Svensk Framtid 1/14

ďƒĄ

Svensk Ungdoms politiska tidskrift

Kallelse till S V E N S K U N G DO M , S V E N S K A F O L K PART I E T S U N G DO M S ORGANI S AT ION R . F : s

71:e FÖRBUNDSKONGRESS — den 25–27 april 2014 — S v e n s k U n g d o m , S v e n s k a folkpartiets ungdomsorganisation r.f. sammankallas härmed till förbundskongress den 25-27 april 2014 i Åbo. Kongressplatsen meddelas vid ett senare skede på förbundets webbplats. Kongressen öppnas fredagen den 25 april 2014 klockan 14.00 och avslutas söndagen den 27 april cirka klockan 16.00.

Vid kongressen behandlas i § 15 i förbundets stadgar nämnda ärenden. Utöver det behandlas också en stadgeändring gällande förbundets namn, §1 i stadgarna. Förbundsstyrelsen föreslår att namnet byts till Liberal Ungdom – Liberaalinuoret – Liberal Youth of Finland Vid förbundskongressen har varje medlem yttrande- och närvarorätt. Lokalavdelningarna bör senast den 30 mars 2014 anmäla sina ombud till respektive kretskansli, förbundskansliet eller på www.su.fi.

Kongressens webbplats öppnas i februari.

Förtjänsttecken kan delas ut på kongressen. Svensk Ungdoms förtjänstteckenskommitté beslutar om eventuell utdelning och förslag kan framföras till kommittén genom förbundssekreteraren (sandra@ su.fi) senast 30.3.

ÅBO ,

den 19 januari 2014

Niklas Mannfolk, förbundsordförande

STATUT FÖR SVENSK UNGDOMS FÖRTJÄNSTTECKEN

Svensk Ungdoms förtjänsttecken ges till personer som under en längre tid och på ett avgörande sätt arbetat för och utvecklat verksamheten på bred front på någon nivå inom förbundet.

Svensk Ungdoms förtjänsttecken ges endast i undantagsfall till tjänstemän eller förbundsordförande. (Dylika personer kan dock i undantagsfall få ett förtjänsttecken för sina insatser på annan nivå inom förbundet.)

Förbundsstyrelsen för Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f.

Sandra Grindgärds, förbundssekreterare

№ 1 / 2014

SVENSK FRAMTID

CHEFREDAKTÖR Fredrik Westblom fredrik@su.fi +358 (0)45 7731 0276

FORMGIVNING

ANSVARIG UTGIVARE

Ida Wikström

Niklas Mannfolk

PÄRMFOTO

MEDVERKANDE

Anton Sucksdorff

Anton Sucksdorff Niklas Mannfolk Sandra Grindgärds Beata Björkvall Danica Vihinen Johanna Granvik Nicholas Kujala Maria Henriksson Katja Flittner Linnea Järvinen Pia Backman

SVENSK FRAMTID № 1/2014 INNEHÅLL

Ledare � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 SU i media � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4 Anslagstavlan � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 5 — Politik —

3

TRYCKERI KSF Medias tryckeri Mårtensbyvägen 11 B 01 620 Vanda

REDAKTIONEN

UPPLAGA

Simonsgatan 8 A 00 100 Helsingfors (09) 693 072 47 sf@su.fi www.su.fi

№ 1/2014 � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 000

ISSN 078-4427

nyhet / Debatt � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 6 Ekenäs gymnasium är bäst på debatt � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 7 Studenterna har roligt � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 8 Abi abi abi, hej hej hej � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 10 Permitteringar av lärare blir allt vanligare � � � � � � � � � � � � 10 "Det bästa med politikurs ..." � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 11 TEMA / Vi bygger EU � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 12 Europaparlamentsvalet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 12 Tre kandidater, ett mål � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 14 Ursäkta, tänker du rösta i EU-valet? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 17 Kom med i kampanjen! � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 18 En dag i Nils Torvalds liv � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 19 kolumn / EU står för ett stabilt Europa � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 19 De arbetar för en bättre asylpolitik � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 20 kolumn / Up sh*t creek � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 20 kolumn / En skåpfeminists bekännelser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 21

Varthän, Ukraina? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 22 "Masada skall inte störtas igen" � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 24 Säg nej till hatet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 24 — Ekonomi — "Ekonomin är grunden till all kommunpolitik" � � � � � 26 kolumn / Paradisen vi inte vill ha � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 26 Galna Sarah Ek leder LSK � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 28 — Popkult—

Här är sommarens rockfestivaler � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 29 Bland tärningar och brädspel � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 30 Rockguden under strålkastaren � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 31

LEDARE

Fredrik Westblom, chefredaktör

Mera enhet, mindre splittring

D e t ä r s o r g l i gt att personer som säger sig arbeta för svenskhetens bästa plötsligt sår frön av splittring mellan de svenskspråkiga landskapen i Finland. Det är ännu sorgligare att det över huvud taget existerar bråk mellan Österbotten och Nyland samt att dessa nu får utrymme i tidningsspalterna.

Vasabladet lyfte nyligen upp svenskheten i Finland i två artiklar (Vbl 19.2 och 25.2) men läser man mellan raderna märker man otrevliga antydningar till hets mellan regionerna. Artiklarna, skrivna av Vasabladets politiska reporter Kenneth Myntti, behandlar dels den nordiska skolan och dels Svenskfinlands öppenhet gentemot andra.

Allt gott så långt. Men när reportern som slutkläm i den senare artikeln konstaterar att då motdebattören Marcus Rantala (”en upplyst Helsingforsare”, för att citera direkt) inte upptäckt denna finlandssvenska öppenhet borde Österbotten utses till det verkligt öppna landskapet – underförstått i motsats till resten av Svenskfinland. Lägger vi till reporterns formuleringar som ”huvudstadsbaserade Svenska Yle” och övriga underförstådda agiteringar mot ”urbana trakter” ser vi ganska snabbt att man kan

fortsätta försvara finlandssvenskan och dess institutioner men ändå tillåta sig en indelning i Pampeser och Nylänningar, samt att dessa folkgrupper mer än gärna får fortsätta strida sinsemellan.

Som språklig minoritet borde vi hålla ihop istället för att falla tillbaka till sandlådekrig.

Som österbottning i Helsingfors får man sannerligen höra sin beskärda del av skällor mot plattlandet. Tro mig, under den tid jag bott här har jag nu som då fått utstå mer eller mindre skämtsamma uttalanden som förringar mitt hemlandskap. Samtidigt vet jag också att nylänningar i Österbotten ofta säger sig vara utsatta för de förment öppna österbottningarnas nedsättande attityder mot ”gumin.”

Visst kan vi påstå att vi bara skämtade och skojfriskt fortsätta framhävda vårt eget landskaps förträfflighet. Vi kan påstå att luften är renare i Österbotten eller att Lappland börjar utanför ring-trean. Det kanske är kulturellt accepterat att skämta om dessa saker - det här är till och med ett beteende jag själv gjort mig skyldig till nu som då. Gud förbjude att vi dessutom skulle börja begränsa människors rätt att uttrycka sig som de själva

"Som språklig minoritet borde vi hålla ihop istället för att falla tillbaka till sandlådekrig." vill. Men om det här bara är skämtsamma stridigheter mellan de finlandssvenska landskapen bör vi bara förvänta oss finna dessa i krogkön eller i Dragsviks hormonstinna salar.

Det här är något vi säger vänner emellan.

Det är inte något man förväntar sig finna i en dagstidning, oberoende av om den är regional för Österbotten eller ej.

Visst ska vi fortsättningsvis vara stolta över våra hemlandskap. Jag kommer fortsättningsvis prata min breda österbottniska dialekt och jag förväntar mig verkligen inte att Helsingforsare ska börja bete sig annorlunda än vad de själva känner sig bekväma med. Men vi måste också inse att vi alla är finlandssvenskar och att ordkrig oss emellan i slutändan inte leder till något gott.

4

SVENSK FRAMTID

№1

SU I MEDIA ÅU, 30.1

Hbl , 17.12

Nollsummespel blir hasardspel.

För en tid sedan proklamerade Sverigedemokraterna i svensk press att deras målsättning angående Sverige i EU är att ”plocka russinen ur kakan.” Partiets ståndpunkt är inte unik: redan i början av året meddelade Storbritanniens konservative premiärminister David Cameron sin målsättning om att omförhandla unionens grundfördrag för att bättre motsvara brittiska ”intressen.” Då de konservativa och nationalistiskt sinnade rösterna återigen tar ton i Europa verkar det ”nationella intresset” vara ett ledord.

– Att partier som de konservativa i Storbritannien som sin målsättning meddelar att de har för avsikt att plocka / L i n n e a J ä r v i n e n , medlem i ungdomsfullmäktige och N i k l a s M a n n f o l k , förbundsde godaste bitarna ur EU-kakan visar ordförande för Svensk Ungdom att också de etablerade partierna i Europa pressas av de nationalistiskt sinnade partiernas framfart. Det är Hbl , 17.12 inte fel att säga att EU-medlemskapet borde ha det nationella intresset Varken värdigt eller osjälviskt. Monika Zakowski skriver (Hbl 12.12) att Svensk Ungdom går som målsättning. Det är just det som hårt ut emot de äldre i pressmeddelandet om behovet för Finland att sluta leva på lånade pengar. Med tanke på att pressmeddelandet inte ens nämner ”de äldre” är det aningen är tanken och motivationen: europekrävande att besvara Zakowskis kritik. Det som ordagrant står i pressmeddelandet, att det isk integration gynnar oss på ett naär dags för regeringen att bära ansvar och ta itu med de strukturella problem som trycker tionellt plan. Däremot är det farligt ner den offentliga ekonomin och tillväxten, håller vi alltjämt fast vid. att tänka att det europeiska samar– Vi vägrar gå med på att sätta äldre och yngre finländare emot varandra utan vill se att var- betet skulle vara ett nollsummespel där målsättningen för alla medlemsenda finländare deltar i talkoarbetet för en välfärdsstat som inte finansieras med pengar stater är att roffa åt sig så mycket ”navi inte har. Generationssolidaritet kallar vi det för. Att förvränga det budskapet är varken värdigt eller osjälviskt. tionella fördelar” som möjligt.

Ungt engagemang i Åbo. Åbo ungdomsfullmäktige inledde sin verksamhet på tisdagen. Fullmäktige tillsattes med fart efter att ärendet som många unga i staden kämpat för flera år godkändes. Avsaknaden av ett ungdomsfullmäktige, trots aktivt förespråkande från många håll, har gjort att Åbo stad länge varit något av en skamfläck vad gäller engagerandet av unga.

Att situationen äntligen åtgärdats är en stor fjäder i hatten för alla de som jobbat så hårt för att detta ska bli verklighet. Vi kan med glädje konstatera att intresset för ungdomsfullmäktigearbetet bland de unga har varit stort.

/ N i k l a s M a n n f o l k , förbundsordförande Svensk Ungdom

Hbl , 2 . 2

Kujala vill hitta alternativ till baren D e n n ya o r d f ö r a n d e n för Esbo ungdomsfullmäktige är en veteran i sammanhanget. Nicholas Kujala vill hjälpa andra unga att påverka sin vardag – till exempel skolmaten.

Nicholas Kujala blev invald i Esbo ungdomsfullmäktige första gången som fjortonåring. Vid årsskiftet påbörjade han sin tredje mandatperiod och under det första allmänna mötet förra veckan valdes han till ordförande.

ɝɝ Det var ett spännande val! Jag hoppades att jag skulle bli vald till ordförande och är mycket glad över att jag blev det. ɝɝ Efter fyra år i ungdomsfullmäktige tycker Kujala att han har goda kontakter med Esbo stads beslutsfattare och tjänstemän. ɝɝ Jag vill nå ut till skolorna med informationen att vi i ungdomsfullmäktige kan hjälpa dem om det finns saker i elevernas vardag som borde förbättras.

