Frid #2 2019 by Salems församling

EN HÄLSNING FRÅN SALEMS FÖRSAMLING #2 SOMMAR 2019

Tema Till tro

KRAGE ELLER LÖPARSKOR?

ERIKA ROSENBAUM ”Att tro handlar om tillit, hopp och förtröstan inte alltid om att tro på något i bemärkelsen att alltid hålla något för sant.”

ATT DÖPAS IN I TRON Om dopet som ett hjälpande redskap genom livet

TEMA TILL TRO

3 LEDARE ATT KÄNNA TRO

SÅ MINNS VI KYRKIS En tillbakablick på kyrkis från förr och om ett besök innan avslutningen

Jennie om att känna tro

4 VÄLKOMMEN HÄNT & NYTT

6 ATT DÖPAS IN I TRON

8 SÅ MINNS VI KYRKIS

Ett redskap för livet

15 KRAGE ELLER LÖPARSKOR? Intervju med Erika Rosenbaum

18 SOMMARMUSIK 2019

& TVIVEL 20 TRO Prästerna svarar på frågor

KRAGE ELLER LÖPARSKOR? Erika är personliga tränaren, löpcoachen och kostrådgivaren som bytte bana och nu läser till präst

22 NYTT PÅ KYRKOGÅRDEN

SKÅL 23 10 att vara medlem

24 KALLE MÖTTE GUD I KYRKBÄNKEN

BETRAKTELSE Ellinor om mod

29 VI BER FÖR

KALLE MÖTTE GUD I KYRKBÄNKEN Om vägen till tron och ett nyktert liv

30 KALENDER

Frid • ledare

» Ibland tänker jag att förmågan att tro vilar som en slags gudagiven möjlighet i var människas hjärta, som en väg att våga utforska. « JENNIE OM ATT KÄNNA TRO

ad är det egentligen som väcker tro? Hur kommer det sig att vissa finner tron medan andra inte gör det? Är det kanske rent av så att de flesta av oss egentligen tror långt mycket mer än vi tänker på?

Ibland tänker jag att förmågan att tro vilar som en slags gudagiven möjlighet i var människas hjärta, som en väg att våga utforska. Men för det krävs tillit. Det är så lätt att fastna i alla de trossatser och paradoxer som tron bär med sig. Om vi ska kunna bortse från det och bara vila i upplevelsen av Gud så krävs just tillit. Att vi litar på att Gud är större än alla våra ramar för det vi kallar tro, men också att vi litar på vår egen känsla, vår aning, om att det möjligen finns någon mer.

Det är mycket av tro och religiositet som städats bort i dagens sekulariserade samhälle. Tron ses nästan som en dårskap, något som bara den som inte vet bättre ägnar sig åt. Det som inte är veten skapligt bevisat eller logiskt kan förklaras går lätt att avfärda. Samtidigt är det ju så att de flesta av oss baserar ganska mycket i tillvaron på just tro. På det som känns i hjärtat snarare än det som tänks i hjärnan. Alla som någon gång varit förälskad vet att det är så. Jag tänker ofta att det är på precis samma sätt med tron.

För att vara ett stöd i att skapa den tilliten finns alla vi som redan har vågat tilliten i Salems församling. Vi vill gärna utforska trons väg tillsammans med dig som anar den. Vi vill gärna stöta och blöta, resonera och ställa frågor till livet. Men framförallt vill vi våga känna efter tillsammans med dig. Vi går mot en sommar nu och kanske också en tids ledighet. Jag hoppas att denna period ska få bli en tid för att känna snarare än att tänka. Att få ta emot det som är Guds livginade tilltal och låta sig omslutas av hopp. För även om tron kanske är en dårskap, är det just den dårskap som gör att vi inte ger upp om livet.

Tron, den kommer nästan alltid ur att vi på ett eller annat sätt känner Gud snarare än att vi tänker Gud. Det kan handla om att plötsligt uppleva en märklig känsla av tacksamhet. Att vi rörs till tårar då vi hör en dikt eller en sång. Att i en vandring i naturen ana tillva rons storhet eller att vi under en andakt eller gudstjänst känner att det finns något bortom oss själva. Där det förutbestämda eller logiska tar slut, där det är tomt på förklaringsmodeller, där tar tron vid. Så fungerar vi människor.

Med önskan om Guds välsignelse och en känslofylld sommar!

Jennie Wall KYRKOHERDE

Frid • hänt & nytt

Välkommen, « NY PERSONAL

Hej Ellinor!

Ellinor Bager är ny diakon i Salems församling. Vi gläds åt att hon har börjat hos oss och hälsar henne hjärtligt välkommen. Vad är det bästa med att vara diakon? Jag älskar mötet med människor, att få dela livet tillsammans. Att få höra berättelser från livets alla sidor och att få förmånen att hjälpa till ibland när livet trasslar till sig Hur kommer det sig att du sökte dig till Salems församling? Jag såg en annons på Sociala medier som jag inte kunde motstå. Den beskrev en blandning av uppgifter som jag tycker mycket om. Jag har varit nyfiken på Salem en tid men trodde aldrig jag skulle få chans att jobba här. Jag tvekade om jag skulle söka men då såg jag Bibelordet ”Om du visste vad Gud har att ge” Joh 4:10 och då vågade jag söka. Jag är så glad att få vara här!

Har du något favorit bibelord eller någon favoritpsalm? Rom 8:38–39 ”Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre.” Det spelar ingen roll hur livet ser ut - Gud kommer älska oss genom allt! Gud är vår vän, han är på vårt lag och tillsammans skapar vi världen. Jag har älskat psalm 791 sedans barnsben och den är lika viktig än idag. Budskapet vill jag sprida till alla: ”Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu. Att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du.”

CARIN OM TEMAT »

SOMMAREN HAR ÄNTLIGEN KOMMIT Jag ser det snöar, jag ser det snöar …! Få har väl missat att det flyger runt små snöliknande aspfrön i hela Salem och Rönninge? Nu har sommaren äntligen kommit och snart kan vi njuta av varma sommardagar och ljumma nätter. Sommarens nummer av Frid är tänkt att bringa hopp och väcka tro. Följ med på besök hos församlingens äldsta verksamhet, Kyrkis, och upptäck hur bibelberättelser kan hjälpa barn i stora tankar och funderingar. Du möter träningscoachen Erika som hittade ett nytt sammanhang i livet och nu läser till präst.

Även Kalle har gjort en nystart då han vågade rannsaka och förändra sitt liv. Idag använder han sina egna mörka erfarenheter till att hjälpa andra människor till ett bättre liv. Kanske står du också vid ett vägskäl i livet och kan inspireras och beröras av Erika och Kalle. Funderar du på vad du ska göra i sommar? Varför inte besöka Salems kyrka under söndagskvällarna för att njuta av medryckande sommarmusik? Hela programmet finner du på sida 18. Med önskan om en underbar sommar och att du får ladda batterierna i både kropp och själ!

Tack

Ann-Marie!

Inte lika lyckligt som ett välkomnande av vår nya diakon Ellie tvingas vi säga farväl och tacka barnledare Ann-Marie, som i mitten av juli går i pension. Ann-Marie har varit en av församlingens barnledare sedan 2001, hela 18 år. Frid tog en kort pratstund med Ann-Marie för att höra hur tankarna går inför pensionen.

Vad kommer du att sakna allra mest? Alla sociala kontakter med jobbarkompisar, barn och föräldrar som jag har byggt upp under åren. Men jag bor kvar i kommunen så jag kommer säkert träffa några ändå. Sen kommer jag också att sakna lunchmässorna. Finns det någon av församlingens verksamheter du vill besöka nu när du har mer tid? Torsdagsträffarna, om det är något ämne som intresserar mig. Och som jag sa tidigare så kommer jag att sakna lunchmässorna så jag kanske går på någon av dem då och då. Pensionärsträffar väntar jag lite med till jag platsar bättre, jag känner mig fortfarande ung.

Vad ser du mest fram emot med pensionen? Tiden är oförutsägbar, jag ser fram emot att gå upp när jag vill och till vad jag vill. Men också att äta frukost länge och njuta av kaffet. Jag älskar min trädgård och utan att skryta så är jag duktig. Många frågar mig om tips och jag ser fram emot att arbeta mer i trädgården. Jag ser också fram emot att få mer tid för mina barnbarn. Dessutom volontärarbetar jag på PMU secondhand i Eriksberg och vill lägga mer tid och engagemang där. Jag har också funderat på att lära mig ett nytt språk, kanske att läsa spanska och sedan resa till Spanien.

