Liber 1/2021 - Kommunalvalsspecial Nyland by Svensk Ungdom

Adresskälla: Befolkningsdatasystemet Befolkningsregistercentralen PB 123 00531 HELSINGFORS Teknisk dataleverans: Posten Ab, PB 7, 00011 POSTI

1/2021

Allt du behöver veta för att

RÖSTA I KOMMUNALVALET Vad har du lärt dig av unga,

ANNA-MAJA HENRIKSSON? HITTA DIN KANDIDAT bland alla Svensk Ungdoms enastående kandidater i Nyland

KOMMUNALVALSSPECIAL NYLAND .1.

LEDARE

LÅT OSS INTE GE DEM ETT ANNAT VAL Den som säger att unga inte bryr sig om politik har inte följt med på ett tag. Ungas intresse (läs: oro) för samhället har vuxit märkbart, och det ser vi på många håll. Frågorna vi bryr oss om är lika många som sätten vi använder för att ta ställning till dem.

ANNA HELLBERG Chefredaktör

"Så länge vi sitter i våra some-bubblor och inte vid samma förhandlingsbord behöver äldre inte lyssna."

Vi unga demonstrerar vid riksdagshuset och gör medvetna konsumtionsval för klimatet. Vi delar inlägg, startar och driver kampanjer för hjälp i kriser runtom i världen. Vi synliggör minoriteter och förespråkar rättvisa genom att skriva ut våra pronomen i våra profiler och dela varandras inlägg. Genom att inte ta varann eller oss själva för givet. Vi påverkar där vi själva lever – och där Corona på senaste tiden tvingat oss att leva i lite för hög grad – på sociala medier. Men vi påverkar också ute i världen precis som alla andra generationer. Vi höjer vår röst för samhällsfrågor också i vardagliga samtal, på demonstrationer och arbetsplatser, i skolor och föreningar. Men det finns en kanal där vi unga ännu måste lyfta vår profil. Det folk kallar “traditionell politisk påverkan” – att ställa upp och rösta i val. Egentligen är det lite fånigt att kalla val för något “traditionellt”. I dag blir det ordet lätt synonymt med ordet “föråldrat”. Du klarar dig bra utan din traditionella radioapparat, du kan höra alla sändningar och podcastar på din telefon. Traditionella energiformer och metoder inom industrin håller på att förstöra vår planet, och traditionella värderingar, trots att de kan innehålla mycket fint, har ofta inslag av konservativa, snäva roller som begränsar livet. Begränsningar som vi, ett liberalt ungdomsförbund, inte vill ha kvar. Därför tycker jag inte vi ska kalla vårt valsystem för “traditionellt”. För att rösta i val är allt annat än föråldrat. Val är det centrala systemet som bygger upp vårt land och våra kommuner. Val är nyckeln till hur vi får tankarna vi delar på

.2.

sociala medier, drömmarna om en rättvis och hållbar värld, att bli verklighet. Vill det eller ej, så är det systemet vi har. Att vi kan påverka på ett antal olika sätt är fantastiskt, men allt annat faller platt om vi inte deltar i att styra vårt land på det gemensamma sätt som finns till för alla, och som leder till de konkreta beslut som formar vår vardag. Nu är det kommunalval, och vi unga ska både ställa upp och rösta som aldrig förr. Ställa upp har vi redan tagit hand om. Svenska folkpartiet har en större procent kandidater under 30 år än någonsin förr. Vi har fler kandidater än på tiotals år, 210 stycken! Nästa steg är att rösta in dem. Och där behövs också din insats, vare sig du kan allt om samhället, eller inte vet ett dugg. I den här tidningen finns allt du behöver: motiverande ord om varför du ska rösta (och varför du ska rösta på en ung kandidat), konkreta instruktioner på hur du ska rösta, övertygande argument för varför just Svensk Ungdom är rätt ställe att lägga sin röst, och förstås, alla våra enastående kandidater som ställer upp i din region. Äldre generationer lyssnar sällan på unga, och det är inte särskilt konstigt. Så länge vi sitter i våra egna some-bubblor och inte vid samma förhandlingsbord behöver de inte lyssna. I detta kommunalval, låt oss inte ge dem något annat val.

INNEHÅLL no

01/2021

LEDARE Låt oss inte ge dem ett annat val

ANSLAGSTAVLAN

SU I MEDIA

KOLUMN

KOMMUNALVAL Allt

SAMHÄLLE Hälsning

INTERVJU Intervju med Anna-Maja Henriksson

SAMHÄLLE Bli

FRÅGESPORT

SAMHÄLLE Intervju

KOMMUNALVAL Röstning:

SAMHÄLLE Det här jobbar SU för i din kommun

KOMMUNALVAL Kandidater i Nyland

BÄSTA UNGA RÖSTARE I KOMMUNALVALET,

I din hand håller du Svensk Ungdoms valtidning för kommunalvalet 2021. Svensk Ungdom är Svenska folkpartiets ungdomsorganisation.

Vem ska rösta på unga? du behöver veta om valet från kretsordförande

Vi jobbar för ett flerspråkigt, hållbart och liberalt Finland. Vi tror på alla människors lika värde och vill bygga samhället så att alla ges lika möjligheter att förverkliga sina drömmar. Vi vill se kommuner och städer där allas röst blir hörd och som skapar en rättvis framtid för kommande generationer.

medlem i Svensk Ungdom

Kommun-quiz med kampanjchef do's and don'ts

Du har fått hem det här valnumret av vår politiska tidskrift Liber för att du är en ung väljare i kommunalvalet. Här hittar du både nyttig information och inspiration kring kommunalvalet 13.6. I tidningen hittar du våra drivna och kunniga kandidater i Nyland. Vi hoppas att du hittar en kandidat för just dig. Gör din röst hörd. Den behövs.

På kongressen valdes en ny förbundsstyrelse s. 4

Adresskälla: Befolkningsdatasystemet/Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Personuppgifter har inte lämnats till avsändaren av denna tidning.

Allt du behöver veta om kommunalval s. 8

Anna Hellberg Frida Sigfrids GRAFIKER Marie Krogius TRYCKERI Grano OMSLAG Marie Krogius MEDVERKANDE Bella Paasimäki, Frida Sigfrids, Ina Mickos, Matilda Holmström, Malin Lindholm, Joel Sundström, Axel Norrback, Lasse Paukkonen NO 1/2021 UPPLAGA 11 500st CHEFREDAKTÖR

ANSVARIG UTGIVARE

Vad har partiordförande Anna-Maja lärt sig av unga människor? s. 12

Georgsgatan 27 00100 Helsingfors (+358) 45 77310276

Vem får en kandidat att lyckas med sin kampanj? s. 18 .3.

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

Följ oss på Instagram @ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET

Frida Sigfrids blev omvald förbundsordförande och gratuleras av Anna Abrahamsson.

NYA IDÉER OCH LIVLIG DEBATT PÅ KONGRESSEN Den 8–9 maj hade Svensk Ungdom kongress, det vill säga årsmöte, där förbundets beslut fattas på högsta nivå. De cirka 90 SU:arna från olika håll i landet som träffades på Zoom bestämde bland annat om vilka saker SU ska jobba för under det kommande året och vem som ska sitta i styrelsen för förbundet. Kongressen brukar vara SU-årets absoluta höjdpunkt där man får lära känna nya typer, få nya idéer och ha det kul tillsammans. I år var det förstås tråkigt att inte kunna träffas

fysiskt, men trots det hade vi en aktiv och kul helg med både mingel, kvällsprogram och förstås flera livliga debatter. Till förbundets ordförande valdes Frida Sigfrids (Borgå). Till vice ordförande valdes Veera Granroth (Åbo) och Nicholas Kujala (Esbo). Som medlemmar i förbundsstyrelsen valdes Anton Broända (Kronoby), Victor Dahlberg (Helsingfors), Annika Lepistö (Närpes), Julia Nouro-Ståhle (Esbo) och Otso Reijonen (Helsingfors).

Istället för en supé bestod kvällsprogrammet i år av bland annat ett liveuppträdande av Tove Ljungqvist

Det här är några saker våra SU:s kandidater vill jobba för i din kommun. Flera frågor hittar du på vår Instagram @svenskungdom_rkpnuoret eller på su.fi/kommunalvalsprogram. Kommunalvalsprogrammet finns på 4 språk: svenska finska, engelska och ryska.

