Svensk Framtid 4/13

SVENSK UNGDOMS POLITISK A TIDSSKRIFT

"Ska finlandssvenskan ha en framtid måste vi inkludera, inte exkludera.

Vi måste bjuda på oss själva och skapa intresse för språket.

Kapar du bort svenskan från de finskspråkiga finländarna skapar det en elitism där bara de som kan svenska blir framgångsrika i exempelvis arbets- och affärslivet."

MIA VANHATALO, i intervjun Hon vill lära folk prata älsklingssvenska – SID 20

№ 4 / 2013

?

CHEFREDAKTÖR Fredrik Westblom fredrik@su.fi +358 (0)45 7731 0276

FORMGIVNING

ANSVARIG UTGIVARE

Ida Wikström www.idawikstrom.com

Niklas Mannfolk MEDVERKANDE

Pia Backman Sandra Grindgärds Niklas Mannfolk Linda Niemi Anna-Kajsa Blomqvist Fredrika Åkerö Anna Abrahamsson Maisa Lindqvist Elin Blomqvist

3

SVENSK FRAMTID? № 4/2013 INNEHÅLL

Ledare � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 SU i media � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4 Anslagstavlan � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 5 — Politik —

TRYCKERI KSF Medias tryckeri Mårtensbyvägen 11 B 01 620 Vanda

REDAKTIONEN

UPPLAGA

Simonsgatan 8 A 00 100 Helsingfors (09) 693 072 47 sf@su.fi www.su.fi

№ 4/2013 � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 000

ISSN 078-4427

Förslag: Byt namn på SU � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 6 Han hittade historiskt värdefull protokollbok � � � � � � � � 6 Du är väl på väg på SU:s storsamling? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 7 Här skapas framtidens politiker � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 8 Presentation av förbundsstyrelsen 2013–2014 � � � � � � 10 Statsbudgeten i ett nötskal � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 12 Kommunpolitik på böljan den blå � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 13 kolumn / Älska din granne � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 13 "EU-skeptikerna förenklar verkligheten" � � � � � � � � � � � � � � � � � 14 Böling och Mannfolk ställer upp i EU-valet � � � � � � � � � � 15 Allians arbetar för de ungas bästa � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16 kolumn / Låt oss tala faderskap � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16 TEMA / Hotet mot svenskan � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 18 En natt på stan � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 19 Hon vill lära folk prata älsklingssvenska � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 20 Medborgarinitiativet mot obligatorisk skolsvenska � � � � 21 Kolumn / Lite föreståelse, tack � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 21

Radikal Ungdom med i NCF � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 22 Kolumn / Framtid utan skymda utsikter � � � � � � � � � � � � � 22 LSK � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 24 — Ekonomi — ”Affären bra för Nokia” � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 26 — Popkult— Friskt vågat, hälften vunnet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 29 Kärlek och anarki � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 29 Kolumn / Några definitioner på rasism � � � � � � � � � � � � � � � 30

LEDARE

mörkt år för svenskan i Finland.

På webben haglade mordhoten tätt under vårens lopp. På sommaren kom nästa dråpslag: Medborgarinitiativet mot obligatorisk skolsvenska, framdrivet av Finskhetsförbundet, föreningen Vapaa kielivalinta samt såväl Sannfinländarnas som Samlingspartiets ungdomsorganisationer.

Det såg, kort och gott och något tillspetsat, ut som om situationen för modersmålet inte var särskilt klingande och som om möjligheten för det att ljuda högt och fritt var rätt begränsad. För om möjligheten att lära sig svenska i skolan kraftigt begränsas kommer de finskspråkiga finländarna förr eller senare inte kunna svenska över huvud taget. Är det inte en väl dyster åsikt, frågar ni.

Frivillig skolsvenska innebär ju att de som faktiskt vill lära sig svenska gör det med glädje och att de mindre intresserade får tid att fokusera på annat. Win-win, alltså.

Cynikern i mig säger nja. För om man ser rent krasst på saken kommer skolorna knappelunda lägga alltför stora resurser på ett ämne som plötsligt är frivilligt. Inga (eller för all del få) resurser innebär få lärare 2 0 1 3 VA R E T T

FREDRIK WESTBLOM, chefredaktör

SVENSK FRAMTID – FINNS DEN?

som är centrerade där de faktiskt behövs, vilket innebär att alla språkintresserade inte får den undervisning de vill ha. Plötsligt förvandlas den frivilliga skolsvenskan till ingen skolsvenska alls. Lägg till hoten mot de svenskspråkiga och då har vi plötsligt ett land där de som kan svenska inte vågar prata sitt språk och de som inte kan svenska aldrig får möjligheten att lära sig. Är situationen då förlorad för oss svenskspråkiga? Svaret är nej, men den är nog så allvarlig.

Hoten mot svenskan finns i vår verklighet men min uppfattning är att de är få men högljudda. De med extrema åsikter tar sig gärna rätten att liksom en viss partiledare i vårt land tala till och för folket (”Kyllä kansa tietää”). Det finns ett fint ord för liknande åsikter: det kallas populism. En positiv aspekt av detta är däremot att populisternas kännetecken som bekant är att de gärna pratar mycket men inte åstadkommer något, samt att de som lyssnar på budskapet är rätt få till antalet. Som exempel kan man bra jämföra två medborgarinitiativ mot varandra: Det mot frivillig skolsvenska fick lite över

60 000 underskrifter. Det för jämlik äktenskapslag fick 160 000. Kyllä kansa tietää.

Detsamma gäller mordhoten på webben. De är obehagliga och ska definitivt tas på allvar, men är a) relativt få jämfört med den stora majoriteten finländare som de facto gillar svenskan, b) troligtvis skrivna med syfte att uppröra snarare än utföra (se: webbtroll) och c) polisen kan enligt yle den 19 september verkligen hitta de som skriver hatinlägg på nätet. Så kanske situationen inte ser så mörk ut trots allt.

Problemen finns och de är många. De måste fortsättningsvis åtgärdas, men i slutändan kan man konstatera att det visst finns en svensk framtid för oss i det här landet, men att vi fortsättningsvis måste kämpa för att den inte ska glida oss ur händerna.

H E J PÅ E R , förresten. Mitt namn är Fredrik Westblom och jag är ny chefredaktör för Svensk Framtid. Jag är en österbottnisk journalist i övre tjugoårsåldern som emigrerat till Helsingfors. Jag lajvar, dricker kaffe, ser på Game of Thrones och gillar katter. Jag hoppas vi ska trivas med varandra.

4

SVENSK FRAMTID

№4

SU I MEDIA

Utbildning är grunden för vårt samhälle. SU i Åboland säger ett starkt nej till Pargas stadsdirektör Folke Öhmans åtgärdsprogram.

I planerna finns bland annat att stänga Utö skola och att Kyrkbackens skolas högstadieelever flyttas från Nagu till Korpo. De här planerna ger verkligen inte någon bild av Pargas som en stad som vill satsa på utbildning och de ungas välmående.

Dessutom är det främst skärgårdsborna som skulle drabbas av dessa sparåtgärder. Hur hade staden tänkt hålla skärgården levande om det inte finns reella möjligheter att bo där?

Vidare planerar Pargas att lägga ner det finska gymnasiet i Pargas. Är finskspråkiga invånare något Pargas inte behöver bry sig om?

Gott utbud av skolor är något som lockar till inflyttning och som håller skärgården vid liv, även i framtiden. ÅU 1.6 /

S U I Å B O L A N D / Felicia Hansen, Ville Forss, Cecilia Fredriksson, Matilda Karlsson, Anna-Marie Österlund, Elis Henell.

HBL 2 OKTOBER

HELSINGFORS BORDE LÄRA SIG SÄGA JA ERIK KAUNISMÄKI, Vice ordförande för Svensk Ungdom i Helsingfors

H E L S I N G F O R S FÅ R I N T E bli känd som en stad som säger nej till utveckling, innovation och stora projekt. Tornhotellet föll i fullmäktige, ett projekt som skulle ha hämtat en hel del nya arbetstillfällen till Helsingfors tillsammans med klirr i kassan och ett nytt högre hus som symbol för utveckling. Helsingfors borde bli bättre på att föra fram sig själv och bli mer attraktiv för turisterna, för vi behöver den ekonomiska vinning som ett större antal turister skulle hämta.

Men då behöver vi också flera verkligt intressanta sevärdheter i staden, också under vintern.

Guggenheim är igen på tapeten om än denna gång med lite bättre villkor.

Det var ju bra att Guggenheim fick ett nej av staden förra gången, det ledde till att de kom tillbaka med bättre villkor nu. Men alla projekt kommer inte med förslag nummer två efter att de fått back en gång och vi är rädda för att staden börjar skrämma bort nya projekt om den får rykte av att vara en NEJsägare. Ingen vill ju ändå köpa grisen i säcken. Därför är det viktigt att Guggenheimstiftelsen nu denna gång lägger alla kort på borden, gör ett redigt och klart förslag som inte kommer att tynga varken stadens eller statens ekonomi avsevärt.

Vi hoppas att en ekonomiskt hållbar lösning nås som gynnar staden trots dess investeringar i projektet, för vi vill se ett Guggenheimmuseum i Helsingfors. Den motsättning som Guggenheimprojektet har fått kan vi förstå av de ekonomiska orsakerna, men inte

av de många andra orsakerna som radats upp. Många vill skydda Helsingfors utseende och byggen i centrum får kritik för att störa Helsingfors siluett och historiska utseende. Tornhotellet fick back i fullmäktige främst p.g.a. sin höga höjd. Vi hade gärna sett att det hade byggts och vi anser inte att Busholmen är kärncentrum utan ett område som gärna skulle få byggas mer på höjden, varför inte ett ”minimanhattan” på Busholmen?

Många hus som idag ses som historiska och viktiga minnen från en viss tid kanske inte av alla kändes helt rätt när de byggdes på sin tid. Staden är ju trots allt redan idag en sillsallad av byggnader från olika tider. Fastän många vill värna om hur södra kajen ser ut idag anser vi inte att parkeringsplatsen utnyttjar tomten på rätt sätt heller. Vad är det som en sådan tomt ska användas till då? Om Guggenheimmuseet byggs vid södra kajen är vi rätt så säkra på att bygget om låt oss säga 50 år redan kunde vara en viktig del i stadens siluett.

En stad kan inte stanna på det tidigare århundradet. Staden har ständigt utvecklats och det måste den göra för att fungera som en växande stad sig bör.

Utveckling behövs och om 100 år kan vi sedan debattera huruvida man får bygga någonting på en tomt bredvid Guggenheimmuseet. Vid det laget anser man säkert att huset är så unikt och speglar en viss tidsperiod att det inte får störas av ett modernt nytt husbygge i dess närhet. Det är tidens gång och nu är det tid att ta ett steg framåt igen.

/ 2013

?

5

PRESSMEDDELANDE

SVENSK UNGDOM: VÅRT FINLAND VÄLKOMNAR ALLA NIKLAS MANNFOLK, förbundsordförande PATRIK GAYER, ordförande för SU:s ekonomipolitiska utskott SANDRA GRINDGÄRDS, förbundssekreterare

förslår i sitt utkast till principprogram att man borde avskaffa minoritetsombudsmannen och begränsa antalet kvotflyktingar som kommer till Finland. Detta kastar de fram som en lösning på den ekonomiska krisen i vårt land. Svensk Ungdom ställer sig mycket kritiska till detta populistiska förslag. KNL konstaterar också i sitt program att Finland ska fortsätta vara ett exempelland när det kommer till mänskliga rättigheter, men föreslår ett antal åtgärder som de facto drastiskt skulle minska Finlands trovärdighet som förespråkare för just mänskliga rättigheter.

- Påståendet att detta skulle vara till ekonomisk nytta för Finland är inte enbart populistiskt och inhumant utan även mycket kortsiktigt. Det är människor vi talar om. Människor som av en orsak eller annan varit tvungna att fly från sitt hemland. Att vi inte skulle ha råd att välkomna dessa till vår välfärdsstat, där de dessutom genom att integreras på arbetsmarknaden kan bidra till att upprätthålla systemet, förstår jag

S A M L I N G S PA R T I E T S U N G A ( K N L )

inte, säger förbundsordförande Niklas Mannfolk. Att ett statsministerpartis ungdomsorganisation kör en så hård högerextrem linje gör mig mörkrädd, fortsätter Mannfolk.

- Exportindustrin spelar en central roll i frågan om Finlands ekonomiska framtidsutsikter och således är det viktigt att Finland uppfattas som ett öppet och modernt land. De kostnader som samhället ådrar sig för integrationstjänster är inte jämförbara med den skada en trångsynt och inåtvänd flyktingpolitik skulle medföra för näringslivet. KNL:s uttalande är nationalistisk populism maskerad som ekonomisk politik, kommenterar Patrik Gayer, ordförande för SU:s ekonomipolitiska utskott.

Svensk Ungdom vill att Finland ska ta sitt globala ansvar och fortsätta ta emot flyktingar och för det behövs flera kommunplatser. SU vill att flyktingkvoten höjs från 750 personer till 1000 per år och att kvoten uppfylls, vilket inte har varit fallet de senaste åren. Då kan vi tala om Finland som ett exempelland för mänskliga rättigheter.

Svensk Ungdom i Åboland oroar sig över de bristande resurserna som råder på Åbolands sjukhus psykiatriska avdelning i Pargas. Redan för två år sedan märktes att Pargas var i behov av ytterligare en läkare för att bemöta de behov som fanns. Inget har ändå gjorts för att åtgärda problemet. Avdelningen själv medger att resurserna inte är tillräckliga för dagens situation där behovet för psykiatrisk vård hela tiden ökar.

Liknande problem kan även iakttas i Kimito. Alla ska ha jämlik tillgång till hälsovård oberoende var i landet man bor och resurserna ska vara tillräckliga för att de unga ska må bra. Man ska inte behöva vänta tre månader för att få vård. Här vill SU också poängtera att det inte räcker med att medicinera bort illamåendet, utan att de unga också behöver läkarvård och terapi.

ÅU 25.6 /

SU I ÅBOLAND /

Ville Forss, Felicia Hansen

TILL PREMIÄRMINISTER DAVID CAMERON

VA SA B L A D E T 2 6 . 0 8 / Vem ska rädda Finland?

