#1 2015
Fastekampanjen 2015 Krönika Ulla Forsberg Hjälp till självhjälp EU-migranter
“
Vi lägger sällan eller aldrig våra egna bekymmer i någon annans knä
Våga möta det svåra De allra flesta av oss, har erfarenhet av stå inför en svår situation eller en utmaning som vi på förhand vet, att vi inte kommer att klara av. För en del av oss påverkar det nattsömnen, eller får oss att känna olust. Man vrider sig av och an i sängen, försöker slappna av och glömma det svåra, eller så tappar vi matlusten. Det finns också de, som vi kallas för grubblarna. Det är människor som analyserar olika alternativ och lösningar
i evighet, och där hjärnan går på högvarv. Vi är i vår del av världen, besvärande tystlåtna. Vi lägger sällan eller aldrig våra egna bekymmer i någon annans knä. Sällan är det som vi talar om våra rädslor med andra. När vi möter Jesus och texterna runt Honom, inser vi att Han ofta själv var orolig, kände ångest, men vågade dela detta med lärjungarna.
Utgivare: Svenska kyrkan Karlshamn-Trensum Ansvarig utgivare: Henrik Lindén Redaktör/layout: Annika Bergkvist Redaktion: Henrik Lindén, Britt Kilsäter Annika Bergkvist
2
Att be om att få slippa gå igenom det lidande som kanske väntar ligger i vår mänskliga natur. När vi i bön ber om undanflykter, genvägar, mirakel och kanske under, är för att vi vill att det som är jobbigt ska försvinna bort från oss. Att våga möta, men också dela det som är svårt med en annan människa tror jag är bland de viktigaste ingredienserna i våra liv. Vi tvingas också gå den svåra vägen till Jerusalem, då
Omslagsbild: Fastekampanj 2015 Foto: Magnus Aronson/IKON Tryck: BS-tryck AB, Karlshamn
och då. Men jag vill tro att vi än mer respekterar den människa som vågar tala om sina rädslor. I samtalet med Gud, och andra får vi modet att möta det svåra. När vi känner tvivel, är ensamma och villrådiga och tror att Gud är långt borta, då är det som Han går vid din sida.
Henrik Lindén Kyrkoherde
Kontakt: Expeditionen på Hagalundsvägen 3 i Karlshamn är öppen måndag, tisdag, torsdag och fredag kl 09.30-12.00 0454-30 22 00 karlshamn.pastorat@svenskakyrkan.se svenskakyrkan.se/karlshamn-trensum facebook.com/SvenskakyrkanKarlshamn
Kremationstransport Kyrkofullmäktige beslutade den 6 maj 2014 att det för närvarande inte ska byggas ett nytt krematorium i Karlshamn. Istället har Karlshamn-Trensums pastorat tecknat ett 5-årigt avtal med Karlskrona-Aspö pastorat gällande kremationer. Transporten av stoft och aska till och från krematoriet i Karlskrona kommer att skötas i egen regi av pastoratet. Detta kommer att ske med en svart Ford Transit med inredning avsedd för att transportera kistor. I bilen finns plats för fyra stycken kistor vilket ger en miljöbesparande effekt. Förutom att transportera pastoratets egna transporter har Asarum-Ringamåla pastorat, Jämshögs församling och Kyrkhults församling tecknat avtal med Karlshamn-Trensums pastorat för transporter. Det innebär att vi i Karlshamn-Trensums pastorat kommer att transportera stoft och aska även åt dessa församlingar. Britt Kilsäter Ordförande i kyrkorådet Karlshamn-Trensums pastorat
Vad är ACT alliance? och vad gör Svenska kyrkan internationellt? Svenska kyrkans internationella arbete har mer än hundraårig erfarenhet av utvecklingsfrågor. Dom är en del av världens största gemenskap- den världsvida kyrkan och dom finns nästan överallt. Svenska kyrkan stödjer över 300 projekt varje år inom olika områden t.ex. teologisk utbildning, landsbygdsutveckling, fredsbyggande och katastrofhjälp. Det gemensamma för alla de här projekten är att människorna som stödet riktar sig till själva ska vara med och påverka och förändra sina liv. En av de bärande krafterna i allt vårt internationella arbete är Svenska kyrkans
uppdrag att förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling. Det vill vi göra både i Sverige och ute i världen. ACT-alliansen som står för ”Action by Churches Together” är ett globalt sammarbete mellan kyrkor och organisationer som jobbar med katastrofinsatser och utvecklings-och påverkansarbete. Svenska kyrkans internationella arbete är sedan 1 januari 2010 en del av ACT-alliansen och alliansen har runt 125 medlemskyrkor och medlemsorganisationer. Det finns ca 30 000 anställda som arbetar i 140 länder. Text: Svenska kyrkans internationella arbete
3 Foto: Camilla Andersson
Hjälp till självhjälp Fastekampanjen Stöd EU-migranter som lever i utsatthet
Årets fastekampanj startar den 15/2 och avslutas den 29/3. Fokus ligger som tidigare år på hungern i världen och klimatets påverkan på människors möjlighet att kunna äta sig mätta. Möt Asenaku och hennes man Adem som medverkar i Svenska kyrkans projekt i Etiopien.
