mationssökning och sådana som på grundval av teori har till syfte att ringa in och precisera fenomenet. De förra studierna resulterar i en syn på informationssökning / informationskompetens som är mångdimensionell och varierad. De studier som främst bygger på konstruktivistisk eller kognitivistisk teori beskriver informationskompetens i första hand med utgångspunkt i informationsexperters synsätt; andra synsätt betraktas som missuppfattningar. I flertalet av studierna ses informationskompetens som nära lierad med förmåga till kritiskt tänkande. Detta innebär att intresset i forskningen i hög grad riktas mot informationsanvändning, inte begränsas till informationssökning. De studier som visar på goda exempel, där elever genom undervisningen lär sig kritisk informationsanvändning, har vissa saker gemensamt. De kännetecknas av en utmejslad plats för informationssökning och informationsanvändning i undervisning och handledning. Denna undervisning är väl integrerad med studieuppgiftens ämnesinnehåll. Att informationssökning är integrerad i ämnesundervisningen innebär att såväl mål som innehåll, bedömning och utvärdering av uppgiften relaterar till moment om informationssökning och informationsanvändning. Uppgifterna har dynamisk karaktär, där problem eller frågor driver arbetet framåt. Studieuppgiften har en väl avvägd balans mellan frihetsgrad och ansvar för eleverna och stödstrukturer och handledning från lärare / bibliotekarier. En slutsats av detta är att kvalitet på undervisning i informationssökning liknar kvalitet i all undervisning. Lösningar finns inte i de medierande verktygen för informationssökning utan i lärares och bibliotekariers gemensamma kompetenser att tillsammans hjälpa elever att utveckla kunskap och förmåga att söka och använda information. Behov av kompetensutveckling på detta område för såväl lärare som bibliotekarier formuleras av många av forskarna.
148
LOUISE LIMBERG, M.FL.
Informationssökning och lärande