2024/1

4 Ledare

5 Redaktionen

6 Din rätt att klaga

10 Kul i juridiken

12 En hyllning till trädgårdsgatan

16 Recceveckan som recceombud och fejkrecce

18 Lantmäteriprogrammet med juridisk inriktning

20 Prioritera ditt mående

24 Att skriva juridiskt är att skriva akademiskt är att… läsa skönlitterärt?

28 Redaktionens svar

32 Matvokaten fika och middag

33 Vice ordförande har ordet

34 Promemorior, vad ska vi med dem till?

38 Nationsluncher review

43 Månadens juridik-citat

En sak ska ni ha klart för er; jag är en medveten missbrukare av språkliga klyschor. Jag slänger mig gärna med idiom och ordspråk, med liknelser och metaforer, plattityder och floskler och fasta fraser. Hade jag haft ett livsmotto hade det varit något i stil med “Det blir som det är menat att bli”. Som chefredaktör denna termin är min målsättning att genom denna förträffliga tidskrift välkomna klyschorna in i finrummet. Ett ambitiöst mål kanske, men det innebär ju bara att det inte finns någon tid att förlora.

För på tal om tid, visst rinner den som sand genom fingrarna? Vips har mars anlänt och med lite tur medför denna månad både sol och värme. När jag i skrivande stund blickar ut genom fönstret och möts av blå himmel, bländande solsken och en termometer som visar sex grader, känns våren inte långt borta. Det är ganska overkligt, helt ärligt. Det var ju nyss januari, nytt år, ny termin och nya tag. Tiden går verkligen fort, men trots att inte året längre är nytt är det mycket annat som är det.

Press Judicata har till exempel fått både en ny hemsida och tillökning. Tillökningen består av hela fyra nya skribenter och ni kommer att få möta både dem och andra nya medlemmar i redaktionen på följande sidor. Vad gör man egentligen som lantmäteristudent och vad sysslar ett recceombud faktiskt med? Lugn bara lugn, ni kommer inom kort få svar på detta och mycket mer. Dessutom bjuds det på både mattips och recensioner av nationsluncher.

I år fyller dessutom Juridiska föreningen i Uppsala 180 år, vilket kommer att firas med pompa och ståt med ett särskilt temanummer i höst. Det historiska firandet pågår emellertid hela året. Det börjar redan nu, med en vandring präglad av historiens vingslag längs anrika Trädgårdsgatan.

Med sådant spännande innehåll är jag övertygad om att detta nummer kommer att falla er läsare i smaken. Om inte, kanske faller det åtminstone i god jord? Och om inte det, tja, när det kommer till kritan får vi väl önska oss själva bättre lycka nästa gång. För lika sant som att solen går upp i öst och ned i väst så kommer ett nytt nummer av Press Judicata om någon månad.

Trevlig läsning!

Alexandra Hell Ringh Chefredaktör

REDAKTIONEN

Press Judicata

Alexandra Hell Ringh Chefredaktör

Frida Ågstrand Biträdande chefredaktör

Karl Bonde Layoutansvarig

Olle Åberg Biträdande layoutansvarig

Amanda Lundmark Skribent

Wiktor Pisarek Skribent

Filippa Granåsen Skribent

Irma Flores Skribent

Ludvig Jelder Skribent

Filip Reipsar Skribent

Din rätt att klaga

Ett veligt år

Demokrati och juridik går hand i hand. Jag vill inte (lögn) trumma upp juristernas roll i samhället, men när det kommer till kritan är det vi som kommer slå vakt om rättsstaten och rättsstaten fungerar inte utan folkets medgivande. Vi fick ofta höra, under seminarierna på T1, hur det råder en sorts evig kamp mellan juristerna och de folkvalda, men vi måste komma ihåg att vi också jobbar i symbios. Den ena klarar sig inte utan den andra. Därför vill vi uppmuntra folket att göra sin del, så vi kan göra vår!

EU valet

Visste du att det är val till EU-parlamentet i Juni? Om du visste, kan du ge dig själv en klapp på axeln över din allmänbildning, men du ska inte skämmas om du inte visste, för du är inte ensam. Så mycket som 60% av svenskarna vet inte att Sverige i juni ska välja 21 ledamöter som skickas till Bryssel.

Mycket har hänt, minst sagt, sedan förra valet till parlamentet. En pandemi, ett nytt storkrig i Europa, för att nämna några exempel. Nu blåser EU-kritiska vindar i seglen på flera partier. Meloni med Fdl vann sitt italienska val 2022, Wilders och VVD i en storseger 2023, medan AfD i Tyskland når nya höjder i undersökningar.

Samtidigt, visar statistik att EU är populärare än någonsin bland medborgare. Frågan är då om de nationella valresultaten kommer bära frukt i valet till Europaparlamentet, och en del saker pekar på det. Just nu ligger ID som tredje största partigrupp i parlamentet.

USA

På andra sidan Atlanten, förbereder sig Donald Trump och Joe Biden för att i rond 2 gå in i ringen som är det amerikanska presidentvalet, i en kampanj som utmärks av polarisering och kontroversialitet.

Donald Trump tog inte exakt nederlaget i fjol särskilt väl, och han har varit med i olika rättegångar som rör allt mellan mark och himmel. Joe Biden verkar inte heller vara någon ängel i mångas ögon. Senast var han under utredning för att ha misskött hemligstämplade dokument. Vad båda kandidaterna har gemensamt är deras ålder. Joe Biden har varit med och jobbat inom staten i princip hela sitt liv, efter han valdes till senator för Delaware 1973. Trump börjar även han bli till åren. Tillsammans är Trump och Biden 158 år. Jämförelsevis är USA 244 år gammalt.

Nu står USA inför många liknande frågor som vi i Europa. Hur ska man hantera kriget i Ukraina? Israel-Palestina konflikten? Immigration vid södra gränsen?

Din roll

Det kan kännas ganska hopplöst att se på allt elände i världen, man känner sig liten och överrumplad av allt som händer. “Vad kan jag verkligen göra” är det nog många som tänker, och du kanske inte kan göra särskilt mycket. Men du kan faktiskt göra mer än många andra runt om i världen, bara genom att skriva under på en liten lapp. Du har en rätt att säga vad du tycker och påverka hur ditt land styrs. Invånarna i Ryssland har inte det privilegiet. Det har sagts många gånger, men vi vill säga det igen: utnyttja din rätt att rösta.

Ta dig till valstationerna i Juni och gör din röst hörd, för den kommer eka hela vägen till Bryssel. I dagens moderna samhälle kan vi till och med rösta elektroniskt och på post, möjligheterna är oändliga. Så för guds skull: ta din chans att klaga.

*Åsikterna i artikeln är skribentens egna

Ludvig Jelder Skribent

SNABBHET

På Cederquist vet vi att jämvikt är en viktig nyckel för att leverera den bästa rådgivningen. Det kan handla om balansen mellan detaljfokus och helhetstänk i våra analyser – men det handlar också om vilken arbetsplats vi vill skapa. Vi tror på innovation för att ligga steget före, och ser jämställdhet som en självklarhet för att hitta de allra bästa medarbetarna. Genom att se både utmaningar och lösningar från olika synvinklar, kan vi erbjuda snabb personlig utveckling och långsiktigt hållbar rådgivning.

Bli vår nya kollega - ansök på: karriar.cederquist.se

Vill du vara där det händer?

Hos oss får du den stora byråns alla fördelar. Du får arbeta med stora och komplexa ärenden, i nära samarbete med några av Sveriges högst ansedda affärsjurister. Samtidigt är byrån inte större än att alla känner alla. Vi arbetar i små sammansvetsade team där nyutexaminerade jurister arbetar tätt ihop med både delägare och andra seniora jurister. Upptäck fördelarna med att arbeta på en stor byrå i ett mindre format. Läs mer på gda.se/karriar

Skapa kontakt

Kul i juridiken

“Kopp-kopior” — konstigt rättsfall

Nedan är en återgivelse av en minst sagt bisarr dom från Malmö tingsrätt som blivit känd under namnet “kopp-kopior”.

