Frimuraren nummer 4 2015 by Svenska Frimurare Orden

tidskrift fรถr svenska frimurare orden | no 4 | 2015

Tema:

Brรถdrafรถreningen

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia

! r e s i r p a t t a s d e

n t t a s t For

69:-

Vita handskar 69:Vantar i textil. En storlek, passar normalt alla. Håller passformen! Både herr- och dammodell finnes.

169:-

Frimurarpenna 69:Pinnål

Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning.

Fästen: stift och fjäderbricka

39:-

Acaciagren 10 mm diameter

Frimurarsvärd fr 3 695:-

Rött frimurarekors

39:-

10 mm diameter

Passare/vinkelhake

Manschettknappar 169:-

39:-

Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

7 mm diameter

Lilla Regalieväskan 249:Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder. Tre tryckknappar.

169:-

Lilla frimurarekorset

39:-

7 mm diameter

39:-

Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

69:AR

NNÅL

PI ALLA

198:-

Band-/slipshållare 69:Namnskylt med magnetfäste 169:Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 169:titelrad +10:- 25 x 76 mm

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake.

Bröstknappar 249:Till frackskjorta, diameter 9 mm.

49:-

Frimurareslips 198:-

Musmatta 49:-

100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

Svart med rött frimurarkors. Naturgummi med textilyta. 80 x 230 x 3 mm

www.fmregalia.se

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post. FM Regalia, Malmö e-post: order@fmregalia.se Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 4 Årgång 88 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v 10. Materialstopp den 28 januari 2016.

Prenumeration:

Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress. Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge! Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

Chefredaktör: Lars Billström Allégatan 74, 694 30 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL John Fahlnaes, GPL Lars Klingström, ÖPL Kjell Mazetti, ÖPL Bo Pettersson, VPL Bengt Klemets, SCF Khosrow Razavi, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Innehåll De första brödraföreningarna var okända för Ordensledningen De äldsta brödraföreningarna – korta presentationer

4 4 – 11

Bröders övertramp i sociala medier 33 Frimurerisk tonsättare hyllades

Crusell, musiker och frimurare

Den välsmorda kedjan – på cykel

Porträttet: Han arbetade med Ordens finanser i ett kvarts sekel

Syns man inte så finns man inte

Radannonser 40

Logen och brödraföreningen – syskon eller bara halvsyskon?

Diktare, sång- och psalmskrivare – många av dem var frimurare

Årets Bjäreträff

Engelsk prelat på besök

Meningen med Johannesdalern

Orter med brödraföreningar i bokstavsordning

Lettiska bröder gjorde fynd i Stamhusets arkiv

Sju frågor till tre provinsialmästare

Frimurarträdet användes i Frankrike 26 Bröderna i Spanien gick på loge

Bröderna i Turkiet blir allt fler

Bröderna som gick på djupet – närmare bestämt 155 meter ner

Stormästarens besök är stort för brödraföreningen

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma 1 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Materialstopp 28 januari 2016.

Omslag: Det här numret av Frimuraren har temat ”Brödraföreningen”. Det är inte lätt att hitta en omslagsbild som direkt anknyter och passar till ett sådant tema. Bilder från brödraföreningar har vi visserligen gott om inne i tidningen. Men till omslaget? Till slut valde vi en bild på två bröder som är förenade med en arm om skuldran och i ett uppenbarligen givande och trevligt samtal. Vad kan bättre symbolisera ordet ”brödraförening”… Foto: Mats Gärdfors.

Verksamheten i Karlskrona år 1795 – en glimt ur ett protokoll

Vart leder min vandring?

”Måste man tro på allt?”

Bemötande och omtanke

Krysset 44 Smått och gott

Arthur Edmund fyllde 100 år

Brödraföreningar blir loger 2016

Boktipset: Operation Axum

Från Ordens kansli

Stormästaren: Brödraföreningen en viktig länk i frimureriska kedjan

Tack! Jag vill tacka alla ämbetsmän och bröder för det arbete ni har lagt ned till Ordens bästa under 2015. Jag önskar er alla och era närmaste En God Jul och Ett Gott Nytt År och ser fram att träffa er igen under 2016 för att vi tillsammans skall arbeta vidare med de utmaningar vi har. Allt för att skapa en positiv utveckling av vår Orden i framtiden. Anders Strömberg

Brödraföreningen

Första brödraföreningarna var Förra året kunde Bo Norrby ge ut boken ”Brödraföreningarnas historia”. Hans omfattande arbete berättade vi om i Frimuraren nr 1 i år. I det här numret är temat just ”brödraföreningen”. Med Bo Norrbys tillstånd återger vi det avsnitt ur boken där han berättar om föreningarnas historiska uppkomst och utveckling. Vi presenterar också kortfattat ur boken de äldsta brödraföreningarna – de som kom till på 1800-talet.

ill en början var syftet med att bilda brödraförening endast ett led för att bli loge. Intresset för att låta bröder fördjupa sig i frimureriets djupa mening, den konungsliga konsten, var nästan obefintlig. Först i mitten av 1800-talet insåg några frimurare att den verkliga drivkraften för att bilda föreningar var ett ökat behov av fördjupad förståelse för den frimureriska kunskapen. Föregångare för detta var främst EOS i Lund. Även

1847 Karlshamns Frimurare Brödra Förening Deputationsloge 1997. Arbetar i graderna I – VI. Landets äldsta brödraförening. Den 17 september 1885 ödelades i en brand dåvarande ordföranden Svante Gervasius Svenssons bostad där han också förvarade föreningens protokoll och handlingar. Ett brandskadat dokument daterat 19 november 1847 kunde dock tillvaratas efter branden; en kallelselista till namngivna frimurare. Dokumentet är således grunden för föreningens ålder. En schweizare, Johan Georg Kerner, företog år 1802 en resa i Sverige. I oktober 1802 skriver han om sitt besök i Karlshamn och berättar att han där mötte stadens borgmästare som bar frimuraruniform.

behovet att ha en geografisk närmare tillgång för att kunna utöva frimureriet var en bidragande faktor. Karlshamn först Karlshamns Frimurare Brödra Förening bildades 1847 och är Sveriges första brödraförening. Den var dock endast godkänd av provinsialmästaren i Skånska kapitlet. Ordens ledning i Stockholm hade ingen information om förhållandet – i varje fall inte officiellt.

Detta talar för att det fanns och bodde frimurare i Karlshamn redan år 1802. Framtida efterforskningar kommer kanske att kunna ge belägg för att föreningen varit verksam redan i början av 1800-talet. Första ordföranden var commercerådet Wilhelm Elias Schmidt född 1778 i Wahren i Stor-Hertigdömet Mecklenburg-Schwerin. Under årens lopp har endast 15 olika personer innehaft ämbetet som ordförande. En av dessa var verksam under två skilda ordförandeperioder och en ordförande innehade ämbetet under 25 sammanhängande år. Vid 150-års jubileet år 1997 tilldelades föreningen, av Ordens Stormästare, rättigheten att verka som Deputationsloge och recipiera i grad I och II. Numera intages således 5-6 nya medlemmar årligen. Genom donationer under 1800- och 1900- talet har föreningen numera möjlighet att årligen kunna utdela betydande ekonomiskt understöd till hjälpbehövande i samhället. Medlemsantalet uppgår till ca 100 bröder som träffas vid föreningens 10-15 sammankomster. Verksamheten bedrives sedan 1915 i förhyrda lokaler i Ordenshuset. 4

Calmar Brödraförening hade också bildats på liknande sätt 1855. Denna förening ombildades till Calmar S:t Johannesloge, som instiftades 1857, varefter brödraföreningen upphörde 1858. Den första brödraföreningen som blev godkänd av Ordens Stormästare var Gefle Frimurareförening. Föreningen bildades 1860. Ett stort antal bröder bosatta i Gävle hade i underdånighet inlämnat en ansökan till Högsta rådet om att få bilda en laglig förening.

1855 Calmar Frimurareförening (1855 – 1857) Uppgick 1857 i S:t Johanneslogen Carl. Arbetade i grad I – III. Calmar Frimurareförening bildades med mål att bilda en loge i Kalmar. Brödraföreningens 28 medlemmar köpte en fastighet 1857, den Bremerska gården i hörnet Södra Långgatan–Kaggensgatan. Samma år beviljades föreningens ansökan att få upprätta en Johannesloge.

1860 Gefle Frimurarförening (1860-1861) Uppgick 1861 i S:t Johanneslogen Polstjernan. Bildades efter underdånig framställan av landshövding L. A. Prytz till Ordens Stormästare H.M. Konung Carl XV. Föreningen inrättades samma år, men gävlebröderna nöjde sig inte med utan anhöll strax om att få bli en fullständig S:t Johannesloge och ombildades till Polstjernan.

Brödraföreningen

okända för Ordens ledning

1866 EOS (Lund) Grundad 1866. Arbetar i grad I - X.

Bo Norrby från Fagersta med sin bok ”Brödraföreningarnas historia” som han välvilligt delar med sig ur till Frimurarens läsare. En utförligare text kommer i boken om frimureriet under 1800-talet som är under utarbetning inom forskningslogen Carl Friedrich Eckleff.

Hertigen av Östergötland, prins Oscar Fredrik hade i ett särskilt utlåtande biträtt ansökan. Man hänvisade till den i Kalmar verkande föreningen och anhöll 1860 att brodern Ahlberg från Kristianstad, som tidigare hjälpt Kalmar föreningen, skulle få anlitas för råd och upplysningar. Ritualerna brändes upp Högsta rådet begärde in yttrande från

logedirektoriet. Detta var okunnigt om hur föreningen tillkommit och också hur de bedrev sin verksamhet. Därför infordrade det upplysningar från ordföranden i Calmar S:t Johannesloge. Denne meddelade att de ritualer som begagnats hade blivit uppbrända. Logedirektoriet ansåg sig inte, trots att det fanns betänkliga omständigheter och behov att vidta nödvändiga försiktighetsmått, kunna avstyrka anhål5

I september 1866 vanns dåvarande provinsialmästaren, greve de la Gardies, benägna tillstånd att skapa en frimurarförening i Lund. Stadgar skrevs och en ’ledare’ (Lilienberg) övertalades att taga sig an föreningen och i november godkände provinsialmästaren stadgarna ”med nöje”. Stadgarnas första paragraf lyder: ”Frimurarebrödraföreningen EOS i Lund, som lyder under Skånska provinsiallogen, har till ändamål att söka bidraga till att utbilda sina medlemmar till kunniga och vetande frimurare”. Grundarna valde namnet EOS, morgonrodnadens gudinna, och devisen ”Dissipat Tenebras”, ”den skingrar mörkret” och slog fast vad föreningen strävade efter. Den 7 november 1910 köpte föreningen den fastighet där man fortfarande verkar. Under åren som följde utvecklades arbetet i EOS så att man efter några år kom att verka i samtliga tio grader och så har man fortsatt att göra.

lan. Man framhöll också att det fanns en risk att skapa prejudikat till att skapa falska loger med risk för oordning och skada för Orden. Samtidigt var det ändå endast förberedelser för att skapa en Johannesloge. Kung Carl XV, Ordens högste Styresman fattade följande beslut: ” Ansökan bifalles, hvarom bref bör till Logedirectorium afgå, som eger härvid vidtaga de åtgärder, som en nö-

Brödraföreningen dig försigtighet i verkställigheten och utöfningen af det medgivna kräfver”. Danskfödd föregångsman Den ovan nämnde Henrik Ludvig Ahlberg var en märklig föregångsman. Han var hovsekreterare, konsul och tullförvaltare i Kristianstad. Ahlberg föddes i Köpenhamn 1810 och dog i Kristianstad 1888. Han var tjänsteman i provinsiallogen och dessutom i mer än 20 år ordförande mästare i S:t Andreaslogen Cubiska Stenen i Kristianstad. När det svenska frimurarsystemet infördes i Danmark 1855 var Ahlberg i hög grad inblandad. Ahlbergs största betydelse, ligger emellertid på ett annat område, nämligen som föredragshållare och instruktör. Det finns många föredrag av Ahlberg arkiverade i Stockholm. Även om de inte tillhör det mest givande blev de emellertid epokgörande. Under denna tid sysslade man endast med receptioner samtidigt som undervisningen var nästan obefintlig. Föredrag eller utarbetade instruktioner förekom överhu-

1869 Lidköpings Frimurarebröder Grundad 1869. Arbetade i grad I – VI (1869 – 2011). Arbetar i grad I - III. Deputationsloge 2006. Under första hälften av 1800-talet fanns det i Västergötland frimurareloger enbart i Göteborg. Med de samfärdsmedel, som då fanns, blev det både ett tidsödande och kostsamt företag för frimurarbröder utanför göteborgsregionen att resa dit. En förkovran i den frimureriska konsten blev därför förbehållet dem, som kunde offra tid och pengar därtill. För frimurarna i Lidköping blev det därför aktuellt att bilda en Frimurare Brödraförening i staden. 1869 sammanträdde för första gången nio frimurarebröder och beslutade att

vudtaget inte. Kunskapen om frimureriets innehåll och ändamål var näst intill obefintlig. Biblioteket stängt för yngre Följande två exempel belyser detta. År 1816 sändes en överstelöjtnant Rosensvärd som guvernör till vår besittning S:t Barthelemy i Västindien. Han hade även i uppdrag att återuppväcka S:t Johanneslogen Södermanland som verkat där. För att kunna åta sig detta uppdrag fick han i största hast, när han vid sin utresa passerade Göteborg, med två dagars mellanrum graderna VII och VIII. Någon information om gradernas innehåll och betydelse gavs inte. I och med att han fått nytt band ansåg man att han fått tillräcklig kunskap för att lösa sitt uppdrag. Ett annat exempel på hur man ansåg att kunskaper var obehövliga var reglerna för utlåning av böcker från Ordens bibliotek, som fastställdes 1865. Beslutet innebar att frimurarelitteratur endast skulle hållas tillgänglig för bröder av VII graden och hö-

närmare sammansluta sig och förpliktigade sig att, med hemlighållande av Ordens Lagar och statuter arbeta för Frimurare-ljusets spridande. Av ”Förteckning över vid sammanträden närvarande bröder” framgår att föreningen under år 1869 höll 23 sammanträden. Vid sammanträde med föreningen den 16 oktober 1871 framlade kronofogden Swan förslag till stadgar, vilka enhälligt antogs vid sammanträde den 23 oktober 1871. Därmed hade Sverige den tredje äldsta ännu arbetande brödraföreningen. De antagna stadgarna har sedan dess reviderats åtskilliga gånger. Ursprungligen var brödraföreningens namn III x III, (Tre Gånger Tre). 2012 bytte man namn till Lidköpings Brödraförening. III x III höll sitt sista sammanträde i september 1912 och Lidköpings Brödraförening höll sitt första sammanträde i februari 1913. Vapnets devis är: Decidera ardua Decidera lucem Sträva mot höga mål - Sträva mot ljuset. 6

gre. Andreas- och Johanneslogernas bröder skulle inte beredas möjlighet att läsa denna litteratur. Trots detta var det flera bröder av grad VI som var talmän i logerna. Läsa innantill Att det överhuvudtaget var möjligt berodde på att man uppenbarligen inte hade en tanke på att frimurararbetet kunde bestå av något annat än att följa ritualernas föreskrifter och att läsa innantill i dem. Det är Ahlbergs stora förtjänst, att ha varit den förste, som lyfte fram behovet av att studera frimureriet genom föredrag och instruktioner. Hans arbete rönte också uppskattning. Ett bevis på detta är att han, i en skrivelse från 1848, föreslogs av provinsialmästaren i Fortsättning sid 8 » 1873 Frimurarföreningen Cirkeln (Helsingborg) (1873 – 1881) Grundad 1873. Arbetade i grad I-III. Uppgick år 1881 i S:t Johanneslogen Kärnan. Redan 1833 upprättades en ”Capitulations Act för St Johannis Logen Hertigens af Skåne Loge i Helsingborg”, men någon frimurarverksamhet kom aldrig igång. Ett nytt försök 40 år senare ledde däremot till instiftandet av frimurareföreningen Cirkeln. Det var vid en sammankomst på Hotel de Munthe. Inte mindre än 26 frimurare hade infunnit sig till sammanträdet. Vid föreningens stiftande uttalades som den allmänna meningen, att målet med verksamheten var att förbereda bildandet av en Johannesloge. 1884 beslöts att föreningen skulle upplösas för att ingå ”i den under bildning varande logen Kärnan, men att den borde fortfara tills den under byggnad varande logen blefve färdig” Frimurareföreningen Cirkeln fick på det viset en värdig för att inte säga glansfull avslutning efter 11 års verksamhet. Den upplöstes därför att det inte fanns någon plats vid sidan av den blivande S:t Johanneslogen, som alltså var frukten av dess eget arbete.

Brödraföreningen

1873 IIIxIII (Tre gånger tre, Motala). Arbetade i grad I – III 1873 – 2010. Deputationsloge 1998 – 2010. Johannesgraderna upphörde i och med bildandet av S:t Johanneslogen De Tre Ljusen (2011). Arbetar nu i grad IV – VI. Brödraföreningen IIIxIII bildades den 5 mars 1873. Av källorna framgår att brödraföreningen disponerade en lokal i ett gårdshus på Platensgatan i Motala. I folkmun omtalades huset som ”hemvist för mordiska frimurare vilka begår ritualenligt mystiska handlingar”. Arbetet från 1920-talet och framåt betecknas som mycket betydelsefullt. Under denna tid fick föreningen tillstånd att arbeta i graderna I – VI, vilket medförde stärkt intresse för Orden. Förslag till IIIxIII:s vapensköld fastställdes 1934 och har stora likheter med Motalas stadsvapen. Dock tillät inte ekonomin att den tillverkades förrän 1964 efter att det vid en visitaton påpekats avsaknaden av en vapensköld. Från årsskiftet 1998 har föreningen värdighet av deputationsloge med rätt att recipiera bröder i grad I och II. Under några år in på 2000-talet började bröderna tala om att bilda en egen loge i Motala. En ny lokal krävdes då och man köpte Östra Skolan av Motala kommun. Invigningen av lokalerna i december 2011 blev också starten på S:t Johanneslogen De Tre Ljusen. Brödraföreningen IIIxIII fortsatte nu endast i Andreasgraderna.

1873 Kronan F.d. Landskrona brödraförening (namnändring 1912) och f.d. Landskrona Brödraförening Facklan (namnändring 1955). Arbetade i grad I-VI 1873-1955. Arbetar i grad IV – VI. Frimurarverksamhet har förekommit i Landskrona sedan mitten av 1800 talet. Inledningsvis hade det mer karaktären av improviserade möten i hemmen. En anhållan 1871 från 24 bröder om att få bilda en frimurare brödraförening bifölls inte. Istället bildade bröderna en styrelse och gav sin förening namnet Landskrona Brödraförening den 14 oktober 1873. Detta datum har sedan dess ansetts vara brödraföreningens födelsedag. Mötena var välplanerade men ritual i dagens mening förekom inte. Däremot hölls minst ett föredrag av hög klass. År 1912 fastställdes nya allmänna lagar, som för första gången innebar ett officiellt erkännande av brödraföreningarna. Det innebar också en namnändring till Landskrona Brödraförening Facklan. Nästa stora händelse i Landskrona var instiftandet en S:t Johanneslogen, vilket skedde den 5 maj 1955. Logen övertog då namnet Facklan varvid brödraföreningens namn ändrades till Brödraföreningen Kronan och dess arbetsområde begränsades till graderna IV-VI.

1885 Sala Frimurarebröder Arbetar i grad I – VI. Deputationsloge 2003. Brödraföreningen Sala Frimurarebröder bildades genom att några frimurarebröder samlades för att samtala om frimureriet. De bildade den 25 januari 1885 en förening som fick namnet Sala Frimurareförening. De sammanträdde några gånger om året och föreslog då lämpliga personer att väljas in i Orden. De johannesloger, till vilka sökanden anmäldes var Den Nordiska Första i Stockholm, Polstjernan i Gävle och Södermanland i Eskilstuna. Kaptenen, friherre Måns von Stedingks valdes till ordförande den 6 december 1906 och fick i uppdrag att införskaffa underlag till stadgar för Sala Frimurareförening. Föreningen fick god hjälp med stadgar och även ritualer av Nils Christoffer Dunér, Ordförande Mästare i S: t Andreaslogen Gevalia i Gävle och ordförande i brödraföreningen Vidar. Denne var god vän med Måns von Stedingks. Hans Majestät Konung Oscar II godkände dessa nya stadgar liksom ritualerna den 15 oktober 1907, således kort före hans frånfälle. Sedan 2003 är Sala Frimurarebröder deputationsloge under S: t Johanneslogen Västmanland. Den första receptionen genomfördes i grad I den 3 mars 2003.

Brödraföreningen Kristianstad, på grund av sina förtjänster som frimurerisk författare, skulle få IX graden. Rituellt arbete förbjudet Ahlberg hade varit med vid instiftandet av brödraföreningen i Kalmar. Han hade också utarbetat ritualen för föreningen. Det är viktigt att framhålla att huvudsyftet med bildandet av föreningen var att förbereda instiftande av en loge. Kalmarföreningens sammankomster skulle inriktas på att skapa ekonomiska förutsättningar för bildande av loge, uppläsning av skrivna texter till undervisning i de tre första Johannesgraderna för yngre bröder samt insamlande av medel till nödlidande inom eller utom orden. Att genomföra reception eller annat frimureriskt rituellt arbete var strängeligen förbjudet. Föreningen sammanträdde tre till fyra gånger om året. Samlingsrummet

1886 Vidar F.d. Upsala Frimurarbröder 1886 – 1894. Ombildades 1894. Bytte namn till Vidar 1895. Arbetade i grad I – IX 1895 – 1957. Arbetade i grad IV – IX 1957 – 1994. Arbetar i grad VII – X. På 1880-talet fanns ca 60 frimurare i Uppsala. 1886 bildades föreningen ”Upsala Frimurare Bröder”, som träffades 6-7 gånger per år på någon av stadens restauranger; Gillet, Phoenix (vid Fyris Torg), Taddis (ovanpå LundeQ) eller Stadshotellet. Denna förening hade ingen egentlig ritual, eftersom Ordens ledning ansåg att brödraföreningar inte skulle vara rituella utan enbart sociala.

var helt fritt från alla, till en loge, tillhöriga rituella föremål eller prydnader. Bröderna bar band och prydnader och betjänades av två tjänande bröder från Johanneslogen i Karlskrona. Calmar frimurareförening upplöstes 1858 i och med att S:t Johanneslogen Carl konstituerades och startade.

