bladderbar-nr-5-2015

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 5 2015 Årgång 14 Pris: 49 kr

vardagshjälte – ingen rosenbeströdd resa

pulu 1

först i sverige – ambulansdirigering i egen regi

– tar hand om skadade citydjur www.s112.se

samverkan 112 nr 5 2015

1 Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se

FUNGERAR ERA RADIO OCKSÅ EFTER DET HÄR?

www.celab.se

ledare

facebookfotografer och facebookfilmare Bilden på tidningens framsida får gestalta debatten om fotografering eller annan bildupptagning under en akut pågående räddningsinsats. Närgångna personer som fotograferar och filmar ute på en olycksplats har blivit ett accelererande problem.

Nu föreslår Alarm Ambulansförbundets ordförande Henrik Johansson att fenomenet ska ses som en brottslig handling och tas ett steg längre. En ny brottsrubrisering kallad otillbörlig olovlig fotografering.

– Redan 2011 såg vi en ökande grad av påträngande civilister. Personer som vill vara väldigt nära inpå en sjuk eller skadad människa och därtill filma eller fotograferar den utsatta personen och oss i vårt räddningsarbete, säger Henrik Johansson, och fortsätter: – Det stora problemet är nyfiken allmänhet, inte journalister och pressfotografers arbete.

Bildsamhälle

Idag lever vi i ett bildsamhälle som gynnas av bra teknik och högpresterande kameror. Bilder får mer och mer plats i våra svenska tidningar och i sociala medier.

Bilder har på något sätt blivit en stor allmän skildrare av nyheter och händelser.

Inte någon isolerad företeelse.

Och nu uppstår förstås frågan; Vad får man enligt svensk lag fotografera?

Svaret är glasklart. Vem person som helst, amatör eller pressfotograf, får på allmän plats ta bilder på allt och alla och hur nära objektet som helst. Undantaget är civila eller militära skyddsobjekt, men där är fotoförbudet tydligt skyltat.

Ingen blåljuspersonal eller någon annan upprörd medborgare får ta film eller kamera infrån den som fotograferat på allmän plats. För det krävs ett åklagarbeslut.

Journalister och fotografer oroade

− Ett förbud skulle minska öppenheten i samhället. En sådan lagstiftning skulle riskera att skapa en föreställning om att fotografering på allmän plats inte är tillåtet, och öppna för mycket svåra avvägnings- och definitionsproblem av vad som är tillåtet och inte tillåtet för såväl privatpersoner som yrkesfotografer, säger Ulrica Widsell, ordförande för Journalistförbundets yrkesetiska nämnd, i ett pressmeddelande.

– Någonting har blivit riktigt skruvat.

Man ska inte ta bilder på människor som sitter fastklämda i bilar eller hoppat från en bro. Det är djupt oetiskt, precis som när folk tar bilder i stället för att hjälpa till.

Oskicket med störande och påträngande fotografering måste upphöra, säger Henrik Johansson.

En ny brottsrubrisering eller ej?

Det finns många olika uppfattningar om hur vi ska komma tillrätta med Facebookfotografer och Facebookfilmare.

Det har hänt att poliser sett en olycka i sociala medier - innan de ens hunnit fram till olycksplatsen.

Vid en allvarlig händelse är det en självklarhet att räddningstjänst, polis och ambulanssjukvård ska få samarbeta ostört.

Vi övriga måste tänka på vårt beteende och uppförande. ● Att hjälp till om det behövs. ● Att visa lyhördhet för personalens arbete och respektera avspärrningar. ● Att inte fotografera skadade eller sjuka och publicera bilderna på nätet, är en etisk självklarhet!

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivningsplan 2015 Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se

www.s112.se

Övriga medarbetare i detta nummer Maja-Stina Andersson, Lena M. Fredriksson, Carita Gelang, Mats Jonsson, Andreas Larsson, Euan Morin, Fredrik Mårtensson och Sören Viktorsson.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53, sven@s112.se

Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Formgivning Sven Åsheden

Annonser Adviser. Tel: 040 - 64 30 405, tanja@adviser.se

www.s112.se

Upplaga 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer.

Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto framsida Sven Åsheden Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garenterad full anonymitet. samverkan 112 nr 5 2015

3

innehåll

26

6 12

4

Mikael signon

Trafikinstruktörens budskap

sjukvårdens larmcentral Fixar ambulansdirigeringen i egen regi

de kallade mig hästbögen

Räddningstjänst

– Många djupa ärr från skoltiden finns kvar inom mig.

Tar hand om skadade citydjur i Helsingfors

14

3

Ledare Facebookfotografer

22

doft av blod och krutrök Utanför entrén ligger en livlös kropp

38

räddningstjänstens fordonsval Volvo är inte deras förstaval

6

först i sverige Ambulansdirigering i egen regi

26

trafikinstruktör mikael signon Berättar om sin roll

40

höga krav från komplex målgrupp RAS och Euan Morin - Nominering

10

strokepatienter Måste få vård snabbare

28

värmemadrass gör nytta Forskning som engagerat Jonas Aléx

41

patienter med psykisk ohälsa Underprioriteras ofta i vården

12

räddningstjänsten i helsingfors Tar hand om skadade citydjur

30

svenskt ergonomiskt tänkande Besök hos Pensi Rescue i Sastamala

46

thomas har utvecklat en egen app Hur låter ronki och rassel i stetoskopet

14

långt ifrån en rosenbeströdd resa Att vända motgång till framgång

32

ambulanshelikopter i pension Region Jämtland Härjedalen

48

mr rescue - börje lundström Sport Rescue Team

16

svensk polis kör volvo Polisens fordonspark

34

småbilsambulans hetare än någonsin Försäljningsstatistik

50

vunna upphandlingar Marknadsnyhet

18

supermodern ambulansstation invigd En 8 km lång flytt i Helsingborg

36

alarm ambulansförbundet Henrik Johansson har ordet

samverkan 112 nr 5 2015

www.s112.se

Ambu Man Basic Xtremt liten och lätt.

Realistisk och prisvärd HLR-docka med feedback.

Xtremt tålig design. Xtrem funktionalitet.

Ökad säkerhet för dig och din patient genom aktiv fordonsfeedback under uppdraget.

Enkel, snabb och effektiv metod att etablera vaskulär access.

Vår mission och existensberättigande är att göra skillnad - varje dag. Tillsammans med våra kunder och samarbetspartners arbetar vi för att rädda liv och förbättra livskvalitén för de människor som kommer i kontakt med våra produkter.

Medidyne AB I Tel +46 431 448 050 I www.medidyne.se

5

ambulanssjukvård / Reportage / Larmcentral

först i Sverige

– med ambulansdirigering i egen regi Sedan fyra månader tillbaka besvaras alla samtal av erfarna, landstingsanställda sjuksköterskor.

– Vi trodde att det skulle bli jättebra på sikt. Det blev jättebra redan från början, säger ambulanschefen Fredrik Leek.

Text och foto: Mats Jonsson

P

å Sjukvårdens larmcentral i utkanten av sjukhusområdet i Västerås sitter fyra larmoperatörer och dirigenter och jobbar koncentrerat.

Skenet från de stora dataskärmarna som dominerar arbetsplatserna lyser upp den annars nedsläckta lokalen.

Samtalstonen är lugn och lågmäld. Även om arbetet är stressigt med larm om olycksfall, skador och sjukdomar är det inget som märks. Allt verkar vara under fullständig kontroll.

– Ett jobb som är intressant, omväxlande och roligt. Vi ligger först i vårdkedjan. Utmaningen är att ge rätt hjälp så att patienterna hamnar på rätt vårdnivå redan från början, säger sköterskan Henrik Wikström.

Erfarenhet från frontlinjen

Henrik växlar mellan att vara dirigent och

larmoperatör i den nya organisationen.

Det innebär att han, som just den här dagen, dirigerar fordon och ser till att logistiken fungerar ute på fältet. Eller så tar han emot samtalen, gör vårdbedömningar och ser till att rätt hjälp ges.

Tidigare var Henrik själv en av dem som ryckte ut när larmet gick.

– Jag har jobbat i 15 år som ambulanssköterska i Västerås och Dalarna i 15 år, berättar han.

Henrik Wikström tycker att han i sin nuvarande roll har stor nytta av erfarenheten från att ha jobbat längst ut i akutvårdens frontlinje.

– Jag har träffat många patienter i deras bostäder och vet hur det fungerar i verkligheten. Det gör det lättare för mig att hänvisa till rätt ställe. Det är inte alla som behöver åka ambulans till akuten.

Redan för tio år sedan började några

landsting i Mellansverige, däribland Västmanland och Uppsala, titta på hur de tillsammans skulle kunna utveckla ambulanssjukvården.

– Slutsatsen blev att bästa sättet att utveckla kvalitén är att äga sina egna resurser, kunna dirigera dem själva och bygga vårdkedjor utan att behöva ta hänsyn till andra, säger Fredrik Leek, ambulanschef i Västmanland.

Slutade med skilsmässa

Då blev det ingen larmcentral i egen regi.

I stället gick några av landstingen vidare genom att lämna offentligägda SOS och upphandla ambulansdirigeringen av privata Medhelp, som bemannade sin larmcentral med sköterskeutbildad personal.

Resultatet blev bara delvis lyckat.

Medhelps anställda gjorde ett resultatmässigt mycket bra jobb. Men företaget

Henrik Wikström arbetar omväxlande som larmoperatör och dirigent. ”Ett intressant, omväxlande och roligt jobb”, säger han.

6

samverkan 112 nr 5 2015

www.s112.se

Helene Thorsell är en av sjuksköterskorna på Sjukvårdens larmcentral i Uppsala.

och landstingen kom inte överens om de affärsmässiga villkoren. Det slutade med skilsmässa och ömsesidiga stämningar.

Under en övergångsperiod fick SOS tillbaka uppdraget medan Uppsala, Västmanland och Södermanland planerade för nästa steg med verksamhet i egen och med enbart erfarna sjuksköterskor som tar emot larm och prioriterar insatser.

Modiga politiker

Under resans gång valde landstingspolitikerna i Södermanland att hoppa av. Bland annat med hänvisning till sjuksköterskebristen och att man inte ville riskera att förvärra den genom att plocka sköterskor till nya uppdrag.

Kvar blev Västmanland och Uppsala, som

Foto: Hannes Ljung

gick ihop och bildade en gemensam politisk nämnd som ansvarig för Sjukvårdens larmcentral.

– Vi har haft modiga och framsynta politiker. När vi har fått utveckla den här organisationen tror jag inte det finns något gångbart alternativ, säger Fredrik Leek, starkt övertygad om att det är en framtidsmodell man jobbat fram.

Intresset är också stort från andra landsting som med intresse följer arbetet i Västerås och Uppsala för att eventuellt haka på själva i en eller annan form.

Kostnaden för själva larmcentralen är några miljoner högre i dag än när landstingen tidigare köpte tjänsten av SOS. Men i gengäld minskar belastningen på akuten.

Det blir också färre onödiga utryckningar

med bilarna och såväl mänskliga som ekonomiska vinster i form av att patienterna hamnar rätt direkt.

– Vi slipper mycket irritation hos både patienter och vårdpersonal för att folk hamnat fel, säger Fredrik Leek.

Har sköterskebristen förvärrats?

– Det ser vi ju inte här oss. Jag har svårt att tro det. Man kan också vända på det och fråga varför det inte är krav på sköterskekompetens hos den som svarar på 112.

På akutmottagningen jobbar en sköterska i luckan. Ringer man 1177 (vårdguiden) svarar en sköterska.

– Varför ska det inte vara krav på att man ska möta en sköterska när det är som mest akut? Vi har satt det kravet. ►

"Vi slipper mycket irritation hos både patienter och vårdpersonal för att folk hamnat fel"

www.s112.se

samverkan 112 nr 5 2015

7

ambulanssjukvård / Reportage / Larmcentral

– Den stora vinsten är, enligt Fredrik Leek, att den medicinska kvalitén ökar när patienterna redan från första samtalet sorteras rätt av sjuksköterskor med tillgång till det prisbelönade beslutsstödet som utvecklats av ambulanssjukvårdens överläkare.

– De som ringer ska få den hjälp de behöver. Behöver du ambulans ska du få det. Om inte kanske du behöver tid hos familjeläkaren eller ett besök av mobila familjeläkarteamet. Då får du det. Alla hänvisas, ingen avvisas.

Den som i dag ringer larmnumret 112 får fortfarande svar av SOS innan samtalet, om det handlar om sjukvård,

kopplas vidare. Några sura reaktioner har det inte blivit sedan de båda landstingen gick sin egen väg.

– Samarbetet med SOS är väldigt bra, säger sjuksköterskan Stina Merdén.

Driftmässigt fungerar Sjukvårdens larmcentral som en enda enhet. Operatörerna i Västerås och Uppsala tar i första hand emot sina egna samtal inom respektive län.

Mer stryktåligt

Blir det extra hög belastning på det ena stället går samtalen automatiskt över till det andra. Det händer också att Västerås höjer bemanningen när det är vakanser i Uppsala eller vice versa.

Sjuksköterskan Stina Merdén tar emot larm och gör vårdbedömningar i Västerås.

På det sättet blir verksamheten mer flexibel och stryktålig än om var och en hade jobbat på egen hand samtidigt som fördelen med småskaligheten behålls.

– Det har gått ännu bättre än vad vi hade hoppats, säger Fredrik Leek.

Svarstider, larmtider och andra mätbara resultat har överträffat förväntningarna.

Det finns heller inga indikationer på att patienter råkat illa ut för att de blivit hänvisade till fel vårdnivåer.

– Vi trodde det skulle bli jättebra på sikt. Det blev jättebra redan från början.

Och på sikt blir det då?

– Ha, ha. Fantastiskt! ■

Bakgrund

2010: SOS Alarms monopol på ambulansdirigering bryts när sjukvårdsrådgivningsföretaget Medhelp vinner upphandlingen om driften i Uppsala, Västmanland, Södermanland och på Gotland.

2011: Medhelp etablerar sig med sjukvårdsutbildad personal i Uppsala, Eskilstuna och Västerås. SOS Alarm fortsätter att ta emot 112-samtalen men kopplar vidare till Medhelp, som intervjuar de som ringer och dirigerar ambulanserna till rätt adress.

2013: Medhelp hotar med att bryta avtalet med motiveringen att verksamheten blivit en förlustaffär. Företaget hävdar att landstingen lämnat felaktigt underlag och att det blivit 200 000 fler samtal än vad som angetts.

2013: På hösten stämmer Medhelp landstingen och kräver 25 miljoner kronor i skadestånd. Landstingen svarar med att kräva Medhelp på 18 miljoner för avtalsbrott. SOS Alarm tar tillfälligt tillbaka larmcentralen men får kritik av uppdragsgivarna för att svars- och utryckningstiderna blivit längre och att ambulanser ofta larmas ut i onödan.

2014: Landstingen i Uppsala, Västmanland och Södermanland bestämmer sig för att i framtiden driva verksamheten i egen regi med sköterskor som operatörer. Södermanland hoppar sedan av.

2015: I slutet av maj startas Sjukvårdens larmcentral med 16,5 tjänster (larmoperatörer dirigenter och chef) i Västerås och lika många tjänster i Uppsala. Larmcentralen betjänar cirka 625 000 invånare

8

samverkan 112 nr 5 2015

www.s112.se

Ambulanschefen Fredrik Leek tycker att resultatet blivit över förväntan. ”Den stora vinsten är att den medicinska kvalitén ökat”, säger han.

”

Den stora vinsten är att den medicinska kvalitén har ökat Bäst när det gäller!

Högpresterande LED-arbetsljus för alla tillfällen.

Upp till 4800 lumen!

Varningsljus i världsklass!

Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Robusta och pålitliga CANBus-baserade styrsystem för alla typer av fordon.

Larmbågar utan kompromisser!

Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 5 2015

9

ambulanssjukvård / reporgage / Forskning

Strokepatienter måste få vård snabbare Text: Lena M Fredriksson foto: Privat

Vid stroke utan hjärnblödning är det viktigt att behandling med trombolys ges inom 4,5 timmar. Ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås visar svart på vitt att tiden från larm till röntgen och behandling måste förkortas - medianvärdet låg på nästan fyra timmar.

P

rojektet har undersökt hela vårdkedjan stroke, från det att patienten eller någon annan larmar ända till utskrivning från sjukhuset. Syftet har varit att identifiera svaga länkar i kedjan, för att sedan kunna hitta vägar att förbättra och förkorta tiden.

– Det är redan känt att det alltför ofta tar för lång tid att få in patienten till sjukhus, så det blir för sent att påbörja trombolys, det vill säga proppupplösande behandling, säger Peter Brink, specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård och en av forskarna i projektet. I den här undersökande studien har vi fått reda på precis hur det ligger till och kan därefter fokusera på varför det ser ut som det gör samt lämpliga förbättringsåtgärder.