Han tar skolmaten som exempel. ɝɝ Om staden vill stänga något skolkök och köra skolmaten dit från ett centralkök kan vi erbjuda oss att förhandla om saken. Kanske vi tillsammans kan hitta en bättre lösning.

/ Alina Böling,

Europavalskandidat

Kujala tycker att skolmaten alltid blir bättre om den tillreds i ett lokalt skolkök, helst av finländska råvaror. ɝɝ Skolmaten ska ge energi för hela skoldagen, speciellt i gymnasiet är skoldagarna långa. Då behöver ele­verna få äta bra mat.

B o r t f r å n k a l l a gat o r

Ett annat ämne som står Kujala nära hjärtat är samlingsplatser för unga.

Han tycker inte att barer är rätt miljö för unga människor, även om de har fyllt 18 år. ɝɝ När snabbmatsrestaurangerna stänger klockan elva på lördag kväll åker ungdomarna ut på gatan och det är inte en alldeles hälsosam miljö för dem.

/ 2014

1 3

Ha inte för kort kjol, då bjuder du in männen. Gå inte ensam hem på kvällen, särskilt inte i skumma områden, för då är det inte så konstigt om någon hoppar på dig. Och flörta för guds skull inte med någon om du inte vill något mer.

Välmenta råd till världens kvinnor, må hända, men likväl råd som står en upp i halsen. Fokus i dag ligger inte på att hindra männen från att bli våldtäktsmän, utan på att hindra kvinnorna från att bli våldtäktsoffer. Det är absurt. Det ska inte handla om hur vi klär oss, var vi rör oss eller vem vi flörtar med.

I stället måste vi tala om vad det är som gör våldtäktsmän till just våldtäktsmän.

V i m ås t e ta l a o m d e t s e xu e l l a vå l d e t.

/ S y d - Ös t e r b o t t e n

17 2

Ungdomarna framstår i årets barometer som fogliga och rätt nöjda. Samhället fungerar så bra att det blir en revolt att dra sig undan från det.

Bilden av ungdomen som en revolterande kraft kulminerade på 1960- och 70-talen, och den imagen får unga i dag fortfarande försöka leva upp till. Förväntningarna hos den regerande generationen är en blandning av hopp och rädsla inför det oundvikliga maktskiftet – rädslan att bli obsolet och förlegad, men samtidigt hoppet om att det nya ska innebära något radikalt bättre.

Frågan är huruvida glansbilden av ungdomens revoltlust längre har någon bäring i verkligheten. Flera av resultaten i Ungdomsbarometern 2013, som publicerades förra veckan, kan tolkas som om unga i dag är nöjdare än någonsin med sakernas gilla gång och de strukturer för påverkan som erbjuds.

Va r f ö r r e vo lt e r a r d e u n ga i n t e ?

/ hbl

28 1

M ö t l e y C r ü e p e n s i o n e r a r s i g – V i ä r fä r d i ga . ”Shout at the devil” - För sista gången. TMZ har fått veta att Mötley Crüe slutar efter 33 år.

Det ikoniska hårdrocksbandet – kända för hitlåtar som ”Kickstart my heart” och ”Girls girls girls” – offentliggjorde nyss sin pensionering på en presskonferens vid Beacher’s Madhouse Theater i Hollywood.

Scenen var dekorerad med gravstenar som symboliserade varje bandmedlem – sångaren Vince Neil, gitarristerna Nikki Sixx och Mick Mars samt trummisen Tommy Lee. Men före de slutar kommer Mötley Crüe, som grundades 1981 av Nikki och Tommy, ge sig ut på en sista turné. / TM z ( ö v e r s at t f r å n e n g e l s k a )

5

N e ta n ya hu k r i t i s e r a s f r å n h ö g e r f ö r s o n e n s va l av f l i c k-

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu pressas nu av högergrupper och partivänner om att ingripa i en av sina söners privatliv. 23-årige Yairs sällskapande med en norska har utlöst en politisk storm.

Det är norska tidningen Dagen som publicerar uppgifterna om parets förhållande och visar en bild av dem båda tillsammans. Förhållandet ska också ha bekräftats av Benjamin Netanyahu själv när denne mötte Norges statsminister Erna Solberg i Davos nyligen.

Yair Netanyahus val av flickvän har gjort att ultraortodoxa ledare gått till angrepp mot parets förhållande och kräver att premiärministern ska se till så att det avslutas.

Nissim Zeev, som är medlem av ultraortodoxa Shaspartiet, säger till Jerusalem Post att Netanyahu nu ”måste ta sitt nationella ansvar” och att det ”inte råder någon brist på vackra och framgångsrika flickor” i Israel. vän.

26 1

/ Dag e n s N y h e t e r s w e b b p l at s

J o n a s J u n ga r : Och så va r v i a l l a u p p r ö r da e n l i t e n s t u n d.

Det duggar tätt nu – uppståndelse kring än det ena, än det andra.

Senast gällde det idrottsminister Arhinmäkis fylla, som om någon dag kommer att vara bortglömd. ”Samhällsdebatt” har allt oftare kommit att handla om hypersnabbt avbetade skandalungar, som sällan leder till något mer än mycket klick och tyck…

Den följer numera ett ganska vedertaget mönster, uppståndelsen, det som på finska kallas kohu. Politiker/tjänsteman/kändis X säger/ gör/skriver något. Någon någonstans blir upprörd/kränkt/sårad.

Medierna vädrar morgonluft. Löpsedlar skrivs om, tusentals gillar.

Folk ombeds tycka till i webbomröstningar. Ledarskribenter skrynklar pannan, dejourerande experter kommenterar, lustigkurrar försöker överträffa varandra. Bloggosfären svämmar över.

Tyckandet pågår någon dag tills ämnet är uttömt varefter debatten övergår till att lite yrvaket handla om huruvida man överhuvudtaget hade debatterat rätt sak.

Och icke att förglömma: många noterar inte ens att det pågick en ”debatt”.

25 2

/ Svenska Yles webb

F o r s k n i n g : F i n l a n d n äs t vå l d s a m m a s t e E U - l a n d e t f ö r k v i n n o r . 47 procent av alla finländska kvinnor från femton år och uppåt har upplevt fysiskt eller sexuellt våld, enligt en färsk EUundersökning. Under de senaste åren har tio procent av alla finländska kvinnor upplevt våld.

Enligt undersökningen är Finland det näst våldsammaste landet för kvinnor i EU. Det är bara i Danmark som mer kvinnor utsätts för våld. / H e l s i n g i n S a n o m at

5 3

6

SVENSK FRAMTID

№1

DEBATT Vill du skriva insändare? Har du en politisk fråga du brinner för? Nu öppnar Svensk Framtid en debattsida! För att få med dina insändare i nästa Svensk Framtid vill vi ha din text (1500 tecken med mellanslag) senast den 26 maj!

Dags att bekänna färg!

Svensk Ungdoms Kretsstyrelse i Österbotten [d i n i n sä n da r e hä r? ]

EU-parlamentsval vi kommer desto tydligare blir det att EU står inför ett vägskäl. Vi EU-medborgare kan lyckligtvis vara med och bestämma vilken väg vi vill att EU ska ta genom att rösta fram kandidater som för EU i rätt riktning.

De europeiska vindarna blåser dessvärre inför valet i en väldigt EU-kritisk riktning. I Schweiz, som dock inte är ett EU-medlemsland, hölls en folkomröstning den 8.2.2014 om att skärpa till reglerna för invandring från EU-länder. JA-sidan vann med 0,3 procents övervikt. I Storbritannien har premiärminister David Cameron lovat att en folkomröstning ska anordnas någon gång efter 2015 där britterna själva får ta ställning till ifall de vill lämna eller stanna kvar inom den Europeiska Unionen. Samtidigt visar statistik från Eurobarometern (2013) på att andelen som anser att de har förtroende för EU som institution har sjunkit till endast 35 % av de tillfrågade, vilket kan jämföras med 2009 när samma andel var 47 %. Detta i takt med att stödet för EU-kritiska partier bara växer och växer inom så gott som hela EU. Det har aldrig tidigare varit lika lätt att göra politiska poäng på att kritisera EU som det är idag, som bland annat den svenske vänsterledaren Jonas Sjöstedt försökte när han beskyllde EU-kommissionen och kommissionär Olli Rehn för det tillstånd som EU befinner sig i idag (HBL 12.2.2014).

J u n ä r m a r e vå r e n s

Det är en dåligt bevarad hemlighet att det finns stora brister inom EU som behöver rättas till snarast. Det är heller ingen hemlighet att det är enklare att göra politiska poäng på att kritisera det som andra har misslyckats med än att ta ansvar för egna tillkortakommanden. Faktum är att de flesta, förutom Nobelkommittén, verkar ha glömt bort Monnet och Schumans huvudtanke bakom grundandet av den Europeiska Unionen. Idag ses EU av många som en garanti för fred i Europa och den franske 1800-tals filosofen Frédéric Bastiat hade troligtvis en poäng med sin teori om att stater som är ekonomiskt beroende av varandra inte behöver kriga. Istället för att se på EU som, trots dess brister, en garanti för ett relativt tryggt Europa har vi istället mer och mer börjat ta fasta på allt det som är fel med EU, såsom bristen på demokratiska påverkningsmöjligheter och dess administrativa djungel. Ingenting konstigt med det dock, det är alltid lättare att kritisera än att försvara det man inte förstår sig på.

Vi inom Svensk Ungdom är inte bara finländare eller finlandssvenskar, vi är också EU-medborgare. Vi ser Finland som en del av en större helhet vars framtid vi vill jobba för att stärka istället för att avveckla. Vi minns knappt hur det var att leva i ett Finland som stod utanför EU och vi vill heller inte i framtiden uppleva ett Finland som inte sitter med vid de bord där besluten om Europas framtid fattas. Det är när det blåser som hårdast man visar var man står. Vi inom Svensk Ungdom vet exakt var vi står.

Vi står upp för EU.

[e lle r k a n s k e hä r? ]

/ 2014

POLITIK

7



Vinnarlaget diskuterar med domarna. På bilden Eddie Lindbom, Jannica Lindholm, Karolina Lång, August Rosendal och SU:s ordförande Niklas Mannfolk.

"Vi talade ihop oss inför varje debatt och tack vare att vi är så olika som personer med väldigt varierande fritidsintressen hade vi alla våra särskilda expertisområden.

På så vis kunde vi ofta spela ut motståndarnas argument med ren sakkunskap."

Jannica Lindholm, lagmedlem

Ekenäs gymnasium är bäst på debatt De har laganda, de är duktiga på debatt och de för in nya perspektiv i diskussionen. Laget från Ekenäs gymnasium bestående av Eddie Lindbom, Jannica Lindholm och August Rosendal är bäst på debatt i Svenskfinland.

Det visades i finalen av FSS och SU:s debattävling den 14 januari i år.

Text & FOTO/ Fredrik Westblom

ɝɝ Vinnarna är Ekenäs gymnasium.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS och Svensk Ungdom arrangerade en debattävling för finlandssvenska skolor under hösten 2013 och våren 2014. Av tio skolor stod slutligen Ekenäs gymnasium som segrare i tävlingen.

Laget, som bestod av Jannica Lindholm, Eddie Lindbom och August Rosendahl segrade på grund av gott samarbete och stor sakkunskap, säger Karolina Lång, ordförande för FSS. ɝɝ Alla deltagare var otroligt duktiga och kunniga. Alla använde fina debattekniker och jag är positivt överraskad över kvaliteten på debatterna. Men Ekenäslaget hade en fin förmåga att föra in nya perspektiv i debatten.

