Liv & Längtan Nr 3 2020 by svenskakyrkanlinkoping

Liv & Längtan svenska kyrkan där du bor

hopp

nr 3• 2020

LEDARE

Påsken förändrar allt Hela livet ryms i påsken. Den talar sant om livet. Om hopp, längtan och mörk förtvivlan. Hyllningsropen som blir till krav på korsfästning. Vännen som svek. Förnedring, smärta och död på korset. Allt under några få dagar. Men det är inte över där. Skildringen av påskens händelser stannar inte vid att sanningsenligt beskriva livets ljus och mörker. Den tänder också det ljus som besegrar allt mörker. Döden är inte slutet. Kärleken, Guds kärlek till sin skapelse, besegrar all död, allt svek, all smärta. Jesus uppståndelse visar att för Gud är ingenting omöjligt, och ingen för långt borta, inte ens i själva dödsriket. Ett sant hopp tar sin utgångspunkt i en sann erfarenhet av livet. Därför ligger katekumenatet, som vi skriver om i detta nummer av Liv & Längtan, nära påsken. I katekumenatet talar vi också sant om livet. Utgångspunkten är deltagarnas egna erfarenheter av livet och av Gud. Dagen efter Jesus uppståndelse vandrar två lärjungar till en närliggande stad som heter Emmaus. Den ena av dem är namngiven, den andra inte – kanske för att vi lättare ska se att den personen kan ha just ditt, eller mitt, namn. De har hört om Guds ingripande i människans livsvillkor, men förstår inte fullt ut vad det innebär.

”Ett sant hopp tar sin utgångspunkt i en sann erfarenhet av livet.”

Plötsligt går Jesus vid Emmausvandrarnas sida. Så får vi tänka kring katekumenatet. Jesus är oss nära när vi tillsammans försöker ta reda på vad påskens händelser och det ljus som uppståndelsen tänt i våra liv betyder. roger karlsson Assistent i S:t Lars församling • Prästkandidat i Linköpings stift

liv & längtan nr 3 • 2020 ges ut 4 april av Linköpings domkyrkopastorat

tryck: LTAB distribution: Svensk Direktreklam miljö: Liv & Längtan är Svanenmärkt

ansvarig utgivare: Peter Lundborg redaktion: Royne Mercurio, Elke Ridderstad, Catharina Helmersson, Helena Sederström, Axel Arkstål omslagsfoto: Axel Arkstål grafisk formgivning: Royne Mercurio, Elke Ridderstad, Axel Arkstål nästa nummer: kommer den 6 juni

svenska kyrkan i linköping växel: 013-30 35 00. Måndag–torsdag 08-12, 13-16.30, samt fredag 08-12, 13-15.30 pastorsexpeditionen: 013-30 35 50 e-post: linkoping.info@svenskakyrkan.se hemsida: svenskakyrkan.se/linkoping facebook: facebook.com/svenskakyrkanlinkoping

sid 6-7

INNEHÅLL

Välkommen! Kyrka i rörelse sid 4-5 Så påverkas kyrkans verksamhet av Corona. Barnens katedral, Kyrkgirot, Griftegårdens dag och nya volontärer sökes. Artikel sid 6-7 Domprost Peter Lunborg skriver om hur man kan hantera sin oro.

sid 4 sid 10-13

Information sid 8-9 Här hittar du aktuell information om Corona och kyrkans verksamheter. Så kan du delta i gudstjänster hemifrån. Artikel sid 10-13 Daniel och Elisabeth pratar om livet och tron i en katekumenatsgrupp.

sid 6-7 sid 18-19

Artikel sid 14-15 Hoppfulla elever från Björkö fria gymnasium ställer ut i S:t Lars kyrka.

sid 16-17

Kyrkipedia sid 16-17 Om påsken. Artikel sid 18-19 Fågelsångens evangelium. Karin Thorén skriver om påskens glädjebudskap. Artikel sid 20-21 Johan Lambert guidar oss i påskens mat och traditioner. Påskkalendern sid 22-23 Påskens gudstjänster. Artikel sid 24-26 Terese Ekman har skapat en korsvägsvandring i Berga kyrka och hon mötte en fångvaktare på vägen. Information sid 27-29 Jourhavande präst, kontakt till våra församlingar och möjligheten att samtala med en präst eller diakon. Gudstjänst sid 30 En vanlig vecka i åtta församlingar. Livet på griftegårdarna sid 31 Om framtida tillgång på gravplatser.

sid 20-21

Baksidan sid 32 Det är aldrig kört...

sid 14-15

KYRK A I RÖRELSE

I oroliga tider... Corona påverkar även innehållet i Liv & Längtan I detta nummer har vi lyft bort alla församlingssidor samt musikkalendariet eftersom mycket av vår verksamhet är inställt under överskådlig tid. Så länge det är möjligt fortsätter vi med gudstjänster och kyrkliga handlingar som dop, vigsel och begravning. Vi fortsätter även med diakonimottagningar, verksamhet riktad till barn och unga, samt personlig närvaro i våra kyrkor. För den som önskar samtal med präst eller diakon se sidan 27-29. Svenska kyrkan anpassar sin verksamhet efter myndigheternas rekommendationer som rör coronaviruset. På svenskakyrkan.se/

linkoping/corona kan du läsa de senast uppdaterade rekommendationerna. Denna text skrevs inför tryckning den 24 mars 2020. När konserter och andra mötesplatser ställs in så planerar vi att livesända vissa arrangemang på Facebook. Så håll utkik på facebook.com/svenskakyrkanlinkoping Så möts vi under andra former och håller modet och hoppet uppe även i oroliga tider. Tillsammans är vi Svenska kyrkan!

Tron är den fågel som känner ljuset och sjunger medan gryningen ännu är mörk.

griftegårdsvandringar

rabindranath tagore | indisk författare

Gå den dramatiserade vandringen ”Likström går igen” på Norra griftegården den 30/5 14.00, 1/6 eller 8/6 18.30. Samling vid muren bakom Gamla riksbankshuset. För anmälan svenskakyrkan.se/linkoping/ griftegardsvandringar

barnens katedral

kyrkgirot på cykel

Fredagen den 8 maj blir det full aktivitet i och kring Domkyrkan när det dags för Barnens katedral. Dagen börjar 10.00 med barngudstjänst med mycket sång, liv och rörelse. 10.30-12.30 finns det möjlighet till utelek, såpbubblor, pyssel, ansiktsmålning, Godly play och sångstund. Varmkorv, kaffe och festis finns till försäljning. Vid dåligt väder är alla aktiviteter inne i kyrkan.

Hoppa upp på cykeln och ta en cykeltur i vårvädret och upptäck våra kyrkor i Linköping den 9 maj. Läs mer på baksidan eller på svenskakyrkan.se/linkoping/kyrkgirot

unga volontärer sökes Volontäråret är till för dig mellan 18-25 år som under ett år vill göra en meningsfull insats för dina medmänniskor och Svenska kyrkan i Linköping. Du får samtidigt inblick i kyrkans arbete och tid att reflektera kring livet och tron. svenskakyrkan.se/linkoping/volontararet

stiftsfest och pride är framflyttat Stiftsfesten för att fira att Linköpings stift fyller (minst) 900 år den 30 maj flyttas fram ett år till pingstafton 22 maj 2021. Även Regnbågsveckan är framflyttad till i höst.

