den mängd personal och materiel som krävs och Finland saknar vissa strategiska kapaciteter, som ubåtar. Behovet av militärt samarbete våra länder emellan har sällan varit större än nu. Ett Natomedlemskap för våra länder skulle lösa många av de problem vi står inför, men ett medlemskap bör också kompletteras med ett djupare bilateralt samarbete. Finlands och Sveriges stridsledning för flyg och marina förband måste bli fullt kompatibla. Vid händelse av en konflikt i närområdet kommer Finland och Sverige med all säkerhet att stå på samma sida eftersom ingen i det läget skulle lämnas opåverkad. Därför är det viktigt att svensk och finländsk stridsledning har samma lägesuppfattning och gemensamt kan leda flygstridskrafter och marina stridskrafter, eller varandras förband. En finländsk stab ska utan friktioner i realtid kunna se vad en svensk radar visar för bild, leda svenskt flyg och vice versa.” Ida Schauman förbundsordförande Björn Bonsdorff ordförande, internationella utskottet Svensk Ungdom Joar Forssell förbundsordförande Christoffer Karlsson Säkerhetspolitisk talesperson Liberala ungdomsförbundet, Sverige Hufvudstadsbladet, 11.1.2017

KOLUMN

I BELIEVE IN JOBS

agvård. Skola. Dålig inomhusluft. Kollektivtrafik. Ungdomsarbete. Hobbyer och idrott. Kultur. Social- och hälsovårdsreformen. Dessa är många av de frågor som kommunalvalsdebatterna går heta kring. Kommunerna använder 42 miljarder euro varje år för att ge service i olika former. Ungefär hälften av den summan kommer från skattepengar som bland annat du och jag betalar. År 2016 gjorde 111 av 295 kommuner ett minusresultat. Läget innebär tyvärr att många kommuner måste diskutera var man ska skära och inte var man ska satsa mera resurser. Alternativt kan man höja beskattningen. I den lösningen finns risken att ekonomin blir ännu trögare. Ekvationen känns svår - alla vet att man inte kan äta kakan och samtidigt ha den kvar. Det vi däremot kan jobba för är att göra kakan större. Det gör vi genom att få flera som betalar skatt, genom att flera jobbar. Det finns kommuner som är väldigt bra på att skapa nya jobb genom att stöda företagsamhet, medan andra inte är det. Kärnan i problemet är i många fall att man inte jobbar tillräckligt strategiskt och enhetligt. Flera kommuner ser företagsamhet som endast en del av de viktiga uppgifterna man har. Jag hävdar att det borde vara ett huvudfokus i varje kommun, eftersom det är det som i längden gör att man har resurser att fördela. När socialoch hälsovården flyttar till en landskapsnivå så frigörs dessutom energi i kommunerna som kan satsas på en mera aktiv näringslivspolitik. Vi borde satsa mera på att skapa företagsservice som fås från en och samma lucka. Vi borde öppna upp offentliga upphandlingar så att också mindre företag har en chans att klara sig i konkurrensen. Vi borde ha ett mera enhetligt samarbete mellan kommunen och näringslivet. Listan är lång. Framförallt borde vi ha modet att satsa på större projekt som skapar jobb. Ett projekt som vissa tycker är galenskap är hyperloopen, en tunnelförbindelse med 20 minuter restid, mellan Åbo och Stockholm. Få skulle ändå säga att det är galet ifall det leder till att flera internationella företag har sina finska kontor i Åbo. Det var många som tyckte det var galet att bygga en bro mellan Malmö och Köpenhamn. Idag är det en livsviktig länk för både invånare och företag. För att kommunerna ska utvecklas behövs flera jobb och växande företag. Det skapar vi inte genom att sitta på bytesbänken. Kommunerna ska vara dynamiska aktörer som går in för att satsa på sin region och som också vågar ta välgenomtänkta risker. Jag tror på jobb och att det är nyckeln för att vi ska lyckas.

.7.

IDA SCHAUMAN Förbundsordförande

"För att kommunerna ska utvecklas behövs flera jobb och växande företag. Det skapar vi inte genom att sitta på bytesbänken."

SAMHÄLLE

SV E N S K U N G D O M S

DET SKA GÅ ATT LEVA BÅDE I STAN OCH PÅ LANDET

En levande landsbygd och dynamiska, välmående städer gör det möjligt för var och en att bo i den miljö de trivs bäst i. Viljan att få bo på landsbygden eller i storstaden ska inte ställas emot varandra.

FINLAND SKALL HA VÄRLDENS MEST JOBBVÄNLIGA KOMMUNER

Svensk Ungdom vill att den ekonomiska politiken skapar hållbar ekonomisk tillväxt, uppmuntrar till företagsamhet och leder till ökad sysselsättning. Arbetsmarknadssystemet måste göras mer flexibelt och tillåtande för olika livssituationer och arbetssätt

VÄLMÅENDE UNGA BYGGER FRAMTIDEN

Svensk Ungdom satsa på ungdomsarbete istället för att skära i det. Ungdomars välmående måste stärkas och marginaliserade grupper tas i beaktande. Vi anser också att en allmänbildande och högklassig utbildning är en förutsättning för att Finland ska vara välmående och konkurrenskraftigt.

INTERNATIONELLA KOMMUNER SOM VÄRNAR OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Vi jobbar för gränslösa kommuner där invånare fritt kan bo och arbeta var de vill. Vi vill också att kommuner tar ett större ansvar globalt och tar emot flera flyktingar. Alla kommuner ska ha nolltolerans mot diskriminering och rasism

MILJÖTÄNK OCH NÄRPRODUCERAT GER HÅLLBARA KOMMUNER

För att uppnå en miljövänligare och mera hållbar värld bör miljön tas i beaktande i all politik. Hållbarhet, biodiversitet, energieffektivitet och långsiktigt tänkande är grunden för Svensk Ungdoms miljöpolitik. Det finska jordbruket måste även i fortsättningen stödas, samtidigt vill Svensk Ungdom att jordbruket konstant utvecklas för att skapa nya, lönsamma affärsmodeller som är hållbara för miljön. Djurskyddet ska vara högt prioriterat.

.8.

I år avgjordes Debattävlingens final mellan sex lag, och i slutet stod Lovisa gymnasium som vinnare. I laget tävlade Algot Silvennoinen, Wilma Ek och Linus Willner. Borgå gymnasium kom på andra plats, Pargas svenska gymnasium på tredje plats och Kristinestads gymnasium på fjärde plats.

var överraskad men glad när segernyheterna kom. Algot Silvennoinen, som var med och debatterade för andra gången, efter en andra plats i fjol, säger att det var extra sött att vinna i derbyt mot Borgå. – Vi visste att Borgå är jättebra så därför var vi lite förvånade, instämde Wilma Ek. Willner, Ek och Silvennoinen tycker att det är viktigt att unga lär sig att diskutera och föra fram sin åsikt. De alla tre säger att de kommer att fortsätta debattera. I juryn satt Ted Urho från VINNARTRION

