primafacie@jforebro.se
Är du Prima Facies nästa formgivare?
Prima Facie söker nu dig med ett kreativt sinne och öga för detalj till att bli tidskriftens nästa formgivare.
Din uppgift blir att hjälpa redaktionen att ge form åt tidskriften innan den släpps fyra gånger per år. Det innebär främst att du sammanställer allt material och kombinerar detta med färg och form. Du kommer ha en nära dialog med Prima Facies chefredaktör som ger dig allt material och förmedlar redaktionens önskemål. Vi ser dock gärna att du tar eget initiativ och vågar tänka utanför boxarna!
Det är meriterande om du har tidigare erfarenhet av uppdraget som formgivare, men vi värderar i första hand din kreativitet och förmåga att vara flexibel innan tidskriften släpps.
Vi behöver dig från slutet av oktober 2025 i samband med formgivningen av årets fjärde nummer och uppdraget gäller sedan tillsvidare med ersättning enligt överenskommelse.
Är du eller någon du känner den perfekta kandidaten? Tveka inte att höra av dig till oss via mejl på primafacie@jforebro.se ! primafacie@jforebro.se primafacie@jforebro.se
primafacie@jforebro.se
Kära läsare,
Våren har äntligen kommit och man längtar nu ut till den varma solen. Ytterligare ett vårtecken är att årets andra nummer av Prima Facie har släppts. Vad passar egentligen bättre än att njuta av solen med ett nytt nummer i handen, fyllt med lärorika och spännande ämnen? Frågar du mig låter det helt perfekt!
Årets andra nummer inleds med en summering av Juridiska Föreningens verksamhetsår 2024-2025 där ordföranden berättar om årets höjdpunkter. Därefter undersöks det oväntade hjälpmedlet för att hitta svar på juridiska frågor, nämligen forumet Flashback. Institutet för mänskliga rättigheter har i sin rapport visat att få människor har koll på sina mänskliga rättigheter, läs vidare på sida 11 för att ta reda på vilka risker det kan medföra.
Den 10 maj anordnar Juridiska Föreningen den årliga slottsbalen, därför presenterar balutskottet balen med information kring årets schema och regler. I artikeln beskrivs även klädkoden, utmärkt för den som vill hitta den perfekta outfiten! På sida 16 kan du ta del av en spännande artikel om hur mervärdesskatten kan användas för att uppnå hållbar utveckling inom second hand.
Magnus Andrén berättar i en intervju om vikten att vara på rätt plats vid rätt tid och samtidigt ha tur och ork. Läs vidare i intervjun för att få inspiration och ta del av hans tips till framtida jurister! Tips-sidan består denna gång av juridiska begrepp och förklaring av dess innebörd, perfekt för dig som vill imponera på din lärare eller prestera bra på tentan. Du hittar dessutom två QR-koder som du kan skanna för att komma till två olika plugg-spellistor som Prima Facies redaktion rekommenderar. Ett viktigt ämne är principen om barnets bästa och numret avslutas med en diskuterande artikel där du kan läsa om både för- och nackdelar med att införa en lagstadgad definition av barnets bästa.
Jag vill passa på att önska er alla en fantastisk sommar fylld med nya äventyr, fint väder och trevlig läsning. Efter sommaren väntar självklart två nya nummer av Prima Facie. Om du önskar skriva en artikel i höst är du varmt välkommen att kontakta mig. Annars ses vi på balen den 10:e maj!
Trevlig läsning!!
EMELIE ANDERSSON CHEFREDAKTÖR
BALUTSKOTTET
Vi i årets balutskott är Sara Ingvarsson, Tuva Kjellgren och Filippa Lindberg Nilsson och vi tillsammans med studiesocialt ansvarig Sandy Segura planerar varje detalj av slottsbalen. Det är ett storslaget och otroligt event där jurist- och rättsvetarstudenter samlas för en årlig bal på Örebro slott. Balutskottet gör allt från att välja meny och boka underhållning till att arrangera bordsplacering och ordna sponsring. Dessutom står vi i balutskottet bakom den episka efterfesten som följer slottsbalen.
AXEL STENMALM WOLKE
ORDFÖRANDE
Jag läser för tillfället termin åtta på juristprogrammet, mer specifikt läser jag den avancerade kursen i immaterialrätt. När jag inte pluggar eller arbetar med JF spenderar jag helst tid med min sambo och mina vänner, gärna på en resa eller över en trevlig middag!
ALVA ANDERSSON
SKRIBENT
Jag är 23 år gammal och läser nu T4 på juristprogrammet. I min artikel har jag reflekterat kring mervärdesbeskattningen av secondhand-verksamhet då den svenska lagstiftningen är intressant i förhållande till EU-lagstiftningensamt i relation till den cirkulära ekonomin.
SANDRA WIDUCH
BITRÄDANDE CHEFREDAKTÖR
Jag är 20 år gammal och jag läser termin 4 på juristprogrammet.När jag inte sysslar med något skolrelaterat hittar du mig på gymmet eller i soffan tittandes på någon kriminalserie. Jag tycker också om att spendera tid med nära och kära och baka.
OLIVER NYQVIST
BITRÄDANDE CHEFREDAKTÖR
Oliver heter jag och är 23 år gammal. Studerar nu min 4 termin på juristprogrammet. När jag inte sitter med näsan i en lagbok hittar du mig ofta med näsan i något skönlitterärt istället. Annars spenderar jag gärna min tid på gymmet eller med vänner.
