Liber 4/20 by Svensk Ungdom

SVENSK UNGDOMS POLITISKA TIDSSKRIFT 4/2020

TEMA: PENGAR

NEGATIV INKOMSTSKATT Vägen från kongressbeslut till regeringsprogram

HUR OROLIGA SKA VI VARA ÖVER STATSSKULDEN, ANDERS ADLERCREUTZ? 5+5 TIPS Så kommer du igång med investering som ung

INDIVIDUALISERA BOSTADSBIDRAGET!

LEDARE

VARFÖR HAR INGEN LÄRT MIG OM PENGAR?

para ditt lönekvitto, där står också annan viktig information än vad du fått på kontot denna månad. Börja pensionsspara i god tid, ränta-på-ränta effekten gör att det du placerar med tiden växer sig mycket större. Det går att få skatteavdrag på resekostnader eller om du behöver köpa en dator för ditt jobb. Det här är några saker jag lärt mig om ekonomi i år. I ÅR.

ANNA HELLBERG Chefredaktör

Det är rätt pinsamt att medge att jag kan så lite om ekonomi då jag snart fyller 24, har jobbat varje år sedan jag var 14, gjort bra ifrån mig i skolan och har en kandidatexamen. Du kanske skakar på huvudet, tycker det jag nyss räknade upp är självklarheter och undrar hur jag kan vara så bortblåst. Eller så har du ingen aning om vad jag talar om. Båda scenarierna är lika möjliga. Och detta är ett problem. Hur kommer det sig att jag lär mig grundläggande saker om personlig ekonomi nästan ett decennium efter att jag börjat delta i arbetslivet? Delvis kan jag skylla på mig själv. Kanske har jag hört dessa saker sägas nånstans, men aldrig riktigt uppfattat vikten av dem. Kanske kunde jag ha läst in mig på nätet bättre eller lånat böcker från biblioteket. Delvis kan jag skylla på mina föräldrar. De har lärt mig allt om Duke Ellingtons jazzmusik och finskans 12 kasus, men nästan inget om vad jag ska tänka på för att öppna ett bostadssparkonto. Mina föräldrar har inte varit särskilt insatta i ekonomi eller tillräckligt intresserade för att prata om det vid middagsbordet. Men jämfört med mig har många unga lärt sig betydligt mindre hemifrån. Attityderna kring och kunskaperna om pengar är enormt varierande mellan familjer och sociala grupper, men personlig ekonomi är lika avgörande för allas liv. Därför är det förbryllande att en så stor del av den praktiska kunskap som behövs ligger på föräldrars och

.2.

ungas eget ansvar. Vi har ju ett skolsystem. Om tanken är att vi i grundskolan ska ge alla unga jämnare förutsättningar att klara sig i livet, hur kan vi då ha en så enorm blind fläck i läroplanen? För första gången är jag ordentligt ledsen på vårt skolsystem, som lämnat mig utanför en hel värld av livsviktig information. På arbetsplatser talas det om tyst information, sådant som “sitter i väggarna”. I SU-personalen har vi under året försökt skriva ut den informationen, så att nya anställda inte ska behöva gå förbryllade och lära sig allt genom att först strula till det. Jag känner att kunskapen om pengar sitter tyst i samhällets väggar. Alla förväntas ha koll på ekonomi trots att ingen lär ut det. Då måste man i stället lära sig den hårda vägen. För vissa innebär den hårda vägen att spar- eller reseplanerna går i stöpet. För andra kan det betyda att åka ner i en skuldfälla med allvarliga konsekvenser för resten av livet. Men samtidigt känns det som den här tysta informationen sakta mak blir mer uttalad. Kanske det bara är jag som börjat lägga märke till diskussioner som länge funnits, eller har kommit innanför en ny bubbla, men jag hoppas verkligen att det är en allmän trend. Att det börjat talas mer om personlig ekonomi, börjat skrivas fler artiklar om hur man undviker onödig konsumtion och blivit mer mainstream med småskalig investering. Och om trenden finns, hoppas jag att vi genom det här numret kan bidra till den. PS. Två publikationer har varit till extra stor hjälp och inspiration under arbetet med detta Libernummer: En euro i taget, skriven av Marina Nygård och utgiven av Marthaförbundet och HS Teema 4/20: Raha. Dem rekommenderar vi varmt att läsa!

INNEHÅLL no

04/2020

SU I HELSINGFORS BESÖKTE LAPPLAND S. 4

LEDARE

ANSLAGSTAVLAN

SU I MEDIA

KOLUMN

EKONOMI

börsen

RKP-NUORTEN SYYSSEMINAARI S. 10 VAD ÄR EN STATSSKULD? S. 22

VIERASKYNÄ: IIVARI KORKALA, OSKU RY S. 28

Alla jobb är värda lön 5+5 tips för att börja spara på

FÖRBUNDET Tulevaisuuden

FÖRBUNDET Det här är EPU

EKONOMI Negativ

SAMHÄLLE Individualisera

HISTORIA Vad

VAL

EKONOMI Hur

työmarkkinat

inkomstbeskattning bostadsbidraget

är pengar?

Ställ upp i kommunalvalet

oroliga ska vi vara över statsskulden, Anders Adlercreutz?

SAMHÄLLE Sant

eller falskt om pensioner

VIERASKYNÄ Amiksiin

TIPS Malins

talousosaamista

tarvitaan parempaa

hållbara julklappstips

Anna Hellberg Frida Sigfrids GRAFIKER Marie Krogius TRYCKERI Grano OMSLAG Marie Krogius MEDVERKANDE Joel Sundström, Tyko Hertzberg, Frida Sigfrids, Emilia Donner, Annica Tallqvist, Dan Cederlöf, Ellen Wenman, Anna Oksanen, Peggy Johansson, Marie Krogius, Anders Adlercreutz, Iivari Korkala, Malin Lindholm NO 4/2020 UPPLAGA 3300st CHEFREDAKTÖR

ANSVARIG UTGIVARE

Georgsgatan 27 00100 Helsingfors (+358) 45 77310276

.3.

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

Nya kretsordförande och -styrelser är valda, #supersonalen flyttar till nytt kontor, politikerskolan var super också på distans...

Det är mycket som händer på SU! Häng med i svängarna genom att följa oss på Instagram

LAPPLANDSRESAN Hej! I slutet av oktober besökte vi i Helsingfors och övriga Finlands krets Enare och Utsjoki. Målet med resan var att förstå. Förstå de utmaningar urfolket samerna och lokalbefolkningen stöter på i de nordligaste delarna av Finland, förstå människorna och vad som är viktigt för dem, förstå hur det är att leva med långa avstånd, förstå att vi alla har ett ansvar att försvara urfolket och deras språk och kultur och förstå hur viktigt det är att vi lyssnar på dem som våra handlingar och beslut berör.

@ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET

Under helgen träffade vi sametingets ordförande Tuomas Aslak Juuso, besökte sametinget och det samiska kulturmuséet Siida, träffade lokalpolitikern Sammol Lukkari i Utsjoki, företagaren och mångsysslaren Aslat-Jon Länsman i Nuorgam och besökte Kirsti Kustula som är renskötare i Tolonen strax utanför Ivalo. Efter besöket till Tolonen på lördagen åt vi en middag på Kultahovi tillsammans

Förbundssekreterare Malin och Nylands verksamhetsledare Ellen mäter hur många bord det ryms i #SUpersonalens nya kontor

SIFFR AN

56 ivriga SU:are höll valvaka i nästan en vecka på WhatsApp under USAs presidentval. Tack till alla deltagare för spännande diskussioner och alla fantastiska memes!

.4.

med Kirsti och hennes dotter Suvi. Under helgen körde vi sammanlagt långt över 1000 km. Efter många äkta och djupa diskussioner är det framför allt de härliga människor vi träffat som gjort ett intryck. Sällan har man känt sig så välkommen som vi gjort under den här resan. Tillsammans kan vi alla hjälpa till att försvara samernas rättigheter, minska klimatförändringens inverkan på primärnäringarna, se till att inte utomstående exploaterar regionens naturresurser och skydda de livsviktiga vattendragen från föroreningar. Vi kan alla arbeta för att skydda de samiska språken och bättre förstå den rika och mångsidiga samiska kulturen. Men framför allt – som jag skrev tidigare – lyssna på dem som våra handlingar och beslut berör. Hälsningar,

Joel

TYKOS TIPS EGENLAND FICK SVENSKA NATTEN-MEDALJEN I år gav vi som vanligt ut Svenska Natten-medaljen, en skuggmedalj till Folktingets förtjänstmedalj, som vi delat ut sedan år 2003 för att uppmärksamma unga personer, projekt och föreningar som gör en insats för det svenska i Finland. I år var det tv-produktionen och reseguiden Egenland som fick medaljen för sitt lyckade tvåspråkiga koncept. Programmet gör kulturresor i Finland och lyfter fram inhemska resmål, människor och fenomen som är betydelsefulla för publiken.

