Struktnytt nr9 by Strivo

Struktnytt STRUKTURINVESTS KUNDTIDNING NR 9 | JULI 2015

"Jag tror att börsen är högt värderad, men inte övervärderad" Jan Rosenqvist, Granit Fonder

"Det har varit långsiktigt framgångsrikt att följa trender på börsen" Robert Ozanne, Granit Fonder

Strukturinvest Fondkommission är ett oberoende värdepappersbolag specialiserat på utveckling och implementering av finansiella investeringslösningar. Vi har skapat en marknadsnära verksamhet som tillgodoser och är lyhörd för marknadens skiftande behov och vi arbetar för att skapa attraktiva kombinationer av avkastning och risk, med investerarens intressen i fokus. Strukturinvest Fondkommission har en genomgående hög kvalitetsnivå på såväl produkter som service, med syfte att långsiktigt skapa en nytta som överträffar vad övriga aktörer i marknaden har att erbjuda. Strukturinvest Fondkommission står under Finansinspektionens tillsyn.

edan starten för 6 år sedan har Strukturinvest givit ut närmare 900 strukturerade placeringar på den svenska marknaden. Strukturerade placeringar är utan tvekan komplicerade instrument, en del mer komplicerade än andra. Under de senaste årens tvära kast på aktiemarknaden har allt fler marknadsaktörer kommit till insikt om att komplicerade placeringar inte nödvändigtvis är något negativt. Komplexiteten fyller dock ingen funktion om placeringens konstruktion inte lyckas skapa något mervärde för investeraren. Därför blir det intressant att löpande vända blicken bakåt och utvärdera tidigare utgivna strukturerade placeringar och ställa dem i relation till vad exempelvis en direktinvestering i underliggande tillgång skulle ha givit under motsvarande tidsperiod. I detta nummer av Struktnytt inleder vi serien ”Placeringar vi minns” där vi uppmärksammar tidigare utgivna placeringar med en lite mer annorlunda konstruktion. Först ut är Indexbevis Sverige MiniMax med exponering mot den svenska aktiemarknaden. Indexbevis Sverige MiniMax har liksom många andra Sverigeplaceringar gynnats av den långa uppgången på den svenska aktiemarknaden. Som så ofta efter längre börsuppgångar väcks dock frågan om huruvida festen börjar närma sig sitt slut. Vi ställer frågan till Jan Rosenqvist, förvaltningschef på Granit Fonder.

I detta nummer gratulerar vi också Granit Fonders Basfonden som fyller tre år. Strukturinvests Peter Jönsson delar med sig av sina bästa grilltillbehör och personalen tipsar om badplatser. Trevlig läsning!

Innehåll

Indexbevis Sverige MiniMax..................................................... 4 Tre år av framgångsrik förvaltning....................................... 8 "Börsen är högt värderad, men inte övervärderad"......... 10 "Att följa trender på börsen har varit framgångsrikt"..... 12 Provläs ”Guide till Strukturerade Placeringar”..................14 Somriga smaker.......................................................................20 Strukturinvest tipsar om badplatser................................... 22 Strukturinvest Fondkommission (FK) AB (”Strukturinvest”) är ett värdepappersbolag med tillstånd att driva värdepappersrörelse. Strukturinvest står under Finansinspektionens tillsyn. Säte: Göteborg. Organisationsnummer: 556759-1721. Besök gärna vår webbplats på www. strukturinvest.se Denna trycksak är gratis och riktar sig till förmedlare/rådgivare, som bl.a. förmedlar Strukturinvests produkter och tjänster. Den utkommer högst tre gånger per år. Informationen i trycksaken är baserad på källor som Strukturinvest bedömt vara tillförlitliga. Informationen är endast avsedd som allmän information och utgör inte i något fall rådgivning, rekommendationer eller vägledning vid beslut om investeringar. Det an-

kommer på läsaren att själv värdera lämpligheten och användbarheten av de tjänster som beskrivs eller tillhandahålls samt den information som förmedlas. Läsaren bör alltid konsultera rådgivare vad gäller just dennes personliga förhållanden. Att investera i strukturerade produkter, fonder och andra finansiella instrument innebär ett risktagande. Värdet och avkastningen på en investering kan såväl öka som minska och hela eller delar av det investerade kapitalet kan gå förlorat. Det är således inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Historisk avkastning och historiskt resultat är inte någon garanti för framtida avkastning och resultat. Strukturinvest ansvarar inte i något fall för skada i någon form som

direkt eller indirekt orsakats av, eller på något sätt relaterar till, informationen i trycksaken. Alla rättigheter till varumärken och kännetecken i trycksaken tillhör Strukturinvest, dess licensgivare eller andra samarbetsparter. Varumärken och kännetecken tillhörande Strukturinvest får inte användas utan Strukturinvests skriftliga tillåtelse. Allt innehåll i trycksaken såsom text, grafik, märken, bilder innehas av Strukturinvest med äganderätt eller har licensierats för användande av Strukturinvest och skyddas av upphovsrättslagen eller motsvarande internationell lagstiftning. Det innebär bl.a. att allt återgivande av material eller delar därav förutsätter upphovsmannens tillstånd.

