Finlandssvenska Landsbygdsriksdagens tidning 2008

Finlandssvensk Landsbygd

1

Blå, blå vindar och vatten – från image Landsbygdens ”vara eller inte vara” till profilering för åländsk skärgård Om du googlar på ordet ”skärgård”, får du över en miljon träffar. Först stöter du på Stockholms skärgård, småningom också Åboland och Åland. De flesta träffarna har sommargästen som måltavla, där skärgården beskrivs som ett resmål med blå, blå vindar och vatten.

Image Åland som turistmål tar upp kampen med Alperna och Greklands övärld, och gör proffsiga kampanjer för att locka besökare till Åland. Förra året var det fyndiga mottot ”Sextusen öar. En sjutusan till sommar”, i år ”Som sommaren var förr.” Skärgårdens image är starkt förknippad med sommar, sol, vind och vatten. Det är den uppfattning som de som inte bor i skärgården har om den.

Identitet De som lever i skärgården har en annan uppfattning. Skärgårdens identitet är summan av naturen, människorna, historien, näringsliv och sysselsättning, transporter, samhällsservice, utbud och evenemang.

Det är inte alls samma sak som dess image. Skärgårdsborna är själva en del av skärgårdens identitet, vare sig de är bofasta eller sommargäster, födda där eller inflyttade.

Profil Den åländska skärgården består av sex små kommuner: Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö. Sammanlagt bor där 2 300 personer på 5 500 av Ålands sextusen öar. Antalet turister är mycket stort, medan nya inflyttare är mycket litet. Därför behöver skärgården ha en profil som lockar sådana personer som skulle kunna flytta till skärgården, som kan se skärgårdens marknadsföring och som intresserar sig för den, som överväger att flytta till skärgården och som faktiskt gör slag i saken och flyttar till skärgården.

När man profilerar sig, tar man fram vissa egenskaper ur sin identitet och visar dem för målgruppen. För att människor vill flytta till skärgården, behöver inte sol och vind marknadsföras, men däremot behöver vi absolut tala om: forts. sid 11

Hur framtiden gestaltar sig för den finländska landsbygden är i många hänseenden oklar. Om man ser till den senaste utvecklingen med en ökande knapphet på livsmedel och stigande matpriser, satsningen på bioenergi och en allt större efterfrågan på olika råvaror, borde landsbygden ha en god förutsättning att utvecklas också i vårt land.

Det är ju bara på landsbygden som man kan odla fram råvarorna till både mat och bioenergi, och det är bara i glesbygds-Finland där skogen växer. Ifall vi också i framtiden skall kunna försörja vår befolkning med mat, våra industrier med råvaror och ge tätortsbefolkningen möjlighet till rekreation, måste landsbygden hållas vid liv och även utvecklas.

Vad talar då emot denna positiva utveckling? Det är flera aktörer som under senaste tid, både genom fattade beslut och skisserade planer, motverkar landsbygdens utveckling och framtidstro. Om vi ser på vad de stora teleoperatörerna beslutat om telefonnätet i glesbygden med nedläggning av de fasta förbindelserna och motviljan att bygga ut fiberoptiken på andra platser än i de större tätorterna, kan man inte annat än bli bekymrad. forts. sid 11

Välkommen till skörderiksdag och skördefest på Åland! sid 2 och 20

Ålands Försöksstation har varje år en imponerande utställning på Skördefesten

Innehåll bl.a.

Landsbygdens framtider sid 4-5 Landsbygdsnätverksenheten sid 6 Landsbygdsstudier sid 8 ÅBF och Leader på Åland sid 10 Tidskriften Skärgård sid 16

Henrik Svarfvar har varit mångårig ordförande för Svensk Byaservice.

Landsbygdsriksdagen på Åland 20-21.09.2008

sid 2-3

2

Skörderiksdag!

Välkommen till den historiskt sett första finlandssvenska landsbygdsriksdagen på Åland!

Från arrangörshåll – Svensk Byaservice och Ålands bildningsförbund rf – har vi valt att bredda perspektivet för denna landsbygdsaktivisternas storsamling, och samtidigt tidsmässigt kombinera evenemanget med den storslagna åländska Skördefesten.

Geografiskt möter den nordiska glesbygden, inklusive skärgården, på många utmaningar som är både gränsöverskridande och globala. Människors och varors ökande rörlighet, den globala (kli)matkrisen, tillgänglighet till relevant samhällsservice, nya kommunala och regionala strukturer är bara några av de utmaningar vi direkt eller indirekt konfronteras med.

Historiskt sett lever landsbygden i en allt snabbare spiral av förändringar, som kan upplevas som dubbeltydiga signaler idag. Å ena sidan upplever glesbygden strukturella domänförluster som beror på de makrofaktorer jag skissat på här ovan. Å andra sidan kan man skönja en renässans för lokala identiteter – landsbygden är mer än ett hembygdsmuseum.

Professor Janken Myrdal, som medverkar i årets landsbygdsriksdag, talar om ökad urban mänsklig transhumance på landsbygden, dvs. vistelseperioden på landet förlängs med förbättrad produktion av varor, nyttigheter och kunskapskapital som följd. Återigen gäller här att landsbygden är mer än ett rekreationsområde, även om dess turistiska potential inte skall underskattas.

För årets upplaga gäller det rent konkret att föra stafettpinnen vidare från föregående landsbygdsriksdag som hölls i november 2006 på Raseborgsinstitutet i Karis (vilket framsynt namn!). Då formulerades ett antal budskap som bl.a. gällde byskolornas framtid, närdemokratins av- eller utveckling och IT-samhällets infrastruktur.

Landsbygdsaktörer från när och fjärran – välkomna på landsbygdsriksdag!

Vilka är knäckfrågorna vid landsbygdsriksdagen på Åland? Utan att behöva spå i kaffesumpen nämner jag några säkra diskussionsteman: Hur säkrar vi en levande landsbygd, även efter år 2013 då EU-medlen omfördelas? Vilka hotbilder och möjligheter finns i den globala (kli)mat- och energikrisen? Var kan jag få närservice då strukturer och beslut flyttar uppåt en nivå?

För två år sedan fick Ålands bildningsförbund rf (ÅBF) en förfrågan om att ta budkavlen för Landsbygdsriksdagen 2008. Det var med stolthet vi kunde tacka ja, ty att få vara med och arrangera en så stor begivenhet, är inte bara en ära utan också ett stort förtroende. ÅBF hälsar alla ålänningar och inresande hjärtligt välkomna och hoppas att ni skall känna er väl mötta och ha många fina minnen med er hem i bagaget.

Välkommen till en garanterat debattglad och skörderik landsbygdsriksdag på Åland – skörderiksdag!

Björn Wallén ordförande för Svensk Byaservice rektor för Svenska studiecentralen

L A N D S B YG D S R I K S D A G På Åland

2 0 0 8

Finlandssvensk

Plats: Plenisalen i Självstyrelsegården Lö rd a g Förmiddag

Möjlighet till separata möten eller fritid

Kl.12.00

Landsbygdsriksdagen öppnas Musik av Spelevinkarna, hälsningar och öppningsanföranden av bl.a. Mikael Erickson (Ålands bildningsförbund) och Björn Wallén (Svensk Byaservice) Resolutionsutskott tillsätts

Tema: Landsbygdens framtid i Norden Kl. 12.45

Framtiden granskas ur olika synpunkter av experter; historisk synvinkel, sociologiskt perspektiv och vårt behov av mat och energi • Janken Myrdal professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, författare till Nordiska ministerrådets framtidsstudie om Nordens landsbygd 2050 • Erland Eklund landsbygdsprofessor vid Åbo akademi • Henrik Ingo agronom Diskussion

Kl. 14.45

Kaffepaus

Kl. 15.15

Landsbygdsriksdagen söker de viktigaste framtidsfrågorna (bikupediskussion)

Kl. 16.00

Panel: Representanter för de nordiska byarörelserna diskuterar framtiden med landsbygdsriksdagen, under ledning av Björn Wallén

Kl. 18.00 - 18.30 Framtiden är här!

Vad gör vi nu; vilka redskap kan vi använda?

Eero Uusitalo från Byaverksamhet i Finland och Hans Bergström från Nätverksenheten Kl. 19.30

Trerätters festmiddag och kvällsunderhållning på hotell Arkipelag

Söndag

Tema: Åland är fantastiskt!

Kl. 09.00

Best practice från Åland Christian Pleijel från Ålands skärgårdsnämnd, Tiina Eriksson projektdragare från Lappo, Brändö, Lis Karlsson och Tommi Pohjakallio från Företagsamskärgård m.fl.

Resolutionsantagande m.m.

Kl. 11.00

Bussavfärd till Skördefesten på Jomala

Kl. 13.30

Avfärd direkt från Skördefesten till färjan

ÅBF har till sin uppgift att främja det fria bildningsarbetet i landskapet Åland, hålla sig opolitiskt och samla liknande organisationer som medlemmar. Studiecirkel-, kurs- och föreläsningsverksamheten skall främja kultur, bildning och upplysningsverksamheten i landskapet. ÅBF upprätthålls enlig lag av Ålands landskapsregering, en lag som förövrigt lämnats in för revidering. ÅBF verkar för allmänhetens förkovran på Åland och skall verka flexibelt och anpassat efter befolkningens aktuella behov.

I dag har ÅBF 39 medlemsorganisationer, som i sin tur representerar 131 olika föreningar eller ca 10 000 ålänningar. Bredden på föreningarna är stor. Allt från Ålands aktiesparare rf till Petrolina hotrodders rf har möjlighet att tillsammans med ÅBF arrangera kurser och utbildningar. År 2007 hölls 30 kurser/föreläsningar och 9 studiecirklar via förbundet i samarbete med olika medlemsföreningar.

Mikael Erickson verksamhetsledare för Ålands bildningsförbund rf tel. +358 (0)18 16660,

bildningsforbund@aland.net

3

Finlandssvensk landsbygdsriksdag för tionde gången Under slutet av 1980-talet drabbades framförallt den österbottniska landsbygden av en allvarlig kris.

Avfolkningen ökade, butiker och skolor lades ner eller hotades av nedläggning. Det var svårt att se någon ljusning eller något sätt att komma ur krisen. Då föddes tanken på en landsbygdsriksdag. Den första landsbygdsriksdagen förbereddes genom studiecirklar med uppgift att formulera krav på myndigheter och organisationer, samt fundera på lokala strategier. På vårvintern 1990 samlades man så till den första landsbygdsriksdagen, som blev en tillställning fylld av kampanda och framtidstro. Landsbygdsriksdagen uttalade också sin tro på att det är landsbygdsborna själva som måste ta itu med problemen. Här lyftes byaråden fram som centrala aktörer. Efter det har traditionen fortsatt. Vart annat år samlas landsbygdsbor, projektmänniskor och personer inom landsbygdsutveckling i Svenskfinland till landsbygdsriksdag för att framförallt utbyta erfarenheter, men också för att ta ställning till aktuella frågor och inte minst viktigt ha trevligt tillsammans.

De två första landsbygdsriksdagarna hölls i Vörå åren 1990 och 1992, medan den tredje hölls i Ekenäs år 1994 och omfattade då för första gången hela Svenskfinland med modell från de två första landsbygdsriksdagarna i Vörå. Det var inom ramen för ”projektet Svensk Byaservice” som evenemanget ordnades och var då den största tillställningen för projektet. Sedan har i tur och ordning Kimito, Såka, Pellinge, Nagu, Närpes och Karis stått som värdar. Nu har då turen kommit till Åland med plenisalen i Självstyrelsegården som samlingsplats för finlandssvenska landsbygdsutvecklare. Det är således för tionde gången som landsbygdsriksdagen ordnas och nu för första gången på Åland.

Svensk Byaservice Peter Backa landsbygdsutvecklare

Kenneth Sundman kanslisekreterare

Den finlandssvenska landsbygdsriksdagen såg sitt ljus Det sägs många gånger att man ska blicka framåt och inte bakåt, men för att bättre förstå nutiden, är det alltid bra att känna lite till dåtiden. Den finlandssvenska landsbygdsriksdagen har också nu sin egen lilla historia. Många var med och genomförde två lyckade landsbygdsriksdagar i Österbotten, åren var 1990 och 1992. Intresset var väckt hos många lokala aktörer i Österbotten att jobba med bya- och landsbygdsutveckling, men även utanför Österbotten, i såväl Åboland som Nyland, väcktes ett intresse för dylika aktioner. På landsbygdsriksdagen år 1992 deltog även representanter från bl.a. Bromarv som gärna ville föra budskapet vidare till Västra Nyland.

Nylands svenska landskapsförbund, Åbolands kulturråd och Svenska Österbottens landskapsförbund – sedermera Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur – samt Svenska studiecentralen, som stod bakom samarbetsorganet Svensk Byaservice, beslöt att nu när intresset var väckt, så var det kanske dags att satsa lite mera och uppmuntra byaaktivitet genom att bygga vidare på resultaten från landsbygsriksdagarna i Österbotten och den byarådsaktivitetskampanj som följde efter landsbygdsriksdagen år 1992.

När byaråd grundades i Österbotten i lite ny form, fick många byar ett uppsving och flera nya trevliga byaaktviteter såg sitt ljus. Man uppvaktade nyinflyttande, uppmärksammade nyfödda, ordnande sommartorg, byafester m.m. Dylika exempel kunde mycket väl inspirera andra byar runt omkring i Svenskfinland. Så blev det och en ny aktivitetskampanj för byar såg sitt ljus, där hela Svenskfinland var målområdet.

Svensk Byaservice (SB) är en informell samarbetsorganisation mellan organisationer som är intresserade av landsbygdsutveckling i Svenskfinland. SB, som bildades år 1994, upprätthålls av Svenska studiecentralen (SSC), Sydkustens landskapsförbund, samt Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. I samarbetet deltar även Ålands bildningsförbund rf.

Svensk Byaservice jobbar för att stöda och hjälpa byarna i deras verksamhet. Vi är ingen takorganisation, vi strävar inte till att styra verksamheten. Byn bestämmer, vi sprider information och hjälper byarna att lära av varandra.