Griftegårdens dag Lördagen den 30 maj 12.00-16.00 är det öppet hus på Centrala griftegårdarna och griftegården i Lilla Aska. Ta vara på tillfället att träffa vår personal som är på plats och informerar om allt från våra fossilfritt drivna fordon till solceller och kompostering. Vi visar även hur vi arbetar med blommor, buskar och träd samt hur vi tänker kring vården av kulturarvet. Allt för en hållbar utveckling. I Alla helgons kapell, på den Norra grifte- gården, finns möjlighet att se utställningen ”Att tänka på inför en begravning”. Utställningen, med tillhörande broschyr, berättar om saker som är bra att veta när någon dör, till exempel vad som ingår i begravningsavgiften, om att välja gravplats och gravsten, om våra olika begravningsplatser och kapell samt det ansvar det innebär att vara gravrättsinnehavare. Broschyren finns även på griftegårdsexpeditionen och i våra kapell och ekonomibyggnader.

texter, som även kommer att visas under det kommande sommarhalvåret. På Norra griftegården finns det möjlighet att 14.00 gå en dramatiserad vandring ”Likströms går igen”. Vill man hellre vandra genom historien på egen hand, med hjälp av sin smarta telefon, finns vår slinga med QR-koder på den gamla delen av de centrala griftegårdarna. Här kan man till exempel höra om kungamakaren Mörner som såg till att ätten Bernadotte hamnade på den svenska tronen, och om Bonn på Druvan, bonden som blev en framgångsrik krögare i Linköping. Varmt välkomna! svenskakyrkan.se/linkoping/ aktuellt-pa-griftegarden

I Alla helgons kapell finns även en utställning om vårt fortlöpande miljöarbete och det finns även chans att se vinterns utställning ”Livsvandringen” med Bernt-Ola Falcks vackra bilder kombinerade med Martin Lönnebos

PÅSKEN 2020

Vem kan vara trygg när inget är säkert? text: domprost peter lundborg

Solen skiner från en alldeles klarblå himmel. Krokusar och tulpaner uppenbarar också detta år livet och uppståndelsen när dom trotsigt sticker upp ur mullens svarta grav. Starar och bofinkar sjunger det nya livets lov och förkunnar vårens ankomst. Det är en helt underbar dag när jag skriver dessa rader. Samtidigt är det en mycket underlig dag. En hel värld tycks hålla andan i rena förskräckelsen. Nyhetsflödet är enormt och inte helt lätt att ta till sig. Stängda nationsgränser och förbjudna folksamlingar, varsel och permitteringar inom en rad företag samtidigt som det största börsraset i modern tid pågår. Tio personer har dött och 1400 har smittats 6

av det nya coronaviruset i vårt land. Vad som kan ha hänt när du läser dessa rader vet jag i skrivandets stund inget om. För oss, som levt i ett samhälle som de senaste 30 åren systematiskt avvecklat alla samhällsfunktioner som påminner om det oförutsägbara i livet och världen, är ovisshet något som är både främmande och skrämmande. Våra almanackor med alla sina inbokade möten och planeringar bottnar inte längre i det som är verkligheten. En för ögat osynlig liten parasit som vi kallar Covid-19 orsakar en okontrollerbar smittspridning men också omfattande arbetslöshet, börskrasch, familjeekonomiska bekymmer, ensamhet och isolering. Självklart blir

vi oroliga, rädda och bekymrade. Men vart tar jag vägen med min oro som så lätt kan växa och ockupera hela livet. Röda Korset har mänskliga och handfasta råd på sin hemsida (rodakorset.se/ vad-vi-gor/kris-och-katastrof/krisstod/ sa-minskar-du-din-oro-vid-en-kris/ ) Men även om mänskliga och handfasta råd räcker långt, så behövs det något mer när det gäller den djupaste existentiella oron. I nyhetsflödet läser jag att krisen bara har börjat, det ska bli mycket värre. Samtidigt håller orden på att ta slut. Det stabila och öppna samhället är slaget i spillror. Många isolerar sig i rädsla för smitta, andra isolerar sig i sin oro för arbete och ekonomi. Tillvaron

blir en slags tomhet där även Gud tiger. Vem kan vara trygg när inget är säkert och förutsägbart? Allt detta händer under den tid på året då kristna över hela världen firar påskens förberedelsetid, fastetiden. I fastetidens gudstjänster, psalmer och böner får vi följa Jesus på lidandets väg, till korset och där höra Jesu rop: ”Min Gud min Gud, varför har du övergivit mig?” Ur dödskampens och dödsrikets mörker ropar Jesus tillsammans med oss. Vi får göra Jesu rop ”varför har du övergivit oss” till vårt, när oro och rädsla griper tag i oss och Gud känns outhärdligt långt borta. Gud tillåter vår vrede, våra

frågor och vår förnekelse. För den Gud som stigit ner i dödsrikets absoluta intighet, är ingenting mänskligt främmande, ingen sjukdom ett hot och ingen smärta för påträngande. Genom alla tider ljuder mänsklighetens ”kyrie eleison”, herre förbarma dig. Men vi får också göra Jesu andra ord på korset till våra: ”I dina händer lämnar jag min ande.” Att överlämna allt åt Guds barmhärtighet, allt det som vi själva inte orkar bära. Vi vill tro att Gud samlar oss alla i sin famn och att livet alltid förvaras i Guds barmhärtighet. Vi blir påminda om att allt som är skapat går under, när och hur vet vi inte, men det vet vi, att ingenting kan skilja oss

från Guds kärlek i Kristus Jesus. I livet rör vi oss hela tiden mellan mörker och ljus, förtvivlan och tillit, övergivenhet och gemenskap. Nu börjar vårdagen gå mot sitt slut. I björken sitter staren och ger dagens sista flöjtsolo, ett slags preludium till vår bön: Bliv kvar hos mig, se, dagens slut är när. Bliv kvar, o Herre, snart är natten här. Då allting annat sviker och bedrar, Du ende trogne tröstare, bliv kvar. (Sv.ps 189)

Texten är skriven den 20 mars 2020. 7

Coronaviruset och kyrkans verksamhet Med anledning av Coronaviruset har det blivit förändringar i vår verksamhet och ett antal sammankomster har ställts in. Så länge det är möjligt fortsätter vi med gudstjänster och kyrkliga handlingar som dop, vigsel och begravning. Vi fortsätter även med diakonimottagningar, verksamhet riktad till barn och unga, samt personlig närvaro i våra kyrkor. Håll dig uppdaterad genom att titta i kalendariet på våra hemsidor och i appen Kyrkguiden. Informationen uppdateras fortlöpande. När konserter och andra mötesplatser ställs in så planerar vi livesända vissa arrangemang på Facebook. Så håll utkik på facebook.com/svenskakyrkanlinkoping Så möts vi under andra former och håller modet och hoppet uppe även i oroliga tider. Tillsammans är vi Svenska kyrkan! 8

Läs mer på svenskakyrkan.se/linkoping/corona

Delta i gudstjänster hemifrån Varje söndag 10.00 i SVT2 sänder Sveriges televison en gudstjänst från någon av landets alla kyrkor eller på svtplay.se/gudstjanst Tablå för påskens tv-gudstjänster finns på sid 23. Sveriges radio sänder radiogudstjänster varje söndag 11.03 i P1 eller på sverigesradio.se/gudstjansten

– I katekumenatet möts människor som inte känner varandra från början och då får man nya perspektiv och infallsvinklar.

Ordet katekumenat används i Svenska kyrkan för samtalsgrupper med människor som är nyfikna på kristen tro. Det är grekiska och betyder ”person som undervisas”. Det är lite som konfirmation för vuxna. 10

– Ofta är det genom tvivlet som tron kan komma och gör den inte det, då vet man i alla fall det.

ARTIKEL

prata om livet text & foto: royne mercurio

– Jag har nog aldrig varit så pirrig i hela mitt liv som när jag gick in till det allra första mötet här, berättar Daniel Wettervik som tillsammans med Elisabeth Magnusson går i en katekumenatsgrupp i S:t Lars kyrka. Jag stod utanför och funderade på om jag skulle gå in eller gå och ta en hamburgare istället. – När man sitter och pratar i en vängrupp så vet man ungefär vad de andra tycker, tänker och tror, säger Elisabeth. I katekumenatet möts människor som inte känner varandra från början och då får man nya perspektiv och infallsvinklar. Jag har i många år gått med i pilgrimsvandringarna längs Stångån på tisdagar, så jag har haft lite koll på vad som är på gång i församlingen. Det var så jag kom i kontakt med katekumenatsgruppen. – För mig var det så att jag började undra vad som stod på med mig själv, berättar Daniel. Jag var tvungen att utforska det andliga, det var som någonting greppade tag i mig. Det gick inte att gå förbi. 12