Indexbevis Sverige MiniMax Sedan starten för 6 år sedan har Strukturinvest givit ut närmare 900 strukturerade placeringar på den svenska marknaden. Strukturerade placeringar är utan tvekan komplicerade instrument, en del mer komplicerade än andra. Under de senaste årens tvära kast på aktiemarknaden har allt fler marknadsaktörer kommit till insikt om att komplicerade placeringar inte nödvändigtvis är något negativt. Komplexiteten fyller dock ingen funktion om placeringens konstruktion inte lyckas skapa något mervärde för investeraren. Därför blir det intressant att löpande vända blicken bakåt och utvärdera tidigare utgivna strukturerade placeringar och ställa dem i relation till vad exempelvis en direktinvestering i underliggande tillgång skulle ha givit under motsvarande tidsperiod. I detta nummer av Struktnytt inleder vi serien ”Placeringar vi minns” där vi uppmärksammar tidigare utgivna placeringar med en lite mer annorlunda konstruktion. Först ut är Indexbevis Sverige MiniMax med exponering mot den svenska aktiemarknaden. Vi pratar med Olof Gustafsson, en av två grundare av Strukturinvest, som var med och tog fram placeringen när det begav sig.

et är början på 2011. Innan börsåret är slut kommer världen ha upplevt en svettig sommar med en börsnedgång om cirka 20 procent under sommarmånaderna till följd av oroligheter i Sydeuropa. ”Självklart hade vi inga föraningar om den turbulens som skulle komma under 2011 när vi i slutet på 2010 började titta på att konstruera Indexbevis Sverige MiniMax inför lanseringen i början av 2011. Samtidigt, efter två goda börsår med över 40 respektive 20 procents årsavkastning under 2009 - 2010, kände vi att det fanns en viss risk för vinsthemtagningar. Och vi började se alltfler orosmoln på den europeiska finansmarknaden, framförallt i Sydeuropa. Vi ville därför skapa en placering som på ett effektivt sätt kunde utnyttja börsens svängningar och eliminera den tajmingproblematik som investerare ofta upplever”, förklarar Olof Gustafsson. Indexbevis Sverige MiniMax är ett indexbevis, en strukturerad placering av medelriskkaraktär, som under teckningsperioden erbjöds med en indikativ deltagandegrad på 100 procent. Deltagandegraden fastställdes sedan till 109 procent när placeringen handlats upp. Placeringen följer Stockholmsbörsens OMXS 30 Index och tecknades för 11 000 kronor per post med ett nominellt belopp på 10 000 kronor. Det innebär att avkastningen beräknas på 10 000 kronor och den avkastning som skapas i placeringen kommer att räknas upp med placeringens deltagandegrad, d.v.s. med en faktor på 1,09. En uppgång på 10 procent

skulle alltså ge 10,9 procent i avkastning.

et unika med placeringen är emellertid inte detta, utan att avkastningen på placeringens slutdag beräknas som skillnaden mellan det högsta och lägsta noterade värdet på något av de månadsvisa observationsdatumen under löptiden, under förutsättning att börsens indexnivå på slutdagen är lika med eller högre än börsens indexnivå på startdagen, d.v.s. vid oförändrad eller positiv börsutveckling sett över femårsperioden. På så sätt kunde man som investerare dra nytta av en stor prisrörlighet under löptiden, utan att vara bunden till startkurs och slutkurs. ”Vi vet alla att börsen under en period på fem år inte är statisk. Detta eftersom risk och avkastning inte är konstant. Under den amerikanska finanskrisen 2008 var vi nog många som insåg att börskurserna kan röra sig snabbt uppåt och nedåt på kort tid. Oavsett om man är en professionell portföljförvaltare med bästa tänkbara förutsättningar att handla och agera snabbt, eller en privatperson som handlar mer oregelbundet via sin internetbank, så är det i praktiken helt omöjligt att sälja på börsens absolut högsta nivå, och köpa på den absolut lägsta nivån. Indexbevis Sverige MiniMax löste detta på ett effektivt sätt och erbjöd en form av aktiv förvaltning i ett passivt och bekvämt investeringsformat som gjorde att man som investerare inte behövde agera själv för att uppnå en optimal tajming”, säger Olof. FÖRKLARING INDEXBEVIS SVERIGE MINIMAX

Indexutvecklingen beräknas som skillnaden mellan högsta och lägsta värde vid månadsvisa observationer under löptiden, förutsatt att index på slutdagen stänger över sin startkurs. Det innebär att stora rörelser i underliggande index påverkar avkastningen positivt. Det spelar ingen roll när under löptiden högsta och lägsta värde noteras eller om botten inträffar före eller efter toppen. Bilden nedan visar placeringens marknadsvärde i förhållande till utvecklingen i underliggande index under löptiden. Tack vare att placeringen är knuten till skillnaden mellan högsta och lägsta indexvärde har placeringens marknadsvärde stigit mer än underliggande index.

Högsta noterade indexvärde

Startkurs

Slutkurs

Lägsta noterade indexvärde År 1

År 2

År 3

År 4

År 5

Utbetalt belopp = Nominellt belopp x [1 + deltagandegrad x (Högsta noterade indexvärde – lägsta noterade indexvärde)]. Förutsatt att index på slutdagen stänger över sin startkurs.

250

HISTORISK UTVECKLING* Marknadsutveckling Marknadsvärde

200

150

100

Period: 11 mars 2011 – 17 juni 2015.

edan placeringens startdatum, den 11 mars 2011, är Stockholmsbörsen upp cirka 44 procent sedan startnivån (när index stod i 1102). Resan har dock inte varit rak. Till en början föll index kraftigt i spåren av Greklandskrisen till en lägsta nivå på 862, vilket motsvarar en nedgång på 22 procent sedan start. Sannolikt var det ytterst få investerare som lyckades med konststycket att köpa vid bottennoteringen 862. Därefter fortsatte börsen upp och noterade en (hittills) högsta nivå på 1700, vilket innebär en uppgång från start på 97 procent från bottennoteringen och 44 procent från börsens notering på startdagen. Sedan dess har börsen fallit tillbaka något. Av det fåtal investerare som köpte på botten var det med all sannolikhet ännu färre som lyckades pricka in toppen och sålde på indexnivån 1700. ”Tjusningen med den här placeringstypen är att det inte spelar någon roll i vilken ordning som toppen och botten kommer, eftersom din avkastning ändå bestäms som skillnaden mellan högsta och lägsta nivå på börsen, noterad på månadsbasis under hela placeringens löptid. Det blir ingen skillnad i avkastning om toppen är i början av löptiden och botten i slutet, eller tvärtom,

