Byske-Fällfors församling, Kågedalens församling, Jörn-Bolidens församling, Sankt Olovs församling och Skellefteå landsförsamling figurerFrontNummer 3 2022 Ständig kamp för förStefandemokrativurmarkyrkogårdar SidornaSidan3-79 Tema: Demokrati
” Vi själva känner att det vi gör bara är en droppe i havet. Men havet skulle bli mindre på grund av den saknade droppen”. Citat av Moder Teresa.
UlrikaKyrkoherdeMarkgren
Demokratins möjligheter är att värna varje människas lika värde, att alla människor behövs och att alla har rätten att uttrycka det vi tror på och vill. Det är både en rättighet och en frihet, men det följer också alltid ett ansvar och respekt. Redan i skapelsen fick vi människ or uppdraget att värna och ta hand om vår jord. Det är fantastiskt att få leva i Guds underbara natur! Men livet som vi lever består inte enbart av rättigheter och friheter utan också av ansvar och skyldigheter. Som människor är vi alla kallade att inte kränka livet, utan att värna och respektera livet och att ta ansvar. Det är också demokratins uppdrag: friheter, rättigheter men också Näransvar.demokratin är hotad är hela vår värld hotad. Då är risken stor för både diskriminering, orättvisor och ofrihet. Därför är du och jag kallade att värna demokratin, ta vara på vår rösträtt och stå upp för Detlivet.kan kännas som att rösten bara är en droppe i havet men det är alla droppar som blir havet. Tillsammans blir vi starka, tillsam mans kan vi stå upp för föränd ringar, människors rättigheter och bidra till en god utveckling för både vårt samhälle och vår värld. I en psalm av Per Harling står det: ”För livets skull ska sanningen bli synlig. För livets skull ska läng tans frö slå rot. För livets skull ska fredens väg bli tydlig, för den som vågar gå för livets skull. För livets skull vänds vanmakten till vrede. För livets skull ska rätten flöda fram. För livets skull ska källor utav glädje ge modet hopp och kraft, för livets skull.”
2 Nummer 3 2022Växa
Svenska kyrkan Skellefteå är en mellansamverkanfemförsamlingar i de nordöstra delarna av Västerbotten med cirka 40 000 medlemmar och 140 SanktSkellefteåKågedalensByske-FällforsJörn-BolidensVåraårsanställda.femförsamlingar:församlingförsamlingförsamlinglandsförsamlingOlovsförsamling
Demokrati – ansvar och möjlighet!
Redaktionsruta Växa ges ut av Svenska kyrkan Skellefteå. Tidningen distribueras gratis till alla hushåll i våra fem församlingar. Adress: Svenska kyrkan Skellefteå, Storgatan 63, 931 34 Skellefteå Telefon: 0910-70 84 00 pastoratetAllaAnsvarigannatRedaktionHemsida:skelleftea.pastorat@svenskakyrkan.seMejl:svenskakyrkan.se/skellefteasamttextochbild(omingetanges):P-OSjödinutgivare:UlrikaMarkgrenmusik-ochkulturarrangemangiskerisamarbetemedSensus.
Utan droppar blir havet mindre. Foto: Johannes Frandsen/Ikon.
Ta vara på din möjlighet att rösta och värna demokratin, för livets Jagskull!vill önska Dig Guds rika Välsignelse!
Svenska kyrkan Skellefteå
Sveriges riksdag beslutade 2013 att demo kratins genombrott skulle firas med ett fyra år långt demokratijubileum under 20182022.Målet med jubileet var att bland annat att öka kunskapen om demokratins historia, innebörd och betydelse. 2018 tog den svenska regeringen ett liknande beslut och tillsatte en kommitté –Kommittén Demokrati 100 år – som fick i uppdrag att planera, samordna och genom föra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati under 2018-2021.
3Nummer 3 2022 Växa
”Vi är övertygade om att dessa förslag bidrar till ökade kunskaper om demokrati, bättre samordning mellan olika instanser, en tydligare analys av demokratin i olika delar av landet samt att utmaningar för de mokratin uppmärksammas”, skriver Peter Örn m fl i debattartikeln i Dagens Samhälle.
Demokratin 100 år
Demokratin
kratin står stark med ett högt valdeltagande och hög tillit till våra medmänniskor, till demokratins institutioner samt till medi erna. Hot och hat Det finns däremot, enligt kommittén i Dagens Samhälle, hot som väcker oro. ”Desinformation och propaganda sprids snabbt i sociala medier och kan påverka den fria åsiktsbildningen. Hot och hat har blivit vardag för många politiker, journalister och andra i offentligheten.”
De konstaterar att den svenska demo
”Den ska bidra till ökad delaktighet, för ankring och motståndskraft i demokratin”, står det i ”Visionenregeringsbeslutet.äratt”Vårdemokrati värd att värna varje dag” ska skapa en lands omfattande demokratirörelse som sätter diskussionen om vårt styrelseskick, vår demokrati, högst”, skriver kommittén på sinDenhemsida.1juni 2022 avslutade kommittén Demokratin 100 år sitt uppdrag. Långsiktig satsning I en debattartikel i Dagens Samhälle den 1 juni i år skriver Peter Örn m fl att kom mittén vill se en långsiktig satsning på demokratin.”Närvinu summerar vårt arbete kan vi konstatera att de demokratistärkande ansträngningar som vi och många andra aktörer har gjort under jubileet har haft betydelse – men främst på kort sikt. Därför krävs ett långsiktigt ansvarstagande, särskilt av statliga myndigheter.”