Instruktionen granskades av Prins Oscar, som fastställde instruktionen. Logedirektoriet skulle se till att den efterlevdes. Tyvärr har denna instruktion inte kunnat återfinnas. Mycket talar för att den försvann i samband med den stora branden i Gävle 1869.

Direktoriet ovetande Här kan vi se ursprunget till våra brödraföreningar. Som sagts tidigare stiftades de första brödraföreningarna i Karlshamn och Kalmar men det ansågs vara av så liten betydelse att man inte brydde sig om att underrätta logedirektoriet utan nöjde sig med provinsialmästarens godkännande. Efter bildandet av Gefle Frimurareförening (1860) uppdrogs åt logedirektoriet att ta fram ett förslag till instruktion för föreningen. 1861 föredrogs den första av logedirektoriet behandlade instruktionen för en svensk frimurareförening för Stormästaren.

Prins Oscar beredde väg Prins Oscar, sedermera Kung Oscar II, hade ett särskilt stort intresse för denna förenings tillkomst. Han använde sin ställning och sitt inflytande till att bereda väg för föreningen. Han tog också aktiv del i utformandet av den instruktion, som låg till grund för dess

Brödraföreningarna önskade sig dock någon logeliknande ritual. På 1890-talet kom Nils Dunér att bli ledande i det Uppsaliensiska frimureriet. Han författade en helt ny ritual för föreningen, vilken fastställdes av Oscar II den 10 februari 1894, samtidigt som brödraföreningen i Uppsala fick namnet Vidar. Dunérs ritual kom att bli normgivande även för andra brödraföreningar. Brödraföreningen Vidar invigdes den 17 februari 1895 som den första frimurarenheten i Uppsala. Föreningen verkade i graderna I – IX. Namnet Vidar hämtades från den fornnordiska mytologin, vilket verkar ha varit vanligt i Uppsala under denna tid, där även icke-frimureriska sammanslutningar gavs fornnordiska namn, såsom t ex de båda studentföreningarna Heimdal och Verdandi. I och med S:t Johanneslogen Stenbockens bildande 1957 och S:t Andreaslogen Laurentius bildande 1994 har Vidars verksamhet successivt koncentrerats till de högre graderna. Föreningen är sedan 1994 en Kapitelbrödraförening som är verksam i graderna VII – X. 8

1890 Falu Frimurare bröder 1890-1913. Uppgick 1913 i S:t Johanneslogen Gustaf Wasa. Falu Frimurare Bröder bildades 1890 av den högst lysande Brodern jägmästare Fellenius vid konstituerande sammanträde den 22 februari. 1890 beslöts även att anmälan härom skulle göras till Stora Landslogen. Man hyrde en i Falun belägen byggnad, som efter renoveringsarbete godkändes för frimureriskt arbete. Vid sammankomsterna lästes instruktioner och hölls föredrag om sådant som rör frimureriet. 1890 Östersunds Frimurare Brödra Förbund 1890 – 1901. Uppgick 1901 i S:t Johanneslogen Arcturus. 1890 samlades 21 bröder för att diskutera bildandet av en frimurarsammanslutning i Jämtland. De bildade Östersunds Frimurare Brödraförbund. Från första början var man inställd på att bilda en loge men pengar saknades liksom tillräckligt många bröder. Det dröjde elva år innan brödernas strävan kröntes med framgång. 1901 höll man sin sista sammankomst och förbundet omvandlades till S:t Johanneslogen Arcturus, som blev Norrlands tredje Johannesloge.

Brödraföreningen verksamhet. Ett litet brev till Ordens kansler, presidenten von Rosen vittnar om detta. Om man skall nämna de personer som framför alla andra gjort sig förtjänta om våra brödraföreningars uppkomst och utformning, står det utom all tvivel, att Kung Oscar II och Henrik Ahlberg bör nämnas. Under de närmaste decennierna tillkom flera föreningar utan att de speciellt uppmärksammades. Att det ändå hade börjat röra på sig framgår av följande ärenden. Flera okända föreningar År 1894 vände sig ett antal bröder i Söderhamn med omnejd, vilka alla tillhörde eller utgått från S:t Johanneslogen Polstjärnan i Gävle, till denna logens ordförande mästare och bad honom utverka, att en brödraförening skulle få bildas i Söderhamn i likhet

1891 Klippans Frimurareförening

Arbetar i grad I - III. Klippans Frimurareförening startades den 12 november 1891 av ett antal intresserade frimurarebröder. Tyvärr finns inga protokoll tillgängliga från starten. Det visar sig också i senare skrifter att sådana inte förts före 1899 och starten skedde utan formellt tillstånd från Orden centralt. Den första ordföranden var förste provinsialläkare C. J. P. Sörensson, som snart flyttade till Visby, men trots det kvarstod i sitt ämbete. Ställföreträdaren bankkamrer Herman Lindgren tillträdde inte som ordinarie förrän efter Sörenssons död 2011. Av gamla protokoll framgår många detaljer från sekelskiftets sällskapsliv och tidssyn.

med de föreningar, som fanns i Falun och Östersund. Ordförande mästaren skickade ärendet vidare till Ordens kansler och bad honom utverka nådigt tillstånd till föreningens bildande. Ärendet remitterades till logedirektoriet, som förklarade att de åberopade föreningarna i Falun och Östersund till sin uppkomst, beskaffenhet och verksamhet hittills icke varit av logedirektorium kända, än mindre de stadgar, som blivit för dem till efterlevnad fastställda. Logedirektoriet hade därför införskaffat upplysningar om dessa föreningar. Dessutom hade man begärt in upplysningar om ett liknande ärende avseende Sala, vars tillvaro kommit till logedirektoriums kännedom. Hade inga stadgar Sala Frimurarebröder hade stiftats 1885. Föreningen hade inga stadgar.

Det allra första protokollet från den 16 januari 1899 förtäljer att 12 bröder deltog i sammankomsten. Till ”de fattiga” insamlades kronor 5:05 och det noterades att man vid måltiden dels ”under vanliga hedersbetygelser drack broder Sörenssons skål” dels ”efter intagen sexa och en angenäm samvaro åtskildes vid midnatt”. Vid julsammankomsten beslöts att ”till fattiga utdela 7 paketer och därtill till änkan L. 5 kr och till fröken L. likaledes 5 kr”. År 1901 firades föreningens 10-åriga tillvaro. Till Dr Sörensson i Visby sändes då ett telegram: ”Under angenämt samlif intogs gemensam sexa. Br Lindberg föreslog i några hjertliga och väl valda ord en välgångsskål för Brödraföreningens fleråriga ledare, den afhållne vännen Sörensson, hvilken skål under vanliga hedersbetygelser dracks till sista droppen.” Klippans Frimurareförening har sedan starten haft åtta ordförande. Sedan många år har föreningen sina sammankomster i FöreningsSparbankens hus. Föreningen har ett nära samarbete med de två Helsingborgslogerna och Ängelholms Frimurareförening.

De ansåg att sådana inte behövdes då föreningen endast hade som ändamål att, utan ceremoniella inslag, samlas någon gång i månaden. Logedirektoriet hade samma uppfattning. Falu Frimurare Bröder hade bildats 1890 av brodern jägmästaren Fellenius. Vid konstituerande sammanträde den 22 februari beslöts också, att anmälan om denna händelse skulle göras till Stora Landslogen. Vid sammankomsterna läste man instruktioner och höll föredrag över de frimureriska tankarna. Man iakttog även den försiktighet som Ordens lagar föreskrev. Föreningen i Östersund bildades också 1890. Konungen avslog Motsvarande föreningar hade, säger logedirektoriet, bildats förut, men då haft till syfte att förbereda bildandet av loge. ”Detta mål ligger så avlägset för

1894 Capella (Söderhamn) 1894 – 2008. Arbetade i grad I – III. Ombildades 2008 till Frimurarklubben Capella. 1894 vände sig ett antal bröder i Söderhamn till sina överordnade med begäran om tillstånd för en brödraförening som på den tiden fungerade som en interimistisk verksamhet innan man kunde ombildas till fullständig loge. Övriga frimurarförbund arbetade utan ritualer, ceremonier och symboler. Eftersom logedirektoriet inte ställde i utsikt att bröderna i Söderhamn skulle kunna bilda en fullständig loge inom överskådlig tid, avslog Stormästaren H. M. Konung Oscar II brödernas begäran. Men beslutet var formulerat på sådant sätt att bröderna ändå kunde bilda Söderhamns Frimurare Förbund 1894. Sedan gemensamma ritualer för brödraföreningar fastställts 1912 kunde förbundet avskaffa sig själv och, samma år, återuppstå i en regelmässig brödraförening under namnet Brödraföreningen Capella. Sedan 2008 har verskamheten fortsatt i form av en frimurarklubb.

Brödraföreningen de nu aktuella föreningarna, att man inte kan fästa något avseende av detta, och Direktoriet avstyrker därför bifall till framställningen från Söderhamn”. Konungen beslöt, på förslag från logedirektoriet, att avslå ansökningen från Söderhamn. Det står emellertid med blyerts antecknat, att beslutet skulle formuleras så försiktigt som möjligt, så att inget hinder skulle möta för föreningens bildande, även om Konungen inte ansåg sig kunna fastställa dess stadgar. Direktoriet ville inte heller förorda nådigt fastställande av stadgarna för de förut bildade föreningarna i Falun, Östersund och Sala. Nu är det viktigt att framhålla skillnaderna mellan dessa föreningar och våra nuvarande brödraföreningar. De gamla arbetade nämligen utan ceremonier och symboler. Som exempel kan nämnas, att det i Uppsala Frimurare Bröders stadgar i 2 § stod: ”Vid föreningens sammankomster må icke begagnas några till Frimurarorden hörande ritualer, emblemer eller dekorationer.” EOS i Lund undantaget Det fanns emellertid ett undantag, nämligen Föreningen EOS i Lund. EOS, som instiftats i Lund 1866 och som redan i sina stadgar, fastställda av provinsialmästaren för Skånska Pro-

1895 Roden (Norrtälje) (f.d. Norrtälje Frimurarförening 1895 – 1939). Arbetade i grad I – VI. Deputationsloge 1996 – 2003. Graderna I - III uppgick 2004 i S:t Johanneslogen Roslagen och Roden arbetar därefter i graderna IV - VIII. Frimureriet i Norrtälje har under de senaste tio åren genomgått stora förändringar. Man kan säga att det har

vinsiallogen, tydligt framhöll att ändamålet var att utbilda sina medlemmar till ”kunniga och vetande frimurare”. EOS har verksamt bidragit till att brödraföreningarna blivit en viktig hörnsten i det svenska frimureriet. En framstående medlem i EOS, professor Dunér, flyttade 1888 till Uppsala och blev ordförande i föreningen Uppsala Frimurare Bröder. Han ville då få samma rättigheter för Uppsalaföreningen att använda ritual och ceremonier vid sammankomsterna som man hade i Lund. Därför skrev han i december 1893 ett brev till Ordens kansler. I detta brev framhöll han att ett antal bröder bosatta i Uppsala hade slutit sig samman i en förening för att sprida frimurarljus bland föreningens medlemmar med iakttagande av Frimurarordens allmänna lagar. Vid flera tillfällen hade olika kunniga och pålästa bröder hållit lärorika och uppbyggliga föredrag. Han framhöll också att det var ett behov att ha någon komplettering till logerna. Dessa fanns ju endast i Stockholm och det var både dyrt och tog mycket tid att besöka. Man ville också framkalla den stämning som en ritual kunde ge. Föreningen hade arbetat fram ett förslag till stadgar. Brevet från Dunér avslutades

med: ”På grund härav vända sig undertecknade till Eder, Högst Uppl. Br., med anhållan, att Ni vill stadfästa dessa stadgar, eller med Edert förord medverka till deras stadfästelse. Vi veta, att det är ej ringa rättigheter, om vilka vi ansöka, men alldeles liknande hava redan i 27 år ägts av föreningen EOS i Lund, och vi våga tro, att om dess verksamhet intet annat än gott är att säga.”

skett i tre omgångar. Åren 1895-1999 var Roden en ”äkta” brödraförening med allt vad det innebar. 1996 började S:t Johanneslogen S:t Eriks ämbetsmän att genomföra receptioner i Rodens lokaler. Arrangemanget blev en succé. Under åren 1997-1999 upprepades besöken, med två besök per år. År 1999 fick ordföranden i Roden mer eller mindre ett uppdrag av dåvarande Stormästarens prokurator, att efterhöra hos medlemmarna om det fanns intresse för att Roden skulle kunna tänkas bli uppgraderad till deputationsloge. Intresse fanns verkligen och redan ett halvt år senare erhölls tillstånd att verka som deputationsloge! Den egna första reception ägde rum i september 2000. Ytterligare en milstolpe i

föreningens historia passerades. Nu var man inte ”bara” en brödraförening, utan även en deputationsloge, lydande under S:t Erik! Hösten 2003 beslutades på ett föreningsråd att skapa en interimsstyrelse för bildandet av en ny enhet i Norrtälje, alltså en ny loge. Förutsättningen var att Roden skulle vara kvar som brödraföreningförening och arbeta i andreasgraderna. Efter några möten med interimsstyrelsen och representanter för provinsiallogens ledning, skickades en ansökan in om att få bilda en ny johannesloge. Det beslutades att logen skulle få namnet S:t Johanneslogen Roslagen, detta som en pendang till Roden, vars namn betyder just Roslagen. I oktober 2004 invigdes logen av Stormästaren.

Okänd förening i 30 år Ordens kansler remitterade skrivelsen till logedirektoriet, som sa att den av sökanden åberopade föreningen EOS i Lund till uppkomst, beskaffenhet och verksamhet hittills inte varit officiellt känd av Logedirektoriet. Den hade dock existerat i nästan 30 år, och dess ordförande var Riddare och Kommendör med Röda Korset. Nu infordrade direktoratet yttrande från EOS. I detta framgår, att EOS stiftats 1866, vartill dåvarande provinsialmästaren De la Gardie inte bara lämnat sitt samtycke utan också med glädje godkänt dess stadgar och själv utsett dess ordförande. Stadgarna säger bland annat att arbetena skall öppnas och slutas enligt därtill av provinsiallogen utarbetad ritual. Med många erkännsamma ord tillstyrker logedirektoriet att föreningen

Brödraföreningen i Uppsala hädanefter skall kallas Vidar. Föreningens nya stadgar fastställs av Ordens högste Styresman. Föreningen bör emellertid inlämna ett förslag på de ritualer, vilka omtalas i stadgan, för att få dessa granskade och stadfästa. Detta skedde också och Vidars ritualer fastställdes i december 1894. Två godkända Nu hade alltså Orden fått två brödraföreningar, som någotsånär motsvarade de anspråk, som ställs på sådana: EOS, som med provinsialmästarens medgivande stiftades den 1 december 1866 (Oscardagen) och Vidar, som stiftades 1894 med stadgar och ritualer stadfästa av Konungen själv. Det är förklarligt, att EOS med någon avund konstaterade, att Vidar härigenom fått en viss förnämitet, som EOS själv saknade. EOS begärde därför att få sin stadga och sin ritual fastställda på samma sätt, vilket skedde 1897. Fram till nästa viktiga händelse i brödraföreningarnas historia skedde inget av speciellt intresse. År 1911 omtalas det för första gången att brödraföreningar visiterats på samma sätt som logerna. Samma år begärde kanslern om nådig be-

fallning, i enlighet med föreskrift i Ordens nya allmänna lagar, att ritualer för brödraföreningar måtte utarbetas. Professor Dunér fick i uppdrag att komma med förslag, vilket senare granskades av en kommitté, bestående av ordförande mästarna för de tre Stockholmslogerna, varefter det med vissa ändringar tillstyrktes av logedirektoriet. Ritualerna fastställdes den 27 april 1912. Skiftande intryck Ett viktigt dokument finner man från 1921. Visitator a latere avgav då en rapport över sina visitationer i vilken han särskilt uppehöll sig vid brödraföreningarna. Han skrev att intrycken av dessa hade varit mycket skiftande. På vissa håll hade föreningarna omfattats med utomordentlig hängivenhet, på andra hade det brustit i ledningens kompetens och anslutningens livaktighet. Såsom ett oeftergivligt villkor borde vid bildandet fordras att man, inte endast vid detta tillfälle, utan även för framtiden kunde påräkna ett inte alltför litet medlemsantal. Likaså skulle man även ha tillgång till kvalificerade ledare. Föreningarna borde underkastas tätare visitationer

1898 Nyckeln (Växjö) 1898 – 1906. Arbetade i grad I – III. Uppgick 1906 i S:t Johanneslogen Kronoberg. I april 1898 bildade provinsialläkaren A. L. Nordström, fängelsedirektören V. Engström och vice häradshövdingen H. Kreuger en frimurerisk brödraförening som fick namnet Nyckeln. Ett viktig steg på vägen mot bildandet av en frimurarloge togs 1906 då fastigheten nr 3 i kvarteret Vinaman på Kungsgatan i Växjö inköptes för ändamålet. Kostnaden var 3 000 kronor. Samma år gjordes en ansökan hos Oscar II om att få bilda en Johannesloge i staden. Ansökan bifölls och i november 1906 stadfästes kapitulationsakten.

1900 Ronneby Brödraförening Grundad 1900. Arbetar i grad I – VI. När samtalen att bilda en brödraförening i Ronneby påbörjades är obekant men logebesök på den tiden var både tidskrävande och dyrbart. Hästskjuts eller smalspårig järnväg och övernattning gällde. Under dessa omständigheter samlades ett antal bröder bosatta i Ronneby och dess närhet, i oktober 1900 till ett första protokollfört konstituerade sammanträde. Initiativtagare till sammankoms11

än Logerna. Provinsialmästarna borde hålla noggrannare kontakt med och tillsyn över föreningarna än som tydligen var brukligt. Deputationsloger Det anförda visar, hur våra föreningar, som till en början var så obetydliga, att man i många fall icke ens brydde sig om att underrätta vederbörande myndighet om deras stiftande, steg för steg har utvecklats, och utgör nu viktiga enheter inom Orden. År 1975 öppnades möjligheterna att låta brödraföreningar genomföra receptioner, det vill säga att bli deputationsloger i grad I och II. Den första brödraförening som godkändes som deputationsloge var Brödraföreningen Midnattsolen i Kiruna (1976). Den följdes sedan samma år av Brödraföreningen Aquila i Örnsköldsvik och 1981 av Brödraföreningen De Tre Blossen i Ludvika. Den äldsta nu verkande deputationslogen är De Tre Blossen i Ludvika. X

Bearbetning: LARS BILLSTRÖM Foto: KENNETH SUNDH

ten var drätselkamreren Joel Eriksson som också blev föreningen förste ordförande, ett ämbete som han hade till år 1930. År 1913 påbörjades diskussionen om föreningens heraldiska vapensköld. Sköldens förlaga blev godkänd och levererad i oktober 1915. Efter många år i hyrda lokaler uppstod tanken att förvärva en egen fastighet Tillfälle härtill erbjöds 1957 då Borgmästargården blev till salu. Köpet genomfördes gemensamt med Ronneby Fabriks och Hantverksförening. Brödraföreningen har, genom sitt delägande i Borgmästargården, tillgång till mycket bra lokaler som även av andra föreningar delvis använder. Restaurangavdelningen används mycket för privata tillställningar och Borgmästargården är ett känt begrepp i Ronneby.

Brödraföreningen

Brödraföreningarna sorterade på ort I boken Brödraföreningarnas historia finns brödraföreningar ordnade i bokstavsordning efter verksamhetsort. Där ett slutår anges innebär det att föreningen endera har uppgått i en loge, omvandlats till en loge eller fortsatt i andra grader. Ofta har man då provat på att arbeta som deputationsloge en tid. Ort Förening

Grundad år

Ort Förening

Arvika Prudentia 1956 Avesta S:t Staffan 1948 Boden Norrskenet 1919 Bollnäs Nordliga Kronan 1909 Borås Borås Frimurare Förening 1901 – 1908 Borås Den Gyllene Lågan 1967 Eksjö Concordia 1918 Eslöv Eslövs Frimurarförening 1906 Falkenberg Catena 1908 Falun Falu Frimurarbröder 1890 – 1913 Falun Dalarnes Andreas Bröder 1925 Filipstad S:t Tomas 1968 Gävle Gefle Frimurareförening 1860 – 1861 Gävle De Sju Lampor 2013 Helsingborg Frimurarföreningen Cirkeln 1873 – 1881 Helsingborg Kjell Christoffer Barnekow 2007 Härnösand Härnösands Frimurare Fören. 1902 – 1903 Hässleholm Hässleholms Frimurarefören. 1910 Jönköping Andreasbröderna i Jönköping 1913 – 1932 Jönköping Viktor Rydberg 1998 Kalmar Calmar Frimurareförening 1855 – 1857 Karlshamn Karlshamns Frimurare Brödra Förening 1847 Karlskoga Föreningsbandet 1944 Karlskrona Kronan 2007 Katrineholm Södermanlands Grip 1954 Kiruna Midnattssolen 1964 – 2001 Klippan Klippans Frimurareförening 1891 Kristinehamn Fraternitas 1949 Kungsbacka Västerhavet 1984 Landskrona Kronan 1873 Lidköping Lidköpings Frimurarebröder 1869 Lindesberg Bergslagsbröderna 1944 Ludvika De Tre Blossen 1922 Luleå Luleå Frimurarförening 1906 – 1909 Lund Frimurareföreningen EOS 1866 Mariehamn Morgonstjärnan 1975 Mora S:t Mikael 1949 Motala IIIxIII 1873 Norrköping S:t Olof 1925 Norrtälje Roden 1895 Nyköping S:t Botvid 1931 Osby Gothungia 1954 Oskarshamn De Tre Stjärnor 1952 Reftele Helios 1956 – 2004 Ronneby Ronneby Brödraförening 1900 Sala Sala Frimurarebröder 1885

