I Tidspiratens arbetshäfte 1 finns uppgifter till lärobokens första sex kapitel, från Förhistorien till Vikingarna i Norden. Arbetshäftet innehåller mångsidiga uppgifter baserade på berättelsen, bilderna och faktarutorna i Tidspiratens lärobok samt uppgifter med utdrag ur faktatexterna som finns i lärarmaterialet. Arbetshäftet innehåller gott om skrivutrymme för eleverna. Arbetshäftets facit ingår i Tidspiratens lärarmaterial.
I Tidspiraten-serien ingår: • En lärobok för årskurserna 5–6 • Två arbetshäften • Ett digitalt lärarmaterial
TIDSPIRATEN Historia för årskurserna 5–6 Arbetshäfte 1
ISBN 978-951-52-3395-0
9 7 8 9 5 1 5 2 3 3 9 50
Lena Gärkman Tove Isomaa
Schildts & Söderströms
TIDSPIRATEN Historia för årskurserna 5–6 Arbetshäfte 1
Lena Gärkman Tove Isomaa
Schildts & Söderströms
Schildts & Söderströms www.sets.fi
Redaktör: Siv Fogelholm Faktatexter: Lena Gärkman, Tove Isomaa och Marcus Lindroos Författare till utdragen ur Tidspiratens lärobok: Maria Turtschaninoff Faktatexternas granskare: Holger Weiss och Katja Bargum (förhistorien), Saana Svärd (tvåflodslandet), Patricia Berg (Egypten), Björn Forsén (Grekland och romarriket), Derek Fewster (vikingatiden och medeltiden), Eva Ahl (medeltiden), Kasper Kepsu (nya tiden och stormaktstiden) samt Charlotta Wolff (1700-talet och revolutionen) Omslag: Jukka Iivarinen Inlagans grafiska formgivning och ombrytning: Jukka Iivarinen Illustrationer: Kalle Bladin
© 2014 Lena Gärkman, Tove Isomaa och Schildts & Söderströms
Kopieringsförbud Det här verket är en arbetsbok/övningsbok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera och ändra det här verket eller delar av det. Kopiostos kopieringslicenser gäller inte arbets- och övningsböcker. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.
ISBN 978-951-52-3395-0 Waasa graphics 2014
INNEHÅLL FÖRHISTORIEN | – 3000 f.Kr.
4
TVÅFLODSLANDET | 3000 f.Kr – 2000 f.Kr.
12
FARAOS EGYPTEN | 2700 f.Kr – 660 f.Kr.
16
ANTIKENS GREKLAND | 500 f.Kr – 300 f.Kr.
24
ROMARRIKET | 500 f.Kr – 470 e.Kr.
32
VIKINGARNA I NORDEN | 800 – 1050 e.Kr.
38
UPPGIFTSTYPER Symbolen med en av huvudpersonerna intill uppgiften visar vilken typ av uppgift det är frågan om och var man kan hitta den information som behövs för att lösa uppgiften. Ella visar att uppgiften utgår från en faktatext. Marie anger att uppgiften baseras på ”Marie har ordet” och/eller ordförklaringarna. Lukas visar att uppgiften utgår från berättelsen i Tidspiraten. Caesar anger att uppgiften baseras på bilderna i Tidspiraten.