LAURA PORSCHE
MARKNADSFÖRINGSANSVARIG
HUGO STENBORG
SKRIBENT
Just nu är jag inne på min sjätte termin på juristprogrammet. När det inte är plugg som gäller försöker jag få tid åt att umgås med vänner, läsa och skriva.
Jag är 23 år gammal och inne på min sista termin på rättsvetarprogrammet. När jag inte har fullt upp med plugg gillar jag att läsa, träna judo eller umgås med mina nära och kära.
Vill du skriva för
Prima Facie?
Styrelseåret 24-25
Kunskapsbrist som hot mot rättsstaten - När okunskap underminerar mänskliga rättigheter
8
14
Juridik på Flashback
Sverige, USA och tillbaka - en intervju med Magnus Andrén
19 24 6 11
Är det dags att definiera barnets bästa i lagen?
Juridiska Föreningen presenterar slottsbalen
Second hand-verksamhet –Ojämlikhet i mervärdesbeskattning
Prima Facie tipsar - Juridiska begrepp och plugg-spellistor!
Hör av dig till oss på primafacie @jforebro.se och följ oss gärna på våra sociala medier för att hålla er uppdaterade!
TRYCK
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE: EMELIE ANDERSSON BITRÄDANDE CHEFREDAKTÖR: OLIVER NYQVIST & SANDRA WIDUCH MARKNADSFÖRINGSANSVARIG: LAURA PORSCHE GRAFISK FORMGIVNING: JOSEPHINE JOHANSSON ANNONSBOKNING: NARINGSLIV
@JFOREBRO.SE TRYCK: FG LARSSON WWW.FGLARSSON.SE
ÖREBRO, 2025
Prima Facie ges ut av Juridiska Föreningen vid Örebro universitet. Utgivningen sker fyra gånger per år och trycks i 100 exemplar per utgivning. Även anställda på institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet, gästskribenter och övriga utvalda erhåller tidskriften kostnadsfritt. Prima Facie finns även att ta del av digitalt på både Juridiska Föreningens och Prima Facies hemsida.
Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera eller redigera insänt material. För icke beställt material ansvaras ej. I tidskriften gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som Prima Facies värderingar eller åsikter.
STYRELSEÅRET
Våren är kommen, ytterligare ett verksamhetsår börjar lida mot sitt slut och snart kommer sommaren vandrande in med stormsteg. När det här numret av Prima Facie ges ut har valmötet ägt rum, nästa verksamhetsårs föreningsstyrelse har valts in och det börjar bli dags att lämna över facklan. Enligt tradition i Juridiska Föreningen är det därför dags för mig att summera året som har gått.
Under verksamhetsåret har det blandats traditioner, firande och nytänk. Klassiska JF Örebro-evenemang som Midnattssittningen, Åre-resan, Stockholmsresan och olympiaden kommer att ha ägt rum och traditionerna har förts vidare. Verksamhetsårets första halva utgjorde avslutningen på JF Örebros 25-årsjubileum med en jubileumssittning och den andra halvan har inlett 20-årsjubileet för Örebro universitets juristprogram, något som vi alla kan se fram emot ett firande av under hösten!
Allt arbete som har skett under året har inte resulterat i nya evenemang, utan mycket har skett bakom kulisserna för att komma att synas mer och mer med tiden. Styrelsen beslutade under verksamhetsåret att frångå föreningens tidigare föreningsfärger som inte varit särskilt kända för medlemmarna, till förmån för en färgkombination som passar bättre för användning i marknadsföring, på kläder, medaljer och mycket mer. Se fram emot att se vår Juridiska Förening lysa upp i grönt och guld framöver.
Styrelsen har även arbetat flitigt med framtagandet av en sångbok till föreningen, de som var på Midnattssittningen fick sig ett litet smakprov! I samband med detta har en sångtävling varit öppen under våren där alla medlemmar haft möjlighet att bidra med egenskrivna snapsvisor. Förhoppningsvis kommer boken att bli ett måste för alla jurist- och rättsvetarstudenter framöver och vi hoppas att den kommer att användas flitigt i många år framöver.
Det är självklart inte bara styrelsen som har bidragit till föreningens verksamhet under året, utan ett stort tack ska riktas till alla som har engagerat sig i föreningen. Bakom allt från Juristmässan till Medborgarjuristerna, Prima Facie och alla våra utskott finns det ett stort antal drivna studenter som gör föreningen till allt det som den är. Ett stort tack till er alla!
Med bara en dryg månad kvar på terminen och något mer än så på verksamhetsåret kvarstår inte mycket, förutom kronan på verket, crème de la crème, the cherry on top; Slottsbalen!
I maj intar Juridiska Föreningen än en gång Örebro slott för att fira våren och JF Örebro. Därefter fortgår föreningens verksamhet, fast under annan regi.
Tack för det gångna verksamhetsåret och tack till alla som har engagerat sig. Det är snart dags för mig att tacka för min tid på juristprogrammet och inom JF Örebro och jag ser fram emot att följa vad som sker i föreningen framöver!
TEXT HUGO STENBORG
JURIDIK PÅ
han skulle bygga en kärnreaktor hemma. Här någonstans börjar man hoppas att någon håller ett extra öga på användaren i framtiden.
