EN TIDNING FÖR DIG SOM GILLAR ÄVENTYR OCH UTMANINGAR. NO1|2020
A TBEAM RNS
SCOUT
RÄTTIGHET
ER
NO1 | 2020
ÄTA UTE
REDAKTIONEN LAGAR MAT PÅ MURRIKKA-HÄLL
TESTPATRULLEN:
SCOUTER FRÅN KARLSHAMN TESTAR UNDERSTÄLL
UPPLEV I AMSTERDAM
SÅ FIXAR DU PENGAR TILL LÄGRET • BARNKONVENTIONEN BLIR LAG • SCOUT FICK TRÄFFA SIN STORA FÖREBILD • BLI ELDEXPERT
AKTUELLT: GÖR ER REDO FÖR JAMBOREE21!
FÖRSTA ORDET När jag blev blåst på den demokratiska processen FRÅN FÖRSTA KLASS ville jag bli vald till elevrådet. Rösterna i klassen föll hela tiden på andra och inte mig. NU är det äntligen min tur – trodde jag i sexan. Förväntan byttes snabbt ut till besvikelse. Läraren berättade att inga nya elevrådsrepresentanter skulle utses, utan de gamla fick sitta kvar. Med tårarna brännande bakom ögonlocken berättade jag om denna katastrof för mina föräldrar. De kontaktade min lärare och dagen efter blev jag erbjuden en extrainsatt plats. Jag tackade omedelbart nej. De vuxna skakade på huvudet och förstod ingenting. Vilken bortskämd unge! Sanningen var att jag inte ville få en plats tack vare specialbehandling. Som 12-åring verkade jag förstå vitsen med den demokratiska processen bättre än de vuxna. HOS SCOUTERNA ÄR demokrati ett ledord på många olika sätt. I patrullen, inför hajken eller lägret, på kårens årsmöte och på vår nationella Demokratijamboree. Via vårt projekt ”Världsförbättrarna” vill vi även få fler yngre scouter insatta i vad demokrati innebär. I tidningen får vi träffa scoutkåren i Hyby som gjort en massa roliga och viktiga saker kopplat till demokrati och Världsförbättrarna, läs mer om det på sidan 30.
ATT BARNKONVENTIONEN BLIR
lag 2020 har ni säkert hört talas om lite överallt, men vad betyder det egentligen? Vi skickade Alva och Agnes, två av våra proffsiga och modiga unga talespersoner till Barnombudsmannen för att fördjupa sig i frågan. Få en historisk tillbakablick om barnkonventionen och läs deras intervju på sidan 28. VI KLIVER OCKSÅ ut och scoutar loss i flera artiklar i tidningen. Vad sägs om recept på smaskig muurikkamat? Ett underställstest? Tips på hur man klär sig i lager-på-lager? Eller en artikel om hur du kan bli nästa eldexpert?
Nina Norén, redaktör
FOTO: NINA NORÉN, ISTOCKPHOTO
3 X VINTERTIPS: Gör frökakor till fåglarna
Grilla smores efter pulkaåkningen
Smält ihop: 100 g kokosfett och 100 g osaltat smör. Lägg i: 1 dl solrosfrö, 1 dl hampfrö och 1 dl osaltade jordnötter. Smörj pepparkaksformar med lite matfett. Häll i smeten i formarna och sätt en bit sugrör där du vill ha ett hål till upphängning. När kakan svalnat trä igenom ett snöre och häng upp utomhus.
Smores är för många en favorit, som passar perfekt att grilla även vintertid. Gör så här: Trä en marshmallow på ett grillspett, håll den över glöden och grilla tills den fått färg. Bred Nutella på kexen och lägg en grillad marshmallow på ena kexet. Tryck försiktigt ihop kexen som en sandwich. Mumsa och njut!
Lys upp vintermörkret med fina islyktor Häll i vatten i en hink. Pressa ner en lite mindre hink och tyng ner den med en sten. I vattnet mellan hinkarna sticker du ner fina kvistar, rönnbär, löv eller kottar. Låt det frysa över natten. Ta sedan bort hinkarna (använd lite varmt vatten om de inte lossnar). Sådärja, nu är din lykta färdig!
03
14
Y EN VÄSKA S AV EN GAMMAL SCOUTSKJORTA
Scouten Sigrid kom på smartaste återbruket.
30
6
I Hyby scoutkår använder de nya demo- kratimaterialet.
UPPLEV I AMSTERDAM
Ett scoutarrangemang i stan. Hur är det?
20
SCOUTER ÄR ELDEXPERTER
Så här eldar du bäst!
15
TESTPATRULLEN
Omfamna vintern med ett bra underställ. 04
PÅRARSCOUTER S FÖRÄNDRAR VÄRLDEN
32
I KATRINEHOLMS SCOUTKÅR GÖR MAN PLATS FÖR ALLA
Scoutmöten för barn med intellektuella funktionsnedsättningar.
18
KLÄ DIG I ”LAGER PÅ LAGER”
Hur ska man klä sig inför scoutäventyret?
34
INNEHÅLL
MMM
SOM I MUURIKKA
1.2020
Redaktionen lagar mat.
26
BARNKONVENTIONEN BLIR LAG!
Vad betyder det? Historisk tillbakablick och intervju med BO.
6–9 10–13 14 15–17 18–19 20–22 23–25 26–27 28 30–31 32–33 34–36 37–39
Upplev i Amsterdam Aktuellt Sigrid sydde en scoutväska
Testpatrullen Att klä sig i lager på lager Scouter är eldexperter Viktor renoverar cyklar
Barnkonventionen blir lag – historisk tillbakablick Unga talespersoner träffar BO Världsförbättrarna i Hyby I Katrineholm får alla vara med
37
SISTA ORDET
Scouten Agnes träffar sin förbild Melanie Wehbe.
23
VIKTORS GLÖD FÖR SCOUTING & CYKLAR
Renoverar cyklar för att få råd att åka på läger.
Gott på Muurrika
Sista ordet med Melanie Wehbe
Tidningen Scout är Scouternas medlemstidning. Hemsida: www.scout.se Adress: Scouterna, Box 420 34, 126 12 Stockholm Ansvarig utgivare: Anna-Karin Hennig Chefredaktör: Nina Norén Produktion och art director: Pernilla Förnes Omslagsfoto: Torkel Edenborg Tryck: Sörmlands Printing Solutions Prenumeration: Kontakta medlemsregistreraren på din lokala scoutkår. Annonsförfrågan: annons@scouterna.se
10
AKTUELLT
Gör er redo för Jamboree21
05
SCOUTLIV I Lägerliv i natur byts mot storstad och kultur. 26 äventyrare från Sverige åkte på scoutarrangemang till Amsterdam. – Staden har lika mycket charm som en skogsglänta. Det är bara en annan typ av upplevelse, säger Alva Korner Westin från Drottningstadens kår i Lund. TEXT & FOTO: ERIK ARDELIUS
06
AMSTERDAM Upplev
är ett arrangemang som gått av stapeln i storstäder på höstlovsveckan de tre senaste åren. Sugen att haka på? Håll utkik i Scouternas kanaler under våren så kommer mer info om Upplev 2020.
HELA GRUPPEN ÄR samlad. De står tätt intill guiden som håller ut handen mot en av kanalerna som ringar in Amsterdams stadskärna. ”Hur djupa tror ni att kanalerna är?” Två, tre, två, två. Svaren ramlar in tills guiden nickar berömmande. Tre meter. ”Amsterdamborna brukar säga att kanalerna är tre meter djupa och består av en meter lera, en meter vatten och en meter cyklar.” Hela gruppen skrattar. Samtidigt tar en förbipasserande ung man ett djupt bloss och en doft av söt rök ringlar in över scouterna. Ulrika Koch, en av ledarna, hjälper guiden att förstå att det är dags att gå vidare. Hon har tidigare skämtsamt men med underliggande allvar berättat för gruppen om de tre förhållningsreglerna: Bli inte överkörda av cyklar, ramla inte ner i kanalerna och besök inga coffeshops. Den guidade turen går vidare. På vägen till Rembrandts hus stannar alla plötsligt och fäster blickarna i backen. De har under förmiddagen, många med gråten halsen, besökt Anne Franks museum, gått genom den berömda bokhyllan som dolde den judiska familjens gömställe i över två år. Nu står de och tittar på ännu ett spår efter krigsåren i Europa. Gatstenarna, så kallade snubbelstenar, är minnesmärken från Amsterdambor som mördats under förintelsen. ▶▶▶
07
Att äta medhavd mat i stan är långt från en vanlig lägerupplevelse ute i naturen.
Att åka på Upplev innebär att man utvecklar fina vänskaper med varandra.
FÖR ALVA KORNER WESTIN från Drottningstadens kår i Lund är stadsarrangemang en ny erfarenhet. Hon har hajkat omkring på Storvallen i Jämtland och varit på läger i Skåne och egentligen är scouting i stan ganska likt, enligt Alva. – Det här är mer kultur och inte så mycket friluftsliv. Men scouterna är lite som en gemenskap, så länge man gör något spelar det inte så stor roll vad man gör. Vi är lika mycket scouter i en storstad. Det är bara andra saker man lär sig. FELICIA MÖLLER FRÅN Hyby scoutkår håller med. Hon har gått på både sommar- och vårläger i Sverige. – Det är inte direkt 100 procent friluftsliv men vi är ändå här som scouter och vill ha lika kul med aktiviteter och organisationstävlingar, säger Felicia som fortfarande är lite tyngd efter besöket på Anne Franks museum. För henne är de största skillnaderna mot ett läger hemma i Sverige att man gör en lång resa, är borta en hel vecka och träffar scouter från hela Sverige. – Det är trevligt med alla nya kompisar. Vi har kul! Det är också en allmänt cool
08
Hela, glada Upplev-gänget är samlat på trappan!
upplevelse att åka till ett annat land utan sina föräldrar. Det är inte ofta man får en sådan chans. Ett mindre jubel bryter ut när äventyrarna, en efter en, kliver in på hallmattan på sitt boende några kilometer söder om centrala Amsterdam. I morse när de vaknade var det fyra grader i stugan. Nu är det behagligt varmt. Uppblåsbara liggunderlag och sommarsovsäckar ligger utspridda över golvet. På schemat står programpass innan middagen serveras. På Upplev jobbar scouterna med programmaterialet Action on Body Confidence från Världsflickscoutförbundet och fokus ligger på målspåren Självinsikt och självkänsla, Kritiskt tänkande och Aktiv i samhället.