Har du någon hälsning till våra församlingsbor? Jag vill att församlingsborna ska vara stolta över församlingen. Vi har en församling som ser framåt och församlingen har ett väldigt rikt gudstjänstliv med duktiga präster och en drivande kyrkoherde.

Passande nog för detta nummer av Frid har vi ett reportage om Kyrkis, en av de verksamheter som Ann-Marie har varit med och ansvarat för under alla år. Ann-Marie är en mästare på att förklara svåra bibelberättelser så enkelt att våra yngsta församlingsbor förstår och vill höra mer. Vi tackar Ann-Marie för hennes värme och allt engagemang och önskar henne Guds välsignelse i nya livet som pensionär. Läs gärna mer om Ann-Marie och Kyrkis på sida 8.

Frid • tema

ATT DÖPAS IN I TRON TEXT: JENNIE WALL ILLUSTRATION: MONIKA/ADOBESTOCK

Lilla liv nu är du här, känner inte världen. ”Gud som haver barnen kär” blir din hjälp på färden. Gud har kallat dig vid namn, ger dig trygghet i sin famn, så att du kan växa, vis av livets läxa. Så lyder Py Bäckmans ord i psalm 901 och de beskriver ganska bra vad dopet kan vara och betyda. Ett barn är en av livets allra största gåvor och framkallar många tankar och känslor; kärlek, omsorg oro och tacksamhet. Att ta emot ett barn är både något av det finaste och det svåraste vi kan göra i livet. Dopet kan vara ett sätt att rikta alla sina tankar och känslor, att be om beskydd och omsorg för sitt barn. I tusentals år har människor gjort just så.

dessa frågor, att vila i löftet om att det finns någon som delar mitt liv. Vi behöver inte kunna allt, vara eller tro på något speciellt sätt för att bli döpta. Gud möter oss som vi är och Guds omsorg sträcker sig över hela livet, som en grund att stå på då vi möter livets utmaningar. Alla som döps får vatten öst tre gånger över sitt huvud. Det är en stark symbol. Vatten är en förutsättning för allt liv och vatten finns med när nytt liv uppstår. I livmodern är utvecklas fostret omslutet av fostervatten. För att något ska kunna gro och växa behövs vatten. I Bibelns skapelseberättelse finns vattnet med i beskrivningen om hur världen blir till. Inget levande klarar sig utan vatten.

De första dopen skedde i åar, sjöar eller i havet. Hela personen sänktes ner under vattnet för att genom dopet markera födelsen till ett nytt liv. Det är en nästan svindlande tanke, att också vi är infogade i denna stora gemenskap av döpta. Generationer tillbaka som alla burit på samma slags livsfrågor som vi. Dopet ger möjligheten att få utforska alla 6

”Gud är med genom allt, från mörker till ljus, genom död till liv, från skuld till förlåtelse.” Samtidigt kan vatten vara farligt, med all sin kraft kan det hota livet. Också i var människas liv finns både glädje och smärta. Ingen går genom livet utan att möta utmaningar. Att använda något så vardagligt, livsnödvändigt och farligt som vatten i dopet gör dopet på ett vis mer begripligt. Gud är med genom allt; från mörker till ljus, genom död till liv, från skuld till förlåtelse. Dopet hjälper oss att se nya möjligheter. Då någon döps i en kyrka används oftast dopfunten. Ordet funt kommer från latin och betyder källa. Genom att dopen sker i samma dopfunt om och om igen förstärks tanken på samhörighet mellan alla döpta. I Salems församling finns två spännande dopfuntar, den 900 år gamla dopfunten i Salems kyrka och den nyare i Säby kyrka. Dopfunten i Säby kyrka är uthuggen ur berget utanför kyrkan och placerad i mitten av kyrkorummet, som en symbol för att dopet är centrum i våra liv. Men också som en bild för alla kristnas gemensamma grund. Alla som döps gör det bara en gång, och det går aldrig att ”tvätta bort” sitt dop. Det är viktigt eftersom det visar att även om du inte tror på Gud så tror Gud på dig. Däri vilar också dopets djupaste hemlighet; att vi människor är älskade inte ”för att” utan ”trots att”. Trots att vi hamnar fel ibland finns det inget som kan skilja oss från Guds kärlek. Det löftet bär dopet. Välkommen att boka dop online på: www.svenskakyrkan.se/salem/dop

Frid • tema Kyrkis, eller kyrkans barntimmar startades 1972 och är en förskoleverksamhet med kristen profil som hålls varje onsdagsmorgon 09.00–11.00 för barn mellan 3 och 5 år. De flesta barn som kommer är barn som går hos dagbarnvårdare i kommunen.

Så minns vi ky I BÖRJAN AV KYRKIS samling, vi uppmärksammade varje barn med namn, pratade om vad det var för dag och vad de hade gjort under helgen. Sedan hade vi alltid ett tema, det kunde vara vår, höst eller våra sinnen, förklarar Britt.

Frid har haft äran att prata med Britt och Barbro, två barnledare som tillsammans höll i Kyrkis i hela 32 år. Vi har också pratat med de barnledare som idag håller i Kyrkis, Ann-Marie som varit här i 18 år och Diana som snart har varit här i tre år.

Britt och Barbro gjorde även egna böcker som de använde sig av i verksamheten. De tyckte att böckerna som fanns att tillgå inte var tillräckligt roliga så därför gjorde de barn anpassade böcker som hade både kyrkligt och vardagligt innehåll. – Upplägget för Kyrkis ser nog likadant ut nu som det gjorde när det startade. Några inslag kanske har ändrats men i det stora hela är det ingen skillnad, säger Diana.

Britt och Barbro berättar att när de började jobba med Kyrkis 1975 fanns kyrkans barntimmar i flera lokaler i Säby församlingshem och dessutom i Rönninge, Björktorp och Nytorp. Det fanns både för- och eftermiddagsgrupper och redan på barnavårdscentralen ställde föräldrar sina barn i kö till Kyrkis. I slutet av 90-talet började dock barngrupperna minska något, då märke barnverksamheten av regeringens beslut om möjligheten att gå i förskola även för barn till föräldralediga. – Vi började alltid Kyrkis med att ha en

Britt fortsätter förklara att de dessutom alltid hade ett pyssel eftersom alla barn tar för 8

yrkis 1972–2019 sig olika mycket och det finns barn som är väldigt tysta. Under pysselstunden hade de ett barn på var sin sida och då var det lättare för de lite tystare barnen att våga prata.

då barnen får lära sig om Bibeln samtidigt som bibelberättelsen knyter an till vardagliga tankar och funderingar så som att vara en bra vän och att dela med sig. – Jag har alltid känt att den kristna berättelsen på Kyrkis är väldigt viktig. Det är därför barnen kommer till Kyrkis för någonstans vill föräldrarna att barnen ska få de här berättelserna. En del säger att de inte kan ge det hemma för att de själva inte riktigt vet hur de vill tro. Dessutom ingår det i barnkonventionen att alla barn har rätt till en tro, säger Ann-Marie.

– Vi hade även eftermiddagsverksamhet för äldre barn och där minns jag en pojke som knappt vågade lyfta på huvudet. Hans pappa var oerhört kritisk till att hans son skulle gå hit till kyrkan och pojken satt med uppfälld huvtröja hela tiden. Han blev en glad och öppen kille. När pojken blev för gammal vädjade pappan om att hans son skulle få fortsätta gå här för att det hade varit så bra för honom. Det kändes som vi var en del i det, att vi gav honom något, berättar Britt.

– Vi var med när barngudstjänsterna startades upp också. Det var inte vi utan en präst som heter Ivan Giertz. Han kom från Råsunda och där hade de haft barngudstjänster och det tyckte han att vi också skulle ha. Vi var med och planerade barngudstjänsterna. I början var det trevande och högtravande men med tiden hittade vi något som passade och som var anpassat för barn, förklarar Britt.

Likt Britt har även Ann-Marie minnen av hur hon fick möjlighet att påverka och göra skillnad för barnen, hon minns speciellt ett barn. – En pojke brukade alltid leka för sig själv i ett hörn. När hans mamma hämtade honom brukade hon fråga om han hade lekt med något annat barn och jag svarade att han mer leker för sig själv. Men denna pojke tydde sig mycket till mig och jag tänkte att jag skulle försöka leka med honom och få med honom i gruppen. Det tog lite tid med för var gång blev han modigare och modigare och nu leker jag aldrig med honom, nu leker han med andra barn. Då känner man att man har gjort något betydelsefullt, ler Ann-Marie.

