Starka Marksten på trafikytor by Starka Betong

P R OJ E K T E R I N G O C H BYG G A N D E M E D

MARKSTEN PÅ TRAFIKYTOR

UNI-COLOC

MARKSTEN SOM BELÄGGNING PÅ TRAFIKYTOR Det är välkänt att marksten i betong är en bra beläggning på trafikytor. Mindre känt är att den enskilda stenens utformning och tjocklek har avgörande betydelse för beläggningens funktion och livslängd.

Flera av varandra oberoende undersökningar och praktiska erfarenheter från hela världen pekar på att marksten med s.k. allsidig låsverkan har en mycket god förmåga att ta upp och sprida ut de stora laster och krafter som dagens bilar, lastbilar och bussar ger upphov till.

T E K N I S K D ATA

Låssten med allsidig låsning.

BYG G MÅTT:

225x225 M M

TJ OCK LE K:

8 0 mm • 100 mm

VI KT/ KVM:

172 kg • 23 0 kg

TRAFI K K LAS S:

ALLSIDIG LÅSVERK AN - SÅ HÄR FUNK AR DET

Bilderna nedan visar Uni-Optiloc, en av våra markstenar med allsidig låsverkan. Bildtexten förklarar funktionen hos en äkta låssten och de fördelar den har framför vanliga markstenar.

Allsidig låsverkan uppnås genom att stenarna har kraftiga låsklackar på alla sidor som griper in i varandra och skapar ett stadigt ankarförband med mycket bra lastspridning (bild 1 och 2).

KVM / PALL CA:

8,1 M² • 6,3 M²

M OD U LMÅTT:

1125x787,5 mm

När fogsanden kommit på plats döljs låsklackarna helt. Resultatet blir en markstensyta som passar in också i estetiskt krävande innerstadsmiljöer samtidigt som den klarar stora belastningar (bild 3).

LÄGGNINGSMÖNSTER OCH ANVÄNDNING

Skala 1:20 1

Kraftiga klackar på alla sidor griper tag i varandra...

2 ...och bildar ett stadigt ankarförband.

Skala 1:10

4 • 5

Genom sin form med oregelbundna sidor i kombination med stenens vinkelform, kan Uni-Coloc maskinläggas med paketen kant i kant. Genom att lägga Uni-Coloc som alternativ 2 visar (varannan rad börjar med handläggning) eliminerar man risken för att genomgående fogar i körriktningen ska orsaka skador. Uni-Coloc är den sten i vårt sortiment som bäst kan ta upp de krafter som tung trafik genererar och bör därför användas där belastningarna är som störst.

Den färdiga ytan med fogsandfyllda fogar.

Färdriktning

�

Stenens L-form i kombination med kraftiga låsklackar på alla sidor gör att laster tas upp av flera stenar. Risken för att vridkrafter ska tippa och skada enskilda stenar minskar. Stenens tjocklek och en fylld fog är också av stor vikt för en fungerande beläggning.

Dynamiska krafter, rörelser i längsled av trafik, tas upp som rotationskrafter. Om krafter kan tas upp av tjocka intilliggande stenar minskar påkänningen på underliggande lager, vilket minskar risken för deformationer.

Färdriktning

1. Maskinläggning med paketen kant i kant. Ytan får genomgående linjer, där man i ogynnsamma fall kan få förskjutningar. Ingen sten plockas bort.

2. Maskinläggning med paketen förskjutna en stenrad (varannan rad börjar med handläggning). Fördel: Inga genomgående fogar i körriktningen.

UNI-OPTILOC

UNI-ECOLOC

T E K N I S K D ATA

Låssten med allsidig låsning.

BYG G MÅTT:

26 0x26 0 M M

225x225 M M

TJ OCK LE K:

100 mm

TJ OCK LE K:

100 mm

VI KT/ KVM:

23 0 kg

VI KT/ KVM:

216 kg

TRAFI K K LAS S: KVM / PALL CA: M OD U LMÅTT:

Sk a l a 1 : 1 0

TRAFI K K LAS S: KVM / PALL CA:

6,2 M²

M OD U LMÅTT:

1170x78 0 mm

Skala 1:20

Skala 1:10

3 6,3 M² 1125x787,5 mm

LÄGGNINGSMÖNSTER OCH ANVÄNDNING

Uni-Optiloc är markstenen för mer estetiskt krävande miljöer som t.ex. innerstadens gator, busstråk m.m. Genom sin utformning med låsklackar på sidorna och vinkelform, kan Uni-Optiloc maskinläggas med paketen kant i kant, under förutsättning att ytan spänns in med stabila kantstöd satta i betong. Läggning enligt alternativ 2 är att föredra eftersom man då undviker genomgående fogar i färdriktningen. Uni-Optiloc kan genom sin utformning, med de sinnrika låsklackarna som ”göms” i fogen, på ett bra sätt ta upp laster från tung trafik.

Uni-Ecoloc har samma byggmått som Uni-Coloc. Även modulmåttet är desamma eftersom även de enskilda stenarna ligger orienterade på samma sätt på pallen. Härigenom kan Uni-Ecoloc även läggas på vissa delar av en Uni-Colocyta där det är lämpligt att låta dagvattnet infiltreras. Läs mer på nästa sida.