Hallü där‌
Namn: Stina Nilsson
Scoutkür: ÄlvsjÜ scoutkür. Hur skiljer det sig att vara pü ett scoutarrangemang i storstan jämfÜrt med i naturen? Pü ett utomhusläger märker man verkligen hur bortskämd man egentligen är med varm säng, elektricitet, kylsküp, spis osv. Det kan büde vara härligt och besvärligt. Spisar pü träd, rep och lera är inte i närheten av stabilt kan jag säga. Jag tror ocksü att man lär känna sig själv och andra bättre i naturen. Vad är ditt starkaste minne frün Upplev?
Att fü resa utomlands med scoutkompisarna istället fÜr familjen är häftigt.
Vad svürt att bara välja ett! Jag kommer tydligt ihüg hur det var efter att vi kommit ut ur Anne Franks museum. FÜr att vara oss var vi rätt tysta och den ena kramade den andra. Det kändes som att alla var büde glada och ledsna pü samma güng pü nügot sätt. Alla var sü fyllda av tankar man kanske aldrig tänkt pü fÜrr och och paffa Üver hur absurd historien är. VarfÜr skulle du rekommendera nügon annan att üka pü Upplev? Jag tycker verkligen att man ska üka pü Upplev om man har mÜjlighet. Det är en jättebra mÜjlighet att lära känna ett annat land och nya människor.
– Hela resan handlar om att skola in scouter i att lära sig resa, hur man fungerar, büde själv och i grupp och hur man handskas med olika kulturer, säger Ulrika Koch.
fnittrigt och vänder sig sedan mot Hjalmar. Jag kan inte engelska. Jag har F i engelska. Som tur är har leken inget sprĂĽk. När de nederländska scouterna presenterar kvällens fĂśrsta lekar vaknar Hjalmar och MĂĽns till pĂĽ riktigt. NervĂśsa kinder blir till svetNĂ„STA KVĂ„LL, EFTER en dag pĂĽ Nemo Scitiga pannor. Som jagade av zombies sätter ence museum och tillverkde fart Ăśver gräsplanen â€?Vi är lika mycket när den lokala ledaren ningar av jongleringsbollar, scouter i en rullar bussen mot Ăśstra skriker ut BULLDOG! Amsterdam där äventyrarEfter en kakätartävling storstad. Det är na ska träffa scouter frĂĽn med nederländsk frukostbara andra saker Nederländerna. I en stor kaka, som en blandning man lär sig.â€? sal delas scouterna upp fyra av kavring och mjuk och fyra, tvĂĽ svenska och tvĂĽ nederländska pepparkaka, sätter sig alla kring lägerelden i varje grupp. Hjalmar RejsjĂś och MĂĽns som spottar gnistor. Det sista de nederSonesson ser bĂĽda smĂĽtt fĂśrskräckta ut ländska scouterna fĂĽr hĂśra innan de säger när de bara fĂĽr prata engelska. adjĂś är: Temperaturen. Vi rullar, vi rullar, – My name is MĂĽns, bubblar MĂĽns fram vi rullar. đ&#x;…˘
Namn: Noah HÜrberg Scoutkür: Hässleholms scoutkür. Hur skiljer det sig att vara pü ett scoutarrangemang i storstan jämfÜrt med i naturen? Skillnaden är väl att du inte behÜver gÜra samma saker, till exempel gÜra upp vindskydd. Vad är ditt starkaste minne frün Upplev? Det starkaste och roligaste minnet jag har är när vi satt och hade lägerbül med de nederländska scouterna. VarfÜr skulle du rekommendera nügon annan att üka pü Upplev? FÜr att det är ett annorlunda arrangemang där man lär känna münga olika människor.
09
AKTUELLT
Vad händer? Här listar vi härliga arrangemang och roliga aktiviteter, både i Sverige och utomlands.
Läs mer
och anmäl dig via www.scouternasfolkhogskola.se
Du kan påverka Scouterna Vilka är det egentligen som bestämmer över Scouterna? Det är du, och alla andra som är medlemmar i Sveriges scoutkårer! Vartannat år hålls Scouternas stämma – och där kan man påverka vad som händer inom Scouterna på nationell nivå. Förutom att kolla på till exempel budget, lägger medlemmar förslag (motioner) på vad som kan ändras, som representanter för olika scoutkårer (ombud) sedan röstar om. Alltihop kallas Demokratijamboree. I år är det dags igen – 20–22 november hålls Demokratijamboree i Västerås. Kanske är det du som åker för att representera din kår eller skickar in en motion?
Häng med på våra utbildardagar 2020! Utbildardagarna är en helg fylld med inspiration, verktyg och nätverk för dig som redan är utbildare eller för dig som är nyfiken på vad det skulle innebära att vara utbildare. I mars 2020 är det dessutom dags att fira 10-årsjubileum. Det gör vi tillsammans i Halmstad under helgen 14–15 mars 2020.
Klassisk tofsmössa Håll dig varm i vinter med den här klassiska mössan med tofs och uppvik. FOTO: NATHALIE MALIC
Mössan har en fin stickad utsida med texten Scouterna och en insida i mjuk fleece. Finns i färgerna blå med grå tofs samt grå med blå tofs. Pris: 199 kr Köp den på: scoutshop.se
FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG
FOTO: SVERIGES RADIO
Wow
vilket engagemang för Musikhjälpen 2019! Scouternas engagemang för Musikhjälpen var återigen helt fantastiskt! Scouterna samlade in drygt 220 000 kronor vilket räckte till en tiondeplats på topplistan. Dessutom bidrog de lokala scouterna med ett eget café på torget och några lyckligt lottade scouter fick kliva in i buren och bli intervjuade.
10
Här hittar du VERKTYGSLÅDAN: scouterna.se/ ledascouting
Kolla in Scouternas våldspreventiva verktygslåda! I Scouternas våldspreventiva verktygslåda hittar du massvis med övningar för att förstärka Scouternas arbete mot våld och för trygghet. Några övningar har du säkert stött på innan och några kommer vara nya. Tänk på verktygslådan som en låda med legobitar där varje legobit är ett våldspreventivt verktyg. Du kan sätta samman alla legobitar till en större utbildning eller endast använda ett par.
Vi var ett gäng scouter som besökte ett fält strax sydväst om Kristianstad i oktober 2019. Det var en solig dag och ute på fältet fanns vi, några få människor på promenad och ett gäng kaniner. Det var en plats som var fridfull, vacker och spännande på samma gång. Målet för dagen var att lära känna den plats där Jamboree21 ska utspela sig, och det var kärlek vid första ögonkastet!
JAMBOREE ÄR ett nationellt läger som hålls vart fjärde år.
TEXT: ELIN JUNGEVI FOTO: EMMY QVIL ILLUSTRATION: ELIN JUNGEVI & SARA LINDSKOG
SOMMAREN 2021 KOMMER
fältet se helt annorlunda ut. Det kommer vara en plats fullproppad med människor, tält, dofter av välkänd och av ny mat, skratt och prat, förhoppningar och insikter, alla regnbågens färger, maffiga portaler till nya och gamla vänner, musik och ett evigt myller av att någonting håller på att hända. DET KAN TYCKAS vara lång tid kvar men förberedelserna för Jamboree21 är i full gång! Just nu är det rekrytering av de som ska planera jamboreen som står i fokus. Idag är vi ett dussintal men när vi närmar oss genomförandet ordentligt så kommer
vi vara många fler. Det finns en hel bunt roliga, utmanande och utvecklande uppdrag att ta sig an i planerandet av Jamboree21, så håll utkik på www. scouterna.se om något som passar just dig dyker upp! TEMAT FÖR JAMBOREE21 är hållbarhet och Agenda 2030 med de globala hållbarhetsmålen. Detta kommer genomsyra lägrets program, såväl som själva genomförandet av lägret. I allt vi gör kommer vi att tänka utifrån de tre hållbarhetsperspektiven, social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Detta innebär exempelvis att vi noga ska överväga våra inköp och prylar. Det innebär även att vi som människor
och ideella krafter ska må bra i vårt engagemang med jamboreen och ha ett lagom tungt uppdrag. JAG, ELIN JUNGEVI, och Martin Björgell har fått det fina förtroendet att leda planeringen av Jamboree21. Vi ser fram emot ett år fyllt av telefonmöten, planeringshelger, diskuterande och beslutande. Du som redan bestämt dig för att delta på ett eller annat sätt på Jamboree21 skriv in 31 juli –7 augusti i almanackan! För då är det äntligen dags!
11
Boktips!
Boken Naturligtvis! från Naturskyddsföreningen
Delta på WOSM:s World Scout Youth Forum 2020 är det dags igen för världsscoutorganisationerna WOSM och WAGGGS att hålla sina världskonferenser. Scouterna kommer naturligtvis vara på plats med en delegation bestående av styrelsemedlemmar och andra ideella scouter med olika bakgrund och erfarenheter. Är du under 25 finns också möjligheten att delta på WOSM:s World Scout Youth Forum. Det är en unik möjlighet att lära sig mer om scoutpolitik på världsnivå innan det är dags för stora konferensen. Ansök via ”lediga uppdrag” på www. scouterna.se Ansökan är öppen till den 29 februari 2020, så det brinner lite i knutarna.
Scouterna söker ny generalsekreterare
Bjud in fler växter och djur till din trädgård! Då hjälper du den vilda naturen och skapar en oas där mängder av arter trivs. Samtidigt får du en rikare, sundare och mer lättskött trädgård. Allt fler arter trängs undan av vårt hårda nyttjande av naturen. För att vända utvecklingen krävs stora grepp, men även små insatser har betydelse. En vanlig villaträdgård gör skillnad för den biologiska mångfalden. Naturligtvis! ger dig kunskap och praktiska råd om hur du skapar en naturträdgård som både du och djuren har glädje av. Boken har tillkommit i samarbete med Naturskyddsföreningen och är skriven och formgiven av Justine Lagache. Scouterna har även fått ett exemplar som lottas ut! Varför skulle du vilja ha boken? Maila din motivering till redaktionen@scouterna.se senast 28/2.
Multifunktionell laddsladd Ladda upp till tre enheter samtidigt från en och samma USB-port med vår multikabel med Scoutloggan tryckt i vitt. Sladden är 1,2 m lång och har tre olika laddningskontakter som passar till iPhone/iPad, smartphone, tablets, kameran med mer. Pris: 119 kr Köp den på: scoutshop.se
I slutet av 2019 valde Scouternas dåvarande generalsekreterare Petra Lindskog att avsluta sin tjänst. Under tiden tills en ny generalsekreterare tillsatts kommer Anna-Karin Hennig kliva in som tillförordnad generalsekreterare. Anna-Karin har lång chefserfarenhet och är en uppskattad samt kompetent ledare. Hon kommer senast från managementkonsultbolaget Level21 och har innan dess lång erfarenhet från Scouterna där hon haft flera olika roller, bland annat som försäljningschef, kursutvecklare och projektledare för Jamboree17. Rekryteringsprocessen för att hitta en ordinarie generalsekreterare leds av Scouternas styrelse. Information om processen kommer att kommuniceras löpande.