Den svenska demokratins huvudsäte – riksdagshuset i Stockholm – med Moder Svea på taket. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag 1918 beslutade en extrainkallad riksdag att allmän och lika rösträtt ska införas vid nästa ordinarie riksdag.
1919 togs det första grundlagsbeslutet i 1920riksdagen.hölls det sista riksdagsvalet där enbart män hade rösträtt.
Peter Örn, som tidigare har varit bland annat generalsekreterare för Svenska Röda Korset och VD för Riksteatern, utsågs till ordförande för kommittén. Värd att värna Insatserna och aktiviteterna skulle, enligt regeringen, planeras och genomföras i nära samarbete med relevanta aktörer som arbetar med demokratifrågor och nå ut till en stor del av befolkningen.
1921 fattade riksdagen det andra och bekräftande beslutet om att ändra grundlagen för att införa allmän och lika rösträtt. I september samma år hölls det första riksdagsvalet där kvinnor hade rösträtt och var valbara.
Demokratin fick – genom allmän och lika rösträtt – sitt genombrott i Sverige 1921.
I sitt betänkande ”Vår demokrati värd att värna varje dag” till regeringen föreslår kommittén bland annat att det ska inrät tas en nationell demokratifunktion och att länsstyrelserna ska ges ett långsiktigt demokratistärkande uppdrag. Ökade kunskaper Kommittén vill också ge fler myndigheter i uppdrag att bidra till det demokratipolitiska målet, säkerställa att statliga kommittéer och utredningar redovisar hur deras förslag kommer att påverka demokratin och förtydliga skolans demokratiuppdrag och
skapa en bättre samordning av tillgängliga resurser för skolan.
”Den svenska demokratin står stark, men det finns hot som väcker oro”, konstaterar Kommittén Demo kratin 100 år i sin slutredovisning.
Viktiga personer De två kyrkvärdarna, som utsågs av sockenmännen, var också väldigt viktiga personer.–Deskulle, tillsammans med prästen, ansvara för att förvalta kyrkans egendomar, resurser och medel samt i vissa fall göra räkenskap och kräva skulder inför hela socknen, berättar Elisabeth.
– Kyrkans organisation bestod då av en präst, sexmän (sex eller tolv förtroendemän) och kyrkvärdar. Alla var viktiga i beslutsfattandet.
– Staten insåg, enligt kommunalhistorikern KH Johansson, att det var en lokal organisation som den kunde lägga uppgifter på. 1817 kom det en kyrklig förordning om kyrkoråd och 1862 kom kommunal lagarna.–Sockenstämman blev till kommunal stämma och kyrkorådet blev något slags beredande organ till kyrkostämman. Kyrkomötet 1865 röstade den svenska adeln för att avskaffa den gamla ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder.
– Inflytandet hade en varierande
– Demokratin har haft en förvånans värt stark ställning i Svenska kyrkan under en lång tid. Det hävdar Elisabeth Engberg, historiker vid Umeå universitet, och tillägger:–Kyrkan fortsätter också att följa den goda traditionen. På 1000-talet var kyrkan och kunga makten naturliga förbundsförvanter i Sverige.–Både kyrkan och kungamakten var, enligt teologen Erik Petrén, nya i landet på den här tiden. Ingen av parterna hade säkrat positionerna och båda sökte där för varandras stöd, berättar Elisabeth. Samspelet mellan parterna kom att bli betydelsefullt för Sverige.
Ett tydligt tecken på det delade ansvaret är att kyrkans tillgångar ofta förvarades i en kista med tre lås. Prästen hade en nyckel och kyrkvärdarna de andra två.
– På 1200-talet väcktes intresset för att expandera kolonisationen av de norra delarna av landet och det skedde med hjälp av den kyrkliga organisationen. Medinflytande Sverige var sedan gammalt indelat i så kallade socknar och expanderingen norrut skedde genom att nya socknar bildades.–Varje socken skulle också ha en sockenkyrka. Den byggdes och bekostades av bönderna, sockenmännen, och de såg också till att kyrkan fick den jord som behövdes för att den skulle kunna försörja en präst.
På 1600-talet kom ”de första utkasten till det man kan kalla för någon slags kyrkolag eller kyrkoordning”.
– Vi har reformationen att tacka för den breda läskunnigheten. Egil Johans sons forskning visar att befolkningen kunde läsa och skriva betydligt tidigare än vi tidigare har trott.
– Bönderna, som hade byggt kyrkan, krävde och fick medinflytande. Sockensjälvstyrelse Carl Strandbergs studier av de jättegamla landskapslagarna visar att det har gjorts kompromisser och anpassningar av den katolska kyrkorätten.
Bred läskunnighet Under reformationen på 1500-talet blev Sverige protestantiskt och kyrkan blev underställd staten.
Vid den här tidpunkten tillhörde landet den katolska kyrkan, men den katolska kyrkorätten – som bland annat innebar att prästen hade inflytande över allt – fick aldrig genomslag i Sverige.
– Det gemensamma beslutandet på kyrkbacken kan vara en rot till den svenskaBönderna,sockensjälvstyrelsen.sockenmännen, hade också inflytande över tillsättningen av präster.
– Ingen kunde därmed öppna kistan utan att de andra var närvarande.
