Om man söker bred och grundläggande information om ett ämne kan det vara lämpligast att söka via en webbkatalog. Specifik information söks bäst genom en söktjänst. SUNET13, erbjuder t ex en hierarkisk ämneskatalog (Svenska Webbplatser)organiserad i 16 huvudkategorier. Varje kategori kan innehålla länkar till webbsidor på nätet och dessutom länkar till underkategorier eller andra kategorier i katalogen. Genom att flytta ned genom en kategori kommer man från allmän information om ett ämne till det mer specifika. Webbkataloger ger inte så många referenser som en söktjänst men det är mer sannolikt att de handlar om det ämne man har sökt om (Barlow, 2001). En stor skillnad mellan Internet och bibliografiska databaser (t ex bibliotekskataloger) är att det inte finns några krav på att dokument på Internet ska gå att återfinna genom användningen av en standardiserad eller kontrollerad vokabulär14. Var och en som lägger ut något på Internet kan välja termer efter eget huvud för att beskriva egna dokument (om några används alls). Detta gör att även informationsspecialister kan ha svårigheter att leta rätt på specifika dokument eller viss information. Webbens kommersiella potential gör att mindre nogräknade webbmästare förser sina webbplatser irrelevanta söktermer som ett sätt att öka antalet besökare. Det innebär att sökaren kan få ett stort antal träffar som inte har någonting att göra med ämnet han/hon söker om. I den informationsvärld som webben krävs kunskap och färdigheter för att man ska kunna utnyttja dess resurser framgångsrikt. Det är därför rimligt att förvänta sig att barn lär sig om webbens egenskaper i skolan, hur man söker och hittar information och hur man bedömer kvaliteten på funnen information. Information på
SUNET Swedish University computer NETwork, katalogen finns tillgänglig via http://katalogen.sunet.se/
13
14Med
en kontrollerad vokabulär menas en överenskommen förteckning av termer som beskriver ett givet ämne.
60
LOUISE LIMBERG, M.FL.
Informationssökning och lärande