Stim-magasinet #4 2012 by Stim

# 4 2012

magasinet intervju

I huvude t på Per Gessle skrivkramp:

Så får du tillbaka ditt flow lär av proffsen:

Allt ljus på texten

Digitalt kassaklirr Britta Byström är kompositören som gärna tar upp kampen med de klassiska giganterna.

Banbrytare STIM-MAGASINET 1-2012 stim.se

premiär för stims nya hus daniel gilbert om textvärk fråga stim

”With the 4099 series, I finally have studio quality microphones that can be used for my live shows”

Sting 4099G Guitar Microphone Pris: 4.375 kr. inklusive moms

4099-serien ger dig en förstklassig serie instrumentmikrofoner som gör det möjligt att fånga det mest naturliga och ofärgade soundet i livesammanhang.

Handcrafted in Denmark

• • • •

Överlägsen gain-before-feedback Kompatibel med trådlösa system Snabb, smidig montering Hållare skonsam mot instrumentet

I 4099-serien finns mikrofoner med hållare speciellt anpassade för gitarr, bas, violin, cello, trummor och percussion, saxofon, trumpet, piano/flygel (stereokit) samt en universalhållare lämplig för svåra applikationer som exempelvis på klarinett.

Stockholm: tel. 08-470 58 10 Malmö: tel. 040-43 23 90 www.arva.se • info@arva.se Angivet pris är rekommenderat cirkapris.

innehåll #4-2012

Stimåret 2012

Kenth Muldin, vd för Stim

STIM-MAGASINET 4-2012

Stefan Malmquist

Skrivkramp

4 Noterat: Tävling,

jazzkatter och boktips.

10 britta byström:

Skimrande vackert från stolt tonsättare.

18 ord, ord, ord:

Textförfattarnas bästa tips.

20 På gång: Fråga experten,

Caroline Roosmark

Så här i slutet av Stimåret finns mycket att glädjas åt. Stims musikskapare har legat bakom hit efter hit på Billboardlistan i USA. Malmötonsättaren Benjamin Staern fick årets största pris inom konstmusiken och Stimstipendier har nyligen delats ut till upphovsmän inom jazz, visa, pop, hårdrock, konstmusik och många andra genrer. Med ICE, som är Stim och PRS for Musics världsledande system för verkhantering och avräkning, har vi under året fortsatt skapa de nödvändiga förutsättningarna för dagens gränsöverskridande musikmarknad. Målet är som alltid att rättighetshavarna ska få en så snabb och kostnadseffektiv service som möjligt. I mars 2013 kommer den första avräkningen hanterad via ICE. Även det internationella samarbetet med att utveckla den globala repertoardatabasen GRD har hunnit sätta igång på allvar. På årets upplaga av Stim Music Expo fylldes ett utsålt Rival av musikskapare från hela Sverige och övriga världen, och evenemanget filmades av såväl SVT/UR som reportageteam från Kina. Bakom succén låg programpunkter med bland andra låtskrivarna Carl Falk, Shellback och Oskar Linnros, tonsättaren Victoria BorisovaOllas, samt Samu Haber, Finlands största musikexport sedan Sibelius och som även ligger bakom årets mest spelade radiolåt av en Stimansluten. Flytten till våra nya lokaler på Södermalm i Stockholm blev ytterligare en viktig händelse under 2012, och ett uppskattat invigningsmingel hölls i november. Det nya Stimhuset är k-märkt och byggdes 1949 på uppdrag av Televerket. På Teleskolan spelades vals och marschmusik för att hjälpa telegrafstudenterna att lära sig skriva effektivt på maskin – även historiskt har musik och teknik alltså samspelat här på Hornsgatan.

debatt, inflyttningsfest.

22 STIM MUSIC EXPO: per gessle: ”Jag är

mycket driven, på gott och ont.”

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Spoon. Adress: Stim-magasinet, Stim Box 17092, 104 62 Stockholm. Telefon: 08-783 88 00. E-post: red@stim.se

Människor, musik, mingel.

23 FRÅGVIST: Daniel Gilbert.

Ansvarig utgivare: Eva Modin. Chefredaktör: Helena Kämpfe Fredén. Art director: Erik Westin. Redaktionsråd: Karin Jidhe, Peo Thyrén, Marcus Janzon och Lotta Lundén. På omslaget: Britta Byström.

Omslagsfoto: Mattias Bardå. Annonskontakt: Rasmus Thomsen, Media Adviser. Telefon: 0708-48 66 94 E-post: rasmus@adviser.se Tryckeri: Stibo ISSN 2000-5628 3

Hur säljer du bäst din musik under 2013? För en lyckad musiklansering bör du fundera över följande viktiga beslut vid pressningen: Innan produktion: Inspelning Mastring PQ-kodning Fotografering Grafisk formgivning Ncb-anmälan Registrera dig på SAMI Preflight Val av format, upplaga samt förpackning

Under produktion: Säkerställ hanteringen & planeringen av produktionen Utskick av pressrelease Planering av releasefest Coaching

Efter produktion: Promotion digitala kanaler (Facebook, Bloggare, mm) Promotion, Radio, TV, Press Fysisk / Digital distribution Mervärdesförsäljning (Merchandise) Boka spelningar Andra sätt att tjäna pengar på musik: Placering i reklamfilm, TV-serier, långfilmer etc.

Aldrig tidigare har det varit så enkelt att ge ut sin musik. Tänk noga igenom allt innan du skall släppa din musik. Vilka marknader och genom vilka kanaler når du bäst din målgrupp? Musikbranschen söker nya vägar och det är viktigare än någonsin för artisten att själv säkra sina olika inkomstmöjligheter. Vi är specialiserade inom Musik o Film och hjälper alla med allt från Inspelningar - Mastring / Authoring - Artwork - Preflight - Pressning av Vinyl, CD, DVD, BluRay - Förpackningar Marknadsföring och Distribution Disc Replication har erfarenheter från tusentals lanseringar med nybörjare och Eurovisionschlagervinnare. Vi kan inte garantera succé men vi kan hjälpa dig att undvika de vanligaste dyrbara misstagen. Vår framgång bygger på bästa service, samt att vi hjälper dig att tjäna mer på din musik.

Andra populära produkter med bra priser vi levererar är: Pressade CD-skivor i Jewel Case samt Digipack Hör av dig för mer info! * Priserna är exkl. moms och frakt

info@discreplication.se www.discreplication.se Tfn: 08 - 792 21 40

noterat

Tävling!

Vinn praktverket Grönalundsaffischerna! Under nära två decennier illustrerade Nils Sture Jansson affischer för Gröna Lund och de artister som uppträdde på Stora Scen. Det blev många. I den här boken har Jonas Jansson och Andreas Theve lyckats samla nära 200 av dem som förtjänat sin plats, har en historia att berätta, eller är just bara fantastiska affischer. För att vinna boken behöver du svara på frågan: Vilken artist innehar Gröna Lunds publikrekord? E-posta ditt svar till red@stim.se så är du med och tävlar om två böcker. I förra numret frågade vi efter vilket år vi fick kvinnlig rösträtt i Sverige. Svaret är 1919, och 1921 genomfördes det första valet där kvinnor fick rösta. Vi har dragit tre vinnare som får boken Inte riktigt lika viktigt? Om kvinnliga musiker och glömd musik. Grattis till: Olof Olsson i Göteborg Emeli Ek i Strängnäs Karin Söhrman i Uppsala

miljoner kronor Så mycket tvingas den amerikanska sidan Liveuniverse betala för att ha lagt upp låttexter utan tillstånd. Det är det högsta skadeståndet hittills för att ha publicerat låttexter. STIM-MAGASINET 4-2012

Mattias Ahlm/Sveriges Radio.

Årets kompositör Cecilia Persson, får pris av Lina Langendorf på Fasching i Stockholm.

De blev årets jazzkatter Som inledning på Swedish Jazz Celebration i Luleå har Sveriges Radio P2 delat ut priset Jazzkatten. Vinnare i de olika kategorierna är: Årets musiker: Nina de Heney, Årets grupp: Seval, Årets nykomling: Isabel Sörling Farvel, Årets kompositör: Cecilia Persson, Guldkatten: Fredrik Norén.

Jazzkatten har delats ut av Sveriges Radio sedan 1993. Från början var det en jury bestående av landets jazzskribenter som valde ut pristagarna. Nu består jazzkattenjuryn av redaktionen för P2 live Jazz samt av musikern Lina Nyberg och jazzjournalisten Anna Wallentin.

”Ett mycket spännande uppdrag i en tid av stor förändring för hela musikbranschen.” Jesper Thorsson, ny vd för Export Music Sweden, ser fram emot sina nya arbetsuppgifter.

