SSMF:s verksamhetsberättelse 2013 by SSMF

Under 2013 utsågs 36 nya SSMF-stipendiater, sex nya SSMF-forskare samt åtta mottagare av SSMF:s Stora Anslag. SSMF:s beskyddare, Drottning Silvia, deltog i diplomutdelningen den 25 september 2013.

”Aldrig förr har SSMF kunnat dela ut ett så stort belopp till lovande unga svenska forskare. Det kraftigt ökade totalanslaget gör att vi nu kan stödja unga forskare ända från första stipendiet efter doktorsexamen till att hjälpa dem att bilda egna forskarlag.” Professor Göran Magnusson, ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF).

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning Verksamhetsberättelse 2013

Nyckeltal 2013 Testamenten Gåvor Övriga intäkter INTÄKTER TOTALT (inkl samförvaltade stiftelser)

2013 MKR 25,8 13,6 1,5 40,9 40,9

2012 MKR 38,2 13,1 1,1 52,4 55,6

Stipendier och forskningstjänster Administrationskostnader Insamlingskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER TOTALT

-51,2 -1,3 -4,9 -57,4

-25,7 -1,3 -4,7 -31,7

Aktier och andelar i aktiefonder, svenska och utländska Nominellt i SEK Likvida medel och upplupna räntor

1 102,8 286,9 296,2

986,2 257,5 197,4

1 685,9

1 441,1

TILLGÅNGAR TOTALT (inkl samförvaltade stiftelser) värderade till marknadsvärdet

Fortsatt stark kapitalutveckling för SSMF MKR 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Det förtroende som givarna visar Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) genom gåvor, donationer och testamenten innebär ett stort ansvar för att medlen används på bästa sätt. Precis som forskningen i sig måste stödet till den vara uthålligt. SSMF har därför byggt upp en buffert för långsiktigt stöd till medicinsk forskning genom en omsorgsfull förvaltning av givarnas bidrag. Tabellen visar SSMF:s totala tillgångar (MKR).

2013 i sammandrag. Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) delade ut 40,7 miljoner kronor till 36 nya postdoktorala stipendiater * och sex nya tjänster som SSMF-forskare. Under året infördes SSMF:s Stora Anslag – åtta mottagare fick etableringsstöd för yngre forskare på totalt 22,6 miljoner kronor. Stipendiaterna/forskarna valdes ut i hård konkurrens bland 445 sökande. Totalt stödde SSMF 130 unga forskare 2013, inklusive tidigare års ännu pågående stipendier. Generösa givare bidrog under 2013 med 41 miljoner kronor till SSMF. SSMF:s värdeportfölj steg under året med 17,3% mot jämförelseindex 16,6%. * varav fyra heltidsstipendier med medel från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare. Siffrorna på denna sida inkluderar både SSMF:s egna fonder och samförvaltade stiftelser.

SSMF:s ordförande har ordet. slår tyvärr inte. Fortsatt framgångsrik forskning blir alltmer beroende av bidrag från enskilda välgörare. Det är bekymmersamt både för att vi borde ta ett större ansvar för den globala vetenskapliga utvecklingen, och för att standarden på vår egen hälso- och sjukvård hotas på längre sikt.

Det stöd som Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning ger till unga forskare har under året ökat kraftigt. SSMF:s Stora Anslag har för f örsta gången delats ut. Mottagarna är åtta unga forskare som bedömts ha exceptionellt goda förutsättningar att föra den medicinska forskningen framåt. Tidigare har SSMF:s anslag varit helt inriktade på unga forskare som nyligen avlagt doktorsexamen och som därefter behöver vidareutbildning för att bli självständiga. 60 miljoner till forskning SSMF:s Stora Anslag ges till dem som har lyckats bäst med sin vidareutbildning och som visat prov på att de kan bedriva framstående forskning på egen hand. Att SSMF nu kan dela ut mer än 60 miljoner kronor varje år för att säkerställa förnyelsen av svensk medicinsk forskning är följden av ett stort antal mycket generösa givare. Jag får ofta frågan hur mycket pengar som behövs för medicinsk forskning i Sverige. Något bestämt svar finns inte – det enda som är säkert är att det, utifrån de behov som finns, är för lite. Inte bara för att forskarna ska kunna bli bättre på att förstå, förebygga, diagnostisera och behandla nu kända sjukdomar, utan också för att möta framtidens stora utmaningar

Att folkhälsan är god betyder inte att alla är friska Folkhälsan i Sverige ligger visserligen i topp internationellt sett, men även i vårt land drabbas vi av sjukdom och/eller funktionshinder under i genomsnitt en tiondel av livet, främst under dess sista del. Vår goda folkhälsa är inte heller garanterad. Sverige är en del av världen och vi ser många tecken på miljöförändringar som påverkar människans hälsa negativt, inte minst den ökade spridningen av vissa farliga infektioner. Om vi misslyckas med att hantera sådana allvarliga problem riskerar den medicinska utvecklingen att ta ett stort steg tillbaka. Det råder stor enighet om att hälso- och sjukvård i toppklass förutsätter att internationellt framstående forskning och utveckling bedrivs i landet både i offentlig och i privat regi. Näringslivets investeringar i svensk medicinsk forskning har tyvärr minskat påtagligt under senare år i samband med att stora läkemedelsföretag har sålts och försvunnit – och de offentliga satsningarna har inte ökat i motsvarande grad. Staten och landstingen spenderar visserligen närmare tio miljarder kronor per år på medicinsk forskning och forskarutbildning. Men det för4

Viktig forskning kostar allt mer En tydlig förändring i biomedicinsk forskning är det ökande behovet av dyr apparatur och andra avancerade resurser, som enskilda forskargrupper inte mäktar med. Den biomedicinska forskningen liknar i dag allt mer fysiken – en hypotes kan numera sällan p rövas med okomplicerade metoder. Det ökande beroendet av mycket kostsamma gemensamma resurser gör att utrymmet för att finansiera enskilda forskningsprojekt minskar. Unga forskare som inte är asso cierade med en resursstark grupp får större svårigheter att finansiera egen forskning. Det är en utmaning för forskningsfinansiärer att inte ensidigt stödja elitforskning så att mångfald och återväxt försummas. Jämförelsen med idrotten är uppenbar. Återigen vill jag understryka betydelsen av enskilda finansiärer för att bibehålla och utveckla medicinsk forskning i Sverige. Här tar SSMF stort ansvar för återväxt och utveckling av medicinsk forskning genom att finansiera unga forskare inom hela det medicinska fältet. Gåvor och donationer till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning får därmed en särskild betydelse för morgondagens framsteg inom hälso- och sjukvård. Se därför ett bidrag till svensk medicinsk forskning genom SSMF som en investering i en friskare framtid.

Professor Göran Magnusson, ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning

En av de bästa investeringarna i svensk medicinsk historia. Lördagen den 18 oktober 1919 samlades en grupp allvarstyngda men samtidigt beslutsamma herrar i ett vackert jugendhus vid Klara kyrka i Stockholm. De var alla bekymrade över tillståndet för den svenska medicinska forskningen. I den ena vågskålen: Ett Sverige där smittsamma sjukdomar som difteri och lunginflammation skördade tusentals offer. Epidemisjuk husen var ofta helt fullbelagda och botemedel saknades i stort sett mot många infektionssjukdomar. I den andra vågskålen: Ett Sverige som smittats av den ekonomiska depressionen i första världskrigets spår. Den medicinska utbildningen prioriterade behovet av läkare och den medicinska forskningen hade satts på undantag. Ett upprop för ökad forskning Ulrik Quensel, medicinprofessor och prorektor vid Uppsala universitet, anslog tonen på mötet genom att belysa de svenska forskarnas läge: • Staten stödde visserligen forskningen men målet var främst att få fram fler läkare – den egentliga forskningen fick stå tillbaka. • Samtidigt finns det inget område där teori och praktik är så sammankopplade som inom medicinen. • De ekonomiska omvälvningarna och penningvärdets fall g jorde att få hade råd att forska. Ulrik Quensel beskrev det så här målande: ”Att bedriva forskning medförde inte sällan nödvändigheten av en allt vanskligare skuldsättning”.