Grundad år

Sigtuna S:t Per 1985 Simrishamn Frimurarföreningen Cimbris 1912 Skara Adalvard 1932 Skellefteå Arthur Edmund 1914 Skövde Skaraborgs Andreas Bröder 1921 – 1934 Sollefteå Vintergatan 1914 Sollefteå Solatuni Andreasbröder 1947 Stockholm (Bromma) Kristineberg 1982 Stockholm (Djursholm) Attundaland 1983 Stockholm (Lidingö) Gustaf Dalén 1984 Stockholm (Saltsjöbaden) Saltsjön 1982 Strängnäs Olaus Petri 1947 Sundsvall Unitas 1956 Sunne Erik Gustaf Geijer 1954* Söderhamn Capella 1894 – 2008 Södertälje S:t Ansgar 1987 Tammerfors Hans Erik Boije 2011 Trollhättan Den slutna Kedjan 1952 Uddeholm Bengt Gustaf Geijer 1954* Uddevalla Den Flammande Stjärnan 1913 Umeå Umeå Frimurarbröder 1904 – 1908 Umeå Umeå Andreasbröder 1913 – 1926 Uppsala Vidar 1886 Varberg Fyrbåken 1913 Vetlanda Njudung 1912 Visby Petrus De Dacia 1930 Vänersborg Andreascirkeln 1915 Värnamo Veritas 1912 Västervik Diorit 1910 Västerås Aros 1914 – 1958 Västerås Hertig Carl 1995 Växjö Nyckeln 1898 – 1906 Växjö Värendsbröderna 1923 Ystad Ystads Frimurarförening 1907 Åbo Erasmus 1938 Åmål Caritas 1948 Älmhult Linneus 1984 Ängelholm Ängelholms Frimurarförening 1934 Örebro Örebro Kapitelbröder 1989 Örnsköldsvik Aquila 1967 – 2012 Östersund Östersunds Frimurare Brödra Förbund 1890 – 1901 Östersund S:t Andreas Brödraförening Urania 1914 *) Föreningen flyttade från Uddeholm till Sunne år 2001 och bytte då namn. Erik Gustaf Geijer var barnbarnsbarn till Bengt Gustaf Geijer. 12

Brödrabesök

Letter gjorde fynd i Stamhusets arkiv Härom veckan kunde man se förre premiärministen i Lettland, Marias Gailis, vandra runt i vårt Stamhus. Det visade sig att han i egenskap av ordförande mästare i en loge i sitt hemland ingick i en delegation som besökte Stockholm för att studera vår Ordens arbete.

ftersom den finska Storlogen för Fria och Antagna Murare, F.& A.M., sedan två år tillbaka är verksam på Igelsta gård, frimurarhuset i Södertälje, med Logen Telge 169, fanns det ett stort intresse hos delegationen att göra ett besök där. Man ville se hur olika system kunde samarbeta i samma lokaler. Den som guidade gruppen var Björn Håkansson från Stockholm som är väl

Terra Mariana eller Maras Zeme på lettiska, är namnet på boken som skänktes som gåva till St. Erik Det är en ny andra upplaga av en bok som gavs ut i begränsad upplaga 1888. Den är sammanställd av polskättad katolsk adel i Latgale, det vill säga östra Lettland, som ville visa upp de allra finaste kyrkorna, skulpturerna och annan religiös konst och heraldik i ett album med illustrationer av dåtidens främsta konstnärer i Baltikum. Boken liknar lite och har ungefär samma ställning i Lettland som boken Suecia Antigua har i Sverige. Mottagaren av verket 1888 var påven och det är med specialtillstånd från Vatikanen som den åter tryckts i en andra och mycket begränsad upplaga i år. Några av illustrationerna i boken kan beskådas på denna länk: http://www.lu.lv/zinas/t/29420/

bekant också med det lettiska frimureriet efter flera besök i loger där. Ledare för den lettiska delegationen var storintendenten, Rauls Velins, med grad 33, motsvarande Riddare och kommendör med Röda korset i vårt system. Igelsta intressant I delegationen ingick också den lettiska storsekreteraren Maris Skrastins

Klicka på bilden uppe till höger så öppnar sig en liten serie på sex bilder. Bildserien kommer från när Lettlands Nationalbliotek, som beställde andra upplagan, skänkte ett exemplar till Lettlands Universitet. Boken har även skänkts med stor pompa och ståt till några av grannländerna och det finns länkar som visar när presidenter ger och tar emot boken. Bokens illustrationer täcker in katedraler, konst och heraldik med religiös anknytning under en period av 702 år sedan år 1186, femton år innan Riga grundades av biskop Albert i Tyska Orden. Frimurarbröderna i Lettland har på kontaktvägar tillförskansat sig några exemplar av verket. Det säljs naturligtvis inte i vilken bokaffär som helst.

som var ett tydligt bevis för att olika enheter kan samarbeta. Han har nämligen även ett ämbete i en johannesloge, Pie Zobenal, vars ordförande mästare, Andrejs Cinis, också var en av besökarna. Vad man tyckte var intressant med Igelsta gård är att den är byggd för att kunna användas i olika grader av olika system. – En utmärkt modell för hur man planerar och vid byggandet av nya enheter för frimureri, kommenterade den lettiske heraldikern Jacob Lalander. Arkiven besöktes Rauls Velins är författare till boken om frimureriets historia i Lettland. Därför var han mycket intresserad av arkiven i Stamhuset där ledamoten i vår Ordens nämnd för arkiv, bibliotek och museum, överarkivarie och överbibliotekarie Ulf Åsén tog emot och guidade runt i källarvalven tillsammans med Peter Bernett som hjälpte till att tolka. Till besökarnas förtjusning hittade man korrespondens mellan Lettland och Sverige från 1930-talet. Dessutom en avsevärd mängd avskrifter av frimurarrelaterat 1700-talsmaterial gjorda i början av 1930-talet efter originalhandlingar i lettiska arkiv. Mycket av arkiven i Riga och andra lettiska städer förstördes under Andra världskriget. Förnämlig bok Naturligtvis ingick visning av Stamhuset i besöket och ett logebesök. Det blev S:t Johanneslogen S:t Erik som besöktes och i samband med middagen efteråt överlämnade gästerna en unik gåva till logen. Ett nytryck av en bok som togs fram som gåva till påven år 1888, men som nu med tillstånd av Vatikanen finns nytryckt i en mycket begränsad upplaga. X Sammanställning: LARS BILLSTRÖM

Brödraföreningen

Sju brödraföreningsfrågor En provinsialmästare är den som har det fulla ansvaret för arbetet i ”sina” brödraföreningar. Han är den man diskuterar med om man vill starta en ny brödraförening och är också den man vänder sig till om det uppstår problem i verksamheten. Frimuraren har ställt sju likalydande frågor om brödraföreningar till tre olika provinsialmästare som ansvarar för fördelningar med stora olikheter i de geografiska och demografiska förutsättningarna för brödraföreningar. Ditt råd för att driva en framgångsrik brödraförening! – Undervisa med hög kvalitet, rekrytera bröder och främmande sökande, ta hand om bröderna! Informera bröderna löpande om vad som är på gång i föreningen.

Christer Persson, Skånska Provinsiallogen: Vad ser du som brödraföreningens viktigaste uppgift? – Man kan inte säga den viktigaste uppgiften i singularis, viktigaste uppgiften är tvådelad: undervisning och rekrytering. Båda är lika viktiga för en framgångsrik verksamhet. Undervisningen är viktig för att bröderna skall kunna fördjupa sig i graden, något som logerna sällan hinner med att erbjuda eftersom de är fokuserade på att recipiera bröder. Rekrytering av såväl bröder som främmande sökande är en förutsättning för föreningens överlevnad. Underlåter man detta under en längre tid finner man plötsligt att vår medelålder nu är så hög att det inte längre är attraktivt för unga bröder att bli medlemmar.

Finns det några orter i din provins där du gärna ser att det bildas en ny brödraförening? – Inom andra fördelningen finns det vita fläckar, som vi tittar på, men inget nära förestående. Inom vår geografi är vi väl försedda med brödraföreningar, som erbjuder undervisning i olika skeden. Vi har nio föreningar som undervisar i grad I-VI eller I-III, en förening undervisar i alla grader I-X, två deputationsloger, två andreasföreningar och två kapitelbrödraföreningar.

Har du rent av brödraföreningar i din provins som planerar att bli loger? – Att omvandla en brödraförening till loge kräver en stor insats och det skall finnas ett stabilt underlag för rekrytering av främmande sökande. Vi har diskuterat ombildningar till deputationsloger, som kan vara ett första steg mot ett bilda en loge. Så länge de aktuella föreningarna levererar främmande sökande till näraliggande loger är det inte aktuellt. Varför är du själv medlem i en brödraförening? – Som provinsialmästare hade jag önskat att jag kunde vara medlem i alla brödraföreningar inom fördelningen, men det går ju inte. Jag är medlem i KCB, Kapitelbrödraföreningen Kjell Christopher Barnekow, eftersom jag vid föreningens bildande var ordförande mästare i S:t Johanneslogen Kärnan och ivrig tillskyndare till föreningens tillkomst. KCB har berikat verksamheten i Helsingborgs frimurarsamhälle genom att man där numera kan delta i sammankomster från grad I till IX och så småningom även grad X.

Ditt bästa råd till en broder som vill starta en brödraförening! Hur gör han? – Han knyter en grupp till sig och bildar först en klubb. Då ser man vilket intresse det finns i området och utifrån det kan man planera vidare. Du kan starta en klubb med en mycket låg budget.

Hur är det med frimurarklubbar i din provins? – I andra fördelningen har vi tre klubbar med helt olika profil och inriktning. Ytterligare någon är under bildande. Klubbarna arbetar fritt och utan krav på ritual, vilket gör att man kan formulera sin verksamhet mycket fritt så länge man håller sig inom de gränser som Orden sätter upp. X

Vad ser du som brödraföreningens viktigaste uppgift? – Att ansvara för rekrytering av nya medlemmar i det område de verkar och ta ansvar för medlemmar som bor där! Brödraföreningar är ett måste om vi skall täcka in en hel geografisk fördelning.

Ditt råd för att driva en framgångsrik brödraförening! – Aktiv ordförande och ämbetsmän som är engagerade och som är beredda att jobba för att nå framgång. Det krävs att man avsätter tid!

Bo Ryderfelt, Värmländska Provinsiallogen: 14

Finns det några orter i din provins där du gärna ser att det bildas en ny brödraförening? – Nej! Inte i dagsläget.

Brödraföreningen

till tre provinsialmästare samverkan kan ske på många olika sätt. Ett konkret sätt är tvärgrupper med medlemmar från olika enheter.

Peter Westrup, Svea Provinsialloge: Vad ser du som brödraföreningens viktigaste uppgift? – Du finner svaren i OAL. Det finns flera uppgifter där: Rekrytering-Utbildning-Transport men även Intern Caritas även om denna inte står upptagen där. Såsom viktiga länkar i den frimureriska kedjan mellan olika enheter. Utmaningen här är hur vi mäter om enheten uppfyller dessa viktiga uppgifter. Idag kan vi kanske försöka generellt säga att man uppfyller punkterna Utbildning och den Interna Caritas medan punkterna Rekrytering och Transport inte känns lika angelägna. Emellertid är rekrytering mycket viktig för Orden och enheternas fortlevnad. Missar man här kan man riskera problem längre fram. Transport är mer viktig än man tror då man talar om omsorg bland bröderna och möjlighet att stärka kedjan mellan bröderna inom enheten och mellan enheterna. En viktig uppgift för brödraföreningarna är också samverkan mellan enheterna då detta kan stärka både enheten och bröderna. Denna

Ditt bästa råd till en broder som vill starta en brödraförening! Hur gör han? – Samråd med loger i din närhet och skaffa dig kunskap om det område där du tänker starta en Brödraförening! Har du rent av brödraföreningar i din provins som planerar att bli loger? – Nej, inte idag.

Ditt råd för att driva en framgångsrik brödraförening! – Mitt råd att försöka driva en framgångsrik brödraförening till en ordförande: Du måste sträva efter en närhet till bröderna det vill säga kontakt med alla, lyssna och formulera en vision för föreningen. Bryta ned denna i konkreta korta och långa mål. Sälja in denna bland bröderna genom att motivera och förklara. Sprida frid enighet och glädje i föreningen. Ta upp både positiva och negativa sidor med verksamheten på ett sakligt sätt för diskussion. Skapa en Vi-känsla bland bröderna att vara ödmjukt stolt över och agera som ett gott föredöme när det gäller Caritasfrågor. Finns det några orter i din provins där du gärna ser att det bildas en ny brödraförening? – Ja det finns det idag. Det kan finnas olika skäl och förutsättningar att starta en brödraförening. Ditt bästa råd till en broder som vill starta en brödraförening! Hur gör han? – Börjar diskutera först inbördes vilka förutsättningar som finns idag och imorgon. Ta sen en diskussion med provinsialmästaren och testa om förutsättningarna håller.

Varför är du själv medlem i en brödraförening? – Jag är medlem i två brödraföreningar. Erik Gustaf Geijer, EGG, i Sunne och Cimbris i Simrishamn. Skälet till medlemskap i EGG är att brödraföreningen tidigare låg i Uddeholm och då hette Bengt Gustaf Geijer och i den var min far medlem och många av hans vänner i brukssamhället Uddeholm. Med andra ord av nostalgiska skäl! 15

Har du rent av brödraföreningar i din provins som planerar att bli loger? – Bra fråga. Inte idag men det kan inte uteslutas att det kan finnas funderingar åt det hållet. Genom att bli loge eller deputationsloge kommer rekryteringsfrågan mer i fokus vilket kan innebära att man lättare får in yngre bröder än idag vilket i sin tur kan innebära att man säkrar enhetens framtid på sikt. Varför är du själv medlem i en brödraförening? – Att vara medlem i en brödraförening är att man har en närhet och kontaktnät till ett antal bröder som man känner en speciell gemenskap med genom årens lopp. Någon gång kanske man var ämbetsman där och fick ett förtroende som man värdesatte högt. Man trivs att träffa dessa gamla vänner och bröder då de blivit en viktig del av ens liv. Hur är det med frimurarklubbar i din provins? - Inom första fördelningen har vi ett antal klubbar som sprider det frimureriska intresset utan att genomföra rituella sammankomster. Deras kopplingar till andra enheter kan vara mer eller mindre stark utifrån vilka förutsättningar dessa arbetar under. De kan var ett första steg i att senare skapa en brödraförening om de rätta förutsättningarna kan uppstå. X

Vid mina besök i EGG träffar jag många bröder som jag tidigare träffat under min uppväxt i Uddeholm. I Cimbris är jag medlem eftersom vi har ett hus på Österlen och det gör att jag/ vi deltar i deras sommarträff och om jag är där när de har sammankomst går jag givetvis på den. Hur är det med frimurarklubbar i din provins? – Vi har en i Askersund. X

Brödraföreningen ”Syns man inte så finns man inte” transkriberas i Strängnäs:

Syns man inte som brödraförening – så får man inga nya medlemmar Frimuraren fick ett tips: ”Skriv om Brödraföreningen Olaus Petri i Strängnäs, det är Ordens bästa brödraförening”. Ett sådant tips måste ju följas upp, även om man inser att tipsaren knappast kan ha besökt och jämfört alla våra närmare 70 brödraföreningar. Vi blev dock mycket imponerade efter ett besök.

rdföranden Rutger Simonsson säger att man väl har samma utmaningar som alla andra brödraföreningar, men att man under åren har arbetat fram rutiner och en organisation som gör att varenda medlem känner sig delaktig och hemma i föreningen. Inom kort kommer man att skriva in sin 500:e medlem. Rutger berättar om

en verksamhet som kan fungera som mönster för andra brödraföreningar: 60 aktiviteter om året – Det är många faktorer som spelar in. Först och främst bygger framgångarna på engagerade medlemmar. Inte bara under sammankomsterna en gång i månaden utan lika viktigt tiden mellan dem, berättar Rutger.

Ett arbetsår innehåller cirka 60 olika schemalagda aktiviteter utöver sammankomsterna. Dessutom anordnas utflykter och resor, besök i andra enheter, aktiviteter med damer och mycket annat - framför allt medlemsvården. Den sociala kontakten prioriteras. Minst en gång i månaden har man kontakt med varje medlem, på möten eller via telefon. Varje broder som fyller jämnt uppvaktas exempelvis med blommar. Rutger lyfter fram ett par viktiga punkter.

Foto: Alf Görsjö

Telefonväktare – Före varje sammankomst har vi aktiva telefonväktare som ringer upp varenda en av våra för tillfället 146 medlemmar. Det har vi haft sedan 1965 och medlemmarna är fördelade på 15 telefonväktare. De för ett socialt samtal om hälsan och annat, påminner om sammankomsten, och frågor om de ska hjälpa till med transport. Ingen känner sig utanför och resultatet är en hög besöksfrekvens. – Men det är alltid några som inte kan närvara och därför direkt efter varje sammankomst skickar vi ut vårt medlemsblad, OlP-nytt, till alla, där vi berättar om sammankomsten och annat nytt i föreningen. Det innebär att alla känner sig delaktiga. – Vi har också regelbundet OlPluncher varje månad där den som inte kunde komma på sammankomsten, ändå kan träffa bröderna. Därutöver arrangerar vi studieaftnar ett antal gånger om året. Räknar vi med resor, utflykter, logebesök och annat blir det sammanlagt närmare 40 tillfällen på ett år där alla kan vara med. Vid föreningens högtidsdag i år förärade förste vice ordföranden Jan Heiniö, till höger, ordföranden Rutger Simonsson med föreningens frimurarkors.

Grafisk årsschema Rutger visar upp ett grafiskt schema över 2015 som väl illustrerar alla aktiviteter. Där finns också möten med föreningsrådet och kanslirådet samt ämbetsmannamöten och andra ”administrativa möten” inprickade. Man ser effektiviteten i föreningens verksamhet. – Det handlar inte bara om att ha sammankomster och äta en bit mat tillsammans. Vi bygger broar och arbetar intimt med logerna i Eskilstuna, Södertälje och Västerås. Till alla tre kör man på cirka 45 minuter. Vi fångar regelbundet upp bröderna i Strängnäs och kör dem till någon av orterna för sammankomster där. Ibland kan det bära av till Stamhuset i Stockholm också. Syns man så finns man – När det gäller rekryteringen tar vi fasta på: ”Syns man inte så finns man inte” och då blir det inga nya medlemmar. Samma gäller också vår Caritas. Vi delar ut minst 10 000 kr per år av våra barmhärtighetsmedel. Då ser vi alltid till att lokala medier uppmärksammar det. ”Syns man så finns man” och vi blir något intressant att söka medlemskap i. – En av de viktigaste uppgifterna för en brödraförening är ju att rekrytera på hemmaplan. När vi får kontakt med presumtiva bröder för vi samtal som oftast mynnar ut i reception i någon av de närliggande logerna. – Man brukar prata om en frimurares ”moderloge”. I Olaus Petri vänder vi på det. Alla frimurare bör vara medlem i sin ”moderbrödraförening” utöver medlemskapet i en loge. Femårsplan – Något som vi i Strängnäs tycker är viktigt är att ständigt följa upp verksamheten. Det gör vi bland annat på studieaftnarna där föreningsrådet får återkopplingar om våra aktiviteter från medlemmarna. Vi har ett levande dokument i en femårsplan med 12 punkter som handlar om vad vi ska göra för att utveckla vår brödraförening. - Utgående från planen stämmer vi regelbundet av, punkt för punkt, vad vi har lyckats med och vad vi fortsatt behöver lägga energi och förbättra oss på. – Några av punkterna handlar gi-

Foto: Olaf Juell-Skielse

Brödraföreningen

Delar av ”Röster från öster” underhåller bröderna i Olaus Petri i Strängnäs.

vetvis om vår yttre och inre Caritas, men här finns också utbildning av bröderna, vad vi gör för yngre bröder/rekrytering, hur vi medieprofilerar oss och mycket annat som ekonomi, ITutveckling, säkerhet för inventarier, för att nämna några. En viktig punkt är kanske nr 10 som har rubriken ”Rutiner i verksamheten med syfte att förbättra och förenkla”.

Tips – Ett tips till alla andra brödraföreningar: Det är lätt att glömma bort vad vi är till för, så då och då är det bra att gå till grunden och läsa § 17 i OAL, Ordens allmänna lagar, avslutar Rutger. X Text: LARS BILLSTRÖM

Ett grafiskt schema med alla fasta aktiviteter under ett år inplanerade är en del av Strängnäsbrödraföreningen Olaus Petris framgångar.

Brödraföreningen

Att Västervik är den frimurartätaste delen av Sverige är man med rätta stolta över. Olof Nimhed visar att man därför fick lokaltidningens uppmärksamhet.

Loger och brödraföreningar – syskon eller bara halvsyskon? För några år sedan diskuterades brödraföreningarnas namn och existens i Frimuraren. För och emot luftades med rubriker som ”Byt namn på brödraföreningar”, ”Låt brödraföreningarna vara”, ”Begreppet brödraföreningar” och ”Brödraföreningarna en god rekryteringsgrund”.

n av de flitiga debattörerna var Olof Nimhed, då O, ordförande, i Brödraföreningen Diorit, Västervik, ett ämbete som han hade i 11 år. I dag är han sedan 2011 OM, ordförande mästare, i S:t Johanneslogen Eystrasalt, också den enheten i Västervik. Han om någon borde kunna se problemställningen utifrån båda sidor. Hur är det med syskonkärleken? Frimuraren bad om en intervju:

– Beskriv konkret skillnaden mellan att vara O i Brödraföreningen Diorit och att vara OM i S:t Johanneslogen Eystrasalt. – Konkret kan jag inte men jag kan ta en väg runt via mitt riddarnamn Eques a scientia crescenta (riddare av växande kunskap), men det betyder inte att jag har fullständig kunskap utan att jag vill låta den växa. Därför kände jag mig inledningsvis hemmastadd i brödraföreningens 18

värld och att få leda en verksamhet som sysslar med förkovran var alldeles underbart. I det läget kände jag också att arbeta i loge med receptioner var en repetitiv sysselsättning och kanske inte fullt så charmfull och utvecklande som arbetet i en brödraförening, men att så bli OM gav mig en positiv överraskning. Det jag inte hade räknat med var den omedelbara kontakten med re-

Brödraföreningen cipienten som man får uppleva som OM. Det betyder att arbetsuppgiften i aktiv verksamhet ser annorlunda ut. Som OM får man koncentrera sig på andra och mer vägledande frågor. Men jag tycker inte att man skall överbetona OM-rollen i logearbetet Det är mer som ett instrument och alla delar av det måste fungera för att det skall bli en bra och väl genomförd loge och en viktig upplevelse för recipienten. – Detta gäller också i brödraföreningarna men det finns en artskillnad i någon mening. Jag uppfattar det som att det är betydelsefullt att recipienten får uppleva logens genomförande på rätt sätt. Det kan man tycka även i brödraföreningen men där kan ju alla ritualen från början och kanske tål smärre fel. – Den svåra frågan är att värdera receptioner och utbildning. Behöver de inte varandra? – Jo, absolut. Jag vill inte på något sätt förringa uppgiften att syssla med förkovring i brödraföreningar, att fylla på kunskap och att utveckla den. Där kände jag ju inledningsvis att detta var mitt fält. – Hur kan man kvalitetssäkra talmanstal, ämbetsmannainsatser och föredrag? Detta är en av utmaningarna för OM. Det ligger ju i hans arbete att se till att recipientens upplevelse av receptionen blir maximal. Det betyder att det är oviktigt om man talar utantill eller inte. Det viktiga är skapandet av upplevelsen för recipienten. Det är en teambildningshistoria detta. – I debatten för några år sedan som du och Christer Holmgren och några andra deltog i, fördes det också fram att det skulle kunna finnas brödraföreningar även i de grader man hade loge. Är detta något som du skulle kunna ställa dig bakom? – Ja det tycker jag är en klok tanke därför att det är detta med instruktionsloger där man bryter ut delar ur det rituella arbetet kanske kan fungera men det borde kanske formaliseras lite mer och det är möjligt att brödraföreningar skulle kunna ta över den uppgiften och sätta en annan status på den.