Nytt nätverk för yttrandefrihet Ett nytt världsomspännande nätverk, Artsfex, har bildats för att stödja yttrandefrihet inom konstnärligt skapande, bland annat inom musikens område. Bakom Artsfex står flera organisationer som jobbar för yttrandefrihet, bland andra Freemuse.

1,8 miljoner till svensk kultur Movits!

Totalt 22 projekt inom främst scenkonst och musik fick 1,8 miljoner kronor att dela på när Kulturrådet fördelade bidrag för internationell kulturverksamhet. Bland annat fick hiphopgruppen Movits! från Luleå medel för en turné med hiphop på svenska i Asien, USA och Europa. >>> Läs mer om hur man söker stöd på www.kulturradet.se 5

noterat

Tonsättaren Benjamin Staern har tilldelats Stora Christ Johnson-priset för sitt verk Worried souls. Motiveringen lyder: ”Med häpnadsväckande förmåga hanterar han stora musikaliska former på ett originellt och personligt sätt, i ett verk präglat av rikt varierad orkestrering och bländande virtuositet i solostämman.” Priset på 180 000 kronor delas ut av Kungliga Musikaliska Akademien till en tonsättare för ett orkesterverk komponerat under senare år.

Julmusik till max Med statistik från Sveriges radiostationer har Stim satt samman listor över de tio mest spelade svenska jullåtarna*. 1. Mer jul

2 222 spelningar. Musik: Tomas Adolphson och Anders Falk. Text: Anders Falk. Inspelad av Adolphson-Falk med flera.

2. Tänd ett ljus

1 944 spelningar. Text och musik: Lasse Lindbom och Niklas Strömstedt. Inspelad av Triad med flera.

3. Jul igen

1 906 spelningar. Text och musik: Doktor C och Pedda Pedd. Inspelad av Just D.

4. Jul, jul strålande jul

745 spelningar. Musik: Gustaf Nordqvist Text: Edvard Evers. Inspelad av Håkan Hagegård, Carola Häggkvist och Sofia Karlsson, Esbjörn Hazelius & Ale Möller med flera.

5. Jag såg mamma kyssa tomten

456 spelningar. Text och musik: Tommie Connor. Svensk text: Ingrid Reuterskiöld. Inspelad av bland annat Troll.

6. Jag kommer hem igen till jul

370 spelningar. Musik: Niclas Frisk och Andreas Mattsson. Text: Andreas Mattsson. Inspelad av Peter Jöback.

7. Snart kommer änglarna att landa 335 spelningar. Text och musik: Ulf Lundell. Inspelad av Ulf Lundell.

8. Nu tändas tusen juleljus

279 spelningar. Text och musik: Emmy Koehler. Inspelad av Carola, Agnetha Fältskog och Sofia Källgren med flera.

9. När julen kommer till stan

268 spelningar. Text och musik: Richard Evenlind och Peo Thyrén. Inspelad av Christmas Crackers.

10. Vår julskinka har rymt

242 spelningar. Musik: Jocke Bergman och Billy Butt. Text: Åke Cato. Inspelad av Werner & Werner. *Listan baseras på radiospelningar i december 2011.

Allt om digitalt på ett ställe Osäker på vad som gäller för musik på internet? Ifpi Sverige tipsar om en informationsportal som bara handlar om digitala musiktjänster. Här finns både en omfattande katalog med länkar till licensierade musiktjänster och relevant information om upphovsrätt, länkar samt rapporter om branschen. >>> Läs mer på www.pro-music.org

Rara tar upp kampen Den brittiska streamingtjänsten rara.com har nu växlat upp för att på allvar konkurrera med Spotify. I satsningen ingår nya appar för Windows 8, Iphone, Ipad och Ipod Touch samt en uppdaterad app och webbtjänst för Android. Rara.com lanserades för ett år sedan och finns idag i 27 länder inklusive Sverige. I musikkatalogen finns 18 miljoner låtar.

Vem skrev vad? Se rätt svar sidorna 18 och 19.

1. ” Vid hans sida var jag klädd i rustning. För hans skull lyfte jag mitt svärd.”

3. ” Jag är en vampyr, jag suger och spyr”

2. ” You don’t know you’re beautiful That’s what makes you beautiful”

4. ”Vi kan alla lekar Vi låtsas och vi nekar” STIM-MAGASINET 4-2012

adam haglund

Benjamin Staern får Sveriges största tonsättarpris

Hallå där …

Sven-David Sandström – nu som bok

Nike Markelius, som nyss kommit ut med albumet Det står skrivet tillsammans med Röda Orkestern.

Han har kallats både kontroversiell och naiv, men de flesta är överens om att Sven-David Sandström är en av Sveriges största tonsättare i dag. Nu finns hans liv och verk för första gången i bokform, en biografi av författaren Per F. Broman. Boken är utgiven på Atlantis förlag.

Niki & The Dove får EU-pris Duon Niki & The Dove (Gustaf Karlöf och Malin Dahlström) är årets svenska vinnare i European Border Breakers Award, ett pris som instiftats av EU:s kultur program. Priset delas ut till vinnarna

under en tv-filmad gala i Groningen, Holland den 9 januari 2013. Bland de tidigare vinnarna av priset finns de svenska artisterna och låtskrivarna Lykke Li och Swedish House Mafia.

Din nya skiva är ett samarbete med flera poeter och författare*, hur fick du den idén? – Idén kom ur ren nödvändighet, en stor politisk ambition och en vilja att förändra samhället. Jag har känt mig vred och less på samhället och ville använda mig av min röst och skapandekraft för att påverka. Att samarbeta med författare har varit så mycket otroligt coolare än att enbart producera på egen hand. Det blev så mycket större helt plötsligt när andra var med. Jag ville veta hur andra ser på vår värld, våra problem och vart vi är på väg. Samla fler röster. Jag fick jättefin respons och oerhört fint material att arbeta med. Låtarna på skivan är väldigt olika, vad beror det på? – Ja, låtarna är väldigt olika, just för att texterna som jag tonsatt fått styra. Författarna fick helt fria händer att besluta över innehåll, versmått, rytm, längd… Det har varit oerhört inspirerande och jätteroligt att tonsätta andras texter och föra fram deras röster. Eftersom så

Distribution till iTunes, Spotify + flera hundra till Placera din musik i film, TV-serier, reklamfilm & spel Registrera kostnadsfritt konto idag! Din musik bevaras för all framtid Vi levererar även till Kungliga biblioteket och säkerställer att din musik bevaras för all framtid STIM-MAGASINET 4-2012

Josefin Lundin

* Författarna är Amanda Ooms, Inger Edelfeldt, Eva Fuchs, Katarina Mazetti, Carsten Palmaer, Mimmi Malmer, Mian Lodalen, Nils Claeson och Heinrich Heine.

facebook.com/distrosong

Mer än bara digital distribution

många varit delaktiga och skrivit om sina respektive verkligheter har också ämnena varierat. Några av texterna har jag skrivit själv. Det blev verkligen en fin blandning. Du talar om att du vill ge en röst åt andra, varför då? – Att jag vill ge en röst åt mycket utsatta människor bottnar i att jag själv varit drabbad av den pågående nedmonteringen av välfärdssamhället som vi lever i. Jag får verkligen kraft av det. Behövs det mer samhällskritisk musik och kultur? – Ja, verkligen. Jag upplever att människor i dag har mycket mindre tid för varandra – det handlar alltmer om överlevnad. Vi har hamnat i ett ganska rått, hårt och kallt samhälle som fler behöver protestera mot. Ju fler röster som höjs desto mer kan vi påverka.