Kyrkan har hela tiden ett erbjudande som jag tilltalas av. En öppen hand som säger ”om du har tid och lust och vill så kom till oss, men vill du inte så älskar vi dig ändå”. Det är helt och hållet upp till mig. Tidigare i livet har jag känt mig provocerad av det, men nu tänkte jag att jag måste nog se vad erbjudandet innebär. Så en kväll satt jag och sökte på tro och vuxenväg på nätet och hamnade på S:t Lars församlings hemsida. Där fanns ett konstigt ord, katekumenat, som jag aldrig någonsin hade hört. Rena grekiskan Katekumenat låter som rena grekiskan och det är det också. Det betyder "en som undervisas". I den tidiga kristna kyrkan innebar katekumenat dopundervisning för vuxna. Och då, liksom nu, är det ett sätt att lära känna sig själv och att lära känna och få kunskap om den kristna tron oavsett om man är döpt eller inte. – För mig har det varit omvälvande att

träffa nya människor, berättar Daniel. Det har berikat mitt liv väldigt mycket. Det informella samtalet, utan läxförhör, det är helt upp till mig vad jag vill med Gud och Jesus. – Vi är åtta personer som träffas i gruppen och kvällarna är ganska varierande, berättar Elisabeth. Det är inte så att vi enbart läser ett stycke ur Bibeln och pratar om det. Första gången pratade vi om vilka frågor vi tyckte skulle vara med under året och det har vi återkommit till sen. – Sen har vi delat våra livsberättelser, fortsätter Daniel. Man delar så mycket eller lite man vill. Ingen kommenterar, utan alla bara lyssnar och tar in. Sen är det en stunds tystnad. I tystnaden kan jag möta mina reflektioner och min tro utifrån vad jag fått från en medkatekumen som har öppnat sig och berättat. – Det har varit väldigt starka berättelser, instämmer Elisabeth. – Det kan var bra att förtydliga att det som sägs stannar i gruppen, säger

Daniel. Det finns ingen förväntan att man ska säga eller berätta vissa saker. Det är upp till en själv vad som känns viktigt att säga just nu. Det har varit en förutsättning för mig. – Det är viktigt med varsamheten, tänker Elisabeth. Det finns en skörhet när man samtalar om tro som man måste vara rädd om. Måste man ha en tro när man kommer? – Nej, absolut inte, svarar Elisabeth. Men man måste vara intresserad av begreppet på något sätt. – Ja, man måste vara lite nyfiken och öppen för nya intryck, säger Daniel. Om man tänker på dagens samhälle så är det så lätt att vara hemma och titta på elva avsnitt av en tv-serie i ett streck, men gör man det vecka ut och vecka in så kan det uppstår en viss tomhet. Känner man då minsta nyfikenhet så tycker jag absolut att man ska prova en sån här grupp, oavsett vad man tror. Ofta är det genom tvivlet som tron kan komma och gör den inte det, då vet man ju i alla fall det.

Har ni utvecklats? – Det är ju ingen quick fix, säger Elisabeth. Jag tror att det landar som små frön som så småningom kan spira. Det kanske man inte kan se hos sig själv direkt. Jag tänker på Tomas Tranströmers dikt att man aldrig blir färdig och det är som det ska, det finns ständigt nya valv som öppnar sig inom oss. – Det är väldigt många frön och det blir sammanvävt med de mänskliga relationerna, tron och Gud, tänker Daniel. Tro och tvivel blandas hela tiden. Det är inte så att det här är min parkeringsplats och så här tror jag och så är det klart. Det är inte målet som är det viktiga, utan själva resan. Har ni fått några aha-upplevelser? – Jag är ju inte ny i tron och man skapar sig mönster som jag känner att man behöver skaka om ibland och få nya perspektiv. En aha-upplevelse var när jag hörde att det i engelskan finns två ord för tro: belief och faith. Faith betyder tillit. Att tro är en sak och det kan näs-

tan bli prestation, men att känna tillit är något annat. – En aha-upplevelse för mig var när vår ledare Cecilia sa att man kan känna tro och man kan vackla och famla i sin tro, men faktumet att man är döpt kan man alltid falla tillbaka på, berättar Daniel. För mig är det en befrielse, det är inget fel att känna tveksamhet och ibland vara längre från Gud, men jag kan falla tillbaka på en stark tillhörighet. Jag har aldrig tänkt att en sån konkret handling kan innebära en trygghet. Då kan man söka utan att gå vilse. – Jag är glad att jag inte gick och käkade hamburgare, avslutar Daniel. Den enkla vägen är att säga att det där är nog inget för mig och så ångrar man sig senare. När man väl vågar klivet så blir man ofta belönad. ■ Läs mer om katekumenat på svenskakyrkan.se/linkoping/ katekumenat 13

artikel

Hoppfulla elever ställer ut i S:t Lars Text och foto: Royne Mercurio

– Man känner sig hoppfull när man målar eftersom man mår bra när man får skapa, säger Emilia Bauer. Hon och Linn Sernefalk är estetelever på Björkö fria gymnasium. Deras klass ska göra en utställning om hopp i S:t Lars kyrka under våren. – När vår klass fick frågan från S:t Lars församling om vi ville göra en utställning på temat hopp så nappade vi direkt. S:t Lars kyrka ligger tvärs över gatan, vi har luciafirande och skolavslutningar där så det är kul med ett samarbete, berättar Emilia. Det är en fin kyrka och när man kommer in 14

så är det en så stor sal att man ser alla tavlor på långt håll och det kan bli effektfullt att se tavlorna på avstånd. – Ska jag måla om religion, var det första jag tänkte, jag är inte troende alls, säger Linn. Sen sa någon att det ska handla om hopp och då tänkte jag att det fortfarande har ganska mycket med religion att göra, men också vad det är att vara människa. Hur har ni jobbat med uppgiften? – Jag gillar att måla natur, skog och träd, så jag kopplade hopp till klimatet och alla skogsbränder, berättar Emilia.

Jag hade sett bilder på hur det växer nytt gräs där allt brunnit ner och då fick jag en känsla av hopp. Så då målade jag det. Det är många som tänker väldigt ljusa färger när det kommer till hopp. Min målning var ganska dyster innan det gröna kom in i bilden, men hoppet kan gömma sig i det mörka. Jag tänker att det finns hopp, det kommer att lösa sig. – Min tavla är helt annorlunda, tänker Linn. Det är någon som tumlar runt i mörkret och sträcker ut sin arm mot en annan människa som också är där. Det finns en rörelse i bilden. Dom kanske

emilia bauer och linn sernefalk är två av de elever från Björkö fria gymnasium som ställer ut i S:t Lars kyrka i vår.

är på väg upp eller kanske på väg ner, men dom har varandra. Man kan känna hopp genom att någon annan förstår en. Det var min tanke och jag gillar att måla människor, mycket anatomi. I vanliga fall målar jag ganska mjukt, med fina linjer, men här är det mer hårt och stor kontrast. – Jag har målat över flera gånger, fortsätter Linn. Först tänkte jag måla någon som dansar väldigt harmoniskt. Ibland känner jag att jag saknar harmoni i mitt liv och då får jag ut det genom min konst. Sen ändrade jag till någon som står i mörker och försöker sträcka sig efter någon som är längre

upp, men sen till slut blev det den här. Båda två är på samma plan och kämpar tillsammans för att nå till en bättre punkt i livet. Dom är varandras jämlikar. Den där känslan av att du inte är ensam i det du gör och att det finns fler som går igenom liknande grejer. Det är så som jag vill förmedla hopp. Finns det hopp? – Ja, min tavla är väldigt personlig, säger Linn. Jag har gått igenom svåra perioder i mitt liv med brist på vänner och människor som behandlat mig illa. Jag har även haft psykiska problem som jag kämpat mig igenom. Jag har klarat

mig så här långt och vet att jag kan ta mig igenom svårigheter som kommer. Kan någon känna igen sig i tavlan så är jag glad för det. Jag vet av erfarenhet att man kan överleva, även om du inte kan ta dig upp ur sängen och inte sover på nätterna. Om du inte ens äter eller pratar med någon, du kommer kunna ta dig igenom. Det är bara att sträcka ut handen till någon som kan hjälpa dig på vägen. ■ Utställningen finns att se i S:t Lars kyrka från den 23 april till 12 juni. Fler bilder finns på svenskakyrkan.se/ linkoping/bjorko-hopp 15

KYRKIPEDIA

Ägget – en symbol för liv Det finns flera orsaker till att vi äter mycket ägg under påsken. Ägg är en gammal symbol för liv, därför passar det bra med ägg när vi firar att Jesus uppstått från döden. Genom det hårda skalet, en symbol för graven, bryter Kristi nya liv fram. Äggtradition har också en praktisk anledning. Tidigare var det många som inte åt ägg under fastetiden före påsk. När fastan var slut var det vår, en tid på året när hönorna börjat värpa och det fanns mycket ägg så då fick man passa på att njuta av äggen.