Vi tycker programmet skapar en naturlig kontakt över språkklyftan som även kan väcka en nyfikenhet inför att lära sig det andra inhemska språket. Den attityden behöver vi för att upprätthålla ett land med två nationalspråk. Passa du också på att kolla på programmet! Tidigare år har vi delat ut Svenska Natten-medaljen till bland annat Tim Sparv, Regnbågsankan, #Övistoo och Humorgruppen Kaj.

TYKO HERTZBERG Förbundsstyrelsemedlem PODDEN Den potentiellt bästa och mest välproducerade podd jag känner till. When We Were Kings är en salig blandning av fotboll och samhälle/politik. Vill du lära dig om livet och politiken i Kaukasien lönar det sig att lyssna på avsnittet om FK Anzji Machatjkala. Hur kurdernas liv såg ut då ISIS började ta makt i Syrien skildras i avsnittet om Amedspor SK. PANDEMIBÖCKER 1. Pesten skriven av Albert Camus. Denna klassiker är en absolut läsvärd upplevelse. Boken handlar om när pesten kom till staden Oran i Algeriet. 2. Som Pesten av Hanne-Vibeke Holst. En roman vars handling utspelar sig på WHO mitt under en pandemi. BORDSPELET Det ultimata spelet där gott möter ont och makten ska fördelas mellan Liberala och Fascister. Spelet går ut på att stifta lagar där lögn, kohandel och fiffleri hela tiden är närvarande. Tyvärr har spelet ett rätt opassande och kontroversiellt namn, Secret Hitler, men spelet går ut på att få liberalerna att vinna.

BEKANTA DIG MED VÅR POLITIK PÅ SOUNDCLOUD! Är du intresserad av vad det står i SU:s politiska program, men dokument med många sidor känns trist och jobbigt att knåda sig igenom? Svensk Ungdom finns nu på Soundcloud med ett 15-minuters avsnitt där förbundsordförande Frida Sigfrids, vice ordförande Nicholas Kujala och kommunikatör Anna Hellberg pratar om de mest centrala frågorna i förbundets politik.

IDROTTEN Blir vintern tillräckligt kall kan jag rekommendera den ultimata Covid-19-säkra idrotten: långfärdsskridskoåkning. Minimal risk för närkontakt och så kommer du längre bort från virusets epicenter för varje tag du tar. För oss i södra Finland där isen kanske inte fryser kan rodd rekommenderas. TV-UNDERHÅLLNING Pandemin härjar och många av oss är rädda att självständighetsdagen är förstörd, men oroa dig inte! På Yle Arenan finns det slottsbaler, allt från 1968 till 2017. Bara att välja och vraka. Spelar väl inte så stor roll vem som skakar hand utan att någon skakar hand. Grattis Finland 103 år! Inte ens en pandemi kan stoppa oss från att njuta av det spektaklet.

.5.

SU I MEDIA

Jag har alltid haft inställningen att om inte jag tar ansvar – vem gör det då? Jag vill inte bara stå på sidan om och vara missnöjd.

Den nuvarande situationen är inte ny, men definitivt oacceptabel. Det bör införas en svenskspråkig speciallärarutbildning vid Helsingfors universitet, för att höja andelen behöriga speciallärare i skolorna i Nyland.

Maria Tokou

Peggy Johansson Inför svenskspråkig speciallärarutbildning i Helsingfors Insändare i HBL, 5.11

Maria vill arbeta för ett vänligare politiskt klimat Intervju i Österbottens tidning, 5.11

"Unga är framtiden." Talspråket låter vackert men säger samtidigt att unga ska vänta på sin tid då de ges reella möjligheter att påverka vår omgivning. Unga betalar skatt, åker kollektivt och använder sig av social- och hälsovårdstjänster precis som alla andra.

Om flera lokala livsmedelsproducenter slutar på grund av låg efterfrågan blir det skralt i hyllorna vid nästa kris. Rasmus Mattus Lokala livsmedel viktigare än någonsin Insändare i Vasabladet, 30.10

Frida Sigfrids Unga är inte framtiden Kolumn i Östnyland, 6.11

Niiden korkeakoulujen, jotka ratkaisuna tilanteeseen turvautuvat ainoastaan etäopintoihin, on turha väittää kantavansa vastuuta. Ne tekevät nyt samalla tavalla kuin viime kevään opiskelijavalinnoissa – menevät juuri siitä, mistä aita on matalin. Vastuuseen kuuluu myös vastuu opiskelijoiden mielenterveydestä ja jaksamisesta.

Att kräva egna läkarintyg, ansökningsdeadliner och mycket egen utredning av kvinnor som vill försvara vårt gemensamma land är inte det sätt vi bygger Finlands starka försvar. Veera Granroth och Nicholas Kujala Försvaret har utrymme för alla Insändare i HBL, 6.11

Veera Granroth Jaksavatko opiskelijat jatkuvaa etätyöskentelyä? Insändare i Helsingin Sanomat, 30.10

.6.

KOLUMN

ALLA JOBB ÄR VÄRDA LÖN

rinner du för ditt jobb? Eller jobbar du främst för att kunna betala hyra och köpa mat, det vill säga för att få lön? De flesta skulle gärna svara båda, men realiteten är att de flesta jobbar för att kunna försörja sin familj eller klara sina egna utgifter. Trots det här är alla jobb i Finland inte värda en lön. I Finland är oavlönade praktiker vanliga. I praktikbarometern (2019) meddelade endast 36 procent av yrkeshögskolestuderande och 57 procent av universitetsstuderande att de fick lön för sin praktik. Då man jämför resultaten med tidigare år står det klart att praktik utan lön har blivit allt vanligare. Bland annat FN och Europaparlamentet har konstaterat att oavlönade praktiker skapar ojämlikhet mellan studerande redan i ett tidigt skede. Oavlönade praktiker är även ett problem för jämställdheten eftersom de är särskilt vanliga inom så kallade kvinnodominerade branscher. Om vi ska sträva efter att betala samma lön för samma arbete, oavsett kön, måste det ske redan innan man på heltid tar klivet in i arbetslivet. Arbetspraktiker är otroligt viktiga för att studerande ska lära sig om arbetet och skaffa sig kontakter i arbetslivet. Trots det är en oavlönad praktik ibland en ekvation som inte går att lösa. Hur skall en studerande kunna försörja sig om hen jobbar heltid (utan lön) på en praktikplats i tre månader, men bara får fem studiepoäng, vilket motsvarar en månads studiestöd. Det betyder ett heltidsjobb på tre måna-

der för ungefär 250 euro. Ska praktikanten samtidigt studera vid sidan om praktiken eller helt enkelt låta bli att ha några utgifter? Europaparlamentet gick nyligen in för att motverka oavlönade praktiker i hela Europa. Problemet sträcker sig långt utanför Finlands gränser. Därför är det särskilt viktigt att Finland tar en klar ställning emot oavlönade praktiker, för att vara en föregångare och visa väg för andra länder. Det är inte enbart studerande som drabbas negativt av oavlönade praktiker. De är även ett problem för högskolorna som ofta behöver betala betydande summor för att överhuvudtaget kunna erbjuda sina studerande arbetspraktik under studietiden. Det här är problematiskt, och ställer studerande i en ojämlik situation genom att högskolorna måste betala för vissa studerandes arbetspraktik men inte andras. Vi måste börja se på praktikanter som en resurs framom en börda. Arbetsplatser kan ha nytta av praktikanter också efter praktiken eftersom det i många fall resulterar i att den studerande senare söker arbete där hen utfört sin praktik. Ingen ska behöva uppleva att ens egen arbetsinsats inte är värdefull nog att kompenseras för.

.7.

FRIDA SIGFRIDS Förbundsordförande

"Ska praktikanten samtidigt studera vid sidan om praktiken eller helt enkelt låta bli att ha några utgifter?"

EKONOMI

5+5 TIPS FÖR ATT BÖRJA SPARA PÅ BÖRSEN TEXT

FOTO

Emilia Donner Kaisa Vanha-Perttula

Jag heter Emilia Donner, är 22 år och studerar finansiell ekonomi på Hanken. För mig är sparande väldigt viktigt, det får mig att känna större säkerhet inför framtiden. Jag har länge sparat vecko- och julklappspengar, och började spara genom placeringar på börsen år 2018. Fem år tidigare hade mina föräldrar redan köpt aktier i mitt namn, och jag blev ivrig att testa själv då jag märkte att deras värde nästan fördubblats på den tiden! Här har jag samlat mina bästa tips och praktiska råd kring sparande och investering för att hjälpa dig att komma igång! Jag ger först 5 tips för vardagligt sparande och sedan 5 praktiska tips för sparande på börsen.