eller om botten eller toppen skulle uppstå någon gång mitt under löptiden. Tajmingrisken elimineras därmed i ett flertal dimensioner”, säger Olof. Med ett indikativt marknadsvärde på 178 procent vid tidpunkten då denna artikel skrivs, har de investerare som tecknade placeringen för 11 000 kronor per post efter hänsyn till courtage och andra kostnader fått en avkastning på investerat kapital på 62 procent (i jämförelse med Stockholmsbörsens värdestegring på 44 procent under samma period). Och då återstår ett år av löptiden. När vi frågar Olof om han anser att komplexiteten i placeringen vägs upp av den goda avkastning som placeringen har givit investerarna så här långt är svaret givet. ”En del tycker att vi som tar fram placeringarna är smarta. Vi brukar istället prata om att det är placeringarna som är smarta. De ger våra kunder bättre förutsättningar att skapa den avkastning som de är ute efter. Men i slutändan är det väl egentligen de kunder som investerade i Indexbevis Sverige MiniMax som är de riktigt smarta när, vi nu ser i backspegeln fyra år senare” avslutar Olof.

Tre år av framgångsrik förvaltning Den 1 juni 2012 lanserade Granit Fonder Basfonden, en fond som investerar i olika tillgångsslag med utgångspunkt i dess avkastning och risk. Fonden finns sedan 2013 valbar på Strukturinvests Fondlista där den tillhör en av de mest populära fonderna. Här tittar vi närmare på den nyblivna treåringen och dess förvaltningsfilosofi.

e flesta portföljförvaltare vet att det kan vara vettigt att sprida riskerna i en portfölj. Genom en god diversifiering som inkluderar andra tillgångsslag än bara aktier skapas förutsättningar för en stabil avkastning som är motståndskraftig även under en turbulent aktiemarknad. Med detta som utgångspunkt tog Granit Fonder fram ett förvaltningskoncept som bygger på en diversifierad och stabil förvaltning med kontrollerad risk, genom en princip som kallas för ”riskbudgetering”. Detta resulterade i lanseringen av Basfonden, en systematiskt förvaltad blandfond, som lanserades strax innan sommaren 2012. Finansmarknaderna är under ständig förändring, vilket leder till att nya möjligheter och risker uppstår och försvinner. Risk och avkastning är inte något konstant, utan förändras hela tiden. Det som för några år sedan ansågs riskfritt, exempelvis sydeuropeiska statsobligationer, kan bara några år senare handla till en helt annan, och betydligt högre, risk. För att över tid nå bra förvaltningsresultat bör en portföljs sammansättning därför vara dynamisk och kontinuerligt kunna anpassas efter förändringar i marknadsklimatet avseende risk och avkastning. En framgångsrik förvaltare behöver ta hänsyn till tvära och plötsliga förändringar i risk och avkastning och anpassa sin förvaltning därefter. Basfondens allokering styrs av risk och avkastning i olika typer av tillgångsslag. Fondens verktygslåda spänner sig över åtta olika huvudkategorier av tillgångsslag: svenska aktier, aktier i tillväxtmarknadsländer, amerikanska aktier, europeiska aktier, råvaror, amerikanska obligationer, europeiska obligationer, samt kontanta medel. Vi har träffat Jan Rosenqvist som är förvaltningschef på Granit Fonder och huvudansvarig förvaltare för Basfonden.

”G

enom att hela tiden uteslutande investera i de tillgångsslag som befinner sig i en positiv avkastningstrend och samtidigt premiera de tillgångsslag som uppvisar en låg risk skapas goda förutsättningar för en stabil avkastning över tid, med en långsiktig ambition att avkasta mellan 6-8 procent netto per år över en längre tidsperiod. Så här tre år senare är vi mer än nöjda med resultatet”, säger Jan. Historiskt har aktier, råvaror och obligationer tenderat att uppvisa en låg inbördes korrelation, vilket gör att dessa tillgångar ofta används som inslag i väldiversifierade investeringsportföljer. Genom att arbeta med olika typer av tillgångar som reagerar på olika yttre faktorer och över tid rör sig oberoende av varandra, kan man skapa förutsättningar för en jämnare och mindre känslig portföljavkastning än om man enbart arbetar med ett eller ett fåtal tillgångslag. ”Eftersom kapitalet på finansmarknaden är i ständig rörelse finns det oftast något tillgångsslag som ger någon form av avkastning. Kapital går inte upp i rök för att aktiemarknaden faller och investerare säljer aktier, det flyttas snarare till andra tillgångsslag som exempelvis obligationer eller guld ”, säger Jan.

urvalsprocessen för vilka tillgångsslag som Basfonden skall investera i för stunden används därför löpande en noggrann analys av vilka tillgångsslag som befinner sig i en positiv avkastningstrend, med hänsyn till riskjusterad avkastning (d.v.s. avkastning som ställs i relation till den risk som avkastningen har varit förknippad med). Basfonden investerar endast i de tillgångsslag som enligt denna analysprocess befinner sig i en positiv avkastningstrend. Efter att ha bestämt vilka tillgångar fonden ska investera i blir nästa steg att bestämma hur mycket som ska investeras i respektive tillgångsslag.

