Rättvisepartiet Socialisternas budgetförslag för Haninge kommun 2015 2016

Rättvisepartiet Socialisternas förslag till

Mål och budget för Haninge kommun 2015 - 2016

socialisterna.org/haninge

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Förord 1.2 Vårt budgetförslag 1.3 Andra partiers budgetförslag 1.4 Vår vision 1.5 Haninges förutsättningar 1.6 Omvärldsanalys

2. Kommunens styrmodell 3. Kommunfullmäktiges mål för 2015-2016 4. Ekonomiska ramar per nämnd och bolag 2015-2016 4.1 Kommunstyrelsen 4.2 Grund- och förskolenämnden 4.3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 4.4 Kultur- och fritidsnämnden 4.5 Miljönämnden 4.6 Socialnämnden 4.7 Stadsbyggnadsnämnden 4.8 Äldrenämnden 4.9 Kommunala bolag

5. Investeringsbudget för 2015 och plan för 2016-2017 5.1 Kommunstyrelsen 5.2 Grund- och förskolenämnden 5.3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 5.4 Kultur- och fritidsnämnden 5.5 Socialnämnden 5.6 Stadsbyggnadsnämnden 5.7 Äldrenämnden 5.8 Kommunala bolag

6. Ekonomisk plan 2015-2017 6.1 Resultatprognos 6.2 Balansprognos 6.3 Finansieringsanalys

7. Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning 7.1 Intern kontroll 7.2 Konkurrensutsättning genom upphandling eller kundval 7.3 Interna resultatenheter 7.4 Lokalfrågor 7.5 Delegationsordning och attestreglemente 7.6 Drift- och investeringsbudget 7.7 Förvaltningsledningens rapporteringsskyldighet 7.8 Uppföljning och återrapportering

1. Inledning 1.1 Förord Högerpartiernas vanstyre i Haninge Högerstyret i Haninge (M, FP, C, KD och MP) svälter ut kommunens verksamheter. Skola och omsorg drivs som företag med stora överskottsmål medan behoven av upprustning nonchaleras. Haninge kommun har samlat överskott årligen sedan 2007 på sammanlagt 636 miljoner kronor.

Följden har blivit enorma nedskärningar. En mindre del av dessa 636 miljoner kronor har i efterhand skjutits in i verksamheten, främst till Socialnämnden och Äldrenämnden för att undvika totalt haveri, vilket understryker att Rättvisepartiet Socialisternas volymberäkningar i tidigare budgetar bäst motsvarat de egentliga behoven. Rekordfå äldre får tillgång till särskilt boende samtidigt som omsorgsbehoven ökar.

Borgarnas styre kännetecknas av medveten diskriminering. Högstadieskolan i Jordbro lades ner därför att den låg i ett invandrartätt arbetarområde. Skolorna i Västerhaninge och Brandbergen har stora klasser och är i stort upprustningsbehov. Brandbergsskolans framtid är hotad. Skolor i mer välställda områden har mindre klasser och tillåts kosta mer i lokalkostnader. Borgarna har också drivit igenom att nyetablerade friskolor ska få 3 000 kr extra per elev och år, vilket ytterligare dränerar den kommunala skolan.

Kommunledningen förnekar att de gör nedskärningar. Systemet med resultatsenheter innebär att tjänstemän och rektorer får i uppgift att ”effektivisera” (politikerspråk för nedskärningar) verksamheter medan politiker frånsäger sig ansvaret. Men det är politikerna som sätter de ekonomiska ramarna och är därmed direkt ansvariga för nedrustningen.

Borgarna har sänkt skatten med 43 miljoner kronor (lågavlönade fick en tjuga extra i plånboken i utbyte mot sämre välfärd), höjt politikernas arvoden och ökat representation och resor.

RS tar striden Rättvisepartiet Socialisternas alternativa budget syftar till att visa vad som är möjligt att genomföra i Haninge med en socialistisk politik. Vår politik bygger på kampen på arbetsplatser och i hela samhället för att fördela samhällets rikedomar.

Tillsammans med elever och föräldrar har Rättvisepartiet Socialisterna visat att egen organisering lönar sig. 2005 avskaffades skollunchavgiften på gymnasiet efter vår ”vägra betala”-kampanj med två skolstrejker. 2007 stoppades nedskärningar i skolan på 54 miljoner kronor, också efter elevstrejk och föräldraprotester.

Vi tar strid för arbetsvillkor och arbetsmiljö. Under förra året rev äldreförvaltningen upp alla avtal med de privata hemtjänstföretagen och ställde krav på kollektivavtal i de nya avtalen.

Detta är en stor framgång som möjliggjordes av Rättvisepartiet Socialisterna, Kommunal sektion Sydost och modiga anställda.

1.2 Vårt budgetförslag Rättvisepartiet Socialisternas budget för 2015 skulle innebära ett stort kliv framåt och utgöra ett exempel på hur resurser kan komma till användning utefter behov. Rättvisepartiet Socialisterna föreslår öronmärkta satsningar på 170 miljoner kronor (se tabellen nedan) utöver partiets extra tillskott för volym-, löne- och prisökningar på 99 miljoner kronor. Totalt 269 miljoner kronor mer än den borgerliga majoriteten.

Rättvisepartiet Socialisternas öronmärkta satsningar i driftbudgeten 2015 Kommunstyrelsen: • Höjda lägstalöner för kommunanställda och omvandling till heltid • Extrainsatser till friskvård och rehabilitering för kommunanställda

40 mkr 2 mkr

Stadsbyggnadsnämnden: • Bättre belysning och andra trygghetsåtgärder i parker, gång- och cykelvägar

5 mkr

Miljönämnden: • Utredningar/planering för att klara klimatomställning enligt RS förslag (utöver de delar vi fått igenom, se under Miljönämnden)

1 mkr

Kultur- och fritidsnämnden: • Fler fritids- och timledare, längre öppettider och utökad tjej-verksamhet • 0-taxa för hyra av lokaler, hallar och planer för barn- och undomsverksamhet • 0-taxa för dagkolloverksamhet och ökad möjlighet för barn i ekonomiskt utsatta hem att få åka på sommarkollo, genom avsatt pott för föräldrar att söka medel ur

5 mkr 4 mkr 1 mkr

Grund- och förskolenämnden • Fler lärare och anställda för mindre klasstorlekar och barngrupper i förskolan, fritids och grundskolan

60 mkr

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden • Fler lärare för mindre klasstorlekar i gymnasiet, vuxenutbildningen och SFI

15 mkr

Socialnämnden • Kraftigt höjda anslag för att klara dagens verksamhet, bygga ut till nattjour och fördubbla antalet platser i skyddat boende. Det behövs 8 ytterligare platser i skyddat boende och 5 ytterligare heltidstjänster • Personalförstärkning inom barn- och ungdomsavdelningen och LSS-avdelningen (funktionsnedsättning) Äldrenämnden • Reducering av matavgift på särskilda boenden • Förbättrad matkvalitet • Nya anställningar för bättre bemanning Summa:

5 mkr 7 mkr 4 mkr 1 mkr 20 mkr 170 mkr

Finansiering Haninge kommun: • Överskottsmålet slopas • Kommunfullmäktiges reserv minskas

78 mkr 14 mkr1

Kommunstyrelsen: • Slopat partistöd • Sänkning av politikerarvoden och -löner • Minskade konsultkostnader och köpta tjänster • Minskad representation, presenter och konferenser • Minskad budget för marknadsföring • Minskade kostnader för sjukskrivningar och arbetsskador

3 mkr 8 mkr 30 mkr 12 mkr 1 mkr 12 mkr2

Socialnämnden: • Dyra och för barn opassande tillfälliga boenden som vandrarhem, hotellhem, pensionat etc ersätts med genomgångslägenheter Grund- och förskolenämnden: • Avskaffande av vårdnadsbidraget • Avskaffande av extra elevpeng till nyetablering av friskolor Summa:

3 mkr 3 mkr 1 mkr 170 mkr

Full kompensation för volym-, löne- och prisutveckling Utöver våra satsningar måste ramökningen täcka naturliga volymökningar i verksamheten; inflation, löne- och prisökningar som den borgerliga majoriteten vägrat att täcka. Därför kompenserar vi Grund- och förskolenämnden med 15 miljoner kronor, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med 5 miljoner kronor, Äldrenämnden med 44 miljoner kronor, Socialnämnden med 25 miljoner kronor, Kultur- och fritidsnämnden med 4 miljoner kronor och Stadsbyggnadsnämnden med 6 miljoner kronor.