Stefan Malmquist

Så hittar du ut ur skrivkrampen På engelska kallas fenomenet för ”white page terror” – skräcken för det vita papperet. Skrivkrampen som ofta kommer och går men som också kan hota en hel karriär. Motsatsen stavas flow och går att påverka.

fter en titt i några biografier råder det ingen tvekan om att tonsättare precis som författare ofta drabbas av skrivkramp. Artister som Anna Ternheim, Thomas ”Orup” Eriksson och Nina Persson har i intervjuer berättat om hur de kämpat för att få fram nya låtar. Anna Ternheim hittade sitt flow i USA, och perfektionisten

Nina Persson sa i en tidigare intervju i Stim-magasinet att det ändå ”ofta är de texter som är lätta att skriva som blir de största”. Så varför krånglar hjärnan

till det? Kanske beror oförmågan att vara kreativ ofta på en prestations- och deadlinestress. På en optimal nivå hjälper stressen oss att

lösa komplexa problem. Men är man däremot halvvaken eller extremt uppjagad jobbar hjärnan sämre, förklarar den erkände hjärnforskaren, professorn och konsert pianisten Fredrik Ullén. Han har studerat vad som händer i vår hjärna när vi som motsats upplever flow. En intressant upptäckt, både under piano- och dataspel, är att aktiviteten i det så kallade STIM-MAGASINET 4-2012

Fredrik Ullén är en av Sveriges mest framstående hjärnforskare. Han är professor i kognitiv neurovetenskap på Karolinska Institutet i Stockholm och professionell pianist. I år kom boken Nya tankar om kreativitet och flow ut, som han är medförfattare till, och han är inom kort aktuell med ett kapitel i Kroppen i humanioraperspektiv på Makadam förlag. Som forskare har han bland annat studerat och bekräftat sambandet mellan kreativitet och psykisk sjukdom. Läs mer på www.musicerandemanniskan.se

autonoma nervsystemet (som bland annat reglerar vår stressnivå), skiljer sig mellan flow och mental ansträngning. – Lite förenklat tyder fynden på att hjärnan hittar en mer optimal stressnivå under flow. Det bidrar förmodligen både till att det känns bättre och att vi utför uppgiften bättre. Om vi jämför människor som upplever mycket respektive lite flow i livet, ser vi också biokemiska skillnader i hjärnans dopaminsystem. Dessa system är viktiga bland annat för belöningar och impulskontroll, säger Fredrik Ullén. vi upplever går förmod ligen att påverka i ganska hög grad, menar han. Studier har visat att flödet bygger på en viss ärftlighet, men att miljön vi vistas i troligen har större betydelse än genetik. – Vi vet att flow gynnas av att vi har tydlig feedback och tydliga mål i det vi gör, och av att uppgiften är lagom svår i förhållande till vår förmåga. Schackspelare upplever mest flow när de spelar mot någon som är jämbördig eller lite bättre än dem själva. Om motspelaren är för bra eller dålig blir det inte flowskapande. Det går inte helt och hållet att förskona sig från perioder av kreativ torka. Ibland

Hur mycket flow

kan det som liknar skrivkramp i stället handla om en naturlig ”inkubering”, som det heter i kreativitetsforskningen. – Efter det att vi människor har förberett oss och läst in oss på ett problem verkar det som att hjärnan ofta behöver arbeta undermedvetet en tid för att vi ska komma fram till en kreativ lösning. Under den ”inkuberingsfasen” kan det kännas som en kreativ kramp och att man inte kommer någon vart. Kanske kan det då faktiskt underlätta för hjärnan att hitta en lösning om man släpper problemet under en period och slutar fundera på det medvetet, tipsar Fredrik Ullén. Själv har han aldrig

upplevt skrivkramp som ett problem. Däremot har han känt av trögmomentet i att komma i gång med en text. Just där verkar också svårigheten ligga hos de flesta av oss. En hjälp kan vara att bryta ned uppgiften i mindre delar och på så sätt få bättre struktur på arbetet. – När man väl fått en överblick kan det vara lättare att komma i gång. Om man kan undvika tidspress är det också bra. Men det är ju lättare sagt än gjort – som vi alla vet. Cecilia Lindvall

5 sätt att komma vidare 1. Sätt tydliga mål. Bryt sedan ner uppgiften i mindre delar för att få en bättre överblick. 2. Ta en paus från skrivandet och använd tiden till att ta del av andras kreativa verk, som en bra bok eller sevärd film att hämta inspiration ifrån. 3. Skriv övningsstycken som inte har med målet att göra men som släpper på stressen och samtidigt håller i gång hjärnaktiviteten. 4. Försök undvika tidspress. Går det att förlänga deadline? 5. Se till att få feedback på ditt skrivande. En dunk i ryggen, konstruktiv kritik… STIM-MAGASINET 4-2012

” Se något positivt i krampen” Tonsättaren Patric Simmerud led i ett par år av skrivkramp då han inte kunde förmå sig att skriva någonting alls. Perioder av kreativ torka återkommer hela tiden, och han har själv upptäckt ett tredelat mönster bakom fenomenet. – Tidigare hade jag mycket beställningar, och det blev väldigt stressande. Till slut märkte jag att jag presterade sämre och sämre, vilket hade att göra med att jag inte klarade av att vara kreativ på den löpande band-princip som det faktiskt är. – Det är en typ av stress som kommer både inifrån mig själv och från min omgivning och som lätt leder till kreativitetsproblem och skrivkramp, och den typen av stress vill jag inte uppleva igen, säger han och förklarar hur han efter sina tio första år som frilans därför gick över till egna projekt och Patric Simmerud samarbeten. För några år sedan drabbades han av en livskris. Ett dödsfall gjorde att han stod inför en helt ny typ av skrivkramp. Något han beskriver som ”hämmande för hela ens uppenbarelse”. Men den tredje, och återkommande, faktorn är det ständiga ifrågasättandet. – Jag vill inte bara upprepa mig själv. Det kanske inte handlar om skrivkramp, men något slags meningslöshet infinner sig. Lösningen på dilemmat går hand i hand med problematiken. Patric Simmerud har ett lika stort behov av att skriva som att känna mening med det han gör. Men han försöker inte längre driva på kreativiteten. – Förut satt jag och skrev etyder, det kan vara tramsmusik men bara för att hålla i gång. Nu känner jag att det kan vara rätt skönt att ta en paus och se något positivt i den här krampen. I stället kan jag läsa en bok eller se en film för att få inspiration och på så sätt, rent intellektuellt, ta mig ur skrivkrampen. Cecilia Lindvall

Britta Byström Ålder: 35. Familj: Två barn och pojkvän. Bor: I Årsta, Stockholm. Karriär: Har komponerat för de flesta besättningar och sammanhang; kammarmusik, vokalmusik och opera, men tonvikten har legat på orkestermusik. Hennes musik har spelats av bland andra BBC Scottish Symphony Orchestra, International Youth Wind Orchestra, Jenaer Philharmonie och norska Kringkastingsorkestret. 2007–2011 var Britta Byström composer in residence hos Västerås Sinfonietta och i april 2010 ägnades hon ett tonsättarporträtt i Konserthuset i Stockholm. Hon har av Kungl. Musikaliska Akademien tilldelats Carin Malmlöf-Forsslings tonsättarpris (2010) och vunnit Musikförläggarnas pris för bästa kammarmusikverk (2008). Inspirerad av: Jag är mycket påverkad av impressionister som Debussy och Ravel, deras sätt att behandla orkestern. Men Bach är förstås alltid en stor inspirationskälla i allt jag gör, jag lyssnar oerhört mycket på Bach. Oväntad talang: Jag är bra på att skriva rimmad vers. Och har ett väldigt bra minne. Aktuell: Tilldelades Lilla Christ Johnsonpriset 2012. Antal verk hos Stim: 40.

STIM-MAGASINET 4-2012

Hennes musik beskrivs som vacker och glittrig, och hon har lyckats skapa modern konstmusik som lever ett liv även efter uruppförandet. Möt Britta Byström som gärna tar upp kampen med Beethoven och Bach. Text: Helena Kämpfe Fredén Foto: Mattias Bardå

tider av prestationsstressade föräldrar som ängsligt drillar sina barn i klassisk musik från tidig ålder, känns Britta Byströms bakgrund befriande. Hon kommer inte från en särdeles musikaliskt initierad familj. Musiklektioner började hon med först i fjärde klass, som sina klasskompisar. Valet föll på trumpet. – Mitt intresse för musik vaknade snabbt i den musikaliska miljön som fanns i den kommunala musikskolan i Sundsvall. Det blev en bra grogrund för mig, berättar hon. Så småningom började Britta skriva lite egen musik. Trumpetslingor blev till större verk, och till slut började hon som tonåring komponera för sin egen ungdomsorkester. När hon var sexton vann hon en kompositionstävling som anordnades av Umeå Symfoniorkester. Redan som 18-åring antogs Britta till kompositionslinjen vid Kungliga Musik högskolan i Stockholm. Hon fastnade tidigt för den stora symfoniorkesterns möjligheter, och i dag har hon skrivit mer än 20 verk för symfoniorkester. Det var också i symfoni STIM-MAGASINET 4-2012

orkesterns klangpalett som Britta så småningom fann sitt eget sound. – Jag visste tidigt vart jag ville nå men det tog flera år av komponerande för att komma dit. En milstolpe var när jag skrev ett stycke för Radiosymfonikerna år 2000. Då hade jag hittat det perfekta samspelet mellan tonhöjd och klangfärg, en nivå där dessa två är oskiljaktiga. Sedan dess har jag byggt vidare från det idealet, berättar Britta Byström. Hur låter då det byströmska soundet? Som mycket nutida konstmusik bygger Brittas musik på klangfärger. Dur och moll är sammanblandade på ett icke-tonalt sätt. – Jag arbetar på ett upplöst sätt, komplicerar och vrider på klangerna, trevar mig fram med utgångspunkt i mitt gehör. Om man vill låna ett begrepp från konstvärlden kan man säga att musiken är nonfigurativ. Musikkritiker har kallat hennes musik är ”påtagligt vacker” – själv beskriver hon sin musik som ”ljus” och ”sonor”, aspekter som uppnås med hjälp av många övertoner i musiken.