Professor Ulrik Quensel, en av grundarna till SSMF.

Församlingen var enig – om ett land som Sverige, som instiftat Nobelpriset, inte tyckte sig ha råd med forskning fick man väl hjälpa Sverige på traven. Så föddes Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning Initiativtagarna till Svenska Sällska pet för Medicinsk Forskning (SSMF), som själva var framstående repre sentanter för svensk medicinsk forskning och näringslivet, lyckades tillsammans med andra personer samt olika företag och institutioner, redan första året få in 227 000 kronor till svensk medicinsk forskning (drygt 3,9 miljoner kronor i dagens penningvärde). Den grundinvesteringen och alla de gåvor som flutit in sedan dess – och den skickliga förvaltningen av alla dessa bidrag – har gjort att SSMF under åren kunnat stödja tusentals unga forskare i Sverige.

Många inom SSMF har själva varit framstående forskare, som professor Hugo Theorell. Nobelpristagare 1955, SSMF-ordförande 1956-1968.

Medicinska framsteg på alla områden Tänk om grundarna av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning kunde se hur världen ter sig i dag. Då hade de knappast trott sina ögon. I dag har många en gång så farliga infektionssjukdomar så gott som utrotats i vår del av världen eller kan åtminstone behandlas och botas. Förklaringen till denna minst sagt omvälvande utveckling på område efter område är medicinsk forskning. Bakom bättre information om smittspridning, förebyggande vacci nering, effektivare antibiotika etc ligger tiotusentals timmars forskning. 5

Bakom dagens möjligheter att effektivt behandla och lindra högt blodtryck, diabetes och andra kroniska sjukdomar ligger också medicinska forskares upptäckter. För bara 50-60 år sedan beskrev läroböckerna i medicin cancer som dödlig – i dag botas merparten i Sverige som får diagnosen cancer. Eller titta på modern kirurgi, nya narkosmetoder, förbättrad intensivvård, revolutionerande antiseptik, möjligheten att byta organ – grunden till framstegen är envisa medicinska forskare. Dagens forskare behöver också allt stöd som de kan få På en viktig punkt skulle ”1919 års män” tyvärr känna igen sig. Statens anslag till forskning svarar inte mot behoven. Allt mer pengar styrs mot utveckling av redan gjorda upptäckter – för ny epokgörande grundforskning ökar behovet av kompletterande finansiering. Och att få fram finansiering av forskningen stjäl allt mer värdefull forskningstid, inte minst för de unga forskarna. Viktig inspirationskälla SSMF är endast en liten katalysator i den medicinska forskningens utveckling – men en viktig sådan. Många som startat sin forskar bana som SSMF-stipendiater har blivit världsberömda forskare och gjort epokgörande genombrott. Att vara SSMF-forskare öppnar också ofta dörrarna för samarbetsprojekt med många av de mest prestigefyllda forskningsinstitutionerna världen över.

Karin Jensen, före detta SSMF-stipendiat, i dag uppmärksammad smärtforskare i Boston.

Den svenska hjärnkirurgins fader var

Lennart Nilsson/ TT Nyhetsbyrån

Svenska Sällskapet för Medicinisk Forskning (SSMF) har hjälpt unga forskare i ett tidigt skede i karriären ända sedan 1919. En av de allra första mottagarna av, som det då hette, understödsmedel från SSMF var Herbert Olivecrona, som kom att lägga grunden för svensk neurokirurgi. Vi har fått en unik intervju kring forsknings finansiering och Herbert Olivecrona med professor Bo Levander, som samarbetat med Olivecrona.

Professor Herbert Olivecrona utförde över 8 000 operationer under sina år som en av Europas kanske allra mest kända och efterfrågade hjärnkirurger.

– Extern forskningsfinansiering var livsviktigt redan när jag själv började forska, säger professor Bo Levander, neurokirurg precis som Herbert Olivercrona.

forskare, tänk annars om man hamnade i händerna på en kolerisk professor – då kunde det sluta lite hur som helst. Mångårig neurokirurg Bo Levander, som själv varit verksam som neurokirurg under nästan 50 år, kom att samarbeta med professor Herbert Olivecrona. Det var i slutet av Olivecronas yrkesverksamma tid, när han mest tog emot privatpatienter från utlandet på Serafimerlasarettet och Röda Korsets sjukhem i Stockholm.

Professor Bo Levander.

– Annars var man helt beroende av stöd från en senior professor och skulle då helst följa dennes idéer och riktlinjer. Anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning var nog räddningen för många unga

Ovanligt att åka iväg När SSMF grundades, för snart 100 år sedan, var det inte så vanligt att resa utomlands för att forska. Men Herbert Olivecrona åkte redan 1917 till Tyskland för att assistera i kliniker i Dortmund och Leipzig där han fick lära sig kirurgisk behandling av skottoch granatsplitterskador. 1919 gick turen sedan till USA,

med hjälp av stipendier från SverigeAmerika stiftelsen och SSMF. Herbert Olivecrona arbetade hos professor Halsted vid John Hopkins University i Baltimore. Syftet var att hitta orsaken till tarmparalys i samband med tarmobstruktion och bukhinneinflammation. – Olivecrona hade ett starkt personligt intresse av detta forskningsområde eftersom hans bror led av denna åkomma, berättar Bo Levander. Intresse för neurokirurgi I Baltimore lärde Olivecrona känna Walter Dandy, en av frontfigurerna inom neurokirurgi. – Egentligen ville han komma i kontakt med Harvey Cushing, neuro kirurgins fader i Amerika. Men han var ständigt upptagen och dess utom inte känd för att vara villig att lära ut. Det var nog bättre för Olivecrona att träffa Dandy istället, resonerar Bo Levander.

en av SSMF:s allra första stipendiater.

Lennart Nilsson/ TT Nyhetsbyrån

Lära och lära ut Olivecrona, som var mer eller mindre självlärd, fortsatte på hemmaplan att inspireras av rapporter från Cushing, Dandy och andra neurokirurger.

” Min svett är steril.” Historierna om Herbert Olivecronas temperament är många. Till exempel försökte en operationssköterska torka Olivecronas panna under en operation men blev avsnäst med kommentaren ”min svett är steril” . Bo Levander berättar att han aldrig upplevde det temperamentet,

troligen för att Olivecrona vid den tiden endast tog emot privatpatienter, däribland arabiska prinsar och många andra rika personer, mot vilka

Olivecrona var tvungen att hålla en mer artig stil, menar Bo Levander. Olivecrona opererade även den kände ungerske författaren Frigyes Karinthy som skrev en novell om upplevelsen, Journey round my Skull. – Herbert Olivecrona var en oerhört ärlig människa. Sträng, men rättvis och han skulle aldrig mygla till sig saker. Så hade han humör också. Just det har jag tagit med mig i min egen karriär, avslutar Bo Levander.

Herbert Olivecrona, 1891–1980 Studier vid Uppsala Universitet 1909 – 1912 Amanuens vid Karolinska Institutets patologiska institution 1916 -1917 Sjukhusassistent i Dortmund och Leipzig 1917 – 1918 Studier i USA 1919-1920 Amanuens vid Serafimerlasarettets kirurgiska klinik 1920-1922 Disputation maj 1922 Docent i experimentell kirurgi 1922 Kirurg. docent och överläkare 1923 - 1935 Professor i neurokirurgi vid Karolinska Institutet 1935 – 59, verksam vid Serafimerlasarettets neurokirurgiska klinik Kuriosa: Tre SM-guld i bandy med IFK Uppsala.