Detta innebär – att utöver RS öronmärkta satsningar på 170 mkr som vi har finansiering för – måste beräkningsvis 99 miljoner kronor behöva tas från kommunens samlade överskott för att kompensera de löne-, pris- och volymökningar som den borgerliga majoriteten inte täcker i sitt budgetförslag. Detta är absolut nödvändigt och helt riktigt för att stoppa alla nedskärningar och dessutom kunna genomföra våra viktiga satsningar.

Vi föreslår därför också att Haninge kommun startar ett upprop mot regeringens kommunpolitik med krav på att nedskurna statsbidrag betalas tillbaka, att samtliga löne- och prisökningar kompenseras samt att alla nya uppgifter som staten/regeringen ålagt kommunerna de senaste 20 åren ska finansieras fullt ut, även i efterhand.

1 Då RS utökar nämndernas ramar med 99 mkr mer än borgarna för full kompensation av volym-, lön- och prisutveckling behöver inte reserven uttökas från 21,5 mkr till 35,5 mkr. Vi sänker istället reserven med 5 mkr till 16,5 mkr och frigör därmed 14 mkr till nämnderna i relation till den borgerliga majoritetens budget.

2 Med RS satsningar på extra rehabilitering och friskvård, högre personaltäthet med minskad arbetsbelastning och mindre klasser/barngrupper kan sjukskrivningarna minska från 7,5 till beräkningsvis 5,0 procent.

Rättvisepartiet Socialisternas öronmärkta satsningar i investeringsbudgeten 2015 Kommunstyrelsen: • Förstudie samt projektering för ett nytt Jordbro centrum på dess nuvarande plats med öppen planläggning (Jordbro centrum återtas i kommunens regi) 1 mkr Grund- och förskolenämnden • Förstudier och projekteringar för ny högstadieskola i Jordbro och ny lågstadieskola i Brandbergen 2 mkr1 • Tre nya förskolor i Västerhaninge/Åby 50 mkr2 • Ny förskola i Vega/Kolartorp 50 mkr Äldrenämnden • Nya äldreboenden i Jordbro och Brandbergen 20 mkr3 Kultur- och fritidsnämnden: • Förstudie samt projektering för ny parklek i Handen 1 mkr • Projektering för utveckling av Jordbro Kultur- och föreningshus 1 mkr4 Summa: 125 mkr Rättvisepartiet Socialisternas öronmärkta satsningar är på totalt 125 mkr, utöver de investeringsförslag vi stödjer i majoritetens budget (se kapitel 5).

Ett nytt yrkesgymnasium byggs just nu och ersätter Fredriks yrkesgymnasium i Handen.

Rättvisepartiet Socialisterna reste kravet på ett nytt yrkesgymnasium redan 2006 med anledning av asbest, mögel och dålig luftkvalitet.

1 Förstudie behövs för att beräkna elevantal, lokalbehov och inventera mark. Byggnationer kan inledas preliminärt 2017 och vara klar 2019. Kostnaden (uppskattningsvis 300 mkr) blir utslagen på budgetåret 2017, 2018 och 2019.

2 Kostnaden på beräkningsvis 150 mkr är utslagen på budgetåren 2015, 2016 och 2017 (50+50+50 mkr).

3 Kostnaden på beräkningsvis 280 mkr är utslagen på budgetåren 2015, 2016 och 2017 (20+130+130 mkr).

4 Ett nytt samråd om planprogrammet måste inledas på nytt under 2014 innan samråd om detaljplan kan inledas. Processen har varit odemokratisk och föreningsaktivas egna förslag om att utveckla de nuvarande lokalerna har avfärdats på osakliga grunder. Läs mer på: http://rshaninge.blogspot.se/2014/04/jordbro-kulturoch-foreningshus.html

1.3 Andra partiers budgetförslag Den borgerliga majoritetens budget Högerledningens (M, KD, FP, C, MP) nya budget för Haninge 2015 innebär fortsatta orättvisor och privatiseringar. De föreslår ett överskottsmål på två procent av skatter och generella statsbidrag, vilket innebär att 78 miljoner kronor inte satsas på verksamheten. Detta innebär inte, som det påstås, att pengar sparas för att klara hårdare tider. De hårda tiderna pågår nu inom nästan samtliga verksamheter. Pengarna tas ifrån den kommunala verksamheten där den så akut behövs.

I kommunledningens budgetförslag för Haninge 2015 ökar ramarna med 204,5 miljoner kronor. Detta är absolut ingen satsning. Ramökningen täcker knappt inflation, löne- och prisökningar och innebär fortsatt utsvältning då den beräknade volym- och befolkningsökningen är underskattade för minst Äldrenämnden och Socialnämnden.

Det borgerliga majoriteten utlovar i sitt budgetförslag för Kultur- och fritidsnämnden att 0taxa ska införas för kommunens planer och hallar för barn- och ungdomsverksamhet 'när ekonomin tillåter'. 900 000 kronor avsätts för detta i budgeten för 2015. Musikskolan ska också utvecklas till en Kulturskola. Men det är helt ofinansierat. Nämnden får en ramökning på 4,4 miljoner kronor för 2015 men behöver i verkligheten 7,6 miljoner kronor bara för att upprätthålla dagens verksamhet, utan några satsningar. Effekten blir att satsningarna finansieras av personalneddragningar på fem tjänster och hyreshöjningar. Äldrenämnden får 44 miljoner kronor mindre än vad de behöver för att klara dagens verksamhet och volymökningen. Flera av nämndens verksamheter har inte kompenserats för löne- och prisuppräkningar på hela 6 år.

I Socialnämndens budgetramar finns volymökningar inräknade men det kommer att innebära nedskärningar på beräkningsvis 24,2 miljoner kronor. Det saknas ca 12,4 miljoner kronor för att klara löne- och priskostnadsökningar och 11,8 miljoner kronor för att klara kostnadsökningar utöver volymökningar.

Stadsbyggnadsnämnden har nedskärningar på 6,1 miljoner kronor att vänta, bland annat på personal i arbetsmarknadsåtgärder. Grund- och förskolenämnden kommer behöva skära ned 14,2 miljoner kronor och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med 5 miljoner kronor.

Socialdemokraternas budget I Socialdemokraternas budget satsas det 70 miljoner kronor mer än i borgarnas.

Nedskärningar på 27 miljoner kronor skulle krävas för att klara volym-, löne- och prisökningar. Om någon av deras satsningar ska genomföras måste de finansieras genom ytterligare nedskärningar. Socialdemokraterna vill lägga ned Miljönämnden och samla ansvaret under Kommunstyrelsen, men ägnar knappt några ord åt vad det skulle innebära för klimatoch miljöfrågorna.

Socialdemokraternas budget ska finansieras genom ett lägre överskottsmål som ger 40 miljoner kronor mer och en extra satsning från regeringen på 30 miljoner kronor. Socialdemokraterna hänvisar till att en framtida S-regering kommer att satsa på ökad lärartäthet i de lägre åldrarna med en summa på 30 miljoner kronor till Haninge. Med tanke på Socialdemokraternas välfärdsslakt under sin tid i regeringsställning kan vi anta att löftet är

skrivet i sand; I praktiken har Socialdemokraterna alltså lagt en nedskärningsbudget för Haninge på 57 miljoner kronor.

Socialdemokraterna (även Vänsterpartiet och Miljöpartiet) vill lägga ned Miljönämnden och integrera miljöansvaret i Kommunstyrelsen. Miljönämndens hela budget räknas alltså ned från 3,5 miljoner kronor 2014 till 0 kronor 2015. Men Kommunstyrelsens budget räknas bara upp med 3,1 miljoner kronor mer än majoriteten. Till skillnad från Rättvisepartiet Socialisterna frigör Socialdemokraterna inga andra resurser inom Kommunstyrelsen (RS sänker politikerlöner, representation, konsultkostnader m m). Detta innebär att antingen måste Socialdemokraterna skära ned saker de inte specificerar i sin budget eller så får miljöfrågorna inte ens en tillstymmelse till de resurser som idag finns i Miljönämnden.