Skala 1:20

�

Färdriktning

�

1. Maskinläggning med paketen kant i kant. Ingen sten plockas bort.

Färdriktning

1. Maskinläggning med paketen kant i kant. Ingen sten plockas bort.

2. Maskinläggning med paketen förskjutna en stenrad (varannan rad börjar med handläggning). Fördel: Inga genomgående fogar i körriktningen.

DRÄNERANDE MARKBELÄGGNING Vattengenomsläppliga markstenssystem tar upp nederbörden på ytan och infiltrerar det ner genom konstruktionen. Vid användning av genomsläppliga markstenssystem måste två frågor besvaras: Var kan systemen användas, d.v.s. vilka förutsättningar måste uppfyllas? Hur ska konstruktionen se ut för att fungera på lång sikt?

ATT TÄNKA PÅ VID MASKINLÄGGNING

Den dränerande markbeläggningen har som uppgift att få regnvattnet att rinna ner genom beläggningen, ner till ett underliggande grovkornigt lager. Detta lager samlar sedan upp vattnet som en reservoar. Härifrån dräneras vattnet sakta ner i marken eller till ett dräneringssystem. Metoden bidrar till att mängden föroreningar i vattnet minskar eftersom vattnet filtreras och de farliga partiklarna fastnar i sättsanden.

Eftersom vatten skall kunna infiltreras genom överbyggnaden samtidigt som den är utsatt för belastning, kan inte traditionell vägbyggnadsteknik och ballastsammansättning användas. Enkelt uttryckt kan man säga att den ballast man använder är grövre än normalt och saknar de finare fraktionerna. Det finns ingen officiell, erkänd teknik för denna typ av överbyggnader, men på kontinenten har en konstruktions- och användningspraxis vuxit fram. Många av vår stadsmiljös trafikerade ytor är idag täckta med asfalt eller betong utan några förutsättningar för ett naturligt kretslopp där vattnet kan cirkulera. Detta är olyckligt eftersom de allra bästa förutsättningarna uppkommer när man kan åstadkomma en naturlig avrinning med naturliga ytor.

1. Mät leveransens modulmått och stäm av mot det nominella som använts vid projekteringen. 2. Kontrollera och fastställ startpunkt för läggning. 3. Sätt kantstöd på startsidan. Kantstöd för trafikytor ska vara av typ grävkantstöd och sättas i betong om inte dess

stabilitet kan garanteras på annat sätt. På kontinenten kompletteras det stabila kantstödet med rännstenar i dimen-

sionen 140x140x140mm. Dessa sätts också i betong varigenom man även minimerar risken för ogräsetablering.

4. Lägg ut eller mät upp provskift. Använd levererad moduls maxmått. Mät från startsidans kantsten. Fastställ mot

stående kantstens läge.

5. Sätt motsidans kantstöd. 6. Börja läggningen. Lägg ej för tätt. Fogen på ca 3 mm ger möjlighet till justering av linjerna under läggningen. Genom

FÖRUTSÄTTNINGAR N E D E R BÖ R D O C H AV R I N N I N G

FÖRDELAR

Enligt förekommande praxis i bl.a. Tyskland skall en ”dränerande” beläggning klara en beräknad regnintensitet av 270 l/sx Ha. Detta sägs motsvara ett lokalt 10-årsregn med 5 min. varaktighet.

• • • •

Det finns flera typer av ”dränstenar” avsedda för olika användningsområden, från gåytor till körytor upp till högst trafikklass 3. Då överskottsvatten vid t.ex. skyfall alltid skall kunna breddas av på ytan bör fallet vara minst 3 %.

ställs detta.

7. Sprid under läggningen kontinuerligt ut de enskilda stenarna till 3 mm fog överallt. 8. Grusa av och fogfyll efter hand som läggningen fortskrider. Undvik transport på icke fogfylld yta. Använd rekom

menderad fogsand, gärna Starkas, som har rätt sammansättning, är torr och förpackad i säck.

9. Kolla kontinuerligt att linjer och tänkta positioner hålls. Justera omgående vid avvikelse. 10. Innan beläggningen tas i drift rensopas den fogfyllda ytan varefter den packas med för använd stentjocklek avsedd

vibroplatta. Vibrering görs diagonalt mot löpfogar. Efter packning (2 överfarter) eftersandas ytan med fogsand ännu

en gång så att fogarna fylls helt. Låt kvarvarande fogsand ligga kvar på ytan. Under trafik komprimeras fogsanden

ytterligare och den kvarliggande fogsanden fyller upp den.

11. Under den första tiden, tills fogen blivit stabil, bör ytan hållas under uppsikt och fogsanden vid behov kompletteras.

Fogarna bör också kontrolleras vid vårstädningen av ytan liksom efter mycket kraftiga skyfall.