Svenska Yle, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund Nicholas Kujala och Svensk Ungdoms förbundsordförande Ida Schauman. Debatten leddes av Rikhard Husu från Yle Obs Debatt. Urho, som också suttit med som domare i delfinaler under flera år, sade att debatterna överlag var intressanta att följa med. Han påminde en extra gång om vikten av lagarbete. – Det är alltid bra att hjälpa till om kompisen till exempelvis glömmer ett ord. Också debattävlingsvin-

narna var överens om att deras trumfkort utan tvekan var gott samarbete. Utöver det hade de förberett sig med bland annat övningsdebatter. Ida Schauman och Nicholas Kujala gladde sig över att intresset för Debattävlingen har ökat stadigt. I år var lagen totalt 16 stycken. – Deltagarantalet visar att vi har många unga som är intresserade av samhällsfrågor, vilket bådar gott för framtiden. Förmågan att debattera och diskutera är något man behöver obero ARR ANGÖRERNA

ende av vad man gör i framtiden, sade Schauman och Kujala. den icke-partipolitiska tävlingen är att ge ungdomar en möjlighet att lära sig debattera samt få en inblick och engagera sig i samhällsfrågor. Tävlingen bestod av tre delmoment, varav sista var dagens final, som ordnades i Tölö gymnasium. Det vinnande laget belönas med en resa till Bryssel. Debattävlingen ordnas av Svensk Ungdom i samarbete med Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS r.f. SYFTET MED

Susanna Rapp FOTO Sofia Jern TEXT

.9.

SAMHÄLLE

IDA SCHAUMAN: POLITIKEN SKA VÄCKA KÄNSLOR För att råda bot på populismen måste också de etablerade partierna börja väcka känslor, säger avgående förbundsordförande Ida Schauman. Hon säger att nyckeln är en vision, som får människor att tro att det finns ljus någonstans i tunneln. TEXT

Susanna Rapp Sofia Jern

FOTO

. 10 .

började som SU:s förbundsordförande våren 2014 var det i ett Finland som såg rätt annorlunda ut. Sannfinländarna sågs ännu som ett övergående fenomen och SFP satt i en handlingsförlamad regering, den så kallade sexpacken, som hade svårt att hålla ihop och göra politik som alla sex partier kunde omfatta. Schauman tror att en orsak till att vi befinner oss i det nuvarande läget är att de etablerade politiska partierna inte gjorde tillräckligt mycket då. – Nu har läget förändrats. Man har insett att populismen inte är ett övergående fenomen utan att vi har ett skifte i politiken. Utvecklingen började redan 2011 med Sannfinländarnas ”jytky” men man förstod inte behovet av att ändra politiken. NÄR IDA SCHAUMAN

partierna gör och reagerar nu är avgörande för vilken väg politiken kommer att gå, enligt Schauman. Hon säger att det är ett stort problem att dagens partipolitik inte väcker känslor, vilket däremot en politik med populistisk agenda gör. – Finland behöver politiker som väcker känslor och får människor att tro och hoppas och känna positiva känslor. – Utgångspunkten har varit att möta populism med fakta men jag tror att vi har haft lite fel approach. Jag menar inte att man ska svara på populism med populism men om du inte kan väcka känslor för den politik du för, så uppstår ett tomrum.

klarat sig genom svåra tider. Finland gick från att ha varit ett agrart samhälle till ett av de mest utvecklade och jämlika länderna i världen. För att ta sig över d e n s vå ra tiden måste det ändå finnas ljus någonstans i tunneln. Jag tycker att man har tappat bort det ljuset på vägen.

" Jag känner fort-

farande starkt för politiken. Det är vårt främsta verktyg att driva utvecklingen framåt i samhället

HUR DE ETABLERADE

behövs en vision. Schauman anser att politiken har misslyckats med att skapa en vision och en trovärdig väg framåt, vilket ger utrymme för andra att kapitalisera på människor som upplever att de har blivit orättvist behandlade av samhället. Hon lyfter fram globaliseringen som ett exempel, där man länge talat över huvudet på människor som känner att de drabbats av utvecklingen, viftat bort negativa följder och istället bara fokuserat på de positiva aspekterna. – Vi har ett otroligt starkt litet folk i det här lilla hörnet av världen, som har FÖR ATT KUNNA VÄCKA KÄNSLOR

på en liberal vision som man inte lyckats sälja. Från att ha varit ett projekt som skapar fred genom att länderna är beroende av varandra, ser vissa nu bara beroendet och att det gemensamma arbetet kostar mer än vad det ger. Visionen om fred har glömts bort. – Liberalismen överlag måste kunna måla upp en bild som människor kan identifiera sig med. Schauman tror att avsaknaden av vision också är en orsak till att regeringen Sipilä blivit så hårt kritiserad. – Regeringens problem är att man inte har lyckats kommunicera det man vill nå med nedskärningarna - deras vision. Istället upplever man regeringen som ganska kall och människofrämmande, säger Schauman. EU ÄR ETT ANNAT EXEMPEL

för Finland är klar, även om tyngdpunkten kan variera beroende på var i landet man befinner sig. – Min vision för Finland är att vi har städer och kommuner som är tillväxtcentrum, som är internationella och gröna, som tar sitt internationella ansvar när det gäller frågor om mänskliga rättigheter, som ger möjlighet till företag att skapa jobb och har en bra SCHAUMANS EGEN VISION

. 11 .

utbildning, som fortfarande är vår största konkurrenskraft på den globala marknaden. Man måste också kunna måla upp ett sken av att det faktiskt är möjligt. Det kan låta ambitiöst men det är en realistisk vision. Sen är inte vägen dit rak och lätt utan förändring tar tid. att hon är oroad över den sjunkande trenden som syns i valdeltagandet bland unga. Speciellt kommunalvalet verkar intressera få, även om det är ett av de viktigaste valen för unga. Många kandidater gör sin första kampanj och börjar jobba för att skapa namn för sig. En rapport av Delegationen för ungdomsärenden från i fjol visade ändå att var femte ungdom inte tänker rösta i kommunalvalet. – Vi har färre som röstar och som inte tycker att det är relevant eller viktigt för dem att delta i demokratin. Man kan se det på två sätt, antingen oja sig över utvecklingen eller göra något åt det . – SU:s roll är att visa att det finns ett alternativ som talar för unga på ungas vis. Och att visa att det nog är värt att jobba för ett bättre samhälle. SCHAUMAN SÄGER

till att exempelvis kommunalval upplevs som ointressant är att politiken känns väldigt avlägsen, tror Schauman. – Nu har det också blivit en bild av EN BAKOMLIGGANDE ORSAK