– 1866 skapades därför kyrkomötet för det kyrkliga beslutsfattandet på central nivå.1930 kom församlingsstyrelselagen och kyrkofullmäktige infördes i alla församlingar. Kyrkoherden förlorade samtidigt rätten att vara obligatorisk ordförande i kyrkorådet. 1961 kom det en ny församlingsstyrelselag och 2000 skildes kyrkan från staten.
– Det är unikt för Sverige att vi har ett så starkt kommunalt självstyre och jag tror att delar av det här finns att söka i sam spelet mellan kyrka och samhälle under en lång tid, säger Elisabeth Engberg.
utformning i landskapslagarna. Enligt Upplandslagen skulle bönderna, om de var ense, ha rätt att själva utse präst.
Tydligare roll På 1700-talet formaliserades socken stämman, som fram till dess hade varit oreglerad, och stämman fick en tydligare roll i samhällets officiella maktstruktur.
Nummer 3 20224 Växa
– Under lång tid var kyrkan och staten väldigt nära varandra, men numera har vi fått en tydligare skillnad mellan kyrka och stat, konstaterar Elisabeth Engberg. Fotnot: Det är viktigt att påpeka att det bara var jordägande bönder som hade rösträtt i sockenstämman. Den var alltså inte demokratisk i nutida mening då egendomslösa män och alla kvinnor ställdes utanför.
God tradition inom kyrkan
– Ungdomarna måste ta ansvar och engagera sig i politiken och kyrkan. Det är någonting som måste väckas till liv igen. Den före detta landshövdingen i Väster bottens län har även varit engagerad som förtroendevald inom Svenska kyrkan.
– Jag ser med stor oro på utvecklingen att den enskilda människan inte kan komma till tals på ett konkret och rättvist sätt. Han menar att det är väldigt viktigt att vitalisera demokratin.
– Firandet markerar att den kvinnliga rösträtten innebar demokratins seger, men det var ju bara en viktigt delseger. Kvinnans ställning var ändå väldigt underordnad under en lång tid framöver. Han konstaterar att det har varit en lång och ständig kamp för demokrati samt att den inte är fullgjord än.
Den 86-årige Umebon, som var i den politiska hetluften i över 30 år, inledde sin yrkeskarriär med att jobba som folkskollärare och rektor i den tidigare kommunen Örträsk utanför Lycksele.
– Demokratin måste ständigt hållas levande och befruktas, säger Georg Andersson.
Viktigt vitalisera Georg anser att det är oerhört viktigt att slå vakt om och levandegöra demokratin.
”Ständig kamp för demokrati”
Stark folkrörelse Georg gick med i det socialdemokratiska partiet när ”partiet var en stark folkrörelse i Sverige”.–Påden tiden var det en bred kontaktyta mellan politiker och folk, men den kontaktytan har suddats ut och ersatts av sociala medier som inte är en särskilt bra vägledare för politiska partier. Han, som har varit både kommunika tions- och invandrarminister, konstaterar vidare att det börjar vara svårt att rekrytera personer till politiska uppdrag. – Det är många sådana här tendenser som gör att demokratin kan komma att försvagas.
Den här gamla kistan med fyra lås står på läktaren i Burträsks kyrka. Foto: Elisabeth Engberg.
– Jag var ordförande i kyrkorådet i Umeå stadsförsamling under en period och en tillskyndare till pastoratsindelningen. 2014 blev församlingen en del av Svenska kyrkan i Umeå (Umeå pastorat).
– Ungdomarnas engagemang i politiken och kyrkan är en nyckel fråga för demokratins framtid. Det anser före detta politikern och landshövdingen Georg Andersson.
– Demokratin i skolan var väl lite begränsad på den tiden, berättar han och skrattar gott. Det var genom den så kallade Broder skapsrörelsen – Sveriges kristna socialdemokratiska förbund (SKSF) – som han kom in i det politiska arbetet. – Rörelsen var något av en banbrytare på 60-talet för en friare ställning för kyrkan.
5Nummer 3 2022 Växa
– Jag var kvar under första mandatperio den efter pastoratsindelningen och när den väl var genomförd upptäckte jag att den nog inte var helt lyckad i alla avseenden. Det blev lite maktkoncentration. Viktig delseger Georg är också lite kritisk till att man på central nivå har firat att demokratin har fyllt 100 år med pompa och ståt.
Foto: C Sturmark
Att hålla dessa två tankar samtidigt är något som både antikälskare och kristdemokrater behöver lära sig.
Frikyrka och demokrati Krönika
Redan som barn älskade Tom Holland antiken, och i dag hör han till vår tids främsta kännare av epoken.
Det går inte att förneka att demokratin i väst är för bunden med kristendom. Detta är inte fake news eller propaganda, utan ett vetenskapligt belagt samband.
Men ju mer han fördjupade sig i den, desto klarare insåg han hur främmande den var. Romarna dyrkade styrka, föraktade svaghet och betraktade en gladiatorkamp till döds mellan slavar som ett rimligt helgnöje. De som definierades som untermensch hanterades med fruktansvärd brutalitet. Ändå vill många se antikens Rom som vår civilisations vagga. På 1700-talet hyllade upplysningsfilosofer dess storhet och föraktade den kyrka som ersatte den. Men Hollands slutsats blev den motsatta: ”Jag har tvingats acceptera att jag trots allt inte är en grek eller romare, utan helt och hållet kristen”, skriver han.