Vart annat år står Svensk Byaservice som arrangör för en landsbygdsriksdag, som samlar byaråd, projektmänniskor och personer inom landsbygdsutveckling i Svenskfinland till debatt om bya- och landsbygdsutveckling, samt ger byarådsaktivister möjlighet till utbyte av idéer och andra verksamhetsformer som byaråd idkar.

Svensk Byaservice arbetar allt mer med projekt, med Svenska studiecentralen som projektägare. Metodutveckling och överföring av utvecklingsmetoder från Finland till Sverige och vice versa är exempel på dylika projekt.

Svenska studiecentralen/Svensk Byaservice samarbetar med Åbo Akademi inom ramen för Center för lokal utveckling. Målsättningen med samarbetet är att uppnå synergieffekter mellan det lokala utvecklingsarbetet och den akademiska verksamheten och de utvecklings- och forskningsprojekt som där bedrivs.

Svensk Byaservice svarar för den svenskspråkiga verksamheten inom SYTY, Suomen Kylätoiminta ry - Byaverksamhet i Finland rf, vars verksamhet inbegriper aktivatorverksamhet, koordinering och information.

Sedan år 2005 ger Svensk Byaservice ut ett Nyhetsbrev inom landsbygdsutveckling per e-mail. De ca 200 mottagarna finns bl.a. inom föreningar, organisationer, sammanslutningar, landskapsförbund, högskolor och ministerier.

Svensk Byaservice finns stationerad på SSC-kansliet i Vasa. Adressen är: Svenska studiecentralen, Österbottens regionkansli, Rådhusgatan 21 C, 65100 Vasa, tel. 06-320 4151, fax 06-317 9005, www.bya.net.

Formellt stod Nylands svenska landskapsförbund värd för kampanjen och jag själv jobbade som projektledare. Med bistånd av Stefan Andersson från Nylands svenska landskapsförbund, Birgitta Bröckl från Åbolands kulturråd, Peter Backa från Svenska studiecentralen, samt med Henrik Svarfvar som ordförande för Svensk Byaservice, reste jag runt i Svenskfinland och försökte aktivera till byasatsningar. Jag var ute på öar i Åbolands skärgård, jag var till Östra Nyland och allt däremellan ända upp till Karleby. Detta skedde innan många ens visste vad ett EU-medlemskap skulle innebära, men såhär i efterhand så kan man säga att Svenskfinland var ute i god tid och förberedde byarna för landsbygdsprojekt.

Utan denna aktivitet och skapande av sammanhållande aktiviteter i byarna har det kanske varit svårare att senare satsa på EU-projekt. Att man också satsade på den juridiska delen, har sedan visat sig vara mycket välinvesterat, eftersom det krävdes att byaråd eller andra föreningar på landsbygden skulle vara registrerade för att kunna ansöka om EU-pengar, såsom Leader-pengar eller andra utvecklings- och investeringspengar.

Denna byaaktivitetskampanj i Svenskfinland avrundades med den första finlandssvenska landsbygdsriksdagen i oktober 1994 i Ekenäs. Bromarvborna som varit med i Österbotten, var aktiva i förverkligandet och även flera andra aktörer. Många byaråd runt om i Svenskfinland berättade om sin verksamhet i grupparbeten eller via utställningsverksamhet. Byamänniskorna i Svenskfinland som möttes för första gången, blev inspirerande av varandra och de berättade om goda exempel från sin egen verksamhet.

Responsen blev mycket positiv och det konstaterades att sådana här samlingar har ett stort värde för de människor som jobbar lokalt, men även för sådana människor som jobbar inom organisationerna med landbygds- och byautveckling.

Utgångstanken blev att en finlandssvensk landsbygdsriksdag kunde genomföras vartannat år och turnera runt om i Svenskfinland. Detta skulle förhoppningsvis medföra att hela Svenskfinlands byafält med jämna mellanrum skulle ha en landsbygdsriksdag i sin hemregion och kanske på detta sätt underlätta medverkan, eftersom mycket av verksamheten lokalt fungerar med talkokrafter, och därför finns mången gång inte de stora pengarna i fältverksamheten och i byakassan för att resa långa vägar på konferenser.

Med facit på hand, så kan vi glädjande konstatera att den finlandssvenska landsbygdsriksdagen överlevt mot alla odds och ordnas nu också för första gången på Åland.

Med hopp om fortsatta inspirerande landsbygdsriksdagar för både gamla och nya aktörer.

Ann-Sofi Backgren

Artikelskribenten Ann-Sofi Backgren med Afrikas högsta berg Kilimanjaro i bakgrunden.

4

Landsbygdens framtider Vi har inte en bestämd framtid framför oss, utan många möjliga framtider och våra val i nuet avgör vilken framtid vi kommer att få.

Att studera framtiden, är av många orsaker en knepig sysselsättning. När samhället utvecklas som på räls och inga stora förändringar är på gång, då är det lättare att spå om framtiden. Men då är framtiden också så självklar, att det inte är av så stort intresse att studera den. När förändringarna kommer, när det ofta finns motstridiga trender, korstrycket ökar och allt påverkar allt, då är det speciellt viktigt att försöka se framåt.

Men då är det också som svårast.

En sak är dock säker: när man skall studera framtiden så behöver man goda metoder, och sådana finns.

Metodcenter (www.methodcentre.com) tillhandahåller ett flertal användbara metoder. De här metoderna tar även fasta på att framtidsstudierna inte bör vara passiva, d.v.s. bara försöka spå hur det kommer att gå, utan aktiva i den meningen att man också bestämmer sig för vilken framtid man vill ha, av de möjliga framtider man ser. Att man börjar jobba för att just den eftersträvade framtiden skall förverkligas.

Det finns som sagt många sätt att studera framtiden. Vissa av dem är intressanta och goda, andra har hamnat i vanrykte, eftersom de innehåller väsentliga brister. Det gäller att välja rätt sätt att tänka på framtiden. ”Man bör lära av historien”, säger många. Det är säkert en klok tanke. Men det är ändå ganska få historiker som sysslar med framtidsforskning. Ett undantag är Janken Myrdal vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Han är professor i agrarhistoria och har skrivit en framtidsrapport för Nordiska ministerrådets NordFram projekt: ”Framtiden – om femtio år, Global utveckling och Nordens landsbygd.”

Janken Myrdal är professor i agrarhistoria

Myrdal gör just det: lär av historien. Men han använder ett speciellt redskap för lärandet, han kallar det motsatstänkande. Han utgår från dialektiken, tittar efter motsatser, motsägelser och motsättningar. Med i huvudsak de redskapen bygger han upp en bild av hur samhället har utvecklats under den tid människor har funnits på jorden. Han hittar lagbundenheter i utvecklingen, inga absoluta lagar men väl stigar, som utvecklingen verkar följa. Genom att fortsätta de stigarna in i framtiden skapas en framtidsstudie.

Myrdal, som doktorerade 1986 med avhandlingen Medeltidens åkerbruk: agrarteknik i Sverige ca 10001520, har skrivit en lång rad böcker och artiklar.

Peter Backa

”Men natt kanske blir dag” – landsbygdens framtid i Norden I sin bok Framtiden – om femtio år, Global utveckling och Nordens landsbygd skriver professor Janken Myrdal i avsnittet ”Men natt kanske blir dag” (i kapitel Landsbygden som exempel) bl.a. att urbaniseringen fortsätter och skapar stora konglomerat i Norden, vilket sker både som en följd av informationssamhället och p.g.a. transportbegränsningen. Stora urbana konglomerat skapas kring Mälaren i Mellansverige, kring Öresund och utmed östra Oslofjorden, samt i södra Finland. Konglomeraten knyts samman med effektiv snabbtransport och medelstora städer som Trondheim, Jyväskylä, Århus, Linköping/Norrköping knyts i sin tur transportmässigt till dessa centra.

Den landsbygd som ligger närmast dessa urbana konglomerat, kommer att präglas av sommartidsboende med våruppvaknande, sommarliv och vinterdvala. I dessa stora regioner kommer det fortsättningsvis att bo relativt många människor även vintertid. Denna sydskandinaviska/sydnordiska landsbygd, som ligger kring de stora urbana konglomeraten, kommer även att bli en del av rekreationsområdet för människor i Tyskland och Benelux. Utanför dessa landsbygdsområden, i större delen av norra Norge-Sverige-Finland, kommer befolkningen att minska drastiskt och det skapas vildmarksområden med gles befolkning. Men vildmarkerna kommer att bli en global angelägenhet med besökare från hela världen, men besöksantalet hålls nere, för grunden för bevarandet är ett litet mänskligt slitage.

Vidare kommer delar av den basala livsmedelsproduktionen att kunna skötas nästan helt automatiskt. De som sköter massproduktion av t.ex. säd, kommer att kunna bli häpnadsväckande få. En mottrend mot rationaliseringen av livsmedelsproduktionen kan framställandet av högkvalitativ mat bli. En rad andra ”produkter”, ”tjänster” och ”värdeskapande” produktion kommer att växa, både i de områden som sommarbefolkas och i de områden som blir mera folktomma. Med de långa perioderna av ”transhumance”, med månadsvistelser på sommarlandet, kan självproduktionen komma att öka.

Ideologiskt kommer landsbygden att få en central roll, eftersom religioner och andra ideologier kommer att laddas med naturromantik och med utvidgade kunskaper om naturen, som en nödvändig del av den stora omvandlingen av normsystemet. Priser på jord kommer kanske att öka, men ännu viktigare kan det bli att jorden allt mer ses som en kollektiv angelägenhet. Även landsbygdens och naturens roll för rekreation kommer att ingå i studiet av och förståelsen av människans livskvalitet. Allt detta kommer att bereda väg för väldiga investeringar i landsbygden, vilka blir mer funktionella.

Kenneth Sundman

Boka direkt hos oss!

Tel: int+358-(0)18-37 800, Fax: int+358-(0)18 37 801 E-mail: bjorklidens@aland.net, www.bjorkliden.aland.fi Adress: Björklidens Stugby, FIN-22 240 HAMMARLAND

Norra Esplanadgatan 3, 22100 Mariehamn Tel 018-14130, Fax 018-17130 e-mail parkhotel@vikingline.fi www.vikingline.fi/parkalandiahotel

City livs MITT I STA’N Torggatan 6 TEL: 018-12 155 VARD. 9.00-18.00 LÖRD. 9.00-15.00

5

Tes-ode – om hur människan skapat sig själv Människans förmåga att tänka det som inte finns, medför att hon aldrig lever enbart i nuet. I sina tankar lever hon alltid i förgången tid och i framtid: hon minns och planerar.

Människans förmåga att tänka det som inte finns, leder hennes tankar och handlingar långt bortom det existerande. Hon går utanför sig själv och driver sin sak i praktisk handling, inte sällan till överdrift, vilket också är motreaktionens grund – så skapar hon sig själv genom motsatsernas kamp i livets praktik.

Människans förmåga att tänka det som inte finns, är också förmågan att tänka bort det som finns. Detta, tillsammans med den inneboende tendensen till överdrift, är en av de regelmässigt återkommande krisernas grund.

Människans förmåga att tänka det som inte finns, medför att människan historia övergår från att vara biologiskt till att vara kulturellt bestämd, av det följer den expansion som benämns kulturhistoriens utveckling.

Människans förmåga att tänka det som inte finns, ger henne lösningar på de problem och behov som uppställs. Denna förmåga att lösa problem utvecklas stegvis, så att först när en tanke prövats i praktiken kan den följande tanken uppkomma och prövas.

Människans förmåga att tänka det som inte finns, ger hennes inte bara förmågan att finna lösningar, utan också förmågan att finna på nya önskningar och behov. Detta är hennes list, lust och last; hennes framgång och fångenskap.

Människans förmåga att tänka det som inte finns gör även att människan kan se sin egen tendens till överdrift och hon försöker därför sätta gränser, så att behoven ställs mellan önskningarna och normerna.

Människans förmåga att tänka det som inte finns, kan bara utgå från det som finns, så att likaväl som lösningarna utvecklas stegvis, så utvecklas även behoven och önskningarna stegvis.

Människans förmåga att tänka det som inte finns, är förmågan att tänka sig in i andra människors tankar.

I själva verket är detta inte bara en förmåga, utan också ett tvång, så att ingen blir något enbart inom sig själv. Människor tänker och utför genom att relatera sig till andra människor, de är reflexiva flockdjur, och därför är normsystemet i ständig förändring.

Människorna bygger och bebor inte i ett bisamhälle eller en myrstack, de skapar och befolkar ett kulturhistoriskt föränderligt samhälle. (utdrag ur Framtiden - om femtio år)

Dyr olja ger ny chans för regionala livsmedel?

Under mer än ett decennium har vi i Europa talat oss varma för lokalt producerad mat, bl.a. med hjälp av regional och lokal ”bränding”. I alternativrörelsernas kampanjer mot globala livsmedelskedjor och för miljövänlig produktion har man velat ge större utrymme för lokalt och regionalt producerade matvaror. Det starkaste argumentet har ändå i de flesta länder blivit ”inhemsk mat”. Galna ko-sjukan och andra risker förknippade med storskalig livsmedelsproduktion, ledde till en större tilltro till att just det egna landet ger den bästa garantin för pålitliga livsmedel. Argumenten för lokala och regionala livsmedel har alltså i många fall omformats till ett försvar för mat från det egna landet. Svenskarna har ansett att svensk mat är säkrast och bäst, italienarna att italiensk mat i grunden är bäst och i Finland köper vi naturligtvis inhemskt.

Nationalstaterna är alls inte döda, allra minst när det gäller mat och hälsa. Köp inhemskt, är i de flesta länder en stark slogan när det gäller mat.

I praktiken har emellertid det storskaliga och fjärran producerade fortsatt att öka i betydelse, eftersom kostnaderna för att transportera gods och varor (och människor) kontinuerligt sjunkit. I slutet på 1900-talet blev vi med hjälp av billig olja och informationsteknologi otroligt skickliga på att transportera saker snabbt, billigt och med oerhörd precision. Vi fick en helt ny tillämpad vetenskap, logistik, som handlar om just detta att se till att varor finns på rätt plats vid en exakt tidpunkt och vid rätt temperatur; en produktion ”just in time” som det heter i organisationssociologin. Stads- och markplanerare i större centra vet nuförtiden att tänka utgående från logistiken: hur skall transport- och lagerutrymmen placeras för att man skall kunna konkurrera inom logistiken? I Finland har utvecklingen lett till att huvudstadsregionens ställning ytterligare förstärkts, men att också större regionala centra tenderar att förlora sin ställning i de globala logistikkedjorna.