325 Allt som är gjort i världen är gjort av hopp. martin luther | reformator

var året då kyrkomötet i nicaea bestämde när vi firar påsk Påsken infaller alltid mellan den 22 mars och 25 april. Påskdagen ska infalla den första söndagen efter den första fullmånen, efter vårdagjämningen.

stilla veckan och palmblad Sista veckan i fastan kallas för stilla veckan. Den inleds med palmsöndagen, dagen då Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken tillsammans med sina lärjungar. Han togs emot som en kung av det palmviftande folket.

långfredagen – en sorgsen dag

På långfredagen för de romerska soldaterna Jesus till förhör hos Pontius Pilatus som var ståthållare. Han dömer Jesus till döden för att han har kallat sig ”judarnas kung”. Jesus får själv bära sitt kors till Golgata, en kulle utanför staden, där han korsfästs bredvid två rövare. Rövarna som är korsfästa bredvid Jesus hånar honom och ber honom hjälpa sig själv och dem, om han nu är Gud son. En av rövarna ber också Jesus att tänka på honom om det skulle vara så att hans Gud hjälper. Jesus svarar att han redan idag ska vara med honom i paradiset. När Jesus ger upp andan och dör faller ett mörkret över jorden, skakar jorden och soldaten som vaktar korset säger: ”Den mannen måste ha varit Guds son”. Jesus läggs i en grav i närheten av platsen där han korsfästs.

måltiden på skärtorsdagen Torsdagen före påskhelgen äter Jesus den sista måltiden tillsammans med sina tolv lärjungar. Medan de äter säger Jesus till dem att de ska fortsätta att bryta bröd och dricka vin tillsammans, även när han inte finns ibland dem. Gör det till minne av mig, säger Jesus. Det är den första nattvarden.

påsknattsmässan På natten till påskdagen besöker många påsknattsmässan. Påskdagen är Kristi uppståndelsedag och den vill man möta med fest och glädje. Under mässan sker en dramatisk övergång från långfredagens sorg till påskdagens glädje. I kyrkan tänds ljus och man hälsar varandra med den urgamla påskhälsningen: ”Kristus är uppstånden. Ja, han är sannerligen uppstånden.”

påskdagen – en glädjens dag När Jesus uppstår besegras döden för alltid. Det innebär att vi människor inte behöver vara rädda för döden, eller ondskan. På påskdagen firar vi att livet har segrat över döden och att godheten har segrat över ondskan. Guds kärlek kan rädda oss. På påskdagens morgon eller förmiddag – ibland redan vid midnatt mellan påskafton och påskdagen – firar vi att Jesus har uppstått. Det är en glad gudstjänst. I kyrkan tänder vi ett stort påskljus som symbol för att ljuset har besegrat mörkret.

biskop martins bön i corona-tider – Kyrkans uppgift är att med förbön och handling finnas till för människor, inte att medverka till rädsla och isolation. Vad är mitt och ditt bidrag i detta? Låt oss vara uppfinningsrika, skriver biskop Martin Modéus till stiftets församlingar i coronavirusets tid. Texten finns att läsa på svenskakyrkan.se/linkopings-stift Här är biskopens bön i Corona-tider: Gud, du som är nådens och modets Gud, vi ber om din hjälp i den tid då sjukdomen sprider sig över vår värld och vårt land. Vi kommer till dig med rädsla, vilsenhet och bön om kraft, med vår oro för anhöriga och vänner som bor i utsatta områden. Särskilt ber vi för alla människor på flykt, som är i svåra situationer och med alltför litet skydd för kropp och hälsa. Vi ber för alla som arbetar i vården. I nödens tid, låt våra handlingar var en del av svaret på våra böner. Med önskan om Guds välsignelse – i förbönens gemenskap! Biskop Martin Modéus Linköping 19 mars 2020 17

påsken

Fågelsångens evangelium Text: Karin Thorén

En vän arbetar på sjukhuset och berättade följande: En dag när hon gick i korridoren så hörde hon ett ljud som inte passade in i en sjukhuskorridor. Hon hörde fågelsång. En klar drillande melodi, alldeles nära. Men hon såg ingen fågel. Hon tittade in i några salar, inte där heller. Så tänkte hon att en fågel måste ha kommit in i ventilationssystemet i taket. Hon hörde hela tiden melodin, var hon än lyssnade. En skötare kom förbi och blev engagerad. Märkligt nog var drillandet lika tydligt var de än gick. Men ingen fågel. De gav upp och min vän gick in till sitt arbetsrum och satte sig. Här hördes melodin också. Nu kom hon på något. I fickan låg mobilen. Ett barnspel hade aktiverats och på skärmen drillade en liten fågel sött… Hon bar fågelsången med sig hela tiden, det kändes bara som 18

det mest orimliga stället att börja leta efter en fågel på, i sin egen ficka. I berättelsen om den tomma graven letas det också. Lärjungarna springer det snabbaste de kan när de får höra att graven är tom. Var är han? Precis som när min vän letade efter en fågel, ett bekant ljud på en otänkbar plats, tänker jag att det fanns något vid graven som gjorde att de övertygades om att Jesus varit där. Inte död men levande. Var det en doft? En bekant doft, mild och möjlig att känna igen som hans? Eller en känsla? Blev de plötsligt trygga och uppfyllda av frid där vid graven, så som de tidigare blivit i närheten av sin Mästare? De övertygas om att det skett något otroligt och obegripligt, men de vet inte var de ska leta! Så de springer vidare.

Kvar står Maria. Det blir stilla runtomkring henne, ropen tystnar. Hon ser att den som hon först trodde var trädgårdsvakten är hennes Jesus. Det var inte bara som om han fanns där. Han fanns där hos dem vid graven hela tiden, helt nära. Kan det vara såhär för dig och mig med? Som för min vän och lärjungarna som sprang runt och letade. Jag tror att vi har en idé om hur det ska vara att vara troende, leva i relation med Gud eller vandra med Jesus. Men precis som i berättelserna så blir det sällan så att vi hittar precis det vi söker. Istället börjar det som med fågelsången i korridoren eller den välbekanta doften i klippgraven. Det börjar med att vi hittar något. Som låter, doftar eller känns bekant för oss. Som gör att vi känner oss lyckliga eller lugna. När

vi tar emot brödet i nattvarden. När vi sjunger en favoritpsalm. När vi sitter med andra sökare och delar erfarenheter av tro.

inte är som om Jesus är här. Han är här. Jesus Kristus är uppstånden! Det innebär att Gud lever i ditt liv, helt nära dig, alla dagar till tidens slut. ■

I de stunderna känns något bekant. I sådana och liknande stunder, som betyder något för oss, och ger en känsla av frid anar vi honom. Då känner vi att Jesus är nära.

Påskpsalm (melodi ps 21, Måne och sol) Gryningens ljus visar oss väg, längs stigar och snår, rädslan är stor. Där är din grav, dit ska vi gå. Men, Jesus vår vän kom tillbaka. Kom, för vi saknar dig. Kom, för vi tror på dig. Titta, en ängel, den talar till oss!

Påskdagens budskap är att våga stanna kvar i det som känns bekant. Fortsätta samtala, sjunga, be, fira gudstjänst. Vara i det som doftar eller känns som Jesus. För om vi vågar vara kvar i upplevelsen tror jag att vi kan få vara med om det som Maria fick uppleva på påskdagens morgon. Påskdagens glädjebudskap är att det

”Människa hör, lita på mig, Allt sjunger av liv, ljus är din dag, fåglar och barn, ja skratta var glad! För det är sant, Jesus lever. Tro mig han lever än. Vägen går vidare. Skynda, berätta om allt ni nu vet!”