I Inventing the Individual konstaterar Larry Siedentop att kristendomen formade moraliska intuitioner som undergrävde den romerska brutaliteten. Jesus ord om ”dessa mina minsta” gav de utsatta ett värde. Det blev snart förbjudet att sätta ut oönskade barn och gladiatorspel avskaffades. Men kyrkan allierade sig sedan med staten och an vände sin makt mot avvikarna. Det finns många mörka kapitel i berättelsen om kyrkan. Därför är det inte överraskande att demokratin växer ur marginalerna. Från 1600-talet börjar den praktiseras av fanatiker: puritaner, kväkare och baptister. De frikyrkliga låg ofta före upplysningsfilosoferna, och inspirerade dem. Sociologen Robert D. Woodberry har visat att sam bandet mellan väckelsekristendom och demokrati gäller globalt medan professor Arne Rasmusson har belyst kopplingarna mellan frikyrkor och 1800-talets kvinnorörelser. Sambanden är tydliga – men vad gör vi med den här kunskapen?
Men i den demokratiska tradition som utgår från frikyrkorna har frihet och pluralism varit grundbultar. 1600-talets baptister hamnade i fängelse för att de krävde religionsfrihet för de fruktade katolikerna. Sta ten får inte tvinga någon, hävdade de, utan individen ska själv välja sin väg till salighet.
En del vill använda den för att hävda kristendomens särställning på bekostnad av alla andra. Det har varit ett tema hos Ebba Busch och KD, som kombinerat talet om ”kristna värderingar” med förslag om att för bjuda muslimska böneutrop och klädsel. Här används kristendom som en homogen civilisationsidentitet som utestänger andra.
Det är alltså sant att kristendomen har lagt grunden för demokratin, men därigenom har den också gett upp kraven på makt och kulturell monopolställning.
Joel Haldorf, född 1980 i Linköping, är en svensk kyrkohistoriker och författare. Sedan 2021 är han professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm. Han brukar också medverka som sakkunnig i tidningar, TVoch radioprogram samt böcker. Han är dessutom medarbetare på Expressen Kultur, han är med och driver bloggen Läsarna samt Läsarpodden tillsammans med Patrik Hagman. Joels forskning är framför allt inriktad på modernitet och religion samt svensk frikyrklighet.
Nummer 3 20226 Växa
– Skola, barn och unga, bostäder och trygghet. Varför just dessa hjärtefrågor? – Det är kärnfrågor för en tryggare vardag för alla oavsett bakgrund. Hur kan vården, omsorgen och skolan i kommunen bli bättre i framtiden?
– Bättre vägar, skola och omsorg i hela kommunen. Varför just dessa hjärtefrågor? – Vår landsbygd och stad ska utvecklas tillsammans. Hur kan vården, omsorgen och skolan i kommunen bli bättre i framtiden?
Vilka lokala hjärtefrågor går ditt parti till val med i höst?
– Mer resurser, valfrihet och fokus på trygghet och ordning och reda. Hur ser ni på Svenska kyrkan som en bidragande samhällsaktör på det lokala planet?
– Kyrkans verksamhet bidrar till att göra samhället bättre. Varför ska medlemmarna i Svenska kyrkan rösta på ditt parti? – Vi vill ha ett tryggt och jämlikt samhälle. Vad innebär ordet demokrati för ditt parti? – Rätten att påverka och att alla kan göra sin röst hörd. Joakim Wallström iVänsterpartietGruppledareSkellefteå
– En viktig part i en stöttande samhällsgemenskap. Varför ska medlemmarna i Svenska kyrkan rösta på ditt parti? – Vi står för en kristen värdegrund, med mänsklighet. Vad innebär ordet demokrati för ditt parti? – Alla ska inkluderas och ha rätt att rösta. Söndagen den 11 september är det val till Sveriges riksdag, regionfull mäktige och kommunfullmäktige i Skellefteå.Växahar tagit pulsen på alla lokala partier i kommunen och alla har fått samma chans att svara på samma frågor.Desvar som inte redovisas här har inte levererats i tid. Foton: Fotograf Marianne, Privat och Patrick Degerman.
Magnus Nilsson iSocialdemokraternaValledareSkellefteå Per Boström iKristdemokraternaGruppledareSkellefteå
– Tydligt ledarskap. Även privata alternativ behövs. Hur ser ni på Svenska kyrkan som en bidragande samhällsaktör på det lokala planet? – Den bidrar till gemenskap och tryggare samhälle. Varför ska medlemmarna i Svenska kyrkan rösta på ditt parti? – Vi tror på människors förmåga att samsas och samarbeta. Vad innebär ordet demokrati för ditt parti? – Alla människors lika rätt och värde. Carina Sundbom iCenterpartietGruppledareSkellefteå
– Vi måste ta tillvara på de anställdas kunskap bättre. Hur ser ni på Svenska kyrkan som en bidragande samhällsaktör på det lokala planet?
Vilka lokala hjärtefrågor går ditt parti till val med i höst?
Vilka lokala hjärtefrågor går ditt parti till val med i höst?