Lagmedlemmen Jannica Lindholm

är glad och positivt överraskad över resultatet. ɝɝ Det här är jätteroligt, men jag är ärligt talat förvånad över att vi vann!

De andra lagen var ju jätteduktiga, säger hon. ɝ V i l k e n ta k t i k a n v ä n d e n i ? ɝɝ Vi tog tävlingen på talang. Vi talade ihop oss inför varje debatt och tack vare att vi är så olika som personer med väldigt varierande fritidsintressen hade vi alla våra särskilda expertisområden. På så vis kunde vi ofta spela ut motståndarnas argument med ren sakkunskap.

Lindholm är själv intresserad av en mängd olika saker men säger sig alltid ha varit intresserad av debatter. Därför ställde hon självklart upp i debattlaget då hon fick höra talas om tävlingen. ɝɝ Det borde definitivt ordnas mera debatter i skolorna. Det är synd att många elever aldrig får lära sig debattera. Jag

tror att en sådan här debattävling kan öka intresset, säger hon.

Karolina Lång håller med och menar att den muntliga kommunikationen förbises i dagens skolor. ɝɝ Eftersom skolorna inte ordnar debattävlingar stiger vi som förening in och ordnar en istället. Vi diskuterar nu möjligheten att fortsätta ordna tävlingen. Vi vet mer efter årsmötet i april, säger hon och konstaterar att hon gärna skulle se mera yrkeshögskolor delta nästa gång. ɝɝ Det är lite synd att det endast var gymnasier som ställde upp i årets tävling.

Lindholm håller med. ɝɝ Om skolorna skulle få mera information tror jag definitivt fler skulle ställa upp. Dessutom är det synd att det var så lite publik på tävlingarna.

Det blir genast mera spännande om man måste framföra sin åsikt då det sitter folk och ser på, säger hon.

8

SVENSK FRAMTID

Text/ Fredrik Westblom foto/ Fredrik Westblom & Pia Backman

 Svensk Ungdom är självklart på plats. I Helsingfors kunde EU-valskandidat Mannfolk själv inte vara på plats, så därför hämtade Karin Palmén en paffdocka till tältet i Brunnsparken.

Studenterna har roligt trots slaskigt fastlaskiainen Se upp i backen, trots snöbristen. Inget ska hindra Svenskfinlands studerande att ha roligt på fastlagstisdagen, inte ens vårvädret.

I Helsingfors hade man hämtat snö till Brunnsparken och i Vasa visade man stolt upp sina pulkor.

№1

/ 2014

POLITIK

9

 Niklas Mannfolk, Niklas Mannfolks paffdocka, Lisa Palm samt Sonja Rodén visar Vasaborna hur man har kul på fastlaskiainen.  Under natten hade Teknologföreningen fört snö till backen i Brunnsparken. Helsingforsstuderandena uppskattade arrangemanget.  Elin Andersson, Sandra Grindgärds samt kandidat Alina Böling gör kampanj i Brunnsparken. Vem vill inte ha ett äpple efter pulkaåkningen?

10

SVENSK FRAMTID

№1

Abi abi abi ...

... hej hej hej!

Text & FOTO / Fredrik Westblom

Den 13 februari tog alla abiturienter över staden från lastbilsflaken, för då var det dags för penkis.

Folket gick man ur huse för att se lastbilståget och få godis av abiturienterna.

 Lycka till i framtiden, abiturienter!

Samhället behöver er insats.

Permitteringar av lärare blir allt vanligare Kyrkslättslärarna permitteras, elevkåren reagerar. Alla kommunens lärare ska permitteras en vecka under våren och elevkåren i Kyrkslätts gymnasium får uttala sig om saken.

Jag litar på att våra studier inte tar skada av situationen, konstaterar elevkårens ordförande Josefin Flemmich.

Text / Nicholas Kujala

P e r m i t t e r i n g a r a v k o m m u n a lt anställda sker runtom Finland. Kommuner söker sätt att spara in pengar, och utgifterna i form av löner är stora. Permitteringarna varar från några dagar till några veckor, och påverkar alla sektorer i kommunerna. I detta skede har ett tiotal kommuner fattat beslut om att permittera lärare och annan personal, en trend som har varit stigande de senaste åren.

I januari 2014 belutade Kyrkslätt kommunstyrelse att all personal inom staden skulle permitteras från en till två veckor. Denna inbesparing kan mätas i fyra miljoner euro och hundra årsverk.

Beslutet betyder också att alla lärare permitteras under våren i sju dagars tid.

I Kyrkslätt Gymnasium har permitteringarna behandlats bland annat hos elevkårens styrelse. Styrelseordförande Josefin Flemmich anser att permitteringarna sannolikt kommer att påverka

skolarbetet, men hoppas på det bästa. ɝɝ Jag tror att det eventuellt kommer att påverka stämningen i skolan. Det är vanligt att studerande frågar sina lärare under lektionstid ifall de fått veta något mer om dessa permitteringar, konstaterar ordförande Josefin Flemmich.

Hon fortsätter med att påpeka att elevkåren har blivit informerad om besluten om permitteringarna: ɝɝ På vår utbildningschefs begäran tog vi upp ämnet under ett av elevkårsstyrelsens möten varefter vi lämnade in några skriftliga förslag på lösningar.

Hur arbetet i skolan påverkas praktiskt vet man inte ännu, men Flemmich är säker på att staden sköter sig så bra som möjligt i denna situation. ɝɝ Jag litar på att permitteringen kommer skötas på ett sätt genom vilka våra studier tar minst skada, konstaterar ordförande Flemmich.

Permitteringarna kommer enligt Kyrkslätt kommun att verkställas under året 2014.

/ 2014

POLITIK

11



Dags för workshop! Här får deltagarna lära sig hur man påverkar i sin kommun av Anki Bender. 

Gitarrspel och sång förhöjde mysfaktorn på kvällarna. Alexander Geust bjöd på kvällens underhållning.

"Vi sitter på en enorm kunskap i vårt förbund. Vi har många medlemmar som är jätteduktiga och denna kunskap kan de lära ut åt andra." emma bodman, ordförande för Svensk Ungdoms verksamhetsutskott



”Det bästa med PolitiKurs är alla nya vänner”

"Är du säker på att svaret ska vara det där?" Jose Forslund, Ted Hellsten, Anki Bender och Ted Urho spelar Trivial Pursuit. 

Man hinner alltid göra snöänglar på fritiden.

Avkoppling, politik och trevlig gemenskap. Det bjöds deltagarna på då Svensk Ungdom ordnade sitt nya evenemang PolitiKurs i slutet av januari.

Ett tjugotal unga politiker spenderade en lärorik helg i Esboskogarna och alla tog med sig värdefulla erfarenheter hem, säger arrangörerna.

Text & foto / Fredrik Westblom

K lo c k a n ä r t i o på kvällen och skratten ekar genom Solvalla i Esbo. Alla sitter runt borden och spelar sällskapsspel, talar och umgås. Det är roligt, det är avkopplande, det är Svensk Ungdoms nya förbundsevenemang PolitiKurs. ɝɝ Målet med PolitiKurs är dels att ordna ett evenenemang för såväl gamla som nya förbundsmedlemmar och dels att skapa gruppanda. På större träffar som exempelvis kongressen är det så mycket som händer och så mycket att göra att man inte hinner umgås med andra på samma sätt som här, säger Emma Bodman.

Hon är ordförande för Svensk Ungdoms verksamhetsutskott som fungerar som arrangör för PolitiKurs, tillsammans med Svenska Bildningsförbundet.

Den grundläggande idén med helgen är att hitta på ett nytt förbundsevenemang som kompletterar kongressen, storsamlingen och sommarseminariet, samt att erbjuda SU:s medlemmar en möjlighet att öva på de färdigheter som behövs inom politiken.

Under helgens gång ordnas workshoppar, sport- och friluftsverksamhet samt en SU-gala. Politikurs är helt alkoholfritt och deltagarna får bland annat öva sig i att skriva politik, nå ut till media, bli bäst på kampanj och att argumentera och debattera. En nyhet är att samtliga workshoppar hålls av nuvarande och tidigare SUmedlemmar. ɝɝ Vi sitter på en enorm kunskap i vårt förbund. Vi har många medlemmar som är jätteduktiga och denna kunskap kan de lära ut åt andra. Dessutom är ett uttalat mål med Politikurs

att utbilda våra deltagare, dit även våra föreläsare räknas. Man lär sig otroligt mycket genom att lära ut åt andra, säger Bodman.

Programmet är utformat så att alla ska få ut något av helgen. Även om Politikurs främst riktar sig till nyblivna SU-medlemmar ska även äldre kunna delta i evenemanget och känna att de lärt sig något.

En av de som deltar i PolitiKurs är Alexander Johansson, 15 år från Esbo.

Han är nybliven medlem av Svensk Ungdom och det här är det första förbundsevenemanget för hans del. ɝɝ Jag blev intresserad av politik då jag läste samhällslära i högstadiet men jag har inte varit politiskt aktiv tidigare.

Jag ville lära mig mer och då tänkte jag att SU vore en bra början. Jag anmälde mig till PolitiKurs för att lära känna andra medlemmar, säger han.

ɝ Va d t yc k e r d u o m h e l g e n ? ɝɝ Det är jätteroligt! Evenemanget är riktigt bra, fint arrangerat. Jag lärde mig mycket under workshoppen om föreningsteknik. Dessutom är det kul att träffa nya trevliga människor. Jag ska definitivt fortsätta delta i SU:s evenemang. Jag har anmält mig till politikerskolan och funderar på att delta i kongressen, säger Johansson.

Bodman hoppas Politikurs blir ett återkommande evenemang men hur evenemanget ser ut i framtiden har hon ingen aning om. ɝɝ Det finns mycket som kan göras annorlunda men vi kommer troligtvis fortsätta erbjuda workshoppar i någon form. Likaså tror jag ett framtida PolitiKurs också kommer bestå av en sport-och friluftsdel. Däremot tror jag kvällsprogrammet blir mera öppet nästa gång, säger hon.

12

SVENSK FRAMTID

Tema /

25 Europa5 parlamentsvalet Europeiska Unionen har gett dig mycket gott men kunde ge dig mycket mera. Vi anser inte att EU är ett färdigt bygge – tvärtom – men vi anser också att Finland behöver Europa. Det är därför Svensk Ungdom vill till Bryssel.

Vi vill förbättra EU och vi vill göra din röst hörd i Parlamentet. Kom med i kampanjen så bygger vi vårt EU tillsammans!

№1

/ 2014

POLITIK

13

14

SVENSK FRAMTID

№1

Foto / Anton Sucksdorff

–

Tre kandidater, ett mål Möt Silja, Niklas och Alina Niklas Mannfolk, Alina Böling och Silja Borgarsdóttir Sandelin.

Så heter Svensk Ungdoms kandidater i Europaparlamentsvalet 2014.

På de här sidorna får du läsa mer om dem och deras mål.

"Plånboken till höger och hjärtat till vänster."

Niklas Mannfolk, Ekonomie magister Svensk Ungdoms förbundsordförande

S o m i n va l d v i l l jag arbeta för ett ekonomiskt starkt Europa. Jag vill stöda små och medelstora företag, skapa arbete, motarbeta korruption och ta itu med skatteförskingringen. De sociala frågorna är viktiga men som ekonom vill jag vända på steken. Vi måste i första hand se till att vi har råd med välfärden. Har vi inte pengar kan vi inte heller erbjuda välfärdstjänster. Därför är mitt största mål att se till att vi får ekonomin i skick för att sedan kunna fokusera på sociala frågor. Jag vill påstå att jag har plånboken till höger och hjärtat till vänster. Jag vill se en fungerande helhet snarare än att följa en viss ideologi.