ANTIKENS GREKLAND 1. Läs texten om antikens Grekland på sidan 46 i Tidspiraten. Hur röstade grekerna? _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________
2. Nu får du läsa lite mer fakta om demokratin i Grekland. Svara sedan på frågorna. DEMOKRATIN I ATEN
I Aten hade medborgarna möjlighet att delta i beslutsfattandet. Systemet kallades demokrati, folkmakt. Makten i Aten låg hos folkförsamlingen. I den deltog alla manliga fria medborgare som hade fyllt 20 år och var födda i Aten. Folkförsamlingen var ofta samlad för möten och diskussioner, och dessutom måste alla medlemmarna i tur och ordning arbeta som rådmän eller domare. Därför hade de atenska männen inte mycket tid över för annat. I Aten fanns det två grupper som inte hade samma rättigheter som Atens medborgare: metoiker och slavar. Metoikerna var främlingar som hade flyttat in i Aten. De utförde alla sådana arbeten som de fria männen inte hann med. Slavar fanns i nästan alla atenska hem samt användes som arbetskraft på odlingar, i hamnar och gruvor. Trots att metoiker och slavar inte hade samma rättigheter som fria män, skulle vanliga och vardagliga arbeten i Aten inte ha blivit utförda utan dem. Atenarna var noga med att ingen fick hota demokratin. Om det fanns misstankar om att någon försökte få för mycket makt, fick folkförsamlingen rösta om den personen skulle landsförvisas på tio år. Folkförsamlingens medlemmar röstade genom att skriva personens namn på en ostrakon, krukskärva. De personer som fick flest röster måste flytta bort från Aten för tio år. (Utdrag ur faktatexten Demokratin i Aten)
Frågor: a. Vad betyder ordet ”demokrati”? _____________________________________________________________________________ b. Vilka fick delta i folkförsamlingen? _____________________________________________________________________________ c. Vilka fick inte delta i folkförsamlingen? _____________________________________________________________________________ d. Vad var en ostrakon? _____________________________________________________________________________ e. Vad skrev man på den? _____________________________________________________________________________
24
FÖRHISTORIEN
TVÅFLODSLANDET
FARAOS EGYPTEN
ANTIKENS GREKLAND
ROMARRIKET
VIKINGARNA I NORDEN
–3000 f.Kr.
3000 f.Kr.–2000 f.Kr.
2700 f.Kr.–660 f.Kr.
500 f.Kr.–300 f.Kr.
500 f.Kr.–470 e.Kr.
800–1050 e.Kr.
3. Grekerna var skickliga sjöfarare och grundade många kolonier. Här ser du en karta över Greklands kolonier under antiken.
0
200
400 km
a. Se på kartan på sidan 44 i boken. Fyll i Aten, Sparta, Olympia, Kreta, Medelhavet, Svarta havet och Egeiska havet. b. Ta hjälp av din atlas. Vilka länder ligger i dag på de områden där kolonierna fanns? Skriv in dem på raderna här nedanför. _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________
4. På sidan 53 kan du läsa om hur det var hemma hos Pisidoros, barnens räddare. Se också på bilden på sidorna 54–55. Skriv vad Lukas och Ella får att äta och dricka. _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________
MEDELTIDEN I EUROPA
MEDELTIDEN I FINLAND
NYA TIDEN
STORMAKTEN SVERIGE
VÄGEN TILL FRIHET
SAMTIDSHISTORIEN
500–1400-talet
1155–1520-talet
1400–1500-talet
1500–1700-talet
1700-talet
De senaste 80–100 åren
25
5. Titta på bilderna i kapitlet om antikens Grekland. Beskriv hur det såg ut i antikens Aten. Staden Aten, gator och hus
Inne i ett grekiskt hem
6. Läs ordförklaringarna i kapitlet om Grekland och förklara följande ord: Folkförsamlingen ________________________________________________________________ Barbar________________________________________________________________________ Perser_________________________________________________________________________ Hellas_________________________________________________________________________ Stadsstat_______________________________________________________________________ Metoiker______________________________________________________________________ Agora_________________________________________________________________________ Pallas Athena___________________________________________________________________
26
FÖRHISTORIEN
TVÅFLODSLANDET
FARAOS EGYPTEN
ANTIKENS GREKLAND
ROMARRIKET
VIKINGARNA I NORDEN
–3000 f.Kr.
3000 f.Kr.–2000 f.Kr.
2700 f.Kr.–660 f.Kr.
500 f.Kr.–300 f.Kr.
500 f.Kr.–470 e.Kr.
800–1050 e.Kr.