– Vi står för trygghet och vågar prioritera kommunens kärnfrågor. Vad innebär ordet demokrati för ditt parti?
iModeraternaGruppledareSkellefteå
Vilka lokala hjärtefrågor går ditt parti till val med i höst? – Solidaritet, trygghet och hållbarhet. Varför just dessa hjärtefrågor? – Vi vill se en grön omställning för jobb och välfärd. Hur kan vården, omsorgen och skolan i kommunen bli bättre i framtiden? – Ökade skatteintäkter ska ge mer välfärd för alla. Hur ser ni på Svenska kyrkan som en bidragande samhällsaktör på det lokala planet? – En öppen folkkyrka kan stå upp för allas lika värde. Varför ska medlemmarna i Svenska kyrkan rösta på ditt parti? – Fortsatt utveckling solidariskt, tryggt och hållbart. Vad innebär ordet demokrati för ditt parti? – Fria och jämlika människor i ett solida riskt samhälle.
– Sätta invånarna främst, före byråkrati och slöseri. Hur ser ni på Svenska kyrkan som en bidragande samhällsaktör på det lokala planet?
Valfeber
7Nummer 3 2022 Växa
Vilka lokala hjärtefrågor går ditt parti till val med i höst? – Värdig äldreomsorg. Bättre studiero. Trygghet. Varför just dessa hjärtefrågor?
– Lika rättigheter och skyldigheter för alla. Andreas Löwenhöök
– Skellefteå måste växa hållbart. Hur kan vården, omsorgen och skolan i kommunen bli bättre i framtiden?
– Vi vill att svenska kyrkan ges mer ut rymme inom välfärdssektorn. Varför ska medlemmarna i Svenska kyrkan rösta på ditt parti?
– Vård och omsorg, likvärdig skola och motverka utanförskap. Varför just dessa hjärtefrågor? – Vi vill ha ett tryggt och medmänskligt samhälle. Hur kan vården, omsorgen och skolan i kommunen bli bättre i framtiden?
Svenska kyrkans Unga är en demokratisk rörelse av barn och ungdomar i Svenska kyrkan. Rörelsen vill med Kristus i centrum och med dopet som grund verka i hela Guds skapelse. Den vill vara en gemenskap i församlingen där unga får växa i tro och ansvar. Demokratigruppen, som är en av de nationella arbetsgrupper som förbundsstyrelsen har tillsatt, jobbar med upplysning, utbildning och utveckling. Källa: svenskakyrkansunga.se
– Det har funnits mer eller mindre aktiva lokalavdelningar i alla församlingar en gång i tiden.Nuhar de flesta släckts ned i syfte att skapa en stark och gemensam lokalavdel ning.–Vi valde att behålla avdelningen i Morö Backe kyrka för att den har flest aktiva medlemmar. Namnbyte Inom kort påbörjas arbetet med att rekryte ra ungdomar till den nya lokalavdelningen.
Förändringens vindar blåser över Svenska Kyrkans Unga i Skellefteå med omnejd i höst. – Vi vill skapa en samlingsplats för alla ungdomar, berättar församlings pedagogen Linda Lundmark. Linda, som byter tjänst till verksamhets strateg i Svenska kyrkan Skellefteå den 1 september, fick i våras uppdraget att samla all Svenska Kyrkans Unga-verksamhet under ett och samma tak.
Nummer 3 20228 Växa
Svenska Kyrkans Unga
Samlingsplats för unga
– Vi ska därefter kalla alla till ett möte så att vi officiellt kan byta namn på avdelningen, berättar Linda. Det finns naturligtvis en regelbok för verksamheten, men egentligen är de enda kraven att ha en styrelse och hålla årsmöten.–Iövrigt får medlemmarna göra vad de vill. Det är ju det som är så bra att ungdomarna får ett forum för att utveckla sina viljor och tankar. Stödmedlem Det kostar ingenting att vara medlem i Svenska kyrkans Unga. – De som är 0-30 år kan bli medlemmar och de som är över 30 år kan bli stödmed lemmar.ElinJussila och Karin Jansén, fritids-/ ungdomsledare i Sankt Olovs församling, ska ta över ansvaret för lokalavdelningen när Linda Lundmark är klar med sitt uppdrag. – De blir frontfigurerna i framtiden, berättar Linda. Karin Jansén (t v) och Elin Jussila ska ansvara för den framtida lokalavdelningen av Svenska Kyrkans Unga i Skellefteå. Linda Lundmark.
– Jag valde då att bli förtroendevald och blev kyrkorådets ordförande istället. Hoppade av Vid kyrkovalet 2017 förlorade hans no mineringsgrupp makten i pastoratet och han valde då att hoppa av alla ”kyrkliga uppdrag”.–Jagutbildade mig då till borgerlig begravningsförrättare.Stefanhardessutom varit anställd av Fonus och är anställd av Burträsks Begrav ningsbyrå.–Minbakgrund gör att jag kan allt om kyrkogårdar och begravning. Det går inte att lura mig om jag säger så.
– Det är också gravrättsinnehavaren som måste vidta och bekosta åtgärder för att säkerställa att en monterad gravsten inte utgör en säkerhetsrisk för besökare och personal, berättar GravrättsinnehavarenStefan.har även rätt att förnya, överlåta, återlämna och förordna gravrätten.Vidöverlåtelse är gravrättsinnehavaren skyldig att meddela till vem eller vilka som gravrätten har överlåtits till.
Svenska kyrkan är, sedan skilsmässan från staten 2000, ett trossamfund som ansvarar för begravnings Verksamhetenverksamheten.