Sådana pengar som kunde stödja Europas länder går nu till skatteparadis. Detta måste genast åtgärdas. Utöver detta är jag dessutom mycket intresserad av energifrågor. En stor del av de pengar som nu kunde gå till de sociala frågorna används istället till miljöfarliga fossila bränslen.

Jag är född i Tavastland och har gått i skola i Tammerfors. Som 15-åring flyttade familjen till England där jag läste språk och ekonomi på gymnasienivå. Efter avslutad militärtjänstgöring började jag studera ekonomi vid Turun kauppakorkeakoulu varifrån jag blev färdig magister våren 2012. Jag har ställt upp i riksdagsvalet, arbetat som assistent för Stefan Wallin, arbetat som assistent för Henrik Lax vid Europaparlamentet och sedan 2012 är jag ordförande för Svensk Ungdom. För mig är liberalism kort och gott frihet under ansvar.

Många vill gärna tro att EU-politiken är krånglig och odemokratisk. Då jag arbetade vid EU-parlamentet såg jag att systemet fungerar och att en person kan få mycket till stånd. Därför vill jag motverka den negativa EU-bilden som tyvärr är vanlig i dag.

Vi måste se nyttan med EU istället för de påhittade problemen.

/ 2014

POLITIK

15

"Frihet, jämlikhet och Europa."

ALINA BÖLING, Juridikstuderande Medlem i Helsingfors Universitets Studentkårs delegation

E U s k a va r a mer än en inre marknad. Vi måste bygga EU för dess medborgare. Därför vill jag arbeta för grundläggande mänskliga rättigheter, fri rörlighet mellan länderna och demokratiska institutioner.

Jag vill också arbeta för en grön rättvis ekonomi. Vi måste skapa tillväxt och konkurrenskraft på ett hållbart sätt. Som det nu är försvinner mycket pengar i skatteflykt.

Detta måste vi åtgärda tillsammans.

Ett viktigt valtema för mig är Europa och världen. EU måste fungera som en enhetlig spelare gentemot resten av världen och ta tag i globala frågor. Situationen i Ukraina är ett bra exempel på detta.

Jag är född och uppvuxen i Vasa där jag också gått i skola. Samma dag som studentskrivningarna tog slut tog jag däremot mitt pick och pack och stack till Helsingfors. Jag har fungerat som ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS och jag har också varit Finlands ungdomsdelegat i FN. Jag är dessutom väldigt engagerad i studentpolitiken. Jag brukar beskriva mig själv som socialliberal: Jag tror på marknadsekonomin men tror även på det sociala ansvaret vi alla har att rätta till samhället. Jag tror att socialt och ekonomiskt jämlika samhällen är lyckligare än andra. Därför skulle jag placera mig i mitten på en klassisk högervänsterskala. Jag tror också detta är något man vinner på i längden. Värderingar är viktiga men för att få saker gjorda måste man vara pragmatisk.

16

SVENSK FRAMTID

№1

"EU är för viktigt för att sjabblas bort."

Silja Borgarsdóttir Sandelin Studerande Regerande finsk mästare i handboll

frågeställningen jag någonsin tog ställning till offentligt var då jag som fjortonåring ställde upp i en gallup för Borgåbladet. Frågan löd ”dödsstraff – ja eller nej.” För mig var svaret ett klart nej. I efterhand fick jag veta att alla andra svarat ja.

Min politiska karriär tog fart via högskolepolitiken vid Åbo Akademi. Därefter har jag ställt upp i Europaparlamentsvalet 2009, riksdagsvalet och kommunalvalet. Jag har arbetat som förbundssekreterare på Svensk Ungdom och har även varit aktiv på nordisk nivå i och med att jag fram till årsskiftet fungerade som president för Ungdomens Nordiska Råd.

Jag vill arbeta för utbildning, jämlikhet, fred och säkerhet. Jag anser att utbildning är grunden till allting och med en god utbildningspolitik kan vi även hitta lösningar till klimat-, miljö- och ekonomifrågorna.

Genom innovation, forskning och kunskap utvecklas vi som människor. EU är ju i grund och botten ett fredsprojekt och vi behöver samarbete i vår globaliserade värld för att stödja medborgarna.

För att öka intresset för EU-politik skulle jag aktivt besöka hemlandet, även om man förstås inte kan vara i Finland varje dag som Europaparlamentariker. Därför är det också viktigt att upprätta kontakt via webben och de sociala medierna. Unga använder i dag internet i allt större grad för att söka efter information och påverka beslutsfattare.

Därför är det viktigt att politikerna också finns där.

För mig är liberalism lika med att alla ska ha möjligheten att själva välja hur man ska leva sitt liv men det handlar också om att ta ansvar. Jag placerar mig nära mitten, något åt höger på en politisk skala. Jag vill även arbeta för miljön och tycker det är viktigt att poängtera att Vänstern och De Gröna inte har patent på miljöfrågor.

D e n f ö r s ta p o l i t i s k a

/ 2014

POLITIK

Ursäkta, tänker du rösta i EU-valet?

Vilka frågor intresserar unga? Varför går ni till valurnorna? Europaparlamentsvalet närmar sig och det är viktigt att ungdomarna röstar.

Därför gick Svensk Framtid ut på gatorna för att prata med unga väljare.

17

— Jo. — Om man kan påverka valets utgång tycker jag man ska man göra det. Om man inte röstar har man inte heller rätt att klaga på resultatet.

— Jag bryr mig främst om studerandes rättigheter och miljöfrågor.  Pia Sjöberg, 25

Jakobstad och Vasa

— Jag tror jag ska rösta, ja.

— Om man på något vis kan påverka vem som sitter i Bryssel och vilken politik som förs där tycker jag man ska ta den möjligheten.

— Jag är väldigt intresserad av downshifting – att jobba mindre, ha mindre pengar att tillgå och att tänka mera på hållbar utveckling.  Ja ko b J o h a n ss o n , 3 1

Vasa

 Niclas Sandström , 32

Helsingfors — Jovisst ska jag göra det.

— Man måste helt enkelt rösta när man har möjlighet att göra det.

— Ekonomin har diskuterats väldigt mycket i medierna den senaste tiden. Det är ju självklart en viktig fråga men jag tycker det har blivit lite tråkigt att höra så mycket om den.

Däremot tycker jag social jämlikhet är ett viktigt tema som borde lyftas upp tydligare.

Tänker du rösta i Europaparlamentsvalet?

– Varför/ Varför inte?

– Finns det någon



text & Foto / Fredrik Westblom

O l i v i a Da h lu n d , 2 3

Helsingfors — Jo, det tror jag, men jag vet inte ännu vem jag ska rösta på.

— Jag tycker det är viktigt att rösta då vi en gång har möjlighet att göra det. På så sätt bidrar vi ju till samhället. Genom att rösta påverkar vi besluten i en demokrati.

— Jag är orolig över vad som händer med åldringarna. Deras antal ökar ju hela tiden samtidigt som vården bara blir sämre och sämre. Vem tar ansvar för deras välbefinnande?

politisk fråga du bryr dig om?

18

SVENSK FRAMTID

№1

Kom med i kampanjen!

Vill du bygga EU? Klart du vill. I vår ska SU befinna sig ute på valturné i Svenskfinland. Om du vill ha besök av SU, våra kandidater och vår valbil ska du genast ta kontakt med förbundssekreterare Sandra Grindgärds via info@su.fi eller sandra.grindgards@.su.fi. Vi vill ...

… att EU-bygget ska vara fortgående och fortsätta utvecklas med gemensamma liberala värden som röd tråd.

… att principerna om frihet på inre marknaden ska fortsätta utvecklas och den digitala inre marknaden fullbordas. Frihandel är nödvändigt för den

… att EU får en gemensam och enhetligt koordinerad flykting- och asylpolitik som beaktar individen och ser människan.

ekonomiska tillväxten och är av central betydelse för välfärden i EU. … att parlamentet så fort som möjligt övergår till endast ett säte, Bryssel.

En effektiv och ekonomiskt realistisk administration inom EU-institutionerna

ska vara en trovärdig och handlingskraftig global aktör och agera som föregångare i globala frågor. Respekten av mänskliga rättigheter är en grundförutsättning för medlemskap och EU ska kunna ingripa då medlemsstaterna inte följer medlemskraven eller bryter mot EU:s grundvärderingar. … at t E U

gynnar unionen som helhet.

… att jämställdhet mellan könen och minoritetsfrågor ska drivas också på EU-nivå och vara en topprioritet. EU ska gå i första ledet i kampen för jämställdhet och jämlikhet

med ungdomsarbetslösheten åtgärdas. De unga har drabbats hårt av den ekonomiska krisen och vi kräver akuta och kraftfulla åtgärder, bland annat gränsöverskridande arbetsförmedling och internationalisering. … at t p r o b l e m e t

… at t E U ska jobba för ett nytt globalt klimatavtal, att utbudet på utsläppsrätter minskas drastiskt, att klimatmålen uppnås och att stöden till fossila bränslen fasas ut. EU ska satsa på forskning och produktutveckling om gröna energiformer.

mellan könen och för sexuella minoriteter.

K ÄLL A /

SU:s EU-valsprogram

/ 2014

POLITIK

12

En dag i Nils Torvalds liv

onsdag

En europaparlamentariker har inga ”vanliga” arbetsdagar. Dagarna är fördelade över Bryssel, Strasbourg och Finland.

febRUARI

Text / Beata Björkvall

08 00

09 00

BUDG ASP 1G3

LIBE PHS 3C50

10 00

11 00 L I B E –VOT E S PHS 3C50

12 00 a l d e e co n 13 00

prep

bil bokad M E P- lu n c h m e d P i l v i -S i s ko Vi e r r o s Vi l l e n e u ve s

14 00

bil bokad 15 00

e co n 5G3

libe PHS 3C50 L I B E –VOT E S PHS 3C50

16 00

17 00

e co n – t r oj k a 5G3

18 00

19 00

Penning tvätt Skuggmöte

20

00

19

A1 G2

21 00

K lo c k a n 0 8 : 3 0 a n l ä n d e r Nils Torvalds till Europaparlamentet där arbetsdagen kör igång tillsammans med de fyra medarbetarna på kontoret. Nicke är medlem i fyra utskott och idag är det möte i tre av dessa.

På förmiddagen deltar Nicke i budgetutskottsmötet (BUDG). Under detta möte behandlades bland annat riktlinjerna för EU:s budget 2015. Den liberala gruppens prioriteringar för EU under 2015 syns i prioriteringarna till budgeten; sysselsättning och tillväxt genom forskning, innovationer och satsningar på små och medelstora företag, samt den digitala agendan.

Samtidigt på andra sidan av parlamentet pågår ett annat möte i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE). På agendan finns visumfrihet för moldovier, biometriska pass, NSArapporten och roamingavgifter. Eftersom Nicke inte kan vara på två platser samtidigt, övervakar specialmedarbetare Katarina mötet.

Efter omröstningarna hinner Nicke sätta sig på kontoret med sin förmiddagsespresso och arbeta på sin kolumn till Medborgarbladet. En viktig del av jobbet som Europaparlamentariker är att kommunicera utåt vad som händer i Bryssel. Besluten som fattas påverkar ju alla där hemma också.

K lo c k a n 1 2 : 0 0 ä r det dags för omröstningar i LIBE utskottet. Äta måste också en Europaparlamentariker för att orka. Idag har Pilvi-Sisko Vierros-Villeneuves, Finlands ständiga representant vid EU, bjudit in alla Europaparlamentariker till lunch för att diskutera bland annat EU-valet i maj.