1. HÅLL KOLL PÅ DINA MÅNATLIGA INKOMSTER OCH UTGIFTER På min dator har jag en tabell där jag loggar alla inkomster och utgifter enligt olika kategorier. Där ser jag exakt vad jag lägger pengar på under en månad och ifall jag haft pengar över eller ett underskott. Då vet jag vad jag kan tänka på under följande månad för att spara pengar. 2. BUDGETERA FÖR DITT SPARANDE Bestäm dig för att lägga en viss summa åt sidan per månad. Gör det automatiskt, överför summan till exempel till ett annat konto direkt. Då tvingas du under resten av månaden anpassa ditt köpbeteende enligt det. 3. LÄGG MÄRKE TILL DE SMÅ UTGIFTERNA Det är lätt att tänka att man vill försöka minska på de stora utgifterna för att spara, vilket förstås kan vara nödvändigt. Många bäckar små blir ändå en stor å, och detta kan hända

utan att man märker det. Köper du kaffe varje dag? Då kan du antagligen spara in relativt mycket genom att ta med eget i stället. 4. UNDVIK IMPULSKÖP Fundera ordentligt innan du köper något. Behöver du det verkligen? Vissa rekommenderar 30-dagarsregeln, att vänta 30 dagar efter att du kommit på idén innan du köper något. Det ger dig också tid att ta reda på om du kan köpa det begagnat eller eventuellt om du klarar dig med att låna eller hyra i stället för att köpa. 5. SÄTT UPP ETT MÅL Planera hur mycket du vill spara inom en viss tid, och föreställ dig känslan då du uppnått målet och eventuellt hur du kan belöna dig själv (utan att bränna hela summan på en gång). Det ger motivation att regelbundet fortsätta med sparandet.

.8.

1. ÖPPNA ETT VÄRDEANDELSKONTO Detta kan göras hos de flesta traditionella banker, men även digitala investeringsbanker, till exempel Nordnet. Du kan också välja att öppna ett aktiesparkonto, ett nytt sorts konto som lanserats i Finland i början av 2020. På det vanliga värdeandelskontot kan du spara i aktier, fonder och andra sorters värdepapper. På aktiesparkontot kan du endast spara i aktier. Aktiesparkontot skiljer sig från värdeandelskontot framför allt då det gäller beskattningen. Du beskattas för eventuella kapitalinkomster (placeringarnas värdeökning och dividender) först då du lyfter pengarna från aktiesparkontot. På värdeandelskontot däremot, skickas informationen om dina kapitalinkomster automatiskt till skattemyndigheterna och du får en räkning på eventuella skatter i samband med skattedeklarationen. Aktiesparkontots maximala insättningssumma är 50 000 euro, värdeandelskontot har ingen gräns. 2. VÄLJ PLACERINGSSUMMA OCH -FREKVENS Fundera om du vill placera en större summa med en gång eller mindre summor regelbundet, till exempel en gång i månaden. Då du sprider ut dina placeringar över tid får du en diversifieringsnytta i och med att du inte behöver tajma placeringarna vid en tidpunkt då marknadspriserna är låga. Många banker har även månadssparprogram, som möjliggör en automatisering av ditt sparande. Om du har en större summa att investera kan du ändå fundera på att placera allt eller största delen med en gång, eftersom den bästa placeringsstrategin trots allt är att börja i tid. 3. VÄLJ PLACERINGSOBJEKT För långsiktiga placerare finns det några olika alternativ: bland annat aktier och fonder. En aktie är en liten andel av ett börsnoterat bolag. Du kan äga aktier i finländska bolag som Nokia, Kone, Kesko, Finnair eller Marimekko, men också utländska bolag som Tesla, Netflix, Google, Snapchat eller Disney. Du måste alltid köpa minst en hel aktie,

.9.

och aktiepriserna varierar från några cent till flera hundra euro. Ifall du vill börja spara i aktier rekommenderar jag att välja bekanta bolag som du förstår dig på. Kom även ihåg att banker ofta debiterar ett courtage (en avgift) för börshandel som du betalar i samband med varje aktieköp och -försäljning. Ett annat alternativ är att placera i fonder, det vill säga portföljer som består av aktier inom olika kategorier. Till skillnad från aktier behöver du inte köpa en hel fondandel åt gången, utan kan placera en valfri summa. Fonder förvaltas av ett fondbolag, som oftast tar en liten årsavgift som avdras från dina fondplaceringars värde. Du betalar ändå oftast inget courtage då du köper eller säljer fonder, vilket gör det enkelt att spara mindre summor åt gången. Du kan välja att placera i fonder inom olika kategorier baserat på till exempel geografiskt fokus, sektor eller tema. En viktig fördel med fonder är deras diversifieringsnytta. Du lägger inte alla ägg i en korg utan placerar i många olika aktier och investeringsobjekt genom en enda fond. 4. HA TÅLAMOD Börsmarknaderna går upp och ner, och det finns en risk att dina placeringar förlorar värde. Därför är det viktigt att inte placera pengar som du kanske kommer att behöva inom den närmaste tiden, utan att ha tålamod och is i magen under en nedgångsperiod. Den långsiktiga trenden är trots allt stigande, så över en längre tid är det mest sannolika att dina placeringars värde ökar. 5. BÖRJA REDAN IDAG Ränta-på-ränta-effekten innebär att värdet på dina placeringar ökar i en snabbare takt ju längre du sparar. Den allra bästa placeringsstrategin är med andra ord att börja så tidigt som möjligt, inte att försöka tajma tidpunkten exakt rätt eller att hitta det perfekta placeringsobjektet. Det finns ett citat som jag gillar: “Den bästa tiden att börja spara var igår, men den näst bästa tiden är idag”.

FÖRBUNDET

TULEVAISUUDEN TYÖMARKKINAT RKP-NUORTEN SYYSSEMINAARI 2020

Annica Tallqvist, RKP-nuorten korkeakoulupolitiikan ja organisoinnin toiminnanjohtaja KUVAT Anna Hellberg T E KST I

RKP-nuorten syysseminaari on jokavuotinen tapahtuma, jonka tarkoituksena on tarjota nuorille mahdollisuus tutustua ajankohtaisiin teemoihin ja oppia näistä lisää asiantuntijoilta. Vuoden 2020 syysseminaarin oli alunperin tarkoitus olla Turussa ja verkossa järjestettävä hybridi-tapahtuma, mutta koronatilanteen vuoksi tämän vuoden semniaari järjestettiin ensimmäistä kertaa ikinä online-tapahtumana. Tästä huolimatta seminaari oli suuri menestys. Joka vuosi syysseminaarille valitaan ajankohtainen teema, ja tänä vuonna teemana oli tulevaisuuden työmarkkinat. Melkein kaikki ovat samaa mieltä siitä, että tulevaisuuden talousnäkymät ovat synkät. Mitä voimme odottaa tulevaisuuden työmarkkinoilta? Onko ongelmiin olemassa ratkaisua? Nämä olivat seminaarin keskeisiä kysymyksiä. Puhujamme Simon Granroth, Oscar Nyman ja Maria Häggman vastasivat kysymyksiin ja esittelivät aiheeseen kuuluvia aspekteja kuten työmarkkinoiden digitalisaatio, vinkit oman työhakemuksen tekemiseen ja ammattiliittojen rooli työmarkkinoilla. Seminaaria johti taidokkaasti RKP-nuorten liittohallituksen jäsen Tyko Hertzberg. Simon Granroth, valtiotieteiden maisteri ja tiedetoimittaja, kertoi millä tavalla megatrendit ja digitalisaatio tulee vaikuttamaan meidän arkeemme. Tähän liittyy keskeisesti kysymys

siitä, millä tasolla voidaan odottaa koneiden tekevän ihmisten työtä tulevaisuudessa. Mihin tehtäviin koneet pystyvät, ja mihin tehtäviin koneet eivät koskaan tule pystymään? Minkälaisia menettelytapoja pitää luoda, jotta pystymme vastaamaan tulevaisuuden haasteisiin? Granrothin ajankohtaiset teemat herättivät paljon keskustelua ja ajatuksia siitä, mitä voimme tulevaisuudelta odottaa. Oscar Nyman työskentelee uravalmentajana Turun yliopistolla ja antoi vinkkejä työhakemuksen tekemiseen ja itsetuntemuksensa kehittämiseen työelämässä. Tärkeä vinkki oli muun muassa konkreettisten esimerkkien esille nostaminen sekä työhakemuksessa, että -haastattelussa, ja miten näiden avulla helposti voi erottua joukosta. On myös hyvä osata pohtia omia heikompia puoliaan ja perustella, miten niitä pystyy kompensoimaan vahvemmilla puolillaan. Monia huolestuttaa jännittäminen haastattelutilanteessa, mutta Nyman totesi tähän, että jännittäminen on täysin hyväksyttävää – melkeinpä pakollista. Seminaarin viimeinen puhuja oli Maria Häggman, joka toimii kansainvälisenä johtajana palkansaajajärjestö STTK:ssa. Häggman kertoi muutoksista työmarkkinoilla ja

. 11 .

siitä, miten nuoret pystyvät vaikuttamaan omiin ehtoihinsa työelämässä ammattiliittojen kautta. Keskustelua herätti ammattiliittojen ajankohtaisuudet sekä liittojen välinen yhteistyö. Monille nuorille ja vastavalmistuneille voi olla epäselvää, miten ammattiliitot konkreettisesti vaikuttavat ihmisten arkeen ja mihin liittojen kautta voi itse vaikuttaa. Siksi aihe on hyvin tärkeä, varsinkin tulevaisuuden haasteita ajatellen. Tulevaisuuden talous ja työmarkkinat voivat monen mielestä näyttää synkiltä ja pelottavilta, mikä on täysin ymmärrettävää. Tämän takia on tärkeää tuoda näitä asioita esille ja keskustella. Mutta myös muistuttaa yhteiskuntaa siitä, että ongelmat, joihin nyt ei puututa, periytyvät entistä suurempina seuraaville sukupolville.