LAGLOTT VID ARV
När det gäller arvsfrågor verkar användare vilja formulera sina frågor som hypotetiska fall och börjar ofta med “ponera att…”. Ett exempel på detta är tråden ”Hjälp angående arv mm!!” där “Commac” skriver: Vi säger att gubben heter Tore som har två döttrar, Malin och Lisa. Tore har helt tappat kontakten med Lisa och det enda hon är intresserad av är Tores förmögenhet. Malin och hennes familj har jättebra kontakt med Tore. Nu till frågan: Tore vill inte ge bort något av hans förmögenhet till Lisa. Vad måste Tore göra för att låta Malin och hennes familj få ta del av allt som Tore lämnar efter sig? Tore har varit hos en advokat som sa “en väldigt massa konstiga grejer” så jag litar inte på advokaten [men på flashback däremot anm.]. Hur kan Malin få allt? Lisas familj kommer att vilja bli utköpta, det enda de tänker på är pengar medan Malins familj vill behålla hus och företag. Frågan som borde uppstå är hur Malin kan tro sig vara mer förtjänt av arvet. Användaren “fordonsföraren” kommer i alla fall med ett förslag. Tore kan bli amerikansk medborgare och flytta över sin förmögenhet till USA. Då kommer nämligen arvsfrågan att avgöras av amerikansk rätt enligt vilken barnen inte är arvsberättigade. Men detta låter mycket svårt att genomföra. Tråden kommer fram till att Tore aldrig lagligen kan minska Lisas andel till mindre än 25%, alltså laglotten, och att han inte bara kan ge bort grejer till Malin eftersom detta anses vara förskott på arv.
FLASHBACKS ADVOKATER
Så vad har vi nu lärt oss? Man får inte ta med sig golvet när man sålt sitt hus. Man får inte heller bygga en egen kärnreaktor i sovrummet, och kungen kan göra vad han vill. När det gäller arv så tycks användare klä in sina egna situationer i fiktiva scenarion. Kanske kan trådarna lära oss någonting väldigt mänskligt. Att man även på ett anonymt forum inte vill framstå som en dålig människa. Kan denna skam vara drivkraften till att en användare misstänkt för ofredande vänder sig till Flashback för att fråga om han har rätt till en offentlig försvarare i tråden “När får man egentligen offentlig försvarare?”.
Advokater är dyrare än internet, så i oroliga tider verkar det som att människor vänder sig till anonyma forum för att få svar på sina juridiska frågor. Vissa verkar lita mer på Flashback än på riktiga jurister. Och vad säger då Flashbacks advokater?
Svaren på dessa frågor kan tyckas triviala eller lustiga för en juridiskt utbildad person men man får inte glömma att juridiken är för alla, inte bara jurister. Juridiken som disciplin har just den karaktären av att påverka alla oavsett hur insatt man är i rättsreglerna. Lagar finns tillgängliga att läsa men frågan är hur lätt det är att tolka dem utan konventionell skolning. När personer som professionellt sysslar med juridik har svårt att komma överens om hur ett nytt prejudikat från HD ska tolkas eller hur ett specifikt rekvisit ska tillämpas, hur ska då juridiska missförstånd förhindras att spridas på Flashback?
”Kanske kan trådarna lära oss någonting väldigt mänskligt. Att man även på ett anonymt forum inte vill framstå som en dålig människa.”
Flashbacks rykte är långt ifrån fläckfritt. När man vadar genom invandrarhat och står knähögt i kvinnohat blir det ibland för mycket. Det finns mycket mörker men det finns också mycket humor, ljus och genuinitet - som saknas på många andra ställen på internet - och en brutal ärlighet i dessa väldigt verkliga berättelser. Berättelser som målar upp en verklighet för många människor.
Framtida jurister behöver antagligen inte oroa sig för att bli utkonkurrerade av nätforum. Artificiell intelligens är ett mer sannolikt hot i den bemärkelsen än ett anonymt nätforum. Trots att svaren är “semi-juridiska” - eller till och med “pseudo-juridiska” - så är de på rätt väg.
Kunskapsbrist som hot mot rättsstaten:
När
okunskap underminerar mänskliga rättigheter
TEXT LAURA PORSCHE
rättigheter i Sverige är myndigheternas kommunikation.6
Många av de som tyckte att det finns hinder för att utkräva sina mänskliga rättigheter i Sverige idag, upplever att det är svårt att komma i kontakt med myndigheterna och menar att bristen på stöd, vägledning och information gör det svårt att hävda sina rättigheter. Vissa anser till och med att de aktivt motarbetas när de försöker få hjälp och tillgång till relevant information.7 Utöver detta menar en del att det politiska klimatet i sig utgör ett problem. Vissa beskriver en utveckling mot ett mer högerextremt samhällsklimat, vilket de anser försvårar möjligheten att tala om och försvara mänskliga rättigheter. Andra lyfter istället att det har blivit svårare att uttrycka sina åsikter fritt på grund av ökade krav på politisk korrekthet.8
KONSEKVENSER FÖR RÄTTSSTATEN
När människor inte känner till sina rättigheter, förlorar de också förmågan att hävda dem. Detta kan leda till lägre tilltro till rättsstaten. Som tidigare nämnts anser bara 52 procent sig ha viss kunskap om vart de kan vända sig vid en rättighetskränkning, och bara 35 procent anser att de känner sig trygga i sin kunskap om sina rättigheter. Detta betyder att en stor del av befolkningen saknar den information som krävs för att kunna hävda sina rättigheter.9
Detta kan i sin tur leda till en minskad tilltro till rättsstaten, eftersom människor upplever att systemet är svårtillgängligt
6 ibid. s. 18-19.
7 ibid. s. 17.
8 ibid s 18.
9 ibid. s. 8.