UNI-ECOLOC

• • • •

är en marksten med perkolationsöppningar och en allsidig låssten med samma byggmått som Uni-Coloc är avsedd att användas vid konstruktion av dränerande beläggningar. klarar trafiklast och kan användas på gator och planer upp till och med trafikklass 3. En beläggning med Uni-Ecoloc och rätt överbygg- nadsmaterial har en långsiktig dränerande förmåga på ca 300 l/sx Ha.

Passerande mŠngd, viktprocent ä

Regnvatten och ytavflöde anses som förorenade. Till skydd för mark och grundvatten får infiltration endast ske: • utanför vattenskyddsområden. • vid ett grundvattenavstånd på minst 2 m. • utan användning av vägsalt vintertid (mikrofloran som ”äter” föroreningar och tungmetaller tål inte salt).

att före läggningen mäta ut och ange vart femte lavs kommande läge (5 gånger modulbredden + ca 10 mm) säker

Passerande mŠngd, viktprocent ä

VA R K A N B E L ÄG G N I N G E N A N VÄ N DA S ?

Minskad belastning på avloppssystemet. Vattenbalansen/grundvattennivån i marken kan bibehållas. Bättre klimat genom att andelen avdunstat vatten ökar. Den bibehållna grundvattennivån gynnar mikroorganismer som kan oskadliggöra t.ex. de tungmetaller som infiltreras med regnvattnet.

100 90 80 70 60 50

0 0,125 0,25 0,075

0,5

8 16 Kornstorlek, mm

0,125 0,25 0,075

Sättsandskurva enligt Svensk Markbetong.

0,5

8 16 Kornstorlek, mm

ECOPREC

ECOPREC ÄR ETT UNIKT SYSTEM FÖR STARKA OCH TÄTA YTOR

Vissa ytor ska inte bara klara tung belastning utan även hindra vätskor från att tränga ner. Detta för att skydda grundvattnet eller för att undvika skador på underliggande lager. Lösningen har traditionellt varit kostsam. Starkas patenterade system Ecoprec består av marksten som installeras i en speciellt sammansatt Ecoprecmassa och en sammansatt och välgraderad fogsand. Markstensytan får en täthet på ~99 %. Systemet är väl beprövat såväl i Sverige som i Tyskland.

Ecoprec-massa

Ecoprec på Starkas lagergård

Kombinationen av Ecoprec-massa och marksten ger en jämn, tät och estetiskt tilltalande markstensyta med en högre E-modul. För riktigt tuffa miljöer som hamnar, omlastningsterminaler, deponianläggningar, flygplatser o.dyl. används Ecoprec med fördel ihop med AG- och CGunderlag där betongstenen med sin överlägsna slitagestyrka arbetar ihop med underlaget för att ta upp de extrema belastningarna det är tal om på denna typ av ytor. Ecoprec fungerar, förutom som slityta, som en garant att vatten INTE kommer ner under stenen och fastnar utan att komma ner i överbyggnaden, ett tillstånd som i värsta fall kan leda till haveri. Installationen kan göras med vanlig utrustning och är inte känslig för vatten eller temperaturskillnader. Lösningen blir avsevärt billigare än en traditionell platsgjuten konstruktion. Det är möjligt att i efterhand gå ner i ytan vid exempelvis ombyggnad.

Bussyta med Uni-Coloc och Ecoprec, Lund

Ecoprec är utvecklat i ett europeiskt projekt sponsrat av EU, med deltagare från fem europeiska länder och med en budget på 7 miljoner SEK, under åren 1997-2001. Ecoprec ha numera lagts på flera hundra tusen kvadratmeter i Sverige, Danmark, Tyskland och Norge. Erfarenheter från stora delar av världen visar att Betongsten på denna typ av ytor är ett kostnadseffektivt alternativ till exempelvis asfalt. Ecoprec är ett system för att åstadkomma en markstensyta med låg permeabilitet. Det vill säga inget, eller mycket lite vatten, skall tränga ner i marken. Ecoprecsystemet består av ”ecoprec-massa”, Starka betongsten och speciellt graderad och framtagen fogsand. Den har en speciell sammansättning och installationen görs enligt vissa rutiner. Efter fogning med rätt fogsand och komprimering av beläggningen, uppnås en täthet av ~99 %. Ecoprec-massan är hård men också flexibel, där tätheten tilltar med belastningen. Metoden är skyddad enligt europeisk patentansökan nr EP 229 168 A1. Stabilitet och täthet • Samma eller t.o.m. högre stabilitet jämfört med vanliga markstensytor. • < 5% infiltration. Enligt Danska krav är en yta tät som har < 10 % infiltration. Asfalt har 10-15 %. • Större E-modul än traditionell överbyggnad, eftersom Ecoprecmassan har en bättre lastfördelande förmåga.

Installation med Ecoprec och Uni-Coloc på Ramneskogs återvinningsstation för byggavfall i Malmö. ”Vi har alltid satt miljön i första rummet och då vi skulle anlägga ett tätskikt för att uppfylla kraven i vårt tillstånd från tillsynsmyndigheten ansågs Ecoprec, i samråd med Miljöförvaltningen och entreprenören, vara den bästa lösningen”, säger VD Mats Ramneskog.