DET HÄR ÄR EPU:

arknadspolitis ka utskottet ekonomi- och arbetsm I förra numret av Liber, som hade temat minoriteter, presenterade vi SU:s Jämställdhetsutskott eller JämU, som vi brukar kalla det. Nu med temat pengar känns det mer än passande att presentera ett av våra andra utskott: EPU. Här är fyra frågor och fyra svar av utskottets ordförande Dan Cederlöf.

VAD ÄR EPU?

HURDANA FÖRHOPPNINGAR HAR DU FÖR EPU DET HÄR VERKSAMHETSÅRET?

EPU är förkortningen för Ekonomi- och arbetsmarknadspolitiska utskottet. VAD GÖR EPU?

EPU arrangerar verksamhet och diskuterar aktuella ärenden i samhället som gäller ekonomin och arbetsmarknaden. Verksamheten kan vara studiebesök, föreläsningar, paneldiskussioner och allt annat som utskottsmedlemmarna kommer på. Dessutom tar EPU ställning i frågor som vi tycker är viktiga och hjälper förbundet med kommunalvalet. VAD FICK DIG ATT BLI INTRESSERAD AV EKONOMIPOLITIK?

Mitt intresse för ekonomi föddes redan i högstadiet, men då handlade det främst om hur mycket jag avskydde skatter. Det var inte förrän på gymnasiet som jag började lära mig om hur mångfasetterad frågan om ekonomi är. Ju mera jag lärde mig om ekonomi, desto mer ökade mitt intresse för politiken kring ekonomin. Då en SU:are kontaktade mig och frågade ifall jag ville söka ordförandeposten i EPU blev jag intresserad och skickade in min ansökan nära på direkt.

Det här verksamhetsåret kommer bli kort, men ändå förväntar jag mig att vi kommer åstadkomma en hel del. Aktuella ärenden har varit situationen på arbetsmarknaden under coronapandemin, och specifikt hur ungdomar har påverkats. Därmed har även frågan om ungt företagande förts fram och vi hoppas kunna arrangera ett evenemang kring temat. Vi planerar också föra en diskussion kring Veikkaus och förhoppningsvis kunna arrangera något evenemang eller studiebesök kopplat till Veikkaus. Man kan ju inte glömma kommunalvalet heller, som kommer vara ett genomgående tema under så gott som hela verksamhetsåret.

PS. EPU kommer att skapa ett Instagram-konto inom kort, håll ögonen öppna!

. 12 .

NIT NEGATIV INKOMSTBESKATTNING

Ellen Wenman, verksamhetsledare för Svensk Ungdom i Nyland

TEXT

NEGATIV INKOMSTBESKATTNING , även

känd som NIT, är en version av basinkomst som uppmuntrar till arbete och motverkar flitfällor. Flitfällor är det som uppstår i vårt nuvarande socialskyddssystem, då det ofta är ekonomiskt mer motiverande att inte jobba – eftersom man då kan bli av med sitt stöd oberoende av hur lågavlönat ens jobb är. Negativ inkomstbeskattning innebär att man kan gå på plus i sin beskattning om ens inkomster är låga. Som arbetslös är man berättigad till en viss grundinkomst, och i fall man har inkomster, men väldigt låga sådana, är man berättigad till en mindre summa för att komplettera dem. Stödet skulle dock aldrig sjunka snabbare än inkomsterna ökar. Detta betyder att det – till motsats från vårt nuvarande system – alltid skulle löna sig att jobba. Arbetsmarknaden idag ser väldigt annorlunda ut nu än den gjorde på den tiden då man byggde upp vårt nuvarande socialbidragssystem. Idag kan man både studera och jobba deltid, vara mikroföretagare, frilansare eller deltidspensionär. Vårt stödsystem behöver uppdateras för att spegla den komplexa värld vi lever i. NIT skulle även erbjuda ett system utan lika mycket byråkrati – alla skulle ha rättighet till grundstödet utan att det till exempel krävs behovsprövning.

EXEMPEL PÅ NEGATIV SKATTEMODELL Brutto

Skatteprocent (%)

0€

Skatt (att betala)*

Netto

- 675 €

675 €

1000 €

- 22,5%

- 225 €

1225 €

1500 €

0€

1500 €

3000 €

22,5%

675 €

2325 €

6000 €

33,8%

2025 €

3975 €

12000 €

39,4%

4725 €

7275 €

*Ett minustecken framför skattesumman betyder att du får pengar

EKONOMI

NIT

2013 På SU:s 70:e kongress, redan år 2013, klubbades det igenom en motion för att utarbeta en modell för negativ inkomstbeskattning i Finland

VÄGEN FRÅN KONGRESSBESLUT TILL REGERINGSPROGRAM

1 20

Samma år framförde SU en motion på SFP:s partidag: ATT SFP:s representanter i riksdagen och regeringen skall verka för att en modell av negativ inkomstbeskattning utarbetas i Finland.

År 2016 var SU igen i farten på SFP:s partidag. Mellan 2013 och 2016 hade nästan alla partier fört fram en egen modell för grundinkomst, och SFP hade hamnat på efterkälken. SU förespråkade fortsättningsvis NIT som det mest effektiva systemet för basinkomst. Återigen blev beslutet att SFP fortsätter jobba på sitt skattesystem som “motarbetar flitfällor och svartjobb, främjar sysselsättningen och stärker de finska företagens konkurrenskraft” – alltså fortsätter den process som påbörjades 2013.

Dessvärre godkändes inte motionen under partidagen. I stället beslöts detta: "SFP tar initiativ till ett nytt skattesystem som motarbetar flitfällor och svartjobb, främjar sysselsättningen och stärker de finska företagens konkurrenskraft."

Någonting som vagt lutade mot NIT, men ändå inte motsvarade den progressivitet som efterfrågades. Motiveringen till att inte godkänna motionen var att det saknades forskning med fokus på NIT och Finland och praktiska erfarenheter av ett liknande system.

2016

. 14 .

2020

Ett år senare, år 2019, meddelade Rinnes regering att ett försök med negativ inkomstbeskattning skulle göras. Senare blev Marin Finlands nya statsminister och under hennes ledning fortsätter arbetet för att utföra ett försök med negativ inkomstbeskattning i Finland.

2019

Idag, sju år efter vår ursprungliga motion, väntar Svensk Ungdom med spänning på att ett reformerat stödsystem enligt NIT ska bli verklighet i Finland

Så sent som på partidagen år 2018 var SFP redo att se NIT som ett relevant alternativ som borde utredas jämte andra modeller. Dock var partidagsbeslutet fortfarande inte så progressivt som SU hade hoppats, och i stället för att börja förespråka en negativ inkomstbeskattning fortsatte arbetsprocessen med utredning.

2018

SVENSK UNGDOM SOM FÖREGÅNGARE TEXT

Frida Sigfrids

Motionen om negativ inkomstskatt är ett bra exempel på hur Svensk Ungdoms politik kan förändra vårt samhälle. Ibland hör man nedvärderande diskussioner om ungdomsförbund och deras reella möjligheter att påverka politiken. Jag håller inte med om dessa kommentarer, utan anser att SU har otroligt bra möjligheter att påverka vår omgivning. Svenska folkpartiet är bra på att inkludera SU, inte bara genom att lyssna på våra åsikter, utan genom att konkret ge oss mandat kring mötesbordet. Ett exempel är regeringsförhandlingarna 2019 där både jag och tidigare förbundsordförande Christoffer Ingo fick delta som partiets förhandlare.

Politiska förändringar tar ofta länge att få igenom, vilket konkretiseras i fallet med den negativa inkomstbeskattningen. Svensk Ungdom fick föra fram motionen flera gånger för att få den godkänd. Det krävs flera omgångar för att skapa debatt och till sist en förändring. Ett annat exempel är den jämlika äktenskapslagen som SU förde fram på SFP:s partidag och som först väckte lite motstånd – men idag är en självklarhet. Med det här vill jag säga att det alltid lönar sig att kämpa för de frågor som är viktiga för en själv. Senare kan de hittas i regeringsprogrammet, precis som den negativa inkomstskatten, bara man inte ger upp.

. 15 .