– Just övertonerna ger min musik en glittrig aspekt som gör att man nog inte uppfattar den som så dissonant som den faktiskt kan vara, säger hon. En annan typisk byströmsk ingrediens är långa efterklanger. En cymbal som klingar dämpas sällan, utan dess efterklang vävs in i toner och klanger som följer. Samma gäller stråkarnas pizzicaton, när man knäpper på strängarna med fingrarna. De många efterklangerna kan ibland ställa till det vid skivinspelningar. – Hur stor roll efterklangerna spelar i min musik har jag insett först när vi spelar in ett stycke. Det går inte att klippa var som helst, utan man måste få längre stycken att sitta i en tagning, annars förstörs efterklangerna, berättar hon. Intuition spelar en viktig roll i Brittas musikskapande. Ofta börjar komponerandet med en fantasi om ett sound. I den stunden finns inga tonhöjder, utan mer klangfärger. Sedan vidtar arbetet med att hitta musik som har rätt laddning. Men när det gäller arbetsmetodiken fungerar inte intuition. >>> 11

Britta om… … den nutida konstmusikens förhållande till den klassiska musiken:

– Min musik är en gren på samma träd som de klassiska tonsättarna befinner sig på, inte minst eftersom jag skriver för exakt samma typ av orkester som till exempel Beethoven gjorde. Men vi nutida tonsättare har ett stort övertag jämfört med de äldre ifråga om instrumentation. Vi har en mycket större klangpalett att använda oss av, vi har tänjt på gränserna.

… att lyssna till uruppförande av sitt verk:

– Det är alltid ett nervigt tillfälle. Jag brukar ha låga förväntningar så jag blir ofta väldigt nöjd.

… om att konstmusiken måste nå ut till fler:

– Jag är personligen trött på förväntningen att man ska värva folk till konstmusiken. Visst skulle jag önska att fler hittade till konsertsalarna, men den ’värvning’ jag som upphovsman gör – den gör jag i partituret.

… den vanligaste reaktionen på sitt yrkesval:

– För det första blir folk väldigt intresserade när jag säger att jag jobbar som tonsättare. Den vanligaste frågan brukar vara: Kan du försörja dig på det? Då brukar jag kasta tillbaka frågan: Kan du försörja dig på ditt jobb som vd, läkare, arkitekt…?

>>> Arbetsdisciplin och strukturerat arbete är inget problem för Britta Byström. – En vanlig arbetsdag kan se ut så att jag hämtar och lämnar mina barn på dagis. Däremellan arbetar jag så mycket jag hinner. Och arbete blir det nog en hel del av framöver också – mycket är på gång för en av Sveriges förmodligen mest anlitade kompositörer. Hon har nyss gjort klart sin andra trumpetkonsert, Screen Memories, som får ett dubbelt uruppförande av Nordiska Kammarorkestern och Gürzenichorkestern i Köln. Och i datorn just nu finns ett stort orkestralt verk för Malmö symfoniorkester som uruppförs i september. – Det är väldigt roligt att börja på nya 12

Britta Byström är en av Sveriges mest anlitade tonsättare.

stycken, även om mycket hamnar i papperskorgen, både i den virtuella och i den fysiska. När väl partituret är på plats gäller det att avsätta tid för att arbeta igenom musiken, se till att det inte finns några svaga partier. Målet är att hålla den höga standarden verket igenom, vilket inte är så lätt när man skriver ett trettio minuter långt stycke, säger Britta. För många tonsättare är

uruppförandet kanske den enda gången de får höra sin musik uppföras. Britta Byström har haft förmånen att få några av sina verk spelade många, många gånger. Om man kan prata om listettor i konstmusikvärlden så är Persuasion, skriven 2004, en klockren sådan.

Verket har hittills spelats ett trettiotal gånger och har börjat leva sitt eget internationella liv. – Jag tror att det delvis har med formen att göra – stycket är skrivet för en ganska liten besättning, vilket gör att även mindre orkestrar kan spela det. Dessutom är det bara åtta minuter och har ett snabbt tempo, en typisk konsertöppnare. Jag tror att stycket ger utrymme för spelglädje, säger Britta om sin ”bestseller”. Britta har valt ett

danskt musikförlag, Edition Wilhelm Hansen, som i dag är ett av Nordens största musikförlag för konstmusik. Genom förlaget har hon till exempel fått en beställning från en dansk kör. I detta fall STIM-MAGASINET 4-2012

evelina carborn

” Många kvinnliga tonsättare utvecklar sig i en mer personlig riktning än sina manliga kolleger. De är mindre trendkänsliga.” ska hon utgå från lyrik av en färöisk poet. Att Britta Byström är kvinna och tonsättare innebär inte att hon automatiskt vill ta ställning genom att till exempel vara en del av ett kvinnligt nätverk. Hon är därför inte medlem i Kvast (Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare). – Jag är ingen gruppmänniska och är främmande inför förebildstänkandet – att vi kvinnliga tonsättare behöver andra kvinnor att se upp till. Själv har jag alltid haft manliga musikaliska förebilder. Jag har självklart inget emot att Kvast finns, men jag tror också det är viktigt att det finns kvinnor som står utanför, säger hon. Däremot konstaterar hon nyktert att de

kvinnliga tonsättarnas situation är annorlunda än mäns, på gott och ont. Å ena sidan kan männen leva på lånad prestige från sina föregångare och åker lättare snålskjuts. Å andra sidan är kvinnliga tonsättare mer som oskrivna blad som möts av mer öppna förväntningar. – Det märkte jag redan på utbildningen, att ingen hade någon förutbestämd åsikt om vilken riktning jag skulle välja musikaliskt. I dag ser jag hur många kvinnliga tonsättare utvecklar sig i en mer personlig riktning än sina manliga kolleger. De är mindre trendkänsliga, konstaterar hon. För Britta Byström är det en betydligt viktigare fråga att få den nya konstmusiken

mer spelad, oavsett könet på kompositören. Och här har tonsättarna själva ett särskilt ansvar att ta upp kampen med de gamla förebilderna. – Det räcker inte att vi nutida tonsättare jämför oss med varandra. Ska kvinnor sedan bara jämföra sig med kvinnor blir fältet ännu smalare! Vi måste försöka utmana Bach, Beethoven och de andra. Man kan inte kvotera in ny musik mer än till en liten del, vi måste försöka skriva så bra musik att den kan hävda sig vid de klassiska tonsättarnas sida, säger hon med eftertryck. Skriva bättre musik alltså,

men hur gör man det? Hur blir bra bättre? Britta menar – efter en eftertänksam tystnad – att mycket av den musik som skrivs i dag är för smal. – Många skriver utifrån en smal estetik, man målar in sig i ett trångt musikaliskt hörn som inte ger utrymme för infall. Då är det svårt att ta upp kampen. Men det finns gott hopp om framtiden. Den nya musiken som skrivs blir alltmer gehörsbunden tycker Britta Byström – tonsättarna bryr sig helt enkelt mer om hur det låter. Här tror Britta att den nya tekniken har bidragit en hel del. – När man gör musiken i en dator går det att lyssna på allt i minsta detalj. Hur låter det egentligen? Det kan låta som en självklarhet, men det är viktigt att lyssna mycket och noggrant som tonsättare.

två Röster om Britta Byström: Tine Thing Helseth, trumpetsolist som Britta Byström har skrivit verket Screen Memories för. – Britta hörde mig spela Förvillelser för trumpet och orkester för ett par år sedan. Efter detta fick vi kontakt och jag blev väldigt glad då hon ville skriva en ny trumpetkonsert till mig! Vi möttes och diskuterade olika idéer, både om längd, besättning och stil. Jag har precis fått partituret med posten och gläder mig åt att få gå lös på verket. Hur är det att spela hennes musik? – Jag tycker om Brittas klangvärld. Den är säregen, jag hör direkt att den är hennes. Hon har god kännedom om mitt instrument så musiken ligger bra till för trumpeten. Då är det lättare att få fram det man vill musikaliskt. Det ska bli väldigt roligt att framföra verket nästa år! STIM-MAGASINET 4-2012

Mats Larsson Gothe, kompositör och Brittas första mentor. – När Britta kom till mig hade hon redan väldigt mycket musik i sig. För mig handlade det mest om att bredda hennes kunskaper och ge henne verktygen för att kunna nedteckna denna musik. Hennes personliga röst fanns redan där. Hon var en mycket brådmogen och blixtrande intelligent elev. Vad kännetecknar Britta som kompositör? – Britta är en oerhört skicklig tonsättare med ett briljant hantverk. Det som kännetecknar hennes musik är att den oftast rör sig i ett ljust register samt använder sig av en mycket personligt utformad melodik. En melodik som är svår att efterhärma. Britta är en i ordets positivaste bemärkelse flyhänt tonsättare. 13

STILL THE ONE AMERICAN STANDARD

FENDER.COM/AMERICANSTANDARD

© 2012 FMIC. Fender®, Squier®, Stratocaster®, Strat® and the distinctive headstock designs commonly found on these guitars are registered trademarks of Fender Musical Instruments Corporation. All rights reserved.