10 ibid. s. 14.
och att de saknar möjlighet att få den hjälp de behöver. Om myndigheter och rättssystemet inte upplevs som tillgängliga eller pålitliga, kan det i sin tur leda till att färre söker hjälp vid orättvisor. Det kan minska allmänhetens förtroende för rättsstaten, eftersom den uppfattas som ineffektiv eller otillgänglig. Så, kort sagt: Om människor inte vet hur de ska hävda sina rättigheter, kan de börja tvivla på att rättsstaten verkligen fungerar för dem. En annan möjlig konsekvens av bristande kunskap om mänskliga rättigheter är en ökad risk för diskriminering och maktmissbruk. När människor inte känner till sina rättigheter kan det bli svårare för dem att identifiera och motverka diskriminering, vilket i sin tur kan påverka deras möjligheter att ta del av samhällets resurser och skydd. Detta kan leda till negativa effekter på individens psykiska och fysiska hälsa samt begränsa tillgången till grundläggande rättigheter som arbete, bostad och kultur.10
Sammanfattningsvis är kunskapsbristen om mänskliga rättigheter inte bara ett informationsproblem, det är ett hot mot rättsstaten. En rättsstat bygger på att medborgare både har rättigheter och kan kräva att dessa rättigheter efterlevs. För att stärka skyddet för mänskliga rättigheter måste kunskapen om dem spridas till alla delar av samhället, med särskilt fokus på de grupper som löper störst risk att hamna utanför.
För att minska kunskapsbristen krävs insatser på flera nivåer. I min åsikt borde detta ämne prioriteras ytterligare och integreras på ett mer konkret och praktiskt sätt i undervisningen, så att elever verkligen får en stark grund att stå på när det gäller att förstå sina rättigheter och hur de kan tillämpas i vardagen. Slutligen anser jag att det behövs informationskampanjer från myndigheterna för att sprida kunskap om rättigheter och tillgång till sociala förmåner. Det är fortfarande för många människor idag som är omedvetna om sina rättigheter eller inte vet hur de ska gå till väga för att få hjälp, och myndigheternas roll i att förmedla korrekt information är därför avgörande.
KLÄDKOD
Högtidsdräkt innebär frack och balklänning. Alternativt kan man bära folkdräkt eller militär högtidsdräkt. M.a.o. står för ´med akademiska ordnar´ vilket innebär att om man vill och har kan man bära ordnar, föreningsband och medaljer.
UTFORMNING AV FRACK
Man kan säga att frack utgör ett helhetskoncept. Frack är en form av högtidlig kostym som endast används vid särskilt speciella tillställningar, såsom en bal. Frackens byxor ska vara svarta och av samma tyg som fracken. Traditionellt används aldrig klocka eller bälte till frack men det är valfritt att använda fickur och hängslen istället om man vill. Frackskjortan ska vara vit och ha manschettknappar samt bröstknappar. Frackvästen ska även den vara vit. Vit fluga ska bäras och i bröstfickan bör det finnas en ficknäsduk i vitt tyg som är vikt i formell vikning. Slutligen ska finskorna vara av svart lack.
UTFORMNING AV BALKLÄNNING
Balklänning brukar även kallas `långklänning´. Denna klänningen ska vara av finare tyg exempelvis i siden i mycket festlig modell. Klänningen ska gå ned till golvet och får inte sluta i höjd med eller högre än anklarna. Sträva efter en helfärgad klänning, gärna i en pastellfärg, och undvik vit/svart. Detta innebär att mönstrade tyg bör undvikas.
Urringning, ärmlösa eller axelbandslösa klänningar är tillåtna men tänk på att hålla det anständigt. En tumregel är att komplettera en ärmlös klänning med en sjal i samma färg som klänningen. Sjalen bör bäras under själva middagen men behöver inte användas under hela balen. Slutligen föredras att bära klack med stängda tår. Handskar får bäras om det önskas, men ska i sådana fall vara så pass långa att de täcker armbågarna. Vidare bör stora väskor undvikas, istället rekommenderas att använda en kuvertväska i samma färg som klänningen, skorna eller annan utmärkande accessoar, till exempel medaljband. Kuvertväskan hålls antingen i handen eller hängs över ena axeln.
VETT & ETIKETT
Vett- och etikettregler har sin början i gammal artighetssed och var ett sätt att visa att man respekterade de andra gästerna, värden eller institutionen som höll i evenemanget. Vett och etikett var ett sätt att visa upp sin allmänbildning och beaktas som en redig samhällsmedborgare som blivit uppfostrad korrekt. Idag har flera strikta vett- och etikettregler fallit bort eller förändrats i och med samhällsutvecklingen, ett fåtal kvarstår som ett sätt att visa respekt för evenemanget.
BORDSPARTNER
Under middagen sitter man i bordspar. Vanligtvis finner män sin bordsrespektive på höger sida om en själv och en
bordsdam finner sin bordsherre till vänster. Det finns inget som säger att ens bordspartner måste vara av motsatt kön men detta är oftast fallet. Bordspartnersystemet är baserad på gammal gentlemanssed då det ansågs vara en ära för en man att ha en kvinna placerad bredvid sig. Det förväntas därför av bordsherren att han ska dra ut stolen till bordsdamen och hälsa på henne först av alla vid bordet.
SKÅLORDNING
Efter en snapsvisa eller utbringandet av en skål ska en särskild skålordning användas. Tanken med ordningen är att alla ens bordskamrater ska bli hedrade under skålen. Skålen startar med att man vänder sig till sin bordspartner och skålar med denne. Sedan vänder man sig till personen på motsatt sida av sin bordspartner och slutligen till personen som sitter mitt emot en vid bordet. Därefter dricker man och skålar den omvända ordningen tillbaka.
