23
Piteå-Tidningen Tisdag 9 februari 2016
Mat, hälsa & skönhet Populärt vårda skägget Allt fler människor lägger pengar på sig själv och det är trendigt att vårda både sitt yttre och sitt inre. Att vårda skägget är något som blivit väldigt populärt där fler och fler män låter en frisör forma skäggväxten. Det är något som Mathias Lundberg gjort. I dag bjuder Piteå-Tidningen på tolv sidor med fokus på just mat, hälsa & skönhet.
Foto: Jens Ökvist
24
Mat, hälsa & skönhet
Piteå-Tidningen Tisdag 9 februari 2016
Trivsamt. ”Jag tycker att det är snyggt och jag trivs mycket bättre i skägg än utan. När jag tar bort det känner jag mig purung. Skägget är en del av den jag är även fast det inte säger så mycket om mig”, säger Mathias Lundberg.
Välvårdat skägg. Frisören Johanna Brändström lägger en sista hand på Mathias Lundbergs skägg. ”Herrmode överlag är en stark trend och skäggtrenden försvinner nog inte, det finns ju alltid. Det är kul.”
Se från sidan. ”Misstaget många män gör är att de bara tittar på skägget framifrån, mitt tips är att se skägget från sidorna också för att se att det ser snyggt ut från alla håll”, säger Johanna Brändström.
Skägget har blivit den manliga accessoaren Skönhet Män har alltid haft skägg, men på senaste tiden har det blivit allt mer populärt att styla skägget. Det är inne att ta hand om sitt yttre helt enkelt. Numer finns det en mängd olika produk-
ter på marknaden för att vårda skägget. Vax hjälper till att tämja skägget, lotion mjukar upp, olja återfuktar huden, mjukar upp och ger skägget näring. Dessutom finns det rakknivar, kammar, s axar och schampo speciellt framtaget för skägg. Det blir också allt vanligare att männen fixar skägget på salong. Johanna Brändström arbetar som frisör
på Cau + co och beskriver skägget som männens alternativ till make up. – Med hjälp av skägget kan männen både förstärka och dölja ansiktsformer. Herrmode överlag är en stark trend och
skäggtrenden försvinner nog inte, det finns ju alltid. Det är kul att det kommit en plattform för män, säger hon.
det fortsätta växa. Det finns några saker som männen kan ta fasta på för att forma sitt skägg. – Håll en eller två fingrar på adamsäpplet, sitt ner och titta rakt fram, då ser du hur långt ner på halsen skägget ska gå för att det ska bli en fin linje så länge det är stubb, förklarar Johanna Brändström. Linjen från örat och ner på halsen be-
För den som funderar på att skaffa skägg
råder Johanna Brändström att låta det växa och framför allt ha tålamod. – Låt skägget växa och se hur det beter sig. Sätt sedan in linjer och ta bort strån från hals, nacke och kinder så skägget ser rent, snyggt och välvårdat ut.
ror på ansiktsformen. Ett runt ansikte kan ha en ganska tajt linje medan ett avlångt ansikte passar bättre i en mer rundad linje. – Misstaget många män gör är att de bara tittar på skägget framifrån, mitt tips är att se skägget från sidorna också för att se att det ser snyggt ut från alla håll.
Klipper. Johanna Brändström har kortat ner och trimmat till skägget. Mathias Lundberg trivs inte när det blir för yvigt på sidorna.
"
text
När skägget är längre än tre millime-
ters stubb rekommenderar hon att sätta in skäggets linjer för att sedan låta
Misstaget många män gör är att de bara tittar på skägget framifrån, mitt tips är att se skägget från sidorna också för att se att det ser snyggt ut från alla håll.
Hur skägget ska formas är också indi-
viduellt, det någon trivs i är oftast det
Jennifer Sjödin
Johanna jennifer.sjodin@pt.se 0911–645 57 Brändström
Trimmar. Med sax går det bra att trimma till skägget och dess form. Kammen ger sedan volym och en svinborste gör skägget slätt.
den bär upp bäst också, tycker Johanna Brändström. Ett befintligt skägg kan trimmas och
kortas ner med sax. För den som satsar på mustasch bör kamma ner och klippa så det inte växer ner över munnen, råder Johanna Brändström. Skäggväxt är en genetisk fråga, hur tjockt och fylligt det kan bli samt hur snabbt det växer. – Om skägget börjar klia är det många som ger upp och rakar sig. Om det börjar klia, ta lite balsam eller lotion i handen och gnugga in det i skägget eller ta bara kallvatten, det kan hjälpa, säger Johanna Brändström.