Forskarna har studerat samtliga fall med slutdiagnosen stroke i Västra Götaland under en fyramånadersperiod (15/12 2010 - 15/4 2011). Det visade sig röra sig om 1 376 patienter. I omkring två tredjedelar av de aktuella strokefallen hade ambulanspersonalen misstänkt just stroke. Omkring tolv procent av de 1 376 patienterna hade hjärnblödning och var av den anledningen inte aktuella för trombolys.

– Vi räknar med att omkring 80 procent av de 1 376 kunde ha blivit hjälpta av trombolys, om de hunnit få behandling inom tidsfönstret på 4,5 timmar. Resultatet visar att det var sju procent av patienterna som faktiskt fick trombolys.

Flera orsaker till fördröjningen

Den huvudsakliga anledningen till utebliven trombolysbehandling är just 10

samverkan 112 nr 5 2015

Peter Brink, specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård och forskare.

tidsaspekten: väldigt många patienter får vård för sent.

Anledningarna till detta är flera, men den största är, enligt Peter Brink, att patienterna ofta inte slår larm i tid.

– Många tror att "det är nog inte så farligt, det här går nog över snart", säger han. Kunskapen om hur viktigt det är att snabbt komma under vård vid stroke är inte tillräckligt stor hos allmänheten.

Men kanske den är något större nu än när studien gjordes, för det har varit en del informationskampanjer sedan dess. Det kan också vara så att man har fått symtom under natten vid sömn, och att det därför förmodligen har gått för många timmar före larmet.

Medianvärdet från larmsamtal till röntgen (datortomografi), då man kan konstatera om patienten är behandlings-

bar eller inte, var tre timmar och femtiotvå minuter. Det visade sig att ju mindre sjukhus patienten kom till, desto kortare var fördröjningen. Längst var den på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, och kortast på Alingsås lasarett. Varför det var på detta viset har forskarna inget svar på.

Var tionde kom inte till strokeenhet En annan orsak till fördröjningen är att närmare hälften av patienterna inte klassades som högsta prioritet av SOS Alarm.

Dessutom blev det ofta fördröjningar på sjukhuset.

– Tanken är att vi ska ha ett "fast track" och kunna köra patienterna direkt till en strokeenhet, utan att mellanlanda på akuten, säger Peter Brink.

www.s112.se

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

Men många gånger vill personalen på akuten göra egna bedömningar, vilket förstås tar tid. På en del ställen är det också ont om neurologer, vilket gör att strokeenheterna inte fungerar som de ska. Elva procent av patienterna i undersökningen kom inte till någon strokeenhet över huvud taget. Varför vet vi inte, men det kanske beror på platsbrist.

I forskningsrapportens slutdiskussion ges förslag till förbättringsåtgärder som skulle kunna korta ned tiden från larm till behandling. Till exempel: ► Att alltid transportera misstänkta strokefall

direkt till röntgen eller en strokeenhet ► Att förnya informationen så att allmänheten

i högre utsträckning känner till varningsteck

nen för stroke och vikten av att få vård snabbt ► Att SOS Alarm identifierar fler av strokepati-

enterna och kan ge högsta prioritet ► Ökad kunskap hos prehospital personal, så att

de larmar in till sjukhusen om att strokepati-

ent är på väg in ► Att alla patienter hamnar på en strokeenhet

LANDSTINGET I KALMAR LÄN Stefan Svensson, Jan Lundahl, Jonas Henriksson och Peder Örnestig hämtar tre XC 70 till Kalmar län.

2015.10.13

Att alla patienter hamnar på en strokeenhet

Annat som också kan underlätta snabb vård är att använda telemedicin så att patienten genast kopplas upp mot läkaren, att utrusta ambulanser och helikoptrar med utrustning för datortomografi samt att utveckla användandet av andra hjälpmedel, exempelvis en hjälm som kan användas i ambulansen för att diagnosticera blödning. ■

REGION HALLAND

Björn Evertson och Martin Johansson hämtar ytterligare en XC70 till Region Halland. 2015.10.20

KANGOOFIX

Faktaruta KangooFix ger en säker, trygg och Studien utfördes vid Högskolan i Borås av Birgitta Wireklint Sundström, Johan Herlitz, Per Olof Hansson och Peter Brink.

Comparison of the university hospital and county hospitals in western Sweden to identify potential weak links in the early chain of care for acute stroke: results of an observational study. BMJ Open 2015. doi:10.1136/bmjopen-2015-008228

varm transport av nyfödda barn Inspired Safety Innovation

Birgitta Wireklint Sundström är docent inom akut och prehospital vård vid Högskolan i Borås.

Johan Herlitz är adjungerad professor i prehospital sjukhusvård.

Per Olof Hansson är neurolog och tjänstgör vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Peter Brink tjänstgör vid Ambulanssjukvården vid NUsjukvården, Trollhättan

www.s112.se

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 5 2015

11

Räddningstjänst / reportage / Helsingfors

räddningstjänsten som tar hand om skadade citydjur Citydjuren i Helsingfors har fått ett eget räddningsfordon.

Pulu 1 tar sig an allt från små gnagare till cityrävar och svanar. text: Maja-Stina Andersson FOTO: räddningsverket

P

å Facebook är hans titel kort och gott "djurräddare". Efter tjugo år vid räddningsverkets djurräddningsenhet är Vesa Nurminen en bekant figur för stadens djurvänner och för dess allt högre population av citydjur.

Nurminen är också den stolta eldsjälen bakom det nya räddningsfordonet "Pulu I" (Duvan 1).

Bilen har varit i användning i nästan två månader och har på den korta tiden hunnit undsätta ungefär trettio djur. Den är byggd enkom för djurräddningsenhetens behov och utrustad med specialtillverkade verktyg för att rädda allt från hästar till smågnagare och svanar.

– Skåpbilen har till exempel en filmkamera i bakluckan så att föraren ska kunna se vad som händer medan han kör. Runt bilen finns också många starka lampor som kan tändas för att underlätta arbetet under mörka höstkvällar, säger Nurminen.

Unik enhet

Liksom bilen är själva djurräddningsenheten i Helsingfors unik, något liknande finns inte någon annanstans i Finland.

Enheten har ett nära samarbete med bland annat Högholmens klinik för vilda djur, hittedjurshusen och smådjurskliniken i Vik och efterfrågan på tjänsterna är stor.

Under en brådskande sommarmånad tar enheten emot cirka femhundra samtal per vecka och i juli hade den över 140 utryckningar.

– Telefonpersonalen gör en riskbedömning och i många fall räcker det med att ge instruktioner. Ofast handlar det om fåglar som flugit in i byggnader och inte hittar ut, säger Nurminen. Över åttio procent av räddningsuppdragen gäller fåglar och det är inte heller ovanligt att man räddar katter som klättrat upp i träd. Men Nurminen har också stött på exotiska djur.

– En gång ringde en kvinna som hittat en lång, färggrann orm i tamburen. Den framkom senare att den hade rymt från sitt terrarium i grannens lägenhet två våningar upp.

12

samverkan 112 nr 5 2015

Räddningsfordonet har utvecklats enbart för djurräddningsenhetens behov, berättar Vesa Nurminen. Bilen kostade cirka 60 000 euro att bygga och innehåller allt som en urban djurräddare behöver.

Hur hade den kommit in i lägenheten?

– Sannolikt via toalettstolen eller rören.

Många tror att det där är en urban legend, men jag har nog räddat några råttor ur wc-stolen också. Det lönar sig att se efter innan man sätter sig, säger Nurminen och skrattar.

Ibland kräver uppdragen fysisk styrka och en hel del tankeverksamhet, som när en hel bisonhjord på Högholmen skulle flyttas från en bur till en annan. Varje djur måste sövas ner och transporteras och den största oxen vägde över sexhundra kilo.

Och så finns hästarna förstås. Nurminen visar upp några långa ihåliga rör som räddat benen på många hästar. Uppfinningen kommer från Amerika men har kopierats av djurenheten i Helsingfors.

Nurminen förklarar: – När en häst faller i ett dike fastnar den ofta i leran och kan inte ta sig upp. Det beror på att det bildas ett undertryck i leran under hovarna. Hästen kan skadas om man med kraft försöker dra upp den ur leran, men med hjälp av de här rören kan vi i stället pumpa in luft under hovarna så att undertrycket försvinner och hästen klarar av att kliva upp.

Djuren flyttar in till stan

Helsingfors fauna har förändrats drastiskt under se senaste åren. Staden har blivit en skyddsplats för många vilda djur-arter som kaniner, uvar och rävar, men den är också stundvis en grym miljö.

– Den finländska förkärleken för stora glasbyggnader orsakar problem för fåglarna och det faktum att staden är både upplyst och uppvärmd året runt ställer den biologiska klockan på ända. Duvorna kan till exempel häcka mitt i vintern, säger Nurminen.

Han ser det också som ett stort problem att människornas kunskap om närmiljön försämrats rejält.

Folk kan inte namnge ens de vanligaste arterna och känner inte till de vilda djurens beteende.

– Det leder bland annat till att många stadsbor oroar sig för övergivna ungar som i själva verket inte alls är ensamma.

Mamman är oftast i närheten, men för att rovdjuren inte ska hitta ungarna håller hon sig på avstånd och matar dem i racerfart.

– Det går lika snabbt och smidigt som när en formula 1-bil byter däck! ■ www.s112.se

Tel: 0430-490 50

ÖVNINGSORM. På den här ormen får brandmännen träna sina räddningsmanövrer. Räddningsverket har särskilda tänger och tygpåsar för att transportera ormar säkert utan att skada dem. "De är ofta någons älskade husdjur" förklarar Vesa Nurminen.

Grattis

www.nilsson.se

HÖGSBY

Gustav Sköld hämtar XC70 Ambulans till Högsby.

2015-09-22

LANDSTINGET I KALMAR LÄN Stefan Svensson på väg mot Borgholm. 2015.10.13

vid l e d e lpm ä j H t t p p Ny o t s s g Luftvä

www.akutgruppen.se 0521-20 55 85 ELDSJÄL. Vesa Nurminen har under tjugo år arbetat för djurräddningsenheten vid räddningsverket. Han är mycket glad över att utryckningsfordonet Pulu 1 hann förverkligas innan han pensionerades. Här poserar han med en plasthäst som används i utbildningen av djurräddare vid brandkåren. www.s112.se

samverkan 112 nr 5 2015

13

polis / Reportage / Skolmobbing

Foto: Privat

Hösten 2014 blev Pierre Davidsson, bland 7 000 sökande, antagen till polisutbildningen i Växjö. Han blev en av de 333 lyckliga i Sverige.

Samverkan nr 3-2014

långt ifrån en rosenbeströdd resa Text: sven åsheden

14

samverkan 112 nr 5 2015

www.s112.se

Blåljusyrken hade en dragningskraft på Pierre Davidsson redan i riktigt unga år.

Först var det brandman som lockade mest, sedan ambulanssjuksköterska och nu är det polisyrket. Men Pierre har fått kämpa och livet har ibland gjort riktigt ont.

S

koltiden var ett helvete för Pierre Davidsson. Han blev mobbad, så gott som dagligen, av sina klasskam-rater under mellan- och högstadietiden.

Anledning – han var kille och gillade hästar och ridsport.

Trots denna vidriga mobbning gjorde Pierre det modigaste man kan göra. Han stod upp för sitt stora hästintresse och försvarade sitt engagemang i ridklubben.

Ridklubben blev en frizon och där fanns alla hans vänner. Men priset han fick betala var högt. Killen som sysslade med en tjejsport ville ingen vara kompis med.

Svårt att vara kille i hästvärlden

I skolans värld blev det mycket fokus på Pierres hästintresse. Något som snart eskalerade i både psykisk och fysisk mobbning med ryktesspridning, förolämpningar, elaka ord och gliringar.

Men ingen på skolan reagerade eller agerade och skolledningen nonchalerade det som pågick. Krismöten hjälpte inte.

– De retade mig, skrattade åt mig, misshandlade mig och spred rykten i Växjötrakten om ”hästbögen” som höll på med den bögiga tjejsporten ridning, berättar Pierre.

Han fick social fobi och blev allt mer egocentrerad och isolerade sig ofta på sitt rum för att få vara ifred.

Depressionstyngd, hopplöshet och förtvivlan gav Pierre självmordstankar och självmordsplaner.

– Idag flera år senare är det svårt att förstå hur dåligt jag egentligen mådde när jag en mörk höstkväll satt på badbryggan och talade med SOS Alarm i Växjö. Jag ville dränka mig och försvinna från hopplöshet och förtvivlan, berättar Pierre.

Ett empatiskt och professionellt förhållningssätt från larmoperatören fick Pierre att omvärdera sina negativa känsloyttringar och en planerad destruktiv handling.

ATT VÄNDa Motgång till framgång

– Många djupa ärr från skoltiden finns kvar inom mig. Men idag är jag en stark person som vet vad jag vill och tillåter ingen att trycka ner mig igen. Och jag lever med en enorm vilja att hjälpa andra människor, säger Pierre Davidsson. www.s112.se

Pierre Davidsson från Växjö är idag 26 år gammal. Passionen för ridsporten växte ganska tidigt men den förvandlade skoltiden till ett helvete.

Foto: Privat

”

de kallade mig hästbögen

Psykisk ohälsa är ett av de största hoten mot folkhälsan, både i Sverige och i resten av världen. Under senare år har särskilt den negativa utvecklingen bland unga uppmärksammats. År 2012/2013 var andelen med psykiska besvär i form av ängslan, oro och ångest, minst en gång i veckan, 27 procent bland tjejer i åldern 16–24 år och 15 procent bland killar i samma ålder (Statistiska centralbyrån 2015).

"Att vända motgång till framgång", är ett projekt om mobbing i stort. Projektet driver Pierre parallellt med sin polisutbildning. Han föreläser på skolor, företag och för föräldrar om sina egna erfarenheter runt mobbing och på vilket sätt man kan vända något så blytungt till något väldigt bra och positivt.

– Mycket handlar om att förmedla ett budskap till åhörarna. Vi ska våga tro på våra drömmar och vi ska förverkliga dem oavsett vad andra tycker och tänker. Jag är övertygad om att jag aldrig varit den jag är

idag, eller ens gått på polisutbildningen, om jag inte bestämt mig för att ta steget att gör min historia officiell för alla, säger Pierre.

Pierre Davidssons projekt har lyfts upp i flera media. Sveriges Radio, TV4, Aftonbladet, Smålandsposten, och olika ridsporttidningar för att bara nämna några.

– Publiceringarna hyllades och mottogs, av de flesta, som något väldigt positivt.

Hundratals mail strömmade in från personer som berömde min styrka i att offentliggöra denna vidriga historia. Men otroligt många kände samtidigt igen sig i just denna "häst-historia", förklarar Pierre.

Fadderverksamhet

Polisprogrammet vid Linnéuniversitetet Växjö/Kalmar är en bred utbildning där teori varvas med praktik och studenterna läser många kurser och ämnen samtidigt.

Hela utbildningen genomsyras av att

►

samverkan 112 nr 5 2015

15

polis / Reportage / Skolmobbing

studenterna får lära dig att analysera problem, söka kunskap, se orsakssamband, finna lösningar, fatta beslut och utvärdera sina insatser.

– Under min polisutbildning är jag ansvarig för fadderverksamheten i Växjö.

Vi som studerar har möjlighet att bli fadder för någon kommunal skola. Projektet handlar främst om att skapa en bra och god relation mellan polis och ungdomarna, men också att berätta om det polisiära arbetet, säger Pierre.

– Satsning har varit otroligt lyckad och är väldigt uppskattad på skolorna som vi besöker. Besöken sker utanför själva polisutbildningen och vi bestämmer själva omfattningen med tanke på tid och ork, tillägger Pierre.

Foto: Privat

på middag hos kungafamiljen

Pierre Davidsson har vänt den svåra skoltiden till något riktigt positivt på fler plan.

Han är upphovsman till det årliga och rikstäckande cykelloppet "Barncancertrampet" som samlat in över 500 000 kr.

Varför just barncancerfonden?

– Anledningen till att det föll just på Barncancerfonden är att barn har hela livet framför sig. Och att jag under min tid som utsatt för mobbing också var ett barn som mådde fruktansvärt dåligt.

– Allt startade som ett projekt, utan någon som helst erfarenhet eller kunskap kring detta. Under två månaders tid planerade jag eventet jämsides med mitt heltidsarbete som industriarbetare på Volvo. Det fick bära eller brista, förklarar Pierre.

2013 blev Pierre nominerad till TV4 och Aftonbladets stora satsning "Svenska Hjältar" och deras gala på cirkus i Stockholm.

Länsstyrelsen i Kronobergs län och Sveriges Radio Kronoberg har ett stort årligt pris "Årets kronobergare" som delas ut till en person som gjort något stort och satt länet på kartan.

2013 röstade kronobergarna på Pierre.

Priset en vacker glasskulptur, överlämnades av astronaut Christer Fuglesang och landshövding Kristina Alsér på resi-denset i Växjö. Priset inkluderade även ett stipendium för dess potentiella utvecklingsmöjligheter.

Den 4:e september i år var Pierre, tillsammans med sin sambo Jonas, inbjuden till kungens stora och högtidliga Sverigemiddag på slottet i Stockholm.