Vänsterpartiets budget Vänsterpartiet lägger en budget som är 103 miljoner kronor större än borgarnas. Detta finansieras genom ett lägre överskottsmål, en skattehöjning och de utlovade pengarna från en röd-grön regering (Socialdemokarterna skriver dock S-regering, eftersom de helst styr med någon av de borgerliga partierna).

Vänsterpartiets budget innebär att om alla volym-, löne- och prisökningar ska täckas så finns bara 9 miljoner kronor till satsningar totalt. För Äldrenämnden lägger Vänsterpartiet en nedskärningsbudget på hela 38 miljoner kronor.

Precis som Socialdemokraterna vill de lägga ned Miljönämnden.

Vänsterpartiet ser det som sin uppgift att fördela attackerna på kommuninvånarna 'lite rättvisare'. De ifrågasätter inte orättvisorna i hela samhället och de accepterar en roll av att lokalt administrera nedskärningar utifrån de allt knappare anslagen.

Sverigedemokraternas budget Sverigedemokraternas budget innehåller till och med 29 miljoner kronor mindre än borgarnas.

Nedskärningar på 126 miljoner kronor skulle vara att vänta i kommunen. Sverigedemokraterna vill skära ner 58 miljoner kronor i Socialnämnden och 27 miljoner kronor i äldreomsorgen. De mest utsatta – funktionshindrade, barn som far illa i hemmet, kvinnor som flyr män som slår – samt kommunens äldre skulle drabbas hårdast av Sverigedemokraternas budgetförslag.

Sverigedemokraterna vill också ta bort modersmålsundervisningen i skolan, vilket innebär att nyanlända barns språkutveckling i det svenska språket skulle hämmas med stor risk att många barn får växa upp med ett stort handikapp: att inte kunna uttrycka sig fullt ut på något språk alls.

1.4 Vår vision Rättvisepartiet Socialisterna står för en socialistisk samhällsomvandling globalt, ett solidariskt samhälle där det arbetande och brukande folkflertalet har demokratisk kontroll över ekonomin. Makten utgår från folket och planeringen sker genom demokratiska organ på alla nivåer; globalt, nationellt, lokalt och branschvis.

En planerad ekonomi frigör resurser för att utveckla produktion, forskning och metoder för att rädda miljön, avskaffa svält samt utveckla hela jordens infrastruktur för säkerställande av rent vatten, hållbart jordbruk, utbildning och arbete.

Vi står för ett Haninge där kommuninvånarna – personal, anhöriga och brukare – genom demokratiska organ, områdes- och branschvis utvecklar välfärden jämte tjänstemän och politiker. Politiska förtroendevalda ska tjäna enligt snittet för kommunens anställda, ingå i en naturlig rotation på poster och vara avsättbara.

Vi kämpar för ett Haninge där personaltätheten inom all omsorg är stor och de anställda utformar verksamheten i samspel med brukarna. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön ger alla arbete, minskar ohälsan och ger alla tid att delta i styret av verksamheten.

Alla anställda i privata företag ska ha svenska kollektivavtal och yttrandefrihet på arbetsplatsen genom meddelarfrihet som är fullvärdig den offentliga.

Alla kommundelar ska vara levande med rikt föreningsliv, nära till service och offentligt finansierad kollektivtrafik. Köpcentrum och kommundelarnas centrum ska vara kommunalt ägda så att hyrorna kan hållas nere för småbutiksägarna och medvetna etableringar kan göras för ungdomar och pensionärer samt att service kan anläggas lokalt och nära invånanrna.

Vi kämpar för ett Haninge där barngrupperna i barnomsorgen är max 10 barn per småbarnsgrupp på fyra anställda och 15 barn per storbarnsgrupp på fyra anställda. Den pedagogiska uppgiften i verksamheten ska stärkas. Borgarnas version av kunskapskontroller för 4- och 5åringar vilka påverkar barn negativt ska ersättas av pedagogisk dokumentation som utvecklas av pedagoger och förespråkas av forskningen.

I grundskolan ska klasstorlekarna i normalklasser vara begränsade till max 20 elever, ha två närvarande lärare varav minst en utbildad specialpedagog. Det skulle innebära att dagens korvstoppningspedagogik med ytlig inlärning genom prov och lärarlösa lektioner ersätts av djupinlärning; Fler och utbildade lärare möjliggör en mer aktiv läraroll, mer tid för individuell hjälp till varje elev, läxhjälp på skoltid, tydligare samspel mellan teori och praktik samt möjlighet att omsätta kunskaper i praktiken. Äldreomsorgen ska ske helt i offentlig regi för att säkerställa allas rätt till omsorg utan vinstintresse på anställdas och brukares bekostnad. Maten ska lagas på plats och vara anpassad efter de äldres behov, vanor, religion osv.

Värdefulla skogsmiljöer ska bevaras och skärgården skyddas från ytterligare exploatering.

Miljonprogrammen ska ställas under allmännyttan och renoveras till miljövänliga passivhus.

Stora satsningar på småskalig vindkraft, solenergi samt berg- och markvärme gör Haninge.

Rasism, homofobi, diskriminering och mäns våld mot kvinnor ska bekämpas på alla nivåer.

Behovet av skydd, bostäder, vård och bistånd ska vara täckt till 100 procent.

En socialistisk politik kan genomföras med bygget av ett nytt arbetarparti, kämpande fackföreningar och en landsomfattande rörelse mot högerpolitiken.

1.5 Haninges förutsättningar Rättvisepartiet Socialisterna kräver ett ordentlig tillskott till kommuner och landsting. Egentligen rör det sig om att kräva en tillbakabetalning efter mer än två decenniers minskade statsanslag, något som pågått oavsett riksdagsmajoritet.

Att kommunernas möjligheter att utvecklas helt är begränsade till de av regeringen tilldelade ramarna är ett resultat av en medveten politik för att lättare omfördela pengar från offentlig sektor till storföretag.

Avskaffandet av kommunal beskattningsrätt av företag, bolagiseringar och utförsäljningar samt omstruktureringen av de indexreglerade statsbidragen har försämrat kommunernas ekonomi sedan 1980-talet och begränsat manöverutrymmet. Idag är kommuner och landsting vingklippta. Samtidigt med urholkningen av kommunernas ekonomier har staten lagt nya uppgifter på kommunerna som det inte kompenserats för.

Verksamheternas största utmaningar och riskzoner Följande verksamhetsområden ser vi som stora risker under högermajoritetens styre. Med risker menar vi att den borgerliga majoriteten inte klarar av att möta upp utmaningarna och att verksamheternas kvalité är hotade. a. Socialnämnden: • Barn- och ungdom: Stora volymökningar av antal anmälningar och inledda barnavårdsutredningar. År 2012 gjordes 2 708 aktualiseringar och år 2013 gjordes 3 452; en ökning med 27 procent. Trenden med ett ökat antal anmälningar har fortsatt i januari 2014 med 14,4 procent fler anmälningar än januari 2013. Betydligt fler barnavårdsutredningar enligt Socialtjänstlagen kap 11:1 har inletts under 2013 än 2012. Ökningen mellan 2012 och 2013 är på hela 34 procent. Det behövs fler utredningspersonal.

• Funktionsnedsättning: LSS -avdelningen har sett en stor ökning av antalet ärenden, 150 nya under 2013. Andelen personer som omfattas av LSS ökar även i landet och beror till stor del på att diagnostiseringen inom det neuropsykiatriska området har ökat, t ex Aspberger. I Haninge ställs det dessutom flest diagnoser i hela landet. Många ansökningar är till insatsen personlig assistans, som är en kostsam insats för kommunen. Prognosen för externa placeringar är ca 15 fler placeringar under 2015 där varje placering kostar ca 2500kr/dygn. b. Grund-och förskolenämnden: • Borgarnas beslut att ge konkurrensfördelar till nyetablerade friskoleföretag – 3 000 kr extra per elev och år – riskerar leda till fler skolnedläggningar. Ingen riskanalys har gjorts.