Allt började med ett inbrott i Bengtssons Ost & Köttaffär, varefter K.M.L. ertappades några hundra meter från affären med tygsäckar som var fyllda med dyra ostar och knäckebrödspaket. Man kunde tro att K.M.L., som var både dansktalande och bosatt i Danmark, var dansk, men skulle man tro honom så var han inte född alls. Han menade att han hade kidnappats från en annan planet den 28 november 1945 och då påtvingats identiteten K.M.L. Hans riktiga namn var inget mindre än Caius Longinus, som var en romersk soldat vid Jesu kors. Men märkvärdigheterna tar inte slut här. Caius, som jag i fortsättningen tänker kalla honom, menade att Danmark och Sverige inte alls existerade, ty jorden hade i själva verket gått under. Drottning i Danmark såsom sådan fanns inte heller utan var en ”förmyndare som representerar Jesus av Danmark”. På samma sätt fanns det även en Jesus av Sverige. Caius var en av få som faktiskt hade en fysisk existens menade han, åklagaren och domaren var s.k ”kopp-kopior”.

Kopp-kopior fanns bara på grund av att han hade skapat dem genom ett dataprogram och rättegången spelade inte någon roll eftersom han skulle stänga av programmet om tre dagar. Den naturliga och kanske mest intressanta följdfrågan är väl då om han hade någon bevisning till stöd för detta. Som bevisning ville han enbart visa naveln för rätten. Genom att han saknade navelsträng så kunde han inte vara född, menade han. Tingsrätten var tyvärr inte övertygad och dömde Caius.

I ett post scriptum skrev rådmannen, som kanske hade lite för roligt, följande: ”Caius Longinus du har fel. Jag är inte en ”kopp-kopia”. Jag är Marcus Certaminus, Civis romanus, miles praetorianus et custos amanti hos Pontifenix Maximus Divinus Marcus Annius Versus Caesar Aurelius Agustus Imperator Romanus. Kort för sin död anno domini 180 utnämnde Divus Marcus Aurelius mig till Proconsul över provincia Mesopotamia Interior, vars domäner sträcker sig från Abdera et Urbs Cauponia Viridis (Grönköping) till Malmö och Nakskov. Det är i denna egenskap jag in nomine Populi Romani har fällt denna dom över dig, civis Caius. Vägrar du underkasta dig såsom det anstår civis romanus, kommer våra gudar att förgöra dig. Allfader Jupiter skall göra dig till ett bräkande får som kommer att slitas i stycken av Lupi Urbis.”

Dramatiskt snörvel i Högsta domstolen

Nu när det nalkas vår med växlande temperaturer och väder så florerar de årliga förkylningarna som vanligt, men det är inte bara på juristprogrammets seminarietimmar som det är tabu att dyka upp med snuva och hosta. Detta väcker nämligen anstöt även i HD. I ett mejl till rotelsesekreteraren Bo Widegren, signerat Torkel Gregow, ger justitierådet och dåvarande ordförande utlopp för sin irritation över Widegrens omdömeslösa beteende.

Följande utspelade sig 2002 och bland annat Aftonbladet, SVD och Affärsvärlden har rapporterat om händelsen. Citat är återgivna med samtliga felstavningar och betoningar.

“… den 7 oktober uppträdde Du höggradigt förkyld så att det väckte uppseende. Jag påtalade detta och ångrade i efterhand att jag inte tillsade Dig att genast lämna oss. Du höll Dig heller inte på Din plats.”

I riktig HD-anda så krävs det ju såklart att man har belägg för sina anklagelser om culpöst beteende. Domstolens ordförande som verkar ha lagt mycket tid på sin utredning av förkylningssmittor och kausaliteten mellan Widegrens snuva och hans egna plötsliga insjuknande hade följande att anföra:

“Smittandet i sådana fall anses i allmänhet dröja tre dagar. På torsdagens kväll blev jag dålig och var tvungen att hålla mig hemma fredag-tisdag. Jag var helt utslagen fredag och lördag, blev sedan något bättre men är ännu efter nästan 14 dagar inte helt återställd. Man kan inte vara säker på orsaken till mitt insjuknande men somt talar för att det vara Din närvaro.”

“Mitt insjuknande har föranlett att jag måst inställa en hel del engagemang och medfört att arbetet gått trögt. Det är omdömeslöst och hänsynslöst att förfara på det sätt som Du gjort. Jag gör än en gång en reservation för att man inte kan vara säker på smittoorsaken. Till sist: Hör inte av Dig till mig, vare sig muntligen eller skriftligen.”

Man måste väl ändå uppskatta Gregows disclaimer vad gäller orsaken till hans förkylning. Widegren som måste ha varit synnerligen överraskad av mejlet, valde att trotsa uppmaningen från ordföranden och besvarade anklagelserna med det följande:

“Eftersom jag finner brevet innefatta ett oförskämt bemötande och jag inte skall behöva bli utsatt för sådant i mitt arbete låter jag brevet på detta sätt återgå till avsändaren. Oaktat brevets slutmening måste jag vara oförhindrad att kommunicera med domstolens ordförande.”

“... Däremot hade jag inte alls varken då eller senare de allvarliga symtom som Torkel Gregow beskriver i sitt brev. Jag gjorde då den avvägningen mellan plikten att genomföra

arbetet och risken att i dessa tider, genom min snuva utsätta någon arbetskamrat för smitta av min ganska lindriga förkylning.”

Jag sympatiserar med Widegren som tog emot kritiken lika bra som jag gör med kritiken på mina PM.

“Kanske var avvägningen mellan plikt och smittorisk ur någons perspektiv felaktig … Jag delar emellertid inte värderingen omdömeslös och kan därför inte ta till mig kritiken. När det genom beteckningen hänsynslöst till och med görs en antydan om ett direkt uppsåt att smitta så framstår detta för mig som en ren oförskämdhet, särskilt som den framförs med den noga eftertanke som 14 dagars funderande ger möjlighet till.”

“Helt obegripligt är klandret för att jag inte skulle ha hållit mig på min plats och “förbudet” att diskutera bilagda brev. Men även detta sammantaget med brevets reservationer för bristerna i kausaliteten ger bilden av ett oförskämt påhopp på arbetsplatsen.”

Filip Reipsar Skribent

En hyllning till trädgårdsgatan

Det börjar med Gustav Vasa. Eller så är det Johan III. Källorna rörande vilken kung som lät anlägga den första slottsträdgården är motstridiga. Bägge två var nära involverade i uppförandet respektive utvecklingen av Uppsala slott och båda tillskrivs anläggningen av den slottsträdgård som på den tiden sträckte sig hela vägen från Svandammen till Riddartorget. Den klipske läsaren anar nog nu varifrån namnet Trädgårdsgatan kommer.

Denna sträcka är för den Uppsaliensiska juriststudenten långt ifrån främmande. Man nöter den upp och ner, kors och tvärs. Trädgårdsgatan är sannerligen hjärtat av juriststudentens Uppsala. Under terminerna är juriststudenten här så ofta att man nästan kan undra om gatan saknar oss om somrarna. Det är på Trädgårdsgatan, det löpande bandet i juristfabriken, vi går från osäkra T1:or till vuxna jurister. På detta löpande band kan det vara svårt att hitta tid att lyfta blicken och se sig omkring. Även om man trampar på gatans trottoarer dag in och dag ut så tänker man knappt på det intressanta med Trädgårdsgatan. Denna artikel skrivs för att hylla vår gata och för att berätta om några av de klenoder som finns längs med den.