Ted Urho fungerade som kvällsprogrammets konferencier

.4.

SIFFRAN

210

BELLA TIPSAR

Så många kandidater har Svensk Ungdom i kommunalvalet, och det är ett rekordantal!

Bella Paasimäki är kommunikationsassistent på Svensk Ungdom ARTISTEN

Här på anslagstavlan brukar vi ibland lyfta upp någon intressant eller relevant siffra, och denna gång var det inte svårt att välja. Av alla SFP:s kandidater är över 15% under 30 år gamla, vilket är en större andel än någonsin förr. Nu är det upp till oss alla att se till att också ett rekordantal unga blir invalda!

Jag lyssnar på hiphop-artisten Walt Miguel då jag är på väg till jobbet, då jag är på fest, då jag är sur på världen, you name it! Hans lyrik är ärlig och han fångar lyssnaren från första beaten. Walt Miguel är inte rädd för att möta realiteten i sina låtar och han är modig i sitt sätt att tillåta lyssnaren en titt in i hans värld. En sann one of a kind artist som jag inte kan berömma nog. NYTT LIV ÅT GAMLA SAKER

VÅR A KANDIDATER

Jag har nyligen flyttat till en ny lägenhet och denna gång tänker jag inreda den precis som jag vill. Men mina visioner om ljusröda matbord och gröna stolar är dock inte något som nödvändigtvis erbjuds av butiker eller passar min plånbok. Därför har jag köpt begagnade möbler och gett dem en ny chans med färg och pensel. Både visionerna och de gamla möblerna har kommit till liv!

På de sista sidorna i denna tidning presenteras alla våra kandidater i din region. Vill du bläddra bland alla SU-kandidater i hela landet och hitta länkar till kandidaternas hemsidor och sociala medier? Gå in på su.fi/hitta-din-kandidat !

PODCASTEN

Jänta mot Lagen är en frispråkig, realistisk och öppen podcast som diskuterar jantelagens effekt på våra liv är. Det diskuteras kärleksförhållanden, mental hälsa, jämlikhet och många fler aktuella ämnen. Som värdar för podcasten fungerar yours truly, Bella, samt Helmi, som båda berättar öppet om sina erfarenheter och bjuder på ett gott skratt åt alla lyssnare. RÄDDA MAT!

Vad är liberalism? Eller vad

För en billig slant kan du hjälpa restauranger att minska på sitt matsvinn samtidigt som du får en läcker måltid. Ladda ner appen ResQ, hitta erbjudanden från restauranger nära dig och plocka upp måltiden från restaurangen. Enkelt och snabbt har du trollat fram mat på ditt fat!

innebär populism? Onko RKP-nuorilla jäseniä, jotka eivät osaa ruotsia? Vi finns numera också på TikTok,

SERIE-DRÖMMAREN

där vi talar om bland annat

Om du vill “spice things up” i sängen och liva upp din fantasi rekommenderar jag att se ett eller två avsnitt av en deckarserie före du går och lägger dig. Att kolla på några avsnitt Bron eller The Serpent fungerar för mig som ett utmärkt verktyg för att få livliga drömmar där man springer efter skurkar och löser gåtor. Då man vaknar känner man sig inte bara utvilad, utan även som en hjälte. Detta rekommenderar jag dock inte till någon som inte vill ha mardrömmar, för risken att det går över till det är ganska stor.

dessa grejer.

SOMMAR OCH SOL

Några påminnelser inför sommaren. 1. Använd solkräm, du kommer endast ångra dig om du inte använt solkräm, mera sällan ångrar man att man har använt solkräm! 2. Njut. Njut av vädret, av solen, av havet, av ditt egna smultronställe och din omgivning. Ibland glömmer man bort att bara andas och njuta. 3. Sommaren är till för att leva fullt ut. Sätt på den där outfiten du har drömt om att våga bära, utforska nya ställen och sköt om dig själv och andra under processen av att leva för fullt! Ha en strålande sommar!

Kolla in oss på @SVENSKUNGDOM_RKPNUORET

.5.

SU I MEDIA

SU I MEDIA I varje Libernummer lyfter vi upp några guldkorn från artiklar och insändare där SU:are kommit till tals. Under de senaste månaderna har våra kandidater aktivt debatterat och fört fram olika viktiga frågor – allt för att skapa bättre samhällen för oss alla.

Artikel

Insändare

“Heräsin lukiossa moniin yhteiskunnallisiin epäkohtiin, kuten syrjintään ja ilmastonmuutokseen. Halusin toimia nuorten äänitorvena yhteiskunnallisessa keskustelussa.”

“Okunskap om samerna bäddar för diskriminering, rasism och fördomar bland majoritetsbefolkningen.”

Eero Lilja Nyt puhuvat nuoret ehdokkaat: tämän takia lähdimme politiikkaan, Ilta-Sanomat 2.2.2021

Insändare “En kandidatutbildning i energiteknik skulle säkra att energiklustret fortsätter växa, och fungera som en ytterligare dragningskraft för studerande som vill komma och studera och fortsätta jobba och bo i vår region.” Rasmus Mattus och André Martinez Inrätta en ingenjörsutbildning inom energiteknik i Österbotten, Vasabladet 26.3

Insändare

Anna Korkman Alla har ett ansvar att lära sig mera om samerna, HBL 5.2.2021

Nicolas Sjöberg och Freja Pontán Varför säkerställer stadsfullmäktige tillgången till familjelägenheter när det är ettor det är en skriande brist på?, HBL 18.3

Linda Johans Åbo kan bli Finlands mest cykelvänliga stad, Åbo Underrättelser 17.2.2021

Insändare “Joka viides täällä valmistunut ulkomaalainen lähtee Suomesta kielimuurin takia.” Julia Nouro-Ståhle Ei keinotekoisia kielitaitovaatimuksia työmarkkinoille, Länsiväylä 14.4

Artikel ”Mielenosoitusten tavoite ei ole, että Navalnyi pääsisi valtaan, vaan että demokratia ja demokraattiset instituutiot pääsisivät valtaan Venäjällä. Lisäksi mielenosoitukset ovat solidaarisuuden ilmauksia Putinin hallinnon uhreille.”

Insändare “Bara för att du inte har sett det, betyder det inte att det inte har hänt.” Nathalie Wikman Att tala är guld – och nu talar vi om våld mot kvinnor, Vasabladet 24.3

Insändare “Stadsfullmäktige måste aktivt arbeta för att bygga mera, bygga tätare och kritiskt granska de regleringar som berör byggandet.”

“Att förbättra infrastrukturen för cyklister är både en klimatgärning så väl som en satsning på invånarnas välmående.”

Pavel Petrov Helsingissä asuu lähes 20 000 venäjän kielistä, nyt Putin ja Navalnyi repivät railoja jopa perheisiin: ”He ovat sokeita”, sanoo nuori vanhemmista, Helsingin Sanomat 27.1.2021

Insändare

Insändare “Nu om någonsin behöver Helsingfors satsa på att locka unga till att starta eget.”

“Vi får ändå inte kränka den personliga integriteten eller blunda för de problem som en för snabb implementering av teknologi kan ha.”

Victor Dahlberg

William Gräsbeck

För att kunna introducera nybörjare och ungdomar till företagsamhet måste handledning och utbildning vara lättillgängliga, HBL 7.3

.6.