Ekonomi • Enkel installation med vanlig utrustning och efter kort utbildning. • Något dyrare än normal markstensbeläggning, men mycket billigare än platsgjutna konstruktioner. • Det är lätt att gå ner i ytan och göra ev. reparationer. Fördelar vid installation • Processen är ej känslig för vatten under installationen, vilket vanlig markstensinstallation är. • Den är ej heller känslig för klimatvariationer. • Man kan gå på sättsanden under installationen.

PLATTOR OCH MARKSTEN AV BETONG Följande sidor hämtade ur Beläggning med plattor och marksten av betong (2002 Svensk Markbetong).

Plattor och stenar på mark är beläggningar med lång tradition. Gator i Europa har belagts med olika typer av sten och tegel sedan medeltiden. 1926 användes marksten av betong för första gången på en vägsträcka i Sverige. Det var en 90 mm tjock rektangulär betongsten som lades på en delsträcka av Lundavägen mellan Malmö och Lund, en av den tidens mest trafikerade vägar. På 1930-talet utvecklades betongstensbeläggningarna i Tyskland i större skala och därefter ökade nyttjandet av marksten i bl.a. Holland explosionsartat. Plattor har i stor omfattning använts i Sverige sedan 1950-talet medan marksten etablerades i större omfattning ca 20 år senare. ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Plattor och marksten av betong har många fördelar jämfört med andra beläggningstyper. Förutom goda tekniska egenskaper som hög slitstyrka och god beständighet, ges genom markstenarnas och plattornas utbud av former, färger och mönster stora möjligheter till orienterbarhet och tydlighet i komplicerade gatumiljöer, men även till formgivning av gatans estetik och gestaltning. I linje med den så kallade nollvisionen går inriktningen i Sverige mot sänkta hastigheter i tätort. Ett systematiskt och konsekvent arbete med mönster och färg gör att trafikanterna känner igen sig och kan lägga sig till med ”rätt” beteende. Större tydlighet leder till ökad orienterbarhet och en medvetenhet hos trafikanterna, vilket är önskvärt i blandtrafiksystem. Markbetongbeläggningens fogar gör dessutom att bilförare upplever svaga

vibrationer som bidrar till större uppmärksamhet och lägre hastighet.

SS-EN 1338 Betongmarksten, SS-EN 1339 Betongmarkplattor, SS-EN 1340 Kantstöd av betong.

Marksten nyttjas vanligtvis på körytor med hastigheter upp till 50 km/h på industriytor och de används med fördel även på gångfartsgator, 30-gator och 50/30-gator. Beläggningen inbjuder då inte till höga hastigheter, utan talar om för bilisterna att de befinner sig i gångtrafikanternas miljö. Markstenens färger och skilda mönster kan förtydliga hastighetsförändringar och ge bilister tydliga signaler om att ta större hänsyn till gående och cyklister. Plattor av betong är ett naturligt val på park- och torganläggningar, samt på vägar med ringa eller ingen fordonstrafik. Plattor ger även en kompletterande estetisk möjlighet med varierande ytstrukturer. Det är även möjligt att blanda plattor, med sitt större format, och marksten, som bättre klarar högre trafikbelastningar.

Definition av marksten enligt SS-EN 1338: • största längden dividerad med tjockleken ≤ 4 • på ett avstånd av 50 mm från kant, får ingen tvärsektion ha ett hori- sontellt mått mindre än 50 mm Definition av plattor enligt SS-EN 1339: • största längd dividerad med dess tjocklek > 4 • största längd ≤ 1 m

En halvelastisk beläggning kombinerar de fördelar som en styv beläggning ger i form av en god förmåga till lastspridning med den elastiska beläggningens flexibilitet.

EGENSKAPER

Standard för markbeläggningsprodukter:

Det vanligaste formatet för plattor är 350x350 mm. Det finns tjocklekar från 50 mm och uppåt. Plattor kan ha varierande ytstruktur, t.ex. släta, eller strukturerade. Trafikklassning av marksten och plattor. Starka har trafikklassat varje produkt utifrån produktens specifika egenskaper. Förmågan att klara belastningar beror på: • format (längd, bredd, tjocklek) • form (längd/breddförhållande) • hållfasthet Den bedöms även utifrån:

Användningen av plattor på fordonstrafikerade ytor, inklusive GC-vägar, bör dock ske först efter samråd med oss och i enlighet med denna skrift.

En markbetongbeläggning kan tekniskt beskrivas som en halvelastisk beläggning eftersom den är både styv och elastisk. Till skillnad från asfalt består markbetongbeläggningen av styva enheter som är förbundna med varandra av elastiska fogar av sand. Beläggningen har lång livslängd, precis som betong i allmänhet.

Markstenars och plattors kvalitet kontrolleras genom provning av bl.a. hållfasthet, frostresistens och nötningsmotstånd. Dessutom ställs det krav avseende mått och formavvikelser.

För att erhålla en god lastspridande funktion är det avgörande att fogarna är väl fyllda med fogsand. Denna möjliggör samverkan mellan stenarna och gör så att lasten fördelas över en större yta.