– På tal om barngudstjänster, under en barngudstjänst var det en liten pojke som ryckte i mig och sa ”fröken, fröken! varför har prästen nattlinne och halsduk?”, skrattar Barbro. Britt och Barbro berättar om barnmässhaken, prästens kläder som brukar användas vid barngudstjänsterna. På framsidan av mäss haken finns det flera inbroderade barnteckningar som ritades på Kyrkis. Britt och Barbro såg till att ta till vara på teckningarna, de kalkerades av och broderades. Skapandet

Den kristna berättelsen är ett kort inslag på Kyrkis, det mesta är lek och pyssel. Men trots att det är en liten del är det ett viktigt inslag 9

Frid • tema

av mässhaken var ett samarbete mellan Britt och Barbro och Syföreningen.

– Jag tänker också på hur barn kan vara använda av Gud. Ibland går man hit och man kan vara nedstämd och ledsen men man måste ändå gå till jobbet. Jag minns en gång när vi skulle ha barngudstjänst och en mamma var här med sina barn. Jag var ledsen, jag var verkligen ledsen men jag fick inte visa det. Jag satt i kyrkan och mamman kommer in med sina barn. Då springer hennes ena dotter mot mig och ger mig världens kram, en riktigt djup kram. Sen springer hon tillbaka till sin mamma och sätter sig. Då kände jag att det var en ängel, så kände jag. Det var en ängel direkt från Gud, för han visste hur jag mådde den dagen. Hon var skickad av honom! Flickan hade aldrig tidigare kramat mig. Jag blir fortfarande rörd av det, jag kommer aldrig glömma den gången, berättar Ann-Marie.

– Något av de bästa med Kyrkis är att vi fick planera och lägga upp verksamheten som vi ville och som vi tyckte var bäst, säger Barbro. – Precis, det var väldigt fritt och dessutom att vi fick vara tillsammans med barnen. Sen att ha en bra arbetskamrat, fortsätter Britt. Britt och Barbro hade ett bra samspel och kompletterade varandra väldigt bra. De barn som vände sig till Britt vände sig inte till Barbro och tvärtom. – Vi är lite olika och det var bra, säger Britt. – Det bästa med Kyrkis är nog alla goa kramar, säger både Diana och Ann-Marie. – Och sen det härliga i att få höra hur barn tänker, skrattar Ann-Marie.

I dagarna har Kyrkis sista terminsavslutning varit. Men även om det kan kännas tråkigt att församlingens hittills längsta verksamhet upphör så har vi även glädjande nyheter. Till hösten kommer barngudstjänsterna att utökas, varannan torsdag kommer det vara barngudstjänst i Säby kyrka med efterföljande fika och lekstund. Vi hoppas många hittar hit!

Ann-Marie och Diana berättar om när kyrkisbarnen fick skriva böner. Barnen fick skriva vad de tycker man kan be Gud om och sedan lästes deras tankar upp under en gudstjänst. – Tänk om man skulle lyssna mer på barn, verkligen lyssna, då får man väldigt kloka tankar, säger Ann-Marie.

Böner skrivna av kyrkisbarn och mässhaken som var ett samarbete mellan Britt och Barbro och Syföreningen. 10

Frid • tema

PÅ BESÖK HOS KYRKIS Pyssel, sång och bibelberättelser. Frid besöker församlingens äldsta verksamhet, Kyrkis, som har funnits över 45 år. Det är tidig onsdagsmorgon när jag kommer upp på barnverksamheten i Säby församlings hem, redo att få vara med på Kyrkis, som är församlingens äldsta verksamhet. Jag står en bit ifrån kapprummet och observerar när barnen välkomnas. Alla barn vet var de ska och de börjar röra sig mot ett litet rum där små sittdynor har förberetts i en cirkel. Medan vi väntar in de sista barnen pratas det om vad barnen har gjort sedan sist och om de har några tankar som de vill dela med sig av.

barnen nyfiken på dess innehåll. Församlings pedagogen Eva, som idag vikarierar för Ann-Marie, öppnar väskan och börjar ställa upp ett flertal småhus. – Vilka bor i staden?, frågar Eva. – Människorna, svarar flera barn i kör. Eva plockar fram flera små dockor och låter alla barn få ställa ut minst en docka var. Där efter bygger hon en mur runt alla hus och börjar berätta om tullindrivaren Sackeus.

När alla har barn har kommit inleds samlingen med sången ”Måne och sol” (Sv Ps. 21) med tillhörande rörelser. Det märks att barnen har sjungit denna sång förut, de kan den utantill och rörelserna känns samspelta. Det är flera sånger under samlingen. Efter Måne och sol" sjunger alla barn en uppropssång med alla närvarande barns namn. Därefter tänds ett ljus, en ljusvakt utses och barnen sjunger ytterligare två sånger, en om ljus och en om änglar.

Tullindrivaren Sackeus var en kortvuxen man som stod vid stadsmuren och tog för mycket pengar av folket. Pengarna stoppade han i egen ficka och därför var han illa omtyckt. En dag fick han höra att Jesus skulle komma till staden. Eftersom han var kortvuxen klättrade han upp i ett tätvuxet träd för att se Jesus men inte bli sedd av folket. Men Jesus visste att han var i trädet. Jesus ville komma hem till Sackeus och bad honom komma ner från trädet. Jesus besök resulterade i att Sackeus ångrade sig, han gav tillbaka alla pengar till folket och blev en bättre människa som var

Nu plockas Lattjolajbanlådan fram, en stor koffertväska med skramlande innehåll. Barnen tittar storögt på väskan och jag är likt

Frid • tema

omtyckt av folket (Luk 19:1-10). Efter berättelsen pratas det om barnen någonsin har känt sig utanför, om hur man är en bra vän och om att dela med sig.

smyckar också en blomma och inser att min blev tråkig i jämförelse med barnens. Om man ändå hade ett barns fantasi och kreativitet.

Samlingen avslutas med att ljusvakten får blåsa ut ljuset. Därefter går alla till köket för fruktstund. Barnen sitter vid två bord med en barnledare vid varje bord. Det skivas äpplen, delas bananer och klyftas apelsiner. Alla äter i sin takt och när de är klara får de smyga och tvätta händerna för att sedan leka.

Jag smyger iväg och observerar vad alla barn gör. Några bygger med lego, andra leker med dockor, någon klär ut sig till brandman och en kryper fram och tillbaka i en gångtunnel som ligger på golvet. Strax ringer det i en ringklocka och barnen förklarar för mig att det betyder att alla ska hjälpas åt att städa. Utan protester plockar barnen undan alla leksaker.

När alla barn har ätit upp plockas dagens pyssel fram. Barnen ska få klippa ut mallade blommor och smycka dem med knäckformar, piprensare och tuschpennor. Men barnen får turas om att pyssla, fyra barn åt gången vid pysselbordet så att barnledarna har tid att hjälpa och uppmärksamma varje barn. Jag

Kyrkisbarnen samlas i en ring på golvet för att få lyssna till en saga. Efter sagan får alla barn välja ett mjukdjur ur en tygpåse. För varje valt mjukdjur sjunger de en sång som handlar om det valda djuret. Kyrkis avslutas sedan med bönen ”Gud som haver”, och barnen går hem för dagen.

JAG GICK PÅ KYRKIS: VINCENT HEDMAN Minns du något från Kyrkis? Jag minns inte jättemycket från Kyrkis eftersom jag var så liten, men jag kommer ihåg att det oftast var pappa som gick dit med mig. Vi brukade sjunga, leka och liknande. Trolldeg är jag rätt säker på att vi pysslade med! Gick någon annan i din familj på Kyrkis? Jag är rätt säker att min lilla syster gick på Kyrkis ungefär samtidigt som jag gick där.

Ålder 18 år, ska fylla 19 När gick du på Kyrkis? Ca 2004–2006

Var Kyrkis din första kontakt med kyrkan? Enligt mamma gick jag på söndagsskola med henne innan jag började på Kyrkis, så jag har varit i kyrkan ett tag nu. Sedan är jag döpt, om det räknas?

Vad var roligast på Kyrkis? Det roligaste var väl att träffa andra kompisar att leka med. Sedan har jag alltid tyckt om att sjunga också! Har du fortsatt gå i kyrkan efter Kyrkis? Ja, det kan man säga! Jag bör jade väl besöka kyrkan regelbundet i samband med att jag började i barnkören när jag var ungefär sju år. Sedan, förutom att ha gått i alla de olika barnkörerna, så har jag väl blivit en stammis på Fredagsmys efter alla år. Jag har även konfirmerats, utbildats till ungdomsledare och jag sitter med i Svenska Kyrkans Unga Salems styrelse! Jag kan fortsätta hur länge som helst.