På skölden kan man läsa Olof Nimheds inställning till kunskap: Eques a scientia crescenta - Riddare av växande kunskap.

– Jag vill inte heller ifrågasätta de fina studieaftnar och kurstillfällen som man har. De lokala förhållandena måste väl nästan få styra. Men att man i framtiden måste lägga allt mer vikt vid detta det tror jag kommer att vara uppenbart. Inte minst därför att förkunskaperna exempelvis i bibelkunskap inte blir större för att uttrycka det försiktigt och för att man skall förstå vår tankevärld måste det nog hanteras redan från johannesskedet. Jag tror att där kommer brödraföreningarnas roll att växa. – Sedan gammalt finns det en utvecklingslinje som bygger på att man börjar med en frimurarklubb, och satsar på att bli loge i framtiden. Detta skulle förändras så att brödraföreningarna skulle få leva ett eget liv. – Jo men absolut, Ordens Allmänna Lagar innehåller faktiskt en sådan utvecklingstanke, inte minst när det gäller frimurarklubbar. Det har vi en inom vårt frimurarsamhälle, och att den skulle ha som mål att bli loge det ligger inte inom rimlighetens gränser. Istället har man helt andra uppgifter. Det är förkovran, organisation av resor till loger och brödraföreningar. Det är 19

brödragemenskap – sådant som gör att man kan hålla ihop bröder inom ett geografiskt område. Den delen av frimurarklubbens målsättning sympatiserar jag med. – Hur tror du att brödraföreningar kommer att verka om några år? – Jag tror att arbetsuppgifterna kommer att bli större. Man måste helt enkelt förmedla kunskaper som tidigare var självklara för dem som trädde in i Orden. Man kanske inte kan kalla det Bibelskola men det handlar ändå om kunskapsområden som man måste ha, för att kunna förstå vårt språk och våra tankegångar. – Kanske till och med existentiella diskussioner kring detta och det är ju en sida. Det andra är ju om brödraföreningarna skall få den legitimitet och den status som de bör har och då är frågan om inte de skall kallas instruktionsloger till namnet så att de blir förstådda och inte blir ett bihang eller en andra klassens verksamhet. Det är viktigt att brödraföreningarna får den status och respekt i vår verksamhet som man förtjänar. X Text och foto: KJELL MAZETTI

Brödraföreningen

Goda ord och dikter i frimurarvandringen Många frimurare bakåt i vår historia har varit upphovsmän till flera av våra kända och kära dikter, psalmer och sånger. Ett givet ämne för föredraget i en brödraförening. Göran Åstrand skrev och höll föredraet i Brödraföreningen Saltsjön. Föredraget, som här är kraftigt nerkortat, inleddes med en psalm:

läns över sjö och strand stjärna ur fjärran, Du som i Österland tändes av Herran. Stjärnan från Betlehem leder ej bort men hem. Barnen och herdarna följa dig gärna, strålande stjärna. Vad har nu det med frimurarvandringen att göra: Ja, allt. Ledstjärnan, målet, avståndet, hoppet och hägringen. Vandringens mening och mål: ”Gånga från lamm och hem, sökande Eden, Stjärnan från Betlehem visar dem leden. Fram genom hindrande jordiska fängsel, hän till den hägrande lustgårdens stängsel.” Recipierade 1865 Frimuraren Viktor Rydberg som skrivit Gläns över sjö och strand recipierade 1865. Han har skrivit många värdefulla dikter. Tänk nu på att han var frimurare när ni hör denna välkända dikt: Kantat vid jubelfestpromotionen i Uppsala 6 september 1877. ”Ur nattomhöljda tider emot ett mål fördolt för dig O mänsklighet du skrider i sekler fram din ödesstig! Din dag är blott en strimma som lyser blek och matt – Se framom henne dimma och bakom henne natt! Och släkten där du tågar, i öknen segna ned Och bävande du frågar: allsmäktige vart bär min led?” Frimurardikter Frimurardikter redovisades i en vacker skrift som Orden gav ut vid sitt 350 års jubileum 1985 ”Media morte in vita sumus”. Sammanställningen av dikterna gjordes av frimuraren Bo Setterlind. Forskningslogen Carl Fredrich Eckleff gav dessutom 2002 ut frimu-

rardikter ”Steg för Steg” som Bo Setterlind skrivit. Mer om honom längre fram i texten. ”En frimurares lif” Ärkebiskopen och frimuraren Johan Olof Wallins tal i frimurarhuset i Stockholm den 28 februari 1830 är magnifikt, skickligt och förvånansvärt modernt. Han hade recipierat 1806. Så här börjar han: ”Hvad är en frimurares lif ? På en gång hemligt och uppenbart. Dess rätta väsende, huru låter det sig uttala? Och huru låter det sig ändå förtiga? Ville man söka en benämning, som uttrycker dess betydelse för verlden, skulle den kanske ej olämpligen heta en vältalig tystlåtenhet”. Så fortsätter han: ”Tyst vare din gång, vältalig din gärning. Och vill Du veta hennes namn du verld, som oftast mer nyfiken än tacksamt efterfrågar det godas okända ursprung, välan! så igenkänn i henne och vörda den stilla fortgående, oförgängligt verksamma, vältaligt tystlåtna, äkta frimurardygden!” ”Med vältalig tystlåtenhet vandra de ut på fridens och sanningens vägar förakta de fåfänglig ära, orättfärdigt gods och smickret som smädelsen. Guds och samvetets bifall är dem nog, och äran för ett vinkelrätt arbete skänkes dem här i broderskretsen. Med vältalig tystlåtenhet vandra de ut på fridens och sanningens vägar; okända, obesjugna, anspråkslösa vandra de: men ehvar de vandra, der får den svage stöd, den vilseförde ljus, och nöden hjelp; der läkes det blödande hjertat, der återknytes det slitna brödrabandet, der tillrättavisas det obilliga omdömet, der stillas det otåliga knotet, der trifves frid och lycka, glad möda och måttlig glädje, godhet utan skrymtan och trohet utan svek, broderlig kärlek och allmänelig kärlek...” 20

Bättre kan det inte sägas än för 187 år sedan av Johan Olof Wallin, som av Esaias Tegnér fick det vänliga omdömet: ”Du skald som få, Du talare som ingen”. Wallin har också skrivit: ”Jordisk oro viker för den frid som varar Graven allt förliker, himlen allt förklarar” Orden står också på hans gravsten på Norra begravningsplatsen i Stockholm Anders Odel, som recipierade 1751, är mest känd för Sinclairvisan men har också skrivit en mycket fin frimurardikt: ”I detta obekanta land har en frimurare sin hand i hårda marmorn visat/ På det så länge världen står skall denna Orden år från år allt mer och mer bli prisad. I snö och regn/ i köld och frost och alla tiders skarpa rost skall denna stoden bära ett vittne om det ädelmod som finns i all frimurar-blod och tala om dess ära” Frimuraren Olof von Dalin, mest känd för sin historiebok ”Sagan om hästen”, recipierade 1752. Han har skrivit: ”Tvenne vägar kan man vandra; en bland världens nöjen går Genom motgång går den andra/ i den store Hjältens spår Vandringsman/ den förra leder till fördärv/ fast han är skön; men den andra dig bereder, för din möda evig lön.” Erik Gustaf Geijer, recipierade 1809: ”Ensam i bräcklig farkost vågar seglaren sig på det vida hav; Stjärnvalvet över honom lågar nedanför brusar hemskt hans grav; Framåt! så är hans ödesbud; och i djupet bor/ som uti himlen / Gud” Frans Michael Franzén, som recipierade 1811, har skrivit ”Bereden väg för

Brödraföreningen Herran” och andra välkända psalmer. En av dem handlar om vandringen: ”Den korta stund jag vandrar här, vad fruktar jag och klagar?”

Ledda av Mästaren fortsätter vi, Det är som att se” Eller i en dikt som heter ”Ske allt så!” Fatten nu varandras händer, Bröder under nattens stjärnor Verket slutas med en sång, Stark och skön är Brödrakedjan Som omsluter hela Jorden, och vår Loge på samma gång

Paul Nilsson recipierade 1909. Hans psalm kallas ”frimurarpsalmen”: ”Se vi gå upp till Jerusalem i heliga fastetider Att skåda hur Jesus Krist, Guds son, i syndares ställe lider” Och senare i psalmen: ”Se vi gå upp till Jerusalem, till staden den evigt klara Oss Frälsaren sagt att där han är/ vi skola med honom vara” Biskopen och frimuraren Nils Bolander recipierade 1931. Han har i en dikt kritiserat kyrkans förändrade attityd: Så här talar en stridsman: ”Kristendomen var ett örnevangelium, sprunget ur den högsta klippspetsens näste på blanka störtflyktsvingar: Men vi tuktade dess djärva fjädrar/ rätade fackmässigt ut dess rovdjursnäbb och se – det blev en svart fågel/ en pratsam och tam korp.” Carl Wilhelm Böttiger var farfar till förutvarande Stormästarens prokurator Lars-Erik Böttiger, medlem i Saltsjön på sin tid. C W Böttiger har gjort texten till sången ”O hur härligt majsol ler”. Skalden Hjalmar Gullberg formulerade i dikten Den tänkande lantbrevbäraren de uppfordrande orden: ”En hungrig mätta och törstig läska så borde väl min uppgift ha sett ut Jag går omkring med ödet i min väska fast i förseglat konvolut”. Dikten slutar med raderna ”och till det bästa ordna allt”! Slutligen frimuraren Bo Setterlind som recipierade 1952. Jag hade förmånen att räkna honom som vän. Vi möttes under arbetet med den nya psalmboken. Han var en av psalmförfattarna, jag var ordförande i Kyrkomötet och den som skulle klubba och stadfästa psalmerna. Bo var en lysande skald. För allmänheten mest känd för orden till ”Du är den ende”. Jag börjar med hans psalm 303: ”Det finns en väg till himmelen, en väg till Guds Jerusalem

Alla bröders glada röster, tacken Mästaren i Öster Honom som är trefalt stor! All konungslig konst är slutad Enighet och frid och glädje, råde här, där Ljuset bor”

Göran Åstrand höll föredrag i sin brödraförening.

Den vägen är den helga tron, på Jesus Krist, Guds egen son Det finns en väg till Herrens bön Som Jesus själv den strålar skön Vad ingen sett, vad ingen hört, det har Han in i tiden fört. Och vill Du själv den vägen gå, så är hans ord att lita på Men tvivla ej, allenast tro, det går en bro från tro till ro Det finns en väg till himmelen, en väg till Guds Jerusalem Den börjar här, den börjar nu, var än den går, den går till Gud” En dikt har han kallat ”Full midnatt”: ”I natt är det fullmåne och blå snö på marken Stjärnor faller från träden som speglar sig i snön I en annan dikt på fyra rader är underfundigt klok: En fisk i ett isblock: Kristus i teologin Vågar knappt tänka tanken: Vad händer om isen smälter” Eller ”Himlens hav har ingen strand bara ljus” Eller Med dödens bindel för våra ögon famlar vi i mörkret Plötsligt blir allting annorlunda Någon som känner vägen har fattat vår hand och går före oss 21

Eller ”Glöm inte stjärnorna Bröder! Hör deras lovsång till Gud Tron i vårt inre de föder, Natten är Skaparens Gud! Glöm inte stjärnorna Bröder! Skaparens största bedrift, Än deras vittnesbörd glöder, klart som Den Heliga Skrift” Eller här ur en dikt som heter ”De Bevakande Bröderna”: ”Här en bild av fägringen i tiden, Samvetet, Förnuftet, tvenne Bröder Än med blicken riktad rakt mot Öster, tar emot sin Mästares befallning Än med draget svärd på Mästarens tecken, vandra före till den plats i mörkret Där beslutet fattas inför Ljuset” Och till sist. När Bo Setterlind läste denna dikt lät han i sista raden handen göra en rörelse som den man gör när man sår, med andra ord när man skapar liv. ”Det gick en gammal odalman och sjöng på åkerjorden Han bar en frökorg i sin hand och strödde mellan orden För livets början och livets slut sin nya fröskörd ut Han gick från soluppgång till soluppgång Det var den sista dagens morgon Jag stod som harens unge när han kom Hur ångestfylld jag var inför hans vackra sång! Då tog han mig och satte mig i korgen Och när jag somnat började han gå Döden tänkte jag mig så.” X Text: GÖRAN ÅSTRAND

Passion for homes Fastighetsmäklare i samverkan Välkommen till den Personliga Begravningsbyrån. Vi hjälper er med allt inom begravning, gravsten, transporter, familjejuridik och försäkringar. Har jour dygnet runt

Hos oss förvaras Malmö Frimurarsamhälles bårtäcke Välkommen

Br oder Peter och broder Jan

Bröder i såväl söder som norr anlitar auktoriserade fastighetsmäklaren brodern Bo Lingserius 08 - 23 70 00 eller 070 - 723 10 40 www.remaxsverige.se www.boetgruppen.se

Mariedalsvägen 66, 217 61 Malmö. Telefon 040-30 18 09 dbb@davidshallsbegravningsbyra.se www.davidshallsbegravningsbyra.se

Årets Bjäreträff samlade 150 bröder För 18:e gången i följd träffades bröder av alla grader till en sommarlunch med föredrag av Ordens Stormästare Anders Strömberg och provinsialmästaren Christer Persson.

ytt för i år var att träffen genomfördes i anrika Margretetorps Gästgifveri på sydsidan av Hallandsåsen. I välkomnandet skickades broderliga hälsningar till Max Lotzke som startade Bjäreträffarna på sin hästgård vid Kungsberget i Båstad.

Traditionsenligt informerade Ordens Stormästare om aktuella ärenden inom Orden, och provinsialmästaren presenterade kommande aktiviteter i 2.Fördelningen och Skånska Provinsiallogen.

Traditionsenligt besökte Stormästaren Anders Strömberg Bjäreträffen även i år. Här till vänster vid sidan av Carl-Bertil Eiman.

Varma applåder Stormästaren Anders Strömberg berättade att han under året hade fullföljt sina besök i Ordens samtliga loger och föreningar – en upplysning som möttes av spontant jubel och varma applåder. I samband med årets Bjäreträff uppvaktades broder Carl-Bertil Eiman med guldpåse för uppnådda 90 års ålder. Broder Carl-Bertil tackade alla bröder för den gemenskap han fått uppleva som Frimurare under många år. Nästa träff Nästa Bjäreträff kommer att arrangeras torsdagen den 4 augusti 2016 Mingel med förfriskningar kl. 12:00 Lunch med presentationer kl. 13:00 Plats: Margretetorps Gästgifveri. Stormästaren och provinsialmästaren med flera kommer att medverka även nästa år. Anmälan kan redan nu göras till: Kjell Vramsmo, E-post: kjell.vramsmo@gmail.com Mats Nilsson, E-post: setech@telia.com X

Engelsk prelat på besök i Sverige Broder Timothy L´Estrange, till vardags kyrkoherde i North Acton, London, och innehavare av ämbetet som Deputy Grand Chaplain i United Grand Lodge of England (UGLE) – ämbetet motsvarar i Sverige vikarien för OHP, Ordens högste prelat – har besökt Sverige för att bekanta sig med Svenska Frimurare Orden.

den anglikanska kyrkan har man rätt till tre månaders tjänstledighet för egna aktiviteter efter 21 års tjänst och med sin biskop, the Lord Bishop of London, hade broder Timothy kommit överens om att använda tjänstledigheten bland annat för att kontakta sina svenska motsvarigheter och bekanta sig med och fördjupa sig i det unika svenska systemet. Samtal Han besökte Stamhuset i Stockholm, och förde samtal med bland andra prästen och doktoranden Fredrik Santell, som är talman i Provinsiallogen Svea och så kom han till Os-

karshamn för att delta i S:t Johanneslogen Orions Johannesfirande i midsommartid. I Oskarshamn var broder Timothy gäst hos Ordens högste prelat prosten Leif Norrgård och de båda hade anledning att föra långa och betydelsefulla samtal om sina respektive ordnars religiösa grundval. Det engelska frimureriet skiljer ju sig från det svenska genom att det är konfessionsfritt, vilket innebär att du kan vara kristen, muslim eller jude. Ja, du kan ha en helt egen tro. Timothys företrädare i ämbetet var jude. X Text: BENGT BENGTSSON 23

Prelat på Sverigebesök.

Ekonomi

Johannesdalern är för närvarande på 700 kronor – vad går pengarna till?

Meningen med Johannesdalern Varje år i samband med att medlemsavgiften betalas, debiteras varje broder en avgift som kallas Johannesdalern. För närvarande är den 700 kr. Jag tror att många bröder frågar sig vad det egentligen är för avgift och vad pengarna används till.

et tekniska svaret på frågan är att medlemsavgiften består av två delar, en del utgörs av avgiften till den loge man tillhör och en del är medlemsavgiften i själva Orden. Men även om detta är en i teknisk mening korrekt beskrivning så ger den knappast ett tillfredsställande svar på själva frågan vad dalern faktiskt används till. Inte hela sanningen Jag föreställer mig att många tänker sig att Johannesdalern är pengar som ”går till Stockholm” för att finansiera driften av Ordens Stamhus. I någon mening är det korrekt. Johannesdalern ger sammantaget cirka 10 miljoner kronor till Ordens allmänna kassa och det kostar ungefär lika mycket att

driva Stamhuset under ett år. Ändå är det inte hela sanningen vilket jag återkommer till. Likväl är det så att intäkterna från dalern utgör en väsentlig del av finansieringen av Stamhusets drift. Då är frågan varför man som broder utanför Stockholm skall vara med och betala för ett hus som man kanske sällan eller aldrig besökt. Jag tror att enda sättet att förklara och motivera det är att utgå från, att trots att vi alla tillhör olika loger (och brödraföreningar) så är vi en och samma Orden och Stamhuset är speciellt. Betalar för lokaler Det är där Orden och dess Stormästare har sitt säte och det är i Stamhuset 24

Stora Landslogen, modelogen för alla övriga enheter i Orden finns. Det här innebär samtidigt att Stamhuset skiljer sig på en väsentlig punkt från alla andra frimurarhus inom Orden. På alla övriga platser där verksamhet bedrivs i egna hus, ägs fastigheten på olika sätt av de loger, eller om man vill av bröderna, som finns på platsen. Med Stamhuset förhåller det sig annorlunda. Stamhuset ägs inte av de loger som är verksamma där utan av oss alla, det är vår gemensamma egendom. Och jag vill understryka att detta inte innebär att logerna i Stamhuset åker ”snålskjuts” på övriga bröder i Orden. De loger som är verksamma i Stockholm betalar för de lokaler man disponerar.

Ekonomi Men som jag tidigare nämnde är inte Stamhuset hela svaret på frågan vad Johannesdalern går till. Det är också så att Orden centralt tillhandahåller och bekostar utgivningen av vår medlemstidning Frimuraren, ett antal administrativa stödsystem som exempelvis medlemssystemet och Ordens hemsida. Utveckling och underhåll av dessa kostar naturligtvis en hel del pengar som i sin tur måste finansieras. Balans En annan fråga är nivån på dalern, för närvarande alltså 700 kronor per medlem. Jag vill som räntmästare betona att jag inte har någon ambition att övertaxera bröderna. Principen för Ordens centrala ekonomi är tämligen enkel. Intäkter och kostnader för den löpande verksamheten skall i huvudsak vara i balans men i synnerhet inte gå med underskott. Det innebär att det överskott som redovisas på nedersta raden i resultaträkningen i praktiken utgörs av avkastningen på den värdepappersportfölj som Orden förvaltar centralt. Broder av ordning frågar sig säkert varför vi måste ha ett överskott i den centrala verksamheten.

Slutligen, en sak som jag vill understryka, något som Johannesdalern INTE går till är diverse ersättningar till Ordensledningen. Ordens ledning, från Stormästaren och nedåt arbetar utan ersättning. De enda ersättningar som betalas är löner till anställd personal. Jag har nu försökt beskriva hur jag ser på Johannesdalern och nu när ni

Text: MICHAEL BOSTRÖM Ordens räntmästare Foto: RIKSBANKEN

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1795:-

Komplett med väst, skjorta, rosett, knappar 2450/2550:-

LACKSKOR

650:-

SLäNGKAppA hÖG hATT

2495:795:-

MÖRK KOSTYM

1895:-

SMOKING + SKJORTA

2000:-

SKINNhANDSKAR

375:-

Postens frakt tillkommer

CARLGREN Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se

Av två skäl Av två skäl skulle jag vilja säga. Det ena är återigen Stamhuset. Det är en stor och gammal fastighet, det ursprungliga palatset är byggt på 1600-talet. Trots att vi löpande underhåller huset kan alltid något allvarligare inträffa med kostnader som vi inte kan ta så att säga på löpande räkning. Det andra är att Ordens Stormästare har beslutat, att om något allvarligt händer i någon enhet inom Orden, i regel relaterat till en fastighet, så måste Orden centralt ha en beredskap för, att under vissa givna förutsättningar, gå in och hjälpa till. Därför måste vi ha en buffert i form av ett kapital och då kan vi inte driva verksamheten med ett underskott som tär på kapitalet Kursiverade Observera att jag kursiverade ”under vissa givna förutsättningar”, detta för att understryka att det ovan sagda inte innebär att man kan påräkna att Orden centralt med automatik och förutsättningslöst träder in finansiellt om något gått snett. Ett sådant bail-out system har vi inte pengar till.

alla bröder kan betrakta er som delägare i vårt gemensamma Stamhus, så kanske det kan stimulera till ett besök i någon av de loger som verkar där, det är mödan värt. X

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm! Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

Den skandinaviska frimurargruppen imponerades av det stora utbudet på flygplansmuseet i Toulouse.