Jennifer Sjödin jennifer.sjodin@pt.se 0911-645 57
Skäggprodukter. Numer finns det en mängd olika produkter som syftar till att vårda skägget. Det finns exempelvis specifikt schampo för skägg, men det fungerar bra med ens vanliga också, enligt frisören.
Mat, hälsa & skön-
Styla skägget. Allt fler män bär skägg och det blir också vanligare att de tar hand om det. Som att gå på salong och få det fixat.
Foto: Jens Ökvist
26
Mat, hälsa & skönhet
Gratis introduktion!
Mindfulness Yogahuset - Piteå
15/2 18.30 Ring/maila
Lisa 070-3074703 mindfulnessmolnet@gmail.com
Piteå-Tidningen Tisdag 9 februari 2016
Ladda ned Previas Handbok för ett bättre arbetsliv på previa.se
Trött och hängig?
Välkommen till Sveriges ledande företagshälsa Nya kunder och kundanställda välkomnas till Previas nya enhet. Vi finns i Idéhuset på Västra Kajvägen 4.
Sola hos oss och fyll på med nyttiga D-vitaminer!
Vi hjälper företag och organisationer att skapa resultat genom sina medarbetare och säkra en hållbar arbetsmiljö. www.previa.se
UNNA DIG EN BEHANDLING! • Hudvård • Kosmetisk tatuering - Bryn (ny hybridteknik) - Eyeliner - Lipliner • Reducering av hårväxt • Hudföryngring • Kroppsskulptering
Vi finns i Småstaden (Hårstudions lokaler)
0911-172 04 www.studiocpitea.se
www.suntan.se
PITEÅ Kolmilavägen 17, MUNKSUND Munksundsv. 32, Öppet alla dagar 6.00-22.00
Stöd forskningen i kampen att lösa Parkinsons gåta.
pg 90 07 94–9 Tipsa oss!
ParkinsonFonden, tel 08–666 20 78.
72018 inled med PT Tips 72018 inled med PT Bild
Svensk insamlingskontroll kontrollerar att de insamlade pengarna används på rätt sätt.
64600 Ring in ditt nyhetstips
www.parkinsonfonden.se
redaktionen@pt.se
Komplett företagshälsa med gedigen erfarenhet och modernt tänk. Genom dialog, lyhördhet och varaktiga relationer hjälper vi våra kunder att skapa hållbara och lönsamma arbetsplatser, och på samma gång uppfylla sitt arbetsmiljöoch rehabiliteringsansvar.
0911-23 33 33 | www.jobbhalsan.se PITEÅ Furunäsvägen 100 | LULEÅ Torpslingan 25 Foto: Maria Fäldt
Den lilla salongen med det stora innehållet
PARKINSON - GE LIVET ÅTER!
Närmare hälften av Coop Norrbottens färskvaruförsäljning kommer från lokala producenter.
HÅLLBAR KONSUMTION Var och en av oss kan bidra till en hållbar utveckling genom våra dagliga val. Sortering av avfall, återvinning och energisparande är kanske det man tänker på främst. Men faktum är att vår matkonsumtion nog har ännu större påverkan än de tre åtgärderna tillsammans, om man ser från jord till bord. Vi på Coop vill göra det lätt för dig att handla hållbart. Vi erbjuder Sveriges största sortiment av ekologiska och miljömärkta produkter.
28
Mat, hälsa & skönhet
Piteå-Tidningen Tisdag 9 februari 2016
Grått hår. Kalla färger har varit trendigt ett tag nu och det senaste är det som kallas granny hair.
Ombrevariant. Sofia Lundberg, frisör och delägare av salongen Smashing. färgar håret i två nyanser för att få en fin ombre.
ÖVERGÅNG. Efter att båda nyanserna är på plats kammas håret ihop så det blir fina och mjuka övergångar i håret.
Foto: Jens Ökvist
Hårvård. Genom rätt val av hårprodukter är A och O. Schampo för färgat hår och färgbomber lämpar sig bra för att hålla det gråa håret fint.
Matcha HUDTONEN. Grått hår passar de personer som har en kallare hudton, tipsar frisören Sofia Lundberg.
Hett med granny hair HÅRVÅRD Yngre vill ha det och äldre vill bli av med det. Grått hår, eller granny hair som den nya hårtrenden kallas, har också kommit till Piteå. Det har länge varit vanligt att färga hå-
ret hos frisör. De kallare hårfärgerna har varit trendiga ett tag och nu vill allt fler färga sitt hår grått. Särskilt populär är en ombre-variant för dem som har längre hår. På salongen Smashing möter frisören Sofia Lundberg ofta kunder som är ute efter de trendiga gråa nyanserna. – Det har blivit väldigt populärt och det har hållit i sig sedan i somras. Folk är ständigt ute efter något nytt och det ändras hela tiden, säger hon om granny hair-trenden.