Den senaste tiden har det blivit mycket uppmärksamhet kring tiggeri i media och de flesta av oss har märkt ökningen av tiggare som under en viss tid vistas i Sverige för att samla in pengar. Många som kommer hit för att tigga är romer som lever i utsatthet i Rumänien där de inte är integrerade i samhället och saknar ofta id-handlingar vilket gör att de inte räknas som medborgare i landet. En stor grupp romer i Rumänien saknar möjlighet att kunna försörja sig, har dåliga bostäder eller inga bostäder alls och lever i djup fattigdom. I Rumänien tillhör det vardagen att romerna utsätts för diskriminering och förtryck och de saknar ofta tillgång till sjukvård och skola.
Vill du veta mer om Projekt P220? Scanna QR-koden ovan.
4
2015- Dags att utrota hunger
Hur ställer vi oss då till tiggeri? vad kan vi göra för att hjälpa våra medmänniskor? Sara Månsson Möllergren är en person som har engagerat sig i frågan och har startat gruppen ”Hjälp till självhjälp i Karlshamn” på Facebook. Här samlas frivilliga personer för att hjälpa EUmigranter som tvingas tigga för att överleva. I Svenska kyrkans internationella arbete driver man projektet P220 där temat är hållbar försörjning. I projektet ingår bland annat en sk. ”andra-chansenskola” där 10-30-åringar som inte har gått i skolan får möjlighet till skolgång. Där får de även vatten, sanitet och ett mål mat om dagen.
Asenaku Beyale är cirka 35 år gammal och bor i byn Robbit, Etiopien, med sin man Adem Ali och deras barn. Tack vare Svenska kyrkans projekt i regionen har de själva arbetat sig bort från hjälplöshet och hunger. De äger djur, odlar grönsaker och kan plöja sin mark med egna oxar. Livet är tryggare, men framtiden ser skör ut. Redan idag påverkar kilmatförändringarna jordbruket. ”Vår fattigdom var värre innan. Vi har alltid haft mark, men då hade vi ingen oxe, så vi fick låna oxar att plöja marken med. Det
I projektet ingår även: • hälsovård • aktiviteter för barn och unga • tillgång till rent vatten med förbättring av sanitära förhållanden • arbete för kvinnors och barns rättighter Det erbjuds olika sorters kurser i till exempel sömnad för att ge möjlighet till att fler ska kunna få arbete och
fick vi betala med delar av skörden, vilket gjorde det svårt att få maten att räcka. Det går väl an att som förälder vara hungrig, men att se mina barn hungriga gjorde fruktansvärt ont. Jag fick ta med barnen till släktingar för att de skulle få mat. När jag flyttade tillbaka kom vi med i projektet som Mekane Yesuskyrkan har. Det har förändrat vårt liv. Projektet gav mig två getter och jag kunde börja föda upp djur. Framför allt
Scanna koden för att få mer information om Fastekampanjen 2015.