Är användning av personliga data på marknaden nödvändig?, Åbo Underrättelser 20.3

KOLUMN

VEM SKA RÖSTA PÅ UNGA? Tråkigt, komplicerat och onödigt. Så beskrivs kommunalpolitiken ofta av den som inte varit med själv. Även jag trodde kommunalpolitik var jobbigt och ointressant – innan jag själv gav mig in i den, vill säga. Kommunalpolitiken berör konkret min egen vardag och därför har jag valt att påverka den. År 2017 kandiderade jag själv i mitt första kommunalval i Borgå, då jag var 20 år. Sedan dess har vi fattat beslut om utbildning och byskolors framtid, om tillgången till gratis preventivmedel för unga under 25 år och hur Borgå ska nå ut till unga som mår dåligt, för att nämna några exempel. Konkretare frågor för mig och Borgåborna finns inte. Jag vill påstå att vikten av att rösta – särskilt på en ung kandidat – är större än någonsin. Vår värld står inför otaliga utmaningar som kommer drabba oss yngre allra mest. Det är ju vi som kommer att leva längst med de beslut som fattas. Det handlar om allt från klimatförändringen, den allt äldre befolkningen i Finland och hur unga mår idag. Alla dessa utmaningar har en förankring i kommunalpolitiken, där vi kan göra mycket för att lösa dem. Om du kan göra världen till en lite bättre plats genom att rösta, så varför inte göra det? Vi alla betalar skatt, det vill säga finansierar kommunens verksamhet. Genom att rösta påverkar du hur dina skattepengar prioriteras i din kommun.

bland kommunernas beslutsfattare är 50 år. Jag tycker den är alldeles för hög. För att få fler unga invalda krävs det att unga röstar. För vem stöder de unga i politiken bäst, om inte andra unga? Samtidigt har vi också ett ansvar att föra deras talan som inte ännu får rösta själva. Även minderåriga påverkas av de kommunala besluten, men de har inte samma möjligheter att påverka. Därför är det särskilt viktigt att just du och jag går till valurnorna då det nalkas val, och använder oss av vår dyrbara möjlighet att påverka vår omgivning, eftersom alla kommuninvånare inte kan göra det. I det förra kommunalvalet 2017 röstade mindre än en tredjedel av unga under 25 år. Det är en tråkig siffra som förhoppningsvis stiger i det kommande valet. Tipsa dina kompisar om att gå och rösta tillsammans. Man kan förhandsrösta på vilket röstningsställe som helst och med sig behöver man enbart ett ID. Svensk Ungdoms kandidater står för en politik som baserar sig på vetenskap och forskning. Vi står för en politik som tar ansvar och en debattkultur som är respektfull mot alla. Vi vill att alla människor ska ha samma möjligheter att forma sina liv som de vill. Om du också tycker det, är en röst på en av Svensk Ungdoms kandidater ett bra val. Om inte unga röstar på unga, vem gör det då?

Idag är åldersfördelningen i kommunernas fullmäktige mycket snäv. Medelåldern

.7.

FRIDA SIGFRIDS Förbundsordförande

"Det är ju vi som kommer att leva längst med de beslut som fattas"

KOMMUNALVAL

a v l a n l u m m o K

ALLT DU BEHÖVER VETA OM

TEXT

Anna Hellberg Marie Krogius

FOTO

26.5.-8.6. & 13.6

I juni är det kommunalval i Finland. Det betyder att du får vara med och bestämma hur din hemkommun ska utvecklas. Vi har samlat ihop saker som är bra att veta för dig som röstar för första gången i ett nationellt val – eller för dig som röstat tidigare men vill friska upp minnet. Följ dessa steg för att använda din rösträtt på rätt sätt. 1. BESTÄM ATT DU SKA RÖSTA Demokrati – att vi tillsammans bygger det samhälle vi lever i – fungerar bara om alla deltar. Att rösta är enkelt, gratis och superviktigt, och det är extra viktigt att unga röstar. Unga är underrepresenterade både som beslutsfattare och som röstare i val, trots att vi lever längst med de beslut som fattas. Bara vi själva vet hur det är att vara ung idag, och dessutom finns det massor med kunnande och nya synvinklar bland unga. Vi representerar också dem som inte ännu är myndiga och har rösträtt. Därför behövs unga i politiken, och därför behöver vi rösta.

2. HITTA DIN KANDIDAT Det finns många bra sätt att hitta en passlig kandidat. Du kan leta enligt parti, göra valkompasser på nätet eller prata med bekanta. Kanske du till och med känner till någon som ställer upp. Vi i SU rekommenderar förstås att rösta på en ung kandidat, särskilt som ung är det värdefullt att ha någon som kan representera din generation i kommunen, vilket inte är en självklarhet om inte unga röstar. SU:s kandidater i din region hittar du mot slutet av denna tidning. Kom ihåg att du inte behöver berätta för någon vem du röstar på, och att det slutligen är bara ditt egna beslut.

.8.

3. TA MED ID För att rösta behöver du ha med dig ett giltigt ID med foto, till exempel pass, identitetskort eller körkort. Hos polisen kan man också skaffa ett gratis tillfälligt identitetskort för att rösta.

I början av maj fick du hem ett brev (meddelandekort) med anmälan om rösträtt, som det lönar sig att ta med sig till vallokalen eftersom det kan försnabba röstandet. Meddelandekortet är ändå inte obligatorisk, utan ID är det enda du verkligen behöver.

Punkt 5-7 förklarar hur röstandet sker på valdagen. Under förhandsröstningen går det till lite annorlunda, men valfunktionärerna ger dig instruktioner. Om du vill läsa mera om det praktiska kring kommunalvalet kan du besöka vaalit.fi/sv/kommunalval.

4. GÅ TILL VALLOKALEN Du kan rösta antingen på valdagen 13.6 i din förutbestämda vallokal, eller på förhand i vilken vallokal som helst. I brevet som du får hem på posten finns också adressen till ditt röstningsställe. Lokalen är öppen klockan 9–20.

Du kan välja att rösta på förhand mellan 26.5–8.6 om du vill få det gjort i god tid eller inte har möjlighet under den egentliga valdagen. Förhandsröstning är möjligt i vilken vallokal som helst, också i andra kommuner än där du är skriven. Om du exempelvis studerar i en annan kommun än du är skriven i eller kanske kommer att vara på stugan 13.6, så rekommenderar vi alltså förhandsröstningen. Också med tanke på pandemin kan det vara klokt att förhandsrösta, ifall du skulle råka bli försatt i karantän över valdagen. I detta val är förhandsröstningen längre än vanligt också för att minska på rusningen under valdagen.

5. VISA DITT ID till en valfunktionär. Hen antecknar att du röstat och ger dig en valsedel. Det går bra med antingen pass, identitetskort eller körkort. 6. GÅ TILL ETT BÅS och skriv ett kandidatnummer på röstsedeln innanför cirkeln. Skriv ingenting annat. Inne i båset finns exempel på hur siffrorna ska skrivas. (7:an skrivs med ett streck på mitten så den inte kan misstas för en 1:a, och 1:an skrivs som ett enda rakt streck.) Vik sedan ihop sedeln längs med linjen så att numret inte syns utåt.

Råkar du vara utomlands i valtider ska du rösta mellan 2–5 juni. Om du förhandsröstar på annat håll än i din hemkommun kan du kolla upp din kandidats kandidatnummer i justitieministeriets informations- och resultattjänst eller i någon valkompass.

7. GÅ TILL VALURNAN, låt valfunktionären stämpla röstsedeln och lägg den stämplade sedeln i valurnan.

r din insats för demokratin! Gå hem och var stolt öve

.9.

SAMHÄLLE

VI JOBBAR FÖR VÅRA HEMORTER VARJE DAG, INTE BARA NÄR DET ÄR VAL Ina Mickos FOTO Marie Krogius TEXT

rande Ina Mickos Hälsning av SU i Nylands ordfö HEJ BÄSTA LIBER-LÄSARE, och ett extra hej till er nylännigar!

Jag är Lappträskbördiga Ina Mickos och har äran att fungera som kretsordförande för Svensk Ungdom i Nyland. Jag tänkte berätta lite om vad vi nylänningar i Svensk Ungdom har jobbat med de senaste åren för att förbättra våra närsamhällen. Efter förra kommunalvalet hade SU i Nyland 13 invalda fullmäktigeledamöter och 20 ersättare utspridda runt om i olika kommuner. Vi fick dessutom 1500 fler röster än i det förra kommunalvalet vilket gjorde oss ännu mer taggade på att göra bra politik. En extra fin fjäder i hatten för SU i Nyland var att vår Henrik Wickström, numera också SFP:s vice ordförande, blev Finlands yngsta kommunstyrelseordförande. Andra fina meriter för SU:are från Nyland de senaste åren är att Borgåbon Frida Sigfrids blev SU:s ordförande och både vice ordförande Veera Granroth och Nicholas Kujala också är nylänningar. SU:aren Anita Westerholm blev vald till Svenska kvinnoförbundets ordförande förra sommaren. SU GÖR SKILLNAD I KOMMUNERNA Våra duktiga förtroendevalda ute i kommunerna jobbar alltid hårt för att SU:s liberala politik ska höras i kommunen. I Raseborg har man gett ungdomsfullmäktigeledamöter rätt att ha representanter i både stadsfullmäktige och stadsstyrelsen under mötena, istället för att enbart ha representanter i nämn-

derna. Det här hade en stor inverkan på ungas möjlighet att påverka. I Lovisa har de svenskspråkiga högstadieeleverna fått en ny och modern skolbyggnad där de kan trivas. I Lappträsk, Borgå och Lovisa får också alla unga gratis preventivmedel tills de är 25 år, vilket är en fråga jag själv anser vara jätteviktig. VÅR POLITIK En del politiska ställningstaganden har vi också hunnit med. Vi uppmanade styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) att inte stänga ner jouren i Raseborg. Trots att HUS egna arbetsgrupp ansåg att jouren borde hållas kvar valde slutligen HUS styrelse att stänga ner den. Vi uttryckte vårt starka missnöje över situationen: “Att välja att stänga ner en så viktig funktion för Västnyland i tider då vi behöver en välfungerande vård som mest är ansvarslöst”, skrev jag i ett pressmeddelande.