Johan Werner, Länssjukhuset Jönköping

1922, strax efter disputationen, utförde Olivecrona sin första operation på en patient med en hjärntumör. Just den operationen gav inte det önskade resultatet eftersom Olivecrona inte kunde lokalisera tumören men under följande operationer blev han allt skickligare. Olivecrona anammade Dandys princip att dela med sig av sina kunskaper. Under tiden på Serafimerlasarettet lärde Olivercrona upp många yngre kollegor varav flera i sin tur blev betydande neurokirurger. Genom ett samarbete med radiologen Erik Lysholm förbättrades möjligheten att lokalisera (och därmed operera) djupt liggande hjärntumörer. Allt detta bidrog till att neurokirurgin på Serafimerlasarettet blomstrade under 1930-talet. Många internationella, blivande storheter inom hjärnkirurgi vallfärdade dit för att kunna studera Herbert Olivecronas operationsteknik på nära håll.

OWE SJÖBLOM OS/TT Nyhetsbyrån

Harvey Cushing, en av hjärnkirurgins grundare.

Under Herbert Olivecronas år som privatpraktiserande hjärnkirurg hade han många patienter från hela Europa, inte minst Italien. Många var mycket tacksamma för de lyckade operationerna.

Bo Levander, född 1937 Senior professor vid Karolinska Institutet 2004 Neuro-ortopediska kliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping 1964- 2004 Medlem av ”Outstandig Scientists of the 21st Century”, International Biographical Centre i Cambridge. Bo Levander och Ladislav Steine startade, på uppdrag av Lars Leksell, ”Olivecrona-symposiet”, som hålls varje år under Nobelveckan.

SSMF:s nya anslag ger fler unga forskare mö Åtta forskare vid fyra universitet runtom i Sverige belönades när Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning under 2013 för första gången delade ut SSMF:s Stora Anslag. Det nya anslaget, som är ett av landets största för yngre forskare, ska täcka både lön och forskningskostnader och underlätta självständiga forskningsprojekt. Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning stödjer redan tidigare unga forskare med närmare 40 miljoner kronor per år. Genom SSMF:s Stora Anslag ökar SSMF kraftigt

stödet till medicinsk forskning. Det nya anslaget ska varje år ge en ny grupp av landets mest framstående unga medicinska forskare en unik möjlighet att

utveckla en egen vetenskaplig linje. Totalt 46 miljoner De åtta forskare, som valdes ut av SSMF:s granskningsnämnd bland

SSMF:S STORA ANSLAG PÅ HELTID

” Jag vill förbättra behandling och livs- kvalité för patienter med hjärntumör.”

delande cancercellerna. Återfallsframkallande blodcancerstamceller kan däremot finnas kvar.

Helena Carén, Göteborgs universitet

Varje år diagnosticeras ungefär 1 300 hjärntumörer i Sverige. Hos vuxna är glioblastom den vanligaste elakartade hjärntumören med en medianöverlevnad på endast ett år. Hos barn med hjärntumör är det vanligt med allvarliga biverkningar från behandlingen och överlevande barn får ofta långsiktiga problem.

Göran Karlssons forskning syftar till att kunna skilja cancerstamceller från de livsviktiga normala stamcellerna och att därmed kunna förbättra diagnos och behandling.

Omedelbar cellgiftsbehandling, där snabbt delande celler angrips, är avgörande för patientens överlevnad. Två av tre patienter drabbas av svårbehandlade återfall. Anna vill lära sig mer om interaktioner mellan blodcancerceller och immunceller för att förstå hur nuvarande leukemibehandling kan förbättras.

” Jag studerar hur en ny typ av immunceller bidrar till tarmsjukdom.” Jenny Mjösberg, Karolinska Institutet

’’ Jag hoppas bidra till bättre behandling mot blodcancer.’’ Anna Martner, Göteborgs universitet

Helena ska studera cancerstamceller från hjärntumörer för att öka förståelsen för hur hjärntumörer uppstår för att kunna förbättra behandlingen.

” Jag vill hitta de blodcancerstamceller som framkallar återfall.” Göran Karlsson, Lunds universitet

Dagens behandlingar mot leukemi, blodcancer, slår främst ut de snabbt

Anna Martner studerar en typ av blodcancer, akut myeloisk leukemi (AML). Vid AML delar sig vissa celler okontrollerat och omogna vita blodceller ansamlas i benmärg, blod och andra organ. 8

Jennys Mjösbergs forskargrupp har upptäckt en ny typ av med födda lymfoida celler. De finns både i möss och i människor, hos möss har cellerna en viktig roll i tarm inflammation och tumörutveckling. Nu vill Jenny lära sig mer om dessa celler och deras roll i inflammatoriska tarmsjukdomar. Jenny hoppas på sikt kunna hitta nya terapimål för att förhindra eller behandla sådana sjukdomar.

jlighet att starta en egen forskningsgrupp. över 250 sökande, får tillsammans dela på 23 miljoner kronor för två års forskningsverksamhet. Därefter finns möjlighet till två års förlängning, det vill säga totalt 46 miljoner kronor. Hel- respektive halvtid SSMF:s Stora Anslag tilldelades fyra forskare för heltids f orskningsarbete

medan fyra kliniskt verksamma forskare fick halvtids anslag. Effektivare forskning De åtta forskare, som tilldelades det nya etableringsbidraget är överens: det unika stödet från SSMF betyder främst arbetsro. Nu kan de fokusera helt på forskningen istället för att lägga mycket tid och mycken möda

på att söka finansiering. De kan dessutom planera mer långsiktigt än ett år i taget. Extra ögon och händer i form av nyanställda doktorander ser till att det blir fler och snabbare forskningsresultat. Vill du läsa mer utförliga intervjuer med 2013 års mottagare av SSMF:s Stora Anslag, besök www.ssmf.se

SSMF:S STORA ANSLAG PÅ HALVTID

” Jag studerar immunförsvarets roll vid cancer i lever/tarm.”

Det finns en stor mängd autoimmuna sjukdomar, som har det gemensamt att de är livslånga och därmed kräver livslång behandling.

Niklas Björkström, Karolinska Institutet

Cancer i lever-/tarmsystemet ligger bakom ungefär en tredjedel av alla dödsfall i cancer i Sverige. Vårt immunförsvar har som en av sina funktioner att bekämpa just uppkomst av cancer. Dock är det än så länge okänt varför immunförsvaret inte fungerar som det skall hos patienter som får cancer.

Niklas Björkström och hans forskargrupp vill öka förståelsen kring hur immunförsvaret motverkar uppkomst av cancer. På sikt kan denna kunskap leda till nya diagnostiska möjligheter samt förbättrade behandlingsmetoder.

Den grundläggande orsaken till sjukdomarna är fortfarande till stor del okänd, vilket gör att det finns få läkemedel som är specialinriktade för de enskilda sjukdomarna. Johanna arbetar med tre olika reumatologiska autoimmuna sjukdomar: ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom), SLE och det som kallas ANCA-vaskuli

” Jag vill förebygga akut njurskada vid stora blodförluster.” Michael Hultström, Uppsala Universitet

” Jag kartlägger hur autoimmuna sjukdomar uppstår.” Johanna Dahlqvist, Uppsala Universitet

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar där immunförsvaret angriper den egna kroppens beståndsdelar. 9

Vid svåra olyckor och stora operationer finns det risk att man förlorar mycket blod. Som följd av detta kan njurarna ta skada och en behandling med dialys eller till och med transplantation kan behövas. Michael Hultström utvecklar en ny strategi som förhoppningsvis kan leda till en ny behandling som kan förebygga akut njurskada i samband med stora blodförluster

” Målet är att skapa nya organ av kroppens egna stamceller.” Philipp Jungebluth, Karolinska Institutet

Organ för transplantation är en bristvara, dessutom kompliceras transplantation av att kroppen kan stöta bort det nya organet. Det forskarteam där Philipp Jungebluth ingår har utvecklat en strategi för att av patientens egna stamceller framställa nya organ med hjälp av en 3D-mall. Philipps team fokuserar i dag på luftvägarna, speciellt på luftstrupen. 18 svårt sjuka patienter har behandlats med framgång. Målet är ännu säkrare teknik som fler patienter kan erbjudas.