SAMHÄLLE

Ingen ska behöva tacka nej till ett jobb för att rädda sin rumskompis bostadsbidrag.

Individualisera

BOSTADSBIDRAGET Anna Oksanen, ordförande för Högskolepolitiska utskottet LSK och Peggy Johansson, medlem i LSK BILD Marie Krogius TEXT

I slutet av sommaren trillar resultaten från högskolornas antagningar in och tusentals studenter påbörjar jakten efter en bostad. Alla som varit med om denna jakt vet att det definitivt inte är lätt, i synnerhet i de större städerna. Att bo tillsammans med någon är för många en smidig lösning på problemet. Det innebär ökade möjligheter att hitta en bostad, men också mindre ensamhet och delad hyra. En delad bostad med andra kan vara det bästa alternativet, men tänk om det inte är ekonomiskt möjligt för att det blir dyrare än att bo ensam?

Trots förbättringen finns det fortfarande aspekter som är problematiska. Bostadsbidraget är inte individuellt utan beviljas gemensamt åt hela hushållet. Personer med skilda hyreskontrakt hör enligt FPA till skilda hushåll, med undantag av äkta makar, par eller nära släktingar. Denna definition är problematisk, eftersom FPA subjektivt tolkar vem som är ett par och detta påverkar möjligheterna att få allmänt bostadsbidrag. Att en myndighet kan ta sig rätten att avgöra till vilken grad man är ihop är inte rimligt. Dessutom kan regeln tolkas som att personer i samma hushåll har en skyldighet att försörja varandra. Skyldigheten att försörja någon annan gäller enligt lag endast äkta makar. Den ena parten har alltså inte rätt till bostadsbidrag på grund av den andra partens inkomster, men den andra parten är heller inte juridiskt bunden till att försörja sin rumskamrat .

Det optimala bostadsbidraget skulle vara individuellt och möjliggöra att studerande kan arbeta måttligt vid sidan om studierna utan att bestraffas. År 2017 reformerades bostadsbidraget och då flyttades studerande över till det allmänna bostadsbidraget. Reformen medförde många positiva effekter då studerande slutade behandlas som en separat grupp i samhället och stödet numera bättre reflekterar den verkliga hyresnivån. Till de positiva aspekterna hör även att studerande nu kan få bostadsbidrag också under de månader de inte studerar, förutsatt att man inte överskrider inkomstgränserna.

Många studerande tvingas jobba vid sidan om studierna för att få vardagen att gå ihop. Detta kräver mycket tid, och borde vara en chans att försörja sig själv och spara pengar inför sin framtid. Det nuvarande systemet missgynnar hushåll där den ena parten arbetar, eftersom det direkt påverkar den andra partens bostadsbidrag på ett negativt sätt. Ingen ska behöva tacka nej till ett jobb för att rädda sin rumskompis bostadsbidrag. Ingen ska heller tvingas att arbeta vid sidan om studierna bara för att rumskompisen har en inkomst. Bostadsbidraget bör därför bli individuellt för alla som inte är gifta par eller bor hos sina föräldrar!

. 17 .

HISTORIA

Vad är pengar? TEXT&ILLUSTRATION

DET ÄR HUNDRATALS ÅR mellan

ekorrskinn och FPA-stöd, och dessa känns som två koncept så långt ifrån varandra som det bara går att komma. De ligger ändå båda under samma system – det vi idag kallar pengar. Min vardag påverkas av pengar vare sig jag vill det eller inte. Trots att jag ser charmen i ett icke-materiellt liv där fokus ligger på människorelationer och en uppskattning för allt som är gratis, är jag tvungen att ta del i den gemensamma ekonomin. Jag hatar inte det, men jag kan inte heller påstå att jag älskar pengar och allt vad de står för. Ofta är de första känslorna jag får av pengar stress och förvirring. Pengar gör vårt liv både lätt och svårt. I ett system med byteshandel

Marie Krogius

skulle människor vara tvungna att vara så gott som självförsörjande. Om vi plötsligt skulle återgå till byteshandel och jag skulle jobba som layoutgrafiker och behöva mjölk till kaffet, skulle jag vara tvungen att hitta en bonde med kossor. Jag skulle erbjuda mina layouttjänster i utbyte mot mjölk. Men bonden behöver nödvändigtvis ingen layoutservice, så jag borde hitta en bonde som också har behov att få en tidning layoutad. Om jag lyckas hitta en bonde med behov av mitt layoutjobb, hur många sidor ska jag layouta och till vilket pris? Vi säger att bonden betalar mig i 500 liter mjölk. Nu har jag ungefär 499 liter mjölk överlopps, som jag inte hinner dricka upp före det surnar.

. 18 .

Pengar är en fantastisk innovation som tillåter oss att byta service mot valuta och att fastställa värde. Det är ett praktiskt system som idag inte kräver något annat från dess användare än tillit. VARFÖR PENGAR? Minns du tiden före corona när man kunde använda kontanter i butiken? Mynt hade ursprungligen ett egenvärde i den ädelmetall som myntet var gjort av. Man betalade i metallens värde i vikt. I Sverige på 1600-talet gick det så långt att man konverterade silvrets värde i riksdaler till stora kopparpengar som kunde väga upp till 20 kilogram.

Idag har vi lyckligtvis frångått detta opraktiska sätt att kärra omkring på pengar, och bryr oss inte längre om att få värdet av mynt i vikt, utan i rätt sort. Ett tvåeurosmynt är idag gjort av nickelmässing och nickelbrons och väger 8,5 gram. Från ett strängt materialmässigt perspektiv är det alltså rätt värdelöst – för att inte tala om papperssedlar. Sedlar var ursprungligen skuldebrev där det framkom hur många mynt banken var skyldig kunden för en bankinsättning. Man kunde alltså föra en säck med mynt till banken och få i en lapp i utbyte där det stod hur många mynt banken förvaltar för dig. Någonstans i härvan bland samhällets och ekonomins utveckling kom man fram till att

. 19 .

sedlarna faktiskt också kan vara värda pengar, bara man är överens om saken. Dollarn var bunden till guldets värde ända fram till 1970. USA skuldsattes stort under 1960-talet till följd av Vietnamkriget, och för att kompensera för utgifterna trycktes mera sedlar. Inflationen gjorde att guldreserverna bara räckte till för att täcka ungefär 20% av alla sedlar i omsättning, så 1971 bestämde man att dollarns värde inte längre skulle vara bundet till guld. Förändringen märktes knappt i människors vardagliga liv, trots att sedeln hade gått från att vara värd någonting i en ädelmetall till att vara värdelös i sig själv.

våra föräldrar, om vi kommer ha stabila jobb eller möjlighet att köpa en tillfredsställande bostad. Så vad är pengar? Det kan till en början verka som en absurd fråga att ställa sig, men svaret är inte alls entydigt. I vardagligt språk är pengar något du använder i butiken för att köpa middag. Om du har mycket pengar köper du inrefilé, om du har lite pengar får du nöja dig med ett paket snabbnudlar. Ju mer man tänker på pengar, desto mindre verkar man begripa. Pengar är både tillit och misstro, lycka och oro. Pengar finns överallt, men det bästa i livet är ändå gratis?

Idag är största delen av pengarna i omsättning digitala. De existerar alltså inte överhuvudtaget, förutom i något elektroniskt system som siffror på en skärm. Centralbankerna bestämmer (sådär överdrivet simplifierat) att skapa pengar från intet. Det behövs alltså inga ädelmetaller eller materiella resurser för att skapa mera pengar för ditt bostadslån på 100 000 euro. Banken knapprar bara in en summa “nya pengar” som sedan syns på din nätbank. Skönt så, du slipper bära hem en säck med mynt. VEM FÅR TALA OM PENGAR? Så fort man ifrågasätter pengar blir allt väldigt svårt. Pengar är paradoxalt nog samtidigt ett väldigt konkret och ett väldigt abstrakt koncept. De är trots allt bara ett betalningsmedel, ett sätt att fastställa pris och ett sätt att förvara värde. Att tala om pengar är fortsättningsvis svårt, inte på grund av det abstrakta konceptet, men eftersom det är relativt tabubelagt. För lite pengar är skamligt och för mycket pengar är själviskt. Intresse för pengar förknippas med egoism, ytlighet och snobberi. Ibland känner jag också att jag inte får tala om pengar eftersom jag inte har någon expertis överhuvudtaget, och att ansvaret för att bevaka porten till pengavalven ligger enbart hos finanshajar och ekonomer.

Vi vet också att pengar, särskilt brist på pengar, är en stor stress- och hälsofaktor. Trots att pengar är en av mänsklighetens fiffigaste innovationer och mest fascinerande system, har det alltid funnits en mörk sida av myntet. Vi som är födda på 90-talet har blivit uppfostrade i efterdyningarna av “laman”, levt igenom en “once in a lifetime” -finanskrasch 2008 och väntar ängsligt på vilka finansiella konsekvenser coronakrisen kommer att föra med sig i våra vuxna liv. Många unga är skeptiska till om vi någonsin överhuvudtaget uppnår en likadan levnadsstandard som

. 20 .