Oxenstiernska huset

Står man vid Trädgårdsgatan 1 och ser ner längs gatan får man tack vare den lilla sluttningen en bra blick över resten av gatan. Faktum är att höjdskillnaden mellan början och slutet på Trädgårdsgatan är hela 11 meter (OBS ej faktagranskat av en lantmätare.) Här, på gatans första, tillika högsta, adress börjar vår vandring och framför oss har vi en byggnad som brukar kallas lite olika saker. I studentmun heter den TG 1, professorerna säger Juridicum och en amanuens kommer alltid att kalla detta orange-beiga stenhus för RT. Men vill man visa sig på styva linan så ska man säga Oxenstiernska huset.

Liksom det populära franska ölet, dateras Oxenstiernska huset till 1664. När det uppfördes var det ett av Uppsalas få stenhus och var avsett som pampig bostad för Bengt Gabrielsson Oxenstierna, greven som blev diplomat och kanslipresident under Karl XI:s regering. Efter Oxenstiernas död köpte universitetet huset och här inrättades 1708 förlagan till Akademiska sjukhuset, Nosocomium Academicum. Innan det nuvarande “Ackis” uppfördes 1867 tjänade vårt hus som sjukhusets huvudbyggnad. Många är de som haft sin verksamhet i Oxenstiernska huset: Uppsala studentkårs expedition, UNT och Värmlands nation. Men nu står huset stolt på sin upphöjda plats på gatan och huserar mängder av juridik.

Trädgårdsgatan 7E

Vi rör oss vidare och korsar först den livliga Drottninggatan. Efter ett tiotal meter kommer vi till en viktig produktionsanläggning för framtida jurister. Men det är nästan så att ett otränat öga missar denna jämförelsevis anspråkslösa byggnad. Och inuti väntar trånga klassrum och knastrande golv. Lägg därtill att det under vintermånaderna blir något för kyligt och när sedan våren övergår till sommar blir det väldigt kvavt. Men detta biter inte på den idoge seminariedeltagaren. Vecka in och vecka ut, termin efter termin, flödar juriststudenterna in genom den svarta gallergrinden. Seminarierna avlöser varandra och det finns egentligen inget flashigt med TG 7. Det har ingen storslagen arkitektur och det går inte att finna något historiskt som väcker intresset. Det är sannerligen endast en byggnad. Men det är vår byggnad och den duger! Som juriststudent spenderar man tillräckligt mycket tid här för att TG 7 ska förtjäna vår kärlek och respekt.

GH

Jämte TG 7 har någon placerat en nation. Det måste nästan ha varit avsikten att bredvid Uppsalas mest förnäma anläggning för seminarieundervisning upprätta ett sådant ställe som Gästrike-Hälsinge nation. Att behålla fokuset vid sluttampen på ett seminarium är inte det lättaste, men att behöva göra det när frestelsen finns bara några meter bort gör det näst intill outhärdligt.

Okej, nu är man lite dramatisk, det är inte så illa. Närheten till nation-

nerna och andra etablissemang är en välsignelse som inte alla uppsalastudenter får åtnjuta. Men det kan även vara en förbannelse.

Engelska villan

På Trädgårdsgatan 11 står ett egendomligt hus. Det påminner inte om något annat och är en väldigt udda fågel, inte bara mot bakgrund av resten av gatan, utan även jämfört med hur hus som regel ser ut i Sverige. Upphovspersonerna bakom denna byggnad är Johan Oscar Quensel och hans hustru Florence Dickson. Det var Florence som bestämde att huset skulle få denna speciella utformning och anlitade därför arkitekten Adrian Crispin Peterson för att rita huset som stod klart 1888. Med sitt röda tegel och flertalet gröna burspråk syntes det att det var en välbärgad familj som bodde där. Till stor del importerades material från Holland och England och det är troligtvis därför som huset snabbt fick smeknamnet “Engelska villan”.

Av plaketten som finns installerad på husets plank går det att utläsa att makarna till slut inte stod ut med varandra och delade upp den väldiga villans våningar mellan sig. Efter makarnas död donerades huset till Uppsalas kvinnliga studentförening med förbehållet att endast kvinnor fick sätta sin fot i huset.

Regnellianum

JB ligger egentligen inte på Trädgårdsgatan. Adressen är de facto Slottsgränd 3. Det är dock svårt att skriva något om Trädgårdsgatans betydelse för juriststudenten utan att nämna JB, eller Regnellianum som det faktiskt heter. I sina allra mest pressade stunder sitter juriststudenten här i hopp om att knopa ihop en läsvärd PM. Men innan det huserade stressade juriststudenter så var Regnellianums vetenskapliga inriktning främst fysiologi. Här delade den medicinska fakultetens fysiologiska och patologiska institutioner på ytan fram till 1968. Därefter har teologerna sprungit runt i huset. Huset byggdes åt universitetet tack vare att läkaren Anders Fredrik Regnell öppnade sin välfyllda plånbok i slutet av 1800-talet och hedrande är väl att byggnaden fick sitt namn efter den givmilde donatorn. Regnell var mycket: läkare, excentriker och kaffeodlare, men snål var han inte. Totalt donerade han till ett värde på 500 000 kr. Omräknat till dagens penningvärde överstiger detta 42 miljoner kr. Det är värt att tänka på nästa gång man köar i regnet på stentrappan.

Fågelsången

Vad vore ett BG-möte utan den där grönvita kaffekoppen från vårt älskade Fågelsången? Återigen är detta en institution som egentligen inte ligger på Trädgårdsgatan, men vi kan väl enas om att den ändå hör hemma i vårt Hall of Fame? Det är svårt föreställa sig vad man hade varit utan Fågelsångens goda kaffe och frestande bakverk. Som ett bevis på konditoriets kvalité kan som parentes nämnas att undertecknad under fettisdagen 2023 konsumerade hela tre och en halv semla. Läsare är varmt välkomna att höra av sig när de slagit detta oslagbara rekord.

Det är inte helt otänkbart att Trädgårdsgatan hade producerat betydligt sämre jurister om Fågelsången inte fanns här för att tillfredsställa deras sötsug och koffeinberoende. Om den typiske juristens självbild att hela världen vilar på dennes axlar verkligen är sann, så måste det ju i förlängningen innebära att hela samhället hade krackelerat om inte Fågelsången hade existerat.

Wiktor Pisarek Skribent

Our friends get the special treatment.

Ta del av någonting alldeles extra genom vår kunskapsportal Friends of Delphi. Få exklusiv tillgång till artiklar, mallar och workshops för dig som vill länka samman affärsjuridikens teori och praktik.

Bli medlem idag via QR-koden.

Recceveckan som recceombud och

fejkrecce

Denhistoriska recceveckan är nu över. Det har varit tre fullspäckade veckor som levererat både galna fester och lugna myskvällar. Reccekommittén, faddrarna, domarlagen och inte minst reccarna har gjort dessa veckor helt oförglömliga. Några som däremot hamnar i skymundan är recceombudet och fejkreccarna som båda har en viktig roll under recceveckorna.

Men vad gör då recceombudet? Jo, recceombudet ser till att recceveckorna känns trygga och roliga för alla involverade genom att bland annat se till att alla policys följs, men också genom att alltid vara kontaktbar för alla reccar och funktionärer ifall det uppstår några problem eller frågor. Inte minst har recceombudet regelbunden kontakt med alla fejkreccar. Detta är som sagt en otroligt viktig, men också svår roll, eftersom ombudet ska se till att alla ca 200 reccar känner sig trygga och välkomna. Det handlar däremot inte endast om en roll att hålla reda på att regler följs, utan recceombudet får också möjlighet att skapa en oförglömlig start för reccarna på juristprogrammet i Uppsala.