Klockarbergskolan i Brandbergen och Jordbromalmsskolan i Jordbro har redan lagts ned.

Brandbergsskolans framtid är hotad.

• Borgarnas kortsiktiga nedskärningspolitik blir en barriär när antalet elever ökar kraftigt.

Rättvisepartiet Socialisterna varnade för att tidigare års stora neddragningar på lärartjänster och avställning av lokaler var kortsiktiga. Den stora volymökning som nu sker kräver nya lokaler samt tidigare avställda lokaler som måste återinvesteras i för att bli ändamålsenliga.

Med de lärare som försvunnit från Haninge i tidigare nedskärningar försvann också kompetens som inte kommer tillbaka. Att rekrytera lärare med rätt behörighetskrav och pedagogisk högskoleexamen tar längre tid än att rekrytera obehöriga lärare. Risk finns att grundskolan upplever samma utveckling som förskolorna, där andelen personal med pedagogisk högskoleexamen nu sjunker.

• Det kommunala vårdnadsbidraget cementerar ojämställda familjeförhållanden och riskerar bidra till att skapa nya då kvinnor drabbas hårdast av högerpolitiken. c. Äldrenämnden: • Omsorgsbehoven ökar drastiskt. Antalet personer 65 år och äldre beräknas öka med över 30 procent under en 10-årsperiod och personer över 80 år med 50 procent. Samtidigt skapas långt

ifrån det antal nya platser som behövs inom äldreomsorgens boenden. Borgarnas plan bygger på att äldre ska stanna hemma så länge som möjligt. Äldre i behov av särskilt boende nekas därför plats och hänvisas till hemtjänst, även de med vårdbehov på 10 timmar eller mer per dag.

Arbetsmarknad I Haninge är arbetslösheten högre än i Stockholms län i allmänhet och bland ungdomar i synnerhet. Många arbetslösa tvingas jobba gratis på praktik eller på prov för att sedan ersättas av nästa i kön. Med FAS3 jobben får arbetsgivaren till och med betalt av staten för att ha gratis arbetskraft som enbart lever på aktivitetsstöd eller försörjningsstöd.

Arbetslösheten är ett slöseri med mänskliga och samhälleliga resurser. Vi anser att den kommunala servicen kan utvecklas och arbetslösheten sjunka med en socialistisk arbetsmarknadspolitik. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön och satsning på friskvård ger jobb åt ungdomar och möjliggör ett längre arbetsliv för äldre utan arbetsskador.

Vår politik skulle kraftigt vända trenden mot sjunkande skatteintäkter, höja konsumtionen, minska ohälsotalen och arbetsskador samt möjliggöra höjda statsbidrag för de nödvändiga investeringar inom hemtjänst, handikapp- och äldreomsorg som kommer att behövas de kommande åren.

Utbildning Grunden för möjligheter till högre utbildning och arbete läggs i tidig ålder. Ända sedan den djupa krisen under 1990-talet – då Formator-skandalen under det S-ledda vanstyret ledde till att Haninge gick i konkurs – har Haninge tillhört bottenskiktet bland kommuner vad gäller lärartäthet och studieresultat. Stora nedskärningspaket har avlöst varandra både under S-FPstyre och dagens borgerliga styre (M, FP, KD, C och MP).

Haninge kommun hamnade i botten på Lärarförbundets rankning av skolkommuner 2013, på plats 287 av 290 och har fallit med 20 placeringar sedan 2012 års rapport. Haninge hamnar även i botten vad gäller de två viktigaste kriterierna: lärartäthet (plats 285) samt antalet utbildade lärare (plats 286). Även i kategorierna resurser och antal friska lärare hamnar Haninge i bottenskiktet (på plats 255 respektive 274). 29,6 procent av eleverna i Haninge når inte målen i ett eller flera ämnen.

Vi kan förbättra studieresultaten genom att satsa på små klasser och därmed mer tid för individuell hjälp. För att möjliggöra en mer aktiv läraroll krävs just fler och utbildade lärare med mer tid för planering och avsatta resurser till läxläsning på skolan – inte i hemmet där föräldrarnas akademiska- och klassbakgrund påverkar elevens förutsättningar.

Efter att högerregeringen skar bort en tredjedel av finansieringen till vuxenutbildningen har möjligheten till en andra chans samt att omskolas drastiskt försämrats. Tidigare fanns både Västerhaninge folkhögskola och Dalarö folkhögskola. Idag finns de inte kvar. Centrum Vux är i stort behov av resurser efter nedskärningar. Rättvisepartiet Socialisterna vill satsa mer på Centrum Vux, SFI (svenska för invandrare) och Särvux.

Bostadsbyggande Vi vill rädda de allmännyttiga bostäderna, skydda kommunens hyresrätter från omvandling till bostadsrätter samt att kommunens nya bostadsområden i bl a Vega görs tillgängliga för ungdomar och låginkomsttagare genom billiga hyresrätter. Vi vill satsa på byggande där

mark- och exploateringskostnader hålls ner till förmån för klimatsmarta lösningar och låga hyror.

Regional utveckling och miljö Borgarnas utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan innebär omfattande förändringar; nya stadsdelar byggs, nya företagsparker etableras och stora delar av centrala Haninge danas om. Utvecklingen är dock helt näringslivsinriktad. De stora behoven hamnar i skymundan.

Vid stora planmässiga förändringar av stadsbilden är verklig dialog viktig. Därför måste det ske på de boendes och de berördas villkor. Stadsplanering ska handla om samhällsnytta, inte storhetstänkande. Boende, kommunal verksamhet, lokala föreningar och små lokala företag måste ha stort inflytande. En levande stadsbild är en stadsbild där alla kommer till tals och alla får utrymme i en deltagande demokrati.

Utvecklingsprogrammet saknar helt klimatperspektiv. Rättvisepartiet Socialisterna vill se en plan för hur transporter på väg kan samordnas, till och från industriområden och köpcentrum.

Framsteg har gjorts i enlighet med Rättvisepartiet Socialisternas förslag. I Haninges Klimatoch energistrategi finns nu samordnade varutransporter i kommunens verksamhet med som mål. Detta måste också tillämpas i den privata sektorn. Lyckade försök i Uppsala och Linköping visar att avgasutsläppen i stadskärnan från transportfordon kan minska med 50 procent.

Bilresandet till och från externa köpcentra som Port 73, Ica Maxi m fl kan minska genom gratis busslinje samt att den planerade spårvägen från Flemingsberg till Handen också dras förbi dessa centra.

Rättvisepartiet Socialisterna står för avgiftsfri kollektivtrafik samt utbyggnad av pendelnätet med ringlinjer. Ingen annan åtgärd skulle kunna mäta sig i effekt både för miljö, trängsel och regional utveckling.

Personalfrågor Haninge kommun står inför en generationsväxling. Ett stort skikt anställda går i pension de kommande åren. Detta kräver insatser. För att locka fler unga att söka jobb inom skola, barnoch äldreomsorg vill vi satsa 40 miljoner kr till att höja lägstalönerna.

Genom att redan nu öka bemanningen på kommunens arbetsplatser minskas arbetsbelastningen. Detta skulle minska, inte bara förtidspensioneringar, utan också ohälsotalen samt antalet arbetsskador. Anställda med lång arbetslivserfarenhet inom sitt yrke borde också ha möjlighet att avstå från tungt belastade arbetsmoment och använda mer tid att vägleda unga/nya anställda.

Sjukfrånvaron har sjunkit i Haninge de senaste åren, dock från en hög nivå. Samtidigt har antalet rehabiliteringsärenden minskat i förhållande till behoven. Högerregeringens nya regler och riktlinjer har inneburit att fler tvingas återgå till arbetet för tidigt. Många får inte tillgång till den friskvård och rehabilitering som de behöver. Detta kan leda till än större problem med sjukskrivningar och arbetsskador längre fram.

Rättvisepartiet Socialisterna vill avsätta ytterligare 2 miljoner kronor för extrainsatser på friskvård och rehabilitering i tidigare stadier än idag.