”Kan vi lära oss mer om hjärnan, kanske vi en dag kan bota Alzheimers.”

”Jag ger mig inte förrän jag förstår varför immunförsvaret inte gör sitt jobb och så många får lever-/tarmcancer.”

ÓDet h r r det som f r svensk forskning fram t Ð kaffe.Ó Henrik Ahlenius trycker fram den f rsta men absolut inte sista av dagens kaffekoppar ur laboratoriets automat. Henrik Ahlenius arbetar p Lund Stem Cell Center p Lunds Universitetssjukhus. Runt omkring st r hans kollegor och kikar p celler i mikroskop. Det som Henrik gnar sitt liv t r en av m nsklighetens just nu st rsta utmaningar. Genomsnittslivsl ngden kar stadigt. Vi l r oss mer och mer hur vi f r v ra kroppar att orka l ngre. Men Ð och detta r ett men som borde typograferas i fet stil och med dubbelt s stora bokst ver Ð vad som inte h nger med n r vi blir allt ldre r tyv rr v ra hj rnor. I takt med kad livsl ngd, drabbas allt fler av neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers. I ett mikroskop med celler blir livet ganska krasst. Som Henrik Ahlenius s ger: ÓVi f ds, vi utvecklas, vi stagnerar. Cellernas funktion f rs mras successivt.Ó Hur vi f rdr jer denna stagnering i kroppen vet vi numera ganska mycket om. Vi kan till exempel g ra det med motion, bra kost, medicin. Hur vi f rdr jer stagneringen i hj rnan har vi fram till nu vetat v ldigt lite om. Att ta prover fr n hj rnan r milt uttryckt komplicerat. Men genom Henrik Ahlenius och hans kollegor i v rlden g rs nu avg rande framsteg. Vad de uppt ckt r ett

s tt att reprogrammera celler fr n var som helst i kroppen, till exempel huden, och g ra om dem till nervceller, s kallade iN-celler. En banbrytande uppt ckt som kan m jligg ra en mycket enklare v g till behandling av Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Henrik Ahlenius sippar p sitt kaffe. P hans favoritmugg st r det Wernig Laboratory, det v rldsledande laboratorium p Stanford University i Kalifornien d r han l rde sig grunderna till det han vidareutvecklar i Lund. Henrik Ahlenius kunde forska p Stanford i tre r tack vare ett stipendium fr n Svenska S llskapet f r Medicinsk Forskning (SSMF). ÓDet stipendiet och andra var helt avg rande. Utan dem hade jag aldrig kunnat forska d r. Det finns en annan attityd till forskning i USA: friare, mer risktagande, st rre till telse att t nka utanf r boxen.ÕÕ ÕÕDen attityden har jag tagit med mig till Lund. Kompetensm ssigt ligger vi redan p samma niv .Ó P Stanford var det oftast stenh rt arbete 10-12 timmar om dagen, 7 dagar i veckan. ÓMan m ste mata sina celler varje dag.Ó nd hann Henrik med att l ra sig surfa. Tillbaka i Sverige har det blivit flugfiske i st llet f r surfing och n got mer normala arbetsdagar. ÓMen jag lskar verkligen det jag h ller p med. Jag tycker om natur, vatten, m nniskor. Jag vill f rst grunden i tillvaron och m nniskan. Jag vill hj lpa oss att vara friskare l ngre.Ó

Det r s tr ngt i den korridor p Huddinge Sjukhus d r Niklas Bj rkstr m arbetar att man b rjar t nka p den gamla leken Hela havet stormar. Om alla skulle uppmanas s tta sig ned samtidigt skulle stolarna inte r cka till alla. ÓS r det,Ó s ger Niklas Bj rkstr m. ÓF r en nytillkommen kan det ta n gra veckor innan man hittar en plats att sitta.Ó Hans eget skrivbord kan inte kallas skrivbord, snarare en yta bredvid n gra andras datorer. H gar med papper tornar upp sig. ÓMen det finns ocks n got bra med att sitta s tr ngt,Ó forts tter Niklas. ÓDet blir en v ldigt kreativ milj . P andra st llen kan det bokstavligen vara en motorv g mellan olika enheter. H r sitter vi mitt inne i ett sjukhus, det p g r en st ndig dialog mellan l kare och forskare. Som specialist p X kan du hamna i samtal med en specialist p Y. Du f r st ndigt ta del av andras r n och tankar.Ó Att vara ppen f r nya tankar r avg rande i forskning. Niklas Bj rkstr m och hans kollegor r intensivt sysselsatta med att f rs ka l sa g tan bakom lever- och tarmcancer, den cancerform som ligger bakom en tredjedel av alla d dsfall i cancer i Sverige. Varf r kan immunf rsvaret motverka cancer i levern och tarmen hos vissa m nniskor men inte hos andra? ÓVi tar prover och studerar hur immuncellerna ser ut hos friska personer j mf rt med sjuka.Ó

F r att studera celler g r Niklas till ett rum med tv maskiner som ser ut som f rvuxna kopieringsapparater. F r att skilja dem t har man p den ena tejpat en bild p Prinsessan Victoria och p den andra Prins Daniel. Victoria och Daniel tillh r de dyraste apparater som g r att k pa f r pengar, runt 3,5 miljoner kronor styck. De kallas f r FACS, en f rkortning av fl descytometri, en teknik f r att unders ka celler i v tska med hj lp av laser. I maskinerna stoppar Niklas in vad han kallar f r Ókliniskt materialÓ: blod, bitar fr n lever, tarm. Forskningen om immunf rsvarets roll f r cancer har gjort stora framsteg de senaste fem ren. Niklas har inget emot att arbetsdagarna ibland blir s l nga att de snarare liknar arbetsdygn. ÓN r man k nner elden f r det man h ller p med, s t nker man inte p det. Jag jobbar inte f r att leva, jag lever f r att jobba.Ó I fjol fick Niklas ett nyinstiftat anslag fr n Svenska S llskapet f r Medicinsk Forskning (SSMF), som g r att han kan f rdjupa sig i forskningen i fyra r till. Den f rsta Niklas ringde f r att ber tta om SSMF:s Stora Anslag var hans farmor. ÓS l nge farfar levde var han m nadsgivare till SSMF. Varje g ng jag h lsade p dem visade han stolt upp papper p hur mycket pengar som han sk nkt.Ó

Vill du ocks st dja medicinsk forskning? Ge ett bidrag till Svenska S llskapet f r Medicinsk Forskning (SSMF) via v rt bankeller plusgiro eller g r en st rre donation och starta en egen forskningsfond i ditt namn eller namnet p n gon som du vill hedra. L s mer p www.ssmf.se eller ring 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099.

Vill du att dina barn och barnbarn ska f b ttre mediciner och v rd n vad som Þnns i dag? Ge d ett bidrag till SSMF. Vi st djer forskning kring alla stora sjukdomar och ven m nga mindre uppm rksammade sjukdomar. G r du en st rre donation kan du starta en egen forskningsfond. L s mer p www.ssmf.se eller ring 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099.

”Vid svåra olyckor har njurarna ofta det mest otacksamma jobbet – för att rädda liv riskerar de att själva dö.”

”Jag jobbar dag och natt för att förstå varför var tionde protes lossnar även när operationen varit som mest lyckad.”