• typ av läggningsmönster • välfyllda fogar

Exempel på de olika typer av låsstenar som Starka tillhandahåller

Projektören har genom trafikklassningen tillgång till ett enkelt och användarvänligt system. Markstenens och plattans format har betydelse för beläggningens stabilitet och lastfördelande egenskaper. En tjockare sten med mindre horisontell utbredning klarar bättre av horisontella krafter och används därför på trafikerade ytor.

Uni-Coloc

Ytor där tunga fordon bromsar, accelererar eller vrider hjulen, som t.ex. korsningar, busshållplatser och vändzoner, utsätts för extra höga påkänningar. Här är packning, låsning och säkerställd dränering speciellt viktigt. Beläggningen förutsätts även ”låsas in” genom att följande faktorer uppfylls: • stabila kantstöd • läggningsmönster • markstenens/plattans tjocklek och form • välfyllda fogar

Uni-Optiloc

Dynamiska krafter, rörelser i längsled av trafik, tas upp som rotationskrafter. Om krafter kan tas upp av tjocka intilliggande stenar/ plattor minskar påkänningen i underliggande lager, vilket minskar risken för deformationer.

PROJEKTERING OCH DIMENSIONERING Det är projektören som dimensionerar överbyggnaden och väljer lämplig marksten eller platta med hänsyn till trafikbelastning.

TERRASS

BÄRLAGER

FOGSAND

Terrassen är gränsytan mellan överbyggnaden och de i huvudsak naturliga jord- och bergmassorna inom schakt- respektive fyllnadsområdet. Ett materialskiljande lager av geotextil ska användas om det finns risk för materialvandring.

Markbetongöverbyggnadens konstruktion följer en traditionell väguppbyggnad, med förstärkningslager och ett obundet bärlager.

FÖRSTÄRKNINGSLAGER

Normalt ska obundna bärlager eftersträvas och dimensioneringen i detta kapitel behandlar endast obundna bärlager. Om bundna bärlager används, t.ex. om det förekommer mycket stora trafiklaster, måste dräneringen av bärlagerytan vara säkerställd.

Fogen är en väsentlig del av beläggningen och det är viktigt att fogen är fylld under hela brukstiden för att beläggningen inte ska bli instabil. Komplettering av fogsand ska ske vid behov och fordras ofta vid något tillfälle under det första halvåret. Fogen ska vara ca 3 mm bred.

Bärlagret ska ha en plan överyta och vara packat enligt Anläggnings AMA 10/TK VÄG.

Fogsanden ska bestå av korn från bergarter som inte vittrar och ha en kontinuerlig gradering. Torr fogsand eftersträvas vid fogningen då den lättare tränger ner i fogen.

Slitlagret utgörs av en bädd av sättsand och ovanpå den marksten eller plattor. Detta kapitel behandlar övergripande markbetongbeläggningens uppbyggnad och innehåller anvisningar för projekteringen. För upprättande av arbetsbeskrivningar används lämpligen Anläggnings AMA 10 med tillhörande råd och anvisningar (RA 10 Anläggning). Arkitekt- och ingenjörsföretagen har i samarbete med Byggsektorns Kretsloppsråd gett ut publikationen Miljöanpassad projektering (1997). Där påpekas bl.a. vikten av att livscykelkostnader beaktas. Uppbyggnad av överbyggnaden. Överbyggnadens olika delar är förstärkningslager, bärlager och beläggning. Överbyggnaden vilar på terrassen. Beläggningen består av sättsand och marksten/plattor av betong. Fogarna mellan markstenarna/plattorna ska fyllas med fogsand.

Förstärkningslagret vilar på terrassen. Det ska vara jämntjockt och packat enligt Anläggnings AMA 10/TK VÄG. Den valda beläggningens lutning gäller även här. I förstärkningslagret kan återvunnen krossad betong användas. Kornstorleksfördelningen ska uppfylla kraven enligt Anläggnings AMA 10/TK VÄG. Förstärkningslagrets tjocklek bestäms av den dimensionering som görs.

Kornstorleksfördelningen ska uppfylla kraven enligt Anläggnings AMA 10/ TK VÄG. SÄTTSAND

Detaljerade uppgifter om gradering av fogsand finns i Anläggnings AMA 10.

Sättsanden utgör underlaget (bädden) för stenen eller plattan och ska bestå av ett 30 mm jämntjockt lager. Sättsanden ska bestå av korn från bergarter som inte vittrar och ha en kontinuerlig gradering.

Överbyggnadens trafikklass väljs med hjälp av tabell 4.5 så att tillåtet antal standardaxlar är större eller lika med beräknat ekvivalent antal standardaxlar.

Den tekniska utvecklingen sker kontinuerligt och användning av grövre fraktioner för sättsand förekommer. Goda erfarenheter med fraktionen 0–12 mm (välgraderat) har erhållits vid t.ex. busshållplatser. Detaljerade uppgifter om gradering av sättsand finns i Anläggnings AMA 10.