INRE ELLER YTTRE

FOTO: R O

B/ADO

BESTO

bekräftelse?

K OC EST OB /AD 7 8 IAM ILL : W TO O F

Väx inombords, bli konfirmand! Följ med på äventyr! Konfirmation betyder bekräftelse, du bekfräftar ditt dop och vi bekräftar dig! Under konfirmationstiden åker vi på läger, sjunger, leker, diskuterar och funderar kring frågor som vänskap, kärlek och tro. Du får lära känna nya kompisar och kanske också dig själv. Konfirmation är gratis.

070-618 39 19 SALEMS.FORSAMLING@SVENSKAKYRKAN.SE SVENSKAKYRKAN.SE/SALEM

Frid โ ข mรถter

KRAGE ELLER LÖPARSKOR? Erika är personliga tränaren, löpcoachen och kostrådgivaren som bytte bana och nu läser till präst. Men är det verkligen så stor skillnad mellan att vara personlig tränare och att vara präst? Frid pratar tro, träning och präststudier med Erika Rosenbaum. Erikas väg in i kyrkan började när hennes äldsta son Måns konfirmerades. Hon blev nyfiken och började fundera på hur hon kunde få vara med i församlingen, kyrkan och gemenskapen. I sam ma veva fick hon mejl från församlingens diakon som informerade om katekumenat, vuxen väg till tro. Genom katekumenatet hittade Erika sin nya plats i livet. Erika förklarar att hon är konfir merad i Svenska kyrkan men att hon på den tiden inte var mottaglig och att hon då inte förstod kärnan i tron.

Erika Rosenbaum Ålder 43 år Bor I Bromma med Maken Matte, 47 år och deras fyra barn, Måns, 19, Maja, 17, Otto, 15 och Max, 14. Hemförsamling Västerleds församling

– Jag hade tidigare trott att man måste tro inom en speciell mall och att präster måste uppfylla speciella krav, som inte jag kunde uppfylla. Nu fick jag lära mig att det finns utrymme att for mulera sin egen tro och efter ett år skickade jag in min ansökan för teologistudier till högskolan, säger Erika.

Gör Läser till präst Utmärkande Myntade begreppet Swimrun där utövarna växlar mellan löpning och simning utan att stanna. Man simmar i löparskor och springer i våtdräkt.

Hur kom du till tro? – Det var ingen blixt från klar himmel utan min tro växte fram och rätt var det var så fanns tron i mig helt naturligt. Mycket jag hade funderat på i livet fick jag svar på eller bekräftat i kristendo men. Kristendomen är den absoluta sanningen för livet och min sanning synkade med den samt tilläts utvecklas. Tidigare hade jag känt det som att jag mötte en återvändsgränd i allt jag gjorde eller tog mig för men i kristendomen kan jag stän digt utvecklas, utmanas, filosofera och växa.

Favoritpsalm/bibelord Psalm 825 ”Gå med Gud” av Tommie Sewòn. Ett favoritbibelord är från Sefanja 3: 17. ”Herren, din Gud, bor hos dig, hjälten och räddaren. Han jublar av glädje över dig i sin översvallande kärlek.”

Frid • möter

”Jag tänker att jag kan göra bra i det lilla åstadkomma omvälvande förändringar. At medmänniskor och värdesätta allas olika Hur ser din relation med Gud ut idag och har den förändrats under resans gång? – När jag kom på att Gud fanns, för mig kändes det naturligt. Gud finns överallt och vet allt. Det som förändrats kanske är att jag insett tryggheten i att Gud känner mig, vet allt om mig och mina tankar. Jag är ödmjukt tacksam att jag får leva i Guds ständiga förlåtelse och att Gud alltid finns för samtal. Jag ber ofta vilket skapar en extra påtaglig närvaro och skapar eftertanke om vad som är viktigt i livet på riktigt.

Erika har insett att kallelsen till att bli präst inne fattar hela hennes liv, alla hennes val och allt hon gör. Den kristna tron speglas i helheten och hela tiden lär hon sig från människor om både livet, kyrkan och tron. Under studiernas gång har Erika dessutom blivit mer öppen för alla möten och mer lyhörd för andra människors behov.

Vem hade kunnat ana att Erikas sons konfirmation skulle leda till att hon började läsa till präst? I dags läget har Erika två års högskolestudier kvar och därefter planerar hon att läsa det pastoralteologiska slutåret i Uppsala, som är praktiska studier kring att vara präst. Sedan är siktet inställt på att präst vigas 2022 av Stockholms kommande biskop Andreas Holmberg, som passande nog är Rönningebo sedan flera år tillbaka.

Vad ser du mest fram emot att få göra när du blir prästvigd? – Jag ser fram emot att bli församlingspräst och få fortsätta att vara där människor är. Jag hoppas kunna nå människor och jag vill ta varje tillfälle jag kan för att öppna upp för nya insikter hos både vuxna och ungdomar. Ungdomsarbete är en väldigt viktig del för att öppna dörren in till kyrkan tidigt och låta ungdomar känna att kyrkan alltid går att komma till när livet behöver det.

Vad fick dig att vilja bli präst? Tidigare har jag jobbat som träningscoach med fokus på löpning och bra kosthållning och när jag kokade ner vad jag ansåg som mest givande i coachingarbetet framstod präst som en bra utveck ling av coachingen. Det bästa var att se människor växa i sina egna prestationer, att kunna ge dem verktyg och motivation för att leva bättre och på så sätt må bättre. Men också att skapa diskussion om vikten av att ta hand om sig själv för att kunna prestera och finnas till för andra. Kristendomen får mig att fortsätta och utvecklas på den linjen.

Vad tror du är de största likheterna och skillnaderna med att vara träningscoach och att vara präst? – Jag kan se många likheter och kopplingar till att ta hand om sig själv och sin hälsa både praktiskt och teologiskt. Dels för att vara en glad och fungerande individ som kan sätta värde på livet samt vara en

FOTO: MH90PHOTO /ADOBESTOCK

– Jag tänker att jag kan göra bra i det lilla även om jag inte alltid kan åstadkomma omvälvande förändringar. Att bekräfta människor, se mina med människor och värdesätta allas olika begåvningar är viktigt. Jag gillar insikten att alla är vi skapade till de vi ska vara. Vi ska inte ändra på oss utan är en viktig kugge i maskineriet precis så som vi är, med våra olika kunskaper och egenskaper.

a även om jag inte alltid kan tt bekräfta människor, se mina begåvningar är viktigt.” bra medmänniska, förälder och partner. Men också eftersom vi är en del av Guds skapelse och att vi ska vårda skapelsen innebär att vi ska vårda oss själva liksom vi ska vårda vår natur och miljö. Kroppen är vårt tempel och när vi tar emot Jesus är det trevligt om det är rensat i templet, att vi lägger ner tid för att ge bra byggstenar till vårt tempel och att vi håller efter för att inte spricka i fogarna.

Då längtar man verkligen ut i spåret för att få höra fortsättningen. Hur reagerade människor i din omgivning när du ville ändra bana och börja läsa till präst? – Först ville jag bevara mitt beslut för mig själv och landa i det. Jag ville inte behöva stå till svars för mitt val och försvara hela världens religiositet, vilket många vill att man ska göra ibland. Men när jag kände mig redo så "kom jag ut" i vår församlingstidning och fick massa kärlek från min omgivning. Ibland kan jag känna en viss form av skepsis men jag vet att det oftast beror på okunskap och att man tyvärr inte har koll på vad kyrkan och kristendomen står för, så det gör inget. Men jag gillar när människor öppnar upp för förståelse och inser att det de trodde var något skumt bara är sunt förnuft och att huvudbudskapet är att vi ska ta hand om varandra, sörja för de som behöver och vårda vår miljö.

Hur kombinerar du olika delar i ditt liv som triathlon, swimrun och att vara träningscoach ihop med dina präststudier? – Tävlandet har fått kliva ner några steg men träningen utövar jag fortfarande varje dag, om än lite kortare och inte så hårt. Nu är det mest träning för hälsan. Jag har gjort tio hårda år med mycket träning och långdistanstävlande. Det var väldigt roliga och händelserika år men byggde på att jag jobbade med träning. Då kunde jag inkludera träningen i mitt arbetsschema men nu när jag gått vidare inom arbetslivet faller det sig inte lika naturligt att satsa så mycket tid på träning. Jag är lite mätt på Ironman och triathlon och håller mig till sporterna var för sig, plus swimrun, aktiviteten som jag upptäckte när jag körde ö till ö första gången 2011 och därefter namngav.