Som fejkrecce å andra sidan får man faktiskt uppleva hela recceveckan som recce igen. Deras huvudsakliga uppgift är att se till att alla policys

samt meddela recceombudet vid eventuella problem eller regelbrott. En fejkrecce ska också vara en trygg punkt för reccarna och få alla att känna sig bekväma och välkomna. Detta kan göras på olika sätt, antingen genom att vara lite i bakgrunden och försöka prata med alla eller genom att ta initiativ att bryta isen så andra reccar vågar ta för sig. Alla gör på olika sätt och det finns inget rätt eller fel. För dem som älskade recceveckan är rollen som fejkrecce perfekt. Håll därför utkik när ansökan öppnar för både recceombudet och fejkreccar så ni kan få möjlighet att vara med på nästa reccevecka!

Trots det kalla vädret under vårens reccevecka har det varit hög närvaro och inte minst på den avslutande reccegasquen som är lika magisk varje termin. Många säger till och med att det är den bästa gasquen!

Amanda Lundmark Skribent

LANTMÄTERIPROGRAMMET MED JURIDISK INRIKTNING

Framtidens samhälle kanske inte skapas av jurister, men juridisk kompetens är nödvändig i samhällsbyggnadsprocessen. På lantmäteriprogrammet med juridisk inriktning lär du dig skapa och upprätthålla ett gott samhällsbyggande. Du får en bred utbildning med mycket goda jobbmöjligheter som förutom ett fokus på juridik innefattar bland annat nationalekonomi, samhällsplanering, kartografi och hållbar utveckling.

- Uppsala Universitets programsida.

Inom samhällsbyggandet finns det ett glapp, en avsaknad av individer med rätt kunskaper. Lantmäteriprogrammet med den juridiska inriktningen är ett av Uppsala universitets nya program som är framtaget för att förse arbetsmarknaden med individer som har bred ekonomisk, juridisk och teknisk kunskap. Programmet är ett svar på Näringsdepartementets förfrågan om en utbildning som ger arbetskraft med rätt kompetenser för samhällsbyggandets formella processer.

Vi är Uppsala universitets studenter, inte SLU studenter!!! Vi blir specialiserade inom bland annat kommunalrätt och offentlig upphandling, fastighetsrätt, avtalsrätt och entreprenadrätt. Utöver det får vi kunskap om samhällsbyggnad, nationaloch företagsekonomi med inriktning just på samhällsbyggnad och naturresurser. Ytterligare får vi en introduktion till tekniskt lantmäteri där vi under några kurser kommer hänga på Ångströmlaboratoriet.

Vi tillhör den juridiska, ekonomiska och tekniska institutionen vid Uppsala universitet.

Filippa Granåsen Skribent

Prioritera ditt mående!

Av alla saker man kan skriva om och jag väljer att skriva om hälsa och välmående. Shit, hon måste vara rolig på fest, tänker säkert ni! Skämt åsido så har jag under det senaste halvåret verkligen insett hur viktigt det är att ta hand om sitt mående och jag vill slå ett slag för det.

Alla som läser det här vet eller känner förmodligen att utbildningen ibland inte alltid är den lättaste. Att det känns som att det inte bara är lagboken i väskan som tynger en. Deadline för PM närmar sig, det är en salsessä som ska skrivas eller en dugga som man inte kan ett dugg inför. När det dessutom endast är en tenta per termin så kan det ibland bli mycket på samma gång, särskilt kring tentaperioden. Extra jobbigt blir det då (varning: klyscha!) när livet kommer emellan. Det kan vara allt ifrån att en familjemedlem går bort till att föräldrar skiljer sig eller ens hyresvärd säger upp lägenhetskontraktet. Tyvärr kommer nog varenda en av oss möta en eller annan motgång under vår studietid, oavsett om vi är förberedda på det eller inte.

En av fem studenter upplever att deras studiesituation får dem att må dåligt och trots att ämnet blir allt vanligare i media är det sällan vi faktiskt pratar öppet om det med varandra. Det är lättare att svara “det är bra” när någon frågar hur man mår.

Vare sig det handlar om att boka in en tid hos Studenthälsan eller bara unna sig en kväll där man släpper loss på Stocken, så tycker jag ni ska fundera över vad ni behöver för att må bra och i så stor utsträckning som möjligt maximera det. Mår du bra av att gå ut? Gör det! Mår du bra av att gå till gymmet? Gör det! Mår du bra av att bara vara hemma och inte göra någonting? GÖR DET! (Och om du känner att du behöver hjälp, så prata med någon!) Alla fungerar olika och det finns inget rätt eller fel sätt att må bättre på — bara man gör vad man själv tycker känns bra.

Med allt det här sagt ska jag sluta leka psykolog. Glöm dock inte bort att vara ledig, unna dig något gott eller spendera tid med människor som får dig glad! Eller vad som nu är ditt sätt för att må bra.

Ta hand om er och varandra!

Frida Ågstrand Biträdande chefredaktör

Be the best you.

We are looking for people with the distinct Roschier mindset. People with talent. People with dedication. People with a continuous drive to learn more and develop.

We take pride in recognizing talent and giving them a platform for reaching their full potential. At Roschier, you will have opportunities to work to the best of your ability and develop your talents to the full.

Apply today – and become the best version of yourself!

Att skriva juridiskt är att skriva akademiskt är att…

läsa skönlitterärt?

“Som jurist formulerar man sig hela tiden. Man arbetar med språ ket, bokstavligt talat, för utan språk finns ingen juridik.”

Där läkaren har sina skalpeller och mediciner, prästen sin bibel och vetenskapsmannen sitt vetenskap och vett, har juristen sin penna och sitt ordförråd. En språklig nytolkning av detta ger att juristen har sin dator och synonymer.se. Fastän det råder vissa skillnader under vilka villkor juristen företar sitt arbete, är arbetets syfte idag i stort sett detsamma som det var för flera hundra år sedan. Att tolka lagen och söka skipa rättvisa. Vårt allra största hjälpmedel till detta är det skrivna ordet. “Utan språk finns ingen juridik”, det har författaren och juristen Viveca Sten sagt till mig. Och nu har hon även sagt det till er.

Men låt mig ta det från början. Vad är ens juridiskt skrivande? Och kanske än viktigare, hur gör man? Fråga inte mig, jag har nämligen ingen aning. Inför varje PM är jag lika bortkommen som en boksida på JB. I syfte att stävja denna osäkerhet dyker jag huvudstupa ned i otaliga förarbeten, vilket resulterar i huvudvärk och osäkerhet. När jag till slut börjar få ordning på alltihopa, handlar stressen istället om att hitta en passande frågeställning. Detta för att inte tala om pannsvettet när man väl har en text och det riktiga arbetet börjar. På något sätt har jag lyckats få ihop dugliga PM till varje termin och dessutom något sånär begripliga tentasvar.

Att hålla tummarna för ett mirakel varje gång är emellertid inte hållbart. Inne på programmets fjärde termin känner jag att det är dags: jag ska lära mig att skriva juridiskt.

På denna resa får jag ett första tips till hur man skriver akademiskt i slutet av en föreläsning. Tipset är att läsa skönlitterärt. “Bra skönlitteratur av hög kvalitet på svenska” närmare bestämt. Sådan litteratur berikar läsarens ordförråd, fördjupar kunskapen om ords innebörd och kontext, ger en instinktiv förståelse för när något “låter fel” och en massa andra saker som jag inte längre kan dra mig till minnes vad de var, men som lät väldigt matnyttiga iallafall.

Jag går genast hem för att omsätta tipset i praktiken, men stöter till min bestörtning på patrull redan här. Jag ställer mig nämligen högst tvivlande till att den litteratur som jag har i min ägo kan klassas som “högkvalitativ”.