De grå färgen passar bäst för dem som har en kallare hudton och allra bäst är det om hårfärgen är så ljus som möjligt. – Det är lättare att färga om håret redan är väldigt ljust i grunden. Annars måste håret förblekas och det sliter mer. Är grunden fel blir inte färgen optimal och vi vill inte bleka sönder håret, förklarar Sofia Lundberg. I frisörstolen sitter Erika Viklund och
hon får en nyans av blyerts i botten och silvergrått på längderna. För att nyan-
Jag tycker att man ska testa, det är ändå bara hår och det går att färga håret igen om du inte skulle trivas.
"
Sofia Lundberg, frisör
serna ska hålla sig fina så länge som möjligt råder Sofia Lundberg att vårda håret på bästa sätt. Schampo för färgat hår och färgbomber lämpar sig bra medan silverschampo riskerar att ta för mycket i nyanserna. Iinpackningar kan också dra ut färgen. De blå pigmenten i gråa nyanser fäster nämligen sämre i hårstrået. Granny hair-trenden är starkast hos yngre. – De som färgar bort sitt egna gråa hår brukar skratta och säga att de är moderna nu, berättar Sofia Lundberg.
till en personlig stil och att kunderna ska våga vara unika. – Jag tycker att man ska testa, det är ändå bara hår och det går att färga håret igen om du inte skulle trivas. Den gråa trenden går att variera med oli-
ka färger i svaga nyanser för att liva upp och vidareutveckla, tipsar hon. Men innan håret ska färgas, oavsett i vilken färg, bör alla tänka ett steg längre, exempelvis vill bli ljusare i håret till sommaren. Då går det att underlätta kommande färgning genom att sätta i slingor.
Hennes tips är att satsa på en färg som
du trivs och känner dig snygg i. Det är modernt, menar hon. – Det du trivs i är också det du bär upp på bästa sätt. Hon själv gillar färg och uppmuntrar
Jennifer Sjödin jennifer.sjodin@pt.se 0911-645 57
Mat, hälsa & skön-
Piteå-Tidningen Tisdag 9 februari 2016
29
DNA-test visar väg till hälsa Hälsa Spotta och skicka in. Några veckor senare får du en genetisk profil i bokform som grund för att förändra och förbättra din livsstil. Att göra DNA-tester är inget nytt, men
det är ett område där forskningen hela tiden vinner ny mark. Det är svårt att bedöma den veten skapliga tyngden, men Life Nutri test utlovar hur som helst ett person ligt hälsolexikon på över 100 sidor där din DNA-analys matchas med relevan ta hälsotips. Du behöver inte fylla i nå got frågeformulär utan det räcker med lite spott.
Testen är baserad på de senaste vetenskapliga rönen. Medicinska experter och dietister omvandlar testresultatet till personligt anpassade rekommendationer.
"
Caroline Sandberg, utbildad hälsorådgivare
– Testen är baserad på de senaste ve
tenskapliga rönen inom nutrigenetik. Medicinska experter och dietister om vandlar testresultatet till personligt an passade rekommendationer inom kost och livsstil, säger Caroline Sandberg, ut bildad hälsorådgivare som arbetar på Life-butiken i Piteå. Hon har gjort testen själv, men ännu inte fått boken med resultaten. – Jag väntar med spänning och ser fram mot att få personlig vägledning om kost, träning, stress, kolesterol och mycket annat. Nutritesten lanserades i december och
enligt Marie Sjöstedt, som äger Life-bu tiken i Piteå, är det bara Life som kan erbjuda en så pass omfattande test på marknaden. – Det är viktigt att påpeka att testen bara handlar om livsstil, hälsa och mo tion. Den tar inte upp sjukdomsrisker som i första hand är en sak för sjukvår den. Samtidigt finns det sjukdomar som är direkt kopplade till livsstil, sä ger Marie Sjöstedt, som är utbildad sjuksköterska. Är det inte lite dyrt med 4 500 kronor för testen? – Du får ett eget unikt hälsolexikon.
VÄGVISARE. ”Vi kan inte påverka vårt DNA, men absolut vår livsstil”. Marie Sjöstedt och Caroline Sandberg på Lifebutiken i Piteå tycker att testen ska ses som en fingervisning för hur man själv kan påverka hälsan och förebygga eventuella problem.
Man kan se det som en investering i hälsa. En slags hjälp till självhjälp som kan fungera som en kick till förändring.
Foto: Joel Gustafsson
och vi kan hjälpa med goda råd. Även i boken finns det mycket rådgivning, sä ger Marie Sjöstedt.