– Klart att jag blev både glad och stolt över att bli framlyft som en god förebild även hos kungen, avslutar Pierre. ■ 16

samverkan 112 nr 5 2015

Polisstuderande och Kriminalvården i Växjö deltog i paraden.

Klädda i sina respektive uniformer för att på ett tydligt sätt visa att i deras organisationer är det okej att vara den man är.

Foto: Privat

Föreläsningen för 1 000 elever (årskurs 1) på Katerdralskolan i Växjö under Pride-veckan i maj 2014. Pierre berättade hur det kan vara att vara kille inom ridsporten, att idrotten ska vara öppen för alla oavsett sexuell läggning och så vidare. När han bad alla som är emot mobbning att ställa sig upp och räcka upp händerna var det inte en enda som satt kvar i stolen. www.s112.se

polis / ARTIKEL / Statistik

SVENSK POLIS kör Volvo Text och grafik: sven åsheden

Polisens fordonspark består av ca 6 000 fordon (2014) varav den största delen utgörs av personbilar som väger mindre än 3,5 ton. Det är sammanlagt sex fordonsleverantörer som får tillverka och leverera polisbilar enligt polisen ramavtal.

Polisbilarna har samma specifikation oavsett var i landet de tjänstgör.

Så här tyckte polisens testförare själva om Volvo XC70 i tidningen Svensk Polis:

”Bekväm och praktisk, lätt att lasta, kommer fram i terräng och fungerar trots den höga markfrigången som utryckningsbil”.

Volvo har en mycket lång tradition av att tillverka polisbilar. Redan 1929 byggdes den första polis-Volvon i Göteborg och sedan har det fyllts på med andra modeller som PV, Amazon, 140, 240, 740, 940, 850, V70 och XC70. (Källa: Vi Bilägare)

Volvo och Saab var länge de två vanligaste märkena bland polisbilar. Men när Saab gick i konkurs och inte längre kunde leverera fick myndigheten se sig om efter andra modeller. Idag rullar även målade Mercedes E-klass, Volkswagen Passat och BMW 5-serie på vägarna i polisens tjänst.

Det bli spännande att se om polisens vagnpark utökas med Volvos nya suv XC90.

antal nyregistrerade polisfordon under Perioden: 1/1 2014 - 20/9 2015

415 st

www.s112.se

Volvo V70 Polis XC70 Polis

VW Passat Caravelle Touareg Multivan

BMW MC 1600 GT 1200 GS

MB Sprinter

Opel Insignia

Audi A6 Avant A8 L

BMW 535 Xdrive

Toyota Land Cruiser Hilux

BMW X5

MB E 350

MB Viano

Tristar

Ford

Saab 9-5 sedan

samverkan 112 nr 5 2015

17

ambulanssjukvård / reportage / Ambulansstation

supermodern ambulansstation invigd

En 8 kilometer lång stationsflytt från ena ändan av stan till den andra.

Den första oktober rullade de första ambulanserna ut från den nya stationen mitt emot Väla skog i Helsingborg. text och foto: sven åsheden

D

en nya supermoderna ambulansstationen i Helsingborg invigdes den 2 oktober.

Många inbjudna besökare var på plats för att gratulera. Det bjöds på smörgåstårta i köket och det gick absolut inte att ta miste på den stora nyfikenhet som rådde, när den nya ambulansstationen på Kanongatan 80 mitt emot Väla skog invigdes.

– Detta är en stor investering som föregåtts av ett mycket grundligt förarbete och resultatet är lokaler som på bästa sätt uppfyller både miljökrav och tekniska krav, underströk förvaltningschef Björn Zackrisson när han invigde den nya ambulansstationen.

Björn Zackrisson skar av det blågula invigningsbandet med skärverktyget S-CUT. 18

samverkan 112 nr 5 2015

– Från vår nya station når vi 97 procent av de boende i distriktet inom 20 minuter och vi har nära till de stora motorvägarna E4 och E6, ringled och väg 111 berättar enhetschef Helsingborg/Höganäs Håkan Kerrén.

– Och vi har lagt mycket stort fokus på att optimera material, utrustning, logistik och arbetsmiljö tillägger Håkan Kerrén.

stort behov av ny station

I Helsingborg fanns ett stort behov av en ny modern ambulansstation, då den gamla Gåsebäcksstationen från 1940-talet nu ska rivas. Den tidigare stationen hade också ett något problematiskt geografiskt läge.

Ambulansen var stationerad i samma fastighet som räddningstjänsten. Brandsta-

tionen var sliten och opraktisk med mögel och fuktskador.

Arbetet med att finna den optimala och lämpligaste platsen för en ny ambulansstation i Helsingborg har pågått under flera år.

Projektledningen har bland annat sökt och fått hjälp av SOS Alarm för att hitta det bästa geografiska stationsläget.

Platsen Väla, har valts utifrån närheten till centrum, trafiksynpunkt, responstid och framtida behov.

Ambulansstationen är uppförd i två plan med en sammanlagd inomhusyta på 1 100 kvadratmeter. Den är dimensionerad och utformad för alla tänkbara anpassningskrav.

Det gäller såväl personalutrymmen, arbetsmiljö, teknisk utrustning och rengöringskrav för kläder, fordon och www.s112.se

Stationens entré

Källa för vissa faktauppgifter: Förvaltarberättelse/ Malmö tingsrätt, Sydsvenskan - Privatiseringen av ambulanssjukvården.

utrustning. Stationen har plats för åtta ambulanser och blir en högteknologisk arbetsplats för alla anställda under en lång tid framöver.

Region Skåne har ett 20-årigt hyresavtal med Midroc koncernen. Årshyran uppgår till 1,9 miljoner. Midroc koncernen ägs av Shejk Mohammed Al-Amoudi, ägare till bland annat Preem och Nilsson Special Vehicles i Laholm.

Åren 2000-2005 drev Falck tre av tidigare fem distrikt och Räddningstjänsten ansvarade för två (Helsingborg/Ängelholm och Malmö/Trelleborg).

2005–2010 fortsatte Falck köra i tre distrikt, medan regionen drev två i egen regi.

2010 beslöt regionen att lägga ut all ambulanssjukvård på entreprenad. En ekonomisk utvärdering hade visat att det skulle bli 10 procent billigare med entreprenörer.

Verksamheten omorganiserades samtidigt från fem till fyra distrikt och Sirius Humanum vann upphandlingen i tre av distrikten och Falck i ett.

Sirius Humanum Ambulans, som vid detta tillfälle bedrev ambulansverksamhet på ett 20-tal arbetsställen runtom i Skåne, försattes i konkurs 2012-03-08. Och plötsligt satt regionen på pottkanten. Bristen i konkursboet blev 71.676.396 kronor.

Efter en akut direktupphandling tog Falck över samtliga fyra distrikt under 18 månader och redde upp situationen.

I samband med konkursen förlorade ambulanspersonal sin arbetsro, sin trygghet och pengar. Och regionen lär ha förlorat 45 miljoner kronor. En smärtsam upplevelse för alla inblandade och kritiken var av förståeliga skäl inte nådig.

I konkursens efterförlopp krävde Region Skåne att Sirius Humanum-koncernen, skulle betala tillbaka ett förskott på 21,4 miljoner kronor för icke genomförd ambulanssjukvård. Enligt ett förlikningsavtal fick regionen dock inte tillbaka mer än en miljon kronor.

Turbulent ambulanssjukvård i skåne

populärt ambulansdistrikt

– Vi har jobbat hårt och lagt stort fokus på att skapa trygghet genom en optimerad arbetsmiljö, kompetens, utrustning, material och logistik säger Håkan Kerrén.

Skåne har i dag fyra ambulansdistrikt: 1. Sydvästra Skåne, 2. Mellersta Skåne, 3. Nordvästra Skåne och 4. Östra Skåne.

1994 vann Falck Ambulans sitt första distrikt i en skånsk upphandling. Därmed var privatiseringen i Skåne ett faktum. www.s112.se

För att bidra till ökad mångfald beslutade Skånes regionfullmäktige i juni 2012 att tre av regionens fyra distrikt även i fortsättningen ska drivas på entreprenad, av minst två aktörer. Men det fjärde distriktet, Nordvästra Skåne (Ambulans-

distrikt 3), ska drivas i offentlig regi av regionen.

Efter all turbulens och ilska blev det en tuff uppgift för nya distriktsledningen att få alla bitar på plats. Och det nya mycket lyckade konceptet kan beskrivas med ordet engagemang, från säväl personal som ledning.

Det har väl inte undgått någon, som följer svensk ambulanssjukvård, att erfaren och specialistutbildad ambulanspersonal flyr från entreprenörsstyrda ambulansdistrikt i Region Skåne.

Många är de som i stället valt Helsingborg/Höganäs som sin nya arbetsgivare.

– Det nya upplägget med ambulanssjukvård i egen regi har handlat mycket om att återskapa ambulanspersonalens och medborgarnas förtroende och trygghet säger Håkan Kerrén.

►

Fakta: helsingborg / HÖGANÄS

Ambulansenhet Nordvästra Skåne: Tillhör Helsingborgs lasarett och är en egen del inom Region Skåne, benämd Ambulansdistrikt 3.

Invånare: ca 270 500 Ambulansstationer: Helsingborg, Höganäs, Ängelholm, Förslöv, Östra Ljungby.

Anställda: 125, 65 i Helsingborg/Höganäs.

Antal uppdrag/år: ca 33 000.

Helsingborg/Höganäs ca 18 600.

Ambulansresurser i Helsingborg: 3 dygn, 2 dag och 1 transportambulans.

Ambulansresurser i Höganäs: 1 dygn Ambulansresurser i Ängelholm: 2 dygn, 1 dag Ambulansresurser i Förslöv: 1 dygn Ambulansresurser i Östra Ljungby: 2 dygn

samverkan 112 nr 5 2015

19

ambulanssjukvård / reportage / Ambulansstation

1. Uteplats.

3. Kontor /personal

5. Mötesrum / Utbildning

7. Korridor / Vila 8 rum

6. Larmkläder

8. Rum för vila

4. Entré / hiss till 2:a vån 2. Dagrum / kök

4

Plan 1

WC

8

WC

Hiss

1

2

3

Trapphus

6

5

Kapprum / hall

7

Förvaring sängkläder

9 10

Två platser för administrativa fordon Försedda med motorvärmare

11

9. Vagnhall / Trafikljus

12

10. Förråd / enkel verkstad

11. Kontor /fordonsansv.

12. Stor tvätthall

13. Kontor / Adm. personal

14. Kopiering / Kontorsmat.

15. Motion / Gym

Illustration: Sven Åsheden Planritningar: Arkitektkontoret Holtenäs & Holtenäs AB

Plan 2

Dusch

13

13

Dusch

17

18

Dusch

18

WC

14 13

Dusch

Städ

15

Dusch

WC

16

WC WC

WC

16. Personalfack

20

samverkan 112 nr 5 2015

17. Tvättstuga

18. Omklädningsrum www.s112.se

Vi h채lsar deltagare, utst채llare och sponsorer v채lkomna till Flisakongressen i Helsingborg

www.flisa2016.se

www.s112.se

090-130035

samverkan 112 nr 5 2015

21

ambulanssjukvård / artikel / Skottlossning

Utanför entrén ligger en livlös kropp täckt med en filt.

Foto: Björn Larsson Rosvall / TT

doft av blod och krutrök Från det att första ambulans hade anlänt Vårväderstorget, till att sista ambulans, med den åttonde och sista patienten, lämnade skadeplatsen, hade det gått 34 minuter.

Text: Carita Gelang, Verksamhetsutvecklare, Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård, SU

D

et var en ovanligt lugn kväll för ambulansens del. Dock hade Ambulanschef i Beredskap (AiB) blivit informerad av SOS att det var lite oroligt i området Biskopsgården.

En del bilbränder hade inträffat i området tidigare på kvällen, det hade kastats ägg på brandbilar och varit en del falsklarm.

Han bestämmer sig för att be ambulanssjuksköterskan Tony på Bedömningsbilen att försöka få mer info ute på plats och ber också SOS vara observanta på brytpunkter i området om ambulans ska in dit.

På ambulansstationen” Vassen”, Gullbergs Strandgata 36 C, var flera ambulanser för en gång skull hemma samtidigt. Man satt och snackade, skojade och hade en go stämning och kväll. Som vanligt var det Tony som stod för underhållningen, innan han fick uppdraget av ambulanschefen att åka ut och kolla läget i Lundby.

På Lundby brandstation sitter en ambulansbesättning och har nyss hört räddningstjänst åka iväg till en containerbrand i området. Ytterligare ett larm för dom dit och brandbilarna ställs på brytpunkt för säkerhetens skull.

22

samverkan 112 nr 5 2015

Kl. 22.24 piper det i första ambulansens RAKEL. Meddelandet visar: Skottlossning. Vårväderstorget. Inget annat. Någon minut senare piper det i andra enheten, som är Bedömningsbilen, som nu precis, efter sin ”rekrunda”, kommit in till Lundby station. RAPS och sjukvårdstalgrupp tilldelas. Brytpunkt efterfrågas från SOS Alarm, men det kommer inget svar.

falsklarm eller möjligen en skottskadad ?

Tony, som nu vet att det är mycket poliser i området, beslutar att närma sig Vårväderstorget och ser poliserna. Han meddelar den andra ambulansen det. I bakhuvudet finns tanken att det är falsk-larm, eller kanske möjligen en skottskadad i värsta fall.

Han är först på plats bara några minuter efter larmet. Det första han ser när han kliver ur bilen är två poliser som gör HLR på en person som ligger precis utanför entrén till en restaurang. Han ser skottskadorna och förstår att det inte finns någon chans för överlevnad.

Han tar snabbt kontakt med Polisen, och tar på sig västen för att märka ut sig som sjukvårdsledare.

Nästa ambulans med Susanne och Tobias, anländer i stort sett samtidigt. Det första även dom ser är poliserna som gör HLR. Samtidigt kommer en polis ut från restaurangen och säger att det finns minst sex skottskadade där inne. Och en död.

medicinskt inriktningsbeslut ”load and go” Tobias från ambulansen går in. Han slås av att det sitter en polis vid varje skottskadad patient och de har redan börjat jobba intensivt med att stoppa blödningar med avsnörningar och tryck. Det är lite halvmörkt inne i lokalen. Lukten av blod och krutrök är påträngande. Tobias ser sig om och tar snabbt ett medicinskt inriktningsbeslut – bara bår ska med in.

Det är ”load and go” som gäller, lasta snabbt och behandla under färden till sjukhus. Själv hade han alla väskor med all utrustning med in, men det var inte det som behövdes, poliserna gör just nu det som är viktigast i stunden. Han ser den döde och förstår att det inte finns något att göra. Försäkrar sig istället om att alla andra har fria luftvägar och andas. www.s112.se

Skottskador i huvud, buk, rygg, ben och armar.

Tobias har tagit sorteringsvarv två inne på restaurangen. Svårt att undvika att trampa i allt blod.

Tror sig ha tappat sina nycklar då det skramlar på golvet, men det visar sig vara en massa tomhylsor överallt. En man som ligger blodig på golvet tar tag om hans ben och vill inte släppa. Försiktigt men bestämt måste han ta bort mannens armar och arbeta vidare. Han måste prioritera vems som ska iväg först till sjukhus. Känner att han har full koll på patienterna, men tvingas omprioritera en man som snabbt försämras. Dock är de flesta mycket svårt skadade. Det är skottskador i huvud, buk, rygg, ben och armar. De flesta skjutna med mer än ett skott. Automatvapen har använts. Restaurangen är liten, vilket gör att Tobias kan ha överblick över alla samtidigt. Det behövs inget triageringsverktyg eller några markeringskort, finns inte tid.

Det är uppenbart hur patienterna mår och den kliniska bilden talar för sig själv.

Susanne blir koordinator mellan Tobias och Tony och polis innanför och utanför. Står i dörröppningen till restaurangen. Släpper in och ut ambulansbesättningar och registrerar varje patient som kommer ut med personnummer och till vilket sjukhus dom ska åka till.

Från det att Tony i Bedömningsbilen kommit som första enhet till platsen, till första patienten ► www.s112.se

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

Tony rapporterar bakåt enligt rapporteringsmetoden METHANE, på den tilldelade talgruppen.

Dom som hör förstår att det är rörigt på platsen, men Tony är tydlig med att polisen har säkrat platsen och har en klar ankomstväg, via en gångväg in. Fler ambulanser har redan larmats ut och nästa hade redan anlänt.

En ambulansbesättning beskriver hur dom har med i förberedelserna på väg till platsen, att om dom behöver vara två att jobba med patienten bak i sjukhytten, får dom be en polis köra ambulansen.

Det kommer nog inte att räcka med ambulanser annars, för att så snabbt som möjligt kunna transportera alla patienter till sjukhus. Ingen vet med säkerhet i nuläget det totala antalet skadade.

Susanne hade lagt märkte till ytterligare en skottskadad utanför. Försäkrat sig att om han kunde vänta lite. Hon ställer sig i dörröppningen till restaurangen för att lotsa in ambulansbesättningar en efter en, nu när dom börjar anlända. Hon kollar med polisen om hotbild och informerar dom att det kommer att vara ”load and go” principen som gäller. Någon från ambulansen lägger en filt över den döde killen på marken.