De reducerade transportkostnaderna har lett till att vi kunnat köpa tulpaner odlade i Kenya, nötkött producerat i Argentina och äppel från Argentina eller Kina. Den stora massan konsumenter fortsatte att köpa billiga livsmedel i supermarknaderna, även om den övre medelklassen sökte sig fram till naturenligt odlad närmat och pittoreska direktförsäljningshappenings.

närmare hälften av majsen till etanol – för att minska beroendet av importolja – och EU:s beslut att snabbt gynna biologiska bränslen (ideologiskt försvarat med klimatargument), var två viktiga orsaker till prishöjningarna på baslivsmedlen i början på detta år. Men till bilden hör också några år av torka i Australien, den positiva ekonomiska utvecklingen i Asien och flera andra delar av den fattiga världen. Flera människor har haft råd att köpa mera och ofta bättre mat.

Det finns idag många som hävdar att vi definitivt kommit in i en ny era, där de billiga livsmedlens tid är förbi och att vi därmed också kommer att se en generell renässans för en landsbygd, där livsmedelsproduktionen igen kommer att ge god ekonomisk utdelning för en större befolkning än vad som varit fallet under den senaste tiden.

Själv är jag mera försiktig. Jag läser artiklar – en hel temasida om världens hunger och en rubrik om att ”sädeslagren är mindre än någonsin”. Artikeln är illustrerad med kurvor som visar hur livsmedelsproduktionen per capita sjunker och att vi går mot en obönhörlig kris inom några år. Man kunde tro att temasidan är skriven i går, men i verkligheten är den publicerad i november 1974.

Utvecklingen efter ”den första oljekrisen” blev en helt annan än den som förutspåddes i artiklarna.

Frågan om olja och livsmedel är oerhört viktig, och förvisso står världen inför stora utmaningar. Varningssignaler skall tas på allvar. Men dyr olja öppnar för nya teknologiska innovationer. Kanske också något bättre möjligheter för regionala livsmedel.

De chockartade höjningarna av bränslepriserna under det senaste halvåret har lett till en diskussion om att regionalt och lokalt odlade livsmedel nu kommer att ges en ny ekonomisk chans; att kostnaderna att transportera maten med långtradare eller flyg långa distanser helt enkelt nu är så stora, att livsmedel producerade i mindre skala åter blivit konkurrenskraftiga, att salladen för New Yorks salladsbarer kunde odlas i Pennsylvania istället för Mexico eller Kalifornien, att honungsmelonen kunde odlas i Finström istället för Brasilien, att transporten av tomater från solkusten i Spanien till Finland skulle bli så stora att närpesborna kunde sova lugnt en tid.

Det råder inget tvivel om att den dyrare oljan kommer att påverka livsmedelsfrågorna på alla nivåer – och att den redan gjort det. Men den ovan relaterade frågan om transportkostnaderna är bara en liten del av ett komplicerat nät av faktorer som påverkar varandra. Det viktigaste just nu är att priset på en rad globala baslivsmedel har gått upp kraftigt: vete, soja, ris och olika slag av vegetabiliska oljor. Denna chockartade prisstegring hör ihop med prisutvecklingen på olja, men på ett indirekt sätt. USA:s beslut att omvandla

Skribenten Erland Eklund är en av nio landsbygdsprofessorer i Finland.

6

Landsbygdsnätverksenheten spindeln i landsbygdsnätverket Där det finns människor finns det också idéer. Landsbygdens utveckling utgår ifrån landsbygdens invånare och deras idéer och önskan om hur närsamhället skall se ut i framtiden. Med strategin för utveckling av landsbygden syftar man till att bevara en livskraftig och fungerande landsbygd, förbättra miljöns tillstånd och utnyttja förnybara naturresurser på ett hållbart sätt. Målet är att knyta den finländska landsbygden starkare än för närvarande till den regionala, nationella och internationella utvecklingen. Det behövs fortfarande nya idéer och utvecklingsansträngningar för att stöda utvecklandet av näringslivet, nya näringar och produktionsmöjligheter på landet. Med tanke på landsbygdens livskraft och funktionsduglighet är det viktigt att jordbrukarna, landsbygdsföretagarna, utvecklarna och andra experter planerar och genomför projekten i nära samarbete. Invånarna på landsbygden uppmuntras till lokalt samarbete på eget initiativ, som bidrar till att bygga upp en företagarpositiv atmosfär i området, stärka bygemenskapernas verksamhet, värna om landsbygdslandskapet och kulturarvet, samt trygga nödvändig basservice även i glesbebyggda områden.

Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013 och Landsbygdsutvecklingsprogrammet för landskapet Åland 2007-2013 Programmens mål är att bevara den livskraftiga och fungerande landsbygden, att förbättra miljön och att utnyttja förnybara naturresurser på ett hållbart sätt. Programmen bygger kring fyra axlar som innehåller åtgärder som bidrar till den praktiska realiseringen av insatsområdena. Inom axel 1 stöds åtgärder med syfte att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbruk. Inom axel 2 stöds åtgärder som syftar till att förbättra miljön och landsbygden. Åtgärderna inom axel 3 strävar till att förbättra livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden. Med axel 4 strävar man till genomförande av Leader-dimensionen.

Nyheter för programperioden 2007-2013 är bland annat stöden till förädling av livsmedel, djurens välbefinnande och utveckling av landsbygdens mikroföretag. Landsbygdsnätverket sammanför alla myndigheter (jord- och skogsbruksministeriet (JSM) landsbygdsverket, TE-centralerna och kommunerna), organisationer (rådgivningsorganisationer, forsknings- och utbildningsorganisationer) och medborgaraktörer (aktionsgrupper, föreningar och sammanslutningar) som deltar i utvecklingen av landsbygden och programmen för detsamma. Utgångspunkten är att landsbygdsnätverket skall innefatta alla de centrala aktörerna inom programmet för utveckling av landsbygden i fasta Finland och programmet för utveckling av landsbygden på Åland, samt deras intressegrupper inom programmens verksamhetsområde. Landsbygdsnätverket har i uppgift att säkra att information om utvecklingsprogrammets möjligheter och resultat förmedlas mellan parterna inom nätverket, till kunder och allmänheten, samt främja spridningen av god praxis och goda verksamhetsprinciper.

landsbygdssektioner/regionala landsbygdsnätverk - utvecklandet av samarbetsformer Ett landsomfattande öppet seminarium med företagande som tema - aktuellt kring landsbygdsnätverket, tema företagande Utbildning för projektledare (regionala skolningar) - kompetensökning Utbildningsprogram (fortlöpande) Non-stop skolning för aktionsgrupperna - arbetsprinciper och aktuella frågor Hans Bergström svenskspråkig nätverksombudsman inom landsbygdsnätverksenheten

Landsbygdsnätverksenheten För att koordinera landsbygdsnätverket och för att producera de tjänster som aktörerna inom nätverket behöver, har JSM grundat en landsbygdsnätverksenhet. Nätverksenheten inledde sin verksamhet hösten 2007 och finns rent fysiskt i Seinäjoki. Nätverksenheten har även som uppgift att intensifiera samarbetet mellan landsbygdsaktörerna och upprätthålla landsbygdsnätverkets kontakter.

Landsbygdsnätverksenheten För att koordinera landsbygdsnätverket och för att producera de tjänster som aktörerna inom nätverket behöver, har JSM grundat en landsbygdsnätverksenhet. Nätverksenheten inledde sin verksamhet hösten 2007 och finns rent fysiskt i Seinäjoki. Nätverksenheten har även som uppgift att intensifiera samarbetet mellan landsbygdsaktörerna och upprätthålla landsbygdsnätverkets kontakter.

Webbplatsen www.landsbygd.fi är det forum som främst används för att sprida Landsbygdsnätverkets information. Webbplatsen innehåller varierande information om landsbygdens utveckling under åren 20072013. Här får du en bild av det goda livet på landsbygden i dag, där boendet, livet och arbetet är rikt och mångfasetterat. Den aktuella informationen riktar sig till såväl jordbrukare som landsbygdens företagare och boende.

Landsbygdsnätverksenhetens utbildningsplan hösten 2008 Axel 1 Aktuellt om byggnadsplanering - förändringar i byggnadsplaneringen Forum kring jordbrukets lönsamhet - nya möjligheter att förbättra lantbrukets lönsamhet Axel 2 Utbildning av personer som testar växtskyddssprutor - upprätthållande av kunskap, nya testare Axel 3 företagande Stimulering av företagande med hjälp av programarbete - hur utnyttja möjligheterna i landsbygdsutvecklingsprogrammen Axel 3 byaverksamhet Nationellt seminarium för lokala aktörer Byaverksamhetens höstdagar Axel 4 Leader-gruppernas och byaaktörernas regionala utvecklingsdagar Road Show (16 st. samlingar) - Byaverksamhetens och Leader-gruppernas nationella program 2008-2013 vs landsbygdsutvecklingsprogrammet för Fastlandsfinland Skolningsdag för aktionsgruppernas nya styrelsemedlemmar - juridiska frågor Aktionsgruppernas utvecklingsseminarium - från administration till funktionsutveckling Axel 3 och 4 Den internationaliserade landsbygden (skolningsdagar) - internationaliseringsutbildning Den kommunicerande landsbygden (skolningsdagar) - informationsspridning Alla axlar – utvecklingsprogrammets delområden Landsbygdsnäringsmyndigheternas vinterdagar - utnyttjandet av landsbygdsutvecklingsprogrammets möjligheter Utbildning för landskapets samarbetsgruppers (LSG:s)

På landsbygdsnätverksenheten jobbar Teemu Hauhia, Hanna Lilja, Päivi Kujala, Hans Bergström, Kirsi Hakoniemi och Juha-Matti Markkola.

7

Med medborgaren i fokus I samhället har det skett en förändring från representativ elitstyrd politik till direkt, medborgarstyrd politik.

Det står klart att demokratin behöver utvecklas och det finns ett krav på att öka medborgarnas deltagande i politiken och omforma det demokratiska beslutsfattandet, så att även medborgarna får säga sitt i frågor som angår dem. Vår representativa demokrati bygger på att de folkvalda skall kunna deliberera (överlägga, rådslå) och bestämma för oss andra. Men vanliga medborgare har väldigt lite inflytande på politiken under mandatperioden och gapet mellan medborgarnas intentioner och de politiska beslut som görs i deras namn blir allt större.

Demokratin fungerar dåligt när individer bildar åsikter och gör beslut isolerade från varandra. Atenarnas vision om den ideala demokratin var att folket träffades för att lyssna till konkurrerande argument och diskutera frågor i syfte att förbereda det kollektiva beslutsfattandet. Utan detta ansågs folket vara dåligt förberedda på att göra sitt beslut, d.v.s. rösta. Aristoteles tvivlade att en demokrati kunde överleva om dess medborgare inte kunde höra varandras röster i en gemensam samling. När vi idag pratar om demokrati, förväntar vi oss inte att vanliga medborgare skall kunna diskutera och överväga olika politiska alternativ.

Samtidigt vill medborgarna delta i utformningen av politiken och i beslutsfattandet i viktiga frågor som angår dem. Hur går detta ihop? Kan vi förbättra medborgarnas möjligheter att delta i politiken och på det sättet förnya och vitalisera demokratin? Kan medborgarna engageras på ett ändamålsenligt sätt i politiken och samhällsutvecklingen?

På många håll i världen (och även i Finland) har olika deliberativa medborgarforum testats som en metod att engagera medborgarna i beslutsfattandet. I ett deliberativt medborgarforum kommer slumpmässigt utvalda medborgare samman för att diskutera ett specifikt tema, t.ex. hurudant Europa vill vi leva i år 2020? Skall ett sjätte kärnkraftverk byggas i Finland? Skall kommunerna i vår region slås samman? Innan själva diskussionen får deltagarna ta del av ett bakgrundsmaterial och de får lyssna till och fråga ut experter från olika områden.

Diskussionerna sker i små grupper, där en facilitator leder diskussionerna för att se till att allas röst blir hörd. Efter att ha övervägt olika alternativ och diskuterat olika sidor av en fråga, fattar gruppen ett gemensamt beslut som sedan presenteras. Detta beslut bemöts sedan av politiker och beslutsfattare.

engagemang och vilja att påverka sin närmiljö och sin egen situation.

Detta i sin tur främjar både utvecklingen av en mer medborgarvänlig demokrati och ett aktivt medborgarskap.

Landsbygdsriksdagen är ett ypperligt forum där aktörer och medborgare kan mötas i en diskussion, där allas röst blir hörd och där allas åsikt är viktig och värd att lyssna till.

Med önskan om en givande och demokratisk landsbygdsriksdag!

Marina Lindell

Ett deltagande i ett medborgarforum förändrar även deltagarna – de får ett ökat intresse för samhällsfrågor, bli mer aktiva i sitt medborgarskap, ökar sin kunskap om temat, förändrar sina åsikter, får ett ökat politiskt självförtroende, vågar ta mer politiska initiativ och får ett ökat förtroende för de politiska beslutsfattarna.

Kort sagt de blir mer aktiva i sitt medborgarskap. Tänk er att ordna dylika medborgarforum ett par veckor innan kommunalvalet och där vanliga medborgare skulle komma samman och diskutera viktiga valfrågor.

Väljarna skulle då vara bättre förberedda och kunna överväga olika politiska alternativ, innan de stiger in i röstningsbåset för att göra sitt val (en rapport om detta finns tillgänglig på www.lokus.fi och www.methodcentre.com).

Denna typ av metoder kan associeras med en rad metoder som inte direkt producerar rekommendationer, men vars syfte är att samla medborgare för att deliberera kring olika ämnen. Sådana metoder, väl kända inom den fria bildningen, är studiecirklar, diskussionscaféer, framtidsverkstäder, framtidsdialoger, fokusgrupper, open space o.s.v. Dessa metoder fungerar samtidigt som en demokratiskola. Genom att delta, får deltagaren insikt i att det går att påverka och att andra är intresserade av vad jag tycker och att mina åsikter är viktiga.