Nutritesten ger underlag för förbätt Hur kan då företaget som utför testen se rade levnadsvanor och personliga råd vad just dina DNA-variationer betyder? Så här svarar Life Genomics AB på sin om nutrition, närings- och vitaminupp tag, muskulatur, stress- och beroende hemsida. risker. För att utgå från det sistnämnda ”Dina testresultat jämförs mot ett snitt, ett kan man få en hint om huruvida man är underlag hämtat från publika databaser i riskzonen för alkoholmissbruk. baserat på stora internationella studier – Vi kan inte påverka vårt DNA, men där tusentals personer testats. Då kan man absolut vår livsstil. Testen blir en finger se vilka variationer vi upptäckt i just ditt visning hur man själv kan påverka häl prov och vad de betyder”. san och förebygga eventuella problem, säger Caroline Sandberg. Men om testen visar obalans och brister räcker det inte text att lägga om Torbjörn Carlsson Torbjörn Carlsson kosten och motionera?torbjorn.carlsson@pt.se torbjorn.carlsson@pt.se 0911–645tillskott 23 – Inte alltid. Det kan behövas 0911-645 23
hälsolexikon. Testresultaten presenterasi bokform, där man också får råd om hur man förbättrar sin livsstil.
”En bra hälsoinvestering” Hälsa Nyfikenhet fick Barbro Hagman att göra nutritesten. Hon ser det som en bra hälsoinvestering och är nöjd med den vägledning hon fått.
Nöjd. Nyfikenhet fick Barbro Hagman att göra nutritesten. Hon ser det som en bra hälsoinvestering och är nöjd med den Foto: Jens Ökvist vägledning hon fått.
Barbro Hagman är sjuksköterska i bot ten, men driver numera företaget Bar bros Perenner & Träd i Pålberget. Hon har alltid varit intresserad av hälsa och att leva sunt. Prislappen 4 500 kronor avskräckte inte. – Nja, jag tvekade först, men jag ser det som en hälsoinvestering och sedan fick jag testen i julklapp av min man. Och nu har du fått resultatet?
– Ja, det har gett mig en fingervisning om mina behov. Det mesta var bra, men jag hade brist på kalium, järn och B12. Har du förändrat kosten på grund av det? – Nej, jag äter redan bra, men kan ske för lite. Jag har insett att jag behö ver kosttillskott också. Dessutom har Barbro Hagman tagit kontakt med sjukvården för provtag ning i syfte att få veta hur låga de aktu ella värdena är. Har du läst hela boken? – I stort sett, men jag bläddrar och kollar uppgifter lite då och då. Testen
känns som en bekräftelse på att jag le ver sunt, men det känns skönt att få veta om det fanns brister och hur man kan ändra på det, säger Barbro Hagman. Är det generna eller livsstilen som är viktigast? – Livsstilen, men genom att leva sunt kan man motverka brister eller dåliga gener. Jag tror att det är mycket som man kan påverka själv. Jag är ju dess utom i pensionsåldern och vill gärna hålla mig frisk så länge som möjligt, säger Barbro Hagman. Torbjörn Carlsson
30
Mat, hälsa & skönhet
Piteå-Tidningen Tisdag 9 februari 2016
Grundkurs. Ett tjugotal nybörjare lär sig grunderna i längdskidåkning på Lindbäcksstadion. Här jobbas det med tyngdöverföringen för att vallan ska bäst ge effekt.
Uppsving. Åse Borgeryd håller i kurserna och konstaterar att intresset är stort.
Sysselsättning. Therese Södersten går kursen för att hon vill ha något att göra på vintern. Hon tycker att det är lite knepigt med balansen och koordinationen.
Foto: Gunnar Westergren
Behjälplig. Anders Borgeryd ger ”första hjälpen” med bindningen till Pernilla Nordkvist.
Nystart. Både Inger Larsson och Stina Eriksson har åkt skidor förr, men nu är det nystart som gäller. De vill lära sig mer om teknik och energibesparing när de åker skidor.
Balansträning. Utan stavar! Men Charlotte Levin tog sig fram ändå. ”Men nog är det en trygghet med stavarna”, tycker hon.
Uppsving för längdskidåkning
MOTION Kan det vara Kallas förtjänst? Hur det än ligger till med den saken, så råder det inget tvivel om att längdskidåkning har fått ett uppsving. Skidåkning på längden ger en
mycket bra och effektiv kon ditionsträning. Men för dem som träffas på Lindbäcks stadion för att gå en kurs i längdskidåkning, är målet
främst att lära sig mer om den klassiska åkningen. PT träffar Inger Larsson och kollegan Stina Eriksson när de håller på att packa ur sin
skidutrustning. – Jag hoppas det ska bli en nystart för mig. Jag har åkt skidor förr, men skulle vilja lära mig mer teknik och hur man sparar energi i den klas siska åkningen, säger Inger Larsson. På första träffen fick kurs deltagarna lära sig mer om vallning och nu var det allt så dags för första utekursen. Lite nervöst för en del som inte åkt skidor på 20–30 år.