Upphandlingsfrågor Rättvisepartiet Socialisterna anser att det är kvalitet och tillgänglighet som ska stå i fokus för verksamheten. Därför motsätter vi oss ”avknoppning” (privatisering) och konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. Vi anser också att personal och brukare ska ha veto vid upphandlingar. Vi vill införa krav på kollektivavtal i alla kommunens upphandlingar för att stoppa lönedumpningen i den privata sektorn.

1.6 Omvärldsanalys Ett globalt perspektiv Haninges ekonomi är beroende av Sveriges och den globala ekonomin. En omvärldsanalys utifrån det globala kapitalistiska systemet är nödvändigt: Organisationen Oxfam visar i sin nya rapport 'Working for the few' att de 85 rikaste personerna i världen har mer pengar än hälften av jordens befolkning. Världens ekonomiska tillgångar uppskattas totalt uppgå till 1 560 biljoner kronor och den rikaste procenten av jordens befolkning äger tillsammans 712 biljoner kronor, alltså nästan hälften av världens totala rikedomar. Siffran uppskattas vara ännu högre, då 120 biljoner oredovisade kronor finns undanstoppade i diverse skatteparadis.

Dessa sanslösa klyftor är resultatet av det kapitalistiska systemet där ett fåtal ägare av produktionsmedel exploaterar den överväldigande majoritets arbetskraft samt lägger beslag på de rikedomar de arbetande skapar.

Kapitalismens rovdrift på människor och miljö för vinst är inte hållbart. Översvämningar, orkaner, extrem torka och ökenspridning tvingar miljontals människor på flykt och utgör ett hot mot vattentillgångar och matproduktion. När vattennivåerna fortsätter att stiga kommer hundratals miljoner människor att påverkas. Det är framförallt de rika ländernas elproduktion och transportsystem som ligger bakom de ständigt ökade utsläppen av koldioxid. Men effekterna drabbar främst de fattigaste länderna.

I FN:s senaste klimatrapport (IPCC) beräknas vattennivån stiga med cirka 1 meter inom hundra år. Men enligt huvudförfattaren till NASA-rapporten är en vattennivåhöjning på upp till tre meter till år 2100 mer sannolik.

Klimatkrisens djup är inte en fråga om avsaknaden av teknik för att vända utvecklingen utan en politisk fråga; de resurser som krävs för att ställa om energi, industriproduktion och jordbruk ligger i händerna på kapitalister och spekulanter. Istället krävs demokratisk kontroll av samhällets och naturens resurser.

Vår utgångspunkt i kampen för socialismen är global. Kampen mot klimatpåverkan, privatiseringar, utsugning och krig involverar och binder folk samman över hela världen.

Världsekonomin De globala valutakriserna har saktat in tillväxtländernas ekonomier ordentligt. Den dämpade tillväxttakten får återverkningar överallt, inte minst i Asien. Den till större delen kreditfinansierade och kraftiga tillväxen i Kina, som utgjort ett globalt tillväxtlokomotiv, har

passerat sin topp och flera av den kinesiska kapitalismens bubblor väntar på att brista. År av ohejdad kreditexpansion och explosion av antalet skuggbanker har skapat ett finansiellt fuskbygge som står på en ytterst instabil grund.

Kinas ekonomi bromsar in med besked; Det första kvartalets BNP-tillväxt (BNP: värdet av alla varor och tjänster som produceras på ett år) i år är den lägsta på tre år och den sjunkande efterfrågan påverkar i sin tur de råvaruproducerande länderna.

Den omtalade återhämtningen i USA och Europa har än så länge uteblivit. I USA hålls konsumtion och tillväxt främst nere av att fler kastats ut i fattigdom och av fortsatt bolånekris.

Att ingen ekonomi ensamt kan bära upp andra krisande ekonomier på sina axlar har de senare åren markerat en ny fas i världskapitalismens kris.

Europa i kris EU:s oansvariga 'krispolitik' går ut på konstgjord andning: Att ECB till väldigt låg ränta lånat ut 500 miljarder euro (4 500 miljarder kronor) till banker som också köpt statspapper – statliga skuldsedlar – har maximerat bankernas vinster medan löntagare och offentliga budgetar rånas. Det har pressat ner efterfrågan i hela eurozonen med cirka fem procent. I Spanien och Irland har den inhemska efterfrågan fallit med mellan 15 och 20 procent med låg investeringstakt och fortsatt hög arbetslöshet som följd. 17 miljoner står idag utan jobb i eurozonen jämfört med under 11 miljoner sex år tidigare.

EU:s ”paket” till Grekland gått ut på att rädda Europas storbanker och EU självt – till priset av halverade löner och pensioner samt en arbetslöshet på 30 procent.

Bortom de värst drabbade krisländerna – Grekland, Spanien och Portugal – står andra på tur.

Italien har den största statsskulden i Europa och har tappat 25 procent av sin produktionskapacitet sedan 2008. Frankrike har inte klarat EU:s gräns för budgetunderskott på flera år och har en arbetslöshet på över 11 procent.

Högerpolitiken med ständiga åtstramningspaket under många års tid har förvärrat kriserna än mer. Ett socialistiskt åtgärdsprogram med skuldavskrivningar, nationaliseringar av bankerna, storföretagen och naturrikedomarna i varje land är enda lösningen.

Sveriges kreditbaserade ekonomi och bolånebubbla Varuexporten, produktion och investeringar har stagnerat både under 2012 och 2013 som ett resultat av stagnationen i den globala ekonomin. Den svenska ekonomin står idag bara på ett ben: kreditbaserad konsumtion. Kreditnivåerna kan utlösa en ny kris. Det är i längden oförenligt att skulderna växer snabbare än hushållens inkomster.

Bostadsbubblan kan leda till en recession och en stagnerad ekonomi. Bostadsbristen i sig är en central faktor varför bobubblan ännu inte spruckit. Men det innebär inte att det efterfrågan är en garant att så inte sker. Bostadsbristen i sig motiverar högre priser och bostadsbristen i sig har inneburit en ännu högre övervärdering.

När bostadsbubblan sprack i Danmark låg hushållens skulder på runt 260 procent av disponibel inkomst. Enligt Norges banks siffror ligger motsvarande skuldkvot i Norge runt 210 procent. I Sverige låg skuldkvoten på 172 procent i november förra året. Det går inte att

förutspå när en gräns har nåtts. Men någon gång nås en skuldmättnad. I USA sprack bubblan vid 120 procent.

Med tanke på att den svenska banksektorn är bland de största i Europa i förhållande till BNP kan effekterna av fallande bostadspriser bli ännu mer dramatiska än i andra länder.

Ränteavdragen gröper ur de offentliga finanserna. Ränteavdragen uppgick till omkring 30 miljarder kronor 2013. De närmaste två åren stiger hushållens ränteutgifter med nära 30 procent, enligt Swedbanks uppskattningar. Därmed stiger ränteavdragen med ungefär lika mycket. Ökade klyftor i Sverige I Sverige finns två ekonomiska konjunkturer; en fortsatt kris för kommuner, landsting, lågavlönade, pensionärer, sjuka och arbetslösa; i kontrast till storvinster för storföretagen.

Sveriges 136 miljardärer hade ifjol en sammanlagd förmögenhet motsvarande 45 procent av BNP, jämfört med 2012 då 116 miljardärer stod för 40 procent.

De svenska storbankerna är troligen Europas vinstrikaste; de fyra största bankernas vinstutdelning under våren på ca 45 miljarder kronor motsvarar den totala årskostnaden för 130 000 undersköterskor (löner, ob, sociala avgifter). Aktiebolagens totala vinstutdelning i år väntas bli minst 200 miljarder kronor, vilket är jämförbart med att landstingens totala kostnad i landet för sjukvården uppgår till ca 187 miljarder kronor (2012).

Samtidigt är Sverige idag det land där den relativa fattigdomen växer snabbast, enligt en OECD-rapport (västländernas samarbetsorgan) från maj 2013. Över 230 000 barn lever i fattigdom i Sverige. 34 000 människor är hemlösa. 4 500 av dem befinner sig i akut hemlöshet, med ingenstans att ta vägen förutom härbärgen, trappuppgångar, olåsta cykelrum eller tält. Papperslösa och gömda flyktingar ingår inte Socialtjänstens hemlöshetssiffror, inte heller EU-migranter.