HANDMADE IN THE U.S.A.

typisk streamingtjänst ger så ser det lite ut. Men man bör jämföra den totala volymen klick med den engångssumma upphovsmannen får för en låt på en såld cd-skiva, oavsett hur många gånger köparen sedan väljer att spela skivan. Med en streamingtjänst får du betalt varje gång någon spelar din låt. Mer intressant, menar

Digitalt vinner mark Allt fler är beredda att betala allt mer för musik. Stims utbetalningar för området Online och nya media ökade med nästan 75 procent mellan 2010 och 2011.

tim räknar med att 2012 blir året då Stimersättningarna för digital musik går om ersättningarna för musik på ”fysiska ljudbärare” (musik på cd, lp med mera). Av den digitala kakan står streamingtjänsterna, med Spotify i toppen, för den allra största biten. Nu börjar den strömmade musikens fenomenala tillväxt väga upp cd-försäljningens negativa kurva, en kurva som dessutom håller på att plana ut. Scott Farrant, som är International Director på Stim och ansvarig för mediaoch onlineområdena, är mycket positiv till utvecklingen från en ägarskapsmodell, det vill säga att konsumenten köper sin cd-skiva, till en prenumerationsmodell, där

användaren betalar en fast summa varje månad för obegränsat lyssnande. Framför allt för att det är ett väldigt bra sätt för upphovsmännen att få betalt för sin musik. – De nya musiktjänsterna i kombination med en relevant lagstiftning har blivit ett framgångsrikt recept mot illegal fildelning. Streamingtjänsterna konkurrerar däremot inte ut försäljningen av cd eller nedladdade musikfiler. Tidigare har det förekommit kritik mot att upphovsmännen inte får tillräckligt betalt när deras musik spelas på streamingtjänsterna. Scott Farrant menar att kritiken har sin grund i en felaktig jämförelse. – Tittar man på vad ett enda klick i en

” Spotify har betytt väldigt mycket för vår karriär” Sonny Fahlberg och Kim Vadenhag utgör duon Norlie & KKV som slog igenom 2011. Singlarna När jag går ner och Tröjan du hatar är två av gruppens största hits som spelats och laddats ner flitigt. Att musiken strömmas i stället för att säljas i fysisk form är ett skäl till framgången, menar de. – Spotify är en väldigt bra tjänst med tanke på hur musikindustrin ser ut idag. Det är svårt att sälja skivor fysiskt, så det här är

STIM-MAGASINET 4-2012

ett bra sätt att hyra ut låtarna i stället. För vår karriär har det betytt väldigt mycket, säger Sonny Fahlberg. Majoriteten av Norlie & KKV:s lyssnare är mellan 18 och 25 år, en målgrupp som är vana internetanvändare, och vana vid att lyssna på strömmad musik. Från Spotify får artisterna information om vem som lyssnat på musiken och hur mycket låtarna har spelats. Den typen av

Scott Farrant, är därför att titta på hur mycket pengar den genomsnittlige konsumenten lägger ner på musik. Prenumerationsmodellen som leverantörer som Spotify eller Wimp använder verkar få fler att spendera mer. – Spotify har på bara några år fått sina premiumanvändare att betala mer än 1 000 kronor om året för musik. Det är en otroligt bra siffra, säger Scott Farrant. Han påpekar också att de digitala hyllorna är djupare än skivbutikernas. - Låtarna finns tillgängliga oavsett om de har varit en hit eller inte. Det är något en fysisk skivaffär inte kan tävla med. Men det är inte bara musikstreamingoch nedladdningstjänster som är beroende av musik. Även sajter som Youtube lever i stor utsträckning på det musikmaterial som man erbjuder. Därför förhandlar Stim sedan länge med Youtube om ersättning till musikskaparna. Ännu har man inte kommit överens om hur mycket musik- och videojätten ska betala, berättar Stims vice vd Tomas Ericsson som ingår i Stims förhandlingsdelegation. – Några upphovsrättsorganisationer i Europa har visserligen fått till avtal med Youtube, men de betalningar som kommit till Stim från de länderna har varit mycket låga. Därför är det viktigt för oss att säkra så stora potentiella intäkter som möjligt. Vårt uppdrag är att ro hem ett avtal som ger våra musikskapare skälig ersättning för sitt arbete. Det betyder att vi inte kommer låta oss pressas in i ett avtal som inte gynnar upphovsmännen.

fakta är användbar i marknadsföring, och för varje spelning får artisterna betalt. – Vi får royalty som alla andra, men för mig är betalningen bara en bonus. Det jag vill är att så många som möjligt ska ta del av vår musik, och för det är Spotify Norlie & KKV väldigt bra. Men vi har nog tjänat mer pengar än vad vi hade gjort på att sälja fysisk musik, säger Sonny Fahlberg. Elsa Larsson

intervju: Per Gessle Ålder: 53. Bor: Halmstad och Stockholm. Familj: Gift med Åsa Nordin. Tillsammans har de sonen Gabriel Titus, 14. Bakgrund: Startade Gyllene Tider

vid 18 års ålder och har släppt fem album med bandet sedan dess. Bildade Roxette med Marie Fredriksson 1986. Bandet har hittills sålt över 70 miljoner skivor och släppt nio

album, vilka vunnit Rockbjörnar, Grammisar, MTV Video Awards, samt priser i Australien, Tyskland och Kanada. Har sedan 1983 släppt sju soloalbum, varav det största,

Mazarin, har sålt fem gånger platina i Sverige. Aktuell: Släppte tidigare i år Roxettealbumet Travelling och har gjort en världsturné i 140 länder under 19 månader.

35 år av pop Ödmjuk men enveten. Självkritisk men samtidigt självsäker. För Stim-magasinet berättar motsägelsernas man Per Gessle om musikskapande, berömmelse, den pågående världsturnén och om sin oförmåga att förutspå hittar.

er Gessle säger att han inte hade någon plan när han startade Roxette, men att han ”blev låg” när ingen utanför Sverige ville spela första albumet - och han bekymrar sig över att få amerikaner vet vilka Roxette är trots att It Must Have Been Love och Listen to Your Heart har spelats över fyra miljoner gånger på amerikansk radio (mer än ABBA, påpekar han). Men en sak är säker: efter över 35 år av skivinspelande och turnerande så har entusiasmen för att jobba med musik inte minskat. – Jag är mycket driven, på gott och ont. Jag är nog den mest ambitiösa människa jag träffat, säger Per Gessle och hans fru nickar instämmande. Historien om hur en ung Halmstadkille lyckades starta ett band utan att själv kunna spela något instrument är numera en klassiker. Per Gessle, som blev sångare i Gyllene Tider för att ingen annan ville, kan nu i efterhand se att hans begränsningar när det gäller att sjunga och spela har varit viktiga för honom som låtskrivare.