Som Therese Södersten, som sökte sig till kursen för att ha något att göra på vintern. – Det svåraste är att få
Men det är ju ingen broms på dom här.
"
Therese Södersten, kursdeltagare
kläm på balans och koordi nation, säger hon. Åkarna får först testa att åka
rakt fram efter spåret med stavar, där Åse Borgeryd som håller i kurserna, instruerar var man ska lägga tyngden. – För att vallan ska ge ef fekt när man trycker ifrån måste man ha rätt tyngd överföring, text säger hon. Catrin Renlund Efter ett par varv med sta catrin.renlund@pt.se 0911–645 16 var, uppmanas deltagarna
att lägga ifrån sig dessa – och här hörs spridda suckar. Men det går bra, ingen faller. När rundan utan stavar är avkla rad ser samtliga betydligt säkrare ut. – Men det är ju ingen broms på dom här, säger The rese Södersten, när skidorna glider iväg lite som de vill. Catrin Renlund catrin.renlund@pt.se 0911-645 16
Mat, hälsa & skön-
Piteå-Tidningen Tisdag 9 februari 2016
31
Mall. Maria Johannessen arbetar med gelé och bygger naFoto: Jens Ökvist geln från grunden med hjälp av en mall.
I steg. När själva förlängningen är gjord börjar hon bygga upp formen med hjälp av gelé. Närmast nagelbandet gör hon ett tunnare lager så det blir en naturlig övergång till utväxten.
Yrket styr. ”Jag brukar fråga kunden vad de jobbar med. Naglarna ska passa yrket och vardagslivet. Då går vi igenom vilken Foto: Jens Ökvist form på naglarna kunden vill ha och vilken stil. Sedan handlar det givetvis
Färdiga. Den här förlängningen gjordes med raka, lätt rundade naglar med en mjukare fransk manikyr och lite glitter.
Alla kan få vackra naglar SKÖNHET Allt fler hakar på trenden och gör nagelförlängningar. Utöver skönhetsaspekten kan de även verka som ett extra skydd i vinterkylan. Välvårdade naglar är i ropet och tren-
den att göra nagelförlängningar har exploderat de senaste åren. Det upplever n agelteknologen Maria Johannessen, som driver företaget Made by M. – Nu för tiden tänker fler och fler på sitt yttre och det är vanligare att lägga pengar på sig själv. Nagelförlängningar är populärt i sociala medier och folk lägger ofta märke till vackra händer. På så sätt sprider det sig också, säger hon. Hon arbetar med gelé och bygger na-
geln från grunden med hjälp av en mall. Kunden bestämmer form och färg, och beroende på sysselsättning passar vissa längder bättre än andra.
– Jag brukar fråga kunderna vad de jobbar med. Naglarna ska passa yrket och vardagslivet. Då går vi igenom vilken form på naglarna kunden vill ha och vilken stil. Sedan handlar det givetvis om tycke och smak också. Hon utbildade sig för tio år sedan och då var det mest populärt bland 30-åringar. Numer är det trendigt bland kvinnor från 18 upp till 60 år. Nagelförlängning är en kvinnlig trend, medan allt fler män testar på att göra manikyr. – De vill ha naglarna klippta, filade och få bort nagelbanden från nagelplattan. Den egna nageln slits mer i kyla och vin-
Jag brukar fråga kun derna vad de jobbar med. Nag larna ska passa yrket och vardags livet.
"
Maria Johannessen, nagelteknolog
tertid har många problem med tor�ra och spröda naglar och torra nagelband. Maria Johannessens tips är att använda nagelolja minst en gång per dag. – Allra helst efter varje gång du har tvättat händerna egentligen. Nageln stärks av nageloljan och det är ett sätt att vårda en nagelförlängning. Förlängningen i sig skyddar också eftersom den egna nageln ligger skyddad under gelén, säger Maria Johannessen. Kalla naglar bryts lätt av om de stöter i någonting. – Ha alltid vantar på dig när det är kallt ute, råder hon. Den som vill göra en nagelförlängning
kan underlätta genom att se till att ha en liten längd på naglarna. – Spara lite av den egna nageln, se till att lite av den vita kanten på nageln är kvar. Om nageln är för kort är det svårt att bygga fina naglar. Eftersom jag bygger gelén på mall, blir förläng-
ningen både naturligare och tunnare., säger hon. – På en nagelbitare är det svårt att få förlängningen snygg, men då går det att göra en nagelförstärkning först och efter en till två veckor går det att bygga med mall eller bara ha förstärkning, då växer nageln ut själv och man lär sig att låta bli att bita på gelén. Nagelförlängningen sitter i tre till sex
veckor, beroende på hur snabbt den egna nageln växer. När det är dags att ta bort förlängningen bör man undvika att slita bort den. Det skadar den egna nageln och Maria Johannessen rekommenderar i stället att fila ner förlängningen. Jennifer Sjödin jennifer.sjodin@pt.se 0911-645 57
32
Mat, hälsa & skönhet
Piteå-Tidningen Tisdag 9 februari 2016
Stress. Stressade människor är i stort behov av återhämtning för att inte påverkas negativt, förklarar Anitha Risberg.