SU:are från Nyland har aktivt deltagit i flera demonstrationer de senaste åren. Utöver prideparader runt om i hela Nyland har vi varit närvarande under demonstrationer mot klimatförändringen och mot tvångsdeporteringar då sju flickor och deras föräldrar hotades att tvångsdeporteras till Irak. Under dessa demonstrationer har lokalavdelningarna varit till stor hjälp för att se till att vi finns representerade över hela Nyland.

. 10 .

En del av Nylands delegation på SU:s kongress 2020

EN LOKALAVDELNING FÖR ALLA Men vad är en lokalavdelning kanske du undrar? Jo, som namnet antyder är det en grupp SU:are som jobbar för specifikt lokala frågor. Alla SU:s medlemmar hör till någon lokalavdelning, och lokalavdelningarna jobbar under kretsen. Nyland har faktiskt hela 13 lokalavdelningar.

Lite mer än bara politik har vi också hunnit med. Både Nylands krets och våra lokalavdelningar har ordnat biobesök, filmkvällar, picknickar, diskussionskvällar och till och med sitsar. SU i Lovisanejden och SU i Borgå ordnade ett samarbete med en hejdundrande EU-sits för att väcka uppmärksamhet om det kommande EU-valet och ge våra duktiga SU-kandidater en extra eloge innan valet. Varje år (minus coronaåret 2020) har Nylands och Helsingfors krets ordnat en gemensam kräftskiva och gemensam julfest.

+ Om du är intresserad av att bli aktiv i SU får du jättegärna höra av dig. Smidigt gå det till exempel genom att messa @suinyland på Instagram eller ta kontakt via mig (kontaktuppgifter finns på su.fi), så hittar vi ett sätt för dig att komma med i gemenskapen! Själv kände jag mig direkt väldigt välkommen och fick en känsla av att de övriga deltagarna på min första kongress 2017 faktiskt ville lära känna mig och få med mig i gemenskapen.

Ett stort tack till alla kandidater som ställer upp runt om i Nyland! Jag vill också tacka dig som röstar i det kommande kommunalvalet. Jag hoppas du hittar en SU:are i din kommun som du känner förtroende för, men det allra viktigaste är att du röstar! Unga behövs för att föra Finland framåt och bli ett ännu mer öppet, jämlikt och klimatsmart land.

. 11 .

VAD HAR DU LÄRT DIG AV UNGA PERSONER,

Anna-Maja Henriksson? TEXT FOTO

Anna Hellberg Casual Friday Studios

Vilket var det första valet du röstade i? – När jag var ung var lagstiftningen annorlunda, så fast jag hade hunnit fylla 18 när det var presidentval år 1982 så fick jag inte rösta. Jag borde ha fyllt under det föregående året. Det tyckte jag var jätteorättvist. Mitt första val var alltså riksdagsvalet 1983, när jag var 19 år. Jag kommer ihåg att det var jättespännande att gå till röstningsbåset, och jag röstade redan då på SFP. Hurdan var din relation till politik i tonåren? – När jag gick i högstadiet var kärnkraftsfrågan jätteaktuell, och jag minns att jag i skolan höll ett brandtal mot kärnkraften. Min lärare kommenterade efteråt att det hade gjort ett intryck. Jag sneglade

på politiken med ena ögat, och var jätteintresserad av historia i skolan. Men SU var inte så aktivt i Jakobstad på den tiden, så jag visste inte om den möjligheten. Vad har du lärt dig av unga personer? – Av unga lär man sig att livet är här och nu. Unga vill gärna ha klara svar på raka frågor och av mina egna barn har jag lärt mig att ju tydligare man kan vara i sina svar, desto bättre. Jag har också lärt mig om sociala medier, till exempel att använda Stories på Instagram. Jag tycker det är roligt då det ger mig en möjlighet att visa hur min vardag ser ut. Via sociala medier kan också de som är måttligt intresserade av politik bekanta sig med det. Det tror jag är viktigt. – Svensk Ungdom vågar ifrågasät-

. 12 .

ta, och det är jätte fräscht. De är duktiga på att lyfta upp frågor som vi i moderpartiet inte alltid tänker hemskt noga på. SU:are är också steget före i vissa sammanhang, och väldigt duktiga på att debattera, vilket jag uppskattar stort. Det talas om att diskussionsklimatet i politiken blivit hårdare. Hur ser du att diskussionsklimatet i Finland påverkar ditt arbete som politiker? – Det är en trist utveckling att diskussionsklimatet nog blivit hårdare. Sociala medier har sin roll i det här på gott och ont. Det är så lätt att kommentera någonting nedvärderande, generalisera, stämpla eller sprida rykten. – Som politiker gäller det att sålla och koncentrera sig på det som är väsentligt för dagen och för att föra

Anna-Maja Henriksson är justitieminister och partiordförande för är Svenska folkpartiet. Hon hemma från Jakobstad.

. 13 .

"ALLA KOMMUNER I FINLAND ÄR BETJÄNTA AV BESLUTSFATTARE SOM VILL BYGGA SAMHÄLLET PÅ DIALOG OCH HITTA LÖSNINGAR I STÄLLET FÖR ATT SÖKA KONFLIKTER. DET ÄR SÅNA BESLUTSFATTARE SOM SFP STÅR FÖR."

samhället framåt i en positiv anda, vilket vi gör i SFP. Men det betyder inte heller att man ska ge vika, utan våga stå på sig när det behövs. Trollen på nätet är en minoritet men de blir synliga när de gaddar ihop sig och går till gemensam attack på ett mål som de har valt ut. En del unga tvekar att aktivera sig i politik av en rädsla att bli trakasserade på nätet. Vad skulle du säga till en ung person som oroar sig över detta? – Du är inte ensam. Vi är flera i SFP och du är inte heller ensam i din kommun, det finns alltid hjälp och stöd att få. Vi får inte låta de negativa krafterna ta över i samhället – ett sådant samhälle vill vi inte ha. Jag tror att alla kommuner i Finland är betjänta av beslutsfattare som vill bygga samhället på dialog och hitta lösningar i stället för att söka konflikter. Det är såna beslutsfattare som SFP står för. Om du idag som justitieminister kunde gå tillbaka till den Anna-Maja som ska ta sina allra första steg i politiken och ge ett råd till henne – vad skulle du då säga? – Jag skulle säga: “Jättebra att du vill engagera dig, och du behöver inte vara nervös för att tala inför publik.” Under den första perioden i fullmäktige var jag jättenervös varje gång jag skulle säga nåt i salen. Det är något jag jobbat med under åren och idag har jag inga bekymmer med rampfeber. Din politiska karriär började i kommunalpolitiken. Vad är säreget för just kommunalpolitik jämfört med rikspolitik? – I kommunalpolitiken finns inte samma mekanism med regering och opposition, utan man söker tillsammans de bästa lösningarna för invånarna. I kommunpolitiken kan du få resultat till stånd ganska snabbt med din egen aktivitet. – Under min första period i Jakobstads stadsfullmäktige var det brist på eftisplatser för första- och andraklassare. Jag gjorde en motion till fullmäktige om en extra grupp, och den ledde till resultat. Jag tror det till och med blev två nya eftisgrupper så alla barn i staden som hade behov av att gå på eftis kunde göra det. Det är bland det roligaste som finns att se klara resultat av sitt arbete. Visst kan vi i rikspolitiken också göra snabba beslut, men där handlar det ofta om mera långsiktiga mål.