Tony håller sig utanför i stab med polisen från piketbilen. Tar emot ambulanserna, ger en snabb rapport och visar in dom mot restaurangen. Alla måste passera den döde utanför.

Totalt 9 ambulanser, förutom Bedömningsbilen, har larmats till platsen.

VIRSEUM

Åke Stenfeldt hämtar XC70 till Virserum 2015.09.22

URBAN HOLM

Efterträder Hans-Allan Martinsson.

ALLFA EUROPE Säker Ergonomisk Lätthanterad MADE IN SWEDEN

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 5 2015

23

ambulanssjukvård / artikel / Skottlossning

är lastad i ambulansen och är på väg till sjukhus har det nu gått nio minuter.

Utanför har det börjat bli en ”mobbstämning” och oroligt. En aggressiv och hatisk stämning har börjat byggas upp, van ambulanspersonal har aldrig tidigare upplevt vidden av hat i luften. Det är mycket folk runt omkring och i rörelse.

Flera ambulanser står och väntar på att få gå in och hämta patient och samtidigt hindras en ambulans att åka iväg. Polis är snabbt på plats och skapar fri väg.

En ambulansbesättning med patient på båren hindras av en mobb på ca 30 personer. Dom sätter ner båren på marken och markerar genom att gå vidare att dom inte tänker låta sig utsättas för hot eller våld. Mobben ropar snabbt tillbaka ambulansbesättningen hjälper dom istället att komma fram.

som att vara med i en film Inne i restaurangen är det märkligt tyst.

Konstigt nog har ett lugn lagt sig. Kanske någon skriker men fokuseringen på arbetet gör att det inte hörs. Arbetet framskrider metodiskt, som något av ett vacuum i det orealistiska. Det kom senare att beskrivas av flera som känslan av att vara med i en film. Där sitter en dam i rullstol fysiskt oskadad. Likaså några män som stilla sipprar på sina öl, en av dom går fram till baren för att beställa en ny. Någon slås av att spegelväggarna i baren är hela och inte sönderskjutna. Även utanför arbetas det lugnt och utan diskussioner. Tony ger klara besked om vad som gäller och alla från ambulansen arbetar mycket professionellt i denna märkliga situation. Man upplever ett ext-remt bra ”flyt”.

Känner sig trygga med alla poliser runtomkring som skydd, dock är gärningsmännen inte gripna. Någonstans därute finns dom, förhoppningsvis långt bort nu.

Första ambulansen har redan nått sjukhuset med första patienten. Trots att det bara har gått en mycket kort tid är det stor folksamling på plats utanför akutmottagningen.

Tjänsteman i Beredskap för alla sjukhusen i Göteborg (SU-TiB) blev mycket tidigt larmad av Regional Tjänsteman i Beredskap, som i sin tur blivit larmad av SOS. SU-TiB kunde då direkt larma sektionsledarna på akutmottagningarna som enligt plan larmade traumateam.

Vaktmästarna fick order om att snabbt låsa sjukhusen. Erfarenhetsmässigt vill man hålla så många som möjligt utanför nu.

Det gäller både personal- och patientsäker24

samverkan 112 nr 5 2015

Bedömningsbilen har blivit en milstolpe inom svensk ambulanssjukvård.

Foto: Ambulanssjukvården SU

hetsmässigt även inne på sjukhusen. SUTiB kunde snabbt etablera kontakt med ledning för polis och försäkra att polispatruller snabbt tog sig till sjukhusen för att säkra dessa. Polis fanns på plats före första ambulansen. Mycket tidigt togs kontakt mellan SU-TiB och AiB för avstämning.

ambulanspersonalen kände trygghet Det enkla i att lasta snabbt, kunna behandla under färd till sjukhus istället för på plats, kom här att bli ett mycket bra beslut. Förutsättningen för att kunna göra det hade polisen skapat genom att stoppa blödningarna. Annars hade det på flera patienter antagligen behövts mer livräddande åtgärder redan på skadeplatsen, som hade dragit ut på tiden. Polisen hade under hela hösten innan haft övning ”skolskjutning med stort skadeutfall”, tillsammans med ambulanspersonal, och lärt sig hantera större blödningar och blivit utrustade med tournique, avsnörningsutrustning.

En annan mycket viktig faktor var att all involverad ambulanspersonal kände sig trygga i sitt arbete, som stärktes av en mycket kompetent prehospital ledning och snabbt medicinskt inriktningsbeslut på skadeplatsen.

Patienterna kom att delas upp lika mellan Östra och Sahlgrenska sjukhuset.

Alla som behövde akut operation låg på operationsbordet inom en timme. Alla patienter som kom till sjukhuset överlevde.

Professionellt arbete prehospitalt och samverkan med polis räddade liv.

Ansvarig kirurgläkare i tjänst på Sahlgrenska sjukhuset den aktuella kvällen gjorde bedömningen, vid senare genomgång av händelsen, att rätt prioritering gjordes på rätt patient prehospitalt.

SU TiB under händelsen: Carita Gelang ■

fakta: ambulanssjukvård su 9 Ambulansstationer: Citystationen "Vassen", Frölunda, Mölndal, Lundby, Torslanda, Kortedala, Angered, Öckerö och Öjersjö Anställda: 163 Antal uppdrag/år: ca 76 000 (2014) Ambulansresurser "Vassen": 3 dygn, 5 dag Ambulansresurser i Frölunda: 2 dygn, 2 dag Ambulansresurser i Mölndal: 1 dygn, 1 dag Ambulansresurser i Lundby: 1 dygn, 1 dag Ambulansresurser i Torslanda: 1 dygn Ambulansresurser i Kortedala: 1 dygn Ambulansresurser i Angered: 1 dygn Ambulansresurser i Öckerö: 1 dygn Ambulansresurser i Öjersjö: 1 dygn Bedömningsbil: 2 (Först i Sverige 2013) Läkarstödsbil: 1 Ambulansbåt: 1 Ambulanshelikopter: 1 (Tillhör VGR)

www.s112.se

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

Avancerad Medicinsk Simulering Enkel – Flexibel – Realistisk iSimulate förvandlar ett enkelt scenario till avancerad medicinsk simulering. Träna var du vill och när du vill, skapa och kör realistiska simuleringar snabbt och enkelt. iSimulate bygger på teknik du använder dagligen och består av två iPads trådlöst anslutna till varandra.

Snabb och smidig simulering ALLYTEC AB • Tel 08-31 00 46 • Fax 08-33 88 10 • kontakt@allytec.se www.s112.se

• www.allytec.se samverkan 112 nr 5 2015

25

Utryckningskörning / reportage / Utbildning

Trafikinstruktör mikael signons budskap

Att framföra ett utryckningsfordon är både fysiskt och mentalt utmanande. Föraren är inte bara ansvarig för sitt eget fordon, utan också ansvarig för att inga olyckor inträffar till följd av sitt eget risktagande. text : sven åsheden foto: PRIVAT

I

dag saknas en nationell regel som säger att en utryckningsförare måste ha en utvidgad körutbildning utöver B-körkort för att få framföra ett utryckningsfordon.

Mikael Signon har över 30 års erfarenhet av utryckningskörning från ambulanssjukvården i Gävleborg. Han var tidigare projektledare på Trafikverkets utbildningsenhet för utryckningsförare. Idag kursansvarig för den nationella trafikinstruktörsutbidningen som drivs av Akut och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) i Umeå.

Parallellt med sitt instruktörsuppdrag arbetar Mikael Signon som ambulanssjuksköterska i Söderhamn.

– Ett hundratal utryckningsförare från ambulanssjukvården, räddningstjänsten och tullverket har gått utbildningen sedan starten 2006. Och räddningstjänsten visar ett allt större intresse för dessa viktiga frågor berättar Mikael Signon I lärarlaget ingår förutom Mikael Signon, forskaren Pontus Albertsson och pedagog Per Edén. Utbildningsplanen, dess upplägg och nivå är mycket väl lämpat som modell för ett nationellt

26

samverkan 112 nr 5 2015

yrkeskompetensbevis för att få framföra ett utryckningsfordon.

– Utryckningskörning är ett komplicerat samspel mellan andra trafikanter och utryckningsfordonet. Förarens bedömningar, beteende och inställning är avgörande för körresultatet säger Mikael Signon.

Trafiksäkerhetstänkande

Forskaren Evans visade i en rapport Traffic Safety (2004) på en mycket viktig skillnad, nämligen på en uppdelning mellan förarprestation (eng. driver performance) och förarbeteende (eng. driver behaviour).

Förarprestation syftar på vad föraren maximalt kan göra, utifrån kunskap, färdighet, förmågor och sättet att tolka olika sinnesintryck. Detta är förarens absoluta och yttersta gräns.

Förarbeteende handlar däremot om vad en förare väljer att göra utifrån sina förutsättningar. Ett bra förarbeteende kan kompensera en sämre förarprestation genom att vid behov till exempel sänka hastigheten.

Däremot kan en förare med bra förar-

prestation lockas till att utmana gränserna och därmed utnyttja sin förmåga. Den positiva effekterna av en hög förarprestation kan då få en negativ verkan eftersom föraren väljer att öka svårighetsgraden, med högre hastigheter eller snävare omkörningar.

Att hantera ett utryckningsfordon i trafiken på ett säkert sätt handlar således inte enbart om den rena färdigheten att manövrera fordonet, utan även om psykologiska faktorer som motivationen att sänka eller höja risktagandet.

utbildning av instruktörer

Trafiksäkerhetstänkande är A och O vid all bilkörning, och det vilar ett ännu större ansvar på en utryckningsförare som måste bryta mot trafikregler.

– Vår instruktörsutbildning handlar mycket om att ”omvända” och flytta fokus från den tidigare traditionella trafikutbildningen, där eleverna i stor utsträckning var ute på bana eller vinterväg och tränade färdighet, till att förmedla budskap om tidsvinsteorin och riskmedvetenhet berättar Mikael Signon och lillägger. www.s112.se

– Att framföra ett utryckningsfordon innebär stor friheter runt gällande trafikregler. Utryckningsförarens uppdraget handlar oftast om att rädda liv. Vilka regler som följs för att komma fram till adressen är i mångt och mycket förarens eget ansvar och bedömanden, detta ger föraren en mycket speciell roll i trafiken.

Var ska vi lägga fokus när det gäller utbildning för utryckningsförare?

– Både på introduktionsutbildning och på vidare- och repetitionsutbildning. En kontinuerlig förarutbildning för utryckningspersonal är viktig av flera skäl. Idag har många verksamheter längre körsträckor samtidigt som trafikmiljön blir allt mer komplex. Utryckningskörning är en stressfylld faktor som kräver kontinuerlig utbildning.

– Den teoretiska delen är minst lika viktig som den praktiska. Utbildning handlar om insikt av egen förmåga. Hos unga förare är tilltron till sin egen förmåga ibland lite väl hög. Utbildningens budskap får inte leda till en övertro på sin egen förmåga och färdighet.

Är medtrafikanter orsaken till tillbud och kollisioner?

Parallellt med sitt instruktörsuppdrag för Akut och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) i Umeå, arbetat Mikael Signon som ambulanssjuksköterska i Söderhamn.

– Idag jobbar vi mycket med individen och attitydfrågor, mjukvara och trafikpsykologi. För att klara sin vardag, med alla komplexa situationer, behöver utryckningsförare klara riktlinjer, nedskriva i en trafikpolicy. Tidsförlusten att sakta ner till gångfart när vi åker mott rött ljus är försumbar tidsmässigt Risken för olyckor är särskilt stor vid trafikljus, vägkorsningar och vid omkörningar. Den mänskliga faktorn anses vara orsaken till 90–95 procent av alla olyckor enligt forskare på VTI. – Ibland märker inte ens utryckningsföraren att hen medverkat till en "svallvågsolycka". En olycka som sker efter det att utryckningsfordonet passerat. Trafikanter har distraherats av utryckningsfordonets framfart och på ett eller annat sätt stört trafikflödet.

– Gedigen utbildning och klara riktlinjer är nödvändigt för att minska tillbud eller skador säger Mikael Signon.

Utryckningsförare ska uppträda som föredömen i trafiken.

– Andra centrala delar i vår instrukwww.s112.se

törsutbildning är att låta deltagarna träna exempelvis riskmedvetenhet genom att riskinventera sina vanligaste utryckningsvägar eller i grupp diskutera frågor som berör förarbeteende berättar Mikael Signon.

rollen som trafikinstruktör Hur ser du på instruktörsrollen?

– I min roll måste man ha en seriös syn på sin yrkesutövning. Det är jag och mina instruktörskollegor som ska skapa normer och värderingar som sedan blir ramen för en säker utryckningskörning. Det är en aktiv handling, dygnet runt året runt, att påverka kollegor till rätt attityd och säker arbetsmiljö.

Är "ärvda" beteende ett problem?

– Varje "blåljusverksamhet" har vanligtvis en viss kultur som speglar personalens värderingar, uppfattningar och normer för sitt beteende. Uppträder vi till exempel korrekt mot övriga trafikanter? Kanske dags för en omvärdering på vissa håll i landet. Och då krävs det fler välutbildade instruktörer.

– En bra utryckningsförare måste ha förståelse för sin situation och hur andra medtrafikanter kan bete sig. Det krävs en förmåga att ”läsa trafiken”, att förstå och förutspå vad som kommer eller kan komma att ske, och att inse medtrafikanternas opålitlighet och att det inte går att lita på alla medtrafikanter.

– Många gånger har utryckningsföraren för hög hastighet vilket gör att medtrafikanter inte ges en chans att uppmärksamma utryckningsfordonet som påkallar fri väg. Sänker vi farten kommer vi fram säkrare och snabbare utan incidenter.

– Utryckningsfordon som ligger för nära framförvarande, i syfte att komma fram fortare, stressar medtrafikanter.

Avslutningsvis, varför behöver vi en nationell utbildning?

– Vissa organisationer har satsat mer på produktion och ekonomi än trafiksäkerhet. Detta fenomen måste vi få bort.

Med ett nationellt krav på utbildning för utryckningsförare kan vi säkerställa tillgången på bra utbildning för all utryckningspersonal.

– Den som ringer larmnumret 112 förväntar sig att resurserna kommer fram! ■

Varför är utryckningskörning så speciellt? samverkan 112 nr 5 2015

27

ambulanssjukvård / reportage / Forskning

Värmemadrass gör nytta Tillför patienten värme så tidigt som möjligt i vårdkedjan – för komfort och ökade möjligheter till ett goda behandlingsresultat.

Det forskningsområdet har engagerat Jonas Aléx, ambulanssjuksköterska från Umeå, som i våras disputerade om termisk komfort i ambulanssjukvården. text och foto: Fredrik Mårtensson

– Forskningen visar tydligt hur viktigt det är för patienterna att slippa köldexponering och i förlängningen hypotermi. Jag har framför allt tittat på en lösning med en värmemadrass, inställd på 35 grader, på ambulansbåren som snabbt värmer upp patientens rygg, säger Jonas Aléx.

Vi träffas på campus i Umeå, där Jonas för fem år sedan inledde forskning om värmemadrasser och som nu under våren resulterade i en doktorsexamen.

Undervisat polisstudenter

Ambulanssjukvård har han arbetat med sedan 1999 och gradvis har arbetet blivit alltmer kopplad till forskning och undervisning vid Umeå universitet.

– Jag halkade in mot det arbetsfältet lite av en slump och har bland annat jobbat en hel del inom polisutbildningen med att undervisa om akutsjukvård.

– Problematiken kring köldexponering och den stress och oro som patienterna möter har alltid funnits med i jobbet och varit någonting som man haft funder-

ingar kring. Så när jag fick möjlighet att bli forskarstudent var det inte mycket att fundera över, säger Jonas Aléx.

Att täppa till den lucka i vårdkedjan när ambulansen hämtar patienten och fordonet exponeras för kall luft har varit centralt i Jonas Aléx forskning.

– Med all vår högspecialiserade vård och teknisk utrustning så borde vi kunna lite bättre än att linda tjocka sjukhusfiltar runt patienten. Det var min utgångspunkt i kombination med att detta är ett problem som vi inte kan ignorera.

– Vi har det klimat som vi har, särskilt här i norra Sverige, och behöver anpassa oss till det. Vi måste jobba med att köldexponering är ett problem.

Hälften kände kyla

Jonas Aléx har i sin forskning följt ambulansverksamheten i Umeå vintertid och registrerat olika kölddata för patienterna och hur dessa upplevt kylan.

Forskningen visar att drygt 85 procent av patienterna hade en fingertemperatur

under komfortnivån 31 grader och hälften av patienterna upplevde ambulanshytten som kall.

Patienter som fick prova den tunna, eluppvärmda madrassen ovanpå ordinarie bårmadrass av galon var i regel nöjda ur ett värmeperspektiv.

Endast 3 procent upplevde obehaglig kyla – att jämföra med 57 procent i kontrollgruppen utan värmemadrass.