Kvinnornas rop nådde vårt hem här inne var mörkt, många som grät. Dörren for upp och ljuset sken in, röster som sa: ”Han är borta. Jesus var inte där. Ängeln har sänt oss hit. Petrus, vi tror att han lever igen”! Gryningens ljus visar oss väg, längs stigar och snår, rädslan är stor. Där är din grav, dit ska vi gå. Men, graven är tom, han är borta. Mörker har bytts till ljus. Vägen går vidare. Titta, han möter oss, kom vi går dit! / © Karin Thorén

påsken

Påskens mat och traditioner Text: Johan Lamberth

Påsken är den största kristna högtiden. Perioden före påsk kallar vi för fastlagen och fastan. Påsken börjar med påskdagen, då Jesus uppstod från döden. Fastan innebär att man ska leva återhållsamt och stilla i 40 dagar, fram till påskaftonen. Den stränga fastan avskaffades efter reformationen på 1500-talet. Under 1900-talet har den aktiva fastan åter blivit mer aktuell bl.a. tack vare de katolska och ortodoxa kyrkorna. Söndagar är undantagna från fasta. Söndagen är alltid, året om, en påminnelse om påskdagen och Jesus uppståndelse. Stilla veckan = Dymmelveckan Palmsöndagen inleder veckan före påsk, sista veckan i fastan. Namnet kommer av att folket strödde ut palmblad på vägen när Jesus red in i Jerusalem. I kyrkorna delar vi denna dag ut palmblad. 20

I Dymmelveckan kallas onsdagen för Dymmelonsdagen. Dymmel är en träklubba och kyrkklockornas kläpp byttes denna dag ut mot en träkläpp. I Östergötland klär vi in kyrkklockornas kläpp i grovt tyg. Traditionen har kommit tillbaka i några kyrkor. Detta är fastans strängaste tid, bl.a. för att vi minns hur några av Jesus lärjungar svek honom. Judas förrådde honom och Petrus förnekade att han kände Jesus. Till Blåkulla På Skärtorsdagens kväll åt Jesus sin sista måltid tillsammans med lärjungarna och instiftar nattvarden. Skärtorsdagen är en central dag i den kristna tron. Den har också blivit dag i folktron med mycket skrock. Man trodde att detta var dagen då häxorna flög till Blåkulla – eller Häcklefjäll – för att umgås med djävulen. Djuren skulle skyddas genom att

man målade kors på ladugårdens dörr mm. Skärtordagen är dagen då barn kan klä ut sig till påskkärringar. Ordet skär betyder ren. Man renade sig och städade inför de heliga påskdagarna. Långfredagen var dagen då Jesus torterades och dödades genom att han spikades upp på ett kors. Detta är den stora sorgedagen i kyrkorna. Orgeln används inte i gudstjänsterna och man ringer inte i kyrkklockorna – om de inte är dymlade. Påskaftonen är fastans sista dag Från påsknatten firas Jesus uppståndelse. Vid påsknattens mässor tänds alla ljus i kyrkorna. Från sorg, död och mörker till ljus, liv och uppståndelse. Kyrkklockorna ringer igen. Efter gudstjänsterna denna natt kan man samlas och äta mat, ägg och godis.

Påskdagen är kyrkans största festdag Vi firar med att smycka kyrkorna med blommor, ofta påskliljor, orgeln får ljuda och man firar med att äta god mat och mycket mat. Annandag påsk fortsätter firandet Det var förr ungdomarnas kväll. Man fortsätter äta påskmat, dansa och de stilla lugna dagarna är nu över. Fram till 1772 firades även tredjedag- och fjärdedag påsk. Veckan efter påsk är påskveckan, som även kallas Stora veckan. Påsken firas nu i fyrtio dagar. Jesus levde tillsammans med sina lärjungar och mötte hundratals människor efter sin uppståndelse. Påskmaten och dess symbolik Lamm härstammar från judendomens påskmåltid då påskalammet påminner om hur Förgöraren gick förbi de dörr-

poster som var bestrukna med lammblod. Själva ordet påsk kommer från hebreiskans pesach som brukar översättas med ”gå förbi” (2 Moseboken 12). Kristendomen har ärvt traditionen att äta lamm under påsk. Ägg symboliserar liv och Jesu uppståndelse. Förr var det förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk, vilket gjorde påsk till en ägghögtid. I det tidigare bondesamhället fanns äggtävlingar där man slog ägg mot varandra. Påskgodis är en tradition som startade efter mellankrigstiden. I samma veva började man gömma och hitta ägg med godis i. Fisk har under lång tid förekommit vid påskbordet. Fisk äter man under fastan och den finns även med under hela påsk-

helgen. Framför allt är det vanligt med fisk på långfredagen. Förr var salt fisk vanlig, som en liknelse vid Kristi törst på korset. Fisken är en gammal kristen symbol som användes av de första kristna i Rom som ett hemligt igenkänningstecken. Man kunde rita en böjd linje i sanden och om den man mötte fyllde ut bilden med en korsad linje såg man då en ritad fisk i sanden och då visste man att man hade en kristen broder eller syster framför sig. Skinka dök troligtvis upp på det svenska påskbordet vid början av 1900-talet och den används vid mer än en högtid i Sverige. Påskmust Julmusten kom 1910 och var framtagen som en alternativdryck till alkohol, en nykterhetsdryck och snart stod den även på påskbordet. ■ 21

från palmsöndag till annandag påsk i våra kyrkor! palmsöndagen 5 april 10.00 11.00 16.00

Högmässa Landeryds kyrka Berga kyrka, Skäggetorps kyrka Mikaelskyrkan i Ryd, Tannefors kyrka Högmässa S:t Hans kyrka, Domkyrkan, Johannelund, Ansgarskyrkan, S:t Lars kyrka Mässa Vidingsjö kyrka

måndag 6 april

10.00 Påsklovsdetektiver Domkyrkan 4-12 år 11.00 Frälsarkransen Domkyrkan Vi letar efter pärlorna i golvet 4-8 år 14.00 Påsklov i Domkyrkan Sång 0-6 år 15.00 Påsklov i Domkyrkan Godly play 4-8 år

15.30 Bibelläsning i Stilla veckan S:t Lars kyrka 18.00 Passionsandakt Vidingsjö kyrka

tisdag 7 april

15.30

Bibelläsning i Stilla veckan S:t Lars kyrka

18.00 18.30 19.00

Passionsandakt Vidingsjö kyrka Korsvägsandakt Skäggetorps kyrka Orgelandakt S:t Hans kyrka

Lisa Kjellgren, Annika Blohm, orgel

onsdag 8 april 11.00 11.30

12.00 12.15 15.30 18.00 18.00 18.00 19.00

Dymling av kyrkklockorna S:t Hans kyrka Mässa i Stilla veckan Skäggetorps kyrka Stilla musik S:t Lars kyrka Mässa i Stilla veckan S:t Lars kyrka Bibelläsning i Stilla veckan S:t Lars kyrka Passionsandakt Johannelund Passionsandakt Vidingsjö kyrka Mässa Berga kyrka Passionsgudstjänst S:t Hans kyrka

skärtorsdagen 9 april 15.30 18.00 18.30 19.00 19.30 19.30

Bibelläsning i Stilla veckan S:t Lars kyrka Skärtorsdagsmässa Ansgarskyrkan, Vidingsjö kyrka, Mikaelskyrkan i Ryd Skärtorsdagsmässa Skäggetorps kyrka Skärtorsdagsmässa Johannelund Landeryds kyrka, Berga kyrka, S:t Lars kyrka, Tannefors kyrka, S:t Hans kyrka Skärtorsdagsmässa Domkyrkan Skärtorsdagsmässa Ansgarskyrkan

långfredagen 10 april

09.00 10.00 11.00 15.00 22

De stora förbönerna Domkyrkan Långfredagsgudstjänst Berga kyrka, Mikaelskyrkan i Ryd, Landeryds kyrka Långfredagsgudstjänst Johannelund, S:t Hans kyrka, Domkyrkan, Ansgarskyrkan Långfredagsgudstjänst Skäggetorps kyrka

15.00

Långfredagsmusik S:t Lars kyrka

15.00 16.00 17.00 18.00 18.00

Korsandakt S:t Hans kyrka Långfredagsgudstjänst Vidingsjö kyrka Gravläggningsgudstjänst Johannelund Gravandakt S:t Hans kyrka Musikmeditation Tannefors kyrka Bernt Nylund, violin, Liselotte Tengelin, piano

