Bilaga 1 - Enkät
2010 En utredning av användbarheten på Facebook
Sofie Pettersson Högskolan Väst Digitala Distributiionsformer 2010-03-17
Essä, Digitala Distributionsformer 2010
Innehåll Inledning .................................................................................................................................................. 3 Syfte och mål ....................................................................................................................................... 3 Metod .................................................................................................................................................. 3 Teori......................................................................................................................................................... 4 Online Community .............................................................................................................................. 4 Facebook ............................................................................................................................................. 4 Användbarhet ...................................................................................................................................... 4 Empiri ...................................................................................................................................................... 6 Enkät .................................................................................................................................................... 6 Analys och slutsats .................................................................................................................................. 7 Källförteckning......................................................................................................................................... 8 Bilaga 1 - Enkät............................................................................................................................. 9
Sofie Pettersson
Sida 2
Essä, Digitala Distributionsformer 2010
Inledning Facebook är ett av de största sociala nätverken på internet med över 400 miljoner aktiva användare, varav ca 50 % loggar in varje dag. Facebook finns översatt till över 70 språk och innehåller över 3 miljoner aktiva sidor (Facebook: 2, 2010). Till skillnad från ”vanliga” webbplatser, som är organiserade runt dess innehåll, så är sociala communities organiserade runt användarnas intressen och det är till stor del användarna själva som bygger upp innehållet. Tjänsteleverantören, i detta fall Facebook, står för den grundläggande designen och funktionaliteten som ska underlätta detta. Det gör det särskilt intressant att analysera hur användbarheten upplevs av användare av Facebook.
Syfte och mål Syftet med denna essä är att analysera hur användare av Facebook upplever användbarheten. Det huvudsakliga målet är att kunna svara på frågan – Anser Facebook-användare att denna community är användbar enligt Shackels (2009)definition? Därigenom vill jag se om tjänsteleverantören, i detta fall Facebook, har lyckats med att skapa en funktionell design.
Metod För att skapa mig en teoretisk referensram så har jag studerat kurslitteratur, akademiska uppsatser, vetenskapliga artiklar samt sökt information på internet. Detta har gett mig en bred bild av communities i allmänhet och av Facebook i synnerhet. För mina empiriska studier har jag använt mig av en enkät1 som varit tillgänglig online mellan 7 mars 2010 och 17 mars 2010. Jag valde denna metod eftersom det via en enkät är relativt lätt att få många svar av respondenter som tillhör min målgrupp2. Enkäten har utformats utifrån Shackels (2009) definition av användbarhet3 och Bells (2005 ss.137-156)riktlinjer för utformning och hantering av enkäter. Frågorna i enkäten är uppdelade i enlighet med Shackels (2009)uppdelning av användbarhet i effektivitet, lärbarhet, flexibilitet och attityd. Detta för att underlätta analys och gradering. Enkäten innehåller även ett par frågor om användningsområde, datavana och hur lång tid användaren har använt Facebook. Dessa frågor valdes ut på grund av att jag ansåg att detta har stor påverkan på upplevd användbarhet.
Källkritik Jag nämner ISO standarden 9241-11:1998 i denna essä, det är tyvärr omöjligt för mig att hänvisa till detta dokument i grundform eftersom ISO tar ganska mycket betalt för att dela med sig av den. Jag har dock jämfört flera andrahandskällor och kommit fram till en bra definition av standarden.
1
Se Bilaga 1 Användare av Facebook 3 Se avsnitt Teori, rubrik Användbarhet, figur1 2
Sofie Pettersson
Sida 3
Essä, Digitala Distributionsformer 2010
Teori Här presenteras den teoretiska referensramen som ligger till grund för analysen av användbarheten på Facebook.
Online Community Online community skulle på svenska kunna översättas med socialt nätverk på internet eller nätmötesplats. Dessa är sammanslutningar av individer som interagerar online runt gemensamma intressen. Det finns ett stort utbud av communities på internet som varierar i storlek och syfte(Nationalencyklopedin, 2010). Enligt Lundqvist och Skotth (2004) så finns det fyra kriterier som bör vara uppfyllda för att det ska vara meningsfullt att tala om en online community: 1. Människor (användare) som interagerar på ett socialt plan med varandra 2. Användarna har ett delat syfte, behov och informationsutbyte som ger communityn en anledning att existera 3. Det finns en policy som styr användarnas interaktion 4. Det finns ett grundläggande informationssystem som stödjer social interaktion och känsla av samhörighet
Facebook I februari 2004 startades den första versionen av Facebook av grundaren Mark Zuckerberg och redan i december samma år så hade communityn nått en miljon registrerade användare (Facebook:1, 2010). I februari 2010 så hade den siffran passerat 400 miljoner. Facebook är idag ett världsomspännande community som även finns som mobil applikation (Facebook:2, 2010) På Facebook så har varje användare en egen profilsida där man kan publicera text, bilder, länkar och video. Användarna avgör själva vilka som ska få tillgång till den egna profilsidan genom sekretessinställningar. Användarna interagerar med varandra genom att lägga till varandra på så kallade vänlistor (Facebook:3, 2010). Facebook arbetar efter en policy som de själva kallar de tio principerna som de själva beskriver som grunden för de rättigheter och det ansvar som föreligger (Facebook:4, 2010). 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.