SAMHÄLLE – Nu har det också blivit en bild av att kommunerna bestämmer om parkbänkar och riksdagen om allt som är spännande. Men till exempel i Vasa har sett hur man kan skapa tillväxt inom kommunen. måste anpassa sig till sin tid och få unga att intressera sig för politik. – Överlag så måste partier fundera på sina arbetssätt och se att det passar unga. Nuförtiden påverkar inte alla genom att sitta på möten utan genom att skriva under medborgarinitiativ, delta i en demonstration eller skriva en uppdatering på sociala medier. Vi måste kunna anpassa vår politik och verksamhet så att den är relevant. OCKSÅ SU

på att man talar om att unga ska vara med i politiken för sin egen del, utan att tänka på hur viktiga unga är för samhällsutvecklingen överlag. Unga inser inte heller alltid själva vilken stor politisk makt de är – Ett bra exempel är vårt grannland Estland där medelåldern har varit mycket låg bland politiker och riksdagsledamöter. Det ser man också resultat av, Estland har kunnat dra nytta av digitaliseringen och delningsekonomi på ett helt annat sätt än vi har. Det är ett konkret exempel på varför unga behövs. – Man ser det också på andra håll i världen. Där det finns mycket yngre beslutsfattare händer det mycket nytt, det kan vara något konkret som citycyklar eller att man har en ny vision för staden. En annan trend som oroar Schauman är att så många upplever politik som något negativt. Hon avfärdar också indelningen i politisk och icke politisk samhällspåverkan. Ur hennes perspektiv är politik att man har en åsikt, oberoende om man jobbar för den i ett parti, studentkår eller på Greenpeace. – När man sitter ner och diskuterar så är det få som verkligen är så negativa i slutändan. Men på lång sikt är det en utmaning att människor upplever att politiker och partipolitik är något man ska vara misstänksam mot. SCHAUMAN BLIR IBLAND FRUSTRERAD

i maj blir det dags att ge över klubban över till nästa ordförande. Schauman säger att de tre åren som SU:s ordförande har gett henne en massa, både på personligt plan och jobbmässigt. – Att jobba i en organisation där vi egentligen kan göra vad som helst är en frihet som man har i väldigt få jobb. Det är klart att resurserna inte räcker till allt men vi har inte samma krav på resultat som företag. Vi sätter målen själv, tillsammans med styrelsen och medlemmarna. PÅ SU:S KONGRESS

det känns tryggt att lämna över en organisation som mår bra. Bland annat medlemsantalet har vuxit under det senaste året med 25 procent, efter strategiskt och strukturerat arbete. Efter sin tid på SU vill Schauman fortsätta jobba med samhällsfrågor. – Jag känner fortfarande starkt för politiken. Det är vårt främsta verktyg att driva utvecklingen framåt i samhället. SCHAUMAN SÄGER ATT

– Jag tror att alla som är aktiva inom samhällsfrågor först blir förvånade över hur komplexa de är, hur mycket olika livssituationer och variation det finns. Alla utgår ju från sig själva men politiken tvingar en att se ur fler perspektiv. Det är spännande, att jobba för att det blir så bra som möjligt för så många som möjligt. någon färdigt planerad politiskt karriärstege. Hon säger att hon alltid har sett SU-ordförandeskapet som ett uppdrag, inte som ett jobb. Hon vill gärna fortsätta jobba med de frågor hon anser vara viktiga men det kan också vara inom något annat forum. – Ifall människor har ett förtroende för mig som person så ser jag det som en ära att få representera dem, men det är inget karriärmål för mig. Jag kommer i vilket fall som helst att fortsätta jobba för att vi har jobb i Finland, för att vi har en bra utbildning och behandlas jämlikt oberoende av bakgrund, etnicitet, kön, handikapp eller språk. SCHAUMAN HAR ÄNDÅ INTE

IDA SCHAUMAN ++ Bosatt: på tåget mellan Åbo och Helsingfors ++ Läser: alldeles för lite. Just nu Sheryl Sandbergs Lean in ++ SU:s förbundsordförande ++ Jobbat tidigare som bland annat kommunikationskonsult och medarbetare på riksdagen. ++ Lyssnar på: gammal rock ++ Politisk förebild är Malala Yousafzai och Elisabeth Rehn

. 12 .

“TRUMP UTMANAR TRADITIONELLA MEDIERS MONOPOL” Corinne Grönholm FOTO Pressfoto / Roy Rossovich TEXT

Det är en fredagseftermiddag i februari som vi samlas i Café Esplanads källarvåning för att lyssna på den svenska pr-konsulten Per Schlingmann. Under det två timmar långa seminariet hinner Schlingmann ta upp en mängd olika aktuella samhällsfrågor. Schlingmann är övertygad om att vi är inne i en period där det sker grundläggande förändringar i politiken. Själv har han en lång politisk bakgrund, bland annat som partisekreterare och kommunikationschef för det svenska partiet Moderaterna. Schlingmanns grundbudskap är att alltid tänka positivt på framtiden. Under föreläsningen kommer USA:s president Donald Trump på tal flera gånger. Schlingmann poängterar att han inte hyllar Trump som politiker, men menar ändå att det finns många detaljer i Trumps kampanj och karriär som är bra att ta i beaktande och lära sig av. Enligt Schlingmann är Trump den första politikern som på allvar utmanar de traditionella mediernas monopol. Han etablerar sig själv som samtalsämne nummer ett, vilket gör att hans synlighet blir större än någonsin. Trump använder sig inte i huvudsak av traditionella medier och en dyr kampanj utan använder istället medier som används och läses av många. Som de flesta vet är Trump en aktiv twittrare. Han publicerar inlägg i så hög takt att media inte hinner källgranska det han skriver. Trots det skriver många medier om honom och hans uttalande vilket ger honom ännu mer synlighet.

– Det monopol som traditionella medier har just nu håller på att falla. Detta innebär mycket nytt, bland annat att vi måste bli mer källkritiska än någonsin, säger Schlingmann Enligt Schlingmann är det viktigt att tränga igenom människors filter och synas på sociala medier. För faktum är att vi konsumerar media som aldrig förr. Vi läser media i vårt egna flöde, som vi själv skapar, och enligt Schlingmann håller vi oss till en miljö där vi försöker hitta människor med samma tankar och värderingar som vi själva. Detta leder till en mer komplicerad och annorlunda politisk vardag. Schlingmann säger att Trump har hittat sitt egna sätt att handskas med globaliseringen. – Han vänder sig bara mot en grupp människor istället för hela det amerikanska folket, ta muren han säger att han ska bygga vid gränsen till Mexico som exempel. Han fokuserar på gruppens verklighet och skapar känslor. Han blir hyllad, men även hatad, vilket är både modernt och välfungerande, säger Schlingmann. Schlingmann säger att vi har kommit in i en period där fakta ersätts av känslor. De känslor människan upplever på grund av någon nyhet är troligtvis viktigare än faktan bakom informationen. De som vill komma åt makten och förändra spelar på just detta, att få fram känslor och genom detta få en ny sorts auktoritet. Schlingmann ifrågasätter om vi är på väg mot en framtid där alla lever i sin egen lilla bubbla, där varje individ tror att just hen har rätt. Han menar att politik allt mer

. 13 .

handlar om att etablera en verklighetsbild och därigenom föra en kamp mellan olika verklighetsbilder i samhället.

Tre faktorer som är nyckeln till politisk framgång enligt Schlingmann

För väljare börjar allting kring frågorna: Hur ser jag på samhället och vilket parti delar min samhällsbild? Lever vi i samma verklighet? Som politiker måste man börja på ett emotionellt plan och ha förmågan att fortsätta se problem fastän man redan är vid makten.

Politik handlar alltid om framtiden vilket innebär att alla beslut bör vara framtidsinriktade. För att få en väl fungerande politik måste man ha förmågan att skapa en tydlig bild och berättelse vad man vill åstadkomma i framtiden.

Våga erkänna när något har gått fel. Enligt Schlingmann är det viktigt att att man vågar erkänna att man som politiker kan ha fel. Man måste våga visa självdistans och hitta nya lösningar för att nå sitt mål.