Finlands statsskuld närmar sig hundra miljarders gränsen med stormsteg. I pengar mätt har skulden aldrig varit större. Nästa års statsbudget har ett underskott på 6,6 24.08 miljarder euro, som ska täckas med låneAftenposten, Dagens Nyheter, pengar. … Under 1990-talets depression Helsingin Sanomat och Politiken ökade Finlands upplåning explosionsartat.

Då räddades den finländska ekonomin till VI VET ATT Ni är enig med oss om att ett känstor del av Nokias framgångar. Frågan är netecken på en fri och öppen demokrati är en vem eller vad som ska klara av att rädda livlig offentlig debatt som tar upp alla samhällets den nu.

grundläggande aspekter, däribland balansen och den eventuella konflikten mellan statens legitima säkerhetshänsyn liksom skyddet för privatlivet och den fria pressen. Vi vet alla att den nationella säkerheten måste upprätthållas och att en öppen offentlig debatt måste kunna föras om gränserna för och de rättsliga följderna av dessa åtgärder. Debatten är inte något tecken på svaghet i våra demokratier. Den är grundvalen för vår styrka.

S T U D E N T B L A D E T S W E B B 3 0 . 0 8 / Studiestödet stiger och blir kortare. Inte heller studiestödet lämnades orört när regeringen presenterade sitt nya reformpaket förra veckan.

Den nya strategin för att öka studietakten innebär att studiestödet höjs, förkortas och indexbinds.

I praktiken innebär den nya reformen att studiestödet kommer att öka på bredden men minska på längden. Stödbeloppet S T R I K E ! M AGA Z I N E 1 7. 0 8 / Om fenomenet ökar med ungefär 20–30 euro per månad bullshit-arbete. En stor del av befolkningen men tiden för när man kan lyfta studiestöd i främst Europa och Norra Amerika spen- begränsas. derar hela sitt aktiva arbetsliv med att utföra uppgifter som de i hemlighet tror inte alls behöver utföras.

QX.SE 02.09 Den morala och andliga skadan som uppstår är enorm. Det skapar ett ärr över vår kol NYTT FOLK PÅ lektiva själ och ändå pratar ingen om den här saken.

REGNBÅGSANKAN

( Ö V E R S AT T F R Å N E N G E L S K A )

Y L E 5 .9

FINSKA STUDERANDE ÄR UTMATTADE studerande är utmattad. Utmattning förekommer mest bland flickor i slutet av gymnasiet. Enligt en forskning är nästan var femte finländsk flicka utmattad i slutet av gymnasiet . Enligt Studerandenas hälsovårdsstiftelse förekommer utmattning på högskolor oftast hos flickor i yrkeshögskolor, och minst VA R T I O N D E F I N L Ä N D S K

hos pojkar på universitet.

DEN FINLANDSSVENSK A HBTI - FÖRENING E N Regbågsankan har fått en ny verksamhetskoordinator. Tidigare i år valdes även en ny ordförande för föreningen.

Föreningen för sexuella minoriteter och könsminoriteter i Svenskfinland, Regnbågsankan, meddelar idag att Petra Nysten anställs på ett deltidsvikariat som verksamhetskoordinator.

Tidigare i sommar valdes Oscar Ohlis till ny ordförande för Regnbågsankan som i samband med valet förklarade att han vill prioritera arbetet för att Finland skall få en jämlik äktenskapslagstiftning.

— Det är i unga år som grunden läggs för attityder senare i livet. Där ska vi vara med och sätta de rätta attityderna från början till slut. Detta sker genom rätt undervisning som inkluderar alla.

V B L 1 9. 6 /

C N N 0 4 . 0 9 / Katten Stubbs, borgmästare i Alaska, bets av hund. Han är en älskad borgmästare

KRETSSTYRELSEN

som har suttit på sin post i Talkeetna, Alaska de senaste 16 åren. Så föreställ dig stadsbornas chock då han attackerades. Brutalt. Av en hund. Åh, nämnde vi att borgmästaren är en katt?

Borgmästare Stubbs, en gulspräcklig katt med större ansvar än de flesta vanliga husdjur, överlevde men är i dåligt skick.

— Det är synd, sade Ashley Kearns som arbetar i en pizzeria i den lilla staden ungefär 177 kilometer norrut från Anchorage.

— Han är vår borgmästare, det är inget skämt. Jag vet att det är löjligt men han sköter staden riktigt bra.

( Ö V E R S AT T F R Å N E N G E L S K A )

På tisdagen rapporterade Radio Vega Österbotten om det planerade valet till ungdomsfullmäktige i Korsholm, som inte blev av på grund av för få kandidater. Svensk Ungdom har länge uppmuntrat samtliga kommuner att bilda ungdomsfullmäktigen för att låta de ungas röster komma fram. Nu hoppas vi verkligen att man i Korsholm inte ger upp, utan hittar nya och bättre sätt att marknadsföra sitt ungdomsfullmäktige. Det tar en tid att forma ett nytt organ, och det går inte att lägga hela ansvaret på de unga. Gör man tillräckligt bra reklam för vilka möjligheter och meriter ett ungdomsfullmäktige ger, samt ger ungdomsfullmäktige en egen budget och dess medlemmar egna mötesarvoden, då kommer också de unga att känna sig engagerade att delta i beslutsfattandet i sin egen kommun! för Svensk Ungdom i Österbotten

№ 4 / 2013

POLITIK

6

Svensk Framtid?

FÖRSLAG: BYT NAMN PÅ SU Liberal Ungdom? Svensk Ungdom – liberalerna? Eller något helt annat?

På årets kongress diskuterade deltagarna ett eventuellt byte av förbundets namn och man bestämde att det under årets lopp ska föras en grundlig diskussion om namn och ideologi inom förbundet.

Nu har en arbetsgrupp tillsatts för att leda diskussionen och hitta det namn som flest medlemmar kan enas om.

Vi tillåter givetvis att man lämnar in förslagen anonymt. Under kongressen 2014 ska resultatet av vårt arbete presenteras och då ska även ett beslut fattas.

TEXT & FOTO / Fredrik Westblom

BY T N A M N PÅ Svensk Ungdom och ge samtidigt förbundet ett finskt och ett engelskspråkigt namn. Förslaget har framförts på två stycken kongresser och nu har motionen tagits vidare. En arbetsgrupp bestående av två representanter från förbundsstyrelsen samt representanter för varje krets har nu utarbetat en arbetsmodell så att en bra och nyanserad diskussion ska kunna föras. Uppgiften är långt ifrån enkel.

— Tyvärr har den här frågan varit något av en vattendelare. Den har skapat onödigt mycket agg inom förbundet.

Därför är nu arbetsgruppens vision att processen ska skötas professionellt och att alla medlemmar ska få känna sig delaktiga i såväl diskussionen som i beslutet, säger förbundsstyrelse- och arbetsgruppsmedlem Ida Schauman.

— Några officiella namnförslag finns inte ännu. Först ska ett gediget förarbete utföras. Workshoppar kring förbundets brand samt intervjuer med utomstående ska förhoppningsvis ge en bättre bild av hur man ser på oss nu och hur vi vill att man ska se på oss i framtiden, menar Schauman.

— Vi kommer också samla in namnförslag från medlemmarna under hösten.

Ordf. föreslog att några av medlemmarna mot en mindre ersättning skulle få i uppdrag att sörja för dansmusiken på månadsmötena. Olika åsikter gjorde sig härvid gällande och uppskjöts frågan på herr Boje’s förslag till hösten.”

Protokollet är daterat till den 23 april 1910. Det är prydligt handskrivet liksom de övriga protokollen i anteckningsblocket och de beskriver Svenska Folkpartiets ungdomsklubb i Vasas verksamhet mellan åren 1910 och 1917. Språket är vackert, gammalmodigt och högtidligt.

– Då jag bläddrade i den tänkte jag att den var väldigt väl skriven. Då skulle ju allt skrivas för hand, säger Kaj-Erik Dahl.

Han hittade boken i sin sommarstuga i närheten av Munsmo hamn i Korsholm. Hur länge den legat där vet han inte, men han vet i alla fall med säkerhet att hans mor som tidigare ägde stugan inte varit medlem i SFP. – Mina föräldrar köpte stugan 1957. Den var möblerad och boken låg i byrån redan då. Kanske husets förra ägare var med i ungdomsklubben, funderar han.

” PA R A G R A F 3 .



"Tyvärr har den här frågan varit något av en vattendelare. Den har skapat onödigt mycket agg inom förbundet."

IDA SCHAUMANN, förbundsstyrelse- och arbetsgruppsmedlem

HAN HITTADE HISTORISKT VÄRDEFULL PROTOKOLLBOK TEXT & FOTO / Fredrik Westblom

Kaj-Erik Dahl visste om det gamla anteckningsblocket som låg i sommarstugans byrå men brydde sig inte om det. Då stugan skulle rivas beslöt han sig däremot för att titta närmare på klenoden, en protokollbok för Svenska Folkpartiets ungdomsklubb i Vasa från början av 1900-talet.

Hur den hamnat i hans sommarstuga vet han inte.

Kaj-Erik Dahl hittade en skatt i sin sommarstuga.



ɝ VA R F Ö R S K A S U BY TA N A M N ? ɝɝ De som förespråkar ett namnbyte ser att det kunde ge ökade möjligheter att nå ut till nya väljare, även ickesvenskspråkiga sådana. De känner även att vi kunde framhäva vår politiska ideologi tydligare. De som motsätter sig ett namnbyte ser att det finns en risk för att väljare som identifierat sig med SU på grund av betoningen på svenskan skulle känna sig svikna, säger Schauman och poängterar att hon själv inte vill säga om förbundet ska byta namn eller ej.

— Vi i arbetsgruppen deltar inte i diskussionen kring namnbytet. Vi vill möjliggöra en nyanserad debatt med nya infallsvinklar genom de intervjuer vi gjort men vi kommer inte diskutera själva, säger hon. Även om förbundets namn förblir Svensk Ungdom, finns det skrivet i motionen att det ska finnas gångbara översättningar av det till finska och svenska. Kongressen kommer således att ta ställning till en ändring av namnet också om det bedöms att det inte finns ett understöd för ett byte till ett helt nytt namn.

Då sommarstugan skulle rivas började han bläddra i den gamla boken. Då beslöt han sig för att rädda den för eftervärlden.

Att behålla den själv fanns aldrig i Kaj-Erik Dahls tankar.

– Nejdå. Jag ringde genast till SFP och frågade om de hade någon nytta av boken.

De sade jag skulle skicka den till Helsingfors och där finns den nu.

Boken finns till påseende vid Svenska Centralarkivet på Simonsgatan 8 i Helsingfors. Centralarkivet är öppet på vardagarna och har även platser för forskare.

7

DU ÄR VÄL PÅ VÄG PÅ SU:S STORSAMLING? – LÄS DETTA FÖRST!

ÅRETS STORSAMLING HAR TEMAT EU. VISSTE DU ATT EU...

PLATSEN FÖR STORSAMLINGEN ÄR VASA. VISSTE DU ATT VASA... ... under en del av ryska tiden hette Nikolaistad efter kejsaren? ... hade svenska som majoritetsspråk fram till 1920? ... ytmässigt är ungefär lika stort som Malta? ... har ungefär lika många invånare som Island hade i mitten av 1800-talet?

... fick Nobels fredspris förra året? ... har 24 officiella språk? ... har tolv stjärnor på sin flagga för att symbolisera enhet (12 månader, 12 apostlar, 12 olympiska gudar)? ... som land hade haft den tredje största befolkningsmängden, efter Kina och Indien?

STORSAMLINGEN ÄGER RUM 25-27 OKTOBER. VISSTE DU ATT SAMMA VECKOSLUT... ... öppnar Ikea varuhus i Borlänge? ... ordnas dysleximässa i Sollentuna? ... har Pablo Picasso, Katy Perry och Hillary Clinton födelsedag? … var det 253 år sedan kung George III av Storbritannien kröntes?

GRATULERAR. – DU ÄR NU REDO ATT DELTA I ÅRETS STORSAMLING! Varmt välkommen!

TEXT / Pia Backman FOTO / Arkiv

8

SVENSK FRAMTID / POLITIK

HÄR SKAPAS FRAMTIDENS POLITIKER

 Mycket färger ska det vara.

Här målar Maria Henriksson sin Facebookprofil.

Sommar, sol och politiskt seminarium.

Då Svensk Ungdom ordnar sitt sommargymnasium är målet att alla ska trivas.

Därför är programmet avslappnat med mycket fritid i en trivsam miljö.

№4

/ 2013

?



9



Välbehövlig kaffepaus.

Deltagarna i sommargymnasiet vilar sig efter föreläsningarna.

Längst framme i bild Ida Schauman, Hanna Backman och Marcus Hagström.

"Det här är inte en skola men visst lär man sig många saker på sommargymnasiet.

Jag kommer speciellt ta med mig lärdomen att man inte ska låta publiken gissa vem man är, som Peppe sade."

CHRISTOFFER INGO, t.h., Linnéa Järvinen, t.v.

TEXT & FOTO / Fredrik Westblom F R E DAG K V Ä L L . Sorlet lägger sig sakta då Svensk Ungdoms förbundssekreterare Sandra Grindgärds önskar alla närvarande välkomna till Kirjais kursgård i Nagu. Ett tjugotal personer har samlats för att delta i SU:s sommargymnasium.

— Det här är ett fint ställe. Det är lugnt här och programmet är avslappnat, väldigt chill, säger Christoffer Ingo från Korsholm.

Han deltar för första gången i sommargymnasiet, som ordnats på Kirjais sedan 70-talet. Ingo är medlem i SU i Korsholm och deltar i sommargymnasiet för att lära sig om politik. Och för att det är roligt, förstås.

— Först trodde jag att det var frågan om en skola och blev lite avskräckt. Men då folk förklarade för mig vad det handlade om anmälde jag mig omgående.

Under helgens lopp ordnas bland annat workshoppar med Svenska Folkpartiets informationschef Marcus Hag-

ström om retorik och debatt, kommunikationsexpert Hanna Backman om medierelationer samt med skådespelare Peppe Forsblom om konsten att hålla tal.

— Det här är inte en skola men visst lär man sig många saker på sommargymnasiet. Jag kommer speciellt ta med mig lärdomen att man inte ska låta publiken gissa vem man är, som Peppe sade.

Och att man ska inte heller visa att man är nervös för att hålla tal, säger Ingo.

— Jag blev genast intresserad av programmet då jag läste om det. Det var främst medieworkshoppen som lockade. Jag tror jag kommer ha nytta av den kunskapen i vardagen, säger deltagaren Linnéa Järvinen från Åbo. ɝ

VA R F Ö R Ä R D U H Ä R PÅ S O M M A R GY M -

NASIET?

