2011
5
Julkalendarium sidorna 10-11 Vi kan göra skillnad sidan 3 Med konfirmanderna på läger sidan 9
www.svenskakyrkan.se/karlshamn
1
Innehåll: 2 Ledare 3 Vi kan göra skillnad 4 Kändisar på kyrkogårdarna 5 Kyrkligt ABC om fastan 6 Buxbomsjukan sprider sig 7 Carl Gustafs skattkammare om klocktornet 8 Jesusserien om att tro på Gud och Jesus
9 Konfirmanderna på läger 10 Julkalendarium 12 Anslagstavla
Utgivare:
Svenska kyrkan Karlshamn
Ansvarig utgivare:
Stanna till på Drottninggatan Jag sitter och njuter av en kopp kaffe och läser förstrött vad vi ska berätta om i detta nummer av Församlingsbladet. Det är nästan så att jag sätter kaffet i fel strupe… flyktingkatastrof, mord, att avstå från njutningar, buxbomsjuka och knäckt kyrktorn… Är det bara elände? Nej då! Det handlar till stor del om hur vi faktiskt kan ta tag i problemen. Vi kan hjälpa till så att det märks ända till Afrika! Och läs vidare så kommer även du till våra härliga konfirmander och allt som julen handlar om. Gudstjänster och konserter så att kyrkan nästan inte hinner städas mellan varven. Det är underbart!
2
Jag tillhör dem som älskar julen. Det jag tänker mest på är alla dofter, smaker och så musiken. Egentligen har varje tid
Johan Tyrberg, 0454-30 21 01 johan.tyrberg@svenskakyrkan.se
Redaktion:
Britt Kilsäter, Camilla Lindskog och Johan Tyrberg
under året sin tjusning, men man drivs att försöka ta det lite lugnt i samband med julen. Tyvärr drivs tempot upp av alla förväntningar, men stanna till lite då och då. Stanna mitt på Drottninggatan och se på människorna. Se på julskyltningen. Sätt dig och ta en kopp kaffe! Kom och njut av musiken i kyrkan. När julen sedan väl är över, tar vi med oss glädjen över ett under vi nog aldrig riktigt kan förstå. Gud är mitt ibland oss!
Redaktör: Camilla Lindskog, 0454-30 21 11 camilla.lindskog@svenskakyrkan.se (text och bild om inget annat anges) Församlingsexpedition och Kyrkogårdsexpedition:
Vardagar 09.30-12 och 13-14.30 Telefon: 0454-30 21 00
E-post:
karlshamn.pastorat@svenskakyrkan.se
Hemsida:
www.svenskakyrkan.se/karlshamn
Facebook:
www.facebook.com/ SvenskakyrkanKarlshamn
Omslagsbild:
Camilla Lindskog Församlingspedagog Susanne Persson, barnledare Annika Wall och musikpedagog Helena Wilhelmsson övar inför julspel i Carl Gustafs kyrka 2011 JOHAN TYRBERG kyrkoherde/kontraktsprost
Tryck:
BS-tryck AB, Karlshamn
Varje dag anländer nya flyktingar till orten Dadaab i Kenya för att söka skydd mot torka och hunger. Dadaab omges av världens största flyktingläger med uppåt 500 000 människor.
Vi kan göra skillnad Att Svenska kyrkan hjälper behövande i Sverige är det många som känner till, men det är inte lika många som vet att vi också varje år deltar i omkring 400 utlandsprojekt gällande landsbygdsutveckling, fredsbyggande och katastrofhjälp. Enligt FN är över tolv miljoner människor drabbade av den värsta torkan på 60 år i Somalia, Kenya och Etiopien. Genom ACT-alliansen, Action by Churches Together, är Svenska kyrkan med och ger akut katastrofstöd. Stödet riktas både till dem som valt att stanna i sina hem på landsbygden och till dem som flytt.
375 kronor räcker till ett familjepaket med myggnät, presenning, filt, plastdunk, madrass och tvål. SMS:a ordet HUNGER till 72 950 så bidrar du med 50 kronor. Du kan också hjälpa via plus- och bankgiro: pg 90 01 22-3 eller bg 900-1223, ange Östra Afrika. I Carl Gustafs kyrka kan du skänka pengar via vår kollektomat.