”Viktigt att det finns Hälsa Det är inte bara negativ stress som orsakar utmattning. ”Ofta är det människor som brinner för det de gör och sätter sig själv åt sidan som drabbas”, säger fysiologen Anitha Risberg. Det finns olika typer av stress och bero
ende på situation i livet uppfattar män niskor stress på olika vis. Många arbe tar bra under en viss press och att vara stressad någon gång i bland är inte farligt för hälsan. Men att vara kronisk stressad påverkar hälsan negativt, sä ger Anitha Risberg, medicine doktor i fysiologi samt lektor på Luleå tekniska universitet. – Många gånger handlar stress om känslan av att inte räcka till, när vi blir kränkta eller sårade i relationer. I vis sa fall går det också att översätta ordet stress med belastning. – Om du stressar hem från jobbet i
"
dag eller om du blir rädd för någonting är det inte skadligt. Det är den kronis ka stressen som är farlig, säger Anitha Risberg. Allvarliga effekter på sikt är en ökad risk för att drabbas av exempelvis dia betes. – Att ha jättemycket i ett halvår klarar de flesta, men om det fortsätter i ytter ligare ett halvår utan återhämtning är risken stor att det tippar över och att det blir för mycket belastning, säger Anit ha Risberg.
Risberg benämner dem även som pre stationshormon. Hon tycker att det sä ger mer om vad det är för någonting. Som exempel berättar hon om en stu dent hon haft – en tvåbarnsmamma som var lärare, tränare i skidåkning, hon hade hästar och hon tyckte att allting hon gjorde var roligt. Men för sta dagen på sommarlovet, när hon dammsög i vardagsrummet, föll hon ihop. Hon fick en kollaps och blev med vetslös. – Vi har en bild av att det bara är ne gativ stress som gör att vi drabbas av ut mattning, men jag vill säga att det ofta är människor som brinner för det de gör. Det blir enklare att förklara stress när det handlar om att man sätter sig själv åt sidan och gör saker hela tiden. Där kommer den bristande återhämt ningen in, säger Anitha Risberg.
Det finns tre olika stresshormon. Adre
Stressade människor blir ofta mer lätt
nalin, noradrenalin och kortisol. Anitha
irriterade, de har längre till skratt, är all
Anitha Risberg, fysiolog
Många gånger handlar stress om känslan av att inte räcka till, när vi blir kränkta eller sårade i relationer. I vissa fall går det också att översätta ordet stress med belastning.
varligare och tröttare. När kroppen ut sätts för press och stress är det viktigt att tid finns för återhämtning. Anitha Risberg förklarar att en vilodag i veckan kan göra stor skillnad. – Du kan jobba ganska hårt under vardagarna så länge du ser till att du har regelbunden vila. Vad som är återhämtning är olika från
individ till individ, men det viktigaste är att inte oroa sig, tycker hon. – Det är vanligt att föräldrar ständigt oroar sig över sina barn, vuxna oroar sig över jobbet och barn oroar sig över sko lan. Oroskänslorna är det första vi borde försöka bli fri ifrån. Mitt råd är att för söka släppa saker som oroar dig, ha en aktiv fritid och gör något konkret som får dig att skingra tankarna en stund. Fysisk aktivitet är exempelvis stress reducerande. – Om du tränar efter jobbet får du hjälp att sänka stressnivåerna i krop
Mat, hälsa & skön-
Piteå-Tidningen Tisdag 9 februari 2016
”Du kan jobba ganska hårt under vardagarna så länge du ser till att du har regelbunden vila”,
33
Foto: Pedersen, Terje