ɝɝ Jag är aktiv i SU och försöker vara med på så många evenemang jag bara kan. Hittills har jag inga invändningar

mot något. Allt är bara bra här. Det är skönt att dagen börjar så pass tidigt som halv nio för annars skulle vi säkert hålla på länge, säger hon. ɝ

H A R D U N ÅG R A S P E C I F I K A L Ä R D O M A R

D U KO M M E R TA M E D D I G H Ä R I F R Å N ?

ɝɝ Jag har lärt mig att man ska rikta sig rakt till publiken och fundera på tonfallet och sättet man framför sitt tal på.

Och så är det viktigt att komma ihåg att man får fråga exempelvis Svensk Ungdom om råd då man till exempel skriver insändare, säger Järvinen.

Programmet räcker från fredag till söndag och förutom workshoppar bjuds det också på volleyboll, debattövningar och bastu. Och den traditionella kräftskivan, förstås.

Sommargymnasiet är alltså ett perfekt tillfälle för framtidens politiker att träffas och umgås. För nog tänker ni bli politiker, väl?

— Jag tänker studera till jurist och politiskt siktar jag främst på att skriva insändare. Jag vill stå för mina åsikter och bli hörd, säger Järvinen.

— Visst kan jag tänka mig att ställa upp som kandidat i något val. Kanske i kommunalvalet till att börja med.

Inget är däremot bekräftat ännu, säger Ingo. ɝ V I L K A F R ÅG O R V I L L N I A R B E TA F Ö R ? ɝɝ Jordbruksfrågor och svenskans ställning ligger nära hjärtat, säger Ingo. ɝɝ Cykelvägarna i Åbo berör ju mig personligen. Många som studerar har ju inte råd med bil och då vore det bra med mera cykelvägar. Sedan är jag verkligen orolig över förslaget att slopa skolsvenskan. Man blir ju mörkrädd av vissa politiska partiers åsikter i det här landet. Det är vad jag vill göra – upplysa folk hur det känns att bli utsatt för rasism, säger Järvinen.

10

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№4

TEXT / Pia Backman

PRESENTATION AV FÖRBUNDSSTYRELSEN 2013–2014 . Namn inklusive mellannamn, ålder och ort.

2 . Vad gör dig unik i SU:s förbundsstyrelse?

3 . Vilka är de största frågorna du vill driva under året?

4 . Vad gör du om fem år?

5 . Presentera innehållet i ditt kylskåp!

1

1 . N I K L A S JA N A N D E R S M A N N F O L K , 2 9.

1 . L I N DA M A R I A N I E M I , 2 7.

1 . B E ATA H E L E N A B J Ö R K VA L L , 2 5 .

1 . DA N I C A A L E X A N D R A V I H I N E N , 2 8 .

Åbo / Helsingfors

Helsingfors

Bryssel / Åbo

Borgå / Helsingfors

Jag är en tvåspråkig finskutbildad ekonom med plånboken till höger och hjärtat till vänster. Med rötter i tre olika kretsar har jag en förmåga att kompromissa som ibland saknas hos många andra.

2.

En hållbar socialpolitik som grundar sig i ett samhälle som ekonomiskt och ekologiskt har råd att ta hand om de svagare.

Finns inte en specifik fråga som är viktig, utan hela paketet från Kongressen bör genomföras.

3.

Förbereder mig på att så småningom avsluta valperiodens arbete i Europaparlamentet.

4.

Två burkar äppelsylt, lättfil, hemlagade köttbullar, en flaska glögg från i julas, en halv leverkorv och 5 ägg. Därutöver en halv cheese cake och ett paket smör. Det, och mycket mjölk.

5.

Jag är den enda som förvärvsarbetar heltid, utanför SU det vill säga. Det ställer ibland till trubbel ifråga om oflexibla arbetstider, men ger desto mer genom ett nytt perspektiv i vissa frågor.

2.

Aktivering och engagerande av unga, hörande av unga i olika sammanhang är mitt stora intresse. Utbildningsfrågor i och med mitt arbete.

Har för tillfället ett perspektiv på den finländska politiken från utlandet, men framför allt ett väldigt nära perspektiv på EU:s politik. Det här tror jag att kan ge ett mervärde i diskussionerna och beslutsfattandet inom förbundsstyrelsen.

2.

3.

Jobbar fortsättningsvis som lärare, och är förhoppningsvis minst lika engagerad och ivrig som nu. Får inte längre vara SU:are, men jobbar fortfarande för ungdomsfrågor, kanske kommunalt.

4.

Hm, just nu lite halvtomt. Det finns dock alltid ägg, smör och inlagda kantareller i min kyl!

5.

Mitt SU är ett synligt förbund både utåt och inåt. Jag vill att alla SU:are känner sig som en aktiv del av ett intressant och framåtsträvande förbund. Jag vet att Verkus (verksamhetsutskottet) har bra planer på gång för gamla och nya medlemmar, och förbundsstyrelsen med ordförande i spetsen har lyckats hålla förbundet synligt i aktuella och för oss viktiga frågor. Vi ska visa att vi är det liberala alternativet som för en framåtsträvande social och ekonomisk politik.

3.

Om fem år är jag 30 och får inte vara SU:are längre. Då jobbar jag för att förbättra vardagen och förutsättningarna för mina medmänniskor.

4.

Mitt kylskåp innehåller fläderblandsaft från IKEA, cantaloupemelon, paprika, ost, smör och belgisk öl. Att fylla kylskåpet i Bryssel är spännande ska jag berätta!

Det finns så mycket nytt och jag förstår inte alla gånger vad det står på paketen.

5.

2 .

Jag är enda östnylänningen och enda som jobbat på SU. Ingen specifik hjärtefråga, men är glad att vi profilerar oss mer ekonomiskt, vill gärna hålla framme hållbar utveckling och ungas möjligheter att delta i beslutsfattandet.

3.

Jag vet ju knappt vad jag gör nästa vecka, svår fråga! Är inte längre med i SU i alla fall, eftersom jag är för gammal... men förhoppningsvis förbättrar jag världen på sätt eller annat och är lycklig med tillvaron vad jag än håller på med.

4.

Coke Zero Cherry, citronvichy, vin, kaffe, fettfri mjölk, morötter, lök, smör, naturell färskost, gräddfil, lingonsylt, grön och röd currypaste, sambal oelek, spicy lemon paste, ketchup, mommos saft, apelsinsaft, oliver, jalapenos och sambons snusburkar.

5.

/ 2013

?

1 . M A R I A K R I S T I N A H E N R I K S S O N , 2 8 .

1 . I DA E M I LI A A X E L S D OT TE R S C H AU M A N , 2 4 .

Vörå / Helsingfors

Åbo / Helsingfors

Jag är helt ny förbundsstyrelsemedlem och har egentligen bara varit aktiv SUmedlem sedan sommaren 2012 när jag flyttade hem efter en viss tid av arbete och studier utomlands. Med andra ord är jag unik för att jag inte tänker i SU-banor beträffande hur saker och ting skall arrangeras, utan jag genererar helt nya idéer utanför SU-boxen. Därtill har jag god kännedom om företagsvärlden och i synnerhet internationalisering av finska företag efter att ha jobbat med Viexpo och Finpro både i Finland och i Danmark.

Jag tycker också att mina vistelser utomlands och speciellt mina Mellanösternoch Centralasienstudier vid St Andrews universitet gör mig unik i internationella frågor.

2.

Som ny FS-medlem vill man gärna driva så mycket som möjligt och ivern sätter ingen gräns, men jag vill speciellt lyfta fram problematiken kring finskaundervisningen i finlandssvenska skolor, eftersom jag tycker att det är oändamålsenligt att unga från enspråkiga miljöer skall behöva kämpa med finskan livet ut, för i något skede nå jämställdhet på arbetsmarknaden i Finland. Finskaundervisningen måste omstruktureras och generera bättre resultat.

2.

3.

Jag tror det kan vara min erfarenhet av att jobba med lobbying och opinionsbildning i Sverige, tror det har gett mig många utanför-perspektiv på politik som kanske inte alla har.

Mina hjärtefrågor finns alltid inom segmentet jämställdhet, jämlikhet samt inom områdena invandring och integration. Även arbetsmarknadsfrågor känns väldigt nära hjärtat och jag tycker att regeringen i höst för en gångs skull gjort väldigt många bra beslut för att kunna skapa en mera flexibel och lättillgänglig arbetsmarknad.

En av de frågor jag skulle vilja jobba vidare med är reformer för att göra Finland mera attraktivt för utländsk arbetskraft, eftersom det är något vi i längden kommer att ha mera behov av.

11

"Mitt kylskåp innehåller fläderblandsaft från IKEA, cantaloupemelon, paprika, ost, smör och belgisk öl.

Att fylla kylskåpet i Bryssel är spännande ska jag berätta!"

"Jag är en tvåspråkig finskutbildad ekonom med plånboken till höger och hjärtat till vänster.

Med rötter i tre olika kretsar har jag en förmåga att kompromissa som ibland saknas hos många andra."

NIKLAS MANNFOLK svarar på frågan vad som gör honom unik i SU:s förbundsstyrelse

BEATA BJÖRKVALL presenterar innehållet i sitt kylskåp

3.

Om fem år arbetar jag med utrikespolitiska frågor, gärna med fokus på MENAregionen eller Centralasien, eller så arbetar jag med mänskliga rättigheter för en internationell organisation, eller så driver jag mitt eget ”trade”företag.

4.

5.

Jag hoppas att jag även då får jobba med politik, antingen inom det privata eller offentliga, i Finland eller utomlands.

Bär, kvarg, kaffe, nötter (sitter och äter frukost som bäst).

4.

Körsbärstomater, ekologiskt efterugnsbröd, ost i olika valörer (brie, chevre, gouda), naturell fettfri jogurt, laktosfri mjölk, espresso kaffepaket, Parmigiano-ost, grynost, morötter, sill.

5.

1 . A N N A - K A J SA E L I SA B E T H B LO M QV I S T, 2 4 .

1 . E R I K J U H A N I K AU N I S M Ä K I , 1 8 .

Kristinestad

Helsingfors

Jag har aldrig sett filmen Titanic!

2.

De viktigaste frågorna under året kommer att vara medlemsvärvningen och medlemsvård, EU-valet och medborgarinitiativet mot skolsvenskan.

3.

Om 5 år är jag inne på mitt sista år som SU-medlem och kommer att vara med på allt medan jag ännu kan! :)

4.

Det som alltid finns i mitt kylskåp är ketchup, kvarg, pålägg, paprika, morötter, saftsoppa.

5.

Jag är på riktigt en UNGdom, kommer med insyn från skolvärden och har andra sätt att se på saker.

2.

Ekonomi, skolärenden, medverka i SU:s hemsidas utveckling.

3.

Då studerar jag antagligen på hanken eller är nånstans på utbyte, helst kanske Frankrike.

4.

Ägg, broiler, maletkött, mjölk, choklad, ketchup, senap, hemlagad yoghurt och mycket mera.

5.

12

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№4

STATSBUDGETEN I ETT NÖTSKAL

160

150

Statsskulden, ramrian och bruttonationalprodukten.

Undrar du vad budgetförhandlingarna handlar om men får inga tydliga svar? Svensk Framtid kommer till din undsättning!

140

130

Målsättningen med höstens budgetförslag är att minska statsskulden

120

F I N L A N D S S TAT S S K U L D

110

av B N P (bruttonationalprodukten), ungefär 8 9 miljarder € 45 %

+ O F F E N T L I GA S E K T O R N S S K U L D (kommunernas skulder)

100

= C A 5 0 % av

BNP

L ÅNENS STORLEK 2 0 13 9,1

90

miljarder €

——Det betyder att statens skuld ökar till cirka 1 0 0 miljarder € , eller 4 9 % av B N P .

80

Min andel av statsskulden är 1 6 5 0 0 € .

70

Statsskuld på 6 0 % av B N P är europeisk nivå för krisland.

Strukturella reformer som ska minska statsskulden ——Staten vill förbättra företagens möjlighet att växa. Det ökar möjligheten att få jobb (arbetslösheten är nu 7 ,9 % , alltså ca 3 0 0 0 0 0 personer). Därför föreslår man bland annat att samfundsskatten sänks till 2 0 % från nuvarande 2 4 ,5 % .

——Staten gör stora satsningar på arbete och välfärd. Småbarnsföräldrar kommer få större möjligheter att jobba och studiestödet ska indexbindas. Studielånet höjs också till 4 0 0 € i månaden.

——Reformer som förbättrar tillväxten och skapar arbete är bland annat satsningar på vägbyggen, sjöfart och spårtrafik. I huvudstadsregionen förbättrar man också möjligheterna att bygga hyresbostäder.

——Kommunernas statsunderstöd skärs ner samtidigt som de lagstadgade uppgifterna minskar. Det sparar staten totalt 3 6 2 miljarder € . I de tolv största stadsregionerna kan kommunerna tvingas gå samman.

O

60

P O R T U GA L S S TAT S S K U L D 123 %

av B N P

I TA L I E N S S TAT S S K U L D

50

127 %

av B N P

G R E K L A N D S S TAT S S K U L D 180 %

av B N P

40

——Finland är alltså inte ett land i ekonomisk kris – ännu. Minskar inte statsskulden blir det däremot kris.

30

—— 2 0 1 2 låg B N P på 1 9 2 , 5 miljarder € .

—— S TAT E N S TOTA L A I N KO M S T / Cirka 5 0 miljarder € . Skatteintäkternas del är 4 0 miljarder € .

Hur påverkar det där den enskilda individen?

20

——De strukturella reformerna ska leda till att ekonomin växer vilket innebär mer arbetsplatser.

10

%

——De enskilda finländarnas livsstil ska inte påverkas negativt – inbesparingarna sker främst inom den offentliga sektorn.

/

BNP

/ 2013

?

13

KOMMUNPOLITIK PÅ BÖLJAN DEN BLÅ Etthundrasextio SFP:are. Fjorton timmar. En båt.

Det handlar om Österbottens kommunparlament.

Det handlar om en resa mellan Umeå och Vasa tur-retur och det handlar om kommunsammanslagningarna.

det att utreda vilka fördelar som kan uppnås genom fusioner. Ansvaret och besluten sitter sedan i sista hand hos de lokala beslutsfattarna i kommunerna.