Trafikklass 0 motsvarar en trafikyta med ytterst lite tung trafik, bara enstaka tunga fordon per dygn, t.ex. en gångfartsgata. För vägar som trafikeras av enstaka fordon med axellast mindre eller lika med 8 ton, t.ex. GC-vägar, används kolumn GC i tabell 4.6. GC-vägar som trafikeras av enstaka tunga fordon med axellast större än 8 ton, dimensioneras enligt trafikklass 0. För markstensbeläggningar i trafikklass 5, 6 och 7 vänligen kontakta Starka.

PROJEKTERING OCH DIMENSIONERING Fortsättning

Konstruktiv utformning – Marksten Den konstruktiva utformningen bör vägtekniskt utföras enligt TK VÄG C3.2. För dimensionering av markstensöverbyggnader gäller specifika sakuppgifter enligt nedan. Arbetsgång För dimensionering kan följande dimensioneringsgång med fördel användas. Punkt 1–6 gäller dimensionering m.h.t. bärighet.

6. Om okrossat material ska användas istället för krossat material ska förstärkningslagrets tjocklek justeras enligt tabell 4.8. Även återvunnen krossad betong kan användas som förstärkningslager och likställs normalt med krossat stenmaterial. Underlag och förutsättningar för justering av förstärkningslagrets tjocklek när krossat material används återfinns bl.a. i KTH Rapport 67 (2002) och i VTI Notat 67-1999.

I områden där dimensionering m.h.t. tjällyftning normalt sker, ska detta även göras för markstensöverbyggnader. Punkt 7–8 gäller dimensionering m.h.t. tjällyftning.

7. Bestäm tjälfarlighetsklass enligt tabell 4.3 och klimatzon. 8. Kontrollera den totala överbyggnadstjockleken m.h.t. tjällyftning enligt tabell 4.9. 9. Överbyggnadstjocklek har nu räknats fram m. h.t. bärighet (punkt 1–6) och m.h.t. tjällyftning (punkt 7–8). Största tjocklek är dimensionerande och ska väljas.

1. Bestäm trafikmängd enligt formel 4.4, vilket i sin tur ger trafikklass enligt tabell 4.5. 2. Fastställ materialtyp i terrassen enligt tabell 4.2. 3. Överbyggnadens och de olika materiallagrens tjocklek framgår av tabell 4.6.

Källa: ATB VÄG

4. Trafikklassen ger också det ingångsvärde som möjliggör val av marksten m.h.t. format (längd, bredd, tjocklek) och form. Detta har tillsammans med läggningsmönstret betydelse för beläggningens stabilitet och lastfördelande egenskaper. 5. Överbyggnadstjockleken är i tabell 4.6 beräknad med en 80 mm tjock marksten för trafikklass 0 till 4 och 60 mm för GC-väg. Om en annan tjocklek används ska den totala överbyggnadstjockleken justeras enligt tabell 4.7. Om t.ex. en 60 mm tjock sten används för trafikklass 1, ska förstärkningslagrets tjocklek ökas med 50 mm. Om däremot en 100 mm tjock sten används, kan förstärkningslagrets tjocklek minskas med 35 mm.

Källa: ATB VÄG

Fortsättning

Vanligtvis används tjocklekarna 60 mm för GC-väg, 80 mm för trafikklass 0–3 samt 100 mm för trafikklass 2–4. Eventuell justering av förstärkningslagrets tjocklek m.h.t. produktens tjocklek sker enligt tabell 4.7. Om beräknad tjocklek på förstärkningslagret understiger 200 mm utgår det och ersätts med bärlagermaterial så att rätt total tjocklek uppnås. Om bärlager används ska detta alltid vara minst 80 mm. Om obundet bärlager används i trafikklass G, utgör detta lager hela överbyggnaden.

Källa: Markstensbeläggningars bärförmåga. Teknisk rapport, KTH, 1999

Överbyggnad med plattor dimensioneras enligt illustrationen nedan och tabellerna 4.11–4.13.

Källa: Markstensbeläggningars bärförmåga. Teknisk rapport, KTH, 1999

Konstruktiv utformning – Plattor. Dimensioneringen av plattläggningar baseras i hög grad på plattornas form och hållfasthet samt enstaka överlaster. Vid högre trafikbelastning har även den ackumulerade belastningen betydelse. Enstaka överlaster utgörs av tunga fordon på lågt trafikerade ytor, som annars endast är avsedda för gångoch cykeltrafik samt lättare fordon. Ackumulerad last utgörs av upprepad normal trafikering.

Indelning i trafikklasser görs alltid översiktligt enligt tabell 4.10 för klasserna G och GC, men kan göras detaljerat för trafikklasserna 0 och 1 enligt formel 4.4. I detta fall beräknas trafiklasten som ekvivalent antal standardaxlar under avsedd teknisk livslängd för respektive körfält.

Källa: Tekniskt PM, SCC

Källa: Markstensbeläggningars bärförmåga. Teknisk rapport, KTH, 1999

Om beräknad förstärkningslagertjocklek understiger 200 mm utgår det och ersätts med bärlagermaterial så att rätt total tjocklek uppnås. Om bärlager används ska detta alltid vara minst 80 mm. Om obundet bärlager används i trafikklass G, utgör detta lager hela överbyggnaden.

