Hur skall eleverna lära sig informationssökning? De exempel på framgångsrik undervisning i informationssökning som redovisas av forskare har vissa egenskaper gemensamt. De kännetecknas av att olika aspekter på informationssökning och informationsanvändning synliggörs och samtidigt integreras med uppgifternas ämnesinnehåll. Uppgifterna formuleras som problem där frågor genereras och driver arbetet framåt. Frågorna behöver vara öppna så att det är möjligt för eleverna att ”kunskapa”. Uppgifterna kombinerar frihet och ansvar för eleverna med effektivt stöd och handledning från lärare och bibliotekarier inriktat på både process och resultat. Att synliggöra olika moment i informationssökning handlar då om olika specifika kunskaper som anpassas till olika uppgifters karaktär och krav. I livet utanför skolan sker informationssökning långt ifrån alltid i inlärningskontexter. Mål för undervisning i informationssökning kan därför variera och anpassas till olika situationer. Här finns förslag från bl a Bruce (1997). Detta i sin tur kräver variation i undervisning och vid utformandet av olika skoluppgifter. Med varierade innehåll medvetet anpassade till olika uppgifter skulle möjligheterna för elever öka att under skoltiden utveckla en repertoar av förståelser för informationssökning och -användning. På detta område finns stort behov av vidare forskning och utveckling. Många av de dimensioner i informationkompetens, såsom analys och värdering av källor, som forskarna lyfter fram är mycket abstrakta. Av detta följer att åtskilliga forskare rekommenderar en starkare inriktning på att systematiskt hjälpa eleverna att reflektera över informationssökning och informationsanvändning medan de är i färd med att lösa sina uppgifter. Flera studier visar att arbete i grupp hjälper eleverna att reflektera över informationssökning och -användning i sitt lärande. Den kollektiva dimensionen i informationssökning bör utvecklas mera systematiskt enligt flera forskare.
168
LOUISE LIMBERG, M.FL.
Informationssökning och lärande