Högerregeringen ignorerar likt föregående socialdemokratiska regeringar de ökade vård- och omsorgsbehoven. Årtionden av indragna vårdplatser placerar Sverige i den absoluta botten bland OECD-länderna per invånare. Från att ha gått från ungefär 120 000 vårdplatser under 1960- och 70-talet har Sverige idag bara omkring 25 000 vårdplatser. Av EU-länderna hade Sverige 2,7 vårdplatser per tusen invånare 2013, jämfört med genomsnittet på 5,3 vårdplatser per tusen invånare enligt en rapport från OECD. Sysselsättningen har ökat något under 2012 och 2013, men främst genom osäkra och tillfälliga anställningar. Nära en av fem unga är utan jobb. Antalet långtidsarbetslösa har mer än fördubblats sedan 2007. Mindre än hälften av de arbetslösa får ersättning från a-kassan och bara en av 10 unga arbetslösa.

Högerregeringens “arbetslinje” innebär att friska inte får jobb medan svårt sjuka tvingas ta jobb. Under förevändningen att stoppa “fusket” jagas och misstänkliggörs sjuka och arbetslösa. Samtidigt kommer de verkliga fuskarna undan; Riskkapitalbolagens skuld – obetalda arbetsgivaravgifter och direktörernas skatteskulder – till Skatteverket låg i höstas på hela 5,3 miljarder kronor, motsvarande kostnaden för 15 000 välfärdsjobb.

Istället för att sätta stopp för storföretagens räntesnurror och skatteplanering (staten förlorade 24 miljarder kronor år 2011) sänkte högerregeringen i år bolagsskatten från 26,3 till 22

procent till en kostnad av 16 miljarder kronor. Den faktiska bolagsskatten är ännu lägre. Innan sänkningen från 26,3 procent låg den faktiska bolagsskattesatsen på 15,7 procent (rapporten Paying Taxes 2012 – The global picture, som kartlägger och jämför världens skattesystem).

En tredjedel av Sveriges största koncerner är nolltaxerare eller betalar mycket lite skatt (SVT:s undersökning av de 20 största börsbolagen 2012).

Samtidigt fortsätter de riskkapitalbolagägda friskolorna att generera storvinster på skattepengar. Årsredovisningarna för de tre största friskolebolagen – Academedia, Internationella Engelska Skolan och Kunskapsskolan – visar på en sammanlagd omsättning på över 7 miljarder kronor.

Strukturell kris för kapitalismen Att de ekonomiska cyklernas uppgångar de senaste två decennierna i allt högre grad inte leder till fler jobb, högre välstånd eller nödvändiga investeringar utan snarare fortsatta nedskärningar visar att kapitalismens kris är strukturell och gäller i såväl hög- som lågkonjuktur.

Högre vinster är ett resultat av att arbetarklassen höjt produktiviteten – högre ackord och längre arbetstid – pararellt med en löneutveckling lägre än de flesta EU-länder. Med andra ord har utsugningsgraden av lönearbetet ökat. Löneutvecklingen har varit historiskt låg och innebär för många rena reallönesänkningar efter ökade egenavgifter, räntor och hyreskostnader.

Arbetarklassen skapade förutsättningarna för högkonjunkturen, men fick inte ta del av dess skörd samt betalade dessutom notan under den finanskris de rika skapade. Rättvisepartiet Socialisterna står för en konkretisering av Marx paroll att ”expropriera expropriatörerna”; att förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska kontroll och styre.

2. Kommunens styrmodell Inget eget förslag.

3. KF:s mål för 2013-2014 3.1 Målområde – Ekologisk hållbarhet Inget eget förslag

3.2 Målområde – Social hållbarhet Inget eget förslag

3.3 Målområde – Ekonomisk hållbarhet Kommunen slopar överskottsmålet.

4. Mål och ekonomiska ramar per nämnd och bolag 2015-2016

Rättvisepartiet Socialisternas föreslår att överskottmålet slopas. Med detta inräknat, SKL:s prognos på beräknade skatteintäkter och generella statsbidrag samt 2015 års verksamhetskostnader som grund sätter vi ramstorleken till 4 025 379 000 kronor.

Beräkningsvis kommer 99 miljoner kronor belastas kommunens samlade överskott.

I tabellen nedan och på fler platser i vårt förslag skriver vi summor i tkr (10 000 tkr = 10 miljoner kronor) då detta är det vanliga i de andra partiernas budgetar.

Justerad .

Budget 20141 . Ramförändring. RS Budget 2015.

Styrelse/nämnd (tkr)

Skillnad mot .

Majoriteten .

Kommunstyrelsen2 Grund- och förskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

179 850

- 16 100

163 750

- 24 000

1 430 767

+ 158 500

1 589 267

+ 71 000

363 823

+ 29 400

393 223

+ 20 000

Kultur- och fritidsnämnden

174 833

+ 18 400

193 233

+ 14 000

3 500

+ 1 000

4 500

+ 1 000

Socialnämnden

755 026

+ 53 100

808 126

+ 34 000

Stadsbyggnadsnämnden

111 423

+ 14 800

126 223

+ 11 000

Äldrenämnden Södertörns upphandlingsnämnd2 Södertörns överförmyndarnämnd2

570 257

+ 131 600

701 857

+ 69 000

0

0

0

0

0

0

0

0

4 300

- 4 200

100

0

1 600

0

1 600

0

21 500

- 5 000

16 500

- 19 000

27 000

0 381 500

27 000 4 025 379

0 177 000

Miljönämnden

Valnämnden Revisionen Kommunfullmäktiges reserv Finansförvaltningen exkl. finansnetto Totalt

3

3 643 879

Anm. 1: Den justerade budget 2014 är den av kommunfullmäktige beslutade budget 2014 uppdaterad med tekniska justeringar, såsom verksamhetsöverföring av hemtjänst under 65 år från socialnämnden till äldrenämnden samt justeringen av IT-kostnader från kommunfullmäktiges reserv till nämnderna. Justeringen är gjord för att jämförelsen mellan 2014 och 2015 skall vara rättvisande.

Anm. 2: Kommunens andel i Södertörns överförmyndarnämnd och Södertörns upphandlingsnämnd finns inom kommunstyrelsens ram.

Anm. 3: 16,5 mnkr avsätts för att täcka fullmäktiges beredningar samt oförutsedda kostnader t.ex. ännu större volymökningar inom grund- och förskolenämnden, socialnämnden och äldrenämnden.

4.1 Kommunstyrelsen Rättvisepartiet Socialisterna öronmärker 40 mkr för att höja lägstalönerna bland kommunens anställda samt omvandla deltid till heltid för de som så önskar. 2 mkr öronmärks i extra medel till förebyggande friskvårdsinsatser och rehabilitering i tidiga stadier. I kombination med de stora satsningarna på bättre bemanning kan vi sänka sjukskrivningarna från 7,5 procent till 5,0 och därmed frigöra kostnader för ohälsa på beräkningsvis 12 miljoner kronor.

Vi sparar samtidigt 54 mkr genom att kraftigt minska konsultkostnader, representation, resor, konferenser, presenter, arvoden för sammanträden samt hel- och deltidsengagerade förtroendevalda och slopar kontant partistöd.

Minst hälften av konsultutgifterna är onödiga med Rättvisepartiet Socialisternas politik.

Personalen – de verkliga experterna på arbetsplatserna – får större inflytande att utveckla verksamheterna. Strukturer för demokratiska samråd för anställda och brukare kan ges uppdrag som ersätter externa konsulters fakta- och underlagsinhämtning såväl som utvärderingar och granskningar.

4.2 Grund- och förskolenämnden Rättvisepartiet Socialisterna satsar 60 mkr för omfattande förbättning av personaltätheten samt behörighetsgraden inom barnomsorg och grundskola samt avskaffar begränsningen av vistelsetiden för barn till arbetslösa och sjukskrivna.

Bara 81 procent av barn mellan 1-5 år i Haninge är inskrivna i förskolan. Förskolans pedagogiska verksamhet är viktigt för social träning och stimulans. För nyanlända är förskolan viktig för både språkträning och att komma med i lek och gemenskap med andra barn.