Anna-Maja Henriksson är. Det är lite på samma sätt med demokratin. Så länge demokratin fungerar märker man inte hur otroligt viktig den är. Demokrati handlar om att du och jag har rätt att ha våra egna åsikter, att rösta i val och ha bland annat ett egendomsskydd. Det finns åtskilliga exempel på varför allt annat än demokrati är dåligt. I grund och botten handlar det om att man ska få leva ett tryggt liv och vara sig själv. Därför behöver vi demokrati. Vad kan vi göra för att förstärka demokratin i Finland och se till att den håller också i framtiden? – Vi kan få fler människor att känna sig delaktiga. Förr fanns det mycket man gjorde tillsammans på talko, och jag tror att vi har tappat en del av det, vilket lett till att människors intresse att rösta i val har gått ner. Man kanske upplever att saker snurrar på ändå och att det man gör inte har någon betydelse, men visst har det betydelse! Om inte annat så syns det om destruktiva och negativa krafter får ta över. – För att få människor med är det viktig att skapa möjligheter till delaktighet. Genom att rösta i val, men också genom att mellan valen vara med och påverka frågor i sin egen stadsdel eller sin egen kommun.

Händelser på många håll i världen, till exempel i USA, har visat att en fungerande demokrati inte kan tas för givet. Varför är det värt att försvara demokratin? – Så länge du är frisk tänker du inte på att hälsan är viktig, men då du blir sjuk märker du hur jätteviktig hälsan

. 14 .

BLI MEDLEM I

SVENSK UNGDOM! Vi jobbar varje dag för ett hållbart Finland där alla har lika människovärde och behandlas enligt det. Där alla får välja hur de lever sina liv, förutsatt att de inte kränker eller skadar andra. Vi jobbar för att bekämpa klimatförändringen och för flerspråkighet. Det enklaste och effektivaste sättet för dig att bidra till ett sådant Finland är att bli medlem i SU! Vår trovärdighet, finansiering och framförallt vårt politiska inflytande växer för varje medlem. Samtidigt får du fantastiska medlemsförmåner. Win-win! Bli medlem idag!

DU KAN BLI MEDLEM OM DU ÄR • mellan 14 och 29 år • finländsk medborgare eller utländsk medborgare med hemort i Finland.

https://su.fi/bli-medlem/

. 15 .

KOMMUNQUIZ TESTA HUR MYCKET DU VET OM VÅRA KOMMUNER OCH STÄDER! TEXT

Axel Norrback, Lasse Paukkonen och Matilda Holmström

Vilket är det svenska namnet på staden Seinäjoki?

a) Östermyra b) Östermark

Hur många kommuner finns det på Åland? a) 16

c) Övermark

b) 12 c) 9

av följan3 Vilken de städer fanns inte

på medeltiden? (före 1600-talet) a) Ulvsby b) Nådendal c) Vasa

I vilken kommun ordnades SU:s första årsmöte (kongress) år 1944? a) Borgå b) Helsingfors c) Karleby

är den äldsta stadsdelen i 5 Vilken Helsingfors? a) Sveaborg

b) Kronohagen c) Gardesstaden

är medelåldern för de sit6 Vad tande kommunala fullmäktigeledamöterna? a) 45,1 år

b) 47,4 år c) 50,7 år

Efter kommunsammanslagningen år 2009 hette nuvarande Pargas vadå i några år? a) Havskronan b) Väståboland c) Åbolandsstad

kommun sjunger KAJ 8 Vilken om i låten Kom ti byjin? a) Malax b) Nykarleby

c) Vörå

I vilken av följande kommuner finns en svensk skola? a) Lahtis b) Varkaus c) Högfors

kommun som är enspråkigt finsk kan ansöka om att vara 10 En tvåspråkig trots att den inte fyller kriterierna. Vilken av följande kommuner är frivilligt tvåspråkig? a) Björneborg b) Lojo c) Haparanda I vilken av följande kommuner bor det minst människor? (år 2019) a) Ingå b) Larsmo c) Kimitoön

RÄTT SVAR: 1 a,

2 a, 3 c, 4 c, 5 b, 6 c, 7 b, 8 c, 9 a, 10 b, 11 c

KOMMUNALVAL

BAKOM VARJE FRAMGÅNGSRIK KANDIDAT STÅR ETT KAMPANJTEAM Under månaderna före nationella val ser vi valreklamer överallt. Glada, bestämda och charmiga ansikten i våra flöden på sociala medier, vid vägkanten och i gatubilden. Hundratals kandidater som vill ha just ditt förtroende för att representera dig i kommunens beslutsfattande. Malin Lindholm FOTO Marie Krogius TEXT

Men bakom en glansig bild finns mycket mer än en kandidat. Vid politiska beslut, då kommunen bestämmer var den nya simhallen ska byggas eller då riksdagen debatterar en lag om smittsamma sjukdomar, brukar vi säga att politik är ett lagspel. Ingen förändring eller reform uppnås ensam. Inför kommunalvalet vill jag ta den här tanken ännu ett steg bakåt och fundera på vad som händer före ledamoten i fullmäktige eller riksdagen får förtroendet att fatta beslut. Att bli invald som beslutsfattare är ett resultat av en helt annan sorts lagspel – lagspelet en kandidat och

kandidatens kampanjteam spelar. Bakom inlägget på sociala medier eller planschen vid vägkanten finns ett större eller mindre antal hjälpande händer som inte alltid är så synliga – men ändå helt ovärderliga. För att höra lite mera om hur det är att jobba i kulisserna med en valkampanj stämde jag träff med Melina Weckman, kampanjchef för en av Svensk Ungdoms kandidater i sommarens kommunalval. Vi träffas för en coronavänlig lunchpromenad i ett soligt Helsingfors. I dagens hektiska värld finns det mycket som konkurrerar om ens tid. Så allra först var jag nyfiken på varför

. 18 .

man väljer att använda av sin fritid på en kommunalvalskampanj. Melina berättar att hon fick frågan två veckor in i coronapandemin, och då kändes kommunalvalet ganska avlägset. Med erfarenhet av sociala medier i en EU-valskampanj 2019 konstaterar Melina att det som är skönt med kampanjer är att de har en början och ett tydligt slut. Att vara kampanjchef var dessutom en ny utmaning efter en mindre roll i EU-valskampanjen. Det var ändå ganska lätt att tacka ja, säger Melina, då frågan kom av en bra kandidat som hon själv stöder. Måste man vara väldigt insatt i politik då, för att jobba med en valkampanj? Det beror naturligtvis på vilken roll man har i kampanjen, men det är absolut inget krav. Då jag frågar Melina hur insatt hon själv är i politik på en skala från ett till tio placerar hon sig på en sexa. Vidare konstaterar hon att det egentligen är väldigt värdefullt att ha med personer som inte är så insatta eller erfarna i politik. Dessa personer har ofta smarta idéer kring hur man borde kommunicera för att

. 19 .

nå ut till dem som inte aktivt följer med politiken. “Jag är själv i något av en högskolepolitisk bubbla. Hur kan vi i kampanjen nå till exempel yngre som inte befinner sig i den bubblan?” funderar Melina. I media och populärkultur får vi lätt bilden av att kampanjteam är enorma organisationer där alla går omkring i t-skjortor med kandidatens namn på bröstet. I verkligheten är situationen ganska annorlunda. I kommunalval kan teamet bestå av några vänner, och det finns också kandidater som kör helt solo. I kampanjen som Melina leder finns en liten kärngrupp och personer som gör mera specifika insatser, som att bolla sakinnehåll inom specifika områden eller hjälpa till med att översätta texter. Alla som deltar i kampanjarbetet ger av sin fritid och sålunda är det viktigt att man får bidra med just det man kan och vill. Att gå på en promenad med kandidaten och knäppa några bilder eller ge feedback på svaren i ett kandidattest är inte så tidskrävande, men till stor hjälp för kandidaten. Men vad gör man då som kampanjchef i en kommunalvalskampanj? “Sköter om allt det som ingen annan gör” skrattar Melina. “Kandidaten gör en stor del av jobbet, kampanjchefen finns som bollplank och stöd”, fortsätter Melina. Liksom en kampanj har en tydlig start och ett tydligt slut har kampanjen också ett väldigt tydligt resultat. Ett antal röster, svart på vitt. Särskilt om man ställer upp första gången kan det här kännas nervöst. Så jag frågar om kandidaten och teamet lagt upp någon målsättning för resultatet? Melina berättar att kandidaten och stödgruppen har satt upp egna mål för sitt arbete och gör kampanjen på sina egna villkor, så att man anpassar planerna enligt de resurser man har och kan vara nöjd med det arbete som gjorts. Det går att göra massor i en valkampanj, men sist och slutligen finns det väldigt lite man måste göra – det gäller att hitta en egen stil och an-

