Piteå-Tidningen 100 år by Piteå-Tidningen Piteå-Tidningen

Jubileumstidning • lördag 3 januari 2015

Din tidning genom 100 år

Lördag 3 januari 2015

Förste Fö t redaktören d ktö n S Salomonson l med dd den n tid tidenss Pit Piteåå Tidningen. BiLDer: GunnAr WesTerGren

1986. Ett d dramatiskt ti kt år å med d mordet m d t på statsminister stat i i t Olof Palme.

1965. PT ffyller ll r 50 å år.

Jubileumsårmed p

Anrika fyller 100 år. Det kommer att märkas genom ett stort antal aktiviteter under 2015. – Vi kommer att ha fokus på läsarna, säger Maria Lundqvist, marknadsansvarig på PT. Redan undeR 2013 inleddes arbetet med att dra upp riktlinjer för hur 100-åringen ska firas. – Vi bildade en projektgruppmedmigMariaLundqvist, mediaproducenten Margette Johansson vid PTLab och redakationssekreteraren Jan Lundqvist, säger projektledaren och PT:s marknadsansvariga Maria Lundqvist. Hon förklarar att alla avdelningar redan i början involverades. Anställda fick chansen att lämna synpunkter och idéer kring innehåll. – Det har resulterat i ett rikt och omfattande program där läsaren är i fokus, säger Maria Lundqvist. Mediehuset ska under året visa upp alla viktiga delar kring papperstidningen, webben, tv-produktionen och den digitala tekniken i mobiltelefonen.

Medieföretag

Jubilerande PT gör avspark redan 4 januari med ett öppet hus där besökarna får chans att gå runt och se hur ett modernt medieföretag fungerar.

Redan i foajén möts folk och 24. Besökarna inbjuds av en omfattande utställ- till en tävling där man kan ning som berättar om män- vinna bensin- och matchniskorna och produktionen checkar, säger marknadsMediaproducenten Margette Johansson vid PT Lab har från 1915 fram till nu. Här ansvariga Maria Lundqvist. arbetat med utställningen i PT:s foajé. – Utställningen pågår finns den förste redaktören, den gamla sättmaskinen, under januari–februari. Vi bilder från när PT var ung, ska bjuda in skolor som får det chans att köpa en spe- prenumerationskampanjer. Det blir evenemang med kameror, tidningssidor och ta del av en rik tidningshis- ciell PT-tårta till pangpris. exempel på stora händelser toria, säger hon. – Under året blir det bland annat en sparktävling Den 12 januari arrangeras många spontana happe- Fårön runt och en familjeunder tidningsepoken. – Besökarna kan höra en speciell dag för pensio- nings där folk ska märka att dag på Grisberget. Under närer närer. tidningens Salo ens grundare Salofirar säger Maria Lund Lund- 2015kanallasomvill#tagga vi firar, monsson prat ata, säger Maria et handlar om allt bästa PT-bilden till Instaqvist. Det Lundqvist a vist och avslöjar att gåvor till att lap- gram och vid matcher komfrån att ge gåv mer en Piteås hockeyspelare rösten bakom grunda om grundastan. paa bilar på st A 4 januari: Öppet hus ren PT Jan en tillhör PT:s dagen den 16 att ha ”100-årströja” på sig. Lördag i Mediahuset Lundqvist. Piteå maj öppnar P A 4-15 januari: PT-huset belyses f Barnens famuseum en ut- ... och till Älvsbyn mu A 5-17 januari: Tävling vorit, Pellställning om PT Till arrangemangen under le Tott, finns ns tidningen året hör också en resa till och tidning A 9 januari: Mottagning för speciellt inbjudna på platss i en kommer ock- Älvsbyn i september med k A 12 januari: Pensionärer inbjuds till PT rithörna och aktivt att tågvagnar som dras av anså akti A 16 maj: Piteå museum öppnar utställning PT:s ung-ressynas under tingen ett gammalt ånglok om Piteå-Tidningen daktion, med P Piteå dansar eller gammalt ellok. Tanken A Juli: PT deltar i Piteå dansar och ler Sanna Eriksoch ler (PDOL). är att fylla tåget med reseA September: PT-resa till Frankrike närer som får möjlighet att nson som an Res sa till shoppa i Älvsbyns butiker. bjuder svarig, erbjuder A Dessutom: Tågresa med Frankrik ankrike Det blir också aktiviteter i arna att tillbesökarna till gammalt lok till Älvsbyn edieföretaget tar samarbete med olika aktöMedieför allade pins. verka så kallade pins så upp de förut så po po- rer i Älvsbyn. också et blir också Det ock tipspropulära PT-resorna. – Vårt uppdrag är att göra orvgrillning. menad och kor – Vi planerar bland annat något positivt och roligt för Öppen webb Mellan den 4 och 15 ja- en resa till Loire i Frankrike läsarna. Vi ser fram emot ett – Dessutom är webbsidan, nuari kommer PT-huset och vi funderar också på bra jubileumsår,säger Maria som normalt är låst, öppen vid Hamnplan att belysas hälsoresor och kryssningar. Lundqvist. Tommy Norin för alla mellan klockan 08 och under de dagarna finns Dessutom genomförs

Telefotosändaren T l foto ä d var ett tt stort to t steg t i PT-fotoPT foto grafernas arbete med att sända hem bilder.

Så hä här granskade k de PT PT-fotograferna f t f a de färgfä bilder som blev alltmer vanliga i PT.

Så såg d den ut, t, Y Yashica-kameran hi k som m kkom på å 50-talet och användes ända in på 70-talet.

Lördag 3 januari 2015

A b t erktyg Arbetsv kt g fjärran fjä n från f å mobiltelefoner bilt l f och hd datorer. t Då användes gammal bakelittelefon och skrivmaskin.

AnsvArig utgivAre: Matti Lilja • redAktörer: Jan Lundquist, Tommy Norin • redigering: Christer Norén

G Gammal l inspelningsapparat i l i t från f ån den d n tid då PT var v en ung tidning.

D t gi Det gickk bra b att tt sälja både båd mäsk ä k och o h lastbilar l tbil via ia PT annonser.

fokuspåläsarna

Maria Lundqvist och en gammal bild från PT-huset. På väggen förre faktorn och ekonomichefen Ruben Hedqvist. Foto: Gunnar WesterGren

1910-talet

Lördag 3 januari 2015

Grundentilltidninge Piteå-tidningens konstituerande stämma hölls i Betelkapellet i Piteå den 30 januari 1915. Av tillgängliga tidningsnotiser framgår att 94 personer var närvarande.

Bolagets första styrelse bestod av Brynolf Sjöberg, Pitholm, vilken även blev styrlsens ordförande, verkställande direktör och firmatecknare. Hemmansägare A F Bergman, Pite-Långnäs, fiskare F O Björklund, Kopparnäs, hemmansägare J A Karlsson, Lillpite, redaktör Salomon Salomonsson, Piteå, och mästerlots J A Bergstedt, Piteå, gjorde Sjöberg sällskap i styrelsen.

lar det om ungefär 385 000 kronor. Tidningen var under de första 15 åren inrymd i den så kallade Häggströmska fastigheten vid Rådhustorgen, men flyttade 1930 in i eget nybyggt hus vid Prästgårdsgatan, med nummer 31. Där blev det med tiden trångbott. 1979 invigdes Piteå-Tidningens nya hus vid Hamnplan. Jan Lundquist

Suppleanter

Suppleanter blev hemmansägare Karl Olofsson, Öjebyn, och körsnär Brynolf Nordlund, Piteå. PT:s första revisorer blev K A Bäckström, Öjebyn, och E A Lundkvist, Håkansö, med Ernst Strandberg, Piteå, och O A Jonsson, Pite-Långnäs, som suppleanter.

Komplett tryckeri

Vid styrelsesammanträde den 16 februari 1915 utsågs Salomon Salomonsson till tidningens redaktör. Vid samma sammanträde antogs ett anbud från AB Gust Carlsson, Stockholm, om leverans av ett komplett tryckeri för 9 709 kronor. I dagenspenningvärdehand-

I juli 1914 gick Salomon Salomonsson ut, tillsam mmans med andra frisinnade personer, med d ett u upprop om aktieteckning kti t k i g fö för startande ta ta d av en ny frisinnad tidning för Piteå.

Här i dåvarande Betelkapellet, som sedan blev Pingstkyrka och numera är ett yogacentrum, bilades Piteå-Tidningen. Foto: Anders Westergren

...ochSalomonsson villegehögernenmatch Frisinnad, intresserad av nykterhet, religion och mellanmänsklig förståelse. Piteå-tidningens grundare salomon salomonsson, bördig från Jämtland, hade bestämt sig för att ge högern en match om läsarna i Piteåbygden när han den 4 januari 1915 startade Piteå-tidningen.

10-talet

Detta efter att hos regeringen ha ansökt om att få utgivningstillstånd för en ny tidning, Piteå-Tidningen, med utgivningsort Luleå! Senare ändrades utgivningsorten till Piteå.

1898 inledde Salomonsson sin journalistiska karriär i Norrbotten. Då kan man läsaatt”litteratör”Salomon Salomonsson, Östersund, antagits som redaktionssekreterare hos Luleåtidning-

en Norrbottens Nyheter. Ett par år senare är Salomonsson redaktör för Norrbottens Nyheter och fick 1901 tillståndsbevis att överta Norrbottens Läns Tidning i Luleå. I januari 1902 övertar han redaktörskapet för Norrbottens Posten i Piteå. Salomonsson skriver en försiktig anmälan vid sitt tillträde, utan någon speciell politisk inriktning. En ljus och glad syn på tingen, var tidningens motto.

”Tölpaktig finnkoling”

Salomonsson förlorar alldeles stilen när han 1903, i ilska, skäller ut den nye redaktören på konkurrenten Norrbottens Allehanda i Piteå

– Förste bästa fåfänga och tölpaktiga finnkoling. Norrbottens Posten har funnits till långt innan er bräkande stämma skakade väggarna i det finnmarkspörte där ni såg dagens ljus. Den kommer att finnas kvar långt efter det ni samlats till era knivskärande fäder. En ursäkt kan vara att han härstammar från en bygd där befolkningen mer sysselsätter sig med knivskärning och smuggling än ärliga sysselsättningar. 1904 i juni framträdare Salomonsson, i en ledare, som klar högerman när han går till angrepp mot liberaler och kallar dem ”det storasocialistiskaannexet”.Det är framförallt partiets något vingliga inställning i rösträttsfrågan, proportionella valsystemet,som han an-

griper genom att påstå att liberaler låter sig styras av socialdemokraternas Hjalmar Branting och socialistiska stormöten. Men 1907 var Salomon Salomonsson den som höll högtidstalet första gången i en fackförening. Storfors avdelning 126 firade då årsfest.I samma veva meddelar tidningen att den skall arbeta för reformer enligt Frisinnade landsföreningens program. I september 1909 försätts Norrbottens Posten i konkurs, men tidningen börjar återigen utkomma året därpå. Salomonsson blev också för första gången ansvarig utgivare för tidningen.

Högerkupp

Under storstrejken 1909 utkommer NP som en krympt

tidning. Salomonsson förefaller hålla huvudet kallt och tar bland annat in en lång insändare som förklarar bakgrunden till strejken sett från arbetarhåll. Han sätter själv tidningen. 1910 kritiseras tidningen för att den inte helhjärtat ställt sig på arbetarnas sida under storstrejken. Salomonsson uppger att tidningen aldrig påstått sig vara någon socialdemokratisk eller att den skulle bli det, utan ett frisinnat organ. 1914 tar högern, genom en kupp, över aktiemajoriteten. Rykten sprids att tidningen var på väg att bli högertidning. – Ogrundande rykten, meddelade ägarna. Salomonsson själv säger ingenting. En kort tid därefter med-

1910-talet

Lördag 3 januari 2015

nladesiBetelkapellet

PT var under de första 15 åren inrymd i den så kallade Häggströmska fastigheten vid Rådhustorgen. Ingången ses längst till vänster.

Jag inskränker mig till att säga farväl till härnäst. Salomon SalomonSSon

delar Salomonsson läsekretsen att han ”efter frivillig överenskommelse med styrelsen vilkens aktiemajoritet övergått till personer medannanpolitiskuppfattning än den som framfördes vid tidningens startade beslutat lämna ledningen”. Han tackar och avslutar med:”Jaginskränkermigtill att säga farväl till härnäst”.

Första numret trycktes i Luleå

Samma dag som Salomonsson meddelar att han lämnar tidningen inför han en annons om stiftelseurkunden för PT. Stiftarna pekar på att Piteortens vänsterfolk blivit i saknad av eget organ och därför vidtagit åtgärder för startande av en ny frisinnad tidning för Piteå.

Konstituerande stämma hölls i sockenstugan i Öjebyn den 15 augusti 1914 och den 17 december kommer första provnumret ut,tryckt i Luleå. Av en notis att döma var Salomonsson tydligen, i väntan på starten av PT, lokalredaktör för Norrbottens-Tidningen i Piteå. Norrbottens Postens utmålar PT:s provnummer som skräckexempel. Salomon Salomonsson hade uppenbarligen ett gott öga till socialdemokratin. Han såg, som en möjlighet för PT att leva vidare, att den förankrades starkt hos arbetarrörelsens och bonderörelsens folk. Innan han dog i maj 1929, 61 år gammal, bjöd han därför ut sin stora aktiepost till Socialdemokratiska partiet,

som slog till. Därmed förvandlades PT från liberal till socialdemokratisk.

Bengtsson ny chefredaktör

Först att ta sig an chefredaktörskapet var den sedermera i Piteå legendariske Axel Bengtsson. Salomonssons närmaste var hustrun Karin, född Dalqvist. Hon var född 1892 och dog 1975 i Vänersborg. Jan Lundquist

Salomon Salomonsson drev PT som ett frinsinnat tidningsorgan, men erbjöd i slutet av sin levnad Socialdemokraterna att ta över majoritetsägandet i tidningen.

HĂ¤r skapas framtidens grĂśna energi

HĂ¤r har vi precis skapat 16 stycken nya arbetsplatser

HELIKOPTER.NU

Vi jobbar för Piteå

Jobba hos oss

Vi hjälper till att utveckla Piteå och hela vår region genom ”gröna” arbetstillfällen, framtidstro, ett nytänkande och ett värdefullt spetskunnande i en bransch med stora framtidsmöjligheter. Redan nu sysselsätter vi, direkt och indirekt, 100-talet pitebor och vi bygger vidare för att bli en ännu större och viktigare aktör.

Vi är i en kraftig tillväxtfas och kontinuerligt i behov av nya medarbetare med spetskompetens. Eftersom vi är ett företag som ligger i framkant på miljöområdet har du som medarbetare hos oss spännande möjligheter att verkligen göra skillnad – för samhället i stort, för företaget och för dig själv.

www.sunpine.se

www.sunpine.se/jobba-hos-oss/

SUNPINE ÄR FÖRST I VÄRLDEN med att producera den andra generationens gröna diesel baserad på skogsråvara. Tallolja är basen i framställningen av SunPines förnyelsebara produkter som i slutänden blir bl a Preems ACP Evolution diesel. Företaget startade 2006 och har investerat cirka 330 miljoner i sin anläggning i Piteå som sysselsätter ett 40-tal personer.

SunPine AB • 941 43 Piteå • Telefon 0911-23 28 00 • www.sunpine.se • info@sunpine.se

1910-talet

Norrfjärden fick Jesu järnväg till himlen

För 100 år sedan fick Norrfjärden sin ”Jesu järnväg till himlen” i samband med församlingsbildningen. Därmed slapp invånarna att gå med de kyrkliga ärendena via kyrkoherden i Öjebyn. NorrfjärdeNsborNas kamp för att få en egen bana upp till himlen, utan omvägar över den kyrkliga administrationen i Öjebyn, började redan 1885. Då framfördes förslag om att Norrfjärden skulle skiljas från moderförsamlingen, Piteå landsförsamling. Förslaget tillstyrktes vid en kyrkostämma 1886. Inte helt utan konflikter. Det fanns nämligen till en början förslag om att avskilja området för eget pastoratundernamnetAlters församling och en kapellförsamling omfattande Rosviksområdet, men 1894 meddelade regeringen att de inte ville stå bakom ett sådant förslag. Den första församlingskyrNy församling kan stod klar 1913 och förDe gamla kyrkorådspro- stördes helt vid en brand tokollen vittnar om att 1963. konflikter gått som en röd trådgenomNorrfjärdens tidigare kyrkohistoria, såväl kring församlingsbildningen som byggandet av en egen kyrka. Debatten om att Norrfjärden skulle få bli egen församling hölls dock levande i bygden efter regeringsavslaget. 1902 hade Norrfjärdenborna kommit ommit så långt att at ur PT i maj 1915. Saxat de skickade en ansökan till S regeringen om att få bilda egen församling, inte längre med förslag om en Alters församling och Rosviks kapellförsamling.

”Oförtrutet arbete ...”

Det dröjde sedan till mars 1905 innan regeringen förordade om en utbrytning av Norrfjärden ur Piteå landsförsamling, men det skulle dock dröja fram till 1 maj 1915 innan beslutet verkställdes. Starten av Norrfjärdens församling refererades i Piteå-Tidningen varvid framkom att omedelbart efter gudstjänsten skickades ett telegram till stiftets biskop Olof Bergqvist, då riksdagsledamot och som befann sig i Stockholm, där församlingsborna tackade för ”visad omtanke och oförtrutet arbete för församlingsbildningens genomförande”.

”Lycklig start”

PT slutar sitt referat med orden: ”Totalintrycket av dagen var att Norrfjärden gjort en lycklig start.Återstår blott att önska en lika god och lycklig fortsättning”. Då hade församlingen sedan ett par år fått en egen kyrka, vilken invigdes 1913. Kyrkan totalförstördes vid en brand 1963 och ersattes 1967 med en ny kyrka, byggd i tegel. Och även den ett stort diskussionsämne. Jan Lundquist

Den nya församlingskyrkan som stod klar 1967.

Lördag 3 januari 2015

Lydia,näkterg I dag bortglömd och okänd. En gång var hon en Pitebo som lät tala om sig mycket i Amerika. Operasångerskan Lydia Lindgren, Den andra svenska näktergalen, en gång jämförd med de svenska sångfåglarna Christina Nilsson och Jenny Lind.

I sIN uNgdom riktades strålkastarna mot Piteåflickan, hennes kärlekshistorier och de omfattande rättsliga processer hon senare blev indragen i. Då hon stämde Metropolitan i New Yorks store välgörare och styrelseordförande, en av USA:s rikaste män med stora belopp i rullning. När hon berättade för styrelseordförande att han gjort henne med barn, och sedan förlorat detta, gjorde han ingenting för att stötta henne. Styrelseordföranden, som ivrigt stöttade Lydia Lindgren ekonomiskt i karriären, hade en tid även en kärleksrelation med henne, trots att han var gift och hade familj. Men sedan satte han in alla krafter för att förnedra henne.Det kostade honom också åtskilligt med pengar. Lydia Lindgren publicerade 1932 sina memoarer, med titeln ”My Heart in My Throat” på drygt 700 sidor, i dag en antikvarisk raritet. Där hon avslöjade sina äventyr, alltifrån barndomen i Piteå till sångaråren i USA. Lydia Lindgren planerade ytterligare en bokutgivning med titeln ”She Comes Up Singing”. Den boken kom aldrig ut. Boken finns i dag i två exemplar.

Spännande historia

Lydia Lindgren förtjänar att bli ihågkommen för sin talang och vackra sångröst. Hon debuterade i Chicago för 100 år sedan. Berättelsen om Piteåflickan Lydia Lindgren,född 1884 i Svensbyn och död i New York 1974, är ovanlig såtillvida att hon tog sig ur rena misären hemma i Piteå.

Inte var jag ett lyckligt Guds barn i min ungdom. Lydia Lindgren

Sedan under stor uppoffring skaffade sig framgångar på de stora musikaliska scenerna, stod i fetstil på reklamblad och i tidningar och umgicks med den tidens stora i operavärlden, för att slutligen efter en tämligen osannolik sångkarriär avlida i sitt nya hemland. Helt bortglömd och under små omständigheter. Under sin storhetstid framträdde Piteåflickan i olika konsertsalar över en stor del av Europa och Amerika. Hon var aktiv från mitten av 1910-talet till 1930-talet.

Rymde till Stockholm

Det var via Stockholm som Lydia Lindgren for till USA år 1913, efter att 1899 ha lämnat Piteå. Hon rymde som 15-åring, med en turbåt, till Stockholm och fick en fristad hos släktingar till modern, som i sin tur hade rötter i Piteå. När Lydia Lindgren i lönndom äntrade båten från kajen i Piteå skulle hon, som hon själv berättar, för gott slippa höra ungdomar i Piteå ropa efter henne: tattarunge, rännstensunge och zigenarbrud. I Stockholm värvade hon framgångsrikt välgörare, vilka såg till att hon kunde gå vidare med sången. Enligt kyrkobokföringen var familjen Lindgren under Lydias uppväxt bosatt i

Svensbyn1879–1886,Sjulsmark 1886–1889, Trundön 1889–1892 och Hortlax 1892–1899 varefter familjen flyttade till Piteå stad Det finns uppgifter, inte verifierade i kyrkböckerna, att familjen på 1890-talet eller i början av 1900-talet även varit bosatt i Kopparnäs.

Berusad doktor

Själv berättar Lindgren,i efterlämnade brev, att familjen även varit bosatt i såväl Munksund som Storfors. På den sistnämnda platsen dog för övrigt modern. Även Långnäs uppges, i en obekräftad uppgift, ha varit bostadsort för familjen. – Inte var jag ett lyckligt Guds barn i min ungdom, konstaterade Lydia Lindgren i ett efterlämnat brev och fortsätter: – Det var inte hunger efter föda utan den degradering det innebar att ha en far som drogs längre och längre ned i dryckenskap. Vilket i sin tur innebar att vi barn blev förnedrade och generade och som vi dolde för omvärlden, berättar hon. Under en längre tid fick modern, småskollärare till yrket, bära i stort hela försörjningsbördan för sig, make och barnen. Lydia Lindgren var omkring åtta år när modern dog i Storfors. Sista gången Lydia Lindgren besökte Piteå var 1905, i samband med faderns dödsfall. Sverige besökte hon dock några gånger efter emigrationen. Sista gången 1954. Då hos sin syster Teresia och hennes make,Helmer Enwall, chef för Konserthusbolaget i Stockholm. Jan Lundquist

KommunförvaltningeniHort Hortlax kyrka började byggas 1913.Då var debatten i byarna i gång om att bryta sig ur Piteå landsförsamling och bilda eget pastorat. På grund av första världskriget och en brand i kyrkbygget, dröjde det tills 1917 innan kyrkan kunde invigas. Året därpå bildades Hortlax församling. Kyrkans arkitekt var Edvard Dahlbäck. Han föddes i Bysketrakten, men växte upp hos sin farbror, byggmästare Gustav

Dahlbäck, i Blåsmark. När uppdraget gick till Edvard Dahlbäck att rita kyrkan var han bosatt i Falun. Byggmästare blev Viktor Johansson från Byske. Edvard Dahlbäck ritade även kyrkbyn som uppfördes på 1920-talet, den enda arkitektritade i landet, med förebilder från Dalarna.

Kommunkontoret

År 1918 bildades även Hortlax kommun, genom en ut-

brytning ur Piteå landskommun. 1967 uppgick Hortlax i en storkommun, Piteå kommun, tillsammans med Piteå stad, Piteå landskommun och Norrfjärdens kommun. Under den första tiden, fram till mitten av 1940-talet var den kommunala förvaltningen förlagd hos kommunalnämndsordföranden. Sedan fick Hortlax sin första förvalt-

ningsbyggnad, en barack i centrala Hortlax, då även skrivpersonal anställdes. Med tiden blev det trångt om utrymmena allteftersom den kommunala verksamheten utökades.

Nya lokaler

Det dröjde till början av 1950-talet när diskussioner upptogs om en mera ändamålsenlig förvaltningsbyggnad.Hösten1955kunde man så flytta till nya lokaler.

1910-talet

Lördag 3 januari 2015

alenfrånPiteå

Konsums handelsverksamhet startade den 17 juli i den så kallade Häggströmska fastigheten på Rådhustorget.

Äggföreningen anklagade Konsum för att pressa priserna

Den 19 mars 1915 bildades en kooperativ handelsförening i Piteå med 120 andelsägare, och staden fick därmed sin första konsumbutik. Den kooperativa rörelsen i Pitebygden är dock av litet äldre datum. De första trevande affärsförsöken gjordes 1907, men det var 1915 som idén på allvar slog igenom. Samma år biladeS också handelsföreningar i Norrfjärden, Sjulsmark, Jävre, Svensbyn, Arnemark, Pitholm, Storfors och Glommersträsk. Privathandlarna i bygden inte gillade konkurrensen. Det sågs inte med vidare blida ögon att Kooperativa förbundet medverkade till att de lokala butikerna sänkte priserna på viktiga konsumtionsvaror. På många håll försökte privathandlarna sätta krokben för de kooperativa butikerna. Bland annat utsattes producenterna för påtryckningar av privathandlarna, för att förhindra att Konsumbutikerna skulle få varor.

Högströmska fastigheten

Lydia Lindgren, en dam med ett spännande förflutet, föddes i Svensbyn och var sedan bosatt på flera orter i Piteåbygden, innan hon rymde till Stockholm för att slutligen hamna i USA. Hon avled 1974.

laxrymdesienbarack Isambandmedkommunsammanläggningen 1967 flyttades kommunkansliet medan däremot gatukontoret blev kvar en tid tills dess den nya förvaltningsbyggnaden i Piteå kunde tas i anspråk. Byggnaden har sedan inhyst bland annat post, bibliotek och utrymmen för skolan Jan Lundquist

Handelsverksamheten startade den 17 juli i den så kallade Häggströmska fastigheten på Rådhustorget. Omsättningen under drygt fem månader var 29 555:24. Nettovinsten var 195:91.Den förste handelsföreståndaren blev Lars Johan Larsson, Ankarsvik, Sundsvall. När Konsumbutiken öppnades införde privathandlarna, precis som hos Konsum, kassakvitton där kunden fick fyra procents återbäring. Dessutom sänktes sockerpriset.

Svartmålning

När Konsum i Munksund skulle ta över en privathandel i Munksund, vilket innehades av en grosshandlare i Piteå, ingrep privathandlarna och det blev ingen affär. Äggföreningen i Rosvik anklagade vid ett tillfälle Konsum ”för att onödigt pressa priserna på ägg, samt för att olika pris tillämpades i olika distrikt”. Privathandlarna ordnade även debatt i Godtemplarhuset i Piteå i syfte att svartmåla marknaden – om Konsum skulle få för stort inflytande. Samtidigt som Konsum i sin motpropaganda talade om kooperationens uppgifter mot monopolväldet. Det talades även i kooperationens barndom i stora ord som att ”kooperationen fullt genomförd skall göra ett nytt världskrig till en omöjlighet”.

Viktig princip

Rudolf Nordsvahn, Hortlax, blev den siste kommunal nämndsordföranden i Hortlax men valdes 1971 till kommunalråd i Piteå kommun. Han avled i juni 1979 under en tjänsteresa till Murmansk.

Det sista kommunhuset i Hortlax har ritats av Arvid Fal kenberg, en gång norsk motståndsman och dömd till döden av nazisterna. Foto: RobeRt LundbeRg

En mycket viktig princip – och som för övrigt ständigt återkommer i de tidigare lokala konsumföreningarnas verksamhet i Piteåbygden – var att varorna bara skulle säljas kontant. Detta för att undvika att konsumenterna satte sig i skuld. Det fanns en tid en konsumbutik i snart sagt varje by. Genom åren har det, sett till butiksavvecklingarna runt om i länet, varit Konsum som i flera fall först packat ihop i många byar. I de centrala delarna av Piteå fanns tidigare en Konsumbutik på Källbo, Klubbgärdet och Djupviken förutom en butik på Storgatan. I dag finns bara en butik kvar, Coop Forum. Jan Lundquist

NU Ă&#x201E;R DEN Ă&#x201E;NTLIGEN HĂ&#x201E;R. Kraftfull, distinkt design. Nya motorer med mer kraft och lĂ¤gre fĂśrbrukning. Och fĂśrstĂĽs med BMW xDrive intelligent fyrhjulsdrift sĂĽ att du ska kunna vĂ¤lja dina egna vĂ¤gar i livet. VĂ¤lkommen att uppleva nya BMW X6.

HELT NYA BMW X6 FINNS HOS OSS I SKELLEFTEĂ&#x2026;. Alltid med BMW Fri Service i 3 ĂĽr/8.000 mil. Nya BMW X6. Pris frĂĽn 643.000 kr. Effekt frĂĽn 258-450 hk. BrĂ¤nslefĂśrbrukning vid blandad kĂśrning enl EU-norm frĂĽn 6,0-9,7 l/100 km. KoldioxidvĂ¤rde frĂĽn 157-225 g/km. MiljĂśklass: EU6. BillĂĽn frĂĽn 5.112 kr/mĂĽn. Baseras pĂĽ 4,75% rĂ¤nta (rĂ¤ntelĂ¤ge november 2014), 30% kontantinsats, 50% restskuld efter 36 mĂĽnader. Effektiv rĂ¤nta 5,09%. UpplĂ¤ggningsavgift och administrationsavgift tillkommer. Finansiering via BMW Financial Services. Enskild ĂĽterfĂśrsĂ¤ljare Ă¤ger rĂ¤tt att sĂ¤tta eget pris.

SMAKAR DET SĂ&#x2026; KOSTAR DET JUST NU MINDRE. Just nu fĂĽr du BMW 318d Touring Business Advantage Edition till ett extra fĂśrmĂĽnligt pris. Dessutom kan du komplettera med ytterligare ett fĂśrdelaktigt erbjudande om du har smak fĂśr kĂśrupplevelser.

#JMBS TPN čś&#x2018;OOT IFNNB J 4LFMMFGUFÂĽ GÂśS TOBCC MFWFSBOT

BMW 318d ADVANTAGE EDITION TOURING. FRĂ&#x2026;N 299.000 KR. Ordinarie pris 364.000 kr.

BMW X4 20d MelbournerĂśd, automat. NU 489.317:- (ord 519.575:-)

BMW X1 20d 4Bčś&#x2018;STWBSU NFUBMMJD BVUPNBU NU 381.075:- (ord 450.575:-)

I Advantage Edition ingĂĽr larm, takrails, fĂśrvaringspaket, parkeringssensor bak, regnsensor, xenon-strĂĽlkastare, farthĂĽllare, belysningspaket och Bluetooth-fĂśrberedelse Business med USB-anslutning samt valfri Line: Sport Line, Modern Line eller Luxury Line.

BMW X4 20d Alpinvit, automat. NU 518.187:- (ord 547.875:-)

BMW 520d xD Touring $BSCPOTWBSU .TQPSU NU 546.475:- (ord 590.975:-)

BMW X4 30d Mineralvit, automat. NU 571.000:- (ord 606.475:-)

BMW 218i Active Tourer Sparkling brown. NU 278.483:- (ord 295.475:-)

BMW X1 20d Mineralvit metallic, automat. NU 367.175:- (ord 433.075:-)

BMW 318d xDrive Touring Havanna metallic. NU 338.875:- (ord 413.975:-)

MERSMAK: LĂ&#x201E;GG TILL BMW xDRIVE FĂ&#x2013;R 9.900 KR. Ordinarie pris frĂĽn 20.000 kr.