kurser i trädgårdsarbete för att fler ska kunna odla grönsaker. Projekt P220 driver förhandlingar med myndigheter i frågor som bättre boplatser för de romer som blivit tvångsförflyttade och tvingas bo i exempelvis ladugårdar. Text: Svenska kyrkans internationella arbete
kunde jag börja ge barnen mat. Nu kan jag låna pengar från gruppen och köpa det jag behöver. När jag betalar tillbaka gör jag det till en rättvis ränta. Till slut kunde vi köpa egna oxar och började plöja vår egen mark. Nu har vi också en åsna och vi odlar grönsaker. Projektet och kvinnogruppen har gjort att jag kan bidra till samhället. Jag önskar att mina barn ska få ett bättre liv. Som jordbrukare är annars vår stora oro vädret. Regnen blir allt värre och svårare för oss. Min man och jag arbetar tillsammans och det har vi gjort hela vårt liv, vi delar oron. Det enda som kunde splittra oss var hunger.
Jag är så tacksam över projektet, och alla människor som stödjer det. Jag är tacksam över att ha få berättat min historia eftersom det sällan är någon som är intresserad av, eller bryr sig om oss, som är marginaliserade; vi som lever på undantag. Att få bli lyssnad till, och att någon
vill besöka mig för att höra min historia gör mig lycklig.” Var med och utrota hunger! 800 miljoner människor kan aldrig äta sig mätta. Tusentals barn dör varje dag på grund av för lite mat och näringsbrist. Ändå räcker jordens resurser till oss alla. Stöd Svenska kyrkans internationella arbete under fastan!
5
Så här fungerar Kyrkorådet Kyrkorådets beslutsfunktion i Svenska kyrkan Kyrkorådets uppgifter är att ha omsorg om församlingslivet och har tillsammans med Kyrkoherden ansvar för att församlingens eller pastoratets församlingars grundläggande uppgifter blir utförda. Kyrkorådet följer uppmärksamt de frågor som kan inverka på församlingens eller pastoratets ekonomiska ställning. De förbereder även ärenden som ska handläggas av kyrkofullmäktige och har hand om den ekonomiska förvaltningen samt att de förvaltar församlingens och
Kyrkorådet i Karlshamn-Trensums Pastorat Övre raden: Henrik Lindén, Lennart Malm, Britt Kilsäter KR ordf, Lena Nergaard-Augustinsson, Ingemar Oscarsson, Christer Florén Nedre raden: Inga-Lill Nilsson, Marianne Abelsson, Annika Sandqvist-Larssson KF ordf, Ingrid Hagberg-Hake, Ingrid Andersson Frånvarande: Cecilia Holmberg, Anders Runesson, Andreas Saleskog, Richard Krejstrup, Håkan Lindblom
pastoratets egendom. När kyrkofullmäktige tar beslut i olika ärenden så är det kyrkorådet som verkställer besluten, om det inte har uppdragits åt någon annan. Kyrkorådet fullgör de uppgifter som i övrigt anges i Kyrkoordningen och bestämmelser som är beslutade med stöd av Patrice E. Turner Kyrkoordningen. Därtill ska
kyrkorådet verka för barns bästa och det ingår att göra barnkonsekvenser inför varje fattat beslut. Kyrkorådet har en arbetsordning och har innan beslut ett förberedande arbetsutskott. En sammanträdesplan fastställs inför varje kommande år där antal möten beslutas.
I Karlshamn-Trensums pastorat har vi år 2015, 6 styrelsemöten samt 8 arbetsutskott. Till detta sammanträder Kyrkofullmäktige 2 gånger, ett i maj och ett i november. Britt Kilsäter Ordförande i kyrkorådet Karlshamn-Trensums pastorat Foto: Annika Bergkvist
Matteuspassionen- av J.S. Bach På Marie Bebådelsedagen framför Carl Gustafs Motettkör, Fredrikskyrkans Motettkör och Fredrikskyrkans Gosskör tillsammans Bachs mästerverk Matteuspassionen i Carl Gustafs kyrka till ackompanjemang av barockorkestern Rebaroque från Stockholm. Rebarouque har tidigare medverkat i Karlshamn bl.a vid framförandet av Händels Messias. Många av solisterna har anknytning till Karlshamn och som evangelist får vi höra Johan Christensson och som bassolist Johan Wållberg. Hans-Ola Ericsson skriver: ”Matteuspassionen uppfördes antagligen första gången 11 april 1727. Det var långfredag och huvudmusiken det året skulle framföras i Thomaskyrkan. Man alternerade mellan de två stora kyrkorna i staden,
6
St Nikolai och St Thomas. Strax före två på eftermiddagen slår kantorn i Leipzig igång musikhistoriens dittills mest omfångsrika kyrkomusikaliska verk. Inte förrän fram emot sextiden på kvällen är gudstjänsten över. Det gudstjänstbesökarna då fått uppleva var upprörande, chockerande och gripande. Kantor Bach hade med säker hand fört alla igenom de mest skiftande känslolägen, från aggressiv upprördhet över Judas förräderi, genom
sorg över Jesu ensamhet i rättegång och död, till förkunnande av tröst och nåd. Men många slog Bachs musik ifrån sig. De kallade den ovärdig - ”det var värre än på operan”. Vid detta framförande förelåg inte verket i exakt den form som vi är vana vid att höra det idag utan Bach filade på det under knappt tio år, innan han för andra gången noterade ner verket för egen hand i ett oerhört vackert partitur.”