”Det enda som betyder något i finansmarknaden är egentligen risk och avkastning. Det går att mäta om något är dyrt eller billigt i termer av risk, d.v.s. om något tillgångsslag har hög eller låg risk. Men att avgöra om ett tillgångsslag, exempelvis aktier, är dyrt eller inte tenderar att bli väldigt subjektivt. Därför tittar vi uteslutande på risk och avkastning”, förklarar Jan. Hur stor del av Basfondens medel som investeras i var och ett av de tillgångsslag som för stunden befinner sig i en uppåtgående trend bestäms därför utifrån hur riskfyllda de olika tillgångsslagen är. Fenomenet riskbudgetering bygger på en tanke om att man i en trygg och stabil förvaltning inte vill ta mer risk än en förutbestämd nivå, en riskbudget. Har man bestämt sig för en viss total riskbudget så håller man sig till den. I Basfonden utgår förvaltningen från det tankesättet och köper därför mycket av de tillgångsslag (fortfarande endast de tillgångsslag som befinner sig i positiv trend) som har låg risk och lite av de tillgångsslag som har hög risk, så att de olika tillgångsslagens individuella risker summerar upp till den totala riskbudgeten. ”Fördelen med detta är att jag som förvaltare inte

Hur har det gått? Sedan fondens startdatum fram till den 29 maj 2015 har Basfonden, trots eurokriser och Ukrainakriser, levererat en genomsnittlig årsavkastning på 6,51 %, till en risk (volatilitet) på 6,96, vilket ger en Sharpe-kvot på 0,91. Med hänsyn till fondens ambition att leverera en nettoavkastning på mellan 6 och 8 procent per år är det klart godkänt. Samtidigt har det varit under en tidsperiod då aktiemarknaden har levererat en mycket god avkastning. Utmaningen, men kanske också en mer intressant tid för

kan lockas att ta mer risk än vad som är förutbestämt genom min riskbudget, vilket skapar en förutsägbarhet vad gäller risk och en långsiktigt stabil avkastning. Jag kan absolut investera hela fonden i aktier, men det bygger på att aktier befinner sig i en positiv trend och att aktier uppvisar en låg risk. Skulle risken öka i aktier minskas allokeringen till aktier, även om det tillgångsslaget fortsätter att vara i positiv trend. Så fort trenden bryts tar vi bort tillgångsslaget helt”, säger Jan.

iskbudgetering är något som många stora portföljförvaltare och institutioner arbetar efter, genom att kontinuerligt observera risker i olika marknader och tillgångsslag och därefter allokera portföljen utefter en på förhand definierad risk. Genom riskbudgetering försöker man optimera den risk som tas, för att över tid kunna erhålla högsta möjliga avkastning givet den risk man har accepterat. Gör man det på ett disciplinerat och systematiskt tillvägagångssätt finns det goda förutsättningar att skapa en stabil avkastning till förutsägbar risk.

Basfonden, kommer när risken på börsen börjar gå upp och avkastningen på aktier faller. Då behövs det andra tillgångsslag i en väldiversifierad investeringsportfölj. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar du investerar i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om risker finns i respektive fonds faktablad och informationsbroschyr. Dessa finns att ladda ner på fondbolagets hemsida www.granitfonder.se eller erhållas gratis från Granit Fonder.

"Börsen är högt värderad, men inte övervärderad" Under de senate åren har den svenska börsen envist fortsatt uppåt. Som så ofta efter längre börsuppgångar väcks frågan om huruvida festen börjar närma sig sitt slut. Vi pratar med Jan Rosenqvist, förvaltningschef på Granit Fonder, som bland annat förvaltar Granit Småbolag och Granit Sverige 130/30.

Vad tror du om utvecklingen på den svenska börsen under de kommande månaderna? Hade du frågat mig i våras hade jag varit mer skeptisk eftersom jag tyckte att börsen stigit för snabbt. Efter det fick vi en sättning, vilket jag tror var välbehövligt. Börsen är visserligen högt värderad, men jag tror att den kan fortsätta uppåt ett tag till. Vad är det som driver börsen nu? Det är främst två saker; dels är det den låga räntan som gör att det är svårt att hitta avkastning utanför aktiemarknaden, dels tycker jag att man ser en ökad optimism i Europa. Hade konjunkturen känts bräckligare hade jag varit mer orolig. Bedömer du att den svenska börsen är övervärderad? Jag tror att börsen är högt värderad, men inte övervärderad. Självklart skiljer det sig åt både mellan olika sektorer och mellan enskilda bolag. Fastighetssektorn tycker jag generellt är högt värderad. Tidigare har det alltid funnits någon rimlig koppling mellan aktiekurserna och fastigheternas värde, men så tycker jag inte att det är längre. Tittar man på konsultbolag tycker jag däremot att man ser mer rimliga värderingar. Bland annat tycker jag att det finns IT-konsultbolag som är för lågt värderade. Under IT-bubblan var dessa bolag högt värderade, men sedan dess har värderingarna varit låga. De här bolagen har inte alltid lyckats visa att de kan växa, men jag tror att detta kan vända och det kan vara en intressant resa att vara med på. Dessutom ger de ofta höga utdelningar då de inte behöver binda så mycket kapital i bolaget.

Har du gjort några justeringar i fonderna med tanke på att det finns en viss oro för börsfall? För tillfället är jag inte så orolig för börsfall, men jag har ändå gjort vissa förändringar i portföljen. Nu letar jag främst efter bolag med hög och stabil utdelning, snarare än kursraketer. Du förvaltar både en Sverigefond och en småbolagsfond. Är det svårare att hitta stabila bolag till småbolagsfonden? Förut var det lättare att hitta stabila bolag till Sverigefonden, men nu är det inte så längre. Små bolag värderas ungefär lika högt som stora bolag. Kortsiktigt kan småbolag gå ner mer vid en börskrasch, men det beror snarare på dålig likviditet än värderingen. Om man sparar på längre sikt, behöver man bry sig om svängningar på kort sikt? Nej, jag tror inte det. Jag tycker att det är viktigt att man sprider sina risker mellan flera olika aktier, och även att man sprider sina investeringar i tiden. Därför tycker jag att månadssparande är något som kan passa de flesta. Vilka svenska bolag tror du mest på just nu? Om man är lite mer försiktig tycker jag att Telia kan vara intressant p.g.a. höga utdelningar, bolaget delar idag ut omkring 6 procent. Är man mer riskvillig tycker jag att Uniflex och Arise Windpower är intressanta ur värderingssynpunkt. Till sist, vad ska du göra i sommar? Förra sommaren seglade vi ner vår båt till Västkusten och i år seglar vi vidare därifrån till Kiel.