Kontakta vĂĽra sĂ¤ljare frĂĽn Burlin Motor SkellefteĂĽ fĂśr mer information eller boka en provkĂśrning.

Ola Lindberg SĂ¤ljchef 0910 - 71 44 03

Emil Burstrand SĂ¤ljare BMW 0910 - 71 44 28

Anton Enstrand SĂ¤ljare BMW 0910 - 71 44 04

Solbacken â&#x2DC;&#x17D; 0910-71 44 10 Ă&#x2013;ppet MĂĽn-Tor 8-18, Fre 8-17, LĂśr 11-14. www.burlinmotor.nu

20 år med känsla för kvalité Burlin Motor AB, grundades av Burlin Gruppen 1995. Vi är ett innovativt och entreprenörsinriktat bilföretag som sedan sin start har visat god lönsamhet. Hos oss på Burlin Motor kan du köpa nya och begagnade bilar. Vi har även bilverkstad, reservdelar och hyrbilar. Välkommen in!

Nya Edition Feel MER KÄNSLA PÅ KÖPET HOS BURLIN MOTOR

2015 Nytt år! Nya modeller! Feel the diﬀerence

NYHET

TOYOTA FLEX BILLÅN

EN TRYGG OCH FLEXIBEL BILAFFÄR

• Vi garanterar ett minsta återköpsvärde • Välj om service och försäkring ska ingå • Behåll, byt eller lämna tillbaka bilen efter 3år

AURIS

Edition Feel

1.483

från kr/mån* med Toyota Flex Billån KAMPANJPRIS FR: 169.900 KR ORD. PRIS: 189.900 KR

AVENSIS

Edition Feel

1.752

från kr/mån* med Toyota Flex Billån KAMPANJPRIS FR: 206.900 KR ORD. PRIS: 256.900 KR

RAV4

Edition Feel

2.402

från kr/mån* med Toyota Flex Billån KAMPANJPRIS FR: 274.800 KR ORD. PRIS: 286.800 KR

AURIS TOURING SPORTS

Edition Feel

1.606

från kr/mån* med Toyota Flex Billån KAMPANJPRIS FR: 179.900 KR ORD. PRIS: 197.900 KR

KAMPANJPRISERNA FÖR EDITION FEEL ÄR REK CA-PRISER FRÅN GENERALAGENT OCH GÄLLER T.O.M 30 JUNI -15, LOKALA AVVIKELSER KAN FÖREKOMMA. KAN EJ KOMBINERAS MED AVTAL OCH ÖVRIGA RABATTER. *FINANSIERING VIA TOYOTA FINANCIAL SERVICES: EXEMPEL PÅ MÅNADSKOSTNAD MED TOYOTA FLEX BILLÅN, 35 MÅNADER, ORD. RÖRLIG RÄNTA 4,95% (DEC-14) SAMT KAMPANJRÄNTA 3,95% (GÄLLER ENDAST AVENSIS), 30% KONTANT/INBYTE, 38% SLUTBETALNING/GARANTERAT ÅTERKÖPSVÄRDE FÖR AVENSIS 1,8 EDT FEEL, 46% FÖR RAV4 2,0 EDT FEEL, 43% FOR AURIS 1,6 EDT FEEL/AURIS TOURING SPORTS 1,6 EDT FEEL OCH TOTAL KÖRSTRÄCKA OM MAX 4.500 MIL. DET GARANTERADE ÅTERKÖPSVÄRDET ÄR BASERAT PÅ ORD. PRIS. EFFEKTIV RÄNTA 4,7-5,9%. KAMPANJRÄNTA 3,95% GÄLLER KREDITANSÖKNINGAR MED TOYOTA FLEX BILLÅN TOM 31 MARS 2015. UPPLÄGGNINGSAVGIFT OCH AVIAVGIFT TILLKOMMER. BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH CO2-UTSLÄPP VID BLANDAD KÖRNING: 3,7-7,3 L/100 KM OCH 85-176 G/KM. BILARNA PÅ BILDERNA KAN VARA EXTRAUTRUSTADE. KAMPANJPRIS FRÅN

Wille Platschef 0911-398 39 wille.forsman@burlin.se

Anders Bilförsäljning 0911-398 31 anders.johansson@burlin.se

Tommy Jonsson Bilförsäljning 0911-398 32 tommy.jonsson@burlin.se

Larz Sandberg Bilförsäljning 070-397 57 77 larz.sandberg@burlin.se

Piteå: 0911-160 05 • Källbogatan 69, Piteå

PITEÅ LULEÅ SKELLEFTEÅ UMEÅ

1920-talet

Lördag 3 januari 2015

Legendariskagitator PT:shuvudredaktör Piteå-Tidningens förste socialdemokratiske redaktör var Axel Bengtsson, värmlänning till börden, som skickades till Norrbotten och Piteå av arbetarhövdingen Hjalmar Branting för att förkunna och omvända Piteborna till den socialdemokratiska läran. Han blev då en omtalad och legendarisk agitator.

När socialdemokratiN erbjöds förvärva aktiemajoriteten i då frisinnade Piteå-Tidningen ansågs Axel Bengtsson den lämpligaste att ta sig an politiskt brännande problem och även kunna knyta goda kontakter med läsekretsen, till nytta för tidningen. Den 1 juli 1929 tog han bussen från Luleå, där han då var bosatt, för att tillträda sitt nya arbete som huvudredaktör för Piteå-Tidningen. På den posten satt Axel Bengtsson till 1936, då han blev Piteås starke man i kommunpolitiken.

Agiterade i åtta dagar

Det berättas att Axel Bengtsson vid ett tillfälle deltog i ett möte någonstans i Sverige där han slogs med bland andra Kata Dahlström och den unge pastorn H.F. Spak, vilken blev en utomordentlig agitator för socialismen bland lantarbetarna och som hade sina revolutionära rötter i Bibeln. Mötet uppges ha räckt i åtta dagar. De arbetare som deltog i mötet, till fram på morgontimmarna, tvingades undan för undan begära ajournering av mötet för att kunna gå på sina arbetsskift. 1922 fick Axel Bengtsson socialdemokratiske ledaren Hjalmar Brantings

På den här bilden ses stående från vänster redaktionssekreterare Sven Dahlberg, faktor Ruben Hedqvist, typograf Eugen Berrgren, huvudredaktör Axel Bengtsson. Sittande är tryckare Erik Lundmark. Bilden är förmodligen tagen i samband med ägarskiftet 1929. uppdrag att ”missionera” i Norrbotten, som på den tiden hade en mycket blygsam distriktsorganisation, med drygt 150 medlemmar. Tre månader räckte uppgiften varefter Axel Bengtsson återvände till sina hemtrakter.

Vältalig och laddad

Bengtssons agerande i Norrbotten väckte Hjalmar Brantings intresse, utifrån de mycket positiva rapporter han fått ta del av. Branting såg till att Axel Bengtsson fick returbiljett till Norrbotten,nu som distriktets ombudsman. Först stationerades han i Malmberget och senare i Luleå. Bengtsson var en talare och ägde rika förutsättningar att uppträda i offentliga sammanhang vilket också bevisats under såväl hans tidningsmannabana som hans kommunala gärning i Piteå. Axel Bengtsson har vid något tillfälle berättat att,

när det blev känt att tidningen övergått från att vara frisinnad till socialdemokratisk, högern – genom bland annat Norrbottens Allehanda – varnade för att tidningen skulle bli ett extremt fackföreningsorgan utan förståelse för landsbygden. Inte minst som en varning till Bondeförbundets (Centerns) folk. Därmed förlorade tidningen några hundra prenumeranter. En förlust som Bengtsson snabbt såg till att återhämta. Övergången innebar samtidigt att antalet socialdemokratiska organisationer i bygden snabbt steg i höjden och att i de första valen,efter tidningens övertagande av Socialdemokraterna, innebar ett fullständigt politiskt genombrott i bygden för partiet. Axel Bengtsson blev en av de mest färgstarka agitatorer socialdemokratiska politiker Norrbotten haft genom tiderna, vältalig och

alltid laddad med argument, aldrig svarslös. Som tolvårig grabb skolades han i blåbandsföreningen, men kom sedan edan i kontakt med arbetarrörelsen. 1914 anslöt han sig till socialdemokraternas ungdomsklubb i Forshaga och kom på den vägen in på den politiska banan och vidare över till Fagersta järnbruk.

20-talet

Omtalad come back

1920 20 fick han anställning som platsredaktör för tidningen Folket i Eskilstuna. Redaktionsjobbet var inte det viktigaste. Befattningen var mer av politisk natur. År 1929 kom Bengtsson till Piteå mera beständigt. När Axel Bengtsson sedermera, efter redaktörskapet för PT, klev in på den kommunala banan blev han inblandad i en del oegentligheter. Han fick i samband med detta sluta och ådömdes även straff. Efter att en tid ha haft tjänst i privata företag gjorde han en omta-

Axel Bengtsson var en rubrikernas man. Under sin politiska karriär trampade han vid ett tillfälle rejält i klaveret. En handling som resulterade – enligt tidningsrubrikerna – att han förklarades sinnessjuk och strafffri. lad politisk come back 1954 och sopade då, med en socialdemokratisk spränglista, rent hus i Piteå stad. Men det är en annan historia. Axel Bengtsson avled i Piteå år 1977, 77 år gammal. Jan Lundquist

Arbetarhövdingen Hjalmar Branting skickade värmlänningen Axel Bengtsson till Norrbotten för att ”missionera” för de socialdemokratiska idéerna.

1920-talet

Lördag 3 januari 2015

Britt-Mari Klüft, född Åström, från Bergsviken, hade bland annat till uppgift att sköta Rustibussen, PT:s barnsida, och hade då signaturen Tant Rusti.

Dekvinnliga pionjärerna När Piteå-Tidningens historia lyfts fram i olika sammanhang har, mera i förbigående, berättats om en kvinnlig redaktionsmedlem som funnits med. Detta i ett tidigt skede av tidningens historia. Åtta År efter tidningens start fanns nämligen en kvinna på avlöningslistan, fröken Alida Ruuth från Luleå. Det har inte varit helt lätt att orientera sig i den historiska skrubben kring PT:s personal. Personalhandlingar från de första femtio åren finns inte kvar. Att bläddra i de tidiga tidningsläggen och finna redaktionsmedlemmarnas namn är ett hopplöst företag. Många skrev under signatur, eller utan att lämna något namn efter sig. Namn som under- och överskrifter är en mera modern företeelse.Därförärdetsvårtatt avgöra Alida Ruuths insats.

Först ut

Arbetsmarknadenförkvinnor var, när Alida Ruuth trädde in i tidningshistorien, inte stor. I sammanhanget kan väl vara värt att erinra att det först 1858 kom en lag som gjorde ogifta kvinnor myndiga. Ibland kan dock de gulnande tidningsläggen ändå ge viktiga ledtrådar. I jakten på den första kvinnliga journalistens intåg i tidningsvärlden i Norrbotten kan konstateras att Alida Ruuth arbetade hos Norrskensflamman i Luleå fram till partisprängningen, då tidningen blev organ för vänstersocialisterna och sedan 1921 för kommunisterna. Alida Ruuth flyttade till Piteå den i februari 1923 och blev då verksam hos PiteåTidningen. Den 1 april 1930 finns PT:s första kvinnliga medarbetare Alida Ruuth antecknad som inflyttad till Boden och hade då fått anställning hos Norrländska Socialdemokraten i Boden. Där var faktiskt Ruuth

verksam fram till 1956, då hon pensionerades. År 1958 flyttade hon till Stockholm och avled där i mars 1966. Alida Ruuth var en färgstark journalist med reportaget som huvudintresse. Som reporter skrev hon under signaturen Bask. Hon hade även ett förflutet inom socialdemokratin. Under Bodenåren var hon aktiv i kvinnoklubben och i kvinnodistriktet. Efter pensioneringen skrev hon bland annat kvinnodistriktets historik och en historik om Grytnäs semesterhem.

Annonssättare

Sedan dröjde det åtskilliga år innan mansdominansen återigen bröts och det på nytt blev kvinnligt inslag bland redaktionsmedlemmarna hos Piteå-Tidningen. Det skedde i början av 1960-talet. Först ut på redaktionen var Britt-Mari Åström från Bergsviken som var anställd åren 1961– 1963. 1962 anställdes Birgitta Pettersson. Hon var verksam fram till pensioneringen 2010. – Jag var sugen på att börja skriva i tidningen, skrev ett brev till PT och bifogade en novell för att visa vad jag åstadkommit. Ganska snabbt kom ett svar från tidningen att jag skulle få anställning, berättar BrittMari Åström, numera gift Klüft och bosatt i Umeå. – Jag fick göra en del reportage och hade huvudansvaret för tidningens barnsida Rustibussen. Jag skrev då under signaturen Tant Rusti.

Till Kamratposten

Före henne hade Erik Westling haft huvudansvaret för

barnsidan, under signaturen Farbror Rusti. – Sedan erbjöds jag anställning hos Kamratposten i Stockholm. Och det var inte lätt då för en ung flicka från Bergsviken att flytta till Stockholm. Men Erik Westling hjälpte mig, genom kontakter, att få en lägenhet där. Efter Kamratposten blev det inte längre något tidningsmakeri för Britt-Mari. Hon träffade en smålänning, gifte sig och fick barn. – Då bytte jag yrkesbana, utbildade mig till sjuksköterska och var som sådan verksam fram till pensioneringen, berättar BrittMari Klüft, som hunnit fylla 70 år. – Men det journalistiska arvet har jag fört vidare till en dotter, som arbetar hos SVT i Umeå, inflikar hon. På korrektursidan, till en början en del av tekniken sedan lagd under redaktionen, fanns bland de tidigt anställda Margit Larsson 1959-1960, Aina Westling 1960–1961, Ingegerd Lundström, som började 1961 och Inger Wikstén 1964–1968. Den första kvinnliga journalisten i Norrland uppges vara Carolina Blomdahl, gift med ägaren av den i Sundsvall utgivna tidningen Alfwar & Skämt. Hon började redan 1843 medarbeta i tidningen under signatur. Redan i början av 1900-talet fanns även en kvinnlig typograf i Piteå, anställd som annonssättare hos Norrbottens Posten. Hon hette Aina Holmgren, men reste omkring 1902 till USA, där hon slog sig ner i Chicago. Jan Lundquist

Patron Hedqvist hade en okuvlig vilja bryta hinder

Han blev vår landsändes ”Wallenberg”. Carl Anton Hedqvist, Öjebyn, med titeln patron, visade en i det närmaste okuvlig vilja att bryta hinder som ställde sig i hans väg och i syfte att skapa makt och egendom.

alla som studerat Pitebygdens historia har i de flesta fall mött Hedqvist i olika företag. Minnesmärkena är fortfarande många efter hans verksamhet.

Romantiserat

Det har fällts skiftande omdömen om brukspatronen Hedqvist, men allt eftersom tiden gått har hans gärning mer eller mindre ”romantiserats”. Stora män brukar ha stora svagheter. För de som velat blicka tillbaka och vara rättvis har det inte lätt. Det kan göra ont och även såra andra. Därför har en hel del av det som skrivits om patronen skett på ett i förväg uttänkt sätt. Man har inte alltid sett till verkligheten och också korrigerat kursen. Han hade många medarbetare kring sig som självmant eller tvingades i skymundan för att fullgöra viktiga sysslor, och utan vilken Hedqvist knappast hade kunnat nå sin framgång. Denne bygdens son, en av de allra största, gick ur tiden julafton 1922. Vid sin död var han en av landets mest förmögna personer och ägare till omfattande mark- och skogsområden, fastigheter och företag i Norrbotten. En av Hedkvists passioner var jordbruket. Det föranledde tidningarna att 1898 notera att han inte ihågkommits med guldmedalj för sin odlargärning. Om Hedqvists odlargärning skrev en av länets tidningar: – Patron Hedqvists minne bör leva så länge bygderna minnas sin ålder. År 1900 blev han hedersledamot i länets hushållningssällskap.

Serparatist

1858 gick Hedqvist ur statskyrkan, anslöt sig till den separatistiska läran, och startade ”privatskolor”. Han retade kyrkan såväl med sitt starka stöd för en mot kyrkan arbetande separatiströrelse och genom att 1891 i Lübeck ingå nytt äktenskap med sin systerdotter Serafia Granström. Han fick inte gifta sig i Sverige, avsade sig sitt medborgarskap för en tid, och

Patron Carl Anton Hedqvist, illustrerades i en gammal tidningsartikel.

Dödsannons över Carl Anton hedqvist, publicerad i PT.

”Ett rätt märkligt mål kommer inom kort att föredragas inför kunglig majestät. Saken är den att sågverksägaren C.A. Hedqvist i Öjebyn för en tid tillbaka flyttade till Lübeck och förvärvade sig tyskt medborgarrätt. Så trädde han i äktenskap med sin systerdotter varefter han ånyo blev svensk undersåte. Men pastor i Piteå landsförsamling vägrade att i kyrkboken anteckna dem som äkta makar. Häröver har nu Hedqvist anfört besvär hos kunglig maj:t., skriver Norrbottens Posten. I november samma år besvärar sig Hedqvist besvär över domkapitlets vägran att erkänna hans äktenskap, och som återförvisats från regeringen till pastorsämbetet i Piteå landsförsamling. Han blev senare i kyrkboken antecknad som gift.

Omyndigförklarades Den här enkla målningen av patron Carl Anton hedqvist förvaras i ett förråd vid Karlberg i Öjebyn. FoTo: AssAr PeT TerssoN

gifte sig som tysk undersåte i Tyskland. Enligt där gällande lag hade de där antecknats som äkta makar, Hedqvist gifte sig första gången 1864 med Sofia Rutbäck med vilken han fick två söner. I juni 1890 meddelas att C.A. Hedqvists maka avlidit i en ålder av 59 år.

Märkligt mål

I juli 1895 berättas om turerna kring patron Hedqvist och hans nyvunna kärlek, systerdottern Selma Serafia Granström.

När den store motståndaren till Svenska kyrkan steg in i evigheten hindrade det inte kyrkoherden i Piteå landsförsamling, Axel Sandin att vara en av de första att hylla Hedqvists livsgärning. Enligt ett omfattande referat av en av sina födelsedagar donerade han 25 000 kronor bland annat till arbetarnas sjuk- och begravningskassa samt till fattiga. I ett eftermäle kring Hedqvist uppges han dock till en av hans vänner ha yttrat: – Att donera och skänka bort pengar till välgörande ändamål har jag ej haft lust till – min håg har varit att odla den svenska jorden och därigenom skaffa bröd åt folket. Jan Lundquist

Lördag 3 januari 2015

Vi kan inte lova 100 år men väl 5 års garanti!

2015

PRO-RMK

Vi på ELON vet att det är viktigt att känna sig trygg i sitt köp, inte bara vid köptillfället, utan ganska lång tid därefter. Då kan det kännas extra bra att veta att ELON har fem års garanti på utvalda produkter. Välkommen in så berättar vi mer om vår fem års garanti!

800 PRO-RMK 155 TDS | 144.900:-

P.S. Vi vill passa på att gratulera Piteå-Tidningen till 100-års jubileet!

800 PRO-RMK 163 TDS | 146.900:-

600 PRO-RMK 155 124.900:-

800 PRO-RMK 155 60th | 142.900:-

ELON PITEÅ - MER ÄN BARA VITVAROR

Öppettider: Mån - tors 9-18, fre 9-17, lör 10-13

PITEÅ Backen Tel. 0911-23 23 23 www.elon.se

Prylvägen 4, ÖJEBYN, 0911-600 14 www.bilhusetpitea.se

I PITEÅ AB

SVERIGES STÖRSTA VITVARUKEDJA

Läs mer om Polaris 2015 på: PolarisSverige.com • Facebook.com/PolarisSweden

VAD GÖR DU I HELGEN? #VGDIH

INFORMATION OCH BOKNING 0911-327 00 | PITE-HAVSBAD.SE |

Lördag 3 januari 2015

Estella-Skölds

Nu sparkar vi igång 2015

769:-

Har funnits i över 60-års tid i samma butikslokaler på Uddmansgatan. Dé ni!

998:-

Varuhuset Estella öppnade redan på 40-talet, då lite högre upp på Uddmansgatan i Lundbergs fastighet, Estella blev snabbt en betydande aktör med att serva kvinnor i alla åldrar med modekonfektion… Vi har fortsatt i samma goda anda, i år 2015 ﬁrar vi, nuvarande ägare av Skölds 15-års Jubileum och utlovar många ﬁna överraskningar…

Varmt välkomna hälsar Lena & Lena med personal!

UDDMANSGATAN 13, PITEÅ www.skoldsmode.se

Vi genomför dina idéér. Barnspark

Art.nr. 10020. Passar barn från 3 år till ca 10 år. Höj- och sänkbart handtag. 35 mm breda plastmedar för lätt åkning i mjuksnö.

Delbetala medd Laitiskortet, ränte- och krångelfritt!

Spark

Art.nr. 10021. Passar från 7 år. Höj- och sänkbart handtag. 35 mm breda plastmedar för lätt åkning i mjuksnö. ViVhi ar sese harrere rvd rv del edla arrar rv el till ltil llalal lalabilbmodel il lele model r. r. SöSö k kpå ww

Köksinredningar • Butiksinredningar • Restauranginredningar • Hotellinredningar • Badrumsinredningar

w.la på ww itis .s.s w.la ee itis

Piteå: Fläktgatan 22. Tel: 0911-23 23 70. Öppet: Mån-fred 07-17 lör. 10-14

på Kika in ida s m e vår h i för r e ll och Ga tion! inspira

www.trisco.se 0911-312 90

helikopter.nu

Jag är

van damm. Du får vänja dig med lägre priser tills dammet lagt sig.

Vi bygger norra Sveriges modernaste bilhall - premiär våren 2015 ! Under byggtiden hittar du bilförsäljarna i ÖB-huset. Vi skänker 500 kr per såld bil till Föräldrar mot Narkotika i Norrbotten under byggtiden. Öppet: Mån-tors 8-18, Fre 8-17, Lör 10-14 | Bilförsäljning: Fläktgatan 24 · 0911-23 40 50 | Service: Oktanvägen 6 · Tel. 0911-23 40 51

1930

Lördag 3 januari 2015

Svartuddengästades avdåtidensstorheter Från mitten av 1930-talet och fram till början av 1950-talet dansades och fröjdades det som aldrig förr på Svartudden i Piteå. Den tidens stora stjärnor och orkestrar gästade platsen för att uppträda på scenerna. svartudden var en mycket populär festplats. –En festplats som är på väg att falla i glömska, säger Margareta Bäckström, dotter till Sven och Anna Bäckström. Hennes föräldrar lade grunden till festplatsen år 1934 och Margareta BäckströmhartrycktpåhosPiteå kommun om att åtminstone få en minneskylt uppsatt som påminner Piteborna om vad som en gång utspelade sig på Svartudden.

Vill ha minnesmärke

–Jag har varit i kontakt med KulturochFritidochförsökt få ett minnesmärke av något slag där festplatsen låg och som betytt så mycket för nöjeslivet i bygden, fram till början av 1950-talet. Men från kommunens sida har man påpekat att det inte finns några pengar för ett minnesmärke, säger Margareta Bäckström besviket. 1934 slog Bäckströms till och förvärvade Svartuddenområdet av skohandlare

Erik Bergström i Piteå, som där hade en sommarstuga. Sedan byggdes två dansbanor, en för gammal och en för modern dans. 1938 kom ”Pitholmia” till, en tvåvånings byggnad där det dansades upptill och serverades nertill. Bygget möjliggjorde också verksamhet året runt, med olika aktiviteter. Sven Bäckström, under sin yrkesverksamma tid bokhållare och sedan revisor, var intresserad av breda insatser. Han engagerade många av den tidens kända artister och orkestrar till Svartudden och skapade ett rykte som nådde långväga omkring. Och arrangemangen drog mycket folk.

Båttransporter

– Vi hade många av de mest kända svenska artisterna på Svartudden, men även från USA, inflikar Margareta Bäckström som växte upp på festplatsen och också hjälpte sina föräldrar. Hon har för övrigt kostat på en liten skrift om Svart-

udden, där hon skildrar nöjeslivet, arbetet och privatlivet för familjen Bäckström. Svartudden blev ett begrepp för inte bara Piteåborna. Till en början fick man för att komma dit ta sig via en spång från Strömlidahållet, över sanka marker, eller med turbåt från Kurirkajen. Turbåtarna Arne och Örnen avgick från Kurirkajen. Örnen tog 40 öre för en tur och returresa och 25 öre för en enkel resa. Sommartid hade makarna Bäckström även ordnat med utomhusservering för bad- och campinggäster som sökte sig till området.

Inga bekvämligheter

Till en början fanns där inga utbyggda bekvämligheter. Inga diskmaskiner eller elspisar. Färskvattnet transporterade med båt från Piteå till Svartudden. Den nödiga belysningen, framför allt under höstkvällarnas arrangemang, sköttes – innan elledningar blev framdragna

– med hjälp av fotogen- och karbidlampor. Sommartid serverades glass, som Bäckströms själva tillverkat. Isen sågades vintertid i Norra stadsfjärden och förvarades sedan i källare, under ett spåntäcke, för sommarens aktiviteter. Makarna Bäckström stod för huvudansvaret av de olika arrangemangen fram till 1942. Anläggningen hyrdes därefter ut till olika arrangörer.Verksamheten pågick sedan året runt fram till 1954,närbyggnadenPitholmia brann ner. Nöjesplatsen återuppstod i viss mån något år därefter. Yngve Skarin hann en tid residera på platsen med aktiviteter, innan stället definitivt lades ner. Marken tvångsinlöstes senare av kommunen. Jan Lundqvist

Fotot taget vid ett festtillfälle. Foto: Jan LunDqvISt

Samspeltabröderangav I slutet av 1930-talet var det åtskilliga lokala grupper som bjöd upp till dans på dansbanorna runt om i Piteåbygden. Det vittnar annonserna i de gamla tidningsläggen om. Musikgrupperna hade sina spelningar förlagda till framförallt sommarhalvåret. Bland dem som kuskade runt till bygdens olika dansbanor fanns Westerbergs trio från Sjulnäs. Westerbergs anfördesav rörfabrikörenAnshelmWesterberg, som under ett par decennier med sitt dragspel angav takt och ton på oräkneliga nöjestillställningar. Där brodern Folke, grundare av Ivab-koncernen, gjorde inhopp som trummis för att förstärka gruppen och också för att dryga ut inkomsterna.

Musiken bidrog till rörverksamheten

Westerbergs trio från Sjulnäs.

Det var ett äventyr att starta företag, praktiskt taget utan kapital. Ett vågspel som bröderna Westerberg från Sjulnäs gav sig in på. Men de var samspelta. Inte bara i sin rörverksamhet. Här fanns också en annan kombination där de fick en fram-

skjuten placering i bygden – som musiker. När syskonen Westerberg växte upp i Sjulnäs, under enkla förhållanden. En dramatisk förändring inträffade i familjen 1923 då fadern Karl Arvid dog och modern Alma lämnades ensam med sju barn och det åttonde på väg. Den äldste i barnaskaran, Anshelm, fick 20 år gammal ta huvudansvaret och axla mycket av faderns roll. Han var och förblev under sin levnad som en fadersgestalt för sina syskon. 1933 startade Anshelm Westerberg Rörbolaget i Piteå, där också brodern Nils en tid fanns med som delägare och Folke som rörarbetare. När Nils, alltför

tidigt, år 1937 gick ur tiden fick brodern Bertil ta över ägarandelen. Den ägarandelen förvärvades senare av huvudägaren Anshelm. Bertil Westerberg satsade på bussverksamhet. Folke Westerberg började 13 år gammal som hjälparbetare hos Rörbolaget, vilket utvecklades till ett för den tiden rätt så stort företag vilket för övrigt år 1962 förvärvades av Ivab.

Trummisen blev koncernchef

I rörmokeriets barndom var det inte några skönhetsarbeten som utfördes. Hela tiden rörde det sig om grova rör, mestadels två tums. För att hantera rören hade

1930

Lördag 3 januari 2015

”En minnestavla över en av Piteås största festplatser borde kommunen kunna åstadkomma vid Svartudden”, anser Margareta Bäckström, dotter till festplatsen tidigare ägare.

Mellan Kurirkajen i Piteå och Svartudden gick motorfartyget ”Örnen” med passagerare till festligheterna. Foto: Jan LundqviSt

Strängt förtroligt från statsministern

Ett brev om ett furstebröllop. Det gällde huset Coburg. Med påskriften ”Strängt förtroligt”. Det fick Piteå-Tidningens dåvarande huvudredaktör Axel Bengtsson motta i hösten 1932. Avsändare var statsminister PerAlbin Hansson.

t e l a t 0 3

StatSminiStern ville göra Axel Bengtsson uppmärksam på att prins Gustaf Adolf, nuvarande kungens pappa, övervarit Stahlheimsparaden i Berlin och att detta väckt stark kritik i Sverige. Stalheim (stålhjälm) var en tysknationell organisation som uppgick i olika nazistiska organisationer.

sidan måste han som gäst ta vissa hänsyn. Per-Albin Hansson omnämnde ett program, vilket i privattelegram från Coburg nått Dagens Nyheter, med ettstarktnazistiskt inslag. – Enligt givna försäkringar skulle de politiska organisationerna få en mera undanskymd plats. Några bestämda garantier härför finns emellertid inte. Nazisterna tycks behärska staden och hertigfamiljen.

Oangenämt berörd

taktochton man till en början ässjan till hjälp arbetet. Gasen kom långt senare. 1947 startade Folke Westerberg tillsammans med brodern Arvid Infjärdens värme, som om en enskild firma. Startkapitalet bestod av ett lån på 10 000 kronor Det nystartade företaget betalade 2 000 kronor för en del rörmaterial och några verktygslådor från ett rörföretagiPiteå,somkommit på obestånd. 1959 delade bröderna Arvid och Folke på sig och 1960 blev Ivab bolag med Folke Westerberg som ägare. 1963 flyttades huvudkontoret från Sjulnäs till Piteå. Genom åren har sedan andra lokala rörföretag

– Efter vad jag nu vet hade kronprinsen (senare kung Gustaf VI Adolf) försökt avstyra sonens närvaro, men hans åtgärd kom för sent. Försöket säger emellertid en del om kronprinsens syn på sådana saker, påpekade Per-Albin Hansson. Statsministern framhöll för Bengtsson att det från svensk sida – i fråga om Coburg – gjorts stora ansträngningar att få bort all politisk anstrykning från festligheterna. Det var det året som nazisterna vann med 37,4 procent av rösterna en klar valseger i Tyskland och den svenske führern Birger Furugård talade vid de svenska nazisternas första offentliga möte i Stockholm. – Ansträngningarna har gett vissa resultat, men inte tillräckliga. Detta är anledningen till att kungen (Gustaf V) beslutat att inte övervara bröllopet. – Kronprinsen har inte kunnat göra sammalunda. Det är ju förklarligt om fadern inte gärna vill avstå

Ingen hämsko Per-Albin Hansson ville informera PT:s huvudredaktör om ansträngningarna från svensk sida att få bort de politiska inslagen inför furstebröllopet i Tyskland, något som även kronprins Gustav Adolf, senare Gustav VI, livligen understödde. från att vara med, när äldste sonen gifter sig, berättade statsministern och fortsatte: – Kronprinsen är emellertid högst oangenämt berörd av utsikten att kunna bli försattipeniblasituationer.Han ogillar hela upptåget med en arrangerad folkhyllning med nazistiska inslag. Å andra Prinsessan Sibylla och Prins Gustaf Adolf gifte sig i Coburg i Tyskland den 20 oktober 1932. Foto: t t

Statsminister Hansson påtalade dock nogsamt för redaktör Axel Bengtsson att det för ett ögonblick inte var hans avsikt att lägga någon hämsko på de socialdemokratiska tidningarnas kritik av vad som kunde inträffa. Han såg det emellertid som motiverat att informera Bengtsson om ansträngningarnafrånsvensksidaatt få bort de politiska inslagen. – Ansträngningar som särskilt kronprinsen livligt understött. Detta kan ju alltid vara nyttigt att veta för den som önskar ge eventuell kritik rätt adress, slutade statsminister Hansson i sitt brev till Bengtsson. Nazisterna gjorde sig för övrigt påtagligt påminda för Axel Bengtsson. De ville bland annat inbjuda honom till ett diskussionsmöte i Stadshotellet i Piteå kring ämnet ”Frihet, jämlikhet och broderskap” Inbjudare var Norrbottensdistriktets ordförande Eric Waller, Luleå. Jan Lundquist

införlivats i Ivab:s verksamhet.Verksamheten har sedan svällt ut till att omfatta hela landet, med ett

stort antal företag införlivade i koncernen. Jan Lundquist

En bit av b brevett ffrån å statsminister tat i i t r P Per-Albin Albi Hansson daterat den 12 oktober 1932.