Frihet att dela och ha kontakt med vem man behagar så länge båda samtycker Eget ägande och kontroll över egen information Fritt flöde av information Fundamental jämlikhet Sociala värderingar Öppna plattformar och standarder Fundamental service Gemensam välfärd Transparanta processer En enad värld
Facebook anger att dessa principer endast får begränsas av lag, tekniska begränsningar eller sociala värderingar och normer (Facebook:3, 2010)
Användbarhet Enligt ISO standarden 9241-11:1998 så innefattar begreppet användbarhet hela systemets bredd från funktionalitet till de estetiska värdena. Mycket av användbarheten ligger i
Sofie Pettersson
Sida 4
Essä, Digitala Distributionsformer 2010 användarens subjektiva uppfattning om hur väl denne kan utföra sina uppgifter men i begreppet kan man också lägga in saker som feltolerans, stabilitet, lärbarhet och struktur Shackel (2009) menar att grunden till användbarheten ligger i acceptans och delar upp användbarheten i delarna effektivitet, lärbarhet, flexibilitet och attityd.
speed effectiveness errors utility
USABILITY
time to learn learnability retention
Acceptance likeability
costs
flexibility
adaptation to different tasks
attitude
user satisfaction
Figur 1 - Shackels (2009) definition av användbarhet, egen bearbetning
Punkten effektivitet handlar om effektivitet i funktionalitet, alltså att det ska vara möjligt att utföra det som funktionen är till för på ett tillfredsställande sätt. Det innefattar tekniska aspekter såsom snabbhet och felhantering av systemet. Lärbarhet handlar om hur lätt det känns att lära sig, hur lång tid användaren måste lägga ner och hur bar man minns det man lärt sig. Flexibilitetsaspekten handlar mycket om anpassningsbarhet till olika sorters funktionalitet och om hur bra systemet svarar när man skiftar mellan olika uppgifter. Slutligen så består användbarheten av attityd hos användaren, är användaren nöjd, tycker denne att det ser bra ut osv. (Shackel,2009) För att utvärdera användbarhet så används olika typer av kvalitativa och kvantitativa testmetoder. Som exempel kan nämnas tänka-högt-test, där subjekten får utföra olika förutbestämda moment samtidigt som de talar om vad de känner och upplever, enkäter där subjekten svarar på frågor eller öppna intervjuer där olika saker diskuteras (Alam & Ali, 2010).
Sofie Pettersson
Sida 5
Essä, Digitala Distributionsformer 2010
Empiri Här presenteras enkäten4 och resultatet av den.
Enkät Enkäten är skapad med hjälp av gratisverktyget FreeOnlineSurvey5 och har legat ute på internet mellan den 7 mars och den 17 mars 2010. Endast inbjudna har kunnat svara på denna enkät. Inbjudningar har delats ut via Facebooks meddelandefunktion och via min egen blogg6. Frågorna är utformade enligt följande:
Screening frågor: 1, 2, 3 och 4. Dessa tar i beaktande datorvana, kvantitet i användande och föredragna användningsområden, egenskaper som jag anser vara påverkande på upplevd användbarhet. Frågor angående upplevd effektivitet: 5 och 6 Fråga angående lärbarhet: 7 Frågor angående flexibilitet: 8, 9 och 10 Frågor angående attityd: 11, 12 och 13
Svarsalternativen som givits har antingen varit enligt skala eller enkla ja/nej alternativ. Det har även funnits möjlighet att fylla i valfria kommentarer på alla frågorna. 48 personer har svarat på enkäten och av dessa har 54 % (26st) varit män och 46 % (22st) varit kvinnor. Alla har varit anonyma i sina svar.