Namn: Jan Rosenqvist Titel: Fรถrvaltare och Fรถrvaltningschef (CIO) ร lder: 51 Utbildning: Ek.kand. Stockolms universitet Fรถdelseort: Stockholm Familj: Fru och dotter

"Att följa trender på börsen har varit framgångsrikt" För drygt två år sedan lanserades Granit Trend 50 och Granit Trend 100. Under de två första åren steg fonderna med 22 respektive 50 procent. Trots en tilltagande oro för sättningar på börsen tror fondens förvaltare Robert Ozanne att fonderna, tack vare den trendföljande tekniska förvaltningsmodellen, kan fortsätta uppvisa en fin utveckling framöver. Är det fortfarande lägligt att investera i Trendfonderna och i så fall varför? Av naturliga skäl är det först i efterhand som det kan bedömas om det var rätt tidpunkt att investera i Trendfonderna, men så länge som man har en sikt på fem år eller mer vill jag gärna tro att det kan bli en bra affär. Det har varit långsiktigt framgångsrikt att följa trender på börsen. Trendriktningen, trots att den är baserad på historiska data, har visat sig ha ett fint förklaringsvärde även för börsens framtida rörelser. Kortfattat kan vi konstatera att de långa trenderna på de flesta tongivande börser envist pekar uppåt, vilket talar för att det bör finnas utrymme för fortsatta börsuppgångar. I denna mognare fas av börscykeln som vi befinner oss i är rallyt på börsen under första kvartalet ingen ovanlig företeelse. Både Granit Trend 100 och Granit Trend 50 är fullinvesterade i aktiefonder och har kunnat ta del av börsuppgången under året. Hur skiljer sig Trendfondernas tekniska förvaltning jämfört med en traditionell fundamental förvaltning? Skillnaden mellan traditionell fundamental förvaltning och teknisk förvaltning är att jag analyserar vad som händer på börsen i sig, medan de flesta förvaltningar lägger stor vikt på externa faktorer och försöker tolka hur dessa kan påverka börsen och specifika bolag. Ur fundamental synvinkel kan man säkert med goda skäl anta att bolags- och kreditvärderingarna generellt sett är ansträngda, om inte ohållbara. Trendfonderna tar ingen hänsyn till makroekonomisk statistik eller värderingar i etableringen av positionerna. Anledningen är bland annat att börsens utveckling karakteriseras av ojämnhet där en stor del av avkastningen är koncentrerad till vissa tidsperioder och det är därför viktigt att ta del av dessa uppgångar. Perioder som i efterhand skulle kunna karakteriseras som finansiella bubblor är 12

därför oftast det allra bästa klimatet för trendföljande förvaltning. Ligger börsen före den ekonomiska utvecklingen? En viktig utgångspunkt i förvaltningsmetodiken är att den ekonomiska statistiken kommer att släpa efter börsutvecklingen. Även om man kan argumentera för att vinstutvecklingen är primus motor för börsbolagens utveckling kommer börsen som helhet sannolikt ha vänt innan statistiken visat att vinsterna nått sin kulmen. Därför ligger förvaltningens fokus på vad som händer på börsen, på själva marknadsplatsen, för att identifiera riktningen. Om vi tolkar trender på börsen bakåt i tiden kan vi se att de har den unika karaktären att både leda den ekonomiska statistiken och samtidigt leda bedömningen och tolkningen av marknadspåverkande nyheter - av positivt eller negativt slag. Med andra ord följer positiva nyheter positiva trender och inte tvärtom. Det är därför nödvändigt att avläsa det dynamiska spelet mellan köpare och säljare för att tolka de psykologiska stämningarna och för det är teknisk analys ett utmärkt redskap. Även om orsakerna som utlöser kursrörelser varierar är beteendemönster och effekter ofta likartade, exempelvis tenderar marknadsrisken att vara lägre i en börsuppgång än vid kraftiga fall. Än så länge är stämningen god bland börsens aktörer. Hur skulle Trendfonderna agera om börsen skulle vända nedåt? Låt mig först säga att ett verkligt trendbrott inte är detsamma som en tillfällig rekyl i den pågående långa positiva trenden. Tillfälliga bakslag i den nuvarande uppgången är naturliga och ska närmast ses som andhämtningspauser i börsens långa lopp. Men trots allt har Trendfonderna, sedan starten, klarat de kortare och mildare nedgångsfaserna väl. Den övergripande

målsättningen med Trendfonderna är att undvika de djupaste sättningarna och fonderna kännetecknas av en mycket aktiv kapitalhantering. Vid alla former av negativa trendbrott sker en tvingande och automatisk omallokering ifrån riskfyllda aktiefondsplaceringar till defensiva räntebärande placeringar i förvaltningen. Omallokeringen kan närmast beskrivas som en stop loss funktion där tidigare vinster låses in i väntan på bättre och säkrare tider. Kan man få avkastning även om marknaden faller? Trendfonderna har möjlighet att köpa andra finansiella instrument än traditionella värdepappersfonder. Mot bakgrund av den långvariga börsuppgången har fonderna inhandlat säljoptioner mot Stockholmsbörsen till ett attraktivt pris som löper året ut. Vid händelse av en hastig sättning på börserna kommer derivaten att utgöra en krockkudde och ge ett positivt avkastningsbidrag under själva nedgångsfasen. Det är dessutom