Lördag 3 januari 2015

Handla VILT på Karinas ViltButik – vi har ett brett utbud av viltkött, slöjd, presenter och souvernirer – Med smak av LAPPLAND!

Botanisera bland delikatesser som: renkött, älgkött, hjort, rådjur och vildsvin. Av ren och älg ﬁnns vidareförädlade produkter som exempelvis torkat, gravat och varmrökt kött. Vi har även fjällröding, fjällripa och skogsfågel. Hos oss hittar du också kaffeost, hjortron, blåbär och lingon. Även förädlade bär i form av saft, sylt och marmelader. Allt från noggrant utvalda leverantörer och med inspiration från Svenska fjällvärlden.

Vi har många ﬁna presentartiklar, bruksföremål, slöjd, lokalt hantverk och souvenirer. Hos oss ﬁnns något för alla (hoppas vi) så välkommen in och ta en titt! Karina & Jerker

Aronsgatan 1. Piteå (vid ICA Kvantum) • 0911-810 00 • Karinasviltbutik.se

Förebygger och skyddar sedan 1934. FÖR YNGRE GENERATIONER KAN DET VARA SVÅRT ATT FÖRESTÄLLA SIG hur vägglöss under långar tider

plågat människor och djur. På 1930-talet var ungefär hälften av lägenheter i Sverige angripna av vägglöss. Då startade familjeföretaget Anticimex – året var 1934 och Piteå-Tidningen kunde redan då

IDAG ÄR ANTICIMEX ETT INTERNATIONELLT SERVICEFÖRETAG som skapar sunda och hälsosamma miljöer åt

Några av de tjänser som vi kan hjälpa dig med: Avfuktning Överlåtelsebesiktning Energibesiktning Fågelsäkring av byggnader Saneringar av skadedjur

Inspektioner Utredning av inomhusmiljön

Varmt välkommen att kontakta Anticimex i Piteå på telefon 0911-27 89 00 eller via e-post pitekund@anticimex.se

Lördag 3 januari 2015

Nypremiär!

I februari öppnar vi våra nyrenoverade lokaler.

10%

Boka före 30 februari få 10 % rabatt på lokalkostnaden.

P.S Vi serverar frukostbuffé till alla konferensgäster.

www.nolia.se

0911-649 30

ÅF brinner för

smarta industrilösningar Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid . Vi är ett starkt team av konsulter som arbetar med alla områden inom utveckling , effektivisering och optimering av industrins processer, produktionsutrustning och produkter. Brinner du för teknisk utveckling? Vi erbjuder karriärmöjligheter på en modern arbetsplats som främjar mångfald , med verksamhet över hela världen .

Vid kontoret i Piteå söker vi ingenjörer inom El/Automation, Rör/Mekanik och Industriell IT.

Ad15233

Läs mer på afconsult.com/jobb

Välkommen in i värmen Varje gång du väljer att ta bussen är du snäll mot miljön och du åker säkert. Dessutom är det enkelt och prisvärt. Oavsett vart du vill åka i länet. Välkommen in i värmen!

Busstider och kundservice 0771-100 110 www.ltnbd.se

1940-talet

Lördag 3 januari 2015

Elof Söderberg, elektriker till yrket, förvandlade stranden på Pitholmen till Riviera.

Clifford Söderberg tog över verksamheten efter sin far. Då började det hända stora saker aktivitetsmässigt ute vid Havsbadet.

I dag ägs Havsbadet av Hilding Holmqvist, bördig från Backträsk. Första sidans botten upplyste om statsminister Erlanders besök vid Pite havsbad.

Havsstranden somförvandlades tillNordensriviera Sommaren 1943 lades grunden till Pite havsbad, Nordens Riviera. Det var då Elof Söderberg från Jävre ordnade med de första stugorna, en glasskiosk och en utedansbana.

Elof SödErbErg var i grunden elektriker ”med självständig yrkesutövning”. Vid något tillfälle i början av 1940-talet och efter att ha studerat stränderna på Pitholmen, växte hos honom idén att kunna tjäna pengar på badturister, vid sidan av elföretaget. Det har snart gått 75 år sedan han ”i all enkelhet” öppnade sin verksamhet

Flest soltimmar

Hos Söderberg fanns en målmedveten satsning att

sommartid locka folk till Pitholmen,kombineratmed en rad evenemang. Den Söderbergska idén har sedan med åren lyft ett samhälle, en näring och en hel kommun till en ny nivå inom besöksnäringen. Under familjen Söderbergs tid som ägare blev havsbadet berömt över hela landet – ja, även långt utanför landets gränser. Det hjälptes upp av meteorologernas rapporter om flest antal soltimmar och mycket varma somrar.

I mitten av 1950-talet fick Piteå tre år i rad uppleva Sveriges högsta badtemperatur vilket resulterade i att Havsbadet blev känt som Nordens Riviera med sina långgrunda stränder.

Restaurang

Ganska snart insåg familjen Söderberg att det behövdes mer än en kiosk och utedansbana. En modern restaurang uppfördes, för att klara alla som lockats av de vackra somrarna. 1944 fick Havsbadet dag-

liga bussturer från Piteå som innebar att tillströmningen ökade, när folk inte hade råd att hålla sig med bil. En av de allra första annonserna om aktiviteter handlade om en midsommarfest med Roxys swingorkester, gammeldans, skjutbana, muntrationsspel, då det också serverades bröd, mjölk och fil. Inträdet var en krona för äldre. Dessutom lockades med finfin badstrand och bersåer. Den socialdemokratiska

ungdomen ordnade också ett flertal gånger sina stora sommarting vid Havsbadet, vilka samlades tusentals besökare. 1949 besökte statsminister Tage Erlander havsbadet och talade där, utomhus, inför 2 000 personer.

Naturistbad invigdes

År 1965 brann restaurangen ned och ersattes av en ny större byggnad. Under 1960-taletinvesteradesäven i en camping och stugby.

Vägg i vägg med Elof Söderbergs anläggning etablerade Piteå landskommun en stugby, Pitholmens havsbad, Liksom Söderberg började kommunen lockade med långa sandstränder, stora campingplatser, sommarsol och varmt sommarklimat. Dragplåster för folk från Nordnorge och Sydsverige. En anläggning som numera är en del av Pite havsbad. Europas första naturistbad invigdes tätt intill, i juli 1970. och skapade åtskilliga rubriker.

1940-talet

Lördag 3 januari 2015

Entrén till Piteå havsbad under tidigt 1960-tal. Foto: Hans.G Pet teRsson

Djup vänskap med byborna i Rosvik

”Sverige i allmänhet, och Rosvik i synnerhet, har för alltid bevarats i mina morföräldrars, min mammas och hennes syskons hjärtan. Här utvecklades en djup vänskap med byborna som de burit med sig genom livet.” Tuula Pekkala, Luleå, berättar om sina anhörigas flykt undan krigets fasor i Finland och hur de i krigets slutskede hamnade i Rosvik.

Arvid och Jenni Tervonen kom krigshösten 1944 med barnen, bland annat dottern Tilda då nio år och senare mamma till Tuula, till Rosvik. Familjen och andra släktingar hade tillsammans med tusentals andra evakueras för att komma undan krigets lidanden och fått en fristad i Sverige, där sommarvisten och ladugårdar som stod tomma togs i anspråk. Familjen Tervonen hade med råmande kor vandrat över gränsen från Finland och fått utrymme hos Elof Andersson och hans familj. Andersson var då förläggningsföreståndare för Rosvik.

Arvid Tervonen har packat den hästförspända kärran för att under försommaren 1945 återvända med familjen och sina tillhörigheter till Finland.

Födde en son

Delar av Pite havsbad i dag. Foto: Jens Ök vistt

Efter Elof Söderbergss tog sonen Clifford. Han utvidgade anläggningen ytterligare.

Hilding tog över

Kommunen var därefter en kort tid ägare av anläggningen innan Hilding Holmqvist tog över. Holmqvist har sedan fortsatt med ytterligare stora satsningar och med en markant inriktning även på vinter- och familjeturism. Elof Söderbergs namn finns dock fortfarande kvar

vid havsbadet genom ett strandkafé som av nuvarande ägare döpts till Elof Beach Café. Skaparen av Pite havsbad, Elof Söderberg, gick ur tiden 1985 i en ålder av 79 år. Jan Lundquist

jan.lundquist@pitea-tidningen.se 0911–645 24

Familjen Tervonen togs emot med öppen famn togs av bygdens folk berättar Tuula Pekkala, som fått sig till livs åtskilliga berättelser från morföräldrars och moderns om vad de upplevt under tiden i Rosvik. Under evakueringen till Rosvik fick dock familjen stanna upp för en kort tid i Sangis, där Jenni Tervonen födde en son, som tog sina första stapplsnde steg våren 1945, strax före att familjen återvände till Finland. Många fick lämna sin fädernebygd utan hopp om att kunna komma tillbaka. Den finsk-ryska freden var bittert hård. – Morfar och mormor och deras barn återvände till Sverige under 1970-talet. Pappa, som var byggnadssnickare och, vill dock på nytt återvända till Finland, när han blev sjuk. Så blev fallet 1980. Han dog året därpå. Av barnen kom några tillbaka till Sverige i vuxen ålder. Mina morföräldrar höll kontakten med Elof Andetssons familj och jag har kvar några brev från den tid då de korresponderade med varandra. Det sista brevet är daterat 1962, berättar Tuula Pekkala.

Brände byar

Makarna Tervonen var på ett besök i Rosvik ytterligare en gång i början av 1960-talet.

Gruppfoto vid ”Ållas” i Rosvik, utanför familjen Elof Anderssons hem. Kortet är taget våren 1945 och visar familjerna Lampela och Tervonen flankerade av några ungdomar i värdfamiljen. När lågor från hem som uppförts med generationer av kärlek och arbete steg upp mot nattmörk himmel, och död och fasa spreds, öppnades svenska gränser. Alla som var med då och upplevde händelserna minns i stora drag hur det var och hur det gick till när de finska flyktingarna anlände. I september 1944 förhandlades om omhändertagandet av finska flyktingar, som bedömdes till närmare 100 000, och även 25 000 kreatur. Svenska regeringen medgav i ett första skede 20 000 Rovaniemibor, 4 500 från Ranoa samt att 82 barn från barnhemmen i Petsamo, Enare och Kittilä skulle tas emot. Den 19 september var evakueringen till Norrbotten igång. De första flyktingarna anlände till Pitebygden, när tyskarna satt igång att bränna finska byar under sin reträtt och för att förhindraryssarnaattkomma åt byggnaderna. Skolor och bönhus utrymdes och

Piteå stad med 500–600 personer, Hortlax 500, Piteå socken 1 500 och Älvsbyn 1 100.

Mottogs med värme

R Rosvik ik var v en avv b byarna som fick ta emot flera finska flyktingfamiljer. Där ordnades bland annat vid ett tillfälle en Finlandsafton, dit flyktingarna var särskild inbjudna. gjordes i ordning som bostäder åt flyktingarna, utrymmen iordningställdes för kreaturen, madrasser stoppades med krollsprint och halm, sängplatser ordnades, sjukstationer inrättades och speciella lokaler för äldre iordningställdes. 3 700 flyktingar togs emot i en första omgång.

Något hundratal skulle även placeras inom Arvidsjaursområdet. Däremot hade man inte till en början för avsikt att placera några flyktingar i Norrfjärdenområdet. Där placerades istället runt 400 kor. Flyktingskaran mottogs också med förståelse och värme i de flesta av byarna och alla hjälpte till att göra livet så drägligt som möjligt för de evakuerade i alla åldrar Den hösten besökte även kronprinsparet Gustav Adolf och Louise och Finlands minister i Stockholm Pitebygden. Reste runt för att ta del av de anordningar som vidtagits för finska evakuerades mottagande och omvårdnad. Lidande familjer hade då placerats ut i alla tillgängliga lediga utrymmen. Jan Lundquist

Lördag 3 januari 2015

har det hänt en hel del

FAVÖR

På 100 år

Dagens bilar tillverkas också på löpande band, precis som Henry Ford en gång gjorde medT-Forden. Men där slutar likheten. På dagens moderna bilar ställs helt andra krav än snygg sufflet och rolig tuta. Idag fokuserar vi på komfort, trygghet och säkerhet. Och för att veta att det fungerar måste man testa. Sedan 70-talet har Arjeplog varit en betydande del av den globala biltestindustrin. Hit kommer årligen ett flertal internationella företag som vill se att bromsar, styrning, värme och andra funktioner verkligen fungerar när kylan sätter in. På Hornavanskolan finns idag två utbildningar som är direkt kopplade till biltestverksamheten och vi samarbetar med olika fordons- och komponenttillverkare. Så till dig som funderar på vilken gymnasieutbildning du ska välja och har bilar och teknik som intresse kan vi tipsa om våra utbildningar: Fordonstestteknik och Bilsystemteknik.

helikopter.nu

Läs mer om skolan, utbildningarna och vad du kan uppleva i Arjeplog på www.hornavanskolan.se Du kan också kontakta skolans ambassadör, Sandra Ohlsson. Henne når du via mail på sandra.ohlsson@arjeplog.se

Nu är tillväxten i hamn Vi utvecklar infrastrukturen för att gå från hamn till logistikcentrum och redan i år skapar vi mer miljövänliga logistikmöjligheter via ombyggd elektrifierad järnväg. Allt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för tillväxt för regionens företag. Läs mer på piteahamn.se

Piteå Hamn AB är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar Haraholmens logistikcentrum. Vi ser till att infrastrukturen är i gott skick och eftersträvar kostnadseﬀektiva logistiklösningar. I Piteå Hamn hanteras varje år 1,7 miljoner ton gods på 350 fartyg med traﬁk på främst Europa, Baltikum och Nordafrika.

Lördag 3 januari 2015

HUSVAGNSHUSET i Arvidsjaur

DIN PÅLITLIGA HUSVAGNSHANDLARE

STORFORSVARV & Marina AB är ett fullservicefamiljeföretag med lång och gedigen erfarenhet

2015

Från vänster: Christian Lindén VD, Ulf Lindén och William Rönnberg

2015

FÖRSÄLJNING & SERVICE KABE, POLAR & ADRIA Välkommen till inlandets husvagnshandlare!

Premium Aluminiumbåtar Vi representerar: Faster Aluminium-båtar, Mercury, Mercruiser, Arctic Cat snöskotrar, Suzuki terräng-hjulingar, m.m. Vi erbjuder dig året-om-nöje, vare sig du gillar vatten i ﬂytande eller frusen form. Med några av marknadens bästa varumärken, tillsammans med en drygt 40-årig branscherfarenhet, kan vi hjälpa dig med ditt nästa nyköp eller så tar vi hand om din båt eller snöskoter på bästa sätt. Tillbehör & reservdelar samt båtplatser i egen marina. Välkommen!

Södra Gatan 14, 933 32 Arvidsjaur, Tel. 0960-107 33

Med vår hjälp når du hela världen SHORELINK ÄR EN

viktig del av infrastrukturen i Norr- och

Västerbotten. Vår verksamhet bidrar till att stärka industrin och skapa förutsättningar för näringslivets tillväxt. Som transportoch logistikföretag med verksamhet inom tre affärsområden drar vi fördel av vår storlek och att många funktioner är

SHORELINK TERMINAL ansvarar för den operativa verksamheten i Skellefteå, Piteå, Luleå och Kalix Hamn med lastning och lossning.

SHORELINK TR ANSPOR T är entreprenör inom maskin- och transportområdet.

samordnade. LÄS MER PÅ: W W W.SHORELINK .SE

SHORELINK SHIPPING bedriver skeppsklarering och speditionsverksamhet.

1940-talet

Lördag 3 januari 2015

Hövdingarmed inhoppiPT:stjänst P

Erik Hammarsten, arbetarpojken från Skuthamn som passerade de flesta trappstegen på samhällsstegen i sin uppgift att omdana samhället, var en tid verksam hos PiteåTidningen. Så även Öjebypojken och ministern Curt Boström. Bägge i sin politiska gärning kraftfulla och viljestarka personer. Båda avrundade sin yrkesbana som landshövding i Norrbotten.

t e l a t 0 4

”erIk hammarsten var en viljestark och handlingskraftig politiker med stort förtroende och fast förankring i sin hembygd. Därför blev han en förgrundsgestalt i sitt län och en skicklig företrädare för Norrbotten på riksplanet.” Det var dåvarande statsminister Olof Palmes (S) omdöme om Piteåsonen, vilken mitt i sin vardagsgärning hastigt avled år 1985,i en ålder av 58 år. Som 15-åring anträdde Hammasten sin resa till Älvsbyn och sitt första jobb som bagarlärling hos Ståhlbergs och Konrads. Han hamnade sedan som bageriarbetare i Sundbyberg och var där verksam fram till 1951. Innan Erik Hammarsten

Erik Hammarsten var en tid expeditör vid Älvsbyredaktionen.

blev heltidsanställd kommunalpolitiker prövade han även andra försörjningskällor. Bland annat gjorde han inhopp inom tidningsmannabanan, som expeditör hos Piteå-Tidningen i Älvsby.

Tidningsexpeditör

Han visade även bra egenskaper som prenumerationsförsäljare och sålde då Folket i Bild, som då var en seriös veckotidning. Erik Hammarsten klev första gången in i riksdagskorridorerna i oktober 1960. Därefter fick han förnyat förtroende som riksdagsman och fanns i lokalerna på Helgeandsholmen i Stockholm åren 1963–1970, som ledamot i andra kammaren. 1950 valdes Erik Ham-

marsten in i Älvsbyns köpings fullmäktige. Fem år senare, inte fyllda 30, axlade han uppdraget som ordförande i kommunalnämnden. 1963 kom Erik Hammarsten med i landstingsfullmäktige för att senare väljas in i förvaltningsutskottet och sedan anförtros uppdraget som förvaltningsutskottets ordförande och landstingsråd. 1981 utsågs han till landshövding i Norrbotten, ett

uppdrag som varade fram till hans död.

PT-referent

Curt Boström kom efter folkskolan i Öjebyn till realskolan i Piteå, där både bokföring och maskinskrivning fanns med på schemat. NärpappanavledvarCurt Boström bara 14 år gammal. Han fick då hjälpa till med familjens försörjning och fick tjänst som vaktmästare vid skolan och tingshuset i Öjebyn.

Från middagstidning till morgontidning De flesta vill läsa sin tidning när den är färsk, som morgontidning – inte middagstidning. Från att ha varit förmiddagstidning sedan starten blev Piteå-Tidningen 1949 morgontidning.

många tidningen dagen efter utgivningsdagen, med den ordinarie postturen eller hämta sitt exemplar vid affären. Eller så kunde man, mot en reducerad prenumerationsavgift, få avhämta dagens exemplar i tidningens expedition.

Övergångentillmorgontidning i slutet av 1940-talet fick ett positivt gensvar från läsekretsen. I PT:s barndom fick

Egna bud

Med tiden fick tidningen egna bud, som bar ut tidningen till de egna lådorna. I år är det således 66 år

sedan Piteå-Tidningen gick över till att bli en morgontidning. Främst av distributionskostnadsskäl.

Omställning

Övergången blev en omställning för de anställda. Inte bara arbetsmässigt utan även familjemässigt. Det blev mera kvällsarbete. De som drabbades allra mest var tryckeripersonalen, som fick lägga om

sin dygnsrytm. Från att ha börjat jobba tidigt på morgnarna till dess tidningen var färdigtryckt vid middagstid började arbetstiden under kvällstimmarna för att sträcka sig fram mot småtimmarna. Den tryckpress som tidigare fanns i PT-huset avvecklades 2003 och numera trycks tidningen i det hälftenägda tidningstryckeriet i Luleå.

Det puffades rejält på förstasidorna under senare delenav 1948 kring omläggningen till morgontidning

Jan Lundquist

Efter en tids arbete som skrivbiträde vid skolexpeditionen följde en kort sejour vid ett skolmaterielförlag i Stockholm. Under den tiden fick Djurgårdens B-lag nyttja hans fotbollstalang. De sista krigsåren tillbringades med bokföringsjobb hos Anna Rajala i Tornedalen. Under den tid han sparkade boll för Öjebyns IF engagerades Curt Boström som referent för Piteå-Tidningen. En sommar pröva-

de han på redaktionsjobbet. PT skulle i samma veva utöka redaktionen. Boström anmälde sitt intresse. Året var 1946. Beslutskvarnarna malde dock för långsamt. I väntan på besked erbjöd nämligen flottningföreningen i Öjebyn Curt Boström anställning. Han tackade ja. Boström slutade då att skriva sport och sysslade sedan med timmer. Inom Flottningsföreningen blev han kvar till dess den politiska aktivi-

Sex dagars utgivning År 1943 övergick Piteå-Tidningen till sexdagarsutgivning, trots pappersbrist och kommunikationsstörningar till följd av kriget. Då var det slut att komma ut ”någon gång då och då”.

I och med övergången den 1 november kunde tidningen notera 312 nya prenumeranter. Tidningen fick då delvis också nytt ansikte, nya avdelningar och utökade även textutrymmet. Det utlovades lokala nyheter i större utsträckning. En hel sida ”lätt gods” under rubriken Likt och

PT fick nytt ansikte. Olikt presenterades. Där Stålmannen inträdde som serie och konkurrerande med den sedan tidigare enda serien, Baskerville. Det blev även en daglig

1940-talet

Lördag 3 januari 2015

Försumlighet orsakade flickebarnsdöd

PT speglade ingående händelsen kring det lilla flickebarnets död framgår av de här tidningsrubrikerna

Curt Boström skrev sportreferat för PT och erbjöds också tjänst som sportjournalist. Men det blev Flottningsföreningens erbjudande han nappade på. Foto: Sanna ErikSSon

teten i början på 1970-talet tog överhanden.

Statsråd

1974 togs steget in i riksdagen, där Curt Boström satt fram till 1985. Under sin tid som rikspolitiker fanns han även med i den socialdemokratiska partistyrelsen. När Olof Palme 1982 på nytt blev statsminister bestämdes att Boström skulle vara gruppledare i riksdagen. Planerna ändrades när Palme upptäckte att Curt

Boström behövdes i regeringen.Fram till 1985 fick han basaöverkommunikationsdepartementet och tidvis även fungera som försvarsminister. Under landshövdingetiden 1985–1991 blev arbetsbördan och arbetsuppgifterna något annorlunda. När Stjärnornas gata invigdes, på Piteås gågata, hedrades Boström med en platta. Curt Boström blev 87 år. Jan Lundquist

”Det är allmänt känt att barnets föräldrar var bäst hjälpta med som det gick – och ansåg det vara det lyckligaste.” Det något häpnadsväckande påståendet framfördes av de sjukhusanställdas facklige företrädare. Detta efter en otrolig händelse som utspelades på Piteå lasaretts BB-avdelning i början av 1940-talet, där ett flickebarn avled. En händelse som det skrevs en hel del om i svenska tidningar. Säkerheten kan inte ha varit rimligt tillgodosedd vid lasaretts BB-avdelning i Piteå när spädbarnet avled genom försummelse av personalen, vilket sedan blev till ett omtumlande, plågsamt minne för föräldrarna.

Nekades familjegrav

Till sorgen kan även, vad som berättats, läggas kyrkogårdsansvarigas njugghet att inte tillmötesgå de anhörigas önskemål om en familjegrav. Istället, och utan att anhöriga fick närvara, gravsattes barnet i en grav, där en annan nyligen gravsatt person lagts och inte alls släkt med familjen. Det kom att dröja många år innan kyrkans styresmän sedan gav tillstånd till en gravsten på platsen för den lilla. Föräldrarna vilar sedan länge på en annan plats på kyrkogården.

Försumlighet I tidningshuvudet sattes in att PT var en daglig middagstidning. krönika som speglade aktuella förhållanden i bygdens liv. Följetonger var ett annat nytt inslag för läsarna.. Under rubriken Dagens röst serverades aktuella intervjuer. Tidigare PT-

redaktören och dåvarande kommunalborgmästaren Axel Bengtsson var först ut på banan. Dessutom fick tidningen en del nya vinjetter. Jan Lundquist

Det var Tidningarnas Telegrambyrå som kablade ut händelsen, tio dagar efter flickebarnets död. Detta sedan sjukhusets styresman, doktor Robert Ivarsson, anmält händelsen till Medicinalstyrelsen. Ivarsson ville få klarlagt huruvida plikterna uppfyllts vid lasarettet då det antyddes att personalen

Händelsen vid Piteå BB väckte stor uppmärksamhet. varit försumlig och inte fullföljt vad den borde göra. PT följde sedan upp händelsen på lasarettet i Piteå.

Levde fem dagar

Barnen föddes med total ändtarmstillslutning utan att vårdpersonalen lade märke till missbildningen. Fem dagar levde den lilla flickan. På barnets journaltavla gjordes anteckningar med uppgifter om fullt normal temperatur. Det uppgavs att mätningar gjorts två gånger dagligen och att det dessutom varit normala dagliga avföringar. När obduktion företogs av flickebarnet konstaterade obducenten att barnet avlidit av total brist på stolgångsöppning. Förhören visade att personalen,detvådag-ochtvå nattbiträdena som skulle föra journal inte hade brytt sig speciellt mycket om att kontrollera förhållanden. Någon termometer hade inte använts. På fri hand konstruerades feberlistan.

Ävenså hade förts in en eller två dagliga avföringar utan att kontrollera om de verkligen ägt rum. Under förhören uppgav biträdena att de brukade praktisera liknande på samtliga barn och att de aldrig förde anteckningar om barnens avförning på annat sätt än på ”fri hand”.

Facket motsatte sig

Doktor Ivarsson ansåg att sjukvården på lasarettets BB-avdelning var så otillfredsställande att han inte kunde bära ansvaret för den. Med landsfiskalsprotokollet och obduktionsrapporten företog Medicinalstyrelsen inspektion på lasarettet och hade en del synpunkter på tjänstgöringsförhållandena. Barnmorskeförbundet pekade då på att förhållandena vid lasarettet var säregna. En tid därefter fick PT:s läsare, via annonser, veta att lasaretts BB-avdelning skulle stängas tills vidare, vilket enligt doktor Ivars-

son berodde på att det var omöjligt att få tag på kompetent personal. Efter överläggningar med barnmorskeförbundets representant, och efter förhör med personalen, beslutades att genom olika åtgärder få kompetent personal till BB-avdelningen så att den skulle kunna öppnas Händelsen hamnade inför häradsrätten i Piteå som senare frikände de inblandade sjukvårdsbiträdena. Landsfogde Gösta A. Lindberg, Luleå, beslutade att överklaga häradsrättens dom, men där blev ingen ändring av tidigare utslag. Noterbart är att de sjukhusanställdas fack motsatte sig ersättningsanspråken från föräldrarnas sida om 150 kronor för omkostnader i samband med begravningen, bland annat en barnkista. Facket anförde att en barnkista med tillbehör kostade 10 kronor och att kraven därför ansågs anmärkningsvärda. Jan Lundquist

Lördag 3 januari 2015

176 års erfarenhet ger bra resultat!

Jenny Nilsson Auktoriserad redovisningskonsult

Camilla Blombäck, Auktoriserad redovisningskonsult

Lars Lundqvist Auktoriserad revisor

Boo Ceder Godkänd revisor

RUSTA FÖR EN HÄRLIG VINTER! VI HAR ALLT NI BEHÖVER.

Carrier Margareta Karlsson Auktoriserad redovisningskonsult

Gunilla Segerstedt Auktoriserad redovisningskonsult

Emma Linneruth Redovisningskonsult

Välkommen in! Tel. 0911-23 22 40. Industrigatan 44 resultatrevision.se

Öppet vardagar 7-17 Hammarv. 39, Piteå • 0911-664 20 • www.traktorcity.se

Foto: Sara Andersson, Emma Larsson, Jonas Tobin, Linda Mickelsson

Vi är en lokalt ägd revisionsbyrå. Med namnet vill vi spegla det vi skapar för våra kunder genom personligt engagemang, lättillgänglighet och kompetens. Vi brinner för att omsätta din drivkraft i ekonomiska resultat. Något vi gjort i exakt 176 år!

Daniel Olofsson Auktoriserad redovisningskonsult

ÖJEBY KYRKA & KYRKSTAD Tradition & liv!

Från generation till generation lever historien kvar!

www.svenskakyrkan.se/pitea www.facebook.se/piteaforsamling

ANVÄND

POÄNGEN. Välj vad du vill använda dina poäng till i Poängshoppen, som finns i butikens Medlemspunkt, i coop-appen eller på coop.se.

3500 POÄNG Resor, hotell och andra partners väljer du i Poängshoppen.

3000 POÄNG

4500 POÄNG

30:rabatt på ett köp

på ett köp

4000 POÄNG

Du kan även använda dina poäng till att hämta ut varor i butiken. Massor av valmöjligheter från Coop och våra partners finns i Poängshoppen.

NYA COOP MEDMERA

VI GRATULERAR PITEÅ-TIDNINGEN TILL 100-ÅRSJUBILEET!

1950-talet

Lördag 3 januari 2015

Allahardefått P

MEdaljviNNarE gENOM TidErNa

50-talet

A 1956: Jim Sundqvist, skytte

A 1957: Rune Lundström, skidor A 1958: Sture Ohlin, skidskytte A 1959: Bo Fällman, skidskytte A 1960: Klas Lestander, skidskytte A 1961: Klas Lestander, skidskytte

59 gånger har PT-medaljen delats ut till den bästa idrottaren eller laget med koppling till södra Norrbotten. En mängd världsstjärnor har tilldelats priset. Ett år var konkurrensen så hård att tre OS-guldmedaljörer fick dela på det.