Resultat Inom området effektivitet ställdes frågor angående uppfattad snabbhet och frekvens på tekniska fel. På båda dessa får Facebook underkänt av de som utfört enkäten. Hela 28 stycken (58,3 %) ger lägre än medelbetyg på snabbhet och 18 stycken (37,5 %) upplever tekniska fel varje gång eller ofta när de loggar in på Facebook. Lärbarhet får högt betyg, det var ingen av de tillfrågade som tyckte att det var jättesvårt att lära sig hur Facebook fungerar. Övriga alternativ har ganska jämnt fördelade svar som går att relatera till allmän datakunnighet vid jämförelse med screeningfrågan om detta. De flesta av de tillfrågade, 62,5 %, tyckte att Facebook motsvarade de förväntningar de hade haft innan registreringen. Man hade hört av andra vad man kunde göra och vilka funktioner som fanns. Detta återspeglade sig även i frågan om man kunde göra allt man ville göra på Facebook där enbart 10 stycken (20,8 %) svarade att man någon gång velat göra något men upptäckt att det inte gick. Däremot svarade många i fritextrutan på den frågan att det fanns funktioner som inte fungerade alls, vilket måste ses på minussidan för flexibiliteten. Hela 30 stycken av de tillfrågade (62,5 %) uppgav att de hade upplevt brister i säkerheten, t.ex. att deras vänlistor hade utökats med vänner de inte bekräftat och att sekretessinställningar inte fungerat önskvärt, detta är inte bara på minussidan på flexibiliteten utan även för attityden. Ändå får attitydaspekten ett bra utfall i enkäten. 75 % av de tillfrågade ger betyget medel och högre på frågan: Vad tycker du generellt om Facebook som socialt nätverk? Alla utom två av de tillfrågade anger att de kommer att fortsätta använda Facebook.
4
Se bilaga 1 http://freeonlinesurveys.com/ 6 Adress till blogg 5
Sofie Pettersson
Sida 6
Essä, Digitala Distributionsformer 2010
Analys och slutsats Enligt Shackels (2009) definition av användbarhet, med de fyra aspekterna effektivitet, lärbarhet, flexibilitet och attityd, så får Facebook ett ganska dåligt övergripande betyg av användarna. Mest talande enligt min mening är att så pass många ändå uppger att de tänker fortsätta använda Facebook som socialt nätverk. Facebook upplevs som lätt att lära sig och användarna verkar nöjda med de funktioner som finns tillgängliga. Däremot verkar de inte anse att dessa funktioner är särskilt effektiva vad gäller respons eller feltolerans. Min teori om varför det ändå är så många som använder Facebook är just denna communitys storlek. Om vi ser på Lundqvist och Skotths (2004) grundläggande egenskaper för vad som är meningsfullt för en community, punkt två: ”Användarna har ett delat syfte, behov och informationsutbyte som ger communityn en anledning att existera” Det delade syftet på Facebook är helt enkelt att interagera med andra användare och eftersom Facebook är den största och mest använda communityn så är chansen stor att det är där de man känner befinner sig. Slutsatsen av denna analys blir att Facebook kanske inte upplevs som särskilt användbar av användarna men att man väljer att ta det onda med det goda för att kunna interagera med de andra användarna som finns där och att använda de applikationer som erbjuds.
Sofie Pettersson
Sida 7
Essä, Digitala Distributionsformer 2010
Källförteckning Litteratur Bell, Judith (2005). Introduktion till forskningsmetodik, uppl.4. Danmark: Studentlitteratur
Elektroniska källor Alam, Tariq & Ali, Muhammad (2010). The Challenge of Usability Evaluation of Online Social Networks with a Focus on Facebook. Master Thesis – Blekinge Tekniska Högskola. [Elektronisk: Pdf] Tillgänglig: < http://www.bth.se/fou/cuppsats.nsf/all/7cf0f30a5e7655fac12576bd00433340/$file/T.Alam%2 C%20M.%20Ali%202010.pdf> (2010-03-14) Facebook:1 (2010). Facebooks historia. [Elektronisk] Tillgänglig: <http://www.facebook.com/press/info.php?timeline> (2010-03-16) Facebook: 2 (2010). Statistics. [Elektronisk] Tillgänglig:< http://www.facebook.com/?ref=home#!