Eftermiddagen flyter fram i snabb takt med fortsatta omröstningar i LIBE utskottet och möte i utskottet för ekonomi- och valutafrågor (ECON).

"Jag springer runt som en skållad råtta.

Det gäller att ha koll på många olika ärenden samtidigt. Utan mina assistenter har jag inte en chans." nils torvalds, europaparlamentariker

ɝɝ Jag springer runt som en skållad råtta. Det gäller att ha koll på många olika ärenden samtidigt. Utan mina assistenter har jag inte en chans, säger Nicke.

Under dagen har Nicke förberett sig med specialmedarbetare Mats inför eftermiddagens utskottsmöte i ekonomi- och valutafrågor. Nicke är ansvarig för den liberala gruppens del för rapporten om utvärdering av den så kal�lade Trojkans agerande i krisländerna och rapporten behandlas idag. Han var själv med i Portugal, Irland, Cypern och Grekland då utvärderingarna genomfördes. Glädjande är de tecken på förbättring som länderna visar idag, men läget skulle inte vara det samma utan trojkan.

Under dagarna gäller det också att ta ställning till förslag och ändringsförslag, insändare och kolumner ska skrivas. Aktuella nyhetsrubriker diskuteras ofta på kontoret. Det finns gott om åsikter och argument till vilka Nicke ofta dessutom bidrar med en historisk insikt.

Dagens avslutas med ett möte om penningtvätt. Nicke ansvarar för den liberala gruppens del för förhandlingarna om direktivet. Målsättningen är att göra det svårt för de kriminella utan att krångla till det för den lilla individen.

K lo c k a n 2 0 : 3 0 ä r dagen slut och Nicke åker hemåt för att ladda batterierna inför nästa dag.

KOLUMN

av Europaparlamentet.

Det innebär att EU ofta kommer upp till tals med vänner och bekanta som jag träffar. För två veckor sedan undrade en bekant varför länder som Bulgarien och Rumänien får vara EU-medlemmar. För att svara på frågan tycker jag det är värt att ställa frågor tillbaka.

EU är ett fredsprojekt. Senast i samband med att EU år 2012 fick Nobels fredspris för sitt arbete för fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter torde väl de flesta av oss ha stött på beskrivningen fredsprojekt.

Men vad är EU:s syfte utöver det? Varför behövs EU? Hur skulle du beskriva EU? Jag ser EU som ett projekt för att öka stabiliteten och jämlikheten i Europa. Genom ett stabilt Europa kan vi leva bättre tillsammans. Politiska kriser avspeglar sig på den ekonomiska marknaden. Med jämn ekonomisk tillväxt har vi möjlighet att utveckla de övriga sektorerna i samhället. Det är viktigt att vi har ett fungerande utbildningssystem och sociala system så väl som ett ansvarstagande banksystem.

I ett stabilt och fredligt Europa kan vi tillsammans öka jämlikheten bland med-

Jag ä r a n s t ä l l d

BEATA BJÖRKVALL, specialmedarbetare för Nils Torvalds

EU STÅR FÖR ETT STABILT EUROPA

borgarna i vardagen och i arbetslivet. EU:s gemensamma inre marknad och dess spelregler kan vi garantera bättre produkter och arbetsförhållanden. Det ger de europeiska konsumenterna en garanti på produkters standard och företagare jämlika möjligheter i de europeiska länderna.

Vi pekar ofta på länder som vi tycker inte hör hemma i EU. Vad skulle det innebära om Finland inte var EU-medlem? Eller om EU inte alls skulle existera? Utan EU är det mycket av det vi idag tar för givet som inte skulle fungera. Världen är idag globalare än någonsin tidigare och det kräver samarbete länder emellan för att kunna konkurrera och vara en aktiv aktör för finländarnas bästa.

Små och medelstora företag får det svårt på den europeiska marknaden. Idag är det knappt något företag som enbart agerar inom landets egna gränser; få är utan vare sig handel eller samarbete med utlandet. I Storbritannien har industrin gått starkt ut och sagt att de flyttar från landet ifall britterna går ut ur EU. Tack vare EU kan vi idag enkelt och

smärtfritt (för det mesta) handla på internet. Lågprisflygbolag skulle inte finnas inom Europa och resandet skulle bli krångligare med bland annat passkontroller och mer byråkrati.

Om EU inte fanns skulle många nationsöverskridande problem inte kunna lösas. Program som ERASMUS + skulle inte existera.

Klimatförändringen kunde inte bekämpas lika effektivt på det globala planet och haven skulle bli tömda på fisk genom överfiske.

Kriminella som agerar i flera länder skulle vara betydligt svårare att fälla. Speciellt i vår allt globalare värld skulle cyberkriminaliteten öka.

Det går inte att plocka russinen ur kakan och välja vilka delar vi vill ha av EU (som Storbritannien hoppas kunna göra), med fördelarna kommer ansvar och skyldigheter.

I en gemensam union sköter vi om varandra för att alla ska nå ett bättre mål. Den europeiska välfärden och det gemensamma ansvaret för unionen ger oss ett stabilare och fredligare Europa.

Därför är EU viktigt som projekt och ett bygge vi ska bygga vidare på!

20

SVENSK FRAMTID

№1

Text / Fredrik Westblom

Många av dessa för små för att vara vuxna personer. Det var synen som mötte EU-kommissionär Cecilia Malmström då hon besökte Lampedusa efter katastrofen. ɝɝÄven om vi tragiskt nog hör om båtförlisningar i Medelhavet alldeles för ofta, stod det direkt klart att den här olyckan var väldigt allvarlig. De som drunknade var människor som flytt diktatur och förtryck i Eritrea och Somalia.

Det var verkligen fasansfullt. Det var en tragisk påminnelse om hur svårt det är att ta sig till Europa under lagliga och trygga former, säger hon.

Hon är kommissionär för inrikesfrågor, vilket bland annat täcker migrations -, invandrings- och gränssamarbetesfrågor. Hon är övertygad om att asylpolitiken måste baseras på respekt för mänskliga rättigheter.

2 8 0 k i s to r .

Flyktingpolitiken bör bygga på mänskliga rättigheter. Det tycker både EU-kommissionär Cecilia Malmström och Svensk Ungdoms förbundsstyrelsemedlem Ida Schauman. Men då de lagliga vägarna är få försöker många ta sig illegalt in i EU. Det var en av orsakerna till att hundratals personer miste livet då deras båt gick på grund utanför Lampedusa.

KOLUMN

väljer Finland 13 europaparlamentariker för valperioden 2014-2019.

Dessa 13 ska bland 751 andra parlamentariker från 28 EU-länder se till att den Europeiska unionens framtid blir ljusare, starkare och mer hållbar.

Nu kan man fråga sig, som många gör, huruvida en ensam svenskspråkig finländsk europaparlamentariker har den ringaste betydelse i det stora hela. Kan man som ensam själ bland 751 andra verkligen påverka besluten som fattas?

Svaret är nej. Det finns inte en enda europaparlamentariker som kan få till stånd någon privat agenda i Europaparlamentet, och precis så ska det vara. Parlamentet är en demokratisk helhet där samarbete parlamentariker och grupperingar emellan är nyckeln till framgång. Ju bättre man lyckas nätverka med sina kollegor från olika länder, desto mer framgång har ens agenda.

Det andra skeptiker brukar fråga sig är huruvida det i slutändan alls är parlamentarikernas åsikter som gäller, då välfinansierade lobbyorganisationer spenderar tusentals Den 25 maj

niklas mannfolk, förbundsordförande

Up sh*t creek

euro på att forma de folkvaldas åsikter att omfatta deras egna? Med bokstavligen tusentals omröstningar om året måste det väl vara lockande att bara anamma första bästa åsikt som presenteras, må vara att den är betald av ett multinationellt företag med dold agenda? Även detta är en befogad oro, då samtliga beslutsfattare på såväl nationell som EU-nivå dagligen kontaktas av tiotals intressenter med varierande agendor. De mest kända exemplen på lobbyister i Europaparlamentet är energi- och tobaksindustrin, men parlamentets öppenhetsregister har i skrivande stund sammanlagt 6460 registrerade intresseorganisationer.

Bland dem finns allt från advokatbyråer till akademiska institutioner till organisationer som företräder religiösa samfund. Det ligger inte i alla organisationers intresse att träffa samtliga parlamentariker, och tur det.

Annars borde varje MEP träffa kring 30 lobbyister om dagen.

Trots det överöses parlamentarikern dagligen av partisk och ofta motstridig in-

formation för och emot de frågor hen arbetar med. Förmågan att ta till sig denna information, sålla fram det väsentliga och sedan kritiskt väga de olika åsikterna mot varandra för att komma fram till en slutsats man kan stå bakom och rösta för, är A och O i för var och en som vill lyckas i Europaparlamentet. Det, och förmågan att välja medarbetare som på bästa möjliga sätt kan stöda sin arbetsgivare i denna uppgift.

I valet av de finländska representanterna till Europaparlamentet i maj läggs således störst vikt på kandidaternas språkkunskaper, sociala färdigheter och förmågan att snabbt ta in och analysera stora mängder information. En aktiv och driftig representant som kan övertyga andra och sålla guldkorn från mängden information har alla möjligheter att få till stånd stordåd under sin period.

De flesta kvaliteter kan inövas, men har man inte koll på språk, nätverk och källkritik är man inte bara ute och cyklar, utan som britterna säger ”up sh*t creek without a paddle”.

/ 2014

POLITIK

21

"Jag tror inte vi ska satsa på att höja Dagens största problem är att det inte finns tillräckligt många lagliga vägar in i Europa. Det tvingar flyktingarna att ta till desperata metoder, som att bege sig ut på Medelhavet med båtar som knappt hålls flytande. Då är katastrofen alltid nära. ɝɝVi måste hitta sätt att se till att de mest utsatta flyktingarna verkligen kan ta sig till EU, inte minst barn, äldre och sjuka. EU måste göra mer för att få en hållbar migrations- och gränspolitik, säger Malmström.

Svensk Ungdom arbetar för en hållbar asylpolitik som grundar sig på mänskliga rättigheter. Förbundsstyrelsemedlem Ida Schauman är ansvarig för migrations- och integritetsfrågor och menar att Dublinförordningen är en orsak till problemet. ɝɝDet Europeiska land som först tar emot en asylsökande ska också behandla personens ansökan. Det betyder också att alla andra länder har rätt att skicka tillbaka personen ifråga till det första EU-landet. Det här leder till att länderna i södra Europa bär den största bördan och inte har möjligheter att ta hand om de asylsökande, säger Schauman och fortsätter: ɝɝVi kan inte heller skicka tillbaka människor till länder som inte kan trygga de asylsökandes mänskliga rättigheter och tvingar dem vänta på besked under odrägliga förhållanden.

gränsbevakningsanslagen och hålla människor utanför EU. Det hjälper inte att bygga fler murar."

Ida Schauman, förbundsstyrelsemedlem

ɝ

ɝ

H u r s k a e n b r a f ly k t i n g p o l i t i k

byg ga s u p p ?

Va d k a n E U g ö r a f ö r at t f ö r h i n d r a

l i k n a n d e k ata s t r o f e r s o m b åto lyc k-

ɝɝ Vi måste se människan. Det här handlar om utsatta personer. Många är alltför ekonomiskt inriktade och frågar sig hur mycket flyktingarna kostar samhället men prioritet ett borde vara att ge de här människorna trygghet och beskydd. Kom ihåg att många finländare flydde till Sverige under andra världskriget, säger Schauman. ɝɝ Det handlar inte bara om formell lagstiftning. Det handlar om medmänsklighet, värdighet och ansvarstagande. Europa är en rik kontinent och vi har en moralisk skyldighet att hjälpa folk på flykt från krig och förföljelse. Även de som inte har skyddsskäl eller humanitära skäl att få stanna, ska bemötas värdigt även när de ska lämna landet, säger Malmström.

a n i L a m p e d us a i f r a m t i d e n ?