Nu har vi glädjen att för första gången framföra detta verk i Carl Gustafs kyrka. Söndagen 22 mars kl 17.00 Samarrangemang med Pro Musica, entré 140 kr (Pro Musicas medlemmar 80 kr) Text: Mari Sundås
Från Johan Casper till Johan Tyrberg Ett högst personligt kåseri om hur man uppfattat Gud i min släkt ”...Lund den 15/1 -58 P.S. Vädret är här dimmigt blidt och osundt. Koleran går ännu något, ej någon snö har funnits på hela vintern, så sk-ten går upp till knäna på gatorna...”
Så skrev Johan Casper, en bror till min farmor, till sin far Johannes. Lund 1858 var inget höjdarställe för en bondpojke från Sjuhäradsbygden, tvingad av sin far att ta studenten för att sedan läsa till präst. Det bästa han visste var ju att jaga och vara ute i skog och mark. Nu sitter han i ett kyffe på Annegatan huset no 28 och försöker klara ut det han ålagts av sin far, en förmögen förläggare från Ljushult. Visst har han redan fått kamrater, kamrater som mer än gärna låter sig bjudas på det ena och andra av en lantis, somv erkar ha gott om pengar. Inte blev det någon studentexamen i Lund och inte heller någon i Uppsala! Efter några misslyckade studieår återvände vår vän hem och läste till forstmästare. Han bildade familj och emigrerade med den till Storfurstendömet i öster. Johannes fick så småningom en präst i familjen. Ett barnbarn prästvigdes. Breven berättar om hur stolt han blev. Inflytandet
från 1600-talets ortodoxi dröjde kvar långt in på 1800-talet. Samhällsordningen styrdes av hustavlan, där varje medlem i familj och samhälle hade sin givna plats med kungen överst i riket, prästen i socknen och husfadern i familjen. Det skulle aldrig falla Johan Casper in att protostera mot Johannes beslut. Lilla gammelfarmor Josefina, syster till Johan Casper, var högt älskad av barn och barnbarn. Hon gick bort innan jag föddes. Men - jag har kommit
Josefina Jacobsson Gabrielsson 1839-1929
henne mycket nära genom de brev hon lämnat efter sig. Hennes gudstro var stark livet igenom. Hon hade inte tid att grubbla över något teodicéproblem! Hennes lott blev att sköta ett lantbruk med barn och tjänstefolk, medan maken företog sina handelsresor två gånger om året till Uppland och Västmanland. Josefinas förstfödde tynade
bort och dog knappt två år gammal. En svåger till Josefina kommenterade dödsfallet i ett brev till brodern. ”Lycklig Han som fick i unga år flutta ur Werden undas dess strider och möda och komma Till de Saliga Land der han en Evig Outsäglig Glädje och Sällhet nu öger /-/ Ganska Svårt har det varit för Josefina att jemt se hand Lidande och ej kunna med dän ömmaste Moderskänsla Lindra hans Plågor. Ledsen är hon visst men Tackar Gud som Kallat honom till Sig i Sin Härlighet. Der er en Evig Sällhet nu är hans Lott. Äfven du Bör ej Sörja utan vara Glad att han gått Göra ett Så Lyckligt och Sält Byte” Hennes nästa barn, också en pojke, blev dödligt knivskuren av en sinnesrubbad kusin 1895 och dog i Josefinas armar. Täta kontakter med själasörjaren hjälpte henne vidare. Livet igenom (hon blev nittio år) höll hon barn och barnbarn i Herrans tukt och förmaning. Sabbatsbudet var ovillkorligt. Det berättas att en svärdotter, mor till tio barn, var tvungen att stryka på en söndag. Ve och fasa! Josefina kommer kilande över tunet från undantagsstugan! Strykjärn och kläder fort in under en säng! Hur man kunde förklara att det osade bränt, förtäljer inte historien.