SAMHÄLLE

Med slumpen och intresset för samhällsfrågor som vägvisare TEXT&FOTO

Corinne Grönholm

Mats Löfströms väg från studerande till riksdagsledamot kan på papper se väldigt strategisk ut, men i själva verket är det slumpen och intresset för samhällsfrågor som tagit honom dit han är i dag. Ända sedan barnsben har Löfström varit intresserad av politik och samhällsfrågor, ämnen som diskuterades flitigt hemma. esset för samhkärnan i Löfströms politiska karriär och hans engagemang. Redan när Löfström tog studenten tariker. var han aktiv i politiken på Åland. Då elevriksdagen för Finlandssvenska Skolungdomsförbund (FSS) ordnades i Mariehamn, öppnades dörren för skolpolitiken i södra Finland. Det ledde också till att Löfström flyttade till Helsingfors för att bli generalsekreterare för det Skolungdomsförbundet. I och med flytten breddades Löfströms politiska perspektiv. Att bli generalsekreterare för Finlandssvenska Skolungdomsförbundet var inget Löfström planerat i förhand. I efterhand kan man konstatera att det var Löfströms första ordentliga steg in i politiken i Finland. Via sitt arbete som generalsekreterare träffade Löfström många politiska ungdomsförbund, bland annat Svensk Ungdom.

Från SU till Bryssel Löfström trivdes bra i Helsingfors och började studera statsvetenskap via Helsingfors Universitet. I Helsingfors kom han mer i kontakt med politiken och började hösten 2005 arbeta som förbundssekreterare för Svensk Ungdom. Det blev fyra bra år för Löfström på SU, med ett lyckat Europaparlamentsval som avslut, där Carl Haglund blev invald i europaparlamentet. Det var också SU:s första europaparlamen-

– Det var ett roligt avslut på en fyra bra år på Svensk Ungdom, säger Löfström. Nästa karriärskliv kom rätt naturligt när förfrågan att följa med Haglund till Bryssel kom. Löfström valde att prioritera studierna ett tag, men började sedan jobba för Haglund i Bryssel. Löfström trivdes i Bryssel och stannade kvar och arbetade där i nästan fyra år, både för Haglund men även för Nils Torvalds.

"För att lyckas i sin karriär tror Löfström att man kommer långt med att vara passionerad för det man gör" Oavsett var Löfström har befunnit sig så har han alltid vetat vad han vill arbeta med. Visionen har varit tydlig, att göra vardagen lite bättre för dem han jobbat med eller för sina medmänniskor. För tillfället är hans främsta fokus, som

. 14 .

Ålands riksdagsledamot, att föra fram Ålands talan i riksdagen. För att lyckas i sin karriär tror Löfström att man kommer långt med att vara passionerad för det man gör. Han tror inte passion är ett måste men ser det som ett hjälpmedel att hålla sig motiverad för sitt arbete. Löfström påpekar ändå att man inte klarar sig enbart med glöd och passion för sitt arbete utan att det också behövs annat.

En aktiv samhällsdebattör I februari talade Löfström om sitt kampanjarbete och hur han brandat sig som politiker på SU:s seminarium A Brand New Me. Den senaste tiden har politiken blivit allt mer beroende av sociala medier och dagens politiker måste tänka snabbt och formulera sin åsikt om aktuella händelser. När en nyhet kommer ut händer det ofta att media hör av sig och vill ha en kommentar av Löfström. – Det kan hända att du får 30 minuter på dig att läsa på om ett okänt ämne innan du sedan ska ge en kommentar. Ibland önskar jag att man kunde få en hel dag på sig att bilda en uppfattning om något, men så funkar inte dagens samhälle. Samtidigt tycker jag det är viktigt att hänga med och vara snabb med att bilda en uppfattning och kommentera. Då håller man sig aktivt med i debatten, säger Löfström. En stor del av kommunikation mellan människor sker numera över sociala medier. Löfström tycker sociala medier är en viktig kommunikationskanal, speciellt när människor i samhället vill

komma i kontakt med honom. Löfström vill dock inte kommunicera med andra beslutsfattare över sociala medier utan för gärna den typen av diskussioner någon annanstans. Löfström anser att sociala medier är ett bra sätt att nå ut till människor och tycker det är ett bra forum för att öppna för diskussion. Dock uppmuntrar han fler att våga prata mer istället för att skriva. Han ser gärna att folk ringer honom och frågar synpunkter eller åsikter än att alltid ta det över skrift, då löper en diskussion oftast bättre framåt.

Relationer är nyckeln Att bygga ett varumärke och ett bra brand har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Alla sektorer gynnas av ett bra varumärke, som visar vad man står för och vad man gör. Branding har funnits med länge i den finska politiken. Nu på senare år har intresset och betydelsen för branding blivit allt större både i politiken men också för personer som vill framåt i arbetslivet. Ett ord som Löfström tycker är viktigt att tänka på är relationer. Många företag vill bygga upp relationer till sina kunder och istället för att vara de billigaste på marknaden är företaget det med bäst relationer och bra service. – Jag tror det är viktigt att vårda sina relationer. Sociala medier har förändrat synen på branding och relationer. De gör det mycket lättare att upprätthålla relationer. Samtidigt skapar du även en bild av dig själv på sociala medier, vare sig du vill det eller inte. Den kanske inte alltid stämmer överens med sanningen eftersom alla ser saker på olika sätt. Detta är viktigt att komma ihåg när man gör upp ett brand runt sig via sociala medier, säger Löfström. Något annat som Löfström gärna vill påminna alla som ger sig in i politiken om, är att man måste komma ihåg att människor inte kommer att skilja på ditt privata jag och ditt politiska jag. Detta innebär att du representerar ditt politiska jag lika mycket klockan tolv på dagen, som klockan tio en fredag kväll.

Mats Löfström har alltid vetat vad han vill jobba med, att göra vardagen lite bättre för sina medmänniskor. Därför är det viktigt att tänka efter två gånger innan man publicerar något som kan ses som opassande. Detta gäller inte bara i politiken utan även i arbetslivet, speciellt om man byggt upp sin karriär kring sitt egna varumärke, konstaterar Löfström.

Viktigt med gott samvete och förmågan att lyssna Något annat som Löfström tycker är viktigt i livet, men även i branding, är att lyssna och reflektera över vad andra människor har att säga. Löfström påminner även om att man inte ska lyssna bara för att hålla koll på när man får taltur, utan att verkligen reflektera över vad den andra har att säga. Han tror många gör misstaget att de så gärna vill berätta sin åsikt att de glömmer bort att lyssna på andras. Löfström tycker inte att all publici-

. 15 .

tet är bra publicitet utan menar att man först bör fundera över vad man anser är viktigt innan man publicerar inlägg på sociala medier. I riksdagen finns troligen många som skulle göra vad som helst för att ta sig in, men för Löfström har det alltid funnits en gräns när det inte längre är värt det. För honom är det viktigt att kunna gå och lägga sig med gott samvete och skulle aldrig göra eller säga något han inte står för, för att komma åt en maktposition. Löfström anser att man i politiken ibland måste kompromissa med sina åsikter, men att man i slutet av dagen alltid ska kunna se sig själv i spegeln. Att stå för sina handlingar med ett gott samvete, är viktigt för Löfström och något som får honom att orka med sin politiskt aktiva karriär.