Frimurarträdets budskap användbart även i Frankrike När den skandinaviska franska frimurargruppen i Languedoc-Roussillon träffades under tre dagar i september i staden Albi i sydvästra Frankrike, spelade Frimurarträdet en central roll.

en skandinaviska frimurargruppen, som träffas tre gånger om året, har existerat

i åtta år. Vid frimurargruppens möte diskuterades framtida sammankomster och deras innehåll. Frimurarbrodern Sten Blomberg från Värmländska provinsiallogen höll ett kort anförande om vad frimureriet kan ge. Han ställde sig frågan – ”Vad handlar Den Konungsliga konsten om?” En fråga som han besvarade med utgångspunkt från frimurarordens värdegrund med användandet av trädet som en tankemodell. Jubileum Vid sammankomsten i Albi blev det också skifte på ordförandeposten.

Hartmut Frings avgick efter ett mångårigt imponerande arbete med såväl frimureriska sammankomster som sightseeing med kulturprogram. Till ny ordförande valdes Fred Val Andersen, som får leda gruppen mot ett 10års jubileum år 2017. Tillsammans med fruar och vänner gjordes också studiebesök i den näraliggande regionen. Hartmut Frings hade ordnat med uppskattade besök på det nya flygplansmuseet i Toulouse och på Toulouse-Lautrec museet i Albi. Medeltida biskopspalats Europas största flygplanstillverkare Airbus har sin huvudbas i Toulouse, som kan ses som den franska flygindustrins ”vagga”. På flygmuseet trängs olika flygplan med såväl två maskiner 26

av modell Concorde som en A 300. Det var imponerande att se. Tilläggas kan att flygplanstillverkningen i Toulouse i dag sysselsätter cirka 80 000 personer. Ett besök var också förlagt till Henri Toulouse-Lautrec museet i Albi. Det är lokaliserat till ett storslaget medeltida biskopspalats. Toulouse-Lautrec var född i Albi och här finns tusen verk av konstnären – den största kollektionen i världen av hans konst. Efter sammankomsten i september kommer den skandinaviska frimurargruppen att träffas i februari nästa år. Möteslokalen ligger i Vergèze, i närheten av Nîmes. Intresserade frimurarbröder är varmt välkomna! X Text och foto: STEN BLOMBERG

Brödraföreningen Efter installationen, vid brödramåltiden, med en intressant bordsplacering, fick varje gästande broder ett kort med texten:

Worshipful Master David Turner tillsammans med de svenska bröderna, från vänster: Fred Östling, Peter Hultman, Stig Olof Nilsson, Sune Johansson, Bengt-Åke Pettersson och Ove Anglevik.

Bröderna i Spanien på loge i Torrevieja Den 8 oktober 2015 besökte sex bröder, från Sällskapet Frimurarna Costa Blanca, den spanska logen Caledonia nr 68 i Ciudad Quesada Torrevieja.

id detta besök hade logen sin årliga installation av ämbetsmän, så det blev en ganska lång dag men en mycket intressant upplevelse.

Vi framförde hälsningar från den Svenska Storlogen och från bröder i Sverige och Finland enligt anvisning från Storlogen.

”Brother Visitor The Worshipful Master, Past Masters och Brethren on Caledonia Lodge extend to you a hearty welcome. We hope you will take away happy memories of this evening, that you have found something of interest in the Lodge and that you have enjoyed the Festive Board.” Kommande aktiviteter En superb måltid med en mängd skålar, som alla utgick från Worshipful Master. En lång men intressant dag som började klockan 12.30 och slutade någon gång vid 19-tiden. Kommande aktiviteter för Sällskapet Frimurarna blir till våren 2016, då vi planerar vårt eget möte samt något besök i annan loge. Intresserade kan anmäla sig till email: sune.johansson@outlook.com. X Text: SUNE JOHANSSON la. Föredraget gav många ”aha-upplevelser” och ny information även för äldre bröder som varit med under många år.

Några av de bröder som träffas i turkiska Alanya: Svein Mosfjell, Narvin Tangen, Guttorm Mastad, Anton Beck, Arne Matin von Krogh Bakkedal och Per Trosterud.

Brödragruppen i Turkiet växer Det är inte mindre än 21 bröder från Skandinavien som nu har anmält sig till den grupp som nyligen har bildats i Alanya i Turkiet. Många har en bostad där och några brukar bo regelbundet på lägenhetshotell i området.

e flesta medlemmarna kommer från Norge men även ett antal svenskar är med och dessutom är både Finland och Danmark representerade.

Vid en träff under hösten fick de närvarande lyssna till ett intressant föredrag av förre ordförande mästaren i en norsk loge, Anton Beck, som berättade om symbolerna på första gradens arbetstav27

Simturer i Medelhavet Broder Anton hänvisade till Ordens allmänna lagar och Spörsmålsboken i sitt föredrag, som han berättade att han hade förberett och gått igenom i samband med sina dagliga simturer i Medelhavet. Vid träffen diskuterades formerna för framtidens verksamhet och om besök i någon turkisk loge. Tills vidare beslutade man att träffas informellt andra torsdagen i varje månad kl 12 i Norska Sjömanskyrkan i Alanya, där man då får låna en lokal. Även bröder på tillfälligt semesterbesök i Alanya är alltid välkomna att ansluta sig när gruppen träffas. Träffar med förberedda program och föredrag kommer under nästa år preliminärt att hållas 20 april och 21 oktober. Den som vill bli medlem i gruppen kan mejla direkt till broder Anton på anton-be@outlook.com eller sekreteraren Guttorm Mastad på gumastad@ bbnet.no Den svenska adressen alanyabroder@bise.se fungerar också. X Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Foto: Jan-Olof Åkerlund

Brödraföreningen

Den vackra Victoriasalen vid ett tidigare tillfälle innan Salabröderna dukade upp lokalen.

”Hej hå, hej hå till gruvan nu vi gå…”

Brödraföreningen som gick på djupet När Sala Frimurarebröder firade 125 år gjorde man det djupt under marken, Närmare bestämt 155 meter under markytan i Sala Silvergruva. Nu fem år senare var det dags igen, när man firade 130 år. Frimuraren var på plats.

Drypande vatten Men dramatiken fanns med redan tidigare. Det vanliga frimurarhuset i Sala hälsade många av besökarna välkomna innan färden ställdes till gruvschaktet för hissfärden ner till 155 meters nivån, och bland bröderna var det många som kom ihåg spänningen från förra jubileet då bara en av hissarna fungerade hjälpligt och en reparatör var den som fick hissen att gå både upp och ner. Vandringen genom den kalla gruvorten med vatten drypande på väggarna stärkte spänningen som dock förändrades tvärt när skyddshjälmarna togs av innan inträdet i den varma och

vackra Victoriasalen. En lite skakande upplevelse faktiskt. Denna gång hade man valt att fira jubileet nästan lite minimalistiskt, med en alldeles vanlig sammankomst i grad I enligt brödraföreningens ritual. Men det fanns naturligtvis några speciella gäster, som ordförandens ”dubbelbroder” Riddaren och Kommendören med Röda korset (R&K), Per Arosenius. De två är bröder både frimureriskt och i den allmänna världen. Pappan Karl Erik var naturligtvis också på plats liksom den nyaste brodern, Pers son Jakob. Brödraföreningarnas bakgrund Istället för högtidstal hade ordföranden ombett Mälardalens Stewardsloges ordförande mästare, Stig Sandin, att hålla ett föredrag om den historiska bakgrunden till frimureriet i allmänhet och brödraföreningarna i synnerhet. Något som extra gladde Bo Norrby, författare till boken Brödraföreningarnas historia. En mycket detaljerad och uppskattad exposé som också födde tankar om vad som kan hända i London år 2017, på 300 årsdagen av det moderna frimureriet. 28

Men Herman Arosenius passade också på att nämna lite ur Sala Frimurarbröders rika historia. Bland annat lyfte han fram det faktum att man här nere i Victoriasalen hade ett podium under samma baldakin som den som sattes upp vid sammankomsterna på Stadshotellet under föreningens tidigaste år. Silverklubba på 1 kilo Han nämnde också att han var stolt över att använda samma klubba gjord av ungefär 1 kilo äkta silver brutet i

Foto: Kjell Mazetti

den dramatiskt vackra Victoriasalen hade ett frimureriskt arbetsrum skapats, med bland annat textilier från den tid som bröderna i Sala samlades till sammankomster i Stadshotellet. Detta var ett av de inslag av firandet av de gångna 130 åren som bröderna fått uppleva. Ordföranden Herman Arosenius och hans ämbetsmän lyckades med att både skapa en jubileumsstämning och lyfta fram den unika platsen genom ett mycket bra genomförande av ritualen.

En tung klubba av rent silver från Sala fick förutvarande ordföranden Måns von Stedingk i 50 års present. Den har både släkten von Stedingks och Sala Frimurarebröders vapensköldar och skall återlämnas till släkten om Sala Frimurarebröders verksamhet upphör.

Brödraföreningen

Foto: Kjell Mazetti

vudstadens invånare upp ögonen för hans tavlor. Sent omsider blev också hans födelseort intresserad och Aguélimuseet i Sala är väl värt ett besök.

Det är en spännande, dramatisk miljö att få uppleva en sammankomst djupt nere i bergets hjärta.

Sala Silvergruva som en av hans företrädare som ordförande, R&K Måns von Stedingk, fått som present på sin 50-års dag och som föreningen fått överta, dock med förbehållet att om föreningen upphör så skall den återlämnas till släkten von Stedingk. Från sammankomsten skall bara tilläggas att musikföreståndaren Kjell Fernström lade sina strån till stacken genom att spela stycken som väckte leenden hos bröderna. Passande musik Att ordföranden förs in till de sju dvärgarnas sång Hej-hå ur Walt Disneyfilmen Snövit samt att alla bröderna tågade ut mot hissresan till ”Ovan där” spred mycken munterhet. Ett jubileum firas också tillsam-

mans med damer, och för dem väntade ett program med Ivar Aguéli* som huvudperson. Damerna samlades i kulturkvarteret Runstenen och fick ett lysande föredrag av Å-C Danell om denne konstnär vars liv slutade tragiskt genom att han blev överkörd av ett tåg innan han fick uppleva sin egen berömmelse. Prins Eugen på Valdemarsudde insåg hans storhet och räddade en del av hans konstverk och därmed fick hu *) Född 1869 i Sala, död 1 oktober 1917 i Spanien. Var en svensk målare, religionsfilosof och orientalist. Han tog sig senare namnet Abd Al-Hadi Aqhili.

Fibban Karlsson Eftermiddagen avslutades med att Duk-Kyung Chang på flygel framförde några av de mest omtyckta verken av kompositörer som Chopin. Månskenssonaten var en ljuvlig upplevelse. Till jubileumssupén strålade bröder och respektive samman i församlingshemmet Mikaeliigården och förutom en mycket god meny bjöds deltagarna på underhållning av kollegor till Kjell Fernström. Gerry Rolands röst gjorde gamla öronhängen full rättvisa och när en sen avkomma till Stig Järrels Fibban Karlsson kom in och höll en monolog om svårigheten för en åldring att möta det nya IT-samhället skrattades det högt. För dem som så önskade fanns möjlighet till nachspiel i Frimurarhuset innan ännu ett av Sala Frimurarbröders inslag i 130 års jubileumsfirandet avslutades. X Text: KJELL MAZETTI

Frimurarring 4500 kr I vår verkstad arbetar sex utbildade guldsmeder med allt från nytillverkning efter dina önskemål, till lagning och ändring av kära klenoder. Välkommen in och se unika smycken av guldsmedernas egen design. Vi tillverkar även de ﬂesta förekommande ordensringarna.

Nya rön visar att silverbrytning i Sala började i liten skala redan under 1100-talet. Gamla sägner berättar om hur bönder från trakten, estniska rövare, svedjebönder från Finland och biskopar alla sökte efter den åtråvärda silvermalmen. Under 1500-talet upplevde gruvan sin absoluta storhetstid. I Herr Stens botten och andra gruvor bröts stora mängder silver, ibland så mycket som 3 000-4 000 kilo rent silver per år. Gustav Vasa visade stort intresse för gruvan och kallade den för ”Svea Rikes skattkammare”. Nya mäktiga schakt som Drottning Christinas schakt sänktes till 200 meters djup. Resultatet blev att gruvan fick en andra storhetsperiod i slutet av 1600-talet. Under 1800-talet inriktades arbetet vid gruvan alltmer mot andra metaller än silver. En omfattande blyhageltillverkning påbörjades då. År 1908 upphörde den huvudsakliga brytningen av silver och 1962 stängdes den sista silvergruvan i Sala. Källa: Sala Silvergruvas hemsida.

Slipsnål och manschettknappar

i guld eller förgyllt silver med Odd Fellow-symbol

425kr

625kr

Rebeckabrosch Rebeckahänge

650kr

450kr

Priserna är inkl gravyr Med reservation för ändrade guldpriser

GULD & SILVER

20% rabatt

MATSILVER

25% rabatt

SNARBERG

Postadress: Box 105, 551 13 Jönköping • Barnarpsgatan 28 Jönköping 036-16 38 00 Öppet vard 9.30-18.00, lörd 10.00-14.00 www.guldsmedjan-snarberg.se • E-mail: thomas.snarberg@telia.com

Webbkommittén söker

Fördelningsansvariga för våra digitala plattformar Med den positiva utveckling vi nu har, när det gäller arbetet med våra digitala verktyg, ser vi behovet av ytterligare personer på plats ute i fördelningarna och som har till syfte att fungera som lokal support, utbildare och mentorer för de enheter som arbetar med våra digitala media. Vad som erbjuds är en central roll där arbetet fokuseras mot att ge förstklassig service till användarna, hitta nya sätt att sprida information via digitalt media, fungera som moderator i de sociala medier som frimurarorden är delaktig i, vara den naturliga kontaktpunkten för ”sin” fördelning samt att kunna fungera som informationsinhämtare till stöd för redaktionskommittén för tidskriften frimuraren. Du kommer att arbeta i nära samarbete med webbkommittén, vilken arbetar mer strategiskt med att förbättra upplevelsen och användandet av vår hemsida, och på så vis får du även en stor möjlighet att påverka ut-

vecklingen av framtida versioner genom din delaktighet som fördelningsansvarig. Samtliga fördelningsansvariga träffas fysiskt en gång per år för att få möjlighet att ses öga mot öga, medan kontakterna under övriga året sker via mobil, socialt media och mail. De krav vi ställer på dig som sökande är följande: • God skriftlig svenska. • Ha erfarenhet av publicering på nätet alternativt annan relevant informationsverksamhet. • Mycket god datorvana. • God pedagogisk förmåga. • Vara aktiv användare av sociala medier. • Serviceinriktad. • God förmåga att planera din tid. • Minst grad IV-V (i undantagsfall grad III). Är du dessutom ämbetsman i någon loge så är det värdefullt, dock ej krav.

Andra positiva egenskaper som vi önskar av dig är att du är prestigelös, tålmodig och har en egen tanke om att göra just din fördelning till den mest aktiva på webben. Känner du att detta är något för dig så är du mer än varmt och broderligt välkommen att skicka in din ansökan till oss. Vi behöver inte ”hela” ditt civila CV, utan förutsätter att du uppfyller de krav som ställs ovan. Vad vi däremot vill veta är hur du tänker dig att du vill utveckla din fördelning samt peka ut de erfarenheter och egenskaper som kan bidra till vår fortsatta expansion. Du skickar din ansökan/intresseanmälan till o.wk@frimurarorden.se Din intresseanmälan skall vara oss tillhanda senast 2015-12-30 Broderligen! Patrik Andersson Ordens webbmaster

Brödraföreningen

Stormästarens besök stort för brödraföreningen September i år går till det åländska frimureriets historia, då brödraföreningen Morgonstjärnan fick besök av Ordens Stormästare Anders Strömberg. Veckan innan hade vi dessutom besökts av tvenne trevliga granskare bestående av visitator Bengt Bengtsson och hans sekreterare Claes-Göran Strömberg. stor anknytning till kvällens grad. Han är mycket kunnig, den där Christer! Detta föregicks av vår förste talmans intuitiva betraktelse som hjälpte bröderna att i minnet dra sig tillbaka och begrunda vad fordom timat. Det var mycket späckat med inlevelse. Jag tror, att vår Stormästare fann dessa två personliga tolkningar synnerligen givande.

Brödraföreningen Morgonstjärnan på Åland fick besök av Stormästaren Anders Strömberg under hösten. Här samtalar han med föreningens ordförande Rolf Söderback.

et var kunniga bröder som kontrollerade våra rekvisitor och förehavanden, den första dagen i S:t Johanneslogen Ledstjärnan och den andra i vår brödraförening. Gustaf Piehl besökte brödraföreningen Morgonstjärnan vid invigningen den 10 oktober 1975, och så här 40 år – en Venuscykel – senare har detta en lika stor innebörd som en dylik cykel hade för Kung Salomo av betydelsefulla händelser. Övat och fejat Stormästaren hade anlänt dagen innan och han eskorterades av sin personlige

uppvaktare Peik Kuuluvainen, förste kansler i Stor Capitlet i Finland. Meddelandet om hans besök fick vi i vintras av kapitelmästare Tom Waselius, på besök hos oss för att hålla föredrag. Ända sedan dess har det övats och fejats för denna stora tilldragelse, men jag hade en känsla av att allt förlöpte väl, för åtminstone sade besökarna så själva efteråt. Sammankomsten i IV-V graden förlöpte väl och Christer Påhlsson, förste deputerade mästaren i S:t Andreaslogen Phoenix i Helsingfors, höll ett lysande föredrag med synnerligen 31

Heja Sverige Under brödramåltiden kunde jag vid mitt måltidstal inte låta bli att relatera till hur jag efter min OM/O-skolning i Stockholm, där det kryllade av Ordens högsta ämbetsmän, senare vid högtidsdagen i Stor Capitlet i september 2010 träffade Ordens dåvarande Stormästarens ståthållare. Honom passerade jag i dörren till universitetsapoteket på Mannerheimvägen - och skulle hälsa på, men utan namn på honom flög min högra hand upp till en hälsning som blev: ”Heja Sverige!”. Brodern såg smått road ut och kvitterade hälsningen. Det var dagens Stormästare, Anders Strömberg, som jag hade träffat och hälsat på! Glädjer oss Hela besöket var mycket lyckat, och det gläder oss naturligtvis och självfallet stort att Stormästaren tidigare i sina krönikor uttalat sitt fulla stöd för våra brödraföreningars arbete och även kommit med förslag till utveckling. Efter sammankomsten tyckte han att detta varit en annorlunda sammankomst i en brödraförening. Så, jag undrar vad han riktigt menade med det? Men han var nöjd i alla fall! X Text: ROLF SÖDERBACK, ordförande i Morgonstjärnan Foto: BJARNE KARLSSON

Historiskt

En glimt av verksamheten i Karlskrona år 1795 Genom att läsa ”Protocoller, hållne uti Stor Amirals- eller St Haralds allmänna loger i Carlskrona, följande dagar af 1795” kan man få en god uppfattning av logens tidiga verksamhet.

:t Johannes Logen S:t Harald (sedermera Gustaf) grundades år 1762 i Carlskrona. Avsaknaden av ett logehus, gjorde att frimurarlogen förde en ambulerande verksamhet, i stadens olika hus under 40 år. Stadsbranden Vid den stora stadsbranden den 17 juni 1790 ödelades större delen av Karlskrona och därmed förlorades logens handlingar och inventarier. I protokollet den 12 maj 1795 framgår detta när den deputerade mästaren ”gaf Logen tilkänna de orsaker af Eldsvådan samt deraf upstådde förluster af Logens egande Decorationer, Cassa och Matrikel, som hindrat Logens sammankallande på en tid af flera år”. En annan angelägen fråga som också togs upp, var receptionsavgifterna: ”at Direction vid förut hållen sammankomst öfverlagt om nödvändigheten deraf, at minskas och til halfwa delen nedsätta Receptionsafgiften, emot hvad den förut härstädes warit vanlig; en omständighet så mycket angelägnare, som Logen genom den inkomst, flere til intagning anmälte personer, hwilka icke gitte så stor receptionsafgift erlägga, säge sig lättare, at sine Arbete fullfölja, och fortfarande med underhållandet af flera Barnhus-barn, som alltid från logens ögonmärke wore oafhängeligt.” Tjugofem Riksdaler Beslut togs: ”att minska receptionsafgiften i första eller Lärlingegraden till Tio Riksdaler, och de tvänne derpå följande Medbroders- och Mästare-graderne til Sju Riksdaler, Tjugofyra Skillingar hvardera, så at alla trenne Johannis-graderna betalas tilhopa med Tjugofem Riksdaler.” Barnhusbarn Omsorg om de behövande behandlades också: ”til intagande såsom BarnhusBarn, Trenne stycken Gossar, nämligen:

Peter Björkman, Son af Varfs-Timmermannen Björkman, som olyckligen omkommit. Gossen är född 1793. Jonas Fredrik Örtegren, född den 16 november 1790, Son af med döden aflidne Trädgårdsmästaren Örtegren och dess hustru Maria Lindström. Am ts Fendrichen Sandbergs Son Carl Gustaf född den 1 oktober 1790 med et underhåll af Sexton Riksdaler Trettiotvå Skillingar, hvarom Directionen redan öfverlagt. Logen biföll propositionen och Secreteraren anbefaldes expiera antagningsbevis, at hos Skattmästaren upvisas.” Antalet recipiender under 1795 var i Lärlingegraden 28 och i Medbrodersgraden 14. En del av receptionerna skedde ”uti Ordförande Mästarens egne rum, under wanlige förbindelser och ceremonier” Recipiendernas yrken varierade allt från ”Handlanden, Tullförvaltare, Fendrich, Öfwerste Liutenant, Ryttmästare, Bleckslagare, Expeditions Commissarie, Rådman, Förste Am ts Chirugius och Am ts Mechanicus, Tullare, Snickare.” Dåtidens olika samhällskategorierna var därmed väl representerade i frimurarsamhället. Påfallande många av recipienderna var ofta medlemmar i andra ordenssällskap såsom Concordia och S:t Michaels Orden eller Pro Lantura*. Pro Lantura (1786 - 1821) var ett lokalt ordenssällskap verksamt i Lyckeby i Blekinge. Sällskapets främsta uppgift var att vårda och bevara Lyckeby källa, dels att understödja nödlidande ordensbröder samt lämna begravningshjälp efter deras död. Johannis-Dalern Logens ekonomiska situation togs också upp av den Deputerade Mästaren då ”flera af de uti Matrikeln uptagne Bröder på många år aldeles uteblifvit, med erläggande af både Johannis-Dalern och årliga Afgifter til denna Logen. Många af mina Medbröder, hafva ifrån den dag de 32

Logen S:t Haralds sköld.

här wunnit inträde och befordrats, aldrig låtit höra af sig och som antalet på de til Logens bestånd bidragande minskas. Jag anhåller således, at på de frånvarande måtte tillskrivas, at antingen genast betala sine utskylder, åläggas at med afgifvande betyg, styrka at de uti andre Loger blifvit införlifande och den sine utskylder erlägga, eller med dem efter Författningarne, genom rapport til Stora Lands Logen handhafwa.” Utbildning viktigt Den deputerade mästaren betonade också vikten av utbildning för bröderna genom att påpeka: ”huru angeläget det wore, at til uplysning så wäl de yngre som äldre af Bröderne medelst uppläsande af Spörsmåls Boken och Logens Lagar, winna den uplysning flera af Logen nu saknade.” Och beslut togs att bröderna ”den 15 de nästkommande December hela återstående dagen med slika öfningar sysslosättas.* Protokollet är undertecknat av Thomas Furst-Nordenstierna, Viceamiral, Deputerad Mästare och kontrasignerat av Georg Westerdahl, Amiralitets Auditeur Sekreterare. Många av ovanstående frågor som tas upp i protokollet är lätta att känna igen och är till viss del fortfarande aktuella spörsmål för dagens loger. X Text och foto: MATHS DACKEHAG * Concordia Orden och S:t Michaels Orden har tidigare beskrivits i Frimuraren nr 1 och nummer 2, år 2011.