Johan Casper Leander 1834-1900
Mina föräldrars Gud var den straffande guden som genomskådade allt vi tänkte och gjorde. ”Gud ser dig och det är bäst att bekänna med en gång”. Gud var en skäggprydd gammal farbror uppe i himlen, som styrde oss människor som marionetter. Hur illa kunde det inte gå om man var olydig!. Den svarta pedagogiken gällde. Långt borta var Ellen Keyes syn på barnuppfostran i det hon kallade ”Barnets århundrade”. Hur ser då min Gud ut nu i 2000-talet? Vi lever i det postsekulära samhället, där religionen blivit mer synlig tack vare mångfalden som vi måste förhålla oss till. Religion kan vara på gott och ont, och det betyder att vi behöver vara vaksamt kritiska och kunna diskutera på ett nyanserat sätt. Jag landar i att kyrkans budskap aldrig varit klarare än nu. Gud är kärlek. Biskop Johan: ”Gud finns överallt, närmare än du tror, i luften du andas! Du är älskad av Gud som du är.” Kan det vara enklare?
Ulla Forsberg
7
Välkomna!
shamn-trensum
karl enskakyrkan.se/ sv : fo in er m r Fö
SOPPLUNCH
Middagsbön. Soppa med macka och kaffe med kaka för 25 kronor. Församlingsgården i Karlshamn, Tegelhuset Varannan torsdag kl 12.15 22/1 Barbros morotssoppa 5/2 Alla åldrars pastasoppa 19/2 Annicas Minestrone soppa 5/3 Potatissoppa 19/3 Tomatsoppa m fetaost 2/4 Helenas Laxsoppa 16/4 Snabbsoppa på köttfärs 30/4 Linssopa 21/5 En särdeles purjosoppa
Amerikanskt Gospelgung Än en gång får vi celebert besök från andra sidan Atlanten till vår gospelafton. Sångaren, pianisten och körledaren Patrice E. Turner gästar oss och leder Carl Gustafs Gospel och Carlskrona Gospel med solister och band till ett härligt gung i kyrkan. Carl Gustafs kyrka, torsdagen den 5 februari kl 19.00
Kontaktperson: Annica Ganestedt
Följande har döpts och välkomnas som medlemmar i Svenska kyrkan: 21/9 - 16/11
Freya Eva Ingrid Alf Adele Marie Martinsson Elton Julius Northfell Neo Kenth Vilhelm Ekesryd Stella Lykke Viola Hammarin Jensen Rolf Patrik Theodor Nilsson Clara Christina Sellberg Bill Kenneth Oskar Johansson Elin Ruth Malm Wessman Minelle Livia Bengtsson Pontus Mikael Söderlund Noomi Maria Ragnvaldsson Adrian Nico Fageryd
Hej!
agen tosönd s a f d i akat På M i hemb v r e j l rs sä s tafs 15 ma arl Gu C i n ässa 0 efter m k l 10.0 kyrka l går til a n r a g Pen en! mpanj a k e t s Fa a
ndern
r ma /Konfi
Vårmarknad Lördag 14 mars kl 14.00 Hällaryds församlingshem
Drop-in fika onsdagar & fredagar 8
Numera har vi drop-in fika på både onsdagar och fredagar kl 14.00-16.00 i Carl Gustafs kyrka.
Hällaryds kyrkliga arbetsförening inbjuder till vårmarknad i församlingssalen. Det blir underhållning av poliskören, kaffeservering, lotterier, försäljning m.m.
Vill du sjunga i kör?
Går du på högstadiet och vill sjunga i kör? Kontakta Helena Wilhelmsson helena.wilhelmsson@svenskakyrkan.se tel: 0454- 30 22 09