Svenska kyrkan fokuserar på utdelning av matpaket, vatten, tvål, myggnät och konstruktion av latriner. Så snart det är möjligt ska arbetet starta med att hjälpa människor få igång sin försörjning igen. I flyktinglägren satsas på barnens skolutbildning, försörjningsprojekt för vuxna, kurser i konflikthantering och annat som gör människor mer självständiga.
Är du intresserad av internationella frågor? Vi letar efter dig som vill engagera dig för en bättre och mer rättvis värld, både här hemma och i andra länder. Anmäl dig till prästen Carina Wallace via telefon, 30 21 05, eller mejl: carina.wallace@svenskakyrkan.se.
Du kan stödja Svenska kyrkans arbete på Afrikas horn. 50 kronor räcker till en dagsranson mat för två personer. 100 kronor ger 1 200 personer vattenreningstabletter i sju dagar.
Vi behöver dig. Världen behöver dig!
CAMILLA LINDSKOG Foto: ACT/Paul Jeffrey
16 000 barn dör varje dag på grund av brist på näringsrik mat. Två miljarder människor går hungriga till sängs varje kväll. Svenska kyrkans matkasse är början på en bättre framtid. Tillsammans kan vi utrota hungern! Stöd Svenska kyrkans internationella arbete genom att beställa Svenska kyrkans matkasse. Du får inga matvaror eller recept. Du ger mänskliga rättigheter. Du räddar liv. Matkassen kan innehålla ett mangoträd som ger en ny inkomstkälla, en höna som ger ägg att äta eller sälja, eller en utbildning i bevattning, gödselteknik eller grönsaksodling. Beställ matkassen här: http://matkasse.svenskakyrkan.se eller kontakta församlingsexpeditionen, 30 21 00, så hjälper vi dig.
3
Ouppklarat mord på Drottninggatan I januari 1939 skedde ett brutalt mord på Drottninggatan 89. Mordet på den 82-årige grosshandlaren Oscar Lundgren är ännu olöst.
Grannarna i trappuppgången på Drottninggatan 89 anade oråd kvällen den 15 januari eftersom Oscar Lundgrens tidning fortfarande satt kvar under dörrhandtaget. De tog sig in i lägenheten och fann honom liggande med huvudet i en stor blodpöl. Man kallade genast på en läkare som bara kunde konstatera att Lundgren varit död sedan flera timmar tillbaka. Grannarna som först trodde att Lundgren var sjuk i så kallad blodstörtning hade försökt ”städa upp” innan läkaren kom. Detta misstag undanröjde sannolikt en del viktiga spår efter mördaren. Oscar Lundgren var sockergrossist och affärsman med många kontakter, inte bara i Karlshamn. Han var en välkänd karlshamnsprofil, en ungkarl med mycket regelbundna vanor. Han åt till exempel alltid sin middag på Järnvägshotellet där han infann sig vid femtiden på kvällen. Två timmar senare betalade han genom att lägga pengarna på bordet. Ingen hade någonsin fått se hans plånbok. Ändå talades det om att den var fylld med tusentals kronor. Lundgren var en stor filmälskare och nästan varje kväll besökte han någon av stadens biografer. Denna helgen visades ”Röda nejlikans återkomst” på Rivoli. På Grand gick den svenska storfilmen ”Eli Sjursdotter” med Sonja Wigert och Sten Lindgren och på Metropol kunde man se Zarah
4
Oscar Lundgrens gravplats finns i familjegraven i kvarteret Golgata på Hvilans kyrkogård.