Efter en tids letande i min bokhylla upptäcker jag Afrikas gröna berg av Hemingway gömd bakom… mindre fin litteratur. Där gömmer sig även nästa problem, i form av de femtiotvå rättsfallen och sjuttioelva sidorna i Brottsbalken en kommentar till semet imorgon, samt de femton proppar och sjutton SOU:er på två-femhundra sidor styck till PM:et. Emedan undertecknad gärna skulle beteckna sin person som en hängiven läsare av diverse (fulkulturell) litteratur, kvarstår faktum att det kan bli

för mycket av det goda. Sedan juristprogrammets start, med all läsning som krävs, föredrar jag att lyssna på böcker eller podd. Som det är nu får James Joyces Ulysses vänta till efter examen. Eller kanske till en medelålderskris.

Nej, jag behöver andra tips. Något handbegripligt. Från ett riktigt proffs.

Därför sökte jag upp Viveca Sten, jurist och tillika författare. Hon är författaren bakom Sandhamnsdeckarna, som även blivit tv-serie, och har tidigare skrivit flera fackböcker i juridik. Nu är hon aktuell med populära Åremorden, som utspelar sig i snöigare landskap. Senaste tillskottet i serien är Vilseledaren, som handlar om sex Uppsala-studenter som åker till Åre för att åka skidor. Inom kort består emellertid bara fem. I Vivecas bok är studenterna ekonomer, men det hade inte varit så konstigt om det var juriststudenter i backen — skidresan till Åre är ju om något en konstant och helig post-tenta ritual.

Och inte bara i Uppsala visar det sig. När vi hörs på telefon, en torsdag i februari, sitter Viveca på plats i Åre och skriver för fullt. Hon berättar att det är en tradition också på SU, där hon själv pluggade, att åka till Åre efter tentan. Att placera sin nya serie i vinterbyn låg alltså nära till hands. Inte heller juridiken låg särskilt långt borta. Hon kommer nämligen från en familj med en lång rad jurister, så något annat karriärsval verkar aldrig ha varit på tapeten. Men som liten drömde hon först om att bli journalist. På det tidiga CV:et kunde hon sätta titeln chefredaktör på diverse studenttidningar, inte minst på iUSBäraren, Juridiska föreningen i Stockholms tidning. Som liten läste hon allt — bland annat Sagan om Ringen hela 14 gånger — och beskriver sig själv som en litterär “allätare”. Det enda hon inte läste var deckare, men det har hon med råge tagit igen i sitt yrkesverksamma liv.

Det får dock mig att undra om man måste kunna klassisk fantasy utan och innan för att kunna skriva en dom.

“Så fort man kommer ut i arbetslivet ska man antingen skriva avtal, domar eller åtal. Det blir svårt om man inte behärskar språket. Jag tror dock att många jurister också är läsande människor. Utan belägg då”, tillägger hon och skrattar.

Puh, vilken lättnad att jag inte kommer behöva trycka ett antal verk av Tolkien innan terminens PM-inlämning. Det hade varit svårt att få in, rent tidsmässigt liksom. Det viktiga är istället att ha en god språklig förmåga, vilket man generellt bygger upp med regelbunden läsning. Att behärska språket börjar ju varje juriststudent tidigt öva på, tack vare att noga studera varje rekvisit och ponera deras innebörd. Orden är A och O — ett “bör” istället för ett “ska” innebär två helt olika saker. Hela doktorsavhandlingar har baserats på innebörden av ett enda rekvisit.

Än så länge känns det väldigt rimligt, och ligger dessutom i linje med vad jag fick höra på föreläsningen. Att lära sig skriva juridiskt är kanske görbart ändå.

“Jag tycker inte att det är ett dugg konstigt att jurister och journalister är överrepresenterade som spänningsförfattare”, fortsätter Viveca. “Man är van vid att behandla språket och man har dessutom en närhet till en värld där brott begås.”

För henne kändes steget från att skriva juridiskt till att skriva en kriminalroman inte stort. Hon beskriver det som att det finns ett format; en logik, en röd tråd och ett måste att i slutet knyta ihop säcken. Inte helt olikt att skriva akademiskt alltså.

När man väl skriver juridiskt finns det alltså vissa riktlinjer att följa — formatet som Viveca beskriver. Men hur kommer man dit? Hur börjar man? Hur får man helt enkelt inspiration?

“Det är blandat. För mig brukar det börja med att jag ser något. För Offermakaren, den första Åreboken, började det med att jag åkte skidor och stod och väntade på liften en morgon. När liftstolen kom glidande slog mig tanken: Tänk om det legat ett lik där? När jag kom hem började jag skriva direkt och sedan får man lägga pusslet. Varför ligger det ett lik i liften? Jo för att den och den gjorde det och det — man pusslar bakifrån.”

Hur spännande detta än låter, känns det aningen

svårt att applicera på juridiskt skrivande. Än så länge har jag inte träffats av några snilleblixtar rörande mitt PM-ämne: fare- och riskbedömning i Smugglingslagen. Mina frågeställningar kommer långsamt och med stor möda. Jag får värka fram dem under långa timmar stirrandes på datorn och vandrandes i JB:s arkiv. Det måste finnas en genväg.

“Vet man inte alls vart man ska börja är ett bra knep att läsa något annat för att komma igång. Sen är det så att allting man skriver gör man om, det finns inget som är klart vid första utkastet. Jag är ganska osentimental när det gäller att stryka — en gång strök jag 150 sidor av ett manus på 420 sidor. Har man en text som är dålig kan man alltid lägga till. Har du ett blankt papper kan du inte göra någonting. Många gånger tycker jag att det jag skriver är det sämsta som någonsin gjorts, men jag kan iallafall jobba med det!”

Vad det gäller det juridiska språket menar

Viveca att man inte ska krångla till det. Det är viktigare att se till att budskapet kommer fram. Att vara precis och exakt innebär inte att vara krånglig i sitt tilltal. Att krångla till är dessutom lätt - ”Jag kan använda så myck-

Bakgrund: Canva

et blommiga adjektiv så att man drunknar som läsare” — vad som är svårt är att skapa ett enkelt, tillgängligt, lättfattligt språk som läsaren omedelbart kan ta till sig. Det lägger hon själv mycket tid på.

Det där om att inte krångla till det låter bekant. Någonstans i bakhuvudet ekar rösterna av seminarielärare och ansvariga PM-rättare. “Krångla inte till det! Använd inte ord ni inte förstår! Konsultera myndigheternas skrivreglers svarta lista! Ta bort alla anglicismer! Skriv rakt och enkelt! Och framförallt, använd inte satsbildning från 1930-talet!”

Angående det sistnämnda vill jag till vårt försvar påpeka att en stor del av en juridikstudents vardag går ut på att läsa rättsfall — det är därför inte konstigt att man, medvetet eller omedvetet, söker imitera den meningsuppbyggnad och de ordval som återfinns där. Men lyckas man inte med det riskerar läsaren att drunkna i blommiga adjektiv.

Nu skriver Viveca skönlitterärt, men hon har tagit med sig en del från juristyrket in i författarvärlden. Bland annat att ha en tydlig linje i det man skriver, en ordentlig själv-

disciplin och hon håller sina deadlines. Men trots att hon upplever att det finns likheter mellan att skriva skönlitterärt och att skriva juridiskt, åtminstone till formatet, så finns det även skillnader.

“Juridiskt finns det inga karaktärer, inga miljöbeskrivningar, ingen dialog, ingen gestaltning. Man beskriver något rätt upp och ned, argumenterar för sin ståndpunkt och sedan har man en konklusion. I en roman måste man förtrolla läsaren, få denne att beröras av karaktären. Att skriva juridiskt är en helt annan sak i jämförelse med att skriva skönlitterärt.”

Så vad är juridiskt skrivande då? Kanske inte så olikt skrivande i allmänhet. Åtminstone inte det akademiska skrivandet, eller det kriminal-romanska. Att skriva akademiskt handlar ju om precis samma sak som det juridiska verkar göra — röda trådar och schyssta konklusioner. Och att skriva kriminal-romanskt innebär ju, när det kommer till kritan, att i viss mån skriva om brott och straff. Kan det vara så att det enda som utmärker det juridiska skrivandet är att det är en kombination av akademiskt och skönlitterärt?