Övertramp på sociala medier i fokus på möte i Köpenhamn Man kan inte bete sig hur som helst på nätet när man är frimurare. Hur man som frimurare förhåller sig till sociala medier som exempelvis Facebook var ett angeläget diskussonsämne när de nordiska frimurarordnarnas överarkitekter, OÖ, ordförandena i respektive lands informationsdirektorier träffades nyligen i Köpenhamn.

Hur man förhåller sig till sociala medier var en viktig fråga när informationsdirektoriernas företrädare från Sverige, Norge, Island och Danmark träffades i Köpenhamn nyligen.

et finns flera aspekter på hur man som enskild broder kan skriva på nätet. På ordnarnas egna sidor är det lätt att kontrollera att ingen avslöjar vad som händer ”mellan klubbslagen”. Övertramp sker och administratörerna får då gå in och radera. Och i allvarliga fall blir det den skyldiges ordförande mästare som får ta ett samtal med ”syndaren”. Uteslutning ur Orden På privata facebooksidor eller i olika facebookgrupper och på andra sociala medier, vilar dock ett tungt ansvar på den enskilde brodern själv om vad han skriver om vår Orden, men också att inte komma med hot, förtal eller olika tillmälen. I dag kan inte Orden göra så mycket mer än att samtala med den som uttrycker sig olämpligt, men nu diskuteras en ändring i OAL, Ordens allmänna lagar, så att övertramp i värsta fall kan leda till uteslutning ur Orden. I Norge har man redan paragrafer som hanterar dessa situationer. Utvecklingen går fort när det gäl-

ler nätet och när ländernas OÖ träffades senast för tre år sedan, var inte problemet lika tydligt. Hur man tacklat utvecklingen varierar också mellan länderna. I Sverige har vi ju både en officiellt öppen Facebooksida samt en sluten som kräver inloggning. Hos oss har det också startats mer eller mindre privata Facebookgrupper. I Danmark har man Facebooksidor för varje grad dit man får tillträde först när man recipierat i graden. Nackdelen med dem är att det krävs många administratörer som ständigt är närvarande. Glömmer dygderna Men det som är det svåraste problemet eller dilemmat är bröder som glömmer Ordens dygder när de lämnar sin logelokal och tycker att de är “privata”. På egna konton där man skriver kommentarer och inlägg som är långt från den frimureriska tanken, kränkande, personliga påhopp, nedsättande omdömen om andra människor, såväl privata som offentliga personer. Något som man aldrig skulle göra annars inom Ordens väggar. 33

I Norge har man helt enkel tacklat detta obehagliga fenomen genom att försöka informera bröderna om hur sociala medier fungerar och hur man för alltid kan ”göra bort sig” genom sitt sätt att uttrycka sig. Man har gett ut ett informationsblad till sina bröder där man bland annat påpekar vikten av att sätta sig in i Facebooks inställningar för sekretess och visning av inlägg man gör. Svenska regler För Svenska Frimuareordens Facebook gäller några enkla regler som varje broder bör följa även på privata sociala medier. 1) Det är inte tillåtet att skriva om sådant som rör företeelser ”mellan klubbslagen”. Man får inte ens tangera detta ämne, alltså inte ens vagt beröra sådant som kan ha med rituella företeelser att göra. 2) Det är inte tillåtet att uttrycka sig otrevligt eller oförskämt. 3) Det är inte tillåtet med personangrepp. 4) De löften som vi lovat att hålla när vi träder in i Orden, skall tillämpas även vid medverkan i Facebookgrupper. Dessa regler finns till dels för att skapa en trevlig samtalston i gruppen, dels för att skydda bröder från risken att få reda på något om en grad de ännu inte innehar. Reglerna är alltså till för att vi skall kunna visa omsorg om varandra. Massmedia En annan viktig punkt som informationsdirektoriernas ordföranden diskuterade var hur man ska förhålla sig till massmedier. Herman Håkansson, vår svenske OÖ redogjorde för den öppenhet vi har i Svenska Frimurareorden, vars bakgrund går att läsa om i senaste Frimuraren på sidorna 6 - 8. Broder Herman redogjorde också för hur vi i Sverige just nu skapar en funktion centralt för att hantera presskontakter. X Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Musik

De har mycket gemensamt Staffan Mårtensson och Bernhard Crusell som här finns på samma bild.

Frimurerisk tonsättare hyllades i Linköping Klarinettisten, tonsättaren och frimuraren Bernhard Crusell hyllades på 240-årsdagen med att en tavla med hans bild och sköld avtäcktes för att senare hängas i Petrisalen på Frimurarhuset i Linköping.

ernhard Crusell föddes den 15 oktober 1775 och därför tog man tillfället i akt på årsdagen att förgyllda en loge i grad II med hans musik. Dessutom fick man lyssna till en historisk presentation som hölls av Jerry Prütz. Det var en välbesatt logelokal som fick njuta av Soloklarinettisten Staffan Mårtensson, från Kungliga Hovkapellet som framförde andra satsen i Dessdur ur Crusells Klarinettkonsert i F

moll, en av hans tre klarinettkonserter. Det finns flera paralleller mellan Bernhard Crusell och Staffan Mårtensson. De är båda klarinettister, tekniskt och musikaliskt skickliga instrumentalister, spelar båda i Hovkapellet, och båda är frimurare. Klarinettfanfar I pausen mellan loge och brödramåltid samlades man för att vara med om när 34

Östgöta Provinsialloges provinsialmästare Peter Granstam avtäckte hyllningstavlan. Naturligtvis med en klarinettfanfar komponerad och framförd av Staffan Mårtensson. Fanfaren hade förstås ett Crusell-tema. Staffan Mårtensson inte bara spelade utan sjöng också en dryckesvisa av Olof Åhlström, ”Gode gosse, glaset töm!”. Sedan spelade han Crusells variationer över denna visa, som lär

Musik

Crusell, musiker, tonsättare och frimurare Bernhard Henrik Crusell föddes i finska Nystad den 15 oktober 1775. Han fick sina första musiklektioner vid åtta års ålder av en pensionerad militärmusiker från Nylands regemente, som lärde honom att spela på en klarinett med två klaffar. Förste musikföreståndaren i St Jacob, Reine Eriksson, ackompanjerade Staffan Mårtensson på flygel både i logesal och matsal.

ha sjungits ofta vid brödramåltiderna när det begav sig. Både variationerna och konserten i logesalen förtjänstfullt ackompanjerad av logens förste musikföreståndare Reine Eriksson. Göta Kanals invigning Att Bernhard Crusell inte gjort så stora avtryck som frimurare i Linköping torde berott på att hans engagemang som musikdirektör vid de båda livgrenadjärregementen i Linköping mellan åren 1818 och 1837 skedde under sommaren så det är istället hans konserter, körsånger, arrangemang av folkmusik och annat, som gett minnen. Han fick också 1832 uppdraget att komponera ett deklamatorium för körer till invigningen av Göta kanal. Den stora konserthallen i Linköpings Konsert och Kongress bär både hans namn och en frimurarplakett. Dessutom delar Musik i Linköping vartannat år ut ett stipendium till hans åminnelse. X Text och foto: KJELL MAZETTI

Hyllningstavlan som kommer att hänga i Petrisalen.

Crusells berömda klarinettkonserter i en lovordad inspelning på svenska skivmärket BIS. Best.nr: BIS CD-345. Kan köpas på Internet: www.jpc.de

rusell bodde några år i Tavastehus. Från Sveaborg flyttade Crusell 1791 till Stockholm där han hade basen för sitt musikaliska värv resten av livet. Där lärde han sig noter, samt språk som tyska och italienska. Crusell var förste klarinettist i Hovkapellet 1793–1833 och blev där förste kammar musicus och tilldelades Svenska Akademiens stora medalj i guld 1837. År 1801 valdes Crusell in i Musikaliska Akademien och blev 1818 medlem i Götiska förbundet. Han tilldelades även Vasaorden. Mest kända År 1818 utnämndes han till musikdirektör vid de båda livgrenadjärregementena i Linköping. Mellan åren 1818 och 1837 ledde han regementsmusiken i Linköping på somrarna och arrangerade operaouvertyrer av Rossini, Spohr och Weber. Av hans kompositioner är verken för klarinett mest kända, framför allt de tre klarinettkonserterna. 35

På sin tid var sångerna till texter av Esaias Tegnér mycket uppskattade, även av skalden själv. Crusells tonsättningar av sånger ur Frithiofs saga blev oerhört populära och sjöngs långt efter hans död bland allmogen. Hans sångspel Den lilla slavinnan, baserat på Tusen och en natt, framfördes 34 gånger på Kungliga Teatern under åren 1824-1838. För manskör skrev Crusell bland annat Hell dig, du höga Nord. Bernhard Crusell översatte också framgångsrikt libretton till kända operor, såsom Barberaren i Sevilla och Figaros bröllop. Recipierade år 1795 Crusell recipierade år 1795 i en obekant loge, men erhöll Andreasgraderna år 1798 i S:t Andreaslogen Glindrande Stiernan, sedermera sammanslagen med logen L’Innocente till Andreaslogen Den Nordiska Cirkeln. För frimureriet har Crusell enligt Georgs Sándors *) förteckning komponerat Hymn till H.M. Konungen samt ett sångstycke för två tenorer och en bas med orgel samt en sång för en röst till orgel till text av Johan Eric Brooman. Crusell dog i Stockholm den 28 juli 1838. X Text: STEN SVENSSON

*) Förteckningen över befintliga musikverk komponerade av frimurare är sammanställd år 1978 av Georg Sándor (1901-1986), som då var förste arkivarie i SFMO:s arkiv och bibliotek samt musikföreståndare i S:t Andreaslogen Den Nordiska Cirkeln i Stockholm.

Vill du att ni ökar er effektivitet? Presterar bättre och levererar ett högre resultat?

the golden days

Jag har verktygen för att hjälpa dig och dina medarbetare. Bland annat använder jag coachande samtal, arbete med värdegrund, tydliga mål och visioner samt visar er sätt att öka motivationen. Jag erbjuder även individuell coaching inom ledarskap och personlig utveckling samt företagsanpassade föreläsningar och kurser.

Välkommen

Hör av dig till mig eller kom till min föreläsning ”Lyssna är Guld” på KvalitetsMagasinet Live i Stockholm den 17 februari.

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg

Broder Andreas Odhage

Diplomerad Coach, talare och inspiratör

Förmånliga priser för frimurare visa upp ditt medlemskort!

Assurgo Coach & Konsult 070-954 52 00 andreas@assurgo.org

Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky Dagens lunch & After work Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

ARBETET MED PEHR DUBBSINSAMLINGEN FORTSÄTTER Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekeskiftet 1800. Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge. Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till alla donatorer som gjort Pehr Dubbsinsamlingen till en succé! Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara projekt som är nödvändiga för vår verksamhet. Tänk på Pehr Dubbsinsamlingen. Små och stora bidrag lika välkomna. Även testamentariska gåvor.

Bidrag till Pehr Dubbsinsamlingen skickas till bankgiro: 511-5548 36

Brödraföreningen (på hjul) Ljusen i Motala och cyklingen började nu allt mer få en frimurerisk koppling. I Motala blev jag mycket väl mottagen av bröder från De Tre Ljusen och brödraföreningen IIIxIII och då jag kom en dag före övriga gäster fick jag välja sovplats först av alla. Jag valde bort den stora sovsalen, Johannessalen, och inkvarterade mig i stället i ett mindre rum utan fönster med en liten diskret lykta i taket.. Där fick jag en ostörd sömn och kunde ladda ordentligt inför den stundande cyklingen.

Toppen och masten avklarad och utsikten över Oviksfjällen i bakgrunden är belöningen. Andre deputerade mästaren i Arcturus Åke (till vänster) och vice ordförande i Brödraföreningen Urania, Mikael hämtar andan.

Team Arcturus - Den välsmorda kedjan Brödraföreningar, eller snarare aktiviteter utanför Ordens väggar, finns i olika former. I Östersund har ett antal bröder från Brödraföreningen Urania och S:t Johanneslogen Arcturus slagit sig samman i just ”Team Arcturus”.

röderna träffas, så länge vädret tillåter, varje söndagsmorgon klockan 9 och tillsammans cyklar de olika lagom långa rundor kring sin vackra stad. – För min del började cyklingen som ett nödvändigt ont i samband med mitt stora 50-års-projekt, berättar Per Hörnell som är teamets stallchef. Vissa av mina bekanta kallar det 50-års kris, men för mig var det ett spännande projekt som gick ut på att klara av en Svensk Klassiker inklusive Vätternrundan. Tystlåtenhet – Till min egen förvåning började jag efter de första veckornas smärta i de nedre och ädlare regionerna att allt mer uppskatta mina cykelturer. Jag började rent av längta efter de tidiga helgpassen då jag med iakttagande av stor tystlåtenhet och försiktighet smyger upp ur sängen för att inte väcka övriga familjen och ger mig iväg på en skön runda och möter den gryende dagen.

Det visade sig efter en tid att vår deputerade mästare, broder Stefan, också är en hängiven cyklist och att han under våren har tagit fram ett förslag på en cykeltröja med ett frimurartema med kopplingar till vår S:t Johannesloge Arcturus. Detta förslag till tröja visades upp efter en loge och det togs genast upp beställningar av mig och ytterligare 23 bröder. Planen nu är att även ta fram en ”Brödraföreningscykelbyxa” till nästa säsong. Ett diskret rum Inför avfärden till Motala och Vätternrundan slår den frimureriska slumpen till. Jag bläddrade på hemsidan för Vätternrundan inför min resa och hamnade på sidan med förslag på boenden. Där såg jag en bild på vilken det skymtade ett svart och vitrutigt golv som såg lite bekant ut. På vinst och förlust ändrade jag boende från campingen till detta gruppboende som dessutom låg mycket närmare starten. Det visade sig tillhöra S:t Johanneslogen De Tre 37

Tillsammans Mot slutet av loppet började jag även fundera på om jag inte i sann broderlig barmhärtighet borde dela med mig av denna min nyfunna källa till välbefinnande och glädje bland mina frimurarbröder. Kanske skulle jag någon gång i framtiden kunna genomföra detta lopp tillsammans med några av bröderna i logen? I våra fina cykeltröjor med S:t Johanneslogen Arcturus vapensköld på. Tanken lockade och efter att på hemmaplan ha diskuterat detta med gemensam cykling med beslutade vi oss för att starta en aktivitet där vi låter såväl nya som redan erfarna cyklister bland logens bröder prova på att cykla tillsammans. Under våra söndagsturer har jag efter bästa förmåga försökt dela med mig av mina nyvunna kunskaper om handsignaler och olika formationer att cykla i. Syftet med våra cykelturer är inte att cykla så snabbt som möjligt utan att cykla värdigt, förnuftigt och vinkelrätt. Brödrabandet Förutom glädjen av att cykla och komma ut i vår vackra omgivning så har dessa turer tillsammans på ett utmärkt sätt visat sig stärka vårt brödraband ytterligare. Det är helt enkelt frimureriskt roligt att göra saker tillsammans även utanför våra vackra logelokaler! Planen är att vi under nästa sommar ska fortsätta att cykla tillsammans och att vi ska genomföra sommarens första motionslopp här uppe med huvuddelen av cykelbröderna - Jämthjulingen på fyra mil. Och kanske blir det ytterligare några motionslopp under vårt ödmjuka motto: Vi är inte snabbast, men kanske snyggast? X Text och foto: PER HÖRNELL Stallchef Team Arcturus

Porträttet ”Att tillvarata kompetensen hos bröderna är viktigt för Ordens utveckling”

Under ett kvarts sekel har Calle arbetat med Ordens finanser Vid halvårsskiftet i år avgick han som Ordens räntmästare. Han heter egentligen Carl-Gustaf men är mer känd som Calle. Det är nämligen så att ända sedan frimuraren Johan Fredrik, som föddes 1829, har alltid äldsta sonen i släkten Piehl döpts till samma dubbelnamn, men varannan generation tilltalas Gustaf och varannan Calle.

et har blivit sex generationer nu. Allesammans frimurare. Calles pappa var Gustaf Piehl, förutvarande Ordens Stormästare och hans far i sin tur var Calle, född 1882. Och dessförinnan hade vi ytterligare en Gustaf, född 1856 och som blev frimurare 1881. Johan Fredrik som inledde traditionen recipierade år 1877. Och kedjan är inte bruten. Calle Piehl har en son som också har blivit frimurare. Han har i dag grad IV-V och tilltalas följaktligen Gustaf.

Digert CV Naturligtvis vill man veta vad en räntmästare har för uppgift i vår Orden. Och när man börjar slå i pappren ser man att Calle Piehl har ett mäktigt frimureriskt CV. Vad han gjorde som ceremonimästare förstår alla. Både i S:t Johanneslogen S:t Erik och i Stora Landslogen, (före Provinsiallogen Svea). Sedan visar det sig att Calle suttit i drätseldirektoriet i 25 år. Där avgick han alltså i år som Ordens räntmästare, men dessförinnan var han Ordens storprovisor. Vad innebär de här titlarna, Calle? – Som storprovisor är man helt enkelt drätseldirektoriets vice ordförande och som räntmästare, vilket jag varit de senaste 12 åren, är man direktoriets ordförande. Som räntmästare är man också ledamot i Högsta rådet, Magistralrådet och ledamot i Stiftelsen H K H Prins Bertils Frimurarefond. Slutar inte Men Calles CV slutar inte där. För många är han också känd som ordförande i Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm och i Stiftelsen Frimurare Ordens Stamhusfond.

Men om vi håller oss till vad man gör som räntmästare, det uppdrag som Calle precis har lämnat, så berättar han att man gör den centrala budgeten för Orden. – Varje broder är medlem i en loge men också i Orden centralt, dit hans Johannesdaler går. Och de pengarna gäller det att både använda klokt och att förvalta. När jag kom in i drätseldirektoriet hade vi en aktieportfölj på fem miljoner kronor, men också lån på nästan lika mycket. – Men det är många bröder som är ekonomer och jurister i drätseldi-

rektoriet, som har ställt upp med sina kunskaper och sin tid. Så i dag har vi byggt upp en rejäl buffert för tuffare tider med en aktieportfölj värd cirka 60 miljoner kronor. Fastighetsskatt – Något helt nytt är tyvärr att Skattemyndigheten för två år sedan fick för sig att Orden ska betala fastighetsskatt. Så har det aldrig varit tidigare. Vi liksom Riddarhuset har varit skattebefriade. Vad man pekade på nu var att vi inte är öppna för alla, man måste ”faddras” in.

Carl-Gustaf Piehl avgick i somras som Ordens räntmästare. Ett ämbete som även hans farfar hade på 1950-talet.

Porträttet – Skattemyndigheten satte först ett taxeringsvärde på Stamhuset på 185 miljoner kronor men vi tycker att det är helt fel med fastighetsskatt. Vi har inga inkomster på huset. Vi har inte en näringsfastighet utan hävdar att hela huset är en klubblokal. – Vi har lyckats få ner taxeringsvärdet till 80 miljoner kr och har fem år på oss att få ner det ytterligare – helst till noll. Men i år måste vi alltså betala en procent i skatt. Det vill säga 800 000 kr som är en helt ny kostnad för oss. Drift och underhåll av Stamhuset är annars det riktig kostsamma. Det är ständigt något som måste åtgärdas. – Jag kan inte rekommendera någon att köpa ett 1600-talspalats, säger Calle.

panel från 1600-talet. Rummet, som ligger precis ovanför Stamhusets entré är öppet för alla bröder som vill sitta ner i lugn och ro en stund. De dekorativa fönstren med vapensköldar vid husets entré är också finansierade av bröder. Där blev det pengar över som räckte till en ny matta med inlagda symboler i Kapitelsalen. Nya golv har lagts och Johannessalen har målats om och restaurerats i ett flerårsprogram, för att bara nämna en bråkdel av allt som har utförts. Framtiden – Att få jobben utförda och ekonomin att gå ihop hänger helt på att det finns duktiga medarbetare. Exempelvis är det ovärderligt att få haft duktiga överkastellaner som är byggnadssakkunniga och som har ett bra kontaktnät med olika hantverkare. – Mitt råd inför framtiden är att hålla i kostnaderna och se till att uppmuntra alla dem som utför allt ideellt arbete. Det är A och O. – Och hur får man då fatt i dessa skickliga medarbetare? Jo, det börjar redan när faddrarna tar in nya bröder. Det är viktigt att vi får in unga akademiker och får dem att känna att det inte finns något bättre än att vara frimurare. – Mitt i karriären kan det vara svårt för många att vara aktiva i Orden, men när dessa bröder med tiden börjar trappa ner sitt arbete i den allmänna världen eller pensionerar sig, blir de en enorm tillgång för vår Orden. Därför är det också viktigt att hålla reda på vilka kompetenser vi har i brödraked-

Bidrag från bröder Många förbättringsarbeten har möjliggjorts genom bidrag från bröder. Några exempel är återställandet av det välvda taket i Bankettsalen där de ursprungliga tolv jugendkronorna från 1912 renoverades och sattes på plats igen istället för de modernare ljuskronorna från 1960-talet. När vår nuvarande Kung fyllde 50 gjordes en insamling där många bröder och loger bidrog. Våra skickliga ekonomer fördubblade det beloppet på börsen och resultatet blev Carl XVI:s Sällskapsrum. Tidigare ett tråkigt rum med bruna skåp runt alla väggar. Med hjälp av generösa snickare tog man fram väggarnas ursprungliga vackra

Foto: Pierre Dunbar

Lång lista Vi har tittat på listan över vad som har gjorts i huset under de år som Calle har haft ansvar för finanserna. Listan är flera A4-sidor lång och ryms inte här. Mycket märker en besökare i Stamhuset direkt, men det mesta är underhåll som inte syns. En elrevision har gjort där uråldriga och livsfarliga elinstallationer har lagts om. Husets värmecentral har moderniserats med datorstyrd reglering av värme, ventilation och kyla. Fönstren utåt har fått säkerhetsglas och säkerhetsfilm på första och andra våningen. För att inte tala om allt som gjorts med vatten- och avloppsstammarna i huset. Och i Johannessalen har stjärnhimlen som tidigare var brandfarlig helt bytts ut.