Vad skulle du säga till någon som vill komma till tro? – Att tro handlar om tillit, hopp och förtröstan inte alltid om att tro på något i bemärkelsen att alltid hålla något för sant. Tro är både en känsla och att vi har förtröstan om att Gud har en plan som vi måste lita på. Det som blir, blir bra. Vi ska inte hålla på att regissera livet och skapa tydliga planer och förväntningar, det skapar besvikelse när livet inte följer det manuset. Jag tror också att många fler skulle kunna hitta tillfredsställelse i församlingens gemenskap. I kyrkan behöver man inte prestera utan bara vara, vilket är avslappnade.

Hur motiverar du dig själv? – Jag gillar att socialsporta för att både ha sällskap, vilket jag har av kompisar eller mina barn, och för att sporras till att ta i ordentligt ibland. Kroppen behöver en genomkörare då och då. Jag lyssnar också på böcker med spännande kriminalromaner, klassiker eller biografier.

Frid â&#x20AC;˘ sommar

Sommarmusik 2019

16 23 30 7 14 21 28 4 11

Juni 19.00 » VI SJUNGER IN SOMMAREN « – Kyrkokören ledda av Tobias Lundmark, dirigent och organist. 19.00 » KAMMARJAZZ « – Sofia Pettersson, sång. Anders Ellman, flügelhorn. Lars Örback, piano. Sven-Erik Johansson, kontrabas. 19.00 » LUCE « – Anna Eklund-Tarantino, sopran. Petja Svensson, cello. Tobias Lundmark, orgel.

Juli 19.00 » STOR MUSIK I FICKFORMAT « – Lotta Van den Poel, klarinett. Lena Jonhäll, klarinett. Ivan Jurkovic, fagott. 19.00 » TEMPUS FUGIT « – Vokalensembeln Cantores Amicitiae ledda av Jacob Grubbström, dirigent. 19.00 » GLITTRANDE TONER « – Hannah Törnell-Wettermark, flöjt och Anna Brolin, piano. 19.00 » VIOLINDUETTER « – Gustav Inge, violin och Linnea Andersson-Meilink, violin.

Augusti 19.00 » VISOR I SOMMARTID «

– Anders Fröling, trubadur. 19.00 » I MEDELTIDA FOTSPÅR « – Trio Frottola: Cecilia Hage, sång. Torbjörn Söderquist, luta. Markus Eriksson-Junby, viola da gamba.

Frid • tema

Tro & Tvivel 5 FRÅGOR OM TRO

”Varför ska jag tro på någon Gud? Jag tror på vetenskapen.”

Med vetenskap gissar jag att du menar naturvetenskap. Alltså vetenskapen som mäter, väger, beräknar och studerar olika saker. Naturvetenskap är en metod att söka sanningen. Men många saker kan vara svåra att bevisa enbart genom naturvetenskap. Kärlek till exempel, samma sak med etik och moral eller sådant som vi uppfattar som vackert? Här kommer vi in på det som brukar kallas moraliska gudsbevis. Upplevelser om vad som är rätt och fel måste komma någonstans ifrån. Det finns också ett så kallat ontologiskt gudsbevis som väldigt kort går ut på att Gud är det högsta vi kan tänka oss och därför bör Gud existera. Kort sagt finns det många som resonerar både för och emot Guds existens. Det går inte att hitta heltäckande bevis för Guds existens men heller inte mot, därför finns det goda skäl att tro.

Johan Hansson PRÄST

”Varför finns det flera religioner? Räcker det inte med en?”

Det är spännande att tänka kring vad som är religion. Troligen har människan i alla tider försökt förstå och förklara sin tillvaro och existens. Sökt svar på frågor om meningen med livet, hur det uppstod, varför vi lever och kampen mellan det goda och onda i världen. Ett sätt att se på religion är som en kollektiv tro på en Gud, flera gudar eller något övernaturligt och som ger riktning inom dessa frågor och som kan ge moralisk vägledning. Religion har ofta en stark symbolik, riter och traditioner som kännetecken, men inte alltid och det kan se väldigt olika ut. En del religioner är väldigt stora, som världsreligionerna och andra väldigt små. Lika väl som vi människor är olika, finns en enorm mångfald av religioner. Likt ett träd som förgrenar sig åt olika håll och förnyas med årstiderna. Vi människor nöjer oss sällan med att se saker på bara ett sätt. Allt som är sant, gott, rätt och riktigt ska tas till vara, men också tåla att utmanas och debatteras. När vi har kunskap om varandras religioner kan vi människor också bättre förstå varandra. För mig passar det väldigt bra att vara kristen. Att leva tillvänd världen och mina medmänniskor med Kristus i centrum – som vägen, sanningen och livet.

Sofia Akampa PRÄST

”Är inte religion och Gudstro bara trams, varför skulle Bibeln vara mer tillförlitlig än historier om spöken och vålnader?”

Det är bra att ha en sund skepsis mot historier om spektakulära eller övernaturliga fenomen. Spökhistorier har sällan så mycket livsvisdom att förmedla. Syftet med dem är ofta att skrämmas eller ge spännande underhållning för stunden. Till skillnad från historier om spöken och vålnader är det svårt att överskatta Bibelns inflytande på vår kultur. Alla delar av Bibeln är inte tänkta att förstås bokstavligt, vissa delar är poesi eller bilder för att tolka livet, till exempel Höga visan. Bibeln som helhet tillkom under en period på ungefär 1000 år. De nyaste delarna kallas Nya Testamentet (NT). NT handlar om Jesus från Nasaret. Ingen seriös forskare förnekar idag att han har existerat som person, däremot finns olika åsikter kring hans roll och funktion. Bibeln, som vi känner den, kom till genom ett urval av texter och det ställdes höga krav på de texter som fastställdes i fråga om trovärdighet.

Johan Hansson PRÄST

”Är inte vissa religioner mer våldsamma än andra?”

”Om Gud finns, hur kan hen tillåta krig, hunger och ondska?”

En vettig och logisk fråga, som människor i århundraden har funderat över. Den kallas ibland för ”Teodiceproblemet” – Hur kan vi tro på en allsmäktig Gud när världen ser ut som den gör? Det kortfattade svaret på den frågan är att vi lever i en värld som är präglad av destruktivitet. Det händer naturkatastrofer och det händer onda saker, oftast beroende av våra mänskliga val och handlingar. Gud har gett oss människor en frihet att välja och ett ansvar för att bruka och vårda skapelsen och att ta hand om varandra.

Att beskriva religioner som mer eller mindre våldsamma är ett förenklat sätt att beskriva religion. Tolkningar av de heliga skrifterna, olika trosuppfattningar och det religiösa utövandet skiljer sig mellan människor inom alla religioner. Att säga att en religion är det ena eller andra är därför förenklat, men faktum är att alla våra världsreligioner förespråkar mellanmänsklig kärlek och fördömer våldshandlingar. Ibland hävdas också att religionen är upphov till krig och terrorism. Men bakom terrorismens framväxt finns många olika faktorer: politiska, ekonomiska och sociala. Religionen är bara en del av mixen.

Skulle Gud bara utrota all ondska från världen skulle också den mänskliga friheten och ansvaret försvinna. Vi lever i en värld där ondska och destruktivitet finns att förhålla oss till. Och där har vi ett val att motarbeta våldet och i alla lägen välja det goda framför det onda. Styrkan i vår gudstro är att Gud, genom att hans son Jesus själv varit människa, finns med oss i vår kamp för det goda. Och att han finns med oss de tillfällen när vi lider och våndas av våldets konsekvenser. Vi har alltså en Gud som lider och kämpar med oss!

Men sällan uppkommer terroristgrupper genom frekventa gudstjänstbesök eller ihärdiga teologiska studier. Faktum är att när det exempelvis gäller jihadist-terrorister finns forskning som visar att de ofta har en ytlig förankring i islam, att de praktiserar sin tro i liten utsträckning och har dålig kunskap om Koranen. Som genom alla tider används religionen för att rättfärdiga handlingar och skapa band mellan förövarna, medan drivkrafterna ofta är andra. Religionen används som en täckmantel för djupare och mer komplexa konflikter.