I diskussionen med andra lär man sig även att lyssna till andras åsikter och olika argument kan ställas mot varandra.

Metodcenter har stor erfarenhet av att arbeta med deltagarcentrerade metoder och arbetssätt. År 2006 grundades Metodcenter Ab av Svenska folkskolans vänner rf (SFV) på initiativ av Svenska studiecentralen och Svenska folkhögskolan-SFV. Idag är Metodcenter ett kompetenscentrum för metoder där vi samlar, utvärderar och utvecklar metoder, som alla strävar till att uppnå högre kompetens för grupper, organisationer och nätverk.

Metodcenter erbjuder både metoder och processledning. På www.methodcentre.com finns ett metodbibliotek med information om metoder och man kan även ladda ner handböcker. En viktig del i vårt arbete är att erbjuda verktyg för utvecklingsarbete och metoderna fungerar både som verktyg och inspiration. Genom att sätta igång processer inom organisationen, föreningen, byn och inom den enskilda människan, väcks

Svensk koordinering inom landsbygdspolitiken Sedan början av detta år finns det en Svensk Temagrupp (SveT) inom den Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR). SveT är en av 13 temagrupper, vilka arbetar tvärsektoriellt med olika teman, t.ex. mat, turism, glesbygd o.s.v. Den svenska gruppen har tre huvudsakliga uppdrag: - För det första skall gruppen arbeta med allmänna landsbygdspolitiska frågor som har betydelse för svenskbygden.

- För det andra skall gruppen sträva till att skapa en bättre aktivitet och synergi mellan de finlandssvenska organisationerna och nätverken inom landsbygdsutvecklingen.

- För det tredje skall arbetsgruppen arbeta med den svenska servicen.

Under detta år domineras verksamheten av förberedelserna för nästa landsbygdspolitiska helhetsprogram och regeringens landsbygdspolitiska redogörelse till riksdagen. Dessa dokument är viktiga strategiska redskap inför framtiden och det är därför viktigt att den svenska landsbygdens särfrågor bevakas.

Gruppen arbetar i huvudsak med strategiska frågor, men i nära samarbete med Svensk Byaservice. Ordförande för gruppen är riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos. I gruppen ingår representanter för ministerier, regionala myndigheter, högskolevärlden, aktionsgrupper, byaföreningar och folkrörelser. Även Åland är representerat.

Som gruppens sekreterare fungerar Peter Backa.

Riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos sköter ordförandeklubban i SveT.

Marina Lindell har under de senaste åren jobbat på Metodcenter med b.la. deliberativa medborgarråd.

Foto: Evzenie Fialova

8

Idka landsbygdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa!

Vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa erbjuds möjlighet att på grundnivå fokusera på samhällsvetenskapliga landsbygdsstudier genom att avlägga kurser som tillsammans bildar det tematiska biämnet landsbygdsstudier 25 sp. Kurserna bygger i de flesta fall på en sociologisk referensram, men de innehåller också avsnitt om europeisk landsbygdsutveckling och -politik, samt social och ekonomisk historia.

Undervisning i det tematiska biämnet ges vartannat läsår (2007-2008; 2009-2010).

Man kan även studera landsbygdsstudier på fördjupad nivå, som en tematisk inriktning inom ämnet socialpolitik. Detta är möjligt såväl för studerande som skrivit in sig för kandidat- och magisterexamen, som för studerande som direkt söker till magisterstudier. Avsikten är att man i framtiden skall kunna studera på såväl fördjupad nivå som Byggnaderna som tidigare inhyste kvarnverksamhet sjuder för fortsatta studier i sociologi med inriktning ruralsociologi. numera av studieliv.

Under höstterminen 2008 ordnas en Studia Generalia Ruralia som är öppen både för allmänheten och studerande, samt kursen Naturresurspolitik och förvaltning.

Information om möjligheterna att idka landsbygdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa och höstens program hittar du på adressen https://www.abo.fi/student/landsbygdsstudier. Du kan även kontakta amanuens Ville Klemets, Ville.Klemets@abo.fi eller professor Erland Eklund, Erland.Eklund@abo.fi. Uppgifter om pågående landsbygdsforskning vid ÅA i Vasa hittar du under adressen https:// www.abo.fi/student/research.

Erland Eklund Professor i rural forskning Åbo Akademi i Vasa Strandgatan 2, PB 311 FIN-65101 VASA Tfn: +358 (0)6 3247 494

Senaste år fanns det ca 1 700 studerande och ca 300 anställda vid Åbo Akademi i Vasa.

Är du en landsbygdsutvecklare, eller vill du bli en?

Landsbygdsutvecklaren är den som ser möjligheterna på landsbygden och som vill vara med och utveckla landsbygden. Det är en person som är insatt i och kan leda utvecklingsprojekt och som kan stöda företagare och blivande företagare med att utveckla företagsverksamheten på landsbygden. Landsbygdsutvecklaren arbetar vanligtvis med uppgifter i anslutning till att upptäcka och dra nytta av olika möjligheter. Utvecklaren är specialiserad på att sprida information och kunnande, samt att ta fram olika alternativ och möjligheter.

Landsbygdsutvecklaren arbetar oftast som sakkännare i någon organisation, t.ex. i lokala aktionsgrupper, företagarorganisationer, landsbygdsrådgivningsorganisationer, skogscentraler, 4H-förbund eller som självständig företagare.

Landsbygdsutvecklare på studiebesök till Valsörarna som är den yttersta ögruppen i Kvarken och ett naturskyddsområde.

Sedan hösten 2006 har Svenska yrkesinstitutet (SYI) erbjudit möjlighet att på svenska avlägga Specialyrkesexamen för utvecklare av landsbygden. Examen är avsedd för personer som t.ex. arbetar med landsbygdsprojekt eller i andra landsbygdsutvecklingsfrågor. Examen ger möjligheter till att uppdatera kunnandet och att lära sig nya saker. Specialyrkesexamen för utvecklare av landsbygden är en fristående examen, vilket betyder att den är öppen för alla oberoende av ålder, arbetserfarenhet eller utbildning. För att avlägga examen, är det viktigaste att man behärskar yrket och kan påvisa den yrkesskicklighet man har. Om man redan har den yrkesskicklighet som krävs, kan man visa detta på ett eller flera examenstillfällen, om inte kan man komplettera kunnandet i valda delar genom att delta i förberedande utbildning.

Med hjälp av den personliga studieplanen som alltid görs upp tillsammans med handledaren, studerar för närvarande 4H:s verksamhetsledare i Österbotten, Nyland, Åboland och Åland. Även skogsvårdsföreningarnas personal i Österbotten, samt personer från olika organisationer, föreningar och egenföretagare studerar med avsikt på att avlägga landsbygdsutvecklarexamen. Den förberedande utbildningen består till största delen av distansstudier och inlärning i arbetet, men utbildningen innehåller även närstudiedagar och studiebesök. Genom att delta i närstudiedagarna och i studiebesöken, får deltagarna unika möjligheter att träffa andra människor som arbetar med liknande uppgifter. Nya idéer, kontakter och nätverk skapas som kan underlätta det egna arbetet. På examenstillfällena visar man sedan att man kan det som krävs.

Tillfällena bedöms av en bedömargrupp, som består av i branschen erfarna representanter från arbetsgivare och arbetstagare, samt en representant från läroanstalten.

Studera i Gamla Vasa till

Trädgårdsmästare Landsbygdsföretagare Skogsmaskinsförare Kontaktuppgifter: Kjell-Erik Lall, tfn (06) 324 2437 / 050 557 5194 Benita Gullblom, tfn (06) 324 2416 / 050 518 5114

Svenska

I

Kungsgårdsvägen 30

yrkesinstitutet

I tfn (06) 324 2811 I www.syi.fi I

De obligatoriska delarna i examen är företagsamhet, projektkunnande och verksamhet som utvecklare. I examensdelen verksamhet som utvecklare skall du välja ett av följande utvecklingsområden: vidareförädling av livsmedel, vidareförädling av virke, landsbygdsturism, produktion och nyorganisering av service, produktion och utnyttjande av bioenergi, byggnadstraditions-, landskaps- och miljövård, utveckling av byar, mångsidig företagsverksamhet, informationstjänst, hantverk och kulturproduktion. När du har visat att du klarar examenskraven och att du är en landsbygdsutvecklare, endera på basen av de kunskaper som du redan har eller genom att delta i förberedande utbildning, kan du avlägga Specialyrkesexamen för utvecklare av landsbygden.

Om du blev intresserad och vill prova hur det är att studera, så planeras en delexamen som ingår i Specialyrkesexamen för utvecklare av landsbygden. Om det finns efterfrågan innebär detta att det finns möjlighet att avlägga examensdelen projektkompetens under hösten 2008. De andra examensdelarna kan man, om man vill, avlägga senare för att slutligen erhålla Specialyrkesexamen för utvecklare av landsbygden.

Vill veta mera om examen eller examensdelen projektkompetens, går det bra att via e-post ta kontakt med handledare Christel Holmlund-Norrén christel.holmlund@syi.fi eller projektekonom Lis-Helén Ekman lishelen.ekman@syi.fi senast 24.09.2008. Svenska yrkesinstitutet är även, tillsammans med de finska anordnarna av examen, med i projektet Makevi - landsbygdsutvecklarens virtuella lärmiljö. Syftet med projektet är att utveckla en virtuell inlärningsmiljö, som är till stöd för studerande som avlägger examen.

Mera om Makevi-projektet och vad vi skall göra inom det, kan du läsa på http://homer.psk.fi/makevi/.

Lis-Helén Ekman projektekonom vid Svenska yrkesinstitutet

9

Åländska skolväsendet håller hög nivå Åland med sina 27 000 invånare och 16 kommuner är ett örike med många öar och en levande skärgård. För att bibehålla en levande glesbygd och skärgård finns en omfattande service i kommunerna.

Självstyrelselagen för Åland ger sedan landskapet rätt att stifta egna lagar inom utbildningsområdet. Åland har inte mindre än 25 grundskolor – 17 med årskurserna (åk) 16, tre med åk 7-9 och fem med åk 1-9. Kommunen är huvudman för grundskoleväsendet och får landskapsandel för sina kostnader för grundskolan. Men grundskolorna har stor variation i antalet elever.

Den största, en åk 1-9 skola i Mariehamn, har 391 elever. Den minsta, Lappo skola i Brändö kommun, har endast fem elever.

Elever i de åländska skärgårdskommunerna kan genomföra sin läroplikt i grundskolan (åk 1-9) i sina hemkommuner, men för fortsatta studier på gymnasialstadienivå, måste de dock flytta hemifrån och bosätta sig i Mariehamn eller i någon av de andra kommunerna som har en gymnasieskola. Förståeligt nog är det många föräldrar som upplever stor oro för att eleverna så unga, endast 16 år gamla, skall flytta hemifrån. Landskapsregeringen fokuserar just nu vissa av sina insatser på dessa frågor och funderar över vad man kunde göra för att stöda ifrågavarande ungdomar och deras familjer på bästa sätt. Åland har sju skolor på gymnasialstadienivå, medan det inom den yrkesinriktade utbildningen finns 16 utbildningsprogram. Som huvudman för skolorna fungerar landskapet Åland. I en av skolorna ges studieförberedande utbildning. Den leder till gymnasieexamen eller studentexamen. Inom den studieförberedande utbildningen kan de studerande välja olika inriktningar, t.ex. estetisk inriktning eller inriktningen hälsa och idrott, där bl.a. framgångsrika ungdomar ges möjlighet att träna inom sin idrott, även under sin schemalagda

skolarbetsdag. Åland har även en högskola med sju utbildningsprogram.

I kommunen Finström finns Ålands folkhögskola, som från läsåret 2009-2010 kommer att utöka sitt utbud genom att införa en avancerad hantverksutbildning. Vid Ålands musikinstitut kan elever ta lektioner i sång, dans eller instrumentspel. Individuella lektioner är något som vi på Åland är mycket glada att vi kan erbjuda och som också har givit resultat i många professionella sångare och musiker. Ålands musikinstitut ger viss undervisning på landsbygden och man funderar ständigt på hur undervisningen i skärgården kunde utvecklas. Det är tungt för barnen att ta sig från skärgården till Mariehamn för en lektion, men det är också dyrt att låta läraren åka ut till skärgården. Förhoppningsvis skall vi finna en bra lösning som ökar skärgårdsungdomarnas möjligheter att delta i musikinstitutets undervisning.

Tillgången på behöriga lärare är god på Åland. Läget mitt emellan det finländska fastlandet och Sverige innebär att lärarna har skaffat sig sin utbildning både i Sverige och i Finland. Åländska politiker är även mycket utbildningsvänliga. Skolorna är lyckligt lottade med att få gott om resurser och kan därmed bedriva undervisning i hanterliga undervisningsgrupper.

För att garantera att de olika skolornas inlärningsresultat håller en jämn nivå utvärderas skolornas undervisning och resultat regelbundet på försorg av tillsynsmyndigheten, Ålands landskapsregering.

Enligt landskapsregeringens handlingsprogram kommer den centralt styrda uppföljningen och utvärderingen av skolornas inlärningsresultat att utökas. Landskapsregeringens uppfattning är att det är viktigt att utbildning och inlärningsresultat på Åland motsvarar den allmänna utbildnings- och kunskapsnivån i landskapets omgivande regioner. Åland och Finland ligger för närvarande i topp i de PISA-undersökningar som kontinuerligt görs i OECDländerna. Det är vi på Åland mycket stolta över. Vi vet att om man vill ha inflyttning av välutbildade människor till landskapet, är det viktigt att skola och utbildning ligger på topp i världen. Åland är fantastiskt och det gäller också skolväsendet!