Samma sak gäller för textförfattandet – att inte behärska språket man skriver på helt och hållet kan vara en fördel. – Jag kan göra grejer på engelska som en engelsman inte skulle kunna göra. Ingen engelsman hade skrivit texten till The Look. Första versen i den låten är en guidetext för att jag skulle komma ihåg rytmen (’never was a quitter’ var en textrad från Nick Lowes låt Born Fighter). Sen tänkte jag att det ändå fanns något slags surrealistisk logik i den. Allt material på första Roxetteplattan, Pearls of Passion, fanns först på svenska. När bandet fick en hit med Never Ending Love (svensk titel Svarta glas), övertygade han Marie Fredriksson, kollega i Roxette, att de skulle göra en platta, och eftersom de inte hade något material översatte han snabbt de låtar han skrivit till sin egen soloplatta. Farväl till dej blev Goodbye to You, Jag hör din röst blev I Call Your Name, och Som i en dröm blev So Far Away. – Att översätta är jättesvårt, medger Per. Det blir nästan aldrig bra. En låts identitet

skapas ju när du har text och musik. Men på något sätt så lyckades det, kanske i ren eufori över att få jobba med Marie. Till skillnad från att skriva från nio till fem, fem dagar i veckan, så skriver Per bara när han får ”feeling”. Han spelar in alla sina idéer på sin telefon och lyssnar efter ett tag igenom alla. – Det måste vara kul att jobba med musiken – hur ska man annars kunna tycka att den är kul att lyssna på? De senaste tio åren har jag också försökt att aldrig ha deadlines. Känner du på dig om en låt kommer att bli en hit när du skriver den? – Den enda låten som jag kände så inför var Joyride. Då hade vi haft tre ettor och Dangerous var tvåa på Billboardlistan. Det fanns en förväntan från amerikansk radio på oss vad vi skulle släppa härnäst. Jag får inte skrivkramp av sådant, jag blir taggad; jag skrev Joyride och Spending My Time samma dag. Idén till Joyride kom från en lapp som Pers fru skrivit och lämnat på pianot en dag: STIM-MAGASINET 4-2012

Per om ...

… sin oförmåga att förutspå hittar:

”Jag tog bort Här Kommer Alla Känslorna från Mazarin. Jag är världens sämsta ”hitpicker”. Det var likadant med I Wish I Could Fly från Have a Nice Day-plattan.

… sin musikstil:

”Den låtskrivare som ligger närmast mig är Tom Petty. Det är en väldigt klassisk stil. Ibland har jag försökt bryta den, men med åren så har jag också försökt värna om den stil jag har. Jag brukar tänka som ett fan. Om jag köper en Paul Simon-platta så vill jag att den ska låta som Paul Simon.”

... vikten av fysiska skivor:

”Låtordningen på en platta är väldigt viktig – kanske inte för andra längre, men för mig. Det är som en film. Jag älskade vinylskivan för då hade du två öppningsspår och två slut. Det var ju dramaturgi. Och det är samma sak med omslagen. Tänk på Aladdin Sane och Sergeant Pepper eller Sticky Fingers – vad hade plattorna varit utan sina omslag?”

Caroline Roosmark

– Jag är nog den mest ambitiösa människa jag har träffat, säger Per Gessle.

”Hej din tok! Jag älskar dej.” – Jag hade precis läst en intervju med Paul McCartney där han sa: ”Writing songs with John Lennon was like a long joyride.” Jag missförstod innebörden, jag trodde bara det betydde en glädjetur (det kan även betyda buskörning, red.anm.). När det kommer till inspelningen har Per sedan länge hittat den perfekta kombinationen i sina produktionskompanjoner Christoffer Lundquist (som också är basist i Brainpool) och Clarence Öfwerman. När de började jobba tillsammans lät Pers demos nästan som färdiga produktioner. Nu presenterar han låtarna för de andra genom att spela dem på gitarr eller piano i studion. – Jag gör nästan inga demos alls längre för att inte måla in oss i ett hörn. När vi jobbar i studion är min roll att vara någon

STIM-MAGASINET 4-2012

slags ”supervisor”. Jag går omkring och viftar och tycker, och så utför de det jag håller på och gapar om. Jag kan inte spela som Christoffer och Clarence – min kapacitet ligger på ett annat plan. Efter Marie Fredrikssons hjärn tumöroperation för tio år sedan och en lång konvalescens visste varken hon eller Per om Roxette någonsin skulle återförenas. Ännu mindre om hon skulle orka med att turnera igen. Men efter att ha lockats upp på scenen under Pers Party Crasher-turné 2009, och mött publikens jubel, hände något. – Två veckor senare ringde hon mig och frågade om jag inte ville skriva en ny Roxetteplatta. Så såddes fröet till albumet Charm School. Turnémässigt började det långsamt men accelererade snabbt för det nya

Roxette. Under det senaste året har de spelat för en och en halv miljoner fans runt hela världen. – För både mig och Marie finns det en tacksamhet för att det här fungerar. På något sätt är Marie på världens konstigaste rehab när hon är ute på turné. Hon får ju så mycket tillbaka av publiken. Han är genuint överraskad av bandets popularitet under den pågående turnén när han utbrister: – Folk gillar att gå omkring i Roxette- t-shirtar i Australien – det är helt otroligt! – Man måste hitta sin egen stil och skriva den musik man älskar, då blir det riktigt bra. Jag säger alltid att jag är det största fanet av Roxette, Gyllene Tider och Per Gessle som finns, för jag älskar verkligen min musik. Jag tror inte att det finns fem av mina låtar som jag inte gillar. Det innebär inte att alla är mästerverk på något sätt, men de har skrivits med en hög ambition och jag har försökt driva min kreativitet framåt. helienne lindvall

så gör proffsen

Textintensivt

Texten i låten – bara en utfyllnad eller i själva verket det som gör att musiken slår? Stim-magasinet har träffat fyra olika musikskapare för att samtala om orden som ger musiken vingar. Savan Kotecha

anna järvinen

Amerikansk låtskrivare och textförfattare som ofta samarbetar med svenska låtskrivare. Han ligger bakom hittar som What Makes You Beautiful (One Direction) och One More Night (Maroon 5).

Låtskrivare och text författare som gett ut tre soloskivor, senast den kritikerrosade Anna själv tredje. Har nominerats till bland annat Nordic Music Prize, Grammis och P3 Guld. Vad är viktigast, en stark text eller riktigt bra musik? – För mig har melodin alltid stått i centrum, jag börjar med den. Melodin är det som starkast bär budskapet i min musik. Hur stark den än är stjälps den dock lätt av tomma ord. Föredrar du att skriva i jagform eller i tredje person? – Oftast har jag hittills skrivit av tvång att bli kvitt svårigheter, så oavsett pronomen utgår de flesta berättelser från en eller flera självupplevda situationer. Hur väljer du ämne? – Tabubelagda ämnen är förstås alltid roliga att prova och för mig var mitt finska ursprung ett sådant. Numera kan det verka märkligt men jag tyckte att det var för privat när jag började med min första soloskiva. Ofta är det nog alltför personspecifika ämnen som skaver mest. Blir det alltid ”bäst” när man skriver personligt? – Det går med säkerhet att berätta om något som kommer utifrån också, tror jag, bara man har ett genuint intresse för det.

Måste en text betyda något? – Än så länge tycker jag att texten ska vara betydelse bärande. Den ska komplettera stämningen i de andra ljuden i musiken. Hur ser skapandeprocessen ut för dig? – Jag har jobbat själv med musik och text på de tre soloskivorna. Först musik (ackord, melodier) och så, under en längre, svårare period, text. Jag har inga metoder för vare sig det ena eller andra. Förutom feeling. Dina tre favorittexter? – I dag hörde jag Dolly Partons Here You Come Again och slogs av hur väl den formulerar ett vanligt tillstånd och sitter i musiken. Gröna små äpplen* med Monica Z och Tu Es Venu Mon Amour** med Brigitte Bardot likaså. Ofta hänger det i slutändan på sångarens/sångerskans musikalitet och mod om texten blir viktig eller platt, tycker jag. *Stikkan Anderssons svenska bearbetning av Bobby Russells Little Green Apples. ** Av Eddie Barclay och Eddie Marnay.

Vad är viktigast, en stark text eller riktigt bra musik? – På den amerikanska marknaden tror jag att de båda måste komplettera varandra. För mig handlar det mer om hur orden låter än om själva meningen. Visst siktar man mot att få ihop en bra handling, men jag skulle offra själva betydelsen för något som låter bättre. Föredrar du att skriva i jagform eller i tredje person? – Jagformen är mer personlig. Hur väljer du ämne? – Det finns tre ämnen som aldrig åldras: att vilja bli älskad, att vara kär och att förlora kärlek. Blir det alltid ”bäst” när man skriver personligt? – Inte för mig, eftersom jag inte är personen som ska sjunga texten. Men visst får jag ibland idéer från mitt eget liv (till exempel What Makes You Beautiful skrevs för min fru Anna, baserat på att hon berättade att hon en dag kände sig ”ful”). Måste en text betyda något? Eller kan den bara låta bra? – Målet är att göra både och, få det att låta bra och ge den en meningsfull betydelse. Hur ser skapandeprocessen ut för dig?