Granskar budgeterna 2018 fick Stefan tips om att Skellefteå kom mun, som hade varit utan begravningsom bud sedan 2014, sökte ett nytt ombud med ljus och lykta. – Jag blev antagen i november 2018 och jag tänker fortsätta i fyra år till. Han är anställd av Kammarkollegiet och utsedd av Länsstyrelsen i Norrbotten.
Stefan Pettersson, Ljusvattnet, Burträsk, är begravningsombud i Skellefteå kommun.
– Jag var chef för kyrkogården i Burträsk i 14Hanår. fick inte behålla sin tjänst när för samlingarna i Burträsk och Lövånger gick samman till ett pastorat 2014.
– Jag har alltid vurmat för kyrko gårdarna, berättar han. 60-årige Stefan har och har haft många strängar med anknytning till Svenska kyrkan och begravning på sin lyra.
– Jag tillstyrker eller avstyrker budgeter na på hösten och kontrollerar att revisorer na har kontrollerat att begravningsavgiften har använts rätt på våren.
Genom begravningsavgiften betalas bland annat vissa transporter i samband med begravningen, kostnader för eventuell kremering, lokal för förvaring och visning av den avlidne, ceremonilokal, gravsättning inklusive gravöppning och återställande av graven.
9Nummer 3 2022 Växa
Stefan vakar över kyrkogårdarna
är en samhällsangelägenhet för alla medborgare och den finansieras genom begravnings avgiften som numera är lika hög i alla kommuner som har Svenska kyrkan som så kallad huvudman.
Oanmälda besök Stefan ska också se till att kyrkogårdarna och lokalerna i Svenska kyrkan Skellefteå, Lövånger-Burträsks pastorat, Bureå för samling och S:t Örjans församling sköts på ett korrekt sätt. – Det ingår i mitt årsarvode att kontrol lera detta lite flytande, så jag brukar göra en del oanmälda besök på kyrkogårdarna och ser jag några fel så tar jag det med den som är Ettansvarig.begravningsombud ska dessutom ha kunskap om och förståelse för olika religio ner, livsåskådningar och begravningsseder.
Avgiften betalas av var och en som är folkbokförd i Sverige, oavsett livsåskådning, och har en kommunalt beskattningsbar inkomst.
– Alla kan ringa mig och fråga om råd. Kontaktuppgifter ska finnas på församling arnas hemsidor. Värdigt skick Alla gravrättsinnehavare är skyldiga att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick.
I de kommuner som Svenska kyrkan är ansvarig för begravningsverksamheten ska Länsstyrelsen utse ett begravningsombud som ska granska hur försam lingarna och pastoraten tar till vara på de personers intressen som inte tillhör trossamfundet. Begravningsombuden, som utses för en tid på fyra kalenderår, ska också se till att begravningsavgiften går till rätt ändamål samt att kyrkogårdarna och lokalerna sköts på ett korrekt sätt. Källa: Länsstyrelsen Stefan Pettersson är begravningsombud med rätt att vaka över kyrkogårdarna.
fullvärdig medlem i klubben, med bas runt Umeå, som startades för nio år sedan.–Man bör vara stabil i tron för att få vara med i klubben. Medlemmarna i MC-klubben är främst medmänniskor för varandra och andra. – Vi hälsar på andra klubbar, lyssnar på folk och stöttar var andra, berättar Tomas. Ideell insats Mats Grahn, medlem, och Niklas Frihaven, som är prospect, gör också en ideell insats för Svenska kyrkans räkning sedan flera år tillbaka.–Visitter i enskilda samtal med de som är isolerade på häktet och fängelset i Umeå. De är ofta ganska psykiskt knäckta och behöver mycket stöttning, berättar Niklas.
Mejl: skelleftea.pastorat@svenskakyrkan.se
10 Nummer 3 2022Växa
Ditt
valda i pastoratet. Ta chansen och vinn fina Fairtrade-produkter! FÖRFAT-PSALM-TAREN o. BESKOWKANTENPREDI(gm VARVETHELAELSA)SOL-GEROMED-ELBARHJÄLPATTKONFIR-MERASIG AROSE-KVINNAIEDENNIUSVIRKE BREDD-GRAD kanoniseradesHesselbladElisabeth5juni 2016 SUPPONERAR TINGEHÄR SKA GRIFTE- LING FRID GÄLLANORSK LINDPOLAR- FORS' EXPERT INITIA(1861-1930) ÖGONALERBÖJ KRISTVÄDER- EN RIT STRECK NYSTRÖMJENNY BÄR SJÖ IBLÅ NÄRKEBÄR I+MEDDEL- AMOS ANDE OCH MED DÅ OBADJALIG NYHET SOM NAGOT JOB GETT STRIKT NAMN PERSON ÅT FICKMÄRKEADELS-LIGTBARA C I KEMI LAG MENASSOMFÖRSTSIASMESIENGALOPP-BANA KALLAVID BIL DES RUTAN SIMONSELORENA TEN GENOM (I LUKAS DUK 6:15) DEL AV USCH''JESIIS CHRIST OCH SUPER FY!STAR" PATER ÄNGLA(KATOLSK LIKT SanktaCeciliaPRÄST) BARN � BYTA OLIVIA SKEP- HANAD VILLANDPRON.TILL-TALAR I+PLÄTTVETE-BOKÖRDE SUCKULENT GODS MED LÄKANDE FÖRUT VÄXTSAFT SAKLIGTHUVUD-PLAGG KRAFT DRYGT AKALL- 3 I FLASKAENAR GUD POMMAC SIGILL OM ETT ORD I F�ALSNÄMNT NINGSARMENS UPPENBAR- STANDARMOTTO ELSEBOKEN GOTTGJORT SYND KOSME-BETHELIZA-ITIKEN 13 JUNI DRAG-HADEELIAS SKRÄMSON MA KAMPSOM GD GRENLOVORD (1900-20) = RAFAELKUNDE21 I+DJURENS DOOLITTLE NICKELFÖRSTE MÄSSINGPÅFINA MAN BESTICK UT- §HÄRDA 0 Putte Prelat av Mats Björk Tomas Englund.