Det känns som en väldigt märklig slutsats. För att skriva akademiskt skulle man ju dessutom läsa skönlitterärt? Ett mycket bisarrt cirkelresonemang alltihop.

Nej, jag vet inte riktigt alltså. Jag går och gör en kopp te istället.

Alexandra Hell Ringh Chefredaktör

Foto: Peter Knutson

REDAKTIONEN SVARAR

1. Favortitdrink?

2. Hur firar du en tenta?

Olle

3. Bästa pluggplatsen?

Amanda

1. Whiskey sour

2. Äta god mat med vänner och sen åka på spa!

3. Carro!

1. Moscow Mule, det är oslagbart i en kall koppar-mugg

2. Drar från Uppsala omedelbart!

3. Munken, att ha Fågelsången som granne är ett stort plus

Irma

Frida

1. Negroni sour

2. Lyssnar på Samba de Janeiro! Och lämnar Uppsala!

3. JB har en särskild plats i mitt hjärta

1. Skinny bitch, som att dricka bubbelvatten

2. En öl i väntan på att övriga kommer ut från salen, sedan hem för --.att sova

3. Jontes stuga, även om inte mycket brukar bli gjort

Filippa

Alexandra

1. Allt med gin i

2. Till att börja med; med att sova middag. Sedan med att åka iväg till --.något trevligt ställe

3. Behöver bara bra nationsfika

1. Gin och Tonic, gärna med lingon

2. En bra burgare och spelkväll, tentafest tar jag gärna någon vecka --.efter hehe

3. Carro på fina våning 9:e

Wiktor

Karl

1. Amaretto sour

2. Silent wine dinner!!!!!!!

3. Munken

1. Te med honung, citron och rom

2. Palermo!

3. Den inglasade datasalen på Carro

Filip

1. Limoncello spritz

Ludvig

1. Cuba libre

2. Cuba libre

3. Cuba, libre

2. En sedvanlig eftertentaöl och lite käk

3. Carro våning 6

Det är en uppräkning av alla våra kontor . Är du som vi nyfiken på att jobba internationellt och lära dig mer än ett perspektiv?

Med kontor över hela världen är det snarare regel än undantag att jobba med internationella klienter hos oss.

Läs mer på dlapiper.se

Utvecklas med oss

Med en unik och inkluderande företagskultur – Pure Lockstep – är vi en plats för dig som vill utvecklas och bidra till en positiv samhällsutveckling. Genom att arbeta tillsammans och innovativt har vi skapat oss en självklar plats i händelsernas centrum. Vill du bli en i teamet?

MANNHEIMERSWARTLING.SE/KARRIAR

MATVOKATEN TIPSAR!

Inför detta år kommer du i varje nummer få ta del av ett fika- och restaurangtips som inte är nation. Uppsala har 13 fantastiska nationer men det finns mycket mer än bara dem i matväg. Därför kommer här små tips som tar dig runt i staden.

Fikatipset för numret är: Café Fågelsången

Vill du sitta och fika i en klassisk cafémiljö med rimliga priser är café Fågelsången perfekt för dig. Här möter vi retro-stolar och klassiska kaffekoppar, ett stort utbud av både fika och mackor till ett bra pris.

Min favorit är deras morotskaka med valnötter. Helt perfekt enligt min smak, saftig med krispiga nötter och en mumsig, krämig frosting som inte är alltför söt :)

Kaffe: 32 kr. Take away 15 kr

Ostfralla: 25 kr (Morgondeal till kl 10: fralla + kaffe = 35 kr)

Morotskaka: 45 kr

Middagstipset för numret är: Luthagens kök och bar.

Är du ute efter en trevlig familjär restaurang som inte är en nation. Då är Luthagens kök och bar perfekt. Detta är en kvarterskrog som har öppet sena kvällar med egen bar. Liten lokal men väldigt mysig och det bästa: bra priser för väldigt bra utbud.

Pizza: runt 119 kr, lite finare pizza, en blandning mellan pizzeria och finpizza

Sallad: ca 159 kr, lyxiga portioner serveras med vitlöksbröd Burgare: 159 kr, kanske Uppsalas godaste halloumiburgare, men även riktigt saftiga smash burgers

Pasta: 160-180, stora portioner och vin för 75 kr till

VICE ORDFÖRANDE HAR ORDET

Caféverkare - Drömjobbet?

ROBERT ODDESTAD

VICE ORDFÖRANDE

Hej! Det är jag som är eran nya vice ordförande, Robert. I ett år nu kommer jag att jobba heltid med att sköta JF:s bokföring samt att hålla alla ämbetsmän på glatt humör.

Hittills har det varit väldigt roligt men det är inte mitt drömjobb direkt. Inte heller är mitt drömjobb att bli partner på en byrå, justitieråd i HD eller personlig advokat åt Gunilla Persson. Nej, mitt drömjobb är att bli caféverkare på Jontes stuga.

Jag hör redan era kritiska frågor. “Men Robert, caféverkare får inte betalt!” “Robert, caféverkare är inget stabilt jobb, eller ens ett jobb!” “Robert, varför pluggar du ett 4,5 års långt program om du vill jobba med att brygga kaffe?” Så mycket skepticism om ett så ljuvligt arbete.

För förutom bristen på lön och anställning och allt som gör ett jobb till ett jobb, så ser jag inget problem med att jobba som caféverkare. Det är så simpelt; brygg kaffe. Vips, så är du uppskattad av alla juriststudenter i hela Uppsala. Om du tar nästa steg i servicetrappan och erbjuder mjölk, så kommer folk svimma på plats, vakna och sedan fria till dig.

Andra ämbeten, såsom vice ordförande, innebär mycket mer ansvar och mycket mer kritik. “Var är mina pengar?” säger lånehajen (en fadder som lagt ut pengar). “Var är snuset?” säger den abstinenta ämbetsmannen. “Varför postade du mitt brev utan att sätta på frimärke?” säger kommunikationsansvarig. Inget sånt finns inne på Jontes, där det enda man behöver fokusera på är att det svarta guldet* flyter på.

Och kunderna. Åh, kunderna! Trevligare kunder får man leta efter. Egentligen kanske jag inte borde säga kunder, eftersom majoriteten av de som besöker Jontes tar gratis kaffe. Ibland behöver man springa och sälja kurslitteratur till en stressad T3:a, men det hör till ovanligheterna. Besökare! Det är ett bättre ord. Ja, trevligare besökare får man leta efter.

När jag stod mina första pass som caféverkare hösten 2021 var jag otroligt skraj för alla som gick högre terminer än mig själv. Jag antog att jag skulle bli halshuggen om kaffet inte bryggdes på korrekt sätt. Sakta men säkert lärde jag mig att folk på Jontes faktiskt var trevliga, att de ville dela med sig om pluggtips och historier om JF från förr. Sakta men säkert började jag känna mig hemma.

Nu har de gamla rävarna som välkomnade mig med öppna armar tagit examen. Utan Pelle, Alexandra, Rasmus, Simone och Emil hade jag aldrig suttit här. Som tack till er ska jag göra mitt allra bästa för att vara lika trevlig och välkomnande som ni var emot mig.

Nåja, nog drömmande om drömjobbet. Tillbaka till min vardag, som består av att dricka kaffe på Jontes, babbla med styrelsen på Ihre och njuta av baler på slottet.

… jag kanske inte borde klaga för mycket.

*Kaffe, inte olja.

UPPSALA UNIVERSITET

Juridiska institutionen

Vårterminen 2024

PM-ämne: Promemorior

Kodnr: 123

Skribent: Irma Flores

Promemorior – vad ska vi med dem till?