A 1962: Lars Holmgren, friidrott A 1963: Marianne Hauge, friidrott A 1964: Piteå IF, ishockey A 1965: Svante Vorrsjö, motor A 1966: Svante Vorrsjö, motor A 1967: Ursula Becker, bowling A 1968: Mats Holmgren, fotboll A 1969: Ursula Becker, bowling A 1970: Ursula Becker, bowling A 1971: Ursula Becker, bowling A 1972: Anna-Lena Lundberg, simning A 1973: Lars Hedqvist, bowling A 1974: Gunhild Sundström, handikapp A 1975: Lars Hedqvist, bowling A 1976: Älvsby IF, fotboll A 1977: Per Nilsson, friidrott A 1978: Per Nilsson, friidrott A 1979: Catarina Lindgren, konståkning A 1980: Catarina Lindgren, konståkning A 1981: Catarina Lindgren, konståkning A 1982: Catarina Lindgren, konståkning A 1983: Staffan Lundström, friidrott A 1984: Jörgen Sundqvist, alpint A 1985: Jörgen Sundqvist, alpint A 1986: Kåre Lundgren, styrkelyft A 1987: Niklas Jonsson, skidor A 1988: Öjeby AK, styrkelyft A 1989: Magnus Carlsson, styrkelyft A 1990: Magnus Carlsson, styrkelyft A 1991: Mikael Svensson, friidrott A 1992: Magnus Carlsson, styrkelyft A 1993: Niklas Jonsson, skidor A 1994: Magnus Carlsson, styrkelyft A 1995: Ingemar Backman, snowboard A 1996: Niklas Jonsson, skidor A 1997: Piteå IF, fotboll A 1998: Niklas Jonsson, skidor A 1999: Piteå SGIF, skidor A 2000: Urban Lindgren, skidor A 2001: Björn Slånvall, gymnastik A 2002: Magnus Ingesson, skidor A 2003: Helena Engman, friidrott A 2004: Piteå Elit damer, skidor A 2005: Emelie Öhrstig, skidor A 2006: Lina Andersson, skidor A 2006: Tomas Holmström, ishockey A 2006: Mattias Öhlund, ishockey A 2007: Helena Engman, friidrott A 2008: Piteå IF damer, fotboll A 2009: Lina Andersson, skidor A 2010: Magdalena Pajala, skidor A 2011: Jesper Modin, skidor A 2012: Peter Vikström, rullstolstennis A 2013: Faith Ikidi, fotboll

Den första PTmedaljen delades ut till skytten Jim Sundqvist 1956. Då var reglerna att pri set skulle gå till en person som tävlar för en förening i Norrbotten ”som finns sö der om en linje vilken kan tänkas dragen från Rosvik, Älvsbyn, Arjeplog”. Med åren har regler na ändrats något. Sedan en lång tid kan även lag få pri set och även personer som tävlar för föreningar utan för PTspridningsområde så länge personerna har en stark koppling till området. I praktiken ofta för att per sonen är född här.

Världsstjärnor

Genom åren har den ena ef ter andra världsstjärna till delats priset. Vissa som Magnus Carls son har slagit världsrekord. Flera för bragdartade insat ser i OS. OSmästaren i skydskyt te Klas Lestander (fick priset 1960 och 1961), är en. Lina Andersson, Tomas Holm ström och Mattias Öhlund är tre andra som tog OS guld 2006. Det är första och hittills enda gången som tre personer delat på PT medaljen. Niklas Jonssons OSsilver på femmilen 1998 gav också priset. Här är statistik om priset. Flest vinster: Magnus Carlsson 5 (en i lag med Öjeby AK). Längsta sviten: Catharina Lindgren 1979–1982. Sport med flest segrare: 15 skidor Flest segrar 1900-talet: 6 bowling, 6 skidor Flest segrar 2000-talet: 9 skidor Per Sandberg

A 2014: Charlotte Kalla, skidor

Magnus Carlsson har tagit flest PT-medaljer i medaljens historia.

FOTO: M aria jOhaNSSON

Perudden – ett av Norrbottens populäraste

Perudden i Svensbyn var en tid ett av Norrbottens populäraste dansställen – ett inneställe långt före ordet ”inne” var uppfunnet. Här har många generationer dansant ungdom tillbringat lördagar. Perudden behöll också länge greppet om publiken. Pop-träff på Perudden. Här ses Thomas Hultberg dansa tätt, tätt.

Det börjaDe med en öp pen dansbana som flytta des från Tolvmansgården i Svensbyn. Redan från 1939

kunde man ta sig en sväng om på den då nybyggda dansbanan, där Svensby SK drev danserna. Föreningen hade för övrigt en tid sina störstainkomsterfrånbingo på Perudden.

Popvågen

Den som gjorde stället po pulärt var Yngve Skarin. 1957 flyttade han dit och hela familjen deltog i alla nöjesarrangemang. Perudden körde så gott som varje lördag med fullt hus. Ungdomen vallfär

dar dit inom en radie som sträckte sig till Skellefteå, Älvsbyn och Luleå. Speciellt poppis var Per udden i början av 60talet då trängseln var enorm på dansgolvet. Yngve Skarin hade under sin tid popvågens stora band på scenen. Han hade sinne för vad ungdomen ville ha.

Flickidolen

Hösten 1965 kom popban det Tages på besök. Flickor na trängdes då framför sce nen och skrek.Tommy Blom

blev den självklara flickido len och mången i dag mogen kvinna minns säkert honom från den tiden med något drömskt i blicken.

Jerry Williams

Ett fan har listat alla Tages spelningar – ett omfattan de jobb, ska tilläggas – och Tommy Blom har letat fram den 25 november 1965. – Då var vi på Perudden i Piteå och spelade. Jayhaw ks, Steelmen och Gonks var förband. Sedan spelade bandet i

Norrmalmia 1968. Jerry Williams var också en återkommande artist. Yngve Skarin slutade 1972 som nöjesarrangör efter 15 år på Perudden när han da gen före nyårsafton arrang erade sin sista dans. Efter Yngve Skarin tog syskonen Kristina och Hans över sin faders verksamhet. Kristina och Hans Skarin satsade i huvudsak på mo dern dans för ungdom över 18 år. Bland annat dansades det en gång i månaden moget på

1950-talet

Lördag 3 januari 2015

Arkivetenguldgruva 1950: Norrfjärdens kommun har flyttat in i sitt nya ”magnifika” kommunalhus, där även Sjukkassan hyr lokaler. Kontorsbiträdet Inga Lindgren tar här dagligen emot kunder.

1951: Hästar och hästkarlar. På bilden ses 81-årige Ernst Engberg med det prisbelönta stoet Diana. Till höger sonen Royl med stoet Delta, också hon nedkommen efter Diana.

1952: Realexamen vid kommunala mellanskolan i Älvsbyn. Bland de som klarade sin examen var Gertrud Westerlund, Tvärån och Astrid Nilsson från Nystrand.

1953: Rädda barnen i Piteå firar 10-årsjubileum. Överst: Fröken Signe Lindberg, fru Carin Wirén, fru Maja Lundberg och fru Hanna Winblad. Underst: Fru Lilly Nordberg, fröken Elin Sanddström, sköterskorna Birgit Holmstedt och Anna Engström samt fru Signe Hagberg.

1954: Idealväder vid säsongens första skidtävling i våra trakter. Häggsjöloppet i Auktsjaur, en elitbetonad och spännande tävling. I juniorklassen 15 km vann Sture Ohlin, Arjeplog, yngre broder till Jim, på tiden 31,58.

1955: Det är 38 år sedan Piteåkonstnären Arthur Cantery började ägna sig helt åt målning. Han har gjort otaliga utställningar och studieresor till olika länder. Han har byggt sig en egen fastighet på Strömnäs, där han inrett en ateljé.

1956: 100 år sedan Piteå lutherska missionsförening fick första samlingslokalen. Här ses: förre landsfiskal Carl Baudin, lärarinnan Märta Renqvist, murarmästare O.E. Nyman, optiker Gunnar Strand samt predikanterna Bengt Lundmark, Leonard Hellström och Olof Wiklund.

1957: Otto Wikman heter mannen i toppen på flaggstången till Rådhuset. Pitebo född men inte varit hemma på några år. Fick vid hembesöket ett luftigt jobb, att sätta lite färg på Rådhusets avflagnade flaggstång.

1958: Fiskrikt i Krokträsket. Damklassens segrare blev Ulla Bergman, Älvsbn, med 39 fiskar. Hon får här sitt pris – en grill.

1959: Gerd Nordström fick å maken Bos vägnar motta ett resestipendium a 100 kronor. Utdelare: ordförande Sigge Lindberg.

Piteå-Tidningens arkiv utgör en guldgruva av fakta och kunskap att ständigt ösa ur och är också ett ovärderligt hjälpmedel i det journalistiska arbetet. Piteå-tid ningen finns i inbunden form alltsedan första utgivningen den 4 januari 1915. Senare års utgivning finns även digitalt lagrade. Dessutom förfogar PT över filmade exemplar av såväl tidningen Nordpolen, som utgavs under 1846, som Norrbottens Posten för åren 1847–1916. I arkivet finns grå plåtskåpar. I varje ryms ett antal kuvert med negativ som i sin tur rymmer decennier av tidningshistoria, vilka också är en viktig del av södra

Norrbottens historia – från Arjeplog till Piteå. Negativ finns i bildarkivet från 1954 och framåt. Senare års bilder från 1970-talet, och en bit in på 1990-talet, finns lagrade i pärmar. Allt brandsäkert förvarat. Numera lagras bilderna digitalt. Från 1960-talet och ett antal år framåt finns papperskopior med nyhetsbilder förvarade i ett mapparkiv. Bilderna sträcker sig en bit in på 1990-talet, då de digitala kamerorna gjorde

sin inmarsch. Då digitaliserades bildprocessen. Dethartagitstusentalsbilder genom årens lopp. Före det att PT fick fast anställda tidningsfotografer och egen fotoateljé,där Nils Ögren och Hans G Pettersson får räknas till pionjärerna, fick de skrivande journalisterna fotografera själva och sedan lämna in filmrullarna hos fotofirmor för framkallning. Fotofirmor nyttjades att förse tidningen med nyhetsbilder.Det var då fotografer som Roland Ridderstråle, Rune

Höglund, Erik Gabrielsson och Kjell Svärdsudd som då på uppdrag försåg tidningen med bilder. Men genom årens lopp har även många enskilda personer i sprid-

ningsområdet bidragit med bildmaterial. Tidningen förfogar också över ett personarkiv med porträttbilder, där även alla födelsedagsnotiser samlats.

Att öppna negativkuverten är intressant. Slumpmässigt har här plockats fram en bild för varje år under 1950-talet. Jan Lundquist

dansställen Perudden. Då hyrde man ut lokalen till föreningen Dans för mogen ungdom. Perudden var inte enbart ett dansställe. Här pågick också aktiviteter av olika slag. ABF hade många tillställningar på Perudden liksom handikappföreningen och andra sammanslutningar.

Eldhärjades

Sedan det gamla anrika danspalatset eldhärjats i början av 1990-talet upphörde dansarrangemangen.

– Min bror och jag drev anläggningen tillsammans fram till branden. Då hade vi även utökat verksamheten med möjlighet till camping. – Sedan delade vi på oss och jag uppförde en mindre byggnad i närheten, med en ny giv. – Under firmanamnet Perudden Nöjen nyttjas anläggningen i dag till servering i form av cartering och för slutna sällskap, berättar Kristina Skarin. Jan Lundquist

Yngve Skarin, nöjespappan på Perudden i Svensby, här i samspårk med ungdomar som kommit för att roa sig.

1960-talet

Lördag 3 januari 2015

Förstfödd i Arvidsjaur 1965. Lille Ola vilar ut i mamma Evy Jonssons famn och en stolt pappa Lars-Erik beundrar ”underverket”. Det har gått 50 år sedan Ola Jonsson, numera Alterå, föddes i Arvidsjaur. Han växte sedan upp i Norrfjärden och var, när den här bilden togs, centerpartistisk statssekreterare. FOtO högr A biLdEN: M AriA JOhANssON

Hanlärdesigattvärlden varstörreänPiteå Klockan 02.45 på nyårsdagens morgon år 1965 kom han till världen i sjukstugan i Arvidsjaur, makarna Evy och Lars-Erik Jonssons första bebis. Och som nu blivit 50 år.

– allt gick bra när nytillskottet kom till världen, säger mamma Evy som numera tillsammans med maken Lars-Erik bor i centrala Piteå. 1965 års förstfödde i södra Norrbotten var 51 centimeter lång och vägde 3 490 gram och fick senare namnet Ola. Olahar sedannågra år tillbaka bytt efternamnet Jonsson mot Alterå. Det gjorde han i samband med sitt första äktenskap. Hans dåvarande fru Anna-Karin hade även hon en ”sonnamn” Hon ville inte byta från ett sonnamn till ett annat varför makarna tog sig ett helt nyttefternamn,inspireratav de trakter där Ola växte upp. Första frun bär numera efternamnet Hatt och är mera känd som IT- och energiminister i den tidigare borgerliga Alliansregeringen. De har tillsammans en dotter. Ola Alterå, stockholmare sedan en tid tillbaka, är

nu omgift med Sofia Kialt, i grunden sjuksköterska och anställd hos Sveriges kommuner och landsting.

Inhopp som pastor

– Redan i söndagsskolan i Norrfjärden fick jag lära mig att världen var större än Piteå, Norrbotten och Sverige och att livet kunde se väldigt annorlunda ut här på jorden. Hemvändande missionärer bjöd på etiopisk pepparsås i Missionshuset och berättade om öden och äventyr i Afrika. Mitt examensarbete på Chalmers handlade om solenergi i Tanzania där jag vistades i två månader på ett av missionssjukhusen. – Den upplevelsen lämnade mig aldrig och så småningom fick jag möjlighet att återvända och jobba för FN i Östafrika, vilket ju ger nya perspektiv på världen och samhället vi lever i. I Kenya är ju också tro och liv och samhälle fortfarande så starkt sammanflätat som det inte längre är i vårt

numera starkt sekulariserade land. Jag känner i alla fall stor tacksam för vad jag fick med mig från barn- och ungdomsåren och att jag i någon mening och med viss vördnad fått gå i fotspåren av missionärerna från Pitebygden,säger Ola Alterå och tillägger: Utan några jämförelser i övrigt. Min resa var så mycket enklare! – Som ett kuriosum kan nämnas att Olas första jobb faktiskt var ett kortare inhopp som EFS-pastor i Kalix, berättar mamma Evy. FamiljenJonssonboddede första sju åren i Arvidsjaur. Sedan gick flytten till Luleå och därefter hamnade familjen i Norrfjärden, där Ola växte upp och gick i skola. Ola Alterå valdes 1990 till ordförande för Centerpartiets ungdomsförbund. Ett uppdrag han hade fram till 1993. Alterå har bland annat varit avdelningsdirektör på Naturvårdsverkets enhet för miljöekonomi och vd för branschorganisationen

Svensk Fjärrvärme 2002– 2006. Alterå har även varit politiskt sakkunnig i statsrådsberedningen 1993–94 och medlem i partistyrelsen 1990–98. Under perioden 1998–2001 var han Centerpartiets partisekreterare. – Jag var styrelseordförande för Centertidningar, tidningskoncernen som Centerpartiet ägde och som var ekonomiskt framgångsrik. Vi gjorde ju analysen att partiet inte var en lämplig långsiktig ägare och jag ledde sedermera också försäljningsprocessen för snart tio år sedan. Men man kan resonera om varför både Centertidningar och PT kunnat vara så relativt sett framgångsrika och vad som eventuellt kan komma att ske under kommande hundra år. Också vad en lokaltidning betyder för en bygd. Den finns inte alls på sammasättienförortskommun till Stockholm där jag nu bor, påpekar Ola Alterå. Efter den borgerliga val-

segern 2006 blev Alterå statssekreterare hos näringsminister Maud Olofsson med ansvar för bland annat energifrågor och de statligt ägda företagen. Han avgick från denna post i samband med valet 2010.

Förebilder som ledare

– Jag var statssekreterare under den period när staten gav stöd till Chemrek-satsningen i Piteå. Jag invigde pilotanläggningen med kungen. Sunpine startade också liksom det stora vindkraftsprojektet i Markbygden efter att jag lett förhandlingarna som ledde fram till energiöverenskommelsen i alliansregeringen som inkluderade en långsiktig satsning på vindkraftsutbyggnad. Även om vägen alltid är lite krokig kring den typen av framtidssatsningar så är jag glad över att ha fått vara en del i de första stegen i Piteås resa frånsågverks-ochpappers-

bruksort till en del i framtidens informations- och bioekonomi driven av förnybar energi. Det är en del av historien redan nu, men kommer att vara ännu tydligare under PTs nästa sekel, säger Ola Alterå vidare. I januari 2011 utsågs han till landschef i Kenya för FN-organet UNIDO, en post han hade till april 2013. Unido är FN:s organ för industriell utveckling.

Verksam i Sverige

Efter det har Alterå åter varit verksam i Sverige som fristående konsult och är sedan februari 2014 vd för Sustainable innovation. – Min första fotbollstränare Bemba, och framförallt Börje Andersson i blåsorkestern i Norrfjärden, är fortfarande mina förebilder som ledare – och då har jag ändå jobbat med både partiledare, ministrar och chefer för globala FN-organisationer, slutar Ola Alterå. Jan Lundquist

När Piteå blev en storkommun 1966 är ett historiskt datum i Pitebygdens historia. Det var då de fyra kommmunerna, Piteå stad, Piteå landskommun, Hortlax och Norrfjärdens kommuner, inte helt utan smärtor och diskussioner, klubbade att det skulle bli en enda kommun från den 1 januari 1967.

Historiskt var Piteå redan på 1300-talet en ”storkommun”. Bygden omfattade då inte bara nuvarande Piteå kommun utan även

Älvsbyn och Pite lappmark med nuvarande Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner. Hela älvdalen hade gemensam administration och ekonomi. Det blev en utbrytning när Piteå stad bildades 1621. Uppdelningen i fler administrativa enheter fortsatte redan år 1640 då Arvidsjaur och Arjeplog bröts ut till egna socknar. Därmed skildes Pite lappmark från moderbygden.

En vidgad stad

Till Piteå fanns Älvsbyn kvar som annex och bröts ut 1809

som kapellförsamling ur Piteå landsförsamling och blev 1874 egen kommun. Hortlax kommun bildades 1918 genom en utbrytning från Piteå landskommun.

Sjölinska utredningen

När Norrfjärden bildade egen kommun, vars första verksamhetsår var 1916, övertog man den förutvarande ordföranden i Piteå landskommun F. A. Bäckström. I mars1966 överlämnade den Sjölinska utredningen,

ledd av överlantmätare Nils Sjölin, sitt 400 sidor tjocka betänkande, med förslag om en sammanläggning till storkommun som antogs av dåvarande drätselkammaren i Piteå och kommunalnämnderna i Piteå landskommun, Hortlax och Norrfjärden. Den nyastorkommunen – utredarna använde termen Piteå vidgade stad – blev då länets näst största befolkningsmässigt med sina då drygt 31 000 invånare. Jan Lundquist

Norrfjärdens representanter eniga om storkommun. Kommunalnämndens ordförande i Norrfjärden Axel Bogren, skolstyrelsens ordförande Gustaf Backlund, landshövding Manfred Näslund och kommunfullmäktiges ordförande Åke Lundström i samspråk under de inledande överläggningarna år 1962.

1960-talet

Lördag 3 januari 2015

Olof W Wiklund, mångårig styrelseordförande i Piteå-Tidningens AB, avväjde hotet om planerna på ett vidgat samarbete med NSD, vilket han ansåg skulle äventyra PT:s framtid.

UtanWiklundhade Piteåvarittidningslöst Under första hälften av 1960-talet försökte socialdemokratin centralt, genom a-pressen, få till stånd ett närmare samarbete mellan Piteå-Tidningen och norrländska Socialdemokraten. En tanke som av många i Piteå uppfattades som början till PT:s nedläggning och en uppgång i nSD. och en enda socialdemokratisk tidning i länet.

t e l a t 0 6

en Av dem som avvärjde försöket var PT:s dåvarande styrelseordförande Olof W Wiklund, Öjebyn. Istället såg han till att förstärka det lokala ägandet. Socialdemokratiska Apressen i Stockholm var då den störste aktieägaren i bolaget. Inte minst genom Olof W Wiklunds insats sattes stopp för alla tankar på ett eventuellt samgående. Lokalt gick PT nämligen

ut med erbjudande om nyteckning av aktier. Denna vaktslagning om den egna lokala tidningen resulterade i en omfattande aktieteckning. Med det följde att ägarmajoriteten förankrades i Pitebygden. Därmed var hotet avvärjt. Utan Wiklunds insats hade Piteå i dag förmodligen varit en tidningslös stad. Aktiekapitalet skulle utökas till lägst 90 000 och

högst 150 000 kronor. Den nya teckningen av aktier skulle i första hand hembjudas de gamla aktieägarna, men att dessutom skulle möjligheter erbjudas bygdens folk att förvärva aktier i företaget.

Ägarspridning

Wiklund ansåg att man genom en spridning och uppdelning av äganderätten till företaget i första hand skulle ge bygdens enskilda och organisationer tillfälle att genom aktieförvärv mera direkt knyta an sina intressen till bygdens eget tidningsorgan. Inbjudan till aktieteckning fick omgående intresse bland ett stort antal enskilda och ett flertal organisationer, huvudsakligen fackliga och socialdemokratiska.

På många händer

I och med genomförandet av denna nya aktieemission hade äganderättsförhållandet i företaget genomgått en förändring. Aktiemajoriteten låg inte längre på en hand utan utspritt på många

händer, organisationer och hundratals enskilda. Numera ägs PiteåTidningen till omkring 70 procent av organisationer och cirka 30 procent av enskilda personer. I dag är situationen litet annorlunda. PT står i dag, genomdenomstrukturering som ägt rum på tidningsmarknaden i Norrbotten, som ägare till 25,3 procent av aktierna i Norrbottens Media med tidningarna Norrländska Socialdemokraten och Norrbottens-Kuriren. PT äger vidare 50 procent av aktierna i det gemensamma tryckeriet i Luleå. Olof W Wiklund var ordförande för Piteå-Tidningen åren 1952–1968. Han var verksam i samhällsarbetet i hemkommun, landsting och riksdag. Wiklunds vagga stod i Norrfjärden och han kom som ettåring med sina föräldrar till Öjebyn.

Åkte till USA

Den 6 december 1926 berättade Piteå-Tidningen att fyra ynglingar från Öjebyn, däribland Olof Wik-

En liten tidningsnotis som berättade om Olof W. Wiklunds emigration till Amerika.

lund, rest till Amerika: ”Vid stationen hade en stor skara vänner och bekanta samlats för att önska dem lyckosam resa och framgång i det andra landet.Ett fyrfaldigt leve utbringades och hurraropen rungade när tåget satte sig i gång”. I USA prövade han på allt från tungt sågverksarbete till smörjarens på stora tryckerier i fläskpackarstaden Chicago. År 1932 återvände Wiklund till hembygden och blev sågverksarbetare. Han fick tunga fackliga uppdrag och engagerades politiskt, vilket resulterade i att han blev en av länets politiskt mest bemärkte person i senare tid. Han satt i lands-

tinget och dess förvaltningsutskott i många år och engagerades i rikspolitiken. Under riksdagsåren 1949–1962 bekläddes han med tunga utskottsuppdrag. Han bytte därefter ut riksdagshuset i Stockholm mot kommunalhuset i Öjebyn. I mitten av 1940-talet övertog han ordförandeskapet i kommunalnämnden. När Piteå blev storkommun 1967 var han självskriven som ordförande i drätselkammaren och senare kommunalråd. 1970 lämnade han kommunalpolitiken. Wiklund avled i Öjebyn år 1986. Jan Lundquist

PT först i Sverige med offsettryck 1968 lämnade PT som första tidning i Sverige den gamla blysättningstekniken och gick över till offsett. Den gamla tryckpressen såldes till Finland och en ny köptes in från Solna press.

– Allting blev mer lättbearbetat,sägerBertilNordberg. Han började arbeta på PT 1966 och slutade som teknisk chef fyrtio år senare, 2006. Två år efter att han börjat arbeta med den teknik som handlade om att sätta

sidorna med blysättningsmaskin, gick PT över till modern offsetteknik vilket betyder att allt material kom att hanteras fotografiskt. – Den nya tekniken gick ut på att perforatriser skrev in texterna i en maskin kalllad ”Photon”, säger Bertil Nordberg. Han berättar att det därefter kom ut en hålremsa som sattes in i en sättmaskin. Den matade ut texter på papper som skars och klistrades på papperssidor utifrån sidskisser som gjorts av redigerare. Efter det monterades tex-

ter och bilder in på sidorna som sedan reprofotograferades och överfördes till tryckplåtarsomsedanmonterades i tryckpressen. Kvällsjobbet som kunde sysselsätta ett 20 tal personer pågick ända fram till 24.00 och ibland längre. Vid 01-tiden på natten kunde tryckpressen snurra igång. –Vid den här tiden blev också tidningen större. Före offsett låg vi på max 16 sidor, efter kunde vi producera 1624 sidor vi hade ofta 24 sidor mot helg, säger Bertil Nordberg. Tommy Norin

”PT har under åren blivit allt större”, säger Bertil Nordberg, tidigare teknisk chef vid tidningen. FoTo: M aria JohanSSon

Öppet hus Piteå-Tidningen fyller 100 år

Utställning i PT:s konstfoajé ”PT genom hundra år”

Leta i vårt arkiv från år 1995

Lions bjuder på grillad korv

Samtal med tidningsproﬁler

Ung-redaktionen. Gör pins med Ung. Lämna ditt nyhetstips

Gör din egen löpsedel Tävlingar Rita med Pelle Tott

och Vi bjuder på kaffe

tårta

Jan berättar JAN LUNDQUIST

100 år har gått sedan det första numret av Piteå-Tidningen såg dagens ljus. Utställningen ”PT genom 100 år” är en tidsresa från 1915 och till idag. Se vår tidningshistoria genom de olika tidsepokerna, hör även vår grundare Salomon Salomonsson säga några väl valda ord. Missa inte denna utställning!

Lämna tummen upp

Webbtävling

TÄVLA PÅ WEBBEN

Du har chansen att vinna, matkasse, bensincheck, biobiljetter samt PT-prylar. Var med i vår tävling på webben, pitea-tidningen.se. Tävlingen pågår söndag 4/1 kl 08.00–24.00. Priser värde ca 15.000 kr.

#pt100år JUBILEUMSBILD

Tag en bild och #pt100år. Vi kommer att utse bästa jubileumsbild när året har gått.

Jan Lundquist visar gamla bilder och ﬁlmer. Passa på att ta ett ”snack” med vår mångårige PT-medarbetare som efter närmare 50 år är inne på sina sista arbetsdagar vid Piteå-Tidningen. Hör Jan berätta om ”PT genom hundra år”.

2015

Söndagen den 4/1 kl 11–15 Det vill vi ﬁra med dig hela året!

Samtal med tidningsproﬁler GUNNAR WESTERGREN

KL 15.00

ELIN JOHANSEN

KL 14.00

JAN WESTERBERG

KL 13.00

MARI GUSTAFSSON

KL 12.00

TORBJÖRN CARLSSON

KL 11.00

”Efter decennier som krönikör – högt och lågt, skoj och allvar”.

”Vid sidan av de snabba nyheterna – människor, fördjupningar, inspiration”.

”Ett yrkesliv som tidningsreporter - intervjuerna som skakat om, berört och upprört”.

”Piteå-Tidningen i dag och i morgon – så jobbar vi med den digitala tekniken”.

”Objektivt sett – ett yrkesliv som pressfotograf”.

Vi firar hela år 2015! Piteå-Tidningen fyller 100 år. Det har knappast undgått någon. Vi vågar lova att det blir en fest som startar nu och pågår hela året. På ett eller annat sätt kommer ni alla få vara med och fira och det är PT som bjuder. Det är ni som läser Piteå-Tidningen som är grunden till hela vår verksamhet och givetvis är fokus på er. Vi har laddat för stora satsningar i tidningen, på webben/mobilen under hela året. Mycket ny läsning, roliga tävlingar med fina priser och lanseringar av nya avdelningar, evenemang och mycket, mycket mer. Vi kommer att satsa stort för dig som är vår trogna kund. En mängd fina PTps-erbjudanden som du kommer att få nytta av. PT resor, familjedag, tågresa, seminarium, sportevenemang, konserter och mycket, mycket mer… Passa på redan nu på måndag och ta del av vårt jubilumserbjudande på PTps, en tårta till ett riktigt superpris. Det kommer helt enkelt att lönas sig ordenligt att vara kund hos oss. Vi ger dig mer! Häng med oss in i vårt nästa århundrade. Bengt Larsson, Redaktionschef Maria Lundqvist, Marknadsansvarig

Välkommen att ﬁra vår jubileums

dag med oss!

1960-talet

Lördag 3 januari 2015

StripteaseochrockiB Shanes, Hepstars, Lillbabs, Tomas Ledin, Jokkmokkks-Jokke och Animals. Sedan i slutet av 1960-talet har många artistgiganter uppträtt på parkkvällarna i Badhusparken som också haft besök av en strippa.

”Det finns en risk för att Badhusparken dör men jag hoppas att jag har fel”, säger Leif Lidman. FoTo: M AriA JoHAnSSon

Parkvällarna i Badhusparken i Piteå drogs igång av fritidschefen Tage Markström och turistnämndens ordförande, Torsten Hedman. – Vi fick uppdraget 1967 när Piteå blev storkommun, säger Tage Markström. I början fanns duon Bruno Ekberg med Lars-Erik på dragspel med i bilden. De följdes senare av kändisar som Jokkmokks-Jokke, Lillbabs och Faboulus Four.

Striptease i parken

Underhållningen skedde i samarbete med PT. Annonschefen Egil Johansson och reportern Birgitta Pettersson skrev referaten.

Det är oklart om hon och fotografen valde att återge en spektakulär, för att inte säga avklädd, föreställning. – En gång engagerade vi ”Sörmlandsfrasse med sällskap”. Det fanns med en ormtjuserska och annat. Men det visade sig att en strippa var med, minns Torsten Hedman och berättar att parkvällarna var en familjeföreställning. – Hon började ta av sig och vi trodde aldrig att hon skulle gå hela vägen, men plötsligt stod hon helt naken framför ungarna. Jag och Tage Markström gömde oss bakom ett träd för ingen av oss ville bli förknippade med det där. Efter detta trodde vi det skulle bli

”När strippan började klä av sig gömde jag och Tage Marklund oss bakom ett träd”, minns Torsten Hedman. FoTo: CArinA iSAkSSon rabalder i bland annat PT. Men icke, konstaterar Torsten Hedman. Arrangemangen lockade ofta mycket folk. Lill Lindfors drog 4 000 personer och Jokkmokks-Jokke lyckades inte oväntat fylla området. Artistbudgeten var sparsam, 5 000–10 000 kronor per år, och ibland fick Hedman skäll.

Utskälld av Olle Wiklund

– Jag blev uppkallad till kommunalrådet Olle Wiklund som påpekade att jag dragit över budgeten. Men det ordnade sig, vi fick se till att köra med billiga arrangemang.