tid för återhämtning” pen. Du stressar visserligen upp krop pen av att sporta, men efter det kommer en skön avslappning och för många är motion ett sätt att varva ner. Det ger mer än att bara stanna upp där du står. Även kost och nära relationer är vik tiga aspekter som påverkar männis kors välmående, men utan återhämt ning räcker det inte till. – Om vi inte återhämtar oss kommer vi, oavsett hur nyttigt vi äter och hur bra vi tränar, öka risken att bli sjuka. Vad är den främsta orsaken till stress i dagens samhälle? – Jag tror att det någonstans handlar om känslan av otillräcklighet och de krav vi ställer på oss själva, men ock så kraven som kommer via sociala me dier vilket stressar många, inte minst kvinnor. Många tycker att de är lata om de lägger sig ner på soffan för att åter hämta sig, men om de går på yoga eller mindfulness då är det okej. Om män
niskan skulle kunna lägga sig ner och bara släppa tankarna på det som oroar då skulle vi egentligen inte behöva någ ra specifika metoder för att slappna av. För människor som har svårt att gå ner i
vikt kan det vara stress som ligger bak om, förklarar Anitha Risberg. – När vi har lämpligt mycket kortisol i kroppen händer ingenting, men när vi går in i kronisk stress med brist på åter hämtning kommer kortisolet göra att fettet omfördelas till magen. Jag bru kar kalla det för ansvarsmage, i många fall stämmer det nämligen in på perso ner som har mycket ansvar. De tränar en del, äter nyttigt och är aktiva på friti den, men hur väl de än sköter sig blir de ändå inte av med kulmagen. Skuld- och skamkänslor över vikten stressar också och det hela blir en ond cirkel. Det gäller att jobba med stressen och det i sig kan sedan göra att vikten loss nar, berättar hon.
– När huvudet säger att du borde dra ner på tempot borde du lyssna på det. När hösten kommer tar vi på oss mer kläder för vi vill hålla oss varma och det är hjärnan som kommunicerar med oss att vi ska ta på oss den där tröjan och de extra sockarna. Hjärnan kommuni cerar på samma sätt att vi borde dra ner på tempot. Signaler som vi ofta är dåli ga att lyssna på, vi vill vara plikttrogna och göra bra ifrån oss, men någonstans handlar det också om att unna sig och vara rädd om sig själv. Vilka är dina tips för att få balans i livet? – Tänk efter vad det är som oroar dig. Sätt dig ner och reflektera, hur ser ditt liv ut och hur vill du att det ska se ut. Lyft blicken, planera tillvaron och se vad som är realistiskt. – Vad vill du fylla ditt liv med, blir du stressad när du gör det här, eller kan du njuta och finns det något du kan ta bort.
Om vi inte återhämtar oss kommer vi, oavsett hur nyttigt vi äter och hur bra vi tränar, öka risken att bli sjuka.
"
Anitha Risberg, fysiolog
Det tar tid att göra en förändring, men gör en struktur och börja gå en ny väg. – I dag ser jag många i 30-årsåldern som är duktiga och gör mycket sam tidigt. De jobbar, har småbarn, köper sommarstuga och reser utomlands. I generationerna innan delade vi upp det under en längre period, men nu gör många allting under fem år. Våga stan na upp och strukturera mer. Att se styrkan i nära relationer är något
som är eftersatt, tycker hon, och poäng terar vikten av att värdesätta familj och vänner. – Låt de ta större utrymme i ditt liv. Det gör att du får ett stort skydd till ett hårt arbete under veckorna. Och kom i håg att unna dig att bara vara ibland också, säger Anitha Risberg. Jennifer Sjödin jennifer.sjodin@pt.se 0911-645 57
34
Mat, hälsa & skönhet
Piteå-Tidningen Tisdag 9 februari 2016
Vegetariskt till lunch. Resten av familjen är inte så intresserade av att äta vegetarisk kost och därför har Johanna Karlsson fokuserat på vegetariska alternativ till lunchen som hon äter på Foto: Joel Gustafsson jobbet. Just den här dagen blev det morotsplättar med färsk bladspenat.