Leander i ”Tillbaka till hemmet”. Efter biobesöket tog Lundgren alltid en promenad genom staden. Strax efter klockan 23 lördagen den 14 januari 1939 sågs han ensam vid Harms backe på väg norrut, troligen hemåt. Redan från början kallades landsfogden i Karlskrona in för att leda polisutredningen. Han kontaktade Stockholmspolisen och fick därifrån hjälp av fingeravtrycksexperten Nils Fahlander. I flera dagar arbetade man i den utkylda lägenheten. Rester av värdepapper som eldats i kakelugnen sågs som värdefulla spår, men kanske hade gärningsmannen på detta sätt bara försökt leda polisen på villovägar? Länsstyrelsen utfäste en belöning på 500 kronor till den som kunde lämna sådana tips att mördaren greps. En anonym person erbjöd sig att öka på belöningen med 4500 kronor men
trots detta kunde polisen aldrig binda någon vid mordet, även om flera misstänkta fanns under årens lopp. Den 14 januari 1964 preskriberades mordet på Oscar Lundgren. Först då avslöjades att mordvapnet varit en kofot. Ett av de besinningslösa slagen hade missat sitt mål och gjort ett perfekt avtryck i en soffa. Den rätta kofoten som passade i avtrycket hittades dock aldrig. Lundgren testamenterade nästan hela sin förmögenhet till Karlshamns stad, men testamentet blev inte giltigförklarat. Efter en process mellan staden och Lundgrens syster kom man fram till en förlikning där arvet delades mellan Karlshamns stad, systern och en systerdotter. MARIANN HÖGLUND Källor: Carlshamniana och Expressen 11 januari 1964
Kyrkligt ABC – Fastan Nu är det jul igen, som varar ända till påska, nej det var inte sant för däremellan kommer fasta! Vad är fastan för högtid? Och kan man överhuvudtaget prata om fastan som en högtid? Fastan är en av de företeelser vi ärvt från vår medeltida historia, samtidigt som man kan säga att vi kastat ut barnet med badvattnet. Under medeltiden tolkade man fastan som en plikt den kristne skulle utföra för att på det viset vara en bättre kristen. Martin Luther menade att det leder helt fel. Den ene är inte mer värd än den andre inför Gud, och man kan inte förvärva sig gillande inför Gud (det har man ändå genom hans kärlek). Detta ledde till att fastan försvann som företeelse ur kyrkan. Fastan kan dock ses som något annat. Fastan är egentligen, från början, tänkt som en övning som jag själv kan dra nytta av. Det som blir väldigt viktigt för mig kan riskera att dominera och styra mig. Det kan handla om ägodelar, pengar, mat, dryck, tobak eller någon aktivitet. Om något dominerar mig är jag en slav under detta. Fastan kan hjälpa mig att ta kontrollen genom att under en tid avstå, eller minska på det jag njuter av. Jag visar på det sättet mig själv att jag har kontroll över mig själv. Man kan också säga att det som dominerar mig blir min ”avgud”. Genom en fasta på detta kan jag ge den levande
Guden sin rätta plats. Då får också jag vara den jag ska vara. Allt jag har måste jag en dag lämna ifrån mig. Även själva livet måste jag lämna. Genom att under en tid avstå från något jag tycker om, kan man säga att jag övar mig i att dö. Det låter lite överdrivet, men det handlar om att påminna mig om vad jag har. En dag ska jag dö, men nu har jag livet med alla möjligheter.
upp allt för oss, ger vi upp något för att påminna oss om vad vi har. När påsken kommer och vi firar livets seger över döden kan jag fira genom
”
Genom att visa att jag kan avstå kan jag med större glädje ta emot njutningen
En förutsättning för fastan är egentligen karnevalen, eller fastlagen. Det är en tid när jag tar för mig lite extra av det jag tycker om (naturligtvis med hänsyn till eventuella faror). Efter att ha njutit avstår jag, och upplever skillnaden med min kropp. Karnevalens höjdpunkt är Fastlagssöndagen till fettisdagen. Askonsdagen inleder så fastan och varar fram till påsk. När vi i kyrkan påminner oss om att Jesu kärlek ledde honom till att ge
att åter tillåta mig det jag njuter av. Livet blir påtagligt, det jag har blir tydligt och jag kan lättare glädjas över detta. Genom att visa att jag kan avstå kan jag med större glädje ta emot njutningen.
Fastan kan alltså handla om att avstå från godis eller något annat onyttigt. Men det kan faktiskt också handla om att avstå från något nyttigt, om just det håller på att dominera mig. Fastan handlar om att lära sig njuta med tacksamhet. JOHAN TYRBERG Foto: Hans Thoursie
5
Kyrkogårdschef Sven-Erik Aspeklev är bekymrad över omfattningen av svampangreppet. Fortsätter spridningen i samma takt så är snart all buxbom på ett par kvarter borta.
Buxbomsjukan sprider sig Svampsjukdomen Cylindrocladium buxicola upptäcktes i England i mitten på 1990-talet och har sedan spridit sig till många länder i Europa, däribland Sverige. Nu har Karlshamns kyrkoråd infört planteringsförbud på Hvilans kyrkogård. I våras berättade vi att den elaka svampsjukdomen Cylindrocladium buxicola upptäckts på Hvilans kyrkogård. Det är en mycket allvarlig svampsjukdom, och tyvärr finns det ännu inget känt sätt att bekämpa den på. Kyrkogårdsförvaltningen har under året grävt upp sjuka plantor efter hand som de upptäckts.