Det spelar ingen roll vilket glas du väljer att skåla med så länge det finns dryck kvar i glaset. Generellt skålas det med vin efter tal medan snapsglaset används efter snapsvisor. Om man väljer att använda snapsglaset bör antingen hela glaset sväljas eller minst en tredjedel av glaset. Om det finns snaps kvar i glaset används det helt enkelt till nästa skål. Ett tips är att prova skålordningen på midnattssittningen eller öva hemma.
BORDSREGLER
Innan man slår sig till bords ska man invänta att ordförande sätter sig ner. Endast när ordförande har satt sig ner får resterande gäster sätta sig. På samma sätt ska gästerna vänta med att äta tills ordförande börjar äta. Vid bordet gäller formellt bordsskick. Gaffeln bör hållas i vänster hand och kniven i höger hand. Under middagens olika rätter följs bestickordningen från ytterst till innerst. Servetten som finns placerad på tallriken bör placeras i knät och ska inte ställas tillbaka på bordet efter att den vikts upp. Servetten placeras därför på stolsryggen i pauserna eller när middagen är över.
Likt servetten får inte kuvertväskor och annat som inte hör till bordsdukningen ligga på bordet, exempelvis snusdosor. Sådana objekt ska vara undangömda i fickor eller väskor. Servetten och kuvertväskor placeras därför i knät eller på stolsryggen när de inte används. Man får endast lämna bordet i pauserna, förutom i en nödsituation.
VIKTIG INFORMATION
För ytterligare information se evenemanget Slottsbalen 2025 eller gå in på www.jforebro.se. Vill du ställa en specifik fråga - mejla till balutskottet@jforebrose.
Agenda 20301, Förenta nationernas (FN) handlingsplan för hållbar utveckling har 17 olika delmål som syftar till att befästa världens välstånd, världsfred under ökad frihet och avskaffningen av fattigdom med alla dess dimensioner. Sverige, som medlem i FN, är åtagna att jobba mot dessa mål.2 De olika målen är tätt sammanflätade och balanserar hållbar utveckling i tre dimensioner – ekonomisk, social och miljömässig.3 Ledorden för dessa mål är ”Leave No One Behind”. Ledordens betydelse, att arbeta mot ett samhälle där alla inkluderas i utvecklingen, understryks i mål 10 om minskad ojämlikhet.4 Inom second hand-verksamhet finns idag en bristande kongruens vad gäller allas möjlighet att delta i och påverka samhällsutvecklingen.
Ideella föreningar eller trossamfund som bedriver second hand-verksamhet där inkomsten anknyter naturligt till föreningens allmännyttiga ändamål eller för att finansiera ideellt arbete är idag momsbefriade.5 För företag inom samma verksamhet som köper in begagnade varor men även mottar skänkta sådana, gäller inte samma sak då de inte anses allmännyttiga i lagens mening. Den gällande rätten är alltså inte i harmoni med en hållbar utveckling, varken ekonomiskt, socialt eller ur miljösynpunkt.6
”Den gällande rätten är alltså inte i harmoni med en hållbar utveckling, varken ekonomiskt, socialt eller ur miljösynpunkt.”
1 Resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling.
2 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling.
3 Ibid.
4 UNDP, Globala målen: Mål 10.
5 4 kap. 6 § ML, under förutsättning att det är skänkta varor, 7 kap. 3 § IL.
6 Jfr. Dir. 2024:15 Enklare mervärdesskatteregler för gåvor och begagnade varor.
7 Skatteverket, Rättslig vägledning inkomstskatt: Second hand, 2024.
8 I denna PM avses second hand-försäljning som verksamheten i fråga.
9 Prop. 2015/16:1 s. 254f.
GÄLLANDE RÄTT
Av 7 kap. 3 § 2 st. 1 p. c inkomstskattelag (1999:1229) (IL) följer att second hand omfattar försäljning av skänkta varor. Dessa skänkta varor behöver inte vara begagnade och de får även bearbetas i viss utsträckning innan försäljning. Under vissa förutsättningar kan inkomst från second hand-verksamhet vara skattebefriat.7 Enligt 4 kap. 6 § mervärdesskattelag (2023:200) (ML) är en verksamhet8 som bedrivs av en ideell förening eller ett registrerat trossamfund att räkna som en ekonomisk verksamhet när inkomsten därifrån inte utgör sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken dessa inte är skatteskyldiga enligt 7 kap. 3 § IL. Av denna regel framgår att huvudregeln är att allmännyttiga föreningar är skattskyldiga för inkomst för den näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL. Enligt 13 kap. 1 § IL avses med näringsverksamhet förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Till denna regel följer ett undantag. I 7 kap. 3 § 2 st. p. 1 c IL anges att allmännyttiga föreningar inte är skattskyldiga för verksamhet där inkomsten till huvudsaklig del kommer från verksamhet som avser försäljning av skänkta varor som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. För att undantas från skattskyldighet enligt tidigare nämnt lagrum krävs att föreningarna uppfyller ändamåls-, verksamhetsoch fullföljdskraven i 7 kap. 4 – 6 §§ IL och öppenhetskravet i 7 kap. 10 § IL. På grund av kopplingen mellan IL och ML är inte heller transaktioner i den inkomstbefriade verksamhetsdelen föremål för mervärdesskatt.9
För en second hand-verksamhet som inte bedrivs av en allmännyttig förening som uppfyller kraven för skattefrihet i 7 kap. 3 § IL kan ingen skattefrihet medges, det vill säga om second hand-försäljningen utgör en ekonomisk verksamhet. 10Detta medför att mervärdesskatt ska utgå för ekonomiska verksamheter som bedriver försäljning av second hand enligt 3 kap. 1 § 1 p. ML. Enligt 8 kap. 2 § ML utgörs beskattningsunderlaget av försäljningspriset av varorna. Detta innebär alltså att om en ekonomisk verksamhet får en vara till skänks, och sedan säljer den vidare, ska betala utgående mervärdesskatt på varan men att det inte finns någon ingående mervärdesskatt att göra avdrag med. Jämfört med en allmännyttig förening som inte betalar någon mervärdesskatt blir den dubblerad för en ekonomisk verksamhet.