12
Trygga möten och Anpassat ledarskap + Scoutnet = sant!
NSF bjuder in till FÖRBUNDSLÄGER MED MEDELTIDSTEMA
Läs mer om lägret här: www.frejd2020.se
2020 är det dags för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund att anordna förbundslägret Frejd! Lägrets medeltidstema kommer ta deltagarna tillbaka till tiden för hjältar och fantastiska under. Frejd välkomnar kårer och scouter oavsett om man är medlem i NSF eller inte. Lägret går av stapeln den 9–16 juli 2020 på NSF:s anläggning Scout Camp Ransberg
Nytt från slutet av förra året är att alla slutförda webbkurser i Trygga möten och Anpassat ledarskap automatiskt uppdateras en gång per dygn till Scoutnet. Resultaten från januari 2017 och framåt har också importerats. Du ser resultatet under medlemsprofilen på fliken Loggbok. Står det Webbkurs under platskolumnen så är det automatiskt inläst.
Tyck till om tidningen! Att du tycker tidningen är läsvärd är det viktigaste för oss. Fortsätt att höra av er till redaktionen@scout.se.
Reflexvantar i merinoull Lys upp i mörkret med scoutshoppens nya reflexvantar i 100 % mulesingfri merinoull från märket Moiko. Vantarna är specialtillverkade och har scoutloggan tryckt i en högreflekterande folie på framsidan. Finns i färgerna grå och svart i tre storlekar: S, M, L. Pris: 299 kr Köp den på: scoutshop.se
World Thinking Day 2020 NU FINNS MATERIALET ONLINE Vill du göra någonting roligt under vårterminen och vara med när scouter i hela världen firar World Thinking Day den 22 februari? Nu hittar du världsorganisationen WAGGGS:s material samt mer information via www.scouterna.se/ledascouting. Det finns även ett passande märke att beställa på scoutshop.se. FOTO: HAMPUS WESTMAN
Har kåren fått demokratihandböckerna? Innan jul skickade Scouternas projekt Världsförbättrarna ut demokratihandböcker och ledarhandledningar till kåren. Målgruppen för detta viktiga material är scouter 8–10 år. Läs mer om materialet här: www.scouterna.se/ledascouting. Du kan även beställa fler handböcker via Scoutshopen: scoutshop.se.
Scouternas inkluderingsprojekt har gått i mål! Scouterna har de senaste åren arbetat intensivt med tre parallella inkluderingsprojekt. Vid årsskiftet avslutades projekten. Här får du veta lite mer om vad arbetet med projekten resulterat i. TEXT: EMIL ANNETORP FOTO: LOUISE MÖRLING OTERO
PROJEKTET RÄTTEN TILL friluftsliv var ett samarbete mellan Scouterna och Friluftsfrämjandet. Syftet med projektet var att göra verksamheten mer tillgänglig för barn och unga med ADHD eller autism. Projektet tog fram en uppskattad webbkurs, en tvådagars fördjupningsutbildning för ledare och det producerades filmer. När projektet avslutades hade hela 1000 ledare utbildats. Utbildningen fortsätter leva även efter projektets avslut. Vill du veta mer om utbildningen? Sök på ”anpassat ledarskap” på www.scouterna.se. PROJEKTET FRÅN FLYKT till trygg fritid kom till i spåren av flyktingströmmarna till Sverige 2015 och finansierades av Postkodlotteriet. Ambitionen med projektet var att inkludera fler människor och skapa aktivering, finnas på flyktingboenden och välkomna såväl barn som vuxna till Scouterna. Projektet gav Scouterna den värdefulla insikten att vi behöver bredda vår kommunikation för att kunna bredda vår målgrupp. Därför har en hel del material översatts till andra språk. Flera kårer har hakat på ute i landet och bjudit in och haft en massa bra aktiviteter. PROJEKTET TILLGÄNGLIG scoutverksamhet för fler handlade om att attrahera nya målgrupper som Scouterna inte når fullt ut. Projektet finan-
Inspireras
och läs mer om Scouternas mångfaldsarbete på scouterna.se
sierades av Svenskt Friluftsliv. Inom projektet har det anordnats flera olika aktiviteter för att förbereda hela organisationen på att inkludera fler, med alltifrån aktiviteter tillsammans med olika kårer, framtagning och översättning av metodmaterial, till utbildning av anställda och ideella. ATT DESSA PROJEKT tagit slut betyder inte att Scouternas inkluderingsarbete avtar. Tvärtom! Scouterna kommer i sitt löpande arbete, såväl som i nya spännande projekt, fortsätta öppna upp sin verksamhet för fler. Om du och din kår också vill bidra i inkluderingsarbetet finns det bra material på scoutservice.se som ni kan använda er av.
13
Sy en väska
AV DIN GAMLA SCOUTSKJORTA Under hÜstterminen stod �üterbruk� pü syslÜjdens schema fÜr scouten Sigrid. Hon fick genast en idÊ! VarfÜr inte testa att sy en väska av en gammal scoutskjorta? TEXT: NINA NORÉN FOTO: TORKEL EDENBORG
– MAMMA HADE precis
sytt en klänning av en scoutskjorta och hon behÜvde nu ha en matchande väska, berättar Sigrid. Sagt och gjort sü satte Sigrid igüng med sitt sÜmnadsprojekt. Hon siktade pü att fü ett hÜgt syslÜjdsbetyg sü i mÜjligaste mün fÜrsÜkte hon undvika att behÜva fü hjälp av syslÜjdsfrÜken. Hon valde ocksü att noga ta reda pü vilka tekniker och material som müste användas fÜr att uppnü bra resultat. – Jag süg till att fü med lapptäcksteknik, gjorde ett paracordhandtag och sü lade jag till ett annat tyg av annan struktur pü väskan, berättar hon. ATT SY VÄSKAN var inte enbart en dans pü rosor, utan det tillkom lite utmaningar pü vägen. – Ja det blev lite klurigt ibland med de olika delarna av skjortan. Vissa delar var exempelvis solblekta sü dü var jag tvungen att vända tyget ut och in. Jag hÜll ocksü pü att glÜmma att lägga till sÜmsmün Üverallt, berättar Sigrid. SIGRIDS MAMMA BLEV superglad när hon slutligen fick sin efterlängtade väska. Den matchade scoutklänningen perfekt! Sprickfärdig av stolthet lade hon ut bilder pü väskan i sociala medier och succÊn blev uppenbar. Hundratals scouter gillade, kommen-
14
terade och delade inläggen. Att bli lite av en kändis i scoutsverige tycker Sigrid var roligt. – Det är sĂĽklart jättekul med uppmärksamheten som väskan fick. Roligt om det inspirerar andra scouter att gĂśra sina egna scoutväskor, säger hon. Och avslutningsvis – hon fick sĂĽklart A i betyg fĂśr sin fina väska. đ&#x;…˘
SuccĂŠ
Sigrids väska fick münga "likes" pü Instagram.
SÅ HÄR SYR DU DIN EGEN VÄSKA: 1. Bestäm mütten pü väskan. Sigrid utgick ifrün mütten pü ett kollegieblock. 2. Klipp ut framstycke och bakstycke i scoutskjorttyg. Ta gärna olika delar frün scoutskjortan, sü du für en ytterficka (skjortans brÜstficka) och en knäppning upptill (skjortans knäppning). Sy ihop delarna som ett lapptäcke. GlÜm inte att lägga till sÜmsmün pü alla delar. 3. Klipp ut framstycke och bakstycke till fodret, som ska vara inuti väskan. 4. Klipp ut tvü sidoremsor, som ska vara pü sidorna (gÜr väskan mer rymlig) och en bottenremsa, som ska vara under väskan. De ska vara ca 10 cm breda. GlÜm inte att lägga till sÜmsmün. GÜr likadant med fodertyget. 5. Nu är det dags att bÜrja sy ihop väskan. Sy fÜrst pü sidoremsorna pü framstycket och sedan bottenremsan. Sedan syr du ihop framstyckets sidoremsor med bakstycket. GlÜm inte att vända allt ut och in. Sy ihop botten. Det är lite pilligt pü slutet och kan behÜva sys ihop fÜr hand. 6. Sy ihop fodret pü samma sätt som väskan. 7. Nu ska fodret sys in i väskan. Enklast gÜr du det fÜr hand med vanliga kaststygn. Lägg fodret inuti väskan, som det ska vara när det är färdigt. Vik in 2 cm pü fodrets kant och sy ihop med väskan. GlÜm inte att lämna tvü Üppningar där axelremmen/handtagen ska sitta. 8. GÜr ett paracordband och sy fast som axelrem/ handtag. 9. Har skjortan märken? Eller har du nügra märken liggandes i nügon byrülüda? Gü loss och dekorera väskan hejvilt! 10. Voilå väskan är klar – bär den med stolthet!
Testpatrullen
OMFAMNA VINTERN MED ETT BRA UNDERSTÄLL
Att klä på sig ett underställ kan göra ditt vinteräventyr betydligt bekvämare. Detta är något som fem utmanare från Karlshamns Sjöscoutkår fick känna på när de fick testa olika märken av underställ. TEXT: NINA NORÉN FOTO: TORKEL EDENBORG
15
DET ÄR FEM morgontrÜtta utmanarscouter som vi träffar pü parkeringsplatsen i Karlshamn. Det gÜr inget att scouterna är en aning sega. Deras ledare Jojo har entusiasm sü det spiller Üver pü oss allihop. Underställen delas ut och scouterna gÜmmer sig bakom bilar och buskar och byter snabbt om. Nu är de redo att bli svettiga pü riktigt! Det är kyligt uppe pü hÜjden där vi är och sü fort understället kommit pü utbrister Emma: – Wow, vad varmt och skÜnt det blev! Armgüngshindret är det fÜrsta vi stÜter pü. Den iskalla metallställningen hindrar inte Nila och Emma frün att envist hoppa upp och kämpa pü. Det ramlas och skrattas om vartannat. Nügra av killarna stür bredvid och tittar pü lite lojt. De skickas ner i den branta backen fÜr att sedan – med stor ansträngning – kämpa sig tillbaka uppüt. När de till sin stora glädje har tagit sig upp, skickas hela gruppen üterigen ner fÜr backen. Allt fÜr att vi ska kunna veta hur underställen reagerar pü ansträngning. Vi stannar till och kÜr lite armhävningar och gür sedan raskt till nästa hinder. Under promenaden ropar Fabian till Nila: – Vad bra! Nu behÜver ju inte du sno all min värme pü nästa hajk! Nu kan du ju skaffa värme själv! UPPVÄRMDA GER SIG scouterna i kast med Üvriga hinder. Det balanseras, klättras i
16
Ledaren Jojo sprider härlig stämning i gruppen.