I forskningen har Jonas Aléx uppmätt så låga madrasstemperaturer som minus 22 vid ambulanstransporter.

– Patienterna berättar om obehag och stress av att vara nedkylda. Det är också en känsla som finns kvar lång tid under själva transporten och det tror jag kanske inte att vi som jobbar inom vården är så medvetna om.

Fler bör engagera sig

– I en del av forskningen har patienter med och utan värmemadrass fått uppskatta sitt obehag av kyla på en skala. Patienter som fått använda madrassen upplever att

En värmemadrass har stor betydelse för patientens termiska komfort.

Det visar Jonas Aléx forskning.

28

samverkan 112 nr 5 2015

www.s112.se

FLEX SPLINT Enkel

Inspired

Flexibel

Safety

Universal

”

Jag skulle gärna se att en större del av vårdkedjan engagerade sig"

www.s112.se

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

obehaget minskar hela tiden, medan kurvan är den motsatta för övriga gruppen.

Jonas Aléx forskning har primärt varit inriktad på värmens betydelse för komforten vid ambulanstransport. Men han tycker samtidigt att det är viktigt att lyfta frågan om värmens betydelse för patientens tillfrisknande.

– Jag skulle gärna se att en större del av vårdkedjan engagerade sig för värdet av fler patienter med normal kroppstemperatur kommer in till akutmottagningarna.

– Det ska egentligen inte vara en fråga bara för ambulanssjukvården utifrån de problem som kylan skapar för operativ verksamhet med blodkärl som drar ihop sig och risk för svikt av vitala funktioner vid nedkylning.

I forskningen, bestående av fyra olika studier, har Jonas Aléx även studerat alternativ till värmemadrass.

– Det går exempelvis att använda en kemisk värmeplatta över bröstkorgen och det har vi kunnat se positiva effekter av. En annan variant används i Norge och bygger på att vira in patienten i en form av bubbelplast. Nackdelen där är svårigheten att komma åt kroppen för undersökning och behandling.

– Fördelen med en värmemadrass är att patienten upplever att en behaglig värme sprider sig snabbt och att patienten går att behandla. ■

Innovation

REGION GÄVLEBORG

Thomas Hildingsson och Olle Wiklund kör hem till Delsbo. 2015.09.28

VÄSTMANLAND

Under senaste Flisa överlämnade Hans-Allan den 63:e och 64:e Ambulansen från Nilssons till Anders Sandvik.

samverkan 112 nr 5 2015

29

ambulanssjukvård / reportage / Leverantör

värderar svenskt ergonomiskt tänkande högt I den lilla finska staden Sastamala finns två bröder som har ett extra gott öga till Sverige.

- Ert ergonomiska tänkande passar våra produkter som hand i handske! fastslår Niko och Niilo Vuorenoja, ägare till Pensi Rescue.

Text: Sören Viktorsson foto: privat

S

astamala, med runt 25 000 invånare, ligger utmed järnvägslinjen mellan Tammerfors och Björneborg.

– För en svensk läsare är det kanske enklast att säga att vi är ungefär tio mil från Åbo, förklarar Niko Vuorenoja när han plockar upp Samverkan 112:s reporter på stationen.

Under den korta bilturen till företagets lokaler hinner han berätta, att Pensis rötter sträcker sig ända bak till 30-talet.

– Vår farfar Toivo Vuorenoja var en driftig entreprenör som då anskaffade byns första svetsaggregat till sin smedja.

Mer om Pensis historia om en stund.

Men först demonstrerar VD Niko Vuorenoja företagets multifunktionsbår samt bårsläden med dess självlastningssystem.

– Många läsare känner säkert redan till det här, säger han och ändrar båren från ligg- till sittläge. Poängen är ju att den då får plats exempelvis i en hiss.

Så ber han produktutvecklare Eero Apiainen sätta sig i båren och demonstrerar hur den, tack vare en nedgångscylinder, kan ”klättra” nerför trappor.

– Den här Ergomy bårsläden är vi naturligtvis också stolta över, förklarar han och demonstrerar hur släden medelst ett elektriskt självlastningssystem lyfter upp båren utan att det behövs någon manuell kraft.

Till fikat ansluter sig yngre brodern Niilo Vuorenoja, som är företagets försäljningschef.

– Vi producerar omkring 300 multifunktionsbårar per år och Pensis produkter används idag i ett 20-tal länder. Sverige är vår i särklass största exportmarknad och till er säljer vi över hundra bårar om året, berättar han.

Pensi Rescue har fått Finlands presidents s k InnoFinland-pris för sina innovationer 30

samverkan 112 nr 5 2015

vad gäller en bättre arbetsmiljö för ambulanspersonalen. Förutom ägarbröderna finns här ett 15-tal anställda, varav ett tiotal sysselsatta direkt i produktionen.

– Dessutom har vi tio underleverantörer som på heltidsbasis jobbar åt oss, förklarar VD Niko Vuorenoja.

Hur stora är ni då i Sverige?

– Vad gäller Pensis bårsläde finns den idag i nästan varje ambulans. Att marknadsandelen för vår multifunktionsbår växt kraftigt har direkt att göra med de svenska kraven på hög ergonomi, svarar Niko Vuorenoja.

Redan 1932 byggde brödernas farfar

Toivo sin smedja, där han bl a tillverkade hästskor. På slutet 60-talet tog sonen Eero över chefskapet och firman kom nu att koncentrera sig på tvättställningar och trädgårdsgungor, etc.

Ambulanssjukvård av en slump

En dag 1968 kommer så en anställd vid Finlands Röda Kors in på firman med en bår och undrar om det går att göra den mindre otymplig...

– Farfar, som då ännu var kvar i firman, och hans två söner tog och sågade itu båren och försåg den med gångjärn.

– Så föddes idén att ge sig in i ambulansbranschen och firman utvecklade

Bröderna Niko och Niilo Vuorenoja demonstrerar tillsammans med produktutvecklare Eero Apiainen (mitten) multifunktionsbåren som blivit en säljsuccé. www.s112.se

senare världens första bår med rostfritt stål istället för aluminium, berättar Niko Vuorenoja.

Bakom Pensis framgång finns alltså en mycket stark entreprenörstradition. Redan före skolåldern fick bröderna Niko och Niilo följa med på mässor.

– För femton år sedan bilade vi flitigt runt i Sverige och besökte många stationer. Idag har vi på heltid en egen representant, Mago Scandinavia AB, i Skövde, berättar Niilo Vuorenoja.

Att brödernas hjärta fortfarande klappar en smula extra för Sverige går inte att ta miste på.

– Ni ligger ju främst av alla länder vad gäller ergonomiskt tänkande och det konceptet passar oss perfekt, fastslår Niko Vuorenoja.

Men ligger inte Finland också väl framme?

– Jodå, fast här möter man fortfarande ibland inställningen att ambulans- och räddningspersonal ska vara stora, starka karlar. Det ergonomiska tänkandet ligger nog litet före hos er, förklarar Niilo Vuorenoja.

Pensi har en omsättning på runt 3 miljoner euro per år. VD Niko Vuorenoja berättar att företaget nu satsar offensivt på den stora, tyska marknaden.

Där kommer ergonomiskt tänkande allt mer, på grund av nya utbildningkrav för ambulanspersonal.

– Vi kan med ganska enkla medel gå upp från 300 bårar per år till 500. Men vår filosofi är en hållbar och kontrollerad tillväxt.

Pensi har två medarbetare som på heltid ägnar sig åt produktutveckling.

– Det handlar mycket om en dialog med kunderna. Från Sverige får vi en hel del nyttig feedback och ambitionen är att hela tiden förbättra produkterna, säger Niko Vuorenoja.

När Samverkan 112 frågar vad som står för dörren, blir bröderna en smula ”hemlighetsfulla” av sig.

– Vi kan ju inte visa alla våra kort.., ler de.

Av ett 15-tal anställda här i Sastamala står tiotalet direkt i produktionen.

Kari Jalo har arbetat här i 15 år och trivs med sitt jobb.

Kommer ni att börja tillverka elbårar?

– Nej, svarar Niko Vuorenoja. Det skulle göra båren avsevärt tyngre och ett batteri kan ta slut. Vi håller fast vid konceptet med elkraft i bårsläden.

Hur ser produkterna ut om tio år?

– Det kommer, spår Niko Vuorenoja, en dag då det inte längre krävs någon som helst manuell kraft för att hantera en bår. Ergonomiska produkter kommer i framtiden att efterfrågas överallt. Återstår bara frågan om namnet Pensi, som kläcktes år 1995.

– Det kommer från finskans ”Pehmeä ensiapu”, som betyder ”Mjuk förstahjälp” och sammanfattar vår produktfilosofi.

– En fördel med namnet är, att det inte betyder något på något annat språk. Och det passar ju bra när vi nu också finns på internationella marknaden, avslutar bröderna Vuorenoja. ■ Pensi tillverkar idag omkring 300 bårar per år, men kan vid behov lätt gå upp till cirka 500.

www.s112.se

samverkan 112 nr 5 2015

31

ambulanssjukvård / reportage / Ambulanshelikopter

SA 365N2 Dauphin. 280 km/tim.

Räckvidd 3 timmars flygning.

Bättre vårdmiljö när sheriffens helikopter pensioneras Text och FOTO: Andreas Larsson

Region Jämtland Härjedalen kommer att byta ambulanshelikopter 2017. ”I dag anpassar vi oss efter helikoptern, nu anpassas helikoptern efter vår verksamhet”, säger narkossjuksköterskan Gustav Carlsund.

D

et har varit ett relativt lugnt dygn för ambulanshelikoptern, berättar narkossjuksköterskan Gustav Carlsund.

Bara en patient som i går transporterades från Årefjällen. Gustav Carlsund har visserligen precis gått av ett dygnslångt skift på basen vid Göviken i Östersund, men har fortfarande energi kvar att berätta om ett helt annat skiftbyte som kommer att äga rum om drygt ett år.

32

samverkan 112 nr 5 2015

I början av 2017 går Region Jämtland Härjedalens ambulanshelikopter i pension efter att ha flugit sedan 1991.

Först i Norden med nya helikoptern

Dagens helikopter är utformad för att klara många typer av uppdrag.

De första åren flög den för en sheriff i Florida, sedan tio år som ambulanshelikopter i Pennsylvania, innan den kom till Östersund år 2005.

Nu kommer Region Jämtland Härjedalen att bli först i Norden med att använda helikoptern AW169, en modell som är anpassad för just helikopterambulansflygning.

Framför allt betyder det att vårdmiljön blir bättre.

– Utmaningen i en ambulanshelikopter är åtkomsten till patienten. När vi flyger tappar vi ett viktigt sinnesorgan – hörseln.

Motorbullret gör att vi inte kan höra patienternas andningsljud eller vad de säger.

Därför behöver vi vara duktiga på att använda våra andra sinnesorgan. Att känna, se och mäta. Men det är trångt och lågt i tak, så det är svårt att få en god överblick, säger Gustav Carlsund och visar hur hans huvud slår i taket när han sitter fastspänd där bak.

I den nya helikoptern är kabinen lite bredare, lite högre och lite längre.

Där kommer Gustav Carlsund och hans kollegor att kunna sitta rakt bakom patientens huvudända, vilket är viktigt eftersom www.s112.se

Gustav Carlsund är narkossjuksköterska och har arbetat vid ambulanshelikoptern i Östersund sedan 2009.

Kabinutrymmet är större i den nya helikoptern och det innebär bättre vårdmiljö.

Agusta Westland AW169, en modell som är anpassad för just helikopterambulansflygning.

Fakta: ambulansHelikopter Foto: www.agustawestland.com

de till skillnad från i vägambulansen har möjlighet att söva patienterna och ta över deras andning.

Färdiginredd för ambulansverksamhet – Sedan finns det ett enormt reglemente inom flygbranschen. Att få skruva fast någonting i kabinen är otroligt besvärligt.

Det krävs många tester, vilket gör att prislappen blir hög. I dag löser vi det genom att ha löst hängande inredning. Den nya helikoptern är inredd för just ambulansverksamhet, med fästen för vår medicintekniska utrustning och det ger oss en bättre överblick, berättar Gustav Carlsund.

För ambulanshelikoptern är både busväder och strålande sol utmaningar. I dag www.s112.se

väljer de ibland att inte lyfta eftersom vädret kan vara för dåligt på plats. Med en bättre väderradar kommer det att bli lättare att bedöma vilket väder de har framför sig.

När det är varmt ute får helikoptern sämre lyftkraft och de får då räkna på både bränslemängd, destination och hur många personer de kan ta med sig.

Med nya och betydligt starkare motorer kommer det problemet helt att försvinna.

Samtidigt kommer de mellan 700 och 800 transporterna varje år att gå både mjukare och tystare.

– I dag anpassar vi oss efter helikoptern, nu anpassas helikoptern efter vår verksamhet, säger Gustav Carlsund. ■

► Förra året gjorde helikopterambulansen 734 transporter. På basen vid Göviken finns även en vägambulans som körde 443 uppdrag i fjol. ► Ambulanshelikoptern har beredskap dygnet runt sedan 1980. ► Ombord finns alltid pilot, HEMS-crew och narkossjuksköterska, vid behov även narkosläkare. ► Region Jämtland Härjedalen har sedan 2008 haft avtal med Scandinavian Air Ambulance. Det befintliga avtalet förlängs nu till och med 2021. Samtidigt har parterna kommit överens om att ersätta den gamla helikoptern med en ny modell, AW169.

samverkan 112 nr 5 2015

33

ambulanssjukvård / artikel / Statistik

Småbilsambulans

Text och illustration: sven åsheden

– hetare än någonsin En personbilsambulans byggd på ett chassi av Volvo V70 eller XC-70, med dieselmotor och fyrhjulsdrift är ambulanssjukvårdens favorit. Ute i kylan är småbilsambulans Volkswagen.

En nosläng efter Nilsson kommer Mercedes-Benz Sprinter. Är Volvo/Nilsson och småbilsambulansen på väg mot en ny storhetstid?

Swede Rescue AB i Trollhättan sålde de första Volvoambulanserna 1977-78. Då hade Mercedes-Benz cirka 90 procent av den svenska marknaden. Några år senare hade Volvoambulansen kapat åt sig 65-70 procent av marknaden, medan Mercedes hamnade på cirka 20 %.

Då liksom idag byggdes Volvoambulanserna i Laholm.

Under många år spottade Yngve Nils-

sons anrika karossefabrik, med över 100 anställda, ut 600 specialbilar per år, både för den inhemska marknaden och för export. Bolaget gick i konkurs 2001, men har sedan dess rekonstruerats till Nilsson Special Vehicles.

Enligt Transportstyrelsens Fordonsregistrerings- och ärendestödsavdelning finns det idag 955 st ambulanser som har utryckning som användningssätt.

antal nyregistrerade ambulanser under Perioden: 1/1 2014 - 20/9 2015

246 st

Nilsson Volvo

MB Sprinter

Renault Master

Chevrolet

MB Vito

VW Kombi

VW Amarok

Källa: Transportstyrelsen

procentandel av registreringen

34

samverkan 112 nr 5 2015

www.s112.se

TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN Ett stor tack till alla er som träffade oss på FLISA och visade ert intresse för vår nya VITO ambulans!

0457-45 06 00

eurolans.se

Akutmedicinsk personal levererar bästa HLR. Och väljer Physio-Control för att göra det.

BRÖSTKOMPRESSIONSSYSTEM DATAGRANSKNING OCH ANALYS MONITOR/DEFIBRILLATOR DEFIBRILLATOR/MONITOR

www.physio-control.se Tfn: 0770-870 120

E-mail: info.nordic@physio-control.com

Facebook: PhysioControlNordic ©2015 Physio-Control, Inc. Redmond, WA USA

www.s112.se

samverkan 112 nr 5 2015

35

samverkan / Reportage

Betald annonsplats

ambulansförbundet Box 3047, 750 03 Uppsala Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansforbundet.se

vi tar tuffa utmaningar ALARM-Ambulansförbundet föreslår fotoförbud på olycksplatser

ALARM-Ambulansförbundet föreslår att ett nytt brott införs i brottsbalken benämnt otillbörlig olovlig fotografering. Förstärkningen i brottsbalken ska komplettera sådan fotografering som redan idag kan vara förenad med straffansvar och som innebär ett intrång i blåljuspersonalens arbetsinsats vid olyckor och omhändertagande av individer som drabbas av sjukdomsfall.

Bestämmelsen bör omfatta olovlig fotografering eller annan bildupptagning som, oavsett plats, sker på ett sätt som av blåljuspersonal bedöms försvåra en räddningsinsats.

ALARM-Ambulansförbundet föreslår förbud mot all fotografering där räddningsarbete pågår. Straffbestämmelsen ska inte gälla fotografering eller annan bildupptagning som utgör ett led i en myndighets verksamhet.

ALARM-Ambulansförbundet vill på grund av en rad händelser se en kriminalisering av all typ av fotografering som sker utan samtycke i privata miljöer.