Barngrupperna har sjunkit under det senaste året men det har skett på bekostnad av det pedagogiska uppdraget. Under perioden 2011-2013 minskade antalet förskollärare från 241 till 226 medan barnskötare ökade från 601 till 631. Andelen förskollärare måste vara mycket högre. I vår satsning på bättre personaltäthet ingår att kraftigt höja andelen med pedagogisk högskoleexamen. Bara 30 procent av förskolepersonalen har pedagogisk högskoleexamen jämfört med 53 procent i landet. Vi vill uppgradera både barnskötarnas och förskollärarnas löner samt ge barnskötare som så önskar möjligheten att läsa till förskolelärare på en del av arbetstiden, d v s utan att behöva avsluta anställningen eller gå ned till deltid.

I vår satsning ingår också att minska de enorma barngrupperna på fritidshemsverksamheten, som idag är 43,5 barn per avdelning. Bara 21 procent av de anställda har pedagogisk högskoleexamen jämfört med 53 procent i landet.

Vi frigör 3 miljoner kronor extra genom att avskaffa vårdnadsbidraget och 1 miljon kronor genom att avskaffa kommunens konkurrensfördel med extra elevpeng till nyetablerade friskolor.

Skolinspektionen gav Rättvisepartiet Socialisterna rätt efter vår anmälan mot betygsliknande omdömen och kunskapskontroller (från 4 års ålder) då de är skadliga för små barn. Ny pedagogisk dokumentation utifrån förskolans pedagogiska uppgift för åldersgruppen måste utvecklas tillsammans med personalen.

4.3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Rättvisepartiet Socialisterna satsar på bättre personaltäthet inom alla nämndens skolor. Vi vill återskapa de utbildningar och lärarjobb på Centrum Vux som borgarna tagit bort under åren, t ex Barn- och Fritidsutbildningen samt skapa fler utbildningsplatser, både inom vux och SFI.

4.4 Kultur- och fritidsnämnden Rättvisepartiet Socialisterna satsar 5 mkr på fler fritids- och timledare, längre öppettider för fritidsgårdar och utökad tjej-verksamhet. Vi satsar ytterligare 5 mkr för att kunna införa 0-taxa för dagkolloverksamhet och för hyra av lokaler, hallar samt planer för barn- och ungdomsverksamhet.

4.5 Miljönämnden

Miljönämnden gör insatser för sjöar, vattendrag och biologisk mångfald. Miljöarbetet har stärkts då flera av Rättvisepartiet Socialisternas åtgärdsförslag tagits in i Haninges Klimatoch energistrategi: Samordning av varutransporter, biogas av sopor, klimatsmart byggande, energisparåtgärder och solceller på kommunala fastigheter.

Rättvisepartiet Socialisterna öronmärker 1 mkr för fortsatta utredningar för klimatomställning, inklusive samordning av transporter inom den privata handeln. En plan måste göras för hur miljonprogrammets bostäder kan klimatanpassas. Målet är 500 nya klimatjobb i Haninge.

Den planerade Södertörnsleden måste miljöutredas ordentligt. Leden måste också ut på remiss hos boende, natur- och intresseföreningar i berörda områden.

4.6 Socialnämnden Rättvisepartiet Socialisterna satsar 5 mkr från dagens ynka 0,5 mkr till Haninge kvinnojour.

Anslagen möjliggör att klara dagens verksamhet, bygga ut till nattjour och fördubbla antalet platser i skyddat boende. Behovet är 8 nya platser i skyddat boende och 5 ytterligare heltidstjänster. Målet är att alla kvinnor som söker skydd ska få plats kontra dagens situation där ca hälften nekas plats i skyddat boende.

Vi satsar 7 mkr för att möta de ökade behoven inom barn- och ungdom samt LSS-avdelningen (funktionsnedsättning).

Boendeenheten får en ny inriktning i samarbete med Haninge Bostäder: Dyra och för barn opassande tillfälliga boenden som vandrarhem, hotellhem, pensionat etc ersätts med genomgångslägenheter. Haninge Bostäder bygger ut antalet hyresrätter kraftigt och ger förtur åt kvinnor som saknar bostad efter att ha levt på skyddat boende. Familjer som riskerar hamna i hemlöshet ska under en period i genomgångslägenhet få hjälp till jobb eller utbildningar, därefter erhålla förtur i Haninge Bostäder.

4.7 Stadsbyggnadsnämnden Rättvisepartiet Socialisterna satsar 5 mkr för fysiska trygghetsåtgärder som trädröjning vid gång- och cykelvägar samt bättre stolp- och trädbelysning i anknytning till parker och bostadsområden.

4.8 Äldrenämnden Rättvisepartiet Socialisterna öronmärker 4 mkr för att kunna reducera matavgiften för de äldre på särskilda boenden. 1 mkr satsas på förbättrad matkvalitet och 20 mkr på bättre bemanning genom nyanställningar.

4.9 Kommunala bolag Inget eget förslag

5. Investeringsbudget för 2015 och plan för 2016-2017 Sammanställning av investeringar på nämnd- och bolagsnivå 2015 (tkr) (belopp i tkr)

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Kommunstyrelsen

106 300

52 900

61 900

Grund- och förskolenämnden

242 000

401 000

610 000

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

77 000

27 000

2 000

Kultur- och fritidsnämnden

41 010

40 040

29 835

5 000

5 000

5 000

Stadsbyggnadsnämnden VA

99 000

61 000

73 000

Stadsbyggnadsnämnden (exkl. VA)

20 900

39 000

24 000

Äldrenämnden

33 300

138 000

140 500

Tornberget

90 000

105 000

105 000

Totalt

714 510

868 940

1 051 235

Kommunen investerar exkl lokaler

247 710

141 940

103 735

99 000

61 000

73 000

367 800

666 000

874 500

Socialnämnden

VA-investeringar som finansieras av kommunen Lokalinvesteringar

5.1 Kommunstyrelsen

Investeringsobjekt: Dubbelspår Tungelsta-Hemfosa, ny bussterminal i Handen, vattenplan (insatser för dagvatten till Drevviken) och förstudie samt projektering för ett nytt Jordbro centrum på dess nuvarande plats med öppen planläggning (Jordbro centrum återtas i kommunens ägo).

5.2 Grund- och förskolenämnden

Investeringsobjekt: Inventarier på Gunnebo förskola; utökning av F-6 skolor i Tungelsta, Västerhaninge och Handen; Vendelsömalmsskolans kök; bygget av nya Vikingaskolan i Handen, ny skola i Åby och ny skola i Tungelsta/Hammar småbruk; tre nya förskolor i Åby, två nya förskolor i Västerhaninge, ny förskola i Vega/Kolartorp, ny förskola i Jordbro (ersätter Knallen) och två förskolor i centrala Handen; ombyggnation av Måsöskolan; förstudier och projekteringar för ny högstadieskola i Jordbro samt ny lågstadieskola i Brandbergen. Samtliga skolor och förskolor i kommunal regi.

5.3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Investeringsobjekt: Nytt yrkesgymnasium byggs och ersätter Fredriks yrkesgymnasium i Handen. Byggnationen har kommit igång. Rättvisepartiet Socialisterna reste kravet på ett nytt yrkesgymnasium redan 2006 med anledning av asbest, mögel och dålig luftkvalitet.

5.4 Kultur- och fritidsnämnden

Investeringsobjekt: Nya omklädningsrum på Torvalla IP; konstgräsplaner i Västerhaninge, Vendelsö-Lyckeby, Dalarö och Vega; fullstora idrottshallar i Tungelsta, Västerhaninge och Lyckeby; utbyggnad av fritidsgård/aktivitetshus i Tungelsta; konstnärlig utsmyckning (1 procent av lokalinvesteringarna); projektering för ny parklek i Handen efter samma modell som parkleken i Jordbro (Handen saknar familjecentraler som i Jordbro och Brandbergen och saknar den tidigare öppna förskolan).

Ett nytt samråd om planprogrammet som berör Kultur- och föreningshuset i Jordbro måste inledas på nytt under 2014 innan samråd om detaljplan kan inledas. Processen har varit odemokratisk och föreningsaktivas egna förslag om att utveckla de nuvarande lokalerna har avfärdats på osakliga grunder.