Irma Flores Skribent

1 Introduktion

Vintern rasat ut bland våra campus, drivans blommor smälta ner och dö. Himlen ler snart i vårens ljusa kvällar, solen kysser snart liv i skog och sjö. Vi är en bit in på terminen och de flesta av oss har nog börjat fundera på, eller till och med skriva på, vårens promemorior. Kanske funderar du, liksom jag, på vart den skriftliga färdighetsträningen egentligen har tagit vårt skrivande. PM, vad ska vi med dem till? Ställs frågan till fakulteten följer allt som oftast ett resonemang om progression och övning i juridiskt skrivande, och kanske något om att vi blir bättre jurister av att träna på att hitta knäckfrågor och utreda dessa. Studenter ska till kommande promemorior ta med sig goda insatser och förbättra de dåliga. Detta vore ju väl, om vi bara kunde förstå hur.

När studierådet i höstas frågade hur vår inställning till rättningen och återkopplingen på våra promemorior såg ut, framkom det jag själv länge befarat: Feedbacken är undermålig, rättningen upplevs som inkonsekvent, rättningstiderna hålls allt för sällan, våra lärare har oläsliga handstilar och handledningen är bristfällig. Det är framför allt den undermåliga feedbacken som återkommer och det är väl egentligen inte så konstigt. Alla känner vi någon som fått kommentaren “svagt” och en annan som fått kommentaren “bra” på samma uppgift, med samma poäng. Hur ska kommentarerna uttolkas?

Vad var det som gick bra och vad var det som inte fungerade? Hur ska jag skriva bättre? Om anledningen till att vi skriver promemorior är att vi ska bli bra på att skriva dem, varför får vi aldrig veta hur?

Titt som tätt beskriver lärare som rättar promemorior att poängsättningen handlar om en känsla för vad som är bra, och så kan det mycket väl vara. Resurs- och lärarbrist leder till att det oftast inte framgår vad som framkallar känslan och det kan ofta kännas hopplöst att skriva promemoria efter promemoria. Lärarnas olika preferenser stjälper än mer. Vad vill en lärare ha? Man vänder sig själv ut och in för att skriva sina promemorior och ändå har man aldrig någon aning om vilken poängen kommer att bli. Är det värt att försöka så mycket, när det ändå inte verkar spela någon roll? Jag kan själv uppleva det som att jag under nästan tre års bowlingträning några gånger per år måste försöka mig på en strike efter att ha spenderat några hundra i Jontesbaren: Det kan gå hur bra eller dåligt som helst, och jag har ingen känsla för vilket det blir.

Nåväl, hur löser vi då detta? För det första kan vi trösta oss med att det inte är oss det är fel på eftersom majoriteten av de mer än tvåhundra studenter som svarat på studierådets enkät känner samma sak. För det andra pågår nu en översyn av hela juristprogrammet och Juridiska föreningen och fakulteten vill faktiskt veta vad vi tycker om nästan allt: ämnesfördelningen över terminerna, terminstentorna, promemoriorna och mycket mer. Så håll utkik i JF:s kanaler och tyck saker när det kommer tillfällen för det, för nu spelar det antagligen mer roll än någonsin under just er studietid! Låt oss lämna ett bättre juristprogram efter oss än det vi kom till.

Snart dags för uppsats?

Är det snart dags för dig att skriva uppsats? Vi erbjuder praktikplatser under både vår- och höstterminen. Ta chansen att få en inblick i hur det är att arbeta på en global affärsjuridisk byrå, samtidigt som du skriver din uppsats. Du får även en handledare som stöttar dig i din utveckling och kan hjälpa dig att bolla idéer och tankar. Praktiken går att göra delvis på distans och pågår under 2-12 veckor, beroende på vad som passar dig. Varmt välkommen med din ansökan!

Skanna koden för att läsa mer.

PODCAST - LÄR KÄNNA LINKLATERS. Hur är det att jobba på en internationell affärsjuridisk advokatbyrå? Hur mycket förväntas du kunna redan när du börjar och hur är det att vara nyutexaminerad jurist i början av sin karriär? Skanna QR-koden för att lyssna på vårt poddavsnitt och få svar på detta och mycket mer! Avsnittet finns där poddar finns.

Vill du vara med och påverka näringslivet?

Du är vår framtid och vi vill gärna satsa på dig redan nu. Gå med i vårt studentnätverk Vinge Talang för att få inbjudningar till events, kontaktsamtal och mycket mer.

Läs mer och gå med på vinge.se/vingetalang

Nationsluncher

Vi har varit runt, vi har provat luncherna som erbjuds på Uppsalas nationer. Det finns 13 nationer varav åtta av dem erbjuder lunch på bestämda dagar. Några har café under dagarna men erbjuder inte en lunchmeny, därav har de inte blivit recenserade.

Stockholms nation

60 kr

Lasagne, vegetarisk lasagne med sojafärs

Vi traskar upp en våning på Stockholms Nation och beställer en lunch i Kakelbaren. Idag bjuds det på en rykande het lasagne à la Stockholm. Lokalen här är samma danssalar som man haft många roliga kvällar i. Beställningen går snabbt och vi sätter oss i matsalen där man möts av ett hav med bekanta ansikten. Borden är smått klibbiga efter öl sen generationer tillbaka, med fördelen att det finns plats för alla. Stolarna och borden ger lite skolmatsals känsla. Men jaja, nu till maten.

Av högen på min tallrik kan man ändå se spåret av ett försök att lägga upp en fin bit lasagne, men presentationen gör inte så mycket för smaken drar dig snart vidare på andra tankar. Lasagnen är krämig och smakerna är väldigt bra, köket här ger dig en portion som nästan gör det omöjligt att gå hungrig härifrån. Är du ändå, trots allt, fortfarande hungrig finns ett salladsbord med ett ändå rätt imponerande urval. Nybakat bröd med hummus och en bra sallad.

Sammanfattningsvis erbjuder nationen en lunch som är svår att slå för studenten som vill ha en god och mättande lunch för ett ändå hyggligt pris.

+ Finns sallad, bröd, hummus och saft

- Smutsiga bord och stolar

Kaffe ingår

Sallad och bröd ingår

Snerikes nation

55 kr

Pepparkryddat högrev eller champinjoner (veg) serverat med ugnsrostad potatis och morot.

Det rosa slottet som huserar Snerikes-nation ger en gemytlig och rustik känsla för den lunchsugna studenten. Här finns flera bra sittplatser och man kan komma i både en stor eller liten grupp och få plats. Trevlig lokal med relativt bra ljudnivå, men ingen plats där man sitter kvar för att plugga.

Snerikes bjuder på en lunch som känns hemlagad. Det finns alltid ett vegetariskt alternativ och fokus ligger på att både vegetariskt och “vanliga” ska vara lika gott.

Pepparrotskött på högrev så mört att det faller sönder i munnen utan något större besvär, ugnsbakad potatis och morötter som bidrar med en trevlig balans till den bruna pepparsåsen. Den som föredrar sin mat med lite extra ”spice” kommer förmodligen bli besviken då det är oklart om kocken har använt andra kryddor än salt och svartpeppar. Det märks verkligen att nationen har ambitioner och det ska inte förbli osagt.

Champinjonerna gick väldigt bra ihop med pepparsåsen och för den som gillar ugnsrostade rotsaker var detta en panglunch.

+ Har ambitioner för maten

- Kall mat

Kaffe ingår

Bild: Unsplash

Västgöta nation

50 kr

Blomkålssoppa med focaccia och kålsallad

Idylliska Västgöta nation. Följer du Fyrisån söderut kommer du till en vacker orange stenbyggnad. Vi hänger på låset och väntar febrilt på att de ska börja servera alla oss hungriga studenter, på något sätt är det rusning redan vid öppning och kön sträcker sig hela vägen ut genom dörren. Västgöta har många härliga platser utomhus och mysiga historiska lokaler inomhus. Nåväl, här på Västgöta bjuds det på soppa alla veckans dagar. När vi fått vår soppa och foccacia som bör benämnas trademark VG, så traskar vi upp för den gamla trappan till ett mysigt och litet bibliotek.