Leif Lidman har sett till att många av Sveriges artistgiganter stått på Badhusparkens scen. Parkkvällarna dog ut, men i slutet av 1980-talet bjöds det på Kul i parken med Bruno Ekberg. 1993 kom de igång igen med Leif Lidman,uppväxt med parkkvällarna och nu general. Han lade ned mycket ar-

bete på att återuppliva oasen. En av de första artisterna efter återstarten var Anna-Lena Löfgren som sjöng ”Regniga natt” samtidigt som spöregnet öste ned över publiken. – Jokkmokks-Jokke drog

mycket folk. En gång när han kom i sin röda PV körde han rätt in i servicebyggnaden, minns Lidman.

Poppis loppis

Leif Lidman startade en populär loppis som blivit en

JeanetteHolmgrenharinteslä Jeanette Holmgren i ”Vita lögner” 1998. FoTo: roBerT LunDBerG

i slutet av 1960-talet och under hela 70-talet var Jeanette Holmgren med på Piteås parkkvällar. Hon deltog också framgångsrikt i talangtävlingar som tog henne till riksfinaler i Stockholm. – Det hade stor betydelse för min fortsatta karriär, säger hon. Jeanette Holmgren har hunnit bli 54 år. Hon bor i Hammarby sjöstad tillsammans med maken Robert, kansliråd vid Kulturdepartementet. Hon är utbildad logoped vid en privat klinik där hon arbetar med barn och vuxna som har röst-, tal- och språkproblem. – Jag utbildade mig 2007 till 2011 vid Karolinska in-

stitutet och nu håller jag på att avsluta min medicine masterexamen inom huvudområdet logopedi, säger Jeanette Holmgren, som aldrig släppt rollen som frilansande skådespelare. 2011 gjorde hon exempelvis en roll i Irene Hussfilmen ”Den som vakar i mörkret”. Jeanette Holmgren inled-

de sin sång och teaterkarriär i Piteå redan som barn.

Skrev egna låtar

– Jag var mycket intresserad av musik och fick ett piano när jag var nio. Jag lärde mig spela, skrev egna låtar och i gymnasiet sjöng jag mycket, berättar aktrisen. Hon arbetade också vid PT under ett år.

1960-talet

Lördag 3 januari 2015

adhusparken Hans G Pettersson med tidningens första motordrivna kamera. Han har arbetat vid PT i drygt 45 år. Foto: Gunnar WesterGren

Hans G – från kemigraf till pressfotograf I nära 40 år arbetade fotografen Hans G Pettersson vid PT. Tusentals bilder har lämnat kameran. Han dokumenterat allt från folks vardag till mordrättegångar, politiska möten och sport.

behövdes för att framställa bilden. – Tidigare fick vi skicka bilderna till Stockholm för tillverkning av klichéer. Det kunde ta femsex dagar innan tidningen hade någon bild, säger PT-fotografen. Lärlingen Hans G Pettersson ryckte in i lumpen vid F21:s fotoavdelning. På kvällarna knäckte han extra vid kriminalpolisen där han fick fotografera allt från lik till bränder. Efter lumpen ville PT att Hans G skulle komma tillbaka som reprofotograf. – Men jag sade att jag bara kommer tillbaka som pressfotograf. Så blev det och jag och Nisse Ögren blev PT:s första ”riktiga” pressfotografer, säger Hans G Pettersson. Under 60-talet kom han och Nils Ögren att få ta del av flera tekniska landvinningar som att PT köpte sin första telefotosändare. Den placerades i Arvidsjaur och mottagaren ställdes vid centralredaktionen i PT.

t e l a t 0 6

Foto: Gunnar WesterGren

sälj- och publikmagnet och som ordnat in bilträffar med veteranbilar varje torsdag. Under flera år arrangerade han nostalgikvällar med 60-talsmusik med bland andra Shanes, Tages, Hounds, Hepstars, Animals

och Swinging blue Jeans. Parken har också haft besök av Rocktåget med Tomas Ledin.

Nostalgiträffar

Sedan något år är nostalgiträffarna borta och Leif Lid-

man har slutat. Men parken lever vidare med bilträffar, loppis och allsång som sköts av Folkets hus-föreningen. Leif Lidman understryker vikten av att Badhusparken får fortsätta leva. – Jag har en farhåga att

den kommer att dö, men jag hoppas att jag har fel, säger han. Tommy Norin

pptskådespelarlivet Sång och musik var hela tiden i fokus. – Jag var med i Piteås lokalrevy, vann talangjakter som gjorde att jag fick åka till riksfinaler i Stockholm. Något som betytt mycket för min fortsatta karriär, säger Jeanette Holmgren. Hon flyttade till Stockholm 1982 för att gå Calle Flygares teaterskola.

Spelade mot Sickan och Tor

Det ledde direkt till en plats på scenen. Hon fick arbete vid Reginateatern där hon bland annat spelat med Sickan Carlsson, Anna-Lisa Ericsson, Tor Isedal, Gus Dahlström och John Harrysson. 1986 kom hon till

Riksteatern. Hon fick prova allt från fars till drama; spelade bland annat Julia i ”Romeo och Julia” och i ”Hustruskolan” spelade hon mot Jacob Eklund. Genombrottet kom i tvserien ”Det var då”, som utspelade sig mellan 1950 och 1970. Hon hade en av de tre huvudrollerna där hon spelade mot Carina Lidbom och Brigitte Söndergaard. 1994 stod hon på Göta Lejons scen där hon hade en roll i musikalen ”Buddy Holly”. Hennes filmografi (minst 13 produktioner) omfattar också serier som ”Rederiet”, ”Snoken” och ”Vita lögner”. – Vita lögner gick i 760 avsnitt. Jag spelade en av

huvudrollerna och var med i nästan alla avsnitt, säger Jeanette Holmgren. Hon berättar att inspelningarna pågick i fyra år. – Det är kul med tv och film. Jag har alltid varit bekväm med det,säger Jeanette Holmgren som inte tänker lägga skådespeleriet på hyllan. När hon är ledig tycker hon om att springa och träna, resa, åka skidor, och komma hem till Piteå till familjens stuga på Småskärsudden. – Vi är där hela somrarna. Och firar jul och påsk. Det är fint, säger hon. Tommy Norin

Hans G Pettersson började vid PT 1966 och därmed i stort följt tidningens hela teknikutveckling från framkallning av negativ och bilder till att börja jobba digitalt i början av 2000-talet. Hans idoga knäppande har slitit ut ett oräkneligt antal kameror. – Det är omöjligt att säga hur många bilder jag tagit men det rör sig om många, många tusen, säger han.

Sommarjobb

Hans G Pettersson inledde sin fotobana genom att först praktisera, och sedan sommarjobba, hos Kjells Foto i Piteå där han framkallade film och gjorde bildkopior. – Under praktiken förstod jag att jag ville bli fotograf. Kjell bjöd mig på fika en gång och jag fick välja precis det jag ville och tänkte: ”Tjänar man så mycket pengar så vill jag också bli fotograf”.

Måste tjäna bra

Jeanette Holmgren arbetar som logoped i Stockholm men har inte lagt ned skådespeleriet. Foto: Per adolPHsson

När PT sökte en kemigraf 1966 (Nils Ögren arbetade då redan som kemigraf) sökte Hans G tjänsten och fick den. Som kemigraf tog han hand om de bilder reportrarna knäppt (den tiden hade inte PT speciella pressfotografer). –I processen med att ta fram bilder tillverkade vi självaegennegativfilm,förklarar Hans G Pettersson. Den kopia som togs fram fördes över till en plåt och den sattes i en så kallad etsmaskin och på sätt fick PT fram den kliché som

PT i framkant

– PT har alltid tekniskt legat i framkant. Vi var en av de tidningar i Sverige som var först med digital teknik både vad gäller fotosändning och kameror, säger Hans G Pettersson. Det berodde, enligt Hans G Pettersson, på att PT hade framtidsinriktade direktörer som Sture Lagerberg och Åke Östling. Tommy Norin

Det är omöjligt att säga hur många bilder jag tagit men det rör sig om många, många tusen. Hans G Pettersson

I Piteå ä

r allt mö

jligt, så ja , välko och span mmen till en hy b ska trap pan i Ro rid mellan ett p -hus m.

teå kan du nära havet? I Pi bo t at om du Drömmer din dröm. älskar

Foto: Richard

Kårström

l dig som en skidtunnel til s gg by n io ad st . Vid Lindbäcks skidor året runt

förver kliga

Värsta fina skat epar ken komm er att byggas nä mitt i Piteå och ra Norrstrands gillar du inte sk badet ate kan du mys a vid Tages bro, utestället i stan bästa .

Illustration: Arkitekthus

et Monarken

Konserter live eller digitalt? Studio Acusticum har den innovativa tekniken och akustiken.

Bä

ligt 14 en 0 2 a r. st st bä aste vi ha ä n h g c vikti 13 o n 20 en är det u m Barn olkom sta sk

nde förbu r a r ä L

all och mötesplats.

tiv verkstad, konsth

med krea Piteås nya inneställe

aria Foto: M

Fäldt

Foto: Pite Havsbad

Pite havsbad och Piteå skärgård, sjukt

tiva när

krea ergi och n e r a b y an förn ar k. ck mell ience P o c r S k r å u e lt it u P

ingar vid

Här lig k

roligt alla årstider!

Foto: Maria

Fäldt

Trendig shopp Välkom ing, radhus p å men til l Träkro taket och ho te nan, Pit eås nya ll med skyba r! landmä r ke.

enh

gda läg

Nybyg

Piteå ska bli en ännu bät tre plats att le mångfald växe va på och en plats där r.

d hav

ity me

itt i c eter m

et , kan d sutsikt

tr bli bät

Mer information och uppdaterade nyheter hittar du på www.pitea.se

äkten

ela sl å? Ta med h e it P i rs fö m sten ever. 2016 geno igaste folkfe SM-veckan rl tt ä a h i i n d e e st m Vis ch var och kom o

1960

CirkusMålleslog rekordpåÖholma

Lördag 3 januari 2015

Unga och gamla, raggare och popsnören. Alla har de vid något tillfälle trängts, någon kanske i mindre nyktert tillstånd, tillsammans. I skenet av kulörta lampor och i lukten av varmkorv, möjligen också i en romantisk inramning, vid några av de många nöjesplatser som funnits i södra länsdelen. Festplatser som i dag är ett minne blott.

Den tidens Piteårevy gjorde sig sedan lustig över min seger och min ålder med att bland annat i ett revynummer sjunga om ”Piteås vackraste röst med Piteås minsta bröst. Men jag var ju inte mer än 14 år. ERNA ERIKSSON

Det är många som bär med sig starka minnen från de många festplatserna, där de genom åren – framförallt under midsommartid – fått möta och lyssna till den ti dens stora stjärnor samt un der taklösa dansbanor ta sig en svängom till de mest po pulära orkestrarna och kan ske också delta i olika ta langtävlingar. HärfannsÖholma,Svart udden, Perudden, Sikfors, och Bredsel för att nämna några av de populära fest platserna.

Röst men inte bröst

Det var på Öholma, i augusti 1954,som Piteåortens vack raste röst korades vid ett av sommarevenemangen med den kände schlagerkompo sitören och sångaren Lasse Dahlqvist som konferencier.

Brandkåren stod helt maktlös vid kyrkbranden. Den tidens brandredskap räckte helt enkelt inte till för att effektivt hindra eldens framfart. (Norrfjärdens hembygdsförenings arkiv)

Kristne förkunnaren Målle Lindberg med ”Cirkus Målle” var en av de sista artisterna på Öholma. När han framträdde sattes publikrekord för det året, med 1 200 personer en tisdagskväll. Det var då 14åriga Erna Johansson, bördig från Storfors senare gift Eriksson och bosatt i Munksund,som fick högsta röstetalet. Det blev diplom och blommor för den insatsen och även en bild i veckotid ningen Året Runt. –Den tidens Piteårevy

gjorde sig sedan lustig över min seger och min ålder med att bland annat i ett revy nummer sjunga om ”Piteås vackraste röst med Piteås minsta bröst. – Men jag var ju inte mer än 14 år, berättade Erna Er iksson i en intervju för några år sedan.

Hon gick ur tiden 2012. Festplatsen, som under ett antal år var en viktig eko nomisk mjölkko för Storfors AIK; fanns under 20 år, från 1948 till 1968.

Cirkus Målle

Storfors AIK hade den upp fattningen att endast det

bästa var gott nog och en gagerade den tidens störs ta kända artister och kända orkestrar. Bland de sista stora ar rangemangen, i augus ti 1964, var när den kristne förkunnaren Målle Lind berg med ”Cirkus Målle” kom och satte publikrekord

för året med 1 200 personer en tisdagskväll. Öholma, eller Killing holmen som den egentligen hette, behövdes sedan för att förverkliga Vägverkets planer med en ny sträckning av E4 och Arvidsjaursvägen. Jan Lundquist

”Ljungande klotblixt” Midsommarhelgen 1963 firade Norrfjärdens församling kyrkans 50-årsjubileum under högtidliga former. Det skulle inte dröja länge innan den glada jubileumshögtiden förvandlades till en sorgehögtid, när kyrkan totalförstördes. Den 2 augusti förvandlades nämligen kyrkan till ett enda eldhav. ett kraftigt åskväder drog fram över bygden och en ”ljungande klotblixt” slog ned i kyrkans tornspi ra, vilken antändes.

Det dröjde en bra stund innan elden ätit sig ner från tornspiran ner in i själva kyrkorummet. Det mesta av kyrkans värdefulla inventa

rier kunde därmed räddas åt eftervärlden. Tillskyndade församlingsbor bar ut kyrk silvret, tavlor, ljuskronor, skrudar och nattvardskärl.

Fruktlös kamp

En del av de inventarierna, bland annat ljuskronorna, finns numera i den kyrka som 1967 – byggd i tegel – ersatte den av slottsarkitek ten Torben Grut ritade trä kyrkan.

Lördag 3 januari 2015

PiteåNorrbottens pressens”vagga”

1846 Norrbottens första tidning, Nordpolen, börjar ges ut i Piteå. Dess saga var all efter några månaders utgivning. 1847 Norrbottens Posten börjar sin utgivning i Piteå 1852 Norrbotten Posten anmäld för majestätsbrott och belagd med kvarstad på grund av artiklaromGällivareverken. 1853 En ropandes röst, en religiös månadstidskrift som ges ut i Piteå, med Lars Levi Laestadius som redaktör, har råkat ut för tryckfrihetsåtal. Laestadius hade smädat en Pajalahustru. Det slutade med förlikning. Laestadius fick betala mellan 200–300 riksdaler. 1856 Boktryckare Nygren från Piteå, startar tryckeri i Luleå och utger månadstidningen Norden. Samma år utkommer Luleås andra tidning ”Hvad har hänt”. 1860 Hvad har Hänt, i Luleå upphörde, men utkom med ytterligare ett nummer 1861. 1861 Istället för Norden i Luleå som utgetts sedan1856 kommer att utges en tidning med namnet Norrbottens-Kuriren. 1864 Arbetarevännen börjar ges ut i Luleå. 1873 ”Nyaste riksgränsen”, tidning utges i Haparanda. Norrbottens Posten anmäler att tidningen egentligen är avsedd att vara annonsblad för Pitebygden och att man inte kan göra mycket för nyhetsavdelningen.

1876 ”Rajalta”, finskspråkig tidning ges ut i Haparanda men upphör samma år. Norrbottens Posten ges ut bara en gång i veckan. 1877 Norrbottens Posten gör man en ny numrering varför den 5/7 utkomna tidningen är numrerad med nr 1. Den nya redaktionen skall redogöra för stadens och ortens viktigasteangelägenheter.Man lovar även att publicera en liten krönika. 1878 Norrbottens Posten blir fyrspaltig från tidigare tre. 1880 ”Den Lutherske Protestanten” utkommande religiös separatistisk tidskrift räknar omkring 225 prenumeranter och har adress Öjebyn. 1881 Norrbottens-Kuriren utkommer med två nummer i veckan. 1882 Ny tidning i Haparanda. Enligt tillkännagivande ges Nya Riksgränsen ut som två skilda blad, ett svenskt benämnt Haparandabladet, det andra finskt 1883 Norrbottens Posten åker på sitt första tryckfrihetsåtal. 1884 ”Södra Norrbottens tidning” börjar utkomma. Tidningen har ont om material, tydligen främst tryckpapper och har klagat över att den inte fått låna eller köpa dylikt hos kollegerna i Piteå och Luleå. Malmberget, tidning för övre Norrland och utgiven i Piteå har skickat ut sitt första nummer.

Separatisttidning

Känner sig lurad

fältens tidningar läggs ned. Gellivarebladet, Kirunabladet och Kirunaposten har alla samtliga gått all världens väg. Nordsvenska Dagbladet börjar sin utgivning i Luleå 1905 Tidningen Boden slutar utkomma. Tillstånd ges för att i Luleå utge Malmfältsbladet. 1906 Tillståndsbevis utfärdas för Nya Norrbottens Läns tidning. Den blivande socialisttidningen Norrskenet vägras tillståndsbevis på grund av namnlikhet med en annan periodisk tidskrift och kommer därför att få namnet Norrskensflamman. 1907 Norrbottens läns tidning utkom med sista nummer.

58 9 1 – 6 4 8 1

Tryckfrihetsåtal

1874 Norrbottens Posten ges ut två gånger i veckan med så kallade halvveckoblad, tisdagar och fredagar.

1885 Södra Norrbottens tidning har inte utkommit på ett tag. Insändare från Svensbyn känner sig lurad

Provnummer Norrbottens Allehanda startade 1891 i Piteå som liberal tidning men förvandlades sedan till en högertidning. Tidningen hade sin verksamhet efter Storgatan i Piteå. Tidningen lades ned 1951. eftersom tidningen ända in i det sista tagit upp nya prenumeranter. Nya Riksgränsen, nyhetsoch annonstidning för Haparanda och Torneå städer samt Torne älvdal utkommer med sitt första nummer. Provnumret av den i Piteå bebådade Nordstjernan, avsedd för övre Norrland,utkommerienupplaga av 5 000 exemplar. 1886 Norra Vesterbotten utges i Skellefteå har ett prenumerationspris av 3 kronor plus postarvode. 1887 Nordstjernan upphör i Piteå. Redaktionen flyttar till Falun under namnet Dalarnas Allehanda. 1891 Norrbottens Allehanda utges varje helgfri tisdag och fredag från Piteå. Nykterhetsvänlig och frisinnad tidning. 1892 Norrbottens Nyheter skall utkomma tre gånger

veckan i Luleå.Nordsvenska Dagbladet får tillståndsbevis för utgivning. 1894 I Öjebyn prenumereras det på 70 olika tidningar i 545 exemplar. NP hade 192 exemplar, NA 138 och NK 6.

Billighetsupplaga

1895 Norrbottens Nyheter nedlagd. Norrbottens läns tidning blir namnet på en tidning som utges i Luleå. N-K utkommer med tre nummer i veckan och höjer priset. 1896 Tillståndsbevis meddelas för att utge en tidning på finska språket i Haparanda under namnet Pohjola. Ytterligare en Haparandatidning skall utges på svenska och finska språket under namnet Polcirkeln. 1897 Norrbottens Nyheter kommer upphör. Norrbottens läns tidning blir avläggare med billighetsuppla-

ga till N-K. Tillståndsbevis ges för utgivning av ”Luleåposten”. 1898 Två hemmansägaresöner ger ut tidning i Arvidsjaur som skrives på ett till spalter upplinjerat skrivpapper och utkommer varje söndag. 1899 Tidningen Boden börjar utges. Lapplands första tidning, Gällivarebladet, utkommer.

Vägras tillstånd

1900 Luossavarebladet ges ut i Luleå och Luleåposten upphör. 1901 Malmfältens tidningar utkommer i Luleå 1902 Kirunabladet trycks i Luleå 1903 Norrbottens Läns tidning börjar på nytt ges ut. 1904 Tillståndsbevis ges boktryckare Isaksson i Luleå att ge ut tidskriften ”Illustreradt Norrland”. Malm-

1914 Den 15 augusti hölls konstituerande stämma i Öjebyn för bildande av Piteå-Tidningen och den 17 december kom första provnumret. 1915 Piteå-Tidningens första ordinarie nummer utges den 4 januari, innan officinen var färdig. Till en början 2-sidig för att sedan bli 4-sidig. 1916 Norrbottens Posten utkommer med sitt sista nummer. 1920 Piteåbygden, tryckt i Luleå, men upphör samma år. 1922 Norrbottens Folkblad ges ut i Piteå. 1923 Norrbottens Folkblad upphör. 1951 Norrbottens Allehanda upphör. Nordsvenska DagbladetutkommeriSkellefteå då Umebladet, Skelleftebladet och Norrbottens Allehanda i Piteå slogs samman. 1958 Nordsvenska Dagbladet läggs ner. Jan Lundquist

antände Norrfjärdens kyrka Dopfunten finns i dag placerad i bönhuset i Sjulsmark. Brandkåren i Norrfjärden ryckte snabbt ut och fick förstärkning av brandkåren från Piteå landskommun. Den utrustning man hade räckte inte till för att effektivt nog bekämpa elden varför det i stort blev en fruktlös kamp för brandmännen att försöka rädda den 50-åriga kyrkan. Margit Lindgren, Norr-

fjärden, då med flicknamnet Tjärnqvist, var en av dem som var med om att rädda kyrkans inventarier.

Speciell tystnad

Hennes far Seth var skolvaktmästare och hennes farbror Bertil var kyrkvaktmästare. De ryckte snabbt ut till den brinnande kyrkan. Det var självklart att alla som

inte hade något för händerna skulle ställa upp – däribland Margit. – Det var en alldeles speciell upplevelse och jag och många andra tillskyndande norrfjärdingar hjälpte till att bära ut allt vad vi kunde. – Jag bar bland annat ut en del kandelabrar och andra lösa föremål, som vi sedan sprang hem till vårt uthus med. FamiljenTjärnqvistbodde

då ett stenkast från kyrkan. – Något jag också minns av den här dagen var att det rådde en alldeles speciell tystnad i byn. – En något märklig tystnad, när man förväntar sig att församlat folk skulle prata och surra kring händelsen. De stod där alla, helt tysta runt kyrkan, säger Margit Lindgren. Jan Lundquist

Margit Lindgren utanför det uthus där hon hjälpte till att magasinera en hel del av kyrkans inventarier vid kyrkbranden 1963. Foto: YLva ForsLuNd

Lördag 3 januari 2015

Butiken med heminredning & presenter ...i mysigaste miljön! Vi lyser upp din tillvaro med stor sortering av belysningar!

DET ÄR VI SOM FÅR DIN SKATT ATT ÖK KA I VÄR RDE KONTAKTA DIN VIRKESKÖPARE:

Storgatan 56 B, Piteå St Välkommen in! Besök oss även på Facebook & Instagram!

Anton Bergdahl Piteå, Älvsbyn, Övertorneå 070-391 41 38 anton.bergdahl@billerudkorsnas.com Anders Larsson Luleå, Boden, Jokkmokk, Arvidsjaur, Arjeplog 070-559 36 69 anders.k.larsson@billerudkorsnas.com

www.billerudkorsnas.se/skog Framtidens hållbara förpackningar tillverkas inte av vad som helst. Därför älskar vi skog – Sveriges mest värdefulla skatt.

Vi utför

• Invändig målning • Tapetsering • Slipning & Spackling • Utvändig målning Både mot företag och privatpersoner Varmt välkommen att kontakta oss!

Nyttja Rot

50% av arbetskostnaden

Vi hälsar Tomas Lundström välkommen till gänget!

PITEÅ

www.norrlandsmaleri.se

0911

17500 Dygnet-runt-jour

• Sugning under krypgrunder • Blåsning Grus m.m. • Transport, Sanering miljöfarligt avfall • Filmning, Spolning Avlopp

info@nosab.nu • www.nosab.nu

1970-talet

Lördag 3 januari 2015

En storbrand ödelade Bloms Möbler, som låg efter Storgatan i centrala Piteå. Händelsen inträffade den 1 april 1976.

Storbrandödelade Blomsmöbelaffär Nej, det var inget aprilskämt. Kvällen den 1 april 1976 tittade Lennart Blom ut genom fönstret i villan på Svartudden och såg rök över stan. Det var familjeföretaget Bloms möbler som brann. Det var Inte första gång en Lennart Bloms far Tor sten drabbades av eldsvåda. – Pappa startade mö belhandeln 1940 i ett litet hus på Storgatan. Året efter drabbades han av en brand som totalförstörde butiken. Men han byggde upp affä ren igen och utökade genom att köpa flera fastigheter in till, berättar sonen Lennart Blom, nu 69 år.

Rök över Piteå

Så kom den brand som åter igen ödelade Bloms. – Jag skötte butiken ef tersom pappa var i Stock

holm för operation. Vi hade precis flyttat till Svartud den. Under kvällen ring de en av våra anställda och väckte mig och sade att det brann. När jag tittade ut ge nom fönstret såg jag röken över Piteå. Det var bara att ge sig dit, men det gick inte att rädda möbelhuset. Det var övertänt, säger Lennart Blom. 2 500 kvadratmeter på tre våningar totalförstördes. Affären låg i aska och nu handlade det om att gå vi dare där Bloms snabbt löste problemet. – Pappa hade köpt

Gothells möbler intill på Storgatan, det använde vi som lagerlokal och butik, säger Lennart Blom.

Nytt i Öjebyn

Han berättar att det togs ett snabbt beslut om att bygga nytt. Det blev på den så kall lade ”Pälstomten” i Öjebyn. – Det skulle byggas en pälsfabrik där men det blev inte av, så vi fick hyra tom ten,sägerLennartBlomsom beskriver perioden som en tuff tid med mycket arbete. Redan i juni 1976, två må nader efter branden, påbör

jades bygget av det 6 400 stora möbelhuset i Öjebyn. Kostnaden blev 5,5 miljo ner kronor.1997 sålde Len nart Blom företaget till två av sina anställda, LarsErik Löfroth och Lars Bertilsson. Lennart Blom äger fortfa rande fastigheten. Tommy Norin

Huset på Storgatan bredvid eldhärjade Bloms möbler klarade sig bra.

200 journalister vid Noliamässan

3000 lyssnade på Olof Palme

Den 4 julI slog 1973 års Noliamässa upp portarna i Piteå. Där fick 200 journa lister se skogsmaskiner och kylföretaget Kryotherms nya villatemperator som al strade värme på vintern och kyla på sommaren. PT berättade den 5 juli att villatemperatorn ar betar som ett vanligt kyl skåp som avskiljer värme

I början av augusti 1973 gjorde statsministern Olof Palme en tvådagarsresa i Norrbotten där han samla de 3 000 personer i Stads parken (nuvarande Bad husparken) i Piteå. Palme besökte bland an nat Överkalix och Luleå.När han kom till Piteå 6 augusti var dåvarande stadsparken knökfull med folk som kom

från luften. Under mässan har 200 journalister från 19 länder kommit för att tit ta på den skogsmaskinpark som var ett av många inslag på mässan. Bland annat vi sade skogsmaskintillverka ren ÖSA en ny maskin som kunde fälla, kvista och kapa 70–90 träd i timmen. Mässan i dag.

för att höra Palme bland an nat gissla Folkpartet: ”Vid mitt förra besök i Piteå snöade det. Flingorna föll lika tätt som Folkpartiets pensionsförslag förr i tiden.” Under besöket hann Palme träffa både Pite ås kommunalrådet Ru dolf Nordsvahn och Socialdemokraternaskrets ordförande Erik Lindgren.

Lördag 3 januari 2015

1970-talet

Sikforskallades för”Fyllfors”

Piteå-Tidningen flyttade till Hamnplan under 1979.

PT flyttar in i nytt hus på Hamn plan

Efter 49 år på Prästgårdsgatan flyttade PT 1979 in i nytt tidningshus vid Hamnplan. Det invigdes av finansminister Gunnar Sträng och personalen samlades till fest på Pite havsbad.

70-talet Som nämntS i annan artikel startade PT i ett hus på torget för att från 1930 bedriva verksamheten på Prästgårdsgatan. 49 år senare kunde PT flytta in i nytt tidningshus vid Hamnplan som invigdes under hösten av finansminister Gunnar Sträng. Bygget kostade cirka sex miljoner kronor och gav verksamheten helt nya väl anpassade lokaler för tidningsproduktion. Flytten innebar bland annat utökad kapacitet på tryckeriet med fler anställda. I början av 1970-talet gick IFK Luleå upp i allsvenskan och då beslöt PT att köpa in tidningens första motordrivna småbildskamera som kunde ta 3,5 bilder i sekunden. 1974 utökades bildavdelningen med en tredje fotograf när Gunnar Westergren som vikarierat under ett år blev fast anställd. Tommy Norin

Många av de främsta stjärnorna i Sverige passerade revy på scenen i Sikfors. Här är det Lill-Babs (Barbro Svensson).

En som tydligt minns ett midsommarframträdande på Sikfors festplats i början av sin karriär är sångerskan Siv Malmqvist. Det var då ett fan som kom för nära, tog tag i hennes ben så att hon ramlade baklänges och slog huvudet i trumman. ”många Sa FyllForS om Sikfors”, erinrar sig Malmqvist som då hade 15 000 i publiken. Det var inte bara mycket folk utan även mycket brännvin. Udden i Sikfors var under 1950- och 60-talen en av Norrlands allra populäraste festplatser. Vissa midsomrar hade man fler än 30 000 besökare. Och med det mesta av den tidens kända artister och musiker.

Stor besvikelse

Därför var besvikelsen stor 1970. Eftermälet i PT i juni 1970 lyder nämligen: ”Midsommarfestligheterna i Sikfors blev publikt sett en besvikelse. 10 000 besökte Udden under de två festdagarna. Svenne och Lotta festligheternas mest positiva överraskning.” 1971 blev den sista som-

maren i festplatsen Uddens historia.

Stora omkostnader

– En av anledningarna till att festligheterna upphörde var att, sett till det jobb vi lade ner, nettot blev magert. Varför lägga ner så mycket energi för att driva festligheterna då de inte ger tillräckligt för att hålla idrotten igång. För det var ju dit pengarna gick, berättar Erik Lundström, Sikfors, som under fem år – och fram till nedläggningen – var ordförande för Sikfors SK. Han tillägger: – För att få tillstånd skulle vi under midsommarhelgen avlöna 52 poliser och 12 ordningsvakter. Artistkostnaderna steg också hela tiden i höjden. Därtill kunde också vädrets makter sätta käppar i hjulet vad gäller intäkterna. Minns att

”Varför lägga ner så mycket energi på att fortsätta när festligheterna började kosta mer än de smakade”, konstaterade dåvarande ordförande i Sikfors SK, Erik Lundström, som 1971 var med att ta beslutet att avveckla midsommarfestligheterna på Udden.

det en midsommar faktiskt kom snö. – Dessutom började Havsbadets midsommarfestligheter bli en allvarlig konkurrent. För att inte tala om att allt fler och fler artister började synas i tvrutan och därför inte blev lika attraktiva på en utomhusscen.

Hotell och camping

Erik Lundström konstaterar dock att på festområdet, där tältlägren då bland annat benämndes Hawaii och Tahiti, numera vuxit upp en ny verksamhet med restaurang, hotell och husvagnscamping. – Det är ju en glädjande utveckling för byn och området, noterar Lundström. – Restaurangen ligger för övrigt där stora dansbanan en gång låg, slutar Erik Lundström. Jan Lundquist

Länge fanns dansbanan kvar på Udden, i förfallet skick. Bilden är från 1979. Artikel från då det begav sig ...