TEXT & FOTO / Fredrik Westblom D E N 1 4 S E P T E M B E R samlades de Österbottniska lokalpolitikerna till gemensamt seminarium med SFP:s tjänstemän och riksdagsledamöter. Även partiordförande och försvarsminister Carl Haglund deltog och diskussionerna kretsade främst kring kommunreformen och EU-valet.

Diskussionen var givande även om det främst rörde sig om samma gamla argument som tidigare, menar SU Österbottens kretsordförande Lisa Palm. ɝɝ Situationen är egentligen oförändrad. Korsholm vill inte gå samman med Vasa medan Vasa vill gå samman med Korsholm. Det är alltså samma diskussion som pågått hela tiden. Stämningen var trots detta avslappnad och alla insåg att det är viktigt att diskutera de här frågorna grundligt.

Enligt lagen måste alla kommuner nu utreda för-och nackdelar med en kommunfusion. Senast den 30.11.2013 ska kommunerna anmäla till finansministeriet med vilken eller vilka av sina grannar de utreder fusioner och finansministeriet beslutar sedan om tidpunkten för när kommunerna ska inlämna fusionsutredningarna.

Motståndet mot en kommunsammanslagning har alltså varit hårt i Kors-

ɝ

D E T H A R VA R I T H Å R T M O T S TÅ N D M O T

R E F O R M E N , S Ä R S K I LT I VA S A - KO R S H O L M .

VA D B E R O R D E T TA PÅ O C H H U R B O R D E D E TTA ÅT G Ä R DA S ?

 Debatten var livlig men god. Moderator Elli Flén och panelmedlemmarna Ulla-Maj Wideroos, Carl Haglund, Anna-Maja Henriksson samt Lars Gästgivars svarade gärna på publikens frågor.

ɝɝ Det viktiga gällande framtiden i Vasa och de kringliggande kommunerna är att lokalpolitikerna tar ansvar för en seriös utredning om framtiden.

Förhoppningsvis kan man fördomsfritt granska vad utredningen visar och sedan dra slutsatser, säger Carl Haglund.

Korsholm ska utreda för- och nackdelarna med en fusion med Vasa men kommunen klarar sig fortsättningsvis gott på egen hand, anser Korsholms kommunstyrelseordförande Michael Luther. ɝɝ Jag understöder kommunens beslut att vi bör fortsätta som en självständig kommun. Vi vill däremot ha gott samarbete med våra grannkommuner och vi vill vara med och utveckla Vasaregionen, säger han.

holm, men under frågestunden på Kom- vi kunna hävda oss mot ett kommande munparlamentet var stämningen god. Stor-Seinäjoki? Den svenska servicen Publiken ville gärna diskutera frågan som erbjuds därifrån är inte något att med riksdagsledamöterna Ulla-Maj hurra för, säger Åsa Blomstedt.

Wideroos och Lars Gästgivars samt ministrarna Carl Haglund och Anna- ɝ F Ö R S VA R S M I N I S T E R C A R L H A G L U N D , Maja Henriksson.

VA R F Ö R B E H Ö V E R V I KO M M U N F U S I O N E R ?

Ett orosmoment som alla erkände ɝɝ Vi behöver bärkraftiga primärkomvar konkurrensen mellan Vasaregionen muner i det här landet för att klara väloch Seinäjoki. Endera orten kommer bli färden på sikt. Därför behövs kommunden nya regionens nya storstad och då fusioner. På många håll har fusioner Kommunsammanslagningarna ska enligt är det dit servicen centreras, menade gjorts på frivillig väg – exempelvis Ra- kommunstrukturlagen genomföras 2015 kommunparlamentets deltagare. seborg, Lovisa, eller Vörå. På andra håll – 2017, dock senast 1.1.2017. ɝɝ Sydösterbotten är inte stort. Hur ska har man tillsvidare avvaktat. Nu gäller

KOLUMN

ANNA-KAJSA BLOMQVIST, förbundsstyrelsemedlem

ÄLSKA DIN GRANNE

H Ö S T E N I N N E B Ä R E N nystart på många områden men speciellt inom det kommunala innebär hösten 2013 stora förändringar.

Kommunstrukturreformen sätter i en högre växel och nu är det dags för kommuner att börja agera. Senast sista november ska kommunerna meddela vem de vill inleda kommunutredningar med och dessa utredningar är enligt lagen obligatoriska för alla kommuner, oavsett vad en del kommuner i Finland påstår. Bland annat S:t Karins stadsstyrelse har beslutit att inte ingå kommunutredningar, precis som om de har ett val?

Kommunsammanslagningar är svåra överallt. Tyvärr kan man inte välja vem man är granne med och man måste utgå från de möjligheter man har. Oftast finns det en enorm brist på tillit mellan grannkommunerna. Man tittar snett på varandra och tror att grannen kommer och tar allt, alla är rädda för varandra och det är svårt att ens försöka inleda diskussioner kring sammanslagningar. Med detta som utgångspunkt blir förhandlingarna och diskussionerna väldigt utmanande.

Vi inser att den kommunala struktur vi för tillfället har inte fungerar, vi har byggt upp ett av världens bästa välfärdssamhällen som vi inte har råd men och vi måste göra stora förändringar så att vi inte skuldsätter framtida generationer i årtionden framöver.

Men man kan också se kommunsammanslagningar som en möjlighet att bygga upp något nytt, man får vara med och bygga upp en ny kommun! Tänk vilka möjligheter som följer med det! Vi måste kunna se på möjligheterna istället för att måla f-n på väggen.

Något som förundrar mig är att man i vissa kommuner vägrar ingå utredningar fastän lagen kräver att utredningar görs. Utredningarna kommer att stå som grund för förhandlingarna vid en eventuell kommunsammanslagning. Jag misstänker att mycket av det som står i utredningarna kommer även att bli verklighet efter sammanslagningen och hur stor påverkningsmöjlighet har då en kommun som stått utanför utredningen?

Regeringen har ju bestämt att staten kan göra tvångsfusioner i storstadsregioner och

detta motsätter sig S:t Karins stadsstyrelse.

Jo, jag förstår tanken men vad gör S:t Karins då staten blandar sig i och bestämmer deras öde åt dem? Det är flera gånger bättre att kommunerna är proaktiva och ser till att de slutgiltiga besluten tas av kommunpolitikerna, inte staten.

Som kommunpolitiker vill jag se att min kommun utreder minst två olika alternativ.

Jag anser det är viktigt att man har valmöjligheter och även har två olika alternativ som man kan jämföra. Vad gör man sen då man enbart utrett ett alternativ som man sedan inser är totalt värdelöst, då kan det vara bra att ha flera alternativ att välja mellan. Tyvärr så tror jag att många kommuner enbart har ekonomiska förutsättningar för en utredning eftersom det är kommunerna själva som betalar för utredningarna och de flesta kommuner i Finland har det väldigt svårt ekonomiskt.

Det är dags för kommunerna att börja agera och ta tag i de svåra diskussionerna, oavsett om man vill det eller inte...

14

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№4

”EU-SKEPTIKERNA FÖRENKLAR VERKLIGHETEN”

Hon är Vasabon som jobbar mitt i maktens centrum. Hon är pro Europa, medlem av Svensk Ungdom och vill öka finländarnas förståelse för EU. Möt Heidi Jern, kabinettmedlem i Europeiska kommissionen.

HEIDI JERN ——

Å L D E R / 2 8

år

——

H E M O R T / Bryssel, men född i Vasa

——

FA M I L J / Sambon Santtu

——

H O B BY / Dans, bikram yoga, träning, jogg-

och kundrådgivare på bank under studietiden.

——

——

——

assistent på statsrådets EU-sekretariat i Helsingfors

ning och att njuta av livet med vänner och familj

——

T I D I GA R E U P P D R AG / Aktiv inom SU i både

——

förbunds- och kretsstyrelsen i flera år, jobbade i 3 ,5 år för sfp:s europaparlamentariker i Bryssel J O B B A D E S O M B A R T E N D E R , S E R V I T R I S

2 0 0 8 -2 0 0 9 / Först praktikant, sedan EU-

2 0 0 9 –2 0 1 2 / Europaparlamentariker Carl

Haglunds medarbetare 2 0 1 2 / Europaparlamentariker Nils Torvalds

medarbetare ——

2 0 1 3 – / Medlem av medlem av vice ordfö-

rande, ekonomikommissionär Olli Rehns kabinett i Europeiska kommissionen

/ 2013

?

15

TEXT / Fredrik Westblom FOTO / Johan Hagström

ɝ

H E J H E I D I ! K A N D U B E S K R I VA D I T T U P P-

VAD ÄR EU-KOMMISSIONEN?

D R AG S O M M E D L E M AV E KO N O M I KO M M I S SIONÄR OLLI REHNS KABINETT?

ɝɝ Som medlem av ett kabinett är man en av kommissionärens åtta närmaste rådgivare. Arbetet är mycket varierande men fokus ligger på lagstiftningsarbete, talskrivande, presskontakter, bevakande av den politiska utvecklingen i Europa och förberedande av möten och ställningstaganden. Jag reser också en del med Olli och deltar i möten och evenemang runtom Europa. ɝɝ Vårt huvudsakliga ansvarsområde är kommissionens ekonomiska och monetära politik, men vi bevakar även alla andra områden eftersom kommissionens alla förslag i regel görs kollegialt, alltså enhälligt. Därmed jobbar jag också mycket med EU:s rätts- och inrikesfrågor, den digitala agendan, konkurrenspolitiken, statsstödspolitiken, överträdelseförfaranden och forsknings- och innovationspolitiken.

—— EU:s verkställande organ, jämförbart med nationella regeringar men på EU-nivå.

ɝ H U R KO M D E T S I G AT T D U F I C K J O B B E T ? ɝɝ Sent en fredagskväll i november 2013 ringde Olli mig och frågade om jag skulle vara intresserad av att jobba för honom. Jag råkade ha lämplig erfarenhet och profil för jobbet tack vare tidigare arbete i Europaparlamentet och på statsrådets kansli. Tydligen hade Olli hört sig för efter lämpliga personer och jag hade rekommenderats från flera olika håll. Jag råkade helt enkelt vara rätt person på rätt plats när det behövdes. Ibland har man tur!

att vara övertygande utåt i vad vi säger och gör, men också inom kommissionen när vi förbereder lagstiftningsförslag. ɝɝ En av de största utmaningarna är förstås att lyckas hålla så många olika bollar i luften och jobba väldigt långa dagar och i högt tempo. Det, i kombination med vetskapen om att vad än EU-kommissionen gör så får vi kritik från något håll, känns ibland som en evig uppförsbacke. Men samtidigt tror jag starkt på att det är bättre att vara med och jobba för en sak än att ge upp. Genom att ge upp löser man inga problem.

ɝ

VA D Ä R S T Ö R S TA U TM A N I N G E N F Ö R D I G

——Består av 2 8 kommissionärer, en från varje land.

——Kommissionen gör lagstiftningsförslag och budgetförslag som behandlas av Europaparlamentet, som kan jämföras med riksdagen.

Parlamentet behandlar alltså de lagförslag som kommissionen gör och står för den parlamentariska kontrollen av kommissionen.

Parlamentet kan alltså avsätta kommissionen om den missköter sitt uppdrag.

——Kommissionen övervakar utöver detta också implementeringen av EU-lagstiftningen och administrerar EU-budgeten.

S J Ä LV I D I T T A R B E T E ?

ɝɝ Enskilda kabinettmedlemmar har väldigt stort ansvar och man måste ha en hel del skinn på näsan. Vi är tvungna

ɝ

H U R PÅV E R K A R E R T A R B E T E E U R O PA S

M E D B O R GA R E ?

ɝɝ På många olika sätt, majoriteten av

den nationella lagstiftningen bygger på EU-lagstiftning. Vi formar lagstiftningen och budgeten, på så sätt påverkar vi allt från studentutbyte, utsläppsgränser och den gemensamma jordbrukspolitiken till telefonkostnader när man är utomlands, immigrationspolitiken och regleringen av banker, med mycket mera.

ɝ

VA R F Ö R B Ö R M A N R Ö S TA I D E T KO M -

M A N D E E U -VA L E T ?

ɝɝ För att EU har en stor inverkan på varje EU-medborgares liv och genom

SVENSK UNGDOMS FÖRBUNDSORDFÖRANDE

- För mig är EU mer än en inre marknad och det europeiska samarbetet måste också tangera till exempel sociala frågor och miljö. Samtidigt anser jag att EU fortfarande har en otrolig oanvänd potential då det gäller att effektivare kunna lösa och ta itu med globala kriser, konflikter och problem, säger Böling.

ɝ

S F P Ä R E T T U T TA L AT E U - P O S I T I V T PA R -

T I . VA R F Ö R B E H Ö V S D E T S Å DA N A I D E N N A S A M H Ä L L S D E B AT T ?

ɝ VA R F Ö R S K A F I N L A N D VA R A M E D I E U ? ɝɝ Ett litet land behöver vänner och tjänar på att vara del av en större kontext. Ett annat grundläggande argument som ofta glöms bort, är att det inte var länge sedan det ännu fanns krig i Europa, även i Finland. EU är fortfarande i grund och botten ett fredsprojekt som har lyckats med att föra de europeiska länderna mycket närmare varandra genom långtgående samarbete. ɝɝ Men i dagens läge är argumenten för ett medlemskap långt ekonomiska.

Finland är en liten öppen ekonomi som är beroende av export. För att vi ska kunna upprätthålla vår välfärdsstat och levnadsstandard, behöver vi lönsamma företag. Över hälften av vår export går till andra EU-länder. Som EU-medlem har vi tillgång till EU:s inre marknad och kan vara med och forma de regler som gäller på den marknaden. Länder som står utanför, som t.ex. Norge, vill ha tillgång till EU-marknaden och måste följa samma regler och betala för att ha tillgång till den inre marknaden, men utan att kunna påverka reglernas innehåll.

SVENSK UNGDOMS ALINA BÖLING OCH NIKLAS MANNFOLK STÄLLER UPP I EU-VALET. Niklas Mannfolk och juridikstuderande Alina Böling vill ställa upp för Svenska Folkpartiet i kommande Europaparlamentsval.