Melina och Malin

vända de resurserna man har på rätt sätt. I kampanjen som Melina jobbar med har man till exempel en målsättning att göra ett bra och snyggt inlägg i veckan på sociala medier. Mot slutet av vår pratstund konstaterar Melina att en valkampanj är ett ganska kul sätt att följa med vårens kommunalval, och jag kan inte annat än hålla med. På SU jobbar vi varje dag för att hjälpa alla våra fantastiska unga kandidater (du hittar alla lite längre bak i tidningen) med deras kampanjer. Att hjälpa kandidaterna är en arbetsuppgift som hela Svensk Ungdoms organisation och #supersonalen gör helhjärtat, för vi vill se en ny generation av beslustfattare i våra kommuner. Om du någon gång tänkt att politik kunde vara intressant är arbete med en valkampanj en jättebra start. Alla kan-

. 20 .

didater tar tacksamt emot hjälp, och du kan bidra med just det du vill och är bra på – skriva texter och inlägg, fota, filma, göra innehåll på sociala medier, ordna evenemang eller dela ut kandidatens material i grannarnas postlådor. För en valkampanj finns egentligen inga begränsningar – man kan alltid hitta på nya sätt att göra kampanj. När valivern tar över är jobbet med kampanjen dessutom superroligt! Och du som redan ger av din tid till en valkampanj, du ska ha ett stort tack! Din insats är guld värd, både för kandidaten och för att unga ska få plats i politiken. Som kandidat kan man råka ut för både det ena och andra, och då är det viktigt att det finns någon som stöder. För en valkampanj är lagspel i högsta grad.

FRIDAS DO’S AND DON’TS FÖR

KOMMUNALVALET DO

DON’T

Ta dina kompisar med dig och rösta tillsammans Särskilt de kompisar som kanske annars skulle glömma att rösta.

Underskatta inte betydelsen av att just du röstar Din attityd påverkar andra omkring dig mer än du tror. I kommunalvalet krävs dessutom inte alltid så många röster för att bli invald. Det finns många exempel där bara en eller ett fåtal röster avgjort. Sådant har hänt i alla val, men särskilt vanligt är det i kommunalval.

Ta reda på din kandidats nummer på förhand I valbåset finns en lista med alla kandidater och deras nummer, men det går snabbare om du vet numret på förhand. Om du förhandsröstar i en annan kommun finns inte numret i båset och då behöver du definitivt veta det på förhand.

Skippa inte röstandet för att “du inte vet” Det är oändligt mycket bättre att rösta på en kandidat med ungefär samma åsikter som dig, än att inte rösta på någon alls. Förändring i ungefär rätt riktning är bättre än ingen förändring alls – och definitivt bättre än förändring i fel riktning! Även om du inte har starka åsikter för något, så finns det säkert saker du är emot, och inte vill att ska hända i din hemkommun. Rösta på någon som står för ett bättre alternativ än det allra sämsta.

Tänk också på annat än svaren i valkompassen Valkompasser är ett bra sätt att sålla bland kandidater och se vad de har för åsikter, men kompasserna visar inte hela sanningen. Tänk också på att välja en kandidat som du tror kan föra din talan och skapa förändring. Rösta på en SU-kandidat Vi i Svensk Ungdom tror på alla människors lika värde och vi vill bygga samhället så att alla ges lika möjligheter att förverkliga sina drömmar. SU:s kandidater är pålitliga, aktiva och står för flerspråkighet, hållbarhet, en ökad sysselsättning och trygg utbildning.

Trolla inte valsystemet Om du redan har tagit dig till stället för att rösta, så gör det på allvar. Att protestera genom att inte rösta är ett värdelöst sätt att protestera, för ingen vet vad du protesterar emot.

Kom ihåg corona Håll avstånd, kom ihåg munskydd och handhygien och följ alla instruktioner i vallokalen.

Kom inte för sent Vallokalen stänger klockan 20.00, så gå och rösta i god tid innan det!

Gå på “valkaffe” Kombinera röstandet med nåt mysigt eller roligt att göra efteråt. Kanske ett traditionellt valkaffe med bulla och bryggkaffe vid köksbordet, eller varför inte en glass i solen!

. 21 .

DET HÄR JOBBAR SVENSK UNGDOM MED I DIN KOMMUN Vår politik bygger på en socialliberal ideologi där varje individs fria val sätts i fokus. Svensk Ungdom vill se kommuner och städer där allas röst blir hörd. Vi vill se att alla har jämlika möjligheter att utvecklas och skapa sina egna förutsättningar. Den kommunala servicen ska erbjudas nära det egna hemmet på både finska och svenska. Kommunerna ska satsa på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet med klimatsmarta lösningar. Vi vill inte se höjda skatter på arbete. Vi vill se kommuner som skapar en rättvis framtid för kommande generationer.

TEXT

Joel Sundström

UTBILDNINGEN ska garantera alla en jämlik start i livet. SU vill att den subjektiva rätten till dagvård bevaras så att alla barn har tillgång till dagvård nära sitt hem, på sitt modersmål. Grundskolan och andra stadiet ska vara tillgängligt och avgiftsfritt och alla ska ha reella möjligheter att söka sig till en högskola efter andra stadiet. Alla ska känna sig trygga i skolan och därför måste det råda nolltolerans mot diskriminering, rasism, mobbning och sexuella trakasserier. Skolan måste ta till krafttag mot dessa. Alla har rätt att må bra och därför måste skolkuratorer- och psykologer alltid finnas nära till hands. Alla barn och unga ska garanteras en hobby de trivs med. För att förverkliga allt detta ska barn och unga ha reella möjligheter att påverka beslutsfattandet i kommunen – det ska finnas vuxna som lyssnar. HÅLLBARHET ska vara utgångspunkten för hur våra kommuner är uppbygga. Varje kommun i Finland ska vara klimatneutral år 2030. För att uppnå detta mål måste kommunerna bland annat främja investeringar inom den förnyelsebara och utsläppsneutrala energisektorn och satsa på sorterings- och ekopunkter där man kan utvinna biogas. Kommunerna ska ta en aktiv roll för att skydda den biologiska mångfalden i enlighet med FN:s biodiversitetskonvention. För att landsbygden ska vara livskraftig behövs våra primärnäringar och en ansvarsfull användning av våra naturresurser. Infrastrukturen ska vara anpassad till de olika levnadsförhållandena som finns i Finland och stamvägnätet ska få mer resurser.

. 22 .

I tätorter ska kollektivtrafiken alltid vara välutvecklad och prioriteras framom privatbilism. Stadsplaneringen ska stöda affärsverksamhet och en dynamisk stadsmiljö genom att möjliggöra kapacitet för kollektivtrafiken, lättrafikleder, tät bebyggelse och flera gröna rum. JOBBVÄNLIGA KOMMUNER är grunden till en hållbar tillväxt. Kommunens ekonomiska politik ska vara ansvarsfull och uppmuntra till företagsamhet för att öka sysselsättningen. Så kan vi finansiera utbildning, vård och annan service både idag och i framtiden. Den kommunala fastighetsskatten ska inte höjas – företagen ska ha bra möjligheter att investera och anställa. Svensk Ungdom vill att alla ska ha ett trivsamt jobb att gå till, med rättvis lön. Genom att främja lokala avtal och satsa på livslångt lärande ger vi alla bättre möjligheter att hitta sin plats på arbetsmarknaden. Unga ska stödjas genom uppsökande ungdomsarbete och arbetssedlar. Studerande skall varken jobba oavlönat eller bestraffas för att jobba. Genom att slopa behovsprövningen ökar vi på arbetskraftsinvandringen samtidigt som vi ser till att allas rätt till en integrationsplan förverkligas. Att ta emot arbete måste alltid vara lönsamt.

VÅRA KANDIDATER I NYLAND Dessa värderingar och mål är vad Svensk Ungdoms kandidater vill jobba för i din kommun. Dessutom har alla våra kandidater sina egna frågor som de brinner för. På de kommande sidorna kan du bekanta dig med våra kandidater i Nyland.