Pergolesi: Stabat Mater. Thyra Häggstam, sopran, Anna Ström, alt, Bo Ingelberg, orgel

påskafton 11 april

23.00 Påsknattsmässa Vidingsjö kyrka, S:t Hans kyrka, Mikaelskyrkan i Ryd

påskdagen 12 april 10.00 10.00 10.00 10.00 10.00 11.00

11.00 11.00 11.00 11.00

Högmässa Mikaelskyrkan, Ryd Påskdagsmässa Berga kyrka Högmässa Landeryds kyrka

Ola Arvidsson, trumpet

Påskdagsmässa Skäggetorps kyrka Mässa Tannefors kyrka Mässa S:t Lars kyrka Jan-Åke

Hermansson trumpet. Barnkyrka Festmässa Johannelund Påskdagsmässa S:t Hans kyrka Påskdagshögmässa Domkyrkan Teckentolkad Påskdagsmässa Ansgarskyrkan

Bo Tengstrand, trumpet

annandag påsk 13 april 10.00 10.00 11.00 11.00 11.00 16.00

Emmausvandring Tannefors kyrka Ungdomsgruppen Emmausvandring Berga kyrka till Vidingsjö kyrka, avslutas med mässa Mässa Vidingsjö kyrka Högmässa S:t Hans kyrka Högmässa Domkyrkan Finskspråkig mässa Tomaskyrkan

påskens gudstjänster i svt långfredag 10 april

10.00-10.45 SVT2 Långfredagsgudstjänst från Nederluleå kyrka

Gudstjänsten leds av Ida Marcusson och predikant är Magnus Lind. Nederluleå kyrkokör medverkar under ledning av Andreas Söderberg. 17.50-17.55 SVT1 Påskens berättelser – del 1

Prästen Britt-Marie Hjertén berättar påskens berättelser från Skara domkyrka. 19.45-20.00 SVT1 Helgmålsringning – en klang i folkdjupet (dokumentär)

SVT har nu sänt programmet ”Helgmålsringning” varje lördag i femtio år, vilket gör programmet till en av de äldsta programtitlarna som ännu sänds. I detta program möter vi flera av dem som medverkat i och producerat programmen genom åren.

påskafton 11 april

17.45-17.50 SVT1 Påskens berättelser – del 2

Prästen Britt-Marie Hjertén berättar påskens berättelser från Skara domkyrka. 17.50-17.55 SVT1 Helgmålsringning från Nederluleå kyrka

Kyrkoherde Richard Marklund håller påskaftonens helgmålsringning i väntan på ljuset.

corona och våra gudstjänster Vi fortsätter så länge det är möjligt med våra gudstjänster. Svenska kyrkan anpassar sin verksamhet efter myndigheternas rekommendationer som rör coronaviruset.

På svenskakyrkan.se/linkoping/corona kan du läsa de senast uppdaterade rekommendationerna. När konserter och andra mötesplatser ställs in så livesänder vi vissa arrangemang på Facebook. Så håll utkik på facebook.com/svenskakyrkanlinkoping

21.15-23.45 (prel) SVT2 Påsknattsmässa från S:t Peterskyrkan, Rom

Påven Fransiskus leder påsknattsmässan från Rom. Kommentator: Charlotta Smeds.

påskdagen 12 april

10.00-11.00 SVT2 Påskdagsmässa från Nederluleå kyrka

Biträdande kyrkoherde Richard Asplund leder mässan och prästen Elin Forsander predikar. Församlingens barnkörer medverkar under ledning av Kari Engesnes. 17.50-17.55 SVT1 Påskens berättelser – del 3

Prästen Britt-Marie Hjertén berättar påskens berättelser från Skara domkyrka. Gudstjänsterna är, förutom påsknattsmässan från Rom, inspelade sedan tidigare.

Sveriges radio sänder radiogudstjänster varje söndag 11.03 i P1 eller på sverigesradio.se/gudstjansten

ARTIKEL

Korsvägen och fångvaktaren text: terese ekman foto: hanna-maria mercurio

Mitt skissande på korsvägen som jag gjort till Berga kyrka, gör någonting med mig, berättar Terese Ekman. Förutom den stora berättelsen om Jesus träder andra personer fram med sina berättelser. De lever sitt eget liv och driver mig till att skriva om dem.

Korsvägen väcker empati med Jesus och hans lidande. Det mest mänskliga hos honom blir så uppenbart. Frågan kring varför Jesus var tvungen att dö på det här sättet skaver. Jag provar olika förklaringsmodeller utifrån socialpsykologi, politisk situation och teologi. Att ett sista blodsoffer med Jesus som Lammet skulle sätta punkt för alla religiösa blodsoffer eller vara det enda sättet att försona mänskligheten med Gud, är svårt att ta till sig. Det som får mig att orka närma mig korset är uppståndelsen. Berättelsen om uppståndelsen får mig också att våga se hans sår, smärta och död. Tron på uppståndelsen får mig att be i det tysta, med eller utan ord. 24

Ju mer jag arbetar med materialet ger svart/vitt tänkande vika för det äkta och komplext mänskliga. En av fångvaktarna, okänd och anonym, träder fram med sitt ansikte och sin berättelse. Han är varken ond eller god rakt igenom. Vi kallar honom för Clemens. Som stöd att titta på när skisserna växer fram har jag ”Korsvägen” av Anders Arborelius med bilder från korsvägstavlorna i S:t Eriks katolska domkyrka. En del av personerna skildras som Jesu fiender, de blänger och ser stundtals ondskefulla ut i bokens bilder. De liknar mest avhumaniserade karikatyrer. Andra är mer neutrala, visar varken medkänsla eller grymhet. Det är en helt vanlig dag

på jobbet och ytterligare en dödsdömd som måste föras till avrättningsplatsen. Handlingsutrymmet är minimalt för både fångvaktare och dömda. Särskilt en fångvaktare får form, konturer och ett mänskligt ansikte och namn när han berättar sin historia för mig. Clemens råkade födas i fel tid, fjättrad vid sin socioekonomiska status, föräldrars och kulturens värderingar. Valmöjlighet är egentligen inte värt att tala om på den tiden när man ärvde sitt yrke eller sålde sig som slav om man var hårt skuldsatt. Om Clemens handlingsutrymme är nära noll så är det ändå inte lika med noll. Varje gång han får chansen utför han sitt jobb utan anmärkning men visar

på väggen i berga kyrka finns 14 tavlor skapade av Terese Ekman. Varje tavla kan ses som en station i en Korsvägsandakt. Korsvägsandakten är ett traditionellt sätt att följa Jesus på vägen till korset. Varje tavla ger oss möjlighet att stanna upp och fundera över Kristi lidande och vad det kan betyda i våra egna liv. fångar och dödsdömda medkänsla. När överordnade och kollegor vänder ryggen till ger han vatten åt en törstig fånge. Clemens möter fångarnas blick, någonting som andra vakter har slutat med för att inte medkänsla oväntat ska läcka igenom deras försvar av cynism. Om kollegorna blir misstänksamma mot honom visar han neutral empati utåt för att ingen ska misstänka något. Han skulle aldrig gå över gränsen och håna en dömd. Clemens är en uppskattad fångvaktare för att han har en lugnande inverkan på dödsdömda som sällan råkar i panik under hans arbetspass. Egentligen har den här mannen fel jobb. Han är mer av en vårdare. Med subtila signaler förmedlar Clemens värdig-

het och är ibland den sista mänskliga kontakten en fånge möter. Ingenting kan han göra för att förhindra verkställandet av dödsstraff, men i sitt bemötande vägrar han att avhumanisera dödsdömda brottslingar och fiender till staten. De är fortfarande människor.

set en liten stund utan att begå tjänstefel tills de andra vakterna driver på att tåget måste gå vidare. Clemens håller i korset när Jesus möter sin mor, tröstar Jerusalems gråtande döttrar och tar emot en modig kvinnas medkänsla när hon torkar hans ansikte från svett och blod.