10 Skatteverket, Second hand-försäljning av ideell förening eller registrerat trossamfund, ställningstagande 2014-09-17, dnr 131 92444-14/111.
SVERIGE, USA OCH TILLBAKA
Juristexamen 1980
Tingsnotarie 1980–1982
Hovrättsfiskal 1983–1984
Associate Mannheimer 1984–1990
Partner Mannheimer 1990–1992
Partner Lagerlöf & Leman Advokatbyrå 1992–2001
Partner Linklaters 2001–2002
Partner Eversheds Sutherlands 2003–2018
Tips till juriststudenter:
Läs mycket rättsfall. Det hjälper dig förstå hur man resonerar i de högre kretsarna. Det hjälper dig också att utveckla ett juridiskt tänk och arbetssätt. Även senare i karriären måste du hålla dig ajour med HD:s resonemang. Ska du jobba med juridik måste du hela tiden lära dig nytt eftersom juridiken hela tiden utvecklas.
Försök jobba med de som är drivande och tongivande på en byrå. Dels får du bra kontakter och dels lär du dig mycket från dem.
Du måste gilla att skriva och kunna uttrycka dig väl, både i tal och skrift. Det är inte en fråga om vad du kan utan vad du kan få andra att tro att du kan.
Ställ många frågor! Du måste intressera dig för din klients verksamhet och försöka förstå den. Vilka är deras vanligaste utmaningar? Intresse är väldigt viktigt eftersom det lockar fler klienter.
Strax efter fick vi ett stort ärende från en svensk bank som ville köpa ett försäkringsbolag i Köpenhamn. Då anlitade vi Eversheds i Köpenhamn för affären. Vi fick då frågan om vi ville gå med i Eversheds. Först sa vi nej eftersom vi tyckte att vi var för små. Några år senare bestämde vi oss dock för att gå med och byrån bytte då namn till Eversheds.
Nu är vi 60 jurister i Stockholm och i hela världen har vi närmare 4000 jurister. Vi blev alltså Eversheds första Sverigekontor.
Och på den vägen är det?
Ja, jag jobbar ju fortfarande men nu jobbar jag bara med mina gamla klienter några dagar i veckan och tar inga nya. Jag fortsätter så länge jag är pigg och kry och så länge klienterna vill fortsätta anlita mig. Har du en gång helt slutat är det väldigt svårt att komma tillbaka eftersom dina klienter går vidare till andra advokater.
Vad var det som lockade med affärsjuridiken?
Jag märkte rätt så snart att jag gillade att förhandla och processa. Processa är som ett skådespel. Att ha rätt och att få rätt är olika saker. När man förhandlar avtal är det viktigt att lyssna och försöka förstå motparten. Du måste försöka förstå varför motparten vill ha vissa saker och om det finns alternativa sätt för att uppnå det. Det är ett spel fram och tillbaka med målet att försöka komma fram till en gemensam lösning. Kortsiktigt går det att köra över folk men det håller inte i längden. Du behöver hitta en lösning som fungerar för båda parter.
Jag har också suttit som ledamot och ordförande i många skiljenämnder så jag har inte helt gett upp min dömande karriär. Det var genom FN jag började jobba i skiljenämnder från början. De behövde ett ombud för att vara ledamot i en skiljeprocess och jag fick då uppdraget genom en kontakt. De tre som satt som skiljedomare var väldigt erfarna och respekterade inom kretsen. De rekommenderade mig sen till ICC och där har jag fått mycket uppdrag genom åren.
Hur får du ihop ett hektiskt arbete med fritid och familj?
Det är svårt. Jag har alltid haft en regel. Oavsett hur mycket jag har att göra har jag alltid tagit en timme varje dag för att träna. Man kan springa eller lyfta skrot. Det har jag aldrig gjort avkall på. Du måste hålla dig i bra fysisk form om du ska orka med jobbet eftersom det är slitigt och ofta långa timmar. För att få en mental ork måste man även ha en fysisk ork.
En gång var allt tvunget att vara klart vid tolvslaget på nyårsafton svensk tid. Då jobbade jag tre dygn i sträck för att hinna bli helt klar. Men så ska det dock egentligen inte vara. Du måste prioritera din hälsa och tänka på den. Ungdomar idag sitter stilla på tok för mycket. Ska du lyckas i längden behöver du tre saker - du behöver vara på rätt plats vid rätt tid, du behöver ha tur och du behöver ha ork.
Prima Facie tipsar JURIDISKA
BEGREPP
Om det är något vårt rättssystem kryllar av så är det nog principer och begrepp.