gynnsamt för de sparare som kortsiktigt haft oturen att köpa andelar i fonderna vid fel tillfälle. Därefter kan portföljrisken reduceras i ett relativt tidigt skede vid ett omslag i förvaltningens medellånga trender. I ett osäkert mellanläge där trenderna pekar åt olika håll kan aktiederivatspositioner även användas för att balansera risker och för att uppnå en attraktiv riskoch avkastningsprofil utan att släppa möjligheten till aktieexponering. Skulle börsen fortsätta neråt i nya volatila faser kommer nya utslag i trendindikatorerna innebära att portföljen så småningom enbart består av fonder med ränteplaceringar. I tillägg kan börsras också ge gynnsamma utslag i säljderivatpositionerna. Förvaltningen är dynamisk och flexibel och ytterst handlar det om trendriktningen. Summa summarum, skulle man kunna se det som att det finns en inbyggd defensiv hållning i förvaltningen av Trendfonderna som är välbeprövad för att trygga kundernas sparkapital. 100%

50% 40%

80%

Nedgång Granit Trend 100 -6,4% OMXS 30 Index -12,5%.

30%

60%

20% Nedgång Granit Trend 100 -1,1% OMXS 30 Index -9,9%.

40%

10% 20%

-10% 2013-05-24

2013-10-31

2014-05-30

Avkastning OMXS 30 Index

Derivat

Avkastning Granit Trend 100

Räntefonder

2014-10-30

2015-03-31

Aktiefonder

Bilden visar utvecklingen i Granit Trend 100 jämfört med OMXS 30 sedan fondens start, samt hur fonden varit allokerad under denna period. Under denna period har vi haft två nämnvärda sättningar på börsen: 24 maj-24 juni 2013 och 19 september- 16 oktober 2014. Under dessa nedgångsfaser föll OMXS30 9,9 % respektive 12,5 %. Granit Trend 100 föll under samma nedgångar med 1,1 % respektive 6,4 %. Trendföljande successiva omallokeringar mellan tillgångsslagen innebar att nedgångsfaserna blev mildare. När börsen så småningom rekylerade uppåt ifrån de lokala bottnarna kunde Granit Trend 100 dessutom ta del av uppgången som följde på grund av fondens opportuna portföljkombinationer av aktie- och räntefonder och derivat. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar du investerar i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om risker finns i respektive fonds faktablad och informationsbroschyr . Dessa finns att ladda ner på fondbolagets hemsida www.granitfonder.se eller erhållas gratis från Granit Fonder.

Provläs ”Guide till Strukturerade Placeringar” Det är inte Strukturinvests uppgift att avgöra om strukturerade placeringar som investeringsform är bra eller dåligt. Däremot är det odiskutabelt att ytterligare kunskap om sparformen är en bra utgångspunkt för att man som investerare själv ska kunna bilda sig en uppfattning i frågan. I stor utsträckning saknas det tillräcklig kunskap på den svenska marknaden för att marknadens aktörer ska kunna fatta rätt beslut kring olika strukturerade placeringar. För att bidra till en ökad kunskapsspridning har Strukturinvest tagit fram Guide till Strukturerade Placeringar. Den första utgåvan gavs ut redan 2010. Nu finns det en andra utgåva som bland annat innehåller nya kapitel och ett lexikon. Guiden kan beställas kostnadsfritt från Strukturinvest på info@strukturinvest.se

Kapitalskyddade placeringar Kapitalskyddade placeringar består av en obligationsdel och en optionsdel. Obligationen växer under löptiden till en på förhand bestämd ränta för att på slutdagen uppgå till det nominella beloppet. Obligationen utgör därmed kapitalskyddet i placeringen. Optionsdelen utgör tillväxtmöjligheten i placeringen och kan vara knuten till en eller flera underliggande tillgångar, såsom aktier eller råvaror. Om underliggande tillgångar utvecklas positivt under placeringens löptid utbetalas en avkastning som står i relation till denna uppgång. Om utvecklingen i underliggande tillgångar skulle vara negativ återbetalas det nominella beloppet från obligationen.

Kapitalskyddade placeringar

poption för varje obligation. Placeringen får i detta fall en deltagandegrad om 100 procent. Deltagandegraden är ett mått på placeringens exponering mot den underliggande marknaden. När deltagandegraden är 100 procent betyder det att investeraren får ta del av 100 procent av marknadsuppgången.

Kapitalskyddade placeringar är kanske den mest allmänt kända formen av strukturerade placeringar. Placeringen kan gå under namnet aktieindexobligation, indexobligation, fondobligation etc. beroende på vilken typ av underliggande tillgång placeringen är exponerad mot. Kapitalskyddade placeringar konstrueras i sin enklaste form av en nollkupongobligation och en eller flera köpoptioner. Obligationen växer under löptiden med en på förhand bestämd ränta för att på slutdagen uppgå till det nominella beloppet. Obligationen utgör därmed kapitalskyddet i placeringen. Optionsdelen utgör tillväxtmöjligheten i placeringen och kan vara knuten till en eller flera underliggande tillgångar, såsom aktier eller råvaror. Om underliggande tillgångar utvecklas positivt under placeringens löptid utbetalas en avkastning som står i relation till denna uppgång. Om utvecklingen i underliggande tillgångar skulle vara negativ återbetalas det nominella beloppet från obligationen.