Källa: Tekniskt PM, SCC

Indelningen i trafikklasser görs med utgångspunkt från trafikbelastning. De fyra trafikklasser som täcks in under plattanvändning definieras i tabell 4.5.

Källa: Tekniskt PM, SCC

PROJEKTERING OCH DIMENSIONERING

TRAFIKKLASSER

Fortsättning

Dimensionering av en trafikytas överbyggnad görs utifrån förväntad trafikbelastning under dess livslängd. TK Väg och Väg 94 använder det fiktiva begreppet ”standardaxel” för denna beräkning och detta ger konstruktionen dess ”trafikklass”.

TK VÄG

Trafikklassen tillsammans med klimat och geologi bestämmer sedan överbyggnadens utformning och val av markbetongbeläggning. För mer information om dimensionering, hänvisar vi till Beläggning med plattor och marksten av betong, som kan beställas på vår hemsida, www.starka.se. Här finns också beräkningsprogrammet för korrekt överbyggnadsdimensionering.

Starkas

TK VÄG

Marksten används på gång-/cykelväg, 30-gator och 50/30-gator. Plattor kan användas på ytor utan eller med mycket lite fordonstrafik. På sidan 142 hittar du en förteckning över samtliga markprodukter från Starka, indelade efter trafikklass. Klassningen bygger på erfarenhet var det är lämpligt att använda olika produkter och där de ger en långsiktigt hållbar och fungerande yta.

Fordonstyp 1: Lätt renhållningsfordon eller redskapsbärare (vikt max 1,5 ton).

Fordonstyp 2: Lätt varutransport (axellast max 8 ton).

Önskar du ytterligare information om våra produkter och deras trafikklasser är du alltid välkommen att höra av dig till oss på telefon, 044-20 25 00 eller via e-post, info@starka.se Fordonstyp 3: Tyngre service- och varutransportfordon (axellast max 10 ton).

Källa: Markstensbeläggningars bärförmåga. Teknisk rapport, KTH, 1999

LÄGGNINGSMÖNSTER På gångvägar där i princip inga tunga belastningar förekommer, kan plattor läggas utan förskjutna fogar. Kommer t.ex. tyngre rengöringsfordon att belasta ytan ska fogarna vara förskjutna. Förutom den enskilda stenens egenskaper har även läggningsmönstret betydelse för beläggningens lastupptagande förmåga. Om rektangulära markstenar används på körbara ytor ska fogarna vara förskjutna. Vid rak läggning ska trafikering över ytan ske tvärgående. Det mest fördelaktiga mönstret med rektangulär sten, med hänsyn till

lastupptagande förmåga, är ett fiskbensmönster helst lagt diagonalt mot trafikriktningen. Där tunga fordon bromsar, accelererar eller vrider hjulen bör förutom ett lämpligt läggningsmönster, även stabila kantstöd användas. Markstenens tjocklek och form ska då också beaktas.

UTFÖRANDE Utförande ska ske enligt projektörens anvisningar. Generella krav på material, packning, lutningar, toleranser, utspetsning m.m. finns angivna i Anläggnings AMA 10 samt i TK VÄG. Kraven på markbeläggningar är beroende av belastningstyp. Beläggningen ”låses in” genom följande åtgärder: stabila kantstöd, lämpliga läggningsmönster och välfyllda fogar.

Marksten

Ca tjänstevikt

Tjocklek på sten

130 kg

170–200 kg

ÖVERBYGGNADEN

Plattor

trafikriktning

Förstärkningslagret vilar på terrassen och ska vara jämntjockt. Bärlagret i en markbetongöverbyggnad ska som regel vara obundet. Behöver bärlagrets överyta finjusteras för att minimera materialvandring, men ej förhindra dränering, ska det ske med finmaterial, fraktion 0–16 mm. Dock får mängden finmaterial ej överstiga bärlagrets mängd av finmaterial.

Marksten och plattor ska läggas i 30 mm sättsand. Sättsanden dras av och packas lätt med vibrerande maskin, en överfart. Om sättsand läggs med asfaltläggare behöver inte packning ske eftersom viss vibrering sker vid läggningen.

trafikriktning

Runt brunnar sker noggrann packning för att undvika lokala sättningar. Ett sätt att ytterligare förhindra sättningar är understoppning med AG (asfaltgrus).

200–600 kg

Marksten och plattor ska läggas med en fog, ca 3 mm bred, och justeras in. Bärigheten i den färdiga beläggningen är beroende av en fogbredd motsvarande minst 2 mm och störst 4 mm. Ytan kan komma att belastas av arbetsfordon under arbetets gång och därför ska fogarna fyllas med fogsand omgående och kontinuerligt under arbetets framskridande.