Lennart Marklund

Jennie Wall

PRÄST

KYRKOHERDE

Frid • Kyrkogården

NYTT PÅ KYRKOGÅRDEN NYA ASKGRAVPLATSER PÅ SÄBY BEGRAVNINGSPLATS Efterfrågan av askgravplatser har varit stor de senaste åren och sedan Allhelgonahelgen finns därför ett nytt askgravkvarter i Säbylunden. Kvarteret rymmer 62 gravplatser och är utformat som en ’glänta i skogen’ omgärdat av lingon- och blåbärsris. Varje askgravplats är utmärkt med en natursten med plats för en namnbricka. Namnbricka tillhandahålls av församlingen till en kostnad av 1000 kronor. Varje gravplats kan rymma två askor. Gravplatserna kan smyckas med blommor i vas s.k. snittblommor och ljus (lykta oktober - april). Plantering av växter eller dekorering med andra föremål är dock inte tillåtet. Som en del besökare kanske noterat har Säbylunden städats i Påsk. Efter klagomål har alla dekorationer utom snittblommor tagits bort i enlighet med reglerna som gäller för Säbylunden. Många har hört av sig med både positiva och negativa kommentarer men mest positiva. Olika gravplatstyper har olika regler för smyckning.

PLATS I MINNESLUND /ASKGRAVPLATS Minneslunden är avsedd att ge en anonym grav. Askan strös ut (endast Säby begravningsplats) eller grävs ner. Gravsättningen utförs av förvaltningspersonal utan närvaro av anhöriga. Besökare får smycka den gemensamma minnesplatsen med snittblommor och ljus. Inga personliga föremål är tillåtna.

KISTGRAVPLATS Kistgravplatsen har utrymme för en eller två kistor samt ett antal urnor. Till platsen hör en gravrätt vilket innebär rätten att smycka gravplatsen och att efter godkän nanden från huvudmannen montera en gravsten eller annan fast anordning. Gravanordningen bekostas av gravrätts innehavaren och är dennes egendom. Efter önskemål anläggs en planteringsruta för plantering av sommarblommor eller perenner

URNGRAVPLATS

De nya askgra vplatserna på Säby begravni ngsplats

Urngravplatsen har utrymme för upp till sex urnor. Urngravplatsen har på samma sätt som kistgravplatsen en gravrätt. Nu är det hög tid att ta hem sina lyktor. Gravljus är inte tillåtet då allmänt eldningsförbud råder.

Tio skäl ATT TILLHÖRA SVENSKA KYRKAN Du är en viktig del av Svenska kyrkan. Ditt medlemskap gör det möjligt för oss att hjälpa människor i nöd, vara en god kraft att räkna med i samhället, föra traditioner vidare in i framtiden och mycket mer. Frid ger dig tio konkreta skäl att tillhöra Svenska kyrkan.

Barn- och ungdomsverksamhet Varje dag möter vi barn och ungdomar i våra olika verksamheter. Öppen förskola, söndagsskola, bibeläventyr i skolan, barn- och ungdomskör, konfirmationsgrupper och ungdomsgrupp är några exempel.

I Svenska kyrkan ryms hela livet Dop, konfirmation, vigsel och begravning. Som ett löfte om Guds närvaro i allt som sker vill Svenska kyrkan vara närvarande i livets alla skiftningar. Inom Svenska kyrkan finns lång erfarenhet av livet och döden, glädjen och sorgen. Gemenskap och delaktighet Kyrkan är en öppen och inkluderande gemenskap. I Säby församlingshem finns ett öppet café där kravlösa möten kan ske mellan folk i alla åldrar. Hit kommer du som du är och får leva i tro eller tvivel, tillsammans med andra. Samtal och själavård När livet sviktar och vi behöver prata med någon finns präst och diakon med tystnadsplikt till tjänst.

Kyrka och kulturarv för alla Tillhör du Svenska kyrkan bidrar du till att hålla våra kyrkor i gott skick, så att de bevaras till efterföljande generationer som en del av vår rika historia.

Solidaritet för alla Diakoni är del av kyrkans sociala arbete. Det kan gälla att som medföljare närvara vid samtal med myndigheter eller hjälp med att få mat på bordet. Det kan också handla om samtalsstöd när livet krisar. Svenska kyrkan arbetar utifrån att alla människor är lika mycket värda oavsett kön, ålder, sexuell läggning och trosuppfattning.

Frid • tio skäl

Musik I Salems församling finns körer för alla åldrar. Förutom den sång och musik som finns i gudstjänster, ordnas olika musikgudstjänster och konserter i kyrkorna. Levande traditioner Tillhör du Svenska kyrkan bidrar du till att upprätthålla gemensamma traditioner så som adventsfirande, julgudstjänster och påskfirande. Genom Svenska kyrkan i utlandet kan även utlandssvenskar träffas och fira svenska högtider och gudstjänster. En bättre värld Act Svenska kyrkans är en del av ACT-alliansen som består av över 150 trosbaserade biståndsorganisationer över hela världen. Genom Act Svenska kyrkan bidrar kyrkan med långsiktigt bistånd och snabba katastrofinsatser på många platser runtom i världen. Salems församling har en internationell grupp som ordnar med olika insamlingar under året och som lyfter de internationella frågorna i olika sammanhang. Vi arbetar också för ett aktivt miljö engagemang för att möta de klimathot som finns mot vår jord.

Stötta god verksamhet Även om inte du tar del av kyrkans arbete så kan du med din medlemsavgift hjälpa andra. Vi är tacksamma för din medlemsavgift.

Anmälan om inträde i Svenska kyrkan

Namn

Personnummer

Gatuadress

Postadress

Ort och datum

Telefon/E-post

Namnteckning

Bli me d Fyll i, lem! klipp u t och skicka Salem till s förs amlin Eman g u 144 30 R el Birkes vä g 1 önnin ge

Frid • möter

Kalle mötte Gud i Kyrkbänken FOTO: ANNA BJÖRKDAHL

Kalle jobbar som behandlingsassistent och har hjälpt flera missbrukare till ett nyktert liv. Men för tolv år sedan var han en av dem som behövde hjälp. Nu bringar han hopp hos andra genom att visa att det finns en annan väg. Kalle var tolv år när han drack sig berusad för första gången. Han upplevde ett lugn, att inget gjorde ont och att all existentiell smärta var som bortblåst. Kontrollförlusten kom dock först när han var 25–30 år. Han jobbade på byggen och på fritiden byggde han på sitt eget hus och för att stå ut med tillvaron drack han alltmer. Kalle hade inga problem när han inte drack men så fort han drack förlorade han kon trollen. Ett glas var för mycket och tusen glas räckte aldrig, han drack till spriten var slut, till pengarna var slut eller till han var medvetslös. – Jag tror att alla som blir alkoholister eller som blir beroende av något annat är känslomässigt skadade. Beroendesjukdomen är en andlig bristsjukdom. Jag skulle inte säga att jag var alkoholist när jag var tolv år men redan då drack jag alkoholistiskt.

hjärtat på mig. Det träffade mig och det kändes som om allting brast, men det var väl de sista förs varen som bröts ner och när jag gick ut därifrån var jag troende. Direkt efter Kalle kom till tro tog han kontakt med en man som kunde bli hans sponsor, som är en tillfrisknad alkoholist som fungerar som mentor. Med hjälp av sin sponsor började Kalle med tolvstegsprogrammet. – Tolvstegsprogrammet är ett program för tillfrisknande i beroendesjukdomen och i korta drag går det ut på att kapitulera inför att man har ett problem och att man inte klarar av sin tillvaro. Man söker hjälp av en kraft starkare än en själv och man gör en storstädning i sitt liv och försöker gottgöra det man har ställt till med, både för sig själv och för andra. Dessutom tränar man sig också att leva efter positiva andliga principer och att vara uppmärksam på sig själv och sina motiv i allt man gör, förklarar Kalle.