nät och kryps Ăśver och under metallbĂĽgar. VI SĂ„TTER OSS i bilarna och beger oss till TrĂśttheten i gruppen är som bortblĂĽst och sista stoppet i underställstestet – nämligen stämningen är pĂĽ topp. Det skojas och Engelholmsglass gigantiska glassfrys. Nu tramsas friskt och det är tydligt att Jojo ska vi testa hur underställen stĂĽr emot kyla! som är ledare är en viktig Med en glass i handen, iklädperson i gruppen. da endast underställ fĂśser â€?Det ramlas – Jojo är en väldigt rolig vi in dem i glassfrysen som och skrattas om hĂĽller 40 minusgrader. I bĂśrperson! Bara det att hon har vartannatâ€? olika Ăśrhängen varje dag, jan är de lite kaxiga. NĂĽgon det är kul, säger Emma. minut senare vill de komma Jojo kontrar med att säga: ut igen. De släpps ut och vi kan konstatera – Det är en oerhĂśrt rolig grupp det här. att inget underställ hĂĽller värmen i den här Jag tycker det är spännande att vara ledare typen av kyla. Emmas underställ kommer fĂśr just Utmanarna! Det händer sĂĽ mycket dock upp i värme snabbast. i knopp och kropp. – Jag är ju typ varm nu igen! Det tog ju Vi lämnar hinderbanan, scouterna bara nĂĽn minut, säger hon fĂśrvĂĽnat. stannar upp en stund och känner efter hur Solen tittar fram och värmer upp oss understället känns just nu efter aktivitet. Ă„r igen. Vi slĂĽr oss ner i det välbehĂśvliga de blĂśta? Kalla? Eller varma? solskenet och fyller i testformuläret. đ&#x;…˘
Testpatrullen Medlemmar i Karlshamns Sjöscoutkår Emma Klyft, 15 år Nila Vobern, 15 år Ledare: Jojo Berghall, 49 år Felix Malmqvist, 18 år Erik Eriksson, 14 år Fabian Ståhl, 15 år
ULLMAX Active wool set women
DECATHLON Wedze
EVEREST Baselayer
Ett mjukt och skönt allroundunderställ i en blandning av funktionsmaterial och merinoull. Material: 84% Polyester, 11% Merinoull, 5% Elastan
Ett underställ med ruggat material på insidan för extra värme. Modellen går ner långt i ryggen.
Allsidigt underställ som ska vara både snabbtorkande och transportera fukt bra.
Material: 100% Polyester
Material: 95% återvunnen polyester och 5% elastan
Komfort/passform: 4/5
Paketpris: 299 kr (199 kr/ del om du inte köper både tröja och byxa)
Håller värme: 4/5
Komfort/passform: 4/5
Utseende: 3/5
Håller värme: 3/5
Prisvärdhet: 4/5
Utseende: 3/5
Transporterar fukt: 3/5
Prisvärdhet: 4/5
Totalt betyg: 3,6
Transporterar fukt: 3/5
”Lite tråkigt, men stilrent. Jag kör hellre på det lite nedtonade stuket än färgkaos”
Totalt betyg: 3,4
CLAS OHLSON Asaklitt
CRAFT Baselayer set
INTERSPORT MCKINLEY Dynamic II W
Ett allsidigt underställ i unisex-modell med mycket stretch.
Allsidigt underställ i kanalstickat material.
Underställ i stretchigt mjukt material med lätt borstad insida.
Paketpris: 499 kr Komfort/passform: 4/5
BÄST
i test
Håller värme: 5/5 Utseende: 5/5 Prisvärdhet: 4/5 Transporterar: fukt 4/5 Totalt betyg: 4,4 ”Den var väldigt fin i färgerna och så var den snyggt sydd”
Material: 65 % polymide, 27 % polyester och 8 % elastan. Paketpris: 299 kr Komfort/passform: 4/5 Håller värme: 3/5 Utseende: 2/3 Prisvärdhet: 3/5 Transporterar fukt: 4/5 Totalt betyg: 3,2 ”Tröjan var alldeles för lång och så var det dålig passform i grenen”
Paketpris: 249 kr
Material: 100% polyester Paketpris: 399 kr Komfort/passform: 4/5 Håller värme: 3/4 Utseende: 4/4 Prisvärdhet: 3/4 Transporterar fukt: 4/5 Totalt betyg: 3, 6 ”Sitter bra, är mjuk och behaglig. Gillar den neutrala färgen”
”Satt bra och var skön. Jag tänkte inte på att jag hade ett underställ på mig”.
Material: 100% polyester Paketpris: 398 kr Komfort/passform: 5/5 Håller värme: 3/5 Utseende: 4/5 Prisvärdhet: 4/5 Transporterar fukt: 3/5 Totalt betyg: 3,8 ”Mjuk och skönt och tumgreppet över handen är jätteskönt”
17
lager pĂĽ KLĂ„ DIG I
Poängen med �lager pü lager� är att du ska kunna reglera din temperatur. �Aktivitet och material styr valet av kläder, det handlar inte bara om att klä sig varm�, betonar Mikael Stark – friluftsutbildare och expert pü hur du hüller dig varm och torr infÜr dagstur och Üvernattning.
FOTO: LINNEA WEDELIN
LAGER
MIKAELS RÅD INFÖR INKÖP Früga dig: Vad behÜver jag? Vilken aktivitet ska jag utfÜra? Hur mycket rÜr jag mig? Se upp fÜr fällan att kÜpa det butiken vill sälja! Handla miljÜmedvetet – undersÜk vilka avtryck plaggets produktion har pü miljÜn. Välj dina inkÜp med omsorg – min favoritjacka har hüllit i tjugo ür.
TEXT: CAROLINE JONSSON BILD: TORKEL EDENBORG
MIKAEL STARK HAR vandrat münga mil i fjällen och Üvernattat utomhus büde sommar- och vintertid. Han ansvarar fÜr friluftslivsutbildningar vid Scouternas folkhÜgskola och är expert pü vad som krävs infÜr dagstur och Üvernattning. Aktivitet, material och süklart väder styr val av kläder som hüller dig varm och torr, säger Mikael: – Vitsen med �lager pü lager� är att du ska kunna reglera din temperatur. Ett underställ behÜvs alltid under kallare münader, det transporterar fukt frün kroppen till nästa lager. Fukt leder kyla – därfÜr blir du kall om fukten inte leds bort. Understället, trÜja och lüngkalsonger, ska helst vara i naturmaterial som ull och bambu eller syntet. YTTERLAGRET SKA SKYDDA mot vind och fukt. Ett tunt vindplagg kan användas üret runt. Om det blüser, är fuktigt, och du planerar en dag ute där du inte rÜr dig mycket – dü behÜver du en ytterjacka som behüller din kroppstemperatur och inte släpper ut värme. Antingen en rejäl regnjacka i galon ytterst, med en jacka under, eller en funktionsjacka som är vindtät: – Ska du sälja korv en dag i detta väder behÜver du absolut ha raggsockor i ull och/eller en värmesula i skon som hindrar markkylan att vandra upp. I regnväder kan dock regnjackan bli väldigt varm om du rÜr dig mycket. Din Ükade kroppstemperatur bildar fukt som inte släpps ut. Alternativet dü är en funktionsjacka som släpper ut fukt och hüller regnet borta, säger Mikael.
18
FYRA BOMULLSTRĂ–JOR OVANPĂ… varandra är ett vanlig tabbe infĂśr fĂśrsta dagsturen, berättar Mikael. Familjen tänker att de har anammat â€?lager-pĂĽ-lagerâ€?-principen. Att klä sig efter denna princip handlar om mĂśjligheten att reglera din temperatur – inte om att lyckas kränga pĂĽ sig sĂĽ mĂĽnga bomullslager som mĂśjligt: – Vanligaste misstaget infĂśr fĂśrsta Ăśvernattningen eller dagsturen är att den mysiga kortärmade bomullstrĂśjan kläs pĂĽ närmast kroppen. Sen ĂĽker understället pĂĽ. Bomull är mjukt och skĂśnt, men blir fuktigt och kallt om du blir varm. Fuktig bomull kyler din kropp. PĂĽ sommaren däremot funkar bomull utmärkt. MATERIALETS FĂ–RMĂ…GA ATT behĂĽlla din kroppstemperatur, att transportera fukten vidare och värma luften mellan lagren, avgĂśr valet av mellanskiktets plagg, fortsätter han. Lagret kan sitta lite lĂśsare än understället, som ska sitta nära kroppen. – Om du rĂśr dig och blir varm, behĂśvs dragkedjor och Ăśppningar fĂśr att kunna släppa ut fukt och anpassa temperaturen. EN MĂ–SSA PĂ… vintern behĂśvs nästan alltid fĂśr att behĂĽlla värmen – särskilt när du Ăśvernattar utomhus, hälsar Mikael, och fĂśrmedlar ett sista rĂĽd: – Byt om innan du kryper ner i sovsäcken. Lägg dig aldrig kall! Sovsäcken är inte varm – det är din kroppstemperatur som värmer luften inuti. Du mĂĽste vara varm, torr och mätt innan läggning! đ&#x;…˘
Understället transporterar fukt från kroppen till nästa lager.
Mellanlagret ska sitta lite lösare för att skapa en luftspalt.
Yttersta lagret ska skydda mot vind och fukt.
19
Sarah fyller på med tändved ovanför den brinnande fnösken. Nu är elden igång och ska matas med större och större vedbitar.
20
Scouter
ÄR ELDEXPERTER Några scouter i olika åldrar bestämmer träff en solig söndag för att lära sig mer om eldning. De äldsta Äventyrarscouterna Louise, Sarah och Tilde kan det här med att göra upp eld och samlar varsin patrull för att ge tips. TEXT: CATARINA SCHLAGER FOTO: EVA-LISA SVENSSON
SOLEN SKINER PÅ scoutängen, så den här dagen håller veden sig torr. Men det blåser en kraftig vind från väster. Scouterna kör genast igång med att hugga och spänta veden. Snart yr de små späntorna och fnösket runt eldstaden. – Lägg en hajkbricka över dem, så att de inte blåser iväg, föreslår Aske. För att få igång en eld krävs att det finns bränsle, att värme tillförs och att elden får lagom med syre. För säkerhets skull finns en hink med vatten nära elden. SCOUTERNA FÖRBEREDER ETT ordentligt lager med ved. De lägger upp veden i fyra olika högar bredvid sin eldstad. Det är bra att tänka på att eld brinner från det lilla till det stora. Första högen med fnöske har riktigt små träflisor, näver och torrt gräs. Det är detta som ska tändas först, antingen med tändsticka eller eldstål. I nästa hög ligger det tände som är något större. Detta ska fånga upp den första lilla eldslågan, så den här veden måste också vara ganska tunn. Tändveden finns i högen efter och är bra bitar att bygga upp med runt tändet. I sista högen staplas kluvna vedbitar. Dessa ska matas in i elden efterhand och kommer att hålla den vid liv så länge scouterna vill ha elden igång. – Nu har vi bra med ved, ropar Tilde till sin patrull.