7. Stadsstaterna Aten och Sparta. a. Här ser du Kleomenes från Sparta och Gorgias från Aten. I bokens text på sidorna 49–52 grälar de med varandra om vems stadsstat som är bättre. Läs texten och titta på bilderna. Skriv om Aten och Sparta i pratbubblorna. SPARTA
ATEN
Kleomenes
Gorgias MEDELTIDEN I EUROPA
MEDELTIDEN I FINLAND
NYA TIDEN
STORMAKTEN SVERIGE
VÄGEN TILL FRIHET
SAMTIDSHISTORIEN
500–1400-talet
1155–1520-talet
1400–1500-talet
1500–1700-talet
1700-talet
De senaste 80–100 åren
27
b. Hur var det att vara flicka i Sparta eller Aten? Läs i boken på sidan 50 (Sparta) och sidorna 54–55 (Aten) och i texten här nedanför. KVINNORNA I SPARTA OCH ATEN
Flickorna i Sparta levde ett mycket friare liv än flickorna i Aten. De uppmuntrades att idrotta och tränade bland annat brottning, diskuskastning och spjutkastning. På så sätt skulle Sparta få friska och starka kvinnor som kunde föda friska barn. (Utdrag ur faktatexten Kvinnor och barn i Sparta)
Kvinnorna i Aten hade ingen rösträtt. De fick för det mesta hålla sig inom hemmets fyra väggar och gick sällan ut. De blev bortgifta vid ca tretton års ålder med en man som fadern valt ut. Flickorna fick lära sig grunderna i att läsa och räkna, men det var viktigare att de kunde spinna, väva och laga mat. (Utdrag ur faktatexten Kvinnor och barn i Aten)
Tänk dig att en flicka i Aten och en flicka i Sparta skriver till varandra och berättar om sitt liv. Fyll i deras chattbubblor!
28
FÖRHISTORIEN
TVÅFLODSLANDET
FARAOS EGYPTEN
ANTIKENS GREKLAND
ROMARRIKET
VIKINGARNA I NORDEN
–3000 f.Kr.
3000 f.Kr.–2000 f.Kr.
2700 f.Kr.–660 f.Kr.
500 f.Kr.–300 f.Kr.
500 f.Kr.–470 e.Kr.
800–1050 e.Kr.
8. Läs texten om teater i antikens Grekland och koppla ihop orden med rätt förklaring. TEATER I ANTIKENS GREKLAND
På en teater satt publiken utomhus på en halvmåneformad sluttning, theatron. Nedanför theatron fanns orchestra. Det var den plats där kören uppträdde. Körens uppgift var att berätta om och förklara de viktiga händelserna i pjäsen. Man kan säga att teaterföreställningarna var en blandning av teater, balett och opera. Skådespelarna klädde om i ett tält som kallades skené. De uppträdde sedan på en scen bakom orchestran. Det fanns två sorters skådespel: humoristiska och roliga pjäser, som kallades komedier, och sorgliga pjäser, tragedier. (Utdrag ur faktatexten Teater i antikens Grekland)
Theatron •
• Rolig teaterpjäs
Orchestra •
• Förklarade pjäsens händelser
Kören •
• Där klädde skådespelarna om
Skené •
• Sorglig teaterpjäs
Komedi •
• Sluttning där publiken satt
Tragedi •
• Den plats där kören uppträdde
9. Läs texten om de grekiska gudarna och fyll i namnen på Zeus syskon och barn i familjeträdet. GREKISKA GUDAR
Zeus delade upp världen mellan sig själv och sina bröder Poseidon och Hades. Zeus fick himlen, Poseidon havet och Hades underjorden, det vill säga dödsriket. Poseidon var också jord bävningarnas gud. Zeus systrar hette Hera, Hestia och Demeter. Zeus gifte sig med sin syster Hera. Han fick barn med henne, men han hade också många barn med andra kvinnor. Hestia var hemmets och härdens gudinna, Hera äktenskapets gudinna och Demeter skördens och årstidernas gudinna. Zeus dotter Pallas Atena var stadsstaten Atens skyddsgudinna och vishetens och krigskonstens gudinna. Dottern Afrodite var skönhetens och kärlekens gudinna och dottern Artemis jaktens gudinna. Zeus son Apollon var musikens och spådomskonstens gud. (Utdrag ur faktatexten Grekiska gudar)
SYSKON
ZEUS
BARN
MEDELTIDEN I EUROPA
MEDELTIDEN I FINLAND
NYA TIDEN
STORMAKTEN SVERIGE
VÄGEN TILL FRIHET
SAMTIDSHISTORIEN
500–1400-talet
1155–1520-talet
1400–1500-talet
1500–1700-talet
1700-talet
De senaste 80–100 åren
29
10. Läs texten ”En olympisk mästare” på sidorna 53–54, där Pisidoros berättar om de olympiska spelen, och svara på frågorna.