Kommunalpolitik kan ibland låta tråkigt, byråkratiskt, svårt eller flummigt. Men detta är inte hela sanningen. I själva verket hör de beslut som fattas i kommunerna till de mest konkreta beslut som påverkar oss alla. Ska din hemkommun erbjuda gratis preventivmedel? Var ska lokaltrafiken stanna för att så många som möjligt ska kunna åka kollektivt? Vad ska elever och studerande äta i skolan? Hur stora ska elevgrupperna vara i skolan och daghemmen? Hur fördelas turerna i ishallen för ishockey- eller konsåkningsträningar? Hur tillgänglig är skolpsykologen i skolan? Vilken skatteprocent har din hemkommun? Var ska återvinningspunkter placeras så fler sorterar sina sopor? Söndagen den 18 april väljer vi nya beslutsfattare i din hemkommun. Har du en åsikt om ens en av de ovanstående frågorna skulle du bli en utmärkt kommunalvalskandidat.

Låt inte bara andra bestämma om det som angår dig. Var själv med och påverka och ställ upp i kommunalvalet! LÄS MER OCH ANMÄL DITT INTRESSE PÅ SU.FI/KOMMUNALVAL

. 21 .

EKONOMI

HUR OROLIGA SKA VI VARA ÖVER STATSSKULDEN, ANDERS ADLERCREUTZ? TEXT FOTO

Anna Hellberg Sofia Jern

Anders Adlercreutz är ordförande för svenska riksdagsgruppen, har fem barn och är arkitekt till yrket. I riksdagen sitter han i försvarsutskottet och finansutskottet, varav det sistnämnda definitivt haft ett omtumlande år. Jag var nyfiken på vad de som bestämmer om vårt lands ekonomi känner efter ett år då inget gått enligt budgetplanerna. En tisdagmorgon då Adlercreutz hade en ledig stund för Liber passade jag på att ställa alla frågor jag grubblat på kring nationalekonomi. Det här är vad han svarade.

. 22 .

HUR HAR FINANSUTSKOTTETS ARBETE SETT UT DET SENASTE ÅRET?

– Finansutskottet är lite som spindeln i nätet. Allt som görs i riksdagen har någon sorts koppling till finansutskottet, för det behövs pengar till nästan allting. Det senaste halvåret i utskottet har varit kaotiskt på alla sätt, och mentaliteten har förändrats totalt. Förr förhandlade vi om 2, 3 eller 4 miljoner och nu plötsligt är 2 eller 3 miljarder ordinära summor. Men det är bra att minnas att vi tillfälligt lever i en annan verklighet, det kommer inte att vara för evigt och vi måste jobba för att normalisera läget.

dukten (BNP) är knappa 40%. Finlands är snart över 70%. – Vi låg på ungefär samma nivå med Sverige i början av 2000-talet, med de gjorde sina reformer och hade en snabb rekyl efter finanskrisen 2008, medan vi trampade gyttja ganska länge. Det finns också andra skillnader. Den svenska ekonomin har inte varit lika beroende av enskilda stora företag som Finland, jag syftar till exempel på Nokia. Vi borde också ha en mer diversifierad ekonomi, men det här kan inte ske enbart genom regeringens eller riksdagens åtgärder.

VÅRA UNGAS AXLAR ATT BETALA. OCH NU HAR DEN FÖRSTÅS VUXIT AVSEVÄRT. HUR OROLIGA SKA VI VARA ÖVER SKULDEN?

– Man ska ta den på allvar – och nog kan det finnas skäl att vara lite orolig också. Trots det är Finland en rätt säker hamn för dem som vill placera pengar och i dag är skulden hyggligt lätt att hantera, då räntan är nästan på noll. Som en del av EU har vi en annan stabilitet än under 90-talets recession. Europeiska centralbanken kommer att stimulera ekonomin och man kan anta att räntorna hålls relativt stabila många år in i framtiden. – Men vi kan inte bygga vår ekonomi på noll ränta hur länge som helst. Vi vet inte hur marknaden utvecklas, och när den generella europeiska ekonomin återhämtar sig finns det incitament att höja räntorna. Om Finlands ekonomi då inte hänger med i farten är vi i blåsten.

VAD HÄNDER OM INGEN VILL KÖPA

VAD ÄR FINLANDS STÖRSTA

UPP STATENS OBLIGATIONER?

UTMANING JUST NU?

– Då måste man förbättra villkoren, det vill säga gå med på högre ränta. Det hände under finanskrisen med Grekland, Italien och Spanien; räntan på statsobligationerna steg. Det som avgör räntans storlek är tilliten på landet, landets politiska system, till exempel mängden korruption och hur fungerande samhällsstrukturen och demokratin är. Därför är det viktigt att folk ska tro på Finland så de inte kräver så hög avkastning. Just nu har Finland ryktet som en stabil hamn att investera i.

– En åldrande befolkning. Det föds för få Finländare och antalet människor i arbete är för litet, så vår befolkningsstruktur är ofördelaktig. Det har delvis att göra men att vi har förhållit oss ganska avogt till invandring. Vi måste göra flera saker: sporra till invandring, höja pensionsåldern och säkra att de som är i arbetsför ålder kan arbeta.

ÄR SKULDSATTA OCH TILL VEM?

VILKA ÄR DE VIKTIGASTE OM ALLA ÄR SKULDSATTA, KAN MAN

FÖRÄNDRINGARNA SOM

INTE AVSKRIVA LITE SKULD?

KRÄVS FÖR ATT FÅ VÅR

KOMMER VI HÄNGA MED I FARTEN?

– Det beror ganska långt på vad den här regeringen lyckas göra. Om vi tror att vi kan knalla på som vanligt utan att göra reformer – då lurar vi nog oss själva! Vi måste reformera arbetsmarknaden och öka dynamiken inom ekonomin, göra det som Sverige gjorde för 20 år sedan. De är i en mycket bättre situation än vi idag, deras andel skuld av bruttonationalpro-

ÄN ATT SKULDSÄTTA SIG?

– Ett land säger hur mycket lån de behöver, ger ut sina obligationer på marknaden och så kommer olika institutioner och köper upp dem. Det kan vara banker, fonder eller vad som helst, både inhemska och utländska aktörer.

VAD ÄR STATSSKULD EGENTLIGEN?

TALADES DET OM STATSSKULDEN OCH ATT DEN KOMMER FALLA PÅ

FINNS DET INGET ANNAT ALTERNATIV

– Budgeten för år 2020 planerades så att underskottet skulle vara 2 miljarder. I stället gick vi 20 miljarder på minus. Det har skett en fruktansvärd förskjutning, men det betyder inte att utgifterna skulle ha ökat med 18 miljarder, utan inkomsterna har också minskat. Vi hade inte riktigt något val. Alternativet hade varit att chockhöja skatterna med 5 miljarder och skära ner på utgifterna med 13 miljarder, men det skulle totalt ha stoppat ekonomin och gjort bekämpningen av corona omöjlig. – Nästa år kommer vi att göra ett underskott på ca 11 miljarder. Vi ser det som bättre att staten skuldsätter sig i stället för att kommunerna behöver säga upp folk.

HUR ÄR DET MÖJLIGT ATT LÄNDER REDAN FÖRE CORONAKRISEN

hanterbar. Senaste åren – före corona – hade Finlands andel statsskuld av bruttonationalprodukten blivit lite mindre, men det var för att BNP steg, inte för att skulderna skulle ha sjunkit.

EKONOMI PÅ FÖTTER?

– Det har talats om det, men jag tycker det skulle dra mattan under allting. Då skulle säkert kommande kreditorer också räkna med att skulden kan avskrivas, vilket kunde höja räntorna. – Vi tar lån och betalar sakta tillbaka, och tar nya lån för att betala tillbaka det vi lånat; det är en rullande grej som pågår hela tiden. Vi kommer aldrig komma till noll men försöker hålla den totala summan

. 24 .

– I stället för att göra arbetslivet så statiskt som möjligt borde vi göra det så dynamiskt som möjligt. Nu har vi strukturer som är byggda för en situation där man har en arbetskarriär. Men så är det sällan. Samtidigt minskar våra strukturer incentiven att byta jobb, skola om sig och tänka annorlunda. De arbetsmarknadsreformer vi gör nu

borde fokusera på individens möjligheter i stället för en yrkeskårs levnadsvillkor i ett vakuum. Finland är en del av en internationell värld där man också tävlar internationellt, och ett snävt tänkande gagnar varken företagen, branscherna eller Finland. – Vi behöver lokala avtal, ett mer jämställt arbetsliv, mer flexibla arbetstider och arbetsförhållanden. Vi borde sudda ut gränsen mellan anställd och arbetsgivare, mellan företagare och anställd. Alla indelningar av människor och branscher i olika fack förhindrar den förändring och den dynamik vi behöver. HUR OROLIG BEHÖVER EN UNGDOM IDAG VARA ÖVER SIN EGEN FRAMTID?