Det behövs mycket fnöske och tände. Edvin, Louise och Tyra är i full gång med kniven och späntkniven.
SCOUTERNAS
eldningstips Kväv inte leden i början med för mycket ved! Tilde Paulcén
Se till att tända tändstickan nära veden, så hinner elden få fäste i fnösket innan vinden blåser ut lågan.
Var förberedd. Ha mycket upphuggen ved och massor av späntor. Gabriella Gjermundsen Slösa inte med för många späntor i början för då kvävs elden. Louise Stålhammar Torr ved är viktig! Så tänk på att torka ved hemma när du kan. Aske Svensson Ha vatten nära elden! Du måste kunna släcka elden snabbt om den sprider sig. Isa Scarsén
21
Scouterna släcker elden ordentligt. Vatten hälls Üver eldstaden samtidigt som det rÜrs med en pinne. Ingen glÜd für ligga kvar och pyra.
DAGS ATT BÖRJA bygga eldarna. Lite tjockare ved läggs i botten fÜr att garantera att tändet ligger torrt. Med tändveden byggs en fyrkant runt om tändet fÜr att skydda mot vinden. -– Vi provar att tända med eldstül den här güngen, säger Algot och knycklar ihop lite torrt gräs. Nu är det viktigt att vara nära fnÜsket. – Se till att tända tändstickan sü nära som mÜjligt, tipsar Louise sin patrull. Dü är det mindre risk att den blüser ut. Men det gÜr den, om och om igen. Vinden har tagit i ännu mer och det räcker inte att läa med handen vid tändstickan. Men lä frün tvü hajkbrickor gÜr susen och snart brinner tre fina eldar.
Eldvett Elda inte när det är eldningsfÜrbud eller väldigt torrt i markerna. Lämna inte en brinnande eld utan uppsikt. Ha vatten tillgängligt sü att du kan
släcka elden.
Spring inte runt elden, utan ta det FĂ–R ATT ELDEN ska kunna ta sig och tända eld pĂĽ stĂśrre och stĂśrre vedbitar är det viktigt att den fĂĽr tillräckligt med syre. Dagens vindar hjälper sĂĽ klart till, men annars hjälper det att vifta rejält med en hajkbricka. Det är ocksĂĽ ett bra sätt fĂśr att fĂśrdela elden Ăśver veden. – Jag kan vifta, säger Tyra och sätter sig pĂĽ knä vid elden och viftar ihĂĽllande och kraftfullt bredvid elden en stund. Snart hĂśrs det hur elden tar tag i veden. Nu matar scouterna pĂĽ med ved och snart finns det en fin glĂśd att laga mat Ăśver. Idag blir belĂśningen stekta Ă„ventyrskakor med grillade äpplen och varm saft. Hur gott som helst en solig, blĂĽsig dag som denna. Scouterna sitter runt eldarna och smĂĽpratar. De är nĂśjda med sina eldar och längtar redan efter nästa tillfälle att fĂĽr gĂśra upp en eld. đ&#x;…˘
22
lugnt. FrĂĽn kapitlet om eldning i boken Leva friluftsliv
Viktors glöd för
SCOUTING OCH CYKLAR! TEXT OCH FOTO: CAROLINE JONSSON
Viktors cykelåterbruk i trädgården har finansierat många äventyr som ”Explorer Belt” och Världsscoutjamboreen i Japan. Nu drömmer han om att cykla genom Europa och segla runt Grönland.
23
Jag är Viktor Ålder: 19 ür Kür: Enskede, SkÜndal, SÜdermalm och VässarÜs scoutkür. Skola: Xenter YrkeshÜgskola, Marin servicetekniker.
Viktors
STARKASTE SCOUTMINNE �Vi hade grillat pü en intilliggande Ü. När vi paddlar tillbaka till VässarÜ färdas vi genom en sjÜstig av tända ljus. Funktionärsgruppen Fladan hade placerat ljusmarschaller pü flytbrädor. Vi blickar ut mot Ålands hav, blodmünen lyser i horisonten. DärfÜr stannar jag i scouterna – fÜr att ge tillbaka allt jag für.�
VIKTOR SJÖLUND VAR tretton ür när han bestämde sig fÜr att üka pü Världsscoutjamboreen i Japan 2015. Via küren arrangerade han loppis, barnkalas och sülde juleljus, men det räckte inte till summan pü nära 30.000 kronor som krävdes fÜr att üka till scoutstaden Kirarahama. Att be fÜräldrarna om hjälp till lägeravgiften ville han inte: – Jag har aldrig fütt massa prylar eller pengar. Däremot har jag fütt mängder med upplevelser.
EFTER JAMBOREEN HAR äventyren avlÜst varandra. I somras deltog han i scoutarrangemanget �Explorer Belt� pü Irland. Fyra pü morgonen blev han och hans parkamrat hämtade i en buss som släppte av dem vid en landsväg väster om Dublin. I packningen lüg en karta med slutdestinationen de fütt frün ledarna. Pü tio dagar skulle de vandra sexton mil. – Folk är orimligt snälla. Vi fick planera en vandring med husrum hos främlingar. Av en slump hamnade jag hos tvü scoutfamiljer som helt självklart erbjuder sängplats, mat och samtal.
VIKTOR OCH HANS pappa fĂśdde idĂŠn om att renovera skrotcyklar fĂśr att tjäna in kronorna till resan. Enligt Scoutmetoden â€?Learning by doingâ€? – att lära sig själv genom att testa, bestämde han Därefter ĂĽkte han till VässarĂś, där sig fĂśr att bara bĂśrja. Han kontakhan var ledare fĂśr lägret â€?Existeâ€?Jag har aldrig tade bostadsfĂśretag och bad om raâ€?: fĂĽtt en massa skrotcyklar. De tackade fĂśr hjälpen, – Under femton dagar samtalar prylar eller pengar. vi om rymden, normer, käroch Viktor hämtade tillsammans med sin pappa cyklarna till trädDäremot har jag lek, mod och rädsla. Om hur vi gĂĽrden strax utanfĂśr Stockholms fĂĽtt mängder med människor reagerar och fungerar. innerstad. Därefter fĂśrvandlade Existera handlar om livet. upplevelser.â€? han dem till fungerande damtrallor, herrcyklar och trehjulingar: Viktor fortsätter renovera skrot– Cykeln är bästa uppfinningen nĂĽgonsin! Jag är cyklar fĂśr att genomfĂśra drĂśmmen om att cykla stolt Ăśver att jag slet med däck, kedjor och växlar genom Europa. Innan dess vill han segla runt fĂśr att tjäna egna pengar infĂśr resan, när andra inte GrĂśnland. Helt säkert tar han cykeln till Roskillyfte ett finger. Själv cyklar jag fyra mil tur och retur de i sommar fĂśr att besĂśka musikfestivalen i till skolan. Danmark. đ&#x;…˘
24
Intressen: Scouting samt det som gÜr mig lyckligast: träffa vänner och vara ute i naturen. Egenskaper: Energisk, kaosartat strukturerad och fantasifull. Favoritmat: Är vegan och gillar bäst linsgryta med ris. GÜr om fem ür: Reser och jobbar med nügot jag gillar. Vad Scouterna handlar om fÜr mig: Jag brinner fÜr gemenskapen, att gÜra andra unga redo infÜr att mÜta livet.
FOTO: MAYA SZIRMAY
SÅ FIXAR DU PENGAR TILL LÄGRET! Ett hav av bidrag finns att sÜka. Det gäller bara att hitta rätt, tülamod lÜnar sig i stipendievärlden. Münga kommuner och lokala organisationer uppmuntrar ungas drÜmmar och engagemang. TEXT: CAROLINE JONSSON
Scouternas egen stĂśdfond: Riktar
sig främst till medlemmar mellan 8 och 25 ür. Pü deras hemsida finns en massa tips om hur du kan sÜka pengar fÜr att medverka i scouternas verksamhet, som exempelvis läger. Enskilda medlemmar für ansÜka och kan som mest fü 5000 kronor per ür fÜr medverkan i lokal verksamhet. Bidrag fÜr medverkan i Scouternas centrala arrangemang, som Explorer Belt, kan inte beviljas. StÜdfonden tar emot ansÜkningar lÜpande. Övriga fonder och stiftelser: Münga
fonder gÜmmer sig exempelvis i Länsstyrelsens databas samt i bÜckerna Fondboken och Stipendiehandboken. Fler fonder beviljar även stipendier till scoutkürer än till enskilda individer. Det kan därfÜr vara stÜrre chans att fü ett JA – om ni gür samman och ansÜker om ett gemensamt projekt. FÜr medverkan i Scouternas centrala arrangemang utomlands tipsar Scouterna bland annat om Folke Bernadottes minnesfond, som även beviljar ansÜkningar frün enskilda individer. Var uppmärksam pü om du für ansÜka som enskild scout, eller om fonden endast
tar emot ansÜkningar frün scoutküren. I skriften �SÜk bidrag till Scoutverksamheten� tipsar Scouterna bland annat om Kung Gustaf V:s 90-ürsfond, Prins Gustav Adolfs och Prinsessan Sibyllas Minnesfond samt FÜrsta Majblommans riksfÜrbund fÜr barn och unga med funktionshinder. Lokalt engagemang uppmuntras: Münga
kommuner och lokala fÜrsamlingar riktar sig endast till kommunens invünare. DärfÜr kan det vara svürt att tipsa om stipendier fÜr alla i hela landet. Barn och unga som engagerar sig i lokala, nationella eller internationella projekt uppmuntras av münga lokala organisationer som exempelvis Lions, Rotary och Odd Fellow. Münga lokala stipendier och bidrag samlas i Länsstyrelsen stiftelsedatabas. Extrajobb: Byt
ut nĂĽgra timmar framfĂśr skärmen – panta burkar, skotta snĂś, klipp grannens gräsmatta, plocka jordgubbar, mĂĽla ett staket, ordna barnkalas eller fixa loppis. MĂĽnga orter har lokala hemsidor där familjer efterlyser hjälp, även med barnpassning och hundpromenader. đ&#x;…˘
Tips infĂśr ansĂśkan
1.