SAMHÄLLE

"LIVET SKA INTE VARA EN PRESTATION" TEXT

Susanna Rapp Sofia Jern

ILLUSTRATION

I dagens prestationssamhälle är lite stress inget ovanligt. Färska rapporter pekar ändå mot ett allvarligare fenomen – utmattning och psykisk ohälsa ökar i alarmerande takt bland vissa grupper av unga. Trots att majoriteten av unga mår bra känner många finländska ungdomar att de är utmattade, olyckliga eller deprimerade. I en hälsoundersökning för högskolestuderande uppgav 30 procent att de upplever psykiska svårigheter. Nästan en tredjedel uppgav att de känner mycket stress, och att de har svårt att få grepp om studierna eller blir stressade då de ska framträda. Läget ser inte bättre ut bland skolelever, trots skolframgångar och goda Pisa-resultat. Katariina Salmela-Aro, professor i psykologi, säger att den senaste undersökningen bland skolelever visar att utmattning har ökat drastiskt bland gymnasieelever, i synnerhet bland flickor. I högstadieåldern är det pojkar med invandrarbakgrund som lider av mycket stress. Salmela-Aro säger att det är viktigt att komma ihåg att läget varierar mycket beroende på vilken grupp man talar om. – Men på det stora hela kan man nog säga att problemen

sätta sig själv på spel. Om man däremot ständigt känner sig stressad och aldrig har chans att återhämta sig borde varningsklockorna ringa. – Om man har sömnproblem

håller på att öka. de bakomliggande orsakerna varierar. Bland högskolestuderande är en orsak svårigheter med utkomsten, och nedskärningarna i studiestödet och utbildningen lär inte göra situationen bättre. I gymnasiet är prestationsångesten en betydande orsak, säger Salmela-Aro. – Konkurrensen har ökat och många känner hård press inför studentskrivningarna. Man upplever att man är otillräcklig och fokusen flyttas från studierna till att bara prestera. Då prestationskulturen blir en norm i samhället syns det också bland unga. Salmela-Aro säger att föräldrars utmattning ofta avspeglas i barnen. Att uppleva en viss nivå av stress ändå är helt normalt och till och med nyttig. Det hjälper människor att nå toppresultat. – Det behövs en viss mängd stress och ångest för att man ska OCKSÅ

. 16 .

och svårigheter med att tänka på annat än studier kvällstid ska situationen tas på allvar. Det är oroväckande om man ältar och låter stressen gå ut över vänskaps- och familjerelationer. unga som drabbas personligen, utmattning kan också kosta samhället dyrt. – Utmattningen i skolan kopplas ihop med en cynisk och negativ inställning till skolgången. DET ÄR INTE BARA

Det kan leda till en cynisk och negativ inställning till andra samhälleliga institutioner vilket i sin tur kan leda till att man hoppar av skolan. Utmattning bidrar till marginalisering. Enligt Salmela-Aro är det första steget att identifiera att man är utmattad eller håller på att bli det. Studenter eller elever med stress kan alltid söka sig till Studenthälsan eller skolpsykologen, men i de mildare fallen behövs det inte alltid professionell hjälp, säger Aro. – Det är bra att först nysta upp dagen och sedan försöka bygga upp den på ett annat sätt,

som inte är lika belastande. Det är viktigt att återhämta sig och göra saker som får oss att slappna av. Livet ska inte bara vara prestationer och studier. Salmela-Aro understryker vikten av preventiv vård och att problemen identifieras i ett tillräckligt tidigt skede. – Det är viktigt att unga vet att det är en vanlig känsla men att det alltid finns något man kan göra åt situationen.

SOMMARENS ROLIGASTE LÄGER! Snart är det äntligen dags att packa undan skolböckerna och istället gräva fram solglasögonen och sandalerna, för sommaren höjdpunkt är här igen! Svensk Ungdoms traditionella barnläger går som vanligt av stapeln de tre första veckorna i juni. JAG OCH SKÄRGÅRDEN 4-9.6.2017 Jag och skärgården är det bästa sättet att börja sitt sommarlov på! Kom med på en oförglömlig lägervecka där vi går på skattjakt, tygtrycker, besöker en husky-kennel, njuter av skärgårdslivet och leker. Jag och Skärgården passar för barn i åldern 7-11 år. Lägret kostar 220€

JAG I NATUREN 18-22.6. 2017 Jag i Naturen är en lägervecka full med häftigt program! Kom med på en äventyrlig lägervecka då vi sover en natt utomhus, lagar mat på trangia, chillar på stranden, besöker en husky-kennel och leker. Jag i Naturen passar för barn i åldern 9-13 år. Lägret kostar 188€

JAG CHILLAR 11-16.6.2017 Jag Chillar är en rolig och lugn sommarlovsvecka för ungdomar i högstadieåldern. Följ med på en skön lägervecka där vi chillar på stranden, ser på film, övernattar en natt ute, går på skattjakt och njuter av sommaren. Jag Chillar passar för ungdomar i åldern 12-15 år. Lägret kostar 220€

HOPPAS VI SES PÅ KIRJAIS I JUNI! Läs mer om våra läger på www.su.fi/barnlager

. 17 .

KOMMUNALVAL

FEM FRÅGOR TILL KRETSORDFÖRANDE Hur ser framtidens kommun ut? Kan ungdomar verkligen påverka? Vi ställde fem frågor till Ida-Maria Skytte, kretsordförande för SU i Österbotten

Varför är kommunalpolitik viktigt?

region?

Kommunpolitik är viktigare än de flesta tror. Många beslut som berör daghem, skola, vård och ens närsamhälle görs i kommunen. De beslut som görs i kommunen påverkar alltså ens vardag på många sätt.

Jag tror själv att det inte finns något som heter "ungdomsfrågor" - alla frågor berör ju unga. Att unga är med och säger sitt i kommunala frågor är lika viktigt som att äldre generationer är det. Jag vill påstå att det finns möjligheter för unga att delta i kommunala frågor i Österbotten, exempelvis via ungdomsfullmäktige, men det finns ännu mycket att förbättra innan ungas röster värdesätts på samma sätt som äldres.

Vad kommer att vara de största utmaningarna i er region? En stor utmaning före valet har varit att få unga kvinnor att ställa upp som kandidater. Samma problem finns också hos äldre generationer. Det är synd att könsfördelningen på kandidatlistorna inte blir jämn, för det leder ju i sin tur till att könsfördelningen i fullmäktige troligtvis inte heller blir jämn. Utmaningar efter valet blir bland annat socialoch hälsovårdsreformen och landskapsreformen med allt vad de innebär samt en god integration av invandrare och asylsökande. Varför ska unga vara med och bestämma i kommunala frågor? Finns det möjligheter för unga att delta i er

Vad vill du jobba för i din egen kommun? Jag tror starkt på människans välmående. Om människorna mår bra så mår kommunen bra - ekonomiskt, sysselsättningsmässigt och så vidare. Jag vill jobba för att människorna i Korsholm mår bra, vare sig man är ett barn, en ungdom, en småbarnsförälder eller en pensionär. Detta görs genom en meningsfull vardag med värdefulla hobbyer och ett gott socialt nätverk. Jag vill också

. 18 .

jobba för ett bättre samhällsklimat och för att fördomar mellan olika språkgrupper ska försvinna, speciellt mellan svensk- och finskspråkiga. I ett framåtsträvande samhälle finns det verkligen inte rum för negativa attityder gentemot andra språkgrupper. Hur ser framtidens kommun ut? Framtidens kommun är antagligen mycket större än dagens kommun, om trenden fortsätter. Jag hoppas ändå att framtidens kommun kan erbjuda service överallt i kommunen, inte bara i stadskärnan. Det är viktigt att alla ska få bosätta sig var man vill och förhoppningsvis väljer många även i framtiden att bosätta sig på landsbygden, så att den lever kvar. I framtidens kommun är inte effektivering och utveckling synonymer med nedskärning, tvärtom satsar man kontinuerligt på att utveckla kommunen till det bättre.