Avkastning på slutdagen

Konstruktion av en kapitalskyddad placering Antag att du vill konstruera en aktieindexobligation med exponering mot OMX Index med en teckningskurs om 100 kr per obligation och en löptid på 5 år. Antag vidare att OMX Index idag står i 1 000 punkter. 1. Som första steg köper du en nollkupongobligation med fem års löptid. Om vi antar att 5-årsräntan idag är 5 procent kostar obligationen ca 78 kr (utan hänsyn tagen till kreditrisk) och ger 100 – 78 = 22 kr kvar av de investerade 100. 2. Därefter köper du femåriga köpoptioner på OMX Index med den medföljande rättigheten att köpa indexet för 1 000 punkter om detta på slutdagen stänger över sin startkurs (dvs. 1 000 punkter). Antag att köpoptionen kostar 22 kr. Du kan då köpa en kö-

Om OMX Index på slutdagen har stigit med 10 procent, från 1 000 till 1 100 punkter, är varje köpoption värd 10 procent av investerat belopp (som i det här fallet är 100 kr). Detta eftersom innehavaren har rätt att köpa något för 1 000 som är värt 1 100. Nollkupongobligationen, som är oberoende av marknadsutvecklingen, har stigit till 100 kr på slutdagen och utbetalningen från aktieindexobligationen blir således 100 + 10 = 110 kr. Om OMX Index på slutdagen istället har fallit med 10 procent förfaller köpoptionen värdelös eftersom en rättighet att köpa OMX för 1 000 när marknadsvärdet är 900 inte kommer att utövas. I detta fall återbetalas det nominella beloppet från obligationen, 100 kr.

Option: 10 kr Option: 22 kr Nollkupongobligation: 78 kr

Nollkupongobligation: 100 kr

100 kr

Konstruktion Avkastning på av en kapital- slutdagen skyddad placering med överkurs Deltagandegraden i en kapitalskyddad placering beror på hur många köpoptioner som kan köpas, vilket i sin tur beror på priset på obligationen och optionerna. Deltagandegraden kan både över- och understiga 100 procent. För att ge möjlighet till en högre deltagandegrad, och därmed en högre avkastning vid en stigande marknad, kan en placering konstrueras med överkurs. Överkurs innebär att placeringen tecknas till ett belopp som överstiger det nominella belopp som är kapitalskyddat genom obligationen på slutdagen, vilket innebär att det finns mer pengar att köpa köpoption för. Antag att du vill konstruera samma aktieindexobligation som i tidigare exempel men att teckningskursen istället sätts till 110 procent av nominellt belopp, dvs. 110 kr. 1. Som första steg köper du precis som tidigare en nollkupongobligation med fem års löptid. Om vi antar att 5-årsräntan idag är 5 procent kostar obligationen ca 78 kr (utan hänsyn tagen till kreditrisk) och ger 110 – 78 = 32 kr kvar av de investerade 110. 2. Därefter köper du femåriga köpoptioner på OMX Index med den medföljande rättigheten att köpa indexet för 1 000 punkter om detta på slutdagen stänger över sin startkurs (dvs. 1 000 punkter). Om

Om OMX Index på slutdagen har stigit med 10 procent är varje köpoption värd 10 procent av nominellt belopp (som i det här fallet är 100 kr). Eftersom varje aktieindexobligation innehåller 1,45 köpoptioner blir det totala värdet på optionsdelen 1,45 x 10 = 14,5 procent. Nollkupongobligationen, som är oberoende av marknadsutvecklingen, har stigit till 100 kr på slutdagen och utbetalningen från aktieindexobligationen blir således 100 + 14,5 = 114,5 kr. Om OMX Index på slutdagen istället har fallit med 10 procent förfaller köpoptionen värdelös. I detta fall återbetalas det nominella beloppet från obligationen, 100 kr, och överkursen går därmed förlorad. Som exemplet visar krävs det en viss uppgång i underliggande marknad för att det ska löna sig att köpa en placering med överkurs, då det krävs en viss uppgång för att avkastningen på investerat belopp ska överstiga den från en placering som tecknas utan överkurs.

Optioner 1,45 x 22 kr = 32 kr Nollkupongobligation: 78 kr

Optioner: 14,5 kr

100 kr

Nollkupongobligation: 100 kr

köpoptionen kostar 22 kr kan du köpa 32 / 22 = ca 1,45 köpoptioner för varje obligation. Placeringens deltagandegrad blir nu 145 procent, vilket betyder att din avkastning vid positiv indexutveckling motsvarar 145 procent av indexuppgången.

Underliggande Värdet under marknad löptiden Kapitalskyddade placeringar kan genom köpoptionen ge exponering mot en mängd olika tillgångar. Tack vare att det nominella beloppet är skyddat vid negativ marknadsutveckling kan en investerare genom kapitalskyddade placeringar placera på marknader som kanske annars skulle bedömas som alltför riskfyllda. En direktinvestering i en tillgång med stora prisrörelser kan medföra såväl hög avkastning som stora förluster. Genom att investera i denna tillgång i kapitalskyddad form kvarstår möjligheten till hög avkastning samtidigt som risken förknippad med negativa marknadsrörelser elimineras. Genom att vid positiv marknadsutveckling aktivt sälja av en kapitalskyddad placering som har stigit i värde och köpa en ny motsvarande placering, kan även en vinst låsas in och kapitalskyddas mot en framtida negativ marknadsutveckling.

Strukturerade placeringar har en förutbestämd löptid och är konstruerade för att i första hand hållas till slutdagen. Det är först på slutdagen som obligationens värde uppgår till hela det nominella beloppet och definierad beräkning av avkastning gäller. Under normala marknadsförhållanden finns det dock möjlighet att avyttra placeringen i förtid. Har underliggande marknad stigit kraftigt kan det vara en god idé att ta hem vinsten genom en förtida försäljning eller omstrukturering. Placeringens värde under löptiden beror på värdet på placeringens olika delar som i sin tur bland annat beror på marknadsutveckling, volatilitet, återstående löptid och räntan.