Under tidigt 70-tal och i mitten på 2000-talet genomfördes statliga utredningar kring olovlig fotografering som resulterade i ett förslag att kriminalisera

36

samverkan 112 nr 5 2015

smygfotografering som kränker privatpersoners integritet. Justitiedepartementet med Beatrice Ask i spetsen lyfte 2011 efter påtryckningar från Europadomstolen åter frågan, som resulterade i ett lagförslag som riksdagen fattade beslut om den 29 maj 2013 och som började gälla den 1 juli 2014.

Tyvärr omfattar den i och för sig behövliga lagen om olovlig fotografering inte räddningsarbete. Lagen har i vid exempelvis olyckor inte fått önskvärd effekt.

De olycksdrabbade och sjukas integritet är därför det tyngst vägande skälet till en kraftfull straffskärpning. Den personliga integriteten måste komma i första hand.

En försvarslös person som inte kan värja sig mot fotografering ska därtill garanteras skydd mot trenden att filma olyckor och sjukdomsfall genom ökad användning av avspärrningar. Fotoförbud är av nödvändighet och efter förbundets presskonferens var gensvaret från media mycket stort.

Det råder inget som helst tvivel att frågan kring förbud mot fotografering vid olycksplatser engagerar oerhört många människor. Gensvaret efter åtskilliga intervjuer och en direktsänd debatt i SVT Aktuellt talar sitt tydliga språk; oskicket med störande och påträngande fotografering måste upphöra.

Ny sektion i Skaraborg (SKAS) bildad

Den 23 oktober bildades en ny sektion i Skaraborg. Gustaf Lindgren valdes enhälligt till sammankallande för sektion SKAS.

Det är med tillfredställelse vi konstaterar att allt fler ansluter sig till Sveriges renodlade ambulansfack och att en motiverad sektion nu kan påbörja ett viktigt arbete.

I närtid kommer utbildningsaktiviteter av förtroendevalda att ske i samråd med våra samarbetspartner inom blåljusfamiljen.

Nej till droger - Ja till tester

Vi jollrar inte med raden av konsekvenser och allvarliga arbetsmiljörisker som användning av alkohol- och droger kan leda till för våra medlemmar. Ännu 2015 finns flera arbetsgivare som inte utför alkohol- och drogtester. För oss är det självklart att en redan utsatt verksamhet som därtill ofta påkallar fri väg (trafikrisker mm) intar en nolltolerans mot all användning av alkohol- och droger.

Därför manar vi under november ånyo samtliga arbetsgivare inom svensk ambulanssjukvård att skyndsamt införa obligatoriska alkohol- och drogtester.

Det får anses märkligt att vissa fackförbund så enträget vill inskränka människors strävan till individuella arbetstider och samtidigt anser att drogtester kränker den personliga integriteten.

De medarbetare som ovetande tjänstgör med drogpåverkade personer löper ökade risker och här måste facken väga mot att ställa krav.

I sammanhanget kan det också vara på sin plats att slå ett slag för behovet av ändamålsenliga fysiska krav för tjänstgöring inom ambulanssjukvården. Det finns idag (2015) inte några stipulerade regler kring

www.s112.se

Betald annonsplats

fysiska tester för personal inom ambulanssjukvården.

Det är få arbetsgivare som genomför nyanställningstester, och i den mån årliga fysiska tester alls sker, är det i avseende att mäta normalfysik, vilket förstås får konsekvenser all den stund ambulanspersonal möter verkliga förhållanden.

Lågt ställda krav får konsekvenser för patientsäkerheten, och arbetstagarna, eftersom arbetet inom ambulanssjukvården omfattar akuta förflyttningar av tunga patienter på ogynnsamma platser.

Förbundet arbetar för att det ska finnas tydligt stipulerade krav för anställning i ambulanssjukvården och därtill föreligga nationella krav om återkommande årliga fys- och kunskapstester och hälsoundersökningar av all personal inom ambulanssjukvården.

Vi arbetar för att all ambulanspersonal ska äga rätt till en fullskalig hälsoundersökning per år.

Våld och hot mot ambulanspersonal måste beivras

Vi driver i oförminskad styrka på för att skapa en säkrare arbetsmiljö för personal inom blåljusfamiljen. En väl fungerande blåljusorganisation är en av grundstenarna i vårt demokratiska samhälle.

Därför har vi nolltolerans mot hot och våld mot ambulanspersonal. Vi får in ett stigande antal rapporter om situationer där ambulanspersonal upplever som otrygghet.

När någon hotar eller utövar våld mot

www.s112.se

Vi är fackförbundet med 100 % ambulanspersonal ambulanspersonal måste lagstiftaren tydligt markera att det får kraftfulla konsekvenser.

Som minimum måste ambulans- och larmpersonal äga tillgång till farliga adresser och våldsamma personer. När social oro råder i en stadsdel eller område måste denna information utan dröjsmål vidarebefordras till ambulansverksamheten.

Vårt budskap är tydligt; "förminska och normalisera inte riskerna".

Avslutande ord i vintertid

Vi närmar oss vinter, halt väglag, mörka

nätter och en på många håll i landet ansträngd ambulanssjukvård. Det påminner oss om behovet av beredskap och regelbunden övning.

Finn er inte i godtycket och kamrerernas iver att skära i verksamheten. Anslut er till Sveriges självklara ambulansfack.

Det gör i verklig mening skillnad.

Med vänlig hälsning Henrik Johansson

Förbundsordförande

samverkan 112 nr 5 2015

37

Räddningstjänst / artikel / Statistik

Text och illustration: sven åsheden

RÄDDNINGSTJÄNSTen har inte Volvo som förstaval Autokaross Rescue Systems i Floby är en av Sveriges två ledande leverantörer av Scania räddningsfordon. Sala Brand, som ligger i Sala, är den andra leverantören.

Beställaren (oftast kommunal räddningstjänst) får välja precis hur just deras basbil skall se ut, vilken utrustning den skall ha, motortyp etc.

När beställaren och leverantören kommit överens om utformning och pris skickas en beställning till hyttillverkare (Laxå Special Vehicles) och fordonstillverkare (Scania Special Vehicles).

Därefter tillverkas hytten i Laxå, som när den är klar transporteras till Scania i Södertälje. När lastbilen är tillverkad och hytten är på plats transporteras ekipaget till

leverantören i Floby eller Sala. Ekipaget består av en specialtillverkad hytt på en i övrigt outrustad lastbil.

räddningstjänster 13 040 IVPA-larm vilket var en ökning med 400 larm i jämförelse med 2013.

Tre av fyra IVPA-larm är till bostäder och flest är till villor (45 procent), följt av flerbostadshus (25 procent).

I fjol stod IVPA-larm för drygt 50 procent av de "andra uppdragen", därefter kom annan hjälp till ambulans med tio procent och inbrottslarm med sex procent.

En närmare analys visar att många av uppdragen är lyft- och bärhjälp samt undersökningar och kontroller.

Svensk räddningstjänst genomför nästan 25 000 uppdrag årligen som inte är vanliga räddningsinsatser utan "andra uppdrag".

Vilket motsvarar var femte utryckning.

Dessa uppdrag görs som stöd till ambulans, polis eller någon annan som behöver använda räddningstjänstens resurser.

Många av uppdragen är av akut livräddande karaktär och har de senaste tio åren ökat med 10 000 uppdrag. I stort sett hela ökningen är IVPA-larm som ökat från cirka 5 000 till mer än 13 000.

Under 2014 rapporterade landets

IVPA-larm är per definition inte räddningstjänst och därmed inte lagstyrd enligt LSO. (Källa: MSB)

antal nyregistrerade brandfordon under Perioden: 1/1 2014 - 20/9 2015

206 st

Scania

VW Caddy

MB Sprinter

Volvo Trucks

Mitsubishi

Nissan Navara

Ford Ranger

VW Transporter

Rosenbauer

Toyota

VW Amarok

VW Crafter

VW Pickup

Isuzu

Opel Movano

Skoda & Tristar

Källa: Transportstyrelsen

38

samverkan 112 nr 5 2015

www.s112.se

Sörbyvägen 15, 521 52 Floby • Tel. 0515 - 72 34 50 • www.autokarossrescue.se

BAS-brandbilar • Crashtender • Släck- och räddningsfordon • Tankbilar • Specialfordon Försäljning Denny Walthersson 0515 - 72 34 84 0765 - 25 34 84

denny.walthersson@autokarossrescue.se

Försäljning Sture Håkansson 0515 - 72 34 58 0705 - 50 44 22

sture.hakansson@autokarossrescue.se

Support Stig Christensen 0515 - 72 34 65 0702 - 90 20 25

stig.christensen@autokarossrescue.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 5 2015

39

magisterarbeten / artikel / Nominering nr 4 - 2015

höga krav - från komplex målgrupp

Du är på väg ut till en patient som upplever sig tillhöra en lågprioriterad grupp i samhället där forskning visat att du upplever denna patientgrupp som besvärlig, du undertriagerar lätt hen och i allmänhet är du lite misstänksam överlag mot patienten i fråga.

I Sverige utgör gruppen i sig lika stor andel ambulansuppdrag som traumapatienter gör men omhändertagandet saknar traumaomhändertagandets struktur och utbildningsinsatser.

Patienten i fråga? En människa med psykisk ohälsa som ofta underprioriteras i vården!

Naturligvis drar jag all ambulanspersonal över en kam och jag vet att kompetensen är olika hos oss alla men denna magisteruppsats väcker en hel del frågor och funderingar som är viktiga för oss som profession att ta åt oss av och fundera på.

Författaren Jenny Karlsson Pajaujis har erhållit sin specialistsjuksköterskeexamen på Karolinska Institutet och hennes arbete ”Patienter med psykisk ohälsa- ambulanssjuksköterskors upplevelse av det vårdande mötet” är nominering nummer 4 till Årets Magisteruppsats 2015. Åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer och inklussionskriterier för att delta i studien var ambulanssjuksköterska med minst två års erfarenhet inom yrket.

Deltagare i studien påpekar bland annat att man hamnar i diskussion om dessa patienter gemtemot akutmottagningar,

40

samverkan 112 nr 5 2015

vårdcentraler och psykiatrin då det är svårt att värdera patientens problem då de inte faller inom ramen för ”somatisk” sjukvård.

En deltagare säger ”Det är ju ingen som säger att man inte får komma om man har ont i magen”. Omhändertagandet av patienter som lider av psykisk ohälsa är en komplex patientgrupp som ställer höga krav på ambulanspersonalen så att omhändertagandet inte leder till ett ökat vårdlidande för den drabbade.

Diskussionen i detta arbete väcker många tankar och bör läsas av all ambulanspersonal, oavsett utbildning.

PAM-enheten i Stockholm (Psykiatrisk Akut Mobilitet) redovisar stora framgångar och bör vara en inspirationskälla för övrig ambulanssjukvård. Geografin i Sverige gör det inte möjligt att ha PAM-enheter som täcker alla områden av vårt land men tanken och resultatet är inspirerande. Den erfarenhet som personal i PAM-enheten får i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa i den prehospitala miljön bör tillsammans med denna magisteruppsats ligga till grund för en sund diskussion och framtagandet av utbildningsmaterial i omhändertagandet av våra patienter med psykisk ohälsa.

Tack för ett mycket väl utfört arbete Jenny, grattis till nomineringen och till din examen!

Har du eller känner du någon som skrivit en magister- eller mastersuppsats Ht-2014 eller någon gång under 2015?

Tveka inte med att nominera arbetet till oss på RAS.

Euan Morin, styrelseledamot Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor

www.s112.se

magisterarbeten / artikel / Nominering nr 4 - 2015

Patienter med psykisk ohälsa - ambulanssjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet Textsammanfattning: sven åsheden

Jenny Karlsson Pajaujis, ambulanssjuksköterska vid ambulansverksamheten i Blekinge. Med placering Karlshamn.

Fakta: magisterexamen

Fakultet: Institutionen för klinisk forskning

och utbildning, Södersjukhuset.

Specialistsjuksköterskeutbildningen

inom ambulanssjukvård 60 hp.

Kurs: 2AM019 D-uppsats: Magisternivå, 15 hp. Vårdvetenskap Författare: Jenny Karlsson Pajaujis Handledare: Veronica Vicente Examinator: Katarina Bohm

Med sig själv som redskap i möten med patienter med psykisk ohälsa ska ambulanssjuksköterskan skapa ett vårdande möte. Mötet ska skapas med en unik individ, ofta drabbad av lidande, ibland i en oförutsägbar situation.

Detta medför en ökad utmaning och sårbarhet både utifrån ambulanssjuksköterskans profession och person i en krävande vårdmiljö.

Du har valt att beskriva ambulanssjuksköterskornas upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa.

Varför?

– Att möta patienter med psykisk ohälsa ingår i ambulanssjuksköterskans profession. Utifrån vår yrkesprofession ska vi, med oss själva som redskap, utföra god omvårdnad genom att möta dessa patienter utifrån individuella och ibland komplicerade behov säger Jenny Karlsson Pajaujis och tillägger.

– Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa. Utifrån den kunskapslucka som finns inom ambulanskontext i valt ämne diskuteras resultatet till viss del utifrån andra kontexter, men utifrån samma patientgrupp.

Resultatet presenteras utifrån kategorierna: ”Lidandets nyanser”, ”Närståendes livslidande och utökade ansvar” och ”Ambulanssjuksköterskans sårbarhet och utmaningar www.s112.se

i det vårdande mötet” vilka bygger upp huvudkategorin: ”Lidandets olika behov av unikt omhändertagande skapar en ökad sårbarhet och utmaning hos ambulanssjuksköterskan i det vårdande mötet med patienter med psykisk ohälsa”.

Lidandets nyanser I studien framkommer olika former av lidande sett ur ett patientperspektiv.

Symtom relaterade till den psykiska ohälsan, exempelvis ångest, interaktionsproblem och ensamhet återfanns liksom lidande utifrån förlust av autonomi i samband med tvångsåtgärder samt upplevelser av att vara oönskad.

Beskrivna symtom tolkas som ett livslidande utifrån att de påverkar hela patientens livssituation. Den psykiska ohälsans olika sätt att påverka livssituationen negativt framkommer tydligt i resultatet.

Tidigare forskning stärker denna tolkning. Lidande är relaterat till allt som rör livet; upplevelser och erfarenheter, innebörden av att leva och förändring

eller förlust av sådant som tidigare varit en självklarhet p.g.a. ohälsa.

Interaktionsproblem och ensamhet som livslidande kan ses både som ett resultat av den psykiska ohälsan eller som en del av dess orsak vilket är tydligt i resultatet. Även i detta ses ett livslidande.

Svårigheter att interagera med andra människor p.g.a. lidande är känt. Upprättandet av en relation kan hindras eftersom lidandet är svårt att uttrycka eller beskriva. Även energin som går åt till att försöka uthärda lidandet hindrar interaktion med andra personer.

Andra forskare beskriver också ensamhet som ett lidande. De menar att ensamhet är en kraft stark nog att beröra hela individen och hens existens genom att skapa känslor som tomhet och att inte vara sedd.

Någon menar att i lidandet är människan alltid i ett visst avseende ensam.

Att lidande kan avspeglas i ansiktet genom mimik och ”vara skrivet i ansiktet” på den som lider framkommer i min studie.

Detta överensstämmer med vad två andra forskare beskriver.

Dessa menar att ögonen är själens spegel och att de speglar en människas inre; känslor, sårbarhet och upplevelser av individens livsvärld.

► samverkan 112 nr 5 2015

41

magisterarbeten / artikel / Nominering nr 4 - 2015

Underkategorier och kategorier som beskriver huvudkategorin utifrån informanternas upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa.

En av forskarna menar däremot att ett svårt lidande kan gestalta sig som frånvaro av ansiktsmimik, en slutenhet och människan kan upplevas som känslolös. Även detta p.g.a. att försöka uthärda lidandet, men också för att få grepp om situationen.

– Min studie visar även på ett lidande relaterat till känslor av skuld och skam, detta tolkas som ett sjukdomslidande även om psykisk ohälsa inte enbart definieras som en sjukdom i denna studie. Detta överensstämmer med tidigare beskrivning av begreppet sjukdomslidande, som menar att detta lidande även omfattar själsligt och andligt lidande förorsakat av upplevelser av just skam, skuld eller förnedring i samband med sin ohälsa.

– Studien visar att förlust av självbestämmande i form av tvångsvård sågs som ett övergrepp och grov kränkning mot patienten och hens integritet. Detta lidande tolkas som ett vårdlidande utifrån ett maktutövande i vårdrelationen. Min tolkning stärks av annan forskning. Makt mot den fria viljan kan orsaka ett vårdlidande.

– I min studie framkommer att tvångsvård ansågs vara det sista alternativet utifrån att det i stunden ökar patientens lidande trots att det i förlängningen är för hens bästa. Detta ökade lidande i form av vårdlidande i första skedet kan tyckas motsägelsefullt i förhållande till de krav som ställs på sjuksköterskor i Hälso- och sjukvårdslagen ( HSL, SFS 1982:763), 2 §; 2a § ) om respekt för patientens självbestämmande.