KANDIDATER I ÖSTERBOTTEN Hittar du inte din kommun? Du hittar fler kandidater och mer information på www.su.fi/kommunalval Förhandsröstningen ordnas 29 / 3 - 4 / 4 / 2017 Valdagen är söndagen den 9 / 4 / 2017

Läs mer om SU:s kandidater på webben www.su.fi/kommunalval

. 19 .

KOMMUNALVAL

KARLEBY 12

ALEXANDER JUNELL Studerande, försäljningsassistent 1998

Vill jobba för Att Karleby ska vara en attraktiv stad, som lockar unga vuxna att flytta tillbaka efter studier på annan ort. Det är viktigt att vi har ett fungerande centrum och en levande landsbygd i våra byar. Vi ska även i fortsättningen kunna erbjuda högklassig utbildning i vår stad. Gruppstorlekarna i högstadiet och gymnasiet får inte bli för stora. Karleby bör vara en språkligt fungerande kommun. Det är viktigt att vi får service på vårt modersmål.

KRONOBY 13

AMIRA MOUNTASSIR

HSQE Ingenjör

CHARLOTTE SABEL Studerande

1992

1998

Vill jobba för

Byns verksamhet, hälsa, integrering av nya invånare

Alla människors lika värde, tolerans i samhället och ungdomaroch äldres välmående.

PER-EMIL SANDSTEDT Byggnadsingenjör 1989

Vill jobba för Ifall jag blir invald vill jag arbeta för att ungdomar får en god utbildning samt att vården inom alla åldersgrupper är mer än tillräcklig. Man bör också försöka stärka kommunens ekonomi genom att göra kommunen mera attraktiv för företag att etablera sig i.

. 20 .

LARSMO 75

CARL-WILHELM STENMAN

Klasslärarstuderande, Ordförande för miljöpolitiska utskottet i Svensk Ungdom 1994

Byggnadsingenjör, konstruktör 1991

Vill jobba för Att Larsmo ska förbli en bra kommun att leva och bo i både för gamla och unga. Jag vill arbeta för bl.a. trafiksäkerheten och markanvändningen i kommunen.

Vill jobba för Att barnen har en trygg väg till skolan. Därför skall vi bygga cykelvägar som alla kommunens invånare har nytta av. Att våra unga har en vettig fritid, genom att bl.a. stöda kultur och idrott. Göra vår röst hörd i regionen och att initiativ kommer nerifrån upp.

IDA KECKLUND

PATRIK KÄLDSTRÖM Skogsarbetare, företagare 1989

Vill jobba för Ungdomsfrågor; jag vill arbeta för ungdomars välmående genom att ordna mera aktiviteter för unga. Daghem och skolor; jag vill utveckla friluftsdagis i kommunen eftersom jag tror att det är bra för barnens utveckling. Boende; det skall finnas attraktiva tomter lediga i alla kommundelar i Larsmo och cykelvägar ska byggas längs med krokiga byvägar.

JAKOBSTAD 72

LYMAN “TREY” HOWARD Vildmarksguide, vice ordförande för Svensk Ungdom i Jakobstad 1989

Vill jobba för

IDA-MARIE JUNGELL Verksamhetsledare för Finn Jakobstad r.f. 1993

Vill jobba för Inom politiken vill jag föra fram ungas talan, satsa på föreningslivet och också utveckla en positivare attityd till hemstaden Jakobstad för både invånare och besökare.

Ekonomi, sysselsättning för ungdom, jämlikhet, öppenhet, miljö, kultur. Som småföretagare strävar jag efter utveckling och framgång för Jakobstad, både vad gäller kultur och ekonomi. Som vildmarksguide har jag ett stort intresse för natur och miljö, och hur de kan användas på ett hållbart och ekonomisk sätt.

. 21 .

KOMMUNALVAL

JAKOBSTAD 73

EMIL ISOPAHKALA

Ekonomistuderande

ALEXANDRA BACK Moderskapsledig

1996

1988

Vill jobba för

Jag vill jobba för att Jakobstad skall vara en växande stad som lockar till sig företag och som fortsättningsvis är ett centrum i Österbotten. En förutsättning för att staden skall växa är att det finns möjligheter för både karriär och familjebildning, unga nytänkare och innovatörer är nyckeln till framtidens Jakobstad.

Utbildning, barn och unga. Det här valet handlar om barns fortsatta rätt till subjektiv dagvård, barn- och ungas rätt till en meningsfull fritid och möjlighet till en högklassig utbildning. Aktuella frågor är stordagiset eller hur staden ska organisera dagvården och skolnätet.

SEBASTIAN HOLMGÅRD Språklärare, hemmapappa 1991

Vill jobba för Vi måste ordna hållbara lösningar för skol- och dagvårdsbyggnader så att barn och unga kan få lära sig och utvecklas i en och miljö fri från hälsorisker. En lyckad integration av nyanlända flyktingar och invandrare är inte bara en plikt, utan också en möjlighet för att skapa en livskraftig stad. Droger är ett växande problem i Jakobstad. För att hindra att unga drabbas av beroende behöver vi en mångsidig förebyggande satsning.

PEDERSÖRE 92

CHRISTINE STEN

Musikpedagog

PETTER BONDE Butikschef

1988

Vill jobba för

Viktiga områden inom politiken är jämställdhet, barnomsorg, äldrevård samt barn och ungas psykiska välmående och hälsa.

Daghem och skolor; bevara byskolorna! Mindre skolor ger en lugn och trygg atmosfär. Ungdomsfrågor; arbete med att förebygga marginalisering och utanförskap ska fortgå och utvecklas. Kommunen ska tillsammans med övriga aktörer kunna erbjuda ungdomar aktiviteter och stöd också utanför skoltid.

. 22 .

PEDERSÖRE 83

NINA MYREVIKEKLUND

JOAKIM LASÉN Logistikarbetare, studerande

Hälsovårdare

1997

Vill jobba för

1989

Vill jobba för

Att kommunala servicen ska vara lika för alla och en trygg miljö för ungdomar och barn.

En trygg kommun med välmående invånare.

PAULINA GRÖN

Speciallärarstuderande 1995

Vill jobba för Barn och utbildning: Gratis och kvalitativ utbildning med påverkningsmöjligheter av studeranden. Äldreomsorg: Ta hand om våra äldre och arbeta för att de ska känna sig trygga att bo hemma så länge det är möjligt. Landsbygden: Stöd och bibehåll den service som erbjuds i kommunen.

NICKLAS HOLMBÄCK Svarvare 1989

Vill jobba för Tillsätt hushållsekonomi i högstadiets läroplan. Lära ung till gammal att respektera varandra genom gemensamma evenemang där ung till gammal byter livserfarenheter. Fortsätta hålla landsbygden i liv, allt från HVC till Byabutiken och småskolor.

. 23 .

JONAS SOLVIN Studerande, ordförande i Pedersöre ungdomsråd samt SU i Pedersöre 1997

Vill jobba för Småskolorna bör få stå kvar så långt det är möjligt. Flexibilitet och möjlighet för individen att välja i sjukvårdsfrågor. Bättre möjligheter för barn och ungdomar att vara med på hobbyverksamheter, oberoende av hemförhållande och var man bor.