- EU- och EMU-medlemskapen är bland det bästa som hänt den finländska exporten på länge, men en starkare budgetdisciplin inom EU och mekanismer som förhindrar att euroområdet hamnar i kris bör utvecklas. För att ha råd med sociala frågor måste EU och dess medlemsländer ha sin ekonomi i skick. För att åstadkomma detta behövs fler parlamentariker med plånboken till höger och hjärtat till vänster, säger Mannfolk

att rösta påverkar du vilken riktning EU ska ta i framtiden. Men också efter valet kan man påverka genom att vara i kontakt med europaparlamentariker, det är inte enbart genom att rösta som man kan ge uttryck för sin åsikt.

 Med sikte mot EU. Alina Böling och Niklas Mannfolk ställer upp i EU-valet.

ɝɝ Sfp och andra pro-europeiska rörelser behövs för att Finland är beroende av ett fungerande och välmående Europa. De problem som EU står inför löser inte sig själva och inte heller genom att konsekvent säga nej, vara efterklok och kritisera utan att presentera alternativ (något som många EU-skeptiska rörelser gör). ɝɝ EU är en invecklad konstruktion och känns för många som något avlägset och elitistiskt. Men EU finns i grund och botten till för människorna och har under årens gång skapat mer välfärd och tillväxt än de flesta inser. Alla som jobbar här är också människor! Samtidigt måste man erkänna att EU idag inte är en perfekt konstruktion, men bara genom att jobba för förbättring inom ramen för det samarbete som finns idag, kan EU bli bättre. ɝɝ De EU-skeptiska rörelserna glorifierar det förflutna och förenklar verkligheten. Sällan påpekar EU-skeptiska personer att räntorna i början på 1990-talet var långt över 10 %, livsmedlens pris och utbud var betydligt sämre före EU, det krävdes arbetstillstånd för att kunna arbeta i andra länder och våra företag hade svårt att ha råd med att exportera sina produkter på grund av tullar och gränshinder. Pro-europeiska röster behövs för att picka hål på förenklade argument.

Niklas Mannfolk (f. 1984), hemma från Åbo, är ekonomie magister från Turun kauppakorkeakoulu med internationell handel som huvudämne. 2008 gjorde han praktik i Henrik Lax byrå i Europaparlamentet och efter riksdagsvalet 2011 arbetade han som riksdagsassistent för Stefan Wallin. Mannfolk gjorde ett utmärkt riksdagsval 2011, och efter kommunalvalet 2012 sitter han i revisionsnämnden för Åbo stad. Tidigare har han också fört ordet i svenska sektionen för gymnasie- och yrkesutbildningsnämnden, samt studentkåren vid Åbo Universitet.

Alina Böling är 23 år gammal Helsingforsbo, uppvuxen i Vasa. Hon studerar juridik vid Helsingfors Universitet. Böling har en bakgrund i studerandepolitik, hon har fungerat som ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS och sitter även i Helsingfors Universitets Studentkårs delegation. Hon har även erfarenhet av internationella uppdrag och har bland annat tidigare fungerat som Finlands ungdomsdelegat till FN:s generalförsamling.

SFP

16

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№4

ALLIANS ARBETAR FÖR DE UNGAS BÄSTA Vill du göra något för Finlands unga? Då kanske Allians är något för dig.

Organisationen för ungdomarnas talan såväl lokalt som internationellt.

En av de som arbetar för Allians är Svensk Ungdoms Danica Vihinen.

TEXT & FOTO / Fredrik Westblom

av internationella frågor. Hon är aktiv SU-medlem och hon vill arbeta för de ungas bästa. Möt Danica Vihinen, ordförande för Finlands Ungdomssamarbete Allians rf:s internationella utskott. ɝɝ Vi arbetar internationellt. Vi för de finländska ungdomarnas talan utåt på ett nordiskt, baltiskt, europeiskt och globalt plan, säger hon.

Allians är en nationell service- och intresseorganisation för ungdomsarbete som fungerar som takorganisation för 117 nationella ungdomsorganisationer och föreningar. Organisationen är politiskt och religiöst obunden och samlar de som arbetar med och för ungdomarna. Förutom att påverka ungdomsarbetet i Finland arbetar alltså organisationen också utåt mot Europa och världen.

Vihinen har fungerat som ordförande för förbundets sjutton personer starka internationella utskott sedan årsskiftet. Hon har däremot varit aktiv inom Allians sedan 2012, då i utskottets Europagrupp. Utskottet är indelat i tre grupper och de två andra är den globala gruppen och gruppen för utvecklande av ungdomsarbete.

DANICA VIHINEN

HON ÄR INTRESSER AD

ɝ

VA R F Ö R Ä R D E T V I K T I G T AT T F Ö R A

D E F I N L Ä N D S K A U N G D O M A R N A S TA L A N U TÅT ?

ɝɝ Vi finländare har jättemycket att ge på ett internationellt plan. Sett ur exempelvis ett europeiskt perspektiv har vi väldigt bra strukturer på vårt ung-

——

ÅLDER /28

——

H E M O R T / Borgå, bor numera i Helsingfors

——

FA M I L J / Sambo

——

F Ö R T R O E N D E U P P D R AG / Medlem i SU:s

förbundsstyrelse, representerar SU i Allians internationella utskott, intern revisor för European Liberal Youth Lymec.

VILL DU ARBETA FÖR ALLIANS?

domsarbete. Vi har fina program som uppdateras vart fjärde år samt en väl fungerande ungdomslagstiftning. Alla system är inte perfekta men jämfört med andra länder har vi det bra ställt.

Vihinen sköter som ordförande kontakten med de utländska samarbetsparterna och representerar Allians internationellt. För att kunna påverka den europeiska ungdomspolicyn måste vi i Finland delta aktivt och säga våra ståndpunkter istället för att stå vid sidan om och se på, menar hon.

—— Allians påverkar beslutsfattare i ungdomsfrågor, stöder kommunalt ungdomsarbete och driver forsknings- och utvecklingsarbete kring ungdomarnas livssituation. Du kan bidra till detta.

ɝɝ En viktig fråga vi arbetat med i flera

års tid är lobbandet för en europeisk konvention om de ungas rättigheter. Vi —— I november månad går ansökningstiden för har träffat talmannen för Europarådets de olika utskotten och arbetsgrupperna ut. parlamentariska samling, lobbat till finFörutom internationella utskottet finns ockländska representanter och träffat de så bland annat jämlikhetsutskottet, delakeuropeiska ländernas utrikesministrar. tighetsutskottet och redaktionsrådet för Frågan tas äntligen upp till behandling tidningen ”Nuoristyö.” i Europarådet i november.

Utskottet vill även upprätta en FN- —— Du ansöker via hemsidan alli.fi. Eftersom alla resolution för unga, fred och säkerförtroendevalda inom Allians är utsända från het. Det är ett viktigt arbete, menar en ungdomsorganisation behöver du också Vihinen. en rekommendation från denna. ɝɝ Marginaliserade unga utgör en av framtidens största potentiella säker- —— Vill du representera Svensk Ungdom i Alhetsrisker. Samtidigt spelar ungdomarlians? Ta kontakt med förbundet! na en viktig roll i upprättandet av fred i postkonflikt-områden.

R E G E R I N G E N S B E S LU T O M att fördela hemvårdsstödet lika mellan båda föräldrarna har skapat rubriker, rop och skrik. Jag tycker diskussionen nu borde rika in sig på alla diskrimminerade pappor. Nu försöker man skapa förutsättningar för papporna att vara hemma, äntligen ett beslut som också har en könsdimension i sig. Äntligen ser vi reformförsök som förbättrar pappors ställning eller åtminstone statens inställning till pappors roll i famljen. Och vad domineras samhällsdebatten av? Jo, hur synd det är om mammorna som nu måste ut tidigare i arbetslivet, om hur barnen lider och att mammor faktiskt vill vara hemma. Det kan jag säkert tro, men vill inte papporna det också? Det förs ingen diskussion om pappor och faderskap. I stället interpellerar Centern och vill fälla regeringen för deras jämställdhetssträvande.

Motståndarna säger att regeringen nu inskräker på famljernas rätt att själv välja, de tror inte heller att papporna kommer att ta ut sin del av hemvårdsstödet. För det första,

att regeringen väljer att se på strukturförändringarna ur en jämställdhetssynvinkel är oerhört positivt och en viktig signal. I och med reformen vill regeringen få in kvinnor snabbare i arbetslivet och stärka pappans roll i familjen. Om papporna verkligen kommer att stanna hemma är jag däremot lika bekymmersam över som motståndarna, dock är inte mina orosmoment kopplade till kommuners ekonomi och antalet dagisplatser. Jag vill gå längre än regeringen och tror det behövs en större reform. De vill enbart fördela vårdledigheten, jag, liksom SU, vill fördela föräldraledigheten och göra om hela systemet enligt 6+6+6 modellen som innebär sex månader för mamman, sex för pappan och sex valbara månader. Det privata är politiskt, det har det alltid varit. Har samhället skapat samhällsstrukturer som gör att det är till ekonomisk fördel för en familj om mamman stannar hemma, så ska samhället också ingripa och försöka förändra det.

Har dessa strukturer skapat en kultur som

ɝ

VILK A FR ÅGOR DRIVER N I FÖ R TILL-

FÄLLET?

KOLUMN

SANDRA GRINDGÄRDS, förbundssekreterare

LÅT OSS TALA OM FADERSKAP OCH 6+6+6

sammankopplar kvinnor med familj och barn och män med karriär så är det samhällets ansvar att förändra strukturer så att familjer i framtiden på riktigt kan välja och inte som nu när de flesta inte har råd att välja.

Den ojämlika fördelningen av ansvaret i familjen och föräldraledigheten är en av de stora jämställdhetsutmaningarna i Finland och det är också kopplat till en annan stor jämställdhetsproblematik, löneskillnader.

Det finns många orsaker till löneskillnader mellan könen, men kvinnornas löner hasar efter på grund av ojämställd fördelning av föräldraledigheten. Det här bidrar 6+6+6 modellen till att lösa. 6+6+6 hjälper också mig med profilen ung barnlös kvinna när jag ska söka jobb. Då behöver jag inte få frågan om jag tänker skaffa barn och när. Då är inte jag en större belastning för arbetsgivaren än en man är. Jag är glad att regeringen öppnat diskussionen, låt oss fortsätta den. Jag är inte nöjd med det här, men det är på väg åt rätt håll.

och Ole Johansson

Kontakta jubileumsmarskalk Emma Bodman, jubileum@su.fi, eller förbundssekreterare Sandra Grindgärds, sandra@su.fi, 0 4 0 7 7 9 5 5 70 .

VID FRÅGOR /

HOTET MOT SVENSKAN – Näthat. Språkhets.

Politiska partier som vill göra skolsvenskan frivillig och risken att få på käften i grillkön.

Svenskan är hotad och vad gör vi åt saken?

Granskar problemen, förstås.

/ 2013

?

19

TEXT & FOTO / Fredrik Westblom

EN KVÄLL PÅ STAN Rör du dig på stadens gator om natten ska du inte prata svenska.

Upp med handen om du hört varningen förr.

Det är farligt, du får stryk och alla hatar svenskar då solen går ner.

Stämmer detta eller är det överdrivet?

För att ta reda på svaret gick Svensk Framtid ut en kväll i Helsingfors och pratade svenska. Resultatet ser ni här nedanför.

16:00

1 8 .0 0

2 1 .0 0

FÖ RB ERED EL SERNA FÖ R K V ÄLLEN BÖ R JAR .

Jag och ett antal vänner ska äta middag på en restaurang i centrala Helsingfors och under kvällens lopp ska vi så långt som möjligt försöka få betjäning på svenska. Orsaken är förstås enkel: Kommer folk reagera annorlunda?

Kommer andra kunder bli upprörda?

Eller kommer vi – som jag själv misstänker – endast få en trevlig utekväll där ingen höjer på ögonbrynen åt några svensktalande individer?

Jag diskuterar med några bekanta före utgången. En av dem kommer med ett varningens ord: ɝɝ Visst är det bra att prata svenska men lite försiktig ska man vara. Gå inte på som en bulldozer som kräver att alla genast ska serva dig på perfekt svenska. Det är ignorant och man kan ju lika gärna kräva att alla finlandssvenskar genast ska kunna finska när någon kommer fram och frågar dem.

Börja hellre hellre lite försiktigt, ”hej, pratar du svenska?” Det gör folk lugnare, säger den ena. ɝɝ Jag pratar alltid svenska närhelst jag än kan. Ibland leder det till konstiga situationer, som till exempel då jag skulle köpa en ny telefon. Gick då fram till försäljaren och frågade ”Hejsan, iphone fem?” Han såg konstigt på mig och svarade ”hei mä en kyllä ymmärrä ruotsia”, säger den andra. Åsikterna skiljer sig alltså åt en aning.

V I D D E N H Ä R tiden var det meningen att jag skulle vara vid restaurangen, men självfallet har jag tappat bort mig. Jag är säker på att jag är i närheten men kan för mitt liv inte hitta stället. Därför tar jag tillfället i akt att prata lite svenska på gatan och stoppar närmsta förbipasserande. ɝɝ Ursäkta, pratar du svenska? ɝɝ Ei, mutta mä ymmärrän kyllä, säger mannen och lyssnar på min fråga.

Tydligen hjälper det att vara lite vänlig ibland.

B E TA L N I N G , M I D DAG E N Ä R över och det är dags att fortsätta vår färd. Medan jag tidigare under kvällens lopp försökt vara något så när försiktig i min framtoning till servitörerna bestämmer jag mig nu för att mer aggressivt begära betjäning på svenska. Får tillbaka ett vänligt ”javisst” och ”ha en trevlig kväll” av servitrisen som tidigare pratat enbart finska. Inte perfekt uttal men hon försökte i alla fall.

2 2 .0 0

B A R E N . Samtalet ljuder högljutt på svenska och skratten mer ändå. Jag noterar att personerna runt omkring oss enbart pratar finska men ingen verkar bry sig nämnvärt om de högljudda finlandssvenskarna vid bordet bredvid.

Nu pratar vi däremot alla finska med bartendern. Det kanske är bekvämast så, helt enkelt.

18.30

S I T T E R PÅ R E S TAU R A N G E N och diskuterar med bordssällskapet. De skrattar gott, för då jag kom till restaurangen började jag ofrivilligt prata finska med servitören. Det är inte lätt att slå om hjärnan till att prata svenska, tydligen. ɝɝ Men det gör vi ju bara för att inte krångla till det, säger en av vännerna. ɝɝ Vad menar du, krångla till det? Det är vårt sinne som krånglar till det. Jag börjar alltid med ett visst språk och sedan kör jag konsekvent med det under kvällen, säger en annan.