En korridor inne p Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det r h r de allra sv rast skadade i hela Mellansverige hamnar, utrullade ur ambulanser och helikoptrar. Olyckor. Trauman. M nniskor som sv var mellan liv och d d. Sjukv rden r i dag bra p att r dda flera vitala organ. Ett hj rta kan f nitroglycerin, en hj rna kan s vas ned. Men vad vi fortfarande vet v ldigt lite om r hur man r ddar de organ som kan drabbas allra v rst vid stora bl dningar Ð njurarna. L karen och forskaren Michael Hultstr m, med sin intensivt nyfikna blick, gestikulerar med h nderna n r han f rklarar. ÓI s dana h r krisl gen kompenserar kroppen. Vad som prioriteras r hj rnan och hj rtat. Kvar l mnas njurarna som f r en om jlig uppgift. De f r order om att spara v tska samtidigt som de blir tillsagda att jobba dubbelt s h rt som m jligt. Det blir oh llbart.Ó Redan under normala omst ndigheter tillh r njurarna kroppens h rdast anstr ngda organ. Njurarna filtrerar svindlande 200 liter v tska om dagen. N r njurarna vid trauma m ste jobba nnu h rdare s kan allt det andra livr ddningsarbetet bli f rg ves. Tre av fyra som drabbas av akut njursvikt avlider. ÓVi m ste f njurarna att tagga av lite i s dana h r situationer,Ó s ger Michael. ÓVi m ste f dem att spara p

krafterna vid bl dningschock. Och det r det jag arbetar med att f rs ka l sa.Ó F rst ser det ut som Michael Hultstr m har en T-shirt med Hello Kitty, den japanska tecknade figuren. Men tittar man n rmare ser man vad det st r: Hello Kidney. ÓJag fick den av min sambo som hittade den p n tet. Inf r en fest best llde alla kollegor likadana.Ó Tack vare ett nytt stort anslag fr n Svenska S llskapet f r Medicinsk Forskning (SSMF) kan Michael Hultstr m de n rmaste fyra ren f rdjupa anstr ngningarna att ta fram ett l kemedel som vid akuta njurskador kan ka blodfl det till njurarna. Och d rmed r dda liv. M nga av de skadade som skulle kunna r ddas genom b ttre kunskap om njurarna har l nga liv framf r sig. Inom sjukv rdsstatistik talar man om QALY, Óqualityadjusted life yearsÓ, kvalitetsjusterade levnads r, ett m tt med vilket man ur ett samh llsekonomiskt perspektiv kan v ga olika medicinska insatser mot varandra. Ett r i full h lsa motsvarar 1 QALY. Unga som vid akut njursvikt kan r ddas fr n att d eller bli invalidiserade inneb r m nga QALY. Michael Hultstr ms dagar och kv llar i laboratoriet r l nga men han klagar inte. Det r detta han brinner f r. N r han i sin Hello Kidney-tr ja st r med gat i mikroskopet vet han att m nga, m nga QALY ligger i potten.

N r man h r ordet protes g r tankarna direkt till l stagbara ben och armar. Hur kan man gl mma mannen med l stagbar arm i tv-serien och filmen ÓJagadÓ? Men faktum r att de vanligaste proteserna nu f r tiden r helt osynliga f r utomst ende. Det handlar om sm proteser som f sts i skelett och ers tter utslitna delar. Varje r g rs i Sverige uppemot 20 000 protesoperationer i kn och h ftleder. M nniskor som l nge jagats av sm rta, och haft sv rt att r ra sig, kan efter en lyckad operation vandra ut i ett nytt liv. Vad som bekymrar forskaren Anna Fahlgren r de tio procent av dessa proteser som inte sitter kvar som de ska. Att tg rda en protes som lossnat r inte s enkelt som att bara ers tta den med en ny. Det kr ver en re-operation, mycket komplicerad f r b de patient och l kare. Chanserna f r att det ska bli bra f rs mras kraftigt n r en protes en g ng har lossnat. ÓJag har m tt s m nga patienter som upplevt framg ngssagor efter lyckade protesoperationerÓ, s ger Anna Fahlgren inne p sitt kontorsrum p Link pings universitetssjukhus. ÓJag kan d rf r inte sl ppa tanken p de som inte lyckas.Ó Varf r sitter inte alla proteser kvar som de ska? Det r det som Anna Fahlgren i m nga r gnat all sin vakna tid t att l sa, med ett stipendium fr n Svenska S llskapet f r Medicinsk Forskning (SSMF) som spr ngbr da.

Anna Fahlgren r en trebarnsmamma som nu bor i Link ping, men hon har rest i hela sitt liv. Som uppvuxen i en milit rfamilj flyttade hon st ndigt under uppv xten. F r n gra r sedan tog hon med sig familjen till Manhattan, New York, f r att studera arbetet p v rldens kanske b sta sjukhus n r det g ller proteser, Hospital for Special Surgery. ÓDe l ser det om jliga, det inget annan klarar av, det r supersp nnande.Ó Inspirerad av vad hon l rde sig d r driver hon nu sin egen forskning. I ena h rnet av laboratoriet st r en elektrisk s g av samma sort som m nga sett i tr sl jden. ÓDet r v r bens gÓ f rklarar Anna. Sm avs gade bitar av skelett studeras i cellodling. Vad Anna i sin v rldsunika forskning kommit fram till r helt nya r n som att v tsketryck och fl de runt protesen spelar en stor roll vid lossning. Anna tar regelbundet med sig en v ska och reser fr n Link ping till ett speciallaboratorium i Holland. ÓDet r s smidigt med flyg att jag kan ka hemifr n vid sjutiden och kliva in p laboratoriet i Holland strax efter klockan nio.Ó Genom att sp ra nya molekyler som aktiveras i benv vnaden r f rhoppningen att ta fram ett l kemedel som hindrar lossning. Att Anna periodvis arbetar v ldigt intensivt i Link ping och Holland r inget hon klagar p . ÓNej, det r exakt det h r jag vill g ra.ÕÕ

Vill du hjälpa SSMF att stödja fler forskares väg mot framgång? Behovet av medicinsk forskning och forskarnas tillgång till finansiering går inte på långa vägar i samma takt. De flesta forskare tvingas tidvis sätta forskningen på sparlåga och lägga mycket tid och energi på att på olika vägar söka forskningsanslag.

Här intill möter du fyra unga forskare som med SSMF:s hjälp är på väg att göra viktiga genombrott i sin forskning – läs deras berättelser på ssmf.se Nu söker SSMF fler givare som vill bidra till att s äkerställa en livfull

svensk medicinsk forskning. Det finns många vägar att via SSMF stödja forskning både om de stora folksjukdomarna och om andra angelägna, men inte alltid lika uppmärksammade, sjukdomar – välj själv vilken forskning du vill stödja och hur.

Gratulera genom SSMF. Uppvaktar du hellre någon med forskning än med blommor? Skicka en gratulationsgåva på valfritt belopp via ssmf.se.

Ge en gåva då och då. Enklaste sättet att stödja SSMF, sätt in ett bidrag på SSMF:s bankeller plusgirokonto. Eller varför inte bli månadsgivare och ge ett fast belopp via autogiro?

Ge en minnesgåva. Vill du hylla minnet av en släkting eller en god vän? Skicka en minnesgåva på valfritt belopp via ssmf.se.

Få skatt tillbaka. Visste du att du får göra avdrag för gåvor till SSMF? Ger du 2 000 – 6 000 kr under ett år får du dra av 25 procent.

Dela med dig av aktieutdelningen. Äger du aktier i börsbolag kan du skänka bort hela eller delar av aktieutdelningen till SSMF – utan att varken du eller SSMF behöver betala någon skatt. Hela beloppet går till medicinsk forskning.

Donera och starta en egen fond. Ger du en större summa till SSMF kan du starta en egen forskningsfond kring en sjukdom där du tycker att mer forskning är angelägen. Tänk på SSMF i ditt testamente. Den vanligaste gåvan till SSMF är testamenten. Du kan testamentera allt från pengar till bostäder, konst, smycken, antikviteter och andra tillgångar.

