Håkan Nunstedt
Möten med älgar
I denna fotobok om älgar vill jag dela med mig av några av alla de älgmöten jag haft under de många gånger jag vandrat, suttit stilla på pass i myrkanter, vid hyggeskanten eller kört runt med bil på små skogsvägar. Jag har haft många spännande upplevelser och fått många foton, där jag valt ut ett antal av dessa till denna bok. Det har varit ett svårt val, men jag har försökt att välja de foton som kan förmedla en speciell stämning, specifik händelse eller en upplevelse jag vill dela med mig av. Eftersom det är en fotobok är det just fotografierna som dominerar. I texterna försöker jag beskriva något som kan vara intressant som komplement till fotot/fotona. Jag hoppas att bokens foton, såväl i form av älgporträtt som då älgen utgör en del av miljön, med tillhörande texter, kan förmedla några av de stämningar jag upplevt i dessa älgmöten och visa hur fantastiska dessa djur är då de rör sig i olika miljöer och olika ljusförhållanden. Östbjörke, Källshagen i mars 2015 Håkan Nunstedt
Älgar på vintern Att se en älg omgiven av vinterskrud är för mig en fascinerande upplevelse. Älgens mör-
ka kropp med den tjocka vinterpälsen och den vita snön utgör en fin kontrast. Denna tjur har inte fällt sina horn än trots att det är mitten av januari. Tjuren kom ut från en talltätning och gick en bit ut mot en hyggeskant, då molnen skingrades och solen lyste fint på honom.
1
2
Vårliga dispyter Fotot ovan:
Det är slutet av april månad och den dräktiga kon stöter iväg sin fjolårskalv. Grymt kan det tyckas, men är en naturlig process i älgarnas liv.
Foton till höger:
På en åkervall gick en hel flock med älgar och betade, bland dem var det två kor med varsin kalv och ett antal tjurar. Det var spänt mellan älgarna och hade redan varit flera konfrontationer. En av tjurarna betade sig fram mot en av korna med sin fjolårskalv. Till slut var tjuren alldeles nära kon, och hon reagerade genom att fälla bak öronen. Plötsligt ställde sig kon och tjuren på bakbenen och sparkade framåt i luften med frambenen. Ingen av dem träffades dock av den andres sparkar. Det hela gick snabbt över och älgarna började lugnt beta igen. 3
4
Jag följde en flock med 8-10 älgar som
5
gick i ett rapsfält. Då de lämnade fältet följde de samma rutin, vilket bland annat innebar att de passerade denna väg. Då de började röra sig från rapsfältet, tog jag mig snabbt till denna plats och gjorde i ordning kamerautrustningen. Det dröjde inte länge före det att den första älgen passerade vägen. Detta scenario upprepade sig under minst 5 morgnar. Den morgon som fotot till höger är taget var nog den finaste, fotografiskt sett.
6
7
Det hade varit en extremt torr sensommar detta år och var uttorkat i många vattendrag och bäckar. Älgarna sökte sig därför till skogssjöar i området. En av dessa sjöar var den som älgtjuren på bilden till vänster hade simmat ut i. På fotot till vänster står tjuren på ett grund och betar av de begärliga näckrosorna precis då solen är på väg upp bakom skogen. 8
Jag är alltid lika fascinerad då jag ser små älgkalvar, som är så små då de föds, men växer så snabbt. På fotot ovan ses den lilla, cirka en vecka gamla kalven, dia sin mamma. Det gick snabbt över, men jag hann få några foton före kon och kalven gick in i den tätare vegetationen. Foton till höger: jag kom åkande på en liten skogsväg, då jag fick se två små älgkalvar stå inne mellan några tallar. Jag gick försiktigt ur bilen och tittade efter kon, men kunde inte se henne. Det händer att en älgko lämnar kalven eller kalvarna för korta stunder även då de är små. Dessa kalvar var några veckor gamla och därför lite mer självständiga. 9
10
Möten med vita älgar Det är ovanligt med vita älgar och i Sverige går uppskattningsvis ca 150 olika vita älgar, varav flertalet finns i Värmland, där dessa foton är tagna. Det finns olika varianter av vita älgar. Detta är den så kallade leucistiska fasen. Leucism är ett medfött tillstånd hos älgen vilket resulterar i ett reducerat pigment. Leucism definieras som partiell eller fullständig brist på melaniner i pälsen vilket kan göra att djuret är ljusare eller delvis vit eller helvit.
Det är sällan det ses så stora tjurar som den på fotot till höger. Denna stora vita 16-taggiga älgtjur, med sin normalfärgade 8-taggade kamrat på fotot till höger, träffade jag på en tidig morgon i slutet av augusti. Det var en magisk syn att se denna vita tjur inne i den mörka morgonskogen, där tjurens päls nästan lyste som en reflexskärm. Enligt uppgifter är han enbart 4,5 år, vilket tyder på att han har fina gener. Kon nedan hade en normalfärgad, brun kalv med sig, som syns till höger på fotot.
