ren utgått från en begränsad litteratur där datainsamlandet utgått från en fördefinierad lista av publikationer som bedömts vara centrala för forskningsfrågan som sådan26 (se bilaga 1).
6.2 Metod och data 173 artiklar ur citatdatabasen Social Science Citation Index Expanded som citerar en eller flera av publikationerna i den fördefinierade listan, söktes och laddades ned med funktionen ”cited reference search” i gränsnittet Web of Science. Således ingår endast de publikationer som citerar bakåt till dessa. Denna förflyttning framåt i tiden medför en tidsskillnad som kan beskrivas som differensen mellan medianpublikationsåren för de citerade och de citerande publikationerna27. För att få en uppfattning om graden av homogenitet beträffande det nedladdade materialet undersöktes i vilken utsträckning de olika artiklarna citerar varandra eller citeras av varandra. Närmare 80% av samtliga artiklar befanns ha en eller flera citeringslänkar till något av de andra dokumenten i urvalet, varför man kan dra slutsatsen att materialet rätt väl delar ett gemensamt fokus. För att få rättvisande resultat krävs också en bearbetning av data med avseende på stavningsvarianter i referenslistorna. Såväl variationer beträffande författarnamn som tidskriftsnamn kräver att en standardform för varje unikt objekt väljs. Två olika bibliometriska metoder har huvudsakligen använts för att beskriva den intellektuella strukturen hosdet forskningsområde som dessa publikationer representerar: bibliografisk koppling samt cociteringsanalys. Bibliografisk koppling grupperar artiklarna på basis av antalet gemensamma referenser, medan co-citeringsanalysen grupperar artiklarna
26
Listan är sammanställd av huvudförfattarna till rapporten
27 Differensen mellan medianerna var 3 år. Typvärdet för de citerande dokumenten var 1999 medan typvärdet för de citerade dokumenten var 1993.
150
LOUISE LIMBERG, M.FL.
Informationssökning och lärande