ɝɝ Vi måste bli bättre på att ingripa vid kriser. Utrikes- och biståndspolitiken är nära förknippad med asylpolitiken. Jag tror inte vi ska satsa på att höja gränsbevakningsanslagen och hålla människor utanför EU. Det hjälper inte att bygga fler murar, säger Ida Schauman. ɝɝ Det snabbaste sättet att hjälpa är att ta kvotflyktingar direkt från lägren i samarbete med FN. Vi behöver också titta på om vi i högre utsträckning kan ge humanitära visum eller underlätta för människor att begära asyl på EUländernas ambassader och dessutom måste vi samordna och förstärka våra gemensamma räddningsinsatser i Medelhavet, för att kunna rädda fler liv, säger Malmström.

KOLUMN

DANICA VIHINEN, förbundsstyrelsemedlem

En skåpfeminists bekännelser

I m a r s , då både internationella kvinnodagen och jämställdhetsdagen firas, är det väl tillåtet att bekänna sig som feminist? Inte sådär ”hata män och önska att de förtrycks på samma sätt som patriarkatet behandlat oss kvinnor sedan tidernas begynnelse” –feminist, men nog sådär att jag får lust att kasta saker i väggen av ilska då Pirkko Ruohonen-Lerner förklarar att hon borde anställt en manlig assistent för att ha undvikit moderskapsvikarier.

Och för en gångs skull beror inte ilskan enbart på att en sannfinländare hostar fram ännu en groda och sedan bortföklarar det hela som ett skämt eller ett misslyckat försök till ironi. Nej, ilskan beror på den totala uppgivenhet man känner då man är tvungen att medge att någon har rätt fast man så gärna skulle önska motsatsen. Vårt samhälle kanske är jämställt i teorin, men då det kommer till kritan har Pirkko rätt – det är jobbigt att anställa kvinnor som blir mammalediga och sedan kanske ännu stannar hemma på vårdledigt.

Eftersom finansieringsmodellen i Finland går ut på att arbetsgivaren står för en del av

kostnaderna för moderskapsledigheten och FPA för en del, kan det för en företagare med få anställda helt enkelt vara en för stor ekonomisk risk att anställa en kvinna som eventuellt innebär en jämförelsevis enorm kostnad. Vilket leder till att unga kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden. Men det är inte bara det att en potentiell arbetsgivare eventuellt ser mig som en tickande babybomb som gör mig upprörd. Mest ilsken blir jag för att det inte måste vara så.

Vårt samhälle har inte kommit till en punkt där det är omöjligt att vidareutvecklas. Ändå har man i åratal kämpat med frågan om vem som ska stå för kostnaderna för att det föds barn i Finland, utan nämnvärda resultat. Man är överens om att nuvarande system inte är helt optimalt, och allt fler talar för att båda föräldrarnas arbetsgivare borde dela på kostnaderna, men det mest radikala man åstadkommit är en justering i rätten till hemvårdsstöd som ska uppmuntra även pappor att ta ut vårdledighet. Hurra, liksom.

Sfp har redan i flera år förespråkat den så kallade 6+6+6-modellen, dvs. att föräld-

rarna får 6 månader föräldraledigt var och ytterligare 6 som de själva besluter om vem som använder. Det här är en god början, men man borde även se över finansieringssystemet. I övriga norden finansieras föräldraledigheten av staten i form av skattemedel. På Island t.ex. avdras en föräldraförsäkringspremie från lönen för samtliga arbetstagare på samma sätt som man drar av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier från lönen här hos oss. Samtliga arbetsgivare och anställda delar alltså på kostnaderna för föräldraskap, och ledigheten är dessutom uppdelad enligt 3+3+3.

Nu försöker jag på inga vis säga att den isländska modellen är perfekt, eller att den kan användas som sådan hos oss. Men jag hävdar att ett system som de facto delar kostnaderna för föräldraskap jämnt på samtliga arbetsgivare och -tagare, och som verkligen uppmuntrar föräldrarna att dela föräldraledigheten, skulle lösa problemet med att unga kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden bara för att de råkar vara just det – unga kvinnor.

22



SVENSK FRAMTID

F OTO /

№1

Joachim Hesthammer

"Natten till den 30 november anföll kravallpolisen Berkut . . .

Nästa dag ökade antalet demonstranter på torget. Ju mer våld polisen använde desto mer motstånd gjorde vi."

Stephan Lesnyak, aktivist och ekonomistudent



F OTO /

тумaн нa євромaйцaні (c)o _ned

/ 2014

POLITIK

23

Varthän, Ukraina?

Krisen i Ukraina tog världens ledare på sängen.

Det började med demonstrationer för demokrati och EU och utvecklades till ett ordkrig mellan västvärlden och Ryssland, med Ukraina och Krimhalvön fängslade i mitten.

En av de som sett händelserna utspelas på första parkett är Stephan Lesnyak.



Text / Fredrik Westblom

ɝɝ Eu r o m a i da n b ö r ja d e s o m fredliga studentprotester. Vi hade diskotek på torget och den första tiden inträffade inga våldsamheter. Vi ville bara att president Viktor Janukovytj skulle skriva under avtalet med EU. Allt ändrades natten till den 30 november, säger aktivisten och ekonomistudenten Stephan Lesnyak.

Han är tydligt berörd av situationen i Ukraina, vilket är förståeligt. Han är nämligen en av de som deltog i demokratiprotesterna Euromaidan i huvudstaden Kiev och nu besöker han Finland för att tala om krisen i sitt hemland. ɝɝ Natten till den 30 november anföll kravallpolisen Berkut. Jag missade händelsen med femton minuters tidsmarginal. Nästa dag ökade antalet demonstranter på torget. Ju mer våld polisen använde desto mer motstånd gjorde vi, säger han.

Enligt honom hade oppositionen ingen roll i de första protesterna. Studenterna på torget hade inget förtroende för dem. Men efter den första attacken eskalerade krisen i Ukraina.

Vändpunkten kom i slutet av januari i år efter att ett åttiotal personer dödats i våldsamma sammandrabbningar med polisen. Då försökte myndigheterna och oppositionen enas om ett avtal där presidentens makt drastiskt skulle minskas. ɝɝ Presidenten vägrade underteckna avtalet. Istället flydde han till Ryssland.

Parlamentet beslöt därför att han avsagt sig makten, säger han och fortsätter: ɝɝ Det är viktigt att poängtera att parlamentet inte avsattes. Det är fortfarande samma folkvalda som sitter där i dag som för två år sedan vid valet. Det här handlade alltså inte om en klassisk revolution och det ger parlamentet legitimitet, vilket betyder att deras beslut att avsätta president Janukovytj var helt korrekt.

Kort därefter blandade sig Ryssland i situationen och invaderade Krimhalvön, vilket såväl EU som USA fördömde.

I skrivande stund vet få människor exakt vad som händer i Ukraina och framtiden är oklar.

F OTO /

ɝɝ Ett stort problem för Ukrainas ryska befolkning är att det inte finns några ryskspråkiga informationskanaler i Ukraina. Det betyder att de måste använda sig av Rysslans medier för att få information. Lyssnar du på propaganda dag ut och dag in blir du till slut viljeslös, säger han.

Han och många med honom upplever att EU kunde gjort mera för att hjälpa Ukraina. ɝɝ Det är mycket snack men lite verkstad. Vi hör vackra ord från till exempel Carl Bildt men vi ser inga verkliga åtgärder. Redan om EU skulle göra en revision av de bankkonton knutna till Putin skulle vi se resultat, säger Lesnyak.

Euromaidan in English

24

SVENSK FRAMTID

№1

”Masada skall inte störtas igen” En studieresa till Israel, möten med såväl Palestinska myndigheten som med Israeliska representanter och ett besök till en gammal men betydelsefull fästning. För Maria Henriksson blev besöket till Masada en ögonöppnande upplevelse som kan fungera som en förklaring på Israel-Palestinakonflikten. perna intog Masada år 73 och 74 hade de 960 judiska rebeller och familjer som befann sig innanför fortets murar I a p r i l 2 0 1 2 deltog jag i en studieresa till begått massjälvmord. Masadas besättIsrael och de ockuperade palestinska ning valde döden framom slaveri. områdena. Fältresan var en del av St. Masada återupptäcktes år 1842 och Andrews universitets studieprogram genomgick grundliga utgrävningar på om den arab-israeliska konflikten. Pro- 60-talet. Tack vare det ödsliga läget, grammet var intensivt och övergripan- som hållit människan på avstånd, och de med allt från besök till druserna på det torra klimatet har fästningen beGolanhöjderna i norr, flyktinglägret i varats väl. På plats kan man ännu idag Jenin, Hebrons ultrakonservativa judar, betrakta de vattencisterner och kanaler till beduinbyn Al Araqib i Negevöknen i som höll fortet med vatten, Herodes söder. Under vistelsen bekantade vi oss romerska badhus, palatset, synagogan, med ett tiotal städer, träffade represen- vapenförråden och förstås den storslagtanter från Palestinska myndigheten na utsikten över Döda Havet. Det känns och Israeliska staten, mötte en rad olika som om tiden stått stilla på Masada. palestinska och israeliska NGO:s och så För många judar betraktas Masahann vi ta ett bad i Döda Havet. Nu två da som en kamp mot förtryck och är år senare känns intrycken från resan en symbol för judiskt hjältemod. Lefortfarande lika starka. Särskilt upp- genden och den välbevarade fornlämlevelsen och historien bakom Masada, ningen har varit ett viktigt instrument som åtminstone hjälpt mig bättre förstå i skapandet av en israelisk identitet.

Israels till synes kompromisslösa po- Idag är det fortfarande obligatoriskt litik sedan arab-israeliska kriget 1948. för de judiska ungdomar som deltar i Masada är en gammal mytomspun- ”Birthright Israel” programmet att benen befästning som har en alldeles unik söka Masada och lära sig historien dess plats i den judiska folksjälen. Enligt historia. Och under Moshe Dayans tid legenden var Masada det sista judiska som IDF:s stabschef svors faneden av fästet som föll i det första judisk-ro- de nyutbildade israeliska soldaterna in merska kriget. Masada sägs ha hållit på toppen av Masada med slagorden emot den romerska belägringen i näs- ”Masada shall not fall again”. tan 3 år och när väl de romerska trupDet är just Sloganen ”Masada skall TEXT & FOTO / Maria Henriksson

inte falla igen”, som etsat sig fast i mina tankar. Under studieresans möten på den israeliska sidan upplevde jag gång på gång Masadas slagord. Hos Hebrons ultrakonservativa judar poängterades det med övertygelse att Hebron – som ligger på Västbanken – är en gammal judisk stad till vilken israeler har kommit för att stanna denna gång. På förintelsemuseet, Yad Vashem genomsyrades återigen mina intryck av den svåra skam som judarna känt och känner för att de lät sitt folk slaktas utan kamp.

Också talespersonen för Israels utrikesministerium tangerade Masadas budskap i sitt anförande. Han påpekade bland annat, symptomatiskt nog, att ett fredsprojekt måste utgå från en judisk stat Israel, vilket i klartext betyder verkligt dåliga förutsättningar för vare sig en tvåstats- eller enstatslösning.

En israelisk stat som bygger på etnisk mångfald, vilket utgör verkligheten på dagens israeliska territorium, ansågs inte som en önskvärd slutprodukt.