– Även Kompetensbeskrivning för 42

samverkan 112 nr 5 2015

ambulanssjuksköterskor (2012) beskriver att omvårdnad bör utövas utifrån att lindra lidande (Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening, 2012).

– Mitt resultatet pekar även på ett vårdlidande för patienten utifrån en oförståelse för vad som sker. Oförståelsen skapade osäkerhet och obehag och därmed lidande. Även att vara oönskad tolkas som ett vårdlidande. Vårdlidandet uppstår när

patientens psykiska ohälsa inte tas på allvar av ambulanssjuksköterskan, inte ses som en ”riktig” orsak, dvs. ett somatiskt skäl till att åka ambulans.

Detta överensstämmer med andra forskares beskrivning av ett vårdlidande; att vårdlidande uppstår när patienter fördöms av vårdaren utifrån diagnos eller beteende.

Vidare beskrivs att vårdlidande kan uppstå när patienten upplever att det inte finns plats för hen när det saknas vårdplats eller resurser.

Ett vårdlidande uppstår när sjukhus eller psykiatri inte vill ta emot patienter med psykisk ohälsa. När ambulanssjuksköterskor öppet inför patienten får argumentera för att få komma.

Att patienten då kan känna sig oönskad och att ett lidande uppstår är inte svårt att förstå.

En informant beskrev detta som; det

är ingen som ifrågasätter vårdbehovet om patienten har ont i magen.

Kunskap om och förståelse för hur komplext lidande kan uttrycka sig hos den enskilda individen samt hur vården kan orsaka lidande kan vara till hjälp för ambulanssjuksköterskan i möten med patienter

med psykisk ohälsa och därmed bidra till minskat lidande för patienten. Sett utifrån ett livsvärldsperspektiv kan ambulanssjuksköterskor genom denna ökade förståelse för lidandets flera dimensioner hjälpa patienter att hantera sitt lidande och som följd främja välbefinnande och därmed uppnå omvårdnadens mål.

Närståendes livslidande och utökade ansvar Att närstående påverkas av och är delaktiga i den psykiska ohälsan framkommer tydligt i studien.

Den visar att närstående ses som en viktig facilitetsresurs av ambulanssjuksköterskor genom sin kännedom om och relation till patienten.

Detta används som ett verktyg i bedömningen, omhändertagandet och i skapandet av vårdrelationen med patienten.

Genom sin personliga relation med patienten kan närstående vara behjälpliga när patienten inte vill medverka eller har svårt att förlita sig på ambulanssjuksköterskan.

Närstående som informationskälla om patienten ansågs också värdefull.

Tidigare forskning beskriver till exempel att information om patienten från närstående är till hjälp i bedömningen av suicidrisk.

Vårdaren bör känna till hur viktig den närståendes roll kan vara i vårdmötet för patientens möjlighet att återvinna hälsa och nå välbefinnande. Närstående är ett viktigt verktyg för vårdaren utifrån deras relation med patienten.

Att tillvarata de närståendes kunskaper och erfarenheter finns också beskrivet i www.s112.se

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005).

Närstående tar ofta ett stort ansvar i form av att stötta och att ständigt finnas till hands för den som lider av psykisk ohälsa. Att ge detta stöd kan dränera dem på energi och skapa känslor av otillräcklighet och orkeslöshet. Detta utökade ansvar för närstående som kan följa i den psykiska ohälsans spår framkommer tydligt i min studie.

Som också visar på närståendes behov av att få överlämna ansvaret till ambulanssjuksköterskan, att få avlastas sin börda.

Närstående känner lättnad och tacksamhet för hjälp och avlastning när ambulansen anländer.

En annan forskare har funnit att närstående kan uppleva ansvaret som överväldigande och oerhört krävande. Något som inte alltid är önskvärt. Forskaren beskriver också behovet av att avlastas sitt ansvar.

– Min studie visar även att närstående

har ett behov av stöd och omhändertagande från ambulanssjuksköterskorna, i form av uppmuntran och tröst, att bli lyssnad på och bekräftad.

Det framkom också att ambulanssjuksköterskorna försöker stötta närstående.

Närståendes behov av tröst, delaktighet och att bli sedd kan reducera deras känsla av maktlöshet och hjälplöshet.

Sett utifrån somatiska traumatiska händelser, är det i en forskarartikel beskrivet, att frihetskänsla, trygghet och minskad ångest följer överlämnandet av ansvar av det patient eller närstående inte själva klarar av.

– En forskare beskriver att närstående

www.s112.se

som inte blir lyssnade på eller sedda upplever detta som en börda, vilket ytterligare förstärker mitt resultatet om hur viktigt detta stöd är. Frånvaro av stöd och bekräftelse kan förstärka närståendes livslidande.

Att närstående också kan ha ett livslidande relaterat till den psykiska ohälsan är tydligt säger Jenny Karlsson Pajaujis – Påverkan på det egna måendet såsom oro, frustration och känsla av otillräcklighet resulterar i att närståendes livssituation ändras på ett negativt sätt och därmed uppstår lidande även för dem. Detta lidande tolkas som ett livslidande.

– Två andra forskare talar om de stora krav och påfrestningar närstående utsätts för vid omhändertagande av en demenssjuk familjemedlem. Detta beroendeförhållande kan med lite fantasi översättas till närstående till en individ som lider av psykisk ohälsa som kräver ständigt omhändertagande och stöd.

Oron för framtiden och närståendes krympande livshorisont torde vara likn-ande. Den psykiska ohälsan påverkar således inte bara patienten. Patient och närstående måste ses som en helhet relaterat till den psykiska ohälsan utifrån det beroende den kan skapa, en helhet som påverkas både av positiva och negativa händelser.

Livslidandet blir unikt utifrån individernas upplevelse av det, men sker parallellt och påverkas av varandra.

Denna helhetssyn behöver beaktas av ambulanssjuksköterskan utifrån andra forskares livsvärldsteori. Enligt denna bör vårdarens fokus ligga på hur patienten erfar sin livsvärld utifrån hälsa, sjukdom och lidande och patientens livsvärld inkluderar ofta närstående. Då ökar vårdarens kompetens och möjlighet att stötta och stärka individen. I detta fall kan både närstående och patient som unika individer stärkas, men också som helhet.

Den här aspekten av resultatet väcker frågan: Vad krävs av ambulanssjuksköter-

skan när det saknas närstående?

Genomförande av studier som riktar sig till patienter med psykisk ohälsa som inte har närstående borde kunna ge svar på denna fråga.

Ambulanssjuksköterskans sårbarhet och utmaningar i det vårdande mötet – Min studie visade tydligt att det är svårare och kräver mer av ambulanssjuk-sköterskan som person att skapa ett vård-ande möte med patienter med psykisk ohälsa.

Ett vårdande möte definieras som ett genuint möte med målet att främja hälsa

och välbefinnande. Känsla av sårbarhet och att vara utlämnad som vårdare mynnar i rädsla för våld, kontrollförlust och kunskapsbrist om psykisk ohälsa.

– Upplevelser om att patienterna kan vara oberäkneliga gör vårdarna osäkra i sin arbetsroll liksom rädsla för våld vilket tydligt ses i resultatet.

– Paradoxalt nog beskriver två andra forskare att distanserande p.g.a. osäkerhet istället kan skapa våldsamma möten utifrån att patienten kan känna sig ”icke-vårdad”.

De menar att ett ”icke-vårdande” signalerar att patienten inte är värd att vårdas.

Att vara ”icke-vårdad” beskrivs i rapporten som motsats till ett vårdande möte och således kan ett vårdlidande uppstå.

En forskare beskriver att vårdarens rädsla kan stå i vägen för relationen mellan patient och vårdare.

Utmaningen för ambulanssjuksköterskan ligger i att försöka skapa ett vårdande möte trots sin rädsla.

Resultatet visar att ambulanssjuksköterskor använder sig själva som redskap i möten med patienter med psykisk ohälsa.

Självkännedom liksom personliga och yrkesmässiga erfarenheter framkommer som viktiga delar i detta. Att våga visa

sårbarhet, rädsla och att bli berörd kräver mod; mod att blotta sin person i professionen.

Självkännedom utgår från reflektion över sig själv, sina känslor och reaktioner och den kan stärkas om ambulanssjuksköterskan har jobbat med sig själv.

– Självkännedom skapar trygghet hos sjuksköterskan enligt min studie.

Detta överensstämmer med annan forskning som beskriver. Om vårdaren försöker vara sig själv och bejakar sina personliga egenskaper kan det ge patienten känsla av stabilitet och trygghet och att risken för att våld uppstår minskar.

I den rapporten kallas det ett ”naket” vårdande när vårdaren vågar ge av sig själv.

Interaktionen mellan vårdare och patient djupnar om både patientens och vårdarens sårbarhet blottas. Sårbarhet hör ihop med äkta relationer och kan hjälpa vårdaren att verkligen se patienten och möjliggör samtidigt för patienten att öppna sig vilket främjar det vårdande mötet.

– I mitt resultatet framkom det att känslan av att vara utlämnad ökar behovet av kollegialt stöd för möjlighet till reflektion och konfirmation.

En forskare skriver; "att våga visa sig

► samverkan 112 nr 5 2015

43

magisterarbeten / artikel / Nominering nr 4 - 2015

sårbar inför kollegor kan medföra att även kollegorna vågar visa sin sårbarhet och att attityden på arbetsplatsen kan bli mer tillåtande".

– Min studie visar tydligt att i mötet med patienter med psykisk ohälsa kan ambulanssjuksköterskan inte ta hjälp av medicinväskan och monitorering som vid andra sjukdomstillstånd. Det är hen själv och hens personliga egenskaper som utgör redskapet.

Detta stärks också av andra forskaresom menar att det är personliga egenskaper och kvaliteter som är viktigast för patienten.

– En av min informanter uttryckte det som en gåva att få ge av sig själv och vara med om äkta möten. Hon ansåg att hon varje gång lärde sig något nytt och utvecklades både som ambulanssjuksköterska och människa, något som även uttrycktes av flera.

Något som väl överensstämmer med en annan beskrivning. Att ge det ”det lilla extra” stärker interaktionen. Och att ”det lilla extra” skapar värdighet, lindrar lidande och ger en känsla av omhändertagande hos patienten. Som i sin tur hjälper både vårdare och patient att utvecklas och växa som människor.

För vårdaren kan detta ge en känsla av sammanhang och helhet. Denna studie är utförd i en annan kontext, men resultatet borde vara överförbart till ambulanssjukvården då det handlar om samma patientgrupp.

– Min studie påvisar en önskan om att möta varje patient som en unik individ, att se helheten och skapa en god relation.

– Att göra detta med patienter med 44

samverkan 112 nr 5 2015

psykisk ohälsa upplevdes som svårare. Svårare utifrån att dessa patienter uppfattades som svårare att läsa av och tolka.

– Det medförde en utmaning för ambulanssjuksköterskorna. Att se hela den unika människan och se förbi den psykiska ohälsan. Att inte kunna skapa ett vårdande möte upplevdes som ett misslyckande.

Andra forskare menar också, att om patienten enbart ses utifrån sin psykiska ohälsa kan detta medföra både en dålig relation och att diagnosen kan ”ta över” och dölja den verkliga människan både för vårdaren och för patienten själv.

– För att skapa ett vårdande möte med patienter med psykisk ohälsa framkom det som ännu viktigare i min studie, att gå varsamt fram, att ge patienten tid och känna av vilket sätt det var lämpligast att närma sig på för att skapa förtroende säger Jenny.

Något som också stärks av annan forskning som menar att konsekvenser av att inte se varje individ som unik utifrån hens värld kan orsaka eller öka lidande. För att utifrån ett livsvärldsperspektiv uppnå god vård och vårdande krävs att vårdaren försöker se och förstå individen utifrån hens unika upplevda värld, i detta fall försöka förstå hur patienten upplever sin psykiska ohälsa i sin levda värld.

Ur ett vårdvetenskapligt patientperspektiv är det viktigt att belysa vårdarens perspektiv på vårdandet för att få kännedom om hur vårdarna upplever patientens hälsa eller ohälsa, lidande och väg för att uppnå välbefinnande.

Det är också viktigt att belysa utifrån att få deras syn på vårdandet och vårdmiljön för möjligheten att utföra god vård. De menar att vårdarnas utsatthet och aspekter som ställer stora krav på vårdarna, i detta fall möten med patienter med psykisk ohälsa, är särskilt viktiga att analysera och beskriva. Avsikten med vårdarperspektivet är således att förbättra vården för patienterna.

Då studien är analyserad med kvalitativ innehållsanalys kan resultatet inte generaliseras. Överförbarheten begränsas av att endast åtta intervjuer i ett ambulansdistrikt utfördes. Att informanterna var heterogena utifrån kön och ålder torde stärka överförbarheten till liknande kontext liksom deras varierande erfarenhet.

– Resultatet kan i ambulanssjukvården

användas för att öka kunskap och medvetenhet om hur utmanade det kan vara, både professionellt och personligt, att skapa ett vårdande möte med patienter med psykisk ohälsa tycker Jenny Karlsson Pajaujis.

– Detta kan skapa ökad trygghet i yrkesrollen för ambulanssjuksköterskor. Trygghet och kunskap kan generera vårdande möten med minskat lidande för patienten. Även förståelse för lidandets olika nyanser kan göra ambulanssjuksköterskor mer ödmjuka inför dessa möten vilket också torde främja de vårdande mötena och patienters välbefinnande.

– Mer utbildning om psykisk ohälsa samt handledning kan ge ambulanssjuksköterskor ytterligare kunskap och medvetenhet.

För djupare förståelse om ämnet kunde riktad forskning mot patienter med psykisk ohälsa och närståendes upplevelser av mötet med ambulanssjukvården var för sig vara av intresse.

SAMHÄLLELIG NYTTA Som representant för sjukvården tidigt i vårdkedjan kan ambulanssjuksköterskans förståelse för lidandes olika uttryck i samband med psykisk ohälsa och egna reaktioner i möten med denna patientgrupp öka delaktigheten i det viktiga nationella arbetet mot psykisk ohälsa.

Som nämns i bakgrunden så kostar psykisk ohälsa samhället stora summor pengar. Resultatet torde också kunna bidra till arbetet mot psykisk ohälsa genom att, förutom det primära att minska mänskligt lidande, spara pengar.

SLUTSATS Resultatet fyller till viss del i kunskapsluckan om hur möten med patienter med psykisk ohälsa upplevs av ambulanssjuksköterskor då det saknas tidigare studier i ämnet.

Studien kan stärka tidigare kunskap utifrån andra kontexter om möten med denna patientgrupp genom att upplevelser ur ambulanskontexten lyfts fram.

Resultatet gestaltar det mångfacetterade lidande som ambulanssjuksköterskan kan möta hos patienter med psykisk ohälsa.

Med sig själv som redskap ska ambulanssjuksköterskan skapa ett vårdande möte med en unik individ i en ibland oförutsägbar situation. Detta medför en ökad utmaning och sårbarhet i en krävande vårdmiljö. ■

www.s112.se

Utbildningsverksamhet / artikel / Nedläggning

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS Högsta Kvalitet 5 års Garanti Swedish Rescue Training Centre har gått i konkurs Styrelsen för Swedish Rescue Training Centre AB lämnade den 28/9 in konkursansökan, verksamheten vid övningsfältet Hasslum i Skövde läggs ner.

Spektakulär utförsäljning

Konkursförvaltaren Peter Bengtsson säger till SLA i Sövde att konkursboet mycket grovt räknat har skulder på 10 miljoner.

Han bedömer inte att det finns möjlighet att söka en lösning för att verksamheten kan återuppstå i någon form. Nu styckas i stället allt lösöre upp.

– Vi säljer ut alla tillgångar. Precis allt som går att sälja, säger Peter Bengtsson.

1 200 objekt ligger ute till försäljning i en pågående nätauktion. Brandbilar, kläder, tvättmaskiner, restaurangutrustning, kontor, verktyg, sängar, datorer, kuriosa m.m. är till salu på:

www.netauktion.se

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

– Vi har under många år kämpat med att behålla den kompetens och de investerade skattemedel som gjorts på övningsfältet i Skövde, men nu har vi nått den gräns där verksamheten inte längre kan drivas vidare säger VD Ola Johansson.

Under 2009 tog Swedish Rescue Training Centre AB över verksamheten efter dåvarande Räddningsverkets nedläggning.

Det förutspåddes en bra marknad på sikt för Risk & Säkerhetsutbildningar. Målgrupp: Räddningstjänst, Polis, Försvarsmakt m.m.

– Swedish Rescue Training Centre har under ca 6 år kämpat med att hålla verksamheten igång och aktivt bearbetat och trott på en ökad marknad men tyvärr, så har efterfrågan av våra tjänster minskar på grund av besparingar inom den statliga och kommunala sektorn, säger Ola Johansson. Övningsfältet i Hasslum är ett av Europas största och mest avancerade där man bl.a. kan genomföra övningar med skarpa kemikalier m.m.

Detta medförde omfattande kostnader som bolaget inte klarade av.

Med minskad efterfrågan och de omkostnader som krävs för att driva verksamheten vidare, såg styrelsen inget annat val än att avveckla verksamheten.