6
Karlshamns församlings Kyrkoråd har beslutat införa planteringsförbud för buxbom och vädjar till alla gravrättsinnehavare att inte plantera buxbom på gravplatserna. Ett snabbt
ingripande kan vara avgörande för att hindra svampens spridning. Därför avlägsnar kyrkogårdsförvaltningen omgående buxbomsplantor som visar tecken på sjukdom, utan att först underrätta gravrättsinnehavaren. Där det är möjligt informerar vi gravrättsinnehavaren så snart det är möjligt. Det är inte bara plantor på kyrkogårdar som drabbats av sjukdomen. Den finns även i trädgårdar. Angreppen visar sig genom gulnande blad och blad som faller av. Till sist dör hela plantan. En till synes frisk
planta kan bära med sig svampsporer, därför hjälper det inte att bara skära ner buskarna, de måste grävas upp och även det översta jordlagret ska tas bort. Kyrkogårdsförvaltningen arbetar långsiktigt med att ersätta den sjuka buxbomen med myrtentry. Vi hoppas nu att de nya myrtentryplantorna ska överleva vintern och återkommer med mer information om hur projektet fortlöper. SVEN-ERIK ASPEKLEV
Hellre ett klocktorn än en knäckt kyrka! Klockringning var på 1700-talet en ansenlig inkomstkälla för församlingarna. Därför var det kris när tornet på Carl Gustafs kyrka inte klarade av ringningarna... Vår vackra Carl Gustafs kyrka byggdes med ett svagt torn. Man tillverkade därför nya klockstolar med 30 bjälkar till stöd. 22 grova bjälkar fick ersätta de tidigare, som böjde sig när klockan ringde. Men inga av de åtgärder som utfördes hjälpte. Det var kris eftersom klockringning var en ansenlig inkomstkälla. Ett brudpar som önskade en kvarts ringning före vigseln fick betala en daler enligt taxan runt år 1700. Själaringning i en kvart kostade 16 öre och ville man ha längre ringning, så dubblade eller tredubblade man avgiften. Det ställde förstås stora krav på klockorna och tornet. Länge diskuterades hur man skulle göra och 1741 kom förslaget om en fristående klockstapel. Först 1759 byggdes en sådan. Den brann ner 1790 och året efter påbörjades byggandet av en ny som stod färdig 1793 och som står kvar än idag. Inom den kristna kyrkan började klockor användas först i Nordafrika och år 535 finns de första kända kyrkklockorna i Italien. De spreds snabbt och redan på 600-talet var de vanliga i kyrkorna. Ansgar medförde seden till Norden. Med hjälp av klockorna kunde många fler nås, de kan ju höras på en mils avstånd. De kallar till gudstjänst, berättar om vigslar och dop och om de avlidna. Själaringning har ett medeltida, katolskt ursprung. Man trodde att själen måste passera skärselden på väg till himmelen. Beroende av hur den döde levt sitt liv så skulle själen vara i skärselden en viss tid. Man skulle ringa för den dödes själ och försöka korta ner tiden där. Efter reformationen förkastades denna lära och
i våra grannländer ringer man inte längre för de döda. Här i Sverige finns traditionen med själarigning kvar, men den förkunnar enbart att någon dött. Man ringde inte likadant för alla. Klockorna ringde till exempel inte alls för grova brottslingar eller människor som tagit sitt liv. Den stora klockan ringde för män medan den lilla ringde för kvinnor. För kungar som dött kunde det hända att man ringde varje dag i kyrkklockan i ett helt år, medan man för bondebefolkningen bara ringde en gång. Dessutom ringde det senare på dagen för adligt folk, då det ansågs vara finare. Eftersom det förr i tiden kostade pengar att få ringning hade stora delar av befolkningen inte råd med någon ringning alls.