– Förr tänkte man kanske att trygghet var att ha ett fast jobb, att gå in genom fabriksporten som 24-åring och ut som 65-åring. Få kommer i framtiden att ha en sådan arbetskarriär, utan i stället kommer folk att byta yrke och göra olika saker. Kanske jobba som anställd ibland och sedan

som företagare. – Samtidigt behöver man inte stressa över att alla beslut man fattar skulle vara totalt avgörande. Det är inte längre så att det man börjar studera definierar allting. Så länge man håller sig öppen till nya utmaningar och kanske internationella uppdrag, bygger nätverk och breddar sitt kunnande så klarar man sig nog.

att Finland är ett hyggligt land. Vi har koll på många av de grundläggande strukturer som andra kämpar med. – Så nog är jag hoppfull. Pengar, idéer och företag väljer bland länder, rangordnar dem och bestämmer vart de vill gå. Jag tror Finland är rätt högt på de listorna för det finns många grundläggande styrkor i det finländska samhället.

HUR OROLIG ELLER HOPPFULL

VILKA ÄR DE ALLRA MEST AKTUELLA

KÄNNER DU DIG INFÖR FINLANDS

OCH REALISTISKA FÖRÄNDRINGAR

FRAMTID?

ATT FOKUSERA PÅ JUST NU?

– Trots att vi har stora utmaningar, så har den relativa positionen också betydelse. Det är ingen tillfällighet att Finland är i topp 5 eller topp 10 på nästan vilken mätare som helst; vare sig det handlar om utbildning, låg korruption, ett stabilt och säkert samhälle, hur lyckliga människor upplever att dom är eller konkurrenskraft. Skulle det komma någon från yttre rymden och få en excel-tabell med basuppgifter om alla världens länder så tror jag de skulle tycka

– Den här regeringen måste fatta beslut som leder till 80 000 nya arbetsmöjligheter. – För det första måste vi få folk att vara längre i arbete genom att satsa på äldre människors arbetshälsa och -välmående. – För det andra måste vi göra en familjeledighetsreform som stöder unga kvinnors karriärer. Det får inte vara så att kvinnor och män har samma karriärutveckling tills de är trettio och så plötsligt kör alla män

. 25 .

förbi och kvinnor förväntas stanna hemma. Ett land som Finland med begränsade resurser måste använda dem på bästa möjliga sätt. Om vi har strukturer som skapar väntevärden om vem som jobbar och vem som inte gör det så är vi ineffektiva per definition. – För det tredje måste vi inse att företag idag är annorlunda än förut. Vi kommer inte ha möjligheten att förlita oss på några stora halvstatliga industriella aktörer som kör på i 50 eller 100 år. I stället kommer vi ha en massa små företag som föds och dör, och då kan inte allt bindas av genomgripande takavtal, utan man måste kunna komma överens lokalt på företagsnivå. – Det behövs alltså flexibilitet, jämställdhet och förståelse för att den näringslivsstruktur vi hade på 70- och 80-talet inte riktigt finns mera. VI MÅSTE ALLTSÅ FÖRÄNDRA PÅ ATTITYDER OCH INTE BARA LAGAR OCH STRUKTURER?

– Jag tror att fördomar per definition är oanalytiska förhållandesätt. De säger inte vad du är utan vad jag tror att du är. Fördomar bygger barriärer och skyfflar in folk i slussar dit de egentligen inte vill gå och dit det är korkat att försöka slussa in dem. Då gör de fel saker på fel sätt. – Vem är jag som arbetsgivare eller arbetstagare och hurdant är det förhållandet? Är det en kamp mellan två motpoler eller jobbar de tillsammans. Det här är man bättre på i Sverige, vi har ett gammalt förhållningssätt att det här är två aktörer som kämpar på arbetsmarknaden och den starkare vinner. I Sverige arbetar man mera tillsammans och vill åt samma håll.

OM MAN ÄR INTRESSERAD AV – MEN RÄTT OINSATT I – NATIONALEKONOMI, HUR SKA MAN GÖRA FÖR ATT HÄNGA MED I DISKUSSIONEN? HAR DU NÅGRA TIPS?

– Nationalekonomi är ju hyggligt komplicerat – och dessutom färgat av politik. Oppositionen säger en sak, regeringen säger en annan och sanningen ligger säkert någonstans mittemellan. – Om man vill känna sig lugn och att det nog fixar sig kan man passa på att läsa då Sixten Korkman skriver en kolumn. Han har ett ganska lugnt perspektiv: visst finns det krusningar på ytan och kanske någon stormvind härifrån och därifrån, men våra grundfundament är ändå okej. Han är en kolumnist med en ganska positiv approach. – Så finns det en kolumnist som heter Tuomas Malinen som är den andra ytterligheten. Han är en domedagsprofet som i tid och otid spår att EU och Euron går under och vi har en bankkris bakom hörnet. Om man läser lite av båda så får man kanske en balans. Man ska inte tro på allt som Malinen säger, men det kan vara bra att vara medveten om andra scenarier och att det därför är viktigt att upprätthålla våra strukturer och satsa på dem. PÅ TAL OM ATT SATSA, VAD BORDE FINLANDS SATSA PÅ INFÖR FRAMTIDEN?

– Jag önskar att vi diskuterade vår vision för Finland mera. Vi kan inte – och behöver inte – vara bäst på allting, utan vi kan vara lite specialiserade. Då tänker jag på vilka branscher som med säkerhet kom-

. 26 .

mer att växa: Världen håller äntligen på att vakna upp till klimatproblematiken, så vad är det för saker varenda land kommer behöva i framtiden? Jo, lösningar på hur man ska minska på utsläppen, hur man tar hand om sina sopor, hur man producerar energi på ett renare sätt och hur man tar sig från punkt A till B med mindre klimatutsläpp. Den här branschen kommer med säkerhet explodera och det finns redan många bra saker på gång i Finland som kan bli stora och erövra internationella marknadsandelar. – Som politiker ska vi se hur vi kan hjälpa den utvecklingen. Det skulle vara vansinnigt att tänka sig att Finland skulle vinna på att vänta och se vad andra gör och sedan hoppa på tåget. I stället måste vi försöka gå i täten och ha en sådan verksamhetsmiljö, sådan lagstiftning och sådana nationella mål att vi skapar den initiala marknaden för de här företagen. De får referensobjekt, en testmarknad för att etablera och växa till sig och sedan gå på export. – Det här är någonting vi borde inse som ett kollektiv. I dessa sektorer ligger Finlands styrkor och här finns fröet för en stark hållbar tillväxt och ett välstånd i framtiden.

sant eller falskt om

PENSIONER ALLA PENSIONÄRER ÄR RIKA Falskt. Pensionen idag är cirka 50% av den lön du haft. Det betyder förenklat att om du hade en lön på 3000 euro är din pension 1500 i månaden. För att inte räkna med möjliga föräldraledigheter, studier, perioder man kan ha varit arbetslös med mera. Många pensionärer lever på relativt små månatliga inkomster. KVINNOR FÅR LÄGRE PENSION ÄN MÄN Sant. Kvinnors pensioner är i medeltal en femtedel lägre än männens. Detta trots att skillnaderna i sysselsättningsgraden och arbetskarriärernas längd inte är märkbar. Skillnaden beror i huvudsak på familjeledigheternas ojämlika fördelning och långa perioder på hemvårdsstöd (som man visserligen får pension för, men betydligt mindre). Klyftan mellan män och kvinnors pensioner har minskat en aning under de senaste åren, men rätt långsamt.

TEXT FOTO

Anna Hellberg Unsplash

ha en bra summa inför pensionen. Enligt ett exempel av Marthaförbundet kan du genom att spara 50 euro i månaden i 45 år (till exempel om du börjar som 18-åring och sparar tills du är 63) spara en summa på 189 630 euro (om man utgår från en avkastning på 7%). Det räcker för att komplettera din pension med 500 euro i månaden under 30 pensionärsår. Hade du lagt 50-lappen i spargrisen, och inte fått avkastning, hade det blivit bara 27 000 euro. *kalkylen är aningen förenklad STUDIER GER DIG PENSION Sant. Men det är många som inte vet om det. Det räcker dock inte att bara studera, du måste också utexamineras för att få den pension som du tjänat in genom studierna. Dessutom ska du också under ditt arbetsliv ha tjänat in pension för arbetsinkomster till minst ett belopp på 18 171,45 euro.

NÄR DU BETALAR PENSIONSAVGIFTER SPARAS PENGARNA OCH DU FÅR DEM SEDAN TILLBAKA SOM PENSIONÄR Falskt. Det är en vanlig myt att du genom att arbeta betalar din egna pension, men i själva verket är det generationen som just nu jobbar som finansierar dagens pensioner. En mindre del av pensionsavgifterna går till pensionsfonder, som man sedan använder för att komplettera finansieringen av pensionerna.