Kalle berättar att han sökte sig till Anonyma Alkoholister, AA, och gick på ett möte första gån gen 1999. Men han hade svårt att få en bestående nykterhet, han var nykter under långa perioder men trillade tillbaka. Det skulle dröja ytterligare några år av drickande innan Kalle kände att han ville bli nykter och sökte sig till Vårnäs behandlingshem utanför Vingåker. – I Vingåker gick jag på en sinnesrogudstjänst och när jag gick in där kändes det som Gud satt bredvid mig i bänken. Diakonen som ledde den gudstjän sten, allting hon sa gick bara rakt in i

Hade du en tro innan din andliga upplevelse i Vingåker? – Jag har nog alltid haft min barnatro med mig men periodvis har jag varit väldigt arg på Gud och försökt förneka Gud. I början när jag gick på AA-möten och vi pratade om en kraft starkare än oss själva så föreställde jag mig därför grupp

Kalle slipar och fixar till altaret i Säby kyrka

KALLE STRÖMBÄCK Ålder 56 år Bor I Södertälje med familj. Gift med Rauni. Två barn och tre bonusbarn. Nykterhet Har varit nykter i 12 år. Gör Behandlingsassistent på ett stödboende i Södertälje. Utmärkande Kalle har slipat och lackat altaret och kredensborden i Säby kyrka, som en gåva till församlingen. Favoritpsalm/bibelord Psalm 219 ”Jag skulle vilja våga tro” och psalm 231 ”Oändlig nåd”. Mina favoriter i Bibeln är Matt 25: 31–46 och Jak. 2:14–17

Frid • möter

Hur kan tron hjälpa dig från att falla tillbaka? – Vad som har gjort mig nykter är Guds nåd, tolvstegsprogrammet och gemenskapen i AA. De tre tillsammans har hjälpt mig. Men vad som garanterar min nykterhet är att jag fortsätter leva i tolvstegsprogrammet. De sista tre stegen kallar man fortsättningsstegen, de lever man i hela tiden. Man ska vara uppmärksam på sig själv och sina behov och sträva efter att leva ärligt och osjälviskt i kärlek till sina medmänniskor.

gemenskapen som den starkare kraften och jag har ofta känslan av att Gud är närvarande när jag går på ett AA-möte. I gemenskapen möter vi Gud i ögonhöjd med de andra. Grundprogrammet i AA, Stora boken som den kallas, är inspirerad av Bibeln. Det går till exempel att känna igen bergspredikan och Jakobsbrevet. Det är också mycket bön i programmet, så som harm-bönen. – Jag var väldigt argsint när jag var aktiv miss brukare och på behandlingshemmet var jag nära att hamna i slagsmål. En av terapeuterna sa åt mig att jag skulle be för personen jag var arg på. ”För den där idioten?”, svarade jag. ”Ja, testa! Be för honom. Det är väldigt svårt att vara arg på någon som man ber för.” Det fungerade för mig, jag bad för honom och blev av med min vrede. Jag insåg också att jag varken hatar människor eller mänskligheten, jag bara trodde att jag gjorde det för jag var så full av självförakt.

Och att hjälpa andra det är det bästa vaccinet som finns mot sitt eget återfall. Men om man slutar med det, slutar gå på möten, slutar berätta för viktiga personer hur man mår, då är man på väg in i något som vi kallar återfallsprocess. Då är man i en neråt gående spiral där man börjar samla dåligt mående på hög och kommer närmare ett återfall. Vad är du mest stolt över med dig själv och att du klarat hålla dig nykter så pass länge? – Jag är stolt över att jag kunde göra den här ändringen i mitt liv, från att vara den där trasiga, elaka och egocentriska till att bli den jag är idag då jag försöker vara till nytta för mig själv, mina medmänniskor och Gud.

Tolvstegsprogrammet har inte bara hjälpt Kalle till att bli nykter. Hans relationer har också förbättrats eftersom han nu vågar vara mer öppen och prata på ett annat sätt än tidigare. Kalle tycker att det är ett utmärkt verktyg för personlig utveckling och för att få en bra relation till sig själv.

Kalle har både som behandlingsassistent och sponsor hjälpt flera andra missbrukare till ett nyktert liv och några av dem har även kommit till tro. – Det är en helt underbar känsla, då har man inte levt förgäves. Jag har levt i ett fruktansvärt smärtsamt mörker en stor del av mitt liv och jag har samlat på mig erfarenheter, bittert dyrköpta erfarenheter. Men när jag kan använda dem för att hjälpa en annan människa, då ger jag en mening åt mörkret.

Hur förändrades till liv efter du blev nykter? – Jag har fått ett liv, ett liv värt att leva. Jag vaknar fortfarande varje morgon med en känsla av tacksamhet för mitt liv, för nykterheten, för att jag får leva nära Gud. Ibland, ibland får jag vara med och göra skillnad för de som lever i samma elände som jag gjorde. Det är en drivkraft att få hjälpa andra och att få göra Guds kärlek synlig i världen.

Vad skulle du säga till någon som vill komma till tro? – Jag träffar många gudsförnekare mellan alkohol ister och narkomaner och jag brukar säga åt dem att de ska komma på ett möte och när vi pratar om en kraft starkare än oss själva så kan de välja vad denna kraft ska vara för just dem. Själv började jag med att se gruppgemenskapen som en kraft starkare än jag själv. Men i tolvstegsprogrammet är det inte viktigt med absolut tro på en Gud utan det viktiga är att leva efter positiva andliga principer. Om man lever i ärlighet, osjälviskhet, kärlek och renhet, gör man inte Guds vilja då?

Som ett sätt att gottgöra och ställa till rätta för skador han gjort som alkoholist började Kalle job ba som volontär på kyrkans härbärge i Eskilstuna. – Alla jag behövde gottgöra gick inte att gottgöra och jag kände att jag behövde göra någonting och då började jag laga mat åt de hemlösa. Där fick jag kontakt med diakonerna och jag började vara med som volontär vid sinnesromässorna och fortsatte sedan in i kyrkan och jobbade några år som diakoni assistent i Farsta församling.

Frid • betraktelse

Coward, take cowards hand and face the dragon (Fegis, ta en annan fegis i handen och möt draken)

"Jag vet inte var citatet kommer ifrån, men det kom till mig för ganska många år sedan och har följt mig sedan dess."

ag är en av de räddaste människor som finns. När jag ser tillbaka på saker jag varit rädd för så kan jag skratta, oj så knäpp jag varit, och fortfarande är. Men rädsla är på riktigt och när jag blir övermannad av den så kan jag inget göra. Eller?!?

en en dag fick jag nog, såg ju hur alla andra kunde köra ner utan att skrapa sina bilar. Så lite i smyg när ingen såg så körde jag ner bilen, jättesakta. Jag skakade och tårarna rann, men jag gjorde det. Någon dag senare samma sak och det gick också bra. Några gånger senare så minskade skakningarna och inga tårar rann. Numer rattar jag bilen i garaget som ett proffs! Det var inte lätt men det gick, jag kunde. Och mitt liv blev lite lättare.

ed åren har jag lärt mig öva på att stanna upp, andas djupt och se mig omkring. Vad är jag rädd för och varför är jag rädd. Det är otäckt att stanna kvar, hela mitt inre skriker att jag ska springa – men det får skrika – jag ska bara kolla läget först. Ibland är det sant att det är fara och då lämnar jag. Men ibland är det en skugga som försvinner med hjälp av ljus, eller så ser jag vad som orsakar skuggan och då kan jag ta hand om det.

fter det började jag undra om det fanns fler saker jag kunde göra samma sak med? Och det gjorde det. Att vara modig är inte samma som att vara kaxig, att vara modig är att göra det man vet är rätt trots att man är rädd. Jag finner en tillit och trygghet hos Gud just för att han genom sin son varit män niska, Gud har genom sin son också varit rädd. Så när jag kommer till Gud i bön med all min rädsla och oro så svarar han: ”Älskade ungen min, jag vet – jag har också varit rädd men det gick ändå. Här är min hand, vi gör det tillsammans”

umer törs jag köra ner i vårt garage, under flera år vågade jag inte. Jag var i det närmaste para lyserat rädd för det, var till 100 % övertygad om att jag skulle skrapa bilen mot väggen och det skulle bli dyrt och krångligt och det skulle vara mitt fel. Den tanken fick mig att helt gå i lås.

Ellinor "Ellie" Bager DIAKON

Vi ber för HÄNT I SALEMS FÖRSAMLING 20 FEB – 16 MAJ 2019

VI TACKAR OCH BER FÖR DE 20 BARN SOM DÖPTS I VÅR FÖRSAMLING.

VI TACKAR OCH BER FÖR DE 17 PERSONER SOM GENOM DÖDEN LÄMNAT VÅR FÖRSAMLING.

Gud, tack för att du genom dopet visat att vi tillhör dig. Låt alla barn som växer upp få uppleva att du finns nära i glädjen, skrattet och leken men också i sorgen, gråten och ensamheten. Ge våra barn en uppgift i livets tjänst och kraft att utföra den. Hjälp våra barn att känna tryggheten hos dig genom livet. Amen.