ringer Lillklockan i Karlshamn för att påminna om att det är dags att börja respektive sluta elda i husen. Tiderna var annorlunda förr, men traditionen lever vidare anpassad till nutidsmänniskan. Kyrkklockorna kallar oss till kyrkan och kan påminna om Guds närvaro mitt i vardagen. CARINA WALLACE
I Karlshamns klocktorn finns tre klockor; Lillklockan (vikt: 650 kg) med årtalet 1697 (omgjuten efter branden 1790), Mellanklockan (vikt: 780 kg) med årtalet 1706 och Carl XII:s monogram, och Storklockan (vikt: 1130 kg) med årtalet 1765 (även denna är omgjuten efter branden 1790). På Storklockan finns följande inskription: "Jag om bönen Dig påminner, bed med andagt til Din Gud". Fram till 1924 sköttes klockorna av ringare, nu ringer de med hjälp av elektriska motorer. På 1940talet gjordes en förbindelse mellan klockstapeln och kyrkan så att man kan sköta klockorna därifrån. Idag har vi själaringningar klockan 11.00 i fem minuter med Storklockan. Varje vardagsmorgon klockan 08.00 och -kväll klockan 19.00
7
Jesus är bron mellan Gud och människor. Och på ett oförklarligt sätt är Jesus själv Gud.
Är det skillnad mellan att tro på Gud och att tro på Jesus? Varför pratar vissa så mycket om Jesus? Räcker det inte med Gud? Jesus är själva definitionen på kristendomen. Ingen Jesus – ingen kristendom.
8
Ibland kommer frågan upp. Varför pratar vissa så mycket om Jesus? Räcker det inte med Gud? Gud har vi ju dessutom gemensamt med judar och muslimer. För att göra frågan kort kan man säga att Jesus är själva definitionen på kristendomen. Ingen Jesus – ingen kristendom. Men det är att göra frågan lite för enkel. Då måste man ju fråga varför? Egentligen handlar det om vem Gud är. Redan i skapelseberättelsen pratar Gud om sig själv i plural. ”Låt oss göra människor till vår avbild.” Ordet för Gud på hebreiska finns bara i plural. Ändå poängteras att Gud är en.
När Mose en gång frågade efter Guds namn fick han veta att namnet är ”Han är” eller ”Han som är”. Detta namn ansågs så heligt att ingen vågade uttala det. I stället sa man ”Herren”. När Jesus arresteras i Getsemane kommer soldaterna. Han frågar dem vem de söker. När de säger att de söker Jesus från Nasaret svarar han ”jag är”. När han säger ”Jag är” faller soldaterna till marken av en osynlig kraft. Det som händer är att Jesus uttalar det heliga gudsnamnet. Men han uttalar det inte i tredje person, om någon annan. Han sätter det i första person, om sig själv.
Jesus pratar på ett mycket speciellt sätt om sig själv och Gud. Dels säger han ”jag och Fadern är ett”, dels säger han ”den som har sett mig har sett Fadern”. Tydligen ser han en stark identifikation mellan sig själv och Gud Fader. Samtidigt visar han lärjungarna hur han ber till Gud. En kraftig identifiering, och en tydlig åtskillnad.
Utifrån dessa, och några andra bibelställen har de första kristna formulerat det som kallas ”läran om treenigheten”. Gud är en, men samtidigt tre personer. Dessa tre personer i gudomen är ”Fadern”, ”Sonen” och ”Den helige Ande”. Sonen är Jesus. Detta är en av de aspekter på kristendomen som är något av ett mysterium. Vi kommer troligen aldrig att riktigt förstå det. Jesus är en människa, och
samtidigt Gud. Jesus är en mänsklig sida av Gud. På så sätt kan Gud av egen erfarenhet förstå människan. Det gör det möjligt för människor att kommunicera med Gud. Något som många religioner förnekar. I kristendomen finns en möjlighet till en nära relation mellan Gud och människa, på grund av Jesus. Ibland beskrivs Jesus som en bro mellan Gud och människor. Så som templet var kontaktpunkten mellan Gud och skapelsen i det gamla förbundet, är
”
I kristendomen finns en möjlighet till en nära relation mellan Gud och människa, på grund av Jesus Jesus idag denna punkt. Därför behövs inte längre templet i Jerusalem. Därför kan man inte göra skillnad mellan Gud och Jesus. Jesus är vägen till Gud. Jesus är bron mellan Gud och människor. Och på ett oförklarligt sätt är Jesus själv Gud.