Skriv ned orden från de färgade rutorna och skicka in lösningen, namn, telefonnumer och adressuppgifter till pastoratskansliet!
Den kristna MC-klubben God’s Squad, som har sina rötter i Australien, fyller 50 år i oktober i år. – Det ska firas med en fest i Australien och bland annat jag ska Englund,berättarvåranrepresenteraklubb,TomasBureå.Hanärnumera
Post: Svenska kyrkan Skellefteå, Storgatan 63, 931 34 Skellefteå. Märk kuvertet med ”Korsord”! svar vill vi ha senast den 20 september 2022! Vinnarna, som får ett paket med Fairtrade-varor till ett värde av 300 kronor, presenteras i nästa nummer av Växa och på vår Vinnarehemsida.i Växa Nr 2 blev Elise Hedenström, Byske, Per Johansson, Skellefteå, och Ingrid Lindqvist, Skellefteå. Grattis! Korsordstävlingen är till för alla utom anställda och förtroende
Stöttande MC-knuttar
– Vi valde att plantera växter som passar in naturligt på platsen. Allt ska vara i har moni med naturen. Besökarna ska nästan tro att att växterna har kommit dit av en slump, berättade Maria. Invigningen avslutades med ett fika i den vackra bygdegården i närheten. Fotnot: Lördag den 1/10 invigs askgrav lunden på Sunnanå kyrkogård och lördag den 24/9 invigs den nya askgravlunden –Stillhetens dal – på Alhems kyrkogård.
– Jag tror att livets väg går genom döden till ett liv i evighet tillsammans med Gud. Ett liv som aldrig dör. ”Skogslund” Maria Sandström, chef för fastighet och begravning i Svenska kyrkan Skellefteå, berättade därefter att det har blivit väldigt populärt att begrava sina nära och kära i askgravlundar.–HäriFinnträsk gravsätts man i urna eller i askpåse i närheten av lunden och anhöriga får vara med vid gravsättningen. Namnplaketter på den stora stolpen i lunden berättar vilka som är gravsatta på platsen i ”skogslunden”.
1823 blev byn Finnträsk nordväst om Byske lovade att få en kyrka i ett kungligt 1837brev. anlades därför den lilla kyrkogården som ligger i en sänka norr om kyrkan. 1865 upphörde begravningarna och kyrko gården lades i träda. 1910 fick Finnträsk löfte om att få åter uppta bruket av sin gamla kyrkogård mot villkoret att den inhägnades med ett nytt staket och att ett nytt gravkapell uppfördes. Kyrkogården har ett rätlinjig grusgångs system med gräsmatta och gravraderna avgränsas av rygghäckar. Växtmaterialet består huvudsakligen av björk, rönn och häckar av av häckkaragan och måbär.
1914-1915 uppförde finnträskborna, helt på egen hand och utan ekonomiskt stöd utifrån, en kyrka efter ritningar av byborna Robert och Gunnar Lundqvist.
Askgravlunden i Finnträsk är en minnesplats.
– En askgravlund är en plats för tacksamhet och för sorg, men också en plats för känslor och kärlek. De sa Ulrika Markgren, kyrkoherde i Svenska kyrkan Skellefteå, under invig ningen av askgravlunden i Finnträsk i mitten av juni inför ett 30-tal åhörare. Hon inledde talet på kyrkogården med att hälsa alla varmt välkomna till den vackra platsen vid Finnträsk kyrka.
Kyrkoherde Ulrika Markgren (t v) och Maria Sandström, chef för fastighet och begravning, invigde askgravlunden i Finnträsk.
Nummer 3 2022 11Växa
Kontakt: skelleftea.begravningsverksamheten@svenskakyrkan.se eller 0910-70 84 15 (vardagar 08.30-11.30)
– Kyrkogården är för mig en plats för stillhet. Den är en viloplats, men den är också en plats för ögats fröjd samt naturens och skapelsens skönhet.
Askgravlund invigd i Finnträsk
Invigningen lockade ett 30-tal åhörare. Peter Markgren spelade en fanfar och två psalmer. Fakta / kyrkogården
Ulrika berättade därefter att en askgrav lund är precis som en kyrkogård en plats att dela alla goda minnen som vi har fått dela i livet.–Det är en minnesplats och en viloplats där vi kan fortsätta att dela tankar om liv och minnas allt det goda i livet. Ulrika avslutade invigningstalet med att säga att hon inte tror att döden är slutet.