Britt Lundberg vicelantråd med ansvar för utbildning och kultur i Ålands landskapsregering

RING SÅ KÖR VI

DAGLIG LASTBILSTRAFIK TILL OCH FRÅN ÅLAND TELEFON 018-24111 TELEFAX 018-17150 www.samtrans.fi

Ålands Svartbrödsbageri Birka Skärgårdsbröd

– ett museum för hela familjen! Öppet alla dagar året runt Hamngatan 2, Mariehamn; 018-19930 www.sjofartsmuseum.ax; info@sjofartsmuseum.ax

Färsk fisk

Tel. 018-23166 jour 018-23166 Dalbo Uppgårdsvägen 8

Rökt fisk

Fiskehamnsvägen, tel. 018-12008

Godby Apotek i Godby Center

KUMHO

vard lörd

8.30 - 17.00 10.00 - 14.00

tel. 018-41 600 fax 018-41 606

DÄCK

J-S DÄCK Jomala, Torp Tel 040 729 4200, 0400 804 190

Nya Godbyvägen tel. 018-32 840 Månd-fred 9-21, lörd 9-18, sönd 10-18 Se recept på www.kantarellen.aland.fi info@kantarellen.aland.fi

10

ÅBF – en frisk fläkt i åländsk landsbygdsutveckling Ålands bildningsförbund rf (ÅBF) har under en flerårig period samarbetat med europeiska, nordiska och nationella NGO:s, Non gouvermental organisations (icke myndighetsorganisationer), för att få idéer och tips till Åland. I detta arbete ingår inte bara att bidra till lokala kurser och aktivera/bibehålla aktiviteten hos de lokala föreningarna, utan samtidigt finna nya vägar för glesbygdsbefolkningen att fortsätta bo, eller än bättre, locka folk att flytta ut till landsbygden – skärgården för Ålands del.

Initiativ till grundandet av Leader Åland rf är bara en del i arbetet. Emellertid jobbas det hårt på alla håll, för att få just Leader-metoden att börja fungera praktiskt på Åland och förhoppningsvis få in nya intresserade aktörer under den informationsrunda som pågått i myndigheternas regi under våren. Metodens effektivitet bygger på samspelet mellan ett aktivt medborgarsamhälle och myndigheterna/tjänstemännen, om man nu får tro Jean-Michel Courades, som drar upp riktlinjerna för EU-kommissionen i Leader-frågor. Han var en lantbrukare som tröttnade, bl.a. på EU:s ineffektivitet, och tog av sig overallen och for till Bryssel, men det är en annan historia. ÅBF är medlem av flera NGO-organisationer i Norden: Nordiska Hembygdsförbundet, Bildningsforum rf, Förbundet Nordisk Vuxenupplysning och Hela Norden ska leva (HNSL).

När så ÅBF senaste höst arrangerade ett HNSL-möte under tre dagar på Åland, beslöts på initiativ från ÅBF att grunda en förening av HNSL. Under den svenska Landsbygdsriksdagen (7-9 mars 2008) i Lycksele gick man igenom stadgar och organisationens sammansättning.

Hemorten för föreningen blir Sverige och språket svenska. Instiftandet kommer sedan att ske under den finlandssvenska landsbygdsriksdagen på Åland denna höst.

Som medarrangör av den finlandssvenska landsbygdsriksdagen hoppas Ålands bildningsförbund att även i fortsättningen kunna bistå samarbetet mellan landsbygdsutvecklare på Åland och fastlandet.

HNSL-mötet på Åland senaste år avslutades på Andersudde med en konsert som Östersjöfonden arrangerade. Bland de som ställt upp för gruppfoto, syns artikelskribenten Mikael Erickson i mitten längst fram och Byaverksamhet i Finlands generalsekreterare Risto Matti Niemi längst till vänster.

Foto: Jenny Tötterman

Mikael Erickson verksamhetsledare för Ålands bildningsförbund rf tel. +358 (0)18 16660, bildningsforbund@aland.net

Leader på Åland tar fart Ålands landskapsregerings Leader-samordnare Roger Silfver har under våren 2008 genomfört en gedigen informationsinsats som handlat om grundförutsättningarna för genomförandet av Leader på Åland. Nu börjar så Leader-arbetet på Åland att ta fart på riktigt. Totalt har elva träffar genomförts med inbjudan som riktats till samtliga invånare i de tretton åländska kommunerna. Under informationsträffarna, i vilka sammanlagt ca 150 personer deltagit, skickades en deltagarlista runt, där deltagarna gavs tillfälle att delta i Leaderprocessen på Åland genom att anmäla sitt intresse för att delta i arbetet med bildandet av den åländska LAG–gruppen, samt om man ville delta i arbetet med den åländska Leader-strategin.

Mikael Lindholm, ordförande för Leader Åland rf, medverkade under infoträffarna och berättade om bakgrunden till föreningens tillblivelse och det nuvarande arbetet. Mikael var noga med att poängtera, att föreningen var öppen för alla och att man gärna ser att föreningar, företagare, kommuner och privatpersoner som är intresserade av Leader och landsbygdsutveckling, ansluter sig till föreningen. Till hösten kommer föreningens årsstämma att hållas och Mikael hoppas att man till dess har fått många nya medlemmar, då en för hela Åland representativ styrelse skall utses.

Intresset för att bedriva Leader-projekt på Åland är mycket stort, men eftersom man inte haft möjlighet att delta i Leader-arbetet tidigare, så är behovet av information om hur Leader-verksamheten skall organiseras även mycket stort. Glädjande nog så har man redan nu i några kommuner bildat ett lokalt utvecklingspartnerskap, eller en s.k. ”Mini LAG – grupp”, där deltagare från ideell, offentlig och privat sektor påbörjat arbetet med att inventera projektidéer i den egna kommunen. Under hösten kommer de lokala ”Mini LAG – grupperna” att bjuda in kommuninnevånarna till träffar, inom vilka man kommer att arbeta vidare med projektinventeringen som underlag till den åländska Leader-strategin. Man kommer också att arbeta med frågan om vem man vill ha som representant i den kommande åländska LAG–gruppen.

Åländske Leader-samordnaren Roger Silfver har genomfört en gedigen informationsinsats för genomförandet av Leader på Åland.

I väntan på att det anställts en verksamhetsledare för Leader på Åland, har kommunerna tagit på sig rollen som samordnare och sekreterare. Det är kommunerna Brändö, Föglö och Lemland som redan påbörjat sitt arbete och flera andra kommuner har aviserat att man har för avsikt att starta en liknande process under augusti och september månad.

Via annonser i dagspressen har landskapsregeringen informerat om möjligheten för föreningar på Åland att ansöka om pengar, s.k. tekniskt bistånd. Det handlar om pengar till kapacitetsuppbyggnad för genomförandet av Leader på Åland (sista ansökningsdag var den 31 maj). Det visade sig att det endast finns en förening som är intresserad av att ansvara för genomförandet av Leader på Åland, vilket är föreningen Leader Åland rf . Den 24 juni beslutade landskapsregeringen om att som ett första steg i Leader-processen bevilja föreningen Leader Åland ett stöd på 20 000 €. Stödet skall användas för kapacitetsuppbyggnad, för att bilda en LAG– grupp, samt för att arbeta fram en Leader-strategi för hela Åland.Beslutet innebär att en del av genomförandeansvaret för Leader på Åland nu även ligger på föreningen Leader Åland.

Ni som vill ha mera information om föreningen och dess verksamhet, kan ta kontakt med ordföranden Mikael Lindholm, mobil +358 (0)400 783 086 eller e-post mikael.lindholm@aland.net. Om ni önskar mera utav övergripande information om Leader på Åland, ta kontakt med Leader-samordnare Roger Silfver, tel. +358 (0)18 25 292, mobil +358 (0)457 342 5325 eller via e-post roger.silfver@regeringen.ax.

Roger Silfver, Leader-samordnare på Åland

Ordföranden för Leader Åland Mikael Lindholm hoppas få många nya medlemmar till föreningens årsstämma i höst.

11

Landsbygdens ”vara eller inte vara” forts. från sid 1 Men det är inte bara inom telekommunikationen som landsbygdens framtid är ifrågasatt. Det mindre vägnätet i vårt land försämras hela tiden, samhällets servicepunkter minskas och avstånden till servicen blir allt längre för glesbygdsinvånarna.

Men kanske det som jag blir allra mest orolig över, är de diskussioner som förs bland en del av våra politiker och planerare på riksplanet, men även regionalt, om att vi måste koncentrera vår befolkning till stora tätorter för att klara av miljön och växthuseffekten. Detta är enligt min åsikt helt befängt och kommer att betyda ännu mera utsläpp, än vad en utveckling som är utspridd över landet innebär.

Hur kommer då vår landsbygdsriksdag in i bilden och vad kan den betyda för utvecklingen av våra byar och mindre samhällen? Redan när den första landsbygdsriksdagen såg dagens ljus, var just nedläggningen av den allmänna servicen en av orsakerna till satsningen. Då var det postens planer på nedläggning av postkontoren som var inspirationen till en protestaktion och som sedan utmynnade i en tillställning i Vörå som vi kallade ”Landsbygdsriksdag”. Namnet hade redan tidigare använts i Sverige av vår samarbetspartner Hela Sverige ska leva (HSSL), och vi fick låna det för vår satsning.

Nu är det igen dags att höja rösten och på det kraftigaste säga vår mening om hur vi vill se vår landsbygd utvecklas. Vad är bättre och mera ändamålsenligt att göra detta än genom en landsbygdsriksdag på Åland? Landskapet är ju ett av de områden i hela Norden som bara genom sin existens, har påvisat att ett samhälle klarar sig mycket bra, trots att man satsar på småskaliga lösningar, en bebodd skärgård och med väl fungerande transporter, både mellan öarna men även till fastlandet.

Blå, blå vindar och vatten – från image till profilering för åländsk forts. från sid 1 skärgård - att vi har en väl utbyggd samhällsservice (bank, post, sjukvård och äldrevård), - att transporter och allmänna kommunikationer är täta och bra, - att här finns små skolor (klass 1-9) med behöriga lärare och personlig undervisning, - att vi värnar om varandra, - att den som bjuder på sig själv får sjufalt tillbaka, - att här finns en grundtrygghet i stort och smått, - att tillträdet till jakt- och fiskelag är okomplicerat, - att det finns hyresbostäder för dem som behöver, - att man kan köpa tomt för fastboende och få hamnplats, samt - att vi har en unik närdemokrati i våra pyttesmå kommuner.

Ett tankevarv På Åland finns en skärgårdsnämnd, som består av landskapsregeringens ledamöter och politiker från de sex skärgårdskommunerna. Inspirerade bland annat av Oskarshamn i Sverige, har nämnden satt igång ett arbete för att se om skärgården faktiskt profilerar sig på rätt sätt för att få inflyttare.

Nu sker möten och diskussioner i alla kommuner för att få fram en tydlig bild av skärgårdens identitet.

Vilken styrka och vilka svagheter har vi som samhälle? Vilka hot och vilka möjligheter ser vi framför oss?

I augusti samlas nämnden för att fundera ett varv på vad vi ska och kan och bör göra åt vår profil. På finlandssvenska landsbygds-riksdagen i september kommer vi att berätta hur arbetet fortsatt.

Christian Pleijel skärgårdsutvecklare och sekreterare i Ålands skärgårds-nämnd

På Åland finns också landets minsta kommuner. Trots detta har inte utvecklingen och servicen för befolkningen i dessa varit sämre än i storkommuner i tätorts-Finland. Kanske något att tänka på och ta lärdom av i dessa tider, då våra beslutsfattare vurmar för kommunsammanslagningar.Jag önskar årets landsbygdsriksdag lycka till och hoppas på att de krafter i vårt Svenskfinland som arbetar för en ”levande landsbygd”, skall möta upp och säga sin mening – så högt att det når alla beslutsfattare – om hur vi vill se vår landsbygd utvecklas på både Åland i Åboland, Nyland och Österbotten.

Henrik Svarfvar

ÅLANDS FISKFÖRÄDLING AB - produktion och försäljning av odlad regnbågslax och sik - garanterat färsk och närproducerad inhemsk fisk av hög kvalitet - säkra leveranser året runt

Fiskhamnsvägen 10, AX-22710 Föglö, Åland Tel. 018-50 300 E-post: aland.fisk@aland.net

Vill du bo här? På vintern också?

Ålands Senap Tel. 018-41 287 fax. 018-41 287

www.foglo.ax tel. 018-50322 fax. 018-50047

12

Försvara servicen i byn! – projekt skall mäta servicenivån lokalt Europas landsbygdsforskare håller stor kongress i Vasa Det europeiska landsbygdssociologiska förbundet, ESRS, håller sin XXIII kongress och firar femtio års jubileum den 17-21 augusti 2009 i Vasa. Kongressens tema är RE-INVENTING THE RURAL: BETWEEN THE SOCIAL AND THE NATURAL. Den vetenskapliga kommittén hoppas få in många förslag till arbetsgrupper kring bl.a. följande fem teman: Mobilities and Stabilities in Rural Space, The Rural Bites Back, Animal Farm, The Sciences of the Rural, Sustainable Ruralities.

Information om kongressen uppdateras på www.esrs2009.fi eller från www.ruralsociology.eu. Förslag till arbetsgrupper skall lämnas in senast den 26 september till esrs2009@uwasa.fi.

Den pågående kommun- och servicestrukturreformen (KSSR) kommer överlag att medföra färre och större kommuner och större enheter som producerar samhällsservice. Målet är att upprätthålla en god service på ett effektivt sätt. Det finns dock berättigad oro för att det ökade avståndet till serviceproducenterna skall medföra större avstånd till såväl servicen som beslutsfattandet om servicen. Detta gäller framförallt glesbygden och den svenskspråkiga servicen.

När det offentliga producerar eller köper in service, så utvärderas den. Men om man bor i en liten utby, kan det hända att man får sämre service, samtidigt som utvärderingen, vilket gäller hela distriktets service, visar på att servicen blivit bättre. Medeltalet kan bli bättre, samtidigt som ojämlikheten i ett stort distrikt ökar.

För att möta det här hotet startar Svenska studiecentralen ett projekt, Lokal serviceutvärdering och utveckling, för att kunna mäta servicenivån lokalt. Projektet skall ge mätmetoder åt byn, så att byborna kan bevisa att de har fått sämre service. De som producerar servicen skall åläggas att ta med byamätningarna i sin officiella utvärdering. På det viset kan byn på basen av fakta argumentera för sin service.