Jesus faller tre gånger under den oerhörda bördan som tynger fysiskt, psykiskt och andligt. En av vakterna har fått för sig att sätta ett rep kring midjan på Jesus. Han förlöjligar Jesus, genom att hetsa, rycka och dra i repet. Den mer sansade Clemens får sin mer hetlevrade kollega att lugna ner sig och vänta tills Jesus själv orkar resa sig. Med starka muskler vana vid tyngd kan han avlasta Jesus från kor-

Eftervärlden minns kvinnan som Veronika med svetteduken. Jesus behövde hennes medkänsla för att orka hela vägen fram. I vanliga fall är hon tystlåten, lever i en mansdominerande värld som begränsar hennes handlingsutrymme. Nu tränger hon sig igenom muren av åskådare längs de dödsdömdas väg. Med beslutsamhet och skälvande hjärta tar hon sig så nära den dödsdömde att hon 25

Jesus kände att Clemens vägrade att avhumanisera honom. Clemens förstod att inte stressa dödsdömda i onödan, vilket mer hetlevrade vakter hade förmågan att göra. Det var den här förmågan som ingen riktigt kunde sätta fingret på, men som gav honom respekt bland kollegorna. Clemens upplevde någonting med den här fången som han inte kunde glömma, en sorts förbindelse med honom. Utan att förstå det var Clemens själv en bön utan att be. Jesus kände den bönen som en stilla andning av närvaro varje gång Clemens var i närheten.

terese ekmans korsvägsvandring hänger i Berga kyrka under påsktiden. kan torka av hans sargade och sorgsna ansikte. Vakterna begriper inte hur hon ens lyckades ta sig dit. Helt plötsligt står hon bara där. Jesus blir djupt berörd av kvinnans medkänsla. Clemens glömmer aldrig händelsen med kvinnan och duken så länge han lever. Tyget hon använder är precis nyinköpt från torghandeln. Hon har sparat sina slantar för att ha råd att köpa det. Ändå tvekar hon inte att använda det dyrbara tyget. Vägen som följet vandrar blir bredare. Nu är det inte långt till avrättningsplatsen. Väl framme klär vakterna av Jesus, de tvingar ner honom på rygg och sträcker ut hans armar mot den grova tvärbjälken. När den ena vakten gör sig redo 26

att spika fast handlovarna får Clemens order om att hålla fast den dödsdömde. Allting stannar upp för honom. Inte tänka, inte känna! Clemens koncentrerar sig på att stirra ner i marken och hålla ner Jesus med ett stadigt grepp. Det är hans strategi för att slippa se kollegan med spiken mellan tänderna, hammaren i ena handen och den andra handen med spiken över fångens handled. I kontakten mellan händer och naken hud har medkänsla omedvetet strömmat från Clemens till Jesus. Det är inget som syns eller märks men Jesus uppfattar intuitivt den lågmälda godheten som om han läste Clemens inre, några sekunder före explosionen av smärta som ska tränga igenom hud, nerver, muskler och ben.

När fem, sex timmar förflutit på korset räcker Clemens Jesus en svamp doppad i vatten, blandat med galla för att lindra törsten och plågorna. Svampen sätts på en käpp och räcks mot den korsfästes läppar. Jesus orkar inte prata och andningen är påtagligt försvagad. Clemens står närmast korset tillsammans med Jesu mor och en av hans lärjungar. Lärjungen Johannes håller om Maria, Jesu mor, i den här svåra stunden. En kort stund möter Maria ofrivilligt Clemens blick, hon som är fostrad att inte titta män i ögonen. Hon ser ingen ondska i hans blick. Istället kan hon ana ett stilla deltagande. Clemens hör på den korsfästes andning att det inte är lång tid kvar. När Jesus är död tar Clemens ner honom från korset och överlämnar kroppen åt Maria och Johannes. Nu är dagens arbetspass över. Den smärta Maria nu känner går inte att mäta eller formulera med ord. Hon sitter länge med sin son i sitt knä medan Johannes står tyst bredvid. Maria håller om honom som om han var vore ett litet spädbarn. Hon minns så klart när han var nyfödd. Maria skulle aldrig någonsin kunna föreställa sig att han ska födas ännu en gång när denna så sargade, döda kropp får liv igen. Johannes gråter stilla. Clemens går undan för att låta dem vara i fred. ■

Jourhavande präst Behöver du någon att prata med? Att få dela sina tankar med någon kan göra skillnad. Jourhavande präst lyssnar, och det som sägs stannar mellan er. Du kontaktar Jourhavande präst via telefon, digitalt brev eller chatt.

Ring

Jourhavande präst tar emot samtal alla dagar 21-06. Ring 112 och fråga efter Jourhavande präst.

Skriv digitalt brev

Du kan skicka ett digitalt brev till Jourhavande präst när du vill. Brevlådan är alltid öppen.

Chatta

Genom chatten når du Jourhavande präst alla dagar i veckan, 20-24. Du chattar och skickar digitalt brev via svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

KONTAKT

berga församling

kyrkor: Berga kyrka, Söderleden 46 • Vidingsjö kyrka, Vidingsjö by 2 hemsida: svenskakyrkan.se/berga e-post: linkoping.berga@svenskakyrkan.se församlingsherde: Kjerstin Petrelius Allard 013-30 39 01 facebook: facebook.com/bergaforsamling

domkyrkoförsamlingen

kyrkor: Domkyrkan, S:t Persgatan hemsida: linkopingsdomkyrka.se e-post: linkoping.domkyrkoforsamling@ svenskakyrkan.se expedition: 013-30 37 00 församlingsherde: Helen Olsson 013-30 37 02 facebook: facebook.com/linkopingsdomkyrka

gottfridsbergs församling

kyrka: Ansgarskyrkan, Hjälmgatan 17 hemsida: svenskakyrkan.se/gottfridsberg e-post: linkoping.gottfridsberg@ svenskakyrkan.se församlingsherde: Peter le Clercq 013-30 38 81 facebook: facebook.com/ ansgarskyrkanlinkoping 28

johannelunds församling

kyrka: Sankta Maria • besöksadress: Mariagården, Skogslyckegatan 3 hemsida: svenskakyrkan.se/johannelund e-post: linkoping.johannelund@svenskakyrkan.se församlingsherde: Örjan Wenehult 013-30 39 51 facebook: facebook.com/ johannelundsforsamlinglinkoping

landeryds församling

kyrkor: Landeryds kyrka • S:t Hans kyrka, Ekholmen centrum 8 • Hackeforsgården, Askhagsvägen 8 hemsida: svenskakyrkan.se/landeryd e-post: linkoping.landeryd@svenskakyrkan.se församlingsherde: Annika Johansson 013-30 38 02 facebook: facebook.com/ landerydsforsamling

ryds församling

kyrka: Mikaelskyrkan, Mårdtorpsgatan 61 hemsida: svenskakyrkan.se/ryd e-post: linkoping.ryd@svenskakyrkan.se församlingsherde: Karin Larsdotter 013-30 38 51 facebook: facebook.com/mikaelskyrkan

skäggetorps församling

kyrka: Skäggetorps kyrka, Skäggetorps Centrum 20A hemsida: svenskakyrkan.se/skaggetorp e-post: linkoping.skaggetorp@ svenskakyrkan.se expedition: 013-30 39 80 tf församlingsherde: Emil Holmgren 013-30 39 82 facebook: facebook.com/ skaggetorpsforsamling

s:t lars församling

kyrkor: S:t Lars kyrka, S:t Larsgatan/ Storgatan • Tannefors kyrka, Augustbergsgatan 27 expedition: 013-30 37 50 (säkrast mån-tors 08-10) präst s:t lars: Catharina Helmersson 013-30 35 88 präst tannefors: Fredrik Olofsson 013-30 37 81 hemsida: svenskakyrkan.se/st-lars e-post: linkoping.st.lars@svenskakyrkan.se facebook: facebook.com/svenskakyrkanstlars facebook.com/tanneforskyrka

Behöver du någon att prata med? Välkommen att kontakta kyrkan när du vill prata med en präst eller en diakon. Du behöver inte vara kristen eller medlem i Svenska kyrkan och det kostar ingenting. När livet är svårt kan du behöva samtala med någon. Samtal med en präst eller en diakon i Svenska kyrkan kallar vi ofta för själavårdssamtal. För präster och diakoner är tron på Gud självklar, men du behöver inte tillhöra Svenska kyrkan eller vara troende. Du får – men behöver inte – prata om Gud, läsa Bibeln eller be när du talar med en präst eller diakon. Läs mer och boka ett samtal på svenskakyrkan.se/linkoping/samtal eller kontakta din församling. Se kontaktuppgifter till vänster.