Gud, tack för livet som du ger oss fyllt av arbete, lek och vila, glädje och sorg. Vi tackar dig för dem som lämnat detta livet, för allt vad de fick ge och ta emot, allt vi fick dela. Var oss nära i sorgen och saknaden. Hjälp oss att känna att det finns ett hopp och en tro på ett liv som aldrig dör. Lär oss att det finns en kärlek som lever vidare. Amen.

VI TACKAR OCH BER FÖR DE 2 PAR SOM INGÅTT ÄKTENSKAP.

VI BER OCKSÅ FÖR.. VÅRA 111 NYA MEDLEMMAR.

Gud, tack för kärlek och fördjupad samhörighet människor emellan. Var med alla nygifta på deras fortsatta vandring tillsammans. Låt dem få vara ett stöd för varandra. Hjälp dem att växa och mogna i sin kärlek, burna av din välsignelse. Amen.

De som är nyinflyttade i vår församling och de som nyligen valt att gå med i Svenska kyrkan. Vi ber för er med glädje och tackar för allt ni möjliggör med ert medlemskap.

Kalender Söndag 21 juli 19.00 GLITTRANDE TONER Hannah Törnell-Wettermark, flöjt och Anna Brolin, piano.

öppettider SÄBY KYRKA & FÖRSAMLINGSHEM Öppet i sommar (24/6–23/8): Tisdag–fredag 10.00–15.00 Onsdag den 21/8 är Säby kyrka och församlingshem stängt på grund av personaldag.

gudstjänster HÖGMÄSSA Söndagar 11.00 Säby kyrka. Kyrkkaffe serveras efteråt i församlingssalen. Mellan den 23/6–4/8 firas högmässan i Salems kyrka. Kyrkkaffe i Kyrkskolan efteråt. KVÄLLSMÄSSA Torsdagar 18.00 Säby kyrka. Stilla mässa med nattvard.

foto: fabio lotti │adobestock

MIDSOMMARGUDSTJÄNST Lördag 22 juni 11.00 Vällinge kapell. Johan Hansson, präst och Brita Nilsson, organist. Medtag egen kaffekorg.

musik & kör

Söndag 11 augusti 19.00 I MEDELTIDA FOTSPÅR Trio Frottola: Cecilia Hage, sång, Torbjörn Söderquist, luta och Markus Eriksson-Junby, viola da gamba.

MUSIK I SOMMARKVÄLL Söndagar 19.00 Salems kyrka. Mer information kommer, håll utkik på www.svenskakyrkan.se/salem PROGRAM: Söndag 16 juni 19.00 VI SJUNGER IN SOMMAREN Församlingens egen kör, Kyrkokören, bjuder på skönsång ledda av Tobias Lundmark, dirigent och organist. Söndag 23 juni 16.00 KAMMARJAZZ Sofia Pettersson, sång Anders Ellman, flügelhorn Lars Örback, piano och Sven-Erik Johansson, kontrabas.

foto: tijana │adobestock

SALEMS KYRKA Öppet vid kyrkliga handlingar och enligt överenskommelse.

Söndag 4 augusti 19.00 VISOR I SOMMARTID Anders Fröling, trubadur.

verksamhet BIBELFRUKOST Tisdagar 08.00 Samtal om Bibeln och livet över en enkel frukost. Uppehåll 16/7–30/7.

Söndag 30 juni 19.00 LUCE Anna Eklund-Tarantino, sopran Petja Svensson, cello och Tobias Lundmark, orgel. Söndag 7 juli 19.00 STOR MUSIK I FICKFORMAT Lotta Van den Poel, klarinett, Lena Jonhäll, klarinett och Ivan Jurkovic, fagott. Söndag 14 juli 19.00 TEMPUS FUGIT Vokalensembel Cantores Amicitiae ledda av Jacob Grubbström, dirigent.

TRO OCH LIV Tisdagar 13.30 Vi fikar och talar om livet och den kristna tron.

foto:wavebreak │adobestock

Kom gärna in och ta en kopp kaffe i vårt café.

Söndag 28 juli 19.00 VIOLINDUETTER Gustav Inge, violin och Linnea Andersson-Meilink, violin.

kyrkliga handlingar foto: anna björkdahl

DOP & VIGSEL Lördagar 10.30, 12.00, 14.00, 15.00 och 17.00 Välkommen att ringa församlingsexpeditionen för att boka dop eller vigsel. BEGRAVNING Onsdagar 10.30, fredagar 10.00 och 12.30. Välkommen att ringa församlingsexpeditionen för att boka begravning.

SOMMARKYRKAN Torsdag 4 juli 11.00–16.00 Torsdag 11 juli 11.00–16.00 Torsdag 18 juli 11.00–16.00 Torsdag 25 juli 11.00–16.00 Salems kyrka. Guidad visning av kyrkan. I kyrkskolan finns kaffeservering och en konstutställning med församlingens präst Johan Hansson. Andakt 13.00. Kyrko gårdsvandring 14.00.

foto: ivashstudio │adobestock

kultur

stöd & hjälp

BOTVIDSVANDRINGEN Söndag 15 juni 13.00 Från Botkyrka kyrka till Salems kyrka. Vi avslutar med pilgrimsmässa i Salems kyrka 17.00. Ta med matsäck och sköna skor. Ett samarrangemang med Botkyrka församling.

SAMTAL Behöver du någon att pratamed? Hos oss har du alltid möjlighet att boka in ett enskilt samtal med någon av prästerna. Kontakta prästerna direkt. ÖPPEN DIAKONIMOTTAGNING Torsdagar 15.00–17.00 Sakristian i Säby församlingshem. VIll du boka en annan tid, kontakta Rauni Strömbäck eller Ellinor Bager.

VÄLLINGEDAGEN Söndag 11 augusti 11.00–15.00 En dag för hela familjen ute i vackra Vällinge! 11.00 Gudstjänst i Vällinge kapell Efteråt serveras kyrkkaffe i slottet, visning och rundtur samt historiskt om Vällinge. 13.00–15.00 Hemvärnsmuseet håller öppet. I samarbete med Salems hembygdsförening.

45-ÅRSFEST FÖR SÄBY KYRKA MED EFTERFÖLJANDE FEST FÖR IDEELLA Söndag 8 september Säby kyrka. Vi firar att Säby kyrka fyller 45 år. Mer information inom kort, håll utkik i kalendern på hemsidan och på våra anslagstavlor.

foto: magnus aronson │ikon

foto: anna björkdahl

JOURHAVANDE PRÄST Alla dagar 21.00–06.00 Jourhavande präst kan du tala med om du är ledsen, rädd, orolig eller känner dig ensam. Ring 112 och fråga efter Jourhavande präst. Den som svarar är präst inom Svenska kyrkan och har alltid tystnadsplikt. Jourhavande präst kan även kontaktas via digitalt brev eller chatt. Mer info finner du på www.svenskakyrkan.se/ jourhavandeprast

kontakt ADRESS Salems församling Emanuel Birkes väg 1 144 30 Rönninge TELEFON Växel och bokning: 070-618 39 19 Måndag–fredag 09.00–12.00 E-POST salems.forsamling@svenskakyrkan.se PÅ WEBBEN www.svenskakyrkan.se/salem facebook.com/salemsforsamling instagram.com/salems.forsamling KYRKOHERDE Jennie Wall 070-491 04 51 PRÄSTER Johan Hansson 070-815 61 88 Lennart Marklund 070-618 39 81 Sofia Akampa 070-618 39 61 DIAKON Rauni Strömbäck 070-618 39 16 Ellinor Bager 070-618 31 52 MUSIKER Roy Olofsson 072-967 14 20 Tobias Lundmark 070-441 12 34 BARNVERKSAMHET Ann-Marie Andersson 072-967 13 04 Diana Westerberg 070-618 39 18 FÖRSAMLINGSPEDAGOGER Eva Björkdahl 070-618 38 58 Alexander Sandrén 070-618 31 65 EKONOMI Jenny Lund 070-618 39 15 KYRKOGÅRD Sören Lindblom 070-456 81 79 CHEF KANSLI/VAKTMÄSTERI Kent Berger 072-967 13 00 VAKTMÄSTERI Andreas Bisse 070-618 39 35 Nuran Khouri 072-967 13 03 Jenny Argenius 072-967 14 29

” Tro, jag vill känna tro. Jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro. I en vintervärld, finns det någon tro? Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten. Känna tro igen.”

FOTO: LALAVEROCK/ADOBESTOCK

– MARIE FREDRIKSSON

svenskakyrkan.se/salem 070-618 39 19