/press/info.php?statistics> (2010-03-13) Facebook:3 (2010). Hjälpcenter. [Elektronisk] Tillgänglig: <http://www.facebook.com/help/?section=using> (2010-03-16) Lundqvist, Malin & Skotth, Henrik(2004). ONLINE COMMUNITIES Varför vissa lyckas och andra inte. D-uppsats - Göteborgs Universitet. [Elektronisk - Pdf] Tillgänglig: <http://www.hdl.handle.net/2077/1156> (2010-03-13) Nationalencyklopedin (2010). Community- Lång. [Elektronisk]. Tillgänglig: <http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/lang/community/1475466 > (2010-03-17) Shackel, Brian (2009). Usability – context, framework, definition, design and evaluation. Science Direct - Interacting with Computers, vol.21, December 2009. ss. 339-346 [Elektronisk: kräver inloggning] Tillgänglig:< http://www.scopus.com.proxy.lib.ltu.se/record/display.url?eid=2-s2.070149123184&origin=inward&txGid=pDKzZ0lsHWSJwLufk9DnCYx%3a2>(2010-03-16)
Sofie Pettersson
Sida 8
Bilaga 1 - Enkät
INFORMATION
Denna enkät är utformad för att analysera användbarheten på Facebook. Dina svar är viktiga för att ge en rättvis bild av hur användarna uppfattar Facebook ur ett användbarhetsperspektiv. Resultatet kommer endast att användas i studiesyfte i kursen Digitala Distributionsformer, Högskolan Väst. Resultatet kommer inte att säljas vidare, förmedlas till annan part eller publiceras offentligt. Inget av svaren kan härledas till DIG personligen. Stort tack för din medverkan! / Sofie Pettersson, student på Högskolan Väst
1)
Hur uppfattar du själv din datorvana? Endast ett svar
Dålig [2] Tillfredsställande [6] Bra [16] Mycket bra [12] Utomordentligt bra [12] 2)
Hur länge har du använt Facebook? Endast ett svar
Mindre än 6 månader [10] 6 månader - 1 år [24] 1 - 3 år [12] 3 - 5 år [2] Mer än 5 år [0]
3)
Vad använder du Facebook till? Markera alla som stämmer
Hålla kontakten med vänner och släktingar [48]
Essä, Digitala Distributionsformer 2010
Skapa nya kontakter och nätverk [26] Diskutera i grupper [8] Spela [20] Skapa grupper [6] Lägga ut foton [22] Lägga ut videoklipp
[2]
Other (Please Specify):
4)
Hur ofta loggar du in på Facebook? Endast ett svar
Varje dag [36] Någon/Några gånger i veckan [10] Någon/några gånger i månaden [2] Mer sällan [0] Aldrig [0]
5)
Hur snabbt uppfattar du att Facebook reagerar på det du vill göra? exempelvis: ladda en sida, ladda upp foto/video, skicka meddelanden, spela etc.
Mycket sakta [8] Ganska sakta [20] Bra [14] Mycket snabbt [4] Utomordentligt snabbt [0]
6)
Hur ofta upplever du olika sorters tekniska fel när du använder Facebook? Endast ett svar
Varje gång jag använder Facebook [4] Ofta [14] Ibland [16] Sällan [10] Aldrig [4]
7)
Hur lätt anser du att det var att lära sig hur Facebook fungerar?
Sofie Pettersson
Sida 10
Essä, Digitala Distributionsformer 2010 Endast ett svar
Jättesvårt, jag hade stora svårigheter [0] Ganska svårt, jag hade några svårigheter [10] Inte så svårt, jag hade få svårigheter [12] Lätt, jag upplevde någon svårighet [16] Mycket lätt, jag upplevde inga svårigheter [10]
8)
Hur bra tycker du att facebook motsvarar dina förväntningar? Mot hur du trodde att det skulle vara, mot vad du vill kunna göra etc. Endast ett svar
Dåligt, motsvarar inte alls mina förväntningar [2] Tillfredsställande, motsvarar många av mina förväntningar [16] Bra, motsvarar de flesta av mina förväntningar [30] Mycket bra, motsvarar alla mina förväntningar [0]
9)
Har du någonsin upplevt brister i säkerheten på Facebook?
Please select
10)
Har du någonsin velat göra något på Facebook men upptäckt att det inte gick? Det fanns ingen funktion, det fungerade inte trots att funktionen fanns etc.
Please select
11)
Ja: [30] Nej: [18]
Ja [10]
Nej: [38]
Vad tycker du generellt om Facebook som socialt nätverk? Endast ett svar
Dåligt [0] Tillfredsställande [8] Bra [18] Mycket bra [18] Utomordentligt [4]
12)
Använder du fler sociala nätverk online än Facebook?
Please select
13)
Ja: [22] Nej: [26]
Kommer du att fortsätta använda Facebook?
Please select
Sofie Pettersson
Ja : [46] Nej: [2]
Sida 11
Ess채, Digitala Distributionsformer 2010
Sofie Pettersson
Sida 12