Takmålningen hissas på plats i Oscarssalen.

jan. Kanske vi ska uppdatera våra CV:n regelbundet hos Orden. – Vi måste också bli bättre på att kommunicera vad som sker med alla insamlade medel. Då kan bröderna känna sig stolta över att vara frimurare. Mest stolt Av alla arbeten som gjorts i Stamhuset under Calle Piehls år är han kanske mest stolt över att ha fått till den vackra takplafonden i Oscarssalen i Stamhuset. Där hade den stora takspegeln gapat tom i nästan 350 år, sedan 1669. Det året avled byggherren Seved Bååth och till skillnad från andra lokaler i Stamhuset blev aldrig taket färdigt i Oscarssalen. Även om Calle Piehl inte säger det själv, är det nog troligt att det inte hade kommit upp någon målning i taket de kommande 350 åren heller, om han inte hade engagerat sig, letat upp konstnären Sanna Tomac och skött allt praktiskt omkring målningen. (Om arbetet går att Läsa i Frimuraren nr 3 2013 och nr 2 2014.) Historien bakom är att när Ordens Stormästare Gustaf Piehl avgick, så gjordes det en insamling i hans namn. Därifrån kommer hälften av pengarna till takplafonden. Den andra hälften bidrog Calle och hans bror Johan med. – Vår pappa tyckte väldigt mycket om den i övrigt vackra Oscarssalen och därför kändes det bra att genomföra projektet till hans minne, avslutar Calle. X Text och foto: Lars Billström

Tecknat Frimurarens radannonser Välkommen med din annons till frimuraren@frimurarorden.se. Du har säkert något där hemma som du vill sälja eller skänka bort. Eller kanske du söker någon frimurerisk sak som du vill komplettera med.

Vart leder min vandring? I senaste Frimuraren berättade vi att vår tecknare Henrik Lange snart skulle få grad IV-V och att vi var nyfikna på hur han då skulle illustrera sin vandring. Nu har Henrik fått graden och här är teckningen.

”Min upplevelse från senaste receptionen”, skriver Henrik som bildtext till sin som vanligt mycket underfundiga teckning. Vi ser fram emot att få se fler alster från den fortsatta vandringen. x

Några enkla regler: Rubriken får vara på max 30 tecken. Annonstexten, med eller utan bild, är begränsad till 190 tecken plus telefonnummer och eventuell mejladress. Annonserna är gratis, men betalas efter eget samvete med minst en extra femtiolapp vid nästa insamling till de behövande. Glöm inte att ange rubriken för din annons. Det finns fem att välja mellan: ”Till salu, ”Köpes”, ”Bortskänkes”, "Sökes", ”Upphittat” och ”Förlorat”. Annonserna ska ha frimurerisk anknytning och får inte vara kommersiella. TILL SALU (H)julklapp Har du en make, far, bror, son, vän eller frimurarbroder som tycker att färd på två hjul är en nöjesresa så är detta en perfekt (h)julklapp. Rasslande kedjans jubileumsskrift beskriver 10 års härliga irrfärder ofta med frimureriska mål. Skicka 150:- och ett adresserat kuvert med dubbelt porto till Kjell Mazetti, Almstagatan 12, 60216 Norrköping så kommer den som ett brev på posten.

Tillrättaläggande: När vi berättade om forskningslogen Carl-Friedrich Ecleff i Frimurarens förra nummer, står det i texten att föreningen bildades 1997 och därmed kan fira sin myndighetsdag i år. 40

Numera är myndighetsåldern 18 år och inte 21 år, som vi påstod, men 1997 är korrekt, närmare bestämt den 22 november. Forskningslogen är därmed alltså 18 år och inget annat.

OHP:s Reflexioner

”Måste man tro på allt?”

åste man tro på allt? Så ställs frågan till mig ibland – intressant nog inte minst av frimurarbröder. Oftast gäller frågan formuleringar i den (vanliga) Apostoliska Trosbekännelsen. Svaret är givetvis att man inte ”måste” tro... Kristenhetens gemensamma lovsång I kristen tradition har trosbekännelserna (man brukar räkna med tre ”gamla” trosbekännelser av vilka två kan brukas i gudstjänst i Svenska kyrkan) uppfattats som hela kristenhetens gemensamma lovsång. Våra psalmer Kanske kan man jämföra med våra psalmer. Många bland oss deltar frimodigt i våra gamla psalmer, särskilt de årstidsanknutna psalmerna, även om de kanske inte alltid uttrycker den kristna tron, så som vi själva skulle formulera den i dag. Flera av våra mest älskade psalmer innehåller ju ”tunga” teologiska utsagor, som vi utan protester stämmer in i, med djup känsla av samhörighet med andra kristna. I adventspsalmen ”Bereden väg för Herran” sjunger vi till exempel ”Med Andens svärd han strider/och segrar när han lider”, utan att egentligen ta ställning till de skilda tolkningarna av hur Kristi seger vunnits genom döden på korset, som brutits mot varandra under historiens lopp.

rar vi inte över enskilda utsagor utan deltar med glädje i sången, övertygade om att vi delar den kristna tron med den världsvida kyrkan. På ett liknande sätt bör man nog tänka, när vi bekänner vår kristna tro med de gamla trosbekännelserna. Vi vilar i de kristnas gemensamma tro, och uttrycker den i trosbekännelsens lovsång till Gud, på samma sätt som kristna har gjort i århundraden och alltjämt gör över hela vår jord. Visst kan vi ha våra dubier Att jag själv kan ha mina dubier inför någon enskild formulering, eller inte ens förstår innebörden i någon utsaga, är en Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reannan sak. Jag får ändå flexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar dela trosbekännelsen och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig). med andra kristna – medveten om att jag stämmer in i den historiska lovsången inför Gud. egen tid, och på sikt, förmodligen ingJag ”måste” inte ha en enting av kristen tro. genomreflekterad tro inför varje enskild utsaga. Svenska Frimurare Orden Jag kanske inte ens begriInom Svenska Frimurare Orden är det en per innebörden i ett antal självklarhet att vi stämmer in i de gamla utsagor. Men liksom jag sjunger med i formuleringarna. Det finns enstaka krist”tunga” utsagor i psalmerna, stämmer na som envisas med att närmast demonjag också in i den för alla kristna gestrativt tystna inför någon enskild utsaga mensamma bekännelsen. i trosbekännelsen. De flesta av oss gör inte så, vi bekänner frimodigt vår tro med Klåfingrighet samma ord som kristna över hela jorden. Det finns ett slags, i och för sig begriplig, klåfingrighet hos somliga männisInte ett antal ”måsten” kor, som till varje pris vill att trosbeMen vi är medvetna om att kristen tro kännelserna ska vara formulerade exakt inte innebär ett antal ”måsten” och att så som de själva tänker och vara anpastrosbekännelsen, liksom våra psalmer, sade just till vår tids sätt att uttrycka inte alltid uttrycker en personlig getron, och som gärna vill utmönstra allt nomreflekterad trosutsaga. Men vår i både psalmerna och trosbekännelserOrden ”vilar på kristen grund” och vi na som inte passar dem själva och den tror och bekänner med hela kristenhetid i vilken de lever. Skulle en sådan ten på jorden, även om vi skulle ha våra klåfingrighet bli rådande skulle fördubier och kanske inte alltid förstår exmodligen på mycket kort tid ingenting akt vad det är som de för länge sedan bli kvar av våra psalmer och trosbekänformulerade orden egentligen avsåg. X nelser och kanske inte heller av de bibliska utsagorna, om de inte passar vår LEIF NORRGÅRD

”Orden vilar på Kristen grund”

Julpsalmen Ett annat exempel kan vara julpsalmen ”Var hälsad sköna morgonstund”, i vilken vi med frimodighet sjunger ”Guds väsens avbild, och likväl en mäniskoson …” utan att besväras av de skilda tolkningarna av Kristi person som framställts under kyrkans tvåtusenåriga historia. Ännu ett exempel kan vara sommarpsalmen ”I denna ljuva sommartid”, i vilken de flesta av oss med inlevelse sjunger ”Ack, att jag redan stode där/ inför din tron, o Herre kär och bure mina palmer …” utan att mena att vi önskar oss döden. Psalmboken är fylld av sådan ”tung” teologi på vers. Förmodligen reflekte-

Stensäker nötknäckare, till förmån för Cubiska Stenen Folke Ljung, från Tyringe utanför Hässleholm, är en företagare som ville ge någonting tillbaka till frimureriet som tack för allt som det har gett honom. I samarbete med stenkonstnären Christer Bording skapades en vacker polerad och råhuggen sten som har två praktiska funktioner. – Vi fick tankarna in på våra olika frimureriska stenar, slipade och råa. Därpå gjorde vi ett litet hål till för kryddmalning och det blev en stensäker produkt för varje brödrakök, därmed är produkten användbar mer än till jul. – Det här är en ”stensäker” produkt att ge till en människa ”som har allt”. För den här har garanterat han eller hon inte. Stenen finns endast hos frimurare och kan endast erhållas genom Kristianstads Frimurareloge Cubiska Stenen. Allt ekonomiskt överskott tillfaller logen. Stenen levereras med frimurarmärket på. Skulle någon broder se vår produkt som en utmärkt ”give a way” så kan den levereras utan frimurarsymbol. Priset är 398 kr att betala till Bankgiro5740-9740, Frimurarlogen Cubiska Stenen, Kristianstad.

Stenen är i granit 17x9x7 cm. Pestill 17 cm. Träbox 12x16x20 cm. Pestill har en konvex ände och andra är konkav. Konvex för kryddmalning, konkav för nötknäckning.

UTVECKLA DITT LEDARSKAP • Vill du ha mer tid och fatta bättre beslut? • Bli mer effektiv och nå nya mål? • Få bättre balans och må ännu bättre?

Nyfiken? Kontakta mig. Broder Roland Ahlström

Genom ett handlingsorienterat program utvecklar du ditt ledarskap så både du och företaget når nya och förbättrade resultat.

Licensierad Ledarutvecklare

0707-360 326 roland.ahlstrom@nyaledarskapet.se

Våra kundundersökningar visar: • 97 % mycket nöjda och nöjda kunder. • 20 % förbättring av kundernas ledarförmågor. ”Nya ledarskapet har gett mig ny energi och en helt annan tro på mig själv och de kvalitéer som jag besitter. Jag kan med mina nya insikter och verktyg förändra mig själv men också påverka andra till att förändra och förbättra sina liv.” Tomas Johansson

Centrum/handelsutvecklare Norrtälje Handelsstad

www.nyaledarskapet.se

”Roland har hjälp oss att lyfta fram och fokusera på viktiga framgångsfaktorer i våra projekt. Det har han gjort på ett motiverande och inspirerande sätt, där våra medarbetare har fått ett ökat engagemang och en större delaktighet. Genom ökad tydlighet i vår kommunikation har vi också fått bättre samsyn.” Bengt Löfgren

Projektledare Riksbyggen

”Nya Ledarskapet fokuserar på mina personliga behov och utmaningar, vilket gör att det blir en krävande men också mycket givande utbildning.” Lars Eliasson

Teknisk direktör Tekniska kontoret, Danderyds kommun

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont

Bemötande och omtanke

ör ett antal månader sedan blev min 90-åriga mor rånad. Ficktjuvar tog hennes plånbok och behöll kontanter och kreditkort. Naturligtvis var hon djupt bedrövad över det som hänt. Inte så mycket för pengarna utan mera för integritetsintrånget. Jag polisanmäler händelsen och talar med en mycket vänlig och tillmötesgående polis. Så långt inget speciellt. Efter en dryg vecka ringer dock samma polis till min mor och frågar hur hon mår och berättar att de skall göra allt som står i deras makt för att få fast rånarna som drabbat flera gamlingar i trakten. Den omtanken har inneburit att min mor lagt händelsen bakom sig och nämner den inte över huvud taget längre. Övrigt att önska En drygt 90-årig frimurarbroder hade härförleden inte noterat att hans körkort gått ut. Han kör inte bil längre, men använder körkortet för att legitimera sig i olika sammanhang. Jag föreslog att vi skulle ordna med ett nationellt id-kort i stället för nytt körkort. Kontakten med myndigheten som utfärdar id-kort var iskall, närmast avvisande. Efter en omfattande, formell och närmast ovänlig mailväxling med olika personer på myndigheten stod det klar att han inte kunde få något id-kort. Skälet var att han inte kunde styrka sin identitet! Jag har känt honom i 20 år och kunde gå i god för att han är den han uppger sig vara och dessutom medföra ett färskt personbevis. Det hjälpte icke. Här lämnade såväl bemötande som omtanke en del övrigt att önska. Problemet med id-kortet löste sig så småningom enkelt och snabbt med hjälp av broderns bank.

undrade hustrun som hade hört mig prata i telefon. Jag berättade att jag hade ringt Skatteverket och frågat en sak och hamnat hos en människa som var så vänlig och hjälpsam att det kändes som att vi åtminstone blivit lite bekanta med varandra. Samtalet hade oväntat stor effekt. Jag upptäckte att vi pratade om den för oss okända kvinnan flera gånger under de dagar som följde. På det sättet påverkade hon stämningen i vårt hem en smula. Detta av det enkla skälet att vänlighet är direkt smittsam. Precis som ovänlighet. Det som kvinnan på Skatteverket gjorde var egentligen bara det självklara. Hon besvarade mina frågor och hjälpte mig vidare med mitt ärende. Men det är naGöran Karlsson, barmhärtighetsdirektoriets ordförande, nås på turligtvis bara halva santelefon 070-695 18 12 eller via mejl karlssongoran@telia.com ningen. Hennes sätt att göra det tillförde samtalet något som inte skall underskattas: den positiva energi som Idébok vänlighet och omtanke alstrar.” Inom barmhärtighetsdirektoriet håller vi just nu på att bearbeta vår idébok De små sakerna för medlemsvård där just omtanke om Det är de där små sabröderna är en väsentlig del. Dokukerna som kan göra mentet kommer att diskuteras i samstor skillnad. Vikten band med nästa års BD-seminarium i av rubrikens ord är Umeå i februari och tanken är att vi naturligtvis också didärefter skall färdigställa dokumentet rekt tillämplig på vår och lägga ut det på Ordens hemsida frimureriska verksamhet. Vi vet, bland under senvåren 2016. annat från våra enkätundersökningar, Slutligen ett annat citat från ovan att särskilt nya bröder behöver ”bli nämnde Sjödin: sedda” när de kommer på logebesök. ”Verklig omtanke har inget att göra Faddrarna har naturligtvis en given med att bli tackad eller få något tillbaroll i omhändertagandet, men det har ka. Man gör det för att det känns rätt.” också alla vi andra bröder. Särskilda loMina bröder, vänligt bemötande och gevärdar, som nu finns i flera enheter, omtanke kostar så lite och genererar så kan här vara av avgörande betydelse mycket. X för att en broder stannar och trivs i vår verksamhet. GÖRAN KARLSSON Ordförande BD

”Vänlighet är direkt smittsamt”

Stor effekt Tomas Sjödin är författare och pastor i Smyrnakyrkan i Göteborg. Han skriver regelbundet läsvärda krönikor i Göteborgs-Posten. För en tid sedan skrev han: ”Har du fått en ny kompis,

Lös Frimurarens kryss – ta chansen att vinna en miljon ORGANISERAR TRAVANDE

GÖR RÄTT

AVSTAMP KROCKAS OFTA MED

STYR

KÄND 70-TALS- SÄNKER SIG AFFÄR

BARA ETT ORD

4 RUTER

HÄLFTEN AV FYRA RÖRELSE I LUFTEN

SOM EN APA RISHÖG BJUDA

SAMLADE PAR

TILLÅTA KRUKA ATT BÄRA ÅSKLEDARE

HAR SAMHÄLLSENGAGEMANG

I UTBYTE MOT STATY GER POST

FÖR UTAN EUROPAS VÅGOR BÄSTA

STÅR OFTA

FINNS I PÅ LÄKTARE ASKAR UTAN VITTNEN LYFTER ALDRIG

KOMMA ETT VAR- HJÄLPER HÖGRE LEKTION NINGENS DEN SOM UPP ORD GLÖMT

SPRIDS SPRÄNG- LÄTT ÄMNE SKROVLIG SERVERAS I TORNISTER

ORKA IBLAND

I SKOGEN GENOMFART VERBAL KÄNGA

FÖRE SEX ÄGGFORM

SKÄRUNDERLAG

SES MED KULÖR

KNALLADE

MOT CENTRUM KASTAD

STORSTADSKOMMUN

HEMMAPLAN

GÖRA DET MINDRE GLATT

INGÅR TALAREN I

SKRIVS MED TECKEN DOMSTOL

OBEHAGSREAKTION

TILL PÅ RAD I TRALL DRIVER MED

LEDIG TID

DUBBELLED

GICK UPP I TEMPO

VINDEN

I FÖRSTA RUMMET

BER MAN OM FÖRSMAK

SVÄR STICKA

UTVÄXT

SÄTTA IGÅNG PÅ PLAN

KAN ORSAKA BLÅTT ÖGA ÖNSKEFÅNGST

OÖNSKAD POST

KLAPPAR PÅ MED KLAPPAR PLANTAGEVÄXT

DE SJU STOCKLAMPORS HOLMSÄTE SLANG

ur kan man bli miljonär genom att lösa Frimurarens kryss? Naturligtvis ser man till att skicka in lösningen och hoppas på att bli en av vinnarna av trisslotter. Det är på dem som man skrapar fram miljonvinsten. Bilden i krysset den här gången är från en av de pampiga salarna i Stam-

LÄGGA BAND PÅ AKTIVITETER I DAGLIGT LIV

KVÄKARBÅT

huset, Riddarsalen. Den får man inte missa när man är på besök i huset. Ett gyllene tillfälle är att besöka den årliga adventsgudstjänsten som hålls här. Gör så här: De numrerade rutorna bildar ett ord när krysset är färdiglöst. Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn och adress – eller skicka ett vykort med ordet till chefre44

daktören. Mejl- respektive postadress finns i redaktionsrutan på sidan 3 i tidningen. Senast den 29 januari 2016 ska lösningarna vara inskickade, för då drar vi tre vinnare som får tre trisslotter var. Rätt nyckelord i förra krysset var ”tempel”. X

Lösning till krysset i Frimuraren nr 3 2015 V ÄKTA ÄR TUNGA I VATTEN

LEDER SAMTAL SKÄRSELD

HAR PASSERATS

LÖSNING BRINGA

B R I D P I S N U G R I K O L U R Å N A G D A

UTBYGGAVSLUTAR NAD PÅ DET BYGGNAD SISTA PÅ GRANNES BIL

ENGAGERAR SIG I SAMHÄLLET

I HÖG GRAD MER ÄN TRE

HAR ÅTTA

SJÖNG OCH SKREK

SKRIFTLIG HANDLING

I SKRIVANDE STUND

D K

KANTSKADA

DEPPAR ANVÄNDS I VÄXELBOKSKOG VIDBRUK

HINDER PÅ VÄGEN

HAR OFTA DÄMPAD EN HUND I SLUTET GÖRA FINT

HAR GÅSFÅGLAR SÅNGFÅGEL

KRETA

S P A K

BILDAR RÖTT

K A R N A P

H R E Å L A A G G R N E L E D A R V A K Ö E R LEDIGHET MER BESTIALISK

STÅR TOMT SOMMARTID

KOMPONERAS PÅ

ÄR INTE ENFALDIGT

BÄR MILITÄR

GÅTT I VÄNERN

LÄMNADES EFTER FRUKTSTUND

VASS

SÄGS OM ANDRA KORTARE DAGAR

SOMMARTID VÄL TILLTAGEN

V I D

ÄR S:T SIGFRID EN

FRIGGS MAN

O D E

PERMANENTA ÄR PEDANT

D E N O P O L E R A D E S T E N E N

För dig som har allt. TAS UR LANDET

R Ä D I S A

VIKTIGA VOKALER TOMT

Ö D E

MINDRE VANLIGT FÖR OVANLIG EFTER SR

J R

ÄR I FARTEN PÅ RÖR SIG I TÅG

ÅLDERSTECKEN

V O

U I T A S R E R A N A S O G S A O T M Å A T A N O G E L D A D G L Ä M I G A G A

STÄLLS PÅ EXPO

ÄR DÅLIG UNDER

HAR FIN DRÄKT

RAFFINERA FRITT FALL

GÅR UPP I OTTAN HUGGS I SKOGEN

TAR GENVÄGEN GAMLA SPEL

RISIGA BUSKAR HÅLLER LÄNGD

GÖR BUD SNABBARE

1 BRUKAR TÄPPA IGEN UTFÖR

GES RABATT STRAFFBAR

SPLITTRA HELHETEN

LOTT

GÅR ATT SPELA PÅ SAKNADE ANOR

RÄKNING PÅ SCHEMA

KAN EJ MÄTAS I DJUP

ÄR EN TIA

B E T A L N I N G S M E D E L

T E N O R

STÄMMA UNGAR

L A R V E Å R L A D R O M E N L A D V A A R K L Y T A 2

FATTAR MAN INTE SÅ LÄTT

TAPPA KÄNSELN

Nästan allt.

KOLLAR PÅ FLAMMOR

Gör dig ett släktvapen och registrera det. Vi vet hur.

TIDIG URTID

Vi har fokus på heraldiken och vår medlemstidning är sedan 1976 Nordens ledande heraldiska magasin. Alltid underhållande, lärande och traditionsrik.

VID TIDPUNKTEN

Bli medlem redan idag för endast 150 kr.