Var ute i god tid – münga fonder tar emot ansÜkningar endast en güng per ür.
2.
Münga fonder har egna blanketter fÜr ansÜkan – fÜlj alla instruktioner.
3.
Dubbelkolla sista ansĂśkningsdatum!
4.
Om du für nej i ür – testa igen. Münga stiftelser och fonder uppmuntrar unga människors lüngsiktiga drÜmmar, vilket ger dig stÜrre chans att fü pengar nästa güng du ansÜker. Att sÜka bidrag tar tid, envishet lÜnar sig i stipendievärlden. Ge aldrig upp!
5.
Här kan du hitta bra info om stipendier och fonder: scoutservice.se – fÜr mer information samt nedladdning av stipendieskrift stiftelser.lansstyrelsen.se – länsstyrelsens stipendiedatabas Fondboken & Stipendiehandboken – finns att lüna pü biblioteket
25
Barnkonventionen BLIR LAG 2020
Scoutlagen handlar i grunden om att vara en schysst kompis och medmänniska. 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige – den handlar om att alla vuxna måste vara schyssta mot barn. En konvention är regler som många länder har kommit överens om och lovat att följa. Enligt barnkonventionen räknas alla under 18 år som barn. Rättigheterna gäller alla barn. Att få information, komma till tals och att vuxna agerar och gör det som är bäst för dig som barn – det är några av dina rättigheter! TEXT: CAROLINE JONSSON ILLUSTRATION: DAN BERGLUND
1989 FN:s konvention om barnets rättigheter antas av generalförsamling. Barnkonventionen blir ett lagligt bindande dokument. För första gången formuleras barns rättigheter i form av mänskliga rättigheter.
Fakta Barnkonventionens grundprinciper Det är viktigt att utgå från dessa 4 artiklar när barn- och ungdomsverksamhet organiseras: ARTIKEL 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. ARTIKEL 3: Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. ARTIKEL 6: Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. ARTIKEL 12: Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. 26
BARNKONVENTIONENS HISTORIA
Trygga möten
GÖR BARNKONVENTIONEN TILL VERKLIGHET
2020 1 januari blir barnkonventionen lag i Sverige. Det betyder att staten måste följa
2005 FN:s generalförsamling ber alla stater att överväga att ratificera (godkänna) barnkonventionen.
2018 Sveriges riksdag röstar ja till att göra barnkonventionen till lag.
barnkonventionen.
1990 Barnkonventionen träder i kraft 2 september.
2001 404 barn samlas i FN:s huvudkvarter för att diskutera hur regeringar, organisationer och barn kan arbeta för att göra världen till en bättre plats för alla.
1978 Barnrättsorganisationer förbereder "internationella barnåret". Första utkastet till barnkonventionen skrivs.
2002 ”Barntoppmötet” arrangeras i FN:s generalförsamling. Mötet avslutades med att 190 länder antog en deklaration och en handlingsplan: ”En värld anpassad för oss” (”A world fit for children”).
1945 FN bildas för att ”främja och verka för respekt för mänskliga rättigheter och friheter åt alla”.
1959 FN antar en deklaration om barns rättigheter. Många av dagens grundläggande principer bestäms nu för att skydda barn: att ha barnens bästa i åtanke, rätten till näringsrik mat, bostad, hälsovård, rätten till lek, en grundläggande utbildning som är gratis med mera.
2005 STARTADE SCOUTERNA ”Trygga möten”, för att alla barn ska vara trygga på sin fritid. Huvudsyftet med denna satsning är att Scouternas verksamhet ska efterlevas enligt artikel 19 i barnkonventionen: ”Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.” Trygga möten handlar om att vara en schysst kompis, deltagare emellan, och att ledare har kunskap och mod att agera om något händer. Det innebär att föreningar, kårer och organisationer vågar prata om övergrepp och kränkningar i den egna verksamheten. Grunden i Trygga möten utgörs av en webbkurs i hur du skapar en trygg miljö för barn och ungdomar, hur du kan förebygga övergrepp och hur du ska agera om du tror att någon far illa. Det är, inom Scouterna, sedan 2013 obligatoriskt för alla ledare att gå Trygga mötens webbkurs vart tredje år. Inom Trygga Möten har det även utvecklats material och specifika aktiviteter riktade till scouterna själva. Läs mer om Trygga möten på www.scouterna. se/tryggamoten.
”Barn har rätt till lek, vila och fritid.” Barnkonventionens artikel 31
1924 NF: Nationernas förbund (föregångare till FN: Förenta nationerna), antar deklarationen om barns rättigheter. Den kallades Genevedeklarationen.
1923 Rädda barnens grundare skriver: "Deklarationen om barns rättigheter", fem punkter om barns rättigheter.
27
FOTO: JONAS MALMSTRĂ–M
Unga talespersoner träffar
Barnombudsmannen Barn och unga har rättigheter, och har i Sverige faktiskt en helt egen talesperson: Barnombudsmannen (BO). Ända sen 1993 har hen jobbat fÜr att barns rättigheter ska stärkas – och hüllit koll att barnkonventionen verkligen funkar. Nu arbetar BO fÜr fullt med att konventionen blivit lag – fÜr alla barns bästa!
TEXT OCH FOTO: LINNEA WEDELIN
“Det ska vara lätt att ha nĂĽgon att prata medâ€?
Visste du att‌
Barnombudsmannen Elisbeth har varit scout? Som barn i Kalix var hon scout i patrullen Svanen. PĂ… BO:S KONTOR
under barnkonventionen – utom USA. I vissa länder har det inneburit att det automatiskt blir lag, men i Sverige behÜvdes ett beslut i riksdagen.
är det lugnt och tyst – trots att mycket är pü güng. Barnkonventionen blir Men vad fÜr skillnad kommer det bli lag och de har i praktiken att barnkonventionen blir precis lanserat sajten lag? �Mina rättigheter�. – Egentligen skulle man fÜlja konvenTrots detta har Barnombudstionen även innan den blev lag, men vi mannen Elisabeth Dahlin tid fÜr att träffa kan se att det ofta finns brister i hur till Scouternas unga talesperexempel kommuner soner Agnes Comstedt och �Att konventionen eller skolor fÜljer barnAlva Jansson fÜr att prata konventionen. En lag blir lag tydliggÜr om barnkonventionen. kan prÜvas av en domvad det är som stol och kan användas gäller.� SEDAN DEN 1 januari i ür direkt, till exempel när är barnkonventionen lag, man ska besÜka barn men arbetet med konventionen och barns som är omhändertagna, säger Elisabeth. rättigheter bÜrjade lüngt tidigare än sü. Att konventionen blir lag kan ocksü – Det växte fram frün münga länder som funka som ett pedagogiskt instrument, betyckte att man behÜvde titta pü barnens rättar Elisabeth. Det gÜr det tydligare vad rättigheter, sü fÜr 30 ür sen beslutade man det är som verkligen gäller. En lag müste om konventionen. Dü slogs det fast att fÜljas, helt enkelt. barn har särskilda rättigheter, berättar Elisabeth. Vad kan man egentligen gÜra om ens Därmed bestämde FN till exempel att rättigheter kränks? barn ska fü komma till tals och att man – Man kan organisera sig och ta alltid ska se till det som är bäst fÜr barn. kontakt med olika barn- och ungdomsor– Det var ett otroligt steg framüt fÜr att ganisationer. Det är ocksü viktigt att man se barn som kompetenta, att se kraften i säger ifrün till exempel i skolan och ibland barnen själva! även kanske kontaktar Skolinspektionen. I dag har alla länder i världen skrivit Om det händer inom hemmet kan man 28
– Den gemenskap vi hade i patrullen var helt fantastisk.
Mina rättigheter Vill du veta mer om vilka rättigheter du har? PĂĽ sajten “Mina rättigheterâ€? fĂĽr du veta allt du behĂśver! Här kan du lära dig mer om vem du ska kontakta vid olika problem, till exempel om dina rättigheter kränks i skolan, hemma eller inom vĂĽrden. Läs texter, titta pĂĽ video, rĂśsta i omrĂśstningar eller gĂśr ett quiz. Googla bara pĂĽ “Mina rättigheterâ€? sĂĽ hittar du rätt.
Lyssna pĂĽ vĂĽr pod "Scouter frĂĽgar" fĂśr att hĂśra hela intervjun med BO.
kontakta socialtjänsten – eller polisen om det behĂśvs, säger Elisabeth. FĂśr Barnombudsmannen är det viktigt att barn med olika problem har nĂĽgon att prata med – och att de ska veta vart de kan vända sig. – Man kan vända sig till en vuxen. Det kan vara en fĂśrälder, en släkting, det kan vara en idrottsledare, en scoutledare eller en skolskĂśterska. Det ska vara lätt att fĂĽ nĂĽgon att prata med! säger Elisabeth. đ&#x;…˘
⸀匀䔀 䘀䨀쐀䰀䰀䴀䄀刀䬀 倀䄀吀刀唀䰀䰀吀쐀䰀吀 匀쐀刀혀⬀ 㔀䴀
㜀㤀㤀㔀 欀爀
䘀䨀쐀䰀䰀䴀䄀刀䬀 嘀䤀一䐀匀䬀夀䐀䐀 伀堀䘀伀刀䐀 㘀倀
㐀㤀㔀 欀爀
䘀爀椀氀甀昀琀猀瘀愀爀漀爀⸀猀攀 栀愀爀 猀攀爀瘀愀琀 昀爀椀氀甀昀琀猀椀渀琀爀攀猀猀攀爀愀搀攀 猀攀搀愀渀 㤀㘀㠀⸀ 䠀漀猀 漀猀猀 栀椀琀琀愀爀 搀甀 爀礀最最猀挀欀愀爀Ⰰ 猀漀瘀猀挀欀愀爀Ⰰ 琀氀琀Ⰰ 猀琀漀爀洀欀欀 漀挀栀 洀礀挀欀攀琀 洀攀爀㨀 爀琀琀 甀琀爀甀猀琀渀椀渀最 琀椀氀氀 爀琀琀 瀀爀椀猀℀
䘀䨀쐀䰀䰀䴀䄀刀䬀 刀伀夀䄀䰀 吀唀一一䔀䰀 㠀倀
㐀㤀㤀㔀 欀爀
䈀攀猀欀 攀渀 愀瘀 瘀爀愀 戀甀琀椀欀攀爀 攀氀氀攀爀 瀀 眀眀眀⸀昀爀椀氀甀昀琀猀瘀愀爀漀爀⸀猀攀℀ 吀攀氀攀昀漀渀㨀 㐀 㤀 㐀㜀 㐀 簀 攀ⴀ瀀漀猀琀㨀 戀甀琀椀欀攀渀䀀昀爀椀氀甀昀琀猀瘀愀爀漀爀⸀猀攀 䴀愀氀洀㨀 䄀最渀攀猀昀爀椀搀猀瘀最攀渀 㜀㜀 䰀椀洀栀愀洀渀㨀 䨀爀渀瘀最猀最愀琀愀渀 ㌀㤀 29
SPÅRARSCOUTER
FÖRBÄTTRAR VÄRLDEN Gör som spårarscouterna i Hyby och bli en världsförbättrare du också! TEXT: CATARINA SCHLAGER FOTO: EVA-LISA SVENSSON
DET ÄR TERMINENS sista avdelningsmöte hos spårarscouterna i Hyby scoutkår. De står spända av förväntan i ringen för nu ska det delas ut diplom och böcker. – Tack, scouter! Ni är en av de spåraravdelningar som hjälpt till att testa och utveckla demokratiprojektet Världsförbättrarna. Nu ska ni få den färdiga boken förklarar Sassa Orebring från Scouterna. Spårarscouterna gör scouthälsningen och tar emot en bok från Sassa och ett diplom från Världens Barn från sin scoutledare. Alla sträcker stolt på sig. Hyby scoutkår har under hösten jobbat med demokratiprojektet. De började med att prata om en massa idéer på ett skogsmöte. Alla fick tycka till och inga idéer var dumma. Efter ett tag formades tre projekt och tre patruller runt dessa. I FÖRSTA PROJEKTET var scouterna eniga om att fokusera på att naturen måste bli renare för miljöns skull. De bestämde sig för att själva samla skräp i skogen.