Dessa är emellertid inte alltid enkla att hålla koll på. Därför har vi i redaktionen sammanställt just ett antal principer och begrepp som ofta dyker upp under utbildningen och som kan vara betydelsefulla att ha med sig på ett seminarium eller en tenta.
BEFOGENHET OCH BEHÖRIGHET
Dessa begrepp är framför allt kopplade till frågor om fullmakter men dyker upp i andra sammanhang med. Enklast kan sägas att behörighet är det man kan göra och befogenhet är det man får göra. Ifall person A har en fullmakt från person B som stadgar att A ska köpa en bil för B:s räkning utgör detta behörigheten.
A är då endast behörig att köpa en bil och går hen utanför detta och köper en båt istället har behörigheten överskridits. Då är B inte bunden av avtalet. Ifall B även skulle säga till A att bilen ska vara röd och kosta max 200 000 kronor utgör detta befogenheten. Befogenheten är alltså interna instruktioner mellan huvudman och fullmaktstagare som inte syns uttryckligen i fullmakten. Ifall A överskrider sin befogenhet är B fortfarande bunden av avtalet såvida inte tredje man, bilhandlaren, är i ond tro, det vill säga visste vilka befogenheter A hade. Detta framgår av 11 § 1 st avtalslagen (1915:218).
ÅTERTAGANDEFÖRBEHÅLL
TIPS!
Skanna QR-koden för en spellista med instrumentallåtar,
perfekt för dig som gillar att ha lugn musik i öronen medan du pluggar.
En säljare som säljer en vara på kredit kan uppställa ett återtagandeförbehåll som ett villkor i avtalet. Detta villkor innebär en särskild separationsrätt enligt vilken säljaren har rätt att få täckning för sin köpeskillingsfordran ur det värde som kan frigöras vid en försäljning av en kreditbelagd vara. Ett återtagandeförbehåll är alltså en slags säkerhet för en säljare att få betalt för en vara. Det saknas uttrycklig reglering om begreppet i svensk lagstiftning men av exempelvis 1 § 2 stycket 2 p. i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl framgår att ett avbetalningsköp är ett avtal om köp av vara som innehåller villkor där säljaren ges möjlighet att återta varan ifall köparen inte fullgör sin del av avtalet. Ett återtagandeförbehåll är alltså att anse som ett avtalsvillkor som innebär en säkerhet för säljaren att få betalt för sin vara.
Är det dags att definiera barnets bästa i lagen?
TEXT SANDRA WIDUCH
Under de senaste åren har principen om barnets bästa fått allt större betydelse och inom många rättsområden stadgas idag uttryckligen i lagtexten att barnets bästa måste beaktas. Principen kommer även till uttryck i barnkonventionen.1 Trots den uppenbara vikten av principen har den ingen fastslagen definition och denna artikel kommer därför att diskutera ifall en sådan definition bör införas eller inte, samt vilka konsekvenser detta kan tänkas få. Fokuset kommer framför allt att ligga på området socialrätt.
Av 1 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453) (Cit. SoL) framgår att barnets bästa särskilt ska beaktas vid åtgärder som rör barn. Av 2 st i samma paragraf framgår vidare att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser gentemot barnet. Med åtgärder avses framför allt individuella utredningar, stöd och olika typer av behandlingsinsatser.2 Att barnets bästa ska beaktas framgår även av 1 § 5 st i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) (Cit. LVU). Där stadgas att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut om tvångsvård enligt lagen. Slutligen kommer principen till uttryck i artikel 3 i barnkonventionen (2018:1197) där det framgår att det vid alla åtgärder som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara bäst för denne. Detta gäller oavsett om åtgärderna vidtas av ett privat eller offentligt organ. Det kan alltså sammanfattas som att det inom stora delar av socialrätten gäller att beakta vad som är bäst för barnet. Paragraferna i sig ger dock inte någon närmare förklaring av vad detta innebär. Däremot framgår av lagkommentaren till 1 kap. 2 § SoL att begreppet barnets bästa är relativt och att det ständigt förändras i takt med att samhällets kunskaper och värderingar ändras. Vad som är barnets bästa är även något som får avgöras i varje enskilt fall.3
”Vad som är
barnets bästa är även något som får avgöras i varje enskilt fall.”
När man beaktar barnets bästa i praktiken gäller det vidare att göra en avvägning i förhållande till andra intressen. Trots att barnets bästa är ett centralt intresse som också bör väga tungt kan ibland andra intressen ha samma eller till och med större betydelse. Om dessa intressen krockar med varandra får barnets bästa ibland ge vika. Trots att principen i sådana fall inte är utslagsgivande bör den fortfarande utgöra en tungt vägande faktor i beslutsprocessen.4 Ett exempel på när barnets bästa fick ge vika för ett annat intresse finns i NJA 2020 s. 761. HD bedömde att verkställandet av ett fängelsestraff i kombination med Sveriges internationella åtaganden vägde tyngre än barnets bästa och dennes behov av en nära kontakt med sin pappa. Ett rättsfall där barnets intresse dock fick en avgörande betydelse var RÅ 2005 ref. 66. Fallet rörde en 12-årig flicka som var omhändertagen enligt LVU och som motsatte sig umgänge med sin mamma. HFD konstaterade att socialnämnden enligt 14 § LVU har ett ansvar för att den unges behov av umgänge med sina föräldrar och vårdnadshavare så långt som möjligt tillgodoses. Anledningen till detta är enligt motiven till paragrafen att en nära och god kontakt under vårdtiden är en viktig förutsättning för att barn ska kunna utvecklas väl i familjehem och på sikt kunna återförenas med sina föräldrar. Det föreligger alltså ett intresse som förespråkar en nära relation mellan barn och förälder. Frågan blev därför i detta mål hur pass mycket vikt skulle läggas vid flickans egna åsikter som motsatte sig en sådan relation. HFD konstaterade att hänsyn ska tas till den unges vilja med beaktande av ålder och mognad. Dessutom har barn enligt artikel 12 i barnkonventionen rätt att fritt få uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör dem. Detta under förutsättning att barnet i fråga är i stånd att bilda egna åsikter. Vilken betydelse dessa åsikter får i det enskilda fallet får avgöras av barnets ålder och mognad. I fallet stod det klart att flickan var normalt utvecklad och mogen för sin ålder. HFD slog även fast att hon var stark i sina åsikter samt att hon inte var lättpåverkad. Därav drogs slutsatsen att hennes motvilja att umgås med sin mamma var ett uttryck för hennes verkliga vilja och att hon därför inte kunde tvingas medverka i umgänget. Barnets intresse fick därav avgörande betydelse i målet och var således även utslagsgivande.