Läs mer på ssmf.se om alla vägar att stödja den medicinska forskningen eller ring SSMF på 08-33 50 61. 11

Resultaträkning 2013 39 487 035 1 508 210

Verksamhetsintäkter Insamlade medel Övriga intäkter

2012 51 325 703 1 088 970

40 995 245 52 414 673 Verksamhetskostnader Ändamålskostnader –51 244 393 - 25 719 043 Insamlingskostnader -4 962 103 -4 728 023 Administrationskostnader -1 171 687 -1 276 035 -57 378 183 -31 723 101 Verksamhetsresultat –16 382 938 20 691 572 Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper som är anläggningstillgångar 42 367 015 80 442 807 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2 070 737 3 418 016 Förvaltningskostnader -913 254 -493 881 Summa resultat från finansiella poster 43 524 498 83 366 942 Resultat efter finansiella poster 27 141 560 104 058 514 Årets resultat 27 141 560 104 058 514

Balansräkning TILLGÅNGAR

2013

2012

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Inventarier 35 736 18 523 35 736 18 523 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 887 867 243 903 583 800 887 867 243 903 583 800

Summa anläggningstillgångar 887 902 979 903 602 323 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar 54 362 482 980 927 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 246 624 1 649 350 54 609 106 2 630 277 Kassa och bank 171 410 597 149 810 728 Summa omsättningstillgångar 226 019 703 152 441 005 SUMMA TILLGÅNGAR 1 113 922 682 1 056 043 328 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Kapital 1 032 275 170 1 005 133 610 Summa eget kapital 1 032 275 170 1 005 133 610 Kortfristiga skulder Skatteskuld 30 050 6 538 Beviljade, ej utbetalda anslag 80 681 789 49 847 305 Övriga skulder 446 792 338 247 Upplupna kostnader 488 881 717 628 Summa kortfristiga skulder 81 647 512 50 909 718 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 113 922 682 1 056 043 328 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 22 600 000 Inga Stockholm 29 april 2014 Göran Magnusson Ordförande

Fredrik Piehl Vetenskaplig sekreterare

Lars Bertmar Skattmästare

Ernst Brodin Lena Frånstedt Lofalk Mari Norgren

Charlotta Dabrosin Rolf Kiessling Harriet Wallberg

Annica Dahlström Olle Lindvall

Revisionsberättelse Till årsmötet i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, org.nr 815200-8317 Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning för år 2013.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han eller hon har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning för år 2013. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stadgarna. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 29 april 2014

Thomas Lönnström Auktoriserad revisor

Arne Holmgren Förtroendevald revisor

Stipendier och anslag 2013. SSMF:s tvååriga hel- och halvtidsstipendier för postdoktorala studier för docentkompetens. Ernesto Restrepo Leidefors, Uppsala Pär Halje, Lunds universitet. Oscillauniversitet. Mekanismer bakom normalt tioner av nervcellernas elektriska aktimuna sjukdomen multipel skleros (MS). beteende och beroende. vitet vid Parkinsons sjukdom/schizofreni.

Nada Abdelmagid, Karolinska Insti tutet. Mekanismen bakom den autoimThomas Abrahamsson*, Linköpings universitet. Tarmflorans betydelse och

antibiotikans påverkan hos för tidigt födda barn.

Faiez Al Nimer, Karolinska Institutet.

Immunologiska mekanismer för auto immun neuroinflammation vid MS.

Malin Almgren, Karolinska Institutet

Arvsmasseförändringar bakom kopplingen mellan kejsarsnitt och utvecklingen av autoimmuna sjukdomar.

Lars Bräutigam, Karolinska Institutet.

Nya terapier mot cancerstamceller.

Spyros Darmanis, Uppsala universitet.

Analys av proteintillverkningsmaskineriet i enskilda celler. Juan Du, Karolinska Institutet.

Magnus Hansson, Karolinska Institutet.

Eric Rullman, Karolinska Institutet.

Modifiering av arvsmassan i myelinproducerande celler.

Mekanismer bakom förlust av muskelmassa vid åldrande.

Tanya Henshall, Karolinska Institutet

Riikka Rydman, Karolinska Institutet.

Betydelsen av muskelcellerna i blodkärlsväggarna för hjärtkärlsjukdomar. Banafsheh Kadkhodaei, Karolinska Institutet. Stamcellernas betydelse

vid hjärntumörsutveckling.

Mirjam Klepsch, Karolinska Institutet.

Kartläggning av ett specifikt cancerrelaterat protein för säkrare cancerbehandlingar.

Chatarina Larsson, Uppsala universitet.

Karaktärisering av arvsanlag associerade med bröstcancer.

Utredning och klinisk betydelse av fibros i höger och vänster kammare hos pati enter med Morbus Fallot medelst icke invasiv ultraljuds- och magnetresonansteknik. Daniella Rylander, Lunds universitet.

Synaptisk integrering av transplanterade neuron vid Parkinsons sjukdom. Magnus Sandberg, Karolinska Institu tet. En studie av hjärnans utveckling –

med fokus på dess interneuron.

Smitha Sreedharan, Uppsala univer sitet. Cellulärt ursprung för gliom: En

bas för identifiering av nya målproteiner och terapier.

Modifierade bakterier för behandling av inflammatorisk tarmsjukdom.

David Lindquist, Umeå universitet.

Åsa Ehlén, Lunds universitet.

Johan Lundqvist, Uppsala universitet.

Kartläggning av förändringar i bröst cancergenen BRCA2 och cancerrisken.

Vitamin D och bröstcancer – molekylära mekanismer.

Anti-inflammatorisk signalering i fettvävsmakrofager motverkar insulin resistens.

Pernilla Eliasson, Linköpings univer sitet. Kartläggning av det tidiga läk-

Pontus Nordenfelt*, Lunds universitet.

Petra Suchankova Karlsson*, Göteborgs universitet. Mag-hjärn-axeln: Mag

ningsförloppet efter hälseneruptur.

Ingegerd Elvers, Uppsala universitet.

Identifiering av förändrade arvsanlag bakom risken för blodcancer.

Ingrid Glimelius, Karolinska Institutet.

Konsekvenser av lymfom och leukemier för annan sjuklighet och arbetsförmåga. Nina Gustafsson Sheppard, Karolinska Institutet. Betydelsen av enzymet D2

för cancercellers överlevnad.

LRIG-genernas roll i olika typer av cancer.

Molekylär mekanism för immunförsvarscellers bindning till ytor.

Tobias Strid, Linköpings universitet.

tarmhormoners betydelse för beroendesjukdomar.

Caroline Nordenvall, Karolinska Institutet. Uppföljning av patienter med

Mårten Winge, Karolinska Institutet.

inflammatorisk tarmsjukdom kolektomi.

Interaktioner mellan hud och immunförsvar vid psoriasis.

Daniel Nätt*, Linköpings universitet.

Chenglin Wu, Karolinska Institutet.

Föräldrars roll i sjukdom/hälsa - epigenetiskt perspektiv på stress och missbruk.

Elisabet Ohlin, Uppsala universitet.

Blodhjärn-barriären – en angreppsvinkel mot hjärnans sjukdomar

Genetisk kartläggning av blodcancer celler för att förstå behandlingsresistens och återfallsrisk. *Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare

SSMF:S TREÅRIGA HEL- OCH HALVTIDS FORSKARTJÄNSTER FÖR TIDIGARE STIPENDIATER MED EXTRA BERÖMVÄRDA FORSKNINGSRESULTAT. Samir El Andaloussi, Karolinska Insti tutet. Användning av oligonukleotider

Johan Hartman, Karolinska Institutet.

Nasim Sabouri, Umeå universitet.

för behandling av genetiska sjukdomar.

Kartläggning av funktion och angreppssätt av bröstcancerstamceller.

Fang Fang, Karolinska Institutet.

Mattias Magnusson, Lunds universitet.

Christopher Sjöwall, Linköpings universitet. Immunregleringen vid systemisk

Mekanismer bakom psykiska och fysiska hälsorisker efter en cancerdiagnos.

Nya behandlingsmetoder mot blod cancern akut myeloisk leukemi (AML).

Funktionen av ett essentiellt helikas i arvsmassans integritet.

lupus erytematosus (SLE).

SSMF:S STORA ANSLAG, HEL- OCH HALVTIDSTJÄNSTER FÖR FRAMSTÅENDE UNGA MEDICINSKA FORSKARE SOM VILL UTVECKLA EN EGEN VETENSKAPLIG LINJE. Niklas Björkström, Karolinska Insti Michael Hultström, Uppsala univer blodcancer genom att hitta cancerstamtutet. Immunförsvarets roll vid leversitet. Hur man kan förebygga akut njurceller som kan orsaka återfall. tarmsjukdom som leder till cancer.. skada vid stora blodförluster. Helena Carén, Göteborgs universitet.