Tjänstemannen tillade till och med att det främst är palestinierna som tror på en tvåstats-lösning. Här inser man betydelsen av Masada, för jag upplever den som en röd tråd i israelisk politik och judisk identitet. Den förkroppsligar oviljan till kompromiss och beskriver judisk ideologi.

Text & foto / Katja Flittner

Säg nej till hatet Hot och kränkningar på nätet kan riktas mot en minister, en journalist, en mobbad elev i skolklassen eller mot dig och mig. Det lärde jag mig under ”Acting against online hate speeches,” ett av labben jag deltog i under World Forum for Democracy i Strasburg i november 2013.

i europeiska rådets ungdomsgrupp, där ungdomar från de flesta Europeiska och Kaukasiska länderna deltog. Förutom Acting against online hate speeches -labben deltog jag också i en labb vid namn “What is empowerment and how to fix it – EU global trends 2030”.

Emellanåt får man höra att kränkningar och hot skulle falla under yttrandefriheten, dvs. att det är tråkigt men oundvikligt med hot och hat på nätet.

Så är det dock inte, eftersom vår strafflag innehåller bestämmelser som ålägger straff för såväl olaga hot, hets mot folkgrupp som ärekränkning. Dessutom garanterar grundlagen vars och ens rättighet till att få delta i samhällsbygget samtidigt som den förbjuder behandJ a g va r m e d l e m

MASADA — — g r u n dat /

av Herodes mellan

37-31 f.Kr. isolerad bergsplatå i den judeiska öknen

— — P l at s /

— — S tat us /

hör till UNESCO:s världsarv

— — Ö v r i gt /

en av Israels mest populära

turistmål

lingar som kränker människovärdet.

Alla har rätt till integritet och trygghet.

Till yttrandefriheten hör bl.a. rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg granskar detta.

Det är givetvis viktigt att det finns lagstiftning som reglerar vad som är tillåtet och vad som inte är det. Det kan man kalla grunden för ett rättskydd för både de utsatta och de som bryter mot eller påstås bryta mot reglerna. Däremot blir det svårare att veta blir det svårare att veta hur man ska reagera då man själv eller någon man känner utsätts för hot, kränkningar eller personliga påhopp. På labben fick vi höra att upp till 61 % av de utsatta inte visste vad de skulle göra när de själva blivit utsatta för hat på nätet. Jonathan Hayoun, ordförande för den judiska studentorganisationen i Frankrike talade

/ 2014

POLITIK

25

... och när väl de romerska trupperna intog Masada år 73 och 74 hade de 960 judiska rebeller och familjer som befann sig innanför fortets murar



Så här ser det ut då man kommer till Betlehem.

begått massjälvmord.



Masadas besättning valde

Masada i skymningen. Maria Henriksson tillsammans med guiden Itamar.

döden framom slaveri.



Hela gruppen på besök vid Masada.

"Det är skäl att komma ihåg att yttrandefrihet är frihet under ansvar och att det inte är tolerans eller öppenhet att tolerera kränkningar mot personers existens, mänskliga rättigheter eller andra brott." katja flittner, medlem i europeiska rådets ungdomsgrupp

om problemet att de utsatta isolerar sig och vågar inte tala om vad de utsatts för och att politiker med höga poster alltför sällan dömer hatbrott.

Vad ska man då göra om något händer? Det är viktigt att inte vara ensam!

Tala om det för en kompis, förälder, SU, gör brottsanmälan, ring brottsofferjouren eller berätta om det via sociala medier. Det är absolut inte något att skämmas för. På samma sätt ska vi våga säga ifrån om vi ser hat och kränkningar på nätet, oberoende av det gäller någon du känner eller inte.

Många av dessa hot och kränkningar riktar sig mot minoriteter av något slag, kvinnor eller personer som för fram sina åsikter i olika medier. Lika väl kan det dock handla om någon som blir mobbad i klassen eller antastad av en ex-partner. De handlar om att utöva makt, tysta ner och utfrysa, dvs. på-

verka på ett odemokratiskt sätt. Det gör ingen skillnad om det handlar om en persons hudfärg eller om dennes åsikter i en samhällelig fråga. Möjligheten till anonymitet kan locka en del personer att uttrycka sig hotfullt, kränkande och personligt påhoppande för enskilda människor eller grupper. Det kan även hända att någon kallar det för dåliga ”skämt”. Det är skäl att komma ihåg att yttrandefrihet är frihet under ansvar och att det inte är tolerans eller öppenhet att tolerera kränkningar mot personers existens, mänskliga rättigheter eller andra brott.

På labbet talade bl.a. Sergio Beflor från Nederländerna som också föreläst en del om ämnet i Finland. Tillsammans med mig deltog Arvin Behshad från Europeiska ungdomsparlamentet i Tyskland och Stefan Ubiparipovic från Interkultura Serbia – AFS Serbia.

№ 1 /2014

EKONOMI

26 Text & Foto / Fredrik Westblom

Svensk Framtid

”Ekonomin är grunden till all kommunpolitik” Tre unga kommunalpolitiker. Tre olika orter.

En svår fråga: Hur ska vi få kommunernas ekonomi i skick? Möt Anki, Marcus och Patrik och deras lösningar på problemet.

Va d h a r H e l s i n g f o r s , Raseborg och Korsholm gemensamt? Jo, alla tre har unga och driftiga politiker som brinner för kommunpolitiken.

Anki Bender är stadsstyrelsemedlem i Raseborg, Marcus Beijar är andre vicefullmäktigeordförande i Korsholm och Patrik Gayer är fullmäktigesuppleant och medlem av revisionsnämnden i Helsingfors. Alla tre tycker närheten till kommunernas medborgare och möjligheten att påverka hemortens utveckling är charmen med kommunpolitik. ɝɝ Har du bestämt dig för att bygga en skatepark kan du se folk använda den nästa år. Politiken är kort och gott nära dig, säger Gayer.

Den största utmaningen ligger i att få kommunernas ekonomi att gå ihop.

De minskade statsandelarna och det stora antalet uppgifter kommunerna får ålagda på sig ger kommunpolitikern gråa hår. ɝɝ Ekonomin är grunden till allting.

Har du inte kassan i skick kan du inte heller göra något. Den krassa sanningen lyder ju att den dag du inte har råd att upprätthålla dagens servicenivå måste du göra nerskärningar, säger Anki Bender.

Marcus Beijar håller med. ɝɝ I den bästa av världar skulle vi givetvis erbjuda medborgarna världens bästa kommunala service men tyvärr måste man ibland dra i handbrom-

sen. Det är aldrig en rolig uppgift, säger han.

Korsholm försöker nu spara över hela linjen för att få ekonomin under kontroll. Utgifterna får inte öka mer än två procent. Samtidigt menar Beijar att Korsholm definitivt inte är någon kriskommun. ɝɝ Än så länge har vi ett överskott men det naggas hela tiden av i kanterna. Vi har alltid ett behov av att slimma budgeten på ett smart sätt. Ett problem vi har i Korsholm är att vi inte vågar tänka långsiktigt. ɝɝ Helsingfors har i regel skött sin ekonomi bra, i stort sett. En stor fördel vi har är att vi är en växande stad med många nya skattebetalare som flyttar

I dag f i n n s d e t cirka 70 paradis som karaktäriseras av låg skatt, brist på transparens, hård banksekretess och enorma mängder registrerade företag, utan egentlig verksamhet. Jag talar förstås om s.k. skatteparadis.

Hongkong, Schweiz, Luxemburg och Cayman öarna är alla typiska resmål för dem som vill komma undan skattebjörnen. Motpolen till paradisen påminner däremot inte om varken solsken eller fest. Länder som drabbas hårdast av skatteparadisens existens, länder i globala syd, karaktäriserade av fattigdom och ojämlikhet. De mister årligen 800 miljarder euro i möjliga skatte-

intäkter till skatteparadis och rika länder, enligt Global Financial Integirtys rapport från 2012. Det är åtta gånger mer pengar än vad dessa länder får i biståndshjälp från länder i väst. För att utvecklingsländer ska kunna bryta sitt beroende av biståndshjälp, skapa en bredare finansierings bas och därmed ha bättre kapacitet att skapa en hållbar välfärd för sina invånare måste problematiken kring skatteflykt åtgärdas.

Det här är heller inte enbart ett problem i utvecklingsländer. Årligen förlorar EU uppskattningsvis 1000 miljarder i möjliga skatteintäkter, och även från Finland sker en

KOLUMN

Paradisen vi inte vill ha SANDRA GRINDGÄRDS, förbundssekreterare

". . . det är inte lätt när staten ställer orimliga krav på kommunerna. Det leder till en ojämlik behandling av Finlands medborgare i och med stora skillnader i skattesatserna."

Anki Bender, stadsstyrelsemedlem i Raseborg

27

"Bostadsbristen är det absolut största problemet vi för tillfället står inför och därför skulle jag göra det lättare att bygga nya bostäder."

in. Det finns däremot en del områden som kunde skötas bättre. Västmetron och dylika projekt går rejält över budgeten, säger Gayer. ɝɝ Raseborgs ekonomi är tyvärr inte bra men det är något vi jobbar med. Vi ser över alla tillgångar vi har. Men det är inte lätt när staten ställer orimliga krav på kommunerna. Det leder till en ojämlik behandling av Finlands medborgare i och med stora skillnader i skattesatserna, säger Bender. ɝ H u r s k u l l e n i o r d n a u p p ko m m u -

"Ett problem vi har i Korsholm är att vi inte vågar tänka långsiktigt."

Marcus Beijar, andre vicefullmäktigeordförande i Korsholm

n e r n a s e ko n o m i ?

Patrik Gayer, fullmäktigesuppleant och medlem av revisionsnämnden i Helsingfors

"De [företagen] är avgörande aktörer i arbetet med att förhindra skatteflykt, men samtidigt också de som skapat och drar nytta av att upprätthålla status quo. "

ɝɝ Skulle jag få bestämma på det nationella planet skulle jag öka statsandelarna. Men en kommun måste vara attraktiv för företag, arbetsgivare och

skatteflykt på uppskattningsvis 320 miljoner euro årligen.

Frågan är både lokal och global, liksom lösningarna.

Situationen påverkas av multinationella företags skatteplanering, stater och deras skattepolitik och internationella samfundets ageranden. Multinationella företag har förändrat de globala maktförhållandena när det kommer till ekonomisk makt. Av de 100 största ekonomierna i världen idag är 40 stycken företag, enligt Transnational Institute.

De är avgörande aktörer i arbetet med att förhindra skatteflykt, men samtidigt också

de som skapat och drar nytta av att upprätthålla status quo.

Tänk om vi löste situationen. Då skulle stater inte behöva höja på befintliga skatter för att utöka sin statskassa. Utvecklingsländers behov av biståndshjälp skulle minska radikalt, ett system som idag upprätthåller ett beroende av väst. Det behövs mer öppenhet och bättre rapportering. Vi behöver ett internationellt regelverk för multinationella företag som kräver att företagen redovisar sina skatteutgifter landspecifikt för de länder där de bedriver verksamhet, samt att uppgifter om företagens ägare och förmånstagare görs

invånare. Det genererar skatteintäkter.

Vi måste bygga upp service istället för att montera ner, säger Beijar. ɝɝ En stor del av utmaningarna Helsingfors ställs inför kan vi inte enbart lösa själva. De bör lyftas upp på det nationella planet. Bostadsbristen är det absolut största problemet vi för tillfället står inför och därför skulle jag göra det lättare att bygga nya bostäder, säger Gayer. ɝɝ Tyvärr tror jag inte det finns någon mirakelkur. Det som fungerar för en kommun fungerar inte för en annan.

