menar att informationssökning inte är ett tekniskt problem utan i stället handlar om tänkande. Här förskjuts intresset för undervisningsinnehållet från att lära ut tekniska procedurer till att arbeta med problem så som de upplevs av eleverna. I linje med detta gjorde Ekeroth Kuhlthaus modell av informationssökningsprocessen till undervisningsinnehåll, dvs hon presenterade modellen för grupper av elever och resonerade med dem om olika innebörder av modellen - inte minst för att förbereda dem på att informationssökning inbegriper känslor av osäkerhet, trevande och famlande, som man måste lära sig att hantera. En förutsättning för att kunna arbeta processorienterat, enligt Ekeroth, är ett nära samarbete mellan lärare och bibliotekarie (ibid., s 54). Här redovisad forskning och praktisk tillämpning av undervisning med inriktning mot metakognitiv nivå visar på divergerande resultat. Endast Stigmars studie går ut på att direkt pröva om metakognitiv träning leder till förbättrat lärande av informationsanvändning, vilket den inte gjorde, enligt Stigmar. Övriga studier antyder att undervisning som uppmuntrar eleverna att reflektera över vad de gör och hur de känner vid informationsanvändning bidrar till att de faktiskt lär sig informationssökning och -användning bättre. En avgörande skillnad mellan studierna är att Stigmars projekt inte fokuserat specifikt på informationsanvändning utan på lärande i allmänhet, medan övriga studier kopplat den metakognitiva nivån direkt till frågor om informationssökning och informationsanvändning.
5.4.6 Progression Under forskningsgenomgången har vi fått anledning att fundera över frågan om progression i undervisning och lärande om informationssökning och -användning. Det är påfallande hur studier av 10-11-åringars informationssökning (t ex Borgman m fl, 1990; Brown, 2001; Moore & St George 1991) inriktas på samma frågor och problem och visar på liknande
5 Undervisning i informationssökning
117