Förbättrad behandling och livskvalité för patienter med hjärntumörer. Johanna Dahlqvist, Uppsala universitet.

Identifiering/analys av ärftliga riskfaktorer för autoinflammatoriska sjukdomar.

Philipp Jungebluth, Karolinska Insti tutet. Utveckling av ny vävnad och nya

organ av kroppens stamceller för transplantation.

Göran Karlsson, Lunds universitet.

Vill förbättra diagnos och behandling av

Anna Martner, Göteborgs universitet.

Bättre behandling mot blodcancer.

Jennny Mjösberg, Karolinska Institutet.

Analys av hur en ny typ av immunceller bidrar till tarmsjukdom.

Styrelsen i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. I styrelsen för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) sitter framstående yrkeskvinnor och -män som med sina specialkunskaper i bland annat medicin och ekonomi ser till att SSMF:s verksamhet bedrivs effektivt och att fonderade gåvor och bidrag förvaltas på bästa sätt.

Främre raden från vänster: Olle Lindvall, Göran Magnusson, Annica Dahlström, Fredrik Piehl. Bakre raden från vänster: Ernst Brodin, Harriet Wallberg, Rolf Kiessling, Mari Norgren, Charlotta Dabrosin, Lars Bertmar. På bilden saknas Lena Frånstedt Lofalk

Styrelseledamöter i SSMF mandatperioden 2013 – 2015: Ordförande: Professor Göran Magnusson Uppsala

Övriga ledamöter: Professor Ernst Brodin Stockholm

Professor Olle Lindvall Lund

Vetenskaplig sekreterare: Professor Fredrik Piehl Stockholm

Professor Charlotta Dabrosin Linköping

Professor Mari Norgren Umeå

Professor Annica Dahlström Göteborg

Professor Harriet Wallberg Stockholm

Skattmästare: Docent Lars Bertmar Stockholm

Advokat Lena Frånstedt Lofalk Stockholm Professor Rolf Kiessling Stockholm 16

Kansli: Kanslichef Gudrun Hållars Stockholm

Granskningsnämnden i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. När Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning utannonserar postdoktorala stipendier, SSMF-forskartjänster och numera även SSMF:s Stora Anslag får SSMF in hundratals ansökningar. Under en lång och noggrann prövning bedöms den vetenskapliga kvaliteten i projektbeskrivningarna och frågeställningar och metoder värderas. Denna genomgång görs av SSMF:s egen granskningsnämnd som består av framstående representanter från landets medicinska fakulteter, Svenska Läkaresällskapet och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning.

Främre raden från vänster: Gunnar Schulte, Jan Gustafsson, Ernest Arenas, Stefan Marklund. Bakre raden från vänster: Rolf Kiessling, Karin Forsberg Nilsson, Lena Jonasson, Agneta Holmäng, Göran Magnusson, Stefan Hansson, Fredrik Piehl. På bilden saknas Kent Lundholm, Inger Sundström Poromaa.

Ledamöter i SSMF:s granskningsnämnd: Ordförande: Professor Rolf Kiessling

Svenska Läkaresällskapet: Professor Inger Sundström Poromaa

Ordinarie ledamöter:

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning: Professor Jan Gustafsson

Göteborgs universitet: Professor Agneta Holmäng Karolinska Institutet: Professor Ernest Arenas Linköpings universitet: Professor Lena Jonasson Lunds universitet: Professor Stefan Hansson

Professor Kent Lundholm Professor Göran Magnusson Vetenskaplig sekreterare: Professor Fredrik Piehl Biträdande vetenskaplig sekreterare: Docent Gunnar Schulte

Suppleanter: Göteborgs universitet: Professor Christine Wennerås Karolinska Institutet: Docent Yenan Bryceson Linköpings universitet: Professor Jan Ernerudh Lunds universitet: Professor Jonas Erjefält Umeå universitet: Docent Malin Sund

Umeå universitet: Professor Stefan Marklund

Uppsala universitet: Professor Bo Nilsson

Uppsala universitet: Professor Karin Forsberg Nilsson

Svenska Läkaresällskapet: Professor Bo Norrving

Generösa givare gör att SSMF:s fonder för Den som donerar eller testamenterar ett större belopp till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) kan starta en medicinsk forskningsfond i sitt eget namn, sin familjs namn eller namnen på någon annan person som man vill hedra genom fonden. Instiftaren väljer själv vilken eller vilka sjukdomar som forskningen ska omfatta. Bidrag som skänks utan speciella önskemål från givaren förvaltas i SSMF:s grundfond. Forskningsområde/instiftare: Amyloidos Gunnar Bodins Minnesfond Anorexi Ingegerd och Ebbe Ragnarsson Marks Fond Astma och allergi Stiftelsen Frithiof och Inga-Lisa Ekstedts Donationsfond Förbandsmaterial AB Stig och Karin Irvalls Donationsfond Stiftelsen Berndt och Kristina Söderbergs Fond Barn- och ungdomsmedicin Eva Heinricis Minnesfond Björn och Brita Westins Fond Cancersjukdomar och tumörbiologi Stiftelsen Anders Erling Anderssons Minnesfond Lisa och Evert Anderssons Fond Verner Anderssons Fond Stiftelsen Kerstin och Göran Bergen stråhles Fond Gunvor och Olle Bergs Minnesfond Birgitta & Lars E. Gossners Minnesfond Orian Bernikers & Anita Mellström Bernikers Gåvofond Florence & Gunnar Carlesons Minnesfond Maciej Erikssons Minnesfond Stiftelsen Göte och Karin Iverstams Minnesfond Ragnhild och Stig Jonsons Fond Stiftelsen Tatjana och Jacob Kamras Forskningsfond Hjalmar Karlsons Fond Anne & Sten Kistners Forskningsfond Stiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens Minnesfond Stiftelsen Signe och Linnea Larssons Minnesfond Ellen och Evald Mohlins, Falun, Minnesfond Nils-Erik Nilssons Minnesfond Ragnar, Eva & Kerstin Perssons Minnesfond Blenda och Hilding Peterssons Minnesfond Britta och Hans Sjögrens Minnesfond Gustav Skölds Minnesfond Charlotte och Erik Théel-Andersons

Minne Inga Thomssens Fond Ingrid och Tore Wallstens Fond Demenssjukdomar Carin Anderssons Minnesfond Sigrid ”Siggan” Sundbergs Minnesfond Diabetes Hemtorpsfonden Ingegerd och Ebbe Ragnarsson Marks Fond Tage Westerlunds Fond Endokrinologi Stigo Petterssons Fond Farmakologi Stiftelsen Tora och Henrik Petersons Fond Hjärn- nerv- och muskelsjukdomar Harry, Helga och Rolf Adlerwalts Minnesfond Britta och Anders Amneús Fond Carin Anderssons Minnesfond Marianne Dahls Fond Aisa & Per Olof Gunnarssons Minnesfond Birger och Ulla Hellgårds Donationsfond Tord Jönssons Fond Sif och Patric Kallings Fond Stiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens Minnesfond Stiftelsen Lars Christian Lundbergs Fond Ragnar, Eva & Kerstin Perssons Minnesfond Britta och Tom Robinsons Fond Margareta Schultz Minnesfond Carl-Olof Stenerups Fond Ted Söderlunds Minnesfond Sven och Märtha Örtlunds Minnesfond Hjärt- och kärlsjukdomar Madeleine och Hilding Agrells Fond Stiftelsen Anders Erling Anderssons Minnesfond Lisa och Evert Anderssons Fond Carl-Gustaf och Margaretha Berggrens Fond Karin och Alfond Berglunds Minnesfond Gösta Bystedts Fond Stiftelsen Erik Callergrens Minnesfond Carola Carlanders Fond Sven och Kerstin Carlsunds Donation Anna-Märta Egelius Minnesfond