Efter färdig läggning ska ytan rensopas helt och därefter packas lätt med vibratorplatta eller liknande packningsmaskin. Vibratorplattan bör vara försedd med gummiduk. Vibrerande vält ska ej användas. Beläggning med tunnare plattor

(≤ 60mm) bör ej packas med maskiner. Vibrering ska utföras vinkelrätt eller diagonalt mot löpfogar. Lämpliga maskiner vid vibrering av beläggningen, m.h.t. dess tjocklek, är: • 60 mm sten – vibreringsmaskiner med en tjänstevikt på ca 130 kg och centrifugalkraft på ca 18–20 kN. • 80 mm sten – vibreringsmaskiner med en tjänstevikt på ca 170–200 kg och centrifugalkraft på ca 20–30 kN. • 100 mm sten och mer – vibrerings maskiner med en tjänstevikt på 200–600 kg och centrifugalkraft på ca 30–60 kN. Efter packning av beläggningen ska hela ytan eftersandas så att fogarna helt fylls med sand. Fogen är en väsentlig del av beläggningen och det är viktigt att fogen sedan är fylld under hela brukstiden för att beläggningen ska bibehålla stabiliteten. Kontroll av jämnheten i längs- och tvärled sker lämpligen med 3 m rätskiva enligt anvisningar i Anläggnings AMA 10/TK VÄG.

Rätt utfört

Fel utfört trafikriktning

trafikriktning

Efter avslutad vibrering eftersandas beläggningen rikligt.

Ett ojämnt eller för tjockt sättsandslager ska alltid undvikas då det oftast ger sättningar eller spårbildningar efter relativt kort tids belastning.

UTFÖRANDE Kantstöd, förankring Vid tungt belastade ytor ska kantstöden vara väl förankrade, satta i betong (K20) på alla sidor om beläggningen. Kantstödet och närliggande ytor bör läggas så att de underlättar vattenavrinning. För god vattenavrinning behövs en lutning större än 2,5 %. Se även Anläggnings AMA 10

Vid lättare belastning kan yttersta raden i en beläggning istället bestå av ett block, en platta eller en större marksten. För att minska risken för att den yttersta stenen eller plattan blir instabil bör även den sättas i betong eller cementbundet grus.

ATT TÄNKA PÅ: Väl förankrade kantstöd

En inspänd beläggning med väl fyllda 3 mm fogar eliminerar risken för att skador ska uppstå när beläggningen utsätts för trafiklaster. Lutning > 2,5%

En effektiv vattenavrinning minskar risken för att kvarstående vatten i konstruktionen försämrar dess bärighet. Hela överbyggnaden utförs med ett fall på mer än 2,5 procent och avrinning ordnas mot lågpunkter i form av brunnar, dräneringar, diken m.m. Hela ytan ska vara inspänd Inga småbitar, alltid större än 1/3-sten

Ränndalens höjdnivå är lägre än körbanans nivå för att undvika vattensamling på körytan. Notera hur både ränndal och kantstöd är väl förankrade i betong.

Vid lätt belastning kan yttersta raden bestå av plattor. Med fördel sätts dessa i betong eller cementbundet grus.

Om kapade stenar används ska den intilliggande raden alltid bestå av hela stenar/plattor. En kapad sten/platta får aldrig vara kortare än 1/3 av normalstenens längd. Fogar ca 3 mm, helt fyllda

Fogsand skall ha kontinuerlig gradering, ca 0–2 mm. Torr fogsand tränger lättare ner i fogen. Fogarna fylls omgående med fogsand och efter hand under hela arbetets fortskridande för att ytan ska kunna belastas av arbetsfordon. Fogarna efterfylls vid behov tills fogfyllningen blivit stabil. Alltid fyllda fogar

Kantstödet bör ligga några mm lägre än plattorna på gångbanan för att undvika vattensamling och underlätta vattenavrinning från plattbeläggningen. Kantstödet är satt i betong.

För en GC-väg kan t.ex. yttersta raden bestå av markstenar. Med fördel sätts dessa i betong eller cementbundet grus.

Komplettera omgående med fogsand om fogarna ej är helt fyllda.

Källa: Anlägga ytor med plattor och marksten av betong, Svensk Markbetong, 2000.

SKAPAR I BETONG FÖR HUS OCH MARK Ända sedan 30-talet har våra ledord varit kvalitet, engagemang och ett gediget hantverkskunnande. Med ett naturligt och återanvändbart material med lång livslängd bygger vi en hållbar framtid för oss, våra barn och miljön. Det är vi stolta över. Läs mer om oss och våra produkter på www.starka.se

Andra broschyrer från Starka www.starka.se/broschyrer

Kalkutfällningar kan förekomma. Det är en naturlig del av härdningsprocessen som inte påverkar produktens kvalitet. All information är endast avsedd för att underlätta val och användning av våra produkter och lämnas utan ansvar för produkternas lämplighet i det enskilda fallet.

VÄ X E L 0 4 4 -2 0 2 5 0 0

W W W. STA R K A . S E | I N F O @ STA R K A . S E

FAC E B O O K .C O M / STAR K AB E TO N G

Produktion: Starka 201506

Foto: Starka och Mats Persson

Av trycktekniska skäl kan broschyrbildernas färger avvika från verkligheten. Betong är ett naturmaterial, vilket gör att färgen varierar på produkterna. För att trolla bort effekterna kan du plocka produkterna stapelvis i stället för lavvis från pallen – allra helst från flera pallar samtidigt.