Läs mer om SU:s kandidater på webben www.su.fi/ kommunalval

GRANKULLA

AMOS BERGLUND, 18 Studerande

EMILIA LASSENIUS, 19 Studerande

Enemmän vapautta nuorille ja koko kansalle, liikenteessä ihmisille enemmän vastuuta, ja nopeammat muutokset kaupungin rakentamisprojekteihin.

Jag vill jobba för ett levande Grankulla där man satsar på välmående, trygg utbildning och fritidsaktiviteter för alla. Samtidigt vill jag att ungas röst hörs och syns mera både i valdeltagande och i beslutsfattande!

SOFIA LAX, 19 Studerande

CASIMIR MANGS, 19 Studerande, Tölö gymnasium

Jag kommer att jobba för att trygga ungdomarnas hälsa, skolgång och skydda kulturella intressen. För en grönare framtid ska även miljömedvetna val genomsyra alla beslut som tas inom kommunen.

Jag önskar kunna representera de unga i Grankulla. Jag vill speciellt jobba för en förbättring i ungas hälsa.

. 23 .

ESBO SOFI ANDERSSON, 26 Politices kandidat Jag vill främja tvåspråkigheten, utveckla en hållbar och konkurrenskraftig grön stad med mångsidiga möjligheter. En stad som vi kan vara stolta över.

KARIN CEDERLÖF, 26 Jurist, vice ordf. Pohjola Nordens Ungdomsförbund 2020-talet kommer att vara årtiondet som avgör om vi lyckas stävja klimatförändringen. Jag vill att Esbo ska bli bättre på att prioritera miljön i beslutsfattandet. Vi måste också ta hand om invånarna: utbildning och äldres service får inte förbises.

ANNA HELLBERG, 24 Kommunikatör för Svensk Ungdom, politices kandidat

JULIA HELLSTEN, 23 Politices kandidat

Esbo ska vara en föregångare i klimatfrågan och samtidigt värna om invånarnas närnatur. Tillräckliga resurser för utbildning och vård, och att lyssna på och respektera de anställda inom dessa yrken, är nyckeln till välmående invånare.

Jag vill jobba för att det ska finnas grönområden att njuta av, välfungerande kollektivtrafik och att Esbo gör klimatsmarta val. För barn och unga vill jag att det ska finnas tillräckligt med psykologer och kuratorer på alla utbildningsstadier.

NATALIA HÖGSTRÖM, 19 Studerande Jag vill arbeta för att invånarnas välmående, oberoende ålder, skall vara kommunens första priotitet. Jag vill säkerställa att alla barn får en säker uppväxt, en trygg skolomgivning och möjligheten till fritidsaktiviteter.

DANIELA IKÄHEIMO, 24 Barnledare Vill jobba för flerspråkighet, jämställdhet och rätt till vård nära var man bor.

NICHOLAS KUJALA, 25 Väderobservatör, SU:s vice ordförande För mig är det viktigaste temat en effektiv och grön stadsplanering. Vi måste prioritera kollektivtrafik framom bil i tätorter, och Esbo ska vara tillgängligt för alla. Vi ska sluta bränna kol och trä för energi, och satsa på koldioxidfri teknologi.

EERO LILJA, 18 Lukiolainen Haluan tehdä töitä hyvinvoivan Espoon puolesta, joten olen päättänyt asettua ehdolle kuntavaaleissa. Espoon on pidettävä huolta ympäristöstä, nuorten hyvinvoinnista ja koulutuksesta.

CHRISTIAN LILJA, 18 Studerande, medlem i Esbo ungdomsfullmäktige Jag vill arbeta för utbildningen, utbildning borde vara prioritet nummer ett i beslutsfattandet, eftersom en högklassig utbildning är en förutsättning för en god framtid. Jag vill även jobba för miljöfrågor och mental hälsa.

JULIA NOURO-STÅHLE, 23 Politices kandidat, medlem i SU:s förbundsstyrelse Jag vill jobba för att Esbo prioriterar ungas och barnfamiljers välmående både genom en fungerande offentlig sektor och andra sätt att skapa en bra vardag i kommunen. Stadsutvecklingen ska också basera sig på hållbara beslut.

LINDA SEDERHOLM, 26 Doktorand i kemi, med i SU:s miljöpolitiska utskott

MATHIAS SJÖBLOM, 26 Pol. Mag i nationalekonomi

Jag vill jobba för jämlik tillgång till utbildning av hög kvalitet. De tjänster som utlovas i lag måste förverkligas, både inom utbildning och inom hälsovård och sociala stöd. Vi måste fatta långsiktiga, hållbara beslut som grundar sig på fakta.

Jag vill jobba för ungdomars välmående, innovativ stadsplanering och bygge, samt främja stadens attraktivitet för företag.

ESBO KRISTIANE WIDTH, 27 Politices kandidat, Generalsekterare vid SHS Jag vill bevara Esbos härliga natur, utveckla kommunens hållbarhetsinitativ och främja ungas välmående. Detta kan göras genom att satsa på idrott och kulturprojekt samt genom att öka på resurser inom grundskolor. Även språkfrågan är viktig att främja.

KYRKSLÄTT MATILDA CASTREN, 18 Studerande

NIKLAS SILLMAN, 28 VVS-Montör Förbättring av byggnadssed och se en förbättring med byggnade med hållbar utveckling. Minska problem inom byggandet med tanke på framtiden.

EMIL STRANDELL, 18 Studerande Jag vill jobba för ett välmående Kyrkslätt där man satsar på en hållbar framtid föra alla.

VANDA KIA AHLFORS, 25 Politices magister Jag vill jobba för ett trygg och fungerande Vanda. Ungas välmående ska prioriteras i beslutsfattandet. Det ska finnas varierande möjligheter för motion. Kollektivtrafiken bör betjäna invånarnas behov.

ALEX BJÖRKELL, 29 Inventory controller, ekonomie magister Jag villa jobba för att Vandas ekonomiska resurser går åt till förnuftiga ändamål såsom en god basservice och lönsamma investeringar. Den sociala tryggheten ska säkerställas och infrastrukturen ska tas hand om och utvecklas.

OLIVER LINDQVIST, 27 Sexualuppfostrare, handikappaktivist

MARIE-THERESE OLENIUS-NOOPILA, 27 Kulturproducent, koordinator på NSU rf

Jag vill arbeta för bättre sexualundervisning i skolor och för frågor gällande jämlikhet i Vanda.

Jag vill jobba för kultur på svenska för barn och ungdomar.

JANNE SUNDKVIST, 20 Studerande Jag vill jobba för ungas välmående, en stadig ekonomisk tillväxt och ett bättre Vanda för alla i framtiden.

INGÅ PATRICIA GRÖNHOLM, 20 Utbildad vakthavande styrman Jag vill jobba för att stärka alla kommuninvånares välmående och framför allt jobba för ungas hälsa. Det är viktigt att ungas röst blir hörd i kommunen samt i skolan.

BENJAMIN WECKSTRÖM, 20 Studerande, utbildad elektriker Jag vill jobba för levande skärgård i Ingå. Ingå är en av de få kommuner men stor skärgård så jag tycker det är värdefullt och någonting man borde ta vara på.

JOJJE ÖHBERG, 20 Studerande Jag vill jobba för ungdomar. Det är viktigt att ungdomarna har någonting att göra på sin fritid. Till exempel att bara umgås, eller ha någon gemensam hobby. Jag vill även lyfta fram idrott och motion i Ingå.

IRENE KVARNSTRÖM, 27 Filosofie magister, översättare Ingå är mycket viktigt för mig och därför ställer jag upp. Jag vill medverka i beslut som stöder en mångsidig åldersstruktur. Att vara en attraktiv kommun för unga, barnfamiljer och företag är avgörande för att trygga Ingås ekonomi och livskraft.

HENRIK WICKSTRÖM, 26 Politices magister, Vice ordförande för SFP Jag vill jobba för ett livskraftigt Ingå där vi tar hand om våra invånare. Barn och ungas välmående, näringslivet och kommunutveckling ligger speciellt nära mitt hjärta. Jag vill också arbeta för att det finns fler lämpliga bostäder för unga i Ingå.

LOVISA JENNA KLEMENTTINEN, 22

EVA SEDERHOLM, 28 Sjukskötare Jag vill jobba för ett livskraftigt och modernt Lovisa

EMIL NYGÅRD, 21

BORGÅ NICOLINA BLOMANDER, 18 Studerande, medlem i Borgå ungdomsfullmäktige Jag vill jobba för att ungdomar beaktas mera när beslut fattas, att barn och ungdomars mentala hälsa tas på allvar och uppmärksammas och att jämställdheten upprätthålls och förbättras på den kommunala nivån.