GUDSTJÄNST en vanlig vecka i 8 församlingar i Linköping

Berga

berga kyrka

Morgonbön ons-fre 09.00 Söndag 10.00 Högmässa Tisdag 09.00 Morgonmässa (udda veckor)

Onsdag 18.00 Mässa Torsdag 11.30 Lunchmässa (sista

torsdagen i månaden)

vidingsjö kyrka

Gottfridsberg ansgarskyrkan

Söndag 11.00 Mässa Tisdag 09.00 Morgonmässa

Johannelund sankta maria

Morgonbön i andaktsrummet i Mariagården mån, ons, tors, fre 09.00

Morgonbön mån, tis (ojämna veckor), ons-fre, 09.00 Söndag 16.00 Söndagsmässa Tisdag 09.00 Morgonmässa (jämna veckor) Tisdag 18.00 Taizégudstjänst

Söndag 11.00 Högmässa Tisdag 09.00 Mässa Onsdag 18.00 Mässa

Söndag 10.00 Högmässa

Domkyrko domkyrkan

Morgonbön mån, tis, tors, fre 09.00 Middagsbön mån-tor 12.00 Mässa tis 20.00, ons 09.00 tor 18.00, fre 12.00 Söndag 11.00 Högmässa och söndagsskola 18.00 Sinnesrogudstjänst

(sista söndagen i månaden)

tomaskyrkan

Finskspråkig mässa 16.00 13/4, 22/4, 24/5, 14/6

Landeryd (sept-maj) landeryds kyrka s:t hans kyrka

Förmiddagsbön i bönekapellet mån, tis, tors 08.45 samt ons 08.30

Söndag 11.00 Högmässa Onsdag 19.00 Mässa Fredag 08.45 Mässa

Ryd

mikaelskyrkan

Morgonbön mån, ons-fre 09.00 Middagsbön mån-fre 11.50 Söndag 10.00 Högmässa med Barnkyrka Tisdag 09.00 Morgonmässa

Med appen Kyrkguiden kan du hitta till Svenska kyrkan med hjälp av mobiltelefonen. Du kan också se vad som händer i kyrkan och planera gudstjänster och annat som du inte vill missa. Appen är gratis och finns för både iPhone och Android. Du kan även få mer detaljerad information om alla gudstjänster i annonsen i Corren Bostad eller på svenskakyrkan.se/linkoping 30

S:t Lars

s:t lars kyrka

Söndag 11.00 18.00 Måndag 12.15 Onsdag 12.00 12.15 Fredag 12.15

Mässa Annorlunda mässa 19/4, 17/5 Meditation Stilla musik Mässa mitt på dagen Middagsbön

Tannefors

tannefors kyrka

Söndag 10.00 Mässa Onsdag 10.00 Onsdagsbön (ej 22/4)

Skäggetorp

skäggetorpskyrka

Morgonbön, mån-fre 08.50 Söndag 10.00 Tisdag 18.30 Onsdag 11.30

Mässa med skattkista och barnens samling Mässa Lunchmässa

Sjukhuskyrkan

universitetssjukhuset

Sjukhusets Stilla rum(fd meditationsrummet) är öppet för ljuständning och bön. För kontakt med Sjukhuskyrkan ring sjukhusets växel 010-103 00 00 eller se linkopingssjukhuskyrka.se

kontakt

livet på griftegårdarna

växel

013-30 35 00 linkoping.info@svenskakyrkan.se

pastorsexpedition

013-30 35 50 linkoping.pastorsexpedition@ svenskakyrkan.se

diakonicentrum

013-30 35 05 linkoping.diakonicentrum@ svenskakyrkan.se

sjukhuskyrkan

010-103 00 00 (sjukhusets växel) linkopingssjukhuskyrka.se

framtida tillgång på gravplatser

Anders Facks 070-603 97 60 anders.facks@svenskakyrkan.se kyrkanpauniversitetet.nu

Inom Linköpings domkyrkopastorat finns många olika gravskick.

studentprästerna

finskspråkig verksamhet

Pekka Pykäläinen 0141-20 29 32 pekka.pykalainen@svenskakyrkan.se

griftegårdsexpedition 013-30 36 00 linkoping.griftegard2@ svenskakyrkan.se

domprost

Peter Lundborg 013-30 35 02 peter.lundborg@svenskakyrkan.se

följ oss

facebook.com/svenskakyrkanlinkoping Instagram: svenskakyrkanlinkoping

bli medlem i svenska kyrkan

Du är välkommen att bli en del av Svenska kyrkans gemenskap oavsett vem du är. Läs mer på svenskakyrkan.se/linkoping/ bli-medlem eller kontakta pastorsexpeditionen.

dop, vigsel & begravning

Vill du låta döpa dig eller ditt barn? Planerar ni ert bröllop? Vill du boka begravning? Kontakta pastorsexpeditionen så hjälper vi till med bokning av kyrka, präst m m. Dop kan du också boka på webben. svenskakyrkan.se/linkoping/dop

Kistgravar och urngravar återfinns på samtliga begravningsplatser, men under de kommande tio åren kommer tillgången att förändras. Vid en nyligen gjord inventering visar det sig att möjligheterna att gravsätta kistor på Centrala griftegårdarna kommer att vara begränsade. Det beror på att gravplatser för ny begravning endast finns när gravar återlämnats. Dessa gravplatser medger ofta inte, med hänsyn tagen till tidigare gravsättningar, begravning av ytterligare en kista. Denna situation beräknade man skulle uppstå redan för 40 år sedan, men på grund av att platser fortlöpande återlämnats inträffar detta scenario först nu. Bristen på kistgravplatser inom en tioårsperiod gäller även för Landeryds kyrkogård, eftersom gravmarken då troligtvis är slut. I Lilla Aska däremot kommer tillgången på gravmark för upplåtande av gravplats för kistor vara mycket god för lång tid framöver, och området framstår allt mer som Linköpings huvudsakliga begravningsplats.

Möjligheten att gravsätta urnor ser däremot ut att vara god på samtliga områden. Alla våra begravningsplatser har minneslundar. Tillgången på platser för gravsättning i dessa lundar kan överlag anses vara mycket god. Även i askgravlundarna i Lilla Aska samt i Landeryd är det gott om platser, och möjlighet att utvidga dessa områden finns. På de centrala griftegårdarnas norra del finns även askgravplatser, om än i begränsad omfattning. Gravplatser för andra trossamfund tillgodoses på griftegården i Lilla Aska, som har såväl en muslimsk begravningsplats som en gravlinje för Bahá’ísk trosinriktning. Gravmark för upplåtande av gravplats till avliden med muslimsk trosinriktning börjar bli begränsad. För att åtgärda detta har en projektering för utbyggnad under 2020-2021 påbörjats. För de olika begreppen, se gärna ”Att tänka på inför en begravning”. Broschyren kan läsas på svenskakyrkan.se/linkoping/ begravning (scrolla näst längst ner), men finns även att hämta på griftegårdsexpeditionen samt i anslutning till våra kapell och ekonomibyggnader.

griftegårdsförvaltningen • griftegårdar: Centrala griftegårdarna • Lilla Aska • Landeryd • hemsida: svenskakyrkan.se/linkoping/griftegard • e-post: linkoping.griftegard2@svenskakyrkan.se • griftegårdsexpedition på ågatan 40: 013-30 36 00 besöks- och öppettider: vardagar 10.00-11.45, 13.00-15.00 • instagram: @livetpagriftegardarna

Upptäck Linköpings kyrkor på cykel och tävla om en cykel! Lördagen den 9 maj

anordnar Svenska kyrkan i Linköping för sjätte året i rad cykelutmaningen Kyrkgirot. Cykla runt till våra olika kyrkor och samla lotter. Ju fler platser du hinner med, desto större chans har du att vinna en cykel. Mer information och vilka platser du kan besöka hittar du på svenskakyrkan.se/linkoping/ kyrkgirot