1 9. 3 0

M E R PA R T E N AV S Ä L L S K A P E T har sedan länge övergått till att prata finska med servitörerna, eftersom dessa helt tydligt inte kan svenska. En person i sällskapet försöker fortfarande men får service på engelska.

0 0.0 0

H E M F Ä R D E N M E D S PÅ R VAG N E N går lugnt till. Det enda missödet är att den stannar en hållplats för tidigt, men det beror knappast på att de av oss som är kvar av det ursprungliga sällskapet fortsatt vår högljudda och något förfriskade diskussion hela vägen hem. Då jag vandrar hemåt från hållplatsen ringer min telefon och jag svarar. ɝɝ Nå, lever du? Är du hemma, frågar rösten i telefonen, en närstående person till mig. ɝɝ Nej, jag går hem nu, svarar jag. ɝɝ Och pratar svenska mitt i stan, mitt i natten? ɝɝ Självklart. Vad är det värsta som skulle kunna hända, säger jag.

Det här är inte en vetenskaplig undersökning. Den här texten beskriver en kväll då ett gäng finlandssvenskar rörde sig i centrum av det rätt så tvåspråkiga Helsingfors utan att stöta på bekymmer. Hur ett liknande experiment skulle se ut om vi befann oss i en väldigt finskspråkig stad är däremot en intressant tanke.

PS /

20

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№4

HON VILL LÄRA FOLK PRATA ÄLSKLINGSSVENSKA

TEXT & FOTO / Fredrik Westblom

H O N TA R E M O T i sin företagslokal i Kristinestad. Kunskapsbyrån Plåtburk, står det på skylten. ɝɝ En plåtburk är en tidlös sak, säger Mia Vanhatalo då hon hälsar på mig.

Hon är en av grundarna av facebookfenomenet Senja opettaa sinulle ruotsia och jag har nu kommit till deras högkvarter.

Vanhatalo berättar ivrigt och gärna om svenskan och hur de arbetar med den. Hon kallar det svärmintelligens – alla i klassen (det vill säga alla som gillar Senjas facebooksida) deltar. ɝɝ Vi är inga lärare. Vi aktiverar istället folk att lära sig själva. Vi sår ett frö och sedan hakar eleverna på, säger Vanhatalo.

Det är ett tiotal personer som arbetar i kärngruppen kring sidans frontfigur Senja Larsen. Mia Vanhatalo är en av dem. Antalet personer som gillar sidan och på så vis bidrar med material är över 20 000. Varje dag får de ta del av ett inlägg, skrivet på ett underfundigt sätt. På så vis lär de sig varje dag nya svenska ord. ɝɝ Och sedan kommenterar de inläggen. På svenska. Du ska komma ihåg att de som skriver inte är finlandssvenskar utan alla är helt finskspråkiga. Varje inlägg får i medeltal mellan 50 och 100 kommentarer, säger hon.

”Poikkeustilanne! E-kirjain on kadonnut HAR FÖRSVUNNIT ja M-kirjain tuplaantui HAR FÖRDUBBLATS,” skriver fröken på sin Facebooksida och klassen antecknar febrilt – i kommentarsfältet. ”Senja opettaa sinulle ruotsia” är Finlands roligaste och mest omtyckta språkklass och de vill göra svenskan tillgänglig för alla.

U td ra g f rå n h e m s i d a n

ɝ H U R LYC K A S N I M E D D E T ? sonlig kontakt med ett språk finns det ɝɝ Jag tror det viktiga är att vi är to- inte, menar de. talt politiskt obundna. Vi är inte för ɝɝ Skolorna kommer inte klara av att eller emot någon enskild gruppering hålla Finland tvåspråkigt. Vi måste ha och det är därför vi överlever. Vi är med andra aktörer i leken. Skulle till bara vanliga människor som älskar exempel rikssvensk tv göras tillgängsvenskan. ligt för hela Finlands befolkning skulle Deras mål är att göra språket till- kunskaperna i svenskan öka markant. gängligt för alla. Orsaken till att många Det är fel att underskatta den finelever har problem med svenskan är ländska intelligensen, anser Vanhatalo. bristande motivation som beror på Ingen är begränsad till ett enda språk skolmiljön och lärarna själva. Därför – inte ens finlandssvenskar. vill folket bakom Senja opettaa göra ɝɝ Ska finlandssvenskan ha en framsvenskan roligare och något som är tid måste vi inkludera, inte exkludera. nära människan. Har du ingen per- Vi måste bjuda på oss själva och ska-

pa intresse för språket. Kapar du bort svenskan från de finskspråkiga finländarna skapar det en elitism där bara de som kan svenska blir framgångsrika i exempelvis arbets- och affärslivet.

FINSKA ORTSNAMN PÅ SVENSKA Aura – Plogby Enonkoski – Morbrorssmärta Harjavalta – Borstmakt Hattula – Hattböle Imatra – Sötma Jalasjärvi – Slirasjö Janakkala – Käbbelby Outokumpu – Bisarrbacke Riihimäki – Riekulla Varkaus – Tjuveri Äänekoski – Bullerfors

ɝ

VA R F Ö R T R O R D U D E T F I N N S D E S O M

HETSAR MOT SVENSK AN?

ɝɝ Det finns alltid de med extrema åsikter men de ger sällan konstruktiva lösningar. Skapar du polaritet vinner du lätta poäng. Det spelar ingen roll om det handlar om språk, invandring eller politik – det finns inget innehåll, bara vrede.

/ 2013

?

21

MEDBORGARINITIATIVET MOT OBLIGATORISK SKOLSVENSKA SNART I RIKSDAGEN Det handlar om resurser. Det anser både skolsvenskans förespråkare och motståndare. Men svensklärarna är oroliga för vad som kommer hända om medborgarinitiativet mot obligatorisk skolsvenska går igenom.

TEXT / Fredrik Westblom

M E D B O R G A R I N I T I AT I V E T M O T obligatorisk skolsvenska har samlat in 62 000 namnunderskrifter. Det betyder att det inom en nära framtid kommer tas upp i riksdagen. Det betyder också att initiativtagaren Ilmari Rostila, ordförande för föreningen Vapaa Kielivalinta, delvis nått sitt mål.

— Jag är nöjd. Vi var trots allt en väldigt liten grupp människor som arbetade för det här och sett ur det perspektivet har vi lyckats. Visst hade det varit bra med mera namnunderskrifter men vi är nöjda med resultatet, säger han.

För honom har det alltid varit en fråga om att motarbeta tvånget. Men han vill också bredda elevernas språkkunskaper, säger han.

— Kan man engelska behöver man inte lära sig svenska. Man klarar sig med det ena språket. Eleverna i vårt land måste få lära sig främmande språk utöver sitt modersmål för att klara sig, men jämfört med andra länder har vi väldigt många främmande språk i läroplanen. Det handlar alltså om resurser, säger han.

Dessutom är det en identitetsfråga.

— Det är svårt att skapa en enhet med två olika språk i vårt land, säger han.

Liisa Wallenius, ordförande för Svensklärarna i Finland rf., bekymrar sig också över resurserna och den finländska identiteten, om än av andra orsaker än Rostila. För henne innebär medborgarinitiativet minskade kunskaper i svenska.

— Om skolsvenskan görs frivillig kommer antalet kurser minska. Så är det bara. Det minskar på lång sikt elevernas möjligheter att lära sig svenska. Det är en resursfråga, säger hon.

— VA D Ä R E R Å S I K T O M M E D B O R GA R ­

"Om skolsvenskan görs frivillig kommer antalet kurser minska.

Så är det bara.

Det minskar på lång sikt elevernas möjligheter att lära sig svenska. " LIISA WALLENIUS, ordförande för Svensklärarna i Finland rf.

— Vi är oroliga. Varför vill man göra sig av med svenskan? Den är en del av vår finländska kultur. Dessutom tror jag inte initiativets förespråkare insett att man inte klarar sig utan svenskan i affärs- och arbetslivet. Visst kan många engelska, men utan svenskan har man inte lika bred synvinkel på den nordiska kulturen. Man klarar sig inte med endast ett starkt främmande språk.

Niklas Mannfolk, ordförande för

Svensk Ungdom, vill lyfta upp argumenten för varför finskspråkiga bör lära sig det andra inhemska språket. Debatten kring skolsvenskan bör inte enbart basera sig på de svenskspråkigas behov av att få service, menar han.

— För det första är det svenska språket alltjämt vår naturliga länk till Norden, där vi utöver den rent ekonomiska nyttan har ett antal systerkulturer. För det andra förblir Sverige vår största exportpartner, medan Ryssland är det land vi importerar mest ifrån. Samti-

S E DA N M E D B O R GA R I N I T I AT I V E T O M avskaffandet av den obligatoriska skolsvenskan överskred den magiska gränsen på 50 000 underskrifter som krävs för att medborgarinitiativet skall gå vidare till behandling i riksdagen, har diskussionen om den obligatoriska skolsvenskans fördelar och nackdelar rasat såväl i media som i hemmen.

De som motsätter sig den obligatoriska skolsvenskan motiverar sin åsikt med att skolsvenskan tar resurser ifrån andra språk som skulle gynna dagens unga mer än vad svenskan gör. Eftersom den svenska minoriteten i Finland är liten och användningen av svenska internationellt är begränsad, anser kritikerna av skolsvenskan att finska skolelever istället borde läsa språk som ryska, spanska och kinesiska. En annan motivering till avskaffandet av den obligatoriska skolsvenskan är att den nuvarande undervisningen av svenska inte fyller måttet och därmed inte garanterar tillräckliga kunskaper i svenska för att också i praktiken kunna använda sig av språket. Därmed skulle en frivillig skolsvenska garantera att eleverna

är motiverade och därigenom höja nivån på såväl undervisningen som inlärningsresultaten i svenska.

De som önskar bibehålla den obligatoriska skolsvenskan argumenterar i sin tur för att svenskan öppnar dörren till andra språk och därmed de facto är till fördel för de finländska elever som önskar läsa andra språk än svenska. Därtill argumenterar förespråkarna av den obligatoriska skolsvenskan att skolsvenskan är en port till det övriga Norden, såväl ifråga om studier och jobb, som ifråga om vår nordiska identitet.

Dessutom konstaterar förespråkarna av obligatorisk skolsvenska att avskaffandet av svenskan som obligatoriskt språk till fördel för en palett valbara språk skulle segregera de finska skolorna ytterligare, så att mer bemedlade skolor skulle ha möjlighet att erbjuda fler valbara språk än de mindre bemedlade skolorna. Därmed skulle skillnaderna i elevernas språkkunskaper öka ytterligare, beroende på hemkommunens möjlighet att erbjuda språkundervisning.

Argumenten ovan är på alla sätt och vis

I N I T I AT I V E T ?

digt är både Norge och Danmark ännu i stort sett outnyttjade marknader, till vilka det svenska språket är en utmärkt nyckel, oavsett bådas goda kunskaper i broken english. För det tredje skulle slopandet av skolsvenskan leda till en orättvis konkurrensfördel för samtliga finlandssvenskar som fortsättningsvis enligt medborgarinitiativet skulle lära sig finska i skola, säger han.

Ryskan är viktig för finländarna men den behöver inte sättas emot svenskan.

Tidigarelägger man all språkundervisning och omstrukturerar läroplanen finns det ingen orsak varför finska barn inte kunde lära sig otaliga språk, menar han.

— Jag förundrar mig över påståendet att frivillighet skulle leda till att fler läste svenska. Om detta stämde skulle vi ha fler fransktalande finländare än vi har svensktalande. En grundskola kan inte basera sig på frivillighet, för då skulle inte alla läsa allt som behövs.

Svensk Ungdom kommer under hösten föra kampanj för bibehållandet av den obligatoriska skolsvenskan.

KOLUMN

LINDA NIEMI, vice ordförande

LITE FÖRSTÅELSE, TACK.

sakliga, konkreta motiveringar till varför vi borde eller inte borde avskaffa den obligatoriska skolsvenskan. Men det är precis det de är – praktiska motiveringar. Och när det kommer till mig personligen, så är det inte praktiska skäl som styr min åsikt i den här frågan, det är känslomässiga skäl. Jag känner nämligen väldigt starkt att orsaken till att vi i skolan ömsesidigt läser båda nationalspråken sist och slutligen inte har att göra med praktiska fördelar, utan grundar sig i samhörighet. En känsla av gemenskap som säger att vi hör ihop, finskspråkiga och svenskspråkiga, alla på ett och samma lag.

Och hur skulle då denna gemenskap kunna fortsätta, ifall det inte fanns ömsesidigt förståelse – inte bara språklig förståelse utan också en ömsesidig respekt och förståelse för varandras bakgrund och vardag.

Så när ni nu såväl i media som i era hem diskuterar skolsvenskans och varför inte också skolfinskans öde, fundera då på – vill du leva i ett samhälle där de olika språkgrupperna inte ens försöker lära sig förstå varandra? Det vill inte jag.

22

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№4

RADIKAL UNGDOM MED I NCF – HURRA HURRA HURRAAA! Eyjafjallajökull. Alþingi. Blå lagunen.

Illaluktande haj. Silja Borgarsdóttir Sandelin.

Island.

TEXT & FOTO / Fredrika Åkerö,

Anna Abrahamsson och Maisa Lindqvist

S V E N S K U N G D O M S TA P P R A delegation tog sig i augusti till Island och huvudstaden Reykjavik för Nordiska Centerungdomens Förbunds repskap (årsmöte). Vulkanerna höll sig lugna och några av oss smaskade i sig den lokala delikatessen haj.

Den stora grejen, förutom att Island fascinerade de flesta, var godkännandet av en ny medlem i NCF. Det händer väldigt sällan, men nu, efter många års arbete och en stor insats från SU, blev Radikal Ungdom från Danmark med-

lem i NCF-familjen. Med det representerar NCF alla nordiska länder, och organisationen får ett tillskott av nya människor, nya idéer och dansk humor.

Politiken då? Jo, repskapet behandlade fyra resolutioner. Två var inskickade av SU, och handlade om en gemensam nordisk strategi för energi och klimatpolicy samt förebyggande och förbjudande av näthat. Båda godkändes enhälligt av repskapet. Resolutionen om Tobinskatten (skatt på internationella valutatransaktioner) som

skickats in av norska Senterungdommen föll efter omröstning, och skapade också mest debatt. En ny resolution som skrevs under utskottsarbetet, att NCF ska jobba för sexuella minoriteters rättigheter, blev också enhälligt godkänd. Det här betyder att de godkända resolutionerna skickas vidare till Ungdomens Nordiska Råds session i Oslo i slutet av oktober.