Kyrkogårdshandläggarna kyrkogårdsexpeditionen svarar på frågor om gravar, gravsatta, skötsel, gravstenar, innehavare, olika gravskick, urn- eller kistgravar, minneslund, askgravlund och mycket mera. 0910-70Telefonskelleftea.begravningsverksamheten@svenskakyrkan.seE-post:(kl08.30-11.30påvardagar):8415
TEOLOG
Kyrkogårdsexpeditionen
Efter ett digitalt personalmöte med alla anställda medarbetare i Svenska kyrkan Skel lefteå fick vi i uppdrag av kyrkoherden att ta en timmes promenad och fundera på hur vi tycker att framtidens kyrka ska se ut. Jag tog med mig en fyrbent kompis, Yumi. Och som vi funderade. Vi tänkte att framtidens kyrka behöver precis som vår promenad vara upplyst, frisk och klar. Att den behöver bestå av möten med andra människor. Att den be höver vara fylld av glädje och vägledning. Med tydliga vägvisare. Vi mötte en glad och tand lös man önskadesomoss en trevlig dag. Och vi tänkte att så ska livsviktigakanärmedallakyrkaframtidensvara,kanbidrasitt,allaviktiga.Allabäraframhälsningar. Atmosfären ska vara Yumivälkomnande.funderade också mycket kring olika spår som man kan sniffa på, och följa. Om det kunde vara en kyrklig vision? Om alla liksom kunde gå omkring med nosen i marken och bara insupa andras dofter?! Men där var vi inte riktigt överens. Sikten framåt blir lite snäv, sa jag. Det gör inget, sa min lilla fyrbenta teolog. Jag har ju ett koppel. Du styr. Jo. Visst sa jag. Det är klart, att vi har ju liksom en väg att följa, Vägen med stort V. Så på det sättet finns mål och riktning och medvandrare på vägen, men skillnaden mellan att vara hund och människa är nog ändå det där kopplet förstår du. Min Jaså,kära. säger du det? Sa Yumi. Men what? Du har ju inget koppel människa! Hur bär du dej då åt för att gå dit du ska? Jo men vi människor har ju liksom en fri vilja förstår du, det är ju det som är både så fantas tiskt och så svårt. Vi gick vidare. Det viktigaste är att man viftar på svansen så fort man träffar nån. Sa Yumi. Håller med, sa jag. Att man möter folk i dörren! Sa Yumi. Håller med, sa jag. Att jag får alla godsaker för mig själv. Sa Yumi. Nä. Sa jag, det funkar väl inte? Vi behöver dela. Men alla behöver få sina basala behov tillfreds ställda, sa jag. Kanske borde kyrkan ha ett härbärge? För alla i Skellefteå har inte tak över huvudet. Kanske borde vi ha en samtalsmot tagning mer centralt sa jag, och mer stöttning för dem som är i kris? Jag tycker också att nåt av det viktigaste vi gör är arbetet med barn och unga, att en redan från barnsben får med sig känslan av den gränslösa kärleken och känslan av att vara önskad, sa jag. Att både vara hållen och befriad. Jo och så tänker jag att alla människor behöver ha existentiell hälsa, att de får känna mening och så i livet? Äh. Va? Sa Yumi. Mening i livet? Meningen är väl att man ska visa alla en bor med hur mycket en älskar dem?! Att en har saknat dem jättemycket även om de bara har varit på toan en stund? Att en blir jätteglad så fort en möter nån, och liksom berättar hur älskade de är? Nån annan mening behövs väl inte? Vad du är stolllig. Sa Yumi. Jag finns ju till för att vifta på svansen och inte bry mig ett dugg om vad du gjort innan och vem du är, för alla är ju liksom värda att älska. Sa Yumi. Oj vad klok du är, sa jag och öppnade dörren till vårt hus, sparkade av mig skorna och lösgjorde min vän från selen. Har du några fler briljanta idéer? frågade jag och rufsade om henne i lug gen. Och hon tittade in i mina ögon med sina kloka, bruna, glada ögon och sa: Absolut. Om en har tråkigt kan en alltid se om det inte finns en smutsig strumpa nånstans att tugga på och sen ge bort den till nån en tycker om? Det var väl en underbar idé? Sa Yumi. Vi har lite olika smak du och jag, sa jag.
Krönika Martina Fältskytt SkellefteåDiakon
Foto: Jenny Sigeman/Ikon Kontakt
12 Nummer 3 2022Växa 0910-70Bokning 84 04 Här bokar du dop, begravningar, vigslar och lokaler i Skellefteå pas torat. Bokningen nås säkrast mellan kl 08.30-11.30. skelleftea.bokning@svenskakyrkan.seE-post: Byske-Fällfors församling 0912-105 55 Ringvägen 6, 934 51 Byske byske.fallfors.forsamling@svenskakyrkan.seE-post: Jörn-Bolidens församling 0910-71 31 50 Storgatan 51, 936 31 Boliden jorn-boliden.forsamling@svenskakyrkan.seE-post: Kågedalens församling 0910-71 47 30 Holmforsvägen 6, 934 31 Kåge kagedalen.forsamling@svenskakyrkan.seE-post: Sankt Olovs församling 0910-78 78 00 Kyrkogatan 6, 931 34 Skellefteå svenskakyrkan.sesanktolov.forsamlingsexpeditionen@E-post: Skellefteå landsförsamling 0910-78 79 00 Brännavägen 23, 931 44 Skellefteå skelleftea.landsforsamling@svenskakyrkan.seE-post: Skellefteå pastorat 0910-70 84 00 skelleftea.pastorat@svenskakyrkan.seE-post: Hemsida: www.svenskakyrkan.se/skelleftea
MIN FYRBENTA
Kontakt
på