Lördag 3 januari 2015

Trycksaker från vår digitalpress broschyrer, foldrar, flyers, visitkort mm

Bildekor • Skyltar • Banderoller • Dekaler • Fönsterdekor • Affischer • Rollups Besöksadress: Acusticum 3B 0911-146 31

Åk delad

www.ramreklam.se

FLYGTAXI till & från ﬂyget

Grattis Piteå-Tidningen till

100 år!

Skonsamt för både miljö & plånbok.

www.pitetaxi.se

Skogsaffärer på nya sätt.

Leif Risberg Piteå 070-565 11 22

Jan-Erik Berglund Piteå och Luleå 070-696 30 97

Våra kunders speciﬁka behov ökar efterfrågan på både massa och timmer från din skog. Sveaskog säljer skogsråvara till många olika kunder. Genom att kombinera leveranser från våra egna skogar med volymer från privata skogsägare kan vi erbjuda kundanpassade upplägg såsom stora volymer med speciﬁka sortiment. Det gör våra erbjudanden mer attraktiva och gynnar dig som äger skog här. Både gallringar och slutavverkningar är intressanta. Dessutom kan vi erbjuda skördarmätning, en affärsform som ger dig snabbare betalt. Passa på att göra en riktigt bra skogsaffär. Kontakta din virkesköpare.

Tommy Lundberg Älvsbyn 070-559 68 47

Peter Granberg Arvidsjaur och Arjeplog 070-320 09 33

Bostadsbyggare, koncerner, familjer och entreprenörer – välkomna till Älvsbyn!

SMÅFÖRETAGEN I ÄLVSBYN HAR STÖRST VÄRDEÖKNING i Sverige. En ny vetenskaplig undersökning av värdetillväxten bland småföretag i 73 803 aktiebolag visar att företagen i Sverige växer mest i Älvsbyns kommun. Vi är stolta över att småföretagen i Älvsbyn växer mest i landet. Vi är också stolta över våra växande stora företag, som exempelvis Polarbröd och Älvsbyhus. VI HAR EN ÖKAD EFTERFRÅGAN på industritomter både bland växande Älvsbyföretag och nyetableringar och därför

öppnas nu ett nytt industriområde. De senaste åren har sysselsättningen ökat i Älvsbyns kommun. Dessutom kan planerna på en koppargruva i Älvsbyn ge ytterligare cirka 1000 arbetstillfällen. Därför söker nu kommunen kontakt med bostadsbyggare och byggföretag som vill bygga i kommunen. DET FINNS MÅNGA ANLEDNINGAR TILL ATT VÄLJA ÄLVSBYN. Vilken är din? Bostadsbyggare, koncerner, familjer och entreprenörer – alla är ni välkomna till Framtidsrika Älvsbyn, en kommun som sjuder av framtidstro.

Är du intresserad av att bli en del av Älvsbyns näringsliv? Kontakta Pär Jonsson, näringslivschef 0929 - 171 15 par.jonsson@alvsbyn.se Mer om Älvsbyns näringsliv www.alvsbyn.se/naringsliv

Älvsbybladet www.alvsbyn.se/alvsbybladet

Näringslivschefens blogg www.alvsbyn.se/naringslivsbloggen

1980-talet

Lördag 3 januari 2015

Dystertbeskedombo Under många år hängde Svanboards boardfabriks öde i Piteå i luften, men i mars 1986 kom beslutet om nedläggning. – Stämningen blev uppgiven, minns Leif Eman, Hortlax, som arbetade vid fabrikens ångpanna.

I dag finns inte mycket kvar av boardfabriken. I en skogsdunge syns en betongficka där fabriken lade spill från tillverkningen och kontorshuset är kvar. Det rymmer företag och renoveras just nu av ägaren Rawi, men fabriksbyggnaden är borta. – Denstodnärmarekraftlinerfabriken, säger Leif Eman, när han visar PT den plats som gav utrymme för mycket text och bilder i PT under mars och april 1986.

Körde truck

Leif Eman kommer från Sjulnäs. 1973 flyttade han till Hortlax sedan familjen köpt en släktgård där. – Jag gick grundskola, sedan arbetade jag hemma i jordbruket, men när Assi kraftliner stod klart 1963 sökte jag dit för de behövde folk men jag hamnade på boardfabriken som också ägdes av Assi. Jag körde truck i magasinet där boarden efterbehandlades, sågades i olika storlekar och sorterades.

Marknaden vek

– Jag lade boarden på lager. Det var dammigt, men ett trivsamt jobb med fin gemenskap, säger Leif Eman, som hade 25–30 arbetskamrater i magasinet. – Hela fabriken sysselsatte 200, säger Leif Eman, som berättar att han fick ingen utbildning när han kom. – Nej.Man fick lära sig allt på egen hand. Han berättar att redan under 1970-talet var det tal om nedläggning eftersom marknaden vek. Fabriken producerade 60 000 ton

per år.1982–1983 såldes den till Svanboard och det upplevdes som ett lyft.

”Vi hade kämpat ...”

Fabriksledningen gav besked om nya satsningar. Verksamheten skulle utökas, men så blev det inte. Nyamaterialslogutboarden och i mars 1986 kom det besked alla fruktat, boardfabriken läggs ned. Då hade Leif Eman arbetat åtta år vid ångpannan. – Sista tiden var stämningen uppgiven och april 2006 var allt stängt. Vi fick en avgångspeng på 4000 kronor. – Vi hade kämpat så mycket och så slutade det så där, säger Leif Eman, som berättar att de fackliga protesterna var många,men det hjälpte inte.

Aldrig arbetslös

Samtliga 200 sades upp. Leif Eman blev dock inte arbetslös. Det har han aldrig varit sedan nedläggningen. – Under sommaren jobbade jag vid SCA:s ångpanna. Sedan var jag skogsbonde i tre år och efter det fick jag arbete vid Assi där jag körde truck och lastade kraftliner på järnväg. Nu har han hunnit fylla 72, varit pensionär i 13 år och har full huggning i skogen på fastigheterna i Hortlax och Sjulnäs. När han återkapitulerar historien förstår han nedläggningen. – Ledningen gjorde vad de kunde, men boarden var en utgående produkt. Det måste man förstå, säger Leif Eman. Tommy Norin

Mängder med bilder från den tid PT skrev om boardfabriken. Leif Eman arbetade vid ångpannan när nedläggningsbeslutet kom. Foto: GUnnar WEStErGrEn

Facket levde med hotet om att slå igen

”Ledningen ville peta mig från personalorganisationen eftersom jag läckte siffror till pressen”, säger Anders Olofsson. Foto: JEnS Ök viSt

De anställda vid boardfabriken levde i flera år med hotet att fabriken skulle slå igen. – På ett sätt var det bra att det inträffade när det nu hände, alla fick jobb efteråt, säger Anders Olofsson, dåvarande ordförande för träfacket.

Han kom till fabriken som 30-åring 1967. Tre år senare

blev han ledamot i fackstyrelsen. – Där pratade jag nog för mycket för jag åkte på att bli ordförande, säger Anders Olofsson, som blev kvar på posten i femton år, fram till slutet. – Vi levde med hotet om nedläggningen i många år. Jag satt i boardstyrelsen för Piteå och Skinnskatteberg. Det var de från Stockholm som bestämde. Träfacket hade nog fått mer inflytande

över beslutet att lägga ned om jag haft de andra facken, SIFochSalfmedmig,menvi fick inte det stöd vi behövde, minns Olofsson. – Däremot fick vi bra stöd från kommunalrådet Anders Sundström.

Skinnskatteberg med förlust

Han pekar på att Piteåfabriken gick bra, sista året med en miljon kronor i positivt resultat, medan Skinnskat-

teberg gick med 24 miljoner kronor i förlust. Ändå valde styrelsen att stänga Piteå och koncentrera tillverkningen till södra Sverige. – Vi pratade för döva öron. Detta var bestämt i förväg, säger den tidigare fackordföranden, som berättar att ledningen ville peta honom ur den centrala personalorganisationen (CPO) eftersom han läckte siffror till pressen. Med distans till den om-

skrivna händelsen tycker han ändå att beslutet att lägganedtogsunderrätttid.Det fanns efterfrågan på arbetskraft vid Piteås industrier. – Alla som sades upp fick jobb. Själv hamnade jag på sågen i Munksund där jag också blev fackordförande i åtta-nio år. 1999 gick jag i pension och nu gör jag så lite som möjligt, säger boardfabrikens tidigare fackordförande. Tommy Norin

Lördag 3 januari 2015

1980-talet

ardfabriken

Dator ersatte skrivmaskin Perioden 1980–1990 sker en omvälvande omställning i PiteåTidningens redaktionella verksamheten. Knackande på gamla Haldor och Facit-maskiner byts mot datorer och i sätteriet minskades reproavdelningen.

Nedläggningen skapade förstämning i fabriken. Elektrikern Gustav Berglund var en av de 200 som fick sluta.

Fyra arbetare i panncentralen. Från vänster nedan: Leif Eman, Brage Larsson, Ebon Lindberg och Bengt Lövgren.

t e l a t 0 8 – RepRot, den avdelning som fotograferade av tidningssidorna, avskaffades i stort sett. Nu kunde vi börja köra ut färdiga sidor på film, säger Bertil Nordberg, tidigare teknisk chef på PT. PT blev också en större tidning, formatet växte med fler antal sidor och tryckpressen byggdes ut med två verk vilket gjorde att tidningen fick bättre kapacitet för att köra fyrfärgstryck. Den här tiden digitaliserades också PT:s arkiv. Samtidigt som de skrivande journalisterna fick nya verktyg för framställning av texter fick fotograferna utökade möjligheter att sända bilder när de exempelvis var ute på sportbevakningar.

Först med sändare

Spår i snön. Anställda betraktar den lönsamma fabrik som lades ned 1985 där produktionen flyttades till en olönsam fabrik i Skinnskatteberg. Foto: Gunnar WesterGren

Leif Eman arbetade vid boardfabriken mellan 1963 och 1986, han minns det som en fin tid i livet. Foto: Gunnar WesterGren

Fabriken i Piteå tillverkade cirka 60 000 ton board per år och den var lönsam. Foto: Gunnar WesterGren

PT:s fotografer Hans G Pettersson och Gunnar Westergren berättar att PT var en av de första tidningar i Sverige som anskaffade de nya telefotosändare gjorde det möjligt att sända direkt från ett negativ. – Med det slapp vi mörkrumsarbetet, säger Hans G Pettersson. Tidningen investerade 260 000 kronor i den nya tekniken. – Tidigare tog det 10–12 minuter att sända en bild, nu minskade tiden till en minut, säger Hans G Pettersson. Fotograferna fick, genom investeringen, en lättare tillvaro. – Den tidigare utrustningen, som krävde ett komplett mörkrum med tillbehör vägde 42 kilo. Den nya digitala utrustningen vägde enbart 12 kilo, säger fotografen. Fotograferna fick också uppleva tekniska omställningar kring kameror. – Kamerorna blev större och tyngre, men också bättre med med bättre hastighet och ökad bildkvalité, säger Gunnar Westergren. tommy Norin

Lördag 3 januari 2015

Europas största kraftlinerbruk Genom engagerade och delaktiga medarbetare skapar vi framgång Smurfit Kappa Kraftliner Piteå har kapacitet att årligen tillverka 700 000 ton kraftliner, ett papper som används för tillverkning av högklassig wellpapp.

Läs mer om oss

smurfitkappa.se

PAPER I PACKAGING I SOLUTIONS

Välj material som håller i många år. Kom in och prata med våra säljare som kan hjälpa dig med både verktyg, produkter och ett och annat stalltips.

Välkommen till Beijer i Piteå.

Kontakta oss så hjälper vi dig! Nyheter är bland annat Falsterbo II, den efterlängtade uppföljaren till den historiska tapetkollektion ur Boråstapeters hundraåriga arkiv. Hos oss hittar du väggfärg, takfärg och alla andra färger du behöver för att förändra hemmets insida. Vi blandar rätt färgkulör och hjälper dig komponera dina rum med välkända tapetmärken. Provtapetsera på www.borastapeter.se

Välkommen!

Oktanvägen 4 PITEÅ. (vid OK/Q8) Tel. 0911 - 125 47 Öppettider: Vard.8-17

PITEÅ BATTERIGATAN 2 TEL: 075-241 15 18 ÖPPET VARDAG 07 - 18 , LÖRDAG 10 - 14 WWW.BEIJERBYGG.SE

LĂśrdag 3 januari 2015

www.pwc.se/pitea

Det Ă¤r viktigt med gott fĂ¤rskbryggt kaffe pĂĽ jobbet.

Vi har ny kontorschef i PiteĂĽ 0920-25 93 20 www.jobmeal.se

FOTOTJANST PITEA

Boka naturnĂ¤ra boende vid PiteĂ¤lven!

Magnus Holmgren Ă¤r ny kontorschef pĂĽ PwC i PiteĂĽ. Han har jobbat i revisionsbranschen sedan 2001, varit godkĂ¤nd revisor sedan 2007 och blev auktoriserad revisor 2013. Magnus och hans 12 medarbetare pĂĽ PiteĂĽkontoret hjĂ¤lper dig med allt som rĂśr din ekonomi som fĂśretagare. VĂĽr strĂ¤van Ă¤r att alltid gĂśra din arbetsdag lite enklare. Vi vill Ă¤ven passa pĂĽ att informera om att vi KDU Ä \WWDW WLOO Q\D ORNDOHU RFK KĂ&#x192;OVDU HU vĂ¤lkomna till Uddmansgatan 2. Postadressen Ă¤r samma som tidigare, Box 24, 941 21 PiteĂĽ. Kontakta oss pĂĽ 010-213 23 00 och lĂ¤s mer pĂĽ www.pwc.com/pitea

Perfekt fĂśr avkoppling, romantik & en lyckad konferens. Vi erbjuder 45 stora, hemtrevliga rum med sjĂ¤l och historia 2 sviter (BrĂśllopssvit) SPA-avdelning med behandlingar Relaxavdelning med bastu, bad & bubbelpool. Biograf med 130 platser, videouppkoppling world wide. BesĂśk gamla kyrkan, gĂĽ en historievandring, avnjut en god middag, m.m. Allt inbĂ¤ddat i en lummig parkmiljĂś som ingjuter lyx och lugn. FrĂĽn hotellet strĂ¤cker sig en vacker strandpromenad utmed PiteĂ¤lven och in till centrum.

Byggnaden ritades 1887 av Axel Kumlien, samme arkitekt som ritade Grand Hotel i Stockholm.

FĂśr mer info ring 0911-779 50 el mejla info@furunasethotell.se www.furunasethotell.se

1980-talet

Lördag 3 januari 2015

Ivan Karlsson och Mårten Lidström, två av de 33 strejkande cementgjuteriarbetarna 1980/81. Foto: toMMY NoRIN

Cementstrejkengav ekoöverhelaSverige Den 19 september 1980 inledde de 33 arbetarna vid Norrbottens cementgjuteri i Öjebyn en vild strejk som kom att ge eko över hela Sverige. Den slutade i Arbetsdomstolen med att de fick sparken.

20 september rapporterade PT om den vilda strejk som startat dagen innan vid Norrbottens cementgjuteri i Öjebyn. Under konflikten kom fackordföranden Jörgen Nordh att spela en nyckelroll där den lokala fackklubben avgick för att ansluta sig till strejken och bland de strejkande fanns Ivan Karlsson,85, som dokumenterat konflikten i en bok med tidningsklipp, och Mårten Lidström, 66. Båda bor i Roknäs.

Väl dokumenterat

De har bra minnesbilder från den strejk som ändades sedan Arbetsdomstolen dömt att det var rätt att sparka de 33 cementgjuteriarbetarna. En orsak till strejken var arbetsgivarens ovilja att ta

bort det förhatliga ackordsystemet. – Vi hade länge drivit det kravet utan att få gehör och en orsak var också företagsledningens ibland förnedrande behandling av de anställda, säger Ivan Karlsson, och pekar på förre fabrikschefen. – Han var en duktig yrkesman i produktionen, men han kunde inte ta folk, säger Mårten Lidström. Han pekar på ett tillfälle då en sjukskriven person fick gå till ett alltför tungt jobb när han återkom. Det väckte vrede.

Lade ned arbetet

I löneförhandlingarna kring lokal pott ville företaget enbart plussa på några öre, och när arbetarna upptäckte att ett par lågavlönade kvinnor

inte alls skulle få något lyft blev det droppen. De satte sig. – Jag satt i avdelningsstyrelsen för Fabriks. Jörgen Nordh var ordförande för lokala fackklubben. Han uppmanade arbetskamraterna att återgå men de vägrade och då avgick hela fackstyrelsen för att ansluta sig, berättar Ivan Karlsson. – Cementgjuteriet hade en dålig arbetsmiljö, men jag trivdes med själva jobbet, säger han. Strejken fortsatte där Fabriksarbetareförbundets ombudsman Gunnar Stenmark kom för att försöka få till stånd en förhandling. Det misslyckades.

Fabriken brann

– Och mitt i alltihop brann den gamla fabriken upp, sä-

ger Ivan Karlsson, som pekar på att gubbarna i Öjebyn fick mycket stöd från hela Sverige. Det genomfördes demonstrationer och gruvfacken i malmfälten samlade in 25 000 kronor till strejkkassan. Den 11 oktober skrev PT att företaget hotar stämma arbetarna inför Arbetsdomstolen och så blev det. Den 24 samma månad reste de till Stockholm för att få besked att de omedelbart ska återgå till arbetet.

Överklagad dom

Det gjorde de inte och den 6 november fick samtliga sparken. Ett beslut Fabriks förde till Arbetsdomstolen som konstaterade att det var rätt och arbetarna dömdes vardera till 400 kronor i böter.

Ivan Karlsson visar tidningsklippet, strejken fick sympatier över hela Sverige. Foto: toMMY NoRIN – Mycket pengar på en cementarbetarlön, säger Ivan Karlsson. Fabriks överklagade,men i slutet av januari 1981 kom slutligt besked att bolaget hade rätt att sparka arbetarna. – Då hade jag redan sagt upp mig för att arbeta vid Roknäs/Långnäs sportklubb, men de andra fick sluta, säger Ivan Karlsson. Efteråt återanställde bolaget 14 av de 33 som spar-

kats. Bland de som inte fick tillbaka jobbet var arbetarnas talesman Jörgen Nordh och Mårten Lidström som satt i strejkkommittén. Han återgick dock ett halvår senare. Till paradoxen i den heta konflikten hör att när den vilda strejken var slut fick plötsligt arbetarna igenom sina krav. Ackordsystemet togs bort och lönen gick upp med 3,10 kronor. Tommy Norin

1980/1990-talen

Lördag 3 januari 2015

Urbangrävdeguld iavslöjandehärva ”Branden är ett av de mest dramatiska jag varit med om”, säger Enor Danielsson. FoTo: M aria Johansson

Våren 1995 fick PT:s reporter Urban Edin ta emot utmärkelsen Guldspaden för sitt avslöjande om den muthärva som gjorde att Älvsbyns tekniske chef åtalades för mutbrott och fick lämna jobbet.

han räddade fakturorna

Enor Danielsson höll på att räkna kassan då han hörde att glas exploderade och att det kom in rök vid taklisterna. – Det blev bråttom, det första jag gjorde var att springa in på kontoret och rädda fakturapärmarna och låneböcker för kläderna, säger han.

Enor daniElSSon minns klart och tydligt brandkvällen i januari 1981 då det gamla trähuset från 1890 vid Uddmansgatan ödelades av en våldsam brand. Han arbetade som platschef vid Lennart Markgrens klädaffär och höll på att räkna kassan då någonting hände. – Jag hörde glas som exploderade. Sedan såg jag hur det kom rök under taklisten. Jag förstod att det brann och det blev brått att samla ihop det viktigaste så jag sprang in på kontoret för att rädda fakturapärmar och de böcker där skrev upp vilka som lånat hem kläder, berättar han. Han kom till Piteå från Ursviken utanför Skellefteå när han var 15. Efter sista året i skolan började han som 16-åring hos Hanna Lundqvist som drev herr och damekipering och som ägde det hus som under åren inhyst allt

från fruktaffär till gummiverkstad.

Gick inte att rädda

Senare sålde hon affärsrörelsen till systersonen Lennart Markgren och det var hans butik som gick upp i rök. – Sundsvallsbanken låg nere i hörnet och det var där branden började, säger Enor Danielsson, som berättar att när han var på väg ut från butiken hade brandkåren redan anlänt och påbörjat släckningen. Det anrika huset gick dock inte att rädda. – Det var byggt av liggande plank där de använde tjärdrev som tätning och det var torrt, så brandförloppet gick enormt snabbt. Byggnaden var rena krutdurken. Det var inget vidare att se det hus man jobbat i i 40 år brinna upp, säger Enor Danielsson, Efter branden var de fem anställda lediga i ett halvår. – Sedan hittade jag en källarlokal i gamla PT-huset dit vi flyttade affären, men 1983 kunde vi flytta tillbaka till det nya hus som byggts, säger Enor Danielsson. Branden vid Uddmansgatan är det mest dramatiska han upplevt under sitt snart 80-åriga liv. Tommy Norin

Fastighetsägare försökte att stoppa småstaden

18 dEcEmbEr 1984 beviljade byggnadsnämnden i Piteå bygglov för den galleria som kom att kallas för Småstaden men fem år senare kunde den invigas trots att fastighetsägarna Thomas Wallstén och Ralph Wikstén överklagat projektet. Den 1 mars 1985 rapporterar PT om fastighetsägarna Thomas Wallstén och Ralph Wiksténs överklagan till länsstyrelsen där de besvärat sig över byggnadsnämndens beslut strax före jul 1984 att ge dispens från byggnads-

lagen, de hade också synpunkter på omfattningen av etableringen. Fastighetsägarna reagerade redan i november året innan över bygget. – På ett uppseendeväckande sätt har Piteå gått ifrån stadsplanen och byggnadsrätten, sade Wikstén i PT den 23 november 1984. Både han och Thomas Wallstén fick mark exproprierad i samband med bygget av den galleria som trots motstånd stod klar 1989 och som då rymde 25 butiker.

Urban Edin arbetade som lokalredaktör i Älvsbyn när han avslöjade en muthärva där tekniske chefen fick sparken från jobbet. FoTo: M aria Johansson Urban Edin arbetade 1994 som lokalredaktör i Älvsbyn då han fick ett tips om att tekniske chefen Hilding Edeblom nyttjat arbetskraft från kommunbeställda byggen till sitt eget sommarstugeprojekt i Bergtjärn vid havet några kilometer från Borgaruddens camping. – Tre veckor efter tipset kunde vi publicera den första artikeln där vi visade att folk från byggföretaget Nåiden varit verksamt vid hans stuga, säger Urban Edin, som berättar att folk hörde av sig kring att det stod ”Ugglan” på fönstren på sommarstugan.

äldreboenden Ugglan och Nyberga i Älvsbyn för totalt 75 miljoner kronor. Nåidens del i entreprenaden var värd 25 miljoner kronor. Samtidigt som byggena pågick fanns folk från både BPA och Nåiden ute vid sommarstugan som enligt uppgift spikades ihop i Nåidens bygghall i Luleå innan den kördes till Bergtjärn. – Jag träffade Edeblom som uppgav att fönstren inte kom från Nåidens bygge i Älvsbyn, de var köpta i Finland – liksom de bropelare som prydde huset.

Nåiden vid sommarstugan

Senare medgav tekniske chefen att fönstren nog kom från Ugglan men att han betalat dem till Nåiden, här fann dock PT att det rörde sig om en efterhands-

Till aktualiteten i PT:s avslöjande hör nämligen att vid den här tiden byggde Nåiden två kommunala

Polisanmälde sig själv

konstruktion eftersom inte löpnumren stämde på fakturorna. Den 9 mars 1994 valde Edeblom att polisanmäla sig själv för att som han uttryckte det ”klargöra eventuella oegentligheter”. Anmälan ledde till åtal där han och Nåidens byggledare Thord Eriksson dömdes för tagande av muta respektive bestickning.Domen överklagades till hovrätten där de tilltalade tog hjälp av stjärnadvokatenLeifSilbersky. Det resulterade i inget annat än att hovrätten fastställde tingsrättens dom vilket innebar dagsböter och att Edeblom tvingades sluta. Samma år nominerades Urban Edin till föreningen grävande journalisters ”Guldspade” vilken han

t 90-tale fick ta emot i Stockholm våren 1995. – Jag var förste journalist i Norrland som fick Guldspaden,det var kul,säger Urban Edin, som fått fler utmärkelser.

Även Gyllene Haldan

2013 fick han ta emot ”Gyllene Haldan”, ett pris instiftat av journaliststudenter i Sundsvall. Det fick PT:s journalist för avslöjandet av SSU svindlerierna i Norrbotten där det politiska ungdomsförbundet lurade till sig miljonbelopp från Piteå kommun och landstinget. Tommy Norin

investeringar i grafisk produktion Under 1990-talet fram till år 2000 skedde stora förändringar i den grafiska verksamheten där sätteriet avvecklades och grafikerna försvann.

– Som mESt hade i varit 40-50 personer i sätteri, tryck och inläsning av

texter. Nu försvann de flesta och det mesta löstes med naturliga avgångar, säger tidningens dåvarande tekniske chef Bertil Nordberg. Med hjälp av ny teknik kunde dock PT ändå göra allt större tidningar genom investering av ytterligare en sättmaskin. Bolaget PT gick också in i

en ny tydligare era med modern datateknik.

Mac-datorer

Fotograferna arbetade fortfarande i mörkrum med framkallning av negativ och kopior, men den här tiden fick de tidningens första Mac-dator där de kunde sätta negativ i datorn och

scanna in bilder. – Dessutom blev objektiven alltmer ljusstarka – tidningen köpte bland annat in ett nytt 500-millimeters objektiv som vi använde närvibevakadeskidtävlingar i Val de Fiemme, där deltog bland andra Piteå-åkaren Niklas Jonsson, minns Hans G Pettersson.

Lördag 3 januari 2015

Vi kan göra det åt dig. Du kan få hjälp med allt från löpande bokföring och fakturering till löner och tidrapportering. Kontakta oss så berättar vi mer om EY Online.

Du behöver inte bokföra allt

EY Piteå Kolmilavägen 17, 941 37 Piteå Telefon: 0911-23 37 00

VÄLKOMMEN TILL PITEÅS STÖRSTA HANDELS & Öppet alla dagar VISNINGSTRÄDGÅRD! året runt! Mysigt sommarcafé i vår vackra trädgård. • Träd, Buskar, Perenner • Blombutik & Presenter • Snittblommor • Krukväxter • Presentkort • Choklad mm mm • Aktiviteter - Inspirationskurser • Trädgårdstjänster/Trädgårdskurser • Bokföring/Administrativa tjänster

För info ring oss: 0911-600 15. Gilla oss på (f.d. Bryggmans Trädgård) Hamnviksv. 2, Öjebyn

Öppet: Mån-Fre 9-18, Lör 9-14, Sön 11-14 • Blommografera mera!

Varumärkeskalibrerad. Du är ditt varumärke överallt och hela tiden. Vi ser bara till att det syns. Låt oss varumärkeskalibrera ditt företag. Välkommen till Company Line!

Luleå, Midgårdsvägen 9, 973 34 Luleå Kiruna, Industrivägen 23, 981 38 Kiruna Skellefteå, Risbergsgatan 2, 931 36 Skellefteå Boden, Sturegatan 16, 961 33 Boden info@companyline.se

www.brodernasundstrom.se • Gruvvägen 2 - Laisvall • 0961 – 200 44

Hos oss köper du certifierad Bionorrpellets – 6 och 8 mm Granbergs däck och motor, Öjebyn, 070-65118 86 Piteå Transport, Piteå, 0911-24 62 10 Kakelugnar & Bygg i Arvidsjaur, 070-549 06 02 A Granns Järn & Bygg, Arjeplog, 0961-101 70

Vi hjälper dig att göra det du är bäst på. Berendsen Workwear levererar hyr- och tvättlösningar för verksamheter inom de ﬂesta branscher med behov av arbets- och skyddskläder samt skor. Utöver hyrlösningen erbjuds även kringtjänster i form av smarta logistiklösningar. Vi hjälper våra kunder att göra det de är bäst på – ta hand om sina kärnverksamheter – medan vi sköter resten!

Välkommen att kontakta oss för bästa lokala erbjudande!

www.scabionorr.com www.beställpellets.nu

Tel: 0920-22 66 99 Tel: 0980-661 02 Tel: 0910-885 80 Tel: 0921-510 11 www.companyline.se

Berendsen Textil Service AB 0920 - 20 12 60 www.berendsen.se

Lördag 3 januari 2015

DIN MUSIKAFFÄR I PITEÅ! Nu utökat till 180 kvm musikaffär

Öppet: Månd-Fred 11-19, Lörd 11-15

! r o p p a r t a t t ö r t r a y Vi förn

Delbetala gärna - Santander Finans NYA PRODUKTER INKOMMER HELA TIDEN FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK

0911-103 05 BERGSVIKSVÄGEN 26 (500m från taxi och busstation)

www.wiklunds-ledstang.se 070-380 67 31 info@wiklunds-ledstang.se

Fredrik Lundman välkomnar hjärtligt både nya och gamla kunder!

PITEÅ

MÅNGA BRA SKÄL ATT BLI MEDLEM I VILLAÄGARNA PITEÅ!

• Villaägarna arbetar för bättre villkor för alla Sveriges småhusägare • Du sparar pengar genom dina medlemsrabatter och förmåner DÄRFÖR • Kostnadsfri expertrådgivning BEHÖVER VI DIG • Prenumeration på magasinet Villaägarna, 5 nr/år (värde 245:-) SOM MEDLEM! Bli medlem nu, • Medlemmar kan deltaga i aktiviteter som Gratis Bad, medlemsavgift Trädgårdskvällar, IKEA-resor, Barnaktiviteter m m 405:-/år och erhåll • Vi jobbar för ett tryggt och säkert boende genom att ett presentkort engagera oss hårt i arbetet med Grannsamverkan värde 200:på ICA eller Coop.

För frågor och mer info. ring Margaretha 073-043 40 12 eller maila margaretha.hultberg@gmail.com www.villaagarna.se

Vi ser det du behöver - Adecco Executive search & HR HR stöd och ledarutveckling - Via kartläggning och testverktyg hjälper vi er vidare i ert förändrings- och utvecklingsarbete. Kravprofil - Våra frågeställningar tydliggör era affärsmål och ger en bild över det verkliga behovet. Search - Mer än 30 % av våra chefsrekryteringar sker via vårt unika nätverk. Rekrytering & Urval - Via strukturerade metoder finner vi bästa möjliga matchning för er. Arbetspsykologiska tester - Personens strategiska och operativa förmåga, dess motivation, drivkrafter och utvecklingspotential synliggörs. Personbedömning - Fördjupning ger relevans och långsiktighet.

Vi har en hållbar strategi som hjälper dig vidare - boka ett möte med oss!