11
12
En ko och en ungtjur ställer sig i siluett mot morgonhimmelen. För att jag ska lyckas få dem mot himlen var jag tvungen att lägga mig raklång ner på marken. Fotot på nästa uppslag: Tjuren kommer och går på ängen, in mot skogen. Framför mig har jag en fin skogsridå och passar på att få honom då han följer linjen i ridån. 13
14
Älgtjuren uppvaktade kvigan under flera dagar. Jag hade möjlighet att följa dem och kunde se många intressanta beteenden, bland annat den ömsinta stund då tjuren länge stod och luktade på kvigan under tiden som hon frambringade ett gnäggande läte.
15
16
Den 14-taggiga tjuren kom gående ut på ängen. Jag såg tydligt att han var orolig och hade öronen riktade bakåt. Tjuren ställde sig och tittade bakåt varefter han började springa rakt mot mig. Plötsligt kom den andra tjuren fram och hade ett tydligt fokus på den första tjuren.
17
Jakten gick över fältet, rakt mot mig. Fjortontaggare kom först tätt följd av 12-taggaren som verkade vara mycket bestämd över att jaga bort den andra tjuren.
18
Solen tränger igenom morgondimman i oktobermorgonen då jag gick ut i kanten på ett litet hygge. Då jag kommit fram till hygget, fick jag se en fin älgtjur som var på väg ut på hygget. 19
20
21
Tjuren rörde sig mot den plats där kvigan nyligen varit. Han kände tydligt hennes doft och markerade detta med ett ”flemande”. Ett beteende som visar att tjuren är brunstig. I flemandet sträcks överläppen utåt och inåt. Genom detta förbättras luktsinnet vilket gjorde att tjuren tydligare kände doften av kvigan. 22
Möten med älgar på myren Myrar och mossar är några av mina favoritområden när det gäller älg. Det är en genuin miljö som jag ofta besöker
för att leta efter älgar, framför allt under tidiga höstmorgnar. Jag sitter ofta på pass i kanten av myren och väntar. Det kan gå många gånger utan att jag ser något eller får några foton, men förr eller senare lyckas jag i alla fall få se någon älg och ibland också få foton på älgarna. Oftast är det tjurar som kommer ut på myren, framför allt under den tidiga brunsten då de går runt och lockar efter kor. Ibland motlockar jag och kan på detta sätt få fram tjuren riktigt nära, då han kommer i tron att det är en ko som låter. Drömmen är att få se och fotografera en älgfamilj som går över myren, gärna i den där klassiska formationen med kon först, kalven sedan och tjuren längst bak.
23
24
25
Jag sitter på pass vid myrkanten en tidig oktobermorgon. Solen håller på att gå upp och i fjärran hör jag en älgtjur gå runt och locka. En magisk morgon som verkligen får mig att njuta av stunden. 26
Håkan, i väntan på älgfamiljen vid en av favoritmyrarna. Håkan Nunstedt är filosofie doktor i vårdvetenskap och arbetar som ställföreträdande prefekt, lärare och forskare vid Högskolan Väst i Trollhättan. Håkan har sedan 8-9 årsåldern ett brinnande naturintresse. Det började med ett intresse för fåglar och ljudupptagningar med bandspelare, men gick i tonåren över till kamera med inriktning på fåglar och däggdjur. Med tiden har området breddats. Ska det nämnas några favoritmotiv är det älgar, kronhjortar, tjäder och tidiga morgonstämningar vid myren som gäller. Håkan engagerar sig starkt i naturvård, och värnar särskilt om tjäder- och orrspel, och en kvalitativt bra älgstam. I detta engagemang har han bland annat hjälpt till att lägga grunden för 5 biotopskydd och naturvårdsavtal för tjäderspelsplatser, och ett naturvårdsavtal på ett orrspel. Det är ett arbete som aldrig tar slut. Håkan engagerar sig också när det gäller bevarandet av älgstammen, särskilt på Halle- och Hunneberg, men även i andra marker. Under många år har Håkan vandrat och fotograferat på Halle- och Hunneberg vilket resulterat fotoboken: ”Kungens och Älgarnas berg-Halle- och Hunneberg”, som utkom 2006 på Warnes förlag i Göteborg. Förutom detta har Håkan publicerat sig i ett stort antal tidskrifter, bland annat tre större artiklar i tidningen FOTO, en artikel i tidskriften CAMERA NATURA, en artikel i Fotosidans magasin samt ett stort antal artiklar i olika jakttidskrifter som t ex ”Svensk Jakt”, ”Allt om jakt och vapen” samt publicerat foton eller text och foton i ett 10-tal övriga naturböcker, bland annat boken om Kodiak (Alaska) som kom ut under hösten 2012. Inom ämnet vårdvetenskap/omvårdnad har Håkan dessutom författat tre läroböcker, varit redaktör för antologi om etik, skrivit en avhandling i vårdvetenskap samt publicerat ett antal vetenskapliga artiklar. Håkan tilldelades Naturfotografernas stipendium 1993. ISBN 978-91-637-7475-1