ROSANNA HALTTUNEN, 24 Barn- och ungdomskulturkoordinator Jag vill jobba för att ungas röst ska höras i de beslut som kommunen gör. Jag brinner starkt för att Borgå stad ska ha en livskraftig kulturfostran och kulturutbud för alla åldrar och satsa mer på kulturturismen i kommunen.

EMILIA MATTSON, 26 Utbildningsplanerare, politices magister Mitt framtida Borgå är hållbart, även på lång sikt. Ekonomiskt ansvarsfullt, socialt jämställt och miljömässigt tänkande. Då dessa tre samarbetar bildas ett kretslopp av hållbar utveckling och en välmående stad. Det vill jag arbeta för.

FLORENTA DUSHI, 18 Opiskelija Linnankosken lukiossa. Minulle tärkeitä aiheita ovat koulutus ja kehitys, monipuolinen tulevaisuus sekä yksilöiden oikeudet. Haluaisin nähdä Porvoota vilkkaampana ja aktiivisempana.

MALIN HAVILA, 29 Företagare Jag vill jobba för ett välmående Borgå nu och i framtiden.

KALLE ORRENIUS

OTSO REIJONEN, 18 Studerande, medlem i SU:s förbundsstyrelse Saker som är viktiga för mig är bland annat bildning, kultur, ungas välmående. Jag vill jobba för ett Borgå som är både ekonomiskt och ekologiskt hållbar, som ger högklassig utbildning och som tar hand om sina invånare.

BENJAMIN SUNDBÄCK, 23 Byggmästarstuderande, medlem i pellinge FBK Förbättring av byggnadssed och se en förbättring med byggnade med hållbar utveckling. Minska problem inom byggandet med tanke på framtiden. Försöka få med mera ungdomar till byggnadsbranchen och få mera ung kraft inom byggande.

LAPPTRÄSK OSCAR ANTAS, 25 Planeringsingenjör Jag vill jobba för tillväxt i kommunen, investeringar, utvecklande av landsbygden.

FRIDA SIGFRIDS, 25 Ordförande för Svensk Ungdom, politices kandidat Borgå behöver en ekonomiskt och ekologiskt hållbar återuppbyggnad med kommuninvånarna i fokus. Vi ska satsa på utbildning och en levande landsbygd. Det är genom dessa satsningar vi bygger strukturer som är hållbara också för kommande generationer.

RASEBORG

VILLE BERGLUND, 27 Politices kandidat och styrelsemedlem i Sfp i Pojo

KAISLA DAHLQVIST, 18 Studerande, Vice ordförande för SU i Nyland

Jag kommer att jobba för att förbättra ungas psykiska hälsa och jobba emot marginalisering. Jag kommer att jobba för att Raseborg skall bli mer företagsvänligt och så kommer jag att arbeta för att förbättra på skolor och utbildning.

Jag vill se ett välmående Raseborg, med större satsningar på barn och unga. Den minst representativa gruppen i beslutsfattandet får inte lida av stadens ekonomiska läge. Man måste lyssna på unga då beslut tas om deras vardag!

CECILIA GRÖNHOLM, 22 Närvårdare, sjukskötarstuderande Jag vill jobba för en utveckling av socialoch hälsovården samt för ungas välmående. Möjligheten till god ungdomsverksamhet är viktigt. En stabil ekonomi och trygg omgivning anser jag är de viktigaste byggstenarna för en livskraftig kommun.

OLIVIA LANDÉN, 21 Student Politik är för alla! Jag vill delta i beslutsfattandet och sänka tröskeln för andra att engagera sig. Jag vill arbeta för ett jämställt, hållbart och framåtsträvande Raseborg! Ungas välmående och hobbyverksamhet är viktiga frågor jag vill jobba med!

ANDREAS HINDRÉN, 29 Tullinspektör, IT-tradenom, frivillig sjöräddare Jag vill jobba för ett Raseborg där vi vill bo och leva. Socialoch hälsovården, utbildningen i alla stadier och en välfungerande kollektivtrafik är ämnen som ligger mig varmt om hjärtat och som jag brinner att arbeta för.

ANNA OKSANEN, 26 Magisterstuderande, ordförande för LSK Jag anser att beslutsfattande alltid ska ske på basen av kunskap, fakta och vetenskap då det är möjligt. Raseborg ska satsa på utbildning och välmående eftersom det är direkta investeringar i framtiden.

JIM SLOTTE, 25 Kock, studerande Jag vill jobba för att bättre kunna nå ut till kommunens invånare, unga, vuxna och äldre. Jag vill att alla ser mig som en människa de öppet kan föra en diskussion med angående frågor som står dem nära.

SEBASTIAN TOLVANEN, 25 Sjukskötare, styrelsemedlem i SAMOK rf Jag vill jobba för en livskraftigt och välmående kommun. Jag vill även arbeta för kvaliteten och tillgängligheten på socialoch hälsovården, samt utbildningen. Raseborg bör även utvecklas för att locka nya invånare och investeringar.

ANITA WESTERHOLM, 26 Juridik -och ekonomistuderande, förbundsordförande för Svenska Kvinnoförbundet Jag vill arbeta för ett livskraftigt, hållbart och jämställt Raseborg där vi invånare trivs och mår bra, ekonomin är i balans och hit företagare och besökare vill komma.

HANGÖ HANNES GUSTAVSSON, 19 Studerande Jag kommer att jobba för de ungas möjligheter i Hangö. Dessutom vill jag utvidga sammarbete mellan skolor och olika föreningar. Jag anser att invånarnas olika möjligheter ökar trivseln i vår stad.

EDVARD LINDFORS, 23 Studerande Jag vill arbeta för ungas trivsel och välmående. En välmående skola som ger stöd både i utbildningen och i den mentala hälsan är viktig för ungas framtid. Jag vill se fler unga stanna i Hangö, för det behövs det mer vidare utbildningsmöjligheter.

SIBBO EMELIE HALLBERG, 20

CAROLINE HÖGEL, 24 Studerande, kandidat i biologi Jag är en välvillig person som bryr sig om sin omgivningen och sina medmänniskor. Därför vill jag arbeta för välmående kommuninvånare som har tillgång till tvåspråkig vård och omsorg, högklassig utbildning i alla enheter och en klimatsmart kommun.

MAXIMILIAN JÄRVINEN, 24 Studerande, datavetenskap / IT Jag vill: - stöda byverksamheten, för starka byar är i Sibbos intresse - bygga ut fibernätet, för jag anser att alla ska ha tillgång till samma möjligheter - stöda distansarbetare t.ex. med distanskontor, för alla vill kanske inte alltid jobba hemma

PETER LINDGREN

TOBIAS LILJESTRÖM, 23 Jag är en 23 årig "born and raised" Sibbobo. Alltid varit intresserad av kommunal politik och politiska frågor speciellt de som inte har ett rätt eller fel svar, utan de som kräver argument och diskussion. Själv har jag studerat till närvådrare och nu vidare till sjukskötare.

OSSI LINDROOS, 19 Studerande Jag vill försäkra en hållbar utveckling i kommunen och försäkra ett fortsatt bra tillstånd för ungdomar och undervisning.

WILLE LUNDSTRÖM, 28 Jordbrukare

ELLA ROOS, 20 Barnskötare

Jag vill jobba för att Sibbo ska bli en förebild och föregångare på både klimat och miljö. Jag anser också att vi bör satsa på bättre möjligheter för mindre och medelstora företag och på så sätt skapa mera arbetsplatser inom landsbygden.

Jag vill främst jobba för unga. Mental hälsa samt utbildning är för mig väldigt viktigt, speciellt bland unga studerande.

SJUNDEÅ MADELEINE LINDHOLM, 26 Merkonom Jag vill jobba för service på svenska och finska, att öka utbudet i centrum, mera arbetsplatser. Förbättring av kollektivtrafiken. Fungerande idrottsverksamhet och motionsmöjligheter för alla. Hälsa och välmående. Jämställdhet inom arbete och idrott.

FÖRHANDSRÖSTNING 26.5.-8.6. VALDAG 13.6

SOMMAREN I CITY? ! n e d r å g skär

KOM I HÅG ATT FÖRHANDSRÖSTA OM DU TÄNKER VARA PÅ STUGAN DEN 13 JUNI!

. 36 .