Maria Wiklund Chefsrekrytering- & HR konsult 0911-27 15 14 maria.wiklund@adecco.se eller via LinkedIn

Mari Nilsson Chefsrekrytering- &HR konsult 0920-27 10 72 mari.nilsson@adecco.se eller via LinkedIn

Henna Carnudd Rekryteringskonsult 0920-27 10 70 henna.carnudd@adecco.se eller via LinkedIn

1990-talet

Lördag 3 januari 2015

Michael mördades påTjeggelvasstrand Sommaren 1990 mördades fyraåriga Michael av styvpappan Peter Plögel vid sjön Tjeggelvas utanför Arjeplog. Sällan har ett brott väckt sådan internationell uppmärksamhet och skapat sådan förstämning och vrede över hur vuxna kan behandla ett barn. Från 29 juni 1990 och långt in i oktober publicerade PT en lång rad artiklar över den händelse som skakade om allt från läsare till poliser och andra inom rättsväsendet. En av decenniets större, för att inte säga omskakande händelser, var mordet på fyraåriga Michael. Bestialiskt utfört av styvpappan Peter Plögel och där barnets biologiska mamma Gudrun Welke (enligt förhör och utdrag från rättegången) förhöll sig sig mer än passiv när styvpappan misshandlade Michael vid

sjön Tjeggelvas utanför Arjeplog.

Tyskt par

Det tyska paret kom till områdetundersommaren1990 för att leva vildmarksliv. Med fanns Peter Plögels bror Ulrich och under tiden födde Gudrun Welke barn. Familjen kom att fortsätta vistelsen vid sjön där enligt uppgift fyraåriga Michael upplevdes så obekväm att han blev utsatt för en mycket rå och utstuderat misshandel som växte i styrka. Under nätterna bands han i den mygg och knottrika

miljön fast vid ett träd utan kläder där han försågs med munkavle för att inte kunna skrika. Han fick ta emot slag med tillhyggen och sparkar. De vuxna hade fullt upp med babyn och såg Michael som ett nödvändigt ont. Ofta var orsaken till misshandeln att Michael gjorde på sig.

Grov misshandel

Även mamman Gudrun Welke gav sig på sin son. I slutet av juli accelererade misshandeln där Plöger sparkade Michael ned i vattnet,efter det arrangera-

des det hela som en drunkningsolycka, PT rapporterade om drunkningen den 29 juni.

Sökte hjälp

Efter några timmar valde dock tyskarna att söka hjälp och när den kom transporterades den sönderslagna pojken med helikopter till Bodens lasarett där han avled 22 timmar senare. Här fann läkarna i Boden att Michael utsatts för grov misshandel. Polisen larmades och dagen efter dödsmisshandeln greps Plögel och Welke där

St Styvpappans sd dröm ö om vildmarksliv ild k liv i den d svenska ka fjällvärlfjäll ä l den slutade med att han dömdes för att ha mördat sin fyraårige styvson på Tjeggelvas strand. de anhölls för grov misshandel och vållande till annans död. Till bilden hör också att varken Plöger, Welke eller

brodern Ulrich valde att följa Michael på hans sista färd. De stannade kvar i tältet vid Tjeggelvas strand. Tommy Norin

LjungbergdömdeMichaelsmördare c

Jag anser fortfarande att vår dom mot Plögel var rätt, men det skärpta straffet emot Welke kan jag acceptera.

Förre lagmannen Göran Ljungberg i Piteå har dömt i mer än 1 000 rättegångar. – Men den mot Peter Plöger och Gudrun Welke var en av de värsta jag varit med om, säger Ljungberg som efter tre dagars förhandling dömde paret till fleråriga fängelsestraff.

Göran LjunGberG fyller snart 87 år. 1975–1994 var han lagman och chef för Piteå tingsrätt där han vann respekt för sin professionalitet och förmåga att hantera svåra rättsfall. Ett av dem var målet mot Peter Plöger och Gudrun Welke som misshandlade fyraåriga Michael till döds. – Den här tiden hade vi en period av mycket grova brott. Det i Tjeggelvas var ett av de värsta, säger Göran Ljungberg som ledde rättegången emot det tyska paret. – I samband med åtalet fick jag en tjock lunta med förundersökningsmaterial. Jag läste inte så mycket ur den. Jag koncentrerade mig mer på att planera rättegången, beräkna tid för allt från åklagarframställningarna till vittnesförhör och pläderingar.

Flyttades till Piteå

Rättegången skulle ha hållits i Arjeplog där brottet

Förre lagmannen gör an ljungberg

I den här stolen ledde lagman Göran Ljungberg den omskakande rättegången mot Peter Plögel och Gudrun Welke. FoTo: M AriA JohAnSSon

begicks. Medietrycket var dock så stort att Ljungberg beslöt lägga den i Piteå. I förberedelserna ingick att rekrytera fem nämndemän som kom från hela domsagan. – Rättegången var ovanlig eftersom den väckte sådant uppseende. Det kom press från hela landet, säger den förre lagmannen. Ljungberg berättar att

rättegången fick genomföras med hjälp av tolk eftersom de åtalade inte talade svenska. – Vi fick tag i utmärkta tolkar, Sven Anders Krigsman och Helena Enqvist, minns Göran Ljungberg som tycker att han fick ut maximalt med information från åtalade och vittnen. Han noterade att Gudrun Welke uppträdde lik-

giltigt trots att det handlade om mord på hennes son. Det blev en känslosam förhandling men Ljungberg lät professionalismen styra. – Jag koncentrerade mig på att samla in fakta och att engagera mig i vad som sades. I sådana här lägen får man hålla tillbaka känslosvall. Den 1 december 1990 dömdes Peter Plöger till åtta

års fängelse för grovt vållande till annans död, misshandel och olaga frihetsberövande. Rubriceringen blev inte mord. – Därförattvifannatthan inte hade uppsåt att döda, förklarar Göran Ljungberg.

Hovrätten ändrade

Han pekar på att efter sista sparken vid sjön försökte Plöger göra livräddande

insatser, utan att lyckas och det räddade honom undan epitetet mord. Gudrun Welke dömdes till 18 månaders fängelse för grov misshandel. Senare ändrade hovrätten domen för Plöger till tio års fängelse för mord, och tre års fängelse för Welke. – Jaganserfortfarandeatt vår dom mot Plögel var rätt, men det skärpta straffet emot Welke kan jag acceptera,säger Göran Ljungberg. Efter en tid i fängelse i Sverige utvisades paret på livstid för att avtjäna resterande tid i Tyskland. När Göran Ljungberg betraktar mordet i Tjeggelvas funderar han över hur ett barn kunde bli grymt behandlad. Och det har inte blivit bättre. – Samhället har blivit hårdare. I dag accepterar man saker man aldrig skulle acceptera tidigare och det känns svårt, säger Piteås förre lagman. Tommy Norin

Sjuttioen Pitebor utsedda hittills En utmärkelse som slår högt, det är att bli utsedd till Årets Pitebo. I samarbete med Pite dansar och ler har PiteåTidningen årligen utsett ”ambassadörer” för Piteå.

1990-talet

Lördag 3 januari 2015

av Gorbatjov, sade Astrid Lindgren vid utnämningen 1991. – Jag är otro ligt hedrad och rörd över att ni har valt mig till Årets Pitebo. Och för alla de underbara skäl ni angett kän ner jag mig dubbelt ärad, skrev countrydrottningen Dolly Parton bland annat i ett tackbrev. – Jag känner mig djupt hedrad, svarade höjdhop paren Kajsa Bergqvist. Artisten och låtskrivaren Veronica Maggio,kommen terade sin utnämning 2011: – Jag blev glad och he drad. Det kändes jättekul. Det var så kul med ”men tal” Pitebo, Det är en kul ti tel att ha”. Och hur ska man vara be skaffad för att leva upp till epitetet Årets Pitebo? Ja, kriterierna är följande: Patriotisk Internationell (åtminstone i Piteå) Tjyvrolig Entusiastisk Begåvad Och så vidare . . . Den smarte läsaren har redan upptäckt att initial bokstäverna bildar ordet ”PITEBO”

Sedan år 2000 har det byggts för över 128 miljoner kronor på Arvidsjaurs flygplats, senast nu i höst när avgångs- och ankomsthallarna på nytt gjordes ännu större. I begynnelsen räknade man med att 6 000 passagerare per år skulle flyga till och från Arvidsjaur. Men det var var långt innan chartertrafiken med biltestare och turister från Tyskland kom igång, nu passerar cirka 50 000 passagerare årligen genom stationsFoTo: Gör an WEsTErLund byggnaden.

t e l a t 0 9

Sedan 1990 har 71 Piteå ambassadörer ”ackredite rats”.Något fler om man ser till att det vid fyra tillfällen utsetts hela arbetslag eller team,AssiDomän,förening en KRIS, nätverket Kvinno frid och PIF:s fotbollsdamer. Alla med uppgift att, som ”hedersmedborgare” tala väl om Piteå, intill ”döden skiljer dem från uppdraget”. Att bli Årets Pitebo, i någon av de tre kategorierna bo fast, utflyttad eller mental, är nämligen livslångt.

Hedrad och rörd

Till de mer uppmärksam made utnämningarna ge nom åren hör den burme siska oppositionspolitikern Aung San Suu Kyi – i dag en av världens mest kända och framgångsrika Piteåambas sadörer. – Av utmärkelserna jag fått är detta en av de finas te. Det gläder mig enormt att jag kommit tätt i spåren

Jan Lundquist

Här är alla ambassadörer

Här är samtliga Årets Pitebor, uppräknade i ordningen Bofast Pitebo, Utflyttad Pitebo och Mental Pitebo: A 1990: Bernt Kurkkio, medmänniska, Thord Carlsson, radiopratare, Michail Gorbatjov, dåvarande sovjetisk statschef. A 1991: Kerstin Högling, biståndsarbetare, Einar Lundström, frimärkskung, Astrid Lindgren, författarinna. A 1992: Ronny Eriksson, komiker, Annie Hellström, missionär, Tomas Brolin, bolltrollare. A 1993: Mikael Renberg, hockeyproffs, Catrina Hensel, Piteå-marknadsförari USA, Moder Theresa, räddandängel. A 1994: Kåre Lundgren, dopingbekämpare, Karin Linnerheim, vårdproffs, Nelson Mandela, frihetskämpe. A 1995: Per-ArnNyman, kulturbevarare, Lasse Eriksson, komiker, Curre Lindström, hockeytränare. A 1996: Ola Schenström, läkarmot kärnvapen, Linda Olofsson, simmerska, Aung San Suu Kyi, frihetskämpe. A 1997: Leif Lidman, mannen som gav Badhusparken ett ansikte, Bo Kasper, musiker, Björn Rosengren, landshövding. A 1998: Niklas Jonsson, skidåkare med OS-silverstatus, Thomas Holmström, guldglänsande NHL-hockeyspelare, Kofi Annan, FN:s generalsekreterare. A 1999: AssiDomän-kollektivet, som med kampvilja och enastående sammanhållning påverkade situationen på sin arbetsplats, Liza Marklund, författare/debattör, Carl Bildt, fredsmäklare. A 2000: Jörgen Sigurd och Olov Grankvist, sjukhuskämpar, Ingela Bergman, museichef, föreningen Kris (kriminellas revansch i samhället). A 2001: Kjell-Anders Johansson, Summergames, Niklas Berg, marknadsförare, Kajsa Bergqvist, höjdhoppare. A 2002: Eleonor Lundholm, dramapedagog, Nicolai Dunger, musikant, Magdalena Forsberg, före detta skidskytt. A 2003: Kristoffer Lundberg, tog strid mot nazisterna, Anna-Lotta Larsson, sångerska, Annika Sörenstam, golfproffs. A 2004: Kathrina Nordell, Roknäsgårdens demensavdelning, Mattias Öhlund, hockespe lare, Hans Blix, chef för FN:s vapeninspektörer i Irak. A 2005: Nätverket för kvinnofrid i Piteå, Peter Wikström, rullstolstenniskämpe, LottieKnutson, resebyråbranschens tsunamiprofil. A 2006: Thomas Wallstén, brinner för att utveckla handeln, Per Tingbrand- hedersdoktor som satt Piteå på världskratan, Dolly Parton, countrydrottningen som vårdar hemstaden ömt A 2007: Helena Engman, kulstöterska, Karin Burstrand, kyrkoherde i Paris, Al Gore, som kämpar för miljön. A 2008: Åsa Persson, underhållare, Staffan Persson, finansman, Charlotte Kalla, skiddrottning A 2009: Piteå IFs allsvenska damlag, Arne Berggren, finanslösare, Pite-Patrik (Sven Björklund) A 2010: Monica Öberg, racerförare, Peter Mattei, sångare, Kronprinsessan Victoria. A 2011: Lars Gyllenhaal, militärhistoriker, författare, Peter Sundberg, programledare i radio, Veronica Maggio, sångerska. A 2012: Tomas Lindbäck, entreprenör, Christina Karlsson, trendsättare inom hårbranschen, Jennifer Nobis, fotbollsspelare PIF Dam. A 2013: Eina Granberg, Måndagscyklisterna, Lars Johansson, general manager Skellefteå AIK, Pia Sundhage, huvudtränare för Sveriges damlag i fotboll A 2014: Folke Sjöberg, konstnär, Johan Forsberg, hockeyspelare, Malena Ernman, operasångerska.

Flygplatsen satteArvidsjaur påEuropakartan Den 22 september 1990 invigde dåvarande landshövdingen Curt Boström flygplatsen i Arvidsjaur. En flygplats som under åren utvecklats och kommit att bidra till utveckling.

– FlygplatSen har be tytt väldigt mycket för re gionen, för både Arvidsjaur och Arjeplog, säger Ralf Lundberg, flygplatschef och vd för flygplatsbolaget. Ralf kan Arvidsjaurs flygplats. Han var med re dan från när den byggdes, då som elektriker och ar betsledare hos Lundströms El i Arvidsjaur. – Jag fick i uppdrag att räkna på jobbet för elfir mans del och vi fick job bet. Sommaren 1989 reg nade det mycket under en period, det fanns knappt väg hit och det var svårt att köra hit. Lastbilarna tog sig knappt fram, en lastbil med elkabel fastnade i ler vällingen.

Headhuntad

Han blev kvar på flygplat sen sedan byggnationerna var klara. – Jag blev som head huntad av Börje Blom, han tyckte att jag skulle vara kvar. Så blev det. Ralf anställ des som stationschef och blev 1993 flygplatschef. Numera är han dessutom vd för flygplatsbolaget. Ralf minns premiären för de reguljära flygningar na till och från Arvidsjaur, den 29 oktober 1990. – Det var kallt på mor gonen när vi skulle skicka iväg Twin Ottern härifrån och till Umeå och vi fick

har flyttat hit från Tysk land tack vare flygplatsen och som nu satsar här. Ett par akteulla exempel är företaget BKM Mannes mann som just nu håller på att dra igång verksamhet i Arvidsjaur och Lapland Lodge som nu i december invigde sin hotellsatsning.

Idéer och projekt ”Flygplatsen har betytt väldigt mycket för regionen”, säger Ralf Lundberg. Foto: Gör An WEStErlunD inte igång tankbilen så vi fick tanka flygplanet med jeepdunkar.

Ganska dödfött

Den första tiden var det alltså via Umeå och flyg plansbyte där som pas sagerarna från Arvidsjaur flögs till Arlanda. – Men vi insåg ganska att Umeå med en Twin Otter var ganska dödfött och re dan då,1990 alltså,kostade biljetten6400kronor.Sve riges dyraste flygbiljetter. Sedan dess har mycket hänt. Twin Ottern, ett li tet, bulligt flygplan med plats för sjutton passage rare, ersattes snart av mo derna, bekvämare och be tydligt större flygplan och passagerarna behövde inte längre byta plan på sin väg till och från Arlanda. Flygplatsen innebar ett lyft för biltestnäringen i

regionen. Chartertrafi ken vintertid från Tysk land kom igång slutet på 1990talet och den växer fortfarande i omfattning. Under biltestsäsong är det vanligt att det samtidigt står flera Boeing 737or och liknande flygplan upp ställda på plattan utanför stationsbyggnaden.

Flygskolan bra

Ralf Lundberg konstaterar att flygplatsen har haft och har mycket stor betydelse Arvidsjaur och regionen. – Det har betytt väldigt mycket. Arvidsjaurs kom mun är i dag rätt hyfsat välmående, det finns i dag nästan inget hus att köpa i Arvidsjaur och det beror på att vi har bra infrastruktur. Flygskolan var bra för sam hället, det kom hit många ungdomar tack var den. Och det finns också de som

Flygplatsen och stations byggnaden har byggts ut i flera omgångar sedan den invigdes för snart 25 år se dan. Senaste utbyggnaden harskettunderhösten2014. – Mellan 2000 och 2014 har vi investerat för 128,5 miljoner kronor här och det är chartertrafiken som lig ger bakom. Det blir fler och fler stora plan och vi måste se till att vi kan ta emot och hjälpa passagerarna så gott vi kan för att se till att regi onen ska leva. Därför lär det bli aktuellt med fler utbyggnader av Arvidsjaurs flygplats. Idé er och projekt finns redan. – Men det kommer att bli problem att genomfö ra dem som det är tänkt. Den nästa omgången EU stöd som kommer kommer enbart att få användas till ”mjuka” investeringar som till exempel utredningar och forskning. Vi känner en oro inför det, var ska vi hit ta pengar till investeringar, säger Ralf Lundberg. Göran Westerlund/NN

Sabels nekas bygglov – hänger upp protokoll i protest eFter Fleraårsbitterstrid med Piteå kommun vill Sa bels i Öjebyn göra om och tillbyggnader i varuhuset men Piteå kommuns bygg nadsnämndgerintebygglov. Den 6 maj 1998 skriver PT

om Bengt Sabels kamp för att det lågprisvaruhus som länge varit en vagel i ögat på den socialdemokratis ka majoriteten ska få bygga ut. Med hårt motstånd val de ägaren Erik Sabel i strid

mot detaljplan att etablera ett lågprisvaruhus i det tidi gare gjuteriet i Öjebyn. För att skildra byråkratin häng er han upp byggnadsnämn dens protokoll i entrén för att köparna ska få en inblick

över hur kommunen hante rat frågan. Bråket fortsätter när Sabels också börjar med livsmedelsförsäljning, och när så Bengt Sabel vill bygga utanläggningensägerbygg nadsnämnden nej.

1990-talet

Lördag 3 januari 2015

PT-fotografensbil

Andrei Pjatanov. Foto: nils WidM an

”Pjatte” – vilken hockeyvärvning

Ishockeyn hade under 1990-talet första halva storhetsperiod i Arvidsjaur, frukterna av dels Ringelhallen som stod klar 1985 och dels värvningen 1991 av den ryske elitspelaren Andrei Pjatanov. det var egentligen alldeles för bra för att vara sant när Andrei Pjatanov klockan 18.15 måndagen den 19 augusti 1991 skrev på ett tvåårskontrakt med division IIklubben IFK Arvidsjaur. Andrei Pjatanov hade säsongen innan spelat med Ässet i förstaligan i Finland. I sitt CV hade han också tio säsonger i några av Sovjetunionens allra bästa ishockeylag. Han spelade bland annat under under fyra säsonger med toppklubben Dynamo Moskva.

Århundradets värvning

Det är knappast någon överdrift att påstå att Andrei Pjatanov var århundradets värvning av ishockeyklubben i Arvidsjaur. Både IFK Arvidsjaur och serien som laget spelade i blev en stor profil rikare. Han bidrog också till att Arvidsjaur säsongen 1992/1993 tog sig till kvalserien till division 1 som då var den näst högsta serienivån i Sverige.

Sju säsonger

Andrei Pjatanov blev kvar i IFK Arvidsjaur i sju säsonger,till och med säsongen 1997/1998. Han spelade sammanlagt 166 seriematcher med IFK och svarade för 95 mål och 176 assist, totalt 271 poäng. 249 utvisningsminuter blev också bokförda på hans konto. Efter åren i Arvidsjaur väntade en karriär som tränare i Ryssland. Han var ansvarig för det J18landslag som säsongen 1999/2000 tog VM-silver och för närvarande ingår han i tränarstaben i KHL-laget Lada Togliatti. Göran Westerlund/NN

23 mars 1990 åkte alpina skidesset Fredrik nyberg till sig en guldmedalj i storslalom vid sM i Gällivare. trodde han. Pt:s fotograf Gunnar Westergrens bild från åket kom dock att snuva nyberg på segern vilket kom att återspeglas i sportsändningar och tidningar i hela sverige.

t 90-tale

Under åren har PT:s artiklar och bilder på olika sätt förändrat många skeenden. Det har handlat om allt från att politiker fått göra pudlar till att arrangörer fått justera sportsliga resultat. Fallet med alpinisten Fredrik Nyberg tillhör det senare. PT:s fotograf Gunnar Westergren befann sig vid alpina SM i Gällivare i slutet av mars 1990 där han bland annat bevakade storslalom för herrar. – Jag var ende fotograf

med skidor där jag ställt mig mitt i backen vid en port jag räknat ut skulle bli svår, berättar han. – Där skulle jag kunna ta de bästa bilderna.

Gick hårt på porten

– När Nyberg kom gick han in mycket hårt i porten och jag lät kameran gå... Jag såg aldrig att han grenslade och han gick in som etta före Jonas Nilsson som stod i målfållan som tvåa. Så småningom utropades Fredrik

Nyberg som SM-vinnare. Men Jonas Nilsson undrade om det inte var en grensling. Han bad mig åka iväg och framkalla och när jag fick fram bilden syntes det tydligt att Nyberg grenslat, berättar Gunnar Westergren, när han lägger fram den bild som kom att ge eko i hela Sverige.

Visade domarna

– Detta var före digitalkamerornas tid, så inget var givet innan man såg nega-

tivet krypa ut ur framkallningsmaskinen, säger PT:s fotograf. Han berättar att han tog fram kopior och visade bilden för domarna. – Sedan gick jag till matsalendärFredrikNybergoch de andra åkarna satt och åt. När jag visade bilden lämnade han maten, tog på sig gympaskorna och for ut och joggade en mil.

Snuvad på segern

– Det är klart han blev sur.

Ett kort tag var han SM-etta och det var hans födelsedag,inte så roligt att bli snuvad på segern den dagen. Gunnar Westergrens bild blev nästa dags huvudgrej i sportvärlden där alla stora tidningar samt tv och radio hakade på. – När Arne Hegerfors körde Sportspegeln inledde han med att visa dagens bild från SM – tagen av PT:s fotograf, säger Gunnar Westergren som tycker att det hela var kul.

Honreddeutägarskap ochfixadeköpavNSD Hon medverkade till att PT blev helt lokalägd, hon såg över tidningens aktieinnehav och var nyckeln till att PT blev delägare i NSD. Det handlar om Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd för PT mellan 1992 och 1999.

Hon arbetade vid Öhrlings med revisionsuppdrag för PT och en del andra medier när hon rekryterades för 22 år sedan. Kopplingen till medier var ett plus. – Jag var var påläst, såg vilka faror som lurade inom tidningsbranschen. Hon fick direkt ett konkret uppdrag av styrelsen. – Det var att säkerställa tidningens existens på lång sikt, att vända vikande lönsamhet och säkra annonsverksamheten i ett läge när destörstahotenkomfrånannonsblad,sägerPT:sförrevd.

Bättre resultat

Tidningen stod vid en brytpunkt vad gäller teknisk utveckling där det handlade om att skapa effektivitetsvinster. PT behövde förbättra sina resultat. – Rörelsen redovisade positiva siffror, men de var kortsiktiga. Nu gällde det att skapa utrymme på lång sikt. Jag tog tag i ekonomin från dag ett, hade hårda nypor och pratade pengar. Det var viktigt, säger Nordmark Nilsson, Hon inledde ett arbete kring att organisera verksamheten, utveckla tekni-

Anna-Stina Nordmark Nilsson var vd för PT 1992–1999. Henns första uppdrag var att vända ekonomin för att trygga tidningens framtid. Foto: M aria Johansson ken där antalet personer på framförallt grafiska sidan blev färre. – Vi fick bort mycket dubbelarbete. Det var cementerade fack mellan journalister, grafiker och korrekturläsare, exemplifierar Nordmark Nilsson som mötte motstånd. – Men så är det i förändringsarbete. Vi lyckades bland annat genom pensionsavgångar, säger AnnaStina Nordmark Nilsson. Det resulterade snabbt i bättre positiva resultat i årsredovisningen.

Kallt krig

– Vi började bygga kostnadsmedvetenhet i rörel-

sen. Det hade gjorts förändringar tidigare, men man hade inte blickat framåt för att se vad som var i görningen. Med Anders Sundström som ordförande (senare Kjell Rögde) lyckades vi vända trenden. Ibland var det tuffa tag. Det var kallt krig och som vd är man ensam i gruppen, men det vi gjorde var nödvändigt för att rädda PT för framtiden. Så kom A-pressens konkurs.Koncernen ägde 25–30 procent av PT. Arbetet fokuserades på att rädda tillbaka aktierna. – Jag lade stor kraft på det. Jag pratade mycket med konkursförvaltaren Rolf Åbjörnsson och efter

aktivt fotarbete övertygade vi honom, säger Nordmark Nilsson. Det fanns andra intressen som knackade på dörren, men de ville inte vd:n släppa in.

Köpte NSD

– Jag förklarade för dem vilka möjligheter de skulle få som nya delägare, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson. Hon menar att om aktierna inte gått tillbaka lokalt hade det skapat oreda och stort besvär. Nordmark-Nilsson tog också tag i frågan om att få ordning på ägandet. Aktier låg utspridda hos privat-

personer i Pite älvdal och ett sätt att locka fram folk var att göra mer öppen annonsering kring bolagsstämmorna. – Vilka ägde PT? Det var viktigt att ta reda på det, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson som tog ytterligare ett viktigt steg. – Under åren har alla varit rädda för att storebror NSD skulle köpa lillebror PT. – Det ville jag ta kål på så jag föreslog att PT skulle köpa in sig i NSD. Det var ett sätt att få bort jätten glufsglufs och hotet. Vi hade pengarna och så blev det, säger Anna Stina Nordmark Nilsson nöjt. Tommy Norin

dpetadeNyberg ”Den stora nyheten blev inte att Jonas Nilsson vann storslalom utan att en fotograf avgjorde SM”, säger Gunnar Westergren – PT-medarbetaren som tog bilden. Foto: Jens Ök vist

– Den stora nyheten blev inte att Jonas Nilsson vann storslalom utan att en fotograf avgjorde SM, säger Gunnar Westergren. Han firade plåtningen i stugan med PT:s sportreporter Staffan E Johansson. Gunnar Westergren summerar insatsen i slalombacken med att ”man ska vara på rätt plats, ha rätt utrustning och ha tur” – och så blev det den här gången. Tommy Norin

Piteå-Tidningen fyller 100 år #pt100år

1990-talet

Lördag 3 januari 2015

(s)undström anklagades för ministerstyre Hösten 1999 anmäldes dåvarande näringsministern Anders Sundström frånPiteåtillriksdagenskonstitutionsutskott (KU) av en moderat riksdagsman som reagerat på att Sundström utlovat stödmiljoner till fastighetsbolag i Gällivare och Kiruna. Moderaten Ola Karlsson från Örebro ansåg att Anders Sundström, som var näringsminister i den dåvarande S-regeringen, ägnat sig åt ministerstyre när han i ett valtal 1998 utlovade stödmiljoner till de krisande kommunala fastighetsbolagen i Gällivare och Kiruna. Karlsson ansåg att med det uttalandet försökte Sundström påverka den statliga bostadsdelegationen att ge pengar till det egna länet. Utskottet valde dock att fria Piteåpolitikern med hänvisning till att yttrandetvarettnaturligtinslagidenpolitiska kampanjen i samband med valet 1998: ”Att nämna att kommuner kan få hjälp med krisande bostadsbolag och exemplifiera med kommuner som har diskuterats under arbetet med reformen är inte att betrakta som ministerstyre”, ansåg KU.

Mysig shopping i hjärtat av Piteå! CAFÉ PITEÅ

Följ oss på Instagram #pt100år

Bästa bild utses vid årets slut.

Mån–fre 10–18 Lördag 10–15 Bio 3:an, Arbaillo och Gottis har andra öppettider

Vi har Sveriges nöjdaste huskunder!

www.villavarm.se · 0911-20 20 00

Gilla oss på facebook! www.smastaden.com

2000-talet

Han var en av många röster i debatten Debatt och insändarsidorna hör till dagstidningarnas mest lästa sidor. Läsarna kan nämligen också tycka till. Där både ges och tas – ibland på ett friskt sätt, ofta kring lokala ärenden, men också nationella frågor.

Insändartexterna som kommer till tidningen blir oftast publicerade utan fördröjning. Ovana eller långrandiga skribenter ges chansen att korta ner eller förklara sina resonemang tydligare. Några gånger tvingas insändarredaktören refusera texter när insändarna innehåller grovt språkbruk eller personliga påhopp. Annars finns en uppenbar risk att ansvarige utgivaren skulle hamna i domstol.

Debattglada läsare

– Åsikterna på debattsidan får vara olika,men tidningen har ett ansvar för allt som står i tidningen, säger Susanne Rådlund, insändarredaktör. Ibland läser man att redaktören går in och avslutar en seg debattväxling, när parterna uppenbarligen inte tar till sig argument från andra sidan. Trots att diskussionerna mer och mer brett ut sig på nätet har insändarsidan ett stort flöde. En av de debattglada PT-läsarna var Birger Lundman, Piteå, som gick ur tiden år 2011. Han deklarerade för en del år sedan att många läser insändar- och debattsidorna – inte minst beslutsfattare. Därför hävdade han att insändare och debattartiklar var en viktig del i en genomtänkt informationsstrategi. Han var en mångsidigt lärd man, läste mycket och var bevandrad i flera ämnen. Han ägde en tan-

kens klarhet och han hade förmåga att uttrycka den i ord. Han hade ett starkt politiskt intresse, utan att vara offentligt aktiv, och framförde sina synpunkter i Piteå-Tidningen.Välformulerad och koncis i sin argumentering tyckte han till. När man bläddrar igenom tidningsläggen kan man se att det Lundman avhandlade var pensionssystemet, vindkraften, AP-fonderna, jobbskatteavdragen, kärnkraften, energiexporten, vit och svart arbetskraft och hushållsnära tjänster för att nämna några ämnen. Han var en av många som hållit debatten igång med läsarna. Omedelbart och intensivt. Samtidigt som det han gav uttryck för skulle kunna speglas i en alldeles egen liten tidningsspalt.

Diskussioner i badhuset

Där mycket skulle kunna bli uppenbart från åren i skolan, framförallt i Sjulnäs, och inte minst diskussionerna i badhuset i Öjebyn. Inte heller att förglömma de diskussioner som ibland uppstod kring de åsikter han förfäktade i tidningens insändar- och debattsidor. Han var Hortlaxpojken som utbildade sig till lärare. Lundman hade sin huvudsakliga tjänstgöring till Sjulnäs, där han sedan var studierektor och även en tid rektor på högstadiet. Hans mångsidiga kunskaper och hans koncisa sätt att resonera och argumentera gjorde intryck på många. Jan Lundquist

P Bondökanalen

t e l a t 0 0

på väg byggas

2007 tog politikerna i PiteåbeslutattbyggaBondökanalen genom Bondön i syfte att korta vägen för den fritidsbåtstrafik som färdas söderut och norrut genom Piteå skärgård. I september 2008 rapporterar PT att arbetet går vidare med att en konsult arbetar med att förbereda den miljöprövning som krävs för att förverkliga bygget,liksom vattendom. Projektet är kostnadsbe-

räknat till cirka tio miljoner kronor. Sju är senare är projektet i full gång.Den 200 meter långa kanalen är stort sett grävd och båttrafiken beräknas kunna passera genom Bondön sommaren 2015. Kanalen har dock blivit dyrare än beräknat. Slutnotan beräknas bli cirka 24 miljoner kronor där EU-bidrag står för hälften av kostnaden.