Ove Ekströms Fond Birgitta & Lars E. Gossners Minnesfond Arvid Göranssons Stiftelse Stiftelsen Margit Hederbergs Minnesfond Stiftelsen Tandläkare Filip Holsts och Gunilla Holsts Minnesfond Anna-Lisa och Herbert Janssons Minnesfond Stiftelsen Karin och Gullan Janssons Fond Ragnhild och Stig Jonsons Fond Gösta Waldermar Jilkéns Forskningsfond Hjalmar Karlsons Fond Ingvar & Valdemar Kristofferssons Donationsfond Stiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens Minnesfond Stiftelsen Gösta och Birgit Lieberts Fond Mats Lundbergs Minnesfond Arne och Barbro Martins Fond Beda och Gottlieb Mittags Donationsfond Stiftelsen Mia och Erik Myrins Donationsfond Folke Nords Minnesfond Ingrid och Frank Nordströms Fond Ragnar, Eva & Kerstin Perssons Minnesfond Stigo Petterssons Fond Margareta Schultz Minnesfond Charlotte och Erik Théel-Andersons Minne Ingrid och Tore Wallstens Fond Tage Westerlunds Fond Stiftelsen Karl och Gerda Östmans Fond Immunologi Medicine Doktor Herbert och Anna Müssbichlers Fond Kirurgisk forskning Syskonen Jan och Elisabeth Gyllen stiernas Fond Elzbieta Malec Olovsons & Tore Olovsons Minnesfond Stiftelsen Nils och Signe Wirgins Minnesfond Luftvägs- och lungsjukdomar Stiftelsen Erik Callergrens Minnesfond Sven och Kerstin Carlsunds Donation Stiftelsen Roland Hollstens Donationsfond Anna-Lisa och Herbert Janssons Minnesfond

framtida forskning fortsätter växa kraftigt. Matsmältningsorganens sjukdomar Ove Ekströms Fond Stiftelsen Nils och Signe Wirgins Gåvofond Medicinsk forskning (allmänt) Astrid och Stig Almers Minnesfond Arne Berntssons Minnesfond Ester och Einar Erikssons Minnesfond August och Thérèse Hazelius Fond Anders och Lydia Jonssons samt Lilly och Tore Lindgrens Donationsfond Klasons Forskningsfond Åke och Annie-Marie Lundbergs Fond Ruth Lundells Fond för Medicinsk Forskning Valter Lybergs Minnesfond Gertrud Olivecronas Minnesfond Sven och Ruth Nydahls Minnesfond Erik Pousettes Minnesfond Ingegerd och Ebbe Ragnarsson Marks Fond Selma och Fritz Ringströms Fond Vera och Harald Sallbergs Fond Syskonen Marianne, Carl-Gustaf och Birgit Sandwalls Minnesfond Ebba och Gunnar Sevegrans Fond Familjen Skoglunds Fond Gudrun Stålhanes Fond Svea och Olof Tinnerstedts Fond Professor Börje Uvnäs Fond Mikrobiologi och infektionsmedicin Stiftelsen Elias Bengtssons Fond Vera Degerstedts Fond Medicine Doktor Herbert och Anna Müssbichlers Fond Stiftelsen Tora och Henrik Petersons Fond Neurodegenerativa sjukdomar, främst Alzheimer, Parkinson och ALS Arvid Göranssons Stiftelse Stiftelsen Lars Christian Lundbergs Fond Nils-Erik Nilssons Minnesfond Carl-Olof Stenerups Fond Sven och Märtha Örtlunds Minnesfond Neurovetenskap Tom & Gun Flensburgs Minnesfond Ingalisa och Lars Gyllenstens Fond

Gunnar Johanssons Minnesfond Stiftelsen Lars Christian Lundbergs Fond

Ämnesomsättningssjukdomar Stigo Petterssons Fon

Njursjukdomar och urologi Birgitta & Lars E. Gossners Minnesfond Ragnhild och Stig Jonsons Fond Sten Schéles Minnesfond

Ögonsjukdomar Madeleine och Hilding Agrells Fond Inga och William Bergmans Fond Birgit Hansson Palmgrens Fond Stiftelsen Christina och Stig Hördins Minnesfond Stig och Karin Irvalls Donationsfond Tord Jönssons Fond Fyra Syskons Fond Sixten och Eivor Thingwalls Minnesfond Sten Smeds Fond

Obstetrik och gynekologi Fonden för Endometriosforskning Ortopedi Orian Bernikers & Anita Mellström Bernikers Gåvofond Psykiatri Carin Anderssons Minnesfond Gudrun och Ingvar Anderssons Fond Erik Bergenskogs Fond Ulla-Britta Brunnhages Fond Stig Forsbergs Minnesfond Reumatologi Stiftelsen Tandläkare Anna-Lisa Hallqvist-Holsts Minnesfond Victoria och Eric Harbergs Fond Richard Heinz Hungers Fond Elsa och Arne Jarlefors Fond Märta och Helge Sahléns Minnesfond Smärtmedicin Vera Degerstedts Fond Stiftelsen Elsa Franzéns Fond Tropikmedicinska sjukdomar Stiftelsen Elias Bengtssons Fond Tuberkulos Byggmästaren C O Lundbergs Minnesfond Ålderssjukdomar Margot och Åke Jeppssons Minnesfond Tord Jönssons Fond Marianne och Olle Lindströms Minnesfond Ingrid och Frank Nordströms Fond Stiftelsen Gunborg och Sten Rosenströms Minnesfond Dagny och Edvard Wicksells Fond

Öron-näsa-halssjukdomar Anne och Sten Kistners Forskningsfond Tage Westerlunds Fond Övriga fonder 1952 års Donationsfond Stiftelsen Astras Forskningsfond Stiftelsen Sigvard Bergholtz Minnesfond Esebo Gåvofond Stig Forsbergs Fond Syskonen Karin Karlssons och Erik Eliassons Minnesfond Långasjö Britta och Gunnar Lindhs Donationsoch Minnesfond Tinnitusfonden Margit Löffs och Anders Hallins Minnesfond Elisabeth Magnells Stiftelse Stiftelsen Rosa Lybeck Winberg och Bo Winbergs Donationsfond Utöver ovanstående fonder, som förvaltas av SSMF, har följande stiftelser ställt medel till SSMF:s wförfogande för utdelning: Stiftelsen Bengt Dahréns Fond Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare Stiftelsen Emil, Frida & Stina Hultstrands Minnesfond II Vera och Jonas Jonssons Stiftelse Landsfiskal Pontus Nohres och hans moder Anna-Karin Johanssons Stiftelse Sjätte December Stiftelsen Stiftelsen Jacob Wallenbergs Testamentsmedel

Drottning Victoria

Drottning Louise

Kung Gustav VI Adolf

Foto: Paul Hansen

Foto:J an Delden/Pressens Bild

Foto: IMS

Kungligt beskydd sedan 1919

Drottning Silvia

Ända sedan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning bildades år 1919 har det svenska kungahuset engagerat sig i den medicinska forskningens framsteg. SSMF har alltid haft en representant från kungafamiljen som sin beskyddare. Först ut var drottning Victoria, 1919- 1930, följd av drottning Louise, 1930-1965, därefter kung Gustav VI Adolf, 1965-1973. Drottning Silvia är SSMF:s nuvarande beskyddare.

ETT STORT TACK till Garenbergs Konsult, Len´Art Grafisk Produktion, vetenskapsjournalisten Natalie von der Lehr, skribenten Jan Gradvall, fotograferna Hans Ericksson och Stefan Zimmerman som tillsammans med Gudrun Hållars på SSMF:s kansli skapat verksamhetsberättelsen. Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB/ Stream Nordic.

www.ssmf.se I Telefon 08-33 50 61 I e-post: info@ssmf.se Plusgiro 90 11 09-9 I Bankgiro 901-1099 Postadress: SSMF, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm Besöksadress: Fogdevreten 2 A, Solna