Bland de rätta inskickade lösningarna har tre vinnare dragits. Det är Bengt Widell, Vetlanda, Håkan Johansson, Söderhamn och Lisa Arnell, Stockholm. De tre kan se fram emot att få tre trisslotter var med posten och alltså tre chanser att bli miljonärer. X

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.999;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 45

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus. För mer information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA! 46

Frimurarna i samhället

Prinsessan Christina, Fru Magnuson, Frimurarestiftelsens Höga Beskyddare, och Frimurarestiftelsens ordförande Peter Möller vid utdelningen av forskningsanslag i Ordens stamhus Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning. Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning. Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 12 mkr; huvuddelen, 10,5 mkr, går till geriatrisk forskning. Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhäl-

let. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak, samt omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov. Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig. Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid en högtidlig utdelningsceremoni. Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

Smått o gott Frimurarklubb i västerled: Varma källor – varma hjärtan Leif Jönsson. Gåvor och gengåvor utväxlades och stämningen och känslan av nordiskt brödraskap var på topp. Följande dag fick vi i gott isländskt väder – det vill säga ömsom regn ömsom solsken – uppleva några höjdpunkter i det isländska landskapet, såsom Geyser och det mäktiga vattenfallet Gullfoss samt kultur och historia vid Tingvalla och Skálholt. Många varma källor såg vi. De kan även stå som symboler för det som hände inne i resenärernas hjärtan. X

Bröderna i Västra Gästriklands frimurarklubb tog initiativ till en resa till frimurarhuset i Reykjavik och i oktober i år for 14 bröder och åtta damer i västerled och fick uppleva några goda dagar tillsammans. Det började med bad i varma källor i Blå lagunen och utsökt kvällsmåltid i den roterande restaurangen Pärlan i Reykjavik. Resans höjdpunkt var besök i S:t Johanneslogen Gimli och S:t Andreaslogen Hekla. På eftermiddagen blev vi guidade runt i det stora och vackra frimurarhuset, centralt beläget i staden. Och på kvällen imponerades vi av ämbetsmännen i de väl genomförda logerna. Brödramåltiderna intogs i skilda matsalar. Som representant för oss svenska gäster talade vid Heklas måltid Lars Österbom, som höll sitt tal på isländska. Från kapitelbrödraföreningen De sju lampor i Gävle framförde Per Wikström en hälsning och Olle Dahlstedt framförde gästernas tack. Vid Gimlis måltid talade broder

Svenska bröder på Island

Reportage: PER-OLA BOHLIN

Frimuraren för 70 år sedan Brödraföreningarna uppmärksammades i Frimuraren även 1945, för 70 år sedan. Här är några rubriker ur den ”årgången”: ”Brödraföreningen Concordias 25 års jubileum”, ”Brödraföreningen Rodens i Norrtälje 50-åriga högtidsdag”, Frimurareföreningen Bergslagsbröderna invigd”, ”Frimurareföreningen ”Norrtälje Frimurarebröder”, ”Frimurareföreningen Vidar” i nr 1 1945 och ”Frimurareföreningen Vidar 1895 – 1945, dess historia” i nummer 2. ”Ledarna för Brödraföreningen EOS – ett kapitel ur föreningens historia”. (Ledarnas historia var så lång att det blev artiklar i fem nummer av Frimuraren, varav två även 1946.) Noterbart är att Frimuraren på den tiden redovisade alla bröder som avlidit. I de nummer som kom 1945 redovisas 120 bröders dödsfall.

Elias Besheri serverar mat till frimurare både vid luncher i den egna restaurangen och vid sammankomsternas brödramåltider.

Frimurarlunch nyhet i Västervik Att träffas på lunch måndagen före sammankomst i frimurarsamhället verkade vara en bra idé, och man gick inte över ån efter vatten när man valde näringsställe. Det blev den egna brodern Elias Besheri som driver restaurangen Sahara, som nästan ligger på kajen i fiskhamnen, som tillfrågades. Valet var enkelt, Elias Besheri står för maten vid sammankomsterna och han har redan recipierat i de två första graderna. Han tackade ja med glädje och gav ett prisförslag som bröderna inte kunde avstå från. 48

Man började i september och bestämde sig redan från början att låta respektive få vara med och njuta av luncherna. Efter bara ett par veckor var det ett 10-tal frimurare och fruar som tog plats vid bordet som reserverats med en frimurarflagga. Och det lär komma allt fler – för en läckert tillagad strömmingsflundra med potatismos och skirat smör och med riktiga lingon gör i alla fall den måndagens deltagare till återkommande gäster. X Testgäst: Kjell Mazetti

Brödraföreningen

Luleå manskör akompanjerad av Anders Wälimäki förgyllde firandet av brödraföreningens 100-åriga tillvaro.

Brödraföreningen firade 100 år

Arthur Edmund – En pigg jubilar Brödraföreningen Arthur Edmund i Skellefteå har nu med rätta uppnått mogen ålder och kan nog börja titulera sig som en anrik förening, där traditionerna under många år har satt sina spår i deras verksamhet. Och på tal om traditioner så är det ju även traditionsenligt att fira 100-åringar med pompa och ståt

nder drygt två år har planeringen för den stora jubileumshelgen pågått med febril verksamhet och där bröder engagerats efter sina bästa förmågor. Ordföranden Michael Holgersson har under denna period hållit i taktpinnen med ett fast grepp och med en dirigents tålmodighet övat ensemblen för den stora högtiden. Det är ju som bekant inte bara att sno ihop ett kalas av rang utan det krävs stora insatser som skall sammanfogas till en helhet, lite som vår egen vandring i den frimureriska världen. Bit för bit blir vi bättre. Andakt För att sätta ribban på denna tillgivelse så hade den lovande unge pianisten, broder Henrik Måwe, Stockholm, tackat ja till att hålla en välgörenhetskonsert i Skellefteås landskyrka, vilken framfördes på fredagsaftonen till åhö-

rarnas stora glädje. Broder Henrik anses som en av Sveriges absolut skickligaste yngre pianister. Dag två så stod andakt som första punkt på dagordningen och där fick besökarna ta del av broder Tom Randgards, prior i Övre Norrlands Provinsialloge, kloka ord om att vi bör ta vara på varandra och på bästa sätt försöka bli bättre människor genom att hjälpa varandra. Han lyfte fram nödvändigheten, och glädjen, i att visa vår nästa barmhärtighet. Bo Setterlind Det bjöds även på vacker körsång framförd av Luleås Frimurarkör, ackompanjerad av brodern Anders Wälimäki. Bo Setterlinds ande fanns även med oss då flera av hans dikter med frimureriska undertoner upplästes av brodern Stefan Hellsten. Efter gudstjänsten tog det mer rituella arbetet vid och där var det i syn49

nerhet två bröder som stod i rampljuset lite tydligare och det var vår förutvarande Stormästare, Anders Fahlman, som blev hedrad med hedersmedlemskap i Brödraföreningen Arthur Edmund, samt broder Leif Bergmark, som fick ta emot Prins Bertils Frimuraremedalj, PBF, ur vår nuvarande Stormästares, Anders Strömberg, hand. Kloka ord Efter väl förrättad sammankomst var det så dags för den efterlängtade banketten där god mat, trevligt sällskap, kloka ord från talarna samt ypperlig musikunderhållning och gemytlig dans fick gästerna att känna att det dessvärre är alldeles för sällan det firas 100-årsjubileum. Och det är inte för intet som jag tror att en av de gåvor som överlämnats under dagen hade använts i smyg, för dagen var fantastisk på alla sätt och vis och det kan väl inte annat sägas än att hela tillställningen var magisk. X Text och foto: PATRIK ANDERSSON

Brödraföreningen

Två nya johannesloger bildas Två brödraföreningar omvandlas i början av nästa år till loger. Det är Concordia i Eksjö och Njudung i Vetlanda. Den senare blir visserligen kvar som brödraförening, men knoppar av graderna I – III till den nya S:t Johannesloge De Tre Axen. Bilderna visar deras sköldar på konstitutionspatenten. Redan den 23 januari invigs S:t Johanneslogen De Tre Axen, med valspråket ”Tillväxt styrka ljus” och S:t Johanneslogen Concordia invigs den 27 februari 2016 med valspråk: ”Arbetet förädlar”. X (Foto Lars Billström)

Ska Du cykla Vätternrundan 2016 Välkommen att bo hos oss! Boka plats redan nu!

Vi har bäddar för 35-tal cyklister och anhöriga i Frimurarhuset hela Vätternrundaveckan fr.o.m. den 10 juni - till 18 juni. Vi serverar frukost till alla. Priset 450:- per natt och då ingår komfortmadrass med bra höjd, frukost, säker cykelförvaring och fri parkering. Gångavstånd till start, mål och Motala centrum. Boka redan nu på E-mail: martin@leos.se Frågor - ring: Martin 070-4506546, Dag 070-6307870 eller Lennart 070-5562681 50

Boktipset Ledtrådar och mysterier

Operation Axum en svensk Da Vinci-koden För en frimurare finns det gott om faktaböcker och annan litteratur att läsa. Se bara i våra bibliotek. Vad som däremot inte är så vanligt är skönlitteratur eller thrillers som mer eller mindre anknyter till ordensväsendet.

Katedralen i franska Chartres där medeltidens stenhuggare byggde in mysterier och ledtrådar i väggarna.

en mest kända är troligen Dan Browns Da Vinci-koden och kanske Bo Giertz Riddarna på Rhodos. Men numera finns ytterligare en bok för den som gillar genren. Det är ”Operation Axum”, skriven av Bengt G Nilsson. Den som tyckte Da Vinci-koden var spännande kommer att älska den boken. Frågan är om inte Nilsson överträffar Dan Brown. I Operation Axum är huvudpersonen svensk, en antikvitetsexpert, Martin Gabler, under en spännande resa med det ena mysteriet efter det andra som han löser, ofta tillsammans med den mystiska och sköna etiopiskan Rebecca. Som kanske är vän eller kanske en motståndare. Jerusalems tempel Här finns ingredienser som Jerusalems tempel, Kung Salomo, Makida, drottningen av Saba, och religiös politik som är gastgramande. Miljöerna är i huvudsak Israel och Etiopien

med Sionskatedralen i staden Axum. Men i boken får vi också färdas till London, Stockholm, en timmerstuga i Värmland och till staden Chartres i Frankrike. I Chartres ligger en berömd gotisk katedral med skulpturer som föreställer motiv som dåtidens katedralbyggare knappast kunde känna till. Den franske abboten Bernard från Clairvaux anges som initiativtagare. Han sägs ha skrivit stadgarna till Tempelherreorden i Jerusalem. Även kallad Kristi och Salomos tempels fattiga riddare. Notera triangelkopplingen mellan Chartres, Jerusalem och Axum. Historiska hemligheter Katedralen anses ruva på fler historiska hemligheter än någon annan byggnad i världen. Det handlar om Tempelherrarna, Förbundsarken och Guds själva existens. I centrum, mest mystisk av alla, står en nära tretusen år gammal hednisk drottning. 51

Där finns Salomo och drottning Makida stående tillsammans och mitt emot dem finner man förbundsarken avbildad på en pelare. Den gyllene kista i vilken Moses lade stentavlorna som han fick av Gud. Naturligtvis finner vår antikvitetsexepert Martin ledtrådar i katedralen, men mäktiga fiender är honom hack i häl. Både i Frankrike och i hemliga gångar under Jerusalems tempel. Det ska också nämnas att en mystisk ring spelar en stor roll i handlingen. Den tillhörde en gång kung Salomo, men Martin är inte bara expert på antikviteter, han kan förfalska dem också och kopierar ringen för att lura sina förföljare – och den mystiska Rebecca. Operation Axum är en sådan bok som man vill sträckläsa men som man tyvärr motvilligt måste lägga ifrån sig när man upptäcker att klockan är 2 på natten och man inser att det är hög tid att somna. X Operation Axum, Bengt G Nilsson, Ethno Press, Storpocket, 452 sidor. ISBN 978-91-637-4557-7. Finns på Adlibris: http://tinyurl.com/nwgtzbo Eller Bokus: http://tinyurl.com/p9r62d7 Recencent: Lars Billström

Författaren framför ett kapell i Axum i norra Etiopien, en betydelsefull plats i boken.

Storintendentens expedition

Handskar 225 kr

Vantar 75 kr Bordsflagga 24x10 cm med stativ 350 kr

Bordsflagga 13,5x13,5 med stativ 300 kr

Fluga med mönstrat frimurarkors 225 kr

Slips med rött frimurarkors 150 kr Slips med mönstrat frimurarkors 275 kr

Pins med frimurarkors, 10 eller 4 mm 50 kr Sedelklämma med frimurarkors 75 kr Nyckelring med frimurarkors 75 kr Manschettknappar med frimurarkors 175 kr Frackknappar med frimurarkors 150 kr Manchettknappar + Frackknappar (paket) 300 kr

Slips/ Axelbandshållare med frimurarkors 75 kr Fickur med frimureriska symboler 1 750 kr

Klackplånbok 75 kr Servietthållare, guldfärgad med frimurarkors 175 kr

Servietthållare, silverfärgad med frimurarkors 175 kr

Bälte med frimurarkors 200 kr

Brevkniv med frimurarkors 125 kr

Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se Betalning mot faktura, 20 dagar. Varorna skickas fraktfritt. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Svenska Frimurare Orden Drätseldirektoriet (DD 1797) Förordnanden Generalkonsul Sven-Åke Bergkvist, VIII Svea som ledamot från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021. Förvaltare Lars-Erik Wahlberg, VIII Svea, förordnas (dispens) som överkastellan (Öka) från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021. Ingenjör Håkan Håstlund, X Svea som underkastellan (Uka) från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2019. Logedirektoriet (LD1800) Förordnande Flygkapten Dan Knif, X SCF, som ledamot från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021. Planeringsdirektoriet (PD 1998) Förordnanden Civilingenjör Olof Granstedt, X Svea, omförordnas som ledamot från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021. Aktuarie Rikard Bergström, VIII Svea, som ledamot från och med den 1 september 2015 till och med den 31 december 2018.

Ordens arkiv och bibliotek (AB 1785) Förordnanden Avdelningsdirektör Ulf Åsén, X Svea, OHT, PBF förlängt förordnande som Överarkivarie och Överbibliotekarie (ÖAÖB) från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2019. Kyrkoherde Jan Gehlin, IX SCF, som andre arkivarie (AA) från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021. Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE) Entledigande Professor emeritus Karl-Gustav Sandelin, X SCF och professor emeritus Dan Eklund, X SCF, som arbetande ledamöter från den 21 november 2015. Förordnanden Sektionschef Lars Lundsten, IX ÖNPL, fil dr Olle Larsson, IX SPL och arkitekt Thomas Grundin, X Svea, som arbetande ledamot från och med den 21 november 2015 och tills vidare. 1. Fördelningen (Svea) Entledigande Överste Rutger Simonsson, VIII MStL, som ordförande för Brödraföreningen Olaus Petri i Strängnäs från den 16 december 2015.

Förordnande Verkställande direktör Bo Bergkvist, VIII Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Victory i Stockholm från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021. 2. Fördelningen (SPL) Förordnande Projektledare Ulf Kronsell, VII SPL, som ordförande (O) för Karlshamns Frimurare Brödra Förening i Karlshamn från och med den 11 november 2015 till och med den 10 november 2021. 4. Fördelningen (ÖPL) Förordnande Direktör Hans-Åke Tilly, X ÖPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Concordia i Eksjö från och med den 27 februari 2016 till och med den 31 december 2020. 5. Fördelningen (VPL) Entlediganden Direktör Rune Gustafsson, X VPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Gustaf Wasa i Falun från den 14 februari 2016. Civilekonom Lassä Bröms, VIII VPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen S:t Mikael i Mora från den 16 oktober 2015. Förordnande Jägmästare Erik Hulu, IX VPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Erik Gustaf Geijer i Sunne från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2020.

Hör av dig till Frimuraren! Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift. Skriv och berätta! Av utrymmesskäl måste redaktionen förbehålla sig rätten att korta ner och vid behov redigera insänt material. 53

StiftelSen frimurare barnhuSet i Stockholm

allt sedan 1753 har stiftelsen givit stöd till barn och ungdomar. under 2015 har stiftelsen delat ut cirka 18 miljoner kronor som bidrag, 10 miljoner kronor till forskning om barn- och ungdomssjukdomar och 8 miljoner kronor till organisationer.

Stipendiater inom de olika forskningsgrupperna får mottaga sina diplom från h. m. Drottningen.

följande forskningsgruppledare i stockholmsregionen har tilldelats anslag för 2015: Överläkare Johan alm Professor catarina almqvist malmros Professor ulf andersson Professor klas blomgren Professor Sven bölte Docent anna-karin edstedt bonamy Professor ann-christin eliasson Professor hans forssberg Docent magdalena fossum Professor Gunilla hedlin

Professor eric herlenius Docent agneta karsten Docent inger kull Docent Svetlana lajic Professor claude marcus Docent erik melén Docent lars navér Docent anna nilsson Docent ola nilsson Professor agneta nordenskjöld

Docent anna nordenström Docent ann nordgren Professor mikael norman forskare Paulina nowicka Professor lars Sävendahl Professor olle Söder Professor marie Wahren-herlenius Professor anna Wedell Docent ulrika Ådén

Svenska frimurare orden och dess närstående stiftelser, som alla skapats genom gåvor och testamentariska förordnanden från frimurare och deras anhöriga, delar årligen gemensamt ut över 40 mkr till medicinsk forskning, social hjälpverksamhet och kultur. box 170, 101 23 Stockholm

Ordens Stormästare

Foto: Joe Sundelin

Brödraföreningen är en viktig länk i den frimureriska kedjan

i kan med dagens språk kalla de bröder som tog initiativ till frimureriska föreningar i mitten av 1800-talet för entreprenörer. De tänkte säkert inte på att det var ett mindre lämpligt initiativ enligt Ordens dåvarande regler utan de såg ett behov av frimurerisk verksamhet utanför de orter som hade loger. Skälet till detta var sannolikt de långa och tidskrävande resorna från bostadsorten till städer med loger. Dessa första brödraföreningar kan jämföras med dagens frimurarklubbar. De var ett forum för samtal och diskussioner i frimureriska ämnen. Syftet med föreningarna blev senare att förbereda konstituerandet av lagliga loger men en del föreningar förblev en plattform för förkovran i Den Konungsliga Konsten. I gällande OAL står. ”En brödraförenings uppgift är att genom föredrag och instruktioner undervisa bröderna i det frimureriska arbetet, att underlätta för medlemmarna att göra logebesök samt att verka för rekrytering av nya medlemmar till Orden”. Utnyttja styrkan Många enheter ser det som S:t Johanneslogernas uppgift att rekrytera nya medlemmar till Orden. Det är i och för sig rätt men också en missuppfattning, eftersom alla enheter och dess medlemmar har ett ansvar för nyrekryteringen till Orden och därmed för dess utveckling. Det är väsentligt att brödraföreningen, med sin lokala personkunskap, utnyttjar denna styrka genom att rekrytera nya bröder till Orden i sitt närområde.

Jag kan efter mina besök hos brödraföreningarna konstatera att alltför många föreningar har ett för lågt antal medlemmar och inte minst för få nya och yngre medlemmar. Dessa föreningar riskerar att sakta dö ut om de inte snarast vidtar drastiska rekryteringsåtgärder. Brödraföreningarna måste för sin egen överlevnad bli betydligt aktivare med att rekrytera egna nya medlemmar. Jag förväntar mig således ett betydligt bättre rekryteringsresultat från brödraföreningarna såväl till Orden och som till den egna enheten.

så att föreningens medlemmar gör besök i loger. När jag tidigare talade om nödvändigheten att få nya medlemmar till brödraföreningarna, är detta ett ansvar som även vilar tungt på logerna: Bröderna måste återkommande få information om brödraföreningarnas verksamhet. Ett planerat besöksprogram mellan enheterna inom ett område är ett verkningsfullt sätt att få en god rekryteringsbas samtidigt som det öppnar upp för kunskaper om hela vår frimureriska verksamhet.

Fortbildningsarbete Brödraföreningarnas fortbildningsarbete är ett viktigt komplement till logernas instruktioner och föredrag. Föreningens sammankomster skall öka intresset för de frimureriska frågorna och inspirera till förnyade besök i både loge och förening. Instruktionen och/eller talmanstalet skall väcka nya tankar, till underlag för diskussion vid måltiden och därefter fortsatta självstudier. Sammankomstens huvuduppgift är således att förmedla frimurerisk fortbildning av hög kvalitet i Den Konungsliga Konsten. Det finns goda förutsättningar att fylla denna uppgift. Föredragshållare kan hämtas in utifrån. Flera brödraföreningar kan samarbeta genom att samordna och planera gemensamma föredragsserier inom sina ansvarsområden. Föreningen har tillgång till samma litteratur och skrifter som en loge, så talmannen har en stor källa till underlag för talmanstal och instruktioner.

Brödraomtanke En brödraförening är också provinsiallogens och logernas förlängda arm mot bröderna i föreningens upptagningsområde. Föreningen och dess medlemmar skall aktivt hålla kontakt med bröderna, engagera dem, bjuda in dem till sammankomsterna och vid behov hjälpa dem att ta sig till sammankomstlokalen. Föreningarna skall uppmärksamma äldre bröder, sjuka och frimurares änkor. De är med andra ord en länk i det viktiga lokala interna caritasarbetet.

Hög kvalitet Jag har under mina besök upplevt att verksamheten inom brödraföreningarna oftast håller hög kvalitet som förmedlare av Den Konungsliga Konsten. Men vi måste komma ihåg vad vi är till för. En sammankomst som enbart har till syfte att så fort som möjligt komma till måltiden uppfyller inte förväntningarna och kraven på en brödraförening. Utbyte Föreningen skall vidare verka för ett utbyte med loger i närheten och ordna 55

Deputationsloge Det framgår av Ordens Allmänna Lagar (OAL) ”att en brödraförening som arbetar i I-III graderna bör sträva efter att bli deputationsloge”. Den bör vidare ha ambition att utvecklas till en fullvärdig loge. Deputationslogen har två uppgifter: Brödraföreningens ovanstående uppgifter men också att rekrytera och recipiera nya medlemmar i graderna I och II. Den stora utmaningen är att kunna genomföra receptionerna på samma kvalitetsnivå som en loge. Det innebär att ju färre receptioner föreningen genomför, desto fler övningar måste genomföras före och mellan receptionerna för att få receptionen att upplevas värdig och inspirerande för recipienten och övriga bröder. X

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

har Sveriges ViVi har Sveriges mest nöjda Private mest nöjda Private * Banking-kunder Banking-kunder * För femte året i rad ger våra kunder För oss femte året ibetyg. rad ger våra kunder högsta

Vi me Ba

oss högsta betyg.

För fe oss h

Välkommen du också.

Välk

Välkommen du också. *Enligt TNS Sifo Prospera 2015.

*Enligt TNS Sifo Prospera 2015.

*Enligt T

Kungsträdgårdsgatan 2 08-406 69 00 handelsbanken.se/privatebanking

Kungsträdgårdsgatan 2

Kungsträdgårdsgatan