KOMMUNALVAL

NYKARLEBY 33

THOMAS KARV Doktorand i statskunskap, stadsfullmäktigeledamot 2009-2017 1988

Vill jobba för Nykarleby ska även i framtiden vara en välkomnande och trygg kommun att bosätta sig i och en kommun som man ska vilja flytta tillbaka till. Den kommunala servicen måste bibehållas på en hög nivå och fortsätta att utvecklas och förbättras istället för att avskalas.

MICHELLE SNÅRBACKA Ordförande för Svensk Ungdom i Nykarleby, kretsstyrelsemedlem och jämställdhetsutskottets medlem. Studerande vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby. 1998

Vill jobba för Att bibehålla verksamheten i byarna på ett hållbart sätt, ungas och äldres välmående, Österbottens vägunderhåll.

JOHANNES LINDVALL

Klasslärarstuderande vid Åbo Akademi Vasa

JOEL SJÖBLOM IT-Konsult/försäljare 1992

Vill jobba för

1996

Vill jobba för

Stark förespråkare för företagsamhet och bra bosättningsmöjligheter i kommunen.

Ett öppet, tolerant och mångkulturellt Nykarleby. Jag tror inte på stora skolcentrum och vill understryka hur viktiga byskolorna är och att de får en fortsättning. Jag anser att ingen förälder ska behöva ha hjärtat i halsgropen varje gång deras barn färdas till och från skolan för att vägunderhållet är bristfälligt.

VÖRÅ 32

JONI STAFFAS

Agrolog (YH)

CHRISTIAN BLOM Chaufför

1990

1989

Vill jobba för

Jordbruk, vägunderhåll, en trygg miljö för ungdomar och barn och för en livskraftig kommun med välmående invånare.

Samarbete, svenskans ställning och bättre boendemiljö.

. 24 .

VÖRÅ 23

MADELENE LINDQVIST Agrolog (YH) & agronomstuderande, t.f. verksamhetsledare på Österbottens Svenska Producentförbund 1988

Vill jobba för Jordbruk, svenskans ställning i samhället, offentlig upphandling och jämlik service i hela kommunen.

Läs mer om SU:s kandidater på webben www.su.fi/kommunalval

KORSHOLM 24

CHRISTOFFER INGO Landsbygdsföretagare, studerande 1994

Vill jobba för

NINA SÖDERBERG Diplomingenjör, projektinköpare/ controller 1989

Vill jobba för

Studerande, ordförande för SU i Österbotten 1996

Vill jobba för

Barn och unga, närservice och utveckling. Den absolut viktigaste servicen en kommun erbjuder är den som riktar sig till barn och unga, eftersom Korsholms är en landbygdskommun krävs satsningar på närservice och utveckling också ute i byarna för att jämlikt kunna erbjuda god service åt alla kommunens invånare.

IDA-MARIA SKYTTE

Frågor kring mänskliga rättigheter och alla människors lika värde ligger mig närmast om hjärtat. Större satsningar måste göras för att förhindra marginalisering och utanförskap samt främja gemenskap och meningsfullhet i varje människas liv. Jag vill också arbeta för ett bättre språkklimat och samhällsklimat överlag. Sist men inte minst vill jag arbeta för barn och ungas bästa.

JONAS ROSENLÖF Banktjänsteman 1987

Vill jobba för En livskraftig Vasaregion där kommungränser spelar en mindre roll. Meningsfull och mångsidig fritidssysselsättning för barn och unga. En välfungerande Kvarkentrafik gynnar såväl näringsliv som privatpersoner.

Viktigt för mig är en levande landsbygd med närhet till service och arbeten, företagande och utveckling.

. 25 .

KOMMUNALVAL

VASA 315

CHRISTIAN PUNDARS

326

Studerande

FILIP SLOTTE Studerande

1994

303

1991

Vill jobba för

Skapandet av en ny attraktiv region, ett nytt Vasa och ett jämlikt Finland, kommunsammanslagning mellan Vasa och Korsholm, sysselsättning och utbildning. Vi måste vara en stad där ungdomar värdesätts och där alla har rätt till en skola nära sig. Det gäller allt från dagvård tills universitetsnivå, framtiden bör investeras i.

Diplomingenjörsstuderande med bakgrund i högskolepolitik och studentföreningsverksamhet. Min bakgrund har fått mig att inse värdet av att samarbeta. Jag jobbar hårt för de mål jag vill uppnå. Vill jobba för: Samarbete, utbildning, nya jobb, välmående.

WILLIAM MITTS Barchef, evenemangsansvarig 1988

318

Vill jobba för Kommunsammanslagning mellan Vasa och Korsholm vore det bästa för regionens framtid. Alla kommuner måste ändå ses på individuellt. Språkfrågor, utbildning, alkohollagar och diverse legalisering frågor.

313

CECILIA PASSMORE Studerande och föräldraledig 1990

Vill jobba för ⁃ Hälsosamma och medvetna val för våra barn. Främja egenföretagande. Våga skapa den arbetsplats som passar din livsstil. Miljöfrågor. Jag vill arbeta för ett samhälle med mindre avfall och utsläppsavgifter.

. 26 .

ALEXANDRA SAARINEN Ergoterapeut, för tillfället studerande 1989

Vill jobba för Utbildning, välmående och tvåspråkighet.

275

ANNA BETLEHEM Studerande vid Vasa Gymnasium 1998

Vill jobba för Jämlikhet, tvåspråkighet, kulturfrågor.

VASA 289

LINNEA HASSELBLATT OBUNDEN

271

OLLI AALTO Ekonomistuderande 1995

Studerande

Vill jobba för

1991

Jag vill värna om stadens tvåspråkighet och sätta människan i fokus. Alla skall må bra i vår stad och ingen skall glömmas bort då vi utvecklar Vasa.

Vill jobba för Ungdomsfrågor; genom att förbättra ungdomars välmående, förebygga ungdomsarbetslöshet och marginalisering, investerar Vasa stad i sin egen framtid. Daghem och skolor; alla har rätt att studera i en frisk miljö. Det bör satsas på utbildning, för att det är enda sättet att främja sysselsättning och förebygga marginalisering bland unga. Kultur och bibliotek.

310

MARTIN NORRGÅRD

296

Försäljningsansvarig, politices magister

Pol.stud. 1996

Vill jobba för

1987

Vill jobba för

1) Ungdomars välmående och möjligheter 2) En fungerande tvåspråkighet 3) Ett rikt kulturliv

Bättre förutsättningar för idrottsoch fritidsaktiviteter, något som samtidigt fungerar som hälsofrämjande verksamhet. Vasa ska vara en livskraftig stad som kännetecknas av en grön stadsplanering och en fungerande samt förmånlig kollektivtrafik. Vi måste skapa bättre förutsättningar för att kunna röra sig med cykel i Vasa.

277

CALLE KOSKELA

JOHANNES BORG

331

Beväring 1997

Vill jobba för

KAROLINA STRAND Pedagoie kandidatexamen 1989

Vill jobba för Vasas verksamma konstnärer, och bättre tillgång till billiga atelje platser. Konst och kultur i olika former (poesi, dans, musik, teater). Ett fint energikluster behöver ett lika fint kulturliv. Dagisbarn och dagismaten, mindre halvfabrikat i maten och mer ekologisk mat. Mental hälsa på svenska i Vasa

Utbildning, för att minska ungdomsarbetslöshet och för bättre möjligheter till fritidssysselsättning.