Tio personer förlor sina jobb.

SÖRMLAND

Karl-Eric Carlsson hämtar här Sörmlands 44:e ambulans från Nilssons. Skall placeras i Nyköping. 2015.09.10

REGION HALLAND

Urban Holm är numera leverantör till Halland och här hämtas bil av Patric Andersson. 2015.10.20

Auktionen avslutas den 18 november. www.s112.se

samverkan 112 nr 5 2015

45

ambulanssjukvård / reportage / Hjälpmedel

Thomas har utvecklat en egen app Hur låter ronki och rassel i stetoskopet?

Ambulansjuksköterskan Thomas Alvring vill lära kollegor att höra skillnad på olika lungljud.

Text: sven åsheden FOTO: PRIVAT screenshots från Androidversionen: Thomas Alvring

46

samverkan 112 nr 5 2015

www.s112.se

Idén fick Thomas Alvring i samband med en AMLS-utbildning (Advanced Medical Life Support) på Skaraborgs sjukhus. En strukturerad utbildning och arbetsmodell för patientbedömningar.

Det amerikanska konceptet syftar till att anamnes och behandling ska bli så grundlig som möjligt.

– En av konceptets hörnstenar är lungauskultation för att hitta och identifiera eller avfärda sjukdomstillstånd och för att skapa en utförligare kartläggning av patientens besvär säger Thomas Alvring.

På marknaden fanns inte något bra verktyg som kunde underlätta lärandet och tolkningen av olika lungljud.

Då kom Thomas på. Om jag träffar patienter som har problem med luftvägarna och respirationen och spelar in deras förändrade andningsljud, då kan jag sprida denna kunskap vidare. Givetvis med patienternas medgivande.

– Med hjälp av vår dåvarande ambulansöverläkare Rolf Svensson kunde jag knyta ljudupptagningarna till en anamnes, ett symtom och en diagnos berättar Thomas.

– Tanken på att lansera en användarvänlig plattform för mobilen tog fart tidigt.

Idag finns Lungappen för nerladdning både för Android och Iphone telefoner.

Appen riktar sig till alla som vill fördjupa sina kunskaper inom området auskultation. Att i lugn och ro kunna lyssna på

www.s112.se

lungljud i hörlurarna och samtidigt se en redogörelse i den medföljande anamnesen underlättar lärandet för app-användaren.

Det blir både enkelt och smidigt att lära sig tolka alla ljuddetaljer för en optimal auskulation.

Appens innehåll har unika kombinationer

Lungappen innehåller för närvarande 20 validerade och dokumenterade patientfall.

Varje patientfall har sex unika ljudinspelningar, tre från varje lungfält. Längst ner, i mitten och längst upp. Detta för att för att fånga upp hela lungans ljudbild.

– Hjärtsvikt, obstruktiva tillstånd, lunginflammation och andra patologiska och även friska tillstånd med normala lungljud finns med i totalt 120 ljudupptagningar berättar Thomas och fortsätter.

– Kombinationen med ljudupptagningar som är knutna till anamnes, symtom och diagnos gör appen tämligen unik i sitt slag. Och fram tills för något halvår sedan var Lungappen i princip ensam om detta även på den internationella marknaden.

Appen har uppdaterats. Första gången med fler patientfall och nu senast med tydligare och bättre ljudbilder. Genom att skapa en högre ljudnivå och reducera basen har ljuden blivit klarare och starkare.

Den senaste uppdateringen ger också stöd åt engelskspråkiga användare. Appen känner automatiskt av om telefonen eller surfplattan har något annat språk

än svenska i grundinställningen. Om så skulle vara fallet, exempelvis danska eller engelska, så väljer Lungappen automatiskt en engelskspråkig presentation.

Lungappen kan med fördel användas i olika utbildningssammanhang. Ljuden kan efter den senaste uppdateringen spelas upp via en extern förstärkare, i till exempel ett klassrum eller på en arbetsplats.

– Södersjukhuset i Stockholm har numera ett avtal som ger dem rätten att använda Lungappen under sina AMLSutbildningar. Och flera högskolor visar intresse för egna skräddarsydda utbildningslösningar till sina studenter avslutar Thomas Alvring. ■

Fakta: Thomas Alvring Uppväxt: Utbildning:

Examen:

Familj: Bor:

I Mariestad Sjuksköterska sedan 1999, utbildad i Jönköping. Jobbat inom akutsjuk- vård sedan dess. Började på ambu- lansen i Mariestad 2006.

Specialistutbiladad mot ambulans sjukvård 2015. Sophiahemmets högskola i Stockholm.

Hustru och två barn I villa - Mariestad

samverkan 112 nr 5 2015

47

Rescue team / reportage / Motorsport

Mr Rescue - börje lundström Sveriges värsta motorsportsolycka inträffade på Gelleråsbanan utanför Karlskoga under Kanonloppet 1970. Under loppet hakade 2 bilar tag i varandra och slungades ut bland publiken. Sex personer omkom och 30 skadades. På plats fanns 30 000 åskådare.

Börje Lundström minns rapporteringen från olyckan så himla väl.

Text: Sven åsheden foto: privat

Nu, lite drygt fyrtiofem år efter Gelleråsolyckan träffar jag Börje Lundström på en uteservering i Trollhättan.

För Börjes del har det blivit 40 år i räddnings- och tävlingssvängen med tusentals, mer eller mindre, allvarliga uppdrag.

– En helg för 15 år sedan hade vi 140 skaderapporter.

Idag är Sport Rescue Team väl känt i motorkretsar runt hela Skandinavien.

– Några år efter den mycket svåra olyckan utanför Karlskoga föddes våra första tankar på ett speciellt team som kan ställa upp och svara för läkar- och räddningstjänst vid olika motortävlingar.

– Att koppla ihop olika enheter till ett komplett räddningsteam, där alla känner varandra och vet exakt vad som ska göras 48

samverkan 112 nr 5 2015

i ett akut läge måste vara något extra.

– Det skapar trygghet både för de tävlande och för arrangören.

swede rescue team

– Jag har hästkrafter och ett grundmurat motorintresse i blodet, och det kändes som en stor utmaning att få vara med och åstadkomman något som inte fanns tidigare.

Börje som varit med att starta två räddningsteam, Swede Rescue Team och Sport Rescue Team, har mycket spännande att berätta.

– Mannen som drog igång verksamheten och Swede Rescue Team under 70-talet, hette Hans Andersson. Hasse marknadsförde och sålde Volvo 264 am-

bulanser, som byggdes på Yngve Nilssons karossefabrik i Laholm. Han såg en stor poäng i att testa materialet och fordon i skarpa lägen.

– Vårt avancerade räddningsteamet bestod av läkare, sjuksköterskor och ambulansförare. Anbuden om att sköta den idrottsmedicinska räddningstjänsten vid olika storarrangemang haglade in, både från svenska och utländska arrangörer.

– Vår och teamets föresats var; snabb och effektiv hjälp för att förhindra allvarlige följdskador. Med en resursnivå som motsvarade akutmottagningen på ett normalstort sjukhus berättar Börje.

– Vid årsskiftet 1981/82 sålde Hasse Andersson Swede Rescue till Landstingens Inköpscentral LIC. Strax innan försäljninwww.s112.se

Rudskogen Raceway

Foto: Rudskogen Motorsenter

gen bildade Hasse och jag Swede Rescue International. Ett fristående företag som tog hand om den utländska marknaden berättar Börje.

Sport Rescue Team

– I mitten på 80-talet bildade den MC-intresserade läkaren Göran Gravander från Karlstad och och jag, tillsammans med ytterligare ett 25-tal personer, den unika och privata satsningen, Sport Rescue Team.

– Teamet bestod av 5 läkare, 10 sjuksköterskor och ett 10-tal personer från ambulanssjukvården.

– Vi hade två ambulanser, två Citroen läkarbilar, en husvagn för akutbehandling och en husvagn för att ta hand om anhöriga till de skadade. Akutvagnen konstruerades och inreddes enligt Gravanders egna idéer.

– Och i maj 1986 presenterade vi hela Sport Rescue Teamet för första gången i samband med ett stort träningsläger (Road racing) på Gelleråsen i Karlskoga.

– Gravander och vi övriga i teamet föreläste och informerade förare, serviceteam och anhöriga om vårt teamarbete i samband med en vurpa. Vi hade strikta och väl genomtänkta riktlinjer som angav hur skadade förare skulle omhändertas.

– Vi informerade även om dopingproblematiken, och delade ut en lista över de läkemedel som klassades som dopingpreparat. Här hittade man så alldagliga och receptfria läkemedel som Albyl och Treo.

– Gravander gjorde en "lathund" från A till F på de åtgärder och bedömningar som skulle vidtas innan en skadad fick föras bort med vår ambulans. Att jämföras med dagens PHTLS-koncept.

– Först då alla punkter var genomförda var det dags att transportera den skadade till akutvagnen för vidare behandling och då hade vi kommit till bokstaven G på Gravanders lista. G - Go away.

– I samband med omhändertagandet www.s112.se

gav vi ofta en lätt sedering som orsakade viss minnesförlust. Och det hade en stark psykologisk effekt. Eventuellt hämmande minnesbilder från själva olycksplatsen suddades ut. Den som tidigare vurpat kände vid nästa tävligstillfälle ingen skräck för den bandel där kullkörningen inträffat.

En mänsklig och vanlig bieffekt.

– En annan sak som så gott som alltid var ett problem vid mc-olyckor, på bana eller landsväg under 80-talet, var hur man skulle ta av en ej öppningsbar hjälm berättar Börje – Gravander hade ett lika genialt som enkelt hjälpmedel. Ett campingbandsåg för det dåtida priset av 28 kronor!

På 15 sekunder sågade vi igenom hjälmens hakparti och sedan var den enkel att bända isär och få av.

hur mycket kostade era tjänster?

– Eftersom det var stipulerat att det skulle finnas både läkare och ambulans vid motortävlingar, hände det ofta på den tiden, att arrangörsklubbar försökte komma billigt undan genom att köpa svarta tjänster.

Läkaren kunde komma från långvården eller vara en psykologistuderande som inte hade en aning om de trauman som kan uppstå vid en kullkörning med mc.

– För att komma tillrätta med dåtidens missförhållanden krävde vi endast ersättning för våra egna direkta kostnader som resor, mat och hotell. Hela vår organisation med ambulans, läkarbil och akutvagn kostade 5 250 kr/tävlingsdag.

– Vårt låga pris berodde på att vi alla jobbade ideellt, men med god sponsoring

från läkemedelsföretag och tillverkare av medicinsk utrustning.

– När det nu fanns ett mycket kompetent team med utomordentlig utrustning, som dessutom arbetade utan egen vinning med att bistå tävlingsarrangörer, så tycket fler och fler arrangörer att det fanns många goda skäl att anlita vårt Sport Rescue Team vid varje tävlig.

– Vårt team tjänade flera syften. För varje tävling ökade vår erfarenhet och kompetens och de tävlande visste vem som tog hand om dem vid en eventuell skada. Detta gav trygghet åt de tävlande.

– För oss var det också viktigt att skapa en lugn och avspänd atmosfär och avdramatisera olyckorna inte minst för de anhöriga.

såldes till norska rudskogen

– 1991 sålde vi konceptet "Sport Rescue Team" och samtliga inventarier till Rudskogen Motorpark i norska Rakkestads kommun som ligger 6 mil från Strömstad berättar Börje.

Rudskogen Raceway är Norges nationella motorsportanläggning för mc och bilsport. Racingbanan är 3,3 km lång och anses vara tekniskt krävande för förarna. .

Anläggningen ligger fantastiskt vackert och det är inte ovanligt med en publik runt 45 000 åskådare under en helg. Och tack vare anläggningens sydliga läge händer det något varje dag från april till oktober. Lopp för bilar och motorcyklar ordnas i en mängd olika klasser liksom privata företagsevenemang och utbildningar för räddningspersonal.

Rescue-verksamheten sköts fortfarande på ideell basis. Idag av Kfum Räddningstjänst som förfogar över sju Ambulanser, en First-Responder-bil, två Brandbilar, två 6-hjulingar som är utrustade med bår och en 6-hjuling utrustad för brandbekämpning.

Börje Lundström åker än idag med jämna mellanrum till Rudskogens Raceway för att köra säkerhetsbilen. samverkan 112 nr 5 2015

49

vunna upphandlingar / Marknadsnyheter

VUNNA UPPHANDLINGAR Åtta av tio företag som lämnar anbud till kommuner, landsting och staten är små företag med färre än 50 anställda.

Det framgår av färsk statistik som redovisas av Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten. År 2014 gjordes totalt 18 407 annonserade upphandlingar i Sverige, vilket är en minskning med sju procent. Orsaken är att direktupphandlingsgränsen nästan fördubblades under året till dagens 505 800 kronor, vilket har gjort att färre upphandlingar behöver annonseras.

Nilsson Special Vehicles, Laholm

– Optioner utnyttjas alltid så över de kommande 4 åren är det 124 st XC70 och XC90 Ambulanser sålda, säger en mycket nöjd Hans-Allan Martinsson.

- Region Jämtland Härjedalen Har upphandlat (orderlagda) 4 st XC70 Ambulans.

Med option totalt: 16 st - Landstinget Dalarna Har upphandlat (orderlagda) 7st XC70 Ambulans.

Med option totalt: 12 st - Landstinget Sörmland Har upphandlat (orderlagda) 4 st XC70 Ambulans.

Med optio totalt: 20 st - Landstinget Västmanland Har upphandlat (orderlagda) 4 st XC70 Ambulans Med option totalt: 20 st - Landstinget Blekinge Har upphandlat (orderlagda) 4 st XC70 Ambulans Med option totalt: 18 st - Landstinget i Kalmar län Har upphandlat (orderlagda) 7st XC70 Ambulans Med option totalt: 28 st - PreMedic i Östergötland Har köpt 10 st XC70 Ambulans Privatägda bolag omfattas inte av LOU, lagen om offentlig upphandling.

nytt hjälpmedel

LifeVac är det helt nya hjälpmedlet för komplett luftvägshinder hos medvetslös patient.

Omfattande tester visar på större effekt än både Heimlich och brösttryck. Lämplig för ambulans och IVPA-bilar.

Svenska Akutgruppen AB 0521-20 55 85 www.akutgruppen.se

RIPA Specialfordon AB

– Vi är stolta och tacksamma över vår första vunna ambulansupphandlig med ett landsting, säger Patric Mohag och Rickard Lövdahl.

- Region Kronoberg Har upphandlat (orderlagda) 4 st Tamlans Amarok NEGEA Med option totalt: 7 st

R&D Spandex är.

Reflexite När du behöver synas Vi kan reflex Alltid samma goda kundservice

SVENSKA POLISEN VÄLJER TAIGA

– Vi är glada och stolta över att få förtroendet att förse svenska polisen med högkvalitativa arbetskläder.

Avtalet handlar om att leverera regnställ, vinteruniformer och underställ till landets samtliga poliser och fjällräddare.

Avtalet sträcker sig i minst två år framåt. ”Ett riktigt prestigeuppdrag och ett kvitto på att vi arbetar rätt,” säger Ann Rydholm, vd på Taiga i Varberg.

50

samverkan 112 nr 5 2015

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

www.s112.se

Nya Akutväskan med förbättrad in- och utsida Några produktfördelar: Valfrihet mellan modulsystem eller traditionellt Flexi XL-system Du bygger insidan själv Framtagen med Ambulanspersonal Ergonomiskt förbättrat bärsystem Generösare utrymme, bättre planerad Tyg Cordura, extra slitstarkt

IM-MEDICO SVENSKA AB TEL: +46 8 715 55 10 | E-POST: INFO@IM-MEDICO.SE WWW.IM-MEDICO.SE

Let heavy be light Med ett enkelt knapptryck kan du ensam lasta patienten hela vägen in i fordonet.

Med Pensi Ergomy lastar du säkert utan att lyfta.

Bårens multifunktioner minimerar antal överflyttningar och gör förflyttningen tryggare och bekvämare – både för våra patienter och för oss som arbetar inom ambulanssjukvården. Den ergonomiska båren kan lätt hanteras av en enda person och minskar behovet att lyfta och bära patienten.

Pensi är ledande inom bårteknik och förser din ambulans med effektiv utrustning för transport och vård av patienter. Våra ambulansprodukter är slitstarka, lätta och enkla att rengöra och underhålla.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74 www.s112.se

www.pensi.se samverkan 112 nr 5 2015

51

POSTTIDNING B

IPM Ulricehamn.

Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

DET ÄR EN HEL VETENSKAP ATT KLÄ SIG RÄTT. Vi vet vad som skyddar mot extrem värme.

Mot isande kyla. Mot stormande vind. Mot iskalla hav.

Mot farlig ström. Mot elektriska ljusbågar. Mot hårt regn.

Mot farliga kemikalier. Mot vätskeburen smitta.

Mot flammande eld. Vet du?

Läs mer och anmäl dig till våra utbildningar på taigatestcamp.com

UTBILDNINGAR I KROPP, KLÄDER OCH KLIMAT.