30
Men de skrev även skyltar för att be andra om hjälp. – Det var så mycket skräp överallt och folk brydde sig inte, berättar Julia Zetterstedt. – Vi sa till folk att de skulle släppa mobilerna och börja samla skräp, säger Matilda Adolphsson. Ledarna hjälpte till att sprida budskapet i sociala medier där foton på scouternas plakat skickades runt. – Ja, många såg vår skylt. Min mormor Världens Barn. Scouterna kom fram till att såg den där, förklarar Veronika Olofsson. de inte bara behöver skramla med bössor Projektet pågick och sälja ljus. De skulle kunna ”Jag är jätteunder fyra veckors baka pepparkakor också! imponerad över tid. Scouterna samHela avdelningen ställde lade själva skräp och hur mycket spårar- upp och det bakades många fick även hjälp av fascouterna klarade plåtar pepparkakor på ett läger. milj och vänner. En fick ihop 24 påsar kakor av att göra. De var De stunds skräpplockoch alla såldes till förmån för otroligt duktiga på Världens Barn. ning blev det också att lyssna på och på varje scoutmöte. – Ja, många vill köpa och vi – Vi har förändrat tog betalt både med swish och stötta varandra.” världen lite grann. kontant, säger Elliot MalmLedaren Amanda Nu tror vi att fler gren. tänker efter mer när de är i skogen, förklarar Isabella Pålsson Carlsson. TREDJE PROJEKTET HANDLADE om att förbättra världen genom att döda färre I ANDRA PROJEKTET bestämde de att de djur och att vuxna skulle dricka mindre skulle komplettera kårens insamling till alkohol. Här blev det också en utmaning
– Vi diskuterade om att det var sü skräpigt i skogen. Det ville vi fÜrbättra, säger Julia Zetterstedt.
Fakta om projektet VärldsfÜrbättrarna VärldsfÜrbättrarna är Scouternas 2-üriga projekt som har fokus pü demokrati och de yngre scouterna (8–10 ür). FÜr att fü igüng demokratiarbetet pü riktigt har alla kürer fütt demokratihandbÜcker och ledarhandledning skickat till sig. Vill küren ha fler bÜcker sü gür det att beställas i Scoutshopen!
Psst‌ Alla patruller som genomfÜr ett püverkansprojekt under 2020 für 2000 kronor! Läs mer om detta och VärldsfÜrbättrarna i allmänhet via www.scouterna.se/ledascouting.
Hugo, Jakob, Mikan, Oscar och Frans berättar om sitt pepparkaksprojekt.
att nü ut med budskapet, men de kom pü ett sätt. De utmanade hela kommunen att under tvü veckors tid äta mindre kÜtt och inte dricka alkohol. De egentillverkade skyltarna fotograferades och delades pü sociala medier. Utmaningen mejlades även till alla i scoutküren. Skyltarna sattes sedan upp hemma hos scouterna fÜr att püminna familjerna. NÄR PROJEKTEN AVSLUTADES kändes det sü bra fÜr varje scout pü spüraravdelning att fü ta emot diplomet och boken. Tänk att de även har varit med och püverkat hur boken ska bli! Dessutom für varje patrull 2000 kronor och eftersom de redan har genomfÜrt projektet ska pengarna användas till ett
riktigt coolt läger. Och dü ska självklart alla vara med och planera tillsammans. – Jag är jätteimponerad Üver hur mycket spürarscouterna klarade av att gÜra. De var otroligt duktiga pü att lyssna pü och stÜtta varandra. SKRÄPPLOCKNINGEN ENGAGERADE MÅNGA
i den lilla byn och scouterna fortsätter att plocka skräp när det finns tid. PepparkaksfĂśrsäljningen tillsammans med fĂśrsäljning av ljus och bĂśssinsamling gav en bra slant till Världens Barn. Det ĂĽts mindre kĂśtt de tvĂĽ veckorna, men om det dracks mindre alkohol är svĂĽrt att säga. Scouterna är i alla fall Ăśvertygade om att de gjorde skillnad. Nu är det dags fĂśr dig och din patrull att fĂśrändra världen lite. Vad ska ni hitta pĂĽ? đ&#x;…˘
Sassas fyra tips
FĂ–R ATT KOMMA IGĂ…NG:
1. Vad vill ni fÜrändra? Välj ett omrüde som hela patrullen brinner fÜr. 2. Prata om vilket mül ni vill ha och hur ni ska nü det. Spruta ut idÊer! 3. Skriv ner en projektbeskrivning sü ni alla vet vad ni ska gÜra, när och hur. 4. Kom ihüg att även smü steg framüt leder till en fÜrändring.
31
PĂ… SCOUTAVDELNINGEN VILDDJUREN I KATRINEHOLM
ÄR ALLA LIKA OLIKA Varannan vecka träffas barn med intellektuella funktionsvariationer i Katrineholms scoutkür, pü scoutmÜten som passar alla. – Alla ska fü mÜjligheten att vara med i Scouterna, säger Pelle Andersson, ordfÜrande i küren. TEXT OCH FOTO: ERIK ARDELIUS
FĂ–R FEMTONĂ…RIGA ELLIOT Hammar,
som har Downs syndrom och autism, har det varit svĂĽrt att hitta nĂĽgon fritidsaktivitet som passar. Han har prĂśvat att spela fotboll, men märkte snabbt att det inte var nĂĽgot fĂśr honom. Stora folksamlingar har han svĂĽrt fĂśr vilket utesluter mĂĽnga andra aktiviteter. Nu stĂĽr han vid elden bakom scoutstugan i Katrineholm och gĂśr tumme upp när han berättar om de olika aktiviteterna som han har varit med pĂĽ under de senaste tvĂĽ ĂĽren med Vilddjuren. – PulkaĂĽkning, skridskor, matlagning Ăśver stormkĂśk och kanotpaddling, berättar han med hjälp av pappa Jan-Erik Lind som ocksĂĽ är med. Precis som med familjescouting sĂĽ har varje barn med sig en vuxen. Elliots pappa Jan-Erik är lika glad som Elliot fĂśr mĂśjligheten att vara med i Scouterna. – Det är inte lätt att hitta annat som passar. â€?Normalaâ€? barn är lite fĂśr snabba och fĂśr Elliot tar det mesta mycket längre tid. Här blir det roligt att träffa andra fĂśräldrar och barn, säger Jan-Erik Lind. Ă„VEN FĂ–R SYSTRARNA Elsa och Julia Ek är det den fĂśrsta fritidsaktiviteten som de är med pĂĽ. De bĂĽda gĂĽr pĂĽ särskolan i Katrineholm, dit Pelle Andersson, ordfĂśrande i Katrineholms ScoutkĂĽr, kom och berättade om verksamheten i hĂśstas. Efter besĂśket provade de pĂĽ att gĂĽ pĂĽ en träff, och sedan dess har systrarna blivit kvar. – Det är kul! Jag har lärt mig tälja och tända brasa och varit med och paddlat kanot, säger Elsa Ek, 10 ĂĽr. đ&#x;…˘
32
FAKTA VILDDJUREN Bakgrund: Vilddjuren riktar sig till barn och ungdomar som gür i särskolan, eller har andra särskilda behov som gÜr att det inte fungerar att vara med i en stÜrre scoutavdelning. Ålder: I dagsläget är det cirka 10 barn och ungdomar, mellan 10 och 15 ür som är med, men gruppen har ingen üldersgräns. Aktiviteter: Kanotpaddling, besÜk i stadshusets skyddsrum, matlagning med spritkÜk, pulkaoch skridskoükning, reflexspürning mm.
Hallå där… MATTIAS PETTERSSON, ledare för Vilddjuren. Varför är du med i Vilddjuren? Dels har jag själv ADHD och Asperger, sedan har jag också en son med funktionsnedsättningar. Vi började i en vanlig grupp men märkte att alla var tvungna att anpassa sig efter honom, vilket var lite jobbigt för de andra. Han kände även själv att han inte passade in där. Vad är det bästa med Vilddjuren? Fördelen är att barn som är lite olika får träffa andra barn med olika svårigheter, och att de inte behöver känna sig utanför. Alla är accepterade som de är.
PELLE ANDERSSON, ordförande Katrineholms Scoutkår. Varför startade ni Vilddjuren? I första hand försöker vi integrera alla barn i vanliga grupper. För tre år sedan startade vi Vilddjuren för att en förälder efterfrågade en sådan verksamhet för sin dotter. Vilddjuren gör det möjligt för alla att vara med.
ELSA EK, 10 år. Vad är det bästa med Vilddjuren? Det bästa är att få vara ute i naturen och tälja, grilla korv och paddla. Jag fick också en ny kompis förra gången när vi lekte kurragömma.
Hur har ni lyckats få med så många familjer i Vilddjuren? Det här är en grupp som vi inte når på våra vanliga sätt att bjuda in till Scouterna, man behöver rikta sig till dem specifikt. De två senaste åren har jag besökt särskolan i Katrineholm, både på dagtid med eleverna och på ett föräldramöte eftersom det är ännu viktigare att få med föräldrarna på tåget i den här gruppen.