Kapitalskyddade placeringar och emittenten Emittenten är den juridiska entitet som ger ut och garanterar en strukturerad placering. I en kapitalskyddad placering förbinder sig emittenten, under förutsättning att den inte hamnat på obestånd, att återbetala det nominella beloppet samt eventuell ytterligare avkastning från optionsdelen. Kapitalskyddet och avkastningsmöjligheten är således beroende av emittentens finansiella förmåga att på slutdagen fullgöra sina åtaganden.

Den första delen av kolkraftverket Battersea Power

Station stod klar 1935 och var vid driftstarten Europas största. Kraftverket ligger på floden Themsens södra strand och är den största tegelbyggnaden i Europa. Battersea

Power Station har blivit ett välkänt landmärke som bland annat dykt upp i Beatlesfilmen Help! och på framsidan av Pink Floyds album Animals. Kraftverket var i drift till 1983 och byggnaden har sedan dess i princip varit outnyttjad. 2012 såldes den till ett konsortium lett av malaysiska SP Setia för 400 miljoner pund och året efter lades de första lägenheterna i byggnaden ut för försäljning.

Somriga smaker Sommartider är grilltider. Här tipsar Strukturinvests matintresserade säljare Peter Jönsson om tillbehör till sommarens grillfester.

INLAGDA CITRONER

Ett strålande tillbehör när det behövs syra och sälta, vilket ofta är fallet när man har grillat. Citroner, ekologiska Havssalt, 100 g per kg citroner Ta en stor glasburk med tättslutande lock. Koka burken så att den blir steriliserad. Skölj citronerna, dela dem på hälften och skär sedan nästan igenom dem ner till änden så att de kan öppnas en aning. Salta i denna springa så att saltet kommer åt citronköttet. Lägg lite salt i botten på burken, packa sedan ner citronerna, häll på resten av saltet och pressa sedan citronsaft över så att alla citroner täcks av saften. Stäng locket och vänd på burken varje dag första veckan, sedan några gånger i månaden tills allt salt har löst sig. Efter 8-10 veckor är dessa citroner kanon! Vid serveringen, hacka sönder dem och blanda med en neutral olja för att servera till fläskkött, fågel eller fisk.

CHIPOTLERUB

Att göra egen rub är enkelt och gott. Dessutom slipper man alla tillsatser som annars brukar förekomma i de färdigköpta. 2 delar paprikapulver 2 delar farinsocker 2 delar salt 1 del svartpepparkorn 1 del korianderfrön 2 delar chipotle eller annan torkad favoritchili Lägg allt i en matberedare, mixa, smaka av. Strö på köttet i god tid innan det läggs på grillen. Denna rub passar bäst då du kör indirekt grillning, då sockret annars kan bli bränt av den intensiva hettan direkt över glöden. Vill du ha en rub som passar för direkt grillning, minska andelen socker.

JORDNÖTSSÅS

En god sås till grillat nötkött. 1 dl jordnötssmör med crunch 0,5 dl sriracha (asiatisk chilisås) Blanda smöret med srirachan. Smaka av med salt om det behövs.

GRILLADE NEKTARINER MED CRÈME FRAICHE OCH MANDEL 4 nektariner 2 dl crème fraiche 0,5 msk vaniljsocker Mandelspån Smör

Blanda crème fraiche med vaniljsocker och rosta mandelspånen. Dela nektarinerna på hälften, ta bort kärnan, pensla med smält smör och lägg sedan på grillens svalare del med den skurna sidan nedåt. När nektarierna börjar bli en aning mjuka, pensla med ytterligare smör och servera med crème fraiche samt rostad mandel.

Sommartider!

Från uppfriskande morgondopp till stillsamma kvällsdopp. Här badar vi helst i sommar. Budskär, Halland Anna Rignér, Strukturinvest

Busviken på Ekerö Bill Malm, Svensk Värdepappersservice

Ramsö, Bohuslän Martin Fredriksson Apikal Fastighetspartner

Falsterbo, Skåne Olof Gustafsson, Strukturinvest

Fjällbacka, Bohuslän Fredrik Langley, Strukturinvest

Glommen, Halland Mathias Bengtsson Lau Strukturinvest

Smartare placeringar Strukturinvest har sedan starten för 6 år sedan givit ut 170 autocalls som hittills haft minst en observation. Den årliga snittavkastningen för dessa har varit 10,6 %. Ingen autocall har ännu stängt under riskbarriären och inneburit en förlust för investeraren. 55 % av dessa autocalls har förfallit i förtid med en genomsnittlig årsavkastning om 16,1 %. Den genomsnittliga löptiden för dessa är 1,54 år. Av de 45 % procent som ännu inte förfallit befinner sig 64 % över sin kupongbarriär och skulle därmed betala ut positiv avkastning vid dagens nivåer. 10 % skulle återbetala nominellt belopp vid dagens nivåer och 26 % befinner sig för tillfället under riskbarriären.

170

10,6%

Autocalls som haft observation

Årlig snittavkastning

16,1%

1,54 år

Genomsnittlig årsavkastning för förfallna autocalls

Genomsnittlig löptid för förfallna autocalls

Ej förtida förfall 45%

Förtida förfall 55%

Fördelning autocalls som haft minst en observation

Under riskbarriär 26%

Nominellt belopp 10%

Över kupongbarriär 64%

Fördelning autocalls som inte förfallit

Ett långsiktigt sparande som sköter sig självt Månadssparandet riktar sig till dig som söker ett långsiktigt sparande i fonder, men inte har tid att vara aktiv. Vid månadssparande investerar du löpande varje månad via autogiro, vilket innebär att du kommer att köpa till olika kurser varje gång och minskar risken för att investera vid fel tillfälle. Vid stigande kurser stiger värdet på ditt befintliga innehav, men du går också in till ett högre värde. Vid fallande kurser får du däremot möjlighet att investera till en lägre ingångskurs. Läs mer om månadssparande i fonder på www.strukturinvest.se