PENSIONSÅLDERN HÖJS HELA TIDEN OCH MAN KAN INTE VETA NÄR VI UNGA KOMMER ATT GÅ I PENSION Sant, men osäkert. Enligt pensionsreformen år 2017 höjs pensionsåldern gradvis, så det stämmer att den stiger. I det skede som dagens unga är pensionärer kan det ändå ha skett många nya reformer, så inget är säkert. Människor lever allt längre och därför är det logiskt att pensionsåldern stiger, och dessutom är det viktigt för att upprätthålla balansen mellan den arbetande och icke arbetande befolkningen.

OM DU INTE BÖRJAT PENSIONSSPARA NU KOMMER DU INTE ATT KLARA DIG SOM PENSIONÄR Falskt. Tanken är att den arbetspension du samlat under din tid i arbetslivet ska ge dig trygghet som pensionär. Om din arbetspension blir liten kan den kompletteras av folkpension och garantipension. Trots det kan pensionen vara rätt liten, och det lönar sig definitivt att också spara själv inför sin pension. Börjar du som ung behöver du inte spara mycket i månaden för att med hjälp av ränta-på-ränta effekten

PENSIONERNA BLIR HELA TIDEN VÄRDA MINDRE PÅ GRUND AV INFLATIONEN Falskt. Pensionernas värde skyddas av ett index så att köpkraften bevaras fast pengarnas värde förändras. Pensionssumman räknas med hjälp av något som kallas lönekoefficient.

. 27 .

VIERASKYNÄ

AMIKSIIN TARVITAAN PAREMPAA TALOUSOSAAMISTA IIVARI KORKALA Puheenjohtaja Suomen Opiskelija-Allianssi OSKU ry

Ammattikoululaisten yhteiskunnallinen osaaminen on herättänyt huolta jo pitkään, sillä opinnot eivät tarjoa riittävästi valmiuksia elämänhallintaan ja kansalaisaktiivisuuteen. Tähän liittyy liian heikko osaaminen oman talouden hallinnasta ja ymmärryksestä, tietämättömyys siitä, miten poliittinen järjestelmä toimii, mikä merkitys äänestämisellä on ja miten ympärillä oleviin asioihin voi vaikuttaa. Instituutiona ammatillisen koulutuksen tulisi valmistaa työelämään, vaikka nykyään yhä useampi jatkaakin korkea-asteelle. Oman talouden hallinta ja sen hankaluudet voivat tulla varsinkin opiskelujen perässä muuttavalle nuorelle yllätyksenä, kun kaikki asiat ovat uusia. Kaikki eivät saa lapsuudenkodista sellaisia eväitä, että itsenäisestä elämästä selviäisi. Tarvitaan perehdytystä etuuksien, pankkiasioiden ja työnhaun maailmaan. Ammattikoululaiset tekevät paljon töitä opintojen ohella, mikä vahvistaa koulun oppeja sekä kerryttää osaamista. Vastaan saattaa kuitenkin nopeasti tulla tulorajat, ja yhtäkkiä taloudellisesti pärjännyt nuori joutuukin perintäkierteeseen. Epätietoisuus tukijärjestelmästä ja prosesseista on omiaan aiheuttamaan velkaongelmia nuorille. Tämä korostuu erityisesti, jos opiskelee oppisopimuskoulutuksessa. Ammattiin opiskelevalta peritään automaattisesti opintotuet takaisin lyhyenkin jakson jälkeen, mikä on käsittämättömän epäoikeudenmukaista. Korkea-asteella on mahdollista saada opintotukea harjoittelun aikana, kunhan tulorajaa ei ylitä. Ei ole reilua, että työstä ja ahkeruudesta rangaistaan,

. 28 .

ja riittämättömien taitojen ja Kelan monimutkaisen järjestelmän takia nuoret joutuvat maksamaan korkojen kera tukia takaisin, sekä pahimmillaan saamaan turhia maksuhäiriömerkintöjä. Taloudellinen tiedotustoimisto TAT teetti 2018 T-Media Oy:ltä tutkimuksen suomalaisnuorten talousosaamiseen liittyvistä asenteista ja toiveista. Jopa 57% kyselyyn vastanneista ammattiin opiskelevista sanoi, että koulussa opetetaan välttävästi taloustaitoja. Kysyttäessä, antaako koulu riittävät talousosaamisen valmiudet vain 6% vastasi täysin samaa mieltä ja 16% melko samaa mieltä. Tämä on äärimmäisen huolestuttavaa, ja yleisen taloudellisen epävarmuuden lisääntyessä muun muassa koronapandemian takia tilanne ei ole ainakaan helpottanut. Myös maksuhäiriömerkinnät ovat olleet jo pitkään nousussa. Kaikista vastaajista 63% oli sitä mieltä, että taloustiedon opettamisen tulisi olla pakollista kouluissa. Ammattikoululaisten vahvempi talousosaaminen on paitsi koko yhteiskunnan, erityisesti jokaisen henkilökohtaiselta kannalta hyvin merkittävää. Paremmilla valmiuksilla estämme velkakierteitä, syrjäytymistä, stressiä ja elämänhallinnan luisumista. On siis erittäin tärkeää, että ammatillisen koulutuksen yhteisiin tutkinnon osiin tuotaisiin entistä vahvemmin näiden asioiden merkitystä käytännön oppien kautta.

. 29 .

KULTUR

Malins

hallbara

julklappstips TEXT

Malin Lindholm, förbundssekreterare och chef för #supersonalen

Efter ett år som detta kan väntan på julen vara antingen en ljuspunkt mitt i mörkret eller en liten besvikelse, då man mitt i pandemin kanske måste ändra på planer och traditioner. Därför kan det just nu kännas extra viktigt att påminna vänner och familj hur viktiga de är för en. Att komma ihåg nära och kära med en gåva vid julen kan vara ett fint sätt att berätta just det här. Mitt tips är att tänka på dina egna värderingarna då du planerar julgåvor. Det går att ge verkligt betydelsefulla gåvor utan att bidra till dagens slit-och-släng-kultur. Du behöver inte heller spendera hela lönen eller studiestödet på julklappar. Det är kanske en kliché, men det är verkligen tanken som räknas.

GE GEMENSAM TID Varför inte komma ihåg en god vän genom att ge hen gemensam tid. Boka in ett eller flera datum i kalendern för en vän. Under dessa kvällar bjuder du på mat och finns där för din vän; ni kan tala om precis vad din vän vill – roligt och lättsamt eller de mera djupa frågorna i livet. Skriv datumen på ett kort och berätta att du redan bokat in dessa kvällar för din vän.

SKAFFA BIBBAKORT TILLSAMMANS MED EN KOMPIS De flesta av oss har antagligen fått ett bibliotekskort i lågstadiet, men alla har antagligen inte kvar det mera. Om du tror att din kompis hör till den senare kategorin kan det vara en kul idé att demonstrera den fantastiska servicen biblioteken erbjuder och gå och fixa bibbakort tillsammans.

. 30 .

ARBISKURS Ge en arbiskurs som ni deltar i tillsammans! Medborgarinstituten ordnar längre och kortare kurser, varför inte komma ihåg en när och kär genom att gå på en kurs tillsammans. Testa något helt nytt eller välj något du och din kompis har intresse för!

STREAMINGTJÄNSTER Det finns massor av streamingtjänster som kan pigga upp vardagen. Här finns något för alla – kanske coronavänlig hemmajumppa, ljudböcker eller nya Disney+, du vet bäst själv vad den som får gåvan uppskattar.

ORDNA KOMPISJUL I stället för att ge dina vänner julklappar kan ni ordna en julmiddag ihop med kompisgänget. Alla ansvarar för en rätt med en passande dryck och ett litet program. Njut av middagen och varandras sällskap, för vad är bättre än kvalitetstid tillsammans?

BAKA BRÖD Baka maltlimpa! Det håller i flera dagar och är dessutom otroligt gott som hembakat. Maltlimpa är lätt att svänga ihop, också för den som inte känner sig hemma i ett kök. Det enda du behöver är tid, då degen ska jäsa en god stund och limpan behöver ungefär 90 minuter i ugnen. Som bonus fylls ditt hem med en härligt julig doft medan du bakar. Här är mitt favoritrecept: MALTLIMPA: 1 sats (3 st limpor) 1 l apelsinjuice 3 dl rågmjöl 3 dl vetekli 3 dl malt 2 bitar jäst 3 dl sirap 1 tsk salt 10-13 dl vetemjöl Jästen smulas och blandas i den något uppvärmda apelsinjuicen. Övriga ingredienser tillsättes en i taget och allt röres ihop till en smidig smet. Degen ska vara rätt lös. Observera att man inte behöver knåda degen ytterligare för hand, det räcker att röra ihop allt med en träslev. Låt jäsa ca 1½ timme. Fördela degen i tre avlånga smorda formar. Gräddas mitt i ugnen 1½ h i 175 grader.

. 31 .