Men när man mäter servicen i byn, märker man oundvikligen vad man saknar och vill ha. Detta ger den baskunskap som behövs för att kunna göra något åt servicenivån själv – om det offentliga inte ställer upp. Vi kan i framtiden stå inför den situationen.

Projektet Lokal serviceutvärdering och -utveckling, som inleds hösten 2008, finansieras av Studiefrämjandet i Österbotten rf/Leader.

Bergö – från fiskenät till Internet På ön Bergö i Malax kommun, Österbotten har sjön i alla tider varit en viktig livsnäring. På en sådan här liten ö som Bergö, ca 45 km2, föds barnen nästan med tårna i vattnet, och då är steget inte långt till att gå till sjöss som vuxen!

Det är många som gjort det och gör det än idag, arbetar på sjön. Det gäller både kvinnor och män. Bergöbor är kända för att jobba som sjökaptener, matroser, styrmän, maskinister, lotsar, fyrvaktare, fiskare och sjöbevakare, samt inom andra sjörelaterade arbetsuppgifter. Kort sagt; Bergöbor är ett folk som är vana att hålla sig flytande!

Det bästa av allt

ÅLAND

Med Bergö som hemmahamn kan man ta sig ut i världen på flera olika sätt. Ett alternativ är att anlita den fasta färjeförbindelsen och köra till fastlandet. Det är många pendlare som gör det dagligen eller veckovis.

Pendlingssträckorna varierar från ett tiotal km upp till 500 km.

Ett annat alternativ är att själv gå till sjöss. Då kan flyg från Vasa till annat land bli aktuellt.

En annan variant som blir allt vanligare, är att hemifrån surfa iväg ut i världen på IT-vågorna. För även om vi hemma har ett fönster mot naturen, så är datorns ruta som en dörr mot världen. Den dörren är öppen för alla och en var, antingen att kliva in eller bara kika ut.

Det sistnämnda, Internet alternativet, har gett företag på Bergö en skjuts. De har en möjlighet att klara sig på både på nationell som internationell nivå. Flera bergöbor har eget företag på Internet idag.

Men vi har även landkrabbor, sådana som jag själv. Sådana som hellre jobbar med fast mark under fötterna och som bara för nöjes skull kryddar livet med saltstänk och vildvuxen gräslök. Det är nog ingen överdrift när jag påstår, att förutom att naturen ligger runt husknuten för alla bergöbor, så ligger naturen oss även alla varmt om hjärtat. Tänk att få leva och bo i denna skärgårdsidyll.

Djur och natur hör ihop, så även på Bergö. Djurhållning finns i både hobby och företagsform på ön. Hästar, får, hundar, minkar och rävar finns alla representerade i ovannämnda verksamhetsformer. Förutom det har vi ett artrikt bestånd på vilda djur.

De som får sitt levebröd via mer ”vanliga” jobb – banken, dagiset, posten, butikerna, biblioteket, skolan, rådgivningen, kiosken, frisersalongerna eller lokala Blom och Presentboden – är viktiga för Bergö. Det är just de som bidrar till att vi har en levande landsbygd/skärgård, där bergöbor kan leva bofast året om för att basservicen är bra och tryggad.

Företagsamhet, framåtanda och föreningsliv är tre ord som beskriver Bergö idag. När förändringens vindar blåser, blickar vi framåt och justerar seglen för att bibehålla kursen framåt. En stor förändring är att Bergö har blivit en del av världsnaturarvet. Vi får se vilka projekt och arbeten det kan ge i framtiden.

Marika Sjöberg frilansjournalist

Karriär Fiskelycka Öar Hav Seglingsparadis Nära

www.komhem.nu

www.ams.ax

13

Östra Nyland vill ha service i byarna Det östnyländska regioncentrumprogrammet (RCP) verkställer på bred bas närings- och innovationspolitik tillsammans med kompetenscentrumprogrammet. I verkställandet av programmet för serviceföretagsverksamhet ingår att skapa en verksamhetsmodell för välfärdsföretagens verksamhet tillsammans med bl.a. företag, läroanstalter, den offentliga sektorn och tredje sektorn.

RCP:s projektchef för serviceföretagsamhet arrangerar välfärdsfora i hela Östra Nyland i samarbete med serviceföretagare, kommuner och lokala funktionärer. Bland dessa regionala samarbetspartners finns även Östra Nylands Byar rf, som genom sin lokalkännedom får medverka i uppbyggandet av nya servicenätverksmodeller.

Den offentliga sektorns förändrande roll i serviceproduktionen kommer att medföra utmaningar, speciellt för dem som bor och verkar på glesbygden. Man måste hitta på nya, kreativa metoder att bibehålla servicen på landsbygden. Östra Nylands Byar har påbörjat en kartläggning av de lokala föreningarnas serviceproduktion. Denna kartläggning kan även bidra till att skapa nya serviceproduktionsformer för landsbygden. Föreningarnas företagsamhet har hittills främst koncentrerat sig på en aktiv kulturverksamhet, såsom sommarteater, danstillställningar m.m., samt koordinerande av tjänster såsom rekreationsdagar för barn eller åldringar.

Midsommarstången - tradition åter på Sarfsalö.

Foto: Ove Paul

Ett fungerande exempel för koordinerande verksamhet för åldringar finns på Sarfsalö i Pernå skärgård. Sarfsalö byskola drogs in i början av 1980-talet. Pulpeterna bars ut och byarådet grundades, främst för att fundera på en fortsättning för skolfastigheten som var i relativt gott skick. Kommunen, Sarfsalö kapells gravgårdsförening och Sarfsalö Byaråd rf grundade ett aktiebolag som tog hand om fastigheten.

Bostäderna hyrdes ut till pensionärer och rekreationsdagarna för byns åldringar påbörjades.

Efter en lång period av koordinerande verksamhet är det dags att blicka tillbaka på en lyckad verksamhetsform, som fortfarande fortsätter med frivilliga krafter. Grundandet av ett serviceföretag kan kännas oöverkomligt för en förening, som länge har verkat på frivillig basis utan långsiktig planering eller strukturerad organisation. En förening har dock mycket av den kompetens och det kunnande som ett serviceföretag behöver. Även de outnyttjade stora fastigheterna kan vara en resurs för nya serviceformer på landsbygden.

Föreningarnas lokalkännedom skall också kunna utnyttjas i den nya servicestrukturen. Tredje sektorn skall även engageras i serviceproduktionen, t.ex. med hjälp av projekt som bygger upp småföretagarnätverk, vilket koordineras av t.ex. den lokala byaföreningen. Denna modell tillämpades framgångsrikt bl.a. i det SYTY (Byaverksamhet i Finland rf)-administrerade TOIMI-projektet.

Tredje sektorns roll i servicestrukturreformen kommer att vara oanat stor. Förväntningarna på tredje sektorn har redan uttalats. Nu fattas ännu en strukturerad, målmedveten strategi, som omfattar alla länkar i serviceproduktionen, från kunden till producenten, oavsett sektor eller storlek. I Östra Nyland har strategiarbetet påbörjats av regioncentrumprogrammet – på lokal nivå och i Östra Nylands Byar redan långt tidigare. Förhoppningsvis har kommunerna i regionen möjlighet att samarbeta i denna viktiga fråga.

Mia Aitokari byaombud för Östra Nylands Byar rf

”Kändisar på urpremiär för Visan om Sarfsalö torg”. Visskribenten Gunnel Alm i mitten, till vänster om henne riksdagsledamot Christina Gestrin och till höger skådespelerskan Irina Björklund.

Foto: Ove Paul

Brändö Lax Ab Fiskodlarföretag i den åländska skärgården Tel. 0207280310 Fax. 020728320

Ab Skogen 22410 GODBY flisning av massaved sågning av klentimmer tel 018-43100 fax 018-431010 www.skogen.aland.fi info@skogen.aland.fi

Chips Ab, Strandg. 6 Ax-22100 MARIEHAMN Tel. +358(0) 18 25800 www.chips.fi

Vi är enda företaget som har arbetat i 5 år med mögelsanering på detta sätt. Vi har över trehundra behandlade hus också stadsägda byggnader, sjukhus m.m.

Vi arbetar i hela Finland, Sverige och Spanien. Vi har inte stött på något som inte skulle gå att sanera. Vår saneringsmetod är unik för inget behöver rivas och ingen behöver flytta ut under saneringen t.ex. daghem behöver inte stänga för sanering. Vi ger 1 års garanti på alla arbeten. Nu får man köpa behandlat virke direkt vid sågverk, kunder kan köpa färdigt mögelskyddat virke.

Referenser finns för den som är intresserad. Ta gärna kontakt för mer info.

14

Projekt som skärgårdskulturens välgörare Landskapsregeringen tillsatte under hösten en styrgrupp för projektet. Från varje skärgårdskommun utsågs en ledamot plus en personlig suppleant. De ordinarie är: Satu Kiljunen, Björn Rönnlöf, Eva-Maria Mansnerus, Nina Smeds, Torbjörn Engman och Bosse Ahlnäs.

Skärgårdsutvecklare Christian Pleijel är ordförande för styrgruppen. I februari 2007 anställdes Anita HusellKarlström som projektledare Det första mötet för året hölls i Föglö, sedan har mötena i tur och ordning hållits i Brändö, Sottunga, Kökar och Kumlinge. Styrgruppen har beslutat hålla mötena i de olika kommunerna, dels för att resan då alltid blir kort för någon, dels för att ge styrgruppsmedlemmarna möjlighet att få bekanta sig med varandras kommuner.

Vi har strävat till att göra mötesresorna så tidsbesparande som möjligt med tanke på de långa avstånden och att de flesta har arbete som mötestiden borde anpassas till. Vi har därför i hög grad utnyttjat de befintliga taxibåtarna för transporter till och från möten, då det inte är skäligt att sätta mer tid på resan än på mötet.

Kulturinventering Vi har gjort en övergripande planering av den framtida projektverksamheten. Den planeringen baserar sig på en inventering som gjordes av den befintliga kulturen i skärgården och på de skriftliga kommentarer som inkommit från kommunerna och de lokala kulturaktörerna, efter förfrågan från landskapsregeringen.

Inventeringen utfördes genom besök i kommunerna, intervjuer med aktiva och genomgång av befintlig information på nätet m.m. Den sammanställdes till en rapport som trycktes upp i 250 exemplar och sedan distribuerades till kommunerna, de politiska partierna, bibliotek, kulturorganisationer och kulturaktiva.

Vi konstaterar i kulturinventeringen att det finns ett otroligt rikt kulturliv i skärgården, men det är ojämnt fördelat mellan kommunerna. Allt hänger till stor del på enskilda aktiva konstnärer och kulturarbetare. Man är beroende av stipendier och projektpengar för att kunna genomföra sin verksamhet. Detta innebär att den ekonomiska situationen ofta är mycket osäker. Detta kan innebära att man inte i längden orkar brinna för sitt skapande. Föreningsaktiviteten går också i vågor.

Samordning och information Vi har beslutat att genom samordning mellan de olika kommunerna och samarbete inom/mellan kommuner och andra kulturintresserade, förbättra möjligheterna för ett hållbart kulturliv. Kulturarbetare och föreningar i skärgården måste stödas på olika sätt. Under sommaren 2007 anlitades lokala taxibåtsentreprenörer för att organisera transporter till Franciskusdagen på Kökar, Visor så in i Norden på Kumlinge och till teaterföreställningen Gensel på Sottunga. Vår uppfattning är att detta initiativ uppskattats och att man ser fram emot att det ordnas på liknande sätt i framtiden. En annan av våra åtgärder för att uppfylla detta är att vi gjorde en ”bidragsinfoturné”. Kultur i skärgården samarbetade med kulturbyrån, Nordens Institut på Åland och Svenska kulturfonden och organiserade denna infoturné för att informera om olika bidrags- och stipendiemöjligheter. Informationen riktades till både amatörer, professionella kulturarbetare och föreningar.

Kort sagt till alla som jobbar med kultur på något sätt och har behov av att få mera information om vilka möjligheter det finns till finansiering av olika kulturevenemang. Genom denna infoturné ville vi inspirera och stimulera till nya projektidéer och visa på möjligheter till samarbete och framför allt till finansiering.

Ett diskussionstillfälle för bioföreningarna i skärgården och andra filmintresserade, ordnades i slutet av oktober 2007 på stadsbiblioteket i Mariehamn. Vi diskuterade fortsatt bioverksamhet i skärgården

Längs resvägen handelsplats med vänlig betjäning

Brändö Kyrka Foto: Mikael Erickson tillsammans med representanter från Bioborgen, Brändö Bio, Finlandssvenskt Filmcentrum, filmklubben Chaplin, Ålands Filminstitut och den kommande Leader-föreningen på Åland. ”Skärgårdens interkommunala kulturskola” Genom projektet Kultur i skärgården vill vi arbeta för att möjligheterna att få del av olika kulturyttringar, skall underlättas. Vi ser att behovet och viljan finns att arbeta för att möjliggöra, att skärgårdsborna skall kunna delta i kulturevenemang i större utsträckning än tidigare. Vi skall även planera för att konstundervisning i de olika konstarterna skall bli mer tillgänglig för alla som bor i skärgården. Verksamheten skall kännetecknas av kontinuitet, god struktur och hög kvalitet på undervisningen. Efter långa och ingående diskussioner har vi kommit fram till att det behövs en övergripande struktur för detta, och så uppstod arbetsnamnet ”Interkommunal Kulturskola”. I den tanken finns viljan att utveckla och stödja befintliga samarbetsformer mellan lokala aktörer, konstnärer, föreningar m.fl. och liknande eller kompletterande aktörer på fasta Åland. Realiserandet av en strukturerad plan för kulturen anser vi kan förverkligas genom samarbete med andra, redan etablerade kulturaktörer, samt utvecklande av egna, nya verksamhetsgrenar baserade på kulturfältets önskemål.

Att utveckla nya former av samarbete, är en form av process som är tidskrävande och det konkreta resultatet kan vi inte förutse. Men vi ser att satsningen Kultur i skärgården är på god väg mot målet: att förbättra situationen för kulturen och kulturarbetarna i skärgården.

