Naeslund är kritisk mot ett ensidigt individualistiskt arbetssätt i den försöksskola han utvärderat: ”... det individuella arbetet vid datorer dominerar lika mycket vid försöksskolan som ‘katederpedagogiken’ gjorde” (Naeslund, 2001, s 141). Han menar att konsekvensen blir en förlust av gemensamma referensramar vad gäller kunskap och bildning. Han kontrasterar lärarledd undervisning mot individualistiskt elevarbete och diskuterar i mindre utsträckning potentialen i elevers samlärande. Den dominans för individualistiska elevarbeten som Naeslund observerat i försöksskolan liknar huvuddelen av den forskning om undervisning i informationssökning vi gått igenom. Den fokuserar mestadels på hur individer skall utveckla informationskompetens. Ett fåtal av studierna lyfter särskilt fram gruppsamspel och sociala dimensioner i informationssökning (Bruce, 1997; Jacobson, & Ignacio, 1997; Kuhlthau, 1997; Limberg, 1998). Bruce understryker att majoriteten av de kategorier av uppfattningar hon identifierat ser informationskompetens som ett kollektivt ansvar. Detta innebär att både forskare och praktiker bör fokusera mera på informationssökare och -användare som grupper och ta vara på de sociala dimensionerna - inte minst i undervisning, enligt Bruce (1997, s 161). Jacobson & Ignacio rapporterar om undervisning för 15-16åringar i informationssökning i digitala bibliotek, där lärande i grupp varit en viktig förutsättning. De betonar hur grupparbeten positivt samverkar med informationssökning i inlärningssituationer och motiverar också grupparbete med att det liknar arbetssituationer i ”verkliga livet”. De hävdar att berättandet och kommunikationen mellan eleverna är viktiga för elevernas lärande i denna situation (Jacobson & Ignacio, 1997). Rekrut (1997) fann att grupparbete särskilt gynnade lågpresterande elever. Hon betonar också vikten av god balans mellan den tid som ägnas åt att söka och finna källor och den tid som ägnas åt att bearbeta informationen. Om alltför lång
5 Undervisning i informationssökning
139