5.5 Socialnämnden

Investeringsobjekt: Tre befintliga boenden byggs ut till totalt 6 boende per enhet.

5.6 Stadsbyggnadsnämnden

Investeringsobjekt: Bro i Vega samt investeringar inom väg-, park- och trafikverksamhet.

5.7 Äldrenämnden

Investeringsobjekt: Reservkraft Johanneslund i Västerhaninge, Ros-Anders i Tungelsta och Vallagården i Handen; inventarier på träffpunkten/aktivitetshuset i Muskö; ny demensdagsverksamhet; nya äldreboenden i Brandbergen och Jordbro i kommunal regi.

5.8 Kommunala bolag: Tornberget AB

Investeringsobjekt: Energibesparande investeringar, t ex installation av rörelsestyrd belysning och ventilation i kommunens fastigheter och lokaler genomförs. Det ger ett hållbarare energiutnyttjande och genererar på sikt pengar tillbaka till kommunen.

Reinvesteringar och underhåll av kommunens lokaler som skolor, förskolor och boenden vilken är kraftigt eftersatt och annars skapar större kostnader i framtiden.

6. Ekonomisk plan 2015-2017 (mkr) Nämnd/styrelse (mnkr, löpande pris- och lönenivå) Kommunstyrelsen

2015

2016

2017

163,8

163,8

163,8

Grund- och förskolenämnd

1 589,3

1 589,3

1 589,3

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnden

393,2

393,2

393,2

193,2

193,2

193,2

Miljönämnden

4,5

4,5

4,5

Revisionen

2,0

2,0

2,0

Socialnämnden

808,1

808,1

808,1

Stadsbyggnadsnämnden

126,2

126,2

126,2

0,1

0,1

0,1

701,8

701,8

701,8

Kommunfullmäktiges reserv

16,5

16,5

16,5

Finansförvaltningen exkl finansnetto

27,0

27,0

27,0

355,0

351,0

4 025,4

4 380,4

4 631,0

714,5

868,9

1 051,2

Varav VA-investeringar

99,0

61,0

73,0

Kommunen investerar

247,7

141,9

103,7

Uppdrag lokalinvesteringar

367,8

666,0

874,5

Södertörns överförmyndarnämnd Södertörns upphandlingsnämnd Valnämnden Äldrenämnden

Ofördelade medel Totalt Investeringar totalt

På grund av osäkerheter i skatteintäktsprognos och volym- och verksamhetsutveckling har vi för 2016 och 2017 valt att lägga ut samma ramar som för 2015 till nämnderna. En preliminär ramökning står under ofördelade medel, baserad på prognos för befolkningsökning och att inget resultatmål sätts.

De ökade kostnaderna för försörjningsstöd sjunker efter våra satsningar på fler anställda. Nya resurser skapas genom färre sjukskrivna som ett resultat av våra satsningar på bättre bemanning inom barnomsorg, grundskola och äldreomsorg samt satsning på rehabilitering och friskvård i tidiga stadier.

Dessa ramar är en plan utifrån vad som går att beräkna. I planen lägger vi 100 miljoner kronor på 2016 och 2017 vardera som ytterligare volym-, löne- och prisutvecklingskompensation.

Behoven kommer troligen att vara större än vad våra ramar medger i planen, vilket innebär att ramarna kommer att vara högre i nästföljande budget då behoven utöver vad de ekonomiska förutsättningarna medger går att beräkna. I längden måste staten återställa de indexreglerade statsbidragen och kompensera för löne- och prisutvecklingen samt nya uppgifter retroaktivt.

6.1 Resultatprognos (miljoner kronor, löpande pris) Bokslut 2013 -3 459

Budget 2014 -3 556 -27 -55 -3 644 3 710 8 74

Budget 2015 -3 943 -27 -55 -4 025 3 913 14 -99

Budget 2016 -4 298 -27 -55 -4 380 4 089 14 -100

Budget 2017 -4 549 -27 -55 -4 631 4 260 14 -100

74

-99

-100

-100

Bokslut Prognos 2013 2014

Budget 2015

Budget 2016

Budget 2017

Nämndernas nettokostnader Finansförvaltning Avskrivningar -83 Verksamhetens nettokostn.* -3 542 Skatteintäkter 3 604 Finansiella nettokostnader 23 Resultat före extraord. Poster 85 EO kostn/intäkter Årets resultat 85

6.2 Balansprognos TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och lager Likvida medel Kortfristiga fordringar S:a omsättningstillgångar S:A TILLGÅNGAR

2 960

3 324

3 903

4 637

5 553

0 177 449 626 3 586

0 177 454 631 3 955

0 177 524 701 4 604

0 181 529 710 5 347

1 182 485 668 6 220

SKULDER / EGET KAPITAL EGET KAPITAL Avsättningar Kortfristiga skulder Långfristiga skulder S:A SKULDER S:A SKULDER/EGET KAPITAL

1 245 323 671 1 347 2 018 3 586

1 319 333 626 1 677 2 303 3 955

1 229 343 635 2 268 2 903 4 475

874 353 600 2 953 3 553 4 780

523 363 607 3 723 4 330 5 216

6.3 Finansieringsanalys Bokslut 2013

Budget 2014

Budget 2015

Budget 2016

Budget 2017

Den löpande verksamheten Årets resultat 85 Avskrivningar 83 Förändring pensionsskuld 52 Övr. ej likviditetpåverkande kostn.

-2 Ökn/minskn kortfristiga fodringar 48 Ökn/minskn kortfristiga skulder 15 Kassaflöde löpande verksamhet 281

74 55 10 0 0 0 139

-99 55 10 0 0 0 - 34

-100 55 10 0 0 0 - 35

-100 55 10 0 0 0 - 35

-188

-198 -50 -248

-347 -60 -407

-203 -40 -243

-177 50 -127

Finansieringsverksamhet Ökn/minskn skuld 86 Ökn/minskn långsiktig fodran -121 Övr. tillförda medel VA-verksamh.

19 Kassaflöde finansieringsverks.

-16

330 -220 0 110

591 -288 0 303

685 -586 0 99

770 -794 0 -24

1

0

4

0

Investeringsverksamheten Investeringar Exploateringsverksamhet Kassaflöde investeringsverks.

Årets kassaflöde

-188

78

7. Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning 7.1 Intern kontroll Inget eget förslag

7.2 Konkurrensutsättning genom upphandling eller kundval Stopp för alla privatiseringar. Systemet att fastställa check-/pengbelopp för kundval avbryts.

Konkurrensfördelar för nyetablerade friskolor avskaffas. Elevpengen höjs och fördelas enligt behoven utefter Rättvisepartiet Socialisternas förslag till ramökning. Vårdnadsbidraget avskaffas.

7.3 Interna resultatenheter Inget eget förslag

7.4 Lokalfrågor På grund av den konkurrens högern skapat mellan skolor drabbas vissa skolor av elevbortfall.

Istället för att lägga ner eller slå ihop skolor och klasser är det bättre att skapa mindre klasser och höja lärartätheten. På sikt är det mer effektivt då elevtillströmningar återkommer och annars kräver nya investeringar. Systemet med internhyra ska ses över för att reformeras 1

7.5 Delegationsordning och attestreglemente Inget eget förslag

7.6 Drifts- och investeringsbudget, över-/underskott samt tilläggsanslag Budgetramarna utgör gräns för kommunens ekonomiska resurser. Men vid behov av viktiga tilläggsanslag kan resurser omfördelas inom kommunen, t ex från reserven, resultaregleringsfonden eller från de kommunala bolagen.

7.7 Förvaltningsledningens rapporteringsskyldighet Förvaltningschefen ska rapportera inför sin nämnd ekonomisk obalans inom förvaltningens verksamheter.

7.8 Uppföljning och återrapportering Inget eget förslag

1. Haninge kommun tillämpar idag internhyra vilket innebär att kommunens verksamheter får lägre hyra om de ställer av lokaler. Naturligtvis ska skolor inte betala för lokaler de inte använder. Men den svältkur skolan upplever innebär att lokaler ställs av trots att de behövs. Detta har lett till att vissa skollokaler är överfulla medan lokaler brevid står tomma.