Solen strålar in genom fönstren och lyser upp hela rummet, det går inte att känna sig annat än lugn här uppe. Dagens soppa var en blomkålssoppa, den var till vår besvikelse väldigt neutral och mesta delen av smaken kom från krutongerna som toppats på. Med det sagt så kommer den heller inte skrämma iväg någon. Foccacian var mjuk och som vanligt en av höjdpunkterna på VG, tyvärr tog dock hummusen slut nästan direkt. För en kaffemissbrukare som mig själv så blir man lite besviken när man inser att man behöver betala extra för kaffet, skandalöst!

+ Trevlig lokal, perfekt för plugg

- Hade önskat att kaffet ingår på maten

Kaffe 10 kr

Västmanlands-Dala nation

55 kr

Chow mein med ägg

Tisdag och dags för Carl Larssons café på V-Dala. Här serveras idag kinesiska rätten Chow mein, vi lärde oss att det innebär: stekta nudlar med grönsaker och ägg.

V-Dala är en stor nation där vi efter att ha gått vilse ett antal gånger hittar rätt tillslut. Många långbord med pappersdukar och förvånansvärt sköna stolar. Lokalen är fräsch och genom de stora fönstren kommer det in rikligt med ljus. Kan man vänta sig något annat av ett hus i Alvar Aalto design?

Utsikt över Sysslomansgatan där man kan fundera över alla problem som sysslomän har eller ja, klura ut vad en syssloman är….

Lunch på V-Dala serveras endast på tisdagar, detta gör att de får en lunchrusch, kul!! Idag tog det 20 minuter för lunchen, men vi fick höra att det var kort om personal, så nästa gång hoppas vi på kortare väntan.

När maten väl anländer så är det en bra portion man får. Det vi märker däremot är att man här i motsats till Snerikes inte har sparat på svartpepparn, man har kanske till och med varit lite för ivrig med pepparkvarnen. Lämnar tyvärr en bitter eftersmak. Men bortsett från det riktigt gott.

+ Trevligt att man kunde köpa fika till maten. Gratis kaffe och saft

- Lång väntetid

Kaffe ingår Saft ingår

Uplands nation

55 kr

Quesadilla med tomatdipp och gräddfil Librito de berenjena

Idag står quesadillas och librito de berenjena på menyn hos Uplands nation. Mängden internationella studenter har verkligen satt sin prägel på nationen.

Lokalen erbjuder en trevlig och mysig stämning med ljusslingor och murgröna som hänger längs väggarna. Utsmyckning tillsammans med maten och musiken ger Spaniensemester-känsla. Är man inte sugen på lunch finns det fika att köpa och bra platser för att få lite plugg gjort.

När vi väl får maten, efter lite strul i köket, så imponerar den ändå, även om portionerna kunde ha varit större. Quesadillan var ostig och fylld med kyckling och härliga kryddor. Librito de berenjena kan man beskriva som en schnitzel fast att köttet är aubergine istället, gott. Till det en enkel sallad.

Spännande smaker, men åt det positiva hållet. Rätterna kändes nya för oss båda, kanske nationens internationella prägel som bidrog med detta.

+ Kul meny

- Små portioner

Kaffe 10 kr

Göteborgs nation

50 kr

Falafelrulle

Solen skiner, det är fredag och La Bamba har öppet!! 11-30-13.30 på fredagar öppnar Göteborg för lunchrestaurang. Lokalen erbjuder ljusa och fräscha lokaler, med fin konst av Göteborgsmotiv.

Restaurangen är relativt fullsatt och det hörs, den som söker lugn och ro kommer att vända vid lunchtid om man söker plats för möjlighet att plugga.

Falafelrulle, ja vad ska man säga, det går ju alltid hem. Krispig falafel, sås, fetaost och grönsaker. PangGod!! Vid önsketänkande hade man även fått pommes eller nachos till.

Lokalen är stor och rymmer många, men trots det är det lite svårt att få en plats. Vi kan nog säga att de talar för sig självt!! #populärt

+ Falafelrulle 10/10

- Hög Ljudnivå

Kaffe 10 kr

Östgöta nation

50 kr

Raggmunk med fläsk och lingonsylt Finns även panini och quinoasallad

Nu är det äntligen dags för Östgöta nation.Vi strosar vackra Trädgårdsgatan bort mot Munken och stannar utanför en stor gul stenbyggnad. Snön omfamnar byggnaden och det är dags för raggmunk. Vi kliver in till caféet som erbjuder ett bredare urval av lunchalternativ. Vi bestämmer oss för dagens lunch, raggmunk med fläsk och en generös portion quinoasallad.

Raggmunken var mumsig och kändes hemlagad, men lite väl torr om man nu ska anmärka något särskilt. Lite mer av det salta fläsket var också att önska. Lite synd var också att nationen verkar ha vattenbrist, eller så är det kanske något nytt klimattänk; hur som fick vi klara oss utan vatten till lunchen, även av kaffet tog vi den sista skvätten.

Quinoasalladen med rödbetshummus och fetaost var över förväntan, mättande, fräsch och prisvärd. Denna kommer definitivt att köpas igen. Stor portion och väldigt icke traditionell student matlåda, inte varje dag man har råd med quinoa och fetaost…

Lokalen är trevlig och det finns plats för alla. Dock när “alla” innebär: fikande studenter, BG-gruppen eller de som tänker sitta på JB hela dagen och tar chansen att värma matlådan här i stället för att ta chansen på munkens fulla matsal, blir platserna knappa.

Härligt ljusinsläpp och lagom ljudnivå. Utöver det finns det ett pingisbord och möjlighet att sitta kvar och plugga.

+ Har mer än en lunchrätt

- Kan bli effektivare med påfyllning av kaffe och vatten

Norrlands nation

50 kr

Buljong med nudlar och nötfärs Asiatisk gryta med ris

Vi kliver in på Norrlands. Uppsalas största nation. Här serveras lunch alla veckans dagar och de lägger ut sin veckomeny på måndagen. Lunchrestaurangen ligger i Majs café, en mysig lokal som ger en känsla av bibliotekscafeteria.

Maten kommer fort men presentationen måste vara den tråkigaste vi sett, man kan fråga sig om det inte finns någon topping att pigga upp tallriken med. Smaken var inget wow, men lite hetta av någon chili kom. Enkel lunch som serveras i något liten portion. Vi fick även en liten flashback av skolmaten i högstadiet. Men värd 50 kr där kaffe och te ingår.

+ Lugn och pluggvänlig lokal

- Saknar känslan av ambitioner för maten. (Kan vara en otursdag för oss)

Kaffe ingår

16 februari 2024

Kaffe ingår

Filippa Granåsen Skribent

Filip Reipsar Skribent

Drömmer du om en karriär inom affärsjuridik?

Setterwalls Advokatbyrå är en av Sveriges ledande affärsjuridiska fullservicebyråer, både bland klienter och juriststudenter.

Hos oss ställs du inför spännande utmaningar som utvecklar dig professionellt och ger dig erfarenhet som du har nytta av i hela ditt arbetsliv - och du har dessutom roligt på vägen! Vill du som student testa på hur det är att jobba med juridik i praktiken under din studietid så erbjuder vi dessutom flertalet studenttjänster.

Nyfiken på att få veta mer? Scanna QR-koden för att besöka vår hemsida.

Fanny Schön Advokat

Axel Helle Advokat

Månadens juridik-citat är...

”Never mistake law for justice. Justice is an ideal, law is a tool.”

””

- L.E Modesitt Jr.