– Jag samlar ofta på låttitlar och koncept beroende på vilket projekt jag arbetar med. Jag gillar att ha titeln färdig innan jag börjar skriva melodin så jag vet vart låten är på väg. När jag enbart skriver text tillbringar jag mycket tid med att metodiskt gå igenom olika rimmodeller och vokalljud för att fundera ut vad som fungerar bäst. Mitt mål som textförfattare är att göra vad jag kan för att komplettera musiken. Dina tre favorittexter? She’s Out Of My Life* är den bästa hjärtekrossarlåten som har gjorts. I Want It That Way** – ett fantastiskt exempel på hur ord som låter hundraprocentigt rätt med musiken kan få en att tro att låten handlar om någonting, när den inte gör det. Hello*** – jag var killen i skolan som aldrig vågade prata med tjejer jag gillade, så denna sång kan jag verkligen relatera till, ha, ha! *Text och musik av Tom Bahler. **Text och musik av Andreas Carlsson och Max Martin. ***Text och musik av Lionel Richie. STIM-MAGASINET 4-2012

Kerstin Perski Librettist som är aktuell med librettot till operan Eldvåg, med planerad urpremiär 2014 och musik av Karin Rehnqvist. Har nyligen skrivit färdigt librettot till operan Notorious! för Göteborgsoperan (fritt efter Hitchcocks klassiker) med musik av Hans Gefors. Dessutom skriver Kerstin på librettot till operan Kejsaren av Qin (arbetsnamn), musiken skrivs av den japanske tonsättaren Moto Osada. Vad är viktigast, en stark text eller riktigt bra musik? – Inom operan är text och musik så intimt sammanflätade att det inte går att tänka bort den ena eller den andra. Att skriva en opera är att transformera ett drama som ska gestaltas i både text och musik. Egentligen kan man säga att orden i sig inte är så viktiga, utan dramat som ligger under orden. Min uppgift som librettist är att förvalta ett drama och lägga in nycklar i själva texten. Hur väljer du ämne? – Ibland väljer jag själv, som i Kejsaren av Qin. Jag hade sett en utställning med terrakottaarmén

och blev så fascinerad av berättelsen om den förste kejsaren av Kina som var besatt av att bli odödlig. I det dramat fanns något allmängiltigt som berör oss än i dag – vi vill fortfarande vara odödliga och är upptagna av att hitta nya sätt att förlänga livet. De stora frågorna som berör på djupet passar väldigt bra för operans stora ansats. I andra fall är ämnet givet, som i Notorious! Men arbetet att skriva libretto skiljer sig inte åt. – Inom operans värld finns egentligen inga tabun som jag ser det. Det kan visserligen vara svårt att göra opera av alltför

” Ibland får texten arbetas om, först när den framförs på scenen förstår man vad som fungerar och inte.”

vardagliga saker, som att handla mat. Det gäller att hitta spänningsfältet mellan aktuella frågor och eviga ämnen. Hur ser skapandeprocessen ut för dig? – Hur jag arbetar beror på vilken tonsättare jag arbetar med, men oftast blir det både ensamarbete och perioder av nära samarbete med tonsättaren. Jag är gärna med ända fram, även i repetitionsarbetet. Det händer att texten får arbetas om – först när den framförs på scenen förstår man vad som fungerar och inte. Vilken är den största utmaningen för dig som librettist? – Att hitta angelägna dramer, berättelser som ropar på musik. Jag såg filmen Idioten av den japanske regissören Kurosawa för en tid sedan, och kände direkt att ”det är opera”, fast det ju var en film. Handlingen var så drabbande och känslorna så stora att det skulle passa perfekt som opera.

markus krunegård Sångare och låtskrivare som släppt fem skivor, senast Mänsklig värme, 2012. Har varit nominerad för ett flertal musikpriser inom galorna Rockbjörnen, Grammis och P3 Guld. I den sistnämnda fick han pris för årets låt Jag är en vampyr. Vad är viktigast, en stark text eller en riktigt bra melodi? – Ja du, ingen aning! Jag brukar skriva starka texter med starka melodier för att vara på den säkra sidan. Men om man skriver en sak med mycket text och vill att en medmänniska ska uppfatta innehållet, är det bra med lite mindre händelserik musik. Föredrar du att skriva i jagform eller han/honform? – Det beror på om jag vill stå i skottlinjen själv eller vara fegare och mer allmängiltig, men oftast beror det på vad som rimmar bäst. Jag gillar rim. Hur väljer du ämne? – Jag lever ett liv och det finns många pågående

ämnen att plocka av. Dessutom har jag ganska bra minne och där finns det också många ämnen. Är det bra finns det inga tabun, tabut är väl att det inte får vara ointressant. Sedan måste man ju vara medveten om att man har medmänniskor, nära och kära, en mamma som inte uppskattar allt … Men det är musik, inte ett cv eller en självbiografi jag håller på med. Blir det alltid ”bäst” när man skriver personligt? – Jag vet inte, det är ju enkelt att skriva om sådant som man berörs av. Min regel är att jag ska förstå, veta hur det känns som jag skriver om. Måste en text betyda något?

– Nej, den kan bara låta bra, tycker jag. Hur ser skapandeprocessen ut för dig? – Det handlar om att ha lite tid och gärna lite lust. De gånger jag har det och inte är självmedveten brukar det sluta med att det finns en låt. Att skriva med andra är mer som att vara duktig i skolan eller bra på att ragga på krogen – man ska imponera och försöka få till lite sexig stämning. Dina tre favorittexter? – Oj, Kjell Höglunds Genesarets sjö, Ramones Pet Semetary*, Juice Leskinens Kaksoiselämää. *Text och musik: Dee Dee Ramone och Daniel Rey.

Rätt svar (från sidan 6): 1. Kerstin Perski 2. Savan Kotecha 3. Markus Krunegård 4. Anna Järvinen

STIM-MAGASINET 4-2012

på gång debatt

Sluta vackla om upphovsrätten! Vi befinner oss i

ett paradigmskifte. Nya strukturer växer fram – hela vårt sätt att se på vår omvärld håller på att transformeras. Den tekniska utvecklingen har medfört stora möjligheter såväl för upphovsmän som för användare. Alltmer konsumeras online. Marknaden, den legala och den illegala växer explosionsartat. Människors syn på konsumtion har förändrats och kraven på tillgänglighet ökar. Den illegala nedladdningen av musik är

på EU-nivå, både när det gäller att skapa en digital inre marknad och när det gäller främjande arbetet av Sverige internationellt. Inget är dock möjligt utan en fungerande upphovsrätt. Jag upplever att det här finns en politisk räddhågsenhet. Det duger inte att åka runt och träffa människor och företagare inom de kreativa näringarna och tala sig varm för upphovsrätt, när man i nästa sekund vacklar när man sitter i Bryssel eller möter väljare. Sverige rankas som världens mest

omfattande, men även betalningsviljan växer. 7 av 10 personer under 30 år var i juni månad beredda att betala för en streamingtjänst. Man vill dock att den ska vara lätt att använda och att det ska vara en rimlig prismodell. När nya affärsmodeller växer fram måste även politiken utvecklas. Vår uppgift är att se hur vi kan underlätta framväxten av nya affärsmodeller inom de kreativa näringarna. Vi måste även intensifiera arbetet

kreativa land, men hur många vill lägga tid och pengar på nyskapande och satsa på kreativa yrken om man inte styr över resultatet av sitt arbete? I en ny och föränderlig omvärld står också upphovsrätten inför stora utmaningar och moder niseringskrav, men lösningen ligger inte i en uppluckrad upphovsrätt. Det är dags att politiskt sätta ner foten och börja stå upp för upphovsrätten som idé! Olof Lavesson (M),

Riksdagsledamot i Näringsutskottet

Är du också politiker och skulle vilja debattera i Stim-magasinet? Skicka din debattartikel på högst 1 500 tecken till red@stim.se

Ivan da Silva

Prisjubel på musikförläggarnas egen gala På årets stora hyllningsgala till Sveriges låtskrivare var det personerna bakom musiken som stod i centrum. Musikförläggarnas prisgala på Berns salonger i Stockholm blev en succé för både inbjudna och arrangörer. Ivan da Silva

Eva Dahlgren och Efva Attling.