Därför måste man se på varje enskild situation och anpassa handlingarna efter detta. Uppföljningen är däremot mycket viktig, säger Bender.

tillgängliga för allmänheten. Det bör också finnas regler om automatiskt informationsutbyte vid internationella transaktioner. För att undvika skatteflykt till skatteparadis är det är också viktigt att se över hur företagskoncerner agerar mellan sina olika bolag.

För att öka skatterättvisan i världen och hitta en lösning krävs politisk vilja och tydliga beslut. Det internationella samarbetet är avgörande, och alla berörda partner måste välkomnas till förhandlingsbordet. Idag förs exempelvis många av diskussionerna inom ramen för OECD där enbart rika länder officiellt är med. Dags att ta ansvar och skrota paradisen.

28

SVENSK FRAMTID

№1

F u l l s t ä n d i gt n a m n :

Född:

M i n a i n t r e ss e n :

H us dju r :

Favo r i t m at:

Drömyrke:

Bästa fi lm e n , b o ke n o ch l åte n :

T vå saker jag skulle ta med till en ö de ö :

Dä r f ö r ä r jag f r a m t i d e n s p o l i t i k e r :

Galna Sarah leder LSK Att LSK:s nya ordförande heter Sarah Ek blev en överraskning, inte minst för henne själv. Men Sarah gillar utmaningar och hoppas på ett händelserikt år både inom högskolepolitiken och på sin egen studieort Jakobstad.

Text / Pia Backman Foto / Sarah Ek

I h ö s ta s s t ä l l d e sig 20-åriga Nykarlebybon Sarah Ek sig till förfogande på LSK:s lista inför Noviums kårval.

Några månader senare var hon vice ordförande för Noviums fullmäktige och var beredd på att kavla upp ärmarna och jobba. ɝɝ Jag hade väntat mig att få göra mera, säger Sarah som fick mersmak av politiken.

Noviums fullmäktige sammanträder bara några gånger per år, och det kändes inte tillräckligt för att kunna engagera sig ordentligt. För en dryg månad sedan fick Sarah en ny chans

och tog den. Liberala Studerande sökte en ny förbundsordförande och Sarah fick frågan – på årsmötet. Hon funderade en stund och tog sedan chansen. ɝɝ Jag kände mig lite crazy. Jag gillar utmaningar, fast den här gången chockade jag nog mig själv också. Men jag visste att jag kommer att ha en bra styrelse bakom mig.

Nu har chocken lagt sig, och Sarah ser fram emot året som ordförande för LSK. Hon gick med i SFP och Svensk Ungdom för de tvåspråkiga, liberala och jämställda värderingarnas skull, och det är i den andan hon vill göra politik inom högskolevärlden. ɝɝ Det finns inget annat högskoleförbund med dessa värderingar, vi är unika där.

Sarah hoppas att tillsammans med sin förbundsstyrelse kunna synliggöra LSK ännu mera än tidigare, och visa studerande att politiker inte bara vill köra över, utan verkligen lyssna på dem som politiken berör. ɝɝ Tröskeln till att aktivera sig i någon av våra lokalavdelningar ska vara tillräckligt låg.

Viktigt för Sarah personligen är också att sätta Jakobstad som studieort på kartan.

Med det nya campuset tycker Sarah att staden redan har nått långt, och i år är Jakobstad för första gången värd för Noviums årsfest. ɝɝ Det är viktigt att göra de studerandes röst hörd också på en mindre studieort.

№ 1 /2014

POPKULT

/2014

29

Svensk Framtid

6–7 6

Text / Fredrik Westblom

Pienet festarit preerialla Va r /

Foto / Privat/Anna Holmlund

Vasa

Rico Tubbs, Subsense, DJ Plus, Iltakaljamies, Dagger D och Oukkidouppi VAD / En liten festival som ordnas på Sandö i Vasa för tredje året i rad. Pienet festarit preerialla bjuder på hiphop och elektronisk musik och står därför ut i mängden. Festivalen har tre scener.

M e r a i n f o / pienetfestaritpreerialla.fi

Artister /

13–14 6

Waasa Pop Festival Va r /

Vasa

Olavi Uusivirta, Happoradio, Irina, Remu & the Hurriganes, Uniklubi va d / En vecka efter att Pienet festarit preerialla städats undan öppnar Waasa Pop Festival sina portar. Festivalen ordnas för första gången och på scenen står uteslutande inhemska artister.

M e r a i n f o / waasapopfestival.fi

Artister /

27–28 6

Provinssirock Seinäjoki The Prodigy, M.I.A., Dropkick Murphys, Stam1na, Turmion Kätilöt, Sanni, Eläkeläiset, Haloo Helsinki v a d / Provinssirock har ordnats sedan 1979 och i år förnyar arrangörerna festivalen. Bland annat har festivaldatumet flyttat framåt två veckor. Ett av dragplåstren i år är brittiska The Prodigy.

M e r a i n f o / provinssirock.fi Va r /

Artister /

27–29 6

Tuska Open Air Helsingfors Children of Bodom, Anthrax, Dimmu Borgir, Ensiferum, Powerwolf, Turmion Kätilöt va d / Samma veckoslut som Provinssirock ordnas i Österbotten vallfärdar Finlands alla hårdrocksälskare till Helsingfors för Tuskafestivalen. I år hör Norska Dimmu borgir samt inhemska Children of Bodom till de tyngsta artistnamnen.

M e r a i n f o / tuska-festival.fi

Här är sommarens rockfestivaler

Va r /

Artister /

Tält, mygg och en liten gnutta musik.

Festivaler hör sommaren till.

Här är ett urval av sommarens festivaler runt om i Finland!

8–10 8

Flow Va r /

Helsingfors

A r t i s t e r / OutKast, The National, Die Ant-

4–6 6

Ruisrock Va r /

Åbo

The Offspring, Cheek, Children of Bodom, Sanni, Olavi Uusivirta, Lily Allen, Veronica Maggio, Robin, Anna Abreu, Popeda va d / Finlands äldsta festival Ruisrock bjuder i år på såväl The Offspring som Lily Allen och Veronica Maggio. Ett sextiotal artister uppträder i år i Runsala naturpark.

M e r a i n f o / ruisrock.fi Artister /

12–20 7

Pori Jazz Björneborg Bob Dylan, James Blunt, Patti Smith, Mac Miller, Zara McFarlane va d / Trött på rock och elektronisk musik?

I Björneborg satsar man på mjukare toner.

Under veckan uppträder bland andra rockikonen Bob Dylan.

M e r a i n f o / porijazz.fi Va r /

Artister /

woord, Nina Persson, Jungle, Risto, Tuomo, Eurocrack, Magenta Skycode va d / En av sommarens sista festivaler bjuder på såväl inhemska om utländska artister, konst och trevlig stämning. Ifjol besökte 60,000 personer festivalen.

M e r a i n f o / flowfestival.com

30

SVENSK FRAMTID

Bland tärningar och brädspel Den 7–9 februari ordnades Pampcon, Svenskfinlands första spelkonvent.

Platsen var Sursik skola i Pedersöre, Österbotten. Som arrangör stod Finlands Svenska Rollspelsförening Eloria rf och evenemanget lockade ett hundratal besökare.

PampCon var inte ett stort evenemang om man jämför med andra mäs�sor som ordnas runtom i landet, men för rollspelsföreningen Eloria och den E v e n e m a n g e t h a r f ö r b e r e t t s sedan arrangörsgrupp som står bakom Pamphösten 2012 och gjorde nu premiär för Con har detta varit en gedigen satsning. de finlandssvenska spelentusiasterna. Det är det största evenemanget som förHelgen bjöd på ett fullspäckat pro- eningen ordnat och PampCon ser ut att gram för de närmare hundra deltagarna. kunna bli ett återkommande evenemang.

Med allt från pidroturnering och brädPampCon lockade till sig mest spel till olika workshoppar och före- ungdomar och unga vuxna men anläsningar hade evenemanget något att dra åldersgrupper fanns också reprebjuda på för alla smaker. Det var alltså senterade. Även om evenemanget var svenskspråkigt lockade det även finsken varierad palett.

Arrangörsföreningen Eloria hade ett språkiga spelintresserade, både som eget rum där föreningens verksamhet publik och programdragare.

Kort och gott kan man säga att presenterades och där man kunde pröva på olika sorters bordsrollspel. I andra PampCon 2014 bjöd på något för de rum kunde man bekanta sig med till flesta smaker. Det kanske var lite oslipat exempel kortspelet Magic: The Gathe- på sina ställen men här finns definitivt ring. Evenemanget lockade också en del potential att växa och mogna. försäljare och småföretagare.

Annat program som ordnades var bland annat pidroturnering, imrpovisationsworkshop, föreläsning om bruk av levande rollspel i pedagogiskt syfte, med mera. En populär punkt var spelbaren, där deltagare kunde låna olika sällskapsspel.

Text / Johanna Granvik Foto / Jacob Åberg



För deltagarna i spelkonventet Pampcon innebar helgen i Pedersöre spel i alla dess former, bland annat kortspelet Magic: The Gathering. Ledningsgruppen för projektet bestod av åtta personer. På bild längst ner konventets general Tina Backström.

№1

/ 2014

POPKULT

31



Alexander Lycke som Jesus och Anna-Maria Hallgarn som Maria Magdalena i Åbo svenska teaters uppsättning av Jesus Christ Superstar.

"Pjäsen är inte enbart gjord för människor som berörs av rock och pop, utan även för alla andra, oberoende av vilken trosuppfattning man har. "

Rockguden under strålkastaren Text / Linnéa Järvinen foto / Pette Rissanen D e n b r it ti s k a ro c ko p e r a n Jesus Christ Superstar har ständigt väckt varierande känslor hos sin publik. Dagens ljus fick musikalen se i formen av en konsert i St. Paul's Cathedral, London, den 27 oktober 1970. Andrew Lloyd Webber står för verkets musik medan hans dåvarande vän och kollega, Tim Rice, står för texten i sin helhet.

Den uppdaterade rockmusikalen hade premiär på Åbo Svenska Teaters stora scen den 13.2.2014. Den spelades därtill för första gången på svenska i Finland. Regissör Juha Hemánus, som regisserat över 30 olika föreställningar på scener i olika länder, ville i detta skådespel fokusera på att föra fram personernas relationer till varandra.

Pjäsens tema centreras kring Jesus Kristus, folkets ledare och påverkare, vars rykte har nått samma nivå som en rockkändis. Jesus (Alexander Lycke) och Maria Magdalena (Anna-Maria Hallgarn) har kommit varandra nära, vilket gjort hans nära vän och lärjunge Judas Iskariot (Christopher Killik) oerhört svartsjuk.

Jesus och hans lärjungar befinner sig i en grå undre värld som dekorerats med olika stål- och järnställningar. Då strålkastaren söker sig till Jesus riktar det delvis häpna, delvis nyfikna folket sina järnkors mot honom. Samtidigt smider de hårda prästerna i den övre världen sina planer på hur de ska gå till väga för att tysta ner den populära folkhjälten.

Jag kunde lätt identifiera mig med Jesus, eftersom han i denna pjäs framställdes mer som människa än som gud. Enligt min tolkning gestaltades han mest som känslosam och utmattad över alla de problem han tvingades bära på. Om det inte vore för den ödmjuka Marias skull, som lugnade ner honom med sång, hade han varit på bristningsgränsen till att falla ihop. Pjäsen är inte enbart gjord för människor som berörs av rock och pop, utan även för alla andra, oberoende av vilken trosuppfattning man har.

Då rockoperans skådespelare bugade inför publiken möttes de av ett regn av buketter och dånande applåder.

Själv var jag glad och upprymd efter en inspirerande kväll på Finlands äldsta teater.