Anita Husell-Karlström projektledare för Kultur i skärgården

Privat-Offentligt-Partnerskap (POP) - Leader i stan Överallt i Finland finns ett nät av Leader-grupper på landsbygden, där projekten görs på basen av lokala problem och önskemål. Men själva Leader-strukturen är liknande i hela Finland och delvis i hela Europa. Leader-programmet anses vara mycket framgångsrikt på grund av sin uppbyggnad. Enkelt uttryckt kan man beskriva hur ett Leaderprogram kommer till på följande sätt: Det kommer en annons i tidningen med budskapet: Vill ni utveckla ert landsbygdsområde? (Här menas ett område med ca 20 000–100 000 invånare.)

- Om ni vill göra det, skall ni rita ut området på kartan (vilket inte behöver följa några regiongränser) och förklara varför det är klokt att folk just inom de här gränserna samverkar.

- Sedan skall ni skriva en bra utvecklingsplan för området och förankra planen ordentligt. Alla måste få möjlighet att säga sitt och komma med sina visioner.

- Vidare måste ni skapa en organisation (oftast en ny förening).

Högsta beslutande organ (styrelsen) i den föreningen måste bestå av 1/3 kommunala representanter, 1/3 organisationer och företag, samt 1/3 vanliga människor som inte representerar något särskilt organ.

- Ni måste också ha ett löfte av de kommuner som finns inom området, att de ställer upp med pengar (20 % av det offentliga kalaset).

...nära dig.

Ifall ni gör allt detta, får ni en ordentlig klumpsumma som ni (d.v.s. föreningen) kan dela ut till projekt, som förverkligar programmet ni har skrivit! Detta erbjudande har många varit intresserade av. Det finns nu 55 Leader-grupper som täcker hela landsbygden i Finland.

Leader är därmed en heltäckande struktur för landsbygdsutveckling, som verkar bli en bestående del av samhällsbyggnaden. Leadermetoden innehåller några intressanta principer. forts. nästa sida

15 Nerifrån-upp Genom att såväl föreningar som företag och kommuner – ja även enskilda medborgare – kan ta initiativet till en Leader-grupp, möjliggörs initiativ och strategier som byggts upp nerifrån. Dessutom förutsätter systemet att Leader skall vara förankrat och öppet. Alla skall kunna vara med och inte bara påverka beslut, utan också fatta dem i samverkan med andra. Leader uppmuntrar även till experimenterande. Det som kanske inte är finansierbart med hjälp av myndigheternas program, skall ha en chans via Leader.

Partnerskap Systemet förutsätter att olika typer av organisationer och människor skall samarbeta – kommunalare med föreningsfolk, fria konstnärer med företagare o.s.v. Detta på jämlik bas, ingen tillåts dominera.

Ålands mest kompletta köpmarknad

Mattssons i Godby!

Mitt på Åland – lika nära för alla!

Demokratisk kanal Leader skapar en ny kanal för att utveckla samhället. Det ersätter inte representativ demokrati eller medborgarhörande, utan ger nya möjligheter. Erfarenheten visar att nya människor aktiveras och blir samhälleligt aktiva. Inom landsbygdspolitiken har det ofta framhållits, att det borde skapas strukturer i städerna som motsvarar Leader på landet. Orsaken till detta är att landsbygdens beroende av en funktionerande och balanserad samverkan med städerna.

Den Svenska Temagruppen (SveT) inom landsbygdspolitiken har tagit som sin uppgift att utreda intresset för Privat-Offentligt-Partnerskap (POP) i Vasa, Åbo och Helsingfors. Detta arbete görs nerifrån-upp, d.v.s. så att aktivister, föreningsmänniskor, företagare o.s.v. informeras och uppmanas, att fundera på vilka problem i staden man kunde lösa genom att använd Leader-metoden. (Men kalla den POP för att inte blanda med de officiella Leader-grupperna.) Arbetet pågår i tre städerna.

När det finns förankrade grupper, börjar arbetet med att få POPsystemet accepterat och finansierat av staten. Det är ett pionjärarbete – med de möjligheter och risker som sådant alltid innebär .

Peter Backa

• • • •

Livsmedel • Bygg- & Järnartiklar Lantbruk & Trädgård • Kläder & Skor Fiske • Husgeråd & Textilier Sport & Fritid • Spel & Leksaker • Café

allt

VARD. 09–20, LÖRD. 09–16, SÖND. 12–16 BYGGLAGRET: VARD. 09–17, LÖRD. 09–14, SÖND. STÄNGT

du behöver – ändå klöver över!

Strandgatan 31, 22100 Mariehamn, tel +018 24020 www.hotellarkipelag.com, info@hotellarkipelag.ax

Projektet riktar sig till landsbygdsföretag som har en uttalad vilja att utveckla sig själv och sitt företag. En av projektets grundtankar är att initiera konkret samarbete och nya samverkansformer mellan företagarna.

Arbetsmetodik - Studieresor, nationellt såväl som internationellt, för att ge idéer och inspiration.

- Enskild ”företagslotsning”, d.v.s. att bistå den enskilde företagaren under hela utvecklingsfasen.

- Extern spetskompetens kopplas in vid behov enligt analys.

Projektet pågår under tiden 2007-2009 och består av tre olika inriktningar: o Företagare- och företagsutveckling (lantbrukare) Inspirera och initiera metoder, system och organisation som stärker företagens konkurrenskraft, så att heltidssysselsättning kan bibehållas och att generationsskiften underlättas. o Lokal förädling och försäljning Medverka till att tillverkning och produktutveckling sker på ett lagriktigt, marknadsmässigt och ekonomiskt sätt. Medverka till att skapa lämpliga säljkanaler. Öka marknadsandelarna för de åländska råvarorna och produkterna. o Kompletterande intäkter Medverka till att skapa och utveckla nya eller kompletterande intäktskällor som möjliggör en fortsatt verksamhet, samt helårsboende på fastigheter där man har begränsade möjligheter att utvecklas inom det traditionella lantbruket. Här kan bl.a. ingå att utveckla intäktskällor i riktning mot turism; boende, mat och dryck, jakt och fiske, hästturism, upplevelseturism eller kunskapsturism.

Delprojekten Lokal förädling och försäljning samt Kompletterande intäkter genomförs i samarbete med Ålands Fiskare, som driver projekten Fisk som mat och Fisk som upplevelse.

Projektledare är Kaj Rosberg från Kalmar. För mer information om projektet kontakta projektansvariga Lena Brenner, Ålands Landsbygdscentrum, tel. +358 (0)18 329 670, mobil +358 (0)457 526 7305 eller via e-post lena.brenner@landsbygd.ax.

GODBY, TEL. *43 250

Paradigmskifte inom fiskerinäringen som projekt Projektet är avsett att fungera som ett hjälpmedel i det paradigmskifte som fiskerinäringen delvis står inför, där det behövs nya vägar för att utveckla företagandet.

Projektet är uppdelat i två delprojekt: o Fisk som mat (förädling och försäljning) Innefattar yrkesfiskare som avser att öka förädlingen på egna och andras fångster, för att därigenom kunna öka inkomsterna från fisket. o Fisk som upplevelse (upplevelser och turism) Innefattar yrkesfiskare och sportfiskeguider som säljer fisk som en upplevelse, och avser att uppnå en högre lönsamhetsgrad och ökat samarbete inom området.

Den övergripande målsättningen är att projektet skall medverka till att skapa nya intäkter, för att trygga och på sikt öka sysselsättningen.

Projektet skall därför medverka till att: - Stöda enskilda företagare och deras företagsutveckling.

- Skapa lokala nätverk för att stimulera utveckling och för att öka konkurrenskraften.

- Skapa internationella nätverk för att stimulera utveckling och för att framtida satsningar skall göras med konkurrenskraftig bärighet.

- Utveckla marknadsföring och försäljning, nationellt och internationellt.

- Initiera nya projekt.

Projektet samarbetar med Landbygd 2010, som är ett liknande projekt riktat till åländska lantbrukare.

Projektet finansieras av Ålands landskapsregerings fiskeribyrå, samt den europeiska strukturfonden för fiskerinäringen. Projektägare är Ålands fiskare rf. Mera information lämnas vid behov av Fredrik Lundberg, på tel. +358 (0)18 17 850, mobil +358 (0)400 721 633 eller via e-post fiskare@aland.net.

16

Skärgürd - envis som en martall I ür utkommer tidskriften Skärgürd med sin trettiofÜrsta ürgüng. Tidskriften ges ut av Skärgürdsinstitutet vid Åbo Akademi (SIÅA), som grundades i december 1976, en organisation som fÜr münga är en av �doldisarna� inom ÅA. Frün bÜrjan var ribban hÜgt ställd och SIÅA fungerade som ett samarbetsorgan fÜr 28 av ÅA:s institutioner.

Ambitionen var att fü till stünd uppdragsforskning med koppling till skärgürd; med mület att smüningom bli ett fristüende forskningsinstitut. Men med üren visade det sig inte fungera; universitetsvärlden är en komplex �stat i staten-organisation�, där etablering av nya koncept och verksamhetsformer inte är nügon enkel och självklar process. SIÅA blev smüningom en projektorganisation, med nuvarande reglemente frün 1995 och med tillhÜrighet inom Fortbildningscentralens (FC:s) enhet fÜr Regional utveckling. Tidskriften Skärgürd är SIÅA:s synligaste produkt, med kontinuitet ända frün institutets bildande.

I en artikel i Skärgürd nr 2/1987 berättar en av eldsjälarna bakom SIÅA, Bo-Gunnar Wikgren, om hur det hela gick till, och hur tidskriften fÜddes. Han skriver: �Det är klart att ingen fungerande organisation kan klara sig utan en egen tidskrift. Planeraren Margareta Nybacka-Willner gjorde en verkligt stor insats dü hon ür 1978 fick ut det fÜrsta numret av tidskriften Skärgürd, och lyckade ocksü hülla tidskriften vid liv under de fÜrsta svüra üren.�

Pü den vägen är vi fortfarande. Det mesta beträffande tidskriftskonceptet är detsamma, det är bara utformningen och de tekniska fÜrutsättningarna som ändrat. Tidskriften lever, liksom de flesta �ickekommersiella� finlandssvenska tidskrifter, under sparsamhetens himmel med en deltidsanställd redaktÜr och dito ombrytare som fÜrsÜker fü ihop fyra nummer per ür, producerade av frivilliga skribenter som gütt med pü att dela med sig av sitt expertkunnande. Till nytta och glädje fÜr en växande läsekrets.

Oberoende om vi idag bor ruralt eller urbant, och kanske inte ens reflekterar Üver det, är detta med skärgürd nügot som finns inpräglat i de flesta finlandssvenskars genbank. Sü gott som varje hektar mark som bebos av Finlands kustsvenska befolkning, har nügon güng i tiden varit gammal havsbotten, utskärgürd och hela skalan via landhÜjning till dagens bÜrdiga kustland.

Idag fungerar ocksü tidskriften Skärgürd alltmer som ett dokument Üver en unik kustkultur. Ett unikt världsarv, som vi ser det. Hittills har 98 nummer av Skärgürd kommit ut med sammanlagt 5900 sidor, skrivna av drygt 600 olika skribenter – även det ett mütt pü samarbete och engagemang, fÜr den goda sakens skull.

Senaste numret av Skärgürd har temat Museer i kustland och skärgürd.

Och vi segar oss vidare: �Mü Skärgürd visa sig lika seg som martallen, det vindpiskade träd som brukar symbolisera inte bara skärgürden, utan ocksü finlandssvenskarna som helhet� – skrev sociologen och skriftställaren Thomas Rosenberg i Skärgürd när vi fyllde 25.

Pü den vägen är vi.

Hükan Eklund redaktÜr fÜr tidskriften Skärgürd Sedan 1998 har tidskriften Skärgürd utkommit med fÜljande temanummer: Nr 1/1998 Skärgürdens silver (43 s) Nr 2/1998 I algernas värld (55 s) Nr 3/1998 Kvarkens skärgürd (63 s) Nr 4/1998 Skola och utbildning (55 s) Nr 1/1999 Skärgürdsmat (39 s) slutsüld Nr 2/1999 Skärgürdsfüglar (51 s) slutsüld Nr 3/1999 Lantbruk och landskap (47 s) Nr 4/1999 I Sundom by (55 s) Nr 1-2/2000 Egentliga Finland som fÜrbindelseregion (66 s) slutsüld Nr 3/2000 Bebyggelse och bosättning (51 s) slutsüld Nr 4/2000 Skärgürdspolitik (72 s) Nr 1-2/2001 RÜtter och identitet (80 s) slutsüld Nr 3/2001 Skärgürdshavets nationalpark (76 s) Nr 4/2001 Åland (96 s) slutsüld Nr 1/2002 Östnyländsk skärgürd (112 s) slutsüld Nr 2-3/2002 Tidskriften Skärgürd 25 ür (96 s) Nr 4/2002 Tid och framtid (72 s) Nr 1/2003 Strandhugg i Österbotten (104 s) slutsüld Nr 2/2003 Ekologer, eldsjälar och fÜränderlig müngfald (112 s) Nr 3/2003 Äspingen – bortglÜmt kulturarv? (72 s) Nr 4/2003 Vürt unika träbütsarv (96 s) slutsüld Kom och Segla Nr 1/2004 Estlandssvenska Aiboland (136 s) Nr 2/2004 UtÜ fyr- och lotssamhälle (120 s) slutsüld pü Albanus Nr 3/2004 Kustliv och skärgürdskultur (88 s) Nr 4/2004 Tillstündet i ÖstersjÜn (72 s) Lägerskolor,Ungdomsgrupper Nr 1/2005 Folkloristik (72 s) FÜretag, FÜreningar, Hela skärgürdshavet inomPrivata vür Nr 2/2005 KÜkar (64 s) slutsüld aktionsradie med utgüngshamn Sällskap, Äventyrsesor m.m Nr 3/2005 Arktiska latituder (80 s) i Mariehamn eller till exempel Nr 4/2005 Landskap i fÜrändring (76 s) Åbo. Lärorika och intressanta Vi planerar rutt Nr 1/2006 Skärgürdens nya konstellationer (88 s) äventyr till sjÜss och tillefter lands. Ünskemül.

Nr 2/2006 Åländska skärgürdskommuner (88 s) Ocksü kortare kryssningar.