JOHAN TYRBERG
Konfirmanderna på läger med ”Den gyllene regeln” ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”. Den gyllene regeln var temat på ett av höstens konfirmandläger. I september startade våra konfirmandgrupper. Tisdagskonfirmanderna var på läger tillsammans med Hällaryd/Åryds konfirmander på Södra Hoka Ungdomsgård. Lägret hade ”Den gyllene regeln” som tema. Bland annat gick vi en stationsvandring med namnet ”Korsets hemlighet”. En vandring som vill visa att vi alla är unika och skapade till Guds avbild. Att ingen kan eller vill vara helt ensam, att vi är beroende av mänsklig värme och ömhet. Alla fick möjlighet att skriva ned det de var nöjda med i sitt liv och hos sig själva, men också det man gjort fel och ville bli förlåten för. Bilderna visar hur ungdomarna skriver och sedan eldar upp det de vill bli förlåtna för. För i korsets hemlighet finns en väg ut ur mörkret.
Unga ledare och gruppen Unga Vuxna har också varit på läger, men på Aspans lägergård. Lägret innehöll utbildningspass för de unga ledarna och gemensamma pass med mycket prat och skapande. Temat för lägret var gudstjänst. Många tänkvärda tankar både skrevs och målades.
KERSTIN CENTERDAL FOTO: KERSTIN CENTERDAL
9
Det blir en god jul i Carl Gustafs kyrka Ja, julen i Carl Gustafs kyrka är som vanligt riktigt god. I gemenskap samlas vi för gudstjänster och konserter i väntan på Jesu födelsedag.
Söndag 27 november Söndag 4 december Första söndagen i advent
Andra söndagen i advent
10.00
Förstaadventsgudstjänst Alla våra präster, musiker och diakoner leder gudstjänsten tillsammans med Carl Gustafs Motettkör och Blekinge Bataljons Musikkår
10.00
Mässa Carina Wallace Eva Skåre Annica Ganestedt Bodekullkören
14-16
Drop in–julkonsert Vid julskyltningen bjuder Carl Gustafs Motettkör under ledning av Mari Sundås på en härlig blandning av kända samt även nyare advents- och julsånger. Till tonerna av den ståtliga Advent av Otto Olsson eller den ljuva Nu tändas tusen juleljus kan du koppla av i kyrkbänken och njuta av en kopp värmande kaffe och juldoftande pepparkakor.
18.00
Julgospel Här svänger det rejält om julsångerna! Årets upplaga av Julgospeln innehåller såväl gamla godingar (Go tell it on the mountain) som gospelvarianter av kända julpsalmer (Dagen är kommen). Carl Gustafs Gospel tillsammans med solister och band under ledning av Mari Sundås ser till att även församlingen får möjlighet att sjunga med i julsångerna.
Tisdag 29 november 19.00
10
08.30 Ljuståg Prästslättsskolan
Mässa Johan Tyrberg, Mari Sundås Helena Wilhelmsson Crescendokören
18.00
Luciavesper ”Så mörk är natten i midvintertid, men se då nalkas Lucia…” ljuder det när församlingens barn- och ungdomskörer tillsammans med flickorna från Väggaskolans kör stämmer in i sångerna i vår traditionella Luciavesper. Köp biljetterna på Facebook fr.o.m. 28/11 eller i Församlingsgården; 11/12 kl. 15-17. Pris: 0-15 år = 0 kronor Från 16 år = 50 kronor Intäkterna skänkes oavkortat till Julkampanjen.
Tisdag 13 december 16.00
08.30 Morgonmässa Johan Tyrberg Helena Wilhelmsson
Fredag 2 december
10.00
18.00 Luciatåg Montessoriskolan
Onsdag 30 november
18.30 Veckomässa Johan Tyrberg, Eva Skåre
Tredje söndagen i advent
Måndag 12 december
Adventskonsert Musikskolans adventskonsert har blivit en fin tradition. Blås-, stråk-, och gitarrklanger från hundratalet medverkande fyller valven.
Torsdag 1 december
Söndag 11 december
Onsdag 7 december 08.30 Morgonmässa Ulf CM Hermfelt, Eva Skåre
Luciatåg Eftiskören bjuder på ett underbart lussetåg med våra yngsta körsångare.
Onsdag 14 december 08.30 Morgonmässa Carina Wallace, Mari Sundås 17.30
Julgudstjänst Maurits Rehn, Björn Stoltz
Torsdag 8 december 18.30
Mässa i Taizéton Carina Wallace, Helena Wilhelmsson Viggo Mattsson, tuba
Torsdag 15 december 18.30 Veckomässa Ulf CM Hermfelt, Eva Skåre
Söndag 18 december Lördag 24 december Fjärde söndagen i advent
Julafton
10.00
Mässa med dop och söndagsskola Ulf CM Hermfelt Sven-Erik Arpåker Susanne Persson Helena Wilhelmsson Just Boys Under predikan samlar vi barnen för någon aktivitet kring dagens tema: Maria.