Flexitarian på lunchen VEGETARISKT Allt fler börjar äta mer vegetarisk mat. Johanna Karlsson har inte avstått köttet helt, men väljer numer vegetariskt till lunch. Mer än var tredje svensk äter vegetarisk
mat en eller flera gånger i veckan. Det visar en undersökning som TSN-Sifo gjort på uppdrag av Axfood om svenska folkets ändrade matvanor. Flexitarian kallas personer som medvetet eftersträvar att minska sin köttkonsumtionen utan att avstå det helt. För Johanna Karlsson började det som ett nyårslöfte för drygt ett år sedan. Hon bestämde sig för att hon skulle börja äta mer vegetarisk mat och på vardagarna består lunchen av gröna alternativ. – Jag tror att vi rent allmänt äter för mycket kött och jag tror att det är hälsosamt att äta mer vegetariskt. Till en början var jag skeptisk. Jag trodde inte att jag skulle kunna hålla mig mätt på mat utan kött. Men jag är noga med att se till att jag har tillräckligt med protein- och fettkällor i maten så jag håller mig mätt. Jag skulle inte bara kunna äta grönsallad, det blir jag inte mätt av, säger Johanna Karlsson. Hon tycker att det är viktigt att maten är
hyfsat enkel att tillaga. Hon har några favoritrecept och utifrån det hittar hon
på lite eget för att variera luncherna. – Jag vill att det ska vara enkelt och att det ska gå fort. Det får inte vara för avancerat och det måste gå att värma upp i efterhand eftersom jag alltid har med mig matlåda på jobbet. Soppor tycker hon är smidigt eftersom det går att variera så mycket, hon äter gärna ugnsrostade rotsaker eller rotsaksgratänger och toppar gärna maträtterna med olika frön. Inspiration hittar hon i tidningar eller i matbutiken, men hon använder inte ersättningsprodukter som efterliknar köttråvaror. Hon vill hellre använda andra typer av proteinkällor. Bönor är ett säkert kort, tycker hon. Utöver sina vegetariska luncher ser Johanna Karlsson till att även de övriga måltiderna innehåller mer grönsaker och hon försöker välja ekologiska och lokalproducerade alternativ när hon ska välja kött. Älgkött tycker hon är ett bra alternativ. Förutom hälsoaspekten tänker hon också på miljön och vegetariska luncher är hennes sätt att bidra till klimatet.
Jag trodde inte att jag skulle kunna hålla mig mätt på mat utan kött. Men jag är noga med att se till att jag har tillräckligt med protein- och fettkällor i maten.
"
Johanna Karlsson, flexitarian
LÄTTLAGAT. Enkelt att tillaga och möjligt att värma i efterhand. Det är två saker Johanna Karlsson tar fasta på när hon gör sina vegetariska maträtter. Drygt ett år har gått och Johanna Karlsson trivs med sitt matval. – Jag känner mig piggare och jag mår bättre rent allmänt. Min avsikt är inte att bli vegetarian fullt ut, men jag tänker att jag ska fortsätta att äta mer grönsaker och att några av veckans alla måltider ska vara vegetariska, precis som det är nu, berättar hon.
Jennifer Sjödin jennifer.sjodin@pt.se 0911-645 57
Säsongsguide Välj grönsaker efter årstid ● De som vill lägga mer grönt på tall riken och samtidigt tänka på miljön kan välja grönsaker efter säsong. ● Konsumentföreningen Äkta vara har listat säsongsbetonade grönsaker för februari månad: Brysselkål, endive, grönkål, jordärtskocka, kålrot, gul lök, röd lök, morötter, palsternacka, pota tis, rotselleri, rättika. rödbeta, svartrot och vitkål. ● Läs mer på www.aktavara.org
35
Piteå-Tidningen Tisdag 9 februari 2016
Hälsomat. Kvicka och okomplicerade mellanmål som lätt kan omvandlas till frukost. Glada färger och härliga konsistenser som gör magen glad.
Mellanmål i färg – snabbt och gott
Foto: Mari Gustafsson
Färgrika och rappa att göra. Här får du sex mellanmål att forma efter dina egna önskemål. Enkla att fixa med schyssta ingredienser.
Mari Gustafsson
Smoothie. Mixa frysta mangobitar med kvarg eller yoghurt, riven ingefära, mortlad kardemumma och äppeljuice. Söta eventuellt med honung.
Majskakor. Fria från gluten och ett toppenalternativ till riskakor. Mosa ihop fetaost och creme fraiche med gaffel. Skiva avokado och toppa med chiliflakes och flingsalt.
Ägglatte. Våga prova! Supersnabbt och gott. Mixa ihop ett rått ägg med kaffe och en matsked kokosolja. Piffa upp med vaniljpulver eller kanel.
Bollar. Mixa 100 g torkade aprikoser med 1 msk saft och rivet skal från en apelsin. Tillsätt också 1,5 msk kokosolja, 0,5 dl mandel och 0,75 dl kokos. Blanda eventuellt i lite honung i smeten och lite flingsalt kanske. Rulla till bollar.
Overnight oats. Blanda 1 dl havregryn, 1 dl kvarg, 1 dl krämig kokosmjölk med 1 msk honung, 1 tsk linfrön och vaniljpulver. Häll upp i två burkar. Mixa 100 g hallon med honung och toppa din övernatten-gröt med.
Ostpuffar. Skär cirka en-centimetersbitar av en hård brieost. Lägg på ett plant underlag med bakplåt under. Kör i mikron cirka tre minuter. Strössla över paprikapulver och mikra en minut till. Låt svalna till krispiga snacks.