Lördag 3 januari 2015

t 00-tale 2004 stod Caroline Johansson Kuhmunen på PT:s talangjaktscen under PDOL. Hon knep inte segern, men efter det har den begåvade tjejen gjort karriär rätt in i musikalvärlden. Hon har spelat emot David Lindgren och Kevin Borg i publiksuccén ”High School” och fram till och med mars showar hon på Piteå havsbad.

Förberedelse i sminklogen. Lilly ett år får följa med.

FOTO: JenS ÖK viST

Fråntalangjakt tillmusikalartist

Hon Har hunnit bli 25 år, är sambo med artisten Mattias Olofsson och den 23 september förra året kom Lilly till världen. Hon får redan vänja sig vid att känna på visst turnéliv. Så såg det inte ut när Caroline Johansson Kuhmunen var 15 år stod på scenen vid PT:s talangjakt under Piteå dansar och ler 2004. – Jag har alltid tyckt om att sjunga. Jag var med i barnkör under lågstadiet. Mellan 1998 och 2006 var jag med i Regnbågsteatern med bland annat Eleonor Lundholm och när den lades ned tog vi fight emot kommunen och startade egna teatern Vilja med Eleonor, berättar Caroline som också haft dans som feriearbete.

Fängslad av dans

Senare blev det dansklass vid Christinaskolans högstadium och danslinje vid

En spikrak karriär. Caroline Johansson Kuhmunen har gått från PT:s talangjakt till efterfrågad artist i musikalbranschen.

Strömbackaskolan. – Men jag fick problem med fötterna och beslöt ändra inriktning, så jag sökte mig till Stockholm där jag kom in på musikallinje vid Kulturama. 2005 fick hon guldbiljett vid Idolaudition i Piteå och hon gick långt i talangtävlingen. – Jag var med ända fram att folk fick börja rösta. Det var en fin tid. Jag fick bra feedback från juryn. Under tiden i Stockholm fick hon rollen som Gabri-

ella i musikalen High School med David Lindgren från Skellefteå som motspelare. Hon spelade i Malmö och Stockholm fram till 2009 och åkte sedan på Sverigeturné med Idolvinnaren Kevin Borg (ersatte David Lindgren).

Jakten på Julia

Energiska Caroline fixade studierna på distans och tog studentexamen 2009. Sedan dess har hon deltagit i föreställningar i samband med att Måns Zelmerlöv

startade jakten på Julia i tv. – Jag blev inte Julia, men jag fick vara med alla program och det var häftigt, säger Caroline Johansson Kuhmunen, som också spelat Anne Frank vid skolföreställningar och showat med ”Let it rock” i Umeå. Under sommaren 2014 spelade hon på Fredrikdalsteatern i Helsingborg. Sedan hösten 2014 showar hon och sex andra (bland annan sambon Mattias)vid Pite Havsbad fram till i slutet av mars. Har du någon önskeroll?

– Drömmen är att kunna kombinera familjeliv och arbeta med det jag gör nu. I den här tuffa branschen gäller det att jobba sig in, men jag försöker njuta i nuet. Jag vill inte tappa lusten i det jag håller på med och jag är nöjd med livet just nu. Tommy Norin

2000-talet

Lördag 3 januari 2015

Spännandejakt påJuhaValjakkala Kriminalinspektör Thomas Carlsson i Piteå minns tydligt jakten på trippelmördaren Juha Valjakkala. – Det var spännande. Vi visste vad han gjort tidigare och att det kunde finnas vapen med i bilden, säger han.

Thomas Carlsson kom till Piteå som kriminalassistent 1979 och har deltagit i åtskilliga operationer i jakten på kriminella. En av de mer spektakulära blev insatsen för att gripa trippelmördaren Juha Valjakkala som rymt i samband med en permission. Efter att Mona Lindqvist larmat polisen var Thomas Karlsson och Kjell Sydfeldt två av många poliser som sattes in i sökandet. – Vi beslöt att åka emot

Koler där vi styrde mot Ersträsk. Bakom ett hus fick vi plötsligt syn på en grön Mercedes där jag noterade en del av registreringsnumret Vi beslöt att ta det försiktigt och invänta att övrig polis hade säkrat vägarna, säger Thomas Karlsson, som uppger det var spännande minuter. – Jag tänkte, om han kommer, har han vapen, är han desperat, är han drogpåverkad? säger Thomas Karlsson, som berättar att

under jakten drabbades polisen av en ovälkommen incident i form av soppatorsk. Någon hade glömt tanka.

Stoppade PT

– En av polisbilarna strejkade. Polismännen var förtvivlade, minns Karlsson, som berättar att själva åkte han och Sydfeldt mot Långträsk. Till bilden hör att nu hade medierna snappat upp att det pågick mördarjakt i skogarna runt Koler. PT:s

reporter Gunnel Ekman och fotograf Gunnar Westergren hakade på, men blev inte insläppta i området i samband med gripandet. – Nej, vi stoppade media öster om Ersträsk av säkerhetsskäl. Det handlade ju om en farlig person och vi ville invänta insatsstyrkan. Thomas Karlsson berättar att när han och Sydfeldt åkte mot Långträsk hade delar av insatsstyrkan gripit Valjakkala och hustrun som fördes till Piteå där det

På en ödslig raksträcka längs Kolervägen, strax före korsningen till Långträsk, tog jakten på 37-årige trippelmördaren Juha Valjakkala och hans fru slut. FoTo: Gunnar WesTerGren

hölls första förhör. – I samband med det var jag en av de poliser som följde Juha till lasarettet för undersökning.

– Där fick jag känslan att Valjakkala hela tiden ville ta sig därifrån. Men det hade vi säkerställt på ett bra sätt. Tommy Norin

Mona spelade avgörande roll 14 maj 2002 greps trippelmördaren Juha Valjakkala utanför Långträsk efter en omfattande polisinsats där Mona Lindqvist spelade en avgörande roll. Hon larmade polisen sedan hon upptäckt en mystisk person på gården i Lillpite.

Det har gått tolv år sedan Mona Lindqvist satte polisen på spåren efter trippelmördaren Juha Valjakkala. FoTo: M aria Johansson

numera bor Mona Lindqvist med maken Thomas i Jöngrunnan vid Piteälven utanför Böle. Hon minns tydligt natten för tolv år sedan då hon bidrog till en de mer omfattande polisinsatserna i Norrbotten under 2000-talet drogs igång. I juli 1988 mördade Juha Valjakkala tre personer i en familj i Åmsele. Efter en intensiv jakt greps han i Danmark och dömdes till ett långt fängelsestraff. Vid en permission i maj 2002 lyckades han dock rymma tillsammans med sin fru. De stal en bil i Finland och fortsatte till Sverige. Efter att ha stulit en Mercedes i Korpilombolo gick färden emot Piteå där paret kom att hamnaiLillpiteområdetoch vid Mona och Thomas Lindqvists hus vid Lillpitevägen.

Man på gångvägen

– Jag hade varit på resa,

packade upp resväskorna och ställde ut dem på bron. Sedan gick vi och lade oss men jag vaknade vid halvtolv och gick till köket för att för att dricka vatten. Då upptäckte jag en man på gångvägen vid vår bro. Jag trodde att han var ute efter mina resväskor, säger Mona Lindqvist, som minns att det var konstigt att mannen hade en nedfälld militärmössa trots att det var maj och varmt. – Jag var på väg mot fönstret, men backade och ropade på Thomas. Först trodde vi att det var någon knarkare från Granträskmark. Men sedan såg vi hur han började rycka i bildörrar hos grannarna och då ringde vi polisen. – Efter det såg jag en grön Mercedes köra förbi ut ur byn och strax efter kom en polisbil där jag sprang ut och visade patrullen åt vilket håll bilen åkt, säger Mona Lindqvist,som berättar att hon skrev upp registreringsbeviset på den stulna bilen.

ringsnumret och då hörde jag i telefonen att de började ropa, då förstod tydligen polisen att Juha var i Lillpite. Själv visste jag ju inte det, jag hade ju varit bortrest. Morgonen efter, samma dag Valjakkala greps, kom uppgifter i radion om att ett vittne sett Åmselemördaren. – Jag förstod att det var oss de menade och då kändes det obehagligt. Att vi haft en mördare på gården, säger Mona Lindqvist. Senare tog hon en promenad men avbröts av telefon där familjens flickor ringde och berättade att det var fullt mediapådrag hemma hos Lindqvists.

minns Mona Lindqvist. Polisen grep sedan vid lunchtid trippelmördaren efter att han kört i diket utanför Långträsk. – Direkt efter kändes det obehagligt. Jag har lämnat det, men jag har blivit mer observant på onaturliga beteenden, säger Mona Lindqvist. – När vi bodde i en lägenhet i Piteå såg jag hur en man vandaliserade en SSU-skylt, och vid ett annat tillfälle såg jag två män efter Granträskmarkvägen som senare visade sig gjort inbrott i polischefen Lars Åströms stuga.

Mördare på gården

Fullt mediapådrag

– Jag har släppt detta. Jag har inga synpunkter på det och han har väl sonat sitt brott, säger Mona Lindqvist.

Lindqvists gick till sängs för att bli väckta av polisen vid tretiden på natten. Polisen undrade om de hade fler vittnesuppgifter. – Jag gav dem registre-

”I dag har jag släppt det, men direkt efter händelsen kändes det obehagligt”, säger polistipsaren Mona Lindqvist.

– Jag började gå hem. På vägen blev jag upplockad av PT som skjutsade hem mig. –Där fann jag ett helt uppbåd med radio, tv, länstidningar och kvällstidningar,

Nu är trippelmördaren fri sedan några år, vad tänker du om det?

Tommy Norin

2010-talet

Lördag 3 januari 2015

Hanhamnademitt ijordbävningiChile Under lördagsnatten den 27 februari 2010 vaknade Pitebon Anders Åström av att hotellet i Santiago skakade, betongkonstruktionen svajade och det föll tavlor från väggarna. Jordbävningen som mätte 8,8 på Richterskalan blev en av de största i världen – men Åström klarade sig helskinnad. Han Har inte glömt skalvet i Chiles huvudstad Santiago för drygt fyra år sedan. – Jag arbetade för OutotechiSkellefteåmedettprojekt som handlade att bygga en så kallad guldrostanläggning i norra Chile. Vi skulle börja med en konferens på ett hotell i Santiago, men den avbröts abrupt,berättar Anders Åström. – Vi hade käkat middag. Jag gick och lade mig, men 03.34 vaknade jag av att byggnaden skakade. Taklister lossnade, tavlor föll från väggarna, lampor vräk-

Jordbävningen i Santiago 2010 har bytts mot en lugnare tillvaro, Anders Åström är yrkeslärare vid Strömbackaskolan. Foto: toMMy NorIN tes omkull och betongkonstruktionen svajade.

Ställde sig i dörrposten

– Det blev becksvart i rummet, men jag kunde orientera mig med hjälp av ljuset från min dator, förklarar Anders Åström som valde att uppträda kyligt mitt i röran. – Jag bodde på andra våningen,tittade ut och såg ett tak jag skulle kunna klättra ut på om jag inte tog mig ut genom dörren. Sedan ställde jag mig i dörrposten till

rummet, den ska vara starkaste platsen om huset rasar, berättar han. – Jag gjorde nästan allt rätt, förutom att jag inte öppnade dörren till rummet vilket man ska göra. Han valde att inte gå ut eftersom han såg att det föll saker från tak och det kunde man bli skadad av, resonerade han. – När jag tittade ut såg jag bilar som studsade på gatan, hus svajade och kraftledningar drogs i sär. Det var en surreralistisk känsla. Jordbävningen varade

drygt tre minuter. När den var över blev det kusligt tyst och svart,säger Åström som slutligen lyckades ta sig till hotellobbyn.

Hem till Sverige

Efter mötet skulle Åström med arbetskamrater flyga till gruvdistriktet men det gick inte eftersom flygplatsterminalen var så svårt skadad att det inte gick att hantera resenärer. – Vi fick vänta en vecka. Sedan flög vi hem till Sverige, säger Anders Åström. Efteråt fick han veta att

jordbävningen mätte 8,8 på Richterskalan. Den flyttade Santiago 23 centimeter i sidled och var världens sjätte största någonsin. – Den var 501 gånger större än den som ödelade Haiti, säger Anders Åström som slutat vid företaget och inte varit tillbaka i Chile. I dag har en en något lugnare tillvaro som yrkeslärare i industriell automation vid Strömbackaskolan, men upplevelsen i Chile finns där. – Jag lever hela tiden med det som var onödigt spän-

När jag tittade ut såg jag bilar som studsade på gatan, hus svajade och kraftledningar drogs i sär. anders åström

nande och som man inte ska behöva utsättas för, summerar Anders Åström.

Tommy Norin

Svevind–blåstpåvindkraften I maj 2014 kom beskedet. Svevinds gigantiska vindkraftsprojekt i Markbygden stannar av på obestämd tid där de låga priserna på el och certifikat fått finansiärer att tveka.

De 34 vindkraftverken på Skogberget är igång där projektet kunde ros i hamn sedan två tyska storbanker gått in i projektet. Nu är dock som PT refererade nionde maj 2014, kommande

deletapp med 77 verk framflyttad på obestämd tid. – Vi måste vänta tills marknaden säger att det är möjligt, sedan kan vi trycka på knappen och fortsätta, sade Svevinds huvudägare Wolfgang Kropp i PT. Svevinds operative chef i Sverige, Mikael Kyrk, uppgav för PT under hösten att det pågår förhandlingar med eventuella finansiärer. Går det i lås räknar Kyrk med att vindkraftsbyggena återupptas någon gång under våren Tommy Norin 2015.

Svevinds gigantiska vindkraftsprojekt i Markbygden stannar av på obestämd tid. Foto: Annik A L Ahti

Lördag 3 januari 2015

SSUfiffel avslöjat

Våren och sommaren 2012 avslöjar PT ett mångårigt fiffel där SSU i Piteå och distriktet i Norrbotten lämnat in förfalskade ansökningshandlingar till landstinget och Piteå kommun. Enligt de uppgifter som togs fram av PT:s reporter Urban Edin pågick hanteringen av de oriktiga ansökningshandlingarna i minst tio års tid där SSU Norrbotten lurat till sig 1,2 miljoner kronor från landstinget och där en revision visade att SSUföreningen i Piteå fått nära 330 000 kronor i oriktiga bidrag. I båda fallen återbetalades beloppet. Under sommaren 2013 hamnade ärendena på åklagarens bord. Resultatet av det omfattande svindleriet blev att de som skrivit under de förfalskade ansökningshandlingarna slapp åtal, medan tre anställa ombudsmän dömdes till böter viket betyder att det blev aldrig någon rättegång.

SCA storsatsar

nyrenoVerad sodapanna och ombyggd pappersmaskin för drygt en miljard kronor. Det investerade kraftlinerfabriken i Munksund 2012–2013 där målet är en produktionsökning av vit och brun kraftliner. Under början av 2010-talet handlade det om tre projekt: Ny mesaugn för 490 miljoner kronor, ombyggnad av pappersmaskinen för en halv miljard och renoverad sodapanna för lika mycket. Totalt 1,5 miljarder kronor inom loppet av några år. – 2012 blev ett omvälvande år då förpackningsrörelsen såldes till ett engelskt bolag och då blev vi tillsammans med Obbola en del av affärsområdet SCA Forest Product, säger vd:n Per Embertsén som tagit steget till chef för SCA:s forsknings och utvecklingsavdelning i Sundsvall. Efter investeringarna får Munksund kapacitet att producera 415 000 ton. 2013 producerades cirka 360 000 ton.

2010-talet

Webbenblirallt viktigareförPT

PT är inte längre enbart papperstidning. De senaste åren har webben utvecklats och blivit allt viktigare, liksom nyheter i mobil och tv. – Vi har utvecklats positivt som multimediaföretag, säger produktionschefen Christer Norén. PT har publicerat nyheter på webben sedan slutet av 90-talet. De senaste åren har den digitala satsningen accelererat. Sedan några månader tillbaka har webbsidan fått ett helt nytt utseende och ett fullmatat innehåll.

et l a t 0 1 20 I dag har PT tre fasta händelsereportrar – Annika Lahti, Catrin Renlund och Ylva Lindgren – som bemannar webben från tidig morgon till sen kväll. Dessutom kliver tidningens övriga reportrar på webbuppgiften när det behövs. Christer Norén förklarar att PT är ett modernt multimediaföretag som publicerar nyheter på fyra plattformar – papperstidningen, webbsidan, mobilen samt tv-kanalen 24 Norrbotten.

Nyhets-app

PT levereras också i den nyhets-app tidningen producerat i mediehuset. – Tack vare appen kan vi pusha nya, större nyheter – nyheter läsarna kan ta del av inom loppet av några sekunder i sin mobil, säger Christer Norén. Tidigare,då PT fortfarande inte tog betalt på webben, producerade reportrarna först för papperstidningen. Utvalda artiklar kopierades och publicerades på webben klockan sex på morgonen – ett par timmar efter papperstidningen nådde läsekretsen. Den 17 februari 2014 vände PT på kuttingen. Som många andra tidningar valde Piteå-Tidningen att låsa merparten av artiklarna på webben för icke tidningsprenumeranter.

PT är i dag inte enbart en papperstidning. De senaste åren har den digitala utvecklingen blivit allt viktigare vid publiceringen av nyheter – på desktop, i mobil och läsplatta samt i tv, konstaterar Elin Johansen, digital redaktör, och Christer Norén, produktonschef. FoTo: GuNNar WesTerGreN svarig för tidningens webbsatsning. Den 17 oktober togs ytterligare ett steg med en nyutvecklad och ännu mer läsvänlig webbsida. Om PT satsar så mycket på webb – finns det inte en risk för att intresset för papperstidningen svalnar?

– Tankenärattläsarnaskafå nyheterna snabbt och även få en hint om det som händer i PT dagen efter. I papperstidningen återkommer det som stått på webben, men läsarna får också bonusmaterial, säger Christer Norén.

Tv-kanal

Läggs på kö

– Skillnaden blev att reportrarna började producerade material direkt för webben under devisen ”Digitalt först”. – Artiklarna läggs på kö och publiceras eftersom under dagen. Dagen därpå

publiceras texterna, delvis omarbetade, i papperstidningen, säger produktionschefen Christer Norén. Detta har läsarna uppskattat.

– Från början tappade vi en del webbläsare men vi tar igen det och i höst har vi haft ett rejält uppsving, säger Elin Johansen, digital redaktör på PT och an-

Under de senaste åren har också PT satsat på tv-produktion inom delägda 24 Norrbotten. En och en halv tjänst avsätts för att producera dagliga tv-inslag för kanalen. I takt med tiden har PT av olika skäl tvingats till förändringar i produktionen. Det innebär bland annat att annonstillverkningen i Luleå flyttas till PT:s samarbets-

partner NTM i Norrköping. Även inom andra områden,somtillexempelnärdet gäller att bestämma antalet sidor och annonsplacring i tidningen, samarbetar PT med NTM-koncernen. – Som produktionschef pratar jag dagligen med personal i Formatgruppen, säger Christer Norén. NTM är en samarbetspartner även när det gäller den tekniska driften på Piteå-Tidningen. Allt från servrar, datorer, programvaror, underhåll och support sköts av it-avdelningen i Norrköping. – I dag använder vi våra lokala datorer enbart för att koppla upp oss mot serverhallar i Linköping respektive Norrköping. Det innebär att vi tilldelas arbetsstationer i det så kallade Molnet. En stor fördel med den lösningen att det inte spelar någon roll om du sitter vid datorn på jobbet, där hemma eller ute på fältet när vi producerar webb eller papperstidning, säger Christer Norén. Tommy Norin

2010-talet

Lördag 3 januari 2015

PT–trovärdiglokal informationskanal ”Piteå tidningen ska fortsätta vara den trovärdiga lokala informationskanalen för dem som bor i Piteå, Älvsbyn, arvidsjaur och arjeplog. och det ska vi göra med de mediaformer som finns.” Det säger Pt:s vd Matti Lilja om framtiden för mediehuset Pt som aktivt satsat på nya digitala fönster för att nå dig som läsare. Matti LiLja började som vd 2005 när PT fyllde 90 år. – Jag kom in mycket för att utveckla den IT-satsning som redan påbörjats, att ta in företaget i den digitala tidsåldern, säger Matti Lilja. Han pekar på att PT redan hade webbsida (sedan 2003). Den har hela tiden förfinats och fick en helt ny form i oktober. – Trafiken på den har ökat fantastiskt bra, säger Matti Lilja och ger exempel.

Kvarts miljon visningar

I mitten av november (vecka 47) 2005 hade sidan 16 848 unika besökare och 239 000 sidvisningar. Under rekordveckan 45 2014 hade sidan 70 000 unika besökare och 734 000 sidvisningar.

t e l a t 0 201 I februari i år låstes sidan och det infördes betalsystem. Då uppstod farhågan att folk skulle lämna webben. – Det försvann en del unika besökare men de är på väg tillbaka och antalet sidvisningar förändrades inte i någon större omfattning, konstaterar PT:s vd. Han som också är nöjd över läsandet av Piteå-Tidningens e-tidning på nätet.

E-tidning

– 15 procent av våra abonnenter läser också e-tidningen, säger Matti Lilja.

”Tidigare har vi sagt att vi sålt tidning. Jag menar att vi säljer journalistiskt bearbetad information och nu handlar det om att leverera via de plattformar vi har – tidning, webb, mobil/läsplatta och tv”, säger PT:s tidningschef Matti Lilja. FoTo: M AriA JohAnsson

Många upplever det bekvämt att läsa nyheterna på desktop och läsplatta. – Vi ser också att läsningen ökar i smarta telefoner. Det är i dag nästan lika stort som på webben, säger vd:n

och påpekar att utmaningarna inte är över. – Tidigare har vi sagt att vi sålt tidning. Jag menar att vi säljer journalistiskt bearbetad information och nu handlar det om att leverera

via de plattformar vi har – tidning, webb, mobil/läsplatta och tv.

Papperstidningen blir kvar

– I dag är vi ett digitalt med-

iahus och vi kommer att fortsätta att satsa inom det, lovar PT:s vd. Matti Lilja pekar på att papperstidningen är en fortsatt en bra informationsbärare och den kom-

Styrelseordföranden: PT ska vara för – En bra grund för PT:s utveckling är att företaget är förankrat i lokalt ägande. Det säger Lars V Granberg, styrelseordförande för Piteå-Tidningen AB sedan 2006. ”PT ska be röra, gran ska och beskriva saker som har stor be tydelse för spridnings området”, säger PT:s styrelse ordförande Lars V Granberg. Foto: M aria Johansson

Han tog över ordförandeklubban efter Kjell Rögde och likt honom pekar Lars V Granberg på vikten av att PT ägs av lokala intressenter som är måna om att vårda ett media nära läsarna. – En bra grund för fortsatt god utveckling är att vi ska fortsatt vara förankrad i lokalt ägande. Det vore förödande om vi släppte det, menar Lars V Granberg. I dag ägs PT till 70 procent av den lokala arbetar-

rörelsen och 30 procent av privata. 2013 omsatte PT 102,3 miljoner kronor med 677 000 kronor i positivt resultat efter finansnetto. PT har trots tuffa tider en bra ekonomi.

Samlat i ladorna

– Vi har samlat i ladorna på ett bra sätt och klarar vi att vara lönsamma äger vi själva makten över vad vi vill göra, säger Lars V Granberg. Enligt Granberg var det när Anna-Stina Nordmark Nilsson anställdes som vd i början av 1990 som den ekonomiska handlingsfriheten skapades och som gör att PT överlevt.

Strategi

Styrelsen har fastlagt en be-

2010-talet

Lördag 3 januari 2015

Ruben Hedqvist, här avporträtterad av konstnären Arthur Cantery, var först faktor hos PT för att sedan under 25 år vara ekonomiskt ansvarig för företaget.

direktörer Åren 1915–1920 höll grundaren Salomonsson i alla trådar, såväl ekonomiskt som publicistiskt. Därefter har följande personer haft det ekonomiska ansvaret: n Ruben Hedqvist 1920–1955 n Stig Janson 1955–1964 n Stig Erhardsson 1964–1965 n Sture Lagerberg 1965–1981 n Åke Östling 1981–1992 n Anna-Stina Nordmark Nilsson 1992–1999 n Olof Carlsson 2000 (vd). n Olof Carlsson 2001–2005 (vd/publisher) n Matti Lilja 2005– (tidningschef/publisher)

Sven Dahlberg var chefredaktör för Piteå-Tidningen under 35 år, fram till sin död 1961. Dessförinnan var han redaktionssekreterare. Här på en målning av Arthur Cantery.

Chefredaktörer

mer att finnas kvar inom överskådlig tid. Men det finns hot. – De finns risker om man tror att man kan bromsa utvecklingen och inte möta konsumenternas behov och

önskemål. Vi ska vara den viktigaste trovärdiga informationskällan för dem som bor i Pite älvdal. Det ska vi vara inom de mediaformer som finns. – Vi ska göra det så smi-

digt som möjligt för våra abonnenter, säger Matti Lilja. – Vårt uppdrag handlar också om demokrati, att påverka samhället och där spelar PT en viktig roll. Vi

ska göra det i framtiden och vi har lokala ägare som visar att de vill fortsätta utveckla PT som den viktigaste informations och nyhetskällan i vårt område. Tommy Norin

n Salomon Salomonsson 1915–1929 (chefredaktör och vd) n Axel Bengtsson 1929–1936 n Sven Dahlberg 1936–1961 n Harry Lavander 1962–1972 n Erik Westling 1972–1982 n Sven Bohlin 1982–1983 n Carl Erik Pehrson 1984–1991 n Lennart Lindgren 1991–2001 n Olov Abrahamsson 1990–2005 (politisk chefredaktör) n Olof Carlsson 2001–2005 (chefredaktör och vd) n Matti Lilja 2005– (tidningschef/publisher) n Birgitta Pettersson 2005–2009 (politisk chefredaktör)

ankrat i lokalt ägande stämd strategi för PT (utöver att den ska vara lokalt ägd). – Vi ska självklart vara med i den digitala världen där devisen ”Först med det senaste, närmast dig” gäller. Och vi ska fortsätta bygga relationer med läsarna där vi uppfattas att vi är det bästa stället att söka information på.

Beröra, granska och beskriva

– PT ska beröra, granska och beskriva saker som har stor betydelse för spridningsområdet, säger PT:s styrelseordförande. – En stor utmaning är att vi ska finnas i den digitala världen där folk använder mobilen på ett helt annat sätt, säger Lars V Granberg.

Han pekar på att kaoset i landstinget före jul visar på styrkan med ett snabbt digitalt media. – Vi låg långt framme före andra på hemsidan och det är jag stolt över. Lars V Granberg menar att PT gjort flera strategiskt viktiga steg som bäddar för en positiv fortsättning. – 2007 gick vi in som 25-procentig delägare i Norrbottens media och det har varit bra, säger Lars V Granberg. Lyckan var att när Apressen gick i konkurs i slutet av 90-talet, så drogs inte PT med. Tidningens 23-procentiga aktieinnehav i den förlusttyngda koncernen togs över av den lokala socialdemokratin. Andra milstolpar i PT-

historien är att trycket flyttades till Luleå 2002 i gemensam tryckhall med NSD och Kuriren, och det inleddes samarbete med NTMkoncernen (Norrköpings tidningar). – De har goda idéer kring att utveckla media.Det kändes viktigt att PT kunde gå in i ett större sammanhang, säger Lars V Granberg.

Köper tjänster

Granberg menar att samarbetet har bidragit till att PT får del av stor kunskap kring tidningsproduktion. I dag arbetar alla PT-anställda med de datorsystem som utvecklats av NTM:s IT-avdelning i samarbete med systemutvecklare. Det omfattar tidningsproduktionen, skrivande,

Fakta koncernen Piteå-tidningen aB

A Ägare: Lokala arbetarrörelsen

– 70 procent; privata ägare 30 procent A Omsättning 2013: 102,3 miljoner kronor A Resultat efter finansnetto 2013: 677 000 kronor A Kassalikviditet: 236,7 procent A Soliditet: 58,6 procent A Antalet anställda: 72

webbpublicering och produktionen av annonser. – Vi köper tjänster vi inte klarar själva och hade vi försökt hade det definitivt inte blivit billigare, anser PT:s styrelseordförande Lars V Granberg. Tommy Norin

Lars V Granberg, Gråträsk, PT:s nuvarande styrelseordförande.

StyrelSeordförande Under de 100 år som gått har tio ordföranden svingat ordförandeklubban i Piteå-Tidningens AB. Alla män: n Hemmansägare Brynolf Sjöberg, Pitholm 1915–1927 n Redaktör Salomon Salomonsson, Piteå 1927–1929 n Sågverksarbetare Rickard Eriksson, Piteå, 1930 n Kommunalnämndsordförande F O Wiklund, Öjebyn 1931–1941 n Sågverksarbetare Viktor Grahn, Munksund 1941–1952 n Kommunalnämndsordförande Olof W Wiklund, Öjebyn 1952–1968 n Sjukhusdirektör Karl Grankvist, Piteå 1968–1973 n Socialchef Tage Hansson, Piteå 1974–1988 n Studierektor Kjell Rögde, Piteå 1988–2006 n Folkhögskollärare Lars V Granberg, Gråträsk 2006–

Lördag 3 januari 2015

N YA KÖ K • U T B Y T E S LU C KO R • R E N O V E R I N G

känner pressen, Hoppas ni inte

KÖKSRENOVERING?

Börjar köket se slitet ut. Har färgen mattats av och det ﬁnns skavsår på vissa ställen? Vi kan hjälpa dig, om du bara vill fräscha upp ditt beﬁntliga kök. Vi lackerar/fräschar upp, även dina innerdörrar. Givetvis har vi även kompletta kök och skräddarsydda lösningar.

HITTA INSPIRATIONEN HOS OSS Välkommen!

www.pitekök.se Verkstadsgatan 1, 941 39 Piteå • Tel 0911-166 11

ROT-renovera

kära PT

När man har uppnått den aktningsvärda åldern 100 år är man värd både vila och respekt. Stort grattis till 100-årsjubilaren PT, och stort tack för att ni antagit utmaningen att välja 100% förnybar energi.

Nu satsar vi på 100 nya år med 100% engagemang för hållbar tillvaro med många goda nyheter för Piteborna!

DITT BADRUM OCH ANDRA GOLVYTOR

Vi hjälper dig hela vägen med att förverkliga ditt drömbadrum, från design till färdigt badrum.

50%

avdrag på jobbet**

så får du Välj PiteEnergi

1fö0rn0yba% r el!

Följ oss på facebook

facebook.se/piteenergi

JOWA FÄRGHUS AB Fläktgatan 9, vid Mekonomen • 0911-23 19 90 Öppet: Vardagar 7-18 • Lördagar 10-15 • Söndagar 12-16

0911-648 00 • piteenergi.se