10.00
Barnens julbön Susanne Persson, Eva Skåre Helena Wilhelmsson Eftiskören sjunger och spelar upp ett julspel.
18.00
Mariamässa En mässa för och med ungdomar och alla andra som är unga i sinnet under ledning av Carina Wallace Ulf CM Hermfelt, Kerstin Centerdal och Helena Wilhelmsson
16.00
Julbön Johan Tyrberg, Mari Sundås Carl Gustafs Motettkör ”Dagen är kommen, kärlek triumferar” får vi sjunga tillsammans av hjärtans lust vid den traditionella julbönen. Scoutmusikkåren väntar på torget för att spela till dans kring granen när vi strömmar ut ur kyrkan.
23.30
Julnattsmässa Carina Wallace, Mari Sundås Martin Arpåker, sång Ta chansen att varva ned efter julaftonens stök i den stämningsfyllda midnattsmässan när ljuskronornas alla ljus är tända och den bekanta ”O helga natt” ljuder från orgelläktaren.
Onsdag 21 december 08.30 Morgonmässa Johan Tyrberg, Mari Sundås 19.00
Julkonsert One58 bjuder tillsammans med Crescendokören på kända och okända julsånger i annorlunda tappning.
Torsdag 22 december 08.30 Julavslutning Bodestorpsskolan Eva Skåre 18.30
Veckomässa Johan Tyrberg Helena Wilhelmsson Mikaela Karlsson, sång
Söndag 25 december
Torsdag 29 december 18.30 Veckomässa Ulf CM Hermfelt Eva Skåre
Lördag 31 december Nyårsafton 17.00
Nyårsbön Claes Klingberg Mari Sundås Aina Sundås sång och cello ”God natt, gamla år! God dag, nya framtid som ljusnar till vår!” skrev Zacharias Topelius i sin dikt Nyåret som sedan tonsattes av vår egen Alice Tegnér. Med dessa toner kan vi också förbereda oss för årsskiftet i vår Nyårsbön.
Söndag 1 januari Nyårsdagen 16.00 Nyårsmässa Ulf CM Hermfelt Eva Skåre
Juldagen
Onsdag 4 januari
07.00
08.30 Morgonmässa Carina Wallace Mari Sundås
Julotta Ulf CM Hermfelt Helena Wilhelmsson Lasse Johansson, trombon
Torsdag 5 januari Måndag 26 december Trettondedagsafton Annandag jul 16.00
De vackraste julpsalmerna Johan Tyrberg Eva Skåre, Mari Sundås Kom till annandagens musikgudstjänst och ta dig tid att sjunga med i våra vackra julpsalmer tillsammans med sångensemble och instrumentalister.
Onsdag 28 december 08.30 Morgonmässa Ulf CM Hermfelt Helena Wilhelmsson
18.30 Veckomässa Ulf CM Hermfelt Helena Wilhelmsson
Fredag 6 januari Trettondedag jul 16.00
Ljusgudstjänst Carina Wallace Eva Skåre Bodekullkören Vi får följa med på en musikalisk vandring tillsammans med De vise männen. Stjärnans ljus går före oss...