Läs mer om Scouternas inkluderingsarbete här: www.scouterna.se 33
GOTT PÃ… MURRIKA
34
Redaktionen lagar mat
MMM SOM I MUURIKKA En sällsamt vacker och solig vinterdag lämnade delar av tidningens redaktion kontoret och begav sig ut till Örby scoutkår. Väl på plats lånade vi ved, deras eldstad och Muurikka-häll. Vi plockade fram några av recepten som vi fått inskickade till oss via en efterlysning i sociala medier och började brassa denna förträffligt goda mat. TEXT: NINA NORÉN FOTO: LINNEA WEDELIN
Scoutkebab
Redaktören Nina njuter för fulla muggar av grönkålsröra med rökt lax och stekt potatis. Maträtten visade sig bli långt över förväntan. Recept hittar du på nästa sida.
Tack!
Tusen tack till alla er som skickade in era favvo-muurikka recept! 10–12
MED ROTFRUKTER OCH EN TOUCH AV ENBÄR 10–12 portioner 1 kg morot 1 kg rotselleri 1 kg gul lök
Johan Strid från Mälarhöjdens scoutkår tipsade oss om scoutkebab. Den brukar göra succé på deras julmarknad.
0,5 kg palsternacka 4 vitlöksklyftor 200 g renskav eller vegoalternativ 1 liter grädde Hela torkade enbär Salt & peppar Frallor 150 g riven västerbottenost Rårörda lingon 1. Grovriv morötter, rotsellerin, gula löken, palster- nackan. Finhacka vitlöken. 2. Stek allt i pannan tills det är mjukt. 3. Lägg i renskaven eller vegoalternativet. Stek till det är varmt. 4. Salta och peppra och krossa några enbär och lägg i. 5. Häll på grädden så att det blir en grov smet. 6. Servera i fralla och toppa med västerbottensost och rårörda lingon.
35
Grönkål passar bra att tillaga på Muurikka-häll.
Grönkålsröra MED RÖKT LAX OCH STEKT POTATIS Fotografen Linnea tyckte äppelpajen smakade sommar.
Ulf Folkesson tipsade om denna favorit som de gärna lagar i Rottne och Örkens scoutkår. 4–6 portioner 1 kg kokta kalla potatisar Timjan Salt/peppar 250g grönkål
4–6
1. Skär potatisen i bitar och stek den i olja. Krydda med salt och peppar och timjan. Lägg undan dem på ett fat. 2. Skölj grönkålen och ta bort stjälken, strimla den. 3. Skala och hacka lök och vitlök. 4. Fräs lök och vitlök och grönkål.
2–3 vitlöksklyftor
5. Skär de soltorkade tomaterna i bitar och lägg i tillsammans med crème fraichen. Salta och peppra och låt puttra i några minuter.
Rapsolja
6. Skär laxen i bitar och lägg i.
200g rökt lax
7. Servera grönkålröran med den stekta potatisen.
1 gul lök
15 soltorkade tomater i olja 2 dl crème fraiche
Äppelpaj med digestivekex
10
Matilda Holmqvist från S:t Olof scoutkår tipsade oss om denna äppelpaj. Hon tycker den är både supergod och superlätt att göra. 10 portioner 1 pkt digestivekex Smör 1 kg äpplen Kanel Socker 3 dl Vaniljvisp 1. Lägg i ordentligt med smör i pannan och smula ner digestivekex. Var uppmärksam för det får färg fort. Ta bort kexsmulorna från pannan. 2. Klyfta äpplena och lägg i dem i pannan tillsammans med smör, med eller utan skal är en smaksak 3. Strö över kanel och socker. 4. Dags för servering! Lägg äpplena i botten, kaksmulorna på och toppa med lite vaniljsvisp. Mums!
36
MELANIE WEHBE
Scouten Agnes
TRÄFFAR SIN FÖREBILD Scouternas unga talesperson Agnes Comstedt möter artisten och låtskrivaren Melanie Wehbe i en intervju om förebilder, att våga komma ut och om musik som terapi. TEXT OCH FOTO: AGNES COMSTEDT, ERIK ARDELIUS
37
Hur mür du idag? Idag mür jag bra. Jag har sovit ut lite, det var skÜnt. Jag har jobbat hemifrün och sen ska jag vidare pü andra äventyr. Sü det är en bra dag idag! Du gÜr massor av roliga saker i ditt jobb, berätta! Jag är sjukt tacksam Üver att jag für hülla pü med musik. Jag är lütskrivare och skriver musik till andra artister samtidigt som jag jobbar med mitt eget artistprojekt, som jag kommer att fokusera ännu mer pü framÜver. VarfÜr har du valt den vägen? Jag har vetat sedan jag var 13 ür att musik är det jag vill hülla pü med, det har känts i kroppen och jag har helt enkelt fÜljt den känslan. Jag pluggade marknadsfÜring pü hÜgskolan men jag visste att jag skulle fokusera pü musiken efter min examen. Vad känner du när du skapar musik? Jag für ut glädje, kärlek och energi när jag känner att jag skapar nügonting som jag själv tycker om, jag känner mig hemma. Ibland für jag inte alls ut det, ibland tar det energi. Det beror pü vilka man jobbar med. Vissa visar mer respekt än andra. Jag tror att det viktiga i den här branschen, särskilt som kvinna, är att inte ta skit. Det är viktigt att vüga säga ifrün när nügot inte känns rätt. Vilka inom musiken har inspirerat dig? Nummer ett är min farmor Lina. Hon älskade musik, sjÜng väldigt mycket och fÜrde in musiken i mitt liv. Hon gick tyvärr bort när jag var ütta ür gammal och jag kan tycka det är synd att hon inte für vara med och uppleva allt det jag gÜr idag. Mina fÜräldrar har hjälpt mig sedan dag ett genom att finnas där, peppat och lütit mig fÜlja min drÜm. Även artisten Jessie J hjälpte mig. När hon kom ut som bisexuell kunde jag relatera till nügon. Hon fick mig att fÜrstü att jag inte var ensam om mina känslor. Det har inte alltid funnits münga Üppna hbtq+ personer man kan se upp till i musikbranschen. Idag finns det sü münga fler vilket jag tycker är underbart. Vad har du fÜr andra fÜrebilder och vad har de betytt fÜr dig? Min vän Elin och mina tre kusiner är väldigt viktiga personer fÜr mig. Jag har aldrig haft en �riktig� syster, men dessa fyra är �strong independent women� som jag har sett upp till sedan jag var liten. Alla mina vänner är som en familj som jag älskar. De peppar mig med musiken och jag kan alltid vända mig till dem. De betydde allt när jag separerade frün mitt ex fÜr tvü ür sedan. Dü fÜrstod jag innebÜrden av vänskap pü ett helt nytt sätt. I min komma-ut process var min morbror viktig. Han fick mig att sitta i lugn och ro och prata med mina fÜräldrar. De tyckte inte att det var nügra konstigheter. Man bygger upp rädslor, man 38
vill ju inte fĂśrlora de man älskar. Det gjorde som tur inte jag, det är jag otroligt tacksam fĂśr. SĂĽma, min vän frĂĽn VästerĂĽs, var den fĂśrsta som jag kom ut fĂśr. Hon har hjälpt mig jättemycket. Jag har mĂĽnga runt mig som har fĂĽtt mig att fĂśrstĂĽ att det inte är nĂĽgot fel pĂĽ att vara sig själv. Idag känner jag mig tryggare i mig själv. Vem jag än är och vad jag än gĂśr sĂĽ har det med min egen glädje att gĂśra. Var inte sĂĽ hĂĽrd mot dig själv, känn kärlek. Vilken form den är i spelar ingen roll. Hur är det att vara en fĂśrebild? Jag blir jätterĂśrd fĂśr det betyder sĂĽ mycket. Jag vet själv innebĂśrden av att ha en, och vad det hade betytt att ha en när jag var yngre. Det är svĂĽrt att sätta fingret pĂĽ hur det känns, det är sĂĽ stort att kunna pĂĽverka. Jag vill att det ska finnas mĂĽnga fĂśrebilder, och om min existens kan gĂśra nĂĽgonting fĂśr nĂĽgon annan är jag mer än glad med tanke pĂĽ att jag behĂśvde det när jag var yngre. Jag skapar musik och hoppas att den kan hjälpa andra. Jag ser lĂĽtarna lite som terapi. Jag har behĂśvt skriva av mig fĂśr att passera jobbiga kapitel, och hoppas att de kan hjälpa nĂĽgon annan. Jag tror ocksĂĽ att man mĂĽste ta sig igenom de perioderna, fĂśr de gĂśr en till den man är. Ur alla svackor och jobbiga stunder bär man med sig lärdomar. Vad säger du till unga som känner att de inte passar in? Om du inte tycker att du passar in kanske det är nĂĽgot bra, fĂśr du skapar en ny väg fĂśr andra att fĂślja. Men jag vet själv att det kan vara fruktansvärt att känna sig felplacerad. Jag kan inte ge svar ĂĽt nĂĽgon annan men jag kan ge min berättelse. đ&#x;…˘
�Jag vill att det ska finnas münga fÜrebilder, och om min existens kan gÜra nügonting fÜr nügon annan är jag mer än glad med tanke pü att jag behÜvde det när jag var yngre.�
Hallå där… Agnes Comstedt, Scouternas unga talesperson Hur var det att intervjua din förebild? Väldigt roligt. Hon har betytt väldigt mycket för mig under de senaste två-tre åren som jag har följt henne. Dels som hbtq-förebild men hon har också genom sin musik hjälpt mig att förstå och sätta ord på mina känslor. Det betyder mycket för mig att hon ställer upp. Vilka är dina förebilder? Det finns oändligt många. Jag ser förebildspotential, alltså egenskaper, hos väldigt många människor som jag inspireras av, i allt från familj och vänner till Thomas Sekelius, Greta Thunberg, Jonas Gardell, Silvana Imam, Tan France, ledare från Scouterna och Jonathan Van Ness från Queer eye (Netflix). Varför är förebilder viktiga för dig? Jag har behövt ha förebilder när jag inte har vågat tro på mig själv och känt mig vilsen. De visar att jag inte ska gå på någon annans väg utan stå kvar och vara mig själv. Skulle du själv vilja vara en förebild för många? Ja, jag försöker göra något för förändring, inte bara leva med det som är. Jag försöker också påverka andra till att ta bättre beslut och förändra samhället. Genom att vara sig själv kan man hjälpa andra att vara sig själva. Det är den starkaste kraften. När det händer bryts de gamla skadliga normerna som vi lever med.
39
Scoutshop.se
Scoutshop.se är Scouternas egen shop! Hos oss hittar du prylarna fÜr det aktiva livet och de aktiva valen.