Det som i detta skede kan konstateras är att barnets bästa måste beaktas i flera situationer. Begreppets närmare innebörd finns inte definierat men det kan slås fast att begreppet ändras i förhållande till att samhällets kunskaper och värderingar förändras samt att man i praktiken måste väga barnets bästa mot andra potentiella intressen. Frågan blir då ifall vi borde införa en lagstadgad definition av barnets
1 Se artikel 3 barnkonventionen (2018:1197).
2 Clevesköld, Socialtjänstlagen (2001:453) 1 kap 2 §, Karnov (JUNO).
3 Ibid.
4 SOU 2020:63 s. 190-192.
bästa eller inte samt vilka konsekvenser detta skulle kunna få. En fördel med att införa en sådan definition hade varit att det blir enklare för föräldrar att förstå sina skyldigheter. Enligt 6 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381) har varje barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. De ska även behandlas med aktning för sin person och egenart och det får inte förekomma någon form av kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. En tolkning av detta skulle kunna vara att de föräldrar som inte uppfyller detta bryter mot principen om barnets bästa. Stöd för det finns i bland annat 2 § LVU där det föreskrivs att brister i omsorgen kan vara ett skäl för omhändertagande av ett barn. Genom en tydlig definition av barnets bästa tydliggörs därför exakt vilka skyldigheter föräldrarna har men framför allt hur dessa ska uppfyllas. Många har dessutom delade åsikter om hur ett barn ska uppfostras. Genom att klargöra vad som åsyftas med barnets bästa sätts standarden på ett mer jämlikt sätt eftersom det då inte finns lika mycket eget handlingsutrymme för föräldrar. Det i sin tur hade överlag skapat en tryggare hemmiljö för många barn.
”Genom en tydlig definition av barnets bästa tydliggörs därför exakt vilka skyldigheter föräldrarna har men framför allt hur dessa ska uppfyllas.”
Det finns dock flera nackdelar med att införa en lagstadgad definition av barnets bästa. Det kan inledningsvis konstateras att alla människor, även föräldrar, har olika förutsättningar. Som ett exempel kan vi låtsas att barns bästa vore att simma i en simhall 3 gånger i veckan. Alla föräldrar som saknar tillgång till en bil att köra till simhallen med eller som
helt enkelt inte har ekonomiska förutsättningar för att uppfylla kravet kommer då automatiskt att bryta mot principen om barnets bästa. I det läget hade det inte spelat någon roll hur barnet själv mår utan endast att legaldefinitionen inte uppfylls. En möjlig konsekvens av en lagstadgad definition av barnets bästa hade därför inneburit att alla som inte håller en viss standard dras över en kam då möjligheten att bedöma varje enskilt fall drastiskt minskar. Det kan även nämnas att en anledning till att vi i nuläget saknar en legaldefinition av barnets bästa är därför att det ger utrymme för en flexibilitet att bedöma vad som är bäst för varje enskilt barn i varje enskild situation.1 Alla barn är olika och alla barn har olika behov. För att formulera en definition av barnets bästa hade vi behövt anta att alla barn har exakt samma behov. Detta är emellertid inte möjligt vilket också omöjliggör att exakt definiera vad som är barnets bästa. Begreppet måste därför kunna anpassas från situation till situation.2 Risken vore annars att barn vars behov inte ryms inom legaldefinitionen går miste om det stöd och den hjälp de behöver.
Det kan alltså konstateras att det både finns för- och nackdelar med att införa en lagstadgad definition av barnets bästa. I nuläget finns inte en sådan definition men däremot har praxis ställt upp vägledning för hur en sådan bedömning ska göras. Frågan är dock långt ifrån avgjord och vad som kommer att ske i framtiden går inte att veta. Däremot kan ni fråga er själva vad ni tycker om frågan i nuläget, borde vi införa en lagstadgad definition av barnets bästa eller inte?
1 Palmstierna, Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, artikel 3, Karnov (JUNO).
2 Prop. 2017/18:186 s. 96.
Se hit!
primafacie@jforebro.se primafacie@jforebro.se
Har du ett intresse för att skriva eller letar du efter en merit på CV:et, tveka inte på att kontakta oss för att just DU ska vara med i vårt nästa nummer! Vi hjälper dig gärna i processen.
Om du är intresserad – hör av dig till oss på våra sociala medier eller på primafacie@jforebro.se.
primafacie@jforebro.se primafacie@jforebro.se