Nr 3/2006 Ur västnyländska annaler (84 s) slutsüld SkeppsfÜreningen Albanus r.f.

Nr 4/2006 Sibbo – hotad kulturbygd (84 s) SjÜfartskvarteret Nr 1/2007 Skärgürd 30 ür (84 s) 22100 Mariehamn Nr 2/2007 Norra Kvarkens landhÜjningsrike (68 s) tfn 018-175 45 Nr 3/2007 Finska kriget 1808-09 (108 s) slutsüld fax 018-175 95 Nr 4/2007 Trettio ürgüngar med Skärgürd (64 s) albanus@aland.net Nr 1/2008 Skärgürdssamarbetet 30 ür (68 s) www.aland.net/albanus www.albanus.ax Nr 2/2008 Natur i fÜrändring (60 s)

Lägerskolor pü Albanus

Prenumerera via www.skargard.fi eller bodil.mattas@abo.fi tfn: (02) 215 4506 eller hakan.eklund@abo.fi tfn: 050-567 2213. Ă…rsprenumeration i Finland endast 28 â‚Ź, utomlands 33 â‚Ź.

LÜsnummer kostar 10 ₏/st. inklusive porto. Prenumerationen är fortlÜpande tills den sägs upp.

Hükan Eklund har hand om redaktÜrsjobbet pü tidskriften Skärgürd.

5JEOJOHFO PN 'JOMBOET MBOUCSVL PDI MBOETCZHE QÇ TWFOTLB

HSFQQBS MBOEFU 5GO XXX MBOETCZHEFOTGPML m

Jomala fÜrsamling hälsar Dig välkommen till gudstjänster och konserter i vür ärevÜrdiga helgedom S:t Olofs kyrka! se närmare vür hemsida: www.jomalaforsamling.com

CENTRAL-APOTEKET Skarpansvägen 24, 22100 Mariehamn tel. 19714, 19655 fax. 19653 e-post: central-apot@aland.net

17

Hela östersjön inom din räckvidd FINLAND Kapellskär Stockholm

Aland

Turku Helsinki Pet Tallinn Paldiski

SWEDEN

ESTONIA Riga

DENMARK Copenhagen Rostock mburg

GERMANY

LATVIA

Tallink Silja Line

Berlin

Tallink Silja är det ledande passagerarrederiet på Östersjön.

Med en flotta på 18 fartyg erbjuder vi våra passagerare tillgång till hela Östersjöområdet.

Vårt serviceutbud sträcker sig från högklassiga kryssningar till snabba och prisvärda överfarter och från äventyrliga semesterresor till professionella affärsresor.

Tallink Silja rutterna sammankopplar Finland, Sverige, Estland, Lettland och Tyskland hela året runt.

Tallink Silja Mariehamn, Torggatan 14, tel. +358 18 16 711.

Contact Center, tel. 0600 174 552 (1,64 €/besvarat samtal + alltid lna/msa).

alandstidningen_talSil_08.indd 1

www.alandstrafiken.ax

20.5.2008 12:30:30

Njut av din

ålandssemester! Ålands östra skärgård är väl värd att upptäcka. Dit tar du dig lätt med skärgårdsfärjorna som sammanbinder öarna med ett finmaskigt nät av färjelinjer. Ge dig ut på upptäcksfärd – passagerare utan bil åker gratis!

Ålandstrafiken

VÄGEN TILL SKÄRGÅRDEN

Strandgatan 25, 22100 Mariehamn Tel. +358 18 25 155, fax +358 18 17 815

Behöver Ni marknadsföra Er? Ring Jonny Åstrand 06-347 0608, 0500-924 528 E-mail: cjcenter@malax.fi www.cjcenter.fi

18

XXX NBSJFIBNO BY

* STUGOR * HOTELL * RESTAURANG Vi hjälper Dig att trivas Tel. +358(0)18-42382 Fax: -42520 e-mail basto@aland.net www.basto.aland.fi

22100 Mariehamn Tel. +358 18 12617 Fax +358 18 19580 www.visitaland.com/kronan e-post: kronan@aland.net

OLLES Bygatan 1, Godby

.BSJUJNB .BSJFIBNO

EL

TPMJHBTU PDI SPMJHBTU J /PSEFO

Tel. 41 300.

Optisk specialaffär Meloart Music & Design

Torggatan 9, Tel. 018-19 226 Mariehamn

Gun kan gü lüngt igen – tack vare sälolja!

Gun och Tord Nordin har alltid gütt lünga promenader fÜr att hülla sig i form. Med üren har dock Gun fütt allt stelare och styvare leder och till sist blev det motigt att alls rÜra sig. FÜr ett ür sedan bÜrjade hon regelbundet att äta omega-3-rik sälolja frün Elexir. – Redan efter ett par veckor kände jag mig bättre.

Hon konstaterar glatt att säloljan haft stor betydelse fÜr deras fortsatta dagliga rundor.

Gun Nordin är 75 ür och bor i Vagnhärad. Med üren har hon fütt allt stelare leder och det till slut kändes det olustigt med de dagliga promenaderna.

kända omega-3-fettsyrorna EPA och DHA som även finns i fisk. Dessutom finns DPA som är mellansteget i omvandlingen mellan de tvü fÜrstnämnda fettsyrorna.

Mjuk och rÜrlig igen När Gun fÜr ett par ür sedan fick diabetes typ 2, blev motionen en ännu viktigare del i vardagen. – En noggrant balanserad kost och regelbunden motion är ju A och O fÜr att man skall slippa betydande besvär av diabetes. Det där med motionen blev ju inte sü lätt att üstadkomma med mina leder. När jag fÜr ett ür sedan läste annonsen om sälolja och att det var bra fÜr lederna, blev jag därfÜr rejält nyfiken. Vür lokala hälsokostbutik tog hem produkten och jag rekommenderades att bÜrja med tre kapslar morgon och kväll. Redan efter tio dagar märkte jag en enorm skillnad. Jag blev snabbt mycket mjukare och jag fick lättare att rÜra mig. Det var som om kroppen verkligen behÜvde oljan, tillägger hon.

Gun berättar ocksü att säloljan gjort att hennes Ügon inte är lika torra och jag har slutat smüäta. Livet känns lättare och jag har nog ocksü blivit lättare om livet, skrattar hon.

Bra fett Det är idag allmänt känt att fleromättade fettsyror bidrar till att kroppen blir smidigare och rÜrligare. Forskare har upptäckt att det nyttiga fettet frün marina däggdjur mycket lätt tas upp i människokroppen. Detta beror sannolikt pü att fettmolekylerna i säl liknar vüra egna. Vi är ju ocksü däggdjur.

Maken var skeptisk Tord Nordin har sneglat pü hustruns fettsyrekapslar och varit skeptisk till att nügra droppar �olja� om dagen skulle ha nügon betydelse fÜr välmüendet. – När jag süg hur Gun fick allt lättare att rÜra sig tänkte jag att jag ändü kunde prova jag med. Knäna har ju stelnat till med üren. Mina axlar tvingade mig att till sist lägga boulekloten pü hyllan. Jag bÜrjade med tvü kapslar morgon och kväll. Efter bara ett par veckor med säloljan kände jag stor skillnad.

Det är lättare att gü och jag skall snart bÜrja att spela boule igen. Dess-utom sover jag bättre om nätterna. Det har blivit lättare att finna en bra och skÜn liggställning. Säloljan har definitivt gjort nytta.

Vad är sälolja Det är idag ett välkänt faktum att omega-3-fettsyror frün marina källor är bra fÜr vüra leder samt hjärta och kärl. Sälolja har ett naturligt rikt innehüll av de väl-

Fakta Sälolja: Elexirs sälolja är Sveriges starkaste sälolja och framtagen av den norske läkaren Geir Lund.

Elexirs sälolja kommer frün Kanada och tillverkas under GMP (enligt Läkemedelsstandard).

Säloljan finns som 100 och 180 kapslar samt flytande, med smak av honung och citron.

Innehüller Omega-3-fettsyrorna EPA, DHA och DPA. Omega-3-fettsyror tillhÜr de livsnÜdvändiga fettsyrorna som behÜvs fÜr uppbyggnad av alla kroppens cellmembran och fÜr blodet.

Sälolja är precis som fiskolja rik pü Omega-3-fetter men innehüller ocksü en extra fettsyra som kallas DPA. DPA har visat sig ha unika egenskaper hos människor och människors leder. Forskare tror även att säloljans fettsyror tas upp snabbare av kroppen än fiskoljans, eftersom sälen är ett däggdjur och dess fettmolekyler liknar vüra i stÜrre utsträckning än fiskens.

Elexirs Omega-3 Sälolja finns i välsorterade hälsokostbutiker och pü apotek.

Det gür även bra att beställa direkt frün Elexir Nordiska AB. Dü tillkommer en fraktkostnad pü 4 euro.

Vid frügor angüende Sälolja, kontakta Elexir Nordiska AB – Finland: Tel 06-343 65 06 • Fax 06-343 65 02 • E-post ann-caroline@elexir.se • www.elexir.se

19

Mariehamns församling Ö. Esplanadgatan 6 22100 Mariehamn Öppet: må-fre 9-15 www.evl.fi/srk/mariehamn

HXU nU

9DG lU VDPWLGLJW XUJDPPDOW RFK VSOLWWHUQ\WW" ,ANTMËTERIVERKETS VËXEL I HELA LANDET

9DG lU EnGH WUDGLWLRQHOOW RFK WRSSPRGHUQW" 9DG lU PnQJVLGLJW RFK XWYHFNODV VQDEEW" 'HW UlWWD VYDUHW lU ODQWPlWHULEUDQVFKHQ .RP RFK WD GHO DY GH PnQJD P|MOLJKHWHUQDV YlUOG )UnJD RP SUDNWLNDQW SODWV YLG QlUPDVWH ODQWPlWHULE\Un +RV RVV NDQ GX KLWWD GLQD GU|PPDUV DUEHWVSODWV

.9,!.$3 ,!.4-¯4%2)"92± (ELSINGFORS "ÚLE (ELSINGFORS HUVUDPOSTHUSET ,OJO "ORGÍ %'%.4,)'! &).,!.$3 ,!.4-¯4%2)"92± ±BO 3ALO ±LAND

4!6!34,!.$3 ,!.4-¯4%2)"92± 4AVASTEHUS ,AHTIS ")2+!,!.$ 3!4!+5.4! ,!.4-¯4%2)"92± 4AMMERFORS (UITTINEN )KALIS "JÚRNEBORG 39$¾342! &).,!.$3 ,!.4-¯4%2)"92± +OUVOLA 6ILLMANSTRAND 3¾$2! 3!6/,!8 ,!.4-¯4%2)"92± 3 T -ICHEL .YSLOTT ./22! 3!6/,!8 ,!.4-¯4%2)"92± +UOPIO )DENSALMI ./22! +!2%,%.3 ,!.4-¯4%2)"92± *OENSUU .URMES -%,,%234! &).,!.$3 ,!.4-¯4%2)"92± *YVËSKYLË 3AARIJËRVI ¾34%2"/44%.3 ,!.4-¯4%2)"92± 6ASA !LAJËRVI +ARLEBY .ËRPES 3EINËJOKI ./22! ¾34%2"/44%.3 ,!.4-¯4%2)"92± 5LEÍBORG 9LIVIESKA +!*!.!,!.$3 ./2$¾342! &).,!.$3 ,!.4-¯4%2)"92± +AJANA +UUSAMO ,!00,!.$3 ,!.4-¯4%2)"92± 2OVANIEMI )VALO +EMIJËRVI 4ORNEÍ

20

Skördefesten på Åland 2008 - åländskt så in i vassen! Öppna Gårdar runtom på Åland 19-20.9 Marknad vid Ålands Landsbygdscentrum 21.09 Allt på Skördefesten är producerat på Åland.

Skördefesten besöktes 2007 av 12 000 personer, nästan halva Ålands befolkning. På de Öppna Gårdarna gjordes 30 800 besök vilket är en imponerande siffra. Under Skördefesten är ca 300 personer engagerade i evenemanget, varav 180 personer är försäljare.

Skördefesten på Åland har även fått ett genombrott utanför Åland. På åkrarna där de besökande bilarna parkerar, ser man många svenska och finländska nummerplåtar. Till det skall läggas minst ett halvt dussin busslaster från Sverige och Finland som besöker Skördefesten.

Tramptraktortävling på Bolstaholms Gård

Orsaken till att Skördefesten är så populär är att det är trevligt att åka runt till gårdar man annars inte har möjlighet att besöka. Där får gästerna lära sig mer om näringarna på landsbygden, samtidigt som det bjuds på åländska läckerheter.

På söndagen välkomnas gästerna till en stor Marknad vid Ålands Landsbygdscentrum. Den har utvecklats till en sjudande marknadsplats, där borden fylls med nyskördat och handgjort. När du handlat, minglat och hoppat i halmen, väntar under kastanjen mattorget med frestelser för hela familjen.

Nytt för året är att Konstens Åland har Öppna Ateljéer runtom på Åland samtidigt som Öppna Gårdar (1920.09). Under söndagens Marknad deltar den kända svenska kocken Rune Kalf-Hansen, där han tillreder och berättar om ekologisk mat.

Hösten är härlig på Åland!

Lena Brenner koordinator för Skördefesten på Åland

Konst med motorsåg

Läs vårt Nyhetsbrev på webben eller via mail!

Svensk Byaservice ger ut ett Nyhetsbrev om landsbygdsutveckling en gång per vecka via e-mail. Det sänds bl.a. till de lokala aktionsgrupperna, de regionala byaorganisationerna, andra föreningar och organisationer, sammanslutningar, landskapsförbund, högskolor och ministerier. På vår sändningslista finns för närvarande ett 200-tal mottagare. Nyhetsbrevet, som getts ut sedan maj 2005, utkom under 44 veckor åren 2006 och 2007.

Nyhetsbrevet kan även läsas på Svensk Byaservice hemsida, www.bya.net Vill du komma med på vår sändningslista, sänd då mail till adressen kenneth.sundman@ssc.fi

Skyltar och stormlyktor visar vägen till Öppna Gårdar

Vid Skeppargården Pellas finns en spännande labyrint av höbalar

Vallningsuppvisning på Fårgården