Vinnarna av Musikförläggarnas pris 2012: ÅRETS KOMPOSITÖR: Johanna Söderberg/Klara Söderberg (First Aid Kit) [Warner/Chappell Music Scandinavia] ÅRETS TEXTFÖRFATTARE: Laleh Pourkarim [Lost Army] 20

ÅRETS INTERNATIONELLA FRAMGÅNG: Tim ”Avicii” Bergling [EMI Music Publishing Scandinavia] ÅRETS LÅT: Euphoria, Peter Boström/Thomas G:son [Peermusic, G2 Songs/Warner/Chappell Music Scandinavia]

Andrea Tarrodi

Noonie Bao

ÅRETS GENOMBROTT: Johanna Söderberg och Klara Söderberg (First Aid Kit) [Warner/Chappell Music Scandinavia] ÅRETS KONSTMUSIKPRIS – stor ensemble/opera: Anders Eliasson Einsame Fahrt, konsert för violin och orkester [Gehrmans Musikförlag] ÅRETS KONSTMUSIKPRIS – kammarmusik/mindre ensemble: Andrea Tarrodi Empíreo, för stråkkvintett, harpa och slagverk [Edition Tarrodi]

ÅRETS MEST SPELADE LÅT (skriven till minst 50 procent av svenska upphovsmän): Välkommen in, Christian Walz/ Veronica Maggio/Paloma Faith/ Patrik Berggren [Manus, Universal Music Publishing, Lateral Mgmt/Kobalt Music] ÅRETS HEDERSPRIS: Eva Dahlgren MUSIKFÖRLÄGGARNAS STIPENDIUM 2012: Noonie Bao [EMI Music Publishing Scandinavia]

STIM-MAGASINET 4-2012

monds med Stephen Sim under kvällen. e ad el sp band

fråga experten Eva Botmar jobbar på stims Medlems/ Förlagsservice

med Stims vice vd Eva Modin mångupphovsmannen och rs. sysslaren Bengt Palme

Björn Billgren och Johan Lagerlöf från X5 tillsammans med Gary Alderson från Stim.

På plats i nya Stimhuset Ett musikens eget hus i Stockholm – så beskrev Stims ordförande Kjell-Åke Hamrén det nya huset på Hornsgatan 103. I november invigdes Stimhuset med musik, mingel och fest.

Carsten är ny vd för ICE

Carsten Drachmann

STIM-MAGASINET 4-2012

Carsten Drachmann har tillträtt som ny vd för ICE, vars uppgift är att administrera de enorma datavolymer som krävs för att Stim ska kunna betala ut den ekonomiska ersättningen till musikskapare och musikförlag. – En av hörnstenarna i Stims strategi för framtiden är internationella samarbetsprojekt som förenklar och förbättrar den service vi ger våra medlemmar. ICE är ett sådant projekt, och jag är övertygad om att Carsten Drachmann är rätt person att leda ICE, säger Stims vd Kenth Muldin. ICE är ett dotterbolag till Stim och den brittiska motsvarigheten PRS for Music.

Karina Ljungdahl

Maria Sundqvist och Hanna Snickars från Stims finansavdelning.

Om en av upphovsmännen fattas på verket gör du en ny verkanmälan där samtliga upphovsmän står med. Efter två till tre arbetsdagar ska du kunna se din nya verkanmälan på ”Mina sidor” på stim. se. Skicka då ett mejl till medlem@stim. se och ange verknummer och titel på det rätta verket, samt verknummer och titel på det verk som du vill att vi ska ta bort. Om speltiden på ett anmält verk har ändrats behöver man oftast inte anmäla in det, eftersom man alltid får ersättning efter hur lång låten är när den framförs, och inte efter vad som står i vårt register. Vill du ändå göra en ändring av speltiden, eller rätta till namnet på ett verk (på grund av felstavning eller liknande), så kan du mejla medlem@stim.se så hjälper vi dig att ordna det.

Varför står det ”Verkanmälan saknas” efter några av mina verk? Om vi har fått in information om att ett verk har spelats någonstans, men det inte finns registrerat hos oss, läggs verktiteln upp på detta sätt. Namnet på verket har då lagts in i din verklista, men eftersom vi inte vet säkert att verket är ditt, måste du göra en verkanmälan för att vi ska kunna veta att det verkligen är ditt. Mejla till medlem@stim.se och meddela oss om det inte är ditt verk.

Varför står det ”Verket är registrerat och uppdateras vid eventuell utbetalning”?

Så blir det när ett verk som du har anmält in ser ut att kunna vara samma som ett tidigare anmält verk. Det kan vara en stavning eller en liknande titel som signalerar att det kan röra sig om ett och samma verk. När verket blir aktuellt för utbetalning kontrollerar och uppdaterar vi det så att allt blir i sin ordning. Meddelandet ”Verk är registrerat och uppdateras vid eventuell utbetalning” försvinner när det har gjorts.

Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se 21

evelina carborn

Hur rättar man information på ett verk som man redan har anmält in?

på gång stim music expo:

En dag med musikmagi ”Utsålt!” på skyltar utanför Rival i Stockholm mötte besökarna till årets stora musikbranschträff Stim Music Expo. Och det var inte så konstigt – med en rad tunga namn var årets startfält kanske det starkaste någonsin. Fotografer: Rickard Eriksson och Evelina Carborn

Johan ”Shellback” Schuster fick Platinagitarren.

Oskar Linnros berättade storyn bakom Från och med Du.

För fjärde året i rad bjöd Stim in till Stim Music Expo.

Politiker debatterar musikbranschen.

Thomas G:son medverkade i Förlagspanelen.

Leif Pagrotsky, ledamot i Stims styrelse, minglade med vd Kenth Muldin. 22

Hitmakaren Samu Haber tillsammans med moderatorn Petra Markgren-Wangler.

Debbie Rose från musikförlaget Shapiro Bernstein i USA. STIM-MAGASINET 4-2012

frågvist daniel gilbert Ålder: 38. Bor: Majorna i Göteborg. Favoritinstrument: Pedalsteel. Smeknamn: ”Hurricane” efter orkanen Gilbert. Har spelat med bland andra: Broder Daniel, Håkan Hellström, Augustifamiljen, Fiesta, The Junior, Love Kills, Theodor Jensen. Antal verk hos Stim: 70.

” Texterna är det som värker mest” Med ett förflutet i Broder

Daniel och många år som Håkan Hellströms högra hand har Daniel Gilbert levt ett liv med musik. Med ett nytt tankesätt kring sitt skapande lägger han i höst sista handen vid sin andra soloskiva.

STIM-MAGASINET 4-2012

av ett klipp- och klistrasystem, där jag skriver ner starka fraser eller meningar som jag sedan fogar samman där de passar bäst. Du verkar inte så intresserad av en solokarriär. Varför? – Karriärstänkande och musik är ju enligt mig egentligen totalt oförenliga! För mig är musik en konstform, inte ett jobb. Tyvärr så har jag ju inget egentligt alternativ till musiken yrkesmässigt. Eftersom jag har hållit på och harvat med alla dessa band så har jag ju försummat alla andra tänkbara utbildningsmöjligheter, och på den vägen är det. Vilka artister inspireras du av, och hur? – Den listan kan göras oändlig. Neil Young lärde jag känna i

högstadiet och han har följt mig sedan dess. Hans otroliga känsla att uppbringa skönhet och skörhet i oljud och lätt skevhet är för mig den största inspirationen. Jag är även väldigt fascinerad av 60- och 70-talssoul och outlaw country också. Jag håller Singer of Sad Songs med Waylon Jennings som ett av de bästa albumen någonsin. Vilken låt önskar du att du hade skrivit? – Cycles med Frank Sinatra är en låt som har allt. Den är så otroligt vacker, uppgiven och livshyllande på samma gång, efter en sådan låt kan man skaffa sig ett vanligt jobb och vara nöjd. björn owen johansson

nicke johansson

Vad har hänt musikaliskt sedan din första soloskiva för tre år sedan? – Då såg jag mer mitt låtskrivande som en känslomässig ventil och satte väl egentligen ingen direkt tilltro till det. Nu skriver jag med en presumtiv lyssnare i åtanke. Jag vet inte om det är till någon fördel dock. Var hittar du din inspiration? – Jag är en stor konsument av musik och gräver ofta ner mig i en artist eller genre och tar in influen-

ser. Detta filtrerar jag genom mitt sargade intellekt och min blå själ tills det kommer ut något. Hur, var och när skriver du musik? – Arbetsdisciplin har aldrig varit min starka sida, jag kan liksom inte sätta mig ned och skriva en låt mellan nio och fem utan det måste komma av sig självt. Oftast så börjar det med en ackordföljd på gitarren i tevesoffan som ändras och spelas i all oändlighet. Eller tills min familj inte orkar höra den längre. – Texterna är det som värker mest. Låtarna måste nästan alltid vara helt färdiginspelade och sedan går jag och lyssnar på dem i min telefon tills något dimper ned i hjärnan. Jag använder mig

POSTTIDNING B Avs채ndare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm

Vi samlar in och delar ut dina st책lar! Saknar du SAMI-pengar? Vi saknar inspelningslistor! Utan musiken tystnar Sverige!

L채s mer p책 sami.se/pengar