a. Hur ofta ordnades de olympiska tävlingarna? ________________________________________ b. Till vilken guds ära ordnades de? __________________________________________________ c. Fick både män och kvinnor tävla? _________________________________________________ d. Vad hände med kvinnor som försökte komma och se på spelen?__________________________ _____________________________________________________________________________
11. Läs faktatexten om de olympiska spelen. a. Strecka under de idrottsgrenar som man tävlade i. DE OLYMPISKA SPELEN
Spelen i Olympia anses ha inletts år 776 f.Kr., och de hölls till guden Zeus ära vart fjärde år. Spelen pågick i fem dagar. Den första dagen hade man invigningsfestligheter och offrade till gudarna. Den andra dagen inleddes med hästkapplöpningar där hästarna drog stridsvagnar, och på eftermiddagen var det dags för femkamp. Grenarna i femkampen var diskus, längdhopp (stående, med tyngder), spjutkastning, löpning och brottning. Den tredje dagen hölls det olika ceremonier till gudarnas ära, och sedan hade juniorerna sina egna tävlingar. Till den fjärde dagens program hörde tävlingar i löpning och kampsporter. Den sträcka löparna sprang var vanligtvis en stadionlängd, ungefär 192 meter, men de kunde också springa två stadionlängder. Man hade till och med långdistanslopp på 24 stadionlängder (cirka 4,6 km). En spännande idrottsgren var det så kallade hoplitloppet, där löparna var klädda i full rustning, med hjälmar och sköldar. Man tävlade också i olika kampsporter, till exempel boxning. Pankration var en väldigt rå idrottsgren som var ett slags kombination av boxning och brottning. Det fanns inga andra regler än att man inte fick bita eller sticka fingret i motståndarens öga. Allt annat var tillåtet. Den femte och sista dagen av spelen hade man prisutdelning och avslutningsceremonier. (Utdrag ur faktatexten De olympiska spelen)
b. På vilka sätt skiljer sig dagens olympiska spel från spelen i antikens Grekland? Nämn tre saker. FÖRR
NU
_____________________________________ ______________________________________ _____________________________________ ______________________________________ _____________________________________ ______________________________________ _____________________________________ ______________________________________ _____________________________________ ______________________________________ _____________________________________ ______________________________________
30
FÖRHISTORIEN
TVÅFLODSLANDET
FARAOS EGYPTEN
ANTIKENS GREKLAND
ROMARRIKET
VIKINGARNA I NORDEN
–3000 f.Kr.
3000 f.Kr.–2000 f.Kr.
2700 f.Kr.–660 f.Kr.
500 f.Kr.–300 f.Kr.
500 f.Kr.–470 e.Kr.
800–1050 e.Kr.
12. Läs faktatexten om slaget vid Marathon: SLAGET VID MARATHON
Perserna besegrade grekerna vid flera olika slag, och nu möttes de igen på en plats som hette Marathon och låg utanför Aten. Trots att perserna var dubbelt så många som grekerna lyckades grekerna vinna striden. Enligt en känd berättelse sprang en atenare (Feidippides) hela vägen från Marathon till Aten efter segern. Han ville varna atenarna för de flyende perserna. När han kom fram till Aten berättade han om segern, föll ihop och dog. Sträckan från Marathon till Aten är ungefär 40 km, alltså ungefär lika lång som den form av löpning som man i dag kallar för ett maratonlopp. (Utdrag ur faktatexten Krig med Persien)
a. Maratonlopp är väldigt populära i dagens värld. Varför kallar man loppen så? _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ b. Vilka maratonlopp känner du till? Gör tillsammans med dina klasskamrater en lista över berömda maratonlopp. _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________
13. Läs ”Finland samtidigt” på sidan 59. a. Vilken ny tidsperiod började i Finland samtidigt som den antika kulturen blomstrade i Grekland? _____________________________________________________________________________ b. Varför var det nya materialet bra? _____________________________________________________________________________
MEDELTIDEN I EUROPA
MEDELTIDEN I FINLAND
NYA TIDEN
STORMAKTEN SVERIGE
VÄGEN TILL FRIHET
SAMTIDSHISTORIEN
500–1400-talet
1155–1520-talet
1400–1500-talet
1500–1700-talet
1700-talet
De senaste 80–100 åren
31