Lite om programmet på Island.

NCF fick träffa flera intressanta personer, framförallt Framstegspartiets

(Framsóknarflokkurinn) ordförande Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, som sedan parlamentsvalet i april 2013 är statsminister för Island. Han berättade att Island har återhämtat sig rätt bra sedan den ekonomiska kraschen landet upplevde 2008, och det ser nu ut som att Island inte skulle fullfölja förhandlingar med EU om medlemskap. Ministern för hälsa, boende och nordiskt samarbete, Eygló Harðardóttir, var en annan från Islands regering som NCF träffade. NCF-gänget fick också

D E N Å R GÅ N G JAG själv tillhör har fått växa upp i en allt mer internationellt präglad tidsanda. Berlinmuren blev ett väldigt konkret startskott för alla de bildliga murar som skulle komma att rivas under nittiotalet. Vårt land blev en del av Europeiska unionen. Internet kom. Vi har uppmuntrats till språkstudier och utbyten, och lågprisflygande har fått världen att närma sig för gemene man och kvinna. Vi har under vår uppväxt haft lyxen till utåtblickande och breddade vyer där sikten i allt mindre grad skymts av

nationella gränser, på en skala nog ingen generation före oss haft möjlighet till.

Vi blir alla barn av vår tid. Allt fler individer ser idag det internationella som en del av sig själv: I Europa tillhör Finland de länderna där flest människor känner sig ha en europeisk identitet, och trenden är allra starkast bland unga. Vi värderar öppenheten, friheten och möjligheterna. Men samtidigt verkar det som om en motreaktion rotat sig – i hela Europa har starka åsikter färgade av nationalism, EU-motstånd och kritik mot

mångkulturalism vunnit mark i den offentliga debatten, ett missnöje som blivit en del av vardagspolitiken.

Ur missnöjet kan utläsas en attityd gentemot internationellt samarbete där ensam är stark, och där alla problem förklaras härstamma utanför de egna nationsgränserna.

Därigenom vänds också internationella och nationella intressen till ett motsatsförhållande. Bara de egna direkta och konkreta fördelarna – helst ekonomiskt mätbara sådana – berättigar internationellt engage-

KOLUMN

FRAMTID UTAN SKYMDA UTSIKTER ANNA ABRAHAMSSON, ordförande för SU:s internationella utskott

/ 2013

?

23

 SU:s delegation + Jose (fr.v. Fredrika, Maisa, Sandra, Danica, Anna och Jose)  Den legendariska gueer-baren/ nattklubben Kiki fick också besök av NCF. Hittas i centrum av Reykjavik.  Mmm, middag på Hamburger Factory!

FAKTA ——NCF står för Nordiska Centerungdomens Förbund.

——Styrelsen 2 0 1 3 -2 0 1 4 : President: Ada Johanna Arnstad (Senterungdommen)

——SU var med och grundade förbundet 1 9 6 5 .

—— Förbundet har 8 medlemmar (SU, Keskustanuoret, Keskustan Opiskelijaliitto, Centerpartiets Ungdomsförbund, Senterungdommen, Samband Ungra Framsóknarmanna, Radikal Ungdom och Åländsk Ungcenter).

Vicepresidenter: Niklas Dahlgren (CUF), Anna Abrahamsson (SU), Kairit Tahvola (KeNu).

Medlemmar: Karl-Mikael Grimm (KOL), Sandra Rán Ásgrímsdóttir (SUF), Anna Mia Bévort (RU), Danica Vihinen (SU), Gabriella Lang (CUF).

mang. På kort sikt kan detta förhållningssätt tyckas rationalistiskt – quid pro quo. Men på kortsiktiga beslut väger snabba vinster sällan upp för det man förlorar i långa loppet.

Missförstå mig rätt: Egna fördelar är givetvis också värda att sträva till, men utan att förlora ansvar för helhetstänkande. Vissa resultat kräver långsiktighet och är inte alltid lätta att mäta eller jämföra. Internationella och nationella intressen är inte ett nollsummespel, och den ekonomiska måttstocken är inte den enda. Värden som mänskliga

rättigheter, miljöskydd och fred handlar om mer än en summa pengar.

Alla system har utrymme för förbättring, och genom missnöje kan man uppnå progressivitet. Men det kräver att man vågar se brister för vad de är, och söka konstruktiva lösningar framom att vägra, förenkla och söka yttre syndabockar. Att försöka återresa murar gör oss inte starkare eller tryggare, utan skymmer bara vår egen sikt.

Vi kan inte vrida utvecklingen bakåt, utan bara välja vart vi vill gå framöver. Och obe-

besöka Alltinget (Alþingi) och träffa den yngsta medlemmen i parlamentet, Jóhanna María Sigmundsdóttir från Framstegspartiet.

SU:s delegation bestod av Danica Vihinen, Anna Abrahamsson, Maisa Lindqvist, Fredrika Åkerö och Sandra Grindgärds. Jose Forslund deltog som ny generalsekreterare för NCF och klarade uppdraget (både natt som dag) med bravur. På repskapet väljs alltid en ny styrelse, och efter fyra aktiva år inom NCF var det dags för Fred-

roende kan vi inte längre välja att inte vara en del av eller inte påverkas av vår omvärld.

Genom internationellt samarbete kan vi däremot välja vilket budskap vi själva vill sända ut till världen omkring oss – tillsammans med desto större genklang. Det är genom de val vi gör vi definierar oss, också internationellt.

Och det är genom att våga välja både konstruktiva och långsiktiga lösningar som vi bäst tar ansvar och bäddar för att kunna erbjuda öppenhet, frihet och en rikedom av möjligheter också för generationerna efter oss.

rika Åkerö, tidigare SU-ordförande, att tacka för sig som NCF:s president.

Till ny president valdes den alltid lika glada Ada Arnstad från Norge, och som en följd av det kommer toppmötet i februari att ordnas i Trondheim medan SU tar sig an följande repskap som hålls om ett år.

Trots att Danmark var på allas läppar blev det också mycket Norge, då norrmännen tog segern i den legendariska kulturkvällen med sitt fräcka och lättklädda uppträdande.

24

SVENSK FRAMTID / POLITIK

— Vadå kårval, vem f*n bryr sej, jag studerar bara här.

Detta fick jag till svar då jag tidigare idag gick runt på campus och försökte rekrytera kandidater till kårvalen. Jag satt ner med denna studerande och försökte förklara, jag körde med den vanliga ramsan om att fullmäktige är kårens högsta beslutsfattande organ och att kåren representerar alla studerande inom högskolan och är den som för studerandes talan, både inom högskolan men också i kommunpolitiken.

№4

/ 2013

?

25

TEXT / Elin Blomqvist

ɝɝ JAG B RY R M I G I N T E , vem tror du att du är, var svaret, hur jag än försökte, så efter en stund gav jag upp, önskade trevlig fortsättning på dagen och gick min väg. Så fort jag svängt ryggen till fortsatte personen diskutera med sina kamrater: ɝɝ Alltså jag fattar inte, att man har närvaroplikt på sådana föreläsningar som man absolut lika bra kunde lära sig på egen hand, o den där läraren, han har säkert inte jobbat inom branschen på minst 15 år.

Jag måste stanna, men på ett litet avstånd, kunde inte låta bli att tjuvlyssna.. ɝɝ Jag har funderat på samma sak, många av inlärningsmodellerna är så föråldrade, för mig vore det mycket bättre att få materialet till föreläsningarna på förhand, läsa dem på egenhand och sen komma till föreläsningen och tillsammans med professorn gå igenom det jag läst, diskutera med resten av gruppen och få svar på det som blivit oklart. Jag lär mig inget av att sitta i ett auditorium och läsa av från dian, fortsatte en av denna persons kamrater.

För en sekund tänkte jag att jag skulle gå tillbaka och avbryta konversationen, säga att just dessa saker kan man påverka genom att ställa upp i fullmäktigevalen. Att fullmäktige bestämmer hur man vill att studierna på högskolan skall se ut, och att styrelsen sedan jobbar hårt för att för köra dessa saker vidare till högskolans ledning och till andra viktiga organ i högskolan. Men ibland är det lika bra att inte blanda sig, tänkte jag och gick vidare.

"För mig var kårfullmäktige det absolut bästa val jag kunde göra, och jag är glad att jag gjorde det i ett tidigt skede av mina studier, det har gett mig så mycket kunskap, vänner, kontakter men också flera möjligheter. "

gånger råkat utför likadana situationer, jag har antagligen också varit den som svarat ungefär på samma sätt. Innan jag visste bättre, innan jag bestämde mig för att bli tutor och ställa upp i fullmäktigeval, jag måste ju pröva på vad det var. Snabbt märkte jag att detta är det absolut bästa sättet att påverka, det fungerar mycket bättre än att klaga tillsammans med kompisarna.

Alla borde nog pröva på detta.

Att vara aktiv i studentpolitiken ger massor, man får inte bara vara med och bestämma över hur ens egen högskola skall se ut i studerandes ögon, samtidigt får man en mycket god insyn i politiken överlag, konstant görs beslut, både nationellt och kommunalt, som påverkar studerande, fullmäktige är det organ som bestämmer vad kårens åsikt i dessa frågor skall vara. Redan efter mitt första år hade jag lärt mig massor sådant som man inte kunnat lära sig på skolbänken, och bestämde att jag ville fortsätta, plötsligt bara några år senare är jag ordförande för LSK, styrelsemedlem i den Europeiska studerande organisationen ESU, som representerar 14.5 miljoner studerande i Europa, och dessutom SFP-kandidat i kommunalvalen. Det växte en liten politiker i mej redan i början, och nu kan inget stoppa mej, jag vill bara lära mig mer, se mer och påverka ännu mer.

JAG H A R F L E R A

O C H JAG Ä R inte den enda, om man tittar på dagens riksdag så har väldigt många en bakgrund i studentpolitiken, några har fungerat i student- och studerandekårers fullmäktige, några i styrelser och många har suttit i något av våra nationella förbunds styrelser. Studentpolitiken lär dig massor, och är en väldigt naturlig och också lågtrösklad väg att börja sin eventuella politiska karriär.

Som kåraktiv har du också möjlighet att fungera som studeranderepresentant i de olika organ där kåren är representerad, allt från matkommittéer till högskolestyrelser. På dessa platser är du den som för fram den linje som fullmäktige har beslutit, och du är den som representerar studerande. Påverkningsmöjligheterna är många och olika.

För mig var kårfullmäktige det absolut bästa val jag kunde göra, och jag är glad att jag gjorde det i ett tidigt skede av mina studier, det har gett mig så mycket kunskap, vänner, kontakter men också flera möjligheter. Visst, det har tagit tid, det har krävt en del av mina studier men det är definitivt värt det! Oberoende om man studerar till magister eller om man är alldeles i början av sina kandidatstudier är det en chans som lönar sig att ta, ställ upp i val! Du kommer inte att ångra dej!

№ 4 /2013 26

EKONOMI Svensk Framtid?

”AFFÄREN BRA FÖR NOKIA” TEXT & FOTO / Fredrik Westblom

I början av september kom skrällen: Nokia sålde sin mobiltelefonenhet till Microsoft. Priset på 5,44 miljarder euro fick många finländare att sätta morgonkaffet i vrångstrupen och känslorna blev än mer upprörda då nyheten om vd:n Stephen Elops bonus på 18,8 miljoner nådde löpsedlarna. Nokia, giganten som räddade Finland från laman, var borta. Folkets känslor kunde sammanfattas med ett ord: Förräderi.

folk som tycker köpet var osmakligt och till och med osakligt. Det är lätt att se affären som en negativ sak eftersom Nokia så länge varit en avgörande faktor för Finlands ekonomi och självbild. Reaktionerna var därför förståeligt nog starka. Men jag tycker det är viktigt att komma ihåg att det gått dåligt för Nokia en längre tid och att detta inte började då Stephen Elop tog över spakarna, säger Patrik Gayer, ordförande för Svensk Ungdoms ekonomipolitiska utskott.

Han vill gärna se positivt på situationen och tror affären i längden kan vara positiv för såväl Finland som för Nokia. ɝɝ Nokia har nu gjort sig av med en avdelning som inte varit produktiv på länge. Det är endast positivt. Se bara på börskursen – den gick upp genast efter köpet, säger Gayer.

I förlängningen är detta också positivt för Finland. Eftersom Microsoft kommer göra Finland till centrum för sin mobila verksamhet ser framtiden nämligen ljus ut också för oss. ɝɝ Det är det här vi vill: Att utländska företag ska investera i Finland. Därför är det viktigt att samfundsskatten sänks.

Vi ska också komma ihåg att det inte är ett tecken på en sund ekonomi att en enda aktör utgör merparten av landets BNP, som fallet tidigare var med Nokia.

Det vi behöver är många starka aktörer inom ett antal olika branscher.

– JAG F Ö R S TÅ R

ɝ

D E T Ä R M Å N GA S O M Ä R M I S S T Ä N K S A M -

MA OCH DE SPEKULER AR GÄRNA KRING H U R U V I D A A L LT G I C K R Ä T T T I L L D Å K Ö P E T GJ O R D E S . T R O R D U D E T F I N N S N ÅG O N G R U N D I D E H Ä R S P E K U L AT I O N E R N A ?

ɝɝ Svårt att säga. Utomstående kan inte uttala sig om vare sig bolagets eller Stephen Elops personliga agenda.

För den vanliga människan kan det vara svårt att se att Elop egentligen gjorde ett riktigt bra jobb. Om det finns något att klaga på ska kritiken i sådana fall riktas mot Nokias styrelse, säger Gayer.

27

 F R E D R I K VO N KO S K U L L , 3 8 .

VAD TYCKER DU OM ATT NOKIA SÅLT SIN MOBILVERKSAMHET TILL MICORSOFT?

Helsingfors — Lite överraskad blev jag allt då jag fick höra om köpet. Jag anade i och för sig tidigt att något var på gång men jag trodde inte det skulle ske nu. Det kom inga klara signaler från Microsoft före beskedet, även om man visst började spekulera då Nokias styrelse anställde Stephen Elop från Microsoft. Men visst känns det lite snopet. De hade ju börjat sälja nya Lumia så aktivt nu så därför tror jag tidpunkten känns konstig. Man vet inte alltid vad som pågår i kulisserna.