11
Julfest Tisdag 20 december klockan 16-20 bjuder vi in till julfest i Församlingsgården. Det blir julmat, dans kring granen och musikalisk underhållning av Thomas Lindberg. Biljettförsäljning: Barn och ungdomar mellan 0-15 år är med gratis. Övriga betalar 50 kronor. Biljetterna säljs i Församlingsgården torsdag 8 december, klockan 10-12, torsdag 8 december, klockan 13-16, måndag 12 december, klockan 16-19. För mer information: Diakon Annica Ganestedt, 30 21 04 annica.ganestedt@svenskakyrkan.se
Döpta Elias Philip Reychman Carl Alfred Valdemar Kriisa Lars Mileon Werner Wiggberg Astrid Eva Vendel Gustav Erik Svensson Folke Martin Tore Eskilsson Meja Anna Victoria Håkansson Johan Adrian Mikael Svensson Kjellander Johan David Elias Svensson Kjellander Isac Jimmy Dennis Rosén Olle Stig Rune Augustinsson Ellen Sara Evangeline Ekesryd Hannes Isac Sander Guthu Åke Ivar Ottosson Wikensten Thea Ebba Grenander Erik Karl Elias Nilsson Alva Jackobina Elina Attevad Hugo Max Mikael Gustavsson Ville Joakim Malmqvist Milla Inez Emma Nilsson Ernst Hasse William Andreasson Johanesson Alva Caroline Bomsjö Elsa Ingrid Viola Lagergren Nilsson Johan Elmer Aaron Stjernquist Stina Ida-Sofia Maria Karlsson Novalie Petra Doris Maltesson Kalle Gunnar Love Seydlitz Arvid Victor Malmros Saga Lovisa Håkansson Stella Anna Henrietta Olsson Karlsson
12
Längtar du efter en tro?
Amerikanskt gospelgung
Söker du ett sammanhang där dina frågor och erfarenheter är utgångspunkten, inte de färdiga svaren? Kanske blev du aldrig döpt eller konfirmerad? Kanske funderar du på att bli det som vuxen istället? Eller vill du helt enkelt veta vad kristen tro är? Vare sig du känner dig osäker eller tveksam, nyfiken eller redan har en tro, hör av dig! Samtalen kan ske enskilt eller i grupp.
Söndagen den 29 januari klockan 19 är det dags för att få känna på amerikansk gospelgung i Carl Gustafs kyrka igen. Den här gången är det sångaren och körledaren Cinque Cullar från Chicago som gästar oss och leder en speciellt för dagen sammansatt gospelkör. Cinque Cullar började sin karriär som solist i den världsberömda barn- och ungdomskören Soul Children of Chicago. Med sin unika röst och energirika utstrålning har han sedan bland annat turnerat som körsångare till Jessy Dixon och är medlem i gruppen Fortitude.
För mer information: prästen Carina Wallace, 30 21 05 carina.wallace@svenskakyrkan.se
Julkampanjen Årets Julkampanj: ”Nu tändas tusen juleljus” har männen i fokus. Kampanjen pågår mellan första söndagen i advent och trettondedag jul. Världen över finns män som mer eller mindre ofrivilligt dras in i ett liv kantat av våld. Det handlar om krig, våld i samhället och på gatan, och inom den egna familjen. Svenska kyrkan stödjer Lutherska världsförbundet och lokala iniativ för fred, mänskliga rättigheter och utveckling. På www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete hittar du mer information om kampanjen och webbshopen där du kan köpa symboliska julklappar. Du kan också sms:a HOPP till 72 950 och bidra med 50 kronor.
Vill du vara med och sjunga tillsammans med Cinque Cullar? Vi övar hela dagen den 29/1 och avslutar med konserten klockan 19. För information och anmälan: Organist Mari Sundås, 0454-30 21 08 mari.sundas@svenskakyrkan.se Anmäl dig senast fredag 2 december. Sätt samtidigt in anmälningsavgiften 300 kronor på Karlshamns församlings BG 163-2777 och uppge Gospeldag, ditt namn, adress och e-mail. Noter och stäm-cd ingår i priset och skickas i december då vi har fått din inbetalning.
Julkrubban Vår julkrubba finns uppsatt i Carl Gustafs kyrka från och med första söndagen i advent. Kom och titta!
Farliga gravstenar Med anledning av den tragiska olyckan där en liten flicka avled efter att hon fått en gravsten över sig kommer Karlshamns församling att undersöka säkerheten av gravstenarna på kyrkogårdarna. Kyrkogårdsförvaltningen har att kontrollera säkerheten på kyrkogården men det är gravrättsinnehavaren som har ansvaret för att gravstenen står säkert. I de fall förvaltningen finner att gravstenen inte står säkert kommer stenen att läggas omkull eller på annat sätt säkras upp. Gravrättsinnehavaren kommer i de fallen få en uppmaning om att åtgärda bristerna. Kostnaderna för detta svarar gravrättsinnehavaren för. Det kan vara bra att alltid iaktta försiktighet då man befinner sig i närheten av gravstenar. Det är inte säkert att stenen är säker bara för att den står rakt och fint. Förankringen i mark kan vara bristfällig och det är inget som syns. Markförhållandena kan förändras beroende på väderlek och årstid.