. 27 .

KOMMUNALVAL

VASA 311

THOMAS NÄSMAN Studerande 1993

Vill jobba för Nya Vasa tillbaka som sjätte största stad i Finland. Jobba tillsammans över språk-, kultur-, kommun- och riksgränser för att skapa Europas ledande energikluster. Skapa en region där människor vill bo och kan utvecklas även i framtiden. Tillsammans bygga ett ledande ekosystem för industriell verksamhet i Finland. Vi behöver en konkurrenskraftig investeringsmiljö som lockar såväl inhemska som utländska investerare och entreprenörer.

Läs mer om SU:s kandidater på webben www.su.fi/kommunalval

MALAX 46

AMINA ELEZOVIC

Studerande

ELIN BJURS Controller

1998

1992

Vill jobba för

Invandring och mänskliga rättigheter.

Ungdoms- och fritidsverksamhet, hållbar utveckling och miljöfrågor.

KIM GÄSTGIVARS

Ingenjörsstuderande

JOHAN BERGQVIST Jord- och skogsbrukare

1993

1991

Vill jobba för

Ungdomar, välmående och utveckling .

Periferin.

. 28 .

NÄRPES 31

LINDA PELLFOLK Lantbruksföretagare, pol.mag 1988

JOHANNA BORG Sjukskötare, mamma 1990

Vill jobba för

Jordbruk, barn och unga.

Vård- och omsorg, barn och unga samt möjligheter till företagande. Hela stadens välmående i såväl byar som centrum.

MERJEMA DIZDAREVIC

Studerande

AMER CEHOBASIC Tradenom

1997

1990

Vill jobba för

Utbildning, asylsökande och bättre vård, mot rasism.

Barn och ungdomar, förbättra integrationen och trivsamheten i Närpes och bevara det svenska språket.

JIMMY HÄLLSTRÖM Studerande 1996

Vill jobba för Hälsosamma och medvetna val för våra barn, främja ekonomin, stöda egenföretagande och växthusodlare, utbildningar/ungdomsfrågor, stöda tvåspråkigheten, välmående för våra äldre.

. 29 .

ERICA WICKMAN Egen företagare 1989

Vill jobba för Ungdomsfrågor. Jag vill arbeta för att ungdomarna i Närpes skall få en grundläggande och bra utbildning samt att de skall ha ypperliga fritidsmöjligheter. Språk. Vi svenskspråkiga har rätt till modersmålsenlig service oavsett bransch - detta är något jag vill skall hållas kvar.

KOMMUNALVAL

NÄRPES 24

NEDIM KEKIC

Bioanalytiker

JENNIE WILSON Personlig tränare

1988

1987

Vill jobba för

Integrering av utländska människor, utbildning.

Förbättrad folkhälsa, barn och ungdom, utbildning

ROBERTH SJÖSTRÖM Studerande 1992

Vill jobba för Social- och hälsovård, äldreomsorg och utbildning.

KRISTINESTAD 28

ANNA-KAJSA BLOMQVIST

TOMMY ENGLUND IT-Tradenom

Pol.mag, sekreterare

1990 1988

Vill jobba för Våra barn och unga förtjänar en kvalitativ utbildning som är elevfokuserad. Frågor gällande ungas delaktighet och engagemang har alltid varit nära mitt hjärta. Flera goda satsningar har gjorts i Kristinestad för att skapa flera arbetstillfällen i kommunen, och vi måste fortsätta utveckla och förbättra förutsättningarna för företagen att verka i vår stad.

. 30 .

Vill jobba för Att Kristinestad ska vara en ort dit man återvänder efter att man är klar med studierna. Brinner för att se ungdomar och unga vuxna kunna stadga sig och finna jobb på orten. Har ett hjärta för ungdomars och unga vuxnas välmående. Att utveckla Kristinestad till en grönare kommun står också högt på prioriteringslistan.

KRISTINESTAD 36

MAGNUS HÄLLBACKA

Brandförman

TOBIAS LILLANDT Företagare

1989

Vill jobba för

Barnen bör garanteras en trygg uppväxtmiljö. Dagvårdssystemet måste göras mer flexibelt och utgå ifrån familjernas behov. Friska ändamålsenliga byggnader för undervisningen och dagvården, nära barnen. Kristinestad behöver synas och utvecklas. Genom ökad befolkning med god infrastruktur skapar vi arbete och allmän välfärd. En god ekonomi för Kristinestad innebär automatiskt en satsning på varje individ.

Ett inkluderande och tillgängligt samhälle.

KORSNÄS 16

SIMON HÄGGDAHL

Fastighetsskötare

MAIJ OOMEH Närvårdare

1995

1988

Vill jobba för

Upprätthållandet av infrastrukturen och näringslivet.

Frågor kring mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Sysselstättning för ungdom, öppenhet, kultur.

NINA KRONHOLM Studerande, politices kandidat 1993

Vill jobba för Jämställdhet, mental hälsa, socialoch barndagvård, miljö, invandringsfrågor samt kultur.

Läs mer om SU:s kandidater på webben www.su.fi/kommunalval

. 31 .

VÄLKOMMEN PÅ SVENSK UNGDOMS 74:E KONGRESS 5-7 MAJ 2017 I LOVISA

Hur ska vi räkna arbetstid i framtiden? Borde unga garanteras gratis preventivmedel? Behöver Finland en samtyckeslag? Hur värnar vi bäst om samernas rättigheter? Hur stoppar vi skatteflykt inom EU? Borde Norden gå samman till en federation? Vad tycker du? Och vem ska leda SU det kommande året? Svensk Ungdoms kongress är förbundets årsmöte och högsta beslutsfattande organ som bestämmer vad SU ska jobba för det kommande året. Kongressen samlar SU:s medlemmar från hela Svenskfinland för att göra politik, knyta kontakter och för att ha roligt. På kongressen träffar du över hundra SU:are från hela landet. Kongressen behandlar de politiska förslag, motioner, som förbundets medlemmar skickat in vilket brukar leda till spännande debatter att följa med eller också delta i. Kongressen väljer också en ny styrelse och i år även en ny ordförande då nuvarande ordförande inte ställer upp för omval. Kongressen inleds på fredag eftermiddag med ett seminarium om försvar och säkerhet i Norden. Kongressen fortsätter på lördag med allmänpolitisk debatt och behandling av kongressärenden. På lördagsförmiddagen finns även tid för gäster att framföra hälsningar. Varmt välkommen, vi ses i Lovisa! Med vänlig hälsning, Ida Schauman förbundsordförande Anna Abrahamsson förbundssekreterare

. 32 .

Mera information, anmälan och program finner du på www.su.fi/kongress. Handlingarna för kongressen laddas upp på hemsidan i början av april. Du kan också anmäla dig direkt här: https://www.lyyti.in/kongress2017 Sista anmälningsdag är den 2 april. Facebookevenemang för kongressen finns här: https://www.facebook.com/ events/796229200524778/

Har du frågor kring kongressen, tveka inte att ta kontakt med förbundssekreterare Anna Abrahamsson ( anna@su.fi, 040 83 11 326 ).