— Visst kommer Nokia börja kännas lite främmande efter det här i och med att det inte är så finskt längre. Jag är däremot ingen trogen Nokiaanvändare själv.

— Jag tror största problemet för Nokia är att det inte känns så konsumentvänligt längre.

Det känns lite avlägset nu då det är ett business to business-företag. Lösningen kunde kanske vara om de skulle komma med en surfplatta eller motsvarande.

– PÅVERKAR DET HÄR DINA FRAMTIDA MOBILINKÖP?

 DA N I E L F E I R I N G , 2 0 Å R

Helsingfors — Jag har faktiskt inte hört om det här förrän du ställde den här frågan. Jag är kanske inte så engagerad i saken. Jag har bara hört ryktas om att något skulle vara på gång mellan Nokia och Microsoft.

— Haha, nej. Jag avskyr både Nokia och Microsoft från förr.

— Jag vet inte. Antingen är det positivt eller negativt. Jag antar att tiden får utvisa.

– HUR TROR DU ATT FRAMTIDEN SER UT FÖR FÖRETAGEN?

 T I I A KO P O N E N , 2 0 Å R

Helsingfors

 K A R O L I N A PA A K K I N E N , 1 9 Å R

Esbo — Nokia har alltid varit finskt. Jag tycker inte om det.

— Jag äger en jättegammal Nokia men det spelar ingen roll vilket märke jag använder.

— Nokia har haft problem en tid. Det har gått dåligt för dem men de har ändå gjort nya telefoner. Jag tror inte det kommer gå så bra för dem.

— Jag var inte överraskad. Jag antog att något liknande skulle hända. Priset kan jag inte kommentera men som alla vet har det ju gått ganska dåligt för Nokia. Något var helt enkelt på väg att hända för det kunde inte fortsätta så här.

— Jag vet inte faktiskt. Jag har själv en Nokiatelefon för stunden, men jag tror framtida val beror helt på vad Microsoft gör. Jag väljer främst telefon utgående från priset.

— Jag tror det bara kommer gå bra för Nokia i framtiden. Hur det går för Microsoft vet jag inte. Gör de drastiska ändringar i telefonerna blir det kanske reaktioner från finländarna.

№ 4 /2013 28

POPKULT Svensk Framtid?

29

FRISKT VÅGAT, HÄLFTEN VUNNET TEXT / Pia Backman

känsla av att vara på bio när ljuset släcks och jag ser filmduken i bakgrunden, samtidigt som jag hör de tunga andetagen ljuda på scenen. Det är kanske inte så konstigt, eftersom det jag hört om Fighting Star för tankarna till Oscarsfilmer som Million dollar baby.

Carolina Storrank, alias huvudpersonen Ziggy, visar framfötterna (eller snarare framhänderna) redan under de första sekunderna av pjäsen.

Eller, nu ska jag inte kalla den pjäs.

För den är definitivt en musikal, på gränsen till musikshow. Det finns en story förstås, och den är klar och tydlig. Vilsen men tuff flicka förlorade sin mamma (Sonja Biskop) som liten, och har fått kämpa för att få uppmärksamhet från självcentrerade pappa politikern (Geir Rönning). Hon bestämmer sig för att satsa allt på boxningen. En bästa kompis (Jennie Storbacka) som har sina egna storslagna drömmar, och en nyhetsreporter (Markus Lytts) som är intresserad av mer än att bara intervjua Ziggy. Mera invecklat än så beJAG FÅ R E N

U N D E R E N V E C K A i slutet av september blev Helsingfors centrum för filmälskare från hela världen. Det handlar om filmfestivalen Kärlek och anarki som i år pågick mellan den 19 och den 29 september. Under elva dagar såg 58 000 personer 470 filmföreställningar. ɝɝ Filmfestivalerna ska erbjuda nyheter och ett utbud som biopubliken inte är vana vid.

På så vis berättigar de sin egen existens. Vi försökte i år vara så breda som möjligt och följde inget särskilt tema. Vi visade allt från komedier till högtstående konstnärliga filmprojekt, säger Kira Schröder, informatör.

Finland är ett litet filmland internationellt sett. Det betyder att det ibland kan vara svårt att få tag på lockande filmer. De anställda på Kärlek och anarki börjar därför planera nästa års filmfestival så fort den förra är avslutad.

ɝ

VILKA FILMER TROR DU FOLK MINNS

F R Å N Å R E T S F E S T I VA L?

ɝɝ Det är svårt att säga, för det beror väldigt mycket på biobesökarens personliga preferenser. En film som fått mycket god respons är ”The act of killing”, en dokumentär med fiktiva inslag. I år hade vi också många svartvita filmer, vilket var speciellt. Ett exempel på detta är ”Much ado about nothing” av Joss Whedon. ɝ

H U R VA R S V E N S K F I N L A N D R E P R E S E N -

T E R AT PÅ F E S T I VA L E N ?

ɝɝ En stor finlandssvensk film var självklart Ulrika Bengts ”Lärjungen”, som i år är Finlands Oscarsrepresentant. Vi hade även en hel del finlandssvenska kortfilmer. En stor del av dessa kunde man för första gången se via nätet. Vi har i år försökt gruppera fil-

Rök, filmisk ljussättning och en sparsam men effektfull dekor.

Och en liten men bestämd figur som boxar framför sig i luften. höver det egentligen inte vara för att en intressant historia ska utspela sig.

Men Fighting Star handlar om musik snarare än att vara ett relationsdrama, och vad man tycker om det beror på av vilken anledning man ser musikaler.

Det är i och för sig inte konstigt att det är extra mycket fokus på musiken i Fighting Star. Och det är inte heller någon överraskning att sångnumren håller väldigt hög klass – hela projektet började trots allt som en landsomfattande talangtävling med över hundra sökande. Storrank, Rönning, Storbacka och resten av gänget gör imponerande framträdanden som skulle platsa på vilken scen som helst. Men bakom

av skådespelarinsatser. Alla medverkande känns proffsiga, inte bara musikmässigt utan också i sina roller. Jag hade gärna sett att hela ensemblen skulle ha fått mera plats, men å andra sidan skulle det ha tagit bort ännu mera av historien. Kan det vara så att Fighting Star försöker vara så mycket på en och samma gång att det blir omöjden musikaliska ivern lyckas berät- ligt? Regissören Maria Sid kallar det telsen aldrig riktigt sätta klorna i mig. ”musikal, drama och sport i ett för en Handlingen får inte tillräckligt med bred publik”. Blir det så många lysanplats att drivas framåt mellan de stor- de stjärnor, så många nummer och så slagna framträdandena och den lämnar mycket att förmedla att det skulle bemig att undra. Varför blev politikern hövas flera olika typer av uppsättningar så självcentrerad? Hur dog mamman? för att göra det? Det är möjligt, men jag Ska bästa kompisen lyckas ta sig ur kar- gillar starkt att man försöker. Att man riären som ”glamourdansare” och få skriver eget istället för att förlita sig på chansen att följa sin verkliga dröm? När gammalt beprövat material. Musikalen hann Ziggy och reportern bli kära? Jag är en vågad satsning och jag hoppas att är kanske exceptionell och vill nysta i den finlandssvenska musikalscenen varje relation. Och jag vet att en del av fortsätter att sticka ut sina framhänder. charmen med en musikal är just att musiken ska få ta plats. Men jag saknar Fighting Star hade premiär på Wasa Teater handlingen, det gör jag. den 28 september.

Däremot saknar jag inte något i form

LITET FILMLAND, BRA FESTIVAL TEXT / Fredrik Westblom

Elva dagar. Åtta biografer. En festival.

Filmfestivalen Kärlek och anarki fyller 26 år och firar med filmer från hela världen.

Filmfestivalerna erbjuder ett helt nytt utbud till biopubliken, menar informatören Kira Schröder. merna geografiskt genom att vissa särskilda asiatiska, europeiska eller nordiska filmer.

Tre stora nordiska filmer som visades på festivalen var ”Jakten” (Danmark), ”Äta, sova, dö” (Sverige) och ”Djupet” (Island).

Se recension av "Djupet" nedan.

HAVET ÄR DJUPT PÅ ISLÄNDSKA M U S I K E N Ä R L ÅG M Ä L D , dramatisk. Bioduken är mörk och vågorna slår mot kameran.

Mitt i bilden simmar en liten gestalt fram över ett stormigt hav.

Ibland byts bilden till att visa ett antal

gestalter som sjunker ner mot botten, ner i djupet.

Den simmande gestalten heter Gulli (Ólafur Darri Ólafsson). De döda gestalterna i djupet är hans arbetskamrater. De var alla fiskare på båten Breki som sjönk i Atlanten utanför Island.

Den isländska dramafilmen ”Djupet” (2012) är en av de nordiska filmerna som visades på årets Kärlek och anarki i Helsingfors. Den är regisserad av Baltasar Kormákur, som tidigare skapat verk som ” 101 Reykjavík” och den amerikanska filmen ”Contraband”.

Djupet börjar med en krogkväll på stan.

Besättningen från Breki är i land och de firar ordentligt. Redan här märker man att Kormákur satsar på realism och filmar gärna närgånget och intimt. Hångel, slagsmål,

spyor, skitig fiskebåt och drunknande sjömän – allt filmas med samma raka realism.

Filmen handlar alltså om en båtolycka.

Det vet vi – den är baserad på en verklig händelse. Fiskebåten Breki sjunker och endast en man överlever och Djupet skildrar hans desperata kamp bland vågorna då han försöker nå land. Här gör skådespelaren Ólafsson ett enormt jobb. Det är han som bär upp filmen, från början till slut. Hans monologer i havet, då han pratar med måsarna eller då han desperat ber gud om ”ännu en dag i livet” är alla perfekta och publiken känner verkligen att man är där, tillsammans med honom, i det iskalla havet.

Det är vad filmen handlar om – under den första halvtimmen. Den andra, som utspelar sig efteråt, tar nästan en helt annan riktning.

Plötsligt blir stämningen mer dokumentär.

Plötsligt följer vi med vetenskapsmän och forskare och handlingen förlorar genast i tempo. Spänningen är försvunnen.

Jag förstår vad regissören ville lyfta fram.

Det var en mycket traumatisk upplevelse och det är sannerligen ett mirakel att en människa överlevde en simtur i Atlantens iskalla vatten efter att hans fiskebåt sjunkit.

Eftersom filmen är baserad på en verklig händelse måste filmskaparna vara noga med att allt går rätt till.

Men det leder tyvärr till att det för mig känns som om filmen egentligen slutar mitt i och att den andra halvan bara är utfyllnadsmaterial.

Djupet är en rå men vacker film om havets vedermödor. Sjömannens grav är en kall och våt en, säger en karaktär i filmen. Därför är det så viktigt att filmskaparna berättar dessa sjömäns historia.

30

SVENSK FRAMTID / POPKULT

№4

KOLUMN

NÅGRA DEFINITIONER PÅ RASISM NIKLAS MANNFOLK, förbundsordförande

D I V E R S E O R G A N I S AT I O N E R I vårt land önskar idag aktivt begränsa den humanitära invandringen till Finland samt rätten för människor från andra kulturer att delta i uppbyggandet av vårt samhälle. Deras åsikter motiveras än med ekonomiska, än med näringslivspolitiska argument. Ibland talar man t.o.m. om att motverka brottslighet, då invandrare i huvudsak påstås komma till Finland för att utföra brott. Quod (non) erat demonstrandum.

Genom tiderna har man definierat rasism på olika sätt. Orsaken till mångfalden i definitionerna är att rasism som ett historiskt fenomen har ändrats med det internationella, samhälleliga och politiska läget.

Begreppet har också påverkats av utvecklingar i vetenskap och världsbild, samt den antirasistiska kritik man tvingats anpassa sig efter.

Undertecknad fick nyligen en del kritisk feedback efter att ha förundrat sig över de rasistiska undertoner som en del mediasynliga instanser på sistone visat tecken på.

Främst uttrycktes oro för att diverse -ismer idag används alltför fritt.

För att förklara min ståndpunkt följer här tre definitioner på begreppet rasism.

Historiker Aira Kemiläinen definierar rasism som uppdelandet av mänskligheten i olika raser, som antas vara olika och olika värda. Värdet tilldelas då via fysisk skönhet, kroppsstyrka, intelligens och de diverse egenskaper som respektive tidsperiod uppskattar, såsom konstnärliga talanger, kunskap eller hög moral.

Idéhistoriker Hertha Hanson konstaterar i sin bok Alkemi, romantik och rasveten-

skap att rasism är teorin om att mänskligheten kan uppdelas i mer eller mindre tydligt olika raser, och att dessa raser skiljer sig fysiskt eller psykiskt från varandra. En rasist anser att dessa skiljaktigheter baserar sig på genetiska egenskaper som överförs från generation till generation, samt att dessa skiljaktigheter berättigar en värdehierarki.

Den bulgarisk-franska forskaren Tzvetan Todorov tar i sin bok On Human Diversity upp begreppet rasialism, eller ideologisk rasism. En rasialist nöjer sig inte med att tala om att raserna skiljer sig från varandra, utan tror också på att en viss ras är överlägsen de andra. Detta koncept av en entydig och unik värdehierarki är förbryllande, då samma person vägrar medge att mänskligheten är enhetlig.

Poängen är att då syftet, åsikten, eller undertonen är att alla människor inte är lika värda, handlar det om rasism - oavsett om man väljer att kalla det för invandrarkritik, nationalism eller fritt språkval.

Visst kan det kännas skrämmande att träffa någon som ser annorlunda ut. Samtidigt är det också lätt att skylla på redan utsatta grupper när man själv upplever sig ha det svårt. Det är oftast oprocesserat illamående som leder till att man uppför sig nedlåtande mot andra.

Att skolor för att motverka detta illamående gått inför nolltolerans till mobbning betyder inte att mobbning inte sker, lika lite som faktumet att en organisations linje är nolltolerans till rasism betyder att rasism inte förekommer.

Ibland smyger det t.o.m. in i målprogrammet.

"Problemen finns och de är många. De måste fortsättningsvis åtgärdas, men i slutändan kan man konstatera att det visst finns en svensk framtid för oss i det här landet, men att vi fortsättningsvis måste kämpa för att den inte ska glida oss ur händerna."

FREDRIK WESTBLOM i ledaren Svensk framtid – finns den?

– SID 3

OFFICIELL WEBBPLATS / SU.FI

